MED RÄTT ATT FORSKA
Transcription
MED RÄTT ATT FORSKA
RISK FÖR KLÄMSKADOR En leverantör av mammografiutrustning har anmälts till Strålsäkerhetsmyndigheten från Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik i Umeå. I an- mälan framförs det att arbetsinstruktioner om hur utrustningen ska kontrolleras efter servicearbete saknas, vilket gör att det finns fara för att brösten kläms ihop för mycket vid undersökningen och osäker diagnostik. Inga patienter har kommit till skada, men det innebär ökad belastning för sjukhusfysiker och minskad produktion på mammografin. SAHLGRENSKA SATSAR PÅ CYKLOTRON Partikelacceleratorn väger 20 ton, kostar cirka 9 miljoner och kommer att vara omgärdad av drygt två meter tjocka betong- Extra läsning! RÖNTGENSJUKSKÖTERSKA SJUKSKÖTERSKA Liselotte Bharti Johan Bharti Katarias forskning: Bildoptimering vid DT buk med sänkta stråldoser. Johan Kihlbergs forskning: Hjärtats genomblödning och deformation med hjälp av magnetkamera. Liselotte Lundvalls forskning: Centrala aspekter i röntgensjuksköterskans profession samt hur teknikutvecklingen påverkar deras praktik. D MED RÄTT ATT FORSKA Pionjärer. Linköpings röntgenavdelning kan vara den forskningstätaste i landet. TEXT SANNA BJÖRKMAN 42 e offrar sin fritid, låter någon ta huvudansvaret hemma och får räkna med en och annan tur i den mentala berg- och dalbanan. Men det stoppar inte röntgensjuksköterskorna i Linköping. — Så fort jag sätter mig på bussen åker litteraturen fram. Att titta på tv har blivit en sällsynt och högtidlig företeelse sedan jag började forska, säger Liselotte Lundvall. Hon är en av fyra röntgensjuksköterskor som delar sin tjänst mellan klinisk verksamhet och egen forskning. För Liselotte Lundvall väcktes intresset redan när hon läste till vårdlärare för drygt 20 år sedan. Hon började fundera på hur röntgensjuksköterskan upplever och definierar sin yrkesroll. Vad särskiljer dem från andra sjuksköterskor? I dag fortsätter hon inom medicinsk pedagogik, mycket tack vare ett gott råd hon fick tidigt i karriären. ”Hur du är gör så kommer det att bli jättejobbigt och du kommer att ångra dig flera gånger, men de som brinner för sitt ämne är de som klarar sig hela vägen.” VÅRDFOKUS. NUMMER SEX/SJU 2015 väggar. Med möjlighet att producera egna radioaktiva isotoper till PET-undersökningar räknar Sahlgrenska universitetssjukhuset med att kunna fördubbla antalet cancerundersökningar. Den kan börja användas våren 2017 , i samband med att Bildoch interventionscentrum invigs. STRÅLANDE BÖCKER Omedveten om riskerna med strålning vigde den tvåfaldigt Nobelprisbelönta Marie Curie (1867-1934) sitt liv åt att forska om radioaktivitet. Än i dag avger några av hennes anteckningsböcker viss strålning och den som vill bläddra i ett exemplar, där de förvaras på nationalbib- lioteket i Paris, får skriva under ett dokument om att det sker på egen risk. KÄLLA : NATIONALBIBLIOTEKET I PARIS Marie Curie — Det stämmer väl in på mig, jag känner verkligen att det här är min grej. Visst, det händer att hon tappar styrfart, senast i höstas när licentiatavhandlingen skulle bli klar. Men hon hittade ganska snart tillbaka till motivationen igen. På röntgenkliniken vid Linköpings universitetssjukhus, där Liselotte Lundvall arbetar, är taket högt och motståndet lågt för dem som vill göra en akademisk karriär. De ser sig lite som pionjärer. Antalet disputerade röntgensjuksköterskor i Sverige är fortfarande lågt, omkring tio stycken. SEDAN SEX ÅR samarbetar Linköpings universitet och Region Östergötland för att locka vårdpersonal till forskning. Fyra röntgensjuksköterskor har hoppat på forskningståget. För Johan Kihlberg var steget inte särskilt långt. En av de magnetkameror han arbetar vid tillhör universitetet och han hade fått rutin på att arbeta med kliniska studier. — I min egen forskning tittar jag bland annat på hur undersökningstiden kan förkortas vid en speciell hjärtundersökning. Med en ny typ av bildtagningssekvenser är det möjligt att justera kvaliteteten efteråt, tiden i tunneln kan kortas vilket är bra för patienterna eftersom det är en ganska ansträngande undersökning. Johan Kihlberg har just avslutat en omfattande datainsamlingsperiod och ska sätta i gång med bearbetning av materialet. Det är ett ganska tufft arbete han har framför sig, men det går tack vare ett avtal med hustrun om att hon sköter det mesta av markservicen hemma under hans forskningstid. VÅRDFOKUS. NUMMER SEX/SJU 2015 ISTOCKPHOTO Tipsa redaktören: sanna.bjö[email protected] 5 tips för forskning: I SITT kliniska arbete är Johan Kihlberg teamansvarig, men de dagar han ägnar åt forskning undviker han att byta om till bussarong. — Det fungerar som en markering både för mig själv och för mina kolleger att jag har mitt fokus inställt på forskning den dagen. För Bharti Kataria är det nyfikenheten som driver på. Dagligen ser hon saker på arbetet som får henne att undra varför hon gör si eller så och framför allt, hur påverkar det patienten? Det, i kombination med en handledare på magisteruppsatsen FRÅN STUDENT TILL DOCENT Linköpings universitet och Region Östergötland vill stimulera klinisk forskning och akademisk karriärutveckling. Tanken är att det behövs en fast förankring i forskning för att kunna utveckla vården. Programinnehåll: Fånga upp forskningsintresserade studenter. Sporra vårdpersonal att börja forska. Stärka den personal som redan forskar. Välj ett ämne du verkligen är intresserad av — det ska följa med dig länge. Ämnet behöver inte vara jättestort, en klinisk rutin kan räcka för en djupdykning. Prata med nära och kära innan så att alla är införstådda med vad det innebär. Ha en kritisk blick och ett öppet sinne. Var beredd på en hel del ensamarbete. KÄLLA: LISELOTTE LUNDVALL, JOHAN KIHLBERG & BHARTI KATARIA som menade att hon var som gjord för att forska, fick Bharti Kataria att söka doktorandprogrammet. I DAG ARBETAR hon officiellt 75 procent på röntgenkliniken och forskar på halvtid. Men studierna tar mer tid än så. Kvällar och helger spenderas i läslampans sken och privatlivet har satts lite på sparlåga. — Men det är det värt, det är så himla kul, säger hon. Träningen väljer hon dock inte bort. Tre, fyra gånger i veckan går hon på yoga eller fitnesspass. — I perioder går hjärnan på högvarv och jag tänker på forskningen 24 timmar om dygnet. Sömnen blir lidande och då är träningen ännu viktigare. När jag tar hand om min kropp mår jag bra. Om allt går enligt planen hoppas Bharti Kataria disputera senast 2021. 43