Läs mer i vår årliga plan

Förskolans årliga plan för att främja
likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
GRINDSTUGANS FÖRSKOLA
2015
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sid
1 Bakgrund
2
2 Vår vision
2
3 Utvärdering
2
4 Kartläggning
3
5 Diskrimineringsgrunder
4
4
5
6
6
7
7
8
8
-Kön
-Etnisk tillhörighet
-Religion och annan trosuppfattning
-Funktionshinder
-Ålder
-Sexuell läggning
-Könsidentitet eller könsuttryck
-Annan kränkande behandling
6 Begreppsförklaring
9
7 Ansvarfördelning
10
10
10
-Förskolechefs ansvar
-Personalens ansvar
8 Rutiner
11
9 Anmälningsplikt
11
10 Till dig som vårdnadshavare
11
11 Kartläggning
12
BAKGRUND
Enligt skollagen (2010:800) 6 kap. 8 § ska huvudmannen se till att det inom varje särskild
verksamhet och varje år upprättas en plan mot kränkande behandling.
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) 3 kap.16 § ska utbildningsanordnare som bedriver
utbildning enligt skollagen varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som
behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för elever oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning,
dels förebygga och förhindra trakasserier på dessa grunder eller sexuella trakasserier.
Vi har valt att sammanföra dessa två planer till ”Förskolans årliga plan för att främja
likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.”
Arbetet med att genomföra och följa planen gäller samtlig personal inom förskola.
Vår Vision
På vår förskola förekommer inga diskrimineringar, trakasserier och kränkande
behandlingar. Alla barn och vårdnadshavare känner sig trygga och respekterade.
Jag är värdefull för den jag är!
Vi gör barnen delaktiga genom



Att trivselregler skapas tillsammans med barnen och gör synliga på avdelningen.
Att enskilda samtal och intervjuer genomförs med alla barn
Genom dagliga samtal och vårt lekpedagogiska arbetssätt.
Vi gör vårdnadshavarna delaktiga genom



Att informera om vårt likabehandlingsarbete på föräldramöten
Att arbeta med planen på föräldrasamrådet.
Att planen finns att läsa på hemsida och på förskolan.
Utvärdering av föregående års plan.
Sammanfattning:
Vi behöver bli bättre på att integrera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten och
hålla den mer levande. Vi behöver bli mer medvetna om vårt eget förhållningssätt och lyfta
dessa frågor till diskussioner i arbetslaget.
Alla avdelningar har i dialog med barnen, genom barnböcker, sånger och olika teman arbetat
med att skapa förståelse för människors olikheter, att man är bra på olika sätt och att alla är
värdefulla för den man är. Att ta tillvara på modermålstränarnas kompetenser när det b.la
gäller att synliggöra andra kullturer har vi tagit tillvara till viss del men inte i den utsträckning
vi planerat. Vi har också haft svårt att hitta barnlitteratur om olika familjesammansättningar.
Vi har uppmärksammat Internationella barndagen och FN dagen.
2
Åtgärder utifrån utvärdering av föregående års plan:
 Ta tillvara modersmålstränarna mer i den dagliga verksamheten.
 Köpa in och låna barnböcker utifrån HBTQ
 Ta tillvara på de familjer som kommer från andra länder och lära om just deras hem
landet.
 Köper in mångkulturella almanackan, där de flesta länders högtider är synliga.
 Köpa in västar med olika färger för att öka tryggheten på gården.
Kartläggning och nulägesanalys.
Vår strategi för att upptäcka och kartlägga eventuella kränkningar är att:








Att vara en kompetent och närvarande pedagog i barngruppen.
Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämningen.
Utvecklingssamtal med barn och föräldrar.
Dagliga kontakter med föräldrar.
Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering.
Enkät till föräldrar
Samtal om likabehandling i samband med föräldramöte
Inför varje nytt läsår görs en kartläggning av barngruppen och verksamheten utifrån en
checklista med punkter att utgå från. Se bilaga 1
Analys utifrån kartläggning:




Vi anser att vi överlag har ett bra klimat och ett bra förhållningssätt på vår förskola. Vi
arbetar nära våra barn och är delaktiga i deras lärprocesser för att tidigt upptäcka
eventuella kränkningar bland barnen. Det vi har sett är att språkbruket, jargongen
bland barnen blivit bättre men är något vi behöver fortsätta arbeta med i vårt
värdegrundsarbete, hur man är en bra kamrat.
Trivselregler finns på varje avdelning som är upprättade tillsammans med barnen och
synliggörs med bilder.
För att öka uppsikten och tryggheten ytterligare för både barn och vuxna så bör vi
skaffa olikfärgade västar till varje avdelning.
Synpunkt som kom upp i vår utvärdering i föräldrasamrådet var att vi bör arbeta mer
med barnens lekmönster ur ett genusperspektiv.
Åtgärder utifrån kartläggningen:




3
Trivselregler/Kompisregler ska finnas på varje. Ska upprättas tillsammans med barnen
och vara synliga med bildstöd på varje avdelning.
Genom vårt lekpedagogiska arbetssätt, sånger och barnsamtal ska vi fortsätta jobba
med värdegrunden och språkbruket bland barnen.
Köper in olikfärgade västar till alla avdelningar.
Vi tar hjälp genom utbildning av vår genuspedagog Anette Carlsson i vårt
genusarbete.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors
sociala kön.
Ur förskolans läroplan:
Alla som verkar i förskolan ska hävda de grundläggande värden som anges i denna läroplan
och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och
pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och
pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka
traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma
möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån
stereotypa könsroller. (Lpfö 98/10 s. 5)
Så här arbetar vi för att främja flickors och pojkars lika rättigheter:
Vi erbjuder alla barn i förskolan miljöer, material oavsett kön. Vi planerar verksamheten
utifrån våra barns intressen och ålder inte efter kön. Vi arbetar för att ge barnen förståelse för
människors olikheter genom samlingar, samtal och temaarbeten.
Mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Vidga lekmönster bland barnen. Ge möjlighet att bryta traditionella lekmönster
Aktiviteter för att nå målen:
Kompetensutbildning av genuspedagog Anette Karlsson.
När: Mars
Ansvarig: Förskolechef
Uppföljning och utvärdering:
Uppföljning i ”likabehandlingsgruppen” maj.2015,
Utvärdering i arbetslaget november 2015. Gemensam utvärdering av
”Likabehandlingsgruppen” på förskolan december 2015
4
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt
att definiera sina egna tillhörigheter.
Ur förskolans läroplan:
Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva
med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och
kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett
alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i
andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras
villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella
minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell
tillhörighet.
(Lpfö 98/10 s. 6)
Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etnisk tillhörighet:
Vi uppmärksammar högtidsdagar och traditioner i andra kulturer utifrån den barngrupp vi har.
Vi uppmärksammar även FN dagen och pratar omkring vår omvärld.
Mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Synliggöra andra kulturer och uppmärksamma personal och familjer, barn som har annat
ursprung.
Aktiviteter för att nå målen:
 Vi tar hjälp av modersmålslärare och ber dem lära oss att ex. räkna, ramsa, hälsa och
sjunga på barnens modersmål.
När: Kontinuerligt. Ansvarig: Alla pedagoger
 Se på vår egen barngrupp, har vi familjer som kommer från andra länder, vad kan de
göra och berätta om just deras land som vi kan arbeta vidare med på avdelningarna.
När: Ansvarig:
 Synliggöra för varandra vad avdelningarna arbetar med på Internationella barndagen
och FN- dagen. Sprida goda exempel och ge varandra idéer.
När: Ansvarig:
 Som komplement till böcker ska vi använda nätet mer för att tillsammans med barnen
söka bilder och fakta om andra länder och kulturer.
När: Kontinuerligt. Ansvarig: Alla pedagoger
Uppföljning och utvärdering:
Uppföljning i ”likabehandlingsgruppen” maj.2015,
Utvärdering i arbetslaget november 2015. Gemensam utvärdering av
”Likabehandlingsgruppen” på förskolan december 2015
5
Religion och annan trosuppfattning
Alla har rätt till sin religion/trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar
religiös åskådning t ex buddism och ateism.
Ur förskolans läroplan:
Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om
att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. (Lpfö
98/10 s. 5)
Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin egen religion eller trosuppfattning:
Vi respekterar andra religioner och trosuppfattningar. Uppmärksammar vår svenska högtids
traditioner.
Mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
 Uppmärksamma de traditioner som finns från andra kulturer bland barn och personal
på förskolan
 Barnen vet att man kan tro på olika gudar eller ingen gud alls.
Aktiviteter för att nå målen:
Köpa in mångkulturell almenacka
När: Januari 2015 Ansvarig: Cattis
Uppföljning och utvärdering:
Uppföljning i ”likabehandlingsgruppen” maj.2015,
Utvärdering i arbetslaget november 2015. Gemensam utvärdering av
”Likabehandlingsgruppen” på förskolan december 2015
Funktionshinder
Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga. Under funktionshinder återfinns även de neuropsykiatriska
funktionshindren som ex ADHD och autism.
Ur förskolans läroplan: Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i
förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd
utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. (Lpfö 98/10 s. 5)
Så här arbetar vi för att främja allas lika värde och anpassa vår verksamhet till alla
barn:
Vi planerar och organiserar verksamheten så alla barn ges förutsättningar att delta.
Lokalerna skall vara tillgängliga och anpassade för alla barns olika förutsättningar och behov.
Mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Att all personal har kännedom om funktionsnedsättning som finns på förskolan för att kunna
möta alla barn på bästa sätt.
Aktiviteter för att nå målen:
Att det finns aktuell information och kunskap att ta del av om de barn som går på förskolan.
När: På APT eller andra pedagogmöten under året.
6
Ansvarig: Ansvarspedagog
Uppföljning och utvärdering:
Uppföljning i ”likabehandlingsgruppen” maj.2015,
Utvärdering i arbetslaget november 2015. Gemensam utvärdering av
”Likabehandlingsgruppen” på förskolan december 2015
Ålder
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla.
Ur förskolans läroplan:
Verksamheten ska anpassa till alla barn i förskolan.
Så här arbetar vi främjande utifrån ålder:
Vi bemöter barnen utifrån individen och inte ålder. Alla barn ges möjlighet att utvecklas
utifrån sin egen förmåga. Vi bedömer aldrig barnens kunskaper utifrån ålder utan vi följer
barnens utveckling och deras lärprocesser individuellt
Vi indelning av grupper benämns gruppen med namn istället för ålder.
Mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Vi använder inte begreppet småbarnsgrupp, utan vid namn.
Uppföljning och utvärdering:
Uppföljning i ”likabehandlingsgruppen” maj.2015,
Utvärdering i arbetslaget november 2015. Gemensam utvärdering av
”Likabehandlingsgruppen” på förskolan december 2015
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexuell läggning.
Läroplanens mål:
Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. (Lpfö
98/10 s. 4)
Så här arbetar vi för att främja förståelse för olika familjebildningar och alla
människors lika värde:
Personalen diskuterar och reflekterar runt HBT-frågor för att skapa beredskap inför barnens
eventuella frågor. Låna böcker och läsa för barnen om olika familjesammansättningar.
7
Mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Att ha ett professionellt förhållningssätt kring HBT-frågor. Påminna sig själv och varandra om
hur man pratar med varandra om t.ex. flickvän, pojkvän, att det inte ska vara en självklarhet
att en tjej har en pojkvän. Fråga om barnets föräldrar istället för mamma och pappa.
Aktiviteter för att nå målen:
 Köper in och eller lånar barnlitteratur som belyser HBTQ på ett naturligt sätt.
 Ta hjälp av Genusnätverket i Karlstad kommun för tips på bra barnlitteratur
 Vi fortsätter att erbjuda nyanställda att HBTQ utbildning när det finns möjlighet att gå
på den kursen.
 ( Komma på ett nytt ord för partner och att man som personal tar för givet att ny
personal har partner av motsatt kön.)

Ansvarig: ”Likabehandlingsgruppen och Förskolechef
När: Februari/Mars 2015
Uppföljning och utvärdering:
Uppföljning i ”likabehandlingsgruppen” maj.2015,
Utvärdering i arbetslaget november 2015. Gemensam utvärdering av
”Likabehandlingsgruppen” på förskolan december 2015
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses i diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Läroplanens mål:
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet och respekt.
Mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
Ge varje barn möjlighet att sin könsidentitet och känna trygghet i den.
Aktiviteter för att nå målen:
Stötta barnen i deras identitetsskapande.
Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund,
kränker ett barns värdighet.
Ur förskolans läroplan:
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för
vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
8
Så här arbetar vi för att främja likabehandling:
 Vi arbetar med att lära barnen att vara en bra kompis och lyssna på varandra.
 Vi är närvarande i barnens lek och finns som stöd när konflikter uppstår.
 Vid hårt språkbruk reagerar vi direkt och visar att det inte är accepterat.
 Uppmärksammar positivt bemötande.
 Använda oss av ”stopphanden” som ett verktyg för att markera: vill inte, stopp,
vänta på din tur.
 Vi arbetar för en god dialog med hemmet/vårdnadshavare för att tidigt
uppmärksamma och förebygga kränkande behandling i barngrupperna.
Mål för att förebygga annan kränkande behandling
 Att alla på förskolan känner trivsel och trygghet i alla förskolans miljöer.
Aktiviteter för att nå målen:
 Pedagogerna och förskolechef reflektera kring förhållningssätt, värderingar och
normer.
 Skriva trivsel regler på varje avdelning tillsammans med barnen. Konkretisera
trivselreglerna med bilder för barnen.
Uppföljning och utvärdering:
Uppföljning i ”likabehandlingsgruppen” maj.2015,
Utvärdering i arbetslaget november 2015. Gemensam utvärdering av
”Likabehandlingsgruppen” på förskolan december 2015
Begreppsförklaring
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ, och därmed kränkande, behandling av
individer eller grupper utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Kränkande behandling
Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara
 fysiska (slag, knuffar)
 verbala (hot, svordomar, öknamn)
 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
 texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har
koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga
kön, funktionshinder, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan
trosuppfattning.
9
Annan kränkande behandling
Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett
barns värdighet, men som saknar koppling
till en diskrimineringsgrund
Diskriminering
är när ett barn missgynnas i förskolan och det har samband med kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Diskriminering
kan till exempel ske genom förskolans regler, pedagogiska verksamhet
eller de anställdas förhållningssätt
Befogade tillsägelser
Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar som
är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva
god miljö, även om
barn
kan
tillrättavisningar
som
kränkande.
Ansvarsfördelning
Förskolechefens ansvar





Se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i förskolan.
Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns och eller elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan
kränkande behandling.
Se till att det upprätta och utvärdera en likabehandlingsplan i samarbete med personal,
barn/ vårdnadshavare.
Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier
och annan kränkande behandling.
Om förskolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling
förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Personalens ansvar
Det är personalen ansvar att:
 Följa förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.
 Föra regelbundna samtal om barns trivsel med både barn och föräldrar.
 Planera och genomföra den dagliga verksamheten på ett sådant sätt att ingen utsätts för
diskriminering eller kränkande behandling.
 Dokumentera händelser som upplevs kränkande och vidta åtgärd enligt planen.
 Planen mot diskriminering och kränkande behandling ska presenteras varje hösttermin
för barnens vårdnadshavare.
 Det är personalens ansvar att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med planen mot
diskriminering och kränkande behandling.
 Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt.
10
Rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda och dokumentera
trakasserier eller kränkande behandling
Våra rutiner när vi upptäcker eller får en signal om att ett barn kan vara utsatt för
diskriminering, trakasserier eller kränkning av ett annat barn
Utreda - Åtgärda
Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål.
Arbetsgång barn – barn
 Pedagogerna samtalar enskilt med barn eller vuxen som är berörda för att ta reda på
vad som hänt. Vårdnadshavare informeras omgående och tas med i samtalet om vad
som skett när barn är inblandade.
 Pedagogerna informerar förskolechef och överlämnar en anmälan angående signal om
diskriminering, trakasserier och eller kränkande behandling (särskild blankett på
solsidan under rutin för signal om diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling)
 Pedagogen ansvarar för att dokumentation görs
 Förskolechef lämnar en anmälan till nämnden angående signal om diskriminering,
trakasserier och eller kränkande behandling
 Förskolechef och pedagog har gemensamt ansvar för att uppföljning sker med berörda
 parter.
Information om anmälningsplikt
Arbetsgång vuxen – barn
När en vuxen, personal eller vårdnadshavare, trakasserar eller kränker ett barn måste den som
upptäcker detta agera omgående..
 Ta den vuxne åt sidan och påtala att detta beteende inte är okej. -Hur tänkte du nu?
 Pedagogerna informerar förskolechef omgående och överlämnar dokumentet angående
signal om diskriminering, trakasserier och eller kränkande behandling (särskild
blankett på solsidan under rutin för signal om diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling) )
 Vårdnadshavarna informeras
 Förskolechef lämnar en anmälan till nämnden angående signal om diskriminering,
trakasserier och eller kränkande behandling.
 Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp kränkningen.
Till dig som vårdnadshavare.
Som vårdnadshavare har man också ett stort ansvar. Om förskolan och hemmet tar
avstånd mot all kränkande behandling får detta positiv inverkan på barnen. Om du som
vårdnadshavare misstänker att ditt eller något annat barn utsätts för kränkande behandling
eller liknande ska du/ ni kontakta personalen.
11
Bilaga.1
Stöd för kartläggning av nulägesanalys
Syfte:
För att veta vad förskolan behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling och för att främja barns lika rättigheter och möjligheter
krävs en kartläggning av nuläget.
12

Samtal - med barn, föräldrar, personal
– dagliga kontakter, intervjuer, utvecklingssamtal, föräldramöten el andra möten.
Vad har kommit fram ang. stämningen i barngruppen, trivsel, kamratskap, finns det
barn som riskerar att bli utanför, finns det mönster utifrån diskrimineringsgrunderna
vilka som är impopulära lekkamrater?

Lekmönster - var leker barnen inne/ute, finns det lekmönster utifrån kön som behöver
brytas?

Trygghet. - finns det ställen/platser ute/inne som inte barnen känner sig trygga?
- finns det platser/ställen ute/inne som vuxna inte har uppsikt?

Språkbruk. - finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som är
nedsättande eller respektlöst?

Attityder och värderingar - vilka värderingar och föreställningar finns hos personalen
och i barngruppen angående kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.

Tillgänglighet - är miljön tillgänglig för alla barn, även de med funktionshinder? Ta
reda på vilka behov som finns på er förskola.

Mat - kan alla barn kan äta den mat förskolan serverar oavsett till exempel
funktionshinder eller religion.

Barnens delaktighet – ex. har barnen varit med och skapat trivselreglerna och är
trivselreglerna levande hos barnen? (kompisregler)

Incidentrapporterna – fungerar blanketten, vad har incidenterna handlat om, kan vi se
något mönster?

Enkätsvaren - hur såg resultaten ut, titta på utvärderingen?

Utvärdering – av förra läsårets likabehandlingsplan.

Kompetensutveckling – saknas någon kompetens? ex. för att möta barn i behov av
särskilt stöd.

Rutiner för akuta åtgärder
- Vet alla anställda hur de ska agera om de får kännedom om att ett barn blir
trakasserade eller utsätts för kränkande behandling av andra barn?
- Känner alla till rutinerna och anmälningsplikten?
- Har personalen en gemensam syn på vad som menas med trakasserier och
kränkande behandling