Anatomi Optiker Huvud-komp 07 - Ping-Pong

Comments

Transcription

Anatomi Optiker Huvud-komp 07 - Ping-Pong
Karolinska Institutet
Institutionen för neurovetenskap
Optikerutbildningen T1
Allmän Anatomi II
Huvudets anatomi
Anatomi Optiker Huvud-komp 07.doc
2015-09-18
HUVUDETS ANATOMI
Detta är ett självstuderingskompendium. Syftet är att du med hjälp av detta kompendium,
en lärobok samt ett kranium skall få en grundläggande kunskap om huvudets osteologi,
leder, muskler och kärl. För att kontrollera att du täckt in alla erforderliga strukturer finns
en checklista över de strukturer du skall känna till efter genomgånget parti. Siffran inom
parentes efter varje fråga hänvisar till ett facit som du finner längst bak i kompendiet.
Litteraturlista
Albiin N m fl.:
Halsens och huvudets deskriptiva och topografiska anatomi
Studentlitteratur, Lund 1982.
Tortora, G J & Derrickson, B:
Principles of Anatomy and Physiology.
11th ed. John Wiley & Sons, Inc., 2005.
Kraniet
Skallens ben är uppbygda av 3 lager, lamina externa, diploe och lamina interna.
Tjockleken varierar från 2-7 mm beroende på diploes tjocklek. Diploe är skallens
motsvarighet till spongiöst ben och innehåller bl.a. tunnväggiga vener utan klaffar, vilket är
en förklaring till att en del tumörers metastaser ofta lokaliseras till skallbenet.
Skallen kan indelas i neurokraniet och viscerokraniet.
1. Vilka ben hör till neurokraniet och vilka hör till viscerokraniet?
2. Vilka av dessa ben är opariga? Ur utvecklingshistorisk synpunkt kan ytterligare ett ben
räknas till skallen, vilket?
Kontrollera att du på figur 1-5 samt på kraniet kan peka ut de olika benen och veta vilka
som gränsar mot vilka.
Vidare finns det i mellanörat 3 par hörselben.
3. Vad heter de?
Neurokraniets övre del formar hjärnskålhålans tak, calvaria. Hjärnskålhålans botten kan
indelas i 3 etager.
4. Vad heter dessa?
5.
Vilka ben utgörs respektive etage huvudsakligen av? Tänk efter vilka hjärndelar som
vilat mot de olika etagen.
2
Figur : Skallen sedd framifrån
Figur 2: Skallen sedd från höger sida
Figur 3: Mediansnitt genom skallen
3
Figur 4: Skallen sedd underifrån
Figur 5: Hjärnskålhålans botten
4
Figur 6: Suturer
Figur 7: Fontaneller
Benen i neurokraniet är förbundna med varandra genom s.k. sömmar eller suturer.
De 3 viktigaste finns markerade på Figur 6 och är (1) sutura coronalis, (2) sutura
sagittalis och (3) sutura lambdoidea.
När benen anläggs har dessa fogar inte utvecklats till fullo, utan mellan benplattorna
finns springor utfyllda av bindväv samt vid hörnen även större öppningar som
tillsluts med bindväv. Dessa öppningar i kraniet kallas fontaneller, och tillslutes
vanligtvis under de första barnaåren.
6. Vad heter och ungefär när tillslutes de två viktigaste fontanellerna som är
markerade på Figur 7? Mellan vilka ben finns de?
Inom antropologi och röntgen används suturernas skärningspunkter som definierbara
punkter på kraniet. På Figur 6 finns de 2 viktigaste markerade:
(1) bregma och (2) lambda.
5
De enskilda skallbenen
Neurokraniet
Os occipitale
Nackbenet bildar den större delen av bakre hjärnskålsgruppen och består av en basal
och en lateral del samt av squama (squama=fjäll) occipitalis, vilket är den största
delen. Squama occipitalis är delen bakom foramen magnum som är den öppning i
skallbasen i vilken medulla oblongatas nedersta del är belägen.
Genom den laterala delen löper en kanal för den XII:e hjärnnerven, canalis
hypoglossus. Identifiera denna!
Squama occipitalis har på insidan fåror för 3 stora venösa bildningar.
7. Vad heter dessa?
Os parietale
Detta ben bildar en stor del av hjärnskålhålans tak. Även i detta ben finns reliefer för
en stor venös bildning.
8. Vilken?
Os frontale
Inom pannbenet finns en bihåla.
9. Vad heter den?
Mellan de bägge orbitorna finns ett mellanrum för ett annat ben.
10. Vad heter detta?
6
Os sphenoidale
Detta ben består av fyra delar. Från den centrala delen utgår 3 par vingar. Lateralt en
stor och en liten, ala major och ala minor (Figur 8). Ala minor är belägen superiort
(Figur 8).
Inom den centrala delen finns en bihåla.
11. Vad heter denna?
Vidare finns här ett utrymme för hypofysen.
12. Vad heter detta utrymme, samt hela den omgivande bildningen? Studera den
anatomiska närheten mellan hypofysgropen och bihålan.
En av hjärnans stora artärer kommer fram i skallbasen vid hypofysgropen.
13. Vilket är kärlet och vad heter fåran där kärlet går?
I ala majors basala del finns 3 viktiga hål på var sida (Figur 8). Längst anteriort och
om man betraktar ala major bakifrån syns en kort kanal.
14. Vad heter denna?
Något posteriort och lateralt om detta finns ett ovalt hål.
15. Vad heter detta?
Ytterligare posteriort-lateralt finns ett hål.
16. Vad heter det?
Betrakta de två sista hålen både från ovan- och undersidan. Ala minor genomsätts
dessutom av ett viktigt hål genom vilket den II:a hjärnnerven går (Figur 8).
17. Vad heter detta?
Om man tittar bakifrån och framifrån ser man att ala major och minor skiljs av en
öppning (Figur 8).
18. Vad heter denna?
7
Figur 8: Os sphenoidale sett uppifrån
Os ethmoidale
Silbenet består av 4 delar och kan liknas vid en balansvåg (Figur 9), där en del utgör
mittstång, en del toppen på denna och två delar var sin vågskål. En av delarna,
lamina cribrosa, genomsläpper små fina nerver.
19. Vad heter dessa?
Vågskålarna innehåller ett flertal små rum.
20. Vad bildar dessa?
Två näsmusslor bildas av os ethmoidale.
21. Vilka?
Figur 9: Os ethmoidale sett bakifrån
8
Os temporale
Os temporale har en fjälldel, pars squamosa, en trumdel, pars tympanica, och en
klippdel, pars petrosa. Inom pars tympanica finns den yttre hörselgången och dess
öppning.
22. Vad heter dessa?
Pars petrosa (petrus = klippa) kan liknas vid en tresidig pyramid med spetsen, apex,
mot os sphenoidale och basen lateralt. Vid apex finns en ojämn öppning i skallbasen.
23. Vad heter denna?
I pars petrosa finns två större benkanaler, en för n. facialis och en för a. carotis
interna. Facialis-kanalen börjar vid porus acusticus internus och mynnar i foramen
stylomastoideum på den undre ytan. Carotiskanalen startar på den undre ytan och
går ut ur pars petrosa vid den främre ytan av spetsen. Identifiera dessa kanaler på
temporalbensmodell och kranier. Studera kanalernas relation till cavum tympani.
Från den laterala sidan kan man bl.a. se de med pilar markerade strukturerna
(Figur 10).
24. Namnge dessa och identifiera dem på era kranier.
På den undre ytan ses foramen jugulare och foramen stylomastoideum.
25. Vilka strukturer mynnar där?
Vidare kan man från undersidan (på ett riktigt kranium) se tuba auditiva som
förbinder mellanörat med pharynx. Denna förlöper i pyramiden med riktning mot
apex. Mynningen ses någon mm post-med. om foramen spinosum.
Figur 10: Höger os temporale sett från sidan
9
Viscerokraniet
Maxilla
Detta ben består av en central del, corpus maxillae, varifrån fyra utskott utgår:
processus frontalis mot os frontale, processus zygomaticus mot okbågen,
processus alveolaris med sina alveoli dentales för överkäkens tänder, och processus
palatinus.
26. Hur många alveoli dentales har maxilla hos en vuxen?
I ögonhålans golv finns en öppning och kanal som mynnar på den främre ytan.
27. Vad heter kanalen och öppningen?
Om man tar bort väggen på den främre ytan blottar man ett hålrum.
28. Vilket?
Mandibula
Benet består av två delar, corpus mandibulae och ramus mandibulae. Dessa är
vinklade (120-130 grader) och vinkeln kallas angulus mandibulae.
29. Ange de namn som hör till pilarna (Figur 11).
Figur 11: Mandibula
10
Os lacrimale
Os palatinum
Detta ben kan liknas vid bokstaven L, där den lodräta stapeln kallas lamina
perpendicularis och den vågräta stapeln lamina horizontalis.
Os hyoideum
Detta ben ledar ej mot något annat ben utan är upphängt av muskler.
Os zygomaticum
Os zygomaticum är ett fyrkantigt ben som bildar okbågen
Os nasale
Vomer
Detta ben kallas också plogbenet och utgör del i nässkiljeväggen.
Concha nasalis inf.
Är till skillnad från concha nasalis sup. och med. ett eget ben.
11
Orbitan
Ögonhålan kan betraktas som en fyrsidig pyramid med basen anteriort och spetsen
posteriort. De ben och detaljer som du skall kunna finns angivna vid Figur 12.
30. Markera de korrekta strukturerna på bilden. Palpera på dig själv
ögonhålsöppningen, aditus orbitae, och identifiera de ingående benen.
Figur 12: Höger orbita sedd framifrån
Os frontale
Ala major ossis sphenoidalis
Ala minor ossis sphenoidalis
(Os palatinum)
Os ethmoidale
Os lacrimale
Os nasale
Maxilla
Os zygomaticum
Canalis opticus
Fissura orbitalis sup. + inf.
Sulcus + canalis + foramen infraorbitalis
Foramen supraorbitale
Foramen infraorbitale
12
Cavum nasi
Cavum nasis begränsningar är följande
Tak
Os nasale
Os frontale
Os ethmoidale
Os sphenoidale
Golv
Maxilla
Os palatinum
Med. vägg
Os ethmoidale
Vomer
Lat. Vägg
Maxilla
Os ethmoidale (concha nasalis sup. + media)
Concha nasalis inf.
Os palatinum
Ange i figuren de markerade strukturerna (Figur 13 & 14)
Markera även: Sinus frontalis + sphenoidalis
Apertura sinus sphenoidalis
13
Figur 13: Näshålans mediala vägg
Figur 14: Näshålans laterala vägg
14
Huvudets muskulatur
1. Mimisk muskulatur
Muskel
Funktion
M. epicranius med galea aponeurotica
M. orbicularis oris
Rynkar huden i pannan samt på hjässan.
Höjer ögonbrynen.
Kniper ihop. Putar.
M. orbicularis oculi:
Blinkning. Kniper ihop.
M. buccinator
Stadgar kinden. Hindrar maten att samlas
lateralt i munnen.
Dessa utgör de viktigaste i en större grupp av mimisk muskulatur.
N. facialis (n. VII) innerverar samtliga dessa mimiska muskler. De har stor psykosocial betydelse vid sidan av sin rent fysiologiska funktion.
2. Tuggmuskulatur
Muskel
Funktion
M. masseter
Höjer underkäken.
M. temporalis
Höjer och retraherar underkäken.
M. pterygoideus lateralis
Dubbelsidig kontraktion: Protrusion av
underkäken.
Enkelsidig kontraktion: Underkäken förs åt
motsatta sidan.
Höjer underkäken.
M. pterygoideus medialis
Samtliga innerveras av n. trigeminus (n. V.3, n.mandibularis). De supra- och
infrahyoidala musklerna fungerar som underkäkssänkare.
3. Visceral muskulatur
Tungmuskulatur
Tungans yttre muskler (ex. m.
genioglossus, m. styloglossus, m.
hyoglossus)
Tungans inre muskler
Innerveras av n. hypoglossus (n. XII).
Svalgmuskulatur
Konstriktor-muskler
Svalghöjande muskler
Innerveras av plexus pharyngeus (grenar från n. IX, n. X och sympaticus).
15
Huvudets kärl
1. Artärer
Huvudet (förutom hjärnan) försörjs väsentligen av a. carotis externas grenverk.
Största grenarna är
a. facialis, a. maxillaris och a. temporalis superficialis.
Ett undantag är a. ophtalmica med grenverk. Artären avgår som första gren från
a. carotis interna, efter det att denna passerat canalis caroticus.
2. Vener
Inom huvudet finns rikligt med förbindelser mellan extra- och intrakraniella vener.
Då venerna är klafflösa har detta stor klinisk betydelse.
Intrakraniella vener
Sinus durae matris får blod från
vv. cerebri
vv. cerebelli
vv. diploicae (vener mellan lamina externa och
interna av skallbenet),
vv. emissarie (vener som utgör direkt förbindelse
mellan kalottens extra- och intrakraniella vener).
Extrakraniella vener
Inom ansiktsregionen finns det flera förbindelser mellan extra- och intrakraniella
vener, vilket givit upphov till begreppet ‘ansiktets farliga triangel’ (egentligen en
rektangel), omfattande näsa och överläpp.
Huvudets lymfatiska organ
Hit räknas den lymfatiska svalgringen, den s k Waldeyers ring.
Till denna hör tonsilla palatina, tonsilla lingualis och tonsilla pharyngea.
Bilden på sid 71 i Albiin et al. visar de lymfkörtelstationer som tar emot lymfa från
huvudets olika regioner. Kännedom om dessa och deras dränageområden är av stor
betydelse, framför allt vid undersökningar av spridningsvägar för cancer och
infektioner inom denna region.
16
Checklista
Os occipitale
foramen magnum
foramen jugulare
sulcus sinus sagittalis superioris
sulcus sinus transversi
sulcus sinus sigmoidei
canalis hypoglossi
Os parietale
sulcus sinus sagittalis superioris
Os frontale
Squama frontalis
processus zygomaticus
sulcus sinus sagittalis superioris
sinus frontalis
Pars orbitalis
Pars nasalis
Os sphenoidale Corpus ossis sphenoidalis
sinus sphenoidalis
apertura sinus sphenoidalis
sella turcica
fossa hypophyseos
sulcus caroticus
Ala major
foramen rotundum
foramen ovale
foramen spinosum
foramen lacerum
Ala minor
fissura orbitalis superior
canalis opticus
Processus pterygoideus
17
Os ethmoidale
Lamina cribrosa
Labyrinthus ethmoidalis
cellulae ethmoidales
concha nasalis superior
concha nasalis media
Os temporale
Pars squamosa
processus zygomaticus
Pars petrosa
processus mastoideus
cellulae mastoideae
sulcus sinus sigmoidei
apex
canalis caroticus
foramen jugulare
porus acusticus internus
meatus acusticus internus
processus styloideus
foramen stylomastoideum
Pars tympanica
meatus acusticus externus
Maxilla
Corpus maxillae
canalis infraorbitalis
foramen infraorbitale
sinus maxillaris
Processus frontalis
Processus zygomaticus
Processus alveolaris
alveoli dentales
Processus palatinus
18
Os palatinum
Os zygomaticum
Os nasale
Os lacrimale
Concha nasalis inferior
Vomer
Mandibula
Corpus mandibulae
foramen mentale
alveoli dentales
Ramus mandibulae
angulus mandibulae
caput mandibulae
foramen mandibulare
canalis mandibulae
Os hyoideum
19
Övrigt
Skallens benlager: diploe, lamina externa, lamina interna
Mellanörats ben: malleus, incus, stapes
Basis cranii interna
fossa cranii ant., media et post.
Suturae coronalis, sagittalis, lambdoidea
fonticulus anterior et posterior
Fissura orbitalis inferior
Choanae
Septum nasi
Meatus nasi sup., media, inf.
Canalis nasolacrimalis
Mimisk muskulatur: m. epicranius, buccinator, orbicularis oris et oculi
Tuggmusskulatur: m. maseter, temporalis, pterygoideus lat. et med.
A. carotis externa: a. facialis, maxillaris, temporalis superficialis
Vv diploicae, emissarie
20
Facit
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
Neurokraniet: os occipitale, os sphenoidale, os ethmoidale, os frontale, ossa
temporalia, ossa parietalia
Visceralkraniet: maxilla, os palatinum, os zygmaticum, os nasale, os
lacrimale, concha nasalis inferior, vomer
Os hyoideum
Malleus, incus, stapes
Fossa cranii anterior, media et posterior
Fossa cranii anterior; os sphenoidale, os frontale, os ethmoidale
"
" media; os temporale, os sphenoidale
"
" posterior; os occipitale, os temporale
1) Fonticulus anterior mellan os frontale och os parietale 2 år
2) Fonticulus posterior mellan os occipitale och os parietale 2 månader
Sulcus sinus sagittalis superior; sulcus sinus transversus; sulcus sinus
sigmoideus
Sulcus sinus sagittalis superior
Sinus frontalis
Os ethmoidale
Sinus sphenoidalis
Sella turcica
A. carotis interna - sulcus caroticus
Foramen rotundum
"ovale
"spinosum
Canalis opticus
Fissura orbitalis superior
Nn. olfactorii
Sinus ethmoidalis
Concha nasalis superior et media
Porus et meatus acusticus externa
Foramen lacerum
Proc. zygomaticus, porus acusticus externa, processus styloideus, processus
mastoideus
Vena jugularis interna, n. IX, X och XI; n. VII
8
Canalis et foramen infraorbitale
Sinus maxillaris
Foramen mandibulare, caput mandibulae, ramus mandibularis, angulus
mandibulae, corpus mandibulae, foramen mentale
Os frontale, os sphenoidale, canalis opticus, foramen supraorbitale, os
ethmoidale, os nasale, os lacrimale, maxilla, foramen infraorbitalis, sulcus
infraorbitalis, os zygomaticum, fissura orbitalis superior et inferior
21

Similar documents