Digitaliseringsfrämjande hur gör andra?, februari 2015

Transcription

Digitaliseringsfrämjande
– hur gör andra?
Lärdomar från Kanada, Singapore,
Storbritannien och Tyskland
Februari 2015
Innehållsförteckning
1
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
Inledning ................................................................................................................... 2
Bakgrund ........................................................................................................................ 2
Syfte och mål.................................................................................................................. 2
Huvudsakliga frågeställningar och avgränsningar ......................................................... 2
Tillvägagångssätt ............................................................................................................ 2
Hur står sig Sverige i jämförelse de utvalda länderna? .................................................. 3
2
Lärdomar i svenskt perspektiv .................................................................................. 4
3
3.1
3.2
3.3
3.4
Kanada ...................................................................................................................... 7
Kort bakgrund ................................................................................................................ 7
Centrala styrdokument .................................................................................................. 7
Organisation och genomförande ................................................................................... 8
Reflektioner och lärdomar ........................................................................................... 10
4
4.1
4.2
4.3
4.4
Singapore ................................................................................................................ 12
Kort bakgrund .............................................................................................................. 12
Centrala styrdokument ................................................................................................ 12
Organisation och genomförande ................................................................................. 14
5
5.1
5.2
5.3
5.4
Storbritannien......................................................................................................... 17
Kort bakgrund .............................................................................................................. 17
6
6.1
6.2
6.3
6.4
Tyskland.................................................................................................................. 24
Kort bakgrund .............................................................................................................. 24
Bilagor ....................................................................................................................... 29
Bilaga 1 – Referenser ........................................................................................................... 29
Bilaga 2 – Intervjupersoner .................................................................................................. 30
Bilaga 3 – Sammanfattande tabell ....................................................................................... 32
Bilaga 4 – UK Government Digital Strategy – åtgärdsområden ........................................... 34
Digitaliseringsfrämjande – hur gör andra?
1
Inledning
1.1 Bakgrund
Regeringen tillsatte Digitaliseringskommissionen 2012. 1 Kommissionens uppdrag är att verka för
att det it-politiska målet uppnås. Målet är att ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda
digitaliseringens möjligheter”. Kommissionen ska också verka för att regeringens ambitioner
inom området fullföljs.
Digitaliseringskommissionen ska i december 2015 lämna sitt slutbetänkande. Kommissionen har
sett ett behov av att göra en internationell utblick för att närmare belysa hur nationella
digitaliseringsstrategier formuleras i vår omvärld.
Fyra länder har studerats för att fånga erfarenheter: Kanada, Singapore, Storbritannien och
Tyskland. Hur gör dessa och vilka lärdomar finns för fortsatt utveckling av inriktning och
organisering i Sverige? I arbetet har det funnits behov av externt konsultstöd och Governo AB har
anlitats. Föreliggande rapport utgör redovisningen av detta uppdrag.
1.2 Syfte och mål
Syftet med studien är att, genom lärdomar från andra länder, bidra till digitaliseringsfrämjande i
Sverige. Målen är att Digitaliseringskommissionen ska ges:
 en god bild av strategisk inriktning och organisering av digitaliseringsfrämjande i Kanada,
Singapore, Storbritannien och Tyskland.
 en inblick i verktyg och metoder för strategiernas genomförande
 en analys av relevanta erfarenheter och lärdomar av intresse för Sveriges nuläge och framtid
1.3 Huvudsakliga frågeställningar och avgränsningar
Följande övergripande frågeställningar ha utgjort utgångspunkt för arbetet. De har ytterligare
preciserats i studiet av respektive land:
1.
Vad innehåller de nationella strategierna? Vilka perspektiv respektive sakfrågor står i fokus?
Vilka prioriteringar görs?
2.
Hur genomför man strategierna? Ansvarsfördelning och deltagande.
3.
Hur sker samverkan med andra aktörer (inom/utom offentlig sektor)?
4.
Vilka framgångsfaktorer respektive utmaningar kan identifieras?
5.
Vilka erfarenheter och lärdomar kan dras för Sverige?
För att genomföra uppdraget inom givna ramar har vissa avgränsningar gjorts. Fokus har legat på
övergripande nationella strategier, snarare än eventuella sektorsspecifika strategier. Vidare har
arbetet koncentrerats på det övergripande policyperspektivet, inte på detaljer i innehåll och
genomförande. Slutligen har erfarenheter och lärdomar i målgrupperna för strategierna har inte
fångats direkt utan endast berörts vid intervjuerna med centrala beslutsfattare.
1.4 Tillvägagångssätt
Uppdraget har genomförts med en kombination av dokumentstudier, telefonintervjuer och
workshop och i nära dialog med Digitaliseringskommissionens kansli. De fyra länderna
1
https://digitaliseringskommissionen.se/wp-content/uploads/2013/04/direktiv_2012_61.pdf
2
identifierades av Digitaliseringskommissionen som exempel på länder med intressanta initiativ
inom området.
Inledningsvis genomfördes dokumentstudier (se bilaga 1). Här har endast dokument på engelska
studerats. Kontaktpersoner i de fyra länderna identifierades. Tillgängligheten till intervjupersoner
har varierat vilket lett till olika antal intervjuer per land. Intervjupersonerna var främst
beslutfattare (tjänstemän) på centrala ministerier eller motsvarande. I Tyskland har ingen
intervju genomförts och följaktligen skiljer sig den beskrivningen något från de övriga tre
länderna. En workshop genomfördes för att redovisa och diskutera preliminära resultat (se bilaga
2 för intervjupersoner och deltagare i workshop). Därefter genomfördes slutlig analys och
rapportskrivning.
1.5 Hur står sig Sverige i jämförelse de utvalda länderna?
Länderna i utblicken har identifierats som intressanta när det gäller digitaliseringsfrämjande
arbete. Hur förhåller sig Sverige till dessa fyra länder i internationella jämförelser och mätningar?
Det finns många jämförelser som visar på Sveriges framskjutna position inom digitaliseringsområdet och vi har under lång tid legat i det absoluta toppskiktet. Denna position har bland
annat förklarats av en tidig utbyggnad av både mobiltelefoni och bredband. Under de senaste
åren har dock den internationella konkurrensen hårdnat och teknikutvecklingen sker allt
snabbare.2
I tabellen till höger visas en av de senaste
mätningarna från World Economic Forums –
Global Technology Report 2014.3 Här intar
Sverige tredjeplatsen, efter Singapore men före
övriga länder i utblicken.
The Networked Readiness Index 2014
Rank Country
Value
1
Finland
6,04
2
Singapore
5,97
3
Sweden
5,93
9
United Kingdom
5,54
12
Germany
5,50
17
Canada
5,41
I tabellen nedan visar vissa underkategorier i
Networked Readiness Index. Här syns återigen
Sveriges framskjutna position, inte minst vad gäller individers och företags användning. Däremot
har vi inte lika bra position i förhållande till de andra länderna i utblicken när det rör den
offentliga sektorns nivå på tjänster och utbud av tjänster.
Rankande länder i Networked Readiness Index (2014), tre underkategorier
Government Online
Rank Service Index
Individual usage
Business usage
1
Korea, Rep.
1
Sweden
1 Switzerland
1
Singapore
2
Norway
2 Finland
1
United States
3
Denmark
3 Sweden
4
United Kingdom
8
United Kingdom
5 Germany
6
Canada
10
Singapore
15 Singapore
16
Colombia
19
Germany
17 United Kingdom
16
Sweden
27
Canada
25 Canada
24
Germany
2
3
RiR 2013:5, sid 16.
World Economic Forum (2014)
3
Rank
1
1
1
4
6
16
16
24
Government Onlin
Country
Korea, Rep.
Singapore
United States
United Kingdom
Canada
Colombia
Sweden
Germany
2
Lärdomar i svenskt perspektiv
Vad kan då Sverige lära av inriktning och organisering av digitaliseringsfrämjande i andra länder?
Utblicken synliggör vissa gemensamma nämnare mellan de fyra länderna men också olikheter. I
detta kapitel diskuterar vi centrala lärdomar. I bilaga 3 finns en sammanfattande tabell över de
fyra länderna.
Likheter mellan ländernas inriktning…
Samtliga länder har utarbetade en eller flera strategier som har en bred syn på digitalisering.
Strategierna pekar ut en (relativt) tydlig riktning och i flera framgår tydligt prioriteringar.
I Sverige är it-politik, e-förvaltning och digitalisering de kanske mest vanligt förekommande
begreppen för att beskriva politikområdet. I de länder vi studerat är digital economy, digital
services, digital agenda, infocomm några av de begrepp som använts. I Tyskland används även
high tech, annars är själva teknikperspektivet inte framträdande. I stället ligger strategiernas
fokus på den nytta och värde som tekniken möjliggör.
I strategierna ingår både traditionella it-politiska frågor, exempelvis infrastruktur och säkerhet,
men också frågor som rör andra politikområden. Framträdande i ländernas strategier är ett
näringspolitiskt perspektiv och betoningen av it som förutsättning för tillväxt. Det handlar både
om it-branschen och om digitaliseringens möjligheter i andra branscher och samhällssektorer.
Samtliga länder betonar detta i de övergripande målen: en ökad digitalisering ska på ett eller
annat sätt bidra till att ge ökad tillväxt, sysselsättning och bättre konkurrenskraft. Detta
perspektiv är inte lika tydligt i Sveriges digitala agenda och i målet för it-politiken.
Målen i strategierna är ofta specifika och konkreta. I exempelvis Singapore och Kanada finns mål
om att nå en viss internationell ranking eller mål om en viss tillväxt. Inom vissa områden finns
även mål nedbrutna på mer detaljerad nivå. I samtliga strategier understryks också behovet av
samverkan. Strategierna ska inte genomföras av regeringen eller enskilda aktörer utan
samverkan krävs och gemensamma behov och lösningar behöver identifieras.
Flera av de övergripande strategierna utgör en plattform, eller ett paraply, för sektorsspecifika
strategier och handlingsplaner (se Tyskland och Singapore). En annan likhet är att samtliga länder
har digitaliseringen av offentlig sektor som ett särskilt prioriterat område. Området ses som en
viktig förutsättning för att främja digitaliseringen i hela landet.
Land
Finns strategi/er?
Vilka prioriterade områden finns?
Kanada
Ja, Digital Canada 150
Bredband, integritet, tillväxt och näringslivsutveckling,
innehåll och tillgängliggöra kulturarvet, e-förvaltning
Singapore
Ja, ett program och flera
strategier
Fyra områden: 1) Bredband och wifi; 2) konkurrenskraftigt
näringsliv; 3) sektorsatsningar; 4) konkurrenskraftiga
medborgare.
Sverige
Ja, Digitala Agendan
22 områden med 4 strategiska områden: lätt och säkert att
använda, tjänster som skapar nytta, infrastruktur samt it:s roll
för samhällsutvecklingen
Tyskland
Ja, Digital Agenda plus
ytterligare strategier
Digital infrastruktur, digital ekonomi, innovation, utbildning,
forskning och säkerhet.
4
UK
Ja, flera
Traditionell it-politik (bredband, säkerhet mm) men också
tydligt näringspolitiskt fokus. Separata strategier inom eförvaltning och inkludering
… men fler olikheter kring genomförande och organisering
Länderna i utblicken har till viss del valt olika sätt att organisera genomförandet av strategierna.
Samtliga har ambitionen att på olika sätt samarbeta över sektorsgränser: med näringsliv,
akademi, det civila samhället. Vissa regeringar har bidragit till att skapa särskilda forum för detta,
andra överlåter det åt marknaden (se bilaga 3 för sammanställning över dessa exempel).
Inget av länderna har en myndighet med ansvar för hela digitaliseringsområdet. Det finns dock
myndigheter och andra organ som har ansvar för vissa delar. Singapore utmärker sig dock genom
bildandet av en mer fristående organisation som ansvarar för genomförandet av strategierna. De
har även dotterbolag som har ett särskilt ansvar för vissa delar av genomförandet.
Land
Finns minister med
utpekat ansvar?
Finns departement
med utpekat ansvar?
Finns myndighet
med samlat
ansvar?
Finns andra fora
med utpekat
ansvar?
Kanada
Näringsminister
Ja, Industry Canada
(Näringsdep.)
Nej
Nej
Singapore
CIOs
Ja, info- och
kommunikationsdep.
Nej
Ja, IDA
Sverige
Ja, bostads och
stadsutvecklingsmini
ster med ansvar för
it
Ja,
Näringsdepartementet
Nej
Ja, flera (DigiKom,
Användarforum,
Bredbandsforum, eDelegationen mm)
Tyskland
Minister of the
Interior (BMI)
Ja, flera
Nej
Ja, Steering
commiitee
IT Planning Council
National IT summit
UK
Ja, Minister for
Digital Economy
samt Minister for
Cabinet Office
Ja, flera
Nej
Ja, Information
Economy Council
Digital Inclusion
Delivery Board
5
Ytterligare lärdomar
Ytterligare vissa reflektioner kan göras från utblicken. Lärdomar kan sammanfattas enligt
följande:
 Utblicken visar på behovet av ledarskap. En tydlig riktning och mål krävs. Var är vi i dag och
vart är vi på väg? Och varför? Någon behöver visa vägen och peka på betydelsen av
digitaliseringen.
 Insatser behöver utgå från identifierade utmaningar.
 Det är av stort värde att visa på nyttorna – vad tillför digitaliseringen?
 Digitaliseringspolitiken bör vara inbäddad i andra politikområden – det är här nyttan och
värdet av digitalisering uppstår.
 Näringslivsperspektivet är framträdande och frågor om kompetensförsörjning är centrala i
flera länder.
 Det finns en tydlig inriktning att strategierna genomförs i samverkan med olika intressenter.
6
3
Kanada
3.1 Kort bakgrund
Kanada är världens näst största land till ytan (efter Ryssland) och 37:e i storlek befolkningsmässigt. Med en folkmängd på ca 35 miljoner är det ett av världens mest glesbefolkade länder.
Landet är tvåspråkigt (engelska och franska) där engelska är majoritetsspråket.
Kanada är en federation som består av tio provinser och tre territorier. Genom British North
America Act 1867 blev Kanada en parlamentarisk demokrati och har idag drottning Elizabeth II
som stadsöverhuvud. Hon representeras i Kanada av en generalguvernör.
Allmänna val hålls vart fjärde år. Kanadas premiärminister utses formellt av generalguvernören,
men posten innehas alltid av den partiledare som kan uppbåda en majoritet i parlamentets
underhus. Premiärministern kan utse ledande ämbetsmän. Den lagstiftande församlingen består
av två kamrar: det valbara underhuset och senaten vars ledamöter utnämns. Varje ledamot av
underhuset väljs genom enkel majoritet i enmansvalkretsar. Medlemmarna i senaten väljs av
premiärministern på regional basis och tillsätts formellt av generalguvernören.
Senaste valet hölls den 2 maj 2011. Conservative party behöll sin regeringsställning med ca 38%
av väljarna. New democratic party erhöll ca 18% av rösterna, Liberal party 26%, Bloc Québécois
ca 10% och Green party ca 7%.4
Kanada är ett industrialiserat och högteknologiskt land med stora naturtillgångar och hög
levandasstandard. Landet är en nettoexportör av energi och landets ekonomi är starkt beroende
av handeln med i första hand USA.
3.2 Centrala styrdokument
Historik och innehåll i agendan Digital Canada 150
Under tidigt 1990-tal tog Kanada fram ett antal strategier och planer för landets digitala
utveckling, bl.a. en plan för att tillhandahålla internetuppkoppling till medborgarna och en
strategi för digital ekonomi. Under perioden mellan 1990-talet fram till idag (2014) utvecklades
inga nya digitala strategier, även om vissa policydokument uppdaterades under vägen.
”Digital Canada 150” lanserades år 2014.5 Digital Canada är en strategi som beskriver hur landet
kan och bör nyttja de möjligheter som finns i den digitala eran. Det är en bred strategi som
identifierar mål om vad som ska uppnås till landets 150-årsfirande år 2017. Agendan innehåller
fem pelare (teman), med 39 initiativ i en samlad nationell plan.6 Agendan utgör en del i landets
övergripande arbete med att stärka den digitala ekonomin och skapa ökad tillväxt.
Arbetet med agendan påbörjades redan år 2009. Under 2010 lades grunden för arbetet genom
bland annat bilaterala samtal och rundabordssamtal där olika aktörer fick möjlighet att diskutera
områden som borde inkluderas i agendan. Även medborgare gavs en möjlighet att ge sina
synpunkter på innehåll och lämna förslag digitalt. Drygt 2000 kanadensare deltog i detta initiativ.
Agendan publicerades dock inte förrän år 2014 efter en relativt lång process där man skulle enas
4
http://en.wikipedia.org/wiki/Canadian_federal_election,_2011 (läst 2014-12-04)
Strategin finns i ett samlat dokument, samt som en webbanpassad läsversion
http://www.ic.gc.ca/eic/site/028.nsf/eng/home (läst 2014-11-04)
6 http://www.ic.gc.ca/eic/site/028.nsf/eng/50014.html (läst 2014-12-03)
5
7
om innehållet. Till slut fanns ett egenvärde i att publicera den samlade strategin och den har
mottagits relativt väl.
Digital Canada 150 består av fem pelare:
 Connecting Canadians: an effective digital policy is one that connects Canadians through highspeed internet access and the latest wireless technologies
 Protecting Canadians: Canadians will be protected from online threats and misuse of digital
technology
 Economic Opportunities: Canadians will have the skills and opportunities necessary to
succeed in an interconnected global economy
 Digital Government: the Government of Canada will demonstrate leadership in the use of
digital technologies and open data
 Canadian Content: providing easy online access to Canadian content will allow us to celebrate
our history, arts and culture and share it with the world
Varje avsnitt har en uppbyggnad där uppsatta mål redovisas, en sammanställning av vad som är
nytt respektive har uppnåtts hittills samt en framgångssaga (”success story”) inom varje pelare.
3.3 Organisation och genomförande
En del av näringspolitiken
Regeringen som helhet är ansvarig för agendan. IT-politiken och agendan är dock organisatoriskt
placerade i Näringsdepartementet: ”Industry Canada”. Ansvarig minister är näringsminister Mr
James Moore (konservativ).
Övergripande mål (mission) för Industry Canada är att bidra till ökad tillväxt i en kunskapsbaserad
ekonomi. Industry Canada mandat/ansvarsområdet omfattar att bidra till att Kanadas industri
blir med produktiv och med konkurrenskraftig på världsmarknaden, som i sin tur leder till bidrar
till en förbättrad ekonomisk och social välfärd för alla kanadensare.
De aktiviteter som utförs inom ansvarsområdet är organiserade runt tre – av varandra beroende
– strategiska mål/utfall. Varje sådant mål/utfall har sin egen strategi kopplad till sig. De tre
strategiska målen är följande: 7
7

The Canadian marketplace is efficient and competitive

Science and technology, knowledge, and innovation are effective drivers of a strong
Canadian economy

Competitive businesses are drivers of sustainable wealth creation
http://www.ic.gc.ca/eic/site/icgc.nsf/eng/h_00018.html (2014-12-03)
8
Det finns inget särskilt samverkansorgan med fokus på den digitala agendan. Däremot sker
samverkan mellan tolv federala institutioner och myndigheter som tillsammans utgör Kanadas
näringslivsportfölj (Industry Portfolio). Dessa organisationer samverkar för att gemensamt uppnå
regeringens mål om en kunskapsbaserad ekonomi i Kanada med stärkta positioner inom jobboch tillväxt.
Det finns alltså ingen fast organisatorisk struktur eller samverkansform för att se till att målen i
agendan uppfylls. Det finns heller ingen specifik budgetpost med medel avsatta för
genomförandet. Industry Canada ansvarar och får genom löpande kommunikation hålla temat
varmt och engagera övriga departement, myndigheter och samhällsaktörer.
Sedan 2009 har regeringen satsat statliga medel på att bygga ut bredband med särskilt fokus på
de mer avlägsna delarna av landet. Satsningarna fortsätter och i den digitala agendan anges att
drygt 300 miljoner dollar kommer satsas under de närmaste åren för att ytterligare förbättra
tillgången till bredband. Målet är att nå ytterligare 280 000 kanadensiska hushåll. Andra insatser
inom bredbandsområdet är spektrumauktioner och att tillhandahålla medel inom ramen för ”the
Building Canada Fund's Provincial and Territorial Infrastructure Component”.8
Ett antal lagändringar har också genomförts med målet att skapa förutsättningar för mer digital
ekonomi och digitalt samhälle. Lagstiftningsinitiativen har omfattat bl.a. säkerhetsaspekter och
frågor om rätt till personuppgifter. Staten har även medverkat till att skapa tillgång till medel för
att stötta utveckling av IT-företag, för att företag ska kunna anpassa sig till den digitala eran, till
inkubatorsprogram och program för datorer i skolan. Initiativ har även tagits till sk. ”hackathons”
på öppna data.
Digital Policy Forum
Strategin är tydligt marknadsledd. Utgångspunkten från regeringen sida är att visa vägen,
beskriva visionen och skapa möjligheter men att låta andra aktörer stå för agerandet. Ett resultat
av denna ansats är Canada’s Digital Policy Forum, en nystartad organisation med ambitionen att
facilitera dialoger, skapa medvetenhet och bygga kunskaper kring den digitala utvecklingen,
främst på policynivå. Initiativet kommer från näringslivet, där man såg behov av att öka fokus på
utveckling av den digitala ekonomin. Inom organisationen menar man att det förvisso är bra att
den digitala agendan kom till stånd, men att den inte är tillräckligt utmanande för att verkligen
driva landet vidare mot den digitala ekonomin. Med Digital Policy Forum skapas ett utrymme att
driva på utvecklingen utan att vara styrd av politiska hänsynstaganden. Organisationen faciliterar
dialoger på aktuella teman där experter från näringsliv (it-bransch), offentlig sektor och regering
8
http://www.infrastructure.gc.ca/plan/nrp-pnr-prog-eng.php
9
och samhälle. Utgångspunkten är att reflektera över övergripande lösningar och policies på ett
sådant sätt att lärdomar och kunskaper kan influera den pågående utvecklingen.
Everyone recognizes a need for this. In particular government – it is a safe
place for everyone to test concepts before they are shared with senior policy
makers. (Mr Jeremy Depow, grundare och VD på Canada’s Digital Policy
Forum)
Service Canada
Kanada är en federation vilket innebär vissa utmaningar i att skapa lösningar för landet som
helhet. Varje provins är i sig självstyrande och har sin lokala regering. I vissa frågor krävs en
samsyn och en långtgående samverkan för att kunna hitta en gemensam bas att bygga
gemensamma lösningar utifrån. Det finns inga fasta strukturer för detta, men i vissa teman där
behov uppstår skapas gemensamma kommittéer eller råd, sk. Inter-jurisdictional Joint Councils.
Medverkan är frivillig, och arbetet i kommittéerna bygger på att man kan komma överens om
gemensamma lösningar som alla parter är villiga att arbeta efter.
Ett sådant område återfinns inom Service Canada. Service Canada är den organisation som är satt
att hantera en stor mängd serviceområden till de kanadensiska medborgarna, såsom olika
socialförsäkringsområden, pensioner, frågor relaterade till arbete och arbetslöshet mm. Stöd kan
fås genom olika kanaler, bl.a. digitalt. För att detta ska kunna fungera fullt ut krävs säkra
identitetslösningar, där medborgarna kan identifiera sig själva på nätet. För att kunna nå fram till
en säkerhetslösning som medborgaren kan använda oavsett vilken myndighet som ska
tillhandahålla tjänsten eller stödet krävs att alla provinser och den federala nivån enas om en
lösning. Arbetet med detta sker idag i en under-kommitté till en Inter-jurisdictional Joint
Councils: Identity Management Sub-Committee (IMSC).9
3.4 Reflektioner och lärdomar
Processen att ta fram strategin var långdragen. Till slut såg man från regeringens sida ett
egenvärde i publicera agendan. Det var bättre att den kom ut så att fokus kunde förskjutas till det
konkreta innehållet och genomförandet snarare än att varje enskilt behov skulle vara tillgodosett.
Den kritik som framförts efter publiceringen har dels rört frågan om hur resultat ska kunna
mätas: hur vet vi när vi nått dit vi önskar? Vidare har vissa pekat på att många av de mål som
finns upptagna inte är tillräckligt utmanande eller visionära, och att en del av de initiativ som
nämns inte är nya i egentlig bemärkelse.
Det politiska ledarskapet uppfattas som relativt starkt och detta har betydelse för
genomförandet av Digital Canada 150. Med ministrar som brinner för frågan kommer saker att
hända. Samtidigt innebär detta givetvis en sårbarhet. Det finns inte heller några centrala
koordineringsmekanismer inom regeringen. Att Kanada är en federation ger också vissa särskilda
förutsättningar för genomförandet. Konservativa regeringar tenderar att värna decentralisering
och lokalt självstyre, medan mer liberala och socialdemokratiska regeringar tenderar att ta mer
centrala initiativ.
Ansatsen i den kanadensiska digitala strategin är tydligt marknadsledd. Utgångspunkten är att
samhället och näringslivet driver frågorna, regeringens roll är snarare att sätta
digitaliseringstemat på kartan, motivera och visionera. Insatser har också fokuserat på sådana
som inte är kostnadsdrivande och man sätter hopp och tillit till att andra aktörer agerar, även om
regeringen bör vara fanbärare.
9
ID Cloud Summit2, 2014-07-19 (PPT)
10
“The Government can send a message and set the tone, but it can not do it
all.”
Som svar på denna ansats har exempelvis initiativet tagits att skapa Digital Policy Forum. Här
finns utrymme att diskutera frågor på frivillig basis.
På andra områden tas initiativ för att få till stånd frivilliga lösningar mellan lokala och federala
nivåer. I vissa frågor skapas gemensamma kommittéer – ett sådant exempel återfinns inom
identifieringslösningsområdet.
Mot bakgrund av att det är valår i Kanada nästa år är nästa steg något oviss. Det är dock ett antal
områden som fortsatt bör stå i fokus, vilket inkluderar utbyggnad av infrastruktur och
bredbandstillgång och arbetet med integritetsfrågor, men även ett fortsatt arbete med att förstå
möjligheter och ta tillvara på nya digitala och tekniska trender.
11
4
Singapore
4.1 Kort bakgrund
Singapore är en republik och stadsstat i Sydostasien med en befolkning om 5 miljoner. I princip
samtliga 63 öar består av städer som är mer eller mindre helt sammanvuxna 10.
Mätt med BNP per capita är Singapore ett av världens rikaste länder11 och det fjärde största
finanscentrat i världen. Drygt 7000 företag har sina globala eller regionala högkvarter här. Sedan
Singapores självständighet har regeringen kontinuerligt stimulerat ekonomisk tillväxt genom sin
politik12. Utländska investeringar och snabb statsstyrd industrialisering har skapat en ekonomi
som baseras på export av elektronik och tillverkade varor.
Singapore styrs sedan 1950-talet av ett och samma parti, People's Action Party (PAP). Partiet är
marknadsorienterat med starka inslag av statlig styrning och kontroll13. Landet kritiseras bland
annat av Reportrar utan gränser, för att vara en begränsad demokrati. Situationen för mänskliga
rättigheter uppvisar vissa brister, t ex när det gäller anslutningen till vissa internationella MRkonventioner samt yttrande- och pressfriheten14. Huvuddelen av den verkställande makten ligger
hos kabinettet, som består av ministrar under ledning av Singapores premiärminister.
Presidenten väljs i allmänna val vart sjätte år.
It har varit ett viktigt fokusområde i uppbyggnaden av landet. Redan 1980-talet lanserades
landets första IT-strategi med fokus på ”datorisering” genom strategin ”civil service
computerisation programme”. Idag har strategierna ett ökat fokus på användning och
medskapande: ”creation”.
Det övergripande styrdokumentet för innevarande period är masterplanen ”iN2015 - An
Intelligent Nation, a Global City, powered by Infocomm” som lanserades för 9 år sedan. Den
huvudsakliga visionen är ”Towards Being the World’s First Smart Nation” 15.
Programmet pekar ut tre övergripande målområden: 1) Berikade liv genom IKT, 3) Ökad
ekonomisk konkurrenskraft och innovation genom IKT, 3) Ökad tillväxt och konkurrenskraft i IKT
branschen. Programmet har ett tydligt näringspolitiskt perspektiv. Målen för programmet är:






Nr 1 in the world in harnessing infocomm to add value to the economy and society.
2–fold increase in the value-add of the infocomm industry to S$26 billion.
3–fold increase in infocomm export revenue to S$60 billion.
80,000 additional jobs.
90% home broadband usage.
100% computer ownership in homes with school-going children.
10
http://sv.wikipedia.org/wiki/Singapore
http://www.di.se/artiklar/2012/8/20/singapore-varldens-rikaste-land/?allcomments=&activetab=MostPopular
12 http://www.business-sweden.se/singapore/#sthash.Z6oXCrS1.dpuf
13 http://www.regeringen.se/sb/d/2520/a/13985
14 http://www.regeringen.se/sb/d/2520/a/13985
15 Realising the iN2015 vision – Singapore an intelligent nation, a global city, powered by infocomm (2010), IDA
11
12
Programmet genomförs genom ett antal insatser på flera områden med därtill knutna strategier
(se figuren nedan). Prioriterade insatser är inom triangelns följande delar: 1) infrastruktur, 2)
konkurrenskraftig befolkning, 3) konkurrenskraftigt näringsliv och 4) branschtransformation.
Mer om genomförandet beskrivs i avsnittet nedan.
Figur: Realising the iN2015 vision
Under april 2015 kommer nästkommande program att lanseras, Smart Nation Masterplan.
Programmet har utvecklats gemensamt med medborgare och den privata sektorn, för att
navigera Singapores övergång till en intelligent nation, en global stad. En utmaning som nationen
har är att fortsatt utveckla medborgarnas förmåga och kunskap för att ta tillvara på
digitaliseringens möjligheter. Häri ligger också att fortsatt utveckla forskning och utveckling och
tillvarata på dessa resultat för att skapa en stark ekonomi i global konkurrens. En utgångspunkt
för hela planen är därför att utgå från ett medborgarcentrerat perspektiv. Hur kan vi underlätta
för medborgaren? Hur kan medborgaren göra meningsfulla val? Hur kan vi möjliggöra för
medborgaren att vara medskapare? Hur kan offentlig service utformas? 16
En Smart Nation Platform (SNP)17 är en av flera strategier som ska leda till ett realiserade av den
övergripande visionen. SNP samlar de insatser som ska genomföras inom den statliga
organisationens olika verksamhetsområden, som kompletterar insatserna inom hela
ekosystemet. Övriga strategier handlar dels om fortsatta insatser för att stärka infrastrukturen (bl
a sömlös kommunikation mellan olika nätverk i samhället, exempelvis inom stadsplanering och
trafik), dels en strategi för integrering av IKT och mediasektorn (som tidigare var separata
politikområden).
Figur över Singapores plattform för en smart nation 18
16
Infocomm Development Authority of Singapore (IDA). Towards a smart nation. Presentationsmaterial (juni
2014).
17 ibid.
18 Ibid
13
Ansvar för framtagande och genomförandet av IT-politiken ligger på Infocomm Development
Authority of Singapore (IDA). Häri finns också ansvaret för utvecklandet av näringslivspolitiken för
IKT-branschen och regeringens CIO. Landet har även en CIO för myndigheterna och en
ansvarig/”katalysator” för industrin. IDAs uppdrag är att utveckla ekosystemet för IKT så att den
stödjer ”medborgare av alla åldrar och företag av alla storlekar”:
“IDA does this by actively supporting the growth of innovative technology
companies and start-ups in Singapore, working with leading global IT
companies as well as developing excellent information technology and
telecommunications infrastructure, policies and capabilities for Singapore 19
IDA är en institution20 som bildades 1999 under Informations och kommunikationsdepartementet. IDA är mer självständig än en myndighet och leds av ett Senior Leadership Team
(ledningsgrupp) bestående av ledamöter från både privat och offentlig sektor. Styrelsen består av
ledamöter från privat och offentlig sektor samt akademin. För att få ökade möjligheter till att
genomföra vissa insatser äger institutionen också ett antal dotterbolag, som exempelvis
rådgivning till offentliga myndigheter och rådgivning till utländska myndigheter, samt tillskott av
kapital i IKT-bolag.
Samtliga insatser inom ramen för det övergripande programmet har genomförts genom ett nära
samarbete med olika sektorer. Multinationella företag och innovativa utländska företag arbetar
tillsammans med lokala infocomm företag i samarbeten som syftar till att underlätta tillgången
till den globala marknaden.
Satsning på infrastruktur
En stor del av genomförandet av strategin de senaste nio åren har gällt att förbättra tillgången på
bredband och wi-fi i landet – till en infrastruktur i världsklass (område 1 i triangeln ovan).
Gemensamma plattformar har skapats, gemensamma policies och standards. Varje insatsområde
har haft en särskild strategi för genomförandet, exempelvis ”National Cyber Security Masterplan
2018”. I juli 2014 hade landet fiber till 95% av landets fastigheter21. Nästa steg är nu att fortsatt
bygga ut trådlösa nätverk över landet för att skapa en sömlös kommunikation oavsett var man
befinner sig i landet.
Ökat fokus på användning och kompetens
En annan viktigt område i genomförandet av programmet är de satsningar som genomförts inom
ramen för område 2) konkurrenskraftig befolkning, där man tagit fram en ”manpower roadmap”
utifrån följande vision:
“High Quality Infocomm Professionals to Meet Singapore’s Needs into the
Future”
Genomförandet av strategin har skett genom en rad olika insatser, till exempel i skolorna genom
tävlingar och ”infocomm clubs” och utbildningsprogram för industrin, uppstartande av
industrikluster och myndighetssamverkan. Insatser har genomförts på flera nivåer: från ung
19
http://www.ida.gov.sg
En så kallad “Statuary board”
21 Infocomm Development Authority of Singapore (IDA) Realising the iN2015 Vision, Singapore: An intelligent
nation, a global city, powered by infocomm. (2010)
20
14
skolålder och studenter (”talent seeding” och ”talent attracting”, till utbildningsprogram (”talent
development”) och program specifikt för utpekade industrier (”talent upgrading”).
Särskilt utpekade branscher
Strategin har en mycket tydlig inriktning. Bland annat prioriteras åtgärder inom ett antal
utpekade branscher vilket lyfts fram som en framgångsfaktor (område 4 i triangeln ovan). Här
ingår bland annat turism-, transport- och hälsosektorn samt e-förvaltning. Vad gäller eförvaltning så har en gemensam portal skapats för mötet mellan offentlig sektor och
medborgaren (eCitizen portal), en portal för mötet med företagaren, en e-leglösning för tillgång
till offentliga e-tjänster samt cirka 170 nya e-tjänster. En ny masterplan för e-förvaltningen
antogs i juni 2014.
En viktig framgångsfaktor för genomförandet av insatserna har även varit det tydliga ledarskapet
och organiseringen av arbetet, bland annat genom IDA och de nationella CIOs som utsetts av
regeringen (se figuren nedan).
Beskrivning av de nationella CIOs som utsetts22
En samstämmig bild från dokumentstudier och intervjuer visar att Singapore har en väl etablerad
struktur för digitaliseringen av samhället och ekonomin. Strategin utgår från konkreta och tydliga
mål, som har ett stort fokus på näringslivet, tillväxten och jobben. För att nå dessa mål har
nationen bland annat satsat på infrastrukturen i landet och på stora utbildningspaket riktat mot
22
IDA (2010) Realising the iN2015 vision – Singapore an intelligent nation, a global city, powered by infocomm
15
olika branscher, skola och medborgare. Insatserna ger en bild av att vara väl genomförda och
strategiskt utvalda.
Under intervjuerna framkommer några lärdomar som kan vara relevanta att diskutera i en svensk
kontext. För det första understryks vikten av att ha goda beslutsunderlag som visar nyttan med
digitaliseringen. Här kan man inte att vara nog så tydlig. Detta gäller för alla typer av insatser och
för alla målgrupper: från den högsta politiska ledningen till att motivera medborgare att
genomföra utbildningsinsatser.
Landet har även genomfört en lång rad insatser för utbildning och kompetensutveckling. Dessa
måste göras utifrån en noggrann behovsanalys och utifrån ett medborgarcentrerat perspektiv.
Annars finns en risk felsatsningar. Vilka är behoven och hur genomförs insatserna på bästa sätt
för individen och för samhället i stort?
För att bli en av världens bästa nationer krävs strategisk satsning på hela samhällets digitalisering
utifrån en rad olika perspektiv. Både i form av ”hårda” satsningar på infrastruktur och ”mjuka” för
att öka kompetensen, användningen och konkurrenskraften. Detta har Singapore lyckats väl med.
16
5
Storbritannien
5.1 Kort bakgrund
Storbritannien består av England, Skottland, Wales och Nordirland. Storbritannien är ett av
Europas folkrikaste länder, med en befolkning på drygt 60 miljoner invånare varav cirka 50
miljoner finns i England. Storbritanniens yta på 243 610 km2, är ungefär hälften så stort som
Sverige. Drottning Elisabeth II har varit statsöverhuvud sedan 1952. 23
Det senaste valet i maj 2010 ledde till ett maktskifte i Storbritannien, då en koalitionsregering
mellan Konservativa partiet och Liberaldemokraterna bildades, vilka tog över efter Labour som
hade styrt landet sedan 1997. Det var även första gången sedan 1945 som en koalitionsregering
bildades. Premiärminister blev de konservativas ledare David Cameron, medan
Liberaldemokraten Nick Clegg utsågs till vice premiärminister. Nästa val till underhuset äger rum
senast i juni 2015 (premiärministern kan dock utlysa parlamentsval när som helst under sin
mandatperiod).
Storbritannien är världens sjätte största ekonomi, där den brittiska ekonomin länge präglats av
stabil tillväxt, låg inflation och relativt låg arbetslöshet. Men i takt med försvagningen av den
internationella ekonomin så har tillväxten sjunkit och inflationssiffrorna försämrats för landet.
Under den senare delen av 2008 gick Storbritannien in i en djup konjunkturnedgång. Främst
drabbat blev finanssektorn, en mycket viktig sektor i den brittiska ekonomin. En rad krisåtgärder
har vidtagits från regeringen, bland annat omfattande insatser för att stödja de brittiska
bankerna.24
När det gäller främjande av digitalisering finns ett flertal strategier och policydokument. Ett
begrepp som återkommer i flera av dessa är digital economy. Fyra aktuella styrdokument är
följande:
 Connectivity, Content and Consumers – Britain’s digital platform for growth 25
 Information Economy Strategy26
 Government Digital Strategy27
 Government Digital Inclusion Strategy28
Connectivity, Content and Consumers – Britain’s digital platform for
growth
Ett arbete för att göra en översyn av medie- och telekomregleringen inleddes 2012 och
resulterade i Connectivity-strategin som presenterades i juli 2013. Strategin har således ett
medie- och kommunikationspolitiskt perspektiv och hanterar också både innehålls- och
konsumentfrågor. Arbetet med strategin skedde i nära dialog med näringslivet, akademin och
23
24
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Storbritannien
http://www.regeringen.se/sb/d/5472/a/42522
25
Department for Culture Media & Sport (2013)
Department for Business, Innovation & Skills (2013)
27 Cabinet Office (2013)
28 Cabinet Office & Government Digital Service (2014)
26
17
andra. Bland annat genomfördes seminarier, diskussionspapper publicerades och man drev
online-fora för diskussioner.
Översynen resulterade dock i ett konstaterande att gällande regelverk fungerar relativt väl och
att det stödjer såväl tillväxt och innovation som kvalitativa nyheter, radio och TV-program. Några
förändringar i regleringen föreslogs därför inte heller. Regeringen underströk en en ”evolutionary
rather than revoloutionary approach” till utvecklingen av det regulatoriska ramverket. 29
Givet hastigheten i utvecklingen ansåg dock regeringen att det finns anledning att fortsatt agera
inom fyra strategiska områden. Inom varje område finns ett antal aktiviteter där vissa är mer
konkreta än andra. Några tydliga målformuleringar finns emellertid inte i strategin.
1. Establish world-class connectivity throughout the UK
2. Support the production of world-beating innovative content and services that originate
here in the UK, but that are in demand across the globe
3. Ensure consumer safety in an increasingly online world
4. Help to keep the cost of living down by ensuring consumers have choice about the range of
communications and media services available to them
I strategin finns åtgärder inom dessa breda fält. Inom område 1 exempelvis investeringar i
bredband, spektrumfrågor och insatser för att främja digital inkludering. Inom område 2
återfinns insatser för att främja innehåll, exempelvis upphovsrätt och skattelättnader för
tillverkare av digitala spel. Inom område 3 återfinns initiativ inom standardisering, skadligt
material på nätet och integritet. I område 4, slutligen, finns insatser för att stärka konsumenten,
exempelvis byte av tjänsteleverantör och hur betaltjänster (”premium rate services”) hanteras.
På samma sätt som näringslivet var involverade i framtagandet av strategin förutsätts de vara
involverade i genomförandet av den.
There is much that Government can do outside of regulation, working in
partnership with industry and others. Indeed, the rapid pace of change
demands that those at the cutting-edge of technological change, the industry
itself, take ownership and show leadership. 30
Ytterligare arbete har skett med utgångspunkt i strategin. Exempelvis genomförs för närvarande
en konsultation rörande en ”Digital Communications Infrastructure Strategy”. Konsultationen har
varit öppen 6 augusti – 1 oktober 2014 och just nu pågår arbete att analysera inkomna svar. 31
Information Economy Strategy
I princip samtidigt som connectivity-strategin, presenterade regeringen i juni 2013 en strategi för
the Information Economy.32 Denna strategi är näringspolitiskt motiverad, och pekar ut vägen för
hur Storbritannien ska förbli konkurrenskraftig i den digitala ekonomin.
”The UK’s ability to achieve strong sustainable growth is highly dependent on
a thriving information economy.”33
29
Department for Culture, Media & Sport (2013) sid 14
Ibid sid 7
31 Department for Culture, Media & Sports (2014)
32 Department for Business, Innovation & Skills (2013)
33 Department for Business, Innovation & Skills (2013), sid 6
30
18
Arbetet med även denna strategi inleddes 2012. Utgångspunkten var ett initiativ där regeringen
hade identifierat ett tiotal strategiskt viktiga industrisektorer som där regeringen ville arbeta nära
branschen. Man skulle både ta fram en strategi och utveckla samarbetsformer i form av ett råd
där berörda parter skulle kunna mötas. Det inleddes således som ett klassiskt industripolitiskt
initiativ. Ganska snart stod det dock klart att det var angeläget att inte endast arbeta med itbranschen utan lika viktigt var det att arbeta med den it-användande delen av näringslivet.
”The cross-cutting and prevasive nature of software, IT services,
communications and data managament, which define the information
economy represent more of an eco-system than a discrete sector.”34
På samma sätt som Connectivity-strategin togs denna strategi fram i nära samarbete med
branschen och andra berörda. I strategin understryks partnerskapet såväl i framtagande som i
genomförande. Strategin utgår från ITs påverkan på olika grupper: IT-branschen själv, den ITanvändande industrin samt medborgarna. Inom varje område finns övergripande visioner (kan
betraktas som långsiktiga målformuleringar) men några mer konkreta målformuleringar finns
inte.
1. A Strong, Innovative Information Economy Sector Exporting UK Excellence to the World
2. UK Businesses Across the Economy making Smart Use of Information Technology and Data
3. Ensuring Citizens benefit from the Digital Age
Strategin identifierar ett fjärde område – generella förutsättningar – som behöver vara på plats
för att kunna förverkliga strategin. Det finns tre faktorer här:
4. Generella förutsättningar (”underpinning the information economy”)
o
A highly skilled digital workforce
o
Excellent digital infrastructure (physical and regulatory)
o
Framework for privacy and security
I strategin identifieras ett 30-tal åtgärder inom dessa områden. Det handlar exempelvis om
insatser för att få småföretag att använda IT, om att stödja initiativ för inkludering och om
standardisering.
För att genomföra strategin har ett råd, ”the Information Economy Council” inrättats. Se vidare
nedan.
Government Digital Strategy
Government Digital Strategy presenterades i november 2012 och uppdaterades i december 2013.
Strategin fastställer hur regeringen ska bli digital som standard: digital by default. Digitala
tjänster ska vara så enkla och bekväma att alla som kan använda dem kommer att välja att göra
det, medan de som inte kan inte heller utesluts. Denna strategi har således ett
förvaltningspolitiskt perspektiv. Regeringen gör uppskattningen att mellan 1,7 och 1,8 mdr pund
kan sparas årligen om tjänster flyttar till digitala kanaler men understryker att det inte bara
handlar om besparingar utan om tillgänglighet och service.
Målen för strategin är att:
 Improve departmental digital leadership
 Develop digital capability throughout the civil service
 Redesign transactional services to meet a new Digital by Default Service Standard
34
Department for Business, Innovation & Skills (2013), sid 6
19
Strategin innehåller 16 åtgärdsområden, se bilaga 4.35
När the Government Digital Strategy publicerades 2012, fick varje departement i uppdrag att ta
fram sin egna digitala strategi, vars innehåll ska peka ut vad som ska göras för att uppnå dessa 16
åtgärder.36 Var tredje månad publiceras nu en lägesrapport på GOV.UK som visar vad regeringen
har uppnått relaterat till strategins mål. Den senaste rapporten publicerades i oktober 2014.37
I genomförandet av strategin har the Government Digital Service en stor roll, men stöds också av
the Digital Advisory Board och Government Communication Network (se avsnitt 4.3 nedan).
Government Digital Inclusion Strategy
Government Digital Inclusion Strategy publicerades i april och uppdaterades i december 2014.
Strategin pekar ut riktningen för hur regeringen och partners från den offentliga-, privata- och
frivilliga sektorn ska åstadkomma en ökad digital delaktighet: att hjälpa människor att bli kapabla
att använda och dra nytta av Internet. I dag saknar 21 procent av britterna grundläggande digital
kompetens och målet är att under de kommande två åren minska denna andel med 25%. I
strategin görs bedömningen att knappt 10 procent av den vuxna befolkningen aldrig kommer att
vara digitalt delaktiga.
Strategin utgår från åtgärdsområde 15 i Government Digital Strategy: Collaborate with partners
across public, private and voluntary sectors to help people go online). Ett policydokument: Why
digital inclusion matters togs fram som underlag. 38
Strategin har utvecklats med utgångspunkt i användarnas behov och fyra huvudsakliga
utmaningar identifierades i framtagandet: tillgång, färdigheter, motivation och förtroende. Med
utgångspunkt i dessa utmaningar fokuserar strategin på 10 åtgärdsområden:
1. Make digital inclusion part of wider government policy, programmes and digital services
2. Establish a quality cross-government digital capability programme
3. Give all civil servants the digital capabilities to use and improve government services
4. Agree a common definition of digital skills and capabilities
5. Boost Go ON UK’s partnership programme across the country
6. Improve and extend partnership working
7. Create a shared language for digital inclusion
8. Bring digital capability support into one place
9. Deliver a digital inclusion programme to support SMEs and VCSEs
10. Use data to measure performance and improve what we do
För genomförande och uppföljning, se nedan.
35
Cabinet Office (2013)
Se https://www.gov.uk/government/collections/government-digital-strategy-reports-andresearch#departmental-digital-strategies för dessa knappt 20-tal strategier.
37 https://www.gov.uk/government/publications/government-digital-strategy-quarterly-progress-report-october2014/government-digital-strategy-quarterly-progress-report-october-2014
38 https://www.gov.uk/government/publications/background-on-action-15-why-digital-inclusion-matters
36
20
Flera ministrar och ministerier
De fyra strategier som beskrivits ovan hanteras av olika delar av den brittiska administrationen.
Ed Vaizey är ansvarig för de två förstnämnda och Francis Maude för de två sistnämnda.
Den konservative Ed Vaizey har titeln Minister of State for Culture and the Digital Economy, en
titel som infördes i juli 2014.39 Denna ministerpost har ansvar i två skilda departement:
Department for Business Innovation and Skills (BIS) och Department for Culture, Media and
Sports (DCMS). I BIS ligger frågor som har ett större näringspolitiskt fokus: den digitala
ekonomin, digitalt entreprenörskap, kompetensförsörjning (digital skills), den digitala inre
marknaden (EU single digital market). I DCMS återfinns frågor inom det kommunikations- och
kulturpolitiska området: bredband, telekomreglering, mediepolitik, kultur och kreativa näringar.
Någon formaliserad koordineringsmekanism finns inte men vad gäller de IT-politiska frågorna,
men arbetet underlättas rimligtvis av att de två departementen har samma minister
Francis Maude är Minister for the Cabinet Office and Paymaster General.40 Han ansvarar för
frågor som är att betrakta som e-förvaltning som ligger centralt i the Cabinet Office. Ansvarsområdet rör public sector efficiency and reform, government transparency och cyber security
men också inkludering.
Sedan i juli 2014 har premiärminister Cameron en informell grupp där de 8-10 närmast berörda
ministrarna samlas för att stämma av och koordinera aktiviteter och frågor kopplade till
digitalisering. Hittills (november 2014) hade denna grupp träffats vid tre tillfällen. Någon närmare
information kring deltagare och inriktning för denna grupp har inte gått att få men det förefaller
vara ett intressant initiativ och vi noterar att det togs av premiärministern.
Digital Task Force inrättades av premiärministern i juli 2014 och leds av Francis Maude, med Ed
Vaizey som vice ordförande. Joanna Shields som tidigare bl.a. varit managing director för
Facebook Europa, är rådgivare i gruppen. Det finns relativt knapphändig information om denna
task force men i en intervju i media berättar Vaizey att gruppen kommer att jobba med tre
perspektiv i den förda politiken: kompetens, investeringar i teknik och infrastruktur 41.
The Government Digital Service (GDS) är en del av the Cabinet Office och the Efficiency and
Reform Group och deras uppgift är att leda den digitala omvandlingen av regeringen. GDS
ansvarar för GOV.UK, den enda webbplatsen för regeringen, som syftar till att göra information
och tjänster tydliga och lättillgängliga42. GDS kommer från 2014 till 2015 arbeta med
prioriteringar kring bland annat att omvandla 25 av de viktigaste offentliga tjänsterna och bygga
en ny digital marknadsplats för den offentliga sektorn för att köpa produkter och tjänster. Den
digitala marknadsplatsen blev klar under hösten och lanserades den 6 november 2014, och är en
ny enhetlig plats för den offentliga sektorn att komma åt och köpa IT- varor och tjänster från GCloud43. Ramverket omfattar infrastruktur, plattform, programvara och supporttjänster. Den
digitala marknadsplatsen innebär att regeringen kan köpa vad den behöver från en rad olika
leverantörer avseende kvalitet och till rätt pris.
39
https://www.gov.uk/government/ministers/minister-of-state--22
https://www.gov.uk/government/ministers/minister-for-the-cabinet-office
41 http://www.computerweekly.com/news/2240232964/Prime-Ministers-Digital-Taskforce-targets-skills-andnetworks
42 https://gds.blog.gov.uk/about/
43 https://www.gov.uk/government/news/new-digital-marketplace-opens-for-business
40
21
Samverkan och partnerskap
Som nämndes ovan understryks i strategierna vikten av att arbeta tillsammans med näringslivet,
akademin, civila samhället och andra i genomförandet. Kopplat till Information Economystrategin har ett nytt råd inrättats, the Information Economy Council. Rådet är organisatoriskt
placerat i branschorganisationen techUK (fd intellect) och har delat ordförandeskap mellan Ed
Vaizey och Victor Chavez som är ordförande i techUK. Rådet samlar ett trettiotal ledamöter från
näringsliv, akademi och offentlig sektor. Som stöd för rådets arbete finns ett sekretariat med
resurser från både BIS och techUK.
Rådet ska fokusera på följande:
 Creating a shared vision for the Information Economy in the UK
 Supporting the development of UK digital technology capability through initiatives in
education and skills
 Maximising the adoption of digital technology across the economy through public and private
sector activity
 Identifying key market opportunities in the UK and overseas for UK-based companies
 Informing the Government's policy formulation ahead of key multinational discussions
impacting on the Information Economy
 Investigating key issues in the Information Economy sphere and proposing appropriate
interventions by government and the private sector
Rådet ska prioritera och genomföra de åtgärder som identifierats i strategin. För att börja arbetet
har tre arbetsgrupper tillsatts. Teman för dessa är Business Environment and Confidence, Skills
and Capability samt Future Technologies and Infrastructure.
The Digital Advisory Board lanserades av Francis Maude i april 2012 och dess roll är att utmana
regeringen för att leverera bättre tjänster för användarna. Deltagare i styrelsen kommer ifrån
hela detaljhandeln, digital och akademiska sektorn, där många av dem har levererat
framgångsrika tjänster i en mycket stor skala. Styrelsen sammanträder två gånger om året. 44
När det gäller digital delaktighet sker samverkan med inte minst med Go ON UK.45 Go ON UK är
”UK’s Digital Skills Alliance” och är en organisation som arbetar för ökad digital delaktighet.
Ordförande är Martha Lane-Fox. Tillsammans står regeringen och Go ON UK bakom UK Digital
Inclusion Charter där företag och organisationer skriver under och åtar sig att arbeta för att öka
den digitala delaktigheten.46 Go ON UK samordnar också verksamheten inom den privata och
frivilliga sektorn, i nära samarbete med GDS i the Cabinet Office, som leder och samordnar
regeringens arbete. Dessutom finns ett nyinrättat Digital Inclusion Delivery Board (juni 2014) som
samlar ett femtiotal partners som alla har undertecknat Digital Inclusion Charter men också
representanter från akademin. Ordförandeskapet delas mellan GDS och Go ON UK.
Vi kan konstatera att det på strategisk nivå i Storbritannien inte saknas initiativ och
styrdokument. Samtliga departement har utvecklat strategier med utgångspunkt i Digital Service
Strategy. Inom många områden finns såväl underlagsmaterial som strategier och
44
https://www.gov.uk/government/groups/digital-advisory-board
http://www.go-on.co.uk/about/
46 https://www.gov.uk/government/publications/government-digital-inclusion-strategy/uk-digital-inclusioncharter
45
22
handlingsplaner. Flera förefaller också vara ”levande”, de har uppdaterats och vidareutvecklats
efter en första publicering.
Det finns ett starkt politiskt ledarskap för frågor inom ett brett fält med bäring på digitalisering.
Det finns en minister för digitala ekonomin, ett tydligt ansvar för både inkludering och det vi i
Sverige lägger inom e-förvaltningsområdet. Premiärministern samlar och koordinerar också
närmast berörda ministrar och ministerier. Strategierna både stödjer och är ett resultat av detta.
I de strategier som hanterar frågor som ligger närmast det svenska it-politiska området, känner vi
igen frågor som bredband, säkerhet, inkludering och spektrum. Men i Storbritannien har man ett
bredare anslag i och med att innehållsfrågor, intellektuella rättigheter, konsumentfrågor också
inkluderas. Generellt är också det näringspolitiska perspektivet tydligare. Connectivity-strategin
är inte bara en kommunikations- och mediepolitisk strategi utan är den digitala plattformen för
tillväxt. Information Economy-strategin är inte bara en strategi för IT-industrin utan för alla itanvändande delar av ekonomin (såväl näringsliv som individer).
Samverkan med andra är ytterligare ett genomgående tema. Reglering är inte alltid den mest
lämpliga insatsen utan dialog och partnerskap kan vara betydligt mer framgångsrika. Ett tydligt
partnerskap med näringsliv och organisationer finns inom både det mer näringspolitiska fältet
och inom inkluderingsområdet. Partnerskapet gäller såväl under framtagande som vid
genomförande av strategierna.
Utgångspunkten för flera av strategierna är också att näringslivet kan göra mycket själva. Staten
kan undanröja hinder och peka ut riktningen men sen måste näringslivet agera själva för att dra
nytta av utvecklingen.
There is a lot that industry can do itself!47
Blickar vi framåt ser vi frågor som big data, Internet of Things, smarta städer och cloud
computing på agendan. Det finns också en diskussion om huruvida det är relevant att prata om
den digitala ekonomin – är detta i dagsläget inte det som är ekonomin? Det kommande valet
våren 2015 gör dock att det kan komma att bli viss paus och begränsat med nya initiativ.
47
Fångat under intervjuer
23
6
Tyskland
6.1 Kort bakgrund
Tyskland är med sina 82 miljoner invånare Europas största nation. Landet är en federation som
består av 16 delstater, vilka har egna författningar, parlament och regeringar 48.
Tyskland är den fjärde största ekonomin i världen efter USA, Japan och Kina 49. Landet är även ett
av världens ledande industriländer och svarar för cirka 10 procent av världens totala export av
varor. Den tyska exporten går framför allt till andra europeiska länder och till USA, men även den
asiatiska marknaden har blivit viktigare de senaste åren. Många företagskoncerner inom kemi-,
elektronik-, finans- och energisektorn finns representerade i landet.
Tyskland är en förbundsrepublik som styrs genom parlamentarisk demokrati. Statsöverhuvudet
är förbundspresident som väljs indirekt på fem. Parlamentet består av två kamrar:
förbundsdagen och förbundsrådet. Den direktvalda förbundsdagen utses vart fjärde år genom en
kombination av majoritetsval och proportionella val. Förbundskansler väljs av förbundsdagen och
är ansvarig inför denna. Efter förbundsvalet 2009 styrdes Tyskland av en koalition mellan Efter
valet 2013 blev Angela Merkel återvald med framgång för det konservativa partiet
Kristdemokratiska unionen (CDU) och dess systerparti Kristsociala unionen (CSU) och bildade
storkoalition med Socialdemokraterna. Förbundspresident sedan 2012 är Joachim Gauck 50.
Tyskland ligger på plats 13 i internetanslutning jämfört med de andra 28 medlemsländerna i
Europeiska Unionen51.
I Tyskland finns flera strategidokument, varav den digitala agendan är den senaste och mest
omfattande.
 Digital Agenda 2014-201752
 ICT strategy of the German Federal Government: Digital Germany 2015 (publicerades år
2010)53
 The New High-tech strategy (publicerades år 2014)54
Digital Agenda 2014-2017
Tysklands digitala agenda presenterades i augusti 2014 och är en omfattande strategi som den
federala regeringen har utarbetat med syfte att styra och forma den pågående digitaliseringen.
Agendan är det mest centrala strategidokumentet i landet på temat digitalisering. Agendan
omfattar flera områden, såsom ekonomi, infrastruktur, utbildning, arbetsmarknad, forskning och
utveckling, säkerhet, statlig organisation och nationell politik. I agendan finns ett multilateralt
anslag: genomförandet är en gemensam ansträngning där olika aktörer inom politik, samhällsliv,
48
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Tyskland
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Berlin/Landfakta/Om-Tyskland/Ekonomi/
50 http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Berlin/Landfakta/Om-Tyskland/Politik/
51 http://www.dw.de/german-cabinet-adopts-digital-agenda-for-expanded-broadband-internet/a-17867699
52 http://www.bmi.bund.de/SharedDocs/Downloads/EN/Broschueren/2014/digital-agenda.html
53 http://www.bmwi.de/English/Redaktion/Pdf/ict-strategy-digital-germany2015,property=pdf,bereich=bmwi2012,sprache=en,rwb=true.pd
54 http://www.bmbf.de/pub/HTS_Broschuere_engl_bf.pdf
49
24
näringsliv och forskningssamhället tillsammans agerar. The German IT summit spelar i detta
sammanhang en viktig roll (se vidare nedan).
Målet för agendan anges vara att medverka till att Tyskland förmår ta tillvara de möjligheter som
digitaliseringen erbjuder för att stärka landets roll som en innovativ och högproduktiv ekonomi i
Europa och globalt.
Agendan har tre utpekade strategiska områden:
 To further explore and exploit the innovative capacity of our country in order to enable further
growth and employment;
 To support the nationwide expansion of high-speed networks and enhance digital media
literacy across all generations in order to improve access and public participation;
 To improve the security and safety of IT systems and services in order to increase trust among
the public and the business sector.
Utifrån ovan nämnda strategiska områden preciseras sju åtgärdsområden (med underområden).
1. Digital Infrastructure
2. Digital Economy and Digital Workplaces
3. Innovative public administration
4. Digital environments in society
5. Education, research, science, culture and media
6. Security, protection and confidence for society and business
7. European and international dimension of the Digital Agenda
I agendan tydliggörs att regeringen kommer agera aktivt för att medverka till digitala utveckling i
landet, bl.a. genom att lagstifta där så är nödvändigt. Områden som särskilt pekas ut omfattar
bl.a. datasäkerhet, konsumentskydd, immaterialrätt och skydd av minderåriga. Vidare anses det
särskilt viktigt att säkerställa en välfungerande konkurrens på marknaden.
The New High-Tech Strategy – Innovations for Germany
Den nya high-tech strategin lanserades i september 2014 och syftar till att sätta riktningen för
hur landet ska bli en världsledande inom innovation. Strategin är en omfattande tvärsektoriell
strategi som inte bara omfattar tekniska innovationer utan även sociala innovationer. Strategin
har fokus på teknologiöverföring från forskningsaktörer till företag och på så sätt minska gapet
mellan FoU och genomförande.
Strategin har fem prioriterade områden:
 the Digital Economy and society,
 sustainable economic activities and energy,
 an innovative world of work,
 health,
 smart mobility and civil security.
Tyska federala regeringen har planerat att investera 11 miljarder euro under 2014 för att stärka
innovationsklimatet i landet, bl.a. genom satsningar på att snabbare kunna få ut nya teknologiska
innovationer till gångbara produkter på marknaden. Vidare satsar man på att stärka samverkan
mellan näringsliv och forskning/akademin genom att stötta gemensamma projekt.
Strategin stärker civilsamhällets roll som en nyckelspelare. Omsättningen av strategin till praktik
kommer att stöttas av ett forum där forskning, näringsliv och samhälle finns representerade, och
25
som leds av. Forumet leds gemensamt av en representant från forskningsvärlden och en från
näringslivet (läkemedelsbransch). 55
Bredbandsstrategi – en integrerad del av den digitala agendan
År 2009 antog Tyskland en bredbansstrategi, vilken reviderades år 2013. Den kommer fortsätta
vara i kraft till och med år 2018, och ses idag som en integrerad del av den digitala agendan.
Tyskland ska ha den internationella ledningen och målet är att bredband på minst 50 Mbit/s ska
finnas tillgänglig för användning rikstäckande år 2018 Ansvaret ligger hos the Federal Ministry for
Transport and digital infrastructure.56
Strategi för Information and kommunikationsteknologi "Digital
Germany 2015"
IKT-strategin (Information and kommunikationsteknologi) togs fram år 2010 och bildade ett
ramverk kring den federala regeringens IKT-satsning. Strategin inkluderar stöd till små och
medelstora företag och hantverkssektorn genom statliga initiativ och stöd, med fokus på att få
fram forskning och utveckling inom nya teknologier.57
Ansvaret för den digitala agendan ligger på Federal Ministry for Economics Affairs and Energy
Agendan är dock ett central dokument för fler departement och det är sampublicerat av tre
departement: utöver the Federal Ministry for Economics Affairs and Energy, även the Federal
Ministry of the Interior och the Federal Ministry of Transport and Digital Infrastructure.
Den tyska förbundsdagen har tillsatt en permanent kommitté (ungefär motsvarande ett
riksdagsutskott), kopplad till den digitala agendan. Fokus ligger på att olika aspekter av
digitalisering, lagstiftning och nätverk från tvärvetenskapliga perspektiv, och att tydligt agera för
att bestämma riktningen för den digitala förändringen. Kommittén bedömer att den har en viktig
roll som katalysator för digitaliseringsarbetet i parlamentet.
”The body ses itself as an important catalyst for the work of parliament as a
whole.”58
Det finns en departementsöverskridande styrgrupp för den digitala agendan: Digital Agenda
Steering Committee. Deras uppdrag är att identifiera nya trender och bidra till diskussion kopplat
till agendan. Styrgruppen ansvarar även för den politiska samordningen och de ansvarar för att
involvera andra berörda förvaltningar i genomförandet och i vidareutvecklingen agendan.
Styrningsgruppen består av statssekreterare i dagsläget från tre departement (samma tre
departement som står bakom agendan), men kan i framtiden komma att inkludera fler.
En viktig aktör i arbetet med agendan är IT Planning Council: den federala och lokala regeringens
politiska ledningsorgan för it och e-förvaltning. Medlemmar är the Federal Commissioner for
55
Forumet leds av Andreas Barner (chef på Boehringer Ingelheim) och Reimund Neugebauer, president på
Fraunhofer society. http://www.london.diplo.de/Vertretung/london/en/__pr/Latest__News/09/High-techstrategy.html
56 https://ec.europa.eu/digital-agenda/en/country-information-germany (2014-12-08)
57 http://ec.europa.eu/enterprise/dem/initiatives/1745/digital-germany-2015 (2014-12-08)
58 http://www.bundestag.de/htdocs_e/bundestag/committees/a23
26
Information Technology, the Federal Commissioner for Data Protection and Freedom of
Information samt tre företrädare för lokala myndigheter.59
Rådets uppdrag är att möjliggöra samarbeten i syfte att tillhandahålla användarvänliga
elektroniska administrativa tjänster som är kostnadseffektiva och säkra för offentlig förvaltning.
Under år 2010 antog IT Planning Council en nationell E Government Strategy. Strategin ger
riktlinjer för federala, statliga och lokala myndigheter avseende elektroniska offentliga tjänster.
Federal network agency
The Federal Network Agency for Electricity, Gas, Telecommunications, Post and Railway (BNetzA
– ungefär motsvarande svenska post- och telestyrelsen, PTS) är en självständig statlig myndighet.
Deras huvudsakliga uppgift är att se till att det råder en fungerande konkurrens på marknaden
som de ansvarar för, genom att reglera och hantera tillgång till nät.
Genomförande
I den digitala agendan uttalas tydligt att regeringen ska ha ett tätt samarbete med den tyska
förbundsdagen, delstaterna, lokala myndigheter, det civila samhället, industrin, forskningsaktörer
och arbetsmarknadens parter, myndigheter och andra aktörer med ansvar för dataskydd samt
representanter från cybersamhället.
Som en bas i detta samarbete finns bl.a. det årliga tyska IT-toppmötet (National IT Summit). ITtoppmötet anordnas av the Federal Ministry of Economics and Technology och deltagare är
politiska ledare, medlemmar från offentlig sektor, akademiker och IT-företag.
Young Digital Economy Advisory Board är ett rådgivande organ som stöttar ministern för
Economic Affairs and Energy inom inom aktuella frågor inom IKT-området, med särskilt fokus på
frågor kopplade till den digitala ekonomin, nya teknologier och hur staten kan stötta och skapa
goda förutsättningar för nya start-up-företag i branschen. Medlemmarna består av ITentreprenörer, representanter från etableratde IKT-företag, och investerare. Rådet utgör en
plattform för nära dialog mellan politik och näringsliv.
Vidare finns The Federal Broadband Bureau, som har utsetts till ett nationellt kunskapscentrum
vars uppgift är att tillhandahålla kunskap om all relevant teknik och riktlinjer om aktuella frågor,
organisationer och förbättring av kommunikation mellan privata företag, delstaterna,
kommunerna, stat och nationella aktörer, men även övervakning och dokumentation av
pågående projekt. Utöver det ska stöd ges till potentiella stödmottagare i sin process att få
utvecklingsmedel från olika aktörer, här genomförs evenemang och workshops för att möjliggöra
ytterligare kontakt och samarbeten med alla de aktörer som är involverade i utbyggnaden av
bredbandsnätet i Tyskland. Bredbandsbyrån är en viktig aktör i att fastställa och upprätthålla
kontakten till bredbandscentrena ute i delstaterna.60
Hur finansiering av den digitala agendan och bredbandsutvecklingen ska gå till framkommer inte i
styrstrategierna, vilket har kritiserats från vissa håll. Ministern för Economics Affairs, Sigmar
Gabriel, tillstår att den digitala agendan inte har ger alla svar men menar att:
”The Digital Agenda should invite debate over the strategic programme. It is
not a new subsidies programme.”61
59
http://www.bmi.bund.de/EN/Topics/IT-Internet-Policy/IT-Planning-Council/it-planningcouncil_node.html;jsessionid=653F64EFBD97B3B3663990B3681148DA.2_cid373
60 https://ec.europa.eu/digital-agenda/en/country-information-germany
61 http://www.euractiv.com/sections/innovation-enterprise/german-digital-agenda-better-late-never-307876
27
Eftersom detta kapitel baserats på dokumentstudier är reflektionerna av något annan karaktär än
för övriga länder (där även data från intervjuer med nyckelpersoner ingått).
Den tyska regeringen har tidigare kritiserats för bristande insikter om digitaliseringsbehov och
förutsättningar för digitalisering. Den nya agendan har en bred ansats och hög ambitionsnivå det faktum att flera departement tillsammans getts ansvar för den är ett tecken på vikten som
tillmäts agendan som sådan, och på att skapa ett brett engagemang.
Det delade ansvaret mellan departementen, och förekomsten av ett regeringslett IT-toppmöte
där regeringsföreträdare, forskningsföreträdare, företrädare för näringsliv och civilsamhälle
möts, torde ge goda förutsättningar för ett tvärsektoriellt engagemang och en bred förankring av
frågorna.
Den digitala agendan ses som en del i en större helhet för att skapa en god ekonomi och gott
innovationsklimat för nationen. Tyskland önskar att agendan bidrar till att stärka Tysklands
position i de globala beslutssammanhangen och ambitionen är att bli världsledande inom
innovation.
Det har redan förekommit kritik mot att agendan är allt för vag och därmed riskerar att endast bli
en avsiktsförklaring. Vidare har problematiken kring att stötta en fortsatt utrullning av bredband
över nationen, utan att hämma eller påverka den fria konkurrensen, lyfts som en utmaning utan
direkt lösning. Då agendan är helt ny, återstår fortsatt att konkretisera genomförandet av
densamma, och hur resultaten kommer se ut återstår att se.
28
Bilagor
Bilaga 1 – Referenser
Kanada
Government of Canada (2014) Digital Canada 150.
Kanadensiska regeringens hemsida, http://www.ic.gc.ca/Intro.html
Canada’s digital Policy Forums hemsida, http://digitalpolicyforum.ca/
ID Cloud Summit2, 2014-07-19 (PPT)
Singapore
Infocomm Development Authority of Singapore (IDA), Annual Report 2013/2014. Shaping a smart nation.
(2014)
Infocomm Development Authority of Singapore (IDA). From integrating services to integrating government.
Report by the iGov2010 Project Steering Committee. (2006)
Infocomm Development Authority of Singapore (IDA) Realising the iN2015 Vision, Singapore: An intelligent
nation, a global city, powered by infocomm. (2010)
Infocomm Development Authority of Singapore (IDA). Towards a smart nation. Presentationsmaterial (juni
2014).
IDAs hemsida: http://www.ida.gov.sg. (Hämtad den 1 december 2014)
Svenska regeringens hemsida: http://www.regeringen.se/sb/d/2520/a/13985. (Hämtad den 1 december
2014).
Storbritannien
Cabinet Office (2014) Government Digital Inclusion Strategy.
Cabinet Office (2013) Government Digital Strategy: December 2013
Department for Business, Innovation & Skills (2013) Information Economy Strategy – Industrial Strategy.
Government and industry in partnership.
Department for Culture Media & Sport (2013) Connectivity, Content and Consumers – Britain´s digital
platform for growth.
Department for Culture, Media & Sports (2014) Digital Communications Infrastructure Strategy
consultation.
Tyskland
29
Bundesministerium für Wirtshaft und Technologie (2009) Breitbandsstrategie der Bundesregierung –
Innovationspolitik, Informationsgesellschaft, Telekommunikation.
The Federal Government (2014) Digital Agenda 2014-2017.
The Federal Government (2014) The New High-Tech Strategy – Innovations for Germany.
Kommittédirektiv Dir.2012:61, Digitaliseringskommissionen – en kommission för den
digitala agendan.
World Economic Forum (2014), The Global Information Technology Report 2014
Bilaga 2 – Intervjupersoner
Organisation
Intervjuperson
Department of Culture, sports and media
Elinor Howard
Department of Business, Innovation and
Skills
Vicki Brown
Infocomm Development Authority of
Singapore (IDA)
Annabel Lee Ann Qi
Titel
Land
Storbritannien
Storbritannien
Assistant Manager
| Infocomm Policy
Singapore
Infocomm Development Authority of
Singapore (IDA)
Adrian Ong
Canada´s Digital Policy Forum
Jeremy Depow
Founder and
Executive director
Kanada
Digital Adoption Directorate
Josie Brocca
Acting Director
Kanada
Annette Vermaeten
Director, Service
Kanada
Policy and Strategic
Partnership
Service Canada
Deputy Director,
Singapore
Strategic Planning
& Research Division
Utblick - workshop
Organisation
Intervjuperson
Användningsforum
Andreas Richter
Digitaliseringskommissionen
Lena Carlsson
AnnSofi Persson-Stenborg
Susanne Bergman
Isobel Hadley-Kamptz
Ericsson
Rene Summer
It- och telekomföretagen
Fredrik von Essen
30
It- och telekomföretagen
Ellinor Bjennbacke
Kulturdepartementet
Filippa Arvas Olsson
PTS
Kristian Viidas
PTS
Stina Levin
SOU utredning, PRV innovation
Anna Backlund
Tillväxtanalys
Irene Ek
31
Bilaga 3 – Sammanfattande tabell
Land
Strategi-dokument
Mål
Inriktning
Ansvar inom
regeringen
Organisering
Samverkan
Kanada
Digital Canada 150
Att 2017 ha
åstadkommit de
mål som anges i
agendan (stärka
den digitala
ekonomin och
skapa ökad
tillväxt). 17
konkreta mål
fördelat på fem
områden/pelare.
1.Connecting
Canadians
(bredbandstillgång)
Ministry of
Industry
Ministry of
Industry
 Nära samverkan
med övriga
departement och
med näringslivet
(industry
portfolio)
2.Protecting
Canadians
(säkerhet)
 Tillfälliga
kommittéer för att
diskutera
jurisdiktionsövergripande
utmaningar
3.Economic
Opportunities
(digital ekonomi)
4.Digital
Government
5.Canadian Content
(digital kulturarv)
Singapore  iN2015 - An
Intelligent Nation,
a Global City,
powered by
Infocomm 20062015
 Smart Nation
Masterplan (2015)
•Nr 1 in the world
in harnessing
infocomm to add
value to the
economy and
society.
1) infrastruktur,
•2–fold increase
in the value-add
of the infocomm
industry to S$26
billion.
4)
branschtransformati
on (nyckelsektorer
och offentlig
sektor).
2) konkurrenskraftig
befolkning,
Ministry of
Communications and
Information
3) konkurrenskraftig
IKT bransch
Development
Authority of
Singapore (IDA)
CIO för
regeringen
CIO för
myndigheter
En key enabler
för industrin.
 Nära samverkan
med näringslivet
för planering och
genomförande av
insatser
 Utbyte med
internationellt
nätverk, genom
särskilt
dotterbolag
 Samverkan med
utbildnings- och
högskoleväsende
•3–fold increase
in infocomm
export revenue to
S$60 billion.
•80,000
additional jobs.
•90% home
broadband usage.
•100% computer
ownership in
homes with
school-going
children.
Stor Connectivity,
britannien
Content and
Consumers –
Britain’s digital
platform for
growth
 Information
Economy Strategy
 Visioner
(långsiktiga mål)
och ett antal
åtgärdsområden
i de olika
strategierna. Få
kvantifierade
mål.
 IT/kommunikations  Minister for
politik
digital
economy
 Näringspolitik inkl
kompetensförsörjn  Minister for
ing mm
Cabinet Office
 Förvaltningspolitik
 Inkludering
 Government
Digital Strategy
 Business
Innovation
and Skills (BIS)
 Department
for Culture,
Media and
Sports (DCMS)
 Cabinet Office
 Dialog med
näringslivet
 Information
Economy Council
 Premiärministern
samlar berörda
ministerier
 Digital Inclusion
Delivery Board
 Näringslivet och
civila samhället
 Government
Digital Inclusion
Strategy
32
Tyskland
 Digital Agenda
2014-2017
Tre strategiska
mål:
 ICT strategy of the  Growth and
employment
German Federal
Government:
 Access and
Digital Germany
participation
2015
 Confidence and
 The New Highsecurity
tech strategy
Sju aktiva
ågärdsområden:
1.Digital
Infrastructure
2.Digital Economy
and Digital
Workplace
 Federal
Ministry for
Economic
Affairs and
Energy
3.Innovative public
administration
6.Building security,
protection and trust
within the society
and economy
 Digital Agenda
Steering
Committee
 IT Planning
Council
7.European and
international
dimension of the
Digital Agenda
 Med
medborgaren i
centrum Regeringens
strategi för en
digitalt
samverkande
statsförvaltning
Sverige ska vara
bäst i världen på
att använda
digitaliseringens
möjligheter
Samlad strategi –
alla politikområden
som sedan kan
preciseras
Näringsdep och
It-ansvarigt
statsråd
 Koordinering
inom RK
 Digitaliserings
kommissionen
 Användningsfo
rum
 Bredbandsforu
m
 Edelegationen
 Sektorspecifik
a insatser,
exvis
eHälsomyndig
heten
33
 Young Digital
Economy Advisory
Board
 En permanent
kommitté för
den digitala
agendan
5.Education,
research, science,
culture and media
 It i människans
tjänst – en digital
agenda för
Sverige
 IT-toppmötet
(National IT
Summit)
 Federal
Ministry of the
 The Federal
Interio
Broadband Bureau
 Federal
Ministry of
Transport and
Digital
Infrastructure
4.Shaping digital
environments in
society
Sverige
 Federal
Ministry for
Economic
Affairs and
Energy
Signatärskap
Myndighetssamverk
an
Bilaga 4 – UK Government Digital Strategy – åtgärdsområden
1. Departmental and transactional agency boards will include an active digital leader
2. Services handling over 100,000 transactions each year will be re-designed, operated and
improved by a skilled, experienced and empowered service manager
3. All departments will ensure that they have appropriate digital capability in-house, including
specialist skills
4. Cabinet Office will support improved digital capability across departments
5. All departments will redesign services handling over 100,000 transactions each year
6. From April 2014, all new or redesigned transactional services will meet the Digital by Default
Service Standard
7. Corporate publishing activities of all 24 central government departments will move onto
GOV.UK by March 2013, with agency and arm’s length bodies’ online publishing to follow by
July 2014
8. Departments will raise awareness of their digital services so that more people know about
them and use them
9. There will be a cross-government approach to assisted digital. This means that people who
have rarely or never been online will be able to access services offline, and we will provide
additional ways for them to use the digital services
10. Cabinet Office will offer leaner and more lightweight tendering processes, as close to the
best practice in industry as our regulatory requirements allow
11. Cabinet Office will lead in the definition and delivery of a new suite of common technology
platforms which will underpin the new generation of digital services
12. Cabinet Office will continue to work with departments to remove legislative barriers which
unnecessarily prevent the development of straightforward and convenient digital services
13. Departments will supply a consistent set of management information (as defined by Cabinet
Office) for their transactional services
14. Policy teams will use digital tools and techniques to engage with and consult the public
15. Collaborate with partners across public, private and voluntary sectors to help people go
online
16. Help third party organisations create new services and better information access for their
own users by opening up government data and transactions
34

Digitaliseringsfrämjande hur gör andra?, februari 2015

Transcription

Similar documents

Nanyang Technological University VT15 (Fastigheter och byggande)

Maxine Chionh Jin Li

REGIONAL UTVECKLINGSPOLITIK I FÖRÄNDRING

Skolans utveckling, vetenskaplig grund och beprövad

47. FInans_Fokusgruppsmöte

CV - Peter Hultqvist

Singapore Landyta: 716 km² (huvudö samt 62

Landfakta 20150410

Postavgifter för Porto betalt 2015

Föreläsning 7 – Strategisk kongruens & integrerad kontroll

Logistik, skatt och tull

NIO KONKURRENSKRAFTIGA STORSTADSREGIONER I VÄRLDEN

Kartläggning och behovsinventering av test