Sid 26-29

En utmaning:
Kontaktledningar i stadsbilden
Knappt synlig kontaktledning på bron över floden Loire i Orléans. Stolparna är relativt gracila, svagt koniska och bär även gatubelysningen, som
är modern, men påminner om äldre tiders kandelabrar. Samtliga illustrationer i artikeln: Thomas Johansson
I Sverige diskuteras förvånansvärt
lite hur kontaktledningar för spårvägar påverkar gatubilden. I övriga Europa är frågan mer levande
och har lett till både lednings-
fria system och till helt stoppade
spårvägsprojekt. Det finns några
elementära estetiska regler att
följa, utan att åsidosätta tekniska
krav. Järnvägsteknik bör undvikas.
Av Stephan Besier
H
ur kontaktledningen för en
spårväg, och dess komponenter, utformas är av stor betydelse för stadsbilden. Det är
en följd av placeringen i gatans ”luftrum”,
ibland direkt framför husfasader.
Grundinställningen bör vara att tekniska
26
installationer för spårvagnarnas krafttillförsel ska dra till så lite uppmärksamhet
som möjligt.
Om arkitektoniskt viktiga fasader helt eller delvis skyms, eller stadsbilden i övrigt
påverkas negativt, får hela trafiksystemet
dålig image.
Modern Stadstrafik nr 4, 2015
Frågor om kontaktledning uppstår regelbundet i diskussioner om nya spårvägsprojekt, men oftast på osaklig grund. De kan
ändå negativt påverka möjligheten till nya
projekt. Ett exempel är en länge planerad
och omstridd utbyggnad i München, genom den stora parken Englischer Garten.
Vid många stadsspårvägar har kontaktledningen dessvärre anpassats till praxis för järnvägskonstruktioner för att uppfylla de ökande
tekniska kraven. Ett sådant kontaktledningssystem består av flera byggnivåer, staplade
ovanpå varandra. Exempel från Stockholm:
Tvärbanan i Gröndal.
Striden om kontaktledningar fördes redan
för hundra år sedan.
I början av den elektriska spårvägens era
ägnades dock ”luftledningen”, och fram­
för­allt stolpar, stor uppmärksamhet. Vacker utformning ansågs viktig, vilket exempelvis ledde till att stolpar med kandelabrar
för gatubelysningen användes.
Denna princip för spårvägs- och stadsplanering har tyvärr försvunnit med tiden.
Samspelet mellan estetik och funktion bör
således ägnas mer uppmärksamhet, både
av ansvariga tekniker och av formgivare.
Stadsbildseffekter
Vid många stadsspårvägar i Tyskland har
kontaktledningen dessvärre anpassats till
praxis för järnvägskonstruktioner för att
uppfylla de ökande tekniska kraven.
Denna typ av kontaktledning har så kal�lad bärlina som monteras parallellt ovanför
körtråden, som från bärlinan hängs upp i
kortare vertikala trådar, bärtrådar.
På grund av allmänt stor volym och komplexitet, jämte inte obetydlig systemhöjd
(avstånd mellan bärlina och körtråd), påverkas stadsbilden negativt av denna typ av
kontaktledning.
Ett sådant kontaktledningssystem består
av flera byggnivåer, staplade ovanpå varandra.
Den höga belastningen från trådanläggningen kräver dessutom höga och massiva
stolpar. Används dessutom utliggare skapas mycket komplexa konturer som blir
synnerligen påträngande i stadsbilden.
Sådana strukturer är i princip oförenliga
med god urban miljö.
Däremot är kontaktledning utan bärlina
mindre iögonfallande eftersom ett sådant
system består av endast en byggnivå.
Stolparna är dessutom lägre och utliggarna har klenare dimensioner. Detta gäller även vid användning av parallella matarledningar i luften (förstärkningstråd,
feeder) vilka stör det optiska intrycket i
mindre utsträckning. Dessa lösningar är således mer acceptabla i stadsbilden.
Tekniska och ekonomiska nackdelar
anges dock ofta som argument mot kon-
Kontaktledning utan bärlina är mindre
iögonfallande eftersom den utgörs av endast
en byggnivå. Här exempel från centrum i
Würzburg.
Modern Stadstrafik nr 4, 2015
27
taktledning utan bärlina. Därmed utesluts
användning av sådan vid modern spårväg.
Men argumenten saknar ofta grund.
Framför allt i innerstäder vid tyska spårvägssystem används ibland en viktuppspänd kontaktledning utan bärlina, med
en förstärkningstråd utmed linjen. Denna
konstruktionsprincip passar väl in i stadsbilden och uppfyller kraven för ”low impact”.
Den massiva kontaktledningen med bärlina på många nyare spårvägslinjer är således ogynnsam. På yttersträckor med mer
lantlig karaktär kan den vara mer motiverad.
I smala gator och i bostadsområden, bidrar kontaktledningen till intrycket av
järnväg och belastar gaturummet negativt.
I Schweiz och Frankrike förekommer
i stadstrafik uteslutande kontaktledning
utan bärlina, vilken således tolereras bättre.
Matarpunkter
Kraftmatning och tråduppspänning är mindre iögonfallande vid kontaktledning utan
bärlina. Positivt är om matarkabel och vikter kan placeras inne i stolpen, vilket gör
även denna mindre komplex i utseende.
Kabeldragning, vikter och spännanordningar med hjulsystem bör optimeras vid
planeringen. På snabbspårvägsliknande linjer är dessa funktioner mer komplicerade
att integrera.
Kraftmatning är mindre påträngande i kontaktledningssystem utan bärlina. Positivt är om
matarkablar kan placeras inne i stolpen, vilket gör hela arrangemanget mindre iögonfallande.
Exempel från Nice.
trädalléer på ömse sidor om vägbanan och
kontaktledningen upphängas i tvärgående
tråd- eller linspann över gatan.
Stolpar
Som regel bör man sträva efter att ge stolpar låg kontrast mot omgivning och bak-
Upphängning
Upphängning av kontaktledning spelar stor
roll för intrycket i stadsrummet. Här skiljs
mellan direkt montering på husfasader
(väggfäste) och på stolpar. De senare utgör
en utmaning och många kreativa lösningar
är dessvärre olämpliga avseende material,
färg och dimension.
När det är möjligt, bör kontaktledningar
därför fästas i fasader. Stolpar bör användas endast om infästning på fasad inte är
tekniskt möjlig, eller om stolpar kan ordnas i rät linje i trädrader utmed breda gator.
Särskilt i trånga utrymmen i stadskärnor
är väggfästen att föredra, med tvärgående
tråd- eller linspann som håller körtråden på plats ovanför spåren. Utformning
och placering av stolpar bör anpassas till
stadsrummet. Mittstolpar är ogynnsamma,
eftersom de i de flesta fall splittrar bilden
av stadsrummet. Vid sidoförlagda spårsträckor bör stolparna placeras på ena sidan av gatan och utliggare monteras över
spåren. Alternativt kan stolparna placeras i
Synnerligen omfattande matarpunkt i kontaktledningssystem med bärlina. Bild från den
mycket branta spårvägslinjen till förorten
Heuchelhof i Würzburg.
28
Modern Stadstrafik nr 4, 2015
grund, alltså mörka och dämpade nyanser.
I trädrader rekommenderas exempelvis en
brunaktig färg, vilket motsvarar färgen på
trädstammar (exempel Paris).
Andra viktiga principer för att skapa diskreta och eleganta stolpar är att ge dem
minsta möjliga tvärsnitt och en uppåt successivt avsmalnande form, utan avsatslik-
I positiva fall utgör stolpar, eller alternativ till sådana, tilltalande designelement och blir
”konstverk”. Här fungerar upphängningsbågen även som tydlig signal att här finns hållplats för
kollektivtrafiken. Exempel från Mulhouse.
nande förändringar i diametern. Att uppåt
successivt minska tvärsnittet genom sammanfogning av rör i allt mindre diameter
rekommenderas således inte, eftersom
detta ger ett splittrat intryck, samtidigt som
komplexitet och synlighet ökar. Som standardlösning kan den koniska runda stolpen
rekommenderas.
Vid stora gatuutrymmen med höga krav
på formgivning kan det dock vara befogat
att använda stolpar som har en viss prägel
och som på ett positivt sätt påverkar stadsbilden. Stolparna kan i vissa sammanhang
också få utgöra designelement.
Beroende på designidé och stadsrum kan
med formen på stolpe och utliggare önskat
formspråk och rumslig effekt åstadkommas: elegant (Lyon), historisk (Turin),
integrerande (Sevilla) eller informativ
(Orléans).
Man bör alltid sträva efter att i samma
stolpar kombinera upphängning av gatubelysning och kontaktledning.
I positiva fall bildar stolpar, utliggare och
gatubelysning tilltalande designelement; de
blir ”konstverk”.
Exempel på detta finns i Strasbourg,
Montpellier och Marseille. Nämnas bör
Positivt är om vikter för uppspänning kan placeras inne i stolpen. Man bör alltid sträva efter
att kombinera upphängning av gatubelysning och kontaktledning i samma stolpar. Exempel från
Nice.
Exempel på när vikter för tråduppspänning
”göms” inne i en rundstolpe. Exempel från
Nice.
Till vänster: Inga konflikter mellan historisk
bebyggelse, som ingår i Unesco:s världsarvslista, och kontaktledning för spårväg och
trådbuss. Bild från centrum i Bern.
Modern Stadstrafik nr 4, 2015
29