ÄR DET SVÅRT ATT KOMMA IN I SKELLEFTEÅ? MATPROGRAM
Transcription
ÄR DET SVÅRT ATT KOMMA IN I SKELLEFTEÅ? MATPROGRAM
SKELLEFTEÅ-TIDNINGEN 3/2015 EN TIDNING OM SKELLEFTEÅ KOMMUN Myten om oss själva ÄR DET SVÅRT ATT KOMMA IN I SKELLEFTEÅ? MATPROGRAM: FRÅN SKELLEFTEHAMN TILL HELA VÄRLDEN EFTERTRAKTADE: UNDERHÅLLNINGSINDUSTRIN GILLAR CAMPUSSTUDENTER LÄSLIGAN: SÅ SKA UNGA IDROTTARE UPPTÄCKA BÖCKER ANSVARIG UTGIVARE Liselotte Bruse REDAKTÖR Per Sundberg, Skellefteå kommun och Peter Westermark, Dixie PR SKRIBENTER Caroline Thorén Per Strömbro Jonas Fahlman PRODUKTION Krux ADRESS Skellefteå kommun Informationsenheten 931 85 Skellefteå FRÅGOR OM PRENUMERATION [email protected] FRÅGOR TILL REDAKTIONEN [email protected] HEMSIDA www.skelleftea.se ISSN 1403-4069 TRYCK GTC, Luleå PÅ OMSLAGET FARIDA JONSSON OCH ELSI PETTERSSON FOTOGRAF JONAS WESTLING Vill du också få Skellefteåtidningen hemskickad? Mejla: [email protected] LEDARE Tidningen delas ut till samtliga hushåll i Skellefteå kommun och skickas även till prenumeranter samt distribueras inom turismbranschen. Öppenhet ger utveckling I Skellefteå har vi en rad offensiva satsningar framför oss. Vi satsar för att vi tror på Skellefteå och för att vi tror på framtiden. Vi vill upplevas som en framsynt och jämställd tillväxtkommun. Därför ska vi inom ramen för vår utvecklingsstrategi också genomföra flera arbeten för att Skellefteå ska kännetecknas som en öppen plats. I strategin är många delar övergripande och behandlar saker som infrastruktur, utbildning och mötesplatser. Men det finns samtidigt mycket som var och en av oss kan göra i vår vardag. Inte minst handlar det om att välkomna människor med olika bakgrund, behov, könsidentitet och sexuell läggning. I det här numret kan du – bland mycket annat – läsa mer om hur vi ser på öppenhet och respekt i Skellefteå i dag. Med artikeln hoppas vi bidra till en levande diskussion kring våra styrkor, men också belysa de områden där vi behöver bli bättre. Trevlig läsning! LORENTS BURMAN, KOMMUNALRÅD 1 av 8 1 personer i Sverige flyttade inom landet under 2013 72 024 så många personer bor i Skellefteå. Av dessa bor 50,5 % i tätorten och resten spritt över kommunen 2 1 054 3 “Skellefteå är tryggt att bo och leva i” människor flyttade till Skellefteå mellan januari och juni 2015. Av dem var fördelningen så här: 51 % Sid 10 Från övriga Sverige det höll en majoritet av de svarande som deltog i en undersökning om Skellefteå 2015 med om Från annat land Från övriga länet 29 % 20 % “Skellefteå har en omväxlande natur” 4 +55 år 5 var ett annat påstående som skattas högt av de nära åttahundra personer som deltog i undersökningen och kvinnor, det är gruppen som tycker att Skellefteå är som mest likt deras drömplats. Tätt därefter följs kvinnorna av män 55+ och kvinnor 35–55 år som även de instämmer i hög grad Källor: SCB och Skellefteå kommun Sid 9 Sid 5 Sid 4 ”Utbildningen i Skellefteå är så vitt jag vet Sveriges bästa.” Sid 24 Sid 6 Innehåll 4 RÄTT PÅ YOUTUBE Estee skapar matberättelser. 10 VÄLVILLIGA OCH BLYGA Så upplevs Skellefteborna. 20 LÄSLIGAN VÄXER Idrott + böcker = sant. 5 SAMHÄLLSBYGGNAD Nytänk är nödvändigt. 14 UPPTÄCK SKELLEFTEÅ Välkomstdag för nyinflyttade. 22 LÄTTLÄST Nyheter på lättläst svenska. 6 FRÅN CAMPUS TILL VÄRLDEN Eftertraktade Campusstudenter. 16 BILDSPECIAL Skellefteå på hjul. 24 SKELLEFTEÅ STÖTTAR Kvartetten som gör skillnad. 9 PÅ GÅNG Till häst genom Västerbotten. 18 PORTRÄTTET Iosif lotsar människor. 3 Den här artikeln finns också med en enklare text, på sidan 22. FOTO: PER STRÖMBRO OCH ESTEE WENG Matlagningsprogram från Skelleftehamn Skogen är inte bara en skog. Det är en plats för rekreation, men även ett enda stort skafferi som förändras med varje säsong. Fler borde ta vara på det, anser Estee Weng, Skelleftehamn, som ligger bakom matkanalen Shiokoholic pantry. Att intresset för matlagningsprogram är mer populärt än någonsin har knappast undgått någon. Estee hakade på trenden och har startat ett eget. Via Youtube-kanalen Shiokoholic pantry följer nu människor över hela världen hennes avsnitt som kombinerar svensk matlagningskultur med asiatiska ingredienser och vice versa – allt med en stor portion personlighet och alltid med en berättelse. – Mat berättar en historia. Om den aldrig berättas är det som en upplevelse som aldrig delas, säger Estee. HÄLSAN ÄR DET VIKTIGASTE Hon kom till Sverige från Singapore för 18 år sedan, förälskade sig i skogen och har stannat kvar sedan dess. I naturen hittar hon allt möjligt gott och hon är numera uppslukad av ett intresse att tillreda det. – Visste du att det går att göra vin eller öl på maskrosor? Men det vill jag inte. Det är för mycket gift i alkohol, och hälsan är det viktigaste vi har. I skogen finns allt, det är ett skafferi som erbjuder mat och läkande växter, säger Estee. ”JAG VILL SKAPA BERÄTTELSER” Hon gör fantastiskt fantasifulla kreationer i köket och delar med sig av det digitalt till tittare världen över. Men huvudsyftet är egent- ligen inte att programmet ska upplevas som en matlagningskurs, och programmen bjuder på minst lika mycket filosofi, reseskildringar och vrickade infall från pojkvännen Andreas som hur rätterna ska tillagas. – Jag vill skapa berättelser. Men jag vill också att tittarna ska få se Sverige och Skellefteå som jag gör det. Jag märker att det finns ett intresse för det, inte minst från många amerikanska följare som frågar om Sverige och hur svenskarna är. Jag vill vara en god marknadsförare av Skellefteå så att fler får upp ögonen för staden och ser möjligheterna med ett liv här, säger Estee. På www.shiokoholics.com hittar du alla Estee Wengs program och läckra maträtter. Helena efterlyser modigt samhällsbyggande Hur ska Skellefteå utvecklas? Samhällsbyggnadskonsulten Helena Markgren anser att både offentliga och privata beställare ska göra sådant som inte redan gjorts. ”Vågar vi sticka ut hakan så kommer det att locka till sig kompetent arbetskraft och investerare”, säger Helena. Helena har känslan av att efterfrågan på sunda miljöer att bo och jobba i kommer fortsätta att öka. – Det finns undersökningar bland svenska ungdomar som visar att de mycket väl kan tänka sig att bo på mindre ytor och i delade utrymmen så länge det är en hållbar och klimatsmart miljö. Trender i storstäderna är också att många bor kvar i sina studentlyor även efter att de har slutat plugga. Jag hoppas att Boverket kan hjälpa till att skapa olika typer av undantag och på så sätt underlätta för att bygga billigare och enklare bostäder. Helena Markgren jobbar med samhällsbyggnad i egenskap av affärschef för Fastighet & Byggnad Nord på Tyréns, som är ett nationellt konsultföretag inom samhällsbyggnad och har ett växande lokalkontor i Skellefteå efter sin etablering i staden. Tyréns har varit en av tre konsulter som av Skellefteå kommun haft i uppdrag att föreslå hur trafik, bebyggelse, grönstruktur och stadsmiljö i Skellefteå centrum kan utvecklas till 2030. Helena menar att det finns positiva tecken i skyn för Skellefteå: – De senaste åren har det gått mer från gnäll, att skämmas för sin stad och tycka att någon annan måste fixa saker, till att själv känna att det går att göra saker för att hjälpa till. Nu finns ett lovande klimat att bygga vidare på. Vilka framtida utmaningar ser du för Skellefteå? – Att rita och bygga på nya sätt är förenat med kostnader och att det tar mer tid. Få vill räkna in den risken i projekt, få vill vara först och få vill betala. Men utveckling måste få kosta och det är genom att våga som vi kan hamna i framkant. Därför är det extra kul att Tyréns väljer att växa i Skellefteå och Norrland. Genom vår ägare Sven Tyréns Stiftelse satsar vi varje år cirka 20 miljoner kronor i egna medel för framtidens samhällsbyggande, och vi engagerar oss gärna tillsammans med andra aktörer. MORGONDAGENS BEHOV Helena ser gärna ett mer hållbart och socialt byggande. – Traditionellt tittas det för mycket på gårdagens siffror i stället för att se till morgon dagens behov och det längre perspektivet. Allt fler väljer ekologisk och närodlad mat, och i framtiden kanske vi kommer att ha innehållsförteckning inte bara på livsmedel utan även på fastigheter. FOTO: PATRICK DEGERMAN 5 5 FOTO: PER STRÖMBRO Ciara Brosnan och Chris Jaques, från företaget DNEG. Oscarsvinnare rekryterar på Campus Några av filmeffekts- och datorspelsvärldens största aktörer besöker varje år Skellefteå i jakt efter nya talanger. Utbildningarna på Luleå tekniska universitet, LTU, har ett gott rykte och det råder ingen brist på villiga kandidater. För några studenter blir det en biljett ut i världen. Via en så kallad gradshow får studenter från Datorgrafik- och Datorspelsutvecklingsprogrammen möta branschgiganter som King, Paradox, The Mill och EA Dice. Studenterna ges en möjlighet att visa upp sina arbeten och företagen får ett tillfälle att möta potentiell arbetskraft på tu man hand. – Det är ett väldigt bra koncept. Det här är yrken där man får jobb via sin portfolio och ganska ofta blir våra studenter anställda innan de tar examen. Det är ett kvitto på att utbildningarna i Skellefteå håller en hög klass och feedbacken från företagen här på plats brukar vara väldigt positiv, säger Håkan Vallin, lektor i datorgrafik på LTU. taget är världsledande inom visuella filmeffekter och du har knappast undgått att se något av deras arbeten med titlar som ”Hunger Games”, ”Harry Potter”, ”Avengers” och ”Interstellar”. – Det är alltid bra för oss att komma till Skellefteå. Standarden på studenternas arbeten är hög och vi får se mycket intressant, säger artistmanagern Chris Jaques som får medhåll av kollegan Ciara Brosnan: – Upplägget med att vi får en chans att presentera vilka vi är och samtidigt få personliga möten med intressanta talanger är suveränt. Vi bokar intervjuer med några av studenterna som förhoppningsvis vill komma och jobba för oss, säger Ciara. HÖG STANDARD Det Oscarsvinnande VFX*-företaget Double Negativ, DNEG, är trogna återvändare. Före- SVERIGES BÄSTA Inom VFX-branschen finns många specialistområden och studenterna försöker i sina presentationer att lyfta fram sina styrkor. – Givetvis vill man komma in i industrin och bygga en portfolio så fort som möjligt. Den här typen av evenemang är ett fantastiskt tillfälle att komma i kontakt med intressanta företag, säger Emelie Smith som ser en framtid inom film- eller reklamindustrin. Hon har fått en bra start. Vid den senaste gradshowen rekryterades hon på plats av DNEG och bara veckor senare började hon som praktikant på huvudkontoret i London. Men även om studenterna inte hamnar precis inom det område de vill har de en bra grund att stå på, enligt datorgrafikstudenten Fredrik Tall: – Utbildningen i Skellefteå är så vitt jag vet Sveriges bästa, just för att vi får lära oss allt. Det ger oss en otrolig bredd som generalister och det efterfrågas av branschen. * VFX är en förkortning av visuella effekter. FOTO: PER STRÖMBRO Simon valde Skellefteå Simon Tingell driver det Skellefteåbaserade postproduktionsbolaget Trickfabriken. Han ingick i den första kullen datorgrafiker som tog examen vid LTU i Skellefteå. Därefter begav han sig med sin portfolio till London och knackade på hos produktionsbolagen. Han fick jobb hos DNEG direkt. – Via utbildningen lärde vi oss hela ledet, vilket gjorde att jag var självgående och inte behövde läras upp. Sådant uppskattas av företagen, säger Simon vars ingångsjobb gick ut på att i två månader retuschera bort finnar från Harry Potters ansikte. – Vi var ett helt akneteam! Det var en typ av uppgift som är lite mindre utmanande, men innan jag slutade två år senare fick jag en större roll som compositor. HÄR FINNS ALLT MAN BEHÖVER Bland andra filmer han jobbade med kan nämnas ”Cloverfield” och ”Batman: Dark Knight”. Men efter ett par år i London väntade Simon och hans sambo barn och de valde att flytta tillbaka till Skellefteå. – Här finns allt man behöver och en stark film- och mediabransch som är bra på att samarbeta, säger Simon som i dag till stor del arbetar med finishing av reklam- och spelfilmer. Främst handlar det om grading och compositing, vilket kortfattat innebär att han höjer standarden på hur filmerna ser ut. – Man behöver inte sitta i London eller Stockholm för att göra det. Jag önskar kanske att det spelades in mer långfilmer här, men precis som med utbildningen är det ingenting som serveras en, det är upp till en själv att jobba för att någonting ska hända. 7 största countryhits från de största artisterna och upplev morgondagens sound direkt hämtat från The Music City – Nashville, Tennessee. PRESSBILD FOTO: PETER KNUTSON FAMILJEN MARKSTEDT Vad: Utställning När: Pågår till 10/1 2016, Skellefteå museum Hur: Vilka var de egentligen, familjen Markstedt? Vad var det som gjorde att de blev så rika när andra svalt? Välkommen till en berättelse om en Vad: Föreläsning När: 5/10, Scandic Hur: En föreläsning om hur vi hanterar de situationer, relationer och konflikter vi möter i livet. På ett glädjefyllt och lärorikt sätt inspirerar Mia Törnblom i sin föreläsning till utveckling och framgång, både i yrkeslivet och privat. För fler arrangemang och information: www.visitskelleftea.se PRESSBILD MIA TÖRNBLOM – ”HUR SVÅRT KAN DET VARA?” NASHVILLE COUNTRY NIGHT Vad: Konsert När: 8/11, Nordanåteatern Hur: Med hits av Dolly Parton, Rascal Flatts, Johnny Cash, Dixie Chicks, Taylor Swift, Elvis och många fler gör Caroline Larsson & Music city band en resa genom countrymusiken. Ta del av tidernas IS E OU FO T JANNE SCHAFFER Vad: Konsert När: 8/11, Burträsk kyrka Hur: Stjärngitarristen Janne Schaffer möter tangenternas trollkarl Markus Wargh. Följ med på en musikalisk resa med musik av bland annat ABBA, B J:son Lind, Ted Gärdestad, Bach och improviosationer. Magiska gitarrsolon och bedövande orgelkonst utlovas! POP & ROCK CLASSICS 2015 Vad: Konsert När: 10/10, Nordanåteatern Hur: Pop- och rockkonsert med Skellefteå Symfoni orkester och kompgruppen Mästerskapet, där klassiska poplåtar framförs i arrange mang för symfoniorkester. Solist: Magnus Bäcklund. Dirigent: Ulf Waldenbrandt. PRESSBILD En egen föreställning gjord för konserthus. Tillsammans med ett namnkunnigt sexmannaband kommer han att blanda sina egna hits med tolkningar av sina favoritlåtar och artister. :L Vad: Dansföreställning När: 17/10, Hallen, Nordanå Hur: Med en humoristisk ton tar sig Tereza Ondrová och Peter Šavel an det här med relationer. As Long as Holding Hands är deras andra duett. Den första, Boys Who Like to Play With Dolls, blev en internationell framgång och nu reser de ännu längre in i själens vinklar och vrår. B I L L GE R T AS LONG AS HOLDING HANDS O familj som präglade Skellefteå stads uppbyggnad de första 50 åren. Om bönder som blir skeppsbyggare, sågverks ägare, handelsmän och det sociala livet. Utställningen lyfter fram föremål, bilder och berättelser ur Skellefteå museums samlingar och arkiv. PRESSBILD Vad: Konsert När: 1/10, Anderstorpssalen Hur: När Brolle i oktober ger sig ut på en rikstäckande höstturné är det en gammal dröm som slår in för honom. ILL: SKELLEFTEÅ MUSEUM PÅGÅNG 1/10 – 8/11 BROLLE – ROCKING NIGHT SHOW FOTO: ELIN BERGE Hon, hen och han till Skellefteå Kön, genus, normer och jämställdhet är frågor som står i centrum för vandrings utställningen Hon, hen och han, som kommer till Skellefteå Stadsbibliotek under november månad. Den kommer att vara öppen för allmänheten, men arrangören Skellefteå kommun hoppas även att den ska bidra till kompetens höjning på arbetsplatser. Den muntliga berättartraditionen i Västerbotten står sig stark. Och den förnyas ständigt. Ett exempel på det är Klungans Sven Björklund och Olof Wretling, kända från Mammas nya kille, som tar berättandet till en helt ny nivå med sin senaste föreställning. Enligt egna uppgifter lämnade Sven och Olof i juni 2014 Umeå, till häst, för en berättarjakt genom tre årstider i Västerbotten. Som Bröderna Grimm fast 200 år senare. Med hjälp av en sherpa från Arbetsförmedlingen Kultur bärgas en muntlig berättarskatt och resultatet blev boken ”Till häst genom Västerbotten”. I GRÄNSLANDET Boken har nu blivit en föreställning som Sven och Olof beskriver som ett författar möte som rör sig i gränslandet mellan talbok, powerpoint och berättarskatt. De framför utvalda berättelser till fotografen Elin Berges dokumentation av den sju månader långa expeditionen. VÄSTERBOTTNINGEN ARBETSFÖR I boken får vi veta saker som att Åsele var först med att ha en dödsklinik och att in aveln i Västerbotten länge ansågs vara e xtra arbetsför, vi får läsa om Postiljonen från Dalkarlså och Miami Vice-villan i Brände, bland en lång rad andra skildringar. TILL HÄST GENOM VÄSTERBOTTEN FOTO: ALEXANDRA SUNDBERG Berättandets nyinnovatörer – Vi ser gärna att arbetsrelaterade möten hålls i samband med utställningen och att det leder till diskussion, reflektion och ökad kunskap kring de här frågorna, säger Alexandra Sundberg, delaktighets samordnare på Skellefteå kommun. Med statistik, bilder och prylar ur var dagslivet visar Hon, hen och han hur vi skapar kön och vad det får för konse kvenser. Den tar också upp vad Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör för att främja jämställdhet. Vad: Humorföreställning När: 1/11, Nordanåteatern 9 FLYTTFEBER korta fakta om inflyttning och boende i Skellefteå 1 av 8 1 personer i Sverige flyttade inom landet under 2013 72 024 så många personer bor i Skellefteå. Av dessa bor 50,5 % i tätorten och resten spritt över kommunen 2 1 054 3 “Skellefteå är tryggt att bo och leva i” människor flyttade till Skellefteå mellan januari och juni 2015. Av dem var fördelningen så här: det höll en majoritet av de svarande som deltog i en undersökning om Skellefteå 2015 med om 51 % Från övriga Sverige 4 Från annat land Från övriga länet 29 % 20 % “Skellefteå har en omväxlande natur” 5 var ett annat påstående som skattas högt av de nära åttahundra personer som deltog i undersökningen +55 år och kvinnor, det är gruppen som tycker att Skellefteå är som mest likt deras drömplats. Tätt därefter följs kvinnorna av män 55+ och kvinnor 35–55 år som även de instämmer i hög grad Källor: SCB och Skellefteå kommun Den här artikeln finns också med en enklare text, på sidan 22. Välkommen hit? ILLUSTRATION: INFOGRAFISKA I Skellefteå är det gamla kompisgäng som gäller och det är oerhört svårt att komma in i sociala sammanhang. Om du vistats i Skellefteå en tid är det sannolikt att du känner igen påståendet. Men stämmer det? Är Skellefteborna slutna för nya människor och intryck? Och i så fall: varför? När platsvarumärket Skellefteå varje år gör en webbaserad enkät om attityderna och upplevelsen av platsen är vissa saker tydliga: naturtillgångarna och tryggheten värderas högt. Liksom att det är ett bra ställe för barn och äldre. Men – många svarande ger låga betyg när det handlar om Skelleftebornas inställning till nya intryck, och om alla möts med respekt oavsett bakgrund. Vidare upplever många av de cirka 800 svarande, som i regel själva är Skelleftebor, att folk är dåliga på att prata positivt om Skellefteå inför nya människor, vilket möjligtvis visar att vi är våra egna sämsta ambassadörer. Är vi verkligen så fast i invanda mönster och grupperingar, eller går vi på myten om oss själva? Vi kan snabbt slå fast en sak: Det råder ingen direkt konsensus i frågan. ”Absolut”, säger somliga. ”Nej, det är inte svårare att komma in här än på andra platser”, säger andra. Frågan blir mer komplex ju mer du grottar ner dig i den, och en bild av en allt annat än enkelspårig Skelleftebo blir tydlig. STOLTHET OCH SJÄLVNEDSÄTTNING En intressant observation kommer från webbutvecklaren Johan Carlsson, som nyligen flyttade från Stockholm till Skellefteå: – Jag har märkt att folk som bor här är chockade över att vi valt att flytta hit. Trots att det verkar finnas mycket stolthet i Skellefteå. –Jag har aldrig varit i en stad där så många har mössa, ryggsäck och t-shirts med ortnamnet på. Ändå tycker de automatiskt att allt annat är bättre. Det är lite märkligt, säger Johan som ändå upplever att flytten hit har gått bra med åtminstone ytliga nya bekantskaper via sitt eller sin sambos jobb. – Men vi har inte bott här så länge och kontakterna kanske fördjupas. Det kan ta tid, enligt somliga. En del hävdar till och med att du aldrig blir en ”riktig” Skelleftebo om du inte är född här och helst har släktled sju generationer tillbaka – alla med namnet Marklund. Dansläraren Susanne Nordin har bott i Skellefteå i många år. Hon flyttade hit från Göteborg, men har även bott i bland annat New York och Berlin och säger att många undrade om hon var galen som flyttade från ett spännande storstadsliv till lilla Skellefteå. – Jag får ibland frågan hur länge jag ska stanna, som om det naturliga vore att resa vidare där jag hör hemma. Det säger de inte för att vara otrevliga, utan snarare på grund av osäkerhet och kanske en släng av ängslighet. Hon upplever att om man är öppen och aktiv, är det lätt att få nya bekanta om det sker genom jobb, skola eller förening. Det är svårare att få vänner utan naturliga familjära anknytningar. – Här är det viktigt att höra till gruppen och värna laget. Jag upplever att Skellefteborna har en stark känsla av sitt gemensamma förflutna: barndomen, skolan, ungdomsåren och så vidare. Den kan vi som inflyttade inte dela. Detta gör det svårt för den tillresta att riktigt höra till. Kommer du från en annan plats har du din historia någon annanstans och den hör inte till nuet här. Men i vardagen, särskilt om sommaren, är människor här lätta att prata med, de är välvilliga och sympatiska. 111 inte känner. Det betyder inte att vi inte tycker om att det bosätter sig folk här, vi är nog helt enkelt lite blyga och ovana. Personligen tror jag också att vi generellt sett är ganska nöjda med våra liv och inte känner något trängande behov av att utöka våra bekantskapskretsar. FÅR INTE FÖRHÄVA SIG – I studentstäderna ser det nog annorlunda ut. Där fylls det hela tiden på med folk som är nya i staden och inte minst bland studenterna uppstår det naturligt nya gäng och bekantskaper, säger Maria som inte tror att de infödda människorna i till exempel Umeå, Lund eller Linköping är bättre på att bjuda in nya människor än vad Skellefteborna är. Per Dinborn, verksamhetsstrateg, är precis som Susanne och Maria inne på samma spår att folk här lider av ett mindervärdeskomplex. ”Jag märker att folk som bor här är chockade över att vi valt att flytta hit.” Allt fler kaféer och restauranger har öppnat i Skellefteå. De kan bidra till att Skelleftebor vistas mer i miljöer där nya möten lättare uppstår. Kanske bryter det en upplevd villalivsnorm där vi mest umgås hemmavid. ENSAM JUL En som trivs är också Farida Jonsson. Men så var det inte alltid. Hon kom, tillsammans med sina två barn, som politisk flykting från Bangladesh till Boliden och trodde att det var ett ingenmansland där ingen bodde. Hon kunde inte språket och tyckte att det var kallt, men framför allt ensamt. – Första julen var mycket ensam. Inga gåvor, ingen fest, ingen gäst. Jag bara kikade genom fönstret för att se om det fanns någon som skulle säga hej till oss. Men nej. Världen njöt, men vi tre var ledsna och ensamma utan vänner. Ingen granne bad oss att dela en kopp glögg och pepparkaka. Trots att hon är högutbildad och har stor arbetslivserfarenhet hade hon svårt att få ett jobb. – Arbetsmarknaden för nyanlända är mycket komplicerad, säger Farida. I dag ser det annorlunda ut. Hon har ett jobb på Arbetsförmedlingen i Skellefteå som hon trivs med, hon har gift sig och har ett stort nätverk. Hon är medlem i flera föreningsstyrelser och arbetar med att hjälpa andra som upplever samma typ av svårigheter hon själv hade som nyanländ. – Det blev en enorm skillnad när jag kom i kontakt med andra människor. Det svenska folket är mestadels väluppfostrade och snälla. Jag vill tillbringa resten av mitt liv här med min man och alla underbara vänner i Skellefteå. BLYGA OCH OVANA Maria Edström är ansvarig för kommunens inflyttarservice. Hon kommer ständigt i kontakt med nyinflyttade och bekräftar delvis bilden av Skelleftebon som något reserverad inför djupare kontakter. – Jag hör ofta att vi är trevliga, snälla och väldigt hjälpsamma. Egenskaper som inte kräver att vi investerar särskilt mycket. Men vi tar inte nästa steg. Vi bjuder inte hem folk vi – Det finns så mycket som är bra med Skellefteå. Jag flyttade hit från Stockholm för 30 år sedan och längtar inte tillbaka. Här är allt så enkelt, men så fort man ska prata om Skellefteås alla positiva sidor blir Skellefteborna besvärade. Skelleftebon har ofta en negativ självbild och är drabbad av jante. Man får inte förhäva sig och upplever sig som otillräcklig och inget att snacka eller skryta om. Men det finns så mycket fantastiskt här. Låt omvärlden veta det. Den som inte tror på sig själv sätter krokben för sig själv. Per hade inga problem att skaffa umgänge här när han flyttade hit. – Jag hade träffat en tjej här, det var därför jag kom hit. Det tog slut efter ett år, men då hade jag redan lärt känna en massa folk via hennes bekantskapskrets och på den vägen är det. HISTORISKA FÖRKLARINGAR? Men är en kollektivt usel självkänsla hela sanningen? Jan Engblom kom till Skellefteå som fosterbarn när han var 13 år. De nya klasskamraterna på Bureåskolan var nyfikna och han kom snabbt in i gänget. Via fosterfamiljen SKELLEFTEÅ FÖRÄNDRAS TILL DET BÄTTRE Här är det traditionellt villa som gäller, en sanning som kan vara på väg att ändras i takt med att allt fler lägenheter byggs och att trenden går mot att folk föredrar att leva centralt i mindre bostäder – villaliv blir undantaget. – I storstäder bor folk i små lägenheter som inte lämpar sig för socialt umgänge. I stället möts man ute vilket öppnar upp för nya möten. Här har folk villor och stugor som man förvandlat till egna span, jag menar stugorna här påminner ofta mer om lägergårdar. Det finns ingen anledning att träffas i badhuset när man har badtunna hemma. Därmed blir möten med andra människor inte lika naturligt, säger Jan. De flesta verkar emellertid överens om att saker håller på att förändras till det bättre. Skellefteå har inte undgått globala trender som att se restauranger och kaféer som en naturlig mötesplats och ett ställe att hänga på oavsett om det är helg eller vardag. I takt med det har fler mötesplatser etablerats åtminstone i centrala Skellefteå, och fler ska det bli. – Jag tror att det var ett bra beslut att kulturhuset ska byggas. Det visar att det finns ambitioner, framåtanda och att man vill satsa på att folk ska träffas och trivas i Skellefteå. Mötesplatser är viktigt, speciellt offentliga mötesplatser. Där är chanserna större att personer utan relation till varandra träffas. Jag tror att det är viktigt att träffa nya personer och ta del av andras erfarenheter för att utvecklas, säger Jan som får medhåll av Susanne: – Det känns som att i takt med större inflyttning och fler olika sorters människor som bygger stadens framtid kommer det bli en större gemenskap. BOKTIPS! En bok som flera inflyttade personer vittnat om som en nyckel till att förstå Skelleftebornas mentalitet är P O Enquists ”Musikanternas uttåg” – en rolig och grym verklighetssaga om arbetarrörelsens mödosamma fram växt bland sågverken längs Norrlandskusten under 1900-talets början. I centrum av berättelsen återfinns människorna i Bureå och dess grannbyar, men framför allt pojken Nicanor Markström och hans närmaste familj. Elsi Pettersson och Farida Jonsson FOTO: JONAS WESTLING utökades kontaktnätet ytterligare, men han kan inte påminna sig om att de umgicks med andra nyinflyttade. Själv flyttade han tillbaka till Stockholm när han blev myndig, men återvände igen efter några år. – Det var bara att ta vid där jag slutade. Ingenting hade egentligen förändrats. Det är min upplevelse, men jag har genom åren sedan dess mött många nyinflyttade som har andra erfarenheter. En synpunkt väldigt många haft är att det är svårt att komma in i de sociala nätverken. Jag tror att det har sina historiska förklaringar, säger Jan. Han är noga med att påpeka att han inte är en expert eller på något sätt en auktoritet inom området: – Jag har bara reflekterat mycket över frågan. Jag tycker att det är intressant. Skellefteå har en lång tradition av industri och jordbruk. Dessutom är det ganska glest befolkat med många mindre samhällen. Jordbruk och skogsbruk har säkert bidragit till att folk varit ganska knutna till vissa platser och haft relativt hög förmåga till självhushållning. Umgänge utövades på lördag kväll och i övrigt jobbade man eller fixade kring hushållet eller bruket. Släkten bodde i närheten, så blev man social knallade man över till grannen eller kusinen och fikade hemma hos honom. Det fanns inga behov av fik eller andra offentliga mötesplatser. Det fanns ju kyrkan och kyrkstaden där man också umgicks med varandra, säger Jan som tror att det ytterligare förstärkts av bostads normen i Skellefteå. ”Jag har aldrig varit i en stad där så många har mössa, ryggsäck och t-shirts med ortnamnet på. Ändå tycker de automatiskt att allt annat är bättre.” 13 Gratisfestival på Campus Musik och kultur stod i centrum under Campusfestivalen som gick av stapeln den 5 september. Arrangemanget var gratis och alla, studenter som icke-stu denter, var välkomna till Campusområdet där lokala band blandades med band utifrån, stand-up, DJs och mycket mer. Endagsfestivalen kunde genomföras tack vare volontärer och sponsorpengar från bland annat Skellefteå kommun. För initiativet och värdskapet stod Peppen, en ideell förening som drivs av studenter och ex-studenter från Campus Skellefteå. Skellefteå är näst bäst i landet Skellefteå kommun är bäst i länet och näst bäst i landet när det gäller att ordna jobb till personer med funktionsnedsätt ning. Det visar en kommunuppföljning som Myndigheten för delaktighet gjorde i våras. Enligt Siv Brännström, arbets marknadskoordinator på Skellefteå kommun, är den politiska viljan tillsam mans med stark struktur av myndighets samverkan de viktigaste faktorerna för framgången. – Skellefteå har en politisk viljeinriktning som är avgörande. Det finns en samsyn mellan myndigheter i den här frågan och en stor samarbetsvilja. Vi är stolta men inte nöjda, än finns det mycket vi kan jobba vidare med, säger Siv. Arbetsmarknadstorget, där kommunen samarbetar med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landstinget och gymnasie- och gymnasiesärskolan är ett exempel på hur Skellefteå samordnar sina krafter för att skapa jobb åt perso ner med funktionsnedsättningar. Science City utvecklar kommunens näringsliv Nu har Science City Skellefteå, SCS, slagit upp sina portar. SCS ska jobba med innova tioner, hjälpa näringsliv och organisationer att utveckla idéer och bygga nätverk som kopplar samman olika aktörer. Vd för SCS är Johnny Höglund, tidigare kommunchef i Sollefteå. Enligt honom har Skellefteå många verktyg som kan bidra till att göra kom munen ännu mer attraktiv och nå målet om 80 000 invånare år 2030. – Skellefteå har spännande företag inom nya branscher som spel och kommunikation som Science City kan bidra till att göra ännu starkare, men vi ska också vara ett stöd till det befintliga näringslivet, säger Johnny Höglund. SCS ska jobba lokalt, men också vara regionalt aktiva och samverka med andra science parks i regionen, exempelvis Uminova. – Vi siktar även på att utveckla internationella samarbeten, säger Johnny Höglund. Bra att vara förberedd om strömmen försvinner Snart är hösten och vintern här och i och med det en ökad risk för stormar och snö oväder som kan leda till strömavbrott. Det kan därför vara en bra idé att se till att ha följande hemma: 3 Mat som klarar rumstemperatur samt ett campingkök med bränsle. 3 Dunkar eller hinkar med lock att förvara vatten i. 3 Ficklampa, batterier, stearinljus, värmeljus och tändstickor. 3 Varma kläder, filtar, sovsäck och liggunderlag. 3 Husapotek med det allra viktigaste samt hygienartiklar. 3 Radio med batteri samt en lista med viktiga telefonnummer. Mer information finns på www.civil.se/tips-rad/elavbrott. Välkomstdag för alla nyinflyttade Lördagen den 19 september arrangerades en välkomstdag på Stadshuset Brinken för alla nyinflyttade i Skellefteå kommun. Kommunen berättade om sina verksamheter och ett flertal föreningar och organisationer fanns på plats. På programmet stod uppvis ningar, prova-på-aktiviteter, föreläsningar och tävlingar. Det erbjöds även guidade city turer, både till fots och med buss, där några av Skellefteås smultronställen visades upp. Nationellt stipendium till Brännan och Lövånger FOTO: ELIAS BERGKVIST FOTO: PER STRÖMBRO Brännanskolan och Lövångerskolan har fått var sitt teknikstipendium om 10 000 kronor till att förbättra teknikundervis ningen på mellanstadiet. Victoria Nilsson och Carola Nilsson, lärare på Brännanrespektive Lövångerskolan uppger att de, bland annat, kommer att köpa in praktiskt material och utrusta teknik lådor för pengarna. BioCool har försett ett barnhem i Ghana med produkter som ger dem säkert vatten och friska fötter. Skellefteåföretag hyllas för tillväxtpotential BioCool AB är namnet på Skellefteåföretaget med den unika affärsidén, de smarta pro dukterna och den stora utvecklingspotentialen. Företaget fick nationell uppmärksamhet när de tog hem segern i Gasellsprånget och kan därmed glädjas åt ett års tillväxtstöd. Tävlingen arrangeras årligen av Dagens Industri, med syfte att hitta svenska företag med stor tillväxtpotential. – Vi är otroligt glada över utmärkelsen och att de ser potentialen i oss och det vi gör. Vi ser fram emot att få ta del av de mer rutinerade Gasellföretagens erfarenheter och kunskaper, säger Maria Forssell, vd på BioCool AB. BioCool arbetar inom två områden, friska fötter och säkert vatten. Deras innovation består av att använda ett aktivt ämne som i kontakt med vatten skapar en unik syre explosion, vilket eliminerar svamp, bakterier och virus på ett ofarligt och miljövänligt sätt. Totalt delades femtio stipendier ut till skolor runt om i Sverige, och det var hård konkurrens om dem. Men Skellefteå skolorna visade särskilt stort engage mang för teknikämnet. – Det finns ett stort engagemang för teknik på många skolor, det är Brännan skolan och Lövångerskolan fina exempel på, säger Emma Sabel, Teknikföretagen. En ny arenahall byggs i Skellefteå I Skellefteå pågår byggnationen av två nya sporthallar intill Balderskolan. Den ena är en arenahall för framför allt innebandy med en läktare som rymmer cirka 1 000 åskådare. Arenahallen kommer även att användas som aula till Balderskolan. Den andra är en tränings hall med en mindre läktare. Byggnaden är totalt cirka 7 150 kvadratmeter och kommer även att innehålla en dans sal och ett kafé. Bygget beräknas stå färdigt nästa sommar. 1513 Cafévagnen En glad Ludwig Eriks son, Cafévagnen Gatusmak, här Fritidsgård på på torget i Skellef teå mn hjul, Skellefteha astuga på hjul Örvikens byab Det rullande Skellefteå Det senaste året har något hänt i Skellefteå. Flera verksamheter har bokstavligen fått ben, eller snarare hjul, och söker upp Skellefteborna där de är. Fritidsgårdarna Grottan och Kåken i Skelleftehamn och Ursviken samt Cafévagnen är två av de senare exemplen på det rullande Skellefteå. FOTO: PER STRÖMBRO OCH PRIVAT – På sommaren splittras ungdomarna mer och det har varit svårt att nå dem. Att söka upp ungdomarna där de är har visat sig fungera väldigt bra, säger Susanne Oderth, föreståndare på Kåken. Idén föddes redan för några år sedan och förverkligades för första gången i somras. Med en pimpad husvagn utrustad med spel, bollar, badgrejer och musikanläggning har två eller tre av Kåkens och Grottans fritidsledare parkerat på Kallholmen och Kanotudden där många ungdomar håller till på sommarlovet. – Vi har varit på Kallholmen två dagar i veckan och på Kanotudden två och egentligen gjort det vi gör på fritidsgården: pratat, funnits som stöd och vuxenkontakt. Och gensvaret från ungdomarna har varit stort. Det här kommer vi att försöka fortsätta med nästa sommar också, säger Susanne Oderth. RULLANDE CAFÉ En annan som också satsat på en rullande verksamhet är Ludwig Eriksson som startat ett ambulerande café som under sommaren åkt runt mellan främst Skateparken i Skellefteå, kollot i Burvik, Lövångers havsbad, Gullsands havsbad och Bonnstan. Eftersom cafévagnen bara står en eller ett par dagar på varje plats krävs inga andra tillstånd än miljötillstånd och lov från markägaren. – Jag funderade först på att investera i en turistanläggning men hittade inget klockrent. Då kom jag på idén att söka upp mina kunder där de är. Genom att börja enkelt och själv bygga caféet på ett husvagnschassi tar jag inte heller några större ekonomiska risker. Det har fungerat väldigt bra, säger Ludwig Eriksson. BYAFÖRENING BYGGDE BASTU I tre års tid har Örvikens rullande byabastu stått till bybornas förfogande och kan ses som något av en föregångare när det gäller verksamheter på hjul. Alla som bor i byn kan hyra bastun året runt och eftersom den står på hjul kan den placeras precis där man vill. Den vedeldade bastun byggdes av bastusugna bybor och tas av släpen när den ska användas. En bastu av det här slaget klassas som en husbil och får stå max fem veckor på samma ställe. Därefter måste den flyttas till en annan plats. När den står på släpet klassas bastun som en husvagn och får stå uppställd för förvaring då den inte används. LITE HISTORIA... Den första kända food-trucken byggdes av boskapsskötaren Charles Goodnight i Texas 1866. Inför en stor boskapsför flyttning byggde han om en gammal armévagn till ett rullande kök och monterade en stor låda på vagnens baksida, utrustad med hyllor och lådor. Där förvarades köksredskap, kryddor, tallrikar och bestick. I en annan del av vagnen förvarades torrvaror som torkade bönor, majsmjöl, saltat kött och kex. God, stadig mat kallades chuck food av dåtidens boskapsskötare och Goodnights food-truck och hans efterföljare kom därför att kallas Chuck Wagons. 17 Iosif hjälper till att bredda Skellefteås arbetsmarknad Iosif Karambotis är greken som lotsar människor från andra länder till Skellefteå och hjälper Skelleftebor att hitta ut i världen. – Jag drivs på ett nästan sjukligt sätt av att hjälpa människor att hitta jobb, säger Iosif. 1986 hittade Iosif kärleken på Kos. Det förde honom först till Stockholm och ett år senare till Skellefteå. – Sverige har bland greker alltid setts som ett föregångsland. Då handlade det om Olof Palme, välfärd och respekt för andra människor. Jag är uppvuxen i Aten och i en storstad är man mer anonym. I Stockholm var livet stressigt och jag hade svårt att skaffa jobb. Min dåvarande fru kommer från Byske och när vi flyttade till Skellefteå blev det bättre. PÅ VILKET SÄTT? – Genom min fru hade jag lättare att komma in i olika kretsar och knyta nya kontakter. Skellefteå är en mindre stad där alla känner alla, en lugn stad som är perfekt för barnfamiljer, och där det finns en närhet till allt och tid för alla att engagera sig i vad man gillar, svarar Iosif och fortsätter: – Personligen hade jag också turen att träffa en fantastisk människa i Skellefteå, Håkan Fredriksson, som gav mig olika jobb i krogbranschen. Det blev ytterligare ett sätt för mig att etablera mig i det svenska samhället. AKTIV I FLERA SAMMANHANG Den fallande ekonomin i Sverige i början av 90-talet väckte samtidigt Iosifs nyfikenhet på nationalekonomi, som han sedermera studerade i Luleå och Umeå. Iosif har också engagerat sig inom en rad projekt. Han var med och startade Mångkulturellt Forum 1998, han är politiskt aktiv inom Socialdemokraterna som ledamot i kommunfullmäktige och som ledamot i socialnämnden, och han vägleder sedan 2002 andra till jobb genom sin tjänst på Arbetsförmedlingen med fokus på integration på arbetsmarknaden. – Efter 29 år i Sverige har jag byggt upp ett enormt nätverk som är en bra grund för att hjälpa andra, även äventyrslystna ungdomar härifrån som vill testa att åka utomlands. Söker sig fler greker hit nu i och med den ekonomiska krisen i ditt hemland? – Ja, många greker är desperata och de söker sig hit för att få jobb som inte längre finns i Grekland. Skellefteå har fantastiskt mycket att erbjuda, men vi kommer ärligt talat inte att få några som flyttar hit från utlandet för att vi har så vacker natur, utan det handlar om att kunna erbjuda jobb och bostäder. Vi behöver bli bättre på att öppna sinnena på företag och i organisationer när det handlar om nyanställningar inom bristyrkena här, och inte bara se hinder i till exempel språket. Det finns jätteduktiga akademiker som vill komma till Skellefteå, och erbjuder vi bara en väg in till jobb så har vi stora konkurrensfördelar. FAKTA NAMN: Iosif Karambotis ÅLDER: 56 år BOR: Morön FAMILJ: Två barn, Dennis, 12 år, och Chrissa, 23 år SYSSELSÄTTNING: Eures adviser på Arbetsförmedlingen INTRESSEN: Läsa, resor, föreningsliv, politik FOTO: HANS-JÖRGEN RAMSTEDT 19 Sander Ejrevi, en av många unga som deltar i Läsligan. Den här artikeln finns också med en enklare text, på sidan 23. Fortsätter peppa till läsning Med drygt ett år på nacken har Läsligan blivit ett alltmer välbekant inslag i Skellefteås föreningsliv. En rad klubbar har anslutit sig till projektet som syftar till att få idrottande ungdomar mellan 12 och 18 år att läsa mer. Och Mikke Ejrevi, bibliotekschef, hoppas att höstens aktiviteter ska få intresset för läsning att växa ännu mer i kommunen. FOTO: SOFIE HEDMAN För något år sedan landade den internationella PISA-rapporten på svenska myndigheters bord. Rapporten som jämför olika länders studieresultat visade att svenska ungdomar läser allt mindre och att läsförmågan och läsförståelsen har försämrats kraftigt. För att motverka utvecklingen drogs projektet Läsligan igång. Det har nu fått fäste bland många klubbar i kommunen. – Intresset har varit stort från alla föreningar jag pratat med. Man förstår verkligen vikten av att låta idrott och läsning gå hand i hand, säger Mikke Ejrevi. FÖREBILDER INSPIRERAR Under vintern och våren har idrottsprofiler och läsambassadörer som Hanna Marklund, och Erik Forsell besökt lag i Skellefteå och pratat om läsning, gett boktips och inspiration. Dessutom har några klubbar fått låna boktrunkar att ha med sig vid bortamatcher och bussresor. – Min sons hockeylag är inte direkt anslutna till Läsligan, men man har infört skärmförbud under resor och cuper. Man uppmanar i stället till att ha med sig böcker eller tidningar. Det är viktigt att försöka bryta slentrianen i att sätta på en film i bussen. Och responsen har varit positiv, från både barn och föräldrar, säger Mikke Ejrevi. Under hösten kommer man att arbeta med att ge fler klubbar möjligheten att låna boktrunkar. Läsligan kommer också att placera ut bokhyllor i omklädningsrum och föreningslokaler. – Idrottsstjärnor är givetvis viktiga förebilder, men ledarna och tränarna är kanske de viktigaste förebilderna när det kommer till att väcka intresset för läsning i kombination med idrott, säger Mikke Ejrevi. INTRESSE FRÅN FINLAND Under sommaren har Läsligan deltagit vid den årliga hockeyskolan och vid Rekordmatchen där man pratat om läsning och gett boktips. I våras anordnades Läsligan Cup i innebandy med lag från Skellefteå, Luleå och Umeå. I maj besökte även författaren Arne Norlin Skellef teå Stadsbibliotek där ett antal fotbolls- och innebandygäng fick träffa honom. – Det var enormt populärt och slutade med att många böcker lånades, säger Mikke Ejrevi. Intresset för Läsligan har spritt sig även utanför kommunens gränser. Ett bibliotek i Finland har hört av sig och visat intresse för projektet. – De vill att vi ska komma dit och berätta. Projekt som Läsligan behövs verkligen och jag hoppas att fler kommuner förstår vikten av att integrera idrott och läsning, säger Mikke Ejrevi. TILL VÄNSTER: Under hösten fortsätter Läsligan med nya aktiviteter. OVAN: Mikke Ejrevi, bibliotekschef, hoppas att läsintresset ska öka ännu mer i kommunen. 21 Lättläst är information på enkel svenska. En lättläst text har aktiv form, korta rader och stycken och extra luft mellan raderna. Långa ord delas av med bindestreck. Bearbetning till lättläst: Infomix Är vi dåliga på att skaffa vänner? Vissa säger att det är svårt att få vänner i Skellefteå, men stämmer det verkligen? En årlig enkät visar att många tycker att Skellefteå är ett bra ställe för barn och äldre. De som svarade på enkäten gav däremot låga betyg till Skellefte-bornas inställning till nya intryck. Många tycker också att Skellefte-borna är dåliga på att prata positivt om Skellefteå inför nya människor. Andra menar att det inte är svårare att komma in i Skellefteå än på andra ställen. Webb-utvecklaren Johan Carlsson flyttade nyligen till Skellefteå från Stockholm. Han säger att det verkar finnas mycket stolthet i Skellefteå. Johan har aldrig varit i en stad där så många går omkring med ortnamnet på kläder och väskor. Dansläraren Susanne Nordin har tidigare bott i Göteborg, Berlin och New York. Hon tycker att om man är öppen och aktiv så är det lätt att få nya vänner, i alla fall om det sker genom jobb, skola eller förening. Maria Edström som är ansvarig för kommunens inflyttar-service tror att Skellefte-borna är lite blyga och ganska nöjda med sina liv och de vänner de redan har. Per Dinborn är verksamhets-strateg och flyttade hit från Stockholm. Han tycker att Skellefte-borna ofta har en negativ bild av sig själva. Men det finns så mycket fantastiskt här, låt omvärlden veta det, säger Per. Estee har eget matlagningsprogram Estee Weng är från Singapore och hon bor i dag i Skelleftehamn. När Estee kom till Sverige för 18 år sedan förälskade hon sig i skogen. I naturen hittar hon allt möjligt gott som hon använder i sin matlagning. Estee har startat ett matlagnings-program på Youtube som heter Shiokoholic pantry. I programmet kombinerar Estee svensk och asiatisk matlagnings-kultur med berättelser om mat och matlagning. Programmen bjuder också på filosofi och rese-skildringar. Estee säger att hon med sitt program vill skapa berättelser och att tittare från andra länder ska se Sverige och Skellefteå som hon gör. Jag vill vara en god marknadsförare av Skellefteå så att fler får upp ögonen för staden, säger Estee. Läs-ligan ska få unga att läsa mer Den senaste internationella PISA-rapporten visade att svenska ungdomar läser mindre och att ungdomars läs-förståelse har blivit sämre. För att hjälpa ungdomar att läsa mer startade Skellefteå kommun i samarbete med biblioteken ett läs-projekt som kallas för Läs-ligan. Läs-ligan är för ungdomar mellan 12 och 18 år och som är med i någon idrotts-förening. Hanna Marklund och Erik Forsell är ambassadörer i läs-projektet. Hanna och Erik har besökt föreningar i Skellefteå och pratat om läsning och gett boktips. Dessutom har några föreningar lånat bok-trunkar att ta med på bussresor. Mikke Ejrevi arbetar som chef på biblioteket. Han säger att det har varit stort intresse för projektet och att många böcker lånats ut till föreningarna. Mikke säger att han hoppas på att höstens aktiviteter ska få intresset för läsning att växa ännu mer i kommunen. Läs-ligan är till för att ungdomar som idrottar ska läsa fler böcker. FOTO: Sofie Hedman I höst kommer bokhyllor att ställas ut i omklädningsrum och förenings-lokaler och fler föreningar ska få möjlighet att låna bok-trunkar. Läsligan finns på Facebook. 23 Lokal utdelning Extern utdelning Gruppförsändelser till hushåll och företag i Skellefteå kommun Posttidning B Viljan att göra skillnad förde Skellefteå till Ghana Det började med en tanke som fortsatte med ett mejl som bara några månader senare resulterade i att fyra Skelleftebor åkte till Ghana för att stötta verksamheten på ett barnhem. Resan gjordes inom ramen för projektet ”Skellefteå stöttar” som samlade in hela 90 000 kronor till barnhemmet. Sofia Andersson Lundberg, 26 och Sandra Kilpeläinen Norman, 24 hade länge pratat om viljan att göra skillnad, hjälpa människor i världen som inte är lika lyckligt lottade som merparten av svenskarna. – En dag i november skickade Sofia ett mejl till mig där hon skrev att vi måste göra skillnad. Nu! Jag var givetvis på och bara två månader senare var resan till Ghana bokad för mig, Sofia och våra vänner Oscar Byström och Elias Bergkvist, berättar Sandra Kilpeläinen Norman. MÅNGA VILLE HJÄLPA Barnhemmet ligger i byn Senya Beraku utanför Accra och är hem åt ungefär 40 barn i åldrarna noll till 15 år. Med knappa resurser och bara två vuxna som tar hand om dem, led barnen brist på det mesta från närhet till kläder och leksaker. – Ingen kan göra allt men alla kan faktiskt göra något. Genom ”Skellefteå stöttar” sam- lade vi in 90 000 kronor från främst givmilda privatpersoner i Skellefteå och på några andra orter, berättar Sandra. CHOCKARTAT MÖTE Men det är en sak att föreställa sig misär och en helt annan att se den i vitögat, direkt på plats. För Sandra och Sofia blev mötet med verkligheten i Ghana och på barnhemmet något av en chock. – Första dagen kändes allt hopplöst. Hur skulle vi kunna göra något här? Det var en överväldigande fattigdom. Barn i trasor på gatorna, fallfärdiga hus och skräp och sopor överallt. Och så de här små barnen på barnhemmet, som trots att de har det bättre än gatubarnen, ändå skulle behöva så mycket mer, säger Sandra. KÄRLEK OCH SKOLBÖCKER Men det gick att hjälpa till och att göra skillnad. Projektet ”Skellefteå stöttar” resulterade i att barnhemmets trasiga minibuss blev lagad och att nya mediciner kunde köpas in. Projektet finansierar dessutom skolböcker för ett år, mat för tre månader, ytterligare en lärare och en socialarbetare under kommande år, cyklar, skor och kläder, ett nytt kök och en mur som ska skydda barnen bättre. – Och vi fick tillbaka en otrolig massa kärlek från de här fantastiska barnen. Men det kändes svårt att lämna dem efter en månad. Och det har tagit lång tid för oss alla att smälta resans intryck, säger Sandra. Projektet ”Skellefteå stöttar” kommer att leva vidare och förhoppningen är att några andra Skelleftebor ska vilja åka till någon annan plats i världen för att hjälpa till. – För att sprida budskapet om vår resa och syftet med den har vi gjort två filmer om vår tid på barnhemmet. Vi hoppas de ska inspirera andra att göra skillnad, säger Sandra. FOTO: ELIAS BERGKVIST 9 0 0 0 0 1 8 0 4