Kerstin Hill Svensson pdf

Transcription

Språkstörning F 80
- inte försening eller
flerspråkighet
Men
-Vad är det då?
2015-10-07
Kerstin Hill Svensson Logopedbyrån
2015
Vem är jag?
Kerstin Hill Svensson
Logopedbyrån AB Västerås

Utredningar inom området språk/läs/skriv/räkna i
Västmanland och närgränsande län.

20 år i landstinget-bl.a Hab och Vuxenhab, 20 år utanför

Uppdragsgivare kommuner/landsting, friskolor, företag,
privatpersoner

Konsultationer, handledning och utbildning/
föreläsningar.
Kerstin Hill Svensson 2015
Vad ska ni få veta?
Hur definieras Språkstörning?
Olika grader och sorter?
Språkstörning och andra neuropsykiatriska diagnoser?
På vilket sätt påverkas inlärning och vardagsliv ?
Förståelse leder till rätt åtgärder
Det som är bra för alla
-är nödvändigt vid språkstörning
KOMMUNIKATION
SPRÅK
TAL
Kerstin Hill Svensson Logopedbyrån 2015
2015-10-07
• Innehåll -samla ord och begrepp – förstå.
• Använda orden
– med vem pratar man,
när och hur?
INNEHÅLL
• Form - uttala ord och sätta
ANVÄNDNING
ihop ord till meningar
FORM
2015-10-07
• Samtalspartners;
någon att prata/
samspela med
• Bra språkliga
förebilder
• Situationer; något att
prata om
• Medfödda förutsättningar, 40-60% arv
2015-10-07
Ordförståelse:
• Vid 6 år – 10.000 ord
• Vid 16 år – 50.000 ord
• Antal nyinlärda ord
per dag från F-klass
till skolår 9 blir då..?
• 10 nya ord per
dag- alla dagar på
året
2015-10-07
Läsning och samtal ger
ordförråd
• 1 min/dag.........
8.000 ord/år
• 5 min/dag......... 300.000 ord/år
• 20 min/dag........1.800.000 ord/år
2015-10-07
• 9 av 10 ordSpel
lär vi oss från skriven text
• 17-åringen som har läst/lyssnat på
text har 50-70.000 ord
• 17-åringen som INTE har läst/lyssnat
på text har 15-17.000 ord
• En vuxen behöver minst 50.000 ord
för sitt dagliga liv: tidningstext,
nyheter, instruktioner, anvisningar
SÅ VISST SPELAR DET ROLL
Mats Myrberg prof. specialpedagogik, Ingvar
Lundberg språk/läsforskare/psykolog
psykolog 2015-10-07
2015
• Vi har pratat med hen
jättemycket.
• Vi har läst massor av
böcker nu och när
hen var liten.
• - men intresset
fanns/finns inte
riktigt…
• Hen liknar inte sina
syskon.
2015-10-07
•
SPRÅKSTÖRNING
Specifika störningar av tal- och
språkutvecklingen ICD-10
WHO-klassifikation av sjukdomar
F 80- diagnoser = tal och språk
F 81- diagnoser =läs/skriv/räkna
Grundspråklig störning
Har inget med flerspråkighet att göra
7 % av förskolebarnen
Ca 5% av skolbarn- olika grader/sorter
1-2 % har grav språkstörning
Den medicinska diagnosen sätts av leg logoped.
Ansvar: landsting och/eller kommun
2015-10-07
2015
Språkstörning
-följer inte den normala språkutvecklingen utan
avviker i vad och hur man lär sig
-inte bara sen utan betydande försening
Enligt ICD-10 WHO
“Störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder
i de tidigaste utvecklingsstadierna. Tillstånden kan inte direkt
tillskrivas (alltså orsakas av) neurologisk sjukdom, abnormitet i
talapparaten, sensoriska störningar, psykisk
utvecklingsstörning eller miljöfaktorer (men kan finnas parallellt)
Dessa tal- och språkstörningar är ofta följda av andra
störningar såsom inlärningssvårigheter, kontaktsvårigheter,
känslomässiga svårigheter och beteendestörningar.”
Språkstörning
- oförklarlig språklig nedsättning
• Språkförmågan ej åldersadekvat
• Språksvårigheterna primära, kan ej förklaras av
andra funktionsnedsättningar
• Språkförmågan klart sämre än förväntat utifrån
”övrig kognitiv nivå”, ojämn begåvningsprofil.
• Varaktig funktionsnedsättning
• Yttrar sig olika, förändras över tid
Komplex multifaktoriell avvikelse orsakad av en
kombinerad påverkan från många genetiska och
omgivningsrelaterade riskfaktorer som var för sig har liten
effekt (D Bishop 2009)
- undergrupper
•
•
•
•
•
Fonologi – ljuden, att uttala
Semantik - vad ord betyder
Grammatik - bygga meningar korrekt
Språkförståelse - förstå språket som talas/läses
Pragmatik - använda språket på ett lämpligt
sätt utifrån situation - turtagning
• Motorik - grov/fin, mun/hand
2015-10-07
2015
Språkogram – gradering 1-5
Ur boken:Språkstörning- en pedagogisk utmaning SPSM
En pedagogisk tankemodell- ingår inte i ICD 10
Lätt, Relativt lätt, Måttlig, Grav/stor, Mycket grav/stor
5
4
3
2
1
Fonolo
logi
Semantik
Grammatik
Språkförståelse
2015-10-07
Pragmatik
-när, hur
Motorik
hand-mun
2015
Verbal dyspraxi störning specifikt av talet
Dysfunktion i talrörelsen, i förmågan att planera talrörelsen
och inte primärt en nedsättning i språkljudssystemet
(Rejnö-Habte Selassie, Jennische, Kyllerman, Viggedal & Hartelius, 2005
Caruso & Strand, 1999).
Mycket stora uttalssvårigheter, gör långsamma framsteg
Kräver frekvent och intensiv träning
Har sämre skolresultat än vad barn med enbart grav
språkstörning har
(Lewis, Freebairn, Hansen mfl Edeala & Gildersleeve Neumann, 2011).
Språkproduktion
– expressivt, uttrycka sig i tal och skrift
och/eller
Språkförståelse
- impressivt, att förstå det man hör
eller läser
2015-10-07
2015
F 80.2B Generell språkstörning





När fler än ett område är inblandade.
Så gott som alltid både expressivt och
impressivt.
Är oftast grav/mycket grav, ibland måttlig.
TAKK?
Får alltid påverkan på inlärningen under
hela skoltiden och vuxenlivet.
Språkklasser? Hällsbo? Riksgymnasium
Örebro
2015-10-07
2015
Grav språkstörning 1-2 %
Ofta inte specifikt bara språket
 Läs/skriv/räkna/koncentration
 Ofta andra neuropsykiatriska diagnoser
parallellt- Adhd/ADD, Autismspektrum- inte
antingen eller.
 75% som hade stora språkproblem som
förskolebarn fick även annan diagnos under
skolåren

Gabriella Miniscalco m.fl -ht 14
Docent i logopedi neurophys.gu.se
2015-10-07
2015
Förskolan: Ofta sen tal/språkutveckling, mindre joller,
lära in ord, förstå instruktioner- inte bara det som
hörs ex uttal och grammatik.
Kanske bara tyst?
Tidiga skolår: Kvarvarande uttalsbrister, grammatiska
fel, verkar inte förstå/lyssna, pratar inte så mycket.
Men ibland upptäcks språkstörningen inte förrän på
gymnasiet eller i vuxenlivet….eller inte alls.
2015-10-07
2015
Senare skolår
Att uttrycka sig i tal och skrift









Svårt att uttala krångliga ord korrekt
Hittar inte orden tillräckligt snabbt
Pratar inte mer än nödvändigt
Eller hela tiden väldigt mycket om det är på hens villkor
Använder felaktig grammatik/ordböjningar i tal och skrift
Svårt att uttrycka sig begripligt, svårt beskriva
Använder jargong ,fraser eller tveksamma påståenden
Svårt att använda olika sorters språk utifrån
situation/mottagare
Kan inte räkna ut vad som borde sägas och när.
2015-10-07
2015
Senare skolår Att förstå tal och skrift
Ologiskt svårt med ordförståelse
 Svårt med ord som har flera betydelser
 Svårt att organisera informationen hen fått
 Svårt att förstå om informationen är omfattande,
alltför ordrik och sägs för fort
 Frågar inte fast hen skulle behöva
 Påverkar alltid både läs- och skrivförmågan
 Inte svårigheter med fonologisk medvetenhet.
 Kan ofta läsa - men förstår inte innehållet.
 Kan svaret men förstår inte orden i frågan.

2015-10-07
2015
• 2 år svenskspråkig miljö dagtid
– klarar vardagen
• 5-8 år svenskspråkig miljö
- klarar skolspråket
• Oförklarliga språkbrister, jfr andra
som kom samtidigt till Sverige
• Frågar ofta, lär sig/glömmer- ”borde
kunna”
2015-10-07
Andraspråkstillägnande och framgång i skolan
(Collier, 1987, 2002)
ANKOMSTÅLDER
TIDSÅTGÅNG SKOLANS LÄSÄMNEN
5 - 7 år
3 - 8 år
8 - 10 år
2 – 5 år, kan oftast läsa/
skriva på modersmålet
12-15 år
6 – 8 år, höga krav i
skolan
2015-10-07
2015
Hur många har språkstörning?
IOWA-STUDIEN 1996-04 Tomblin Nippold
• 7000 förskolebarn deltog – språkscreening
• 6% av flickorna och 8 % av pojkarna har språkstörning.
• Endast 29% av föräldrarna kände till det.
Vad hände i skolan – LÄS OCH SKRIV?
(Cats et al)
• 50% av barnen som hade språkliga problem hade sedan läs
och skrivsvårigheter i skolan– koda av och/eller läsförståelse.
Vad hände i skolan - BERÄTTARFÖRMÅGA (Frey et al)
Studier av muntligt och skriftligt berättande i skolår 2 resp skolår 4.
Antal ord, bisatser, grammatik, innehåll, struktur, röd tråd.
De som fortfarande hade språkstörning skolår 2
- hade svårigheter med allt detta i skolår 2 och i skolår 4
De som inte längre hade kvar någon språkstörning skolår 2
- var ”bättre” men inte lika bra som andra barn skolår 2.
- hade skolår 4 åter halkat efter, hade lika svårt som barnen med
språkstörning.
ILLUSORISK FÖRBÄTTRING
Det innebär att språkstörning ibland återupptäcks
i skolåren från skolår 4-6 och framåt- ibland först på
gymnasiet
Ger läs och skrivproblem, generellt svårt med
inlärning, språkliga problem, förståelse, hitta orden,
grammatik
Tolkning: de språkliga kraven i skolan ökar
Specifika svårigheter – inte allmänna
Diagnostik av logopeder ICD10
F81.0
DYSLEXI
5-8 % av
befolkningen
• Fonologiska brister.
• Uppfatta språkljud.
• Lästeknik.
• Läshastighet.
• Läsförståelse.
F81.2
DYSKALKYLI
5 % av
befolkningen
F80
SPECIFIKA
STÖRNING
AV TAL- OCH
SPRÅK
5 % av
befolkningen
• Ojämn matte.
• Tappar kunskap.
• Svårigheter med basmatematik.
• Kan tänka logiskt.
• Stavningssvårigheter. .
Olika sorter, t ex:
• Ordförståelse.
• Uttala – snabba växlingar.
• Ordflöde.
• Hör långsamt.
• Språkförståelse
• Meningsbyggnadsfel.
2015-10-07
2015
Specifika svårigheter
- inte allmänna
Diagnostik läkare BUP/Psykiatri DSM 5
ADHD –Uppmärksamhet, hyperaktivitet
 ADD- Uppmärksamhet - utan hyperaktivitet
 Autism – med eller utan språkstörning
- med eller utan utvecklingsstörning
m.m.

2015-10-07
Logopedbyrån 2015
Många har svårigheter
10-15% har språkstörning, dyslexi, dyskalkyli,
ADHD/ADD, Autismspektrum-problematik m.m
Totalt har 30-35 % av Sveriges befolkning
språk/läs/skriv/räknebekymmer
och/eller koncentrationsproblem som i hög grad
påverkar inlärningen.
Utdrag ur forskning; Science
Butterworth Kovas -13
Understanding Neurocognitive Developmental Disorders Can Improve Education for All
Alla uppfyller inte kriterier för diagnos,
men alla ska få hjälp.
2015-10-07
Logopedbyrån 2015
Alla är specifika inlärningssvårigheter SLD

SLD uppstår under hjärnans utveckling med komplicerade
genetiska och miljömässiga orsaker

Innebär en störning i en eller flera av grundläggande psykologiska processer att använda språket muntligt eller skriftligt

Innebär i olika grad ofullkomlig förmåga att lyssna, tänka, tala,
läsa, skriva, stava eller göra enkla matematiska beräkningar

Innebär HINDER - vanlig pedagogik fungerar inte
2015-10-07
Logopedbyrån 2015
Gemensamt
för dessa diagnoser

Kan finnas på alla begåvningsnivåer.

Bör testas med icke-språkliga kognitiva test/intelligenstest

Har specifika svårigheter/ojämnhet
- inte generellt svårt.

Har ofta styrkor visuellt/praktiskt
- som inte används/utnyttjas i skolan.

PYS-paragrafen kan användas.

Har ofta exekutiva svårigheter
2015-10-07
2015
Exekutiva funktioner






Konsten att styra sig själv
Möjliggör målinriktat beteende-ex styra sitt
språk- få fram orden
Framplockning av inlärda
färdigheter/minnas.
Inre tal- självkontroll
Dramatisk utveckling de första 5 åren.
….kräver vi mer och mer av idag – både i
samhället och i skolan
Till dessa diagnoser tillkommer…
•Språkliga förseningar och eller flerspråkighet
•Intellektuella funktionsnedsättningar
•Motoriska koordinationsproblem
•Perceptionsproblem
•Besvärande humörsvängningar över tid
•Depressioner, traumatiska upplevelser
•Förvärvade skador
M.m
Essence - Christoffer Gillberg
Early Symtomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations
Symtom före skolstart som medför tydlig funktionsnedsättning inom något/några av
följande områden:
• Allmän utveckling
• Språk/kommunikation
• Motorik
• Social interaktion
• Uppmärksamhet
• Aktivitetsnivå
• Allmänt beteende
• Sinnesstämning
• Sömn/uppfödning
Källa: Gillberg Neuropsychiatry Centre, Sahlgrenska Academy sept -15
Essence
10-15 % av Sveriges befolkning
• Förskolesymtom som predicerar skolmisslyckanden, drogbruk, kriminalitet,
kronisk trötthet, olyckor/livslängd, empatiproblem
• 75% av dessa har stora problem i vuxen ålder, överrepresenterad
Vuxenpsykiatri
• Går inte över av sig själv
• Omöjligt att nå kunskapsmålen om inte stödinsatser ges
• Grundproblemet igenkänns inte efter tonåren-ser ut som nåt annat.
LÖSNING
• Tidig successiv screening i skolan.
• Specialistteam på vårdcentral?
Källa: Gillberg Neuropsychiatry Centre, Sahlgrenska Academy – sept 15
Åtgärder
Utgångspunkt – vad är problemet/en?
•
•
•
•
Oförmåga –sammanblandas ibland med ovilja.
Vad ska tränas/inte tränas? Hur ska det tränas?
Mängdträning – mer av samma sak, träna svårigheterna?
Eller kompensera - finna vägar förbi (funktions)hindren?
RISK
Åtgärder år efter år utan att problemet har utretts/klargjorts!
Utvärdera - gav det någon effekt? Ja? Nej?
SOM VUXEN
Hitta strategier/metoder att kompensera
2015-10-07
Logopedbyrån 2015
Språkstörning
Kan förväxlas med Dyslexi, svag begåvning
Autismspektrum och ADD.

Ofta osynligt handikapp– kallas blyg?

Verkar inte förstå/minnas

Ojämn. Blixtrar till – oj hen kunde ju?

Social utveckling försenas - hur hinna/kunna säga
det man tänker?

Alltid påverkan på läs- och skrivförmågan

Ofta tidsuppfattning? Tidsorientering- kunna
planera?

Ställer andra krav på inlärningsmetod/
redovisningsmetod/omdömen/betyg
2015-10-07
2015
Kognitiva tester ex Wipsy, Wisc, Waiss.k intelligenstest
En verbal, språklig del – lyssna och svara på
frågor.
 En visuellt logisk del – titta och välj svaret
– men inte befriad från språkliga instruktioner.
 Är språkliga. Mäter också skolfärdigheter och
skolframgång.
 Resultaten försämras ofta ju äldre man blir om
språklig problematik finns.

Komplettera med icke språkliga tester Ojämnhet
mellan testen = tecken på specifika svårigheter
2015-10-07
2015
VLT
25 juni - 15
BUP missade diagnos
– sonen stämplades
som lågbegåvad
Okunskapen om språkstörningar är stor bland skolpersonal
Malin Karlssons son fick tidigt diagnosen adhd och blev stämplad som lågbegåvad.
Inte förrän nu, vid 16 års ålder, har han fått diagnosen språkstörning, ett begrepp få
känner till.
2015-10-07
2015
Mamma Malin:

Jag önskar bara att vi fått veta det tidigare- han hade ju inte
ett godkänt betyg när han gick ut 9:an.

Han är rolig, glad, omtänksam, slö – en typisk tonåring, säger
hon när hon beskriver sin son.

Språkstörningen gör dock att han har svårt att göra sig
förstådd, att kommunicera i stora grupper och hänga med på
lektionerna, speciellt när läraren pratar snabbt.

På grund av sina koncentrationssvårigheter skickades han till
BUP i tidiga skolår, som bland annat gjorde ett intelligenstest.
Det visade att han låg över medel.

Han fick ADHD-diagnos och medicin men inget blev bättre

Ytterligare två psykologutredningar gjordes, särskola förslogs
Nu på gymnasiet:
Logopedutredning- språkstörning.
Psykologutredning -logiskt tänkande klart över medel för åldern,
men verbalt mkt lågt.
2015-10-07
2015
Om språkstörning..
…kan behöva höra ordet upp till 3050 gånger
….medan någon annan minns och
kan plocka fram ordet efter att ha
hört det 1-3 gånger
2015-10-07
Vad heter det egentligen?
Hört fel eller munmotorik?
Krastull, fådelbo
Afslaterad, aslafterad
Hjärnhinneinneflation, hjärnhinnefaltion
Bobloteket, bilboteket
Inivinduell, invinuell
Svisp
Blindtarmsinformation, blimtamsflation
Abulans
Generellt odistinkt uttal, ökar ofta vid
berättande
2015-10-07
2015
Missuppfattar
-vilket är ordet?
Kampanj - det är sånt man dricker
Dröja – sån man har på sig
Manet – har man på kylskåpet
Strejk – när man spelar bowling
Risk- från det där landet…Ryssland
Elegant – där man köper
Tvättmaskiner
Dirisent? Nä- det vet jag inte vad det betyder
2015-10-07
2015
Ordmobilisering-hitta rätt ord och
tillräckligt snabbt-eller ersätta med nåt ?
Byter ut ord
 (gips) ”sån där…äsch bandage”,
 (stråke) ”öhh- men jag spelar ju fiol?”
Handikappvagn
Taggträd
Doktorskåp
Gångtrappa
Hängsäng/Gungsäng
Letar ord…en sån där…. va´ heter de…
Eller långa haranger med förklaringar
2015-10-07
2015
Förväxlar ord inom kategori
- ofta utan att märka
Höna/tupp
Kopp/glas
Ambulans/polisbil
Apelsin/citron
Sked/gaffel
Spindel/fluga
Papperskorg/soptunna
2015-10-07
2015
Förstår inte frågan/orden?
Förstår inte det underförstådda.
◦ Kan du kolla om mina handskar
ligger kvar där borta?
◦ Varför gladde sig Per åt att få spela
fotboll?
◦ Varför höll alla andan när han
skulle sparka bollen i mål?
◦ Det kom en skara med arbetsbin,
vart var de på väg? (Vet inte…sommarland?)
2015-10-07
2015
Hur BRETT och hur DJUPT är ditt
ordförråd?
BREDD hur många ord man kan, matcha ord/bild
DJUP hur bra man kan använda dem:
situationer, detaljer, definiera, relatera
Språkstörda elever och icke språkstörda undersöktes
• Språkstörda har färre ord och mindre djup.
• Skolframgång är relaterat till djup.
Karla Mc Gregor, University Iowa - juni -15
Föräldrarnas utbildningsgrad
och läsning i hemmet….
…hade lika stor inverkan
på ordförrådets bredd/djup
som språkstörning.
Om både språkstörning och ”svag hemmiljö”?
OCH svag begåvning????
Karla Mc Gregor, University Iowa - juni -15
Bygga meningar, korrekt
grammatik- år 1 gymnasiet
◦ När foten skulle bli lite tränat.
◦ Vad ska vi göra studiedag nästa vecka?
◦ Första gången han spelade match från sjukhuset.
◦ När jag var liten jag hade gjort en olycka
◦ Jag kan fortsätta hela tiden är hos dig.
◦ Så han låt en kompis följa med.
◦ Han såg en förvånande ko
2015-10-07
2015
Flicka gymn år 1
Sedan augusti månad…..september.
Nästa gång jag hör….ett lejon.
Att spela är……mindcraft.
Ibland måste man ha is i….huden.
Läraren hade helt fel, han pratade i ….arabiska.
Svårt att formulera sig muntligt
- hur går det då skriftligt?
2015-10-07
2015
MINNE
ARBETSMINNET
Den mängd information som vi
lyckas hålla i minnet åt gången
i några sekunder
BEARBETA
Länka samman ny information
med gammal
(Cowen)
Transportera till långtidsminnet.
Automatisering som avlastar
korttidsminnet.
Logopedbyrån
Språkstörda har ofta svårt med
arbetsminne - direktåtergivning
◦ Sifferrepetition- klarar inte 4?
◦ Tappar ord/byter ut ord vid
meningsrepetition
◦ Kommer bara ihåg 4-5 delar av en
uppläst berättelse (på 26 delar)
◦ Kan ibland mer om följdfrågor ges
◦ Kan ha lång svarslatens
2015-10-07
2015
Flicka gymn år 2
Nej, jag minns inte nånting….jo, de va en hund,
den blev rädd och …klöste eller så där, eller va
sa du, ja bits liksom. Nån hade byggt ett, ja,
flygplan eller nåt…va sa du i början…minns
inte…nåt om 19 nånting….lämnade dom på
nån fjälltopp
Säger sen: det här känner jag verkligen igen!
När lärarna pratar, jag minns inte och vet inte
vad vi ska göra, måste fråga kompisar.
2015-10-07
2015
Ordförrådet är mycket träningsbart och
är den allra största framgångsfaktorn.
Arbetsminnesträning har inte
vetenskapligt bevisad effekt vid
språkstörning och dyslexi,
annat än kortsiktigt.
Nordisk Läs/skrivpedagogogisk kongress Sthlm -14
2015-10-07
2015

Auditiva svårigheter

Engelska.
•
Tredjespråksinlärning ?

Fritid
 instruktioner muntligt.
 ordförrådsinlärning
- höra ordet 50 gånger.
 lättstörd.
 trött efter skolan.
 glömsk.
 uttal.
 lära in glosor.
 hörförståelse.
lyssna, lyssna !! –exponeras
 snabba ordväxlingar.
 halva meningar.
 underförstått/ironi.
 flera pratar samtidigt.
2015-10-07
2015
Svar på frågan: Vad får språkstörning för konsekvenser i
vardagen? (Riksförbundet Attentions rapport 2015-01-03 http://attention-riks.se/2015/01/sprakstorning-en-okandoch-missforstadd-funktionsnedsattning/)

Långsamt språkligt processande
•
Skriftspråket
 Hinner inte tänka, förstå.
 Hinner inte svara
 Hörförståelsen påverkad
 Syns inte utanpå
 Förstår inte frågan men kan
svaret
Ordmobilisering
…..även vid skrivande
… även om muntligt
Komplettera muntligt med
stödord, stödfrågor, första
ljudet

Praktiska ämnen påverkas
 slöjd-skriv en redogörelse
 hk- berätta om näringskedjan
musik- lära in texter, skriv om
kompositören
2015-10-07
2015

Ord låter lika.
 cl/ml/mm
 femtio/femton/fem ton
 inflammation/information
 bästa/mesta
Matematikens språk

Massor av ord och begrepp 1000/ timme?

Inte bara läsa upp texten - repetera, rita
2015-10-07
2015
A
En korv med bröd, tack!
B
Senap och ketchup?
A
Mycke lite.
B
(lägger på mycket senap och lite ketchup)
A
Det va lite mycke!
2015-10-07
Läsning =
avkodning x förståelse
Om var 8:e ord i text är svår att
avkoda eller förstå,
förloras innehållet efter 8-10 rader.
2015-10-07
2015
2015-10-07
2015
Österrike har oerhörda naturtillgångar som i
huvudsak består av skog.
???
I Österrike finns det tysta stigar till
naturen, men vad mössor eller om det var
en huvudduk eller nåt…?... har med saken
att göra- det förstår jag inte. Kanske är det
kallt där i skogen…
2015-10-07
2015
Hör bra men långsamt-
det syns inte utanpå!
2015-10-07
Rätt hjälpspråkstörningstolk?
En person som

Förklarar och förtydligar

Organiserar uppgiften

Minimerar igångsättningssvårigheter

Situationsbundet behov
2015-10-07
2015
Utmaningen:
Hur hjälpa till att få in kunskaperna vid
språkstörning?
Hur värdera kunskaper som hen har
men som inte kommer ut genom
munnen eller ner på papper?
Risk för underprestationer och att ej nå
målen.
2015-10-07
2015
Ord som förekommer 50 ggr
i kursplanerna
Analysera
Använda
Kommunicera
Reflektera
Anpassa
Värdera
Formulera
Förstå
Granska
Tolka
Skapa
2015-10-07
2015
Att tänka på:

För att nå fram måste du veta var hen befinner sigvilka är hindren? Finns utredningar- läs och fråga!

Var nyfiken- fråga- hur tänker du, vad är lätt/svårt!
Att lyssna på inläsning inte enklare än att läsa
själv?






Tala tydligt, anpassa talhastighet.
Tala en i taget.
Begränsa antalet ord och meningslängd
Repetera många gånger- vad skulle vi göra?
Pausera och vänta på svar (jag vet inte….
jo jag vet men jag kommer inte på hur jag ska säga)
2015-10-07
2015









Ge alternativsvar, ge första stavelsen
In genom öronen svårt
Skriftliga instruktioner i punktform.
Konkretisera-presentera uppgiften både
visuellt och auditivt.
Förförståelse- vad kommer det att
handla om, titta på bilder.
”Läsberätta”- ge hang-ups.
Bilder, faktavideo, nätbaserat, Youtubelektioner avlastar den verbala kanalen!
Studiebesök, experiement
Egna böcker, få använda
färgmarkeringar
2015-10-07
2015


Anpassa ordval.
Arbeta med
basorden/grundbegreppen i varje
ämnesområde
2015-10-07
2015








Tankekartor
Muntlig redovisning med stödfrågor
Instuderingsfrågor- svårt skumläsa.
Få anteckningsstöd- PP i förväg
Fota av tavlan
Undvik ”samlingsdiagnoser”- pricka av!
Längre tid!
Det går att lära sig läsa- kanske har man
inte fått på sin nivå ex Wittingmetoden
Skapa lathundar/formelsamlingarexternminne vid internminnesproblemminnesstöd att ha i ipad, mobil.
2015-10-07
2015
MER +
Plus
Addition
Multiplikation
Mera
Dubbelt
Fler
Äldre
Om fem år
Tillsammans
Sammanlagd
Ytterligare
……..
MINDRE
-
Minus
Subtraktion
Division
Mindre
Hälften
Halv
Färre
Yngre
För 5 år sedan
En tredjedel, fjärdedel
……….
Måluppfyllelse språkstörning?





Det kan gå bra med insatser och stöd och
egen drivkraft/vilja.
Kan gå även om eleven inte kan läsa eller
skriva.
Men ibland svårt att nå målen i svenska,
engelska och matte i år 9 eller gymnasiet.
Riksgymnasium Örebro
Samverka med AF= funktionsnedsättning
2015-10-07
Logopedbyrån 2015
Vill du veta mer om Språkstörning

Lättläst Informationsbroshyr PDF
på www.logopedbyranhill.se + litteraturförslag

SPSM- olika modersmål

Information på Arabiska: www.sprakenshus.se

FB-grupp för professionella Språkstörning- Tala lyssna
förstå

Lyssna på: P4 Västmanland 25 mars 2015, intervjuer:
Kerstin Hill Svensson och Mamma Lena
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&a
rtikel=6093202
2015-10-07
2015
FOLKHÄLSOARBETE
- Språkstörning är i Sverige fortfarande
en mycket okänd grupp.
- Kan förekomma parallellt med andra
diagnoser – inte antingen eller.
- Låt oss alla hjälpas åt!
2015-10-07
2015
• Jag vet mer än jag
säger
• Säger inte allt jag
tänker
• Ser mer än du tror
• Jag kan vara på
väg!
2015-10-07
TACK
för att du respekterar copyrighten
på denna presentation!
Vill du använda enstaka bild ska
källan anges.
© LOGOPEDBYRÅN HILL AB, 2015
2015-10-07
2015

Kerstin Hill Svensson pdf

Transcription

Similar documents

Hill Blue Unit

Vad är språkstörning? - Logopedbyrån Hill AB

Carl Fredrik Hill - Universitetsbiblioteket

Sprakstorning IT utbildning 140507

OM SPRÅKSTÖRNING

Vad är språkstörning

Länsmuseet i sommar! - Länsmuseet Gävleborg

Anders Westermarks presentation

Hill Evo - Orange Clean AB