Mögelskador ska minska i passivhus
Transcription
Mögelskador ska minska i passivhus
18 tema bygg och renovera torsdag 19 mars 2015 syd-österbotten Från och med år 2020 ställer EU skräpta krav på energisnålhet för nybyggen. Det här har företa get Sancon i Närpes tagit i beaktande för de nya radhus man planerar att uppföra i Närpes centrum. Radhusen ska bli energieffektiva, med hög fuktsäkerhet och lågt energibehov och byggs i sten. Bygger fuktsäkra radhus – Vi vet att kraven kommer att skärpas, och genom att bygga på det här sättet uppfyller vi redan nu de krav som kommer att gälla från år 2020, säger Peter Rosenholm, vd på Sancon. De energieffektiva radhusen är täta, och bygger på en isolering med styroxmaterialet Neopor, samt att man tar tillvara den passiva värme som alstras i huset, och genom solen. − Värmeåtervinningen är cirka 80 procent på ventilationssystemet, så det blir ett litet behov av tilläggsvärme. Boendekostnaderna blir därmed låga, säger Rosenholm. För tilläggsvärmen kompletterar man med bergvärme och golvvärme. – Ventilationsdimensioneringen blir viktig då huset är så tätt, det är den som ska sköta andningen i huset, säger Mikael Kauppila som tillsammans med Rosenholm är grundare av företaget. Med de nya kraven som kommer är det ännu viktigare än tidigare att ett hus är ångtätt och lufttätt. I byggandet av de nya radhusen har Sancon samarbete med Passiivikivitalot i Tammerfors. – Vi har känt till dem några år, och i somras började vi diskutera med dem vid bostadsmässan i Jyväskylä, säger Rosenholm. Efter det har man besökt några av företagets projekt i södra Finland, samt varit på en skolning i Tammerfors. – Den personal som ska utföra byggjobbet måste också genomgå skolning innan vi börjar på, säger Kauppila. De nya radhusen uppförs på en tomt vid Åkersgränden i Närpes centrum. Har ritat husen Planeringen av radhusen har gjorts av Jannike Yrjans, som kom till Sancon hösten 2013. – Det här var mitt andra stora projekt, det första var res- På den här tomten vid Åkersgränden i Näsby ska de nya radhusen snart uppföras. Jannike Yrjans har planerat radhusen, medan Peter Rosenholm och Mikael Kauppila ansvarar för att de blir byggda. foto: Tom sörhannus taurangen City Brasserie, säger Yrjans. Det är hon som ritat husen och rummen. – En inredningsplanerare sysslar också med rumsdisponeringar, materialval och dylikt. Det handlar inte enbart om gardiner och yta, säger Yrjans. Hon blev färdig med sin inredningsutbildning vid Yrkeskademin i Vasa år 2013, och blev genast erbjuden en tjänst hos Sancon där hon utfört en del av sin praktik och också sommararbetat året innan. Tjänsten innebär också administratörsuppgifter. – Vi såg att hon är en resurs, men trodde inte att hon skulle nappa på och flytta från Vasa till Närpes. Vi är nöjda att hon kom hit, säger Rosenholm och Kauppila. Utvecklats varje år Det var år 2008 som Rosenholm och Kauppila slog sig samman och bildade företaget Sancon. Kauppila hade innan dess arbetat med byggande i egen regi, medan Rosenholm arbetat med sanering och skadekartläggning i Vasa. I början specialiserade man sig på fuktskadesanering och kartläggning – Sedan har det utvecklats och vi har ökat personalen varje år, förutom i fjol då antalet stod vid samma som året innan. Vi är i dag 15 personer i företaget, säger Rosenholm och Kauppila. Det mesta byggandet har varit beställningar, radhusen blir det första vi bygger i egen regi, Peter Rosenholm, vd på Sancon Även verksamhetsområdet har utökats och man har i dag ett brett utbud av tjänster, både inom fuktskadebranschen men också inom byggande och en del annat. I fjol började man med ventilationsrengöring, vilket inte funnits på orten förr. Energieffektivitet och sund inomhusmiljö är den gemensamma nämnaren för alla tjänster. Rosenholm och Kauppila är båda utbildade byggnadsingenjörer, och utbildning är något man satsar på också för personalen. – Vi har både interna utbildningar, och deltar i utbildningar på annat håll, allt enligt behov, säger Kauppila. Rosenholm går för närvarande en kurs om byggnadshälsa, och som ger behörighet att göra granskningar, ge utlåtanden och utföra saneringsplanering. – Det handlar om hur skadade hus kan påverka människors hälsa, säger Rosenholm. Trots att det var fuktskador man började med har också byggande funnits med i bilden hela tiden. – Det är ett komplement, och en omväxling för personalen så att de inte bara behöver hålla på med saneringsarbete. Det mesta byggandet har varit beställningar från kunder, radhusen blir det första vi bygger i egen regi, säger Rosenholm. I dagsläget är sex av de elva radhuslägenheterna förhandsreserverade, och om allt går enligt planerna inleds bygget på försommaren eller i sommar och beräknas stå klart hösten 2016. Tom Sörhannus [email protected] 06-7848 703 Mögelskador ska minska i passivhus När Sancon bygger de nya Byggnadsingenjörerna Mats Johansson och Malin Enroth är två av de anställda på Sancon vid Stationsvägen i Finby. De arbetar med kartläggningar och granskningar. foto: tom sörhannus radhusen i Närpes gör man det inspirerade av och i samarbete med Tammerforsbaserade företaget Passiivikivitalot, som redan har mångårig erfarenhet av byggande av passivhus i sten. – Jag bekantade mig med byggande av passivhus i Mellaneuropa och blev genast frälst, och jag började utveck- la konceptet i Finland 2004. Det här är det vanligaste sättet att bygga hus i Västeuropa i dag, säger Esa Tommola, vd för Passiivikivitalot. De viktigaste fördelarna med passivhus i sten är, enligt Tommola, att man kan sänka värmekostnaderna rejält, får hög fuktsäkerhet samt undviker fukt- och mögelskador. – Det finns inget levande material i isoleringen, och därför kan inte mikrober växa i det. Just fukt- och mögelskador är ett problem i Finland, och det finns enligt statens utredningar flera tusen daghem, skolor och egnahemshus i akut behov av åtgärder på grund av mögel. Isoleringsmaterialet Neopor är en tysk vidareutveck- ling av ett tidigare styroxmaterial. Det bygger på samma princip som Goretex, att fukten inifrån trängs ut samtidigt som fukten utifrån stängs ute. Passivhusen är täta, och fungerar till stor del genom passiv uppvärmning som gör att man kan hålla värmekostnaderna låga. Tom Sörhannus