Min hälsa nr 2 2015 - Landstinget Sörmland

min hälsa
råd om vård från landstinget sörmland
•
nummer 2/2015
Tema
diabetes
Så förebygger du
typ 2-diabetes
Vaccinera dig mot TBE
•
Vårdcentralen Tunafors – ny adress
3. Tema Diabetes. Cirka 400 000 svenskar har diabetes. Risken att drabbas ökar med åldern.
Hos personer över 70 år har cirka 10 procent diabetes och i åldersgruppen över 80 år är
motsvarande siffra cirka 25 procent.
4. Diabetes är inte en utan flera sjukdomar med den gemensamma nämnaren att sockerhalten
i blodet är för hög. De två mest kända formerna är diabetes typ 1 och typ 2.
6. Peter Lundgren är en träningsnarkoman. Det blev lite knepigare när han fick diabetes men nu har han hittat balansen mellan kost, motion och insulin.
8. Ohälsosamma matvanor i kombination med för lite fysisk aktivitet bidrar till att allt fler idag får övervikt eller fetma och det ökar i sin tur risken att utveckla typ 2-diabetes.
10. Facebook-gruppen Bolla diabetestankar startades av Linda Gustavsson i Katrineholm. Idag har gruppen 3 500 medlemmar runt om i landet men även från Danmark, Norge och Åland.
14. Diabetes kan påverka synen. Förloppet är smygande och förändringarna är till en början symtomfria och synskärpan är normal.
19. Under sommarhalvåret kan vi stöta på småkryp som vållar obehag. Här får du tips på hur du lindrar några av plågorna.
22. Lättläst information.
23. Hälsokrysset. En frågetävling.
Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands kommunikationsstab i samverkan med landstingets
Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars
Steen, Björn Lundahl och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: iStock.
Test av blodsockernivån görs via blodprov. Tryck: Scanprint. Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping.
E-post: [email protected], fax: 0155-24 55 82, landstingetsormland.se.
Min hälsa – råd om vård utkommer med tre nummer per år.
2
min hälsa 2/2015
Tema
diabetes
Cirka 400 000 svenskar har diabetes. Risken att
drabbas ökar med åldern. Hos personer över 70 år
räknar man med att tio procent har diabetes och i
åldersgruppen över 80 år har kanske så många som
25 procent sjukdomen.
Ohälsosamma matvanor i kombination med för lite fysisk
aktivitet bidrar till att allt fler får övervikt eller fetma vilket i
sin tur ökar risken att utveckla typ 2-diabetes.
I det här numret av Min Hälsa berättar vi hur diabetes kan
förebyggas. Du får träffa träningsnarkomanen Peter Lundgren
som lärt sig hitta balansen mellan kost, motion och insulin
och kan leva som innan han fick sjukdomen.
Vi berättar också om patientföreningen i Katrineholm som
startat en nationell diabetesgrupp på Facebook.
min hälsa 2/2015
3
Diabetes är flera
Diabetes är inte en utan flera sjukdomar med den gemensamma
nämnaren att sockerhalten i blodet är för hög. De två mest kända
formerna är diabetes typ 1 och typ 2.
text Lars Steen överläkare, vårdcentralen Tunafors
Typ 1 kallas ibland också för barn- och
ungdomsdiabetes då den ofta debuterar i
just de åren men det är viktigt att påpeka
att typ 1-diabetes kan debutera under hela
livet.Typ 2-diabetes debuterar oftast efter
40 års ålder och kallas därför även vuxeneller åldersdiabetes.
I Sverige räknar vi med att det finns
cirka 400 000 diabetiker, motsvarande
cirka fyra procent av befolkningen. Risken att drabbas av diabetes ökar med
åldern. Hos personer över 70 år räknar
man med att tio procent har diabetes och
i åldersgruppen över 80 år har kanske så
många som 25 procent sjukdomen.
Vid typ 1-diabetes kan kroppen inte
producera tillräckligt med insulin. Kroppens immunsystem, som normalt ska
försvara oss mot bland annat infektioner,
angriper de insulinproducerande cellerna och förstör dem. Varför detta sker
vet man inte säkert. Forskare anser att
det är en kombination av ärftliga faktorer
och livsmiljöfaktorer som behövs för att
aktivera immunsystemet.
Symtomen vid diabetes visar sig först
när en stor del av den insulinproducerande förmågan gått förlorad. De vanligaste symtomen är stora urinmängder,
4
foto lena bosdotter rosten
ökad törst, viktnedgång och tilltagande
trötthet. Symtomen förklaras av att när
blodsockret stiger över en viss nivå så
utsöndras socker i njurarna till urinen
och sockret binder vid utsöndringen
stora mängder vatten som resulterar i
stora urinmängder. Kroppen förlorar då
vatten vilket leder till att man blir törstig
och vill ersätta vattenförlusterna.
När vattenförlusterna inte kan ersättas
fullt ut blir kroppen alltmer intorkad och
tröttheten tilltar eftersom det föreligger
en insulinbrist
Vid typ 1-diabetes är daglig tillförsel av
insulin livsviktigt. Insulin måste tillföras
genom injektioner då insulinet förstörs
om det skulle komma i kontakt med magsaften, det vill säga om insulinet skulle
intas via munnen som tabletter.
Vanligen ges en kombination av långverkande insulin, basinsulin, och kortverkande insulin, måltidsinsulin, till
måltiderna under dagen. Ibland tillförs
insulinet via en pump som i vissa fall kan
ge en bättre kontroll av blodsockernivåerna.
Vid typ 2-diabetes är insulinproduktio-
nen inte helt utslagen men räcker ändå
inte till för kroppens behov. Det beror på
min hälsa 2/2015
sjukdomar
i huvudsak två mekanismer. Dels är känsligheten för hormonet insulin nedsatt i
kroppens celler. Det behövs mer insulin
för att få önskad effekt. Man skulle kunna
säga att insulinets verkningsgrad är nedsatt. Dels är insulinproduktionen nedsatt
och de insulinproducerande cellerna kan
inte svara upp till behovet när det är som
störst, det vill säga efter en måltid. Det
fattas insulin för att ta hand om allt socker
efter måltiden.
Det fortsatta, naturliga, förloppet av
typ 2-diabetes är en med åren ökande
blodsockernivå på grund av en sjunkande
insulinproduktion.
De flesta personer, 80 till 90 procent,
med typ 2-diabetes har övervikt eller
fetma och till skillnad mot vad många tror
så är ärftligheten större vid typ 2-diabetes
än vid typ 1-diabetes.
Typ 2-diabetes ökar kraftigt i länder där
levnadsstandarden ökar på grund av ökat
matintag och mer stillasittande. Man tar
helt enkelt efter vår västerländska livsstil.
Övervikt och fetma är alltså starkt
bidragande orsaker till nedsatt känslighet
för insulin hos typ 2-diabetiker.
Typ 2-diabetes debuterar mer smygande än typ 1-diabetes. Ibland upptäcks
min hälsa 2/2015
sjukdomen vid en hälsokontroll utan att
några symtom finns överhuvudtaget.
Symtomen är annars samma som vid typ
1-diabetes, det vill säga ökade urinmängder, ökad törst och tilltagande trötthet.
Behandlingen av typ 2-diabetes försöker
påverka kroppens känslighet för insulin
och öka insulinnivåerna efter måltiderna.
Eftersom sjukdomen är progressiv så
kommer behandlingen att spegla var i
sjukdomsförloppet den enskilda patienten befinner sig. Tidigt i förloppet består
behandlingen av att förändra matvanorna
för att gå ned i vikt samt att öka sin vardagliga motion. Det förbättrar insulinkänsligheten och gör att den egna kvarvarande
insulinproduktionen räcker till.
När sjukdom sedan fortskrider räcker
inte enbart livsstilsförändringar till för att
hålla ett bra blodsocker. Då kommer blodsockersänkande läkemedel till användning
i form av tabletter som både ökar kroppens insulinkänslighet och ytterligare kan
stimulera kroppens egen produktion av
insulin.
Även tabletterna har sin begränsning
och när den egna insulinproduktionen
upphört behöver man lägga till insulinbehandling. Den ges ofta i kombination med tabletter. «
5
»Visst går
Peter Lundgren har alltid varit
en träningsnarkoman. En sån
där som kryper på väggarna
om han inte får ge sig ut och
svettas och stå i.
– Det blev lite knepigare när
jag fick diabetes. Men nu när
jag hittat balansen mellan
kost, motion och insulin kan
jag i princip träna hur mycket
jag vill, säger han.
text ulf bertilsson
foto lasse skog
träningsråd från Peter Lundgren
till dig som har diabetes:
Hitta balansen mellan träning,
vila, kost och insulindoser.
Ladda inte för mycket energi före
träningen, tillför energi under passet.
Se till att ha bra skor så du
slipper svårläkta skavsår.
•
•
•
6
min hälsa 2/2015
det att träna hårt«
P
eter Lundgren, 54, jobbar på D-data,
just nu är han delprojektledare när
Landstinget Sörmland installerar ett
nytt ekonomisystem.
På fritiden tränar han hårt fem dagar
i veckan med hemmet i Svalsta utanför
Nyköping som bas. Springer, åker skidor,
cyklar, gymmar, simmar...
– Jag var juniorlandslagman i friidrott
som ung och mådde bra när jag tränade
hårt, och på den vägen är det, säger han.
Vasaloppet, Vätternrundan, Lidingöloppet ochVansbrosimmet. Peter hade klarat av den ena klassikern efter den andra
och var i topptrim när han plötsligt började
känna sig trött för ingenting.
– Jag hade 120 i puls och svettades
ymnigt redan när jag värmde upp. Något
var helt klart på tok.
En företagsläkare hade tidigare noterat att Peter hade ovanligt högt blodsocker
(provet taget efter lunch) och låg vilopuls.
Men det antogs att det var för att han var
vältränad och inga slutsatser drogs av det.
När han väl gick till sin vårdcentral
konstaterades att hans blodsocker låg fem
gånger över normalvärdet. Han hänvisades raskt till akuten för fler provtagningar.
Dagen före julafton 2008 fick han diagnosen: Diabetes typ 1.
– Jag gick ner mig fullständigt psykiskt.
Att ta sin första insulinspruta på julaftons
morgon... Minns att jag satt och tittade på
sprutan i 40 minuter innan jag kom mig för
att sticka in nålen…
Det tog uppemot ett år innan han accepterade sitt öde fullt ut. Grubblade fram och
tillbaka, frågade sig – varför? Han som inte
hade diabetes i släkten! Och han som var så
skötsam och vältränad!
– Min egen teori var att en inflammation i bukspottkörteln åtta år tidigare, som
tillfälligt slog ut min insulinproduktion, var
den bakomliggande orsaken. Jag testade
tanken på en läkare som sa att visst kunde
min hälsa 2/2015
Peter Lundgren tränar lika hårt nu som innan han fick diabetes.
det ha spelat in, men att det inte gick att
fastslå.
Så det var bara för Peter att, sakta men
säkert, försöka acceptera sig själv som diabetiker, med allt vad det innebar av fasta
rutiner, förändrad kost och anpassade insulininjektioner.
Han bestämde sig tidigt för att fortsätta
träna, men särskilt enkelt var det inte. Det
hände titt som tätt att han vaknade genomsvettig mitt i natten för att blodsockernivån
var för låg.
– Jag åt för lite under träningsdagarna
och var ofta tvungen att gå upp och äta. Det
var helt enkelt väldigt svårt att få kroppens
energi- och insulinvärden att ligga på rätt
nivåer dygnet runt.
Vändningen kom när han var i Sunne på
ett idrottsläger för diabetiker.
– Där fick jag lära mig hur viktigt det
är att äta rätt och medvetet. En träningsdag
innebär mer mat och mindre insulin, en
vilodag mindre mat och mer insulin. Det
är stor skillnad på blodsockret om man
tränar eller inte.
Han har dragit ner på sötsakerna, inte
minst glassen som han tidigare åt i stora
lass. När han någon gång faller för sötsuget
tar han en extra insulinspruta.
Livsmedlens innehåll av kolhydrater och
sockerarter kontrollerar han noga på förpackningarna. ”Fibermängden ska vara lika
eller högre än mängden sockerarter.”
– Man ska inte ladda upp med för mycket
energi innan man sticker ut och tränar.
Däremot är det viktigt att tillföra energi
under passen, annars rasar värdena snabbt.
Så det går åt mycket druvsocker, energidrycker, bars och bananer…
Tack vare att Peter lärt sig att hantera
sin sjukdom och dess nycker kan han idag
träna lika mycket som när han var fullt frisk.
Och ”tidsfascisten” i honom är fortfarande
lika taggad när det gäller att slå personliga
rekord, både i tävling och på träning.
– Fast i åretsVasalopp var det alldeles för
blött och slaskigt i spåren för att slå några
rekord... «
7
Så förebygger du
Ohälsosamma matvanor i kombination med för lite fysisk aktivitet
bidrar till att allt fler idag får övervikt eller fetma och det ökar i sin
tur risken att utveckla typ 2-diabetes. Med hjälp av en hälsosam
kosthållning och tillräcklig fysisk aktivitet kan du få en hälsosam
vikt och på så sätt själv minska risken att utveckla typ 2-diabetes.
text Frida Rombo leg. dietist, Mälarsjukhuset
Grunden för hälsosamma matvanor är att
äta regelbundet och varierat. En regelbunden måltidsordning innebär att du äter
frukost, lunch, middag och 1-3 mellanmål
däremellan. Regelbundenheten gör det
lättare att inte småäta och att äta lagom
mycket mat vid huvudmåltiderna och mellanmålen.
Att äta varierat är också viktigt för att få
i sig alla näringsämnen, som vitaminer och
mineraler, som kroppen behöver. Därför
är det bra att välja något från varje livsmedelsgrupp till måltiderna.
För att möjliggöra en god hälsa är det
bra att fokusera på att göra hälsosamma
livsmedelsval. För många personer handlar
det i praktiken om att öka eller minska
konsumtionen av specifika livsmedel eller
att byta ut ett livsmedel mot ett bättre
alternativ.
8
Mer konkret kan det innebära att du:
• Äter grönsaker eller baljväxter (bönor
och linser) till varje måltid. Du kan ha det
som pålägg, sallad eller som ingrediens i
en maträtt.
• Äter 2-3 frukter eller bärportioner
per dag, exempelvis genom att ha bär på
gröten eller filen, eller äter en frukt som
mellanmål.
• Äter fisk eller skaldjur 2-3 gånger i
veckan. Odlad lax, konserverad sill, tonfisk
och makrill är några exempel på fisk som
går bra att äta utan att behöva vara orolig
för miljöföroreningar.
• Äter cirka 0,5 dl nötter och frön per
dag.
•Väljer pasta, ris, bröd och gryn av fullkorn istället för av vitt eller siktat mjöl.
• Använder olja eller flytande margarin
i matlagningen.
min hälsa 2/2015
typ 2-diabetes
• Väljer magra mejeriprodukter, exempelvis av crème fraiche, mjölk och ost.
Livsmedel och produkter som du bör
äta och dricka mindre mängder av för att
förbättra eller behålla en god hälsa är:
• Rött kött – nöt, gris och lamm, och
charkprodukter som korv och skinka.
• Livsmedel och drycker med tillsatt
socker, till exempel godis, fikabröd och
söta drycker.
• Salt, till exempel genom att välja
nyckelhålsmärkta produkter
• Alkohol.
Fördelen med att äta livsmedel från alla
livsmedelsgrupper och inte utesluta något,
som man gör i vissa dieter, är att det blir
lättare att äta varierat och ökar chansen att
kroppen får i sig alla näringsämnen.
För dig som vill få en hälsosam vikt är
det bra att både äta hälsosamt och röra på
sig regelbundet. Regelbunden motion kan
till exempel innebära att cykla eller promenera i rask takt 30 minuter fem gånger
i veckan utöver vardagsmotionen. För dig
som föredrar att träna på gym eller springa
kan det innebära tre löpturer på 25 minuter eller två 40-minuterspass på gymmet.
Om du har en stillasittande vardag har även
en liten ökning av motionen stor betydelse
för hälsan.
Några tips för dig som vill öka vardagsmotionen är att:
• Ta cykeln eller promenera dit du ska.
min hälsa 2/2015
• Parkera bilen längre bort
eller åk kollektivt och kliv av
en hållplats tidigare.
•Ta trapporna istället för
hissen.
• Ta en kort promenad
under lunchen.
• Planera in träningen i din
kalender.
• Tävla med
dig själv, till
exempel med
hjälp av en stegräknare och öka
successivt antalet
steg per dag.
Vill du göra förändringar
i din livsstil kan det vara
bra att välja en eller
ett par förändringar
att fokusera på till en
början. Ta kontakt med
din vårdcentral om du
behöver stöd och råd
för att komma igång.
Du kan även läsa mer
om kost och motion på
1177 Vårdguidens webbplats 1177.se
Kom ihåg – även små
positiva förändringar
har betydelse för hälsan! «
9
Katrineholmare som bollar diabetestankar, fr v Sara och Waldemar Lantz, Linda Gustavsson och Jonas Bergstedt.
Bollar diabetestankar
– på Facebook
Många med diabetes vill inte förknippas med sin sjukdom. Men det
tär att försöka hålla skenet uppe.
– Även jag har låtsats att jag är frisk. Nu, när jag börjat prata om det,
känns det mycket bättre, säger Linda Gustavsson, initiativtagare till
text ulf bertilsson foto lasse skog
Facebook-gruppen Bolla diabetestankar.
10
Vi sitter och fikar på Sultan, Katrineholms
lika klassiska som populära konditori invid
centralstationen.
De förföriskt goda kanelbullarna försvinner i snabb takt, trots att bordet befolkas av diabetiker. Insulinpumparna och
glukosmätarna går följaktligen varma.
Jonas Bergstedt är ordförande i Diabetesföreningen Katrineholm med omnejd.
Linda Gustavsson är föreningens projektoch eventansvariga och den som drog igång
Facebook-gruppen Bolla diabetestankar.
min hälsa 2/2015
Sara Lantz är mamma och ”insulinskötare”
till sjuårige sonen Waldemar.
Gänget är hemtamt med att sitta och
snacka diabetes. Första tisdagen i varje
månad har Diabetesföreningen ett informellt medlemsmöte här på Sultan.
– Jag tror på de informella samtalen.
Tycker att de ger mycket mer än stolpiga
möten där knappt någon vågar säga något,
säger Jonas Bergstedt.
– Vi har så himla kul tillsammans! Både
i verkligheten och på de sociala medierna,
fyller Linda och Sara i medanWaldemar har
fullt upp med bullmumsandet.
21 år när hon
fick diagnosen diabetes typ 2. Men det
skulle dröja innan hon tog den till sig, på
riktigt.
–Visst, jag tog mina sprutor men i övrigt
låtsades jag, både för mig själv och andra.
Mamma och pappa var väldigt oroliga, men
jag brydde mig inte. Fast när jag blev gravid gick det sakta upp för mig att jag var
tvungen att börja sköta mig, säger hon.
Linda är numera öppen som en bok.
Hon berättar otvunget om sin sjukdom,
skrattar åt sig själv och åt sin tid som förnekare.
– Det var ju pinsamt som jag nonchalerade min situation och hur det satte sina
spår i min kropp och själ. Men ibland tar
det tid att förstå vad som är bäst för en…
Lindas nya insikter ledde till att hon
engagerade sig i Diabetesföreningen och
att hon startade Bolla diabetestankar på
Facebook. Gruppen svällde snabbt och har
nu 3 500 användare runt om i landet, men
även i Danmark, Norge och på Åland.
– Det visar att många, liksom jag, är i
behov av att dela sina vardagliga bekymmer
med folk som själva är drabbade och vet vad
det handlar om.
Linda Gustavsson var
Sara Lantz nickar instämmande. Som
mamma till en liten grabb med diabetes typ
1 har hon gjort en lång resa, från förtvivlan
till vardagsförtröstan.
Som nära anhörig är Sara nästan lika
drabbad. En diagnos och livet och alla dess
rutiner vänds upp och ned. Hon har ingen
utbildning eller erfarenhet, men förväntas
fixa insulindoserna, kostråden, klockslagen
och vaknätterna. Hon rufsar kärleksfullt
Waldemar i håret och säger:
min hälsa 2/2015
Numera har Linda bra koll på blodsockret med hjälp av glykosmätaren.
Jonas gillar informella samtal.
Mötesplatsen på Facebook.
– Jag kände mig väldigt ensam och orolig och började leta på nätet. Pumpen strular, magsjuka som kan ge förgiftning, det
händer så mycket hela tiden. Så hittade jag
Bolla diabetestankar och så plötsligt fick jag
råd och stöd, dygnet runt.
Ordförande Jonas har suttit tyst en
stund, men ger sig nu in i samtalet igen på
sitt lågmälda vis.
– Mötesplatsen på Facebook får en att
vidga vyerna, att inse att vi har det väldigt
bra i Sverige. I andra länder får de betala
för insulinet, pumparna och sprutorna, här
får vi dem gratis.
Katrineholm har, med benägen hjälp
av Facebook, på kort tid utvecklats till en
knutpunkt för människor med diabetes. I
dagarna arrangerar Diabetesföreningen i
Katrineholm konferensen Bolla diabetestankar och i september vankas läger för
barn, ungdomar och anhöriga på Ekbackens sporthotell.
Waldemar gillar kanelbullar.
Diabetesföreningar
Svenska Diabetesförbundet har 20
länsföreningar och 90-talet lokala
föreningar, från Norrbotten i norr till
Skåne i söder.
I Sörmland finns tre lokala diabetesföreningar:
• Eskilstuna Diabetesförening (Eskils tuna, Strängnäs).
• Katrineholms Diabetesförening
(Katrineholm, Flen, Malmköping,
Vingåker).
• Nyköpingsortens Diabetesförening
(Nyköping, Trosa, Oxelösund, Vagnhärad).
Föreningarnas kontaktuppgifter hittar
du på www.diabetes.se
– Vi är på hugget här i Katrineholm!
Tillsammans kan vi göra det lite lättare för
alla med diabetes! «
11
Tandlossning vanlig
Diabetiker är extra utsatta för tandlossning. God munhygien minskar
och förebygger problem. text Katarina Alexandersson, tandhygienist, Folktandvården
D
Särskilt tandvårdsbidrag
Personer med svårinställd diabetes och höga blodsockervärden trots
följsamhet till behandling och god
egenvård, har rätt till ett särskilt tandvårdsbidrag. Tandvårdsbidraget syftar
till att ge personer med stora behov
tandvård till en rimlig kostnad och
uppmuntra till förebyggande behandlingar. Fråga din tandläkare eller tandhygienist om du vill veta mer!
På Försäkringskassans hemsida, forsakringskassan.se, finns information
om tandvårdsreformen och särskilt
tandvårdsbidrag. Där finns också information om hur du ansöker om särskilt
tandvårdsbidrag.
Mer information finns även på 1177
Vårdguidens webbplats 1177.se
12
illustration anders weston
iabetiker är extra utsatta för
tandlossning. God munhygien
minskar och förebygger problem.
Tandlossning börjar med
inflammation i tandköttet som orsakas av
att bakterier samlats vid tandköttsranden.
De första tecknen är att tandköttet rodnar,
svullnar och blöder lätt. Ligger bakterier
kvar kan tandköttsinflammationen bli
mer intensiv, sprida sig och bilda djupa
tandköttsfickor. Tandens fäste i käkbenet
påverkas och med tiden lossnar tanden.
Hos vuxna diabetiker, som haft sin sjukdom länge, är parodontit vanligare än hos
andra. Det gäller framför allt om man har
höga blodsockervärden för tandlossning
kan då utvecklas snabbare.
Varför diabetiker är extra utsatta för
tandlossning vet man inte helt säkert. Den
troliga orsaken är att det är kopplat till
reaktioner i immunologiska systemet med
en ökad infektionsbenägenhet i munnen.
En annan bidragande orsak är skador i de
små blodkärlen med ett minskat blodflöde till tandköttet och ett försämrat näringsutbyte i vävnaderna runt
tänderna. Cirkulationsrubbningar
av detta slag ger en mycket sämre
läkningsförmåga, detta upptäcks
oftast vid mätning av tandfickor.
När det gäller karies finns det
inget stöd för att personer med diabetes löper ökad risk.
Saliven i munhålan har stor betydelse för tänderna och slemhinnan.
Vid diabetes minskar ibland salivutsöndringen. En del mediciner kan
också göra att man blir torr i munnen.
Ligger blodsockret för högt blir man också
torr i munnen.Vid muntorrhet ökar risken
för karies och tandlossning. «
min hälsa 2/2015
are bland diabetiker
Goda råd
för bra
munhygien
•Borsta dina tänder regelbundet
morgon och kväll. Använd en tandkräm med fluor. 2 centimeter tandkräm är lagom att lägga på tandborsten. Borsta i 2 minuter.
•Använd gärna mellanrumshjälpmedel för att komma åt ordentligt mellan
tänderna. Du kan få hjälp av tand vårdspersonal att prova ut lämplig produkt.
•Skölj munnen med fluorsköljning varje dag. Det finns även fluortab letter och fluortuggummi att köpa
på apoteket.
•Ät regelbundet frukost, lunch och middag, 2-3 mellanmål per dag. Småät inte mellan måltiderna.
•Besök regelbundet tandläkare och tandhygienist. Hur ofta man behöver göra besök är individuellt.
•Rökning är en riskfaktor för tandloss-
ningssjukdomar. Om du röker bör du sluta.
•Vid problem med muntorrhet kan du använda receptfria medel för salivstimulering.
•Högt blodsocker innebär en ökad risk för problem i munnen. En god blodsockerkontroll minskar risken för muntorrhet och inflammationer.
Var medveten om att vid en infektion
i munhålan ökar insulinbehovet.
13
14
min hälsa 2/2015
synen
Diabetes kan påverka
Diabetesretinopati är ett samlingsbegrepp för de förändringar som kan uppkomma i näthinnan vid diabetes. Förloppet är smygande och förändringarna är
till en början helt symtomfria, det vill säga synskärpan förblir helt normal.
text carina Erlandsson, Bitr. enhetschef, Ögonkliniken Sörmland
När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det
passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen vidare till näthinnan. Näthinnan består
av miljontals små synceller som fångar upp det
vi ser och ett stort antal små blodkärl.
Vid diabetes förändras blodkärlen eftersom
förhöjda blodsockervärden försvagar kärlväggarna och små utbuktningar uppstår. Utbuktningarna är de första synliga förändringarna och
vid undersökning syns de som små röda prickar
på näthinnan. I vissa fall kan utbuktningarna
brista och börja läcka olika blodprodukter. Om
utfällningarna hamnar i gula fläcken påverkas
synförmågan.
I ett senare skede av diabetes kan de yttersta
små blodkärlen täppas till och små mikroinfarkter uppstår. Detta leder till försämrat blodflöde
och syrebrist i näthinnan. Kroppen försöker
kompensera detta genom att utsöndra ämnen
som stimulerar bildandet av nya blodkärl. Problemet är att de nybildade blodkärlen är svaga
och lätt brister.
Det finns studier som visar att efter 20 år med
diabetes har nästan alla typ 1-diabetiker någon
form av retinopati, för diabetiker som har typ 2
är siffran 60 procent. Hos de allra flesta påverkas
inte synen.
Förutom antal år med diabetes så är högt
Carina Erlandson undersöker
en patient med en av de nya
kamerorna som används för
undersökning av ögonbotten.
Kamerorna används främst för
diabetespatienter som inte har
skador på näthinnan.
min hälsa 2/2015
Frisk ögonbotten.
Foto Lena Bosdotter Rosten
blodsocker, högt blodtryck och höga nivåer av
blodfetter riskfaktorer för utvecklingen av diabetesretinopati.
Diabetesscreening av ögonbotten sker med
hjälp av en kamera som tar kort in i ögat. Hos
patienter med diabetes av typ 1 påbörjas ögonuppföljningen från 10 års ålder.
Patienter med diabetes av typ 2 bör undersökas redan då diabetesdiagnosen ställs. Som
regel kontrolleras ögonbotten vartannat till vart
tredje år. Upptäcks förändringar på ögonbotten
anpassas kontrollintervallerna efter hur allvarlig
skadan är.
Från årsskiftet har ögonkliniken i Sörmland
två kameror för undersökning av ögonbotten där
man inte behöver använda ögondroppar för att
förstora pupillen. En står på Nyköpings lasarett
och en på Mälarsjukhuset. De används i huvudsak
till nya diabetespatienter och framför allt till dem
som inte har skador på näthinnan.
På Mälarsjukhuset har vi sedan 1 mars i år
även börjat med drop in-mottagning för i första
hand nya diabetespatienter och patienter utan
diabetesretinopati. De aktuella patienterna får
ett brev med månadens drop in-tider hemskickade. Har man skador sedan tidigare går man som
vanligt på en tidsbokad tid och får droppar först
innan man blir fotograferad. «
Ögonbotten med diabetesförändringar.
15
Nationellt register
ger hög vårdkvalitet
Så gott som alla svenska diabetiker finns med i Nationella Diabetesregistret. Det stora antalet registreringar gör det möjligt att hålla
hög kvalitet på Sveriges diabetesvård.
text Monica Berzén Diabetessamordnare Landstinget Sörmland
N
ationella Diabetesregistret,
NDR, är ett rikstäckande
nationellt kvalitetsregister
som från och med 2008 inkluderar all diabetes, vuxna via NDR och barn
och ungdomar via SWEDIABKIDS.
NDR skapades 1996 av diabetesprofessionen som ett verktyg för att underlätta
systematiskt kvalitetsarbete.
NDR är både ett nationellt resultatregister för diabetesvården och ett pedagogiskt förbättringsverktyg i den fortlöpande
kvalitetsprocessen vid de enskilda vårdenheterna.
För många vårdgivare, beslutsfattare och patienter har registret blivit en
självklar del av diabetesvården. Ett aktivt
utnyttjande som stimulerar förbättringsarbetet och den öppna redovisningen som
gör att deltagande vårdenheter kan jämföras och lyckade åtgärder spridas till övriga
vårdgivare.
Med åren så har registreringsgraden i
NDR ökat och förra året, 2014, fanns cirka
370 000 vuxna diabetiker med i registret.
Vilket utgör så gott som alla vuxna diabetiker i vårt land.
Även SWEDIABKIDS har ett så gott
som heltäckande deltagande med cirka
7 000 barn.
NDR är unikt i världen med det stora
antalet registrerade diabetiker. Registret
har sitt säte i Göteborg på Registercentrum.
Syftet med registret är att möjliggöra
en hög kvalitet på Sveriges diabetesvård.
Med hjälp av all inregistrerad data kan vi
16
foto lena bosdotter rosten
i Sverige på ett bra sätt utvärdera landets
diabetesvård och hela tiden få möjlighet
att förbättra oss.
Jämförelser av diabetesvården mellan
olika landsting sker också med hjälp av data
från registret och sammanställs i Socialstyrelsens Öppna jämförelser.
Inte minst är det är ett mycket bra
arbetsredskap för de enskilda vårdcentralerna eller diabetesmottagningarna på
sjukhusen för att följa upp sin egen diabetesverksamhet. Genom att mäta, jämföra
och utvärdera blir det tydligare vad man
behöver lägga sina resurser på, och vad
som kan behöva förbättras.
Diabetiker kan också få sina inrapporterade värden utskrivna vid besöken hos sin
läkare eller diabetessjuksköterska.
I registret rapporteras och finns data
om diabetikers hälsa och den vård och
behandling man får på sin vårdenhet. I
Sörmland är alla vårdenheter med diabetesmottagningar anslutna till registret.
Med hjälp av alla uppgifter får vi unika möjligheter att se vilka arbetssätt och
behandlingsmetoder som ger ett bra behandlingsresultat. Uppgifterna får bara
användas för att utveckla och säkra vårdens
kvalitet samt framställa statistik för forskning inom hälso- och sjukvården.
Varje år kommer NDR ut med en årsrapport där alla landstings resultat presenteras. Årsrapporten finns att läsa på www.
ndr.nu
Som enskild patient är man identitets-
skyddad. Uppgifterna i registret skyddas av
flera lagar. Detta betyder att uppgifterna är
lika skyddade som patientjournaluppgifter.
Den enskilda patientens värden kan bara
ses av den vårdgivare han/hon tillhör.
Deltagandet är frivilligt. Vill man som
diabetiker inte finnas med i registret så har
man rätt att frånsäga sig all registrering.
min hälsa 2/2015
I det nationella kvalitetsregistret SWEDIABKIDS
finns uppgifter samlade
på över 90 procent av
alla barn och ungdomar
med diabetes. Bilden
är från barnkliniken på
Mälarsjukhuset där Tyra
Zetterberg är på kontroll
hos diabetessköterskan
Anna Lindberg.
Man har även rätt att begära sitt utträde
ur registret när man vill.
Knappen, ett verktyg som tar fram resultat på gruppnivå
för ditt landsting eller enskild vårdenhet.
Nytt från 2014 är
min hälsa 2/2015
Jämförelser med andra landsting och riksgenomsnitt presenteras också. Knappen
finns även på www.ndr.nu och är öppen
för allmänheten.
Under 2015 kommer en patientenkät
att testas. 1 600 personer med diabetes
får möjlighet att lämna in uppgifter om sin
egen upplevda hälsa, och om hur det är att
leva med diabetes.
På sikt kan registret kompletteras med
mätning av diabetikers upplevda livskvalitet. «
17
Läkemedel ger hjälp
vid typ 2-diabetes
När kost- och motion inte ger god blodsockerkontroll blir det aktuellt med läkemedelsbehandling. Val av läkemedel görs utifrån
individuella behandlingsmål. Här beskrivs de vanligaste läkemedlen
som används vid typ 2-diabetes.
text Rim Alfarra leg. apotekare, Läkemedelskommittén i Sörmland
18
Det främsta målet med behandlingen vid
diabetes är att försöka upprätthålla en så
normal blodsockernivå som möjligt och
därmed symtomfrihet.
sockernivån för mycket och man kan få
en insulinkänning, så kallad hypoglykemi.
Vid för låg dos insulin blir blodsockernivån
för hög, så kallad hyperglykemi.
Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln och behövs för att
kroppens celler ska kunna ta upp socker
från blodet. För de flesta med typ 2-diabetes blir behandling med insulin förr eller
senare nödvändig för god kontroll av blodsockernivån.
Alla med typ 1-diabetes behandlas med
insulin som tillförs kroppen i form av injektioner med insulinpenna eller insulinpump.
Det finns olika insuliner som verkar under
olika lång tid, till exempel snabbverkande
som tas till måltider, medellångverkande
och långverkande som kan tas en till två
gånger per dygn.Vilken typ av insulin
och hur stor dos man får beror
på hur mycket man äter och
hur mycket energi man
gör av med.
Vid för hög dos
insulin i förhållande till matintag sjunker
blod-
Metformin ökar kroppens känslighet
för insulin så att cellerna kan ta upp socker
från blodet. Medicinen gör även att leverns
egen produktion av socker minskar men
risken för hypoglykemi är låg.
Läkemedlet intas i samband med måltid för att minska risken för biverkningar
såsom diffusa obehag i buken, kräkning
och diarré. I sällsynta fall kan metformin
ge upphov till en allvarlig biverkan, så
kallad laktatacidos, mjölksyraförgiftning.
Tillståndet ger symtom som ont i magen
eller muskler eller att man känner sig svag
och orkeslös.
Risken för laktatacidos ökar vid vätskebrist, därför rekommenderas uppehåll
med metformin vid akut sjukdom med
hög feber eller vid kräkningar och diarré.
Metformin finns också som kombinationspreparaten Janumet® och Eucreas®.
Repaglinid/Novonorm®, Nateglinid/
Starlix®, Glipizid, Glibenklamid och Glimepirid är läkemedel som stimulerar bukspottskörteln att frisätta mer insulin. Dessa
läkemedel bör alltid intas strax före måltid
annars finns risk för blodsockerfall. Risken för andra biverkningar är låg men
illamående och kräkningar kan förekomma.
Akarbos (= Glucobay®) hindrar
eller bromsar upptaget av socker
från tarmen till blodet efter matintag.
Läkemedlet bör intas strax före eller i
början av en måltid för att effekten ska
bli god. Vid intag av stora mängder kolhydrater kan besvär med gaser och buksmärtor uppträda.
Pioglitazon (Pioglitazone och Actos®)
sänker blodsockret genom att hjälpa kroppen att bättre utnyttja det egna insulinet
och påverkar fettcellerna så att kroppens
känslighet för insulin förbättras. Läkemedlet ger ökad risk för vätskeansamling
i kroppen och ska därför inte ges till personer med hjärtsvikt. Vid snabb viktuppgång och nytillkommen andfåddhet bör
man kontakta sin läkare.
Inkretiner är en ny grupp av diabetesläkemedel.Vid matintag bildas ett hormon i
tarmen som påverkar bukspottskörteln till
ökad insulinfrisättning. Hormonet, som
kallas GLP-1, stimulerar även till ökad
mättnadskänsla och bromsar tömningen
av magsäckens innehåll till tunntarmen vilket leder till långsammare upptag av föda
från tarmen.
Det finns två olika varianter av inkretiner. Den ena varianten är en kopia av
hormonet GLP-1 och finns enbart som
injektioner (Byetta®, Bydureon® och Victoza®).Vanliga övergående biverkningar är
illamående och diarré.
Den andra varianten av inkretiner höjer
mängden av det kroppsegna hormonet
GLP-1 och intas i tablettform en gång per
dag (Januvia®, Galvus® och Ongylza®).
Alla läkemedel som ingår i gruppen
inkretiner stimulerar till en ökad insulinfrisättning i kroppen men risken för
hypoglykemi är låg då preparaten slutar
att stimulera insulinfrisättning vid normal
blodsockernivå. «
min hälsa 2/2015
Så kan du lindra
sommarens plågor
Under sommarhalvåret kan vi stöta på småkryp som vållar obehag.
Här följer tips på hur du lindrar några av plågorna.
text Gregor Welk distriktsläkare, vårdcentralen Ekensberg
Fästingar är aktiva när temperaturen
ute överstiger + 5 från mars till slutet av
oktober. Fästingen sitter på ett grässtrå.
När den känner av rörelser i närheten,
koldioxid eller dofter angriper den det
passerande offret. Många märker inte
ens att de blivit bitna eftersom saliven
innehåller bedövningsmedel som gör
bettet smärtfritt.
Fästingar bör tas bort så snart som
möjligt eftersom smittämnen, som
borrelia, överförs efter 1-2 dygn. TBEvirus överförs redan efter kort tid. Det
är viktigt att inspektera kroppen noga
varje dag om man varit i områden där
fästingar finns.
Använd en pincett när du tar bort fästingen.Ta tag om fästingen så nära huden
som möjligt. Dra försiktigt rakt ut och
tvätta med tvål och vatten eller alsosprit.
Att använda fett runt fästingens huvud
rekommenderas inte.
TBE är ett virus som kan ge hjärninflam-
mation men som kan förebyggas med
vaccination. Borrelia är en bakterieinfektion som sprids via fästingar och
som kan ge olika diffusa symptom, bland
annat trötthet och sjukdomskänsla. Ofta
förekommer en ringformad hudreaktion
som sprider sig utåt från bettstället.
Denna hudförändring kan komma
min hälsa 2/2015
illustration anders weston
några veckor efter betett. Borreliainfektion behandlas med antibiotika. Bästa
sättet att skydda sig från fästingar är att
ta på stövlar, långbyxor och långärmat.
Geting-/bistick Allvariga allergiska
reaktioner efter bistick med chock som
följd är mycket sällsynta. Stick på känsliga ställen som tunga och svalg kan bli
livshotande på grund av svullnad. Stick
ger vanligtvis smärta och svullnad som
normalt försvinner inom ett par dygn.
Enstaka personer reagerar kraftigt med
allmän sjukdomskänsla, oro, ångest och
andnöd.
Ett okomplicerat bistick kan behandlas lokalt med avkylande ispackning eller
alsolsprit och därefter med klådstillande,
till exempel Hydrocortisonmedel eller
Xylocaingel.
Man bör undvika att irritera bin och
getingar genom att placera matvaror och
sötsaker, särskilt saft, öppet i närheten av
deras bon eller samhällen. Olika typer
av rök kan dämpa bins aktivitet.
Myggbett är mycket vanliga under
sommaren i samband med fukt och
värme, särskilt kvälls- och nattetid. Bett
uppkommer ofta perifert på extremiteterna, det vill säga runt fot- och handleder.
Huvudsymtom är intensiv klåda och
svullnad.
Mygg dras till varm och svettig hud.
Alkoholpåverkan ökar risken för bett.
Genom att bära ljusa och svala kläder
kan man förebygga myggbett. Myggbett
kan också undvikas genom att applicera
kräm eller salva från myggstift.
Ispackning eller kylbalsam lindrar
klåda efter myggbett lindrar.Vid kraftig
klåda kan Hydrocortisonsalva hjälpa.
Huggormsbett Ormar brukar ligga
och sola vid stenar och i diken. Cirka
25 procent av huggormsbetten ger allmänna symtom som illamående, kräkningar, hjärtklappningar, andnöd och
lågt blodtryck.
Endast 75 procent ger lokala symtom
i form av rodnad, svullnad och smärta
runt bettstället. Ormgiftet sprids i vävnaden via lymfan.
Den bitna kroppsdelen ska hållas stilla
i högläge, till exempel hängas upp i en
mitella. Undvik att suga i, skära, kyla
eller värma bettstället! Ta av skor, stövlar, trånga klädesplagg, ringar och annat
med tanke på att man ofta blir rejält svullen runt bettet.
Alla ormbitna bör behandlas på sjukhuset där man kan ordinera serumbehandling vid allmän påverkan. «
19
Vårdcentralen Tunafors har flyttat till Sveaplan
8 Från och med den 1 maj har
vårdcentralen Tunafors i Eskilstuna en ny besöksadress, Lundbladsvägen 6, i Sveaplan Centrum, samma telefonnummer:
016-10 38 25.
Där finns en stor gratisparkering och en busshållsplats. Om
besökarna ska vänta på färdstjänst finns gott om sittplatser
och ett café.
– Vi arbetar med glädje för din
hälsas skull, ditt besök ska vara
trivsamt och enkelt. Att det är
lättare att ta sig hit och
samheten. Det första
att du kan
som möter
göra andra
besöofficiell invigning
ärenden i
karna är
27 maj klockan 17.30-19.00.
Alla är välkomna till nya
samband
en entré
lokalerna. Rundvisning och
med besömed stor
personalen berättar om
ket hoppas
reception.
vårdcentralen.
vi ska ge dig
Totalt
Invigningsceremonin
startar 17.30,
ett mervärde,
handlar
säger Ann
det om 1
Sundblad, verksamhets800 kvadratmeter
chef på vårdcentralen Tunafors.
med bland annat läkar- och
Lokalerna är helt nyrenovedistriktssköterskemottagning,
rade och skräddarsydda för verkprovtagning, barnavårdscentral
Dialog och
delaktighet
och sjukgymnastik med träningslokal.
– I våra gamla lokaler var vi
väldigt utspridda, här är det
mycket lättare för patienterna
att hitta rätt i korridorerna och
väntrummen är mycket trivsammare, berättar Ann Sundblad.
För att parkera på Sveaplan
krävs p-skiva. Redan idag kan
p-skiva hämtas hos bland annat
kiosken på Sveaplan. När vårdcentralen flyttat in kan p-skiva
hämtas i receptionen.
Förbättrad tillgänglighet
ger statliga pengar
8 Arbetet med att förbättra
gängligheten till den sörmländtillgängligheten i den sörmländska vården har varit prioriterat
ska hälso- och sjukvården har
för hälso- och sjukvården sedan
8 Sörmlands vårdcentraler får
gett resultat. Under 2014 fick
ålder. De som har högst förtroen tid.
höga betyg i undersökningen
patienterna vård snabbare och
ende är 80 år och äldre. I denna
Efter att ha hamnat lågt i
vårdbarometern som presenteLandstinget Sörmland får för
grupp har tre av fyra mycket
resultaten för väntetider har det
rades under våren. Av de tillfrådetta tjugo miljoner kronor av
stort eller ganska stort förtrohårda arbetet nu gett resultat.
gade svarade 66 procent att de
regeringens prestationspengar.
ende. Dessutom har män något
Sammanställningen för 2014 års
har mycket stort eller ganska
Resultatet är stora steg framåt
högre förtroende för vårdcentrautbetalning av regeringens prestort förtroende för sin vårdcenjämfört med föregående år.
ler än kvinnor.
stationsersättning av kömiljartral. Resultatet är något bättre
Under 2014 arbetade landsVårdbarometern har genomden visar att Sörmland nu tillhör
än rikssnittet som blev 64 protinget intensivt för att korta
förts årligen sedan 2001 och är
de landsting som får pengar för
cent.
köerna till vård i Sörmland. Sifffrån 2010 en renodlad attitydalla kategorier.
Förtroendet för vårdcentraler
rorna visar nu att arbetet varit
och befolkningsundersökning där
Jämfört med föregående år är
varierar
beroende
på
ålder.
Perlyckat
och
att
sörmlänningarna
förbättringen
tydlig.
År
2012
fick
Nu har du som patient nya möjligheter i vården. På vår webbplats får du befolkningen får svara på frågor
soner mellan
och 39 år har
ta del
av enden
sjukvårdnya
med patientlagen
om hälso- och sjukvård. Man
Sörmland inga pengar
alls och
beskedkan
om
vad
säger
om rätten
till30information,
lägsttill
förtroende.
ökar
betydligt
kortare väntetider.
behöver inte ha varit patient för
2013 betalades
miljoner
ut
delaktighet
i beslut
kring din egen
vård2,6
och
möjlighet
vård iDärefter
hela landet.
förtroendet
i
takt
med
stigande
Arbetet
med
att
förbättra
tillatt delta i undersökningen.
av
staten.
Besök 1177.se/patientlagen eller fråga nästa gång du besöker vården.
Högt betyg för länets vårdcentraler
1177 Vårdguiden. Där när du behöver det.
Ta små steg mot nya vanor
8 På 1177 Vårdguiden hittar du tips och råd på hur du själv kan ta små steg mot
goda vanor och en hälsosammare livsstil. Du hittar bland annat recept på hälsosam
mat och råd om kost och vardagsmotion. Behöver du hjälp med att sluta röka eller
snusa så finns det information om det också. Det hittar även råd om stress, sömnbesvär och alkohol. Läs mer på 1177.se/halsa under temaområdet hälsa och livsstil.
219_reg.indd
1
20
2015-02-20
11:35
min hälsa 2/2015
foto fredrik gustavsson
Uppskattad mobil psykiatri
Invigning av nytt hus på Karsudden
två befintliga hus med vårdavdelningar och därefter ska samtliga hus byggas ihop för att det
ska bli enklare och säkrare att
ta sig mellan de olika delarna av
sjukhuset.
Patienter på vårdavdelningar
i de hus som nu ska byggas om
kommer att få flytta till det
nya huset under ombyggnationen. På så sätt kan verksamheten bedrivas fullt ut även under
byggtiden.
Byggprojektet startade hösten
2013 och beräknas vara klart
sommaren 2018.
önskar
era dig
B
ot T E!
Trevlig
sommar!
in
cc
varierar från avancerade insatser
med suicidriskbedömningar till
mer stödjande besök med bland
annat motiverande samtal där
patienter kan få hjälp till bättre
struktur i sin vardag. I Katrineholm har teamet även stöttat
närstående till någon som tagit
sitt liv eller tvångsomhändertagits. När teamen är ute på besök
har de alltid möjlighet att kontakta läkare genom video via en
bärbar dator.
Patienterna som bor i områden en bit ifrån de psykiatriska
mottagningarna uppskattar särskilt de mobila omvårdnadsteamen och många är mycket nöjda
med hur delaktiga de känner sig
i sin vård, personalens bemötande och stödet de får.
Majoriteten av patienterna är
kvinnor och flest antal patienter
finns i åldersgruppen 18-39 år.
m
Va
8 I slutet på mars invigdes
Regionsjukhuset Karsuddens
nya hus. Huset innehåller bland
annat en ny säkerhetsentré, två
nya vårdavdelningar i ljusa färger
samt en Förvaltningsrätt.
Karsudden genomför omfattande om- och tillbyggnationer
för att uppfylla kraven på säkerhet som Socialstyrelsen ställer
för att kunna ta emot patienter
som är dömda till rättspsykiatrisk
vård även i framtiden. Antalet
vårdplatser kommer också utökas
med ytterligare 25 platser.
Nästa steg blir att bygga om
8 Mobilt psykiatriskt omvårdnadsteam finns sedan januari
2014 i Nyköping och Katrineholm. Istället för att patienterna
ska ta sig till vården kommer
vården hem till patienterna. En
första utvärdering visar att verksamheten får mycket bra betyg.
Ett av målen med mobila
omvårdnadsteam inom psykiatrin är att minska behovet av
akuta insatser och inläggning på
sjukhus. Genom satsningen på
mobil psykiatri vill Landstinget
Sörmland åstadkomma en mer
flexibel och patientnära vård i
trygg hemmiljö. Utvärderingen
pekar i en positiv riktning med
goda omdömen i frågor som rör
både stödinsatser och personalens bemötande.
Teamen, som åker ut till
patienterna, består av sjuksköterskor och skötare. Uppdragen
Vaccinera dig mot TBE
Med vårsolen kommer värmen och också småkryp, som
fästingar. Fästingbett kan sprida smitta som kan leda till
sjukdomar, som TBE och borrelia. Sörmland är ett riskområde för TBE och vaccination rekommenderas här.
You will find further information on 1177.se regarding
TBE and drop-in times for TBE vaccination.
Karta med spridningsområden i länet
och drop in-tider på 1177.se
min hälsa 2/2015
21
Diabetes är flera
olika sjukdomar
Man blir törstig och
trött av diabetes
Sjukdomen diabetes
beror på
att man har för
hög sockerhalt i blodet.
Det finns flera olika
sorters diabetes.
Till exempel diabetes typ 1
och typ 2.
Om man har diabetes blir
man väldigt törstig.
Man behöver kissa
mycket ofta.
Man kan också bli trött.
Diabetes typ 1 kan göra så
att man går ned i vikt.
Diabetes typ 2 kan göra så
att man blir överviktig.
Det är vanligast att få
typ 1-diabetes
när man är barn eller ung.
Men man kan få det hela
livet.
Det är vanligast att få
typ 2-diabetes
efter att man fyllt 40 år.
Diabetes är vanligare bland
gamla människor.
Diabetes är en
allvarlig sjukdom.
För att må bra
behöver man ta medicin.
Den tar man med
en spruta varje dag.
Sprutan innehåller insulin
som hjälper kroppen.
Man kan också ta tabletter.
Ät så här för att minska risken för diabetes
Att äta nyttigt är att
äta regelbundet
och varierat.
Varje dag ska du äta
frukost, lunch, middag.
Dessutom bör du äta
1-3 mellanmål.
Så här kan du
undvika typ
2-diabetes
Om man motionerar för lite
eller äter onyttigt
kan man bli överviktig.
Det ökar risken för att få
typ 2-diabetes.
Du kan minska risken om du
äter nyttigt och motionerar.
Så här kan du äta:
• Ät grönsaker eller bönor
och linser till varje
måltid.
• Ät bär eller frukter 2-3 gånger per dag.
• Ät fisk eller skaldjur 2-3 gånger i veckan.
• Ät ungefär 0,5 dl nötter och frön per dag.
• Välj pasta, ris, bröd och gryn av fullkorn.
• Använd olja eller
flytande margarin i
matlagningen.
• Välj ost och mjölk med mindre fett.
Motionera flera gånger i veckan
Det är viktigt att röra
på sig regelbundet.
Du kan till exempel cykla
eller gå i stället för
att ta bussen.
Du kan också ta trappor i
stället för att åka hiss.
Då får du vardagsmotion.
Du behöver också träna
så att du blir varm och får
upp pulsen.
Det är bra att cykla eller
promenera i högt tempo
i en halvtimme fem gånger
i veckan.
Om du vill kan du i stället
träna på gym eller springa
några gånger i veckan.
Om du inte rör dig mycket
på dagarna är motionen
extra viktig.
De här sakerna ska du äta
och dricka mindre av:
• nötkött, gris, lamm, korv och skinka
• godis, fikabröd och söta drycker
• salt och alkohol.
Få hjälp att
komma igång
Du kan fråga din
vårdcentral om du
har frågor.
Du kan också läsa
mer om kost och
motion på
1177 Vårdguidens
webbplats
www.1177.se.
Diabetiker måste ta hand om tänderna extra noga
Personer med sjukdomen
diabetes
22
får lättare problem med
tänderna.
Det kan leda till att man
tappar tänderna.
Därför är det extra viktigt
att ta hand om dem
noga om man har diabetes.
min hälsa 2/2015
Min rätta rad
1
Hälsokrysset
1.
Fråga 1
Fråga 6
3.
1. Det främsta målet med behandling
vid diabetes typ 2 är att upprätthålla en
så normal blodsockernivå som möjligt.
Vilka behandlingsformer finns förutom
läkemedel?
1. Kost
X. Motion
2. Kost och motion
Vilka är symtomen vid diabetes?
1. Ökade urinmängder och ökad törst
X. Ökade urinmängder, ökad törst och
tilltagande trötthet
2. Tilltagande trötthet och ökad törst
Fråga 2
Ett annat ord för parodontit är:
1. Tandlossning
X. Benskörhet
2. Tennisarmbåge
Fråga 3
Vad är diabetesretinopati?
1. Diabetiker är extra utsatta för tand lossning vilket med ett annat ord
kallas diabetesretinopati
X. Ett samlingsnamn för de förändringar
som kan uppkomma i näthinnan vid
diabetes
2. Försvagning av leder och muskler som
i enstaka fall kan förekomma hos
diabetespatienter
Fråga 4
I vilket organ produceras hormonet insulin?
1. Bukspottkörteln
X. Mjälten
2. Levern
Fråga 5
Cirka hur många diabetiker finns i Sverige?
1. 350 000
X. 450 000
2. 400 000
Fråga 7
Cirka hur många användare har Facebookgruppen ”Bolla diabetestankar”?
1. 3 500
X. 3 000
2. 4 000
Fråga 8
Virussjukdomen TBE kan spridas via fästingar. Hur kan du förebygga att drabbas
av sjukdomen?
1. Ta receptfria tabletter varje dag under
sommarhalvåret
X. Genom vaccination
2. Ta en speciell nässpray när du upptäckt
att du blivit biten av en fästing
Fråga 9
Hur stor del av landstingsskatten går till
läkemedel?
1. 1,53 kr
X. 1,41 kr
2. 1,37 kr
Fråga 10
Varje år genomförs undersökningen Vårdbarometern. Hur stor andel av de tillfrågade i Sörmland hade mycket stort eller
ganska stort förtroende för sin vårdcentral?
1. 66 procent
X. 64 procent
2. 62 procent
Lycka till!
Rätta raden i Hälsokrysset 1/15: 1x2 xx2 1x21
min hälsa 2/2015
X
2
2.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa
nummer av Min Hälsa.
Fyll i de rätta svaren och skicka in hela
talongen före den 31 augusti 2015 till:
Min Hälsa, Kommunikationsstaben
611 88 Nyköping
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.
Mina uppgifter:
JAG HETER:
JAG BOR PÅ:
MIN POSTADRESS ÄR:
MITT TELEFONNUMMER ÄR:
Vinnarna i Hälsokrysset 1/2015:
Karin Höglund, Eskilstuna, Sonja
Nordin, Flen, Inga Lundberg, Nyköping,
Ulrika Österlund, Katrineholm, Tommy
Holmström, Eskilstuna.
.
23
gruppförsändelse
Hit går dina skattepengar 2015
I år får Landstinget Sörmland cirka 5,8 miljarder kronor av skattebetalarna i länet. Det mesta hamnar
hos sjukvården som är landstingets största, viktigaste och dyraste verksamhet. För varje hundralapp som sörmlänningarna tjänar går 10 kronor och 77 öre i skatt till landstinget. «
Landstingsskattens fördelning
Kollektivtrafik m.m. (0,63 kr) Politisk ledning (0,07 kr)
Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16 kr)
Habilitering o hjälpmedel (0,21 kr)
Tandvård (0,30 kr)
Läkemedel (1,37 kr)
Sjukhus- och specialistvård
i Sörmland (5,44kr)
Utomlänsvård
(1,09 kr)
Vårdcentraler
(1,50 kr)
Sjukhus- och specialistvård (5,44 kr)
Sjukhusvården i länet som cancervård, kvinnomottagningarna,
kirurgi med mera. Här ingår också
labb- och lokalkostnader samt alla
personalkostnader för sjukvården.
Vårdcentraler (1,49 kr)
Hit går pengar till Hälsovalssystemet
som sedan fördelar pengarna till länets
olika vårdcentraler, både privata och
landstingsdrivna.
Utomlänsvård (1,12 kr)
Kostnader för Sörmlänningar som
vårdas i ett annat län.
Läkemedel (1,37 kr)
Tandvård (0,31 kr)
Hit går pengar både till Folktandvården
och privata tandläkarmottagningar.
Habilitering o hjälpmedel (0,29 kr)
Stöd och hjälp till personer med
funktionsnedsättning som till exempel
hörsel- och synnedsättning.
Kultur, utbildn. och friluftsliv (0,16 kr)
Till exempel Sörmlands länsmuseum,
Scenkonst Sörmland, Nynässlott,
utställningar och teateruppsättningar.
Kollektivtrafik m.m. (0,52 kr)
Här ingår bland annat bidrag till
Regionförbundet, kollektivtrafik och
andra organisationer.
Politisk ledning (0,07 kr)
Administration, politik och andra
landstingsövergripande kostnader.
Summa landstingsskatt = 10,77 kr.