docSvenska Handelshögskolans Studentkår 01/2008
download 
Report Transcription
Svenska Handelshögskolans Studentkår 01/2008
Hankeiten 01/2008 Svenska Handelshögskolans Studentkår BUILDING SUCCESS VOLVO TRUCKS. DRIVING PROGRESS 2 HANKEITEN 01/08 www.volvotrucks.fi Ledaren AKTUELLT Är din värld och verkligheten i samklang? CHEFREDAKTÖR Lauri Peltonen chefred@shs.fi 050 5169 402 REDAKTIONSSEKRETERARE Linn Sandbacka Man kan förmoda att de 2400 tidningsexemplaren, som vi på Hankeitens redaktion periodiskt bemödar oss om att få tryckta, har vitt skilda levnadsbanor. Efter att vi fått din tidning tryckt, och posten trögt levererat den till din postlucka, är det upp till dig, den enskilda, gemena, hankeiten, att besluta över tidningens öde. Tidningens nästa adress är då stundom rakt i roskisen, eller till någon annan mer eller mindre obskyr plats. (Går en och annan Kauppalehti samma öde till mötes, månntro?) Du har genom att ögna på dessa rader inte bara visat prov på att du inte är analfabet, utan också på att du har en viss uppskattning för information. Och information är, som känt, vår livlina, eftersom det i synnerhet för en ekonom är viktigt att vara hemmastadd med vad som pågår i den verkliga världen – på samma sätt som teologistuderande måste förstå sig på Bibeln, måste en ekonomistuderande förstå sig på Forum för Ekonomi och Teknik, Kauppalehti, Financial Times, The Economist mm. Vår värld är inte statisk och evig som de saliga teologernas; den är nyckfull som börskurserna, sviklig som alla världens förvirrande derivativer, och förkonstlad som en marknadsförare. behjälpliga i att dechiffrera vår värld. ”Riktigt så?”, undrar säkert en och annan. Ja, eftersom vår värld just nu lyckligtvis är världen av en sorgfri studerande, som hänger dagarna i ända i foajén och tar ut sina aggressioner på schwebbens diskussionsforum. Därför är det vår kallelse, och redaktionella linjering, att reflektera denna vår verklighet genom att skapa flytande och lämpligt spetsat (och svalt) innehåll. Alltså sådant innehåll, som studerande vill ha i så kopiösa mängder som bara möjligt. Men vår nuvarande lättvindiga tillvaro till trots är det i väntan på den verkliga världens utmaningar skäl att förbereda sig, beräkna nuvärdet av ens egna humankapital med beaktande av det premium man får genom att läsa ekonomitidningar, och framförallt låta bli att skylla på Hanken om man inte förstår sig på ekonomi. Lauri Peltonen Chefredaktör REPORTRAR Adeline Jennische Lauri Peltonen Linn Sandbacka FOTOGRAFER Max Edin Erika Hyttilä Benedict Landtman LAYOUT Max Edin Maria Sandberg ILLUSTRATÖR Hanna Peltonen ÖVRIGA MEDVERKARE Apramey Dube Astrid Mangs Isabell Mattsson Esha Mehra Nishant Gupta ANSVARIG UTGIVARE Svenska Handelshögskolans Studentkår Sanduddsgatan 7 A II vån. 00100 Helsingfors UPPLAGA 2 400 Lösningen på hur denna förbryllande värld på bästa sätt kan göras förståelig är, i min åsikt, väl fångad i följande utsaga: ”En föder tanken, en annan döper den, en tredje förökar sig med den, en fjärde besöker den vid dödsbädden och en femte begraver den.” Fritt översatt ur Bemerkungen av Georg Christoph Lichtenberg TRYCKERI TT-Urex Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. �������� � ������� Detta kretslopp är basen för kunskap, och också basen för hur denna anspråkslösa tidning fungerar. Som jag ser det är det vi på redaktionen som föder tanken, som i detta särskilda fall är döpt till Hankeiten 1/08. Ditt gebit är att därefter föröka dig med denna tanke – vi gör vårt bästa för att göra den så förförisk som bara möjligt (notera framförallt den nya, silkeslena papperskvaliteten!) – och inte omedelbart begrava tanken och alla dess implikationer med den. För att vara riktigt from, hävdar jag att dessa tankar och de implikationer var och en kan tolka ur dessa, är mer än ��������� ��������� ��������� ��������� PÄRMBILD Max Edin HANKEITEN 01/08 3 Hankeiten L L Å EH INN AKTUELLT 3 5 7 8 Ledaren Ordförande har ordet Gallup Kaffetest HANKEIT 9 16 19 22 Ekonomitidningar Hankeiten på spionuppdrag Obligatoriskt utbyte From India with Love STUDIELIV 25 27 29 30 Exchange Committee State of the Union SSHV:s styrelse 2008 Plock från Schwebben KARRIÄR 31 34 Entreprenör i Portugal SEFE:s sida Kårföretag 2008: 4 HANKEITEN 01/08 01/2008 9 Ekonomitidningar 9 13 14 Forum för Ekonomi och Teknik Yrket som redaktör Ekonomitidningar: vilka lönar det sig att läsa? Ordförande har ordet AKTUELLT Det är vi Som gör D ” För tillfället utbildas det ekonomer i tolv enheter i Finland, vilket är på tok för många . Den strukturella utvecklingen av högskolefältet är i full gång och högskoleenheter slås ihop som aldrig förr. En viktig fråga för oss hankeiter är naturligtvis hur ekonomutbildningen kommer att se ut i framtiden. För tillfället utbildas det ekonomer i tolv enheter i Finland, vilket är på tok för många. Att utbilda ekonomer på svenska i två universitet på tre orter i Finland är också en misslyckad allokering av resurser. Man kunde tro att vi finlandssvenskar skulle ha ett gemensamt intresse i att stärka den svenskspråkiga högskoleutbildningens position i Finland genom en starkare profilering IN Tidning! ” och samordning mellan enheterna. Tyvärr så tycks ändå regionalpolitiska intressen gå före värden som kvalitet och framåtanda bland många beslutsfattare inom det svenskspråkiga högskolefältet. En arbetsgrupp sammansatt av undervisningsministeriet publicerade i höstas en rapport om hur man borde utveckla den finländska ekonomisk-merkantila utbildningen. Rapporten rekommenderade bland annat att den svenskspråkiga ekonomutbildningen skulle koncentreras till Helsingfors och Vasa, med andra ord en nedläggning av ekonomutbildningen i Åbo. Med tanke på profilering skulle det säkert vara en lyckad lösning, ekonomutbildningen i Åbo Akademi är inte särskilt högklassig och till och med dess regionala betydelse kan diskuteras. Åbo Akademi motiverar ekonomiutbildningens existens med att den stärker affärskunnande bland studenter som studerar andra ämnen än ekonomi. Detta är ett argument som också andra universitet i Finland tar till när deras svaga ekonomiska fakulteter ifrågasätts. Man kan ändå fråga sig om ett universitet som utnyttjar sin ekonomiska enhet som en biämnesfabrik behöver rätten att utexaminera ekonomie magistrar. onen Lauri Pelt r, skribent aktö Chefred Linn Sandbacka R ed ak ti on ss ek re te ra re och skribent rg Maria Sandbe Layout Max Edin Layout oc h fo to I dagens läge är det ingen som motsätter sig Hankens roll som huvudansvarig för den svenskspråkiga ekonomisk-merkantila högskoleutbildningen i Finland, där Hanken är en spetsenhet inom både forskningen och utbildningen i Finland. Existensen av vår enhet i Vasa kan berättigas med att den har en stark regional betydelse för det österbottniska näringslivet. Det kommer tyvärr inte att ske någon märkbar förbättring inom högskolesektorn om inte universiteten själva förstår att profilera sig och satsa på sina styrkeområden. Med en förändringsfientlig attityd gör universiteten en björntjänst för hela det finska samhället. Oskar Storsjö Studentkårens styrelseordförande ltonen Hanna Pe n Illustatio Benedict Landtman Foto + Några (alltför) få freelancare! HANKEITEN 01/08 5 � ��������������������� � ��������������������� ���������������������� � ��������������������� �������������������� �������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������� ������������������������������ ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 6 HANKEITEN 01/08 AKTUELLT GALLUP: 1. Hur ofta läser du din Kauppalehti? 2. Vilka andra ekonomitidningar läser du? Text: Lauri Peltonen, Foto: Max Edin Karolina Teir Årskurs: 1 Ålder: 21 Huvudämne (blivande): Finansiell ekonomi 1. Kanske tre gånger i veckan. 2. Egentligen inte så många, men emellanåt läser jag DI (Dagens Industri) på nätet . Sebastian Örndal Årskurs: 2 Ålder: 21 Huvudämne: Handelsrätt 1. Jag skummar igenom det varje dag, men läser noggrant om jag hittar något väldigt intressant. 2. På nätet läser jag ganska mycket Expressen och e24.se Mia Enroth Årskurs: 4 Ålder: 22 Huvudämne: Redovisning 1. Nästan varje dag. 2. Ibland läser jag Ekonomi, men den är inte egentligen en ekonomitidning. På nätet läser jag Taloussanomat. FORUM (Patrik Lindfors, Heidi Backas, Sam Björklund): 1. Vi kollar den nog varje dag när den kommer till jobbet, den är med i postrundan. Så kollar vi den också på nätet. 2. Dagens Industri – samma runda. Vi får jätte mycket tidningar hit, så vi läser det mesta. Lite för mycket, kanske. Vi måste hålla koll på vad konkurrenterna gör, för annars vet man aldrig om man är först, eller för sen, med en nyhet Linda Corin Årskurs: 4 Ålder: 22 Huvudämne: Marknadsföring 1. Kanske tre gånger i veckan. 2. Ekonomi, och inte egentligen så mycket annat. HANKEITEN 01/08 7 » AKTUELLT Var skall man köpa sitt kaffe? Klockan är 08.25 och din första föreläsning börjar om fem minuter. Du inser att en kopp kaffe är nödvändigt för att klara av föreläsningen under denna tidiga morgontimme.Vart går du då? Hankeiten kollade in några ställen där du kan slinka in för att köpa en kopp kaffe innan föreläsningen börjar samt jämförde priser och smak. Några stickprov gjordes för att se om kaffet på de olika ställena var drickbart. Poängen gavs på en skala från 15, där 1 står för knappt godkänt och 5 för utmärkt. Latte, Amica, Hanken 3 poäng Max: Med tanke på priset (1,30 €) är den inte alls dum. Å andra sidan brukar Latte normalt serveras i större muggar. Jag har druckit sämre och dyrare Latten än denna. Poängantalet blir därför 3. Kaffe, kaffemaskinen, Hanken poäng 4 Linn: Riktigt gott! Smakar nybryggt, ganska starkt. Väljer man att köpa från kaffemaskinen vet man att kaffet inte stått i timmar. Priset var dock inte det billigaste (1,20 €), dessutom fick man inte en hel kopp kaffe utan snarare en två tredjedelars kopp. Poängavdrag alltså för priset och den blygsamma mängden kaffe, vilket ger totalt 4 poäng. Kaffe,Valintatalo 1 poäng Linn: Vattnigt och beskt. Påminner om diskvatten. Ingen höjdare. Dessutom hade man 8 HANKEITEN 01/08 en mjölkburk bredvid kaffemaskinen, där man fick hälla mjölk åt sig. Detta kändes dock inte speciellt fräscht när man inte vet hur många timmar (dagar?) samma mjölkburk stått framme i rumstemperatur. Det här är kaffe man dricker i brist på bättre, därför får kaffet 1 poäng. Latte, Waynes Cofee, Kampen 5 poäng före kl. 10 4 poäng efter Max: Gott, fylligt när de används riktigt röd mjölk, inte UHT. Rätt billigt när alla kaffen är till halva priset före klockan tio (en latte 1,60€ och lite större än på hanken). Bästa hittils! Fast efter kl. 10 köper jag nog mitt kaffe på Hanken. Kaffe, Arkadia 3 poäng Linn: En aning vattnigt, men annars inget större fel på kaffet. Detta är det billigaste kaffet (0,80 €) vi testat så är man väldigt prismedveten och vill spara den där tjugocentaren kan man, i stället för att köpa kaffe på Amica/Hanken snabbt spring över till Arkadia. Text: Linn Sandbacka Foto: Max Edin Prislista Amica, Hanken Kaffe Latte 1,00 € 1,30 € Kaffemaskinen 1,20 € Arkadia Kaffe Kaffe, take away Kaffe, efterrätt 0,80 € 1,10 € 0,55 € Valintatalo Kaffe 1,00 € Waynes Coffee (-50% före kl. 10) Kaffe 2,00 €/2,50 € Latte 3,40 €/4,50 € Cappuccino 3,00 € Espresso 2,20 € Andra kaffedrycker 2,50 €-4,50 € HANKEIT FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Det enda svenskspråkiga affärsmagasinet i Finland Det är inte lätt att hitta rätt i den uppsjö av information som ekonomer ständigt överväldigas av. En skräddarsydd tidning för finlandssvenska ekonomers särbehov är följaktligen värt att stifta bekantskap med. Det har vi gjort, och blivit bjudna på bulla och limu vid sidan om (tack!). Text: Lauri Peltonen Foto: Max Edin HANKEITEN 01/08 9 » HANKEIT ”Forum för ekonomi och teknik är först och främst en professionell tidning, som läsarna får eftersom de är medlemmar i ekonom- och ingenjörsföreningarna.Tyngdpunkten ligger vid det professionella – att man kan ha nytta av tidningen i sitt jobb, antingen direkt och konkret, eller så att man kan få information om trender och skeenden i samhället som kan vara av betydelse både på den professionella men även privata sidan”, framhåller Patrik Lindfors, chefredaktör för Forum. Tidningens mission är utstakad som följande: ”Forum för ekonomi och teknik är det enda svenskspråkiga affärsmagasinet i Finland. Forum vill ge ekonomer, ingenjörer och arkitekter någonting att tänka på. Forum ger nytta i arbetslivet, skapar samhörighet och stimulerar till debatt.” Målgrupp. Beträffande tidningens pro- filering på marknaden har Patrik följande linjering: ”Vi konkurrerar med Talouselämä och andra finska affärs- och tekniktidningar, 10 HANKEITEN 01/08 men vi har en mycket egenartad profil, då vi är en svenskspråkig månadstidning. Våra konkurrenter är i regel veckotidningar, så deras innehållsprofil är mera nyhetsinriktad än vår.” Upp till 30 % av Forums prenumeranter är finskspråkiga, vilket enligt Patrik beror bl.a. på läsarnas vilja att träna upp sin svenska, och tillgången på information som de inte kan hitta någon annanstans. Hankeiter är en viktig målgrupp, då alla hankeiter enligt VD Sam Björklund är potentiella kunder. ”Om hankeiter blir medlemmar i Ekonomföreningen Niord blir de också automatiskt prenumeranter för Forum. Niord är vår kumpan när vi jobbar med hankeiterna”. Prenumerationspriset för hankeiter är kraftigt subventionerat till en summa på 14,80 € per år. Den vanliga prenumerationsavgiften är 84 € per år. Dessutom uppvaktar Forum gemene hankeit med en tidningsställning vid ingången till Hanken, och första årets studerande med specialbehandling. ”Det här året får alla första årets studerande tid- ningen gratis hem till slutet av augusti. Efter det får de prenumerera tidningen för 7 €”, säger Sam. Teknologer har dock ännu bättre förmåner, då TFiF bekostar tidningen gratis till alla teeäffare. Sam betonar att privilegierna varierar från år till år, då alla hankeiter i ett skede under ett års tid fick tidningen gratis hemburet. ”Om ni pressar Niord lite kan ni riktigt bra få tidningen gratis igen”, replikerar han med ett smålistigt grin. ”Vi har en styrelse där varje ägarförening är representerad. De meddelar oss om hur fältet förhåller sig till tidningen. Vi ansvarar inför styrelsen både innehålls- och resultatmässigt”, säger Patrik. Tidningen är ett aktiebolag med bolagsstämma och styrelse, men det har inget avkastningskrav. ”Vi måste dock jobba hårt för att hålla läsarna nöjda, för om det kommer mycket kritik från fältet, kan man ifrågasätta hela tidningens existens. Vi måste försöka hålla en hög nivå”, förklarar Patrik. ”Det är läsarna som håller oss i schack via bolagsstämman och styrelsen”, säger Sam i sin tur. HANKEIT Innehåll. ”Vi gjorde den här nya struk- turen då när vi förnyade tidningen för ett år sedan”, förklarar Patrik medan han visar, den vid första anblick kryptiska, innehållsscheman för tidningen, ”nu har vi klara sektioner som vi har delat in tidningen i”. Början av tidningen består av kortare, mera nyhetsbetonande notiser. Där ingår bl.a. en nyhetskalender som ger en översikt över månadens viktigaste händelser. Därefter kommer korta marknadskommentarer och debattsidor. Nicholas Andersons kolumn ”Privat Ekonomi” finns att hitta näst. ”Han är den kolumnist som får mest och bäst feedback för sina texter. Han är redan litet av en kändis tack vare kolumnen i Forum”, säger Patrik med ett leende. ”Sedan kommer vi in på utrikesbiten, och där har vi USA, Norden och EU.Vi har prioriterat USA och Norden för att trenderna kommer vanligtvis just den vägen. Därefter är det sektionen ’ekonomi och teknik’ med ”Det är som en kvalitetsstämpel, att vi inte behöver ha rättelser i tidningen” personintervju, som ofta är pärmartikeln, som gäller. Det är mycket företagsbaserat. Den s.k. “biffen” [med anspelning på den kända utsagan ’where’s the beef ’] följer sedan, som är en djupt analytisk grej där vi undersöker något fenomen i grunden. Konjunkturkolumnen faller också inom denna sektion.” Vetenskapssidor, som är Heidi Backas, reporter på Forum, gebit, följer därpå. Denna del består av kortare notiser och forskningsresultat. ”Tanken är att de här skall vara intressanta för alla läsare, oberoende vad man jobbar med eller vad man har för utbildning.” Bokrecensioner figurerar därefter. ”För dessa har vi fått bra feedback, t.o.m. från Sverige”, stoltserar Patrik. Forum är den enda tidning som har bokrecensioner för näringslivslitteratur på svenska, finska och engelska böcker, vilket är en ”unik kombi- Faktaruta: FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Redaktionen Chefredaktör: Patrik Lindfors Redaktionssekreterare/Reporter: Johan Svenlin Reporter: Heidi Backas Fasta medarbetare: Leif Bergström (USA) Henric Borgström (Sverige/Norden) Janne Salonen (ekonomi, samhälle) Richard Brander (kolumnist, EU-hörnan) Nicholas Anderson (kolumnist, Privat ekonomi) Bosse Österberg (teckningar) Övrig personal: Sam Björklund, VD Maj-Len Lundgren (fakturering, prenumerationer) Historia: FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK grundades 1967 som ett resultat av sammanslagningen av fyra tidskrifter – TEKNISKT FORUM (grundad 1880 som TEKNISKA FÖRENINGENS I FINLAND FÖRHANDLINGAR), AFFÄRSEKONOMISK REVY (grundad 1942), TEKNIKERVÄRLDEN och BYGGAREN. År 1971 införlivades MERCATOR, en affärstidskrift grundad av Amos Anderson år 1906. Föreningen Konstsamfundet har varit ägare i Forum sedan 1983 då Hufvudstadsbladet blev majoritetsägare. Då grundades det nuvarande förlaget, FÖRLAGS AB FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK, som ägs av Konstsamfundet och de finlandssvenska ekonom- och ingenjörsföreningarna. Upplaga: 11 409 (ca. 25 000 läsare) Utkommer med 12 nummer per år Omsättning: 500 000 euro Forum är oberoende både ekonomiskt och redaktionellt Ägare: Föreningen Konstsamfundet (70 % av aktierna) Ekonomföreningen Niord rf TFiF – Tekniska Föreningen i Finland rf Diff – Driftsingenjörsförbundet i Finland rf Baraviföreningen rf Ekonomföreningen Merkur rf Ekonomiekandidatföreningen rf Webbplats: www.forum.fi (Källa: Forum för ekonomi och teknik) HANKEITEN 01/08 11 » HANKEIT nation”. Placering är därefter i turen, med hankenkolumnister. ”Sedan har vi en sektion benämnd ’på jobbet’. Tanken är att den biten skall ge konkret nytta på arbetsplatsen, såsom vi har definierat i vår mission. Där får man inblick i hur arbetslivet fungerar i praktiken, vilket kan vara särskilt nyttigt för hankeiter som studerar på slutrakan. Vi försöker få in unika grejer, och i den senaste tidningen skrev Johan [Svenlin, redaktionssekreterare på Forum], om s.k. whistleblowers, som underrättar om något är galet på arbetsplatsen och slår larm, i stil med utfallet i ICA-köttfärsskandalen i Sverige. Detta har inte tagits upp tidigare i Finland.” Föreningskalendern, där Niord och andra ägarföreningar informerar om aktiviteter, följer därnäst. Nattchefen är tidningens lättare del, som kompletteras även av ett kåseri. Den kommer allra sist. ”Internetportalen är en kredibilitetsfaktor och erbjuder läsare i Norden information om Finland, vilket generellt är svårt att få tillgång till på grund av språket. Cirka 50 – 60 % av Forums innehåll finns att hitta på nätet och syftet är att nå en bredare publik, framförallt läsare från Sverige och övriga Norden”, säger Patrik. Kärnkunskap. ”En innehållsmässig styrka är affärsutveckling och utveckling i stort, alltså hur man kan utveckla sig själv på arbetsplatsen och hur man kan utveckla en 12 HANKEITEN 01/08 affärsrörelse i ett företag”, betonar Patrik. I övrigt upplever Patrik att det nätverk av medarbetare som tidningen förfogar över som en klar styrka. ”Vi är etablerade, då tidningen funnits länge och upplevs som en kvalitetsprodukt. Så, vi har ganska stort förtroende, som hjälper oss att få kolumnister och medarbetare att ställa upp.” ”Man kan få bra information om hur näringslivet och jobbvärlden ser ut idag. Man är bättre förberedd på vad som väntar när man börjar jobba”, är Patriks insikt i vilken nytta tidningen bjuder på i synnerhet för hankeiter. Han nämner även tidningens privatekonomiska dimension beträffande bl.a. placeringar. Redaktionen och medarbetare. ”Tidningen är uppdelad i våra egna delar, men vi planerar allting tillsammans”, säger Heidi. ”Vi gör lite av allting, för vi är så få. Vi bestämmer först vad vi skriver, diskuterar det hela under arbetets gång, och när den enskilda texten är färdig, tittar vi gemensamt på den”, är Patriks tankar kring arbetet. Utbildningsmässigt är redaktionen en besynnerligt brokig skara: Patrik är historiker, Heidi psykolog och journalist, och Johan vetenskapsjournalist. Bristen på studier i ekonomi och teknik är påfallande, men enligt Patrik är yrket dock ett slags hantverk: ”Du samlar informationen, hanterar den, sköter källkritiken, och snickrar ihop en artikel. Det krävs också kreativ förmåga, för att planera den visuella sidan med bilder”. ”Med tanke på vår utgivningsvolym är behovet av medarbetare inte så stort; vi producerar det mesta själva”, säger Patrik, ”det är närmast i smalare sektorer, som vi behöver externa skribenter.” Tidningen har frilansavtal med korrespondenter i bl.a. USA och Sverige. Patrik förklarar att eftersom redaktionen i tidningsarbetet skapar ett brett kontaktnätverk, gäller det att fundera vem som är bäst på vad, och be denne att bidra till tidningen vid behov. ”Placeringskolumnen har funnits med länge. Där är det Hankens professorer, som är väldigt rutinerade på det området, som skriver.” ”Vi är jätte noga med att detaljerna skall vara rätt i tidningen, för vi kan inte skylla på brådskan, eftersom vår utgivningstidtabell är som den är”. Patrik linjerar att man på Forum kollar noga all fakta före tryckandet, eftersom ”det är som en kvalitetsstämpel, att vi inte behöver ha rättelser i tidningen”. Framtiden. Tidningen förnyades i grun- den ifjol. ”Vi har grunden på plats nu, och försöker bygga in flera populära genomgående element i stil med t.ex. Nicholas Andersons kolumn. Varje tidning mår bra av att ha innehåll som läsaren vet att finns i nästa tidning och som är något att se fram emot.” HANKEIT Yrket som Redaktör Patrik Lindfors och Heidi Backas från Forum besvarade våra frågor om vad som karaktäriserar deras yrke. Vad gör man egentligen som redaktör? ”På sätt och vis är jag som ett slags filter mellan omvärlden och läsaren”, säger Heidi Backas som är reporter på Forum, ”man sitter på mängder med material och plockar ut det som är intressant och viktigt för artikeln, och packar det så att det blir läsvärt”. Konsensusen är att det gäller att hitta substansen och paketera den attraktivt för läsarna, av vilket Heidi drog den smått finurliga slutsatsen att man ska ”börja prata som en ingenjör” (red: hellre som en ekonom, tack :)). Enligt Patrik är dock arbetet som redaktör på Forum inte som på en vanlig tidning, då t.ex. dagstidningar handskas med ett kontinuerligt nyhetsflöde, varifrån redaktörerna försöker greppa det mest väsentliga, medan man på Forum månatligen plockar fram noga avgränsade helheter. ”Vi jobbar med ett annat perspektiv; det här är en månadstidning och av de artiklar vi skriver kommer impulsen från oss själva i ungefär 90 % av fallen”. Detta är enligt Patrik ett viktigt sätt på vilket Forum kan skilja sig från konkurrenterna, eftersom så många konkurrenter väljer att bevaka det kontinuerliga nyhetsflödet. Vad fick er att söka till detta yrke? Patrik vill relatera yrkesvalet till sin historieutbildning: ”Som redaktör bevakar du historien i realtid”. Han vill vidare poängtera hur spännande det är att följa med vad som händer i samhället, jobbets frihet, och utmaningen att hitta nya infallsvinklar till olika teman. ”Jag drivs av nyfikenhet, i viss mån, och då är journalistjobbet väldigt bra”, säger Heidi för sin del. Vilka positiva/negativa sidor präglar yrket? ”Yrket är intressant, för speciellt i ekonomijournalistik är det ganska stora grejer på gång och det kan vara mycket dramatik”, förklarar Patrik. Han fortsätter: ”Man får också träffa beslutsfattare och ta del av deras, ofta ganska intressanta, synpunkter; när du intervjuar en vd för ett börsbolag får du höra mycket om hur de resonerar, tänker igenom bolagets strategi, och hur de prioriterar”. Övriga positiva aspekter är i Patriks åsikt att ”när man har jobbat en tid får man ett bra nätverk, så att man kan samla mångsidig information och checka om informationen stämmer”. Positiv stress, såsom när deadlinen hotar och tidningen skall med det snaraste i tryck, är i Patriks tycke roligt. ”Långt handlar det ju om deadlinestress i både positiv och negativ bemärkelse. Positiva sidorna är att man får en väldigt konkret produkt i handen varje månad och ser vilket jobb som har gjorts”, säger Heidi. ”Med ett kreativt jobb är det så att man inte på beställning kan skriva en rubrik; man vet att före deadline skall man ha artikeln gjord, men man kan inte bara bestämma att imorgon bitti klockan 10 skriver jag rubriken”, berättar hon. Enligt Patrik är tidspressen, som dock inte berör Forum med anledning av tidningens månatliga utgivning, kanske just den mest tongivande negativa grejen, då det gäller att prestera mycket på en väldigt kort tid. ”Då är det ganska tufft att hålla uppe kvalitetsnivå, så att man kan eliminera alla faktafel”, påpekar han. Han framhäver vidare den enorma inverkan internet haft på nyhets- förmedlingens intensitet. Vilka huvudsakliga utmaningar kämpar ni med? ”En utmaning som vi jobbar mycket med är att stärka läsarkontakten. Det är viktigt att läsarna upplever att de får en konkret nytta av tidningen. Antingen skall tidningen vara rolig eller nyttig; vi försöker vara mest nyttiga men också lite roliga, ibland”. Att få en tillförlitlig mätare på framgång är något som Patrik anser vara i synnerhet viktigt: ”Mycket görs på instinkt och man behöver en slags fingertoppskänsla.Vi kan ju inte fråga läsaren precis vad denne vill ha”. Den huvudsakliga utmaningen är alltså ”att fördjupa läsarkontakten”. Heidi ansvarar bl.a. för vetenskapssidorna och anser att utmaningen ligger i att popularisera vetenskap. ”Man måste förstå det själv för att kunna förklara det för någon annan. Det kan handla om allt från hur man utvecklar sökmaskiner för musik, som det var i det senaste numret (”Sökmotor som hittar låten du nynnar”), till robotarmar”. Har ni några tips för hågade? Patrik och Heidi rekommenderar att man försöker skaffa sig något i stil med en sommarpraktikplats på en tidning, eftersom man då ser hur det hela fungerar i praktiken och om man gillar det. ”Det passar nog inte för alla. Det kan vara ganska splittrande att jobba i nyhetsflödet. Man måste sortera, sortera, sortera”, säger Patrik. Båda är av åsikten att det är viktigt att man vänjer sig vid ”det hetsiga produktionstempot”. ”Man får aldrig vara rädd för att fråga någonting; det finns inga dumma frågor”, är Heidis tips. Text: Lauri Peltonen Foto: Max Edin HANKEITEN 01/08 13 » HANKEIT Text: Lauri Peltonen Foto: Max Edin Illustration: Hanna Peltonen Ekonomitidningar Vilka lönar det sig att läsa? Mängden tidningar i studieverkstadens tidningshylla uppfattas av flera som rätt skrämmande. Vi frågade Patrik Lindfors, chefredaktör för Forum för ekonomi och teknik, och Tom Berglund, professor i nationalekonomi, om ekonomimedier generellt, och om vad som egentligen döljer sig i vår tidningshylla. Hur beskrivs ekonomin i Finland? ”I rapportering är det ganska mycket kring börsbolag det kretsar, men kanske mindre än t.ex. i Sverige, där det är betydligt mera börsfokuserat. I Finland är det bredare, beroende främst på upplagestrukturen, då affärstidskrifterna får sina upplagor via föreningsavtal”, säger Patrik. ”Det är uppseendeväckande enskilda händelser, som behandlas”, säger Tom Berglund, ”och det gör att en djupare förståelse för fenomen är svår att få utgående från massmedierapporteringen i Finland.” Kauppalehti ”Kauppalehti tvingades skärpa sig när Taloussanomat kom. Den har blivit bättre, speciellt på nätet, där de ju också förnyade sig för någon vecka sedan. Nyhetsfunktionen där fungerar bra. Jag tror de har tagit 14 HANKEITEN 01/08 efter en del av Dagens Industri”, funderar Patrik. Tomppa kommenterar att för personer som vill fortsätta att verka i Finland, är Kauppalehti och Taloussanomat viktiga. Taloussanomat ”Nätsidan har varit Taloussanomats starka sida. De gick tidigt in för det, och är lite föregångare på den sidan”, menar Patrik. Tomppa hänvisar till sitt tidigare svar. Forum för ekonomi och teknik ”Givet det att det är en svenskspråkig tidning, som kommer ut i Finland, tycker jag att de har en schysst standard”, anser Tomppa. För Patricks kommentarer, vänligen se artikeln invid. Talouselämä Patrik säger: ”De är på den ekonomiska sidan vår närmaste konkurrent, och har lite bredare målgrupp än vi, också utbildningsmässigt. De är inte lika fokuserade som vi är i vissa fall. De måste som veckotidning kompromissa mellan nyheter och analys. En utmaning för dem är vad de skall lägga på webben och vad i papperstidningen.” ”Talouselämä kunde gå betydligt djupare i att analysera de fenomen som man beskriver. Jag har fått lite ett sådant intryck att man lyfter fram personer, som gör att folk skall vilja ta tidningen i hand och kolla upp om det finns några intressanta skvallernyheter. Det tycker jag är att kanske sikta lite lågt för en veckotidskrift”, linjerar Tom. Tekniikka & Talous ”Tidningen påminner en del om hesari beträffande format. Den innehåller jätte mycket artiklar och information, och har HANKEIT sin etablerade ställning. I likhet med Talouselämä har tidningen mycket föreningsprenumeranter”, konstaterar Patrik. Tomppa läser ej. Dagens Industri ”Tidningen är den ledande ekonomitidningen i Norden. Det kan man se på resultatet, upplagan och prestigen”, säger Patrik. ”Visserligen försöker de skapa sensation i ett och annat, som kanske inte egentligen är värt så mycket uppmärksamhet, men annars är det en intressant tidning, då den innehåller mycket information. Om man är intresserad av svenskt näringsliv, tycker jag nog att Dagens Industri är väldigt bra”, är Tomppas åsikt. Övriga svenska ekomonitidningar: Affärsvärlden,Veckans Affärer ”De har lite mera börsinriktning än vi”, säger Patrik. ”Allmänt taget alerta tidningar”. ”De lider kanske lite av samma problem, som finska Talouselämä, men man kan hitta vissa riktigt intressanta och välinformerade analyser där”, säger Tomppa för sin del. Han fortsätter: ”Det finns en intressant tidning, som heter Ekonomisk Debatt, så om man är lite mera intresserad av ekonomisk teori, är denna tidning värd att titta på. Där är det nationalekonomer, som diskuterar aktuella teman på ett relativt lättbegripligt sätt.” The Economist ”En kvalitetstidning, som håller måttet i papperstidning, och på nätet också. Den är helt klart ledande i ekonomisk analys. Vi följer med den här också”, säger Patrik. Enligt Tomppa är The Economist verkligen att rekommendera. Personporträtt Financial Times ”På dagstidningssidan är det den som har samma status som The Economist. Den är ofta först med nyheter och är den mest respekterade, skulle jag säga. Speciellt de som följer med EU anser att Financial Times är kanske den allra främsta. Frankfurter Allgemeine är också långt framme”, säger Patrik. Tomppas förhållande är övervägande positiv. Wall Street Journal ”En elittidning. Inte stor upplaga, men köpkraften bakom är stor. De har råd att ha de bästa skribenterna och bästa medarbetarna”, anser Patrik. ”Dels finns det detaljinformation, och så har de också emellanåt djupare analyser, som är bra. Sedan finns det ju också Fortune, som är rätt bra. Businessweek är också värd att läsa då och då”, funderar Tomppa. ”Om man följer med The Economist och Financial Times, och gör det ordentligt, så räcker det.” Patrik Lindfors Född: 1971 i Liljendal Familj: hustru och två barn Bor: på Drumsö Utbildning: Fil.mag. (historia) från Helsingfors Universitet; journalistik som biämne på Soc.kom Karriär: praktikant/vikarie på husis 1995-1997, fastanställd ekonomijournalist på husis 1997-2000, ledarskribent 1999, chefredaktör för Forum 2000-. Hobbyn: för tillfället skötandet av småbarnen; läser mycket böcker – annat än facklitteratur för att få andra infallsvinklar på livet; joggar, promenerar, går på gym, spelar squash. Senast lästa bok: ”I väntan på Godot” av Samuel Beckett Frankfur ter Allgemeine, Wirtschaftswoche ”Frankfurter Allgemeine är betydlig främst inom samhälle och Europa. Sedan finns det ju också en tysk version av Financial Times, som dock lär gå med förlust. Jag känner inte till Wirtschaftswoche, men den lär vara stor på den tyska marknaden”. Tomppa läser inte tyska ekonomitidningar. Framtidsplaner: Patrik avser att fortsätta på tidningen, fastän 8 år nog är en ”evighet”. ”Jag trivs med jobbet”, säger han. Summa summarum rekommenderar Tom Berglund följande för hankeiter: ”Om man följer med The Economist och Financial Times, och gör det ordentligt, så räcker det.” Tom Berglund. HANKEITEN 01/08 15 » HANKEIT g: a r pd n e t i e ank på nup o i sp H Hanken vs. Kauppis Vem erbjuder den bästa undervisningen? Det råder ständig rivalitet mellan oss hankeiter och våra kära grannar på andra sidan Arkadiagatan. Vem erbjuder den bästa undervisningen för ekonomistuderanden? Hankeiten gjorde en icke-vetenskaplig undersökning, vars syfte var att ta reda på i vilken av skolorna undervisningen var bättre. Under förklädnad begav sig Hankeitens reporter och fotograf ut på uppdrag. Undersökningen gick ut på att delta i en föreläsning på Hanken, gå på en motsvarande föreläsning på Kauppis och sedan jämföra dessa två. För att kunna jämföra föreläsningarna måste två liknande föreläsningar väljas. På Hanken valde vi att gå på en föreläsning i företagsstrategi (Företagsledning och organisation) och på Kauppis valdes kursen Johtajuus organisaatiossa (Organisaatiot ja johtaminen). Hanken Att smälta in bland andra hankeiter på företagsstrategin är inte speciellt svårt, och undertecknad kunde i lugn och ro iaktta händelserna i föreläsningssalen, utan misstänksamma blickar. Föreläsningen börjar med en genomgång av vad man tagit upp 16 HANKEITEN 01/08 under förra föreläsningen. Bra, med tanke på de som inte kunnat delta i den föregående föreläsningen. Dagens ämne är ”perspektiv på strategi” och föreläsaren börjar gå genom teorin. Föreläsaren drar paralleller mellan teori och praktik och exempel med bl.a. Ikea, vilket gör att det blir mer intressant att följa med samt att själva teorin blir bättre åskådlig. Mitt in i föreläsningen ställer föreläsaren en fråga: Vad borde göras i Finland för att höja antalet företagare bland nyss utexaminerade hankeiter? Studenterna ges fem minuters tid att fundera på detta. Att studenterna får diskutera sinsemellan verkar få de flesta att vakna till, dessutom blir man alltså tvungen att själv ta ställning till dessa frågor vilket kan ses som ett plus i undervisningen. Efter en gemensam diskussion fortsätter föreläsaren berätta. Som avrundning kan konstateras att föreläsaren gör ett rätt bra jobb, även om undervisningsmetoderna inte på något sätt är speciella. För den intresserade är detta en givande föreläsning, men för den ointresserade kunde det också ha gått bra att, obemärkt, ta en 90 minuters tupplur. Kauppis HANKEIT Kauppis Denna gång var det dags att lämna Burberryhalsduken hemma och således listigt smälta in bland alla kauppisstuderanden. På webben kan man läsa att föreläsningen skall börja klockan två. Lite över två börjar människor droppa in och kvart över börjar undervisningen. Några studenter sneglar lite undrande på oss (våra ”icke-moderiktiga” förklädnader som kauppisar fungerade kanske inte helt?), men ingen ifrågasätter i alla fall vår närvaro. Föreläsarna (de är faktiskt två stycken) meddelar att de kommer att ha en överraskningstent som kan ge deltagarna upp till fem extra kurspoäng. Studenterna får femton minuter tid att skriva tenten. Fem minuter senare meddelar föreläsarna att tiden är ute och samlar in studenternas svar. Allmän förvirrning råder. Vad håller föreläsarna på med?! –Vad gjorde vi, frågar föreläsarna. Det börjar gå upp för de flesta att tenten var en ploj. -Ni missbrukade er makt, föreslår en av studenterna. Vidare följer en diskussion över olika former av maktmissbruk och man reflekterar över varför ingen av studenterna valde att ingripa när lärarna började samla in låtsastenten i förtid. De första 45 minuterna går nästan helt åt till diskussion mellan föreläsarna och studenterna. (Undertecknad måste medge att hon verkligen lyssnar.) Att föreläsarna är två är till deras fördel, eftersom de belyser problemet från olika synvinklar. Dessutom blir undervisningen mera en dialog än en monolog. Vill man sova bort denna föreläsning är det säkert möjligt, men svårare än på Hanken på grund av de långa diskussionerna. Slutsats Efter att ha jämfört föreläsarna och undervisningsmetoderna i de båda skolorna måste det erkännas (om än motvilligt) att Kauppis föreläsning den här gången var bättre än den motsvarande på Hanken. Även om föreläsningen på Hanken långt ifrån kan klassas som dålig, var den helt enkelt lam i jämförelse med föreläsningen på Kauppis. Att bedömningen gjordes till Kauppis fördel beror på att de hade två föreläsare (under- visningen borde alltså inte fallera på grund av en dålig föreläsare), mycket diskussion (drygt 45 minuter på Kauppis mot ca 10 minuter på Hanken) och ett verkligt exempel med den påstådda tenten. En svaghet i undersökningen var dock att föreläsningen på Hanken var en massföreläsning med nästan hundra deltagare medan endast ett trettiotal personer var närvarande vid föreläsningen på Kauppis, vilket kanske var aningen orättvist eftersom det säkert är lättare att få igång en diskussion med trettio personer än med hundra. Ändå återstår en hel del frågor: Varför diskuterar man inte lika mycket under föreläsningarna på Hanken? Är det vi hankeiter som inte engagerar oss tillräckligt? Kunde mera samarbete mellan föreläsare hjälpa dem att inspireras och lära sig av varandra? Vad skall vi i fortsättningen göra för att våra föreläsningar skall överträffa de på Kauppis? Text: Linn Sandbacka Foto: Max Edin HANKEITEN 01/08 17 & / 3 '. 9 7 * ,"0 ,) # ,5 % %1 2 ..# 1 1 1 ( 8 ,0 1 # . ) # 1 # ,# / 1 ' -,7 $ ;/ " ' % 0 -+8 / 6 9 / ) # 1 # 1 ' ,,# &9 * * # / # ,/ ") -0 1 , "0 $ / ' 0 1 ( 8 ,0 1 # / + # ,) ,8 3 # ,2 1 ;) 0+ # " ,"/ $ ;/ +9 ,* ' % 1 ( 8 ,0 1 # / * * 1# $ 1 # / " ' , . # / 0 -,* ' % # &3 -++ # "* # +) ," 2! ) 0 9 ,0 ;) +0 1 ' .# ," ' # / ,0 ;) ,' ,% 0 1 ' "# ,8 / 1 ' * * + # / ' ,$ -/ + 1 ' -,. 9 * # 4 ,"#/ 0 % 1 , 1 $, / '3 1 #, ) ' ,%2 *#3/ "#, 1 $, 2,) 0, 8 0* *:, 1 $, 8 01 , 3,"0 '3 8 % #, 1 $, 18 HANKEITEN 01/08 HANKEIT Obligatorisk utlandsvistelse – tvång eller möjlighet? Text: Isabell Mattsson Foto: Benedict Landtman Tre månaders studier eller praktik utomlands. Detta obligatorium som högskolans styrelse har beslutat att införa väcker starka känslor, både glädje och ilska, hos många hankeiter. Högskolans principbeslut, som togs i december 2007, har väckt diskussion. En del hankeiter är oroliga att det medför förlängd studietid och extra kostnader, och att studerandes frihet att välja inskränks. Johanna Julin Lilius arbetar som internationell koordinator vid Centret för forskning och internationella ärenden. Hon förklarar att Hankens profilering som en internationell handelshögskola, vilket bör synas i utbildningen och studentunderlaget, är en orsak till att utlandsobligatoriet införs: – Man borde se det mer som en möjlighet än ett krav, menar hon. Johanna Lilius har arbetat på centret sedan våren 2001 och har hand om utgående utbytesstuderande och samarbetsavtal med universitet utomlands. I Europa finns det universitet som infört en obligatorisk utbytesperiod i samband med införandet av Bologna-strukturen: – Jag har fått känslan av att det vid dessa universitet upplevs som väldigt positivt med en utbytesperiod under studierna, säger Lilius. En annan orsak till obligatoriet är att alltför få hankeiter väljer att åka utomlands. År 2007 åkte 72 studenter ut inom ramen för Hankens samarbetsavtal, vilket är en minskning från året före. Detta innebär att högskolan inte uppfyller de målsättningar gällande antalet utgående studerande som fastställts i resultatavtal med undervisningsministeriet. Resultatavtalen utgör basen för finansieringen för högskolan. Varför vill inte hankeiter fara på utbyte tror du? – Det är nog flera orsaker som spelar in, till exempel att studenterna jobbar. Ibland får man känslan av att hankeiterna är lite för bekväma för att lösgöra sig från livet här hemma, särskilt när man ser hur målmedvetet studenter vid samarbetsuniversiteten satsar på en utbytesperiod. Johanna Lilius tycker att studerande borde tänka mer långsiktigt och därför åka utomlands istället för att enbart jobba under studietiden. Hankeiterna har genom högskolans samarbetsavtal fördelaktiga möjligheter: – Förutom att man kan ta med sig studiebidrag och bostadstillägg utomlands, behöver hankeiter inte betala terminsavgifter till samarbetsuniversiteten. Hankens stiftelse möjliggör även högre utbytesstipendium än summorna som fås via utbytesprogrammen. Utlandsobligatoriet är planerat att införas hösten 2009. Dock berör det endast de studerande som antas den hösten och senare, inte dagens hankeiter: – Där tror jag att det har blivit lite missförstånd. Det betyder att studenter kommer att veta om detta då de söker till Hanken och tidigast kommer de då att åka ut 2010/2011. Lilius tror också att obligatoriet kommer att vara en orsak till att många studenter kommer att söka till Hanken, just på grund av möjligheten att kunna åka ut och få en internationell prägel på sina studier. Men inskränker inte obligatoriet på studerandes frihet att välja sina studier? – Jag tycker att det är motiverat att införa en studie- eller praktikperiod utomlands för en internationellt inriktad högskola. Kommer det då att finnas utbytesplatser för alla? – När möjligheten att åka på utbyte eller praktik införs för alla inom det integrerade magisterprogrammet så är det klart att det ska finnas tillräckligt med platser för alla att åka utomlands. Antalet utbytesplatser ska enligt Johanna Julin Lilius inte bli något större problem, men det finns andra detaljer som för tillfället är oklara gällande utlandsobligatoriet. Även om Hanken för tillfället erbjuder bra stipendier så är det ännu oklart hur det blir i framtiden: – Men precis som idag ska det finnas något slag av stipendieprogram. Högskolan är medveten om frågan om finansieringen av utbytesstudier och praktik och det är en sak som ska utredas under den kommande planeringsprocessen, vari också studerande och studentkåren kommer att ha en viktig roll. I planeringsprocessen kommer man att titta på hur införandet av ett utlandsobligatorium har gjorts vid samarbetsuniversiteten. En fråga som är betydande för studenterna är huruvida en ulandsvistelse kan förlänga studietiden. Det ska inte vara omöjligt att fara på utbyte och bli färdig på fem år, det finns redan hankeiter som har gjort båda: – De har planerat noggrant. Men det här är en sak som måste tas i beaktande för att det ska gå smidigt, säger Lilius. På vilka grunder kommer man att få dispens? – I det här skedet kan jag inte uttala mig, men visst måste det finnas dispens. Kommer samarbetsavtalet med HU och Arcada att ha någon inverkan på principbeslutet? – Nej, det tror jag inte. HANKEITEN 01/08 19 » HANKEIT Mikael Frisk och Oskar Storsjö kommenterar obligatoriet Hur stor nytta ser näringslivet i att hankeiter far på utbyte? Studentkårens kurator Mikael Frisk, personaldirektör på Fortum, ger sin syn på saken. Utbytesobligatoriet kommer att påverka studentkåren och dess verksamhet. Oskar Storsjö, ordförande för SHS styrelse, berättar vilka åtgärder som kan krävas från studenternas sida. Vad anser du om ett obligatorium att studera eller praktisera utomlands? – I princip så är jag emot obligatorium, men i den här frågan är jag absolut för det. Jag tycker att det är otroligt viktigt att studerande ska få utlandserfarenhet, om det sedan i praktiken är studier eller praktik spelar ingen roll. Vad betyder utlandsobligatoriet för studentkåren? – Det är en utmaning i och med att vi måste påverka villkoren så att de är så studentvänliga som möjligt. Det kommer också att kräva att vi har vår representation i alla de organ som förbereder utlandsobligatoriet. De konkreta åtgärder som studentkåren kommer att vidta är framför allt att göra riktlinjer för studeranderepresentanternas del: – Frågan kommer att tas in i ett policydokument som utarbetas. Studentkåren har fått en del kritik för att frågan inte fördes ut till medlemmarna för diskussion innan beslutet om utlandsobligatoriet fattades. – Vi har haft vår representation i de organ som har beslutat det här, men nog har också studenterna genom delegationen fått välja dem som sitter i till exempel högskolans styrelse. Att det inte har tagits ut till studentkårens medlemmar är kanske beklagligt men å andra sidan så strider inte detta mot vår långtidsstrategi och våra visioner. – Självklart måste man se på obligatorier med kritiska ögon, men om det här görs på rätt sätt så gynnar det också studeranden. Varför är det så viktigt? – Vi behöver människor ut i näringslivet med en bredare syn. Det är också viktigt att se något utanför den egna skolan, man lär sig en massa och man får nya kontakter som man senare kan utbyta åsikter med. Mikael berättar att han själv var utbyteselev en gång i tiderna och att han har arbetat utomlands i över fyra år: – Det har spelat en stor roll i min karriär och min utveckling. Kan obligatoriet innebära en konkurrensfördel för hankeiter? – Om alla har det är det ju inte på samma sätt ett konkurrensmedel, men för mig är det väsentliga att företagen och arbetsplatserna får mer ut av en ekonom som har varit utomlands. Man är mognare helt enkelt. Gällande hankeiternas deltidsarbetande, så anser Mikael Frisk att en utlandsvistelse inte borde vara något problem för arbetsgivaren: – Om man tänker på företag som på lång sikt vill rekrytera ekonomer så tror jag att de bara ser det som något positivt. Vilka länder tror du att det på lång sikt kan löna sig att åka till? – Det är en svår fråga, det är individuellt. Men om jag lite försöker vidga vyerna så tror jag att Ryssland, Polen och de baltiska länderna kunde vara intressanta. Jag tror att samarbetet med dem kommer att öka inom de kommande åren. 20 HANKEITEN 01/08 Vilka grunder för dispens borde studentkåren arbeta för? – Vägande skäl måste så klart vara familjeförhållanden och ekonomiska skäl, men jag tror att det kommer att satsas på ett fungerande stipendiesystem så att det inte uppstår ekonomiska hinder. Det här är något som studerande kommer att förbereda sig på från början och måste räkna med då de till exempel skaffar sin bostad. Utbytesobligatoriet innebär också att Hanken tar emot fler utbytesstuderande utifrån, vilket också kan påverka studentkårens verksamhet: – Säkert får vi satsa ytterligare på vår internationella verksamhet i och med att antalet studerande som kommer till Finland mångdubblas, men så hemskt radikala förändringar tror jag inte kommer att ske. WÄRTSILÄ® is a registered trademark. WELCOME TO YOUR OFFICE. When your job is servicing the oil industry, this is your office building: an oil platform a couple of miles off the coast. We’re not the kind of people who sit around in meetings all day discussing what should be done. We’re too busy actually doing our job. Become a doer. Check out your opportunities at wartsila.com/careers HANKEITEN 01/08 21 » HANKEIT r e t n e tskrib Gäs y Dube Aprameehra Esha M Gupta t Nishan From India with LOVE “The real voyage of discovery consists not in seeing new landscapes, but in having new eyes.” -Marcel Proust The chilly wind which greeted us at the airport could not drown our high spirits of enthusiasm and excitement. As we took a cab to HANKEN to meet our international co-ordinator Ms. Margareta Gronholm we couldn’t help noticing the stark contrast between our home country, India and the country which was going to be our home for the next three months, Finland. The streets of New Delhi are always dotted with populace throughout the day whereas the streets of Helsinki provided us a serene and calm look. Amidst these thoughts we reached HANKEN, our alma mater!! The warmth with which our exchange co-ordinator greeted us was a welcome change form the cold winds outside HANKEN. After receiving ample instructions to fill the day, we left for our homes in Rastila which was going to be our abode for the next few months. The next two days were full of frenzy for us, since we were busy 22 HANKEITEN 01/08 settling ourselves in our new environment and completing the formal requirements of being a part of HANKEN. In the midst of these activities, another critical issue of survival came up which was FOOD!!!! Since 3 out of 4 of us are herbivores who did not know how to cook herbs also, we had an initial difficulty in satiating our appetite. Apramey, the co-author as you can see has a large appetite and a vegetarian, was voraciously hungry all the time! So how did we manage the problem ??, ‘WE STARTED COOKING’ where there is a will there is a way, and there was indeed no dearth of will, THE WILL TO EAT!! Gradually getting used to our own cooked food, the serene streets and the cold weather which was at its unpredictable best, we entered into the second week of our stay at Helsinki. Here comes the most dreaded part of every student’s happy life, LECTURES!!!! 9th January, 2008, when our orientation was scheduled, we coyly entered Room No. 304, where we were about to become an integral part of a global team. This came as a complete surprise as the silent corridors of HANKEN gave way to a world of a multitude of different tongues in this small room. Our initial hesitation vanished and enthusiasm returned as we were immediately put at ease by our co-ordinator and fellow students, who have now become our best friends and vital part of learning here at HANKEN. Somehow we dragged ourselves through the presentation nudging each other throughout to prevent dozing off since the information bombarded on us was not new and we had already completed most of the initial requirements. During these 3 days of orientation, we quickly made friends in our fellow-mates and were soon a coherent unit in spite of our different backgrounds, cultures, languages and AGES!!! To realise our dream of exploring and experiencing the magnificence of European culture and beauty, Helsinki formed the perfect backdrop for our explorations. We visited the information bureau near Esplanade where we were flooded with a sea of colourful pamphlets and brochures HANKEIT showing Helsinki in its full bloom during the summer time which, alas we would not be able to witness as our stay is limited to Period 3 in spring semester. With the help of various directions received, we decided to commence our journey to bliss from Suomenlina fortress. The royal fortress left an indelible impression on our minds. The trip was a BLAST!!!! well complemented by a ferry ride to and fro, Market Square. Well adjusted to our weekly routine spaced with CLASSES, ASSIGNMENTS, SHORT PAPERS and leisure time, we planned our next trip to Poorvu, the wooden town at an hour-distance by bus from Helsinki. The town with its old alleys and fairy-tale houses gave an impression of utopia set amidst nature’s lap. For Apramey however, real utopia lay in the Brunberg chocolate Shoppe and Poorvu chocolate factory where he went bankrupt after buying loads of chocolates for himself!! Our daily existence in Helsinki is frequented by the serene metro rides between Rastila and Kamppi, spiced up by visits to stores like S-K-R-Market/Kioski, Lidl, Stockmann and Antilla. Not forgetting the everyday visits to HANKEN running for the last metro, running up the never-ending escalators of Kamppi, then still running upwards in the CASA building…all because we left home LATE! And WHY? Because of the never-ending ritual of gargantuan breakfast for the herbivorous monsters!! The welcome dinner hosted by the Exchange Committee of the student union was our rendezvous with the Finnish style of celebration which we appreciated a lot. The songs, the toast, the thumping of the tables, the performances of the various students, the hilarious antics was complemented by good food and beautifully culminated by music and dance. And it was there that we met our kind editor, Laurie who gave us this opportunity of expressing our thoughts in front of our readers. The space provided is not big enough to contain the multiplicity of our views and thoughts but in a nutshell we are privileged to be a part of the exchange program in Finland where the Finnish warmth and hospitality has been our take-home from here. We are penning down our final thoughts on 10th Feb, 2008, a lazy Sunday afternoon, a month still left, to go and discover more from our pleasant stay here. With Love, From India, Text: Apramey Dube, Esha Mehra och Nishant Gupta Foto: Benedict Landtman HANKEITEN 01/08 23 » 24 HANKEITEN 01/08 STUDIELIV Anna, ordförande för Exchange Committee, uppmuntrar hankeiter: ”Tag kontakt med utbytesstuderande” Text: Linn Sandbacka Foto: Erika Hyttilä Varje termin kommer ett antal nya utbytesstuderande för att studera på Hanken. När de väl anländer är det Exchange Committee (EC) som ser till att de kommer till rätta. Hankeiten träffade Anna Ristiluoma, som berättar om verksamheten i Exchange Committee samt reflekterar över sin relativt nya roll som ordförande för utskottet. Efter att ha fungerat som utistutor under två terminer och själv varit på utbyte i Holland under en termin, bestämde sig Anna för att söka som ordförande för Exchange Committee. -Jag kände att jag kunde se saker både ur en tutors och ur en utbytesstuderandes perspektiv. -Ytterligare positiv feedback från vänner gjorde att jag vågade ta nästa steg och ta ansvaret för gruppen. Anna medger att ordförandeskapet tar mycket tid, men verkar ivrig över att göra vistelsen i Finland så givande som möjligt för utbytesstuderandena. Historia Exchange Committee grundades så sent som i början på år 2007. Före det var det en styrelsemedlem som ansvarade för verksamheten. Detta var dock inte den bästa lösningen, eftersom arbetsmängden var för stor för en enskild styrelsemedlem, och därför grundades ett helt nytt utskott. I stadgarna står att Exchange Committee skall ordna ”Welcome dinner” och ”Farewell dinner” för utbytesstuderandena samt en Gutissitz för både utbytesstuderanden och gulisar. Kommitténs främsta uppgift Vem: Anna Ristiluoma Vad: Ordförande för Exchange Committee 2008 Ålder: 21 Huvudämne: FLO Studiepoäng: 170 Intressen: Dans, aerobic, umgänge med kompisar Senast lästa bok: Slow Man av J.M. Coetzee Favorituttryck: “Life is what happens to you while you’re busy making other plans” –John Lennon HANKEITEN 01/08 25 » STUDIELIV är att få utbytesstuderandena att trivas på Hanken och att lära dem finländsk kultur och studentikosa. För tillfället består Exchange Committee av sjutton utistutorer plus Anna. I tutorteamet finns både nya och gamla tutorer. De flesta i Exchange Committee har själva varit på utbyte eller planerar att åka. -För att passa som utistutor skall man tycka om att organisera, ordna fester och gärna vara utåtriktad, funderar Anna, dessutom skadar det inte att vara språkkunnig. ”För att passa som utistutor skall man tycka om att organisera, ordna fester och gärna vara utåtriktad...” Ordnar många evenemang För tillfället har Hanken ungefär 50 utbytesstuderande, som kommer att vara här i tre till tio månader. Därtill finns det många utländska studerande som studerar på något masterprogram. För dem som studerar på ett speciellt masterprogram ordnas i dagens läge inga speciella evenemang. – Man kunde tänka på att ordna ett eget utskott också för masterprogramstuderande. De är ju ändå här i hela två år, poängterar Anna. Hon menar att det alltid finns utrymme för utveckling, men säger att det i januari, när utbytesstuderandena redan är på väg, är lite sent att börja ändra på konceptet. – För tillfället har vi ett jättebra reseteam och i år ordnar vi också flera alkoholfria evenemang, säger Anna. EC har redan hunnit besöka Heureka med utbytesstuderandena och vid intervjutillfället var de i full färd med att ordna det sista inför ”Cottage weekend”. Dagsturer kommer att gå till Åbo, Borgå och Noux nationalpark. Längre resor kommer att göras till Ryssland, Tallinn och Riga. 26 HANKEITEN 01/08 Vad ser du som din viktigaste uppgift i Exchange Committee? -Tuff fråga, säger Anna eftertänksamt, det är nog att få tutorteamet att fungera, att få människorna att trivas i Exchange Committee och att utbytesstuderandena känner att någon bryr sig om hur de har det här. På frågan vad som är det bästa med att ta hand om utbytesstuderandena svara Anna desto snabbare: -Man får så mycket ut av det själv! Man får lära sig om andra kulturer och de flesta som kommer hit på utbyte är utåtriktade och sociala typer, vilket gör att man orkar. Hon tillägger att medlemmarna i Exchange Committee är en bra grupp att jobba med. -Det är roligt att de lyssnar på en och tar sig an de uppgifter jag delar ut. Annas bästa minne från sin tid som utistutor var hösten 2006, när hon fick en t-skjorta med texten ”I love Pasila” i födelsedagspresent av några utbytesstuderanden. -Några av utbytesstuderandena bodde i Böle och hade låtit trycka upp likadana tskjortor till sig själva. Att jag också fick en gjorde att jag kände mig som en i gänget, säger Anna och ler vid minnet. Nya ljuvliga minnen får man hela tiden. -Många utbytesstuderanden kom personligen fram och tackade efter det första evenemanget, berättar Anna och fortsätter: -De är överlag väldigt tacksamma över det man gör, vilket självklart känns jätteroligt. Lär känna utbytesstudenter Anna uppmanar alla hankeiter att vara modiga och ta kontakt med utbytesstuderande de stöter på i skolan, t.ex. under föreläsningar eller vid grupparbeten. -De berättar gärna om sina hemuniversitet och är för det mesta glada över att lära känna finländare, försäkrar Anna. Hon uppmanar även alla intresserade att söka till Exchange Committee. En ny ansökningsrunda för utistutorer börjar i mars/april. STUDIELIV State of the (Students’) Union I ett, kanske litet vanskligt, försök att ge denna text pondus är den namngiven enligt det prestigefulla årliga tal, som framförs av USA:s president till kongressen och senaten. Imponerande grejer, eller hur? Nåja, som chefredaktör för vår tidning känner jag mig förpliktad att återge en del av vad jag upplevt under mina uppehåll på kåren. Dock, tänker jag tänker inte unna någon med några saftiga sensationsavslöjanden om vem som kucklat med vem i mötesrummet SEB på Casa – det är ett mer än värdigt tema för kårens djungeltrumma, ShsWeb (läs i synnerhet diskussionen ”Vem på hanken sku du pane o vafföö”). Så vad är läget? Läget är som följande: Den klassiska hankeiten ger blanka fan vad kårverksamhet anbelangar, bara någon fixar fester. Så är det och så har det alltid varit. Eller så är det åtminstone för Hankeitens del, som jag är i beredskap att säga något om. År 1997 var stämningen i ledaren benämnd ”Hankeiten – snart ett blott minne?” sådan här: ”Efter långa diskussioner […] var vi beredda för den stora utmaningen: Att hålla Hankeiten vid liv.” Redaktionen var då tremannastark. Idag står vi inför en sorgligt liknande situation. Voivoi, alltså. Därtill har delegationen i sin ofelbara visdom minskat tidningens budget med ca 20 % och gjort följande linjering för Hankeiten 2008: ”Hankeiten fortsätter sin verksamhet och utvecklingen sker mot ett ekonomiskt effektivare koncept och mera tilltalande utseende.” Jag är inte invigd i våra förtroendevaldas kryptiska politiseranden och retoriska akrobatik, men jag vågar ändå, allra ödmjukast, påstå att planen inte är helt konsekvent. Kanske det är bara jag. Men för övrigt vore det ju innovativt att börja trycka tidningen på vessapapper – synergifördelarna vore enorma med den potential för ”multitasking” som skulle uppkomma! Och inbesparingar skulle vi minsann också göra (okej, kanske inte med tanke på att den befintliga kapaciteten hos tryckerier att trycka på vessapapper inte är den bästa). Samtidigt kunde hankeiter stoltsera med sin miljömedvetenhet och ha en ytterligare orsak att gå med näsan i vädret inför alla rastafari greenpeace osv. -aktivister som antastar en på gatan. Dock, skulle man kanske inte då kunna leva upp till kravet om ett ”mera tilltalande utseende”, som efterlyses. Avslutningsvis kan jag inte annat än förundra mig över den likgiltighet med vilket du – ja just DU – öser pengar på kåren. Du betalar årligen uppemot 60 € för din studentkår – säkerligen vill du ha mera valuta för pengarna än en medioker blaska med inslag av självgoda typer som försöker vara kvicka och finurliga? För att lyfta katten på bordet; scenen kunde ju vara din. L.P. HANKEITEN 01/08 27 pgcareer functions A5L.ai 18.2.2008 17:14:23 her lifestyle is your challenge Are you up for the Challenge of business responsibility from Day 1? Procter & Gamble produces and markets Fast Moving Consumer Goods (FMCG), everything from Beauty products like Wella, Pantene, Max Factor, Hugo Boss etc. to household products like Pringles, Pampers, Always, Fairy etc. In total, we have over 300 different brands in over 130 countries. Our yearly turnover is over 76 billion USD with 135,000 employees world-wide (600 in Nordic). Our Nordic headquarters is located in Stockholm, we also have offices in Helsinki, Copenhagen and in Oslo. Graduating soon? – A career at Procter & Gamble, one of the leading FMCG companies in the world, could be the challenge for you! Right now we are interested in recruiting top students from Hanken. Full time job? – We currently have several open positions within the functions: Customer Business Development (Sales), Marketing, Finance, and Logistics. Our office for Customer Business Development is located in Espoo, for all other functions the location is at our Nordic headquarters in Stockholm. Internship? – Do you have 2-3 semesters until graduation, and would you like the challenge to lead a real business project for 8-10 weeks? We currently offer internships for Customer Business Development in Finland, and other functions in Stockholm. Apply by 29th of February at & Gamble is the world’s biggest fast moving consumer goods company, with Nordic opportunities in the above fields. 28 HANKEITEN 01/08Procter Outside the Nordic region, we also offer opportunities in Purchasing, Engineering, and Consumer & Market Knowledge. STUDIELIV SSHV:S STYRE LSE 2008 Andreas Bäckström, 22 år från Vasa med redovisning som huvudämne Jag beskriver mig själv med 3 ord som: Målmedveten, lugn, glad På krogen dricker jag helst: Öl Favorituttryck: Inga oklarheter! Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag: lyssnar jag på musik som taggar Om 10 år... arbetar jag hårt Maria Sten 23 år från Vasa än så länge utan huvudämne Jag beskriver mig själv med 3 ord som: glad, relativt organiserad, busy På krogen dricker jag helst: Vad som helst som är alkoholhaltigt Favorituttryck: Allt ordnar sig! Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag: Sover jag Om 10 år... Har jag förhoppningsvis bytt ut studielivet mot en bra arbetskarriär Christoffer Virtanen, 22 år från Finström med marknadsföring som huvudämne Jag beskriver mig själv med 3 ord som: En trött person På krogen dricker jag helst: Annat än koff Favorituttryck: Din morsa! Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag: Något jag laddat ner Om 10 år... har jag vovve, villa, volvo Johannes Heikkilä, 22 år från Ingå med entreprenörskap och företagsledning som huvudämne Jag beskriver mig själv med 3 ord som: Lugn, Ordentlig och Flitig... ;) På krogen dricker jag helst: Öl blir det oftast.. Favorituttryck: Mmmm Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag: Tidningar, Wikipedia och människor omkring mig Om 10 år... jobbar jag lite, tjänar bra och gör det som jag råkar ha lust att göra om tio år Sebastian Kåla, 21 år från Kokkola med marknadsföring som huvudämne Jag beskriver mig själv med 3 ord som: Kåla från Kåkkåla På krogen dricker jag helst: Wiski-, jallueller kåssukåla, men int kåkakåla Favorituttryck: Se nyt vaan on tyhmää juoda liikaa Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag: Simpsons Om 10 år... Hoppas jag att jag fått pappren ut från hanken! Eirik Ingman, 20 år från Vörå och ännu utan huvudämne Jag beskriver mig själv med 3 ord som: Social, lat, bekräftelsesökande På krogen dricker jag helst: Öl e studentvänligast! Favorituttryck: 14is är ingen ålder, det är en livsstil. Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag: Går in på Youtube och kikar på Paul Potts first audition i Britain´s got talent, det ger rysningar Om 10 år... är jag troligen rik och olycklig eller fattig och lycklig. Annika Törnroos, 25 år från Kyrkslätt med marknadsföring som huvudämne Jag beskriver mig själv med 3 ord som: Vänlig, hjälpsam, barnslig På krogen dricker jag helst: Lonkku, men det blir oftast päroncider eftersom det är billigare på Fone... Favorituttryck: De fixar sig! Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag: Besöker jag styrelserummet. Om 10 år... är jag hoppeligen rik Mikaela Holmström, 22 år från Vörå med finansiell ekonomi som huvudämne Jag beskriver mig själv med 3 ord som: Ärlig, social, smågalen På krogen dricker jag helst: en skumpaflaska delad med nära & kära Favorituttryck: Jag kan om jag vill! Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag: Biografier Om 10 år... Nöjd och glad med allt som livet ger! Jennie Wåge, 23 år från Vasa med marknadsföring som huvudämne Jag beskriver mig själv med 3 ord som: Frågvis, glaaad och halveffektiv På krogen dricker jag helst: Hotshots! Favorituttryck: Det händer och fötter. Som inspirationskälla ser/lyssnar/läser jag: Jag blir inspirerad av mitt studieutdrag när jag ser hur mycket utrymme för förbättring det finns. Om 10 år... Är jag FN:s generalsekreterare HANKEITEN 01/08 29 » STUDIELIV ! ? O V O R P ÄR EN ÄR DETH (plock frå n Schwe [43] Ordassociationsleken... 11.1.2008 12:32:20 avhandling [44] ”Ordassociationsleken...” 17.1.2008 17:57:18 Kalendern e ful, opraktisk o dyr! 11.1.2008 12:36:35 orangutang penis [40] Re: SKIT KALENDER Klagohörnan, varsågoda! bben) 16.1.2008 13:03:12 Jag har en stor fisk på en dag (25.2.), så stor att man inte kan skriva något dit. Styrelsen suger och e skit! Printrarna fungerar int o printkrediterna har endast gjort det jobbigare o hela systemet e bedrövligt! Böckerna på IB e dyra! IB e helt skit! Kaffemaskinen utanför matsalen e ful! REKLAM Dessutom suger musiken på Casa! Kom med i redaktionen! Vill du skriva, fota eller illustrera för Hankeiten? Mejla chefred@shs.fi! Inte kan någon stava heller nuförtiden! [3] Re: Kaffemaskin utanför matsalen 16.1.2008 18:57:43 [1]: Ja, skrota den med detsamma. Allt som inte är gjort av guld och inte tar diamanter som betalningsmedel är helt enkelt undermåligt! och varför är inte kalendern av krokodilläder och designad av chanel?! [6] Re: Världsekonomin... 24.1.2008 22:33:11 [5]: Skamligt att du inte vet skillnaden mellan en recension (en bedömning) och en recession (en lågkonjunktur). 30 HANKEITEN 01/08 Vittu [3] Re: Ränteplacering? 29.1.2008 22:43:32 Köp knark för hela summan. Jag har hört att priserna kommer att skjuta i höjden efter att Karalahti har satts in i en bur. [6] Re: För er som klagar på andras 31.1.2008 21:53:03 min poäng var ju nog enbart att i dagens läge är varannan stackare (insert your favorit disability here). KARRIÄR Angelica Heldt – hankeit och entreprenör i Portugal Text: Lauri Peltonen Foto: Angelica Heldt Har du någonsin drömt om en internationell karriär? Det lär de flesta andra också ha gjort, nämligen blott drömt. Hurdant är det, månntro, när drömmen blir verklighet? Det vet Angelica Heldt, som i 11 års tid, genast efter sin examination, levt livet av en kosmopolit i Singapore, London och nu i Cascais, Portugal, där hon etablerat sig som entreprenör. Telefonen ringer 20 minuter senare än överenskommet. Ja – nog märker man att någon bott i flera år i Portugal. Efter det sedvanliga småpratet om Finlands usla vinter och Portugals solklara himmel, är det dags för intervjun med en spännande personlighet, nämligen hankenalumnen Angelica Heldt. Angelica studerade på Hanken åren 199096. Hennes huvudämne var internationell marknadsföring. Hon anser att hennes studier i internationell marknadsföring absolut hjälpt henne på traven under hennes långa utlandsvistelse. ”Hanken är som plats jättebra för networking”, är något hon vill poängtera. Detta, främst i ljuset av att det i metropoler, såsom Singapore och London, är livsviktigt att bemästra networking, vilket Hanken gett henne god beredskap i. Angelica säger sig alltid ha haft en drift att åka utomlands. Under sin studietid jobbade hon bl.a. som skidguide i alperna under tre säsonger, och en sommar i Spanien som aktivitetsguide. Beslutet att jobba utomlands som färdig ekonom kom med andra ord rätt naturligt för henne. En kuriositet är att hon aldrig jobbat stadigvarande i Finland. Livet som världsmedborgare Angående vistelserna i Singapore och London, uttrycker Angelica sin förtjusning över orternas särpräglade känsla av internationalitet och färggranna skara av kol- leger. Under sin mångfacetterade karriär har hon jobbat för ett antal företag inom medie-, internet- och expo-branscherna. Senast jobbade hon för Portugisiska medicinindustrin. Nu har hon etablerat sig som entreprenör i Cascais, Portugal, på kusten ca 30 km västerut från Lissabon. Den främsta anledningen till att hon valt just denna ort är att hennes man är Portugis. Att bli företagare var något hon funderat på redan i Singapore, men väl i Portugal, när hon slagit sig ner med sin man, började allt vara lämpligt för att starta eget. Etableringen i Portugal När hon för ett år sedan grundande sitt HANKEITEN 01/08 31 » KARRIÄR företag hade de portugisiska myndigheterna kört igång med ett banbrytande koncept att man kunde starta ett företag på en dag. Detta innebar att fastän allt i Portugal enligt Angelica är grymt byråkratiskt, var papperskriget koncentrerat till en enda byggnad, så att den tidigare upp till ett halvt år varande processen gick att undanstöka på en dag. Angelicas företag heter ”2-Par Wine” och erbjuder enligt företagets webbsida (www.2parwine.com): ”Customized, allinclusive luxury wine & activity tours for individuals who enjoy quality and excellence on every level.” Företaget är alltså verksamt inom upplevelseindustrin. Angelica instämmer i att företaget valt ett noga avgränsat nischsegment, men framhäver att företaget bjuder på en mångfald andra aktiviteter utöver vinresor – golf, ridning och spabesök ingår också till företagets förfinade utbud. Hon är också mån om att anmärka att ridscenen i Portugal är unik: ”Här finns fantastiska ridskolor med lusitano hästar, som är välkända.” Rubriken för Angelicas gradu lyder som följande: ”Aktivitetsresor – ett koncept för framtiden”. ”Jag har alltid haft en länk mot turismen”, är hennes kommentar till den slående samstämmighet hennes akademiska och yrkesmässiga aktivitet uppvisat. 2 Par Wine Namnet ”2 Par Wine” är en förbryllande och kryptisk helhet med många synergier. I grunden avser ”par” initialerna av de grundande medlemmarna (Paula, Angelica, Ruy), men även ”par” som i golf. ”Two” hänvisar till kombinationen av flera former av aktiviteter. ”Wine” står lyckligtvis bara för vin. Företagets marknad är huvudsakligen England, men eftersom Angelica är hemma från Finland och hennes affärspartner från Sverige, är Skandinavien i stort även en viktig marknad. Den egentliga verksamheten sker i nära samarbete med flera 5-stjärniga hotell i omnejden. Till en början ordnade företaget dagsutflykter, men numera är det i huvudsak sysselsatt med veckoslutsresor och hela veckor varande program. Entreprenörerna arbetar tillsvidare med hemmet som kontor, men anskaffningen av egentliga kontorspremisser ingår i planerna. Verksamhetens risk är enligt Angelica liten, eftersom majoriteten av verksamheten är outsourcad – t.o.m. bilarna är inhyrda. För kunnandet står två marknadsförare, då Angelicas svenska partner, som till skillnad från Angelica talar flytande portugisiska i och med att hon är gift med en brasilianare, även studerat internationell marknadsföring. För att få hem budskapet om företagets raffinerade utbud deltar Angelica flitigt på ett antal mässor. Ifjol var hon på resemässan och i år skall hon närvara på vinmässan. Flera mässor i övriga Norden och England är också på agendan. Hon är i nära samarbete med ”Vini Portugal” som är en förening för vin på exposcenen. Mässorna är inte bara ett sätt att nå kunder, utan 32 HANKEITEN 01/08 KARRIÄR även samarbetspartners: ”Vi har talat med marknadsföringschefen på Finnair och vi har i planerna att möjligtvis få in vinresorna som någonting, som frequent flyers kunde använda sina poäng på.” Dylika planer är på bordet också med British Airways. Övriga huvudsakliga samarbetspartners är ett antal golfklubbar i England, främst för att golfare i stort är avsevärt mera benägna att förstå sig på utflykter till vingårdar än de som kommer till Portugal för att sola och ligga på stranden. Handelskammaren och Finpro är också viktiga medarbetare. Skräddarsydd vinsemester för hankeiter Enligt Angelica skulle en tre dagars resa vara perfekt för en komplett upplevelse: ”Då skulle ni kunna åka upp till Douro [en av de största floderna på den iberiska halvön], som är var de bästa vinerna finns, och som är otroligt vackert.” Hon planerar vidare att man då kunde åka längs med floden i traditionella rabelo-båtar. Vid sidan om det flitiga vin-smuttandet, skulle man också kunna unna sig ett par golfrundor på de gröna kullarna, som omger floden. Därutöver skulle man äta ”fantastisk mat” och besöka portvinslodger [traditionella vinkällare i stil med spanska bodegas] som är 300 år gamla. Angelica är även mån om att poängtera att Portugal är ”fullt av historia och ruiner” och gamla, pittoreska städer, så möjligheterna till en mångsidig kulturupplevelse är väldiga. Vingårdarna i sig bjuder även på spännande tidsfördriv, då man t.ex. på en gård kan åka upp i en luftballong och dricka champagne, medan man ser över Alentejos [provins i sydost som gränsar med Spanien] platta landskap med vinodlingar och korkträdsskogar. ”Det är ganska skojigt”, är hennes reflektion över luftballongsbravaden. själv. Följaktligen har de flesta nordbor i Portugal egna företag. ”Det gäller att se var man befinner sig”, är hennes tongivande kommentar, eftersom en etablering i t.ex. London skulle ha helt andra implikationer än en i Portugal. För hennes del banades vägen som företagare genom tålamod och långvarigt skapande av nätverk, då hon före grundandet varit redan en längre tid i Portugal. ”Idén om vinresor kom redan första hösten då vi hade flyttat hit. Min styvfar är engelsk och vi gjorde en fantastisk tur … och bokade in oss och smakade på viner och jag var helt fascinerad.” Angelica hade varit med om vinprovning i Napa Valley, Kalifornien, och betalat uppemot $30 per vinprovning: ”Det är grym ’business-mind’ bakom det. Här i Portugal är det ägarna som står själva och berättar och är jätte entusiastiska, och du ser något som du kanske inte ser på många andra ställen … och som gör det jätte charmigt.” Enligt Angelica hjälpte de två påföljande åren hos portugisiska medicinindustrin mycket för att få grepp om hur Portugal fungerar och hur portugiser resonerar. Vad hon anser vara riktigt skojigt med vinbranschen är att den traditionellt varit internationell med flera århundraden av export till marknader i övriga Europa. Det innebär att vinodlarna är tämligen öppensinnade. Angelica Heldt Född: 1971 i Stockholm Familj: Man och en son på 9 månader Bor: Cascais, Portugal Utbildning: EM (Internationell marknadsföring) Karriär: Messe Duesseldorf Asia Pte 19981999, IPC Media 1999-2000, IfYouTravel. com 2000-2001, PBI Media Ltd 2001-2002, Reed Exhibitions 2002-2004, Pharmaportugal 2005-2006, 2 Par Wine Lda 2007Hobbyer: Squash, aerobics, golf, dykning, skidåkning och vin Senast lästa bok: ”Labyrinth” av Kate Mosse Framtidsplaner: Angelica avser att fortsätta med businessen och bo kvar i Portugal. Framtiden Angelica avser att fortsätta med verksamheten, eftersom företaget fått ta del av god respons. ”Vi tänker fortsätta, och nästa steg skulle vara att börja exportera vin.” Hon skulle vilja sälja vin på nätet, men lagstiftaren har tillsvidare inte förhållit sig alltför välvilligt till hennes planer att inskränka Alkos monopol. På det privata planet konstaterar hon att familjen kommer att bo kvar i Portugal. För hankeiter, som vill etablera sig utomlands, har hon flera goda råd. Allmängiltiga mirakellösningar finns i Angelicas tycke inte, så det gäller att se var man befinner sig och vilka möjligheter som finns. I Portugal måste man, enligt Angelica, skapa möjligheterna HANKEITEN 01/08 33 Jobbakuten KARRIÄR Vi hjälper dig med dina jobb- och karriärfunderingar! SEFE Har du redan sommarjobb? Trots att de flesta börjat söka sommarjobb redan i januari, skall du inte ge upp hoppet ifall du inte ännu hunnit börja söka, eller inte ännu fått ett sommarjobb. Då är det bara dags att sätta lite fart på, men kom ihåg att du inte är ensam i sökandet. Goda råd och hjälpmedel hittar du i SEFEs guide om att söka arbete. SEFEs guide om Att söka arbete Guiden om att söka arbete är en tjänst som SEFE erbjuder sina studerandemedlemmar. I guiden finns allt från årets lönerekommendationer och råd om vad det lönar sig att skriva in i ett arbetsavtal samt vad det lönar sig att fästa extra uppmärksamhet på till hjälpmedel och exempel på hur man gör en bra cv. Förutom praktiska råd och hjälpmedel, kan du även läsa intressanta artiklar om ekonomer i arbetslivet, bland annat om Caspar Berntzen, vd för Canal+ i Finland. Caspar Berntzen har studerat på Hanken i Helsingfors, och är medlem i understödsföreningen samt Hankenambassadör. I intervjun kan du läsa om hur han kommit till den position han har idag, höjdpunkterna i hans karriär hittills, hans råd åt studeranden och mycket mer. Arbetslivsguiden hittar du från och med i år på nätet, på www.kylterit.net, genom att logga in med ditt medlemsnummer som finns i registerutdraget du fått från SEFE i slutet av förra året, varefter du hittar guiden om att söka arbete längst ner i balken till vänster. Ifall du inte längre har kvar ditt medlemsnummer, får du det genom att maila jasenrekisteri@sefe.fi. Efter den första inloggningen, har du möjlighet att skapa eget användarnamn och lösenord. Juridiska tjänster SEFE står vid din sida även då du blivit erbjuden arbete och skall underteckna ditt arbetsavtal, genom de juridiska tjänster SEFE erbjuder sina medlemmar. Ifall du tycker att avtalet verkar otydligt, eller helt enkelt vill vara på den säkra sidan, kan du ta kontakt med SEFEs jurist, Jutta Nieminen ( jutta.nieminen@sefe.fi, eller 0201 299 218 ) och be henne se över avtalet innan du skriver under. På det sättet undviker du möjliga negativa överraskningar. Lycka till med sommarjobbssökningen och ha en skön vår önskar, Astrid Mangs SEFEs kontaktperson Astrid Mangs Astrid är SEFE-kontaktperson vid Hanken i Helsingfors och fungerar som din länk till SEFE, Finlands Ekonomförbund. Hennes uppgift är att informera dig om SEFE: s tjänster och förmåner samt aktuella saker gällande arbetslivet. tfn: 050 3756 866 e-post: astrid. mangs@sefe.fi Heidi Reunanen Heidi är SEFE-kontaktperson i Vasa. e-post: heidi.reunanen@sefe.fi EKONOMFORUM Helsingfors Hanken, tredje våningen, mottagning 10-15 Paula Majuri karriärplanerare tfn: 09-43133539 e-post: paula. majuri@hanken.fi Paula hjälper dig med allt som har med jobbsökande och karriär att göra. Behöver du hjälp med arbetsansökningar, cv eller vill diskutera karriärplaner i största allmänhet är det bara att kontakta Paula! Nicolina Zilliacus rekryteringsassistent tfn: 09-43133541 e-post: nicolina. zilliacus@hanken.fi Nicolina sköter om arbetsplatsannonser och Ekonomforums cv-databas. Hon svarar också på allmänna frågor om cv och ansökan. Vasa Hanken, första våningen, mottagning 9-15 Ann-Christine Hemming karriärplanerare tfn: 06-3533 731 e-post: ann-christine. hemming@hanken.fi Ann-Christine hjälper Vasastuderande med karriärfrågor. 34 HANKEITEN 01/08 Find your key to unrivaled choices and experiences Join McKinsey Helsinki as a Management Consultant (Junior Associate). At McKinsey you will have the opportunity to help, learn from, challenge, and be challenged by leaders. You will become part of the world's most influential leadership network: our clients, colleagues and alumni. McKinsey Helsinki office is looking for outstanding Master's degree candidates to join the McKinsey network. We hire exceptional people with excellent capabilities and great potential in problem solving, achieving, leadership and interpersonal skills. To learn more about our work, people and career options visit www.mckinsey.fi With any questions, please contact Merja Kolehmainen, +358 9 6157 100. You can send your application anytime by filling in an online application at www.mckinsey.fi HANKEITEN 01/08 35 © 2008 Accenture. All rights reserved. Tackling complicated situations with creativity. Just another day at the office for a Tiger. Join Accenture for a career that keeps you motivated and moving forward. Work on vital assignments for top class clients and help them achieve high performance. Push yourself, while developing your skills and confidence. Work with the best people worldwide to solve problems and do what hasn’t been done before. If this is your idea of a typical working day, Accenture is the place to work. Summer Internship 2008 at Accenture Accenture is a global management consulting, technology and outsourcing company. Committed to delivering innovation, Accenture collaborates with its clients to help them become high-performance businesses and governments. How would you like to challenge yourself and work for a company voted the best place to work in 2007? If you are a 3rd or 4th year student, successful in your studies, analytical and interested in consulting, apply for a Accenture summer internship by February 29th, 2008! Include your application, CV, transcript of completed courses and a copy of your high school diploma. You can also apply for Visit accenture.fi/careers 36 HANKEITEN 01/08 thesis positions all through the year. Apply for an internship or a thesis position by visiting www.accenture.fi/ careers today!
