FoU-dagen 21 April 2015

Landstinget Sörmland
FoU-centrum / CKFD
FoU-dagen
21 April 2015
- Program
- Sammanfattningar av projekt
Program
Tid: 21 april kl. 09.00 – 16.00 (kaffe serveras från 08.30)
Plats: Pandion, Mälarsjukhuset, Eskilstuna
08.30-09.00
Registrering, kaffe och smörgås
09.00
Inledning och välkomsthälsning av Jan Grönlund, Landstingsdirektör
Information om FoU-centrums verksamhet av Ove Axelsson
Utdelning av Forskningspriset
09.30
Peter Lind, fil dr i Retorik
”Retorik - effektiv hjälp till bättre kommunikation”
10.30
Kaffe/te & frukt
10.50
Linus Johnsson, PhD, Medical Doctor Uppsala University
”Förtroende för biobanksforskning: Innebörd och moralisk signifikans”
11.10
Keld Vaegter, Distriktsläkare, Med dr, Åsidans VC, Nyköping
”Promoting Rational Drug Prescribing in General Practice”
11.30
Ulf Söderström, MD PhD, överläkare, Barn och Ungdomskliniken
Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna
” Typ1 diabetes hos invandrarbarn i Sverige – studier avseende
diabetesrisk”
11.50
Sjukhusbiblioteken presenterar sin verksamhet
12.00Lunch 13.00-14.00
Lena Claesson Welsh, professor, Uppsala universitet
”Blodkärlens roll vid hälsa och sjukdom”
14.10
Projektpresentationer (se separat program)
15.10
Kaffe/te & frukt
15.30-16.00
Projektpresentationer (se separat program)
Projektpresentationer
Samtliga presentationer kommer att hållas på svenska.
LOKAL: PandionAvhandlingspresentationer
Tid
NamnTitel
10.50 Linus Johnsson
Förtroende för biobanksforskning: Innebörd och moralisk signifikans
11.10 Keld Vaegter
Promoting Rational Drug Prescribing in General Practice
11.30 Ulf Söderström Typ 1 diabetes hos invandrarbarn i Sverige – studier avseende
diabetesrisk
LOKAL: PandionVårdvetenskap
Moderator: Lena Nordgren
Tid
NamnTitel
14.10 Edit Tedenljung
Kognitiv effekt av gång med rollator hos äldre personer med nedsatt
kognition
14.25 Maria Liljeroos
Långtidseffekter på vårdgivarbörda och sjuklighet hos partners till
patienter med hjärtsvikt efter en utbildning med rådgivning och stöd:
En randomiserad kontrollerad studie
14.40 Malin Sootalu
Att vända på perspektiven- en fråga om demokrati, en ”Critical Incident Study” om att reformera logistik, paradigm och struktur i svensk
cancersjukvård
14.55 Jenny Hedberg
Arm/handfunktion hos barn med CP; förändring över tid, prediktion av kontrakturer
och metodutveckling av en objektiv metod
LOKAL: Pandion
Vårdvetenskap/Psykiatriska specialiteter
Moderator: Lena Nordgren
Tid
NamnTitel
15.30 Jenny Lordell
Ger förskrivning av Fysisk aktivitet på recept (FaR) ökad fysisk aktivitet hos hjärtpatienter efter avslutad träningsperiod på hjärtrehabiliteringen?
-En randomiserad kontrollerad studie
15.45 Katarina Georgsson &
Effekter av samtalsbehandling på psykiatriska mottagningar
Jan Eric Lundquist
Projektpresentationer
LOKAL: Hjärtat
Allmänmedicin
Moderator: Thorne Wallman
Tid
NamnTitel
14.10 Linda Lännerström
Sjukskrivningar och sjuksköterskor i primärvård –
en interventionsstudie
14.25 Gunnel Peterson
Koordinationen mellan nackmuskler är förändrad vid långvariga
besvär efter whiplash skada
14.40 Annika Bardel
Symtomrapportering från män och kvinnor i åldersgrupper
från 25-99 år
14.55 Anna-Sophia von Celsing Ger tidig multimodal bedömning och rehabilitering i samverkan med myndigheter snabbare arbetsåtergång för sjukskrivna i primärvård än sedvanlig rehabilitering?
LOKAL: Lukten
Samhällsmedicin/Allmänmedicin
Moderator: Ulf Larsson
Tid Namn Titel
14.10 Malin Udén & Martin Ward Liv & Hälsa ung för alla – folkhälsoundersökning om elever i
särskolan
14.25 Hans G Eriksson
Uppväxtvillkoren och hälsan i vuxen ålder
14.40 Fredrik Granström
De materiella och strukturella faktorernas roll för att förklara skillnader i psykosociala faktorer mellan grupper med olika utbildningsnivå
14.55 Pernilla Stener
Individuell sårbarhet och psykosocial belastning hos patienter med långvarig smärta
LOKAL: Lukten
Allmänmedicin
Moderator: Ulf Larsson
Tid Namn Titel
15.30 Eva-Maria Annerbäck
Fysisk barnmisshandel (FBM) – utsatthet och samband med ohälsa
15.45 Anna Karin Andersson
Född för tidigt - en studie om vardagsfungerande hos förskolebarn
Projektpresentationer
LOKAL: SmakenTandvård
Moderator: Yu-Hui Wang
Tid
NamnTitel
14.10 Bengt Adérn
Smärtlindring efter en intra-artikulär injektion av metylprednisolon vs. placebo på patienter med artralgi i käkleden. En randomiserad
kontrollerad blindad multicenter studie
14.25 Margitha Björksved
Sluten resp. öppen kirurgisk friläggning av hörntänder som ligger
felställda i gommen; behandlingsresultat, lönsamhet och
patienterfarenheter. En Multicenter Prospektiv RCT
14.40 Lars Hjalmarsson
Långtidsuppföljning av entandsimplantat - en systematisk
litteraturöversikt
14.55 Margareta Fridström
Långtidsuppföljning av barn som pga. tandvårdsrädsla (DF) och/eller behandlingsproblem (DBMP) fått strukturerad exponeringsbehandling (SEB) inför tandbehandling på specialistklinik i pedodonti (STV)
LOKAL: Smaken
Opererande specialiteter
Moderator: Yu-Hui Wang
Tid
NamnTitel
15.30 Florim Delijaj
Extension av nacken under sömnen med halskrage i kombination med bettskena och dess betydelse i reduktionen av apné-hypopné index hos vuxna med svår sömnapnésyndrom
15.45 Louise Olsson
Civilstånd viktigare än både region och sjukhustyp för överlevnad vid kolorektal cancer
Projektpresentationer
LOKAL: Känseln
Invärtesmedicin
Tid Namn
14.10 Lars Rombo
14.25 Charlott Mörth
14.40 Anastasia Trouva
14.55 Andreas Johansson
Titel
Kan dosering av vaccin mot TBE optimeras med hjälp av förändrade
dosintervall för personer som fyllt 50 år
Kliniska och tumörbiologiska studier av diffusa storcelliga b-cellslymfom
Polycystiskt ovariesyndrom hos kvinnor med typ 1-diabetes: förekomst,
patogenes och betydelse för bentäthet, ventrikeltömning/aptitreglering
Rektalstavsteknik minimerar stråldosen till ändtarmen vid strålbehandling
av prostatacancer
LOKAL: Känseln
Invärtesmedicin
Tid Namn
15.30 Jesper Sperber
Moderator: Staffan Eriksson
Moderator: Staffan Eriksson
Titel
Exponering för mekanisk ventilation och endotoxin påverkar bakterieväxt
och immunsvar vid experimentell ventilatorassocierad pneumoni
7
LOKAL: Pandion
TID: 10.50
Förtroende för biobanksforskning: Innebörd och moralisk signifikans
Avhandlingspresentationer
Linus Johnsson, Läkare, VC Strängnäs, PhD Medical doctor, Uppsala University
8
Vilken roll bör förtroende spela i biobanksforskning? Är det något som vi måste odla (ungefär som vi
odlar potatis)? Eller är det etiskt relevant av någon annan anledning? Hur förhåller sig förtroende till
forskarens individuella moraliska ansvar? I min avhandling närmar jag mig de här frågorna genom
både empiriska (erfarenhetsbaserade) och filosofiska (analyserande och argumenterande) metoder. Jag
drar fyra övergripande slutsatser:
1. I motsats till vad man befarat tycks människor ha förtroende för biobanksforskning, i synnerhet i
Sverige, men eventuellt även i andra länder.
2. I begreppet förtroende ryms det normativa förväntningar, det vill säga förväntningar om vad som
bör göras snarare än vad man tror kommer att göras. Den som har någons förtroende har också ett
moraliskt ansvar att hantera förväntningarna. Detta ställs på sin spets i situationer där förtroendet upplevs bygga på missförstånd eller när förväntningarna är orimliga.
3. Man måste skilja mellan förtroende mellan personer och det som ibland kallas “allmänhetens
förtroende” för forskning. Det senare brukar man försöka mäta med hjälp av attitydundersökningar,
oftast med målet att få en uppfattning om hur villig befolkningen är att delta i forskning under olika
förutsättningar. Påstådda effekter på “allmänhetens förtroende” används sedan för att legitimera samhällets reglering av verksamheten. Men det här förtroendebegreppet är inte så väl lämpat för att identifiera forskarens moraliska plikter.
4. Forskaren kan aldrig avsäga sig sitt individuella moraliska ansvar. Även om det finns regler och
riktlinjer, forskningsetisk prövning och procedurer för att inhämta informerat samtycke, kommer
etiska överväganden alltid att behöva göras av den enskilda forskaren under loppet av ett
forskningsprojekt. Forskaren måste alltid fråga sig hur han eller hon bör agera för att vara värd
forskningsdeltagarnas förtroende snarare än för att få det. På detta sätt kan forskningen bli mer moraliskt acceptabel.
LOKAL: Pandion
TID: 11.10
Promoting Rational Drug Prescribing in General Practice
Keld Vaegter, Distriktsläkare, Med dr, Åsidans VC, Nyköping
Avhandlingspresentationer
Aims: To introduce the concepts “quality assurance” and “rational drug prescribing” and
“outreach visits” in general practice in Storstrøm County, Denmark and study the effect of
unsolicited mailed feedback and outreach visits on drug prescribing.
Methods: The first step was to generate standardised charts displaying the county variations of drug volume prescribing within 13 major drug groups at the 2nd ATC-level. The
charts were mailed unsolicited to the 94 general practices in the county. Each practice
could identify its position within the county variation. This procedure was repeated every
six months from 1992 to 1998. In 1998 annual outreach visit were offered to the general
practice and 88 of 94 practices accepted. The awareness of prescribing profiles was monitored during the visits in 1998 and 1999. In 2000 a randomised controlled trial allocating
practices into two parallel arms was launched. Effects of two desk guides on rational drug
prescribing promoted during outreach visits were evaluated.
Results: During the period of mailed feedback, there was a large variation in drug prescribing volumes between practices but little within-practice variation over time. No significant change was detected. Practitioners’ assessment of their own prescribing profiles
improved significantly through the outreach visits. The prescribing of antibiotics was significantly affected by the desk guide whereas no effect was detected on the prescribing of
non-steroid anti-inflammatory drugs.
Conclusions: Semi-annually mailed feedback over a seven-year period had no significant
effect on prescribing volumes or variations in prescribing volumes, but some effect on
the practitioners’ awareness of their own prescribing profiles. Outreach visits significantly
improved the awareness. A randomised controlled trial using outreach visits combined
with a simple desk guide affected the prescribing of some antibacterial drugs as intended
whereas the similar intervention had no detectable effect on the prescribing of non-steroid
anti-inflammatory drugs.
9
LOKAL: Pandion
TID: 11.30
Typ 1 diabetes hos invandrarbarn i Sverige - studier avseende diabetesrisk
Ulf Söderström, MD PhD, överläkare, Barn och Ungdomskliniken Sörmland, Mälarsjukhuset
Eskilstuna
Avhandlingspresentationer
Sverige innehar tredje plats i diabetes-incidens bland unga människor efter
Finland och Sardinien. En femtedel av befolkningen har invandrarbakgrund.
8
Vi har ett flertal invandrare från länder där risken för T1D är avsevärt lägre.
Migration som ett naturligt experiment är ett koncept för att bedöma risken att
få diabetes för barn till föräldrar med utländsk bakgrund och studera interaktionen mellan genetik (genotyp) och miljöpåverkan (fenotyp).
Syfte: Att studera risken att utveckla diabetes för barn till immigrerade föräldrar boende i
Sverige (I) och vidare studera risken om barnet är fött här eller i hemlandet (II).
Att specifikt utvärdera om barn från Östafrika har ökad risk för T1D (III). Att undersöka om
kliniska och socio-demografiska faktorer vid diabetesdebuten skiljer mellan invandrarbarn och
svenska barn (IV) och slutligen önskar vi studera det kliniska utfallet och påverkan av sociodemografiska faktorer vid diabetesdebuten hos dessa barn efter tre års behandling (V).
Metod: Alla fem studierna är nationella, populationsbaserade observationsstudier utifrån prospektivt insamlade data. Statistiska analyser utförda huvudsakligen med logistisk och
linjär regression.
Resultat: Föräldrarnas ursprungsland är en stark determinant för barnens risk att utveckla T1D.
Barn till invandrade föräldrar tycks behålla sin låga risk jämfört med svenska barn (I). När vi
adderade faktorn född i Sverige ändrades mönstret, det var signifikant (p < 0,001) ökad risk för
T1D om barnen var födda i Sverige (II).
Barn från Östafrika har en betydande risk för T1D, speciellt om de är födda i Sverige (III). Invandrabarn och ungdomar har sämre metabol start vid diabetesdebuten jämfört med sina svenska kamrater (IV). Efter tre års behandling har invandrabarnen fortsatt högre HbA1c jämfört med
de svenska barnen (V).
Slutsats: Genotyp och påverkan av miljöfaktorer i fosterlivet eller tidigt efter födelsen har stor
betydelse för risken att utveckla T1D. Detta pekar mot att epigenetik/fetal programmering spelar
en stor roll. Barn från Östafrika har hög risk att utveckla diabetes. Invandrabarn har sämre
metabol start vid diabetesdebuten, vilket kvarstår efter tre år.
LOKAL: Pandion
TID: 14.10
Kognitiv effekt av gång med rollator hos äldre personer med nedsatt
kognition
Edit Tedenljung, Leg sjukgymnast, Sjukgymnastiken plan 2, Mälarsjukhuset,
631 88 Eskilstuna
LOKAL: Pandion
TID: 14.25
Långtidseffekter på vårdgivarbörda och sjuklighet hos partners till patienter med hjärtsvikt efter en utbildning med rådgivning och stöd:
En randomiserad kontrollerad studie
Maria Liljeroos, Leg sjuksköterska, HIA Mälarsjukhuset
Vårdvetenskap
Bakgrund: En stor andel av den äldre befolkningen i Europa lider av demenssjukdom. En sekundär kognitiv uppgift (SKU) som till exempel att räkna baklänges, påverkar gångförmågan. Äldre
med kognitiv nedsättning har dubbelt så hög fallfrekvens som äldre personer med intakt kognitiv
förmåga. Att utföra en SKU har visat sig påverka gångförmågan negativt hos äldre med kognitiv
nedsättning. En faktor som kan påverka personens förmåga att gå med gånghjälpmedel är personens kognitiva resurser att hantera och använda hjälpmedlet på rätt sätt.
Metod: Experimentell studie där tidsskillnaden för promenader med och utan SKU jämförs mellan gång med och utan rollator. Inklusionskriterier: äldre personer över 65 år med nedsatt kognitiv
förmåga som går både med och utan rollator.
Resultat: Den interaktionsterm som visar på den kognitiva belastningen av att gå med rollator var
för hela gruppen (N=31) inte signifikant. För den grupp som utifrån MMT var sämre på att räkna
baklänges var den kognitiva belastningen av rollator signifikant. För den grupp som utifrån MMT
var bättre att räkna baklänges sågs ingen belastande effekt på kognitionen.
Slutsats: Resultaten i denna studie är inte helt entydiga men om den kognitiva belastningen är
tillräckligt stor så stödjer resultaten tidigare forskning som säger att gång med rollator belastar
kognitionen mer än gång utan rollator.
Bakgrund: Vård av patienter med hjärtsvikt bedrivs ofta i hemmet med hjälp av närstående.
Många parter tar ett stort ansvar utan att vara medveten om den börda det kan innebära. Vårdbörda
har förknippats med fysisk och psykisk utmattning som ofta ökar med tiden.
Syftet var att undersöka utveckling av vårdgivarbörda och sjuklighet över tid hos partners till patienter med hjärtsvikt efter en intervention med utbildning och psykosocialt stöd.
Metod: Data från en randomiserad, kontrollerad interventionsstudie med 24-månaders uppföljning
har analyserats. Paren i kontrollgruppen fick sedvanlig behandling. Interventionsgruppen deltog i
en sjuksköterskeledd utbildning med rådgivning och stöd i syfte att stärka parens egenvårds- och
problemlösningsförmåga.
Resultat: 155 partners deltog, (intervention n= 71). Interventionen visade inga signifikanta skillnader i upplevd vårdbörda eller antal vårdtillfällen efter 24 månader. Den totala vårdbördan ökade
markant i båda grupperna jämfört med baseline (36 vs 38, p<0,05). Båda grupperna rapporterade
minskad fysisk hälsa efter 24-månader jämfört, men interventionsgruppen rapporterade en större
minskning av både fysiskt hälsoindex (p<0,05) och fysisk funktion (p<0,05).
Slutsats: Studien är den första långtidsuppföljningen av vårdgivarbörda hos partners till patienter
med hjärtsvikt och resultatet beskriver en ökning av börda över tid. Det är därför viktigt att identifiera partners som upplever hög vårdgivarbörda och rikta stödjande insatser till dem.
11
LOKAL: Pandion
TID: 14.40
Att vända på perspektiven- en fråga om demokrati, en ”Critical Incident Study” om att reformera logistik, paradigm och struktur i svensk cancersjukvård
Vårdvetenskap
Malin Sootalu, Verksamhetsutvecklare, Kliniken för Kirurgi och Urologi, Mälarsjukhuset,
631 88 Eskilstuna
12
Bakgrund: Detta projekt handlar om vad deltagarna i ett förbättringsarbete lärt sig under arbetet
med att förändra en vårdprocess som också har betydelse för att verkligen se personen som drabbats ur det som brukar benämnas patientens perspektiv. Det finns relativt lite kunskap om hur ett
projekt som ett förbättringsarbete, påverkar en förskjutning i perspektiv från systemcentrerad vård
till personcentrerad vård, därav denna studie.
Metod: Studien är en fördjupad fallstudie. För att undersöka situationer där deltagande i kvalitetsförbättring om malignt melanom leder till ”vändpunkter” och en ökad medvetenhet om betydelsen
av personcentrerad vård, har “Critical Incident Technique” (CIT) använts enligt Flanagan (1954).
Genom analys, tolkning och sammanställning förutsätts ett förtydligande om vilken betydelse avgörande situationer har i ett förbättringsarbete där personens behov är centralt.
Resultat: Preliminära resultat visar att situationer som innebär att se sig själv som subjekt i projektet, att vara betydelsefull, leder till en rörelse mot ett personcentrerat arbetssätt. Preliminära
resultat visar också att verka som agent för patienten, att patienten blir ”konkret”, innebär ett paradigmskifte i vårdandet och i mötet med patienten.
Slutsats: Projektet visar att det går att reformera logistik och praktik, att det går att förändra sitt
arbetsätt och framförallt att det går att ändra på perspektiven från ett systemcentrerat perspektiv
till ett personcentrerat perspektiv.
LOKAL: Pandion
TID: 14.55
Arm/handfunktion hos barn med CP; förändring över tid, prediktion av kontrakturer och metodutveckling av en objektiv metod
Jenny Hedberg, Doktorand Karolinska Institutet Institutionen för Kvinnors och barns hälsa,
Leg arbetsterapeut, Barnhabiliteringen Sörmland
Bakgrund: Den vanligaste orsaken till motoriska funktionsnedsättningar hos barn är cerebral
pares (CP). Vi saknar kunskap om rörlighetsutvecklingen i arm och hand, uppkomst av rörelseinskränkningar och dess relation till aktivitetsutförande hos barn med CP. Vi känner inte till hur
rörelsemängd påverkar funktion och aktivitetsutförande. Nya metoder behöver utvärderas för
diagnosgruppen, för att ge oss nya perspektiv. Accelerometri metoden kan berika oss med ny
objectiv kunskap om barn med CP. Resultaten kan ge en ökad förståelse för rörelsemängdens
betydelse.
Fyra studier planeras: I: Kontrakturutveckling i övre extremiteter hos barn med cerebral pares, en populationsbaserad longitudinell studie. II: Retrospektiv kartläggning av behandlingspredicerande faktorer till injektioner med BoNT i arm/hand hos barn med CP. III: Accelerometri som ett mått på rörelseutförande i övre extremiteterna i vardagslivet; Metodutveckling,
validering, reliabilitetsprövning och användbarhet av metoden. IV: Utvärdering av känslighet
för förändring hos olika kliniska resultat mätningar och accelerometri efter BoNT injektioner i
övre extremiteter hos barn med CP.
Syfte: Syftet med avhandlingen är att förebygga kontrakturutveckling i arm/hand hos barn med
CP och att vidareutveckla en objektiv metod för utvärdering av rörelseutförande i vardagslivet.
Metoder: Retrospektiv data av rörlighetsutveckling och funktion inhämtas från det nationella
kvalitets registret CPUP. Accelerometri kommer att användas för objektiv registrering av rörelsemängd och rörelsekvalitet. Validitet, reliabilitet och känslighet för förändring kommer att
utvärderas.
Resultat: Inga resultat kan redovisas.
LOKAL: Pandion
TID: 15.30
Ger förskrivnng av Fysisk aktivitet på recept (FaR) ökad fysisk aktivitet hos hjärtpatienter efter avslutad träningsperiod på hjärtrehabiliteringen? En randomiserad kontrollerad studie
Jenny Lordell, Leg sjukgymnast, Sjukgymnastiken, Nyköpings lasarett
Vårdvetenskap
Bakgrund: En viktig del av sekundärprevention vid kranskärlssjukdom är fysisk aktivitet och träning. Tidigare forskning har visat att regelbunden träning inom hjärtrehabilitering minskar mortaliteten utan att man sett några risker med träningen. Utmaningen består i att få patienterna att fortsätta
träna efter hjärtrehabiliteringen och syftet med studien är att undersöka om tillägg FaR och MI utöver allmän information om vikten av fortsatt träning kan bidra till ökad fysisk aktivitet hos patienter
jämfört med endast allmän information om vikten av fortsatt träning efter genomgången poliklinisk
träningsperiod på hjärtrehabiliteringen.
Metod: Deltagarna randomiseras till interventions- eller kontrollgrupp. Interventionsgruppen får
Fysisk aktivitet på recept (FaR) och ett motiverande samtal (MI) samt ett telefonsamtal utöver den
allmänna informationen om träning vid kranskärlssjukdom som alla deltagare får. Interventionen utvärderas med International Physical Activity Questionnaire short form (IPAQ) och ett submaximalt
cykeltest vid studiestart och efter 4 månader.
Resultat: 45 deltagare har inkluderats hittills. 90 patienter behövs för nå power. Preliminära gruppjämförelser har gjorts på 19 deltagare för att se om det finns några tendenser till skillnader. Inga
skillnader i aktivitetsnivå mellan grupperna kunde påvisas. En trend med något mindre försämring i
prestationsförmåga vid cykeltestet kunde ses vid uppföljningen hos interventionsgruppen.
Slutsats: Studien är inte avslutad.
13
LOKAL: Pandion
TID: 15.45
Effekter av samtalsbehandling på psykiatriska mottagningar
Psykiatriska specialiteter
Jan-Eric Lundquist, Leg psykoterapeut och Katarina Georgsson, Leg psykolog, Psykiatrisk
mottagning 2, Nyköpings lasarett, 611 85 Nyköping
14
Bakgrund: Samtalsbehandling utgör en stor del av de behandlingsformer som återfinns på
psykiatriska mottagningar. Det finns begränsad dokumenterad kunskap om hur samtalsbehandling fungerar i ett kliniskt kontext, där patienterna har hög samsjuklighet och många
påverkansfaktorer förekommer.
Metod: Projektet är en kvantitativ och prospektiv icke-interventionsstudie. Deltagarna
utgörs av patienter som får samtalsbehandling för ångest-/depressionsproblematik på de
psykiatriska mottagningarna i Sörmlands västra och södra länsdelar. I studien ingår bl.a. de
validerade självskattningsinstrument BAI, MADRS, Q-LES-Q-SF, SCL-90, AUDIT och
DUDIT, samt ett egenkonstruerat formulär kring patientnöjdhet. Patienterna besvarar formulär i huvudsak vid behandlingens start och avslut, samt ett år efter avslutad behandling.
Resultat: Analys av de första 150 patienterna, som besvarat frågeformulären vid start av
samtalsbehandling, visar att det finns en hög korrelation mellan depressionsnivå och ångestnivå, samt att det finns en omvänd korrelation mellan dessa mått och livskvalitet. De 25
första patienterna som avslutat sin samtalsbehandling uppvisar på gruppnivå en symtomreduktion på ca 40 %.
Slutsats: Patienterna är motiverade att delta i studien. Analys av besvarade formulär visar att
formulären är korrekt ifyllda, fungerar praktiskt och är relevanta. Vi har fått fram intressanta
resultat. Materialinsamling pågår.
LOKAL: Hjärtat
TID: 14.10
Sjukskrivningar och sjuksköterskor i primärvård - en interventionsstudie
Linda Lännerström, Distriktssköterska, Doktorand, Vårdcentralen City, Kungsgatan 39, 631 88
Eskilstuna
LOKAL: Hjärtat
TID: 14.25
Koordinationen mellan nackmuskler är förändrad vid långvariga besvär efter
whiplash skada
Gunnel Peterson, Leg sjukgymnast, Doktorand vid Linköpings universitet.
Arbetsplats: Kullbergska sjukhuset Katrineholm, VC Linden. Adress: Sjukgymnastiken plan 4,
Kullbergska sjukhuset, Katrineholm
allmänmedicin
Bakgrund: Frågeställningar som rör sjukskrivning är vanligt förkommande i Hälsooch sjukvården. Inom primärvård hanteras sjukskrivningsärenden huvudsakligen av
läkare men också av andra yrkeskategorier. Sjuksköterskor i primärvård är inblandande i
sjukskrivningsprocessen när en vårdsökare kontaktar vårdcentralens telefonrådgivning. Syftet
med studien är att beskriva sjuksköterskors kunskaper och attityder till försäkringsmedicinska
frågeställningar i primärvården, samt genomföra en utbildningsintervention för sjuksköterskor
och därefter mäta effekten av utbildningen.
Metod: Studien är en klusterrandomiserad deskriptiv och komparativ interventionsstudie i
Sörmlands län. Initialt får samtliga sjuksköterskor (N=ca 240) som arbetar i telefonrådgivning
på vårdcentraler i Sörmlands län en enkät som innehåller frågor om kunskap och attityder till
försäkringsmedicin. Efter detta erbjuds, hälften av vårdcentralerna en utbildningsintervention,
Randomiseringen sker i kluster utifrån vårdcentraler där hälften av vårdcentralerna, och där
anställda sjuksköterskor (N=ca 120) som arbetar i telefonrådgivning, erbjuds deltagande. Sex
månader efter interventionen får alla sjuksköterskor (N=ca 240) som arbetar i telefonrådgivning
på vårdcentral i Södermanlands län samma enkät igen. Efter detta utbildas de sjuksköterskor
som inte blivit randomiserade i första omgången.
Resultat: Analyser pågår av den första enkäten och preliminära data presenteras.
Slutsats: Pågående studie, inga slutsatser är dragna ännu.
Bakgrund: Långvariga besvär efter whiplash skada, whiplash-associated disorder (WAD), är vanligt och medför personligt lidande och kostnader för individ och samhälle. Trots årtionden av forskning är orsaken till besvären till stor del okända. Nackmusklernas funktion är viktiga för stabilitet i
halsryggraden men diagnostiska verktyg saknas. Syftet med studien var att utveckla en modell för
koordinationen mellan nackmuskler.
Metod: Tjugotre personer med WAD jämfördes med 23 personer utan nackbesvär. Ultraljudsundersökning av tre ventrala nackmuskler utfördes vid upprepade arm lyft. Nackmusklernas deformation
(förlängning eller förkortning) och deformationshastighet analyserades med speckle tracking och
med multivariat statistik.
Resultat Den slutliga modellen visade att 72 % av personerna rätt kunde klassificeras som en person med WAD eller en person utan nackbesvär (R2Y = 0.72, Q2Y = 0.59) (p = 0,0014). Personer
med WAD hade mindre variation i koordinationen och koordinerade inte djupa och ytliga muskler i
samma utsträckning som de utan nackbesvär.
Slutsats Resultaten är lovande för att förbättra diagnostik vid whiplashskada.
15
LOKAL: Hjärtat
TID: 14.40
Symtomrapportering från män och kvinnor i åldersgrupper från 25-99 år
Allmänmedicin
Annika Bardel, Distriktsläkare Med. Dr, Vårdcentralen Mariefred Solvändan, 364 731 Mariefred
16
Bakgrund: Få studier om symtomrapportering i populations studier representativa för
befolkningen i sin helhet finns. Vi studerar symtom förekomst bland kvinnor/män, 25 - 99 år,
data insamlade 1973 -2003 för att följa upp symtomutvecklingen över ålder, könsskillnader i
symtomförekomst och sekulära trender.
Metod: Frågeformulär där förekomst av 30 symtom de senaste tre månaderna redovisas.
Studiepopulationen är män och kvinnor. Data från longitudinella, populationsstudier i Göteborg,
Eskilstuna och Uppsala Studierna:1913 års män, 1923 års män, 1943 års män, 1953 års män och
kvinnor, BEDA II, ESKIL, Folkhälsostudien i Uppsala och Kvinnostudien i Uppsala-Örebroregionen. Studien är blandat sant longitudinell över tiden och upprepad tvärsnittsstudie, 14.470
observationer från 10.451 individer. Med SAS görs bivariata och multivariata analyser med
logistisk regression. Multivariata analyser med logistisk regression görs med respektive symtom
som beroende variabel samt justeringsvariabler: ålder, gift, BMI, rökning, undersökningsår,
utbildning, i separerade analyser för män/ kvinnor för att göra populationsmixen över tid
jämförbar.
Resultat: Symtomprevalens vid självskattad symtomskala för kvinnor (7.8) och män (5.3).
Symtom prevalensmönster: stigande, sjunkande, bifasisk eller stabil. 30 % av symtomen är
genderspecifika mönster, inga sekulära trender ses.
Slutsats: Kvinnor rapporterar högre symtomprevalens än män. 20 symtom har liknande
symtomutveckling för könen. 4 prevalensmönster ses.
LOKAL: Hjärtat
TID: 14.55
Ger tidig multimodal bedömning och rehabilitering i samverkan med
myndigheter snabbare arbetsåtergång för sjukskrivna i primärvård än sedvanlig
rehabilitering?
Anna-Sophia von Celsing, Ortoped/rehabläkare, Doktorand, Vårdcentralen City, Eskilstuna
Bakgrund: Forskning visar motstridiga resultat av multidisciplinära rehabiliteringsinsatser
med målsättning att snabbare få sjukskrivna tillbaka i arbete. Studiesyfte var att med tidig
multimodal bedömning och rehabilitering i samverkan med myndigheter snabbare få
sjukskrivna patienter i primärvården tillbaka i arbete jämfört med en matchad kontrollgrupp
som fick sedvanliga rehabiliteringsinsatser.
Metod: Alla individer, 18-63 år (n=943), sjukskrivna av läkare på Vårdcentralen City under
8 månader 2004 följdes med registerdata över dagar med sjukskrivning, sjukersättning,
a-kassa och aktivitetsstöd under 3 år. Baslinjedata inkluderade ålder, kön, arbete/arbetslös,
sjukskrivningsdiagnos, hel/deltidssjukskrivning och antal sjukskrivningsdagar året före start.
En grupp (n=170) med bedömd lång tid avseende risk att inte ha återgått i arbete när aktuella
sjukskrivningen tog slut jämfördes med en matchad kontrollgrupp (n=340). Riskgruppen
erhöll intervention med tidig multimodal bedömning av vårdcentralens rehabteam och
arbetsrehabilitering i samverkan med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kommunens
försörjningsstöd. Effekt av interventionen mellan grupperna analyserades i tidsintervallen
1-14, 15-74, 75-365, 366-1096 dagar efter interventionen med utfall gällande arbetsåtergång,
arbetslöshet, sjukersättning och aktivitetsstöd.
Resultat: Preliminära analyser visar att interventionsgruppen hade snabbare arbetsåtergång än
kontrollgruppen dag 1-14 men inte därefter.
Slutsats: Preliminär slutsats är att multimodal bedömning och rehabilitering i samverkan med
myndigheter förlänger tid till arbetsåtergång för sjukskrivna.
LOKAL: Lukten
TID: 14.10
Liv & Hälsa ung för alla - folkhälsoundersökning om elever i särskolan
Malin Udén, Folkhälsoplanerare & Martin Ward, Planeringssekreterare.
Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland, i samarbete med Habilitering- och hjälpmedelsförvaltningen
Bakgrund: Personer med funktionsnedsättning löper större risk än andra att drabbas av ohälsa som
går att förhindra. Detta projekt har prövat möjligheterna att beskriva livsvillkor, levnadsvanor och
hälsa för den grupp ungdomar som har intellektuella funktionsnedsättningar som går i årskurs 7-9 i
grundskolan samt i gymnasiet.
Metod: Ett frågeformulär från ordinarie Liv & Hälsa ung omarbetades. Frågor som sakkunniga bedömde vara särskilt kognitivt krävande eller abstrakta gallrades eller omarbetades. Enkäten utvärderades genom kognitiva intervjuer (6 elever), observationer och analys av resultatet (175 elever).
Resultat: Majoriteten av eleverna kunde fylla i en anpassad enkät. Men konkret hjälp behövs och
det är omöjligt att nå fullständig anonymitet. Det är svårt att bedöma uppgifternas validitet. Eleverna uppvisar ett gott hälsotillstånd och goda levnadsvanor, vilket inte stämmer överens med annan
medicinsk forskning. Det kan dock spegla elevernas subjektiva uppfattning.
Slutsats: Undersökningsdesignen har fungerat tillräckligt bra för att bidra till bilden av hälsotillståndet hos elever i särskolan, men det går sannolikt att göra en väsentlig kvalitetshöjning genom
upprepad revidering.
Hans-G. Eriksson, statistiker, FoU-centrum
Bakgrund: Bland de faktorer som har samband med hälsan hos vuxna finns uppväxtvillkoren.
Metod: I landstingets befolkningsenkät till den vuxna befolkningen ”Hälsa på lika villkor?” år
2012 finns två frågor om uppväxtvillkoren. Frågorna berör ekonomi respektive upplevd nedlåtande
behandling. Dessutom belyses motsvarande frågor i nutiden.
Med hjälp av en speciell statistisk metod, som kallas för logistisk regression, går det att beräkna
respektive variabels effekt på utfallet under hänsynstagande till de övriga variablerna i modellen.
Effekten uttrycks i justerade oddskvoter (AOR).
I det här fallet går det att se hur starkt sambandet är mellan hälsan hos den vuxne och de två uppväxtvillkoren (Familjens ekonomi under uppväxten och eventuell nedlåtande behandling under
uppväxten). Detta samtidigt som hänsyn tas till effekten av nuvarande ekonomiska tillstånd och en
eventuell nedlåtande behandling i nutid samt en mängd andra variabler.
Resultat: AOR
Allmän hälsa
• Ekonomiska problem under uppväxten 1,4
• Nedlåtande behandling under uppväxten 2,2
Oro och nedstämdhet
• Ekonomiska problem under uppväxten 1,3
• Nedlåtande behandling under uppväxten 3,7
Slutsats: Ekonomiska svårigheter under uppväxten likväl som nedlåtande behandling under uppväxten har stor inverkan på hälsan i vuxen ålder.
samhällsmedicin
LOKAL: Lukten
TID: 14.25
Uppväxtvillkoren och hälsan i vuxen ålder
17
LOKAL: Lukten
TID: 14.40
De materiella och strukturella faktorernas roll för att förklara skillnader i
psykosociala faktorer mellan grupper med olika utbildningsnivå
Allmänmedicin
Fredrik Granström, Statistiker och doktorand, FoU-centrum
18
Bakgrund: Psykosociala faktorer har visat sig bidra till social ojämlikhet i hälsa. Det finns två
konkurrerande förklaringsmodeller för detta. Den ena, sårbarhetsteorin, menar att de psykosociala
resurserna är ojämnt fördelade. Den andra, social stress epidemiologi, menar att det är materiella/
strukturella faktorer som är ojämnt fördelade, med en ojämn fördelning av psykosocial stress som
följd. Syftet med studien var att jämföra vilken av modellerna som bidrar mest.
Metod: Data, bestående av drygt 30 000 individer 25–75 år, kommer från en postenkät från 2008
utsänd till ett slumpurval ur befolkningen i fem län, med en svarsfrekvens på
60 %. Utbildningsnivå användes som mått på social position. Hälsan mättes med respondentens
egen skattning av sitt allmänna hälsotillstånd (SRH).
Som statistisk metod användes strukturella ekvationsmodeller (SEM).
Resultat: Preliminära resultat visar att, för både män och kvinnor, hälften av skillnaderna mellan
utbildningsnivåer i SRH var relaterade till psykosociala faktorer. Dessa förklarades dock i sin tur
nästan helt av skillnader i materiella/strukturella faktorer, främst ekonomisk kontantmarginal, föreningsmedlemskap och arbetslöshet. Den direkta effekten av utbildningsnivå på de psykosociala
faktorerna var försumbar.
Slutsats: Studiens resultat stödjer social stress epidemiologi. Detta innebär att insatser för att
jämna ut de skillnader i hälsa som orsakas av psykosociala faktorer behöver inkludera materiella
och strukturella aspekter.
LOKAL: Lukten
TID: 14.55
Individuell sårbarhet och psykosocial belastning hos patienter med långvarig
smärta
Pernilla Stener, Psykolog och psykoterapeut, Smärtmottagningen i Nyköping
Bakgrund: Smärtpatienter kan vara svåra att hjälpa. På Nyköpings Smärtmottagning ser vi bra men
varierande resultat av våra multimodala behandlingar men flera av patienterna verkar ha en individuell sårbarhet.
Studier har visat högt samband mellan gott socialt stöd och god hälsa. I en grupp patienter med bl a
somatoformt smärtsyndrom fann man ett centralt relationsmönster som avvek från normal kontroll.
Syftet med denna studie är att undersöka förekomst av individuell sårbarhet och belastning i form av
svåra relationer, begränsad reflektionsförmåga, interpersonella konflikter och/eller tidigare trauman.
Metod: Patienter som tillfrågas att delta i studien är i arbetsför ålder med muskuloskeletala besvär
såsom myofaschiellt smärtsyndrom av spridd/generaliserad karaktär och fibromylagi. Patienten intervjuas med en halvstrukturerad intervjumetod Core Conflictual Relationship Theme. Resultatet beräknas som en kombination av svaren där ett dominerande relationsmönster kan framträda. Patienterna
kommer också att intervjuas för skattning med skalan för Reflektionsförmåga samt ett antal ytterligare
skattningsskalor som mäter interpersonella problem. I ett nästa skede av projektet identifieras relationsmönster hos en kontrollgrupp.
Förväntad betydelse: Resultat från intervjumetoder och skattningsskalor kan säga något om patientgruppens totala belastning och om det finns faktorer som underlättar/försvårar i behandlingar.
Slutsats: Sammantaget kan man få ett nytt perspektiv på en patientgrupp som inte är väl studerad
avseende individuell sårbarhet. Rehabiliteringsprogram kan i sådana fall kompletteras med psykologiska behandlingar som adresserar brister i relationsförmåga, reflektionsförmåga och interpersonella
problem.
LOKAL: Lukten
TID: 15.30
Fysisk barnmisshandel (FBM) - utsatthet och samband med ohälsa
Eva-Maria Annerbäck, Enhetschef, FoU-centrum, Eskilstuna
Eva-Maria Annerbäck, Örjan Dahlström
LOKAL: Lukten
TID: 15.45
Född för tidigt - en studie om vardagsfungerande hos förskolebarn
Anna Karin Andersson, Mälardalens högskola, HVV, Box Box 883, 721 23 Västerås
Bakgrund: Att leka, inta en måltid och delta i fritidsaktiviteter är vanligt förekommande vardagssituationer i ett barns liv. Vardagsfungerande handlar om barnets färdigheter, utförande
och agerande i dessa vardagssituationer. Prematuritet och neonatal sjuklighet kan påverka
utvecklingen av barnets färdigheter och i förlängningen vardagsfungerandet. Hur psykomotoriska svårigheter, beteende- och kontextuella faktorer samverkar och påverkar vardagsfungerandet är mindre känt. Syftet med studien var att undersöka vardagsfungerande hos för tidigtoch fullgånget födda barn relaterat till perinatala faktorer, neonatal sjuklighet, beteende- och
socioekonomiska faktorer.
Metod: Studien utformades som en register- och enkätstudie. Föräldrar till 1048 barn ombads
svara på tre enkäter angående barnets beteende, utförande färdigheter och interaktion. Registerdata hämtades från Medicinska födelseregistret, Statistiska centralbyrån och Svenskt neonatalt kvalitetsregister. Spearman´s correlation och hierarkisk regressionsanalys användes.
Resultat: Preliminära resultat presenteras. Föräldrar till 350 barn (GV ≤32 n=35, GV 33-36
n=93, fullgångna n=222) svarade på enkäterna. Det var inga skillnader mellan grupperna avseende socio-demografi. Fastän gestationsålder, födelsevikt, moderns ålder visade samband
med vardagsfungerande predicerade beteendefaktorer och hyperaktivitet vardagsfungerande
starkast.
Slutsats. Hyperaktivitet är en stark förklarande faktor för svårigheter i vardagsfungerande.
allmänmedicin
Bakgrund: Tidigare forskning har visat att FBM har starka samband med dålig hälsa hos barn
och att vuxna med en historia av fysiska övergrepp upplever dålig hälsa. I litteraturen finns inte
mycket beskrivet vilka mekanismer som påverkar utfallet. Syftet med studien var att undersöka
hur faktorerna förövare, tidpunkt, frekvens och typ av övergrepp samt bakgrundsfaktorer som
socioekonomisk belastning och utländsk bakgrund relaterade till ohälsa.
Metod: I en tvärsnittsstudie, Liv & Hälsa ung (n=8094) använde vi path-analys för att utvärdera en modell, där alla variabler lades in som prediktorer för tre olika hälsovariabler. Därefter gjordes en stegvis procedur, där de minst signifikanta stegen togs bort från modellen tills
endast signifikanta prediktorer (p<.05) återstod.
Resultat: Analysen visade delvis olika mönster för pojkar och flickor. Variabeln förövare d.v.s.
mamma/pappa/styvförälder kvarstod inte signifikant i modellen. Tidpunkt och soc.ek hade
samband med dålig allmän hälsa hos pojkar. Psykiska hälsoproblem hade samband med högre
frekvens för både pojkar och flickor. Fysiska hälsoproblem hade samband med mer allvarlig
typ av FBM hos pojkar och med högre frekvens och soc.ek hos flickor. För flickor sågs negativa samband mellan utländsk bakgrund och psykiska och fysiska hälsoproblem.
Slutsats: Studien bidrar till litteraturen genom att detaljera bilden av vad som påverkar ohälsa
hos utsatta barn. Trots begränsningen i en tvärsnittsstudiedesign är detta ett värdefullt tillskott
både i epidemiologisk forskning och kliniska sammanhang.
19
LOKAL: Smaken
TID: 14.10
Smärtlindring efter en intra-artikulär injektion av metylprednisolon vc. placebo
på patienter med artralgi i käkleden. En randomiserad kontrollerad blindad
multicenter studie
Tandvård
Bengt Adérn, Övertandläkare, Specialisttandvården, Avdelningen för Bettfysiologi,
Mälarsjukhuset
Bakgrund: Artralgi i käkled (ospecifik smärta i käkled) är ett vanligt tillstånd.
Inflammation kan vara en orsak, traumatiska diskförskjutningar en annan.
Behandlingen syftar till att lindra smärtan och förbättra funktionen.
Vanliga behandlingar är farmakologisk behandling med NSAID, behandling med bettskena och
käkrörelseträning.
Ledinjektion med kortikosteroider är en annan vanlig behandlingsmetod på en specialistklinik.
Socialstyrelsen konstaterar dock i sina rekommendationer från 2011 att det vetenskapliga
underlaget är otillräckligt för behandling av artralgi.
Hypotesen är att en intra-artikulär engångsinjektion med metylprednisolon, Depo-Medrol,
effektivt lindrar smärta vid artralgi.
Metod: En randomiserad, kontrollerad, enkelblind, multicenterstudie med två parallella grupper
om sammanlagt minst 64 patienter .
Besök 1: Klinisk undersökning. Urval. Patientinformation. Patientsamtycke. Frågeformulär delas
ut inför besök två.
Besök 2: Klinisk undersökning. Lottningskuvert. Behandling med 1 ml av antingen DepoMedrol eller steril fysiologisk koksalt. Patienten tillåts inte se vilken substans som injiceras.
Frågeformulär lämnas ut. Telefonkontakt efter en vecka. Utvärdering efter en månad.
Resultat: Studien är ej klar
LOKAL: Smaken
TID: 14.25
Sluten resp. öppen kirurgisk friläggning av hörntänder som ligger felställda
i gommen; behandlingsresultat, lönsamhet och patienterfarenheter. En
Multicenter Prospektiv RCT
Margitha Björksved, Övertandläkare ortodonti, Tandregleringen, Folktandvården Sörmland AB,
Kungsg. 21A, 631 88 Eskilstuna
20
Bakgrund: I ca 2 % hos den svenska befolkningen kommer inte hörntänderna i överkäken fram.
En av de svårare komplikationerna är att de angränsande tändernas rötter kan skadas så mycket
att tänderna kan gå förlorade. Den vanligaste åtgärden är borttagning av mjölkhörntanden, för att
underlätta för den permanenta hörntanden att komma fram. När denna behandling inte ger resultat
bör kirurgisk friläggning ske. Den kirurgiska friläggningen sker i kombination med efterföljande
tandregleringsbehandling, varvid hörntanden dras fram i munhålan med hjälp av en tandställning, i
ofta mer än 2 år. I Sverige används idag framförallt 2 typer av kirurgisk friläggning; sluten och öppen,
där valet av teknik tycks vara lokalt betingat. Behandlingen innebär ett multidisciplinärt, tidsödande
omhändertagande, som kan innebära lidande för patienten och lyckas olika väl. Syftet med studien
är att undersöka, beskriva och jämföra behandlingsresultatet avseende lyckande, behandlingstid,
ev.komplikationer och kostnader vid sluten resp. öppen friläggningsteknik, vid behandling av
felställda hörntänder i gommen.
Metod: Konsekutiva patienter på 3 ortodontikliniker (Eskilstuna, Örebro, Jönköping) – 40 per centra
- randomiseras till friläggningsgrupp. Deltagarna följs tills behandlingen är avslutad.
Resultat/ Slutsats: Rekrytering av studiedeltagare pågår.
LOKAL: Smaken
TID: 14.40
Långtidsuppföljning av entandsimplantat - en systematisk litteratur översikt
Lars Hjalmarsson, Ötdl, odont dr, adj universitetslektor, Specialisttandvården, Mälarsjukhuset,
Eskilstuna
LOKAL: Smaken
TID: 14.55
Långtidsuppföljning av barn som pga. tandvårdsrädsla (DF) och /eller
behandlingsproblem (DBMP) fått strukturerad exponeringsbehandling (SEB)
inför tandbehandling på specialistklinik i pedodonti (STV)
Tandvård
Bakgrund: Implantatretinerade kronor är idag ofta huvudalternativet vid ersättning av enstaka
tänder, inte minst i framtandsområdet. Skälen är flera: utvecklade behandlingsmetoder med mer
estetiskt tilltalande konstruktioner, hälsoekonomiska vinster i jämförelse med tandretinerade
broar och inte minst vävnadsbesparande ingrepp. Många av de aktuella patienterna är i de sena
tonåren vid behandlingsstart och saknar en eller flera tänder till följd av trauma eller saknar helt
enkelt anlag för en eller flera tänder. Mot bakgrund av patienternas ungdom är det intressant att
veta hur behandlingen står sig över tid, och då inte bara efter tre eller fem år; patienterna ska
förhoppningsvis ha sina implantatkonstruktioner i flera decennier. Syftet med denna studie var
därför att undersöka överlevnad och komplikationsmönster hos entandsimplantat som följts i tio
år eller mer.
Metod: Två sökstrategier användes och de tillämpades i tre steg: titlar, abstracts och fulltextartiklar. Tre forskare utgick dels ifrån de artiklar som refererades till i en litteraturöversikt från
2012, dels från en egen PubMed-sökning efter nyare artiklar. Exkluderades gjorde bland andra
studier med en uppföljningstid kortare än tio år.
Resultat: Av de 775 tillgängliga studierna exkluderades 653 efter genomläsning av titlarna.
Fortsatt urval pågår. Preliminära resultat kommer att presenteras vid FoU-dagen.
Slutsats: Det är i nuläget för tidigt att säga vilka slutsatser som vi kommer att kunna dra.
Margareta Fridström, Specialisttandläkare, Pedodontikliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna
Bakgrund: Varje år remitteras drygt 1 % av barn och ungdomar i Sverige till STV. Den vanligaste
remissorsaken är DF och/eller DBMP i kombination med ett odontologiskt behandlingsbehov.
Metod: Studien är en tvärsnittsstudie där tidigare patienter inom STV vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna, behandlade enligt SEB, 3-7 år efter behandlingen tillfrågades angående aktuell tandvårdsrädsla,
tandvårdserfarenheter efter behandlingsavslut samt upplevd nytta av SEB. I studien ingår även en retrospektiv journalgranskning avseende såväl behandlingen inom STV som den efterföljande perioden
inom allmäntandvård (ATV).
Resultat: Resultaten antyder att invänjning enligt modellen SEB gjorde nytta såväl inför tandbehandlingen på STV som i de fortsatta kontakterna inom ATV. Av de barn som pga. DF och/eller DBMP fått
SEB inför tandbehandling på STV klarade 80 % av konventionell revisionstandvård på ATV under en
uppföljningsperiod av 3-7 år.
Slutsats: Den beskrivna modellen för SEB kan användas av tandvårdspersonal inom såväl ATV som
STV i syfte att förebygga eller överkomma tidiga tecken på DF och/eller DBMP, liksom för att identifiera barn som behöver ett mer anpassat omhändertagande.
21
LOKAL: Smaken
TID: 15.30
Extension av nacken under sömnen med halskrage i kombination med
bettskena och dess betydelse i reduktionen av apné-hypopné index hos
vuxna med svår sömnapnésyndrom
opererande specialiteter
Florim Delijaj, Distriktsläkare, Verksamhetschef, Torshälla VC
22
Bakgrund: Obstruktiv sömnapnésyndrom (OSAS) är upprepade andningsuppehåll under sömnen
och en vanligt förekommande sjukdom bland den vuxna befolkningen.
Orsaker till sömnapnésyndrom är övervikt, rökning, alkohol, nässjukdomar, tonsillhypertrofi, hypothyreos osv. Som riskfaktor räknas även sovposition i ryggläge.
Sömnapnésyndrom kan leda till en hel del sjukliga tillstånd så som hypertoni, stroke, hjärtinfarkt,
dagsömnighet med ökad risk för trafikolyckor. Utredning baseras på sömnapnéscreening med polysomnografi alternativt polygrafi. Behandlingen av OSAS på primärvårdsnivå är framförallt allmänna
råd om viktminskning, rökstopp, alkoholreduktion, undvika ryggläge. I behandlingen ingår även
Apnéskena och CPAP (Continuous positive airway pressure) behandlig. Kirurgiskt ingrepp lämpas
för patienter med stora tonsiller eller andra avvikelser i svalget och syftar till att reducera volymen på
vävnaderna i munhålan och svalget och på så sätt skapa en friare luftväg. Bettskena rekommenderas
framförallt hos patienter med lätt respektive medelsvår OSAS. Behandling med CPAP har goda effekter men uppfattas av många patienter som en komplicerad metod. Syftet med projektet var en objektiv utvärdering av en ny behandlingsmetod av OSAS. Metoden baseras på kombinationsbehandling med krage och bettskena. Kragen orsakar bakåtvridning av nacke under sömnen som ger upphov
till friare luftvägar samt håller munnen stängd. Bettskena drar käken framåt, vidgar andningsvägar
och hindrar tungan från att falla bakåt.
Metod: Ett urval på 12 patienter med svårt OSAS som har fått CPAP behandling från ÖNH kliniken
på MSE har gått igenom en crossover studie. Alla 12 patienter har slutat med CPAP behandling av
subjektiva skäl. Patienterna identifierades i samband med uteblivet återbesök på CPAP mottagning.
Resultat: Trots 40 % bortfall visar resultaten en signifikant reduktion av AHI index med kombinationsbehandling.
LOKAL: Smaken
TID: 15.45
Civilstånd viktigare än både region och sjukhustyp för överlevnad vid
kolorektal cancer
Louise Olsson, Läkare, Medicinkliniken Mälarsjukhuset
Bakgrund: Socioekonomiska skillnader i relativ överlevnad av rektalcancer i Sverige 1995-2005
observerades i en tidigare studie. Syftet var nu att uppdatera analyserna, inkludera information om
komorbiditet samt jämföra kolon- och rektalcancer.
Material: Samtliga patienter registrerade i kvalitetsregistret för kolorektal cancer 2007-2011 inkluderades (n=28,267). Socioekonomisk information länkades på via SCB. Cox regression användes för
att beräkna risken för död inom 5 år.
Resultat: Under 1995-2005 hade män en högre risk för död men det gäller nu istället kvinnor, vid
både kolon- och rektalcancer (HR 1.08 och 1.14).
Vid en övergripande jämförelse mellan de bägge cancerformerna ses ett likartat mönster där framför
allt civilstånd och region är av betydelse.
I stadiespecifika analyser framträder en tydlig gradient där kvinnor har lägre risk att dö vid lokaliserade stadier men högre vid spridd sjukdom. De regionala skillnaderna återfinns i stadium III och IV,
ex Västra Götaland HR1.42. Endast Stadium IV har ett bättre utfall på universitetssjukhus.
Civilstånd är associerat med överlevnad i alla stadier och för alla grupper, ex rektalcancer stadium III
ogifta HR 1.75. Inkomst har ingen effekt när man justerat för komorbiditet. Utbildningsnivå spelar en
viss roll för koloncancer.
Slutsats: Socioekonomiska och övriga skillnader är inte statiska utan behöver följas över tid. Civilstånd förefaller att få en allt större betydelse vilket bör uppmärksammas inom vården av kolorektal
cancer.
LOKAL: Känseln
TID: 14.10
Kan dosering av vaccin mot TBE optimeras med hjälp av förändrade
dosintervall för personer som fyllt 50 år
Lars Rombo, Professor, Infektionskliniken Eskilstuna
LOKAL: Känseln
TID: 14.25
Kliniska och tumörbiologiska studier av diffusa storcelliga b-cellslymfom
Charlott Mörth, Läkare, specialist onkologi, Cancercentrum, Mälarsjukhuset, 63188
Eskilstuna
Invärtesmedicin
Bakgrund: Risken för fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE) ökar och cirka 400.000
doser vaccin ges varje år i Sverige. En neutraliserande antikroppshalt > 10 anses ge skydd.
Tidigare studier visar ett sämre skydd av TBE bland personer som fyllt 50 år vilket lett till
att smittskyddsenheten i Stockholm och Sörmland redan rekommenderar en rutin där äldre
individer får en tredje dos 2 månader efter dos 2.
Frågeställningar: Är tre doser att föredra framför två och hur skall dessa i så fall fördelas över
tiden. Är samma individer skyddade mot TBE efter boosterdos av vaccin påföljande säsong.
Metod: Vaccin mot TBE har getts till 3 grupper med vardera 50 studiedeltagare > 50 år
som lottats till att antingen få vaccin dag 0+30, dag 0+7+21 eller dag 0+30+90. En yngre
kontrollgrupp med 50 individer fick vaccin dag 0+30
Serumprov togs dag 0,60,120,360 och 400 och analyserades med avseende på halten av
neutraliserande antikroppar
Resultat: Om det är så att ett skydd mot TBE fordrar en antikroppshalt med minst 10 enheter
så nådde en avsevärd del av dem som bara fått två doser första året inte skyddande nivå
En majoritet av dem som vaccineras har otillräckligt skydd före boosterdos ett år senare oavsett
antal doser första året. Vi fann inga stora skillnader med avseende på ålder
Den grupp som fått vaccin dag 0+7+21 fick snabbare skydd än den grupp som fått 0+30+90
medan skyddsnivån före nästa års dos var samma.
Bakgrund: Diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) drabbar 500 svenskar/år. Medianålder
är 65 år, något fler män insjuknar. Cytostatika(CHOP) botade knappt hälften. Tillägg av anti
CD20-antikropp, rituximab(R-CHOP), förbättrar prognosen som påverkas av tumörutbredning,
allmäntillstånd och ålder enligt IPI index. Autoimmun sjukdom (AI) ökar risken för lymfom,
främst DLBCL. En klinisk observation är att de med AI oftare drabbas av neutropeni och sepsis.
Ålder är en negativ prognostisk faktor vid DLBCL, ålder >60 år vid diagnos är variabel i IPI.
Ålder har uttalad effekt även hos yngre, patienter 20-30 år har bättre överlevnad än de som var
30-40 år. Kön påverkar prognosen, kvinnor under 51 år har bättre prognos än män. Hormonella
faktorer kan ha betydelse. Erβ uttrycks i DLBCL. Stimulering in vitro av Erβ hämmar tillväxt av
lymfom. Patienter med högt BMI (>25) har bättre överlevnad. Hypotes är att de bildar östrogen
som hämmar lymfomtillväxt men kan bero på att dosering av cytostatika, med m2 kroppsyta som
bas, påverkar personer i olika BMI-grupper olika. Det är vanligt att ett preparat (vincristine) utesluts
efter några kurer pga neuropati. Det är okänt hur det påverkar överlevnaden.
Metod: Journalgranskning av ca 600 fall med R-CHOP behandling 2000-2013. Kontroll av
befintligt tumörmaterial.
Resultat: Hur många med DLBCL har AI, vilka typer och hur går det med nya R-CHOP?
Finns Erβ i tumörmaterial, hur påverkas prognos av uttryck, kan det kopplas till kvinnor <51 och
patienter med ökat BMI?
Hur påverkas prognos av seponering av vincristine?
23
LOKAL: Känseln
TID: 14.40
Polycystiskt ovariesyndrom hon kvinnor med typ 1-diabetes: förekomst,
patogenes och betydelse för bentäthet, ventrikeltömning/aptitreglering
Invärtesmedicin
Anastasia Trouva, Specialistläkare, Medicinkliniken, Mälarsjukhuset, Doktorand,
Institution för Molekylär Medicin och Kirurgi, KI
Bakgrund: Trots modern behandling får kvinnor med typ 1-diabetes (T1DM) komplikationer av metabola rubbningar och har även nedsatt fertilitet. Tre cohort studier har visat ökad förekomst av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) vid T1DM, men ingen studie är gjord på en svensk population som
har en av de högsta incidenserna i världen. Både dessa sjukdomar kan var för sig och tillsammans
påverka t ex fertilitet, frakturrisk, ventrikeltömning, aptit/mättnad och förekomst av hjärtkärlsjukdom.
Metod: Patienter med T1DM rekryteras från Endokrin kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Solna. En matchad kontrollgrupp väljs ur Statens personadressregister. Båda grupper kommer att undersökas ur endokrinologisk samt gynekologisk synvinkel. Blodprover analyseras för könshormoner,
metabola samt benmetabola variabler. Bentäthetsmättning samt ventrikeltömningstest kommer att
göras.
Resultat/Syfte: Vi vill undersöka:
1. Prevalensen av PCOS i en svensk population med T1DM jämfört med populationsbaserad kontrollgrupp.
2. Faktorer av betydelse för patogenesen av PCOS vid T1DM (total dos av insulin, typ och duration
av behandling).
3. Bentäthet bland kvinnor med T1DM och PCOS.
4. Regleringen av ventrikeltömning/aptit.
Slutsats: Resultaten kan ge svar på om incidensen av PCOS är kopplad till högre insulindoser. Detta
kan leda till ändrade riktlinjer för behandling (metformin eller insulinpump ger lägre insulindoser)
med positiva konsekvenser för dem metabola rubbningarna och den nedsatta fertiliteten.
LOKAL: Känseln
TID: 14.55
Rektalstavsteknik minimerar stråldosen till ändtarmen vid strålbehandling av
prostatacancer
Andreas Johansson, Leg Sjukhusfysiker, Medicinsk Fysik och Teknik, Mälarsjukhuset
631 88 Eskilstuna
Bakgrund: Prostatacancer behandlas ofta med extern strålbehandling. För att uppnå god tumörkontroll krävs höga stråldoser. Då ändtarmen, som är strålkänslig, är anatomiskt närliggande prostatan
begränsar den möjligheten att uppnå tillräckligt hög dos till tumören.
Metod: Genom att pressa ändtarmen bort från prostatan med en rektalstav under strålbehandlingen
minskas stråldosen till ändtarmen. Dessutom fixerar rektalstaven ändtarmen och förhindrar att fyllning passerar under behandlingen, vilket kan minska prostatans rörelse. GPS-sändare placeras i prostatan för att undersöka inverkan på prostatans rörelse rektalstaven har. Genom att placera detektorer i
rektalstaven kan stråldosen mätas in-vivo vid varje behandlingstillfälle. Den uppmätta stråldosen kan
användas för att anpassa strålbehandlingen och minska biverkningar.
Resultat och slutsats: En dosplaneringsstudie har publicerats där en minskning av stråldosen till
ändtarmen påvisades. Vidare studier kommer visa om prostatans rörelse minskar när rektalstaven
används, vilket leder till minskade marginaler och mindre volym av hög stråldos. Även det kliniska
utfallet kommer undersökas och den eventuella minskningen av biverkningar. Genom att mäta stråldosen vid varje behandlingstillfälle kvalitetssäkras varje enskild behandling vilket leder till ökad patientsäkerhet.
24
LOKAL: Känseln
TID: 15.30
Exponering för mekanisk ventilation och endotoxin påverkar bakterieväxt och
immunsvar vid experimentell ventilatorassocierad pneumoni
Jesper Sperber, läkare, Anestesikliniken Mälarsjukhuset
Invärtesmedicin
Bakgrund: Ventilatorassocierad pneumoni är vanlig inom intensivvård. Det är okänt om tiden i
respirator och förekomsten av systeminflammation som vid sepsis påverkar hur bakterier växer
i lungan vid pneumoni.
Metod: Tre grupper grisar (A, B, C) gavs Pseudomonas aeruginosa bakterier i lungan
och ventilerades under 6 timmar. Grupp A och B hade förexponerats med ventilation i
24 timmar innan bakterietillförseln, och B hade även fått endotoxin för stimulering av
systeminflammation. Bakterieväxt i lungan och lungskada värderades vid experimentets slut,
medan NO-metaboliter (urinnitrat) och inflammatoriska cytokiner analyserades över hela
experimentet.
Resultat: De djur som exponerats för 24 timmar ventilation och endotoxin innan
bakterieinokulation (B) hade högre bakterieväxt i lungan (p<0.05), mer uttalad lungskada
(p<0.05) och lägre urinnitratnivåer (p<0.05) än de oexponerade djuren (C). Grupp C hade högre
pro-inflammatoriska TNF-α än de båda förexponerade grupperna A och B (p<0.01).
Slutsats: Förbehandling med mekanisk ventilation och förekomst av systeminflammation ökar
bakterieväxt vid experimentell ventilatorassocierad pneumoni. Den lägre bakterieväxten hos
oexponerade djur var associerad med högre NO produktion och pro-inflammation.
25
Kontaktuppgifter FoU-centrum
Föreståndare
Ove Axelsson
E-post: [email protected]
Enhetschef
Eva-Maria AnnerbäckE-post: [email protected]
Forskningshandledare
Andreas PikwerE-post: [email protected]
Staffan ErikssonE-post: [email protected]
Lena NordgrenE-post: [email protected]
Thorne WallmanE-post: [email protected]
Eugen Yu-Hui WangE-post: [email protected]
Statistiker
Hans-G. ErikssonE-post: [email protected]
Fredrik GranströmE-post: [email protected]
Nicklas PihlströmE-post: [email protected]
Ulf LarssonE-post: [email protected]
Sektionen för tandvård
Lars HjalmarssonE-post: [email protected]
Sektionen för psykiatri/neurovetenskap
Tomas LjungbergE-post: [email protected]
Administratör
Pernilla LarssonE-post: [email protected]
Bibliotekschef, Sjukhusbiblioteken
Kristina SmedebyE-post: [email protected]
Landstinget Sörmland
FoU-centrum/CKFD
Kungsgatan 41
631 88 Eskilstuna
Tfn: 016-10 54 01
E-post: [email protected]
www.landstingetsormland.se/fou-centrum