Projektrapport Lackeringar 2015

PROJEKTAPPORT
LJUSDALS KOMMUN
MILJÖENHETEN
MILJÖTILLSYN AV LACKERINGAR I LJUSDALS
KOMMUN
2015
Kristin Berg, miljöinspektör
Bild 1. Visar en lackeringsbox för lastbilar. Bild 2. Visar kemikaliehanteringen på ett företag.
Inledning
Det finns fem stycken klassade lackeringar enligt Ljusdals kommuns taxa i kommunen. Alla
dem har besökts under våren 2015. Tre lackeringar är klassade som C-verksamheter (C
39.30), vilket innebär att de använder mer än 500 kg organiska lösningsmedel i verksamheten
per kalenderår och två är klassade som U-verksamheter (U 39.3001), vilket innebär att de
använder mindre än 500 kg organiska lösningsmedel per kalenderår.
Projektet är också en del i arbetet att uppnå de nationella och regionala miljömålen giftfri
miljö, levande sjöar och vattendrag, god bebyggd miljö och grundvatten av god kvalitet.
Miljöpåverkan
Färger och lacker som används vid lackering har traditionellt innehållit organiska
lösningsmedel. När de torkar släpps flyktiga organiska ämnen, VOC (från engelskans volatile
organic compounds) ut i luften och avloppet. Även vattenbaserade färger innehåller små
mängder VOC. När dessa ämnen släpps ut i luften kan marknära ozon bildas som kan skada
både människor, växter och djur. Flyktiga organiska ämnen bidrar också till växthuseffekten.
Andra kemikalier som sprit, avfettningsmedel och olika tvättprodukter som används ibland i
förbehandlingen kan innehålla miljöstörande ämnen. Dessutom uppkommer vanligen spillolja
och andra restprodukter i verksamheten som ska hanteras som farlig avfall. Spillolja som
läcker ut i omgivningen kan förorena mark, yt- och grundvatten.
Den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet är också ansvarig att ta hand om de
eventuella föroreningar som verksamheten orsakar eller har orsakat. Om föroreningen kan
vara skadlig eller innebära en olägenhet för människors hälsa eller miljön, så kan
tillsynsmyndigheten ställa krav på att föroreningen tas omhand.
Metod
Inledningsvis kontrollerades vilka verksamheter som var klassade som lackeringar enligt
miljöenhetens tillsynsregister. För att underlätta informationsinsamlingen vid
inspektionsbesöken, utformades en checklista som skickades ut inför besöken tillsammans
med ett informationsbrev till verksamhetsutövarna (se bilaga 1). Vid inspektionsbesöket låg
fokus på att kontrollera kemikalieanvändning, -förvaring, eventuell oljeavskiljare,
egenkontroll och hanteringen av farligt avfall.
Sedan skickades en inspektionsrapport med information om vad som noterades vid
tillsynsbesöket och vilka åtgärder som eventuella behöver vidtas för att uppfylla kraven enligt
miljöbalken till verksamhetsutövarna. Vid större brister fick verksamhetsutövaren ett
föreläggande med krav på att åtgärda funna brister i verksamheten.
Resultat
Lackeringslokalerna har generellt varit i bra skick och flera företag hade gått över till
vattenbaserade färger istället för färger innehållande organiska lösningsmedel. Flera
verksamheter destillerade de lösningsmedel de använde och hade slutna system för
tvättvattnet. Alla företag utom ett, som lackerade trappor, lackerade främst fordon och
fordonsdelar. Lackeringen sker huvudsakligen i välventilerade sprutboxar, där färgstoft sugs
upp och filter regelbundet bytts ut. Förbehandling görs vanligen med slipning och silicontvätt,
endast ett företag använde blästring ibland.
2
Alla färger har generellt förvarats i speciella rum utan
avlopp, men sedan har visas verksamheter haft oljedunkar
och kemikalier stående ute i verkstadslokalen utan
spilluppsamling. Farligt avfall har förvarats i endera
speciella miljöcontainrar utomhus eller oljefat utomhus
samt i slutna behållare inomhus. Vanligtvis har företagen
anlitat externa transportörer för att hämta farligt avfall, men
en verksamhet körde själv avfallet.
Tre av lackeringarna hade oljeavskiljare, en saknade avlopp
helt i lackeringsdelen av lokalerna och en sakande
oljeavskiljare i avloppet. Endast en verksamhet hade en
riktig tvättanläggning och den användes främst till tvätt av
bussar i andra delar av den egna verksamheten. Flera
lackeringar ställde krav på att fordonen skulle vara tvättade
innan de kom till lackeringen, för att minska
vattenförbrukningen.
Samtliga lackeringar fick en inspektionsrapport och endast
ett företag fick ett föreläggande om att installera en
oljeavskiljare.
Bild 3. Förvaring av farligt avfall
utomhus utan tak, invallning och
lås.
De vanligaste bristerna på lackeringarna
 Oljor och flytande farligt avfall förvaras utan invallning, regnskydd och lås
 Bristande egenkontroll och dokumentering av verksamheten
o Saknas transportdokument (tillstånd alternativt anmälan till Länsstyrelsen) för
transport av farligt avfall i egen regi
o Saknas dokumentation om hur stora mängder farligt avfall som uppkommer i
verksamheten
 Oljeavskiljare saknas eller rutiner på skötsel av den befintliga
 Oljecistern har inte besiktats
KlassningsAnläggningens Fastighets- InspektionsAnläggningstyp
kod
namn
beteckning
datum
(KK)
U 39.3001
Lackering med
bilverkstad
Bilskadecenter i
Ljusdal AB
Kläppa 24:20
C39.30
Fordon- &
Lastbilslackering
Iggesund Plast &
Målningsteknik AB
Kläppa 24:34
Lackering med
snickeri
Olssons Trappor AB
Storbyn 8:42
Lackering med
fordonstvätt
Storhaga Lack &
Laga AB
Storhaga 9:51
Fordonslackering
Ljusdals
Lackservice
Norrkämsta
16:3
U 39.3001
C 39.30
U 39.3001
2015-03-27
2015-03-25
2015-06-09
2015-03-18
Tabell 1. Lackeringsföretagen som har besökts under projektet 2015.
3
2015-05-06
Brister
Saknar oljeavskiljare
Förbättra förvaringen av
farligt avfall
Besikta cisterner för
eldningsolja
Förbättra förvaringen av
farligt avfall
Förbättra förvaringen av
farligt avfall & kemikalier
Slutsats
Egenkontrollen och kunskapen om verksamhetsutövarens ansvar enligt miljöbalken behöver
generellt förbättras. Få känner till att kemikalieförteckning, anteckningar över mängderna
farligt avfall som uppkommer i verksamheten ska föras och sparas i minst tre år.
De flesta av verksamhetsutövarna strävar efter att i framtiden endast använda vattenbaserad
färger för att minska kemikaliehanteringen och förbättra deras arbetsmiljö. Än kan inte
vattenbaserade färger ersätta lösningsmedelsbaserade färger på alla områden, men
förhoppningen är att tekniken snart är där. Sedan kräver vissa kunder att få lackera med
lösningsmedelsbaserade färger, för att de inte tror att resultatet skulle bli lika beständigt med
vattenbaserade. Hanteringen och förvaringen av färger och lacker sker oftast i samma rum
utan avlopp, för att minska spillet. Förvaringen av farligt avfall är inte alltid lika bra
organiserad. Farligt avfall ska förvaras i tät, invallat och låst utrymme för att undvika läckage.
Den som transporterar farligt avfall i egen regi ska göra en anmälan till Länsstyrelsen och
detta har inte alla kunskap om.
Slutligen har projektet gett en överblick över alla lackeringar i kommunen och hur de sköter
sitt miljöarbete. Det är viktigt att ha en likriktad miljötillsyn för alla verksamheter i
kommunen och till exempel detta projekt, med fokus på en speciell verksamhetstyp hjälper till
att förbättra det arbetet.
Bilagor
Checklista – Lackeringar 2015
4