Bärön - Luröskärgårdens Natur

Bärön
En ö tillhörig Millesviks och Ölseruds kyrkor.
Allmänt.
Bärön är den största ön i Millesviks skärgård. Öns längd är 1,7 km och bredden 0,56 km. Dess yta
är c:a 58,5 hektar, d.v.s. som en vanlig gård inklusive jord och skog.
Karta från omkr. 1890. Gamla stugan (c:a 1765-1835) är utmärkt på bilden. Den låg c:a 60 m. NNO
om nuvarande.
Hur blev Millesviks och Ölseruds kyrkor ägare till Bärön?
Det finns ingenting angivet när och hur Bärön hamnade i Millesviks och Ölseruds kyrkors ägo.
Det troligaste är, att ön tillhört Hjälleskate säteri och är därifrån skänkt till kyrkan.
När, och av vilken ägare till säteriet som skänkte ön till kyrkorna får bli en gissning (se nedan).
Trots rikhaltiga källor om ön, nämnes ingenting om detta. Det som är absolut känt, är att enligt
sockenstämmoprotokoll år 1694, utarrenderade Millesviks kyrka Bärön med flera öar till
sockenborna. Om det då pågått flera år förut, går ej att utröna. Av Bäröns arrende gick hälften till
Ölseruds kyrka. Arrendet för övriga öar gick enbart till Millesviks kyrka. Naturligtvis måste
kyrkorna vid denna tidpunkten varit ägare till ön.
En ledtråd angående Bäröns tidigare ägande, kan vara ett sockenstämmoprotokoll från Millesvik år
1724, vilket ordagrannt avskrivet lyder som följande:
Millesviks Sockenstämma 1/3 och 17/5 1724,
§9: Vid de så kallade sochenallmänningar som äro öar och hålmar i siön (Vänern) med liten hwass
wid någonthera förefande, påstår Högwälborne Herr Baronen Johan Claesson Uggla på Averstad
(i Ölseruds socken), att han i tillstundande sommar måtte få allena nyttja Bäröns mulbete, så ville
han gifva en Riksdaler corrant till kyrkiorne Millesvik och Ölserud, såsom i förledne årets
1
sockenstämma medgifvit vardt; beropande sig på häfd, som hans sahl. högst beröml. Herr fader och
förfäder ther på skola haft förr än socknemännen.
På tillspörjande hvad thessa här om sade svarades: wi, säga the, kunna intet svara här på, förrän
herr skaparen, som ock med sina ägor i Millesviks socken skillia Afverstads ägor ifrån ön, blifvit
först här om tilltalalte och hörde. Resolutis. Thenna stridigheten hafver wederbörande at utföra på
annan ort enär the gitta. I medler tid will man blifva wid thet som här om på nästförledne års
sockenstämma wardt slutit, och taga emot then halfa riksdaler som Hr: Baronen gifvit nu, för thet
framledne åreths nyttiade mulbete på ön; och en half Riksdaler af Giellesgata åboer, som tillstå sig
med flera hafwa tillika med Hr. baronen haft sina kreatur på ön. Skolen då ock giellesgaterna nu ta
handräckning, ther så behöfdes, at utfordra af sina grannar, som med them giort infall på öns
mulbete emot thet som på sochenstämman beslutat war. Eij eller kan ön för thenna sommartiden
annorlunda upgifas och tillåtas än som i förrendra året, at hwarthera parter gifwa sin halffa Riksdr
till kyrkiorna.
The öfriga updrages således, at Kårud nyttiar Arnön, Låxrud Fogelholmen, Torp Björkön; Men
Klockaren inehar för andra, såsom Kongl: förordningen medgifver, Täppan Öster om Kyrkiogl:
hwiken är Kyrkiornas enskilta fasta jord. vide Kyrkians Räkenskapsbok pag. 1 ex 40. För andra
som icke hafva tienst wid Kyrkian. Och thetta tillstånd niutit för året som nu skrifes.
Thetta wara således afhandlat och slutit samt i sochnemännens åhöro sedermera upläst och godt
kient, attestera
Abrah: Walingius
Nils Torstensson
Claes Hellgren
And. Tingelholm
Av texten, vilken är svårläst, med tanke på den stavning och ordföljd som användes för snart 300 år
sedan, ville baron Johan Claesson Uggla ha rätt att ensam använda (eller arrendera) Bärön för
mulbete för sina djur på Averstad där han bodde. Som orsak angav han att hans far och förfäder
hade av hävd (ägt eller brukat) Bärön före Millesviks (och Ölseruds) sockenbor. Baron Uggla
ansåg alltså att hans far och farfar innehaft ön. Att baron Uggla av denna orsak skulle ha någon
förtur till arrendet, ansåg inte Millesviksborna.
Det intressanta i sammanhanget är, att här får vi reda på att Uggla på Averstad ägt ön.
Frågan är då, när kom den i dessa kyrkors ägo?
Vilka var då de som omnändes i föregående text?
Ovannämnde Johan Claesson Uggla 1674-1736, var ägare av Averstad i Ölserud samt kapten i
flottan.
Fadern som han nämner var amiral och friherre Claes Uggla 1616-1676, vilken omkom vid ett
sjöslag mot Danmark utanför Öland, då hans skepp ”Svärdet” råkade i brand. Amiral Uggla hade
väl i praktiken skött jordbruket på Averstad och Hjälleskate flera år innan hans far dog.
Amiral Uggla var äldste son till överste Johan Claesson Uggla, vilken ägde, förutom säteriet Södra
Averstad i Ölserud, också Hjälleskate 1 mtl, förmodligen också Komperud ½ mtl, Skottan ¼ mtl,
Solberg ¼ mtl samt Västra Noltorp ¼ mtl, alla i Millesvik. Han ägde enligt uppgift Hjälleskate m.fl.
åren 1632-1649. Han avled 1649 på Averstad i Ölserud men är begravd på Millesviks kyrkogård där
en stenhäll med hans namn ännu finnes.
Averstad ärvdes av äldste sonen, förutnämnde amiral Claes Uggla, och Hjälleskate m.fl. ärvdes då
av hans yngste son, kapten Göran Johansson Uggla, vilken själv bodde på Krokstad i By, vilket
säteri han även ägde.
Göran Uggla dog 1675, och hans änka Elsa Roos gifte sedan om sig med ryttmästare Johan Georg
Taube, vilken i en förteckning över säterier 1683 anges som ägare till Hjälleskate säteri med
underlydande gårdar enl. ovan. Han bodde själv på Krokstad och hade arrenderat ut Hjälleskate till
två brukare. Detta var alltså ägarförhållandet till Hjälleskate där av allt att döma Bärön ingick.
2
En teori om hur kyrkorna kom i besittning av Bärön är därför följande:
Eftersom både Millesviks och Ölseruds kyrkor är ägare, bör givaren haft intresse av båda
socknarna, vilket överste Johan Claesson Uggla hade. Hans son amiral Claes Johansson Uggla, ägde
Averstad i Ölserud men ej Hjälleskate i Millesvik. Däremot hade han väl som äldste son, i praktiken
skött båda gårdarna åt sin åldrige far.
Hjälleskate ärvdes av hans yngste son Göran, vilken inte hade del i Averstad. Den som därför borde
skänkt Bärön, bör därför vara överste Johan Claesson Uggla. Frågan är i så fall varför?
Ugglagraven.
Överste Johan Claesson Uggla är begravd på Millesviks kyrkogård, vilket hans gravhäll ännu
vittnar om. Tidigare var där en murad grav för släkten Uggla, vilken var förfallen under sent 1700tal. I ett sockenstämmoprotokoll från 9 maj 1819 §7, att ”Som den på kyrkogården varande med
liksten betäckta Uggliska familjen tillhörande graf, icke hafver för längre tider sedan hvarken
begagnad eller reparerad och således endast vanprydde och vore hinderlig, beslöts, att densamma
skulle igenfyllas, derest, efter vederbörlig pålysning i allmänna tidningarna, vederbörande icke toge
befattning med dess iståndsättande och underhåll, och anmodades ordförande att draga försorg om
kungörelse härom i allmänna tidningarna”.
Enligt sockenstämman 1 nov. 1823 hade fortfarande inget hänt med denna grav (samt k.h. Spaaks
grav), varför det skulle annonseras i tidningarna o.s.v.
Det som nu finns kvar av Ugglagraven, är endast gravhällen med numera svårtydd text i markytans
nivå, varför den någon gång blev igenfylld och överbyggnaden borttogs.
Varför begrovs han ej i Ölserud där han hade den verkligt stora gården där han bodde?
Två saker kan ha spelat in; Millesvik var pastoratets moderförsamling där också kyrkoherden bodde
och verkade. Den bör därför haft lite högre ”status” än annexförsamlingen Ölserud.
Den 9/10 1642 besökte en student Gyllenius Ölseruds kyrka vilken då låg vid gården Byn. Han
anger, att bredvid kyrkan stod den gamla kyrkan kvar, ”mest nedfallen”. Den nya kyrkan bör ha
varit av trä, eftersom den senare brann ned på grund av åsknedslag. Vilket år är ej känt, men år 1663
byggdes den nya kyrkan på den nya platsen där den ännu finns. Kanske hade den redan brunnit
1649 då överste Johan Claesson Uggla avled? Kanske befarade man att socknen skulle delas upp
mellan Botilsäter och Millesvik, vilket under senare delen av 1700-talet var på förslag? Kanske
Bärön var en ersättning för att Uggla fick anlägga en familjegrav i grannsocknen Millesvik?
I så fall, skulle kyrkorna blivit ägare till Bärön omkring 1649.
Det borde finnas t.ex. ett gåvobrev eller liknande på detta, men något sådant har ej hittats. Kanske
ligger det i något arkiv någonstans.
Kort historik om Bärön.
Beträffande Bärön finns en mängd uppgifter att tillgå. På nästan varenda sockenstämma
avhandlades Bärön. Det gällde arrende för ”mulbete”, skogsavverkning, syn på byggnader och
mycket annat. Därtill kommer kyrkoböckerna med sina uppgifter om dess invånare.
Ön gav en säker inkomst till Millesviks och Ölseruds kyrkor.
Åren 1694-1764 (kanske även tidigare), var det årsvis utarrendering till ”mulbete” som gav en del
inkomst. Dessutom tog man timmer där för reparation av kyrkan och klockstapeln m.m.
En del inkomster av tillfällig natur förkom också: År 1761 fick kyrkan ersättning för 1000 hasselspö
som huggits på ön. Vad man skulle ha så många hasselspö till, framgick ej. År 1763 fick kyrkan
betalt för sammanlagt 33 lass ved som huggits på ön. Troligen var det stormfälld skog. Däremot
fastställdes det samma år, att den som hugger ”ung och rå ved” där, skulle böta 100 Riksdaler
silvermynt. Det var nog en ansenlig summa.
Åren 1765-1951 utarrenderades ön på längre tid. Ön var då bebodd och de som bodde där levde på
småbruk och fiske. Första bostadshuset byggs troligen i slutet av 1760-talet. Det låg c:a 60 meter
3
nordnordost om nuvarande bostadshus. Nuvarande bostadshuset byggdes 1830 av arrendatorn Jakob
Rosengren.
In på 1900-talet blev arrendet en alltmera blygsam inkomstkälla. Det blev i stället avverkning av
skog för försäljning som gav den större och välbehövliga inkomsten för kyrkorna i en alltmera
avfolkad trakt. En mängd protokoll rörande Bärön vittnar om detta. Att ta virke från Bärön för
reparation av kyrkans byggnader tillhörde också en svunnen tid.
Åren 1952-1960 var ön öde. Stugan använder endast som tillfällig bostad vid skogsavverkning på
ön. Stugan och uthusen började förfalla.
Åren 1961-2005 var stugan uthyrd till fritidsbostad och underhölls av hyresgästen.
Åren 2006?- Ön arrenderas av Lurö Natur-& Kulturförening.
Från skriftliga källor om Bärön.
År 1649.
Överste Johan Claesson Uggla avlider på Averstad, Ölserud men begravs i Millesvik. Troligen
tillkommer Ugglas familjegrav då. Eventuellt kan Bärön för detta skänkts till Millesviks och
Ölseruds kyrkor.
År 1689.
Bärön omnämnd första gången i kyrkoböckerna, då en drunknad mansperson återfanns där.
År 1694.
Detta år utarrenderas Bärön m.fl. öar enligt
Millesviks sockenstämmoprotokoll. (Se bild)
År 1710.
Detta år utarrenderades Bärön till Anders
Matsson i Klockaregården, Millesvik, för
mulbete för 1 Riksdaler courant.
Längre fram i tiden var det auktion på arrendet
av holmarna varje år vid sockenstämman i
början av maj månad, där de arrenderades ut till
högstbjudande för ett år.
År 1711-1722.
Angavs att Jöns i Stegelsrud? haft en häst
gåendes på Bärön samt att Eskil i Komperud
och Anders Svensson i Hjälleskate skulle ha
huggit timmer där föreg. år (1710), vilket ej var
tillåtet. För övrigt verkar inte Bärön varit
utarrenderad under denna tid enligt
Sockenstämmoprotokollen.
År 1723.
På sockenstämman upptogs Bärön till
diskussion. Ett förslag var att hugga ved och
virke där och sjöledes frakta det till
Västergötland för försäljning. Detta förslaget
gick inte igenom, utan man tyckte att ön
skulle som förut användas till ”mulbete” m.m.
Ur Millesviks sockenstämmoprotokoll 24/6 1694.
Avgiften skulle vara samma som man bestämde 1710, d.v.s. 1 Riksdaler courant.
4
År 1724.
På sockenstämman 1724, ville ”Högwälborne Herr Baronen Johan Claesson Uggla på Averstad (i
Ölseruds socken), att han i tillstundande sommar måtte få allena nyttja Bäröns mulbete, så ville han
gifva en Riksdaler corrant till kyrkiorne Millesvik och Ölserud, såsom i förledne årets
sockenstämma medgifvit vardt; beropande sig på häfd, som hans sahl. högst beröml. Herr fader och
förfäder ther på skola haft förr än socknemännen”. Han tyckte alltså att han ensam skulle få
arrendera Bärön eftersom hans far och förfäder av hävd brukat ön.
Sockenstämman gick ej på denna linjen, utan ville att baron Uggla skulle arrendera hälften av ön för
en halv Riksdaler och Hjälleskate andra hälften för en halv riksdaler..
År 1725.
Baron Johan Uggla på Averstad och Hjälleskates åbor arrenderar Bärön. Det påpekades också att all
trädfällning var förbjuden.
År 1726.
Baron Johan Uggla på Averstad och prästen i Millesvik arrenderar Bärön för mulbete av hästar eller
boskap detta år.
År 1727.
På sockenstämman beklagade man sig att Bärön ”afhugges och förödes af obekant och okänt folk”.
Ön arrenderades detta år av prästen i Millesvik för 24 öre silvermynt.
År 1728-1730.
Bärön arrenderades även dessa år av prästen i Millesvik för 24 öre silvermynt.
År 1731-1733.
Bärön arrenderas av Hjälleskate och Kåruds åbor för 1 Rd. År 1732 verkar även prästen släppt dit
en del kreatur.
År 1734-1740.
Bärön arrenderas av överste Simon Gustaf von Kothen på Kårud för 24 öre smt. År 1739 lästes upp
en skrivelse från Landshövdingen rörande Bärön.
År 1741.
Bärön arrenderas av Lars Persson i Dåverud för 2 Rd, 24 öre smt.
År 1742-1743.
Bärön arrenderas av auditören Leonard Gustaf von Kothen på Kårud för 16 öre smt 1742, 1 Rd
1743,
År 1744
Bärön arrenderas av baron Uggla på Averstad för 1 Rd 2 öre smt. För vindfället (stormfälld skog)
på Bärön, inropades för 6 Rd av von Kothen på Kårud och baron Uggla på Averstad.
År 1745.
Bärön arrenderas av baron Uggla på Averstad för 1 Rd 18 öre smt.
År 1746-1747.
Bärön arrenderas av auditören Leonard Gustaf von Kothen på Kårud för 1 Rd 8 öre smt 1746. 1 Rd
smt 1747.
5
År 1748.
Bärön arrenderas av sadelmakare Hellgren för 3 Rd smt.
År 1749.
Bärön arrenderas av Anders Nilsson i Hälle för 1 Rd 8 öre smt.
År 1750.
Bärön arrenderas av cornetten Otto von Kothen för 2 Rd 16 öre.
År 1751-1755.
Bärön arrenderas av Axel Roos, Kårud, för 4 Rd 17 öre smt 1751, 2 Rd 16 öre 1752, 1 Rd 6 öre smt
1753, 4 Rd 17 öre 1754.
År 1755.
Bärön arrenderas av auditören Leonard Gustaf von Kothen på Hjälleskate för 3 Rd smt
År 1756-1757.
Bärön arrenderas av Axel Roos, Kårud, för 4 Rd 13 öre smt 1756, 3 Rd 28 öre smt 1757
År 1758.
Bärön arrenderas av auditören Leonard Gustaf von Kothen på Hjälleskate för 2 Rd 16 öre smt
År 1759.
Bärön arrenderas av Anders Fristedt, Torstad, Millesvik för 5 Rd 1 öre smt.
År 1760.
Bärön arrenderas av Anders Fristedt, Hjälleskate, Millesvik för 6 Rd smt.
År 1761.
Axel Roos, Kårud, betalade till kyrkan 2 Rd 16 öre smt för 1000 hasselspö som han låtit hugga på
Bärön. Arrendator för detta år blev kaptenskan Giöritz, vilken betalade 6 Rd 2 öre smt. Kaptenskan
Giöritz hette egentligen Maria Tigerhjelm och var änka efter kapten Henrik Giöritz i Östra Torp,
Millesvik, vilken gård då brukades av hennes måg Karl Skragge.
År 1762.
Virke till kyrkans reparation skulle huggas på Bärön. Arrendator detta år blev Axel Roos, Kårud,
för 7 Rd 5 öre smt
År 1763-1765.
Enl. sockenstämman 1763 §1: Betalade kyrkoherden för 20 lass ved á 4 öre smt/lass. D:o §12:
Följande betalade för tagen ved på Bärön: Axel Roos, Kårud, 7 lass=28 öre smt. Arrendatorn
Anders Fristedt på Hjälleskate för 1 lass=4 öre smt. Jonas och Daniel i Vensberg, 4 lass=16 öre smt.
Carl i Klockargården 1 lass=4 öre smt. Av allt detta fick uppsyningsmannen Hans Jansson i
Stegelsrud sin andel. På sockenstämman 1764 bestämdes att torr ved kunde huggas på Bärön för 4
öre smt/lass. Om någon däremot hugger ung och rå ved där, skall denne böta 100 Rd smt, varav
hälften tillfaller angivaren.
Vem som dessa år arrenderade Bärön framgick ej av protokollet; endast totalsumman (1763: 112 Rd
smt, samt 1764: 79 Rd 24 öre smt.) för alla holmar angavs.
Vid en biskopsvisitation den 29/9 1764, föreslog hovsekreteraren Carl Magnus Svanberg i
Millesvik, att Bärön skulle utarrenderas till högstbjudande på flera år, ej endast till mulbete, utan
även använda skogen till husbehov. Detta skulle då ge kyrkan en fast inkomst.
6
Beträffande kyrkans holmar i allmänhet, anges det 1765 i §2 att det utsattes ett vite av 100 Rd
silvermynt för den som släppte något kreatur på en holme som han ej inropat (arrenderat) utan
ägarens lov, I sockenstämmans protokoll 1766, anges att det influtit 100 Rd silvermynt för
holmarna, och 1767, anges att holmarnas inrop med Bärön inberäknat, uppgick till 71 Rd 23 öre
silvermynt.
År 1765-1815.
I §1 i sockenstämmans protokoll 19/5 1765, hänvisas till att ett ”enskilt protokoll” rörande Bärön
hade blivit upprättat samt dessutom godkänt av landshövdingen. Av allt att döma, rör det sig om det
arrendeavtal på 50 år, vilket upphörde år 1815. Här anges inte vem som blev arrendator eller vad
arrendet var.
I senare sockenstämmoprotokoll framkommer det att det var lagman Lars Gustaf Bratt på Forsvik i
Botilsäter som var arrendator. Lars Gustaf Bratt var född 1731 och dog 1791. Han var gift med
Anna Lisa Wennerstjerna, vars far tidigare var ägare till Forsvik.
Det förekom en del problem med betalningen av arrendet för Bärön, åtminstone under de första
åren. Lars Gustaf Bratt visade sig vara en ”trög betalare”.
Årliga arrendeavgiften var enl. sockenstämmoprotokollet 1768 var 25 Riksdaler silvermynt.
I sockenstämmans protokoll 1768, anges att det är inbetalt 25 Rd smt för Bärön (överstruket,
beroende på att han inte betalt). År 1769, anges i §6: ”Befunnits att arrendet för Bärön af herr
hofsekreteraren Bratt, så väl för detta som förra året, voro obetalda och utgiör 50 Rd smt. Han låg
då efter med betalningen. Detta var inte sista gången det hände, vilket senare sockenstämmor
omvittnar.
I en sockenstämma i Millesvik 12/5 1770 upptogs följande:
§4: Hovsekreteraren Lars Gustaf Bratt angav huruledes han upplåtit den av Millesviks och
Ölseruds kyrkor sig tillhandlade nyttjanderättigheten av Bärön till herr Commissarien Jacob
Arhenius på Hjälleskate, vilken uppvisade Näs häradsrätts beviljade inteckning uti säteriet
Hjälleskate och räntan utav halva frälsehemmanet Södra Hult till laga säkerhet för det arrende som
herr Commissarien årligen bör erlägga till Millesviks och Ölseruds kyrkor för nyttjandet av Bärön,
med tillfrågan om församlingen denna inteckning ville för god erkänna i stället för den utav herr
hovsekreteraren Bratt till samma säkerhet förutlämnade inteckning.
Kyrkoherden förklarade sig, ej kunna för sin del, samtycka till någon ändring med Bärön på ett eller
annat sätt, förr än han däröver hört höga landshövdingsämbetet av ”Plurimum venerandum
Consistorium”, av sak än ytterligare, att om församlingen innan dess?, stod? mer? uti något slut om
denna ändring, han ville för allt ansvar med framtiden vara fri.
Efter något tvistande i denna sak beslöt församlingen att ej på annat sätt därtill samtycka än att för
Millesviks kyrkas säkerhet behålla räntan utav Södra Hult; dock skulle Ölseruds församling höras
om de för sin kyrka ville inteckningen uti säteriet Hjälleskate erkänna och för giltig antaga.
Det verkar här som att Bratt har sålt eller i sin tur utarrenderat Bäröns nyttjanderätt till en Jacob
Arrhenius. Vad som hände är oklart. Ingenting mera detaljerat om detta nämns i kommande
sockenstämmor.
Att betala arrendet i tid, verkade vara svårt för Bratt. I sockenstämman i Millesvik 12/5 1771, §6
står det:
Vid samma tillfälle förekom att tala om Bärön och befanns att tvenne års arrende för den samma
står ännu inne. Församlingen kunde ej finna sig uti, att hålla hålla sig till någon annan än herr
hovsekreterare Bratt på Forsvik till dess att dessa penningar bliver inbetalade av någon annan säker
anstalt göres, ty anmodades adjunkten Hassellöf att tala med herr hovsekreteraren om denna sak av
en församlingens vägnar för kyrkans räkning utfordra detta innestående arrendet som han även
lovade.
Det framskymtar här att man inte ville ha någon annan än Bratt som arrendator och inte gick med på
önskemålet i sockenstämman 12/5 1770.
7
Beträffande arrendets betalning i föjande sockenstämmor:
Sockenstämma i Millesvik 25/4 1773, §3: Arrende för Bärön 25 Rd smt. rest för 1772.
Sockenstämma i Millesvik 8/5 1774, §3: På arrende för Bärön för år 1772 och 1773 herr
hovsekreterare Bratt enligt quittence skyldig 8 Rd och 12 öre smt, vilka han nu betalt. Således
arrendet för Bärön till detta år betalt.
Detta år hade Bratt även arrenderat Kräcklingen, vilken han betalade med 2 Rd smt.
Sockenstämma i Millesvik 30/4 1775, §6: Herr hovsekreteraren Bratt är skyldig för 1774 års
arrende för Bärön, 50 Rd smt, även för förra årets jaktfrihet på holmarna, nämligen 2 Rd smt, som
betalts d 12 maj 1776. Nb för jaktfriheten betalades 2 Rd smt.
Här framgår att Bratt även arrenderat jakten på holmarna. Det bör väl rört sig om sjöfågel samt
några harar. Efter vad som framgår, torde jakten avse år 1774. Om han arrenderade jakten i
fortsättningen framgår ej, men man kan ha misstankar att jakten fortsatte i ytterligare några år, efter
vad som framgår av följande:
Sockenstämma i Millesvik 2/5 1779, §5: Besvärade sig församlingarnas invånare, som arrendera
kyrkans holmar, att dess kreatur som där på bemälta holmar hava i bete gående, bliva i sjön
skrämda och omkommne, medelst anställd jakt på dessa holmar; anhållande att socknestämman
måtte utsätta något vite för den, som under kreaturens utegångstid, någon jakt på ovannämnda
holmar anställer i anseende vartill sockenstämman fastställde att vite av 10 Rd smt eller 1Rd 32
skilling specie för eho det vara må, som någon jakt anställer på Millesviks kyrkoholmar ifrån början
av maj till medio september, vilka vitesböter kyrkan tillfalla, och att detta sockenstämmobeslut och
i flera församlingar inom pastoratet kungöres beslutades tillika att genom utdrag av protokollet söka
den vällovliga häradsrättens stadsfästele dom härpå.
Det framgår alltså här att ”någon” hade jagat på de för bete utarrenderade holmarna, under den tid
betet pågick.
Det konstiga är att sockenstämman inte anger, eller ens försöker, att få reda på vem som jagat. Det
var normalt ett ganska stort brott att förorsaka andras husdjurs död. Vitet (böterna) på 10 Rdr
silvermynt var inte heller i sammanhanget någon större summa, om man betänker att böterna för
otillåten vedhuggning (fällandet av växande träd för d:o) var 100 Rd smt. år 1764, vilken summa
även gällde om man släppte något kreatur på en ö som man inte arrenderat.
Kanske hade sockenmännen arrendetat ut holmarna både till bete och jakt, utan att ange någon
jakttid och därför ville ”sopa sitt misstag under mattan”. Att eventuellt dra godsägare Bratt på
Forsvik inför rätta för detta (om det nu var han), var nog inte så tillrådligt eftersom han även var
lagman och däför väl så juridiskt kunnig som sockenmännen…….
I sockenstämmans protokoll 27/11 1814 §2 kan man läsa:
Bärön tillhörig både Millesvik och Ölseruds kyrkor, skall numera vara fri från den för 50 år sedan
nyttjanderättens disposition, som nu Landshövdingskan Högvälborna Fru Friherrinnan Uggla på
Averstad några år ägt, varför allmänna sockenstämman anmodade Pastor att genom memorial till
höga vederbörande i ödmjukhet anhålla, det måtte nämnde Bärön få offentligen bortauktioneras till
högstbjudande på tio eller högst femton år för nyttjanderätten av där nu varande hus, åker,
betesmark och fiske, men med det uttryckliga förbehåll likväl, att den nya växande och varande
skogen på intet sätt får tillgripas och fällas, vid något ansenligt vites utställande, helst nödig
vedbrand och till nödvändiga behov tjänliga träd där nu finnes redan liggande på bergen efter där
fordom anställt skeppsbyggeri.
På sockenstämman 6/1 1815, anges att det var slut på Forsviks arrende av Bärön, vilket hade
upprättats 9/12 1764 för 50 daler silvermynt per år.
Lars Gustaf Bratt hade gått ur tiden 1791, och hans hustru Anna Lisa Wennerstjärna 1788. Forsvik
ägdes nu av deras son Christian Bratt. Arrendet hade sedan ett antal år övergått till änkan efter
8
landshövdingen Johan Gustaf Uggla, vilken avled 1798. Änkan, Johanna Gustava Vilhelmina född
Fock var född 1761, verkade själv sköta Averstad, men representerades vid sockenstämman av
fänrik Frykius, samt för Millesviks och Ölseruds kyrkor var det flera representanter.
Man beslöt att det skulle hållas syn på Bärön samt på husen där.
Fänrik Frykius begärde betalning för husen på Bärön, vilka hade blivit uppförda under arrendetiden.
På denna fråga svarade sockenstämman ett enhälligt Nej!
Bärön skulle nu åter utbjudas till arrende, nu på 10 år.
Reglerna som uppsattes vid denna sockenstämma för arrendet var mycket detaljerade:
Kortfattat innebar det att den nya arrendatorn skulle ansvara för Bäröns hävd och brukning, samt
gärdesgårdarnas underhåll. Virke för underhåll av byggnader och gärdesgårdar, skulle arrendatorn
få hugga i Bäröns skog efter utsyning av två representanter från sockenstämman. Den växande
skogen på ön fick arrendatorn inte fälla eller skada vid ett vite av 50 riksdaler banco. Vedbrand av
vinfällen och torr skog, skulle arrendatorn däremot få använda, dock fick han inte sälja någon ved
från ön.
Dessutom skulle arrendatorn hålla uppsikt över, att ingen annan fällde skog där. Nyodling skulle
arrendatorn få göra efter syn.
Dessutom skulle arrendatorn ha någon som gick i borgen för honom, samt betala arrendesumman
den 25 april.
Avträdessyn på Bärön.
Avträdessyn hölls på Bärön den 9/1 1815. De deltagande i denna var kyrkoföreståndarna i
Millesvik, herr Johan Fredrik Hjertström och i Ölserud Andreas Kjellberg, jämte socknarnas
fullmäktige; Per Hansson i Klockargården, Millesvik och Lars Persson i Byn, Ölserud, samt
nämndemännen Johannes Olsson i Gunnerud, Eskilsäter och Per Olsson i Finserud, Botilsäter.
En detaljerad beskrivning av byggnaderna m.m. gavs i detta protokoll.
Stugan: 12 alnar (7,2 m) lång, 9 alnar (5,4 m) bred. Höjden var 3 ½ alnar (2,1 m) hög till
väggbandet. Yttertaket bestod av halm och näver och var i gott stånd.
Muren samt bakugn med spjäll var i gott stånd. Det var också mellantaket och golvet.
Andra detaljer såsom stenfoten, ytterdörren, kammardörren samt fönstren (totalt 4 st.) var i behov
av reparation.
Stugans väggar var i mycket dåligt skick. De var mycket angripna av röta, samt ifyllda med lera.
Synemännen kunde däför inte rekommendera brädfodring, utan ansåg att de endast kunde användas
i få år.
Om man summerar det hela, var stugan ganska fallfärdig. Något byggnadsår var ej angivet, men den
bör vara byggd i slutet av 1760-talet. Storleken var densamma som för en vanlig torpstuga.
Någon bod (visthusbod) fanns ej, utan den lilla kammaren utnyttjades till detta istället.
Fähuset var 6 alnar (3,6 m) långt och 5 ¾ alnar (3,5 m) brett. Det var angripet av röta, och lönade
sig ej att reparera, varför det endast kunde användas i två år till. Taket, av halm, var däremot i
ordning.
Ladugården, ladan och logen sammanbygda, var 12 alnar (7,2 m) lång och 10 alnar (6 m) bred.
Knutarna ruttna, varför de skulle brädfodras samt väggarna skulle hopslås. Dörrar fanns för både
logen och ladan, men de saknade lås som skulle anskaffas.
Gethuset var 5 alnar (3 m) långt och 4 alnar (2,4 m) brett. Det var så förfallet så att det ej lönade sig
att reparera.
Gärdsgårdarna hade en total längd av 280 famnar (500 m) och inhägnade gräsmarken (trol. för
höskörd). Av gärdsgårdarna var 16 famnar (29 m) i behov av reparation.
Reparationsbehovet (eller husrötan som det anges), värderades till 9 riksdaler 8 skilling banco.
De allra flesta byggnaderna var nu fallfärdiga. Vad som framgår, var det väl det mest nödtorftiga
reparationerna som avsågs i väntan på nybyggnation.
9
Skogen hade under de 50 kontraktsåren hade överallt blivit uthuggen, i synnerhet vid sjöstränderna,
där det syntes en mängd furustubbar av stor och mogen skog, varefter ung granskog vuxit upp under
tiden och blivit borthuggen.
Skogen hade arrendatorn ej haft rätt att avverka. Den borthuggna skogen värderades till 200
riksdaler banco.
Beträffande den nedhuggna skogen, framgår det ibland i sockenstämmoprotokollen att man skulle
hugga virke till reparation av kyrka och klockstapel.
Landshövdingskan vill ha betalt för husen:
Som tidigare beslutats på sockenstämman, skulle Landshövdingens änka inte få något betalt för
stugan och övriga byggnader på Bärön. Hon verkade inte nöja sig med detta. Den 4/2 1815
avfattade hon en skrivelse,vilken inlämnades nästkommande dag till sockenstämman, samma dag
som auktionen på arrendet hölls. Skrivelsen lyder:
1:o. ”Då vid sista sockenstämman, äganderätten till husen på Bärön, genom mitt ombud då som nu
tillkännagavs, och förevistes ett av Herr Ryttmästare Roos lämnat kvitto för deras fulla betalning,
50 riksdaler riksgäld och församlingarna till disposition om lösen av dessa hus svarade nej, får jag
ännu ytterligare förklara det de är min välfångne egendom och kunna icke så länge rätt går före
våld, mig genom ett nej fråndömas. Den som nu eller framdeles kan visa bättre rätt till
ifrågavarande hus, får då emot mig utföra sin talan. Min tanke är för övrigt den, att för kyrkornas
räkning borde husen köpas, då arrendesumman därigenom bliver högre, och arrendatorn
tillförbindes efter lag och husesynsförordningar de samma vårda och underhålla. Man bör icke
förebära såsom skäl till husens äganderätt, att skogen till dem är tagen på ön, då 1764 års kontrakt
och protokoll berättigar arrendatorn att den utan åtal få begagna huru han behagar, utom vid
stränderna.
2:o. Meningen angående fisket på Bärön, fattade jag sålunda, att det får vara som förr med rättighet
för arrendatorn att fiska i Millesviks skärgård, men ingen annan. Skulle den annorlunda vara begär
jag att ön får bortarrenderas med de fördelar den äger och fisket ensamt tillhör arrendatorn.
Aversta den 4 febru. 1815.
J.M. Frychius
Fullmäktige för Landshövdingskan Friherrinnab Uggla född Fock.”
Det verkar alltså att Landshövdingskan betalat Bratt 50 riksdaler riksgälds för husen på Bärön.
Med tanke på protokollet från avträdessynen, bestod husen mest av fallfärdiga ruckel som det ej
lönade sig att reparera, samt att skogen var hårt huggen, varför landshövdingskan kunde ha blivit
skyldig i stället för att få betalt.
Hon verkar inte gått vidare med saken.
Bosatta på Bärön under den här tiden var:
De första bosatta på Bärön:
På sockenstämma 15/5 1769, §7, antogs bland socknens fattiga, Mårten på Bärön. Mårten dog där
av ålderdom 6/4 1770. Eventuellt hette hans hustru Kerstin, eftersom en ”Mårtens Kersti på Bärön”
blev fattighjon på Rörviks och Torstads rote år 1773.
Bosatta c:a 1769-1788:
Per Jonsson.
Kyrkovaktare.
Född 1716. Död av svullnad och torrvärk 1788-05-21 i Bärön, Millesvik (S).
Enl. DB Millesvik 1788: Dog 21 maj och begrovs den 25 maj. "Kiyrkioväctaren Pelle Jonsson ifrån
Bärön, död av swolnad och torwärk, gl 71 år. ?????wäctaren lämnade efter sig en ung hustru och
2:ne små barn.
10
Gift 1:o med
Karin Jansdotter.
Född 1685. Död 1781-01-.. i Bärön, Millesvik (S).
Gift 2:o 1781-08-19 i Millesvik (S) med
Sara Danielsdotter.
Född 1752. Död av rödsot 1808-10-22 i Klockaregården, Millesvik (S). Enl. DB Millesvik:
Kyrkoväktaränkan, död av rödsot, 52 år.
Per var kyrkovaktare från Bärön, och Sara var piga från Pettersborg, Kårud, vid vigseln.
Barn
Jonas Persson.
Född 1782-04-10 i Bärön, Millesvik (S).
Anders Persson.
Född (tvilling) 1785-02-07 i Bärön, Millesvik (S). Död 1782-02-15 i Bärön, Millesvik (S).
Daniel Persson.
Född (tvilling) 1785-02-07 i Bärön, Millesvik (S). Död 1785-02-15 i Bärön, Millesvik (S).
Nils Persson.
Född 1786-06-25 i Bärön, Millesvik (S).
Familjens bostad:
Bärön, Millesvik (S) -1769-1788-. Omnämnes som boende på Bärön första gången 1769 som ”Pelle
på Bärön”, då han arrenderar ön Kräklingen, men kan ha bott där före detta år. Bärön arrenderades
då av hovsekreterare Bratt (bodde på Forsvik i Botilsäter).
Nybyggaretorp, Kårud, Millesvik (S) 1786-90: Sara Danielsdotter m. son Nils inhyses.
Klockaregården, Millesvik (S) -1808. Änkan
Bosatta 1790-c:a 1795:
Fredrik Karlsson Lemon.
Född 1737-10-07. Död 1815-06-10 i Ölserud (S). Dödsorsak: Ålderdom, 78 år.
Gift 1:o med
Britta Hansdotter.
Barn
Karl Lemon.
Född 1770-12-01 i Uttervik, Säter, Eskilsäter (S).
Gift 2:o med
Ingeborg (Bolla) Olofsdotter.
Född 1750-01-10. Död 1824-04-17 i Torverud, Ölserud (S). Kallas i dödbok för Ingeborg
Lemon. Dödsorsak: Ålderdom, 77 år.
Efternamnet angavs i Födelsebok vara Andersdotter vid dottern Ulrikas födelse 1785.
Barn
Britta Lemon.
Född 1780-11-24 i Hälshult, Ölserud (S).
Ulrika Lemon.
Född 1785-10-29 i Låxerud, Millesvik (S). Död 1790-03-14 i Bärön, Millesvik (S).
Familjens bostad:
Hälshult, Ölserud (S) -1780Låxerud, Millesvik (S) -1785Bärön, Millesvik (S) 1790-1795Gibraltar, Hjälleskate, Millesvik (S) -1805-1807.
11
Ölserud (S) 1807Millesvik (S) -1812-1814- "Fattighjon i Millesvik och Ölserud".
Bosatta 1799-1816:
Sven Svensson Rosengren.
Trädgårdsmästare.
Född 1737 i Eskilsäter (S). Död 1803-03-04 i Bärön, Millesvik (S). Dog av Bröstqvaf. 70 år.
Enl. ålder i Millesviks DB, var Sven Rosengren född c:a 1733. Enl. HFL Otterstad, anges Sven
Rosengren vara född i Värmland.
Gift 1:o med
Anna.
Enl. Eskilsäters HFL 1761-64..
Barn
Anders Svensson Rosengren.
Född 1763.
Gift 2:o 1775-11-12 i Otterstad (R) med
Annika Andersdotter.
Född beräknat 1735. Död 1777-03-21 i Läckö, Otterstad (R).
Barn
Johannes Svensson Rosengren.
Född 1775-12-23 i Läckö, Otterstad (R). Död 1777-07-09 i Läckö, Otterstad (R).
Sven Svensson Rosengren.
Född 1777-02-06 i Läckö, Otterstad (R). Död 1777-02-23 i Läckö, Otterstad (R).
Gift 3:o 1778-07-01 i Otterstad (R) med
Maria Gröning.
Född 1744-07-24 i Otterstad (R). Död 1816-12-29 i Bärön, Millesvik (S).
Dog av Tvinsjuka?. 72 år, 4 mån.
Barn
Maria Katarina Svensdotter Rosengren.
Född 1779-05-08 i Albotten, Läckö, Otterstad (R). Död 1785-08-26 i Diket, Ekebo, Otterstad (R).
Jacob Svensson Rosengren.
Född 1782-04-06 i Diket, Ekebo, Otterstad (R). Död 1854-10-29 i Järnerud, Botilsäter (S).
Arrendator på Bärön, Millesvik (S) efter fadern.
Bolla Stina Svensdotter Rosengren.
Född 1785-06-10 i Diket, Ekebo, Otterstad (R). Död 1838-11-05 i Maden, Traneberg,
Otterstad (R). Flyttade 1808 från Bärön, Millesvik (S) till Västergötland.
Familjens bostad:
Rosenborg, Eskilsäter (S) HFL 1761-64. "Trädgårdsmästare Sven Rosengren och hust. Anna"
Något barn ej angivet.
Kan ha varit den Sven Rosenqvist som 1765 inflyttar med hustru från Värmland som sedan kallas
Rosengren, omtalad som torpare och trädgårdsmästare på Läckö.
Husbacken, Läckö, Otterstad (R) -1775-1777-. Torpare.
Albotten, Läckö, Otterstad (R) -1779-. Torpare.
Diket, Ekebo, Otterstad (R) -1782-1786. Torpare.
Rosenborg, Eskilsäter (S) 1786-c:a 1799. Trädgårdsmästare. Står i Eskilsäters HFL som uttflyttade
till Hjelleskate (i Millesvik). Bärön kan då ha arrenderats av Hjälleskate.
Bärön, Millesvik (S) c:a 1799-1816.
Uppgifter ang. Sven Rosengrens tid i Otterstad, av Thage Petrusson, Lidköping.
12
År 1815-1835.
Den 5/2 1815 hölls auktion på arrendet av Bärön, i närvaro av Millesviks och Ölseruds
kyrkofullmäktige samt de flesta av Millesviks och Ölseruds sockenmän.
Kyrkoföreståndarna började det första utropet med 25 Rd banco, varefter arrendesumman steg till
32 riksdaler och 16 skilling banco, vilker Jakob Svensson Rosengren på Bärön bjöd.
Jakob Svennson Rosengren (Född 1782-04-06 i Diket, Ekebo, Otterstad (R)) bodde redan sedan
många år på Bärön. Han hade flyttat dit med sina föräldrar redan 1799. Fadern, Sven Svensson
Rosengren (född 1737 i Eskilsäter, dog 1803 på Bärön) var trädgårdsmästare, först på Läckö och
sedan på Rosenborg. Övriga i familjen var födda i Otterstad (Kållandsö) i Västergötland.
Jakob Svensson Rosengren verkade vara berodd. Den som gick i borgen för honom var Per Hansson
(Stenholm) i Klockaregården, en av socknens mest betrodda män, vilken borgade med sin egendom,
1/16 mantal i Klockaregården. Jakob Svensson Rosengren antogs enhälligt av sockenmännen som
arrendator.
Enligt sockenstämmoprotokollet 7/5 1815 betalade Rosengenden 25/4 1815, 24 Rd 12 skilling för
arrendet av halva Bärön (andra halvan betalade han till Ölserud).
Till sockenstämman 19/11 1815 inlämnade Jakob Svensson Rosengren inteckningen för kyrkans
säkerhet för hans arrendesumma. Han ville också att kyrkan skulle utse fullmäktig som enligt
kontraktet skulle utse timmer till fähusbyggnad på Bärön, samt var han kunde hugga virke till
gärdsgården. Dessutom ville han göra en nyodling som de skulle utse mark för, så han inte bröt mot
kontraktet, speciellt rörande den växande skogens värde.
Sockenstämman fattade det beslutet att välja till fullmäktige vid denna syn, herr inspektor
Hjertström på Hjälleskate, nämndeman Per Hansson i Klockargården och Daniel Andersson i Berg
för Millesviks kyrkas räkning, och tillsade arrendatorn att han nu genast anmäla detta till
kyrkoföreståndaren i Ölserud, Andreas Kjellberg i Litsbol, och förmå honom att vara med på denna
syneförrättning på Bärön, medan det ännu är vackert väder och barmark.
Enligt sockenstämmoprotokollet 19/5 1816, uppvisades tingrättens utslag 17/11 1815, beträffande
Bäröns arrende på 10 år. Detta skulle förvaras i kyrkokistan.
Senare uppgifter (Sockenstämma 1/8 1830) anger att kontraktet förlängts med tio år.
På sockenstämman 30/11 1828 §12, infann sig Jakob Rosengren på Bärön och begärde att han
måste få utsynat timmer på Bärön för att bygga ett nytt bostadshus i stället för det nuvarande som är
förfallet. Församlingen biföll detta och anmodade klockaren Per Stenholm att verkställa utsyningen
å församlingens vägnar. Ölseruds sockens utlåtande kommer också att infordras dessförinnan.
På sockenstämman i Millesvik 15/11 1829 §2, upptogs frågan om husbygge igen. Timmer till
bostadshuset var nu utsynat på Bärön, men eftersom arrendekontraktet inte innehöll varken krav
eller befrielse beträffande nybyggnad, ville arrendatorn ha ett bidrag till byggnationen. Millesviks
socknemän ansåg att detta var skäligt, varför de erbjöd ett års befrielse från arrendet.
Ölseruds representant vid sammanträdet, Olof Larsson i Byn, Ölserud, hade fått uttryckliga
instruktioner att vägra all hjälp till nybyggnad av bostadshuset. Detta höll som sagt inte Millesviks
socknemän med om. Om de vägrade hjälp, kunde arrendatorn flytta därifrån och Bäröns ägare
skulle då själva få stå för all kostnad för bygget, för att sedan få en ny arrendator. De ville därför att
Ölseruds socknemän skulle återtaga ”sitt af obetänksamhet” fattade belut. Om Millesviks och
Ölseruds kyrkor som ägde Bärön, själva skulle uppföra bostadshuset, skulle det kosta betydligt
mera än de 24 rikdaler och 12 skilling för varje socken som det nu skulle kosta.
Den 1/8 1830 var det dags för ny sockenstämma, endast beträffande Bärön. Deltagarna var både
från Millesvik och Ölserud.
Beträffande arrendekontraktet konstaterade man att det innehöll att arrendatorn skulle, utan annan
ersättning än att få ta virke till byggnaderna på Bärön (efter utsyning), underhålla byggnaderna.
13
Föregående arrendator hade däremot lämnat byggnaderna i fallfärdigt skick, vilket
avträdessyneprotokollet visade. Alltså skulle föregående arrendator vid arrendetidens slut, betalat
ersättning för dåligt underhåll på byggnaderna, så kallat ”husröta”, vilka pengar skulle tillfalla den
nya arrendatorn för att han skulle åtgärda felen. Några pengar hade de av någon anledning inte
kunnat få av tidigare arrendatorn, varför den nuvarande inte fått någonting alls. Beloppet enligt
avträdessynen 1815 var 9 Riksdaler specie och 8 skilling. Dessutom hade skog huggits för 200
Riksdaler.
Sammanträdet slutade i stort sett med att saken skulle utredas.
Den 29/8 1830 var det sockenstämma om Bärön igen. Millesviks och Ölseruds socknemän var
återigen samlade i Millesviks kyrka.
Den 11/8 1830 gjordes en värdering av de av arrendatorn Jakob Rosengren nybyggda husen på
Bärön.
I korthet lyder protokollet:
Boden. 9 ½ x 7½ alnar. Nybyggd av Rosengren. Av timmer med halmtak. Värde 18Rd 20 skill.
Fähuset. 11 ¼ x 9 ¼ alnar. Nybyggd av Rosengren. Av timmer. Värde 21 Rd 24 skill.
En ny lada. Samma storlek som gamla logen och ladan. Av timmer m. halmtak. Värde 20 Rd 32 sk
Get- eller småkreaturshuset. 6 x 5 alnar. Nybyggt. Av timmer med halmtak. Värde 6 Rd 16 sk.
De byggnader Rosengren uppfört, värderades alltså till totalt 66 Rd 44 skilling.
Dessutom uppvisade Rosengren en nyodling om 3 tunnland, på en myr nordost om gården.
Församlingen diskuterade protokollet från synen, varvid de konstaterade att småkreaturshuset
ansetts som överflödigt i tidigare syn. Efter diskussion erbjöd de Rosengren 40 Riksdaler Banco för
byggnationerna, vilket han godtog. De 40 Riksdalerna skulle avdras på de kommande
arrendebetalningarna.
På ordinarie sockenstämman 17/10 1830 noterades angående vasskörden vid kyrkans holmar, att
Vänern detta år stigit till ovanlig höjd, varför de som arrenderat kyrkans holmar ville ha nedsatt
arrende.
Beträffande stugans byggnad anges inget i protokollen förrän 6/4 1835, då det hölls av- och
tillträdessyn på Bärön. Jakob Rosengrens arrende hade upphört och nye arrendatorn Daniel Kjellin
på Anneberg i Botilsäter skulle tillträda. Denne skulle dock inte bo där själv.
I protokollet anges tydligt att stugan byggts år 1830 av Jakob Rosengren. Detta är den stuga som
ännu finns där idag (2013).
Byggnaderna upptas i protokollet. I korthet anges det följande om dem:
Stugan. 16 x 12 alnar (9,6 x 7,2 m). 5 alnar (3 m) höjd till väggbandet.
I köket saknades spjäll, vilket skulle kosta 2 Rd att tillverka och sätta dit.
Taket (av halm) på stugan skulle repareras. Materialet skulle kosta 2 Rd och 32 sk. Arbete tillkom
för 24 sk.
Golvet skulle repareras för 1 Rd 24 sk.
Bakugnen skulle repareras för 1 Rd 16 sk. 8 rundst.
Boden skulle knutfodras . Bräderna skulle kosta 1 Rd 37 sk. 4 rundst., 100 st. 4-tumsspik för 16 sk.
samt arbetslön 24 sk. Bodens tak skulle repareras för 3 RD.
Fähuset var i bra skick, sånär som på taket vilket skulle förbättras för 3 Rd.
14
Södra ladan med Loge, under ett tak, var alldeles föfallen och skulle nybyggas av avträdaren
(Rosengren). Det beräknades kosta 42 Rd 30 sk.
Gärdesgårdar. 868 famnar (1545 m) fanns på ön. Efter en omfattande uträkning, framkom att
avträdaren skulle få betalt för 368 famnar (655 m) gärdsgård á 1 sk./famn, d.v.s. 7 RD 32 sk.
tillgodo.
Slutsumman som avträdaren Jakob Rosengren skulle betala var alltså 52 Rd 26 sk. Banco.
Bosatta på Bärön under den här tiden var:
Jacob Svensson Rosengren.
Arrendator på Bärön, Millesvik (S). (Son till föregående familj).
Född 1782-04-06 i Diket, Ekebo, Otterstad (R). Död 1854-10-29 i Järnerud, Botilsäter (S).
Gift med
Lena Andersdotter.
Född 1780-05-15 i Tveta (S). Död 1842-03-20 i Järnerud, Botilsäter (S).
Barn
Maria Katarina Jacobsdotter Rosengren.
Född 1815-11-14 i Bärön, Millesvik (S). Död 1875-09-15 i Järnerud, Botilsäter (S).
Magdalena Rosengren.
Född 1818-06-10 i Bärön, Millesvik (S).
Familjens bostad:
Bärön, Millesvik (S) -1815-25/3 1835. Arrendator
Järnerud, Botilsäter (S) 1835År 1835-1854.
Den 31/8 1834 hölls offentlig auktion på Bäröns arrende. Inropare blev Herr Daniel Kjellin på
Anneberg i Botilsäter. Arrendesumman blev 45 Rd per år.
Arrendekontraktet upprättades den 8/9 1834. Det innehöll de sedvanliga villkoren för arrende, men
dessutom ett förbehåll att de personer som skulle bebo och bruka Bärön (han skulle inte själv bo
där-han var ju godsägare på Anneberg men bodde i Åmål), inte skulle komma att ligga fattigvården
i Millesviks socken till last, utan han själv skulle ansvara för dem. De blev m.a.o. skrivna på
Anneberg i Botilsäter trots att de i verkligheten bodde på Bärön i Millesvik.
Arrendet skulle tillträdas 25/3 1835 och avträdas vid samma tid 1840, d.v.s. arrendet var på 5 år.
En borgensförbindelse upprättades 3/9 1834 på Sjögerås i By, där borgenärerna var Daniel Kjellins
bror Per Abraham Kjellin (godsägare på Hjälleskate, Millesvik) och Johan Fredrik von Proschwitz,
vilken ägde Sjögerås i By (gift med Daniel Kjellins kusin Britta Helena Hamnqvist). Borgenärerna
blev godkända av Millesviks socknemän 7/9 1834.
År 1835 (troligen detta år) inflyttade till Bärön, Gustav Hamnqvist f.1801 i Åmål med sin familj.
Eftersom de var skrivna på Anneberg i Botilsäter är det naturligtvis svårt att veta exakt när de
flyttade dit.
I Husförhörslängden för Botilsäter 1851-55 anges angående Gustav Hamnqvist: "Bor på Bärön i
Millesviks S:n, hvilken ö arrenderas af D. Kjellin, som enligt contract förbundit sig att vid
Anneberg skattskrifva Hamnqvist med hushåll". Det är möjligt att familjen bodde där till 1870,
eftersom Millesviks dödbok anger att Gustav Hamnqvist avled där detta år.
Gustav Hamnqvist var skriven på Anneberg som bl.a. statdräng och fiskare. Han var kusin till
förutnämnde Daniel Kjellin på Anneberg och till P.A. Kjellin på Hjälleskate. Dessutom var han
svåger till Johan Fredrik von Proschwitz på Sjögerås. Troligen fick han ej umgås med sina nära
släktingar som var ”herrskap” på herrgårdarna eftersom han ”gift ner sig” med en torpardotter från
Anneberg.
15
Troligen förlängdes arrendetiden till 1854. Närmare uppgifter om detta har jag ej funnit i
sockenstämmoprotokollen.
Bosatta på Bärön under den här tiden var:
Gustav Hamnqvist.
Statdräng och fiskare på Bärön, Millesvik.
Född 1801-09-22 i Tomt 102, Kv. 3, Åmål (P). Död 1870-02-08 i Bärön, Millesvik (S). Medtagen i
Botilsäters dödbok. Var vid sin död skriven som inhyses på Anneberg, Botilsäter. Ej i Millesviks
dödbok.
Gift 1825-09-04 i Botilsäter (S) med
Stina Andersdotter.
Född 1799-05-06 i Fläskerud, Eskilsäter (S). Död 1878-01-28 i Bråten, Klockaregården, Millesvik
(S).
Gustav från Åmål. Stina från Början, Anneberg vid vigseln.
Barn
Karl Fredrik Hamnqvist.
Född 1821-06-10 i Början, Anneberg, Botilsäter (S). Död 1885-03-01 i Björktorp, Grinda, Lilla
Malma (D).
Gustava Hamnqvist.
Född 1824-05-02 i Slädekärr, Tydje (P). Död 1887-06-03 i Bråten, Klockaregården, Millesvik (S).
Alfred Hamnqvist.
Född 1825-06-20 i Anneberg, Botilsäter (S). Förman.
Stina Maria Hamnqvist.
Född 1828-03-13 i Anneberg, Botilsäter (S). Död 1906-03-09 i Dåverud, Millesvik (S).
Sara Helena Hamnqvist.
Född 1831-03-16 i Uddstorp, Botilsäter (S). Död 1875-02-25 i Nr.79, Kv. Blomman, Vänersborg
Anders Gustav Hamnqvist.
Född 1834-09-26 i Soldatstommen, Arvsbyn, By (S).
Per Adolp Wilhelm Hamnqvist.
Född 1838-11-03 i Bärön, Millesvik (S). Död 1886 i Vänersborg (P).
Otto Hamnqvist.
Född 1843-03-03 i Bärön, Millesvik (S). Död 1844-09-07 i Bärön, Millesvik (S).
Gustafs bostad före äktenskapet: Åmål S (P) "Herr Gustaf Hamnqvist".
Familjens bostad:
Slädekärr, Tydje (P) 1823-1824.
Början, Anneberg, Botilsäter (S) 1824-1828. Hos hutruns föräldrar.
Öcken, By (S) 1828-1830.
Uddetorp, Botilsäter (S) 1830-1834.
By (S) Försökte flytta till By s:n 1832. "Blev ej mottagna där".
Bärön, Millesvik (S) 1834-1870?. Statdräng och fiskare. Var skrivna på Anneberg, Botilsäter (S)
1834-1870. Enl. HFL Botilsäter 1851-55 anges: "Bor på Bärön i Millesviks S:n, hvilken ö
arrenderas af D. Kjellin, som enligt contract förbundit sig att vid Anneberg skattskrifva Hamnqvist
med hushåll".
Anneberg ägdes av Gustavs dubbelkusin Daniel Kjellin från Åmål.
Denne Daniel arrenderade Bärön (ön tillhör Millesviks och Ölseruds kyrkor), mellan 1834-1/5
1855. Troligtvis bodde de på Bärön hela arrendetiden (1834-1855). När sonen Per A.V. föddes 1838
16
samt när sonen Otto avled 1844, bodde de på Bärön.
Mellan 1855-1870.är ej känt var Hamnqvists bodde. Ingenting om detta uppges i HFL för
Botilsäter, där de är upptagna under Anneberg. Kan neventuellt bott kvar på Bärön till 1870.
År 1855 arrenderades Bärön av en annan familj, bestående av en Anders Nilsson m. hustru, som
flyttade in där 1855. I familjen föddes mellan 1860-1863 tre barn, så denna familjen var inte större
än att även Gustav och hans hustru Stina kunde få plats, eftersom alla deras barn hade flyttat från
hemmet 1855. Från omkring 1860 stod Gustav och hustrun skrivna som "inhyse, utfattige"
Hustrun Stinas bostad efter makens död: Bråten, Klockaregården, Millesvik (S) 1870-11-18-1878.
Hos dottern Gustavas familj. Inflyttad dit från Botilsäter enl. HFL.
År 1854-1884.
I sockenstämmoprotokollet från 26/11 1854 §6, vill arrendatorn av Bärön Anders Nilsson använda
sig av s.k. ”flåhackning”. Han hänvisar till ett arrendekontrakt från ”den 14 sistlidne juni” och vill
ha en ändring i detta. Arrendekontraktet måste således vara upprättat 14/6 1854, men har ej
återfunnits i sockenstämmoprotokollet. Denne Anders Nilsson flyttar med familjen till Bärön från
Torstad 1854 enl. husförhörslängden. De bor kvar till 11/10 1884, då familjen flyttar till Åsunda,
Segerstad.
Om förgående familjen Hamnqvist också bor kvar framgår ej, men det anges att Gustav Hamnqvist
avlider på Bärön 1870.
Bosatta på Bärön under den här tiden var:
Anders Nilsson.
Arrendator av Bärön (S).
Född 1825-08-20 i Vassängen, Norra Averstad, Ölserud (S).
Gift 1850-09-22 i Eskilsäter (S) med
Sara Kajsa Pettersdotter.
Född 1821-03-28 i Ekenäs, Eskilsäter (S).
Anders var dräng från Averstad, Ölserud, och Sara Kajsa var piga från Rosenborg vid vigseln.
Barn
August Andersson Berwaldh.
Studerande.
Född 1860-08-27 i Bärön, Millesvik (S). Död 1881-03-29 i Bärön, Millesvik (S).
Enl. HFL Millesvik: Intagen i Åmåls L.Elem.läroverk VT 1872. Studerar vid
Karlstads H. elem. Lärov. HT 1875. Kallar sig Bärwald, nu Berwaldh.
HFL Millesvik 1881-84: Studerar vid Karlstads högre allm. läroverk.
Amalia Andersdotter.
Född 1861-12-20 i Bärön, Millesvik (S). Död 1866-02-21 i Bärön, Millesvik (S).
Britta Sofia Andersdotter.
Född 1863-05-02 i Bärön, Millesvik (S). Död 1913-12-28.
Fosterbarn hos familjen fr.o.m. 1881: Lisa Maria Henriksdotter f.18690318 Norra Averstad,
Ölserud (S). Dotter till inh. Henrik Johannesson o.h.h. Lisa Maria Nilsdotter. Hon flyttade med
familjen till Segerstad 1884.
Familjens bostad:
Ölserud (S) -1853.
Torstad, Millesvik (S) 1853-1854. Statdräng.
Bärön, Millesvik (S) 1854-11/10 1884. Arrendator. Arrendet var omkr. 1861; 135 riksdaler och
37½ öre per år.
Åsunda, Segerstad (S) 1884-
17
Hustrun Sara Kajsa bodde år 1900 hos dottern Britta Sofias familj i Västra Kärre, Segerstad.
Betecknades då som änka.
År 1884-1907.
Näste arrendator var Per Hansson Stenholm f.1836. Han var av den kända och duktiga
klockarsläkten Stenholm i Klockargården. Han flyttade dit med familjen från Klockargården,
Millesvik 1884. Familjen bodde kvar på Bärön till 1907.
Per Stenholm måste ha varit duktig. Enligt Schymans bok om Värmlandsnäs, del I, föreslog
skolrådet i Millesvik år 1863 Per som vikarierande skollärare mot en lön av 200 rdr om året, med
önskan om att han skulle utbilda sig till lärare vid seminariet samt även "förvärva kunskaper att
spela orgel i händelse församlingen i likhet med övriga församlingar i pastoratet skulle skaffa sig en
sådan".
Dottern Hulda flyttade till Amerika 1899. Under sin
Amerikavistelse – hon verkar ha bott i Brooklyn, New
York - hade hon en livlig brevväxling som finns bevarad,
med föräldrar och syskonen på Bärön. Själv skriver hon
inte så mycket om livet i Amerika, men familjen på Bärön
skriver desto mera om det dagliga livet på Bärön och i
socknen i övrigt. Efter modern Annas död 1902, skriver
brodern Hans Teodor till henne att han vill att hon skall
flytta tillbaka till Bärön för att sköta hushållet. Hon
återvänder till Bärön i juni 1904 och flyttar till Göteborg i
december 1905. Hans Teodor bodde kvar till januari 1907,
då även han flyttar till Göteborg.
Brev från dottern Hulda i USA år 1899
Bosatta på Bärön under den här tiden var:
Per Stenholm.
Arrendator.
Född 1836-11-12 i Klockaregården, Millesvik (S). Död 1900-12-11 i Bärön, Millesvik (S).
Gift 1867-05-12 i Botilsäter (S) med
Anna Olsdotter.
Född 1835-12-07 i Huggenäs (S). Död 1902-11-20 i Bärön, Millesvik (S).
Vid vigseln var Per hemmason från Klockargården, Millesvik och Anna var piga från Forsvik,
Botilsäter.
Barn
Karl Edvard Stenholm.
Handelsbokhållare. Verkstadsarbetare.
Född 1867-07-08 i Klockaregården, Millesvik (S).
Flyttade som handelsbokhållare 1893-12-07 från Bärön, Millesvik (S) till Åmåls stadsförs (P).
Verkstadsarbetare (1900) 1900 i Bergsl Järnvägsverkstad, Åmåls stadsförs (P).
Anna Ottilia Stenholm.
Född 1870-05-18 i Klockaregården, Millesvik (S). Död 1881-01-02 i Klockaregården, Millesvik
(S).
Hedvig Carolina Stenholm.
Född 1871-12-14 i Klockaregården, Millesvik (S). Flyttade 1888-11-20 från Bärön, Millesvik (S)
till Eskilsäter (S). Inflyttad 1895 till Karlstad (S).
18
Hulda Lovisa Stenholm.
Född 1875-06-12 i Klockaregården, Millesvik (S). Död 1950-05-03 i Källvägen 21, Sävedalen (O).
Utflyttad 1899-02-14 från Bärön, Millesvik (S) till Amerika. Inflyttad 1904-06-28 från Amerika till
Bärön, Millesvik (S).
Utflyttad 1905-12-21 från Bärön, Millesvik (S) till Domkyrkoförs (Gustavi) I Gbg (O).
Hans Theodor Stenholm.
Övertog arrendet av Bärön efter faderns död 1900
Född 1877-06-17 i Klockaregården, Millesvik (S). Död 1953-08-23 i Ceres 10, Trollhättan (P).
Flyttade 1907-01-14 från Bärön, Millesvik (S) till Domkyrkoförs (Gustavi) I Gbg (O).
Familjens bostad:
Klockaregården, Millesvik (S) 1867-1884. Gifte sonen. Hos Pers föräldrar, vilka innehade
sedermera Klockargården 1:2 ("Gäfverts") fram till 1884, då gården såldes efter faderns död.
Bärön, Millesvik (S) 1884-1907. Arrendator. Sonen Hans Theodor arrendator efter faderns död
1900.
År 1910-1951.
År 1910 den 10/11, flyttade bröderna Eriksson till Bärön. Det var August Eriksson f.1879 och hans
bror Karl Eriksson f.1881. De flyttade dit från Dåverud, Millesvik.
Bröderna var ogifta, men 1924 flyttade deras kusin Hilma Kristina Olsson f.1871 dit från Botilsäter.
Hon var hushållerska åt bröderna tills hon avled där 1948.
Bröderna Eriksson sysslade väl mest med fiske och var dessutom prickhållare, d.v.s. de skötte väl
utprickningen av farlederna på Vänern. Kanske de hade någon ko och gris också.
Karl var ganska fåordig till sin läggning, men det var däremot inte hans broder August eller
”August på Öa” som han kallades. Otaliga är de historier (mer eller mindre troliga) som han
berättade.
Vid ett sammanträde med Millesviks och Ölseruds kyrkoråd 7/11 1935, upptogs att reparation av
husen på Bärön ansågs nödvändiga. Kyrkorådet kände ej till hur arrendekontraktet var avfattat eller
om det alls fanns något kontrakt skrivet med August Eriksson (bröderna Eriksson hade då bott där i
nära 25 år). Man tyckte därför att kontraktsfrågan skulle lösas först innan frågan om reparation
behandlades.
Kyrkorådet beslöt föreslå kyrkostämman att kontrakt skulle upprättas fr.o.m. 1/5 1936, med årlig
arrendesumma av 150 kr/år och att arrendatorn själv bekostar nödvändiga reparationer.
Bröderna flyttade från Bärön, troligen i slutet av 1951 och bosatte sig i Brödlösa, Kårud Millesvik.
August avled där 1960 och Karl 1961.
Bosatta på Bärön under den här tiden var:
Bröderna:
August Wilhelm Eriksson.
Prickhållare. Fiskare. Arrendator av Bärön, Millesvik (S).
Född 1879-09-18 i Ölserud (S). Död 1960-01-20 i Brödlösa, Kårud, Millesvik (S).
Karl Edvard Eriksson.
Fiskare.
Född 1881-12-02 i Ölserud (S). Död 1961-01-03 i Brödlösa, Kårud, Millesvik (S).
Far
Erik Anders Johansson.
Lägenhetsäg..
Född 1846-05-27 i Ölserud (S).
Död 1921-08-18 i Brudbäcken, Dåverud, Millesvik (S).
19
Mor
Johanna Andersdotter.
Född 1841-03-01 i Klockaregården, Millesvik (S).
Död 1927-12-23 i Brudbäcken, Dåverud, Millesvik (S).
Bostad:
Brudbäcken, Dåverud, Millesvik (S) 1902-1907.
Bärön, Millesvik (S) 10/11 1910-1952. Prickhållare, fiskare. August stod som arrendator. Bärön.
Brödlösa, Kårud, Millesvik (S) 1952-1960.
Bröderna Erikssons hushållerska:
Hilma Kristina Olofsdotter.
Född 1871-12-27 i Södra Torp, Botilsäter (S). Död 1948-05-30 i Bärön, Millesvik (S).
Flyttade som hushållerska till kusinerna August o. Karl Eriksson 1824-12-01 från Botilsäter (S) till
Bärön, Millesvik (S), och bodde där till sin död 1948..
Far
Olof Petter Johannesson.
Hemmansägare i Södra Torp, Botilsäter (S).
Född 1824-09-05 i Botilsäter (S).
Mor
Stina Maria Andersdotter.
Född 1838-11-09 i Klockaregården, Millesvik (S).
Några bilder från Bärön under bröderna Erikssons tid:
På Bäröstugans trappa. Från vänster: Karl Eriksson,
August Eriksson, Kristina Olsson. Mannen till höger
är okänd. Kortet taget på 1940-talet.
Bäröstugan någon gång på 1940-talet. Mannen till
vänster är August Eriksson.
Bilden till vänster:Filip
Thorell, Kårud (t.v.) och
August Eriksson, Bärön.
Ladugården på Bärön. Troligen 1940-talet. Den
revs på 1960-talet och var då mycket förfallen.
20
Bäröstugan 1952. Till vänster i bild syns magasinet
och ladugården.
August och Karl Eriksson utanför Bäröstugan 1952
Bäröstugan 1952, gavelsidan. I bakgrunden skymtar
magasinet och ladugården.
Bäröstugan 1952. Gavel- och framsidan. I bakgrunden
syns ladugården.
En bild av Bäröstugans gavel från annan vinkel.
Fotot är från okänt år.
Tansport av häst med färja till Bärön. Kanske i
samband med skogsavverkning eller annat arbete.
Personerna är från vänster: Lennart Lurén,, Johan
Magnusson och Sten Olsson.
21
År 1952-1960.
På Bärön fanns nu ingen fast befolkning. Ingen var längre intresserad av att idka ett föga lönsamt
småbruk och fiske. Stugan på Bärön – trots att den var ganska stor och rejäl – saknade elektricitet
och andra bekvämligheter.
Ön ligger i och för sig inte långt från fastlandet, men vintertid då ”isen varken bar eller brast”, var
de boende avskurna från omvärlden. För en familj med barn i skolåldern hade det varit nära nog
omöjligt att bo där. Dessutom pågick avfolkningen av landsbygden i stor skala sedan hundra år
tillbaka. Det fanns lediga hus på fastlandet för de som ville bo i trakten.
Någon fast åretruntbefolkning har inte funnits där sedan dess.
Intresse för Bärön som fritidsboende började däremot uppkomma. Vid ett sammanträde med
Millesviks och Ölseruds kyrkoråd 29/1 1952, kan man i protokollets §3 läsa: ”Förelåg skrivelse från
posttjänsteman Folke Tungström, Säffle, med anhållan att få förhyra Bärön (med bostadshus) samt
fiskerätt. Rådet beslöt att ej bifalla begäran ifråga av den anledningen, att bostadshuset å Bärön
behövs som förläggning åt skogsarbetare vid de avverkningar som äro planerade att verkställas å
Bärön”. Ovannämnde Folke Tungström hade väl av allt att döma, täkt använda Bärön som
fritidsbostad.
Den 26/9 1953 hade Millesviks och Ölseruds gemensamma kyrkoråd sammanträde på Kårud i
Millesvik. De närvarande var kyrkoherden i Millesvik Ferdinand Eriksson, Johan Ewaldz
(godsägare på Hjälleskate, Millesvik), Filip Thorell (godsägare på Kårud, Millesvik). För Ölserud
deltog Enok Olsson, Gustaf Jaldenius, Ragnar Andersson, Valfrid Sjöqvist och Karl Pettersson.
Före sammanträdet hade delegationen besökt Bärön.
Man hade gått över samtlig skogsmark och dessutom besiktigat bostads- och uthusbyggnaderna på
ön.
Man beslöt nu att nödvändiga reparationer skulle utföras på stallbyggnad samt viss del av med den
sammanhängande lada eller loge. Likaså skulle en del smärre reparatoner utföras på bostaden, för
att den skall kunna brukas som inkvarteringslokal för de skogshuggare och körare, som behöver bo
där i samband med förekommande avverkningar på ön.
Man enades om ett anslag á 3000 kronor för nämnda arbeten, för vilkas utförande herrar Filip
Thorell, Millesvik och Valfrid Sjöqvist, Ölserud, fingo i uppdrag att ansvara.
Filip Thorell skulle också ha uppsikt över att det ej bedrevs olovlig jakt och fiske på ön. En viss
tillsyn, speciellt sommartid, behövdes, då ön visat sig vara en rätt ofta brukad tilläggsplats för
turister som färdas sjöledes. Dessutom skulle man sätta upp ett anslag på Bärön med förbud mot
bl.a. uppgörande av eld.
Tiden hade ännu ej kommit, att man kunde tjäna pengar på turismen, utan den sågs närmast som ett
problem.
Stugan på Bärön hade sedan bröderna Erikssons avflyttning 1951, inte använts till annat än
inkvartering i samband med skogsavverkning. Det verkar nu som den börjat förfalla. Mindre
nogräknade besökare hade dessutom inte gjort saken bättre.
Till Millesviks och Ölseruds gemensamma kyrkoråd hade inkommit en skrivelse från herrar Gustaf
Lindberg och Erik Bågefeldt från Eskilsäter. Denna skrivelse behandlades på ett sammanträde i
Litsbol, Ölserud 14/6 1960.
I skrivelsen påtalades stugans kulturhistoriska värde, och att den däför borde repareras för att ej
förfalla. Ordförande kyrkoherde Ferdinand Eriksson samt Filip Thorell att det givetsvis var även i
kyrkorådets intresse att byggnaden måste, om det var möjligt, bevaras och att viss tillsyn också
behövdes. Man skulle därför ta upp detta till vidare behandling.
Den 14/8 1960, företogs en besiktning av Bäröstugan och kvarvarande uthus.
Därefter diskuterades frågan om eventuell reparation av framförallt stugan. Man var dock överens
om att detta knappast kunde komma ifråga, då nog kostnaden skulle bli för hög och framförallt att
stor risk fanns för att den ej skulle få stå fredad för åverkan av mindre nogräknade besökare.
Stugans framtid var nu i fara. Hade ingenting gjorts vid denna tiden, skulle det inte dröja förrän
stugan från 1830 var borta för alltid.
22
Då framkom ledamoten Nils V. Nilsson, Ölserud med förslaget att låta uthyra stugan under
sommaren, och att hyresgästen i fråga får utföra de oundgängliga reparationerna på egen bekostnad,
vilka han finner nödvändiga. Någon förändring av stugan vare sig inre eller yttre karaktär får dock
ej ske.
Detta förslag vann allmänt gillande. Man beslöt en hyrestid av fem år samt en årshyra á 100 kr.
Rådet förbehöll sig fri prövningsrätt av ifrågakommande hyresanbud.
Beträffande uthusen, som till en del stod utan tak, beslutades att de skulle nedrivas, och friskt
användbart virke skulle uppläggas för att senare kunna användas.
År 1961-2005.
Den 22/9 1960 hölls sammanträde med Millesviks och Ölseruds gemensamma kyrkoråd i Litsbols
skola, Ölserud. Man skulle där ta ställning till ett inkommet anbud på hyra av Bäröstugan.
Anbudet hade ingivits av Bertil Ahlstrand och Georg Christiansson, Säffle. De erbjöd sig att hyra
stugan för 225 kr/år, samt naturligtvis de övriga skyldigheter beträffande reparation som ingick.
Hyran för 1/1-31/12 skulle betalas den 14/3 varje år, med början 14/3 1961.
Filip Thorell blev utsedd till att ombesörja rivningen av uthuslängan på Bärön, vilket tidigare
beslutats.
Den 31/12 1965 utlöpte hyreskontraktet. Enligt protokoll 21/7 1966 ville Ahlstrand och
Christiansson även fortsättningsvis hyra stugan, vilket godkändes på sammanträdet. Hyran
fastställdes nu till 500 kr/år fr.o.m. 1/1 1966 och för en tid av fem år.
Den 30/8 1970 var det sammanträde med Millesviks och Ölseruds gemensamma kyrkoråd.
På sammanträde tog även upp uthyrningen av Bäröstugan.
Kontraktet med hyresgästerna B. Ahlstrand och G. Christiansson hade löpt ut.
Christiansson öskade inte längre deltaga som hyresgäst, men Ahlstrand önskade ensam hyra
Bäröstugan. Man beslöt därför att hyra ut stugan till B. Ahlstrand på fem år, för oförändrat 500 kr
per år.
På sammanträdet 14/4 1975 upptogs en begäran från hyresgästen av Bäröstugan, att få sätta upp
en vindmotor på Bäröstugans tomt för drift av ett elektriskt laddningsaggregat. Kyrkorådet lämnade
sitt medgivande till detta.
År 1987 avled Bertil Ahlstrand. Hans sambo hyrde sedan Bäröstugan till år 2005, då hon sade upp
hyresavtalet.
23