öppnas i nytt fönster - Svensk sjuksköterskeförening

Transcription

öppnas i nytt fönster - Svensk sjuksköterskeförening
Verksamhetsplan
- Inriktning av Svensk sjuksköterskeförenings verksamhet år 2015,
2016 och 2017
Kunskapsområdet omvårdnad
Utvecklingen i Sverige har lett till att vi idag benämner omvårdnad som en autonom
vetenskap med egen teoribildning. Den första som namngav omvårdnad som ett
kunskapsområde var Martha Rogers, en amerikansk omvårdnadsteoretiker. Rogers
menade att nursing/omvårdnad har utvecklats från att vara ett verb, att göra något, till att
vara ett substantiv, något man vet. Martha Rogers menade inte att det är en motsättning
mellan att veta och att göra, utan att man måste veta för att göra.
Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
1
Svensk sjuksköterskeförening benämner både huvudområdet och forskningsfältet för
omvårdnad. Omvårdnadsforskningens uppgift är att söka kunskap om människans behov
av hjälp och stöd vid födelse, sjukdom och död samt om hur hälsan ska bevaras. I
uppgiften att söka kunskap om människan inkluderas kunskap om patienter och
närstående och om deras upplevelser och erfarenheter. Föreningen menar också att man
måste söka kunskap om hur hjälp och stöd bäst ska utformas och det innebär att vi
erkänner forskning om sjuksköterskors åtgärder och också om organisatoriska
förutsättningar för vård som omvårdnadsforskning. De värden som föreningen lyfter fram
med utgångspunkt i ICN:s etiska kod är respekt för sårbarhet, värdighet, integritet,
autonomi och tillit.
Omvårdnad är en humanvetenskap som inkludera naturvetenskapliga och medicinska
kunskaper om människan.
Inom omvårdnad används ibland patientbegreppet men ännu hellre personbegreppet och
vi strävar efter en personcentrerad vård. I detta humanvetenskapliga perspektiv förstås
människan både som en generell varelse och som en unik individ.
Svensk sjuksköterskeförenings fyra grundpelare:
FORSKNING
I hälso- och sjukvården omfattar omvårdnadsinsatserna mer än 50 procent av
verksamheten. Omvårdnadsforskningen syftar till att göra vården bättre, säkrare och mer
jämlik för såväl personer som deras närstående. Forskning inom omvårdnad lyfter fram
personer och närståendes upplevelser vid sjukdom och ohälsa samt undersöker nya
metoder och omvårdnadsåtgärder för bästa effekt. För att forskningsresultat ska möta
personers och närståendes behov behöver forskningsfrågor och problem växa fram ur
den kliniska verksamheten. Om omvårdnad ska kunna beskrivas och dokumenteras, och
därmed även kunna utvärderas, behöver professionen sträva efter enhetliga terminologier
och ett fackspråk samt att bidra till att beskriva centrala begrepp inom omvårdnad.
Omvårdnad har stor, och ibland livsavgörande betydelse, för att tillgodose personers
fundamentala behov. Det finns behov att klargöra hur omvårdnaden tillfredsställer
fundamentala behov och vilka omvårdnadsåtgärder som visar bästa resultat och därmed
bör prioriteras.
När forskningsresultat inom omvårdnad efterfrågas och används kommer resultaten till
nytta för personer med ohälsa och närstående i den dagliga vården. Trots detta är det
svårt att implementera nya forskningsresultat. En viktig faktor för att implementering av
forskningsresultat ska lyckas är ledarskapet. En stödjande organisation och en gynnsam
kultur påverkar också implementeringsprocessen. Det krävs en nära koppling mellan den
dagliga vården och forskning inom omvårdnad och det är angeläget att bygga ut
stödstrukturer för detta. Tillgången på kliniska lektorat och kliniska professorer är delar
av dessa strukturer som kommer att ha en avgörande betydelse för
omvårdnadsforskningens utveckling och inriktning.
Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
2
Anslag till forskningsprojekt inom omvårdnad är oftast mycket små om man jämför med
andra forskningsområden. Genom att satsa mer på omvårdnadsforskning kan vården
utvecklas, vårdskador förebyggas och ojämlikhet minskas. Betydelsefulla faktorer för att
tilldelas forskningsanslag är internationell förankring och starka forskningsmiljöer. Svensk
sjuksköterskeförening behöver ställa krav på och agera strategiskt för att främja
forskning och utveckling inom vård och omsorg.
En ökad samverkan på den nordiska och europeiska arenan kan bidra till förbättrade
förutsättningar för stora forskningsanslag och gemensamma forskningsprojekt.
ETIK
All omvårdnad har en etisk dimension och varje sjuksköterska har ett moraliskt ansvar för
sina bedömningar och beslut. Omvårdnad som tillgodoser fundamentala mänskliga behov
är komplex och avancerad. I en vård och omsorg där ekonomifrågor och ekonomiska
styrmodeller fått allt större utrymme blir sjuksköterskors agerande och argumentation för
att värna en kunskapsbaserad vård allt viktigare. I en kunskapsbaserad vård behöver
kunskap om etik och värdegrund ingå. De etiska överväganden som dagligen sker i
vården är mer komplexa än tidigare och berör alla sjuksköterskor. De etiska
frågeställningarna spänner över vida fält, allt från hur man bevarar integritet, visar respekt
och ger förutsättningar för partnerskap i den dagliga omvårdnaden, till frågor om
organdonation, lagring av genetisk information och prioriteringar av omvårdnadsåtgärder.
Främlingsfientlighet och rasism är mer uttalat i Sverige idag och det finns tecken på att
dessa synsätt kan bli bestående. Varje sjuksköterska behöver utveckla ett personligt
förhållningssätt till mänskliga rättigheter, till sjuksköterskornas internationella etiska kod
och värdegrunden för omvårdnad. Den etiska diskussionen måste levandegöras, med
syfte att utveckla den etiska kompetensen hos alla sjuksköterskor så att kvaliteten inom
omvårdnad förstärks.
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor innehåller fyra områden som sammanfattar riktlinjerna
för etiskt handlande: ”sjuksköterskan och allmänheten (1), sjuksköterskan och
yrkesutövningen (2), sjuksköterskan och professionen (3) och sjuksköterskan och
medarbetaren (4).”. Alla områden utgår ifrån en gemensam etik och värdegrund. Svensk
sjuksköterskeförenings arbete med etik och värdegrundsfrågor i omvårdnaden bygger på
dessa områden. Sjuksköterskor behöver vara aktiva, debattera och påverka politiken för
att uppmärksamma sårbara och utsatta grupper i behov av stöd. Alla sjuksköterskor har
ett etiskt ansvar att säga ifrån när patienters värdighet och integritet hotas eller kränks.
En jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas efter behov på
lika villkor oavsett till exempel bostadsort, födelseland, ålder eller kön. Sjuksköterskan har
ansvar att stå upp när grundläggande mänskliga rättigheter hotas samt påverka
utvecklingen och i samhällsdebatten förmedla sin kunskap om hur människors sociala och
ekonomiska villkor påverkar hälsan. Grupper med svagast röst, som till exempel barn
Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
3
eller personer med psykisk ohälsa och sköra äldre personer ska särskilt
uppmärksammas.
Personcentrerad vård är ett partnerskap mellan personen i behov av vård och
professionella inom vården. De kunskaper och erfarenheter som patienter och närstående
har ska lyssnas till på ett tillitsfullt och respektfullt sätt samt tillvaratas.
UTBILDNING
Under flera år har utbildningsfrågan varit en av föreningens högst prioriterade frågor.
Svensk sjuksköterskeförenings ”Strategi för utbildningsfrågor” pekar på att personer som
lever med långvariga och komplicerade sjukdomstillstånd och ohälsa ökar. Den beskriver
även vilka förändringar vården och omsorgen står inför som kräver en ökad
sjuksköterskekompetens. EU:s Yrkeskvalifikationsdirektiv (2013/55/EU) innebär fler
undervisningstimmar i verksamheten på grundutbildningsnivå samt kräver kontinuerlig
fortbildning för legitimerade sjuksköterskor. Sjuksköterskor måste ges förutsättningar att
bevara, utveckla och förnya sin kompetens. Det livslånga lärandet är centralt i
sjuksköterskors professionsutövning.
Specialistutbildning för sjuksköterskor kommer att vara under lupp åren 2015-2017. Det
beror på ökat behov av specialistsjuksköterskor och Svensk sjuksköterskeförenings kritik
av nuvarande specialistutbildningar eftersom de inte motsvarar dagens och
morgondagens behov.
Mot bakgrund av utvecklingen inom omvårdnad, medicin och teknik ökar behovet av en
specialistutbildning med flexibel studiegång och en akademisk examen på avancerad nivå.
Den verksamhetsförlagda utbildningen behöver kvalitetssäkras och forskningsprojekt som
studerar lärandemiljöers betydelse för examination behöver utvecklas. Den
verksamhetsförlagda utbildningen behöver uppfylla samma krav som den
lärosätesförlagda på ämnestydlighet, lärarkompetens, handledarkompetens,
arbetsformer, litteratur och examination.
Utvärdering av sjuksköterskors yrkes- och generella examen på avancerad nivå visar
behovet av förändring av specialistutbildningarna. Medborgarnas behov av
sjuksköterskors specialistkompetens bör styra utbildningsutbudet. Utbildningen ska leda
till att specialistsjuksköterskan utvecklar förmågan att reflektera och omsätta sina
kunskaper och färdigheter i många skiftande komplexa situationer med ett säkert och
personcentrerat arbetssätt. Utbildningen behöver koncentreras till de lärosäten som i
egen eller samverkande regi kan erbjuda aktiva forskningsmiljöer inom aktuell specialitet.
Kliniska kombinationstjänster behöver skapas.
Avancerad specialistsjuksköterska finns redan i andra länder. Uppdraget ger säker vård
och är kostnadseffektivt. Utbildning till avancerad specialistsjuksköterska bör etableras
genom gemensam nationell utbildningsnivå. Professionens certifiering av en sådan
utbildning behöver utredas.
Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
4
För att garantera kvalitet och fastställa nationella kompetenskrav på grund och avancerad
utbildningsnivå måste ett nationellt samverkansorgan inrättas, där lärosäten,
departement, professionsföreträdare, Socialstyrelsen, Universitetskanslersämbetet och
Sveriges Kommuner och Landsting kan samverka.
KVALITET
Det övergripande målet för Svensk sjuksköterskeförenings arbete med kvalitetsutveckling
inom omvårdnad är en vård och omsorg som är trygg, säker, jämlik och av god kvalitet.
Förtroendet för sjuksköterskans profession påverkas av omvårdnadens kvalitet.
Sjuksköterskor har ett professionellt ansvar av att beskriva, följa upp och lära av
resultaten av sitt patientnära arbete och därmed bidra till kvalitetsutvecklingen inom vård
och omsorg. En personcentrerad vård kräver kunskap, handling, förutsättningar och
uppföljning. Professionell kompetens i form av ämneskunskaper, personliga färdigheter,
värderingar och etik utgör en självklar grund för hög kvalitet i omvårdnad. Sjuksköterskor
behöver även kompetens inom de övriga fem kärnkompetenserna; samverkan i team,
evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och
informatik.
eHälsa är en samlingsterm för tillämpning av informations- och kommunikationsteknologi
(IKT) inom egenvård, omsorg, hälso- och sjukvård och vårdens interaktion med patienter
och närstående. eHälsa ska främja en jämlik och personcentrerad vård och vara ett
verktyg för att öka patienters och närståendes delaktighet. Avgörande för utvecklingen av
eHälsa är välfungerande system för informationsöverföring med definierade termer och
begrepp. Ett nationellt fackspråk är grunden till en kunskapsbaserad och säker hälso- och
sjukvård. Användningen av standardiserade termer stödjer kommunikation mellan
vårdpersonal och andra aktörer och minskar risken för misstag. För att kommunicera
omvårdnadsinformation måste det nationella fackspråket ha termer med tillräcklig bredd
och djup för att beskriva omvårdnad.
Chefer och ledare på alla nivåer behöver engagera sig i kvalitetsutveckling inom
omvårdnad. De behöver ta större ansvar för att det finns tillräckligt antal
specialistutbildade sjuksköterskor, samt för alla medarbetares kontinuerliga fortbildning
och kompetensutveckling. Det behövs ett ledarskap för omvårdnad som stödjer
sjuksköterskornas arbete och professionella utveckling och därmed skapar
förutsättningar för hög kvalitet i omvårdnaden. Det är nödvändigt med en organisation för
omvårdnad som omfattar samtliga ledningsnivåer och som är parallell med den
medicinska ledningsstrukturen. Sjuksköterskors omvårdnadsperspektiv behövs i alla
beslutande rum. Erfarenheter av modellen för ”Magnet Hospital” som syftar till att skapa
goda förutsättningar för professionell utveckling och hög kvalitet inom omvårdnad
behöver tas tillvara.
För att kunna mäta och jämföra omvårdnadens kvalitet behöver kvalitetsindikatorer
utvecklas och användas i till exempel öppna jämförelser, nationella riktlinjer och nationella
vårdprogram.
Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
5
Nationella kvalitetsregister är viktiga verktyg för verksamheternas förbättringsarbete. För
att uppnå sina syften behöver kvalitetsregistren i högre utsträckning utveckla och omfatta
data inom omvårdnad och rehabilitering.
Svensk sjuksköterskeförenings prioriterade områden för åren 2015-2017:
Kunskapsbaserad omvårdnad
Under verksamhetsåren 2015-2017 kommer föreningen att leda, utveckla och nyttiggöra
en kunskapsbaserad omvårdnad genom att arbeta för
att fundamentala mänskliga behov tillgodoses genom omvårdnad
förbättrade villkor för omvårdnadsforskningen
att stödja användningen av resultat från omvårdnadsforskning
att tydliggöra betydelsen av ett starkt ledarskap för personcentrerad omvårdnad
att data som mäter kvalitet avspeglar alla dimensioner av omvårdnad
att omvårdnadskompetens finns på alla ledningsnivåer i vård och omsorg.
Sjuksköterskors kompetens
Under verksamhetsåren 2015-2017 kommer föreningen att leda, utveckla och nyttiggöra
området kompetens genom att arbeta för
att fler kliniska kombinationstjänster inrättas inom all verksamhet
en ny modell för sjuksköterskors specialistutbildning
en miniminivå för nationell dimensionering av grund- och specialistutbildade
sjuksköterskor i relation till säker vård
att bevaka och påverka beslut på EU-nivå så att de bidrar till hög kvalitet i sjuksköterskors
utbildning och verksamhet
att verka för tillämpningen av de sex kärnkompetenserna i svensk vårdkontext.
Jämlik vård och hälsa
Under verksamhetsåren 2015 -2017 kommer föreningen att leda, utveckla och nyttiggöra
en jämlik vård och hälsa genom att arbeta för
att stärka sjuksköterskors etiska medvetenhet och etiska förhållningssätt
att påvisa resultat från forskning om ojämlik vård och skillnader i hälsa
alla människors lika rätt till liv, hälsa och vård
att värna utsatta gruppers rätt till vård på lika villkor.
Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
6
Styrelsens förslag till föreningsstämman:
Punkt 16 a): Fastställande av medlemsavgifter
I förslaget till rambudget har styrelsen utgått från följande förutsättningar:
•
Styrelsens förslag till inriktning av Svensk sjuksköterskeförenings verksamhet för
åren 2015, 2016 och 2017 utgör underlag till rambudgeten.
•
En minskning av aktiva medlemmar och pensionärer har skett under de senaste
åren trots stora medlemskampanjer. En minskning av medlemsantalet har
beräknats med ca 3 procent per år för de kommande tre åren.
•
Medlemsavgiften för aktiva medlemmar och pensionärer höjdes senast år 2011
med 4 kronor per månad. Avgiften för studerandemedlemmar lämnades
oförändrad.
•
En beräknad kostnadsökning med ca 2 procent per år har gjorts. KPI enligt
Konjunkturinstitutet är 2,2 procent för år 2016 och 2,7% för år 2017.
Styrelsen föreslår en höjning av medlemsavgiften för år 2016 för aktiv medlem med 8 kr
per månad eller 96 kr per år, från 336 kr per år till 432 kr per år. För år 2017 föreslår
styrelsen oförändrad medlemsavgift.
Styrelsen föreslår oförändrad avgift för pensionärsmedlemmar, 13 kr per månad eller
156 kr per år för åren 2015, 2016 och 2017.
Styrelsen föreslår oförändrad avgift för studerandemedlemmar, 100 kr under hela
studietiden för grundutbildning.
Föreningsstämman föreslås besluta:
att fastställa medlemsavgiften för åren 2016 och 2017 till 432 kr per år för aktiv
medlem.
att fastställa medlemsavgiften för åren 2016 och 2017 till 156 kr per år för
pensionärsmedlemmar.
att fastställa medlemsavgiften för 2016 och 2017 för studerandemedlemmar till 100 kr
för hela studieperioden under grundutbildningen.
Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
7
Styrelsens förslag till föreningsstämman:
Punkt 16 c): Rambudget för år 2015, 2016 och 2017
Förslag till rambudget för 2015
Oförändrad medlemsavgift aktiv medlem
Oförändrad medlemsavgift pensionär
Oförändrad studerandeavgift
336 kr/år
156 kr/år
100 kr för hela studietiden
Tkr
2015
INTÄKTER
Medlemsavgifter*
Finansiella intäker
19 400
3 000
Summa intäkter
22 400
KOSTNADER
Förtroendevalda/org.grupper
Projekt
Personal
Kanslichef
Kansli
Omvårdnadsmagasinet
Information
Sjuksköterskornas
hus/Bostadsrätter/Huså
Summa kostnader
-1 757
-23 569
BERÄKNAT RESULTAT
*
aktiva medlemmar
pensionärer
studenter
-3 342
-1 200
-8 700
-1 000
-1 900
-4 500
-1 170
-1 169
Enl statistik
sep-14
55 683
6 848
2 307
64 838
Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
Beräknat antal
2015
-2%
54 569
-1%
6 780
2 300
63 648
8
Förslag till rambudget för 2016
Höjning av medlemsavgift till 36 kr/mån
Oförändrad medlemsavgift pensionärer
Oförändrad studerandeavgift
432 kr/år
156 kr/år
100 kr för hela studietiden
Tkr
2016
INTÄKTER
Medlemsavgifter*
Finansiella intäkter
23 737
3 000
Summa intäkter
26 737
KOSTNADER (KPI 2016: 2,2)
Förtroendevalda/org.grupper
Projekt
Personal
Kanslichef
Kansli
Omvårdnadsmagasinet
Information
Fastigheter/Bostadsrätter
-2 593
-1 800
-8 961
-1 030
-1 941
-4 600
-1 196
-1 800
Summa kostnader
-23 921
BERÄKNAT RESULTAT
2 816
Beräknat
antal
*
aktiva medlemmar
pensionärer
studenter
Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
2016
52 407
6 712
2 300
61 419
9
Förslag till rambudget för 2017
Höjning av medlemsavgift till 36 kr/mån
Oförändrad medlemsavgift pensionärer
Oförändrad studerandeavgift
432 kr/år
156 kr/år
100 kr för hela studietiden
Tkr
2017
INTÄKTER
Medlemsavgifter*
Finansiella intäkter
23 274
3 000
Summa intäkter
26 274
KOSTNADER (KPI 2017: 2,7)
Förtroendevalda/org.grupper
Projekt
Personal
Kanslichef
Kansli
Omvårdnadsmagasinet
Information
Fastigheter/Bostadsrätter
-3 310
-1 500
-9 203
-1 058
-1 993
-4 724
-1 228
-1 800
Summa kostnader
-24 816
BERÄKNAT RESULTAT
1 458
Beräknat
antal
*
aktiva medlemmar
pensionärer
studenter
2017
51 360
6 645
2 400
60 405
Föreningsstämman föreslås besluta:
att godkänna styrelsens förslag till rambudget för åren 2015, 2016 och 2017.
Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
10
Styrelsens förslag till föreningsstämman:
Punkt 17: Stadgeändring
Förslag till revidering av stadgar för Svensk sjuksköterskeförening
Styrelsens förslag till stadgeändring återfinns i den högra kolumnen. För att underlätta
jämförelse återfinns texten i den gällande stadgan i vänstra kolumnen. Förslaget till
ändringar är rödmarkerade.
Stadgar Svensk sjuksköterskeförening
Förslag till ändring Föreningsstämman 2015
Antagna av föreningsstämman 2012-09-26
§ 1 ÄNDAMÅL
Mom 1 Syfte
Svensk sjuksköterskeförening är
sjuksköterskornas professionella
sammanslutning. Svensk
sjuksköterskeförening företräder
professionens kunskapsområde med syfte att
främja forskning och utveckling, utbildning
samt kvalitetsutveckling inom vård och
omsorg. Svensk sjuksköterskeförening arbetar
för
sjuksköterskors professionella utveckling
utvecklingen av omvårdnadsvetenskapen
utvecklingen av omvårdnaden och dess
professionella ledning
utveckling av sjuksköterskors utbildning
sjuksköterskors kompetensutveckling
att sjuksköterskor ska tillämpa ICNs etiska kod
§ 2 ORGANISATION
§ 2 ORGANISATION
Mom 1 Organ
Svensk sjuksköterskeförening är en ideell
förening och dess firma tecknas av styrelsen.
Mom 1 Organ
Svensk sjuksköterskeförening är en ideell
förening och dess firma tecknas av styrelsen.
Föreningen utövar verksamheten genom
föreningsstämma
sektioner
nätverk
redaktionsråd
- styrelse
Föreningen utövar verksamheten genom
föreningsstämma
styrelse
sektioner
Sjuksköterskornas etiska råd
redaktionsråd
(nätverk stryks)
Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
11
Mom 3 Nätverk
Nätverk eller grupp av medlemmar kan bilda
nätverk
Förslag att momentet stryks
Styrelsen fattar beslut om att inrätta nätverk
efter ansökan från nätverk.
Mom 3 Valbarhet
Samtliga medlemmar utom pensionärer och
associerad medlemmar är valbara till uppdrag
i föreningen.
Mom 3 Valbarhet
Ny text för momentet
Samtliga medlemmar utom associerade
medlemmar är valbara till uppdrag i föreningen.
Sektion eller nätverk för pensionärer äger rätt
att utse ledamot och suppleant till
föreningsstämman.
§ 4 FÖRENINGSSTÄMMA
Mom 1 Ledamöter
Föreningsstämman är föreningens högsta
beslutande organ.
Föreningsstämman består av ledamöter och
suppleanter utsedda av sektioner och nätverk,
av övriga medlemmar, samt av Svensk
sjuksköterskeförenings styrelseledamöter.
Varje sektion och nätverk har rätt att utse en
ledamot och en suppleant. Utöver
ledamöterna från styrelsen ska ¾ av
ledamöterna utses av sektioner och nätverk
och ¼ fördelas genom lottning till övriga
intresserade medlemmar.
§ 4 FÖRENINGSSTÄMMA
Nätverk stryks ur momentet
Mom 1 Ledamöter
Föreningsstämman är föreningens högsta
beslutande organ.
Föreningsstämman består av ledamöter och
suppleanter utsedda av sektioner, av övriga
medlemmar, samt av Svensk
sjuksköterskeförenings styrelseledamöter.
Varje sektion har rätt att utse en ledamot och en
suppleant. Utöver ledamöterna från styrelsen
ska ¾ av ledamöterna utses av sektioner och ¼
fördelas genom lottning till övriga intresserade
medlemmar.
Mandatperioden är två år
Mandatperioden är två år
§ 5 STYRELSEN
Mom 1 Ledamöter
§ 5 STYRELSEN
Mom 1 Ledamöter
Mandattiden är fyra år och för hälften av
ledamöterna löper den ut vid varje ordinarie
föreningsstämma. Ordföranden kan vara
arvoderad av Svensk sjuksköterskeförening,
formerna härför regleras i avtal mellan
ordföranden och den övriga styrelsen.
Mandattiden är fyra år och för hälften av
ledamöterna löper den ut vid varje ordinarie
föreningsstämma.
Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
Text avseende arvode till ordförande stryks –
förslag att föreningsstämman fastställer arvode
till ordförande liksom för alla andra arvoden i
styrelsen.
12
Mom 3 Uppgifter
Styrelsen
ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt
stadgar, riktlinjer och avtal
tolkar och tillämpar stadgarna och andra
föreningsstämmobeslut och fungerar som
föreningens högsta beslutande organ mellan
föreningsstämmorna
tillsätter råd, kommittéer och arbetsgrupper
samt utser representanter i andra organ
fattar beslut om att inrätta sektioner och
nätverk
ansvarar för föreningens ekonomi och
förvaltar tillgångarna på ett betryggande sätt
gör bokslut den 31 december och överlämnar
årsredovisning till de av föreningsstämman
valda revisorerna senast den 31 mars
påföljande år
avger verksamhetsberättelser varje år och
överlämnar dem till föreningsstämman
ansvarar för kansliet och anställer personal
samt fastställer löne- och anställningsvillkor
utser styrelse och inom den ordförande samt
revisorer och revisorssuppleanter för
Stiftelsen Sjuksköterskornas kamratfond
utfärdar kallelse senast två månader före
ordinarie föreningsstämma
förbereder föreningsstämman och utsänder
handlingarna till ledamöterna senast fyra
veckor före mötet.
Mom 3 Uppgifter
Styrelsen
ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt
stadgar, riktlinjer och avtal
tolkar och tillämpar stadgarna och andra
föreningsstämmobeslut och fungerar som
föreningens högsta beslutande organ mellan
föreningsstämmorna
tillsätter råd, kommittéer och arbetsgrupper
samt utser representanter i andra organ
fattar beslut om att inrätta sektioner (nätverk
stryks)
ansvarar för föreningens ekonomi och förvaltar
tillgångarna på ett betryggande sätt
gör bokslut den 31 december och överlämnar
årsredovisning till de av föreningsstämman valda
revisorerna senast den 31 mars påföljande år
avger verksamhetsberättelser varje år och
överlämnar dem till föreningsstämman
ansvarar för kansliet och anställer personal samt
fastställer löne- och anställningsvillkor
utser styrelse och inom den ordförande samt
revisorer och revisorssuppleanter för Stiftelsen
Sjuksköterskornas kamratfond
utfärdar kallelse senast två månader före
ordinarie föreningsstämma
förbereder föreningsstämman och utsänder
handlingarna till ledamöterna senast fyra veckor
före mötet.
Föreningsstämman föreslås besluta:
att anta förslaget till revidering av stadgan.
Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
13
Valberedningens förslag till föreningsstämman:
Punkt 18 a): Val av styrelse - Ordförande 4 år
Ordförande
Val 4 år Ami Hommel född 1957, leg. sjuksköterska, Dr. Med. Vet., docent, anställd på Skånes universitetssjukhus som sjuksköterska med speciella uppgifter inkluderande forskning och utbildningsfrågor samt koordinator för nationella kvalitetsregistret Rikshöft. Ingaövriganominerade.
Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
14
Valberedningens förslag till föreningsstämman:
Punkt 18 b): Val av styrelse – Ledamöter
Val 4 år Ewa Andersson född 1972, leg. sjuksköterska, Dr. Med. Vet, universitetsadjunkt, Sektionen för hälsa, Blekinge Tekniska Högskola. Val 4 år Oili Dahl född 1966, leg. sjuksköterska, Med. Dr., akademisk vårdchef och bitr. verksamhetschef på Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset. Val 4 år Ingrid Wåhlin född 1955, leg. sjuksköterska, Med.dr., forskningshandledare vid landstinget i Kalmar län samt forsknings‐och utvecklingsarbete på intensivvårdsavdelningen vid länssjukhuset i Kalmar. Fyllnadsval 2 år Marit Silén född 1979, leg. sjuksköterska, Fil. Dr., universitetslektor, Högskolan i Gävle. Övriganominerade
Karin Teider, född 1955, leg. sjuksköterska, fil. Kand., barn och ungdomssjuksköterska, Vänersborgs kommun, styrelseledamot Svensk sjuksköterskeförenings styrelse. Britt‐Marie Bernhardson, född 1955, leg. sjuksköterska, Med.dr., Projektledare, delprojekt inom Innovativ vård, Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska institutet samt Onkologiska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset. Pernilla Hillerås, född 1971, leg. sjuksköterska, Fil. dr., Professor, forskningschef/studierektor för forskarutbildning vid Sophiahemmet Högskola. Jane Österlind, född 1959, leg. sjuksköterska, Med. dr., biträdande prefekt på institutionen för vårdvetenskap samt lektor på Ersta Sköndal högskola. Berith Lindahl, född 1955, leg. sjuksköterska, Med. dr., lektor och docent i Vårdvetenskap, Akademin för Vård, Arbetsliv och Välfärd, Högskolan i Borås. Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
15
Valberedningens förslag till föreningsstämman:
Punkt 19 a): Val av revisorer och revisorssuppleanter
– 2 revisorer 2 år
Valberedningensförslag:
Revisorerordinarie
Omval 2 år Marie Stenberg leg sjuksköterska, Fil. mag., adjunkt. Hälsa och samhälle, Malmö Högskola Nyval 2 år Elisabet Welin Henriksson (tidigare suppleant) leg sjuksköterska, Med. Dr., docent i omvårdnad, universitetslektor, Sektionen för omvårdnad, Karolinska Institutet. Punkt 19 b): Val av revisorer och revisorssuppleanter
– 2 revisorssuppleanter 2 år
Revisorssuppleanter Nyval 2 år Janeth Leksell leg sjuksköterska, Fil. Dr., lektor, docent vid Högskolan Dalarna, utbildning, samhälle och hälsa, Uppsala Universitet, Medicinska Vetenskaperna. Nyval 2 år Berit Sunde leg. sjuksköterska, Fil. Dr., Forskningssjuksköterska, GastroCentrum, Karolinska
Universitetssjukhuset Huddinge Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
16
Föreningsstämmans val:
Punkt 20: Val av valberedning
Föreningsstämman utser 5 ledamöter, varav en sammankallande, för 2 år.
Nuvarandevalberedning
Ann‐Charlotte Egmar, sammankallande ‐ Ej aktuell för omval Programansvarig, Röda Korsets Högskola Gun Andersson ‐ Positiv till omval Vårdchef, Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Eva Törnvall ‐ Ej aktuell för omval FoU‐handledare i närsjukvården Region Östergötland Karin Olsson ‐ Positiv till omval Verksamhetsutvecklare, Hjärtcentrum, Norrlands Universitetssjukhus Pernilla Stenborg Nielsen ‐ Positiv till omval leg. sjuksköterska, Psykiatrin, Norra Älvsborgs Länssjukhus Svensk sjuksköterskeförening
Ordinarie föreningsstämma 9/6 2015
17