Kallelse KS 2015-02-09

Transcription

KOMMUNSTYRELSEN
HAPARANDA STAD
Kallelse
Tid:
Måndag 2015-02-09 kl 13:00
Plats:
Hamnskär
____________________________________________________________________________
Föredragningslista
Nr Bil. Ärende
Diarienr
Föredragande
1
Val av justerare och godkännande av
dagordningen
2
Utbildning Krishantering Samhället 20
min. Info
Daniel Edström
3
Representanter från Classic Motor Meet
och Handelsrådet Information Info
Kåre Mogenark/Marko
Holma
4
Coompanion, Info
Roine Karlsson
5
Filmvisning: om Haparandas Ungdomar,
Info
6
Val av personalutskottet samt
sammanträdesdagar,
7
Utse ansvarig person: Ersättning för
förlorad arbetsinkomst - egna företagare
8
Media och allmänna handlingar, kallelser
9 1-3
Förslag till åtgärder då ej
restaurangrapporteringen sker i tid
KS 2013/333
Cecilia Waara
10 4-7
Projekt "Haparanda Världens Nålsöga"
KS 2014/168
Jytte Rydiger
11 8
Haparanda Resecentrum JVG
KS 2012/286
Göran Wigren
RKM Finansiering "Tågutredning"
KS 2014/512
Göran Wigren
sep.bil 1
12 9-10
13 11-12 Förslag: kollektivtrafikplan för Haparanda KS 2015/10
kommun
Göran Wigren
14 13-15 Färdtjänst och busskort för Ringlinjen
Haparanda
KS 2015/23
Göran Wigren/Carina
Kapraali
15 16-20 Det kommunala aktivitetsansvaret
BUN 2014/231
John Waltari
16 21-23 Riktlinjer vid sponsring
KS 2010/425
17 24-27 Fönsterbyte och sanering –
kommunhuset
KS 2015/44
Postadress:
Haparanda kommun
953 85 Haparanda
Besöksadress:
Torget 9
Haparanda
Telefon:
0922-260 00
Jimmy Henriksson
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
2(2)
18 28-30 Ansökan om bidrag förbättringsåtgärder
av enskild väg holmen Sölkäsaari
KS 2015/8
Robert Ekholm
19 31-32 E-post policy för anställda i Haparanda
kommun
KS 2015/14
Rolf Sannebjörk
20 33-35 Nytt HVB hem
SN 2015/9
Lena Lahti
21 36-37 SN Budget 2015
SN 2015/3
Arja Martinviita
22 38-39 Förslag: borgen för HABO
KS 2015/33
Hans Kenttä
23 40-41 Riktlinjer för God Ekonomisk Hushållning KS 2014/485
24 42-44 Förstudie; 3-årigt projekt Victoriatorget
2015-2017
KS 2015/41
25 45-46 Svar; Motion Undersökning av ny
vattentäkt
KS 2014/426
26 47
Skrivelse angående ändrad användning
av Cape East kontra gällande detaljplan
KS 2015/27
27
Delegationsbeslut
28
Delgivningar
29
Protokoll KsAu 2015-01-26
sep.bil. 2
30
Kommunalrådets rapport
Enligt Uppdrag
Eine Pirilä
sekreterare
Hans Kenttä
Sofia Rosendahl
Till sidan 1
Till sidan 1
KS 2013/333.46
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
11^
HAPARANDATORNIO
KSau
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum Diarienummer
201-5-Q1-1-9
^^ zô^/^
Jytte Riidiger
Ärende:
2014 arrangerades krigsskådespelet Haparanda -Världens Nålsöga 1914-1918, en produktion som
uppmärksammar Haparandas världspolitiska roll under första världskriget. Arrangemanget var ett
initiativ av Sara Frykman som med stöd av kulturenheten bidrog till arrangemangets genomförande.
Ansvarig producent och projektledare var Pia Suonvieri. Målsättningen med första årets verksamhet
var att lägga grunden till ett koncept samt skapa ett underlag för en fortsättning fram ti112018. Via
scener och berättelser tog åskådarna bland annat del av olika scener urhistorien, man arrangerade en
utställning av post- och tullmuseet, föredrag och seminarier, konserter, guidade turer, matupplevelser
på stadshotellet anno 1914 osv. Totalt deltog 90 lokala statister och ca 2000 åskade besökte
arrangemanget. Budget första året var 800 000 kr men reviderades ti11585 238 kr.
Det är 100 år sedan första världskrigets utbrott. Syftet med denna ansökan är att synliggöra och
medvetandegöra Haparandas historia genom att årligen arrangera ett evenemang som speglar
Haparandas roll som "världens nålsöga" under det första världskriget. Utöver dess historiska vikt är
projektet dagsaktuellt när man ser till vad som händer i världen idag.
Haparanda -Världens nålsöga är ett fyraårigt projekt uppbyggt på årligt återkommande evenemang
med fokus på det årtalets särskilda historia. Samverkan sker med både lokala, regionala och nationella
aktörer. Projektet samverkar även med Torneå där vi planerar ett interregionalt projekt för att utveckla
mervärden och turistiska aktiviteter kopplat till vår historia. Projektet syftar även till att under åren
bygga upp ett varumärke där Haparanda ses som ett självklart besöksmål där vi kan erbjuda olika
upplevelsekoncept med bas i vår historia.
Projektet har 2015 beviljats 130 000 kr från kulturenheten. Dessa medel bekostar det inledande arbetet
med att söka finansiärer. Projektet ligger väl i linje med Haparandas vision om att vara en
internationell mötesplats mitt i Barents där vi erbjuder upplevelser med fokus på områdets särskilda
kval iteer.
Förslag till beslut:
I Nålsögat söker stöd från Kommunstyrelsen om 150 000 kr årligen fram till 2018. Totalt: 600 000 kr
som fördelas under fyra år.
Projektets årliga budget är ca 1,6 miljoner kr.
Enligt uppdrag
Jytte Riidiger
Kulturchef
Haparanda kommun
Till sidan 1
.^ ^-^ ^ ^ 7^ ^ yl^b^
Projektplan
2015-01-18
Haparanda -Världens nålsöga 1914 - 1918
Bakgrund
Haparanda har ett arv att förvalta
Den lilla gränsstaden, Haparanda, överraskas i augusti 1914 av en stor världspolitisk händelse, det
första världskriget. Stadens granne är det krigförande tsardömet Ryssland. En vänskaplig, ofta
släktbaserad samhörighet mellan boende på varsin sida av älven påverkas abrupt. Världsbranden
våldtar Haparanda som nu har att möta oanade påfrestningar.
Trots Sveriges neutralitet tränger sig kriget in i haparandabornas vardagsliv. Det överraskar,
skrämmer och uppmanar till handling. I ofärdens spår genomsyras krigsåren 1914 - 1918 av en
blomstring, en mix av rena och orena affärer, av tragik, sorg, av fest och lyx, rikedom och fattigdom. I
vissa situationer överges satta regler och normer för vår nästas bästa. I andra ligger den enskildes
vinning närmast. Ingenting är svart eller vitt.
Haparandaborna blir både åskådare och aktörer i ett drama som de aldrig ens kunnat fantisera om.
Konceptet" Haparanda , Världens nålsöga , 1914-1918 " uppmärksammar Haparandas
världshistoriska roll under dessa år. Händelserna åskådliggörs via teaterscener, musik,
matupplevelser, storytelling, utställningar, föredrag, guidade turer osv. Gestaltningen är tidstrogen
och haparandaborna självklara aktörer. Förväntade effekter är att skapa intresse för lokalhistoria och
marknadsföra Haparanda. Arrangemanget genomförs årligen under 2014 - 2018.
Haparanda stad haren lång tradition av stora kulturprojekt med historiska förtecken särskild inom
amatörteatern. Man har även haft gränsöverskridande, internationell samverkan främst med Torneå,
Finland, samverkan mellan stad och landsbygd, samverkan mellan olika konstnärliga uttrycks och
mellan olika branscher. Under senare år har man även utvecklat ett unikt samarbete mellan
kulturevenemang, besöksnäring och handel.
Seskaröspelet var banbrytande på 80 - och 90 -talet inom amatörteater och arbetarspel . Tiotusentals
människor vallfärda till den lilla ön i Bottenviken för att ta del av berättelserom vår historia.
I början av 2000-talet genomförde man ett stort teater- och kulturprojekt " Den goda människan i
Haparanda " tillsammans med Riksteatern . Under 2002 -2005 arrangerades stor folkfest med teater,
kultur, idrott och aktiviteter i byarna . Krigsoperan genomfördes 2009 och var ett av de största
arrangemangen under märkesåret för finskakriget 1809 , då gränsen drogs i Torneälven . I ett unikt
projekt skapades ett fantastiskt flerspråkigt storverk med teater , opera , kör, och levande musik.
11000 såg föreställningen och den fick stor uppmärksamhet i media i både Sverige och Finland.
I Mustaparta projektet skapades en dramatisk berättelse om en legendarisk bonde som levde under
1700-talets Tornedalen . Projektet har skapat ett varumärke för skärgårdsturismen i
HaparandaTornio.
I led med detta vill man även i fortsättningsvis göra satsning som främjar utvecklingen av en
HaparandaTornio som en kultur- och upplevelsestad mitt i Barents och som bidrar till regionens
tillväxt och kulturella mångfald.
Genomfört arrangemang sommaren 2014
"Haparanda 1914 - Mobiliseringen"
Till sidan 1
Arrangemanget , den 1- 3 augusti 2014, visade på dramat som överraskade sommarfirande
haparandabor den 2 augusti 1914. Kyrkklockorna klämtade och mobiliseringsplakat spikades upp på
Stadshotellets väggar . Via scener och berättelser i autentiska platser tog åskådarna del av
landstormens mobilisering, haparandabornasnro, kvinnouppbådets starka stöd till landstormen - en
stark kontrast till festkvällen på Stadshotellet kvällen innan . Spelplatserna var Stadsparken vid
- metranden,-Her-mannens- Handekgård^tsrget^tadshotelleôch3verigef+nska fÎk^ög^Jcolan
anuset ti istoris a scener var skrivna av Sara Frykman. För regin stod Ulla Lyttkens för och förde
fantastiska kostymerna designades av Eeva liramo. Under dagarna arrangerades utställningar,
föredrag, konserter och matupplevelser mm.
Ett 90 tal haparandabor deltog i roller såsom skådespelare, berättare och restauratörer m fl.
Medarrangörer/sponsorer var bl.a. Norrbottens läns landsting, Tullmuseum, Postmuseum,
Föreningen Haparandapojkarna samt ett stort antal lokala organisationer/företag.
Projektets genomförande
Arrangemanget den 14 -16 augusti 2015
"Haparanda 1915 - I kärlekens tjänst"
Europas stater befinner sig i krig med varandra, otaliga människor vistas i ett fiendeland och passerar
Haparanda på flykt. Det är en brokig blandning av bl.a. kungligheter, legationer, världsartister,
lycksökare, utblottade familjer och aktivister.
Haparandaborna ordnar med hjälpstationer, soppkök, sygrupper. En aktiv kvinnouppbåd organisera
hjälpinsatser.
Järnvägsdragningen till Haparanda pågår och ett hamnspår läggs mot älven. Nya branscher som
resebyråer, speditörer och växelkontor växer i antal. Handeln blomstrar. Stadshotellet är centrum för
såväl fest med världsartister som skumma affärsuppgörelser.
Arbetarrörelsen förstärker sitt intåg. Förryskningen av Finland pågår samtidigt som haparandabornas
rysskräck växer. Vardagen går vidare trots oro för framtiden.
Dramat.
Genom initiativ av Svenska Röda Korset och Prins Carl kommer en utväxling av sårade och
invalidkrigsfångar mellan Ryssland och Tyskland, Österrike och Ungern tillstånd i augusti 1915.
Invalidkrigsfångarna får möjlighet att återvända till hemlandet. Transporten sker med fyra sjuktåg
Haparanda -Trelleborg t.o.r. och över Torne älv på pråmar bogserade av ångbåtar.
Det första sjuktåget med österrikiska och tyska invalidfångar från Ryssland avgår från Haparanda den
13 augusti 1915. De första ryska invalidfångarna från Tyskland växlas över till Torneå den 18 augusti.
Fångarna möts av en hedersuppvaktning på båda sidor gränsen.
Totalt återbördas 75 904 invalidkrigsfångar till sina hemländer. Cirka 200 fångar orkar inte fullfölja
resan och får sin sista viloplats i Haparanda.
Arrangemanget sommaren 2016
"Haparanda 1916 - bland storsmugglare , spioner, småjobbare och megastjärnor"
Det lilla Haparanda såsom gränsstaden till det hemlighetsfulla Ryssland, blir snart ett "hett" namn för
hela världen. Skumma intressen och hemlighetsfulla trådar löper här samman.
Till sidan 1
Enligt den ryska tidningen Novoje Semja uppehåller sig 217 spioner och agenter i staden. Stora
summor utbetalas till lycksökare. Angivarsystemet äraccepterat. Smuggling ger stora pengar på ett
bräde och godset säljs i skumma miljöer av kända grossisters ombud. De ryska posteringarna vid
gränsen "smörjs" med sprit och pengar. Sabotage blir ett sätt att störa transporterna mellan de
krigförande makterna.
d^hot€-slet äêtt-återuppståndet Babylan-ert-ino#ficieH='börs`;-clär^ngar^ch-c ne flö ar
oc ga anta stJärnor pa kulturens himmel minglar bland gästerna.
Haparanda 1917 - etappstation mot en rysk revolution
Haparanda har sedan länge varit en viktig etappväg för smuggling av revolutionär litteratur, tidningar
och brev till Ryssland. En haparandabo är kontaktman för den bolsjevikiska rörelsen. Under olika
identiteter verkar Lenins förtrogna på Stadshotellet. De gör stora affärer för att finansiera
bolsjevikernas kampanj.
Haparandaborna ser i mars 1917 revolutionen bryta ut i Torneå. Den 15 april anländer Lenin med
följe på väg till Ryssland. Nu passerar en ny resandeström, utvisade bolsjeviker och landsförvisade
emigranter, Haparanda.
Dyrtid, varubrist, ransoneringarna och potatisbrist gör att haparandaborna upplever en kålrotsvinter
och en brist på födoämnen. "Svarta börsen" handel och oro tar sig uttryck i plundrade butiker och
räder. Seskarö upplever de s.k. "hungerkravallerna".
Haparanda 1918 -Jägare och rödgardister - ett slag om friheten
Värvningen av unga finska män till vapenutbildning iTyskland, jägarrörelsen, är sedan länge ett led i
kampen för Finlands frigörelse från Ryssland. Jägarna passerar och utrustas med behövliga
handlingar i Haparanda.
Den 30 januari 1918 återvänder en grupp jägare till Haparanda. De beger sig omedelbart till Torneå
där anarki råder. En hård strid har sin upplösning i ett antal döda och sårade i båda de vitas och de
rödas läger. Ca 360 ryssar tas tillfånga och haparandaborna bevittnar arkebusering på älvens is.
Det ökande ryska förtrycket i Finland skapar olust. I Sverige bildas en frivilligkår, Svenska Brigaden. I
striderna drabbas den av stora förluster. Över gränsälven återförs, i april, 32 stupade svenskar till sitt
hemland.
Epilog
Finlands befrielse från Ryssland utgör slutet på världstrafiken över Haparanda. De strålande tiderna
är slut. Motsättningar mellan revolutionära krafter och borgerligheten frodas. Levnadskostnader,
undernäring och antal epidemier ökar och krigets prövningar bidrar till att haparandabornas
motståndskraft sviktar. Staden är nedkörd. Rent dricksvatten till haparandaborna harnu högsta
prioritet.
Snart tonar krigshändelserna bort. Haparanda återgår till vardagen. En nästan overklig epok är slut.
Syfte
De beskrivna arrangemangen 2014 - 2018 ska
• sprida kunskap kring Haparandas roll som "världens nålsöga" under det första världskriget
Till sidan 1
• uppmärksamma stadens historiska miljöer och byggnader
• marknadsföra Haparanda med ett kompletterande varumärke /koncept
• skapa intresse för stadens historia och bidra till en stolt " haparandaidentitet"
• locka till forskning /utbildning inom historia via forskningskluster iFinland och i Sverige
• öka besöksnäringen med ett spännande, lärorikt och underhållande arrangemang
• i ra i u veck ing
å degylokåfa Hari
"-'n s ive
• bidra till utveckling av framtida arrangemang med lokal historia som tema
• inspirera entreprenörer och övriga intresserade till att nyttja lokalhistoria i sitt varumärke
Gemensam plattform:
De som deltar i arrangemanget "Världens nålsöga, Haparanda 1914 -1918 "ska ha en "känsla" för
stadens historia, vara möjliggörare och medverka till framtida förankring av arrangemangets
målsättningar.
Målgrupper:
Boende i Haparanda kommun och dess närhet, besökare/turister, företrädare för lärosäten, historieoch kulturintresserade
Arrangemanget den 14 -16 augusti 2015
"Haparanda 1915 - I kärlekens tjänst."
Sökande/Värd/ Arrangör:
Haparanda kommun, Kulturchefen Jytte Rudinger
Medsökande/Medarrangör:
Svenska Röda Korset samt Föreningen Haparandapojkarna.
Organisation för arrangemanget:
Kommunens representant: Jytte Rudiger, kulturchef
Koncept, produktionsledare: Sara Frykman, Accanto
Producent: Pia Suonvieri, FlowMotion
Produktionsteam:
Produktionsledare: Sara Frykman, Accanto
Producent :Pia Suonvieri, FlowMotion
Marknadsförare: Kenneth Mikko, Barents Kultur
Informatör: Anita Lundström
Tillfälligt adjungerade:
Konsultativt stöd/Dramaturg: Per Allan Olsson
Regissör:
Kostymdesigner: Eeva liramo
Övriga sakkunniga efter behov
Referensgrupper:
Representanter för deltagande föreningar/företag/organisationer
Till sidan 1
Assistenter bistår vardera producenten, kostymdesignern och regissören.
Gestaltning under arrangemanget
• Haparanda företagar- och hantverkarförening firar sin traditionella sommarfest vilket speglas
i-stadsrami^jö^ ^hêss
- ^ûd (Ti s ro gen
e miijö musi^h^^k^fioner
• "Värdar" och aktörer är tidsenligt klädda
Utbud
• Utställningar, tema 1915. (S.J., Röda korset, Mia Green)
• Kunskapsseminarium, tema: "Det neutrala Sverige - en stormakt i människokärlek"
• (Nålsögat Haparanda , invalidkrigsfångar, hjälpinsatser m.m.)
• Historiska scener, musikaliska möten
• Traditionsenlig festkväll på Stadshotellet med underhållning tidigt 1900-tal.
• Lokala hantverkare och producenter visar/säljer sina produkter
• "Speaker"s corner"
• Mia Green fotoatelje för tidstrogen fotografering
• Guidade turer
Övrigt
• Arrangemanget dokumenteras för framtida utbildnings-och informationsinsatser.
• Haparandaborna, ung som gammal, inbjuds att delta
• Dubblering av program/information på det finska språket eftersträvas
• "Sommarjobbare"/" säsongsjobbare" involveras i arbetet
Händelser/scener (olika autentiska spelplatser i Haparanda och Torneå)
• De första "invalidtågen" anländer/avgår
• "En enkel över Haparanda", ett drama om en krigsfånges resa från det stolta uppdraget för
kejsaren/nationen till den återvunna -men annorlunda -friheten.
• Stadens ledning sammanträder kring för 1915 aktuella frågor (växling av invalidkrigsfångar,
stadens nya lasarett, Invalidbegravningar, revolutionära rörelser m.fl.)
• Kvinnouppbådets arbete med freds- och hjälparbetet
• "En oskyldig kaffetår på Fru Ströms cafe". (Vardagliga men icke önskvärda händelser i staden
år 1915.)
• Haparandabornas upplevelser/reaktioner inför det som sker
Karaktärer/ roller:
• Invalider, flyktingar, lokala hjälparbetare i Haparanda och i Torneå
• Elsa Brändström med kolleger
• Medlemmar ur tsarfamiljen
• Stadsläkaren Dr. Einar Edeen, Haparandabördiga sjuksköterskor. (Naemi Ruthström och Hilda
Danell-Persson.)
• Dignitärer från Röda Korset. i Sverige, Ryssland, Tyskland, Österrike, SJ
• Jägare, socialister, restauratörer, aktivister inom kvinnorörelsen, rallare, prostituerade,
konsuler, spioner m.fl.
• En dokumenterande Mia Gren
Tänkta samarbetspartners:
• SJ (Järnvägsmuseet i Karlsvikoch Gävle)
Till sidan 1
• Röda Korset i Sverige, Finland/Ryssland, Tyskland, Österrike.
• Torneå stad (musiker, sångare, rysk-ortodoxa församlingen)
• Svenska Kyrkan
• Representanter för Militärmusiken.
• Lokala företagare
• anc e sra e
• HaparandaTorniosturlstbyrå
• Föreningen Haparandapojkarna
• Svenska Tornedalingars Riksförbund
• Hovstaterna
• Sve - Fi folkhögskolan
• Röda Korsets folkhögskola.
• Röda Korset i Haparanda samt Röda korset i Torneå
• Körer i Haparanda och Torneå
• Olika artister både professionella och amatörer
• Ruotisnsuomalainen kulttuuriyhdistys
• Studieförbunden
• Olika kommunala förvalningar i Haparanda och Torneå
M fl.
Kunskapsseminarium , medverkande:
• Representant för Sveriges kungahus, Prinsessan Christina, fru Magnuson
• Per Allan Olsson, författare, journalist m.m.
• Jan Bergsten, författare, journalist m.m.
• Representanter för ryskfinska/tyska/österrikiska Röda Korset
m.fl.
Kvalitativa och kvantitativa mål
• Skapa ett historiskt arrangemang med dramatiserade scener, konserter, utställningar,
matupplevelser, föredrag och seminarier, guidade turer, workshops/kurser
• engagera haparandabor, ideella organisationer/föreningar i arrangemanget
• skapa turistiska tjänster och produkter
• "inskola" ett antal aktörer som framtidens "haparandavärdar"
Projektstart : 1 Oktober 2014.
Projektslut : 15 oktober 2015
Tidsplan:
Oktober 2014 - Januari 2015
• Kontakt med deltagande aktörer, sponsorer och kultur-/och historiska institutioner
• Research
• Grovplanering av arrangemanget
• Ansökningar av medel
• Produktionsteamet konstituerar sig
Till sidan 1
Februari 2015
• Produktionsteamet sammanträder
• Finansiering/ansökningar/sponsorer/Interreg.
• Arbetsplan/agenda fastställs i samråd med medaktörer
• Bildande avintresse-/arbetsgrupper
• anuss rivning
• Marknadsföringskampanj 1
• Presskonferens 1
• Rekrytering av aktörer/kostymör/regissör
• Pråmar, båtar, tåg -planering, kontakter, säkerhet, avtal mm. påbörjas
Mars 2015
• Det officiella programmet fastställs
• Grafisk profil - offertförfarande påbörjas
• Marknadsföring forts.
• Rekrytering forts.
• Kostym arbetet börjar
April 2015
• Avstämningsmöte : Arbets-referensgrupper samt produktionsteam
• "Utbildning" kring Haparandas historia, med fokus på 1915, för deltagande aktörer/värdar
• Grundmanus till scener överlämnas till aktörerna
• Regissör anlitas
• Repetitioner påbörjas
• Tillverkning av kostymer påbörjas
• Rekrytering forts.
• Grafisk profil klar (logga, affisch, flyer)
• Produktion av hemsida påbörjas
• Marknadsföringskampanj 2.
• Presskonferens 2.
• Utställningar, seminarium, föredrag planeras, medverkande anlitas mm.
Maj 2015
• Avstämningsmöte : Arbets-/referensgrupp samt produktionsteam
• Ev. revideringsplan
• Repetitioner
• Kostymtillverkning samt workshop i kostym från 1900-talets början
• Anskaffning av rekvisita mm.
• Marknadsföring forts. annonsering inför sommarpublikationer
Juni 2015
• Avstämningsmöte : Referens-/arbetsgrupp samt produktionsteam.
• Uppföljning av hela programmet. Finslipning av detaljer i produktionen.
• Marknadsföringskampanj 3
• Presskonferens 3.
Till sidan 1
• Interreg. Ansökan in
Juli 2015
• Detaljplanering/finslipning
• RPpPtitinnPr
• Kostym- och rekvisita tillverkning/anskaffning mm.
• Utställningsbygge
• Marknadsföring forts. kampanjer vid större arrangemang, flash mob på köpcentrum
RajallaPågränsen
• Annonsering
Augusti 2015
• Repetitioner och generalrepetition
• Kick-off, alla deltar
• Workshops: Meän kieli, Maten i Tornedalen, Sekelskiftets danser
• Gestaltning av miljön
• Pressmeddelanden, presskonferens. 4
• Marknadsföring forts.
• Annonsering
• Utvärdering startar
September -15 oktober 2015
• Utvärdering
• Planering: fortsatt arbete "Haparanda ,Världens Nålsöga 1914 -1918"
Aktiviteter:
Mål
1
2
3
Beskrivning
En tidstrogen miljö i den "gamla staden"
Musiknedslag, 1910 -1920-talet
Utställning: Mia Greens samling, S.J., Röda korset.
Antal
1
8
3
4
Kunskapsseminarium
1
5
6
Scener kring händelser i Haparanda 1915
Utbud av tjänster, mat m.m. med prägeln "år 1915".
Marknad, lokal produktion.
Stadshotelletet. Middag, musik, fest, underhållning.
Hermanssons Handelshus 1915. Handel, scener, cafe.
Filmvisningar:
bl.a "De tre från Haparanda! " "Miljonerna rulla".
Mia Grens fotoatelje
Speaker's corner
Marknadsföringskampanjer
Workshops/kurser
Guidade turer
Skärgårdsresa med historiskt tema
6-8
kontinuerligt
7
8
9
10
11
12
13
14
15
2
kontinuerligt
6
1
1
6
4
3
1
Spridning av resultatet.
• Uppföljning med samarbetspartners
Till sidan 1
• Via dokumentation av arrangemanget samt via media
• Temat förs in i marknadsföringen av Haparanda stad och i utbildningen
Övergång till ordinarie verksamhet
• Fortsatt utveckling av utställningar med_histot-isk_inr_iktning..
• apgran as is orig a s evan e i in orma lons-oc u i ningssamman ang.
• Haparanda stad inbjuder till historiskt kunskapsutbyte.
• Kontinuerlig utbildning av värdar/guider i ämnet.
Utvärdering.
Indikatorer.
• Efter sommaren 2015:
• Omsättning inom besöksnäringen
• Kännedomsundersökning
• Antal pressklipp
• Index i medborgarundersökning
• samt svar på följande:
-Vad säger haparandabor/besökare om arrangemanget? Finns den historiska identiteten?
-Finns intresse för att veta mer? Efterfrågas historiska besöksmål av besökande?
-Inbjuder arrangemanget till det lokala näringslivets produktutveckling?
Efter hela konceptets genomförande 2018
Antal nischade turistresor
Antal nystartade företag med inriktning kultur-/besöksnäring (Kreativnäring)
Antal initiativ inom utbildning/studieförbund/föreningar med inriktning: lokalhistoria
Antal företag och företagarbesök i det historiska Haparanda
Antal koncept/paket med inriktning Haparandas historiska roll
Intäkter av arrangemanget:
Förutom teater och scener med tillhörande underhållning, som är kostnadsfria, kan
besökare/haparandabor väljer tilläggsprogram mot en viss kostnad.
Förslag:
• Kunskapsseminarium
• Konserter
• Fest på Stadshotellet
• Resa i skärgården i ett historiskt perspektiv
• Historisk guidning i Haparanda och Torneå
• Guidning på Tornedalsmuseet samt Aaltos museum i Torneå
• Danskurs: nya influenser från kontinenten 1910 -1920
• Vad är Meänkieli - en språkvetenskaplig analys
• Historieätarna besöker Tornedalen
• Tema: Maten i Tornedalen 1900 -1920. Kurs + måltider
Till sidan 1
• Hantverk i Tornedalen 1900 -1920. Kurs
• Kultur, mat, natur-en resa IängsTorne älv
• Sydin egen klänning/dräkt anno 1915!
Till sidan 1
-^ nr
Budget Haparanda 1914-1918
år 2014-2015
Kostnader
Projektansvarigi-kommunen: lytte-^kt^
40-OOU
okt-okt
255 000
Producent :
dec-aug
305 000
Informatör :
feb-okt
30 000
Produktionsledare: Sara
manusbearbetning:
80 000
Regissör:
40 000
Kostymdesigner:
40 000
Scenograf:
20 000
Dramaturg:
12 000
Övriga artister: ( musiker, körledare, sångare, dansare)
50 000
Regians 1 mån
30 000
Kostymans ./sömmerska 1 mån
produktionsans . 1mån
30 000
30 000
Administration:
20 000
Föreläsare
40 000
Kostymer
50 000
scenografi
50 000
rekvisita, smink
Teknik ljud-ljus-bild:
15 000
50 000
Marknadsföring :
175 000
grafisk profil, trycksaker, hemsida, annonsering,
kampanjer och övrig informationsspridning mm.
Transporter:
Utställningar:
Kunskapsseminarium:
35 000
25 000
6 000
Dokumentation:
45 000
Tolkning och översättning
25 000
Resor o ch logi
Kontor : tel. kopior, porton mm.
Repetitionskostnader:
Hyror : Pråmar,båtar, lokaler mm.
SUMMA
100 000
5 000
5 000
50 000
1658000
Till sidan 1
Intäkter
Haparanda kommun
kontanta medel 280 460
eget arbete+marknadsförings insatser 100 000
orr o ens ans an sing 350 000
Accantto
80
000
Länsstyrelsen i Norrbotten 150 000
Röda
korset
50
000
Haparandapojkarna 20 000
Film pool Nord : Hyra filmutrustning 15 000
Torneå Stad 30 000
Hovstaterna/Sida
50
000
Svefi folkhögskolan Haparanda 15 000
Svenska tornedalingarnas riksförbund 25 000
Svenska
kyrkan
20
000
Röda korsets folkhögskola 20 000
Nordiska ministerrådet? 50 000
Tornedalsteatern
Kulturrådet
20
75
000
000
Svensk-finska kulturfonden 20 000
Letterstedska kulturfonden 30 000
Stiftelsen Allan Lehtos Stipendiefond 50 000
Sparbanksfonden
Riksteatern
Intäkter
Övrisa
SUMMA
50
50
50
sponsorer
000
000
000
57
540
1 658 000
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
■^ Ir■
TJÄNSTESKRIVELSE
HAPARANDATORNIO
Kommunledningskontoret
Datum Diarienummer
Planeringschef 2015-01-09 ^S 2^%y/^%^ ,
Göran Wigren, 0922-26000
F^.^'a.r,^,.3^1^,
^T.^^
% v
Tågutredning Haparandabanan, kollektivtrafikmyndighetens
ansökan till Länsstyrelsen.
Bakgrund:
Regionala kollektivtrafikmyndigheten ansöker om regionalt projektstöd hos länsstyrelsen för
Tågutredning Haparandabanan.
Haparandabanan ingår iTEN-T core network och utgör Sveriges enda fasta
järnvägsförbindelse med Finland och vidare mot nordvästra Ryssland. Haparandabanan,
upprustning Boden-Kalix och ny sträckning Kalix-Haparanda, färdigställdes 2012 och har
god kapacitet för ökad trafik. Persontrafik på Haparandabanan och sträckan Torneå -Kolari,
Torneå-Uleåborg respektive Torneå-Rovaniemi innebären vidgad arbetsmarknads- och
studieregion, ökade möjligheter att attrahera besöksnäringen, etc. Sjuk- och färdtjänstresor
kan hänvisas till tåg istället för till egen taxi och därmed få en ökad upplevelse, komfort vid
resa till och från sjukhus och andra målpunkter. En överflyttning av trafik från väg till järnväg
ger också positiva miljöeffekter. Syftet med projektet är att starta persontrafik på
Haparandabanan och vidare anslutning till finska järnvägsnätet och skapa förutsättningar för
människor att resa med tåg i denna del av regionen.
!dag finns ingen direktförbindelse för persontrafik (varken buss och tåg) på sträckan BodenHaparanda-Torneå. Busstrafiken går idag via Luleå och tågtrafik saknas. Projektet syftar till
att öka attraktiviteten (Miljö-, säkerhets - och tidsmässigt) att resa kollektivt samt att
möjliggöra "hela resan " för varje enskild resenär . Ansökan avser studier (marknadsanalys
och andra nödvändiga utredningar som eventuellt en åtgärdsvalstudie (ÅVS), projektledning
och ansökan av ytterligare projektmedel . Allt detta sker innan och under och efter
färdigställande av de fysiska arbetet längs Haparandabanan . Projektet pågår 2014 - 2017.
Under våren 2015 kommer bland annat en ansökan för fysiska åtgärder längs stråket att tas
fram. Varje station, som tillgänglighetsanpassas, kopplas till respektive stads lokal- och
regional busstrafiknät samt även till cykel- och gångstråk. Syftet är att erbjuda möjligheten till
att kombinera flera transportslag.
Persontrafik längs Haparandabanan (Luleå-Kemi - (Kolari, Rovaniemi, Uleåborg)) ökar bland
annat den gränsöverskridande trafiken.
Tågtrafiken underlättar utbyte mellan sjukhus, universitet, större arbetsplatser i norra Sverige
och norra Finland. Persontrafiken innebär även ökad tillgänglighet till både flygplatsen i
Luleå, till Kemi samt till Uleåborg. Målgruppen är boende och besökande i och till/från
regionen Norrbotten. Arbetspendling och studiependling kommer att vara en viktig kategori,
likaså besöksnäringen och fritidsresenären. Sjuk -och färdtjänstresenärer ärytterligare en
målgrupp. Tjänsteresor kommer att kunna genomföras med tåg istället för egen bil alternativt
buss.
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-260 00
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 1
TJÄNSTESKRIVELSE
HAPARANDATORNIO
Kommunledningskontoret Datum
Planeringschef 2015-01-09
Diarienummer
Ks 2cr//5i^,
Planerade aktiviteter och åtgärder:
Projektstöd till RKM:s projektledare.
Marknadsanalys för sträckan Haparandabanan (Luleå-Uleåborg).
Möten, seminarium och en eventuell konferens.
Samarbete med Finland är av stor betydelse.
Ansökan för byggande av perronger, elektrifiering, etc. i Haparanda, Kalix, Boden etc.
kommer att tas fram. För detta krävs en resurs. Ansökan kommer att skickas till CEF och
eller Strukturfonden. Detta kommer att ske under våren/sommaren/hösten 2015.
Under projektet kommer andra nödvändiga rapporter/analyser att genomföras, kan handla
om marknadsföring, resvaneundersökning, ekonomiska studier, kollektivtrafikstudier,
Information och resultatspridning:
Information och resultatspridning kommer att genomföras bland annat genom interna möten
som deltagande organisationer och myndigheter genomför under projektets gång.
Politiker i länet kommer att få löpande information genom Direktionen fyra gånger per år.
Deltagande parter från Finland träffas regelbundet.
En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från samtliga deltagande organisationer sprider
information inom respektive organisation.
Möten/forum för resultatspridning kommer att arrangeras.
Medverkande:
Medverkande och finansiärer föreslås vara Haparanda kommun, Kalix kommun, Boden
kommun, Luleå kommun, Trafikverket, Norrtåg, Norrbottens Läns Landsting, Regionala
kollektivtrafikmyndigheten (RKM), Länstrafiken i Norrbotten, Länsstyrelsen.
Samarbetspartner -Samarbete med Finska Trafikverket samt VR i Finland pågår. Där
Trafikverket, Norrtåg och RKM har träffat samt kommer att träffa motsvarigheter i Finland för
att diskutera detta projekt. Idag erbjuds ingen persontrafik längs sträckan Luleå Haparanda/Torneå -Kemi och vidare mot Kolari, Rovaniemi och Uleåborg.
Budget:
Projektet avses ha en budget om 1 100 000 sek varav finansiärerna står för 550 000 sek och
Länsstyrelsen för 550 000 sek.
Haparanda stads andel skall vara 50 000 sek.
Haparanda stads kommunstyrelse beslutar att:
- Delta i projektet med 50 000 sek.
- Utse Planeringschefen Göran Wigren som Haparandas representant till arbetsgruppen.
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-260 00
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 1
ANSÖKAN OM BIDRAG TILL
PROJEKTVERKSAMHET
- Regionala projekt
Länsstyrelsen
Norrbotten
- Medfinansiering av EU-projekt
Inkom (plats för Länsstyrelsens stämpel)
Regionalt projekt
Medfinansiering EU-program (EU-ansökan bifogas)
Söker annat stöd för projektet Ja NJ, Om Ja ange vilken
från Länsstyrelsen?
^/ stödtyp/ program
Uppgifter om projektet
Projektets namn
Tågutredning Haparandabanan
Projektets starttid
Projektets sluttid
Sökt belopp
Total kostnad för projektet
2014-12-17
2017-12-31
550 000
1 100 000
Uppgifter om sökande
Projektägare
Regionala kollektivtrafikmyndigheten iNorrbotten
Postadress
Telefonnummer
Smedjegatan 19
0705586320
Postnummer och ort
Faxnummer
972 32 Luleå
Organisationsnummer
Juridisk status
222000-2949
Kommunalförbund
Rätt att dra av momsen för
projektets omkostnader?
^
Ja
PlusGiro
❑
Bankgiro
Ne^
bifo a utlåtande
Skatteverket
( från
g
)
Projektledare/kontaktperson
Namn
Telefonnummer
Charlotte Reinholdt
E-post
Mobiltelefon
[email protected]
070-5586320
Underskrift av behörig firmatecknare. Bifoga bevis.
Ort och datum
Luleå 2014-12-20
Namnlunderskrift
Namnförtydligande
Kenneth Johansson
Ansökan skickas till: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Avdelning Näringsliv , 971 86 Luleå
Sid 1 (6)
Till sidan 1
^#^^ PROJEKTBESKRIVNING
Länsstyrelsen
Norrbotten
Bifoga bilagor vid utförligare projektbeskrivning
Projektorganisation
Beskriv organisationen med avseende på projektledare, styrgrupp, referensgrupp etc. Ange även eventuella
samarbetspartners.
Projektledare: Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM)
Arbetsgrupp =Haparanda kommun, Kalix kommun, Boden kommun, Luleå kommun, Trafikverket, Norrtåg, Norrbottens Läns Landsting,
Regionala kollektivtrafikmyndigheten (RKM), Länstrafiken i Norrbotten, Länsstyrelsen.
Styrgrupp - Politiker i Norrbotten. Projektet presenteras regelbundet för Regionala kollektivtrafikmyndighetens Arbetsutskott och Direktion
som består av 28 politiker, varav 14 landstingspolitiker och 14 kommunpolitiker (främst Kommunalråd).
Samarbetspartner -Samarbete med Finska Trafikverket samt VR i Finland pågår. Där Trafikverket, Norrtåg och RKM har träffat samt kommer
att träffa motsvarigheter i Finland för att diskutera detta projekt.
Bakgrund och problembeskrivning
Idag erbjuds ingen persontrafik längs sträckan Luleå - Haparandarrorneå -Kemi och vidare mot Kolari, Rovaniemi och Uleåborg.
Haparandabanan ingår iTEN-T core network och utgör Sveriges enda fasta järnvägsförbindelse med Finland och vidare mot nordvästra
Ryssland. Haparandabanan, upprustning Boden-Kalix och ny sträckning Kalix-Haparanda, färdigställdes 2012 och har god kapacitet för ökad
trafik. Persontrafik på Haparandabanan och sträckan Torneå -Kolari, Torneå-Uleåborg respektive Torneå-Rovaniemi innebären vidgad
arbetsmarknads- och studieregion, ökade möjligheter att attrahera besöksnäringen, etc. Sjuk- öch färdtjänstresor kan hänvisas till tåg istället
för till egen taxi och därmed få en ökad upplevelse, komfort vid resa till och från sjukhus och andra målpunkter. En överflyttning av trafik från
väg till järnväg ger också positiva miljöeffekter.
Syfte och mål
Syftet med projektet är att starta persontrafik på Haparandabanan och vidare anslutning till finska järnvägsnätet och skapa förutsättningar för
människor att resa med tåg i denna del av regionen.
Idag finns ingen direktförbindelse för persontrafik (varken buss och tåg) på sträckan Boden-Haparanda-Torneå. Busstrafiken går idag via
Luleå och tågtrafik saknas. Projektet syftar till att öka attraktiviteten (Miljö-, säkerhets- och tidsmässigt) att resa kollektivt samt att möjliggöra
"hela resan" för varje enskild resenär. Ansökan avser studier (marknadsanalys och andra nödvändiga utredningar som eventuellt en
åtgärdsvalstudie (ÅVS), projektledning och ansökan av ytterligare projektmedel. Allt detta sker innan och under och efter färdigställande av de
fysiska arbetet längs Haparandabanan. Projekt pågår 2014 - 2017.
Under våren 2015 kommer bland annat en ansökan för fysiska åtgärder längs stråket att tas fram. Varje station, som tillgänglighetsanpassas,
kopplas till respektive stads lokal- och regional busstrafiknät samt även till cykel- och gångstråk. Syftet är att erbjuda möjligheten till att
kombinera flera transportslag.
Persontrafik längs Haparandabanan (Luleå-Kemi - (Kolari, Rovaniemi, Uleåborg)) ökar bland annat den gränsöverskridande trafiken.
Tågtrafiken underlättar utbyte mellan sjukhus, universitet, större arbetsplatser i norra Sverige och norra Finland. Persontrafiken innebär även
ökad tillgänglighet till både flygplatsen i Luleå, till Kemi samt till Uleåborg.
Sid 2 (6)
Till sidan 1
Hur skiljer sig projektet från organisationens ordinarie verksamhet?
RKM ordinarie verksamhet innefattar bland annat arbete med taxor gällande kollektivtrafik, upprättande av trafikförsörjningsprogram, etc.
Kommuner, Landsting, Länsstyrelsens ,Trafikverket arbetar med kollektivtrafik iregionen. Detta är ett samarbetsprojekt där alla parter bidrar
med sina kunskaper.
Målgrupp
Målgruppen är boende och besökande i och till/från regionen Norrbotten. Arbetspendling och studiependling kommer att vara en viktig
kategori, likaså besöksnäringen och fritidsresenären. Sjuk -och färdtjänstresenärer ärytterligare en målgrupp. Tjänsteresor kommer att kunna
genomföras med tåg istället för egen bil alternativt buss.
Aktiviteter/genomförande
Inom projektet kommer ett antal aktiviteter att genomföras.
Idag finns en tillsatt projektledare, denna kommer att behöva projektstöd under projektet.
Under våren 2015 kommer en marknadsanalys att genomföras för sträckan Haparandabanan (Luleå-Uleåborg). Ett möte är inbokat med
Finland som kommer att hållas den 26 februari 2015. Där kommer bland annat marknadsanalysen att presenteras.
Under projektet kommer ytterligare möten, seminarium ev konferens att arrangeras. Samarbete med Finland är av stor betydelse.
Ansökan för byggande av perronger, elektrifiering, etc i Haparanda, Kalix, Boden etc. kommer att tas fram. För detta krävs en resurs. Ansökan
kommer att skickas till CEF och eller Strukturfonden. Detta kommer att ske under våren/sommaren/hösten 2015.
Under projektet kommer andra nödvändiga rapporter/analyser att genomföras, kan handla om marknadsföring, resvaneundersökning,
ekonomiska studier, kollektivtrafikstudier, Atgärdsvalstudie, etc..
Jämställdhet
Ange projektets betydelse för eller påverkan på jämställdhet.
Persontrafik på tåg längs Haparandabanan innebär att alla har möjlighet att resa avsett ålder, kön, etc.
Inom projektorganisationen deltar tre kvinnor och sju till nio män. Därutöver finns Direktionen som löpande får information. I Direktionen ingår
28 politiker samt deras ersättare, direktionen består av både män och kvinnor.
Miljö
Ange projektets betydelse för eller påverkan på den yttre mi jön.
Projektet haren övervägande positiv påverkan på miljön.
Att erbjuda tåg en sträcka i Sverige på 14 mil innebär att de som idag nyttjar egen bil för att det tex inte finns rimliga kollektiva alternativ
kommer att erbjudas ett miljövänligt alternativ. Det kommer att vara möjligt att lämna sin cykel/bil eller ta bussen till stationerna längs sträckan.
Sid 3 (6)
Till sidan 1
Integration
Ange projektets betydelse för eller påverkan på integration och mångfald.
Projektet haren övervägande positiv påverkan urett integrations- och mångfaldsperspektiv.
Projektet innebär att två länder möts och samarbetar. (Järnvägen är även kopplad mot Norge, Narvik)
Förväntat kvalitativt resultat
Kvalitativt resultat, kompletteras och preciseras senare.
Förväntat kvantitativt resultat
Fyll i indikatorer på sista sidan i ansökningsblanketten.
Kvantitativt resultat, kompletteras och preciseras senare.
Informationsplan och resultatspridning
Information och resultatspridning kommer att genomföras bland annat genom interna möten som deltagande organisationer och myndigheter
genomför under projektets gång.
Politiker i länet kommer att få löpande information genom Direktionen fyra gånger per år.
Deltagande parter från Finland träffas regelbundet.
i-vbefsgruppen sprider information och resuiiai inom respeit'rive organisation.
Möten/forum för resultatspridning kommer att arrangeras.
Sid 4 (6)
Till sidan 1
^x^^ PROJEKTBUDGET
Länsstyrelsen
Norrbotten
Kostnader
Totalt
År
År
År
Egen personal
200000
200000
150000
550000
Extern personal
200000
100000
70000
370000
Lokalkostnader
20000
20000
20000
60000
Investeringar
Q
Övriga kostnader
40000
40000
40000
120000
Indirekta kostnader
0
Summa kostnader
280000
360000
460000
1100000
Avgår projektintäkter (-)
Totala bokförda kostnader
Q
Privata direktfinansierade kostnader
0
Offentliga direktfinansierade kostnader
0
Totala kostnader
Finansiering
0
År
År
0
0
0
Totalt
År
Länsstyrelsens i Norrbottens län
0
0
0
0
0
Total kontantfinansiering
0
0
0
0
Privat direktfinansiering
0
Offentlig direktfinansiering
0
Total finansiering
0
0
0
0
Sid 5 (6)
Till sidan 1
^^^^ INDIKATORER
Fyll endast i de indikatorer som är relevanta för projektet.
Angivna indikatorer ska avse vad projektet ska ha bidragit till att uppnå vid projektets slut
Länsstyrelsen
Norrbotten
ALLMÄNNA
INFRASTRUKTUR
3+
deltagare, kvinnor -antal
infrastruktur- utredning, flyg -antal
g+
deltagare, män -antal
infrastruktur- utredning, hamn -antal
+
deltagande företag, ledda av kvinnorantal
infrastruktur -utredning, IT -antal
+
deltagande företag, ledda av män- antal
1+
infrastruktur -utredning, järnväg -antal
deltagande företag, mixat ägande- antal
infrastruktur -utredning, väg -antal
+
nya arbetstillfällen, kvinnor -antal
infrastruktur -fysiska åtgärder, flyg -antal
+
nya arbetstillfällen, män -antal
infrastruktur -fysiska åtgärder, hamn antal
nya företag, ledda av kvinnorantal
infrastruktur -fysiska åtgärder, IT-antal
nya företag, ledda av män -antal
nya företag, mixat ägande -antal
+
utbildade, kvinnor -antal
+
utbildade, män -antal
handlingsplan/strategi -antal
+
+
2+
infrastruktur -fysiska åtgärder, järnväg antal
2+
infrastruktur fysiska åtgärder, väg -antal
ENERGI
1+
aktiviteter som direkt syftar till att främja
klimat och ener i -antal
förstudie -antal
energibesparing - kWh
nya nätverk -antal
ökning av andel förnybar energi -
inte ration och mån fald -antal
Jämställdhet -antal
milö/klimat/ener i -antal
aktiviteter som riktar sig till unga
18-30 år -antal
ÖVRIGA
ökad omsättning -kronor
ökade exportvärden -kronor
INNOVATION
nya produkter/tjänster -antal
nya metoder -antal
nya kommersialiserade/implementerade
produkter/tjänster/metoder -antal
Sid 6 (6)
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
TJÄNSTESKRIVELSE
Ir■
HAPARANDATORNIO
Kommunledningskontoret Datum
Planeringschef 2015-01-09
Diarienummer ,,
,^'.S Z^ i^^ ^r . ,.5 ^
î^lP^^^ ä ^^<F^ ^^^^^:
^01^ ^0^^ ^ ^
Förslag : Upprättande av kollektivtrafikplan för Haparanda kommun.
Bakgrund:
Kommunikationer och kollektivtrafik blir allt viktigare vid företags val av etableringsort och
privatpersoners val av bostadsort.
Kommunen är en viktig aktör för kollektivtrafiken vid sidan av staten och länstrafiken samt
privata aktörer.
Kommunen agerar som påtryckare, sakkunnig, beställare, finansiär och ibland som utförare
av kollektivtrafik för de olika transportslagen.
För att effektivisera de insatser och ekonomiska medel som satsas i dagsläget bör en
sammanhållande kollektivtrafikplan för kommunen tas fram för att stärka möjligheterna till
utbildnings- och arbetspendling, besöksnäring, näringsliv, etc.
Planen bör se på förbindelser med/till/från flyg, flygbil, flygtaxi, tåg, buss i ett kommunalt och
regionalt perspektiv.
^„êd tanke på Haparandas läge bör planen beakta tillgången til! både svensk och finsk
kollektivtrafik.
Kollektivtrafikplanen tas i ett första skede fram av kommunens egen personal och redovisas
till kommunstyrelsen, därefter kan eventuella erforderliga externa tjänster köpas in för
fördjupade studier.
Planen tas fram i dialog med Ungdomsråd, Pensionärsråden, Kollektivtrafikmyndigheten,
Trafikverket, Länstrafiken, Länsstyrelsen, Grannkommuner, Lapin linja auto liike och de
entreprenörer som kommunen anlitar för sin kollektivtrafik idagsläget.
Haparanda stads kommunstyrelse beslutar att:
- Uppdra Planeringschefen Göran Wigren att ta fram förslag till kollektivtrafikplan för
kommunen.
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-260 00
E-post/Hemsida
kommun @haparanda.se
www.haparanda.se
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
Ir■
Tjänsteskrivelse
HAPARANDATORNIO
Socialförvaltningen
Datum Diarienummer
2014-12-05 ^/' ^^^^/ 2^ ^^
Till Kommunstyrelsen
Ärendet
Färdtjänst och busskort för Ringlinjen Haparanda
Kort beskrivning
Den 1 januari 2015 överlämnar kommunen handläggning och myndighetsutövningen
avseende Färdtjänst och Riksfärdtjänst enligt beslut till RKM (Regionala kollektivtrafiksmyndigheten) iNorrbotten.
Regelverket för färdtjänst har förändrats över tid från att vara ett bistånd enligt
Socialtjänstlagen till att idag vara ett Tillstånd utfärdat i enlighet med Färdtjänstlagen.
Vid genomgången inför överlämnandet framkommer att Haparanda över tid (och i enlighet
med gamla regelverk och beslut) vid färdtjänsthandläggningen även tilldelar ett busskort för
Ringlinjen att nyttja fritt.
Så som regelverket förändrats över tid ändetta förfaringssätt inte längre rimligt då färdtjänst
endast kan ges till persöner som INTE kan åka med allmänna kommunikationsmedel. Det
råder därmed ett motsatsförhållaride mellan. myndighetsutövningen och nuvårande
tillämpning . Det finns några få funktionsnedsättningstillstånd som kan kombinera tjänsterna.
Till exempel funktionsnedsättningar som är ett hinder del av året (vanligen vintertid), tillstånd
som gör att personen kan åka kollektivt TILL affärer men efter inköp inte kan klara att åka
kollektivt på returresan samt sjukdomstillstånd som går i skov där funktionsförmågan varierar
över tid på ett icke förutsägbart sätt.
Tillämpningen när det gäller att erbjuda busskort till Ringlinjen har över tid blivit allt mer
generösa, dels för att erbjuda ett alternativ när den enskilde inte fullt ut uppnår kriterierna för
att få färdtjänst men också för att öka nyttjandet av den inrättade lokala kollektivtrafiken i
Haparanda.
Vårt förslag är att förenkla denna handläggning med att generellt tilldela pensionärer i
Haparanda kommun ett Seniorkort för Ringlinjen alternativt från en specifik ålder (t.ex. från
det år man fyller 70) och att kortet tillsammans med giltig fotolegitimation gäller för resor med
Ringlinjen inom befintlig verksamhet samt att personer i personkrets LSS ges samma
möjlighet i de fall personen inte är berättigad till färdtjänst.
Konsekvenser:
Ett möjligt bortfall av nuvarande intäkter från resenärer som idag nyttjar Ringlinjen som
betalande kund. Omfattningen av detta bör kartläggas samt att samråd med nuvarande
entreprenör sker genom ansvarig tjänsteman.
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparånda
Telefon vx
0922-26 000
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 1
HAPARANDATORNIO
Vid samråd med nuvarande entreprenör anser denne att detta inte skulle vara något problem
med denna förändring.
Möjligheter:
Att öka nyttjandet av den befintliga kollektivtrafiken vilket ökar nyttan av redan befintliga
kostnader. Möjligheten att fler pensionärer är aktiva och kan åka med allmänna
kommunikationer längre och förskjuter därmed behovet av färdtjänst samt att kommunen har
en god service till målgruppen.
Att medborgare i kommunen som uppnått pensionsålder , alternativt för ; pensionärerfrån viss
ålder erhåller busskort som ger kostnadsfria resor på lokaltrafiken, Ringlinjen
Att medborgare som omfattas av LSS erhåller busskort som ger kostnadsfria resor på
lokaltrafiken , Ringlinjen
Att uppdra till tjänstemännen att utarbeta en rutin för tilldelning av kort.
Handläggare:
Carina Kapraali
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-260 00
E-posUHemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 1
-gir, ^ ^!S
RINGLINJEN HAPARANDA
Totalt antal resande inklusive skolelever och färdtjänstberättigade resenärer
År
JANUARI
FEBRUARI
MARS
APRIL
MAJ
JUNI
JULI
AUGUSTI
SEPTEMBER
OKTOBER
NOVEMBER
DECEMBER
Summa Antal resande
2008
1287
1997
1 552
1681
902
612
530
745
1119
1 269
1 097
847
2009
805
931
1 148
1 102
848
747
685
568
1098
789
1 071
1 068
2010
1006
1241
1 396
969
850
663
394
613
873
1 075
1 109
1 085
2011
1094
1257
1 227
922
898
494
451
656
1010
856
458
465
2012
1095
1254
1 185
1013
814
392
485
894
1256
1 661
1 729
1 247
2013
1781
1737
1 889
1793
1 360
293
692
1 085
1741
2 097
2 734
2 227
13 638
10 860
11 274
9 788
13 025
19 429
2014 2015
2592
2263
1769
1633
1248
19
237
1181
2089
1242
2029
1712
2016
18014
Kommentar. Under juni och juli 2014 är antalet resande underskattat då biljettmaskinen varit trasig
Till sidan 1
RINGLINJEN HAPARANDA
Biljettintäkter , skolelever och färdtjänstresenärer reser kostnadsfritt
År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
JANUARI 5 253 kr 1 624 kr 2 585 kr 2 481 kr 4 208 kr 4 357 kr 6 584 kr
FEBRUARI 5 820 kr 1 408 kr 3 053 kr 3 259 kr 4 644 kr 4 642 kr 5 577 kr
MARS 2 636 kr 2 059 kr 3 557 kr 3 748 kr 3 712 kr 4 754 kr 4 598 kr
APRIL 3 271 kr 1 634 kr 1 904 kr 1 717 kr 3 182 kr 3 552 kr 3 283 kr
MAJ 1 740 kr 872 kr 1 764 kr 1 396 kr 1 816 kr 2 411 kr 1 943 kr
JUNI 647 kr 443 kr 1 071 kr 557 kr 1 241 kr 1 208 kr 24 kr
JULI 1 860 kr 927 kr 453 kr 741 kr 1 713 kr 2 663 kr 1 027 kr
AUGUSTI 1 022 kr 236 kr 426 kr 863 kr 1 614 kr 2 809 kr 2 547 kr
SEPTEMBER 2 443 kr 1 182 kr 1 024 kr 2 948 kr 1 569 kr 2 404 kr 4 283 kr
OKTOBER 2 422 kr 2 989 kr 1 344 kr 1 797 kr 2 984 kr 4 825 kr 3 475 kr
NOVEMBER 1 248 kr 993 kr 3 371 kr 962 kr 3 930 kr 5 598 kr 6 127 kr
DECEMBER 758 kr 2 466 kr 3 014 kr 1 722 kr 3 626 kr 6 259 kr 4 953 kr
Summa intäkter ex moms 29 120 kr 16 833 kr 23 566 kr 22 191 kr , 34 239 kr 45 482 kr 44 423 kr
Kommentar: Under juni och juli 2014 är intäkterna låga då biljettmaskinen varit trasig
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
SOCIALNÄMNDEN
Protokollsutdrag
Sammanträdesdatum 2014-12-02
§ 114
Diarienummer BUN 2014/231
Det kommunala aktivitetsansvaret
Beslut
Socialnämnden förkastar förslaget nu och beslutar att begära fortsatt
beredning för ärendet.
Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att diskutera frågan och
överväga möjligheten att bilda en "arbetsmarknadsenhet" som skulle
ansvara för arbetsmartknadsfrågor inklusive frågan om det kommunala
aktivitetsansvaret.
Ärendetext
Det kommunala aktivitetsansvaret i Haparanda kommun. Den 1 januari
2015 förändras skollagen när det gäller information om icke skolpliktiga
ungdomar till ett kommunalt aktivitetsansvar.
I Haparanda kommun har barn- och ungdomsnämnden haft ansvaret för
det kommunala informationsansvaret. Informationsansvaret har hanterats
vid Tornedalsskolan. En handlingsplan för detta arbete är framtagen.
Johan Waltari och Srefan Waara föreslår att huvudansvaret för det
kommunala aktivitetsansvaret flyttas över till verksamheten Unga i centrum
och därigenom till socialnämndens verksamhetsområde. l ett förändrat
ansvar skall naturligtvis ingå ett nära samarbete med gymnasieskolan.
Förslag till beslut
att socialnämnden beslutar att huvudansvaret för det kommunala
aktivitetsansvaret flyttas över till verksamheten Unga i centrum och
därigenom till socialnämndens verksamhetsområde.
___________
Till sidan 1
1(1)
t/^
HAPARANDATORNIO
2014-10-28
Barn - och ungdomsnämnden
Socialnämnden
Haparanda kommun
Det kommunala aktivitetsansvaret iHaparanda kommun
Den 1 januari 2015 förändras skollagen när det gäller information om icke skolpliktiga
ungdomar till ett kommunalt aktivitetsansvar. Lagtexten enligt nedan blir den gällande.
"En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i
kommunen är sysselsatta, sonz har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte
genomför eller har firllfö jt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnnasiesärskola eller motsvarande utbildning (aktivitetsansvar).
Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller
har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning.
Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs
lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den
enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser
på lämpligt sätt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret
enligt första stycket. "
I Haparanda kommun har barn-och ungdomsnämnden haft ansvaret för det kommunala
informationsansvaret. Informationsansvaret har hanterats vid Tornedalsskolan. En
handlingsplan för detta arbete är framtagen och bifogas som bilaga till denna skrivelse.
Arbetet utförs av befintlig personal på Tornedalsskolan och har till dags dato kunnat
genomföras utifrån den nu gällande lagstiftningen. I och med övergången till ett aktivitetsansvar med ett betydligt större krav på kommunerna gällande kvalitativa insatser för denna
ungdomsgrupp ser vi att organisationen för det kommunala aktivitetsansvaret iHaparanda
kommun behöver tillföras mer resurser. I många andra kommuner i Sverige har ansvarsförändringar genomförts vad gäller aktivitetsansvaret. En viktig orsak till detta är också att
man sett det som ett problem att ansvaret varit så nära kopplat till skolan. Många av de
aktuella ungdomarna har en negativ syn på skolans verksamhet på grund av att de upplevt ett
misslyckande i sin skolgång.
Vi föreslår därför att huvudansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret flyttas över till
verksamheten Unga i centrum och därigenom till socialnämndens verksamhetsområde. lett
förändrat ansvar skall naturligtvis ingå ett nära samarbete med gymnasieskolan.
Med denna skrivelse riktad till barn- och ungdomsnämnden samt socialnämnden i Haparanda
kommun föreslår undertecknade att den här föreslagna genomförs.
Till sidan 1
Ir■
HAPARANDATORNIO
2014-10-28
Haparanda 2014-10-28
^^
Ste an Waara
Verksamhetschef
Till sidan 1
Sidan 1 av 4
HANDLINGSPLAN FÖR
KOMMUNALT INFORMATIONS- OCH
UPPFÖLJNINGSANSVAR
Datum 2012-12-01
BAKGRUND
I Skollagen, 29 kap, 9§, regleras att en hemkommun skall
löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i
kommunens som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20
år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga
individuella åtgärder.
Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de
ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på
nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan,
gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning
Regeringen
eller
den
myndighet
som
regeringen
bestämmer, får meddela föreskrifter om den behandling av
personuppgifter som är nödvändig för att kommunen skall
kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket.
TILLSYN
Skolverket har tillsynsansvar för den här verksamheten och
har i en rapport nyligen konstaterat att ett antal kommuner
i landet saknar handlingsplan för denna verksamhet.
ÅTGÄRD
Varje kommun är skyldig att erbjuda alla ungdomar i
kommunen, fram till det första kalenderhalvåret det år de
fyller 20 år, möjlighet att påbörja utbildning på program
antingen i den egna kommunen eller genom avtal i annan
kommun och/eller erbjuda praktik. De ungdomar som inte
antagits till nationellt program skall erbjudas utbildning på
det individuella alternativet.
Till sidan 1
Sidan 2 av 4
HUVUDANSVAR
Huvudansvaret för kommunens informationsansvaret är lagt
på Tornedalsskolans rektor.
LOKALT ANSVAR
Informations- och uppföljningsansvaret skall organiseras
och skötas av personal inom det Individuella alternativet på
Tornedalsskolan. Individuell vägledning, kontakt- och
uppsökande arbete är åtgärder som skall vidtas i samverkan
med annan personal inom skolan, såsom skolledning,
elevvårdsteam, administration, m.fl.
HANDLINGSPLAN
Att upprätta en struktur innehållande dokumenterade
riktlinjer och rutiner för hantering och ansvarsfördelning av
det kommunala informations- och uppföljningsansvar på
Tornedalsskolan.
SAMVERKAN
Genom intagningskansliet genereras en god kontroll över
ungdomarna när de lämnar åk 9. Samverkan med studieoch yrkesvägledning på grundskolan och de s.k.
”överlämnade konferenserna” mellan grundskolan och
gymnasieskolan i Haparanda kan anses vara grundläggande
”kontroll” vid övergången till gymnasieskolan.
Samarbetspartners är Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten,
Arbetsmarknadsenheten
i
kommun,
Sverigefinska
folkhögskolan, Försäkringskassan, samverkande utbildningar i Tornio samt gymnasieskolor i landet som tar emot
elever från vår kommun. Information om och handlingsplan
delges samtliga samarbetspartners.
Till sidan 1
Sidan 3 av 4
GRUNDLÄGGANDE ÅTGÄRDER
MÅLGRUPP UNGDOM 16-19 år






Ungdom som fullföljt skolplikt åk 9
Ungdom som inte påbörjat någon gymnasial utbildning
eller motsvarande
Ungdom som inte fullföljt treårig gymnasial utbildning
upp till 20 år
Ungdom som avbryter gymnasieprogram
Ungdom som lämnar eller inflyttar till kommun
Ungdom som går utbildning på annan ort
Inom det individuella alternativet skall erbjudas lämpliga
åtgärder för varje enskild ungdom. Innehållet i åtgärderna
ska utgå från individuella behov. Individuell vägledning,
kontakt- och uppsökande arbete är normala åtgärder som
skall vidtas.
Individuell studievägledning skall erbjudas ungdomen i ett
första skede. Ungdom som saknar sysselsättning och inte
önskar delta frivilligt i åtgärder som erbjuds, skall kontaktas
minsta en gång per termin, för ett nytt erbjudande. I
särskilda fall kan det vara nödvändigt att kontakta andra
myndigheter.
TILLVÄGAGÅNGSSÄTT
INHÄMTANDE AV UPPGIFTER
Antagningskansliet inhämtar regelbundet uppgifter från
folkbokföringen. Uppgifter om aktuella personer överlämnas
till studieoch yrkesvägledare inom det individuella
alternativet.
Till sidan 1
Sidan 4 av 4
KONTAKT MED UNGDOM
BREV
Studie- och yrkesvägledare skickar brev till aktuella
ungdomar och vårdnadshavare med bifogat svarskuvert.
Brevet innehåller förfrågning om ungdomens aktuella
sysselsättningssituation och intresse av kontakter med
Tornedalsskolan. I brevet hälsas också eleven, tillsammans
med vårdnadshavare, välkommen för samtal med
studievägledning, kurator och personal från det individuella
alternativet.
De ungdomar som i sitt svar till Tornedalsskolan angivit att
de önskar ha kontakt med skolan skall därefter kontaktas
per telefon eller annat lämpligt sätt. De skall erbjudas
studievägledning av studieoch yrkesvägledare på
Tornedalsskolan.
De ungdomar som ej besvarat brevet kontaktas per telefon.
I vissa fall kan det vara nödvändigt att kontakta
vårdnadshavare. Eventuella hembesök bör göras av två
handläggare, om så är nödvändigt, men bör alltid föregås av
information till ungdom och vårdnadshavare.
Elev som hoppat att gymnasieutbildning kontaktas vid
terminslut för erbjudande om utbildning och vägledning.
PERSONLIGT MÖTE
Vid möte informerar handläggarna om möjlig utbildning eller
annan insats, vilket inkluderar vägledning om studier,
praktik och arbete samt stöd med ansökningar till
utbildningar.
Ungdomen informeras om reglerna för erhållande av studiebidrag.
Till sidan 1
Till sidan 1
Till sidan 1
Dnr KS: 2010/425.8
HAPARANDA STAD
Kommunledningsförvaltningen
2012-09-17
Riktlinjer vid sponsring
Sponsring är marknadsföring
Marknadsföring av Haparanda stad skall syfta till att exponera och sprida kunskap, attrahera
inflyttare, näringsidkare, investerare, evenemang, upplevelser och besökare till staden.
Stadens engagemang ska ske i sammanhang där varumärket HaparandaTornio stärks.
Sponsring är en form av marknadsföring som innebär att Haparanda stad ger stöd till en
aktivitet som normalt ligger utanför kommunens verksamhet. I utbyte får kommunen en
motprestation, till exempel möjlighet att göra reklam eller PR i någon form, i samband med
den sponsrade aktiviteten. Haparanda stad hoppas med sponsringen vinna marknadsföringsmässig nytta och stärka varumärket HaparandaTornio genom att kopplas samman
med ett visst projekt eller aktivitet.
Begrepp och lagstiftning
Kommunen skall behandla alla lika inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet i sin
verksamhet. Av detta följer att kommunen inte genom sponsring får utsätta sig för sådan
påverkan att objektiviteten kan ifrågasättas. De villkor som sponsringen är förknippad med
får alltså inte innebära att kommunen kommer i konflikt med likabehandlingsprincipen eller
objektivitetsprincipen. Sponsringen får inte heller påverka eller inskränka det politiska
handlingsutrymmet. Sponsringen får heller inte förknippas med villkor som påverkar
verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet.
Typ av sponsring
Sponsring sker i form av pengar, inte i form av personella resurser. Sponsringen är ett
samarbete på affärsmässiga grunder till ömsesidig nytta för sponsorn och den sponsrade
föreningen/organisationen. Som motprestation ska HaparandaTornio finnas med på
reklamutrymmen av olika slag (ex. annonser, affischer, programblad, kläder, skyltar) eller på
annat sätt omnämnas.
Sponsringsobjekt
Sponsring kan ske av:
– idrottsföreningar
– kulturföreningar
– organisationer
– evenemang
– företagsarrangemang
Kriterier
Aktiviteterna/evenemangen ska vara publika och vända sig till allmänheten. Eftersom
sponsring är en av många marknadsföringsåtgärder skall varje sponsringstillfälle bedömas
utifrån de generella mål som finns för marknadsföring inom staden. I de frågor som rör
sponsring krävs en noggrann bedömning i varje enskilt fall för att se till att sponsring sker i
sammanhang som stödjer kommunens uppdrag.
Till sidan 1
Sponsorsinsatser bestäms utifrån:
– hur stor målgrupp som nås med marknadsföringen
– förväntad eller faktisk publiktillströmning till evenemanget
– uppmärksamhetsvärde
– förväntat massmedialt intresse
– massmedial bevakning
– Varje sponsringsförfrågan skall bedömas utifrån uppskattat värde. En tumregel är att
sponsringsbeloppet bör stå i rimlig proportion till vad kommunen får tillbaka i form av
marknadsföring och PR.
Kommunens sponsring ska utgå från ett jämställdhetsperspektiv mellan kvinnor och män.
Sponsringen ska därför ske så att den aktivt främjar jämställdheten i samhället. Ansökan om
sponsorsbidrag skall innehålla följande dokument:
Vid behov kan kommunen komma att kräva upprättad drogpolicy av sökande förening.
Vid ansökan om sponsring skall följande handlingar bifogas ansökan;
Protokoll från konstituerande styrelsemöte
Verksamhetsberättelse för år som gått,
Verksamhetsplan och budget för det år som ansökan gäller
Föreningens stadgar och eventuellt registreringsbevis
Kommunala sponsorpengar till elitidrott
Om kommunala pengar ska satsas som sponsring av elitidrott, så ska det ske så att en reell
reklameffekt uppnås. Sponsring är en av många marknadsföringsåtgärder och skall vid varje
tillfälle bedömas utifrån de generella mål som finns för marknadsföring
inom staden . I de frågor som rör sponsring krävs en noggrann bedömning
ivarje enskilt fall för att se till att sponsringen sker i sammanhang
som stödjer stadens uppdrag. Bedömningen av storleken på sponsring
bör baseras på sportgrenens och utövarnas aktualitet i tv, tidningar och
hur publikdragande idrottsutövandet är.
Storleken torde utgå utifrån en sponsringstrappa där Basnivå är grunden
och som sedan höjs stegvis. (Sponsringstrappa Bilaga 1)Sponsringen torde vara högre för
föreningar som utövar idrott på elitnivå, en form av Elitnivå-tillägg, förutsatt att staden
vinner marknadsmässig nytta och detta stärker varumärket HaparandaTornio.
Vidare torde föreningar på elitnivå och med namnet HaparandaTornio erhålla
Namn-tillägg, eftersom staden i ännu högre grad vinner marknadsmässig nytta och detta
ännu mer stärker varumärket HaparandåTornio.
Bidrag till SM-tävlingar och landskamper
Bidrag till olika typer av SM-tävlingar, landskamper och framstående internationella tävlingar
skall bedömas utifrån varje enskilt fall och bedömas utifrån kriterier ovan.
Omfattning
Avtalen ska inte omfatta mer än ett år i sänder eller ett evenemang åt gången.
Till sidan 1
Återbetalning
Om ett evenemang eller arrangemang ställs in ska eventuell utbetald sponsring återbetalas.
Samma gäller även för föreningar och organisationer som upphör med sin verksamhet under
pågående avtalsperiod.
Ansvar
Kommunstyrelsen är, genom uppdrag till Kommunstyrelsens arbetsutskott ansvarig för
kommunens sponsring. Riktlinjer för sponsring gäller samtliga nämnder och bolag inom
Haparanda stad.
Riktlinjerna är antagna av kommunstyrelsens arbetsutskott den 13 augusti 2012.
Bilaga 1:
Sponsringstrappa
Till sidan 1
Bilaga 1 till Riktlinjer om sponsring
Datum
2011-08-22
Diarienummer
2010/425.8
Sponsringstrappa
Sponsring är en av många marknadsföringsåtgärder och skall vid varje tillfälle bedömas
utifrån de generella mål som finns för marknadsföring inom staden. I de frågor som rör
sponsring krävs en noggrann bedömning i varje enskilt fall för att se till att sponsringen sker i
sammanhang som stödjer stadens uppdrag. Bedömningen av storleken på sponsring bör
baseras på sportgrenens och utövarnas aktualitet i tv, tidningar och hur publikdragande
idrottsutövandet är.
Storleken torde utgå utifrån en sponsringstrappa där basnivå är grunden och som sedan höjs
stegvis. Sponsringen torde vara högre för föreningar som utövar idrott på elitnivå, en form av
elitsatsnings-tillägg, förutsatt att staden vinner marknadsmässig nytta och detta stärker
varumärket HaparandaTornio. Vidare torde föreningar på elitnivå och namnet
HaparandaTornio erhålla ett Namn-tillägg. Detta eftersom staden i ännu högre grad vinner
marknadsmässig nytta och detta ännu mer stärker varumärket HaparandaTornio.
Sponsringstrappa
Namn-tillägg
Elitnivå-tillägg
Basnivå
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-150 00
0922-122 00
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 1
Till sidan 1
^' ^^ !Ir■
HAPARANDATORNIO
TJANSTESKRIVELSE
Kommunledningsförvaltningen Datum
Fastighetschef
Diarienummer
?015-02-02
,^ ^c>l-^^ i^ ^^ , ^S r-^
Jimmy I-lei^ril;:>s?î Oz12- 2GOt3^;
Fönsterbyte och sanering
Under sommaren 2014 upphandlades fönsterbyte och PCB-sanering av fastigheten Druvan
6(förvaltningshuset). PCB-saneringen omfattade den del som står i kommunens ägo och
fönsterbytet omfattade fasad mot söder. Under bytet av fönstren uppdagades stora
fuktskador i väggarna med kraftig mikrobiell påväxt, samt ett vindskydd bakom
tegelbröstningen bestående av asbest. Arbetet avbröts och en utredning vidtog där ett
saneringsföretag kontaktades via Entreprenören. Saneringsföretaget råd var att riva bort all
organiskt material i ytterväggarna, för att på så sätt försäkra sig om att all mikrobiell påväxt
avlägsnats. Kalkyler har gjorts och offert har inkommit från Entreprenören på nedanstående
arbeten. Undertecknad utgår från ytterväggar mot norr även är drabbade, då det är en
likadan konstruktion. Dock skall ytterväggen i ett rum öppnas innan eventuell upphandling,
för att man med säkerhet ska kunna se att väggen är angripen.
Ursprungligt budgeterade medel för fönsterbyte i fasad mot norr och PCB-sanering uppgår till
913 000 kr.
Rivning, sanering och uppbyggnad av ytterväggar mot norr, beräknas uppgå till 678 000 kr.
Av ovanstående föranledda EI och VS arbeten beräknas dessa uppgå till 122 000 kr.
Fönsterbyte, sanering och uppbyggnad av ytterväggar mot norr, beräknas uppgå till
1 400. 000 kr.
Totalsumma för arbeten utöver det budgeterade uppgår till 2 200 000 kr.
Om befintlig tegelbröstning ej går att bibehålla på fasad mot söder. Beräknas ny fasad mot
söder inklusive tilläggsisolering uppgå till 250 000 kr.
Undertecknad föreslår Kommunstyrelsen att föreslå Kommunfullmäktige att avsätta
2 200 000 kr till rivning, sanering och uppbyggnad av ytterväggar på nord och syd sidan av
fastigheten Druvan 6. Samt byte av fönster i fasad mot norr.
Enligt uppdrag
Jimmy Henriksson
Fastighetschef
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-150 00
0922-150 01
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 1
Fönsterbyte och sanering
• Planerat fönsterbyte
• Nuläge
Till sidan 1HAPARANDATORNIO
Till sidan 1
Till sidan 1
• Risker
- Tegelbröstning
- Kvarlämnat mögel
- Otätheter
Till sidan 1
Kostnadsprognos
Kontraktsumma fönsterbyte och PCB-sanering
915 000 kr
Asbestsanering och nya ytterväggar inkl. EI och VS arbeten.
778 000 kr
Totalsumma
1693 000 kr
Om befintlig tegelbröstning ej går att behålla tillkommer
250 000 kr
Till sidan 1
Upphandling fasad mot norr
• 1 400 000 kr
Till sidan 1
TIDSPLANERING F FÖNSTERBYTE KVARTERET DRUVAN HAPARANDA
2015-02-01
p
VECKA 6 VECKA 7 VECKA 8 VECKA 9 VECKA 10 VECKA 11 VECKA 12 VECKA 13
MONTERA VÄGGAR & FÖNSTER
MÅLNING LISTNING/STÄD
MONTERA VÄGGAR FC VÄGGAR & FÖNSTER
XXXXXXX XXXXXXX
XXXXXXX
XXXXXXX
MÅLNING LISTNING /STÄD
Till sidan 1
Till sidan 2
KsAu Haparanda stad
Kommunledningsförvaltning
Gatuenheten
Haparanda 150115
Ärende med Dnr KS 2015/8.51
Ansökan om upprustningsbidrag för enskild väg i Nedre Vojakkala.
Sölkäsaari vägförening i Nedre Vojakkala ansöker om kommunalt bidrag
avseende förbättringsåtgärder på befintlig enskild väg mellan väg 99 och
holmen Sölkäsaari i Torne älv. Förbättringsåtgärderna avser kostnad för
förlängning av befintliga vägtrummor samt kostnad för grundförstärkning av
befintlig vägbank. Båda arbetena är genomförda och bidrag har beviljats med
totalt 169.877 kr inkl moms från Trafikverket av en beräknad totalkostnad på
242.680 kr inkl moms.
Undertecknad föreslår att Haparanda kommun beviljar ett bidrag på 48.536 kr
inkl moms vilket motsvarar 20% av en beräknad totalkostnad på 242.680 kr inkl
moms enligt principen 70/20/10 dvs Trafikverket 70% bidrag , Haparanda
kommun 20% bidrag och vägföreningen 10% egen insats.
Enligt uppdrag
Robert Ekholm
Gatuchef
Till sidan 2
^^ >C'S ôrS^^.
I-IAPARA9^9k^, ^ S^^4[^
Ôi5 °01m 0 8
Sölkäsaari Vägförening
Att: Tomas Fjellvind
Sölkäsaari 59
953 91 Haparanda
2015-O1-02
Haparanda Kömmun
KsAu
Ansökan om bidrag avseende förbättringsåtgärder av enskild väg.
Sölkäsaari vägförening i Nedre Vojakkala ansöker om kommunalt bidrag avseende
förbättringsåtgärder av befintlig enskild väg mellan väg 99 och holmen Sölkäsaari.
Förbättringsåtgärderna avser dels kostnad för förlängning av befintliga vägtrummor och dels
kostnad för grundförstärkning av befintlig vägbank. Båda arbetena är genomförda och bidrag
har beviljats från trafikverkete med totalt 169 877:-.
På holmen finns totalt 16 fastigheter. I sju fastigheter finns året runt boende. På holmen bor
och verkar även två egenföretagare. Flera av fastigheterna har "beslut om bygglov för
enbostadshus", således är inte området att betrakta som enbart ett område med
"sommarfastigheter".
En höjning av vägbanken genomfördes 2013 dådet bedöms som nödvändig för att öka
framkomligheten, då delar av vägsträckan hamnade under vatten i samband med vårfloden,
och under senare år även under höst och vinter.
För de boende på holmen var en höjning av vägbanken en förutsättning för att kunna ta del
befintlig samhällsservice, att räddningstjänst, ambulans, brandkår mm tar sig ut till
medborgarna, att barnen får en trygg skolväg, på holmen bor för närvarande åtta barn/
ungdomar i förskole/skolålder.
Bilaga 1. Trafikverkets beslut om upprustningsbidrag, trumförlängning
Bilaga 2. Trafikverkets beslut om upprustningsbidrag, grundförstärkning, terrassering
Vänligen
c
Tomas Fjellvind ^_^`,
Ordförande
Sölkäsaari vägförening
Till sidan 2
Q17
Ti TRAFIKVERKET
Enskilda vägar
Kostnadsberäkning Upprustningsbidrag
Vägnummer:
13032
Tidigare vägur: 1541 Vägdel:l
Uppr. klass:
Särskild drik
Typ av objekt:
Väg
Huvudsyfte :
Bärighet
Beslutat
2014-09-08
Haparanda (2583)
Kommun:
Väghållare:
Benämning :
VOJAKKALA-SÖLKÄSAARI
Förstärkning
Sträckning:
VOJAKKALA ( 99) -SELKÄSAARI
Vägkategori:
A
Beslutsstatus:
Beräknad :
Trafikklass:
1
Grus
Diarieur:
År planerat:
2014
Ny väg:
Nej
Tilläggsobjekt:
Nej
Slitlager:
Handläggare : Anneli MarkstrSm
Notering:
Innan bidrag utbetalas skall samtliga fakturor
avseende material , maskinkostnader.
Aktuell prisnivå: 2014
Sektion
från
Sektion
till
0
0
Atgärd
Antal
Enhet
APris
Kr
1
Ingen
147500
Uvrigt-förberedelse, grundförstärkn,
terrasering
Kostnad
Bidrags
exkl moms berättigad
147500
Ja
Beskrivning:
Enligt bifogad offert
Summa kostnad exkl moms Kr:
147 500
Moms belopp Kr (Andel 100%)
Bidragsunderlag inkl moms Kr
36 875
184 375
Bidragsprocent
Bidrag Kr
Trafikverket
Region Norr
Box 809
971 25 LULEA
70.00
129 063
Telefon: 0771-921 921 Enskilda vägar
Yvonne Berg
Till sidan 2
3 (4)
^ti7
T, TRAFIKVERKET
Enskilda vägar
Kostnadsberäkning Upprustningsbidrag
Vägnummer:
Kornmun:
Väghållare:
Benämning:
Sträckning:
Tidigare vägnr: 1541 Vägdel:1
13032
Haparanda (2583)
Uppr.klass :
Särskild drift
VOJAKKALA-SÖLKÄSAARI
Ökade kostnader i samband med upprustning
Typ av objekt:
Väg
Huvudsyfte:
Framkomlighet
Beslutat
2013-11-18
VOJAKKALA (99) -SELKÄSAARI
Vägkategori:
Trafikklass:
A
1
Beslutsstatus:
Beräknad:
Diarieur:
Slitlager:
Grus
År planerat:
2013
Ny väg:
Nej
Tilläggsobjekt:
Ja
Handläggare: Anneli MarkstrfSm
Notering.
Aktuell prisnivå: 2013
Sektion
från
0
Sektion
till
0
Atgärd
Antal
Enhet
1
Ingen
Åtgärd-EVN
APris
Kr
50700
Kostnad
Bidrags
exkl moms berättigad
50 700
Ja
Beskrivning:
tlkade kostnader i samband med
trum fSrlängning
(
Summa kostnad exkl moms Kr:
50 700
Moms belopp Kr (Andel 60%)
Bidragsunderlag inkl moms Kr
7 605
58 305
Bidragsprocent
70.00
Bidrag Kr
Trafikverket
Region Norr
Box 809
971 25 LULEA
40 814
Telefon: 0771-921 921 Enskilda vägar
Anneli Markslr6m
Till sidan 2
3 (4)
Till sidan 2
Till sidan 2
^,^r ^/,.^ ^ i,s^/Y,5,3
HAPARANDATORNIO
Kommunledningsförvaltningen
E-post policy
För att tilldelas ett e-postkonto under domänen haparanda.se krävs anställning hos Haparanda
stad. Anställningar som berättigar till e-post är:
- Tillsvidareanställning
Projektanställning längre än 3 månader
Vikariat längre än 3 månader
Anställning där arbetsuppgifterna är av sådan art att det krävs e-post
o Ex dokumentationsplikt enligt lag
Projekt där Haparanda stad är huvudman eller är djupt involverad i
Den som har blivit tilldelat ett epostkonto har ansvar för att e-post kommer intill kommunen
tas om hand. E-postkontot är inget som den anställde kan välja bort.
Eposten är avsedd att användas i tjänsten och inte för privat bruk. Vid ledighet ska e-posten
kunna delegeras till en kollega.
Samtliga epostkonton under domänen haparanda.se ska ha en e-post signatur. Hur den ska se
ut finns beskriven i ärendehandboken, det som kan utelämnas är mobilnumret.
Vid semester eller annan kortare frånvaro ska ett frånvaromeddelande skapas där det står när
man förväntas vara tillbaka och vem man istället kan kontakta under frånvaron.
Tjänstledighet - Föräldraledighet - Långtidssjukskrivning etc.
För att inte riskera att epostlådan blir full eller att e-post som är av vikt för verksamheten inte
når kommunen så ska behörigheten till eposten spärras under frånvaron. Mottagaren får ett
meddelande om att kontot inte existerar. När ledigheten är över aktiveras kontot.
Kortare undantag från ovanstående kan göras under en övergångsperiod isamråd med
Förvaltningschef och IT-chef. Viktigt är den anställde är medveten om vikten att ofta gå in
och läsa eposten och utifrån ärende vidta lämpliga åtgärder. Samma sak gäller vid delegering
av e-posten.
Är man tjänstledig för att pröva på annat arbete har man inte tillgång till epost eftersom man
är anställd av annan arbetsgivare.
E-post som år av betydelse för verksamheten ska diarieföras övrig e-post av rutinmässig
karaktär gallras så fort det är inaktuellt i enlighet med mede kommunens
Dokumenthanterings- och gallringsplan.
När anställningen upphör ska e-postkontot avslutas. Ansvarig för beställning, inaktivering
och avslut av e-postkonton är den anställdes närmaste chef.
Haparanda 2014-12-15
IT-Chef Rolf Sannebjörk
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon
0922-26000
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 2
Till sidan 2
Till sidan 2
SOCIALNÄMNDEN 2015
Protokollsutdrag
§ 17
Diarienummer SN 2015/9
Information om utökande av flyktingboende
Beslut
Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att öppna ett HVB-hem för
ensamkommandebarn med sammanlagt ca.15 platser.
Ärendetext
Information till socialnämnden om att Haparanda kommun har skrivit ett
nytt avtal med Migrationsverket gällande mottagande av ensam
kommandebarn. I avtalet har man överenskommit att Haparanda kommun
skall tillhandahålla 16 platser varav 10 alltid skall stå till förfogande till
asylsökanden.
Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen att öppna ett HVB-hem för
ensamkommandebarn med sammanlagt ca.15 platser.
___________
Till sidan 2
1(1)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-01-16
Socialförvaltningen
Chef Integrationsenheten
Lena Lahti 070-213 75 78
Diarienummer
Socialnämnden Haparanda
Ang. Avtal med Migrationsverket gällande ensamkommandebarn
Bakgrund:
Haparanda kommun har skrivit ett nytt avtal med Migrationsverket gällande mottagande av ensam
kommandebarn.
I avtalet har man överenskommit att Haparanda kommun skall tillhandahålla 16 platser varav 10 alltid
skall stå till förfogande till asylsökanden. (tidigare avtal omfattade 5 asylplatser). Varje asylplats
omsätts 1,7 gånger. Det betyder att ca 17 ensamkommandebarn kommer att hänvisas till Haparanda
kommun under 2015.
Boendesituation: I HVB hemmet Paletten är det fullbelagt, vi har 16 boendeplatser. Så fort ledig plats
finns så har vi en skyldighet att meddela Migrationsverket detta.
Med det nya avtalet kommer vi inte att kunna tillgodose Ifos behov, vi har för få platser. Kommunen
bör utöka boendeplatser för ensamkommandebarn. Förslagsvis en eller två hem med vardera sju-åtta
platser bör öppnas på centralorten.
Ekonomi: Kommunen erhåller statliga intäkter för ensamkommandebarnen, dygnsersättning med 1900
kronor för belagd plats samt 1600 för obelagd plats betalas till kommunen.
För att få ihop ekonomin med hyror, personalkostnader etc. så bör man ha 7-8 boendeplatser per/
hem.
Förslag till beslut: Att man beslutar att öppna HVB hem för ensamkommandebarn med sammanlagt
ca.15 platser.
Lena Lahti
Chef Integrationsenheten
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-150 00
0922-150 01
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 2
SOCIALNÄMNDEN 2015
Protokollsutdrag
§ 10
Diarienummer SN 2015/3
Budget 2015
Beslut
Socialnämnden beslutar att fastställa fördelningsbudgeten för 2015.
Socialnämnden beslutar att göra ett tilläggsäskande om 2,9 miljoner för
2015 och föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att
tillstyrka tilläggsäskandet om 2,9 miljoner. Skall vara 1,5 milj. kr.
Ärendetext
Fastställande av detaljbudgeteten för 2015
På grund av att ett behov för ytterligare nattbemanning på
och
Lunden ligger, yrkar Socialmnämndnen för ytterligare
miljoner i
tilläggsbudget.
1,5 milj.
Gläntans psykiatriboende, som är ett vård- och omsorgsboende, behöver
1 500 000 kr för att kunna ha entillräklig nattbemanning för sina boende.
att socialnämnden beslutar att fastställa fördelningsbudgeten för 2015.att
socialnämnden beslutar att göra ett tilläggsäskande om
miljoner för
2015 till kommunfullmäktige.
1,5
___________
Till sidan 2
1(1)
Budget
Radetiketter
Gemensam verksamhet
Arbetsmarknadsåtgärder
År 2014
År 2015
42 091 553
40 729 054
4 585 111
Differens 14-15
-1 362 499
Tj 2014
16,90
Tj 2015
Differens Tj 14-15
16,00
-0,90
5 127 162
542 050
67,00
39,00
-28,00
Stöd och omsorg, Äldre
98 952 530 103 240 099
4 287 569
196,67
200,15
3,48
Stöd och omsorg, Funktionsnedsatta
44 386 306
43 833 174
-553 132
132,41
140,89
8,47
25 377 336
27 839 069
2 461 733
46,80
59,89
13,09
215 392 836 220 768 557
5 375 720
459,78
455,92
-3,86
Social omsorg
Totalsumma
Budgetram
Ram 2014
215 392 836
Förändringar SOC 2015
Demensboendet
1 500 000
Äldrestödjare
1 000 000
IFO Barn skyddet 1 åa
Löneökningar 3 mån
Arbetsmarknadsåtgäred tillBUN
Budgetram 2015
500 000
1 113 505
-1 637 784
217 868 557
Ansöks utöver ram
Gläntan psykiatri boende enligt beslut social nämnden
Lunden natt tjänster
1 500 000
1 400 000
Budgetram 2015
220 768 557
Utlagt
220 768 557
Skillnad
0
Till sidan 2
Till sidan 2
Till sidan 2
^änsteskrivning 2014-01-21
HAPARANDATORNIO
INTERNATIONELL MÖTESPLATS
Ärende -Nytt beslut angående borgen för Stiftelsen Haparandabostäder
Bakgrund
Haparanda Stad borgar idag krediter för Haparandabostäder på ett belopp av
170mkr, som beslutades av Kommunfullmäktige under 2005. Detta borgens
åtagande löper ut under 2015.
I dagsläget har stiftelsen krediter till ett belopp om 149 113 657 SEK fördelat
på följande kreditgivare.
Handelsbanken 49 980 000 SEK (slutförfall 2016-06-22)
Kommuninvest 29 200 000 SEK (slutförfall 2017-04-24)
Kommuninvest 19 884 000 SEK (slutförfall 2017-04-24)
Att Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå Kommunstyrelsen att föreslå
kommunfullmäktige:
Kommunfullmäktige beslutar att såsom för egen skuld ingå borgen för Stiftelsen
Haparandabostäders låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om (170
mkr) etthundrasjuttiomiljonerkronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader,
Beslutsunderlag
Bilaga sammanträdesprotokoll 2005-11-07
/Hans Kenttä
Ekonomichef, Haparanda Stad
Haparanda - Tornio, Kommunledningsförvaltningen
Besöksadress: Torget 9, Haparanda, Postadress: Haparanda stad, 953 85 Haparanda
Telefon 0922-260 00, fax 0922-152 73, e-post: kommunâ,haparanda.se, www.haparanda.se
Till sidan 2
sida
HAPARANDA STAD
Sammanhiidesdatum
IC ^ m m^t nf; dlrrtäF;}i{^p
_- - -L
-Pia l^ - ^+}-tld
"u
[ieslutonde
Ovriga närvarande
orvattningsnuset ariaparanas
Tryggve Kenttä , (s) ordf
Lars Spolandar (m)
Kurt Rosendahl (s)
Hjördis Preiman (s)
Wilhelm Haara (c)
Björn Mattila (nfp)
Kenneth Waara (m)
Raimo Pääkkö (v)
Aili Jäntti (s)
Bernt Pardal (fp)
Juhani Härkönen (s)
Perarne Kerttu (c)
Roland Jakobsson (s) ers för
Tommy Innala (s)
Jouni Slagner (s)
Per Lundbäck (nfp)
Bertil Segerlund (c)
Laila Ryhänen (s)
Siv-Britt Harila (s)
Inga-Lisa Johannessen (s) 1 v ordf
Nils Johansson (m) 2 v ordf
an
i] ❑
kl 13 00-15 00
Sven-Erik Bucht (s)
Valfe Olsson (c)
Pekka Hyötylä (v)
Raija Karlandar (m)
Anna-Lisa Joona (s)
Kurt Isaksson (s)
Eine Pirilä {c) ers för
Erik Haara (c)
Monica Mirell (kd)
Östen Harila {s)
Roger Karlsson (m) ers för
Ingrid Löfgren Kitti (m)
Hilkka Härkönen (s)
Pirkko Paananen (v) ers för
Jan-Erik Nilsson (v)
Stig Halmedal (m) ers för
Bo Kronborg (m)
Ralph Johannessen (s)
Harald Dahlgren (c) ers för
Carin Kerttu (c)
Hjördis Preiman och Valfe Olsson
Justerare
Justeringens
plats och tid
Underskrifter
1
2005-11-n7
Kommunlednings ontoret 2005 -11-17, kl 10.00
.^
,,
F^
Sekreterare
,
^^^. ^^
^G
Ordförande
Justerare
Paragrafer
80-92
,- ..^ ..
,.
/f ✓.:.r
. `...
,^ - .
-.
' Hfordis Preiman
IliVffiLA6/^fî115
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag
Organ
Kommunfullmäktige iHaparanda kommun
Sammanträdesdatum
2005-11-07
Datum då
anslaget sätts upp
2005 -11 - 17
Fö rvari ngsp lats
för protokollet
Datum då
anslaget tas ned
2005-12-08
Fotokopians tiverensstårttmelse
med drigina!eY intygas;
Underskrift
urn
...- ^,.+ rn /"..,....:..1^^ Tln.nn^cAm ^c AI sNKFfTF, R 02-10
Till sidan 2
Sida
HAPARANDA STAD
^ê^siV
®lsr^^t®`^®Fic®^^
Sammantrådesdafum
Komm^!nfu!!mäkticp
2005-41-Q7
Kf§87
Ks § 114
Au § 221
Dnr 2005.273
045
Nytt beslut ang borgen för Stiftelsen Haparandabostäder
I skrivelse ariför ekonomichef Allan Fjellvind följande:
"Haparanda stad borgar idag för Stiftelsen Haparandabostäders fån,
vilka uppgår till ca 170 mkr. För flera av våra borgensåtaganden gentemot Stiftelsen Haparandabostäder har preskriptionstiden (10 år) löpt ut.
När Stiftelsen Haparandabostäder; snart kommer att upphandla/omsätta lånen på nytt bör Haparanda'stad ha aktuella beslut om att ingå
borgen för Stiftelsen Haparandabostäder.
Ekonomichefen föreslår följande:
Kommunfullmäktige beslutar
att såsom för egen skuld ingå borgen för Stiftelsen Haparandabostäders
låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om (170 mkr) etthundrasjuttiomiljonerkronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader,
att det totalt högsta lånebelopp skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp".
Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen:
Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med ekonomichefens förslag.
Ekonomichefen föredrar ärendet.
Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag.
Vid kommunfullmäktiges handling föredrar ekonomichef Allan Fjellvind
ärendet.
8
Ledamot 5polander anser att andra att-satsen bör ändras.
Ledamöterna Pääkkö och Lundbäck deltar även i diskussionen.
Fotokopians överensståmmelse
r17PfI nri ninaln4 in+.,....
Justerare
1
^f /
i !^^
Utdmgs6atyrkande
'.l:
r
^
.......: A. s
Till sidan 2
Sida
HAPARANDA STAD
Ânili^l^l
! ®^^^^ ®T®pC ®^^
Sammanhndasdatum
Kommunfullmäktige
20p5-11-n7
15
Efter avslutade överläggningar och revidering av andra att-satsen beslutar kommunfullmäktige följande:
att såsom för egen skuld ingå borgen för Stiftelsen Haparandabostäders
låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om (170 mkr) etthundrasjuttiomiljonerkronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader,
att det totalt högsta lånebelopp skall beräknas på respektive skuldebrevs nu aktuella belopp.
Ledamöterna Bucht, Haara, Preiman, Karlandar och Pääkkö deltar inte i
beslutet i ärendet.
e
¢atokopians överensståmmelse
rned ori g in a l et intygas:
Justerare
Till sidan 2
Till sidan 2
Ir■
HAPARANDATORNIO
Datum
Hans Kenttä 2014-11-07
Ekonomichef, 0922-26017
Diarienummer
^^, 2^ I Y^ ^^^^^.
Tjänsteskrivelse
Riktlinjer för God Ekonomisk Hushållning
Bakgrund
Den kommunala verksamheten och dess ekonomiska förvaltning regleras i stor omfattning
av kommunallagen, och enligt denna ska kommunen bland annat fatta beslut om riktlinjer för
god ekonomisk hushållning.
Från år 2013 ändrades kommunallagen i några delar som handlar om ekonomi. En nyhet
anger kommunallagen (1991:900, kap 8) att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för
Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning, är att varje generation av
invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva beslutarom och som de själva
konsumerar, samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas.
Beslutsunderlag
Förslag till riktlinjer för God Ekonomisk Hushållning (bilaga 1)
Att Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå Kommunstyrelsen att föreslå
kommunfullmäktige:
- Anta riktlinjer för God Ekonomisk Hushållning för Haparanda Stad
- Riktlinjerna kompletterar kommunens beslutade Budget och strategiplan för 2015-17
(BoS)
Hans Kenttä
Ekonomichef
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-150 00
0922-122 00
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 2
y
Ir■
HAPARANDATORNIO
Hans Kenttä
Datum
2014-11-07
Diarienummer
1. God ekonomisk hushållning
1.1 Definition
Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, på
kort och lång sikt. Grundtanken bakom begreppet god ekonomisk hushållning, är att varje
generation av invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva beslutar om och
som de själva konsumerar, samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas.
En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande
kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnader bör därför inte öka i snabbare takt än
skatteintäkter och statsbidrag. Om förbrukningen under ett år uppgår till mer än intäkterna
innebär det att kommande generationer måste betala för denna överkonsumtion.
En ekonomi i balans samt en väl fungerande uppföljning och utvärdering av ekonomi och
verksamhet är nödvändiga förutsättningar för att kommunen ska, kunna leva upp till kravet på
Kravet på god ekonomisk hushållning är överordnat balanskravet, vilket innebär att
intäkterna ska överstiga kostnaderna. Detta innebär att det inte är tillräckligt att i resultatet
uppnå balanskravet, utan för att kravet gå en god ekonomisk hushållning ska vara uppfyllt
bör resultatet ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin på kort och lång sikt.
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-150 00
0922-122 00
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 2
t/^
HAPARANDATORNIO
Datum Diarienummer
2014-11-07
Hans Kenttä
1.2 Mål för God Ekonomisk Hushållning
Utöver kommunfullmäktige inriktningsmål har staden tagit fram specifika mål för att bedöma
kommunens ekonomiska ställning samt mål för god ekonomisk hushållning.
Haparanda Stad beslutar om följande för God Ekonomisk Hushållning.
Mål för God Ekonomisk Hushållnin
Resultatöverskott å 2 % av skatter- och statsbidra
Vid försäljning av fastigheter eller mark (inklusive resultatet av exploateringsverksamhet) skall minst 50 % av
likviderna amorteras.
Vid försäl^nin av värde a er skall minst 50 % av eventuell reavinst å till amorterin av befintli låneskuld
Kommunens årli a nettoamorterin skall vara minst 10 mkr å befintli låneskuld.
Investerin ar skall vara s'älvfinansierade
Soliditeten skall stärkas årligen för att ett långsiktigt mål om 60 % soliditet exkl ansvarsförbindelse skall
u nås.
Driftens bud etawikelse skall vara 0 eller ositivt
Kommunens likviditet skall motsvara minst 0,5 % av skatter och statsbidra
Skall vara 5,0 %
Verksamhetsmålen fastställs i budget och strategiplanen.
Den genomsnittliga sjukfrånvaron skall understiga 5,0
Energiförbrukningen skall minska med 5 % i kommunens fastighetsbestånd
1.3 Utvärdering av mål
Kommunen ska!! utvärdera stadens ekonomiska ställning samt må!! ppfy!!e!sen för God
Ekonomisk Hushållning i delårsrapporten per den 31 /8 samt årsbokslut 31/12.
1.4 Revidering
Kommunens mål för God Ekonomisk Hushållning skall revideras och fastställas i
Kommunfullmäktige isamband med fastställande av stadens treåriga Budget och
Strategiplan.
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-150 00
0922-122 00
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 2
Till sidan 2
Till sidan 2
Lanttorget Victoria
15/12-14
-förstudier sammanfattning
-det nya projektplanet, budjet och finansiering; skiss
Team Botnia Oy Tornio
Hannu Alatalo, projektledare
finansiering Leader Outokaira
"Människorna har alltid varit kunniga att göra torget. Torget är den tomma platsen, som får sitt liv
av verksamhet. Där finns säljare, stånder (koja), delikatesser och gycklare. I Rom är det Piazza di
Popolo, Folktorget. Haparandas och Torneås gemensamma torg är Piazza di Popolo SvedeseFinlandese - Meän tori, folkets torg -det internationella Victoriatorget." okänd från
HaparandaTornio
bakgrund
Torneås mest intressanta destination är absolut Haparanda. Haparandas starkaste dragningskraft
är övermäktigt Torneå. Utan de internationella varandra båda städerna skulle vara mycket vanliga
småstäder, inte särskilt intressanta. Styrkan är den unika belägenhet, som vilken stad som helst så
gärna skulle utnyttja, om det skulle vara möjligt.
Tillsammans har Haparanda och Torneå byggt Victoriatorget, som konkretiskt yppar sig den
gemensamma historian och kultur och ger möjlighet stått föredra sitt speciella kvalite och sälja
produkter; livsmedel, teater, musik, hantverk etc, som mest är producerade och tillverkade av
dessa egenskaper.
Hittills har man inte producerat något innehåll /några commerciella aktiviteter för den ganska stor
investeringen på torget. I den lilla staden finns det ingen behov för de tomma square, för att det
finns så mycket natur i området.
Det brukar komma internationella turister med sina stora förväntningar till Victoriatorget. De
hattar där hit och dit en stund, försöker ta bilder av sig själva och kompissar. Det ser svårt ut. De
kanske inte har goda bilder och inte så mycket med sig för att berätta hemma av sina erfarenheter
på det unika gränsområdet på Victoriatorget. HaparandaTornio blir snart glömd, fastän det skulle
vara möjligt att erbjuda uppleverser. Fastän vi lokala människor är stolta över, att det är nästan
omöjligt att se gränsen.
På torget finns det ingenting och ingen (person), som skulle berättä av HaparandaTornios karaktär,
vad har städerna att erbjuda. Det är en viss del av besökare, som går till turistinformation, men
inte alla. Den levande kontakten med någon kunnig quide på torget kan ge en signal /ett skäl till
besökaren att stanna längre. Samtidigt har turisbyrån svårigheter och hitta kunniga
sesångarbetare.
Till sidan 2
I Haparanda är en torgdag på fredagar i Gamla Stan och i Torneå då och då på gågatan, var bara
glasskiosken har tillräckligt kunder.
Många säljare har frågat efter säljningsmöjligheter på Victoriatorget, var utbud från två länder
skulle vara intressant av kundens synvinkel.
De traditionella Torneås vår- och höstmarknader skall byta sin plats till gränsområdet, var
människorna mera och mera vardagligen naturligt går . Nu har f.ex. Haparanda Handelsrådet
bestämmt vara med att möjliggöra de gemensamma TornioHaparanda marknaderna. I framtiden
är det goda möjligheter få knallare från båda länder och utveckla av de 500 -åriga Torneåmarknaderna de skandinaviska stormarknaderna.
År 2015 (27.-30/8) skall de Internationella Stormarknaderna komma till TornioHaparanda.
TorHnda fick arrangemang som förstudies tillskott (-effekt ). På knallareturnen är det säljare från
30 europeiska länder. Målsättningen är, att få 50000 besökare under 4-dagliga marknaderna.
I Björks i Haparanda är det sommarmarknaderna ijuli, i Nikkala Mustaparta-marknader i augusti
och i Tornio Vanha Kaupunki Peräpohjolan markkinat i juni.
Förstudie hade stödande frågor
Har städerna i Bottenviksbågen viljan att göra tidtabell för sina marknader tillsammans för att få
knallare även från söder komma hit? Två gånger har Bottenviksbågensorgsnisations näringsmöte,
som var det meningen att prata även om den här saken i, blivit avbokat. Hittills har man avhandlat
om saken med Outu, Luleå och Kokkola, som alla är villiga till sammanarbetet.
Vad tycker Rajalla-Kauppakeskus och Barents Center om den aktiva verksamhet på Victoriatorget?
De är positiva, fastän det var inte lika många möjligheter diskutera med BC som man kunde
diskutera med Rajalla-Kauppakeskus.
Finns det potential i byarna vara med i torgsäljningen? Ja, det finns f.ex. livsmedelproducerare,
som vill sälja sina produkter på torget. Många byföreningar vill föreställa sina verksamhet och mm.
halstra sik och nejonöga.
Kan handel och kultur nå mera tillsammans via sammanarbetet? Absolut, de upprepapade och
regelbundna kulturslagen är den mycket effektiva marknadsföringen. Victoriatorget bjuder den
levande plattform för den yrkesmässiga kulturproduktutvecklingen, som kan säljas till grupper.
Hur besökare kan hitta den världens lungnaste gränslinjen, som finns på Victorias bricka, när även
de flesta lokala människor inte vet, var den existerar? Man måste planera och materialisera
gränsen till Victoriatorget på några roliga och intelligenta sättens så, att besökare kan leka med
saken och fotografera sig själva. De tunga, nationella symbolerna behöver inte vara i huvudrollens
utan någonting lättare och oförglömligt måste man hitta.
Till sidan 2
Finns det resurser för att utbilda unga och gamla människor till kunniga quider, som känner
HaparandaTornios historia, kultur, förhållandena, näringslivet, språkens, specialiteterna mm? Vad
mera annat kan man göra i staden än att handla? Eller handla ännu mera? Ja, det finns
Ammattikorkeakoulu, Tornedalskolan,tuyistbyrå, företagare mm., som kan utbilda människor.
Är syftet, att förbättra Haparanda Gamla Stans och Tornlon Vanhan Kaupungin livlighet
kontroversiell med det livliga Victoriatorget? Nej, så är det inte. I så fall, att många människor
kommer till det nya centrum och intressanta torget, som är lätta att hitta, är det möjligt, att de
även kommer till Gamla Stan. Det funkar inte så mycket tvärtom. Visst är det viktigt, att utveckla
samtidigt den Nya Stan och Gamla Stan, för att de inte finns utan varandra.
Det är inte svårt att hitta i TornioHaparandas anda likheter med Berlins anda. Men än så länge har
vi ingen Checkpoint Charlie.
Victoriatorget skall vara den viktigaste turismprodukternas utvecklingsplattform inärmaste
framtiden.
Den kraftiga marknadsföringen är mycket viktig, samt informeringen minst via båda ländernas
media samtidigt, varför inte mera internationellt.
Nu är det viktigt, att nämna den effektiva organisationen och en eller två ansvariga personer, som
förberädar och drar projktet. Man behöver det 3-åriga projektet, för att få de praktiska planens bli
levande och företagare och föreningar arbeta för det gemensamma syftemålet.
Förstudies viktigaste uppdrag var, att göra projektplan och finansieringsplan för det.
VICTORIATORGET - Viktoriantori HaparandaTornio
3-årig; 2015-2017
handel och kultur; turism
projektplanskiss
Interreg (innehållet) +Leader (små investeringar), Leader för de unga (Licens to work;
quiding, handel mm.)
Målgrupp
kundförhållandena HaparandaTornio shoppingturisterna, turisterna, företagsbesökare, lokalbefolkningen
och dess gäster
sysselsätta målgrupp företagare, kultur- och programserviceföretagare, livsmedelproducerare, cafe-och
restaurantföretagare, hantverkare, studenter, skolelever
Organisationet skall utbidas av (4-6 personer)
Haparanda Handelsrådet, Företagare i Torneå, Provincia Bothniensis, Team Botnia Oy, Tillväxtenheten,
Tekk, Haparanda kommun -Torneå stad; det tekniska verket, kultur- och utbildningen, skolor, sport- o
kulturföreningar, församlingar, byföreningar. Projektledare och assistent (Interreg-myndigheten
Till sidan 2
rekommenderar).
Gruppen skall fortsätta efter projektet.
Projektägare
Torneå stad, Haparanda kommun, Provincia Bothniensis, Team Botnia Oy, Tillväxtenheten, någon annan?
Målsättningen
Minsten stadigvarande torgdag året runt, minst två dagar vår-höst, vardagstorg under sesongermån-lör,
jultorg två veckor.
TornioHaparandasuår- och höstmarknaderna skall bli de Stora Skandinaviska Marknader, vart knallarna och
kunderna lönar sig komma även långt bortifån.
Köpcenter, varuhusen och sk. stensockelhandel är med i marknadsverksamhet med sina galna offerterna.
Av marknaderna ska det bli kulturveckor, som "alla" lokala människorna och organisationerna ärmed i.
Gränsen stöder den levande torg- och marknadshandel. HaparandaTorniosanseende som handels och
kulturs fokus skall slå genom.
Hela gränsområdet får nya arbetsplatser inom livsmedel-, kulturföretagning-, hotell- o bb-,
hantverkbranschen.
Handlingarna
År 2015
1. Projektledare och projektassistent ska väljas (Interreg-viranomaisten uusi suositus) Invid normala
projektärenden skall de ta hand om:
- mycket aktiv marknadsföring och informering
- ambudsförfarandet; planeringen och materialiseringen
- budjetram
- ansvarsområdenas /uppdragens delning och uppföljning
2. 5.-7/3 de traditionella vårmarknader (målsätt skandinaviska stormarknaderna)
-den fungerande organisation
-den graafiska planeringen
- marknadsföringen (knallarna och kunderna)
-den tekniska materialiseringen
3. Licens to work; quidning / sesongarbete
-studenter och skolelever, äldre människor; utbildningens planering och realisering; (Leena
Alalääkkölä, amk, har varit i samma uppgifter i Muminlandet i naantali, Tornedalskolan
- kostymering, informationsmaterialets planering och materialisering
4. Av gränslinjen på Viktoriantorgettlll betydande turismprodukt (Berlins anda, Checkpoint Charlie)
- planeringen och materialiseringen
5. Torgstånder efter gränsbyar(Kukkola-Kukkola, Vojakkala-Vojakkala, andra byar), scen för sommaren
och vintern
- planeringen och materialiseringen
- toridagarnas realistisk planering, kontrakterna med grundsäljare för trogen torghandel
-huvudsakligen på Viktoriantorget + fredagstorgdagen i Haparanda Gamlastan och kvälstorget på
onsdag på Nordberg Möljä i Torneå
-torghandels regel och kontrakter
Till sidan 2
6. Regelbundet upprepade 5-20 min program/ musik, gatuteater; manus, regi, kostymering,
rekrytering
-programföretagare (biinkomster eller heltid); Mustaparta, Haparanda världens nålsöga, joppaus,
landstigning i Torneå, Maupertuis, Haparanda revy
7. De Internationella Stormarknaderna 2015 (de traditionella höstmarkanaderna skall inte organiseras
år 2015, men regelbunden från 2016-)
8. Jultorg
År 2016
1. Marknadsföringen och informeringen
2. Sammanarbete med de Lapplands, Norrbottens och närmaste turismaktörerna
3. Kedja med Bottenviksbågensnch Tornedalens marknader och andra kulturarrangemang
4. De skandinaviska Vårstormarknaderna 2016 (istället för de traditionella vårmarknaderna)
5. Licens to work
6. De nya produkterna på torget; programservice, produktutveckling mm.
7. De Internationella Stormarknaderna 2016 (europeiska)
8. Hur funkar gränslinje som turismprodukt; revisioner och förbättningar /vad kan man göra bättre
9. Torghandelns regel och kontraktet; revisioner och förbättningar
10. De Skandinaviska Stormarknaderna 2016(istället förde traditionella höstmarknaderna)
11. Jultorg
Vuosi 2017
1. Marknadsforingen Och informeringen
2. Ansvaringarnas och uppdragdelningensstabiliseting
3. Kedjaservice med andra marknaderna och kulturarrangemang
4. De Skandinaviska Vårstormarknaderna 2017
5. Licens to work
6. De Internationella Stormarknaderna 2017 (europeiska)
7. Nya produkter på torget , produktutvecklinegen
8. Hur funkar gränslinje som turismprodukt; revisioner och förbättningar /vad kan man göra bättre
9. Reglerna och kontrakterna
10. De Skandinaviska Höststormarknaderna 2017
11. Jultorg
12. Verksamheternas kontinuitet
13. Organisationens förstarkning
Budjet
Till sidan 2
lönerna och belöning: utbildare, unga, konstrukturernasnch grafiska planering, materialiseringen,
manus, regi, kostymering, kontorarbete, bokföring, projektarbete (projektledare + projektassistent;
den nya rekommenderingen av Interregmyndigheterna)
284200 euro
Marknadsföringen
120000
Materialerna
28000
Ostopalvelut
21000
Hyrorna, kontor, hårdvara
10200
Resekostnaderna, inhemska
15000
utländska
6000
Telefon
5040
Annat
10000
499440 euro
Finansieringen
65%Interreg
25% nationell finansiering (som inte innehåller EU-pengar)
10% privatpengar+ frivillig arbete (en ny möjlighet i Interreg-finansieringen)
Interreg kan finansiera småa investeringar (stånder mm)
stånder o.sv. kan finansieras via Leader-finansieringen, Licens to work ungaLeader-finansieringen
Haparanda och Torneå ska dela cirka 20000 Buros kostnaderna under 3 år = 6700 euro/år
Till sidan 2
^y,r ^ ZGiS
De internationella
stormarknaderna
HAPARANDATORNIO 27-30/8 2015
BELÄGENHETIäge
50 000 besökare
Till sidan 2
De traditionella vår- och höstmarknaderna
Det mest kända arrangemang 500 år i staden
Nytt och gammalt : TORNIOHAPARANDA
marknaderna
Viktigaste sköta om!
Inte de samma knallarna .
Till sidan 2
3-årig Interreg-projekt HaparandaTornio
verkligen intressant resemål
- Gränsen på Victoriatorget
- Marknaderna
Torghandel
Alla elementer stöder varandra!
Till sidan 2
Vi behöver materialisera attraktion , bildmässig ide
till Victoriatorget , för att för att turisternas besök
får meningen (betjäning , service ).
- planering
- mateliarisering
Till sidan 2
MARKNADE R NA
Marknadsföringen
Kringprogram
Till sidan 2
TORGHANDEL
Året rund på lördagarna kl 10-16 Victoriatorget
regelbundet ; kontrakterne
dessutom:
- fredagstorget i Hnda Gamla Stanin
-onsdags kvällstorget Möljällä 17-20
-Jultorget på Victoriatorget
- vissa dagar seconhand-torget
Till sidan 2
TORGSTÅNDERNA
- planeringen
- materialiseringen
- byarnas namnstäder halstrade sik Kukkola
- halstrade nejonöga Vojakkala
- Hydepark corner ; Mustapartas hörna
Till sidan 2
KRINGPROGRAM
professionella programprodukter =levande
marknadsföringen
- gatuteater Mustaparta , Världens nålsöga under,
Hndas revytraditioner, Maupertuis , Heltant ,
joppaus mm .
- musik , allsång
- lokala + kända artister
-popup-restaurangdagar
- karneval
LISENS TO WORK
Till sidan 2
MARK NADS FÖRI NGE N S B U DJ ET
största 1 20 OOOe
+ arbete
- Media press tv radio sosmedia publiseringen
massivt alltid i båda länderna
Grafiska planeringen
-hittils framgång f. ex i Krigsoperan och
Mustaparta
Till sidan 2
2 PALAVER i Luleå länsstyrelsens Interregmänniskor
Till innehållet EU 65% + natinellt 25% + 10% egen
finansieringen (kan innehålla frivillig arbete)
- 40-50000 kr/år
Till sidan 2
TJÄNSTESKRIVELSE
11^
HAPARAN ®ATORNIO
VA- och avfallsenheten
Sofia Rosendahl
Datum Diarienummer
2015-01-30
Ks zo^v/ yz^
Tjänsteskrivelse avseende motion till kommunfullmäktige gällande
undersökning av ny vattentäkt
Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionens yrkanden
gällande undersökning av ny vattentäkt för Haparanda kommun.
Bakgrund och ärendebeskrivning
En motion gällande undersökning av ny dricksvattentäkt har inkommit till
Haparanda kommun 2014-11-03 av Centerpartiet. Bakgrund till motionen är de
risker som finns med en ytvattentäkt. I motionen finns det fastställt yrkanden om
att ekonomiska medel skall avsättas för undersökning av eventuell ny
vattentäkt, kartläggning av alternativa vattentäkter och att avsätta ekonomiska
medel för undersöksökning att ersätta nuvarande vattentäkt till mindre
vattentäkter.
Besvarande gällande utredningar om grundvattentäkt
Utredningar gällande grundvattentäkt för centralorten och de byar som är
anslutna till befintliga vattentäkt, Torne älv, är gjorda i över 60 års tid från år
1947 fram till början av 2000-talet. Detta återupptogs underår 2014 då SGU
(Sveriges Geologiska Undersökning) gjorde en inventering och okulärbesiktning
i kommunen. Provborrningar och provpumpning av grundvatten är utförd i stora
delar av kommunen exempelvis i Palovaara, Keräsjoki, Kankaaranta och
Korpikylä. Förutom den projektering och tidsåtgång som avsatts under alla
dessa år för att hitta grundvatten har även stora ekonomiska medel avsatts.
Utredningar av denna kategori är kostsamma.
Den grundvattenmängd som hittats i samband med provborrning och
provpumpning är relativt liten i förhållandet till den vattenmängd som
Haparanda centralort med tillhörande byar använder i dagsläget. Idag
producerar Mattila vattenverk i genomsnitt ca 2500 m3/dygn, ca 900 000 m3/år
och ca 7000 personekvivalent är anslutna.
Besvarande gällande risker med ytvattentäkt
Det råvatten som tas för dricksvattenproduktion från Torne älv ligger på ett
sådant djup i älvfåran samt att älven omsätter vattnet (388 m3/s) vilket medför
att exempelvis utsläpp som sker flera mil norrom råvattenintaget inte påverkar
vattenkvaliten. Det som kan tänkas påverka råvattenintaget är den
punktbelastning som finns strax ovanför råvattenintaget. Den punktbelastning
som finns ovanför råvattenintaget på svensk sida av älven är enstaka enskilda
avloppsanläggningar och närmast avloppsanordning ligger ca 1 mil norr om
råvattenintaget.
På den finska sidan av älven går det en tryckavloppsledning uppströms förbi
byn Karunki vilket medför att inga enskilda avloppsanläggningar kan tänkas
påverka råvattenintaget.
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-260 00
0922-269 50
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 2
Ir■
TJÄNSTESKRIVELSE
IiAIPARANDATORNIO
Sofia Rosendahl
Datum Diarienummer
2015-01-30
Det finns fastställda risk- och konsekvensanalyser samt olika scenarion för
hantering av en eventuell olycka uppströms råvattenintaget. Ett exempel på
åtgärd vid utsläpp är att i första hand stänga intagsledningen för råvatten så att
eventuellt läckage kan passera intaget.
Skillnad risker ytvatten och grundvatten
Risken med ytvattentäkt är att vid eventuell olycka med utsläpp (ex PAH ämnen
som bensin och diesel) omsätts ytvattnet och utsläpps mängden passerar förbi
ett stängt råvattenintag. Risken ifall samma olycka inträffar nära en
grundvattentäkt är att grundvattnet förstörs för all framtid, alternativt att det tar
fler år innan grundvattnet kan tas i bruk igen. Utsläppsmängden i en
grundvattentäkt kvarstår trots insatser med omfattande reningsprocesser.
Besvarande gällande utredning för småskaliga vattentäkter
Motionen innehåller även yrkanden om att avsätta kommunala medel för
utredning om mindre kommunala råvattentäkter som försörjer ett begränsat
antal hushåll. I dags läget har Haparanda kommun sammanlagt 9 vattenverk
och 1 distributionsanläggning varav Mattila vattenverk geografiskt försörjer
vatten till största delen (ca 70 %) av kommunmedborgarna.
Att påbörja projektering för småskaliga vattentäkter och ledningsdragningar i
denna geografiska omfattning är kostsamma och driftkostnaderna för
småskaliga råvattentäkter kostar mer i längden än att ha en stor vattentäkt som
klarar av att producera denna mängd vatten.
I slutet av 1990 talet utökades det kommunala ledningsnätet och Nikkala,
Kankaaranta samt Salmis vattenverk avvecklades och även dessa byar
kopplades ihop med Mattila vattenverk. Nikkala, Kankaaranta och Salmis
vattenverk hade dricksvattenkvalitet som inte följde gällande lagkrav och
grundvattnet saknade kapacitet att försörja dessa byar. Kommunen tog då ett
beslut om att det är mer lönsamt att förlänga befintliga ledningsnät och koppla
ihop de tre byarna med centralorten, än att satsa ekonomiska medel på
utredningar om nya vattentäkter till de tre småskaliga vattenverken.
Med bakgrund till kommunens beslut i slutet av 1990-talet, vidhåller VAenheten att det är mer kostsamt att investera i mindre vattentäkter med
småskaliga vattenverk än att behålla och drifts ett stort vattenverk.
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-260 00
0922-269 50
E-post/Hemsida
[email protected]
www.haparanda.se
Till sidan 2
Ir■
TJÄNSTESKRIVELSE
FIAPARANDATORNIO
Sofia Rosendahl
Datum Diarienummer
2015-01-30
Relevant information
Kiruna kommun har 2013-10-23 i ett kommunfullmäktige tagit ett
ställningstagande att kommunens största råvattentäkt, som försörjer ca 20 000
kommuninvånare, kommer förbli ytvattentäkt från Torne älv. Detta beslut togs
efter att kommunen under ca 15 års tid investerat i konsultutredningar och
projekteringar att hitta en ny grundvattentäkt. Utredningarna har inte gett
givande resultat utifrån att hitta rätt mängd eller kvalitet på dricksvatten.
VA-enheten anser att ett liknande ställningstagande är aktuellt för Haparanda
kommun. En ytvattentäkt är en godtagbar vattentäkt så länge reningsprocessen
av råvatten har normal funktion. Den senaste investeringen som är utförd på
Mattila vattenverk är två UV-ljus som är en del i att effektivisera och säkra
utbrott av exempelvis vattenburna smittor.
Investeringssumman av UV-ljus uppgick till ca 1,3 miljoner inklusive
demontering av gamla rörgalleri. Efter att UV-ljus är i drift har Mattila vattenverk
tre skyddsbarriärer och klarar Livsmedelsverkets (SENES 2001:30) lagkrav på
dricksvattenförsörjning.
Ärendets beredning/samråd
VA- och avfallsenheten har handlagt ärendet.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse medborgarförslag
Postadress
Haparanda stad
953 85 Haparanda
Besöksadress
Torget 9
Haparanda
Telefon/Fax
0922-260 00
0922-269 50
E-post/Hemsida
kommun @haparanda.se
www.haparanda.se
Till sidan 2
^^ ^^y/ ^z^ -^y
hiAPÊ2A^,1Â ^^'^^^p
2014 ^11® 0^
^^^
CENTERPART 1 ET
2014-11-03
Bertil Segerlund
Kommunfullmäktige iHaparanda
Motion angående Undersökning av ny vattentäkt
Stora gruvsatsningar pågår utmed Torneälven och Muonioälven. Risk finns att dessa två älvar
kan förorenas bland annat från urlakningsdammar som inte håller tätt. Stora gruvområden och
andra miljökänsliga verksamheter pågår utmed älvarna. Om Torneälvens vatten utsättas för
utsläpp är risken att vårt viktigaste livsmedel blir otjänligt.
Redan nu kommer signaler om att Kaunisvaaragruvans urlakningsdamm läcker slamvatten.
Andra allvarliga incidenter har skett. En långtradare i trakten av finska Övertorneå, inte så
långt från Torneälven välte med påföljden att diesel läckte ut i naturen.
Torneälven år råvattentäkt för stora delar av Haparanda. En allvarlig händelse uppströms från
reningsverket i Mattila kan ge förödande konsekvenser för kommunens medborgare.
Haparanda kommun bör omgående starta undersökning av ny vattentäkt som inte har så
många riskfaktorer som uttaget av ytvatten från Torneälven. Alternativa vattentäkter kan vara
insjöar, grundvattentäkter, borrade brunnar.
Jag yrkar följande:
Att medel avsätts i kommande budget för undersökning av nya vattentäkter.
Att kartläggning av alternativa vattentäkter påbörjas.
Att undersöka om det kan finns möjligheter med fler mindre vattentäkter som försörjer ett
begränsat antal hushåll.
Att framtida investeringsmedel avsätts för ny/nya vattentäkt/er för att ersätta den nuvarande.
Bertil Segerlund
Kf-ledamot för Centerpartiet
Till sidan 2
I^ Pr^R^'.^! ^^. ^ TA^
Till Kommunstyrelsen iHaparanda Stad!
X01 5 °01° 21
Med anledning av ändrad användning av Hotell och Konferensanläggningen Cape East.
Som närboende till Hotell och Konferensanläggningen Cape East vill vi göra Kommunstyrelsen
uppmärksam på att ändamålet för denna anläggning väsentligt kommer att förändras i och med
omvandling till flyktingboende. Vi vill att Kommunstyrelsen prövar lagligheten av denna etablering
med hänvisning till gällande detaljplan
Vi har tagit del av information ur PBL, Boverkets skrift: Boken om detaljplan och
områdesbestämmelser och DP 158 Haparanda 8:25 Cape East Sundholmen Friluftsområde
Vi hänvisar bl.a. till nedanstående utdrag ur PBL.
PBL 9 kap 2§ anger att bygglov krävs för "annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om
ändringen innebär att albyggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen
annat ändamål än det som byggnaden senast har an vänds för eller enligt senast beviljade bygglov
har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd. "
PBL 9 kap 30§ anger att "Bygglov skall ges fören åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
aJ överensstämmer med detaljplanen,"
PBL 9 kap 31 b§ anger att bygglov får ges fören åtgärd som avviker från en detaljplan
"om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte."
I den rådande detaljplanen över området anges i dagsläget bestämmelserna K och N för
hotellbyggnaderna vilket avser hotell, konferens och friluftsliv.
Dvs. byggnaderna är avsedda för tillfällig övernattning där boendet inte är den huvudsakliga
inriktningen.
Vid omvandling till flyktingboende skulle den huvudsakliga inriktningen istället komma att bli själva
boendet. Där av ändras ändamålet väsentligt varför ett nytt bygglov torde krävas.
Ett bygglov för ett flyktingboende skulle i sig innebära att fastigheten skulle komma att användas för
ett helt annat ändamål än som var syftetiden nu rådande detaljplanen.
I den rådande detaljplanden för Sundholmen Friluftsområde Haparanda 8:25 anges på sid 3 dess
syfte, citat: " Planens syfte är att säkerställa ytterligare utveckling av fastigheten Haparanda 8:25
för friluftsområde med hotell, konferens, restaurang och spa.
Till sidan 2
Därmed har vi även svårt att se att förändringen skulle kunna komma att betraktas som en mindre
avvikelse
€n-mindre-av+rikelse-mås#e-med-t-anlê-på bl.a.-medborgarinflytarrået vara-förenlig-me^d^rtane^rs syfte.
Slutsatsen vi har dragit efter att ha tagit del av ovanstående nämnda information blir att nödvändigt
bygglov för att bedriva flyktingboendeverksamhet på Cape East verkar saknas samt att den planerade
verksamheten även strider mot rådande detaljplan över området.
Närboende till Cape East Hotell och Konferens
enligt bifogade underskrifter
Haparanda 2015-01-^_
r' Ll v rrrl. v\ ^ ^'^P c c`^
I
1
^rDî /^?^L /J u^/^ ^ ^^Lwv^ v Ô'^
^^
^^
^
✓
^
^
,^^^,1 ^-
^^..
p`
^
Till sidan 2

Kallelse KS 2015-02-09

Transcription

Similar documents

Det hände | 1910–1939 - Norrbottens

SAM-projektet syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk

Föreningens stadgar - Montessori Droppen

Persontrafik med tåg Luleå-Uleåborg/ Rovaniemi

postorderjätten catalog i haparanda med starka