Kärnkompetenser i svensk sjuksköterskeutbildning

Kärnkompetenser i svensk sjuksköterskeutbildningen kartläggning
Elisabeth Carlson
Docent/Universitetslektor
Institutionen för vårdvetenskap
Fakulteten för Hälsa och samhälle
Malmö högskola
Vårdens sex kärnkompetenser: Personcentrerad vård, Samverkan i team, Evidensbaserad
vård, Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, Säker vård och Informatik diskuteras allt
mer i såväl utbildning, verksamhet som i de professionella organisationerna. Det råder dock
viss oklarhet kring hur väl de är implementerade i utbildning och hur de diskuteras och
problematiseras i hälso- och sjukvård. Denna översyn är en första del i ett forskningsprojekt
som avser att beskriva hur kärnkompetenserna tydliggörs, diskuteras och tränas i de olika
kontext där de ska användas avseende den grundutbildade sjuksköterskan.
Projekt var finansierat av Centrum för professionsstudier (CPS) vid Malmö högskola.
Elisabeth Carlson
Malmö 2015-10-16
2
INLEDNING
Globalt står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar såsom ökande klyftor av
hälsa/ohälsa, ökad risk för pandemier med snabb spridning, en ökande andel äldre i samhället,
skenande kostnader för hälso-och sjukvård samt ojämlik tillgång till vård och utbildning. För
att klara dessa utmaningar och garantera patientsäkerhet med bibehållen hög vårdkvalitet samt
för att kunna möta patienters komplexa vårdbehov krävs ett samarbete över
professionsgränser (Frenck m.fl, 2010). Ett ökat fokus på säker vård och kvalitets-och
förbättringsarbete inom vården har lett till diskussioner kring vilka kompetenser all hälso- och
sjukvårdspersonal behöver för att kunna bedriva högkvalitativ vård (IOM, 2003; Brady,
2011). För sjuksköterskeprofessionen har detta arbetet initierats och drivits initialt från den
USA baserade organisation Quality and Safety Education for Nurses (QSEN) som
rekommenderar att utbildningen fokuserar följande sex grundläggande kärnkompetenser:
Personcentrerad vård, Samverkan i team, Evidensbaserad vård, Förbättringskunskap för
kvalitetsutveckling, Säker vård och Informatik (Cronenwett m.fl., 2007). Den grundläggande
tanken var att förändra professionen genom utbildning så att sjuksköterskor förbereds för att
ta ett ledande ansvar för patientssäkert arbete och ständig kvalitetsförbättring av vården
(Kelly, Vottero och Christie-McAuliffe, 2014).
Nationellt har Svensk sjuksköterskeförening (SSF) bevakat och drivit dessa frågor sedan
2007och tillsammans med Svenska Läkaresällskapet har man arbetat i det gemensamma
projekt som fokuserade kärnkompetenserna Samverkan i team och Förbättringskunskap vilket
2013 resulterade i en gemensam skrift (http://www.swenurse.se/Sa-tyckervi/Publikationer/Kvalitet/Teamarbete-och-forbattringskunskap/). För närvarande pågår ett
multidisciplinärt arbete kring kärnkompetensen Säker vård.
I samarbete med Institutionen för vårdvetenskap vid Malmö högskola har SSF vid två
tillfällen (våren 2014 och hösten 2015) anordnat nationella konferenser för kunskapsutbyte i
relation till kärnkompetensernas användning i utbildning och verksamhet under ledning av
professorerna Jane Barnsteiner och Joanne Disch. Barnsteiner och Disch är två av
företrädarna för QSEN och har varit med under såväl utveckling som utvärdering av hur
kärnkompetenserna kan implementeras och användas i amerikansk sjuksköterskeutbildning
(Barnsteiner m.fl., 2013). I samband med den första konferensen fördes diskussioner mellan
forskare från den vårdvetenskapliga institutionen och professorerna Barnsteiner och Disch hur
en liknande kartläggning av implementeringen av kärnkompetenserna i svensk
3
sjuksköterskeutbildning skulle kunna genomföras i linje med det arbete som t.ex. Disch m.fl.
(2013) har redogjort för. Dessa diskussioner ledde till att den enkät som använts i USA
(Barnsteiner m fl. 2012) översattes till svenska. Översättningen gjordes med hjälp av ”back
translation” (cf. Maneesriwongul och Dixon, 2004) vilket innebar att den ursprungliga
engelska versionen översattes till svenska och diskuterades tillsammans med en kollega som
har engelska som sitt modersmål. Vissa justeringar gjordes i den svenska versionen för att bli
språkligt och kontextuellt korrekt. Därefter översattes den svenska versionen på nytt till
engelska för att kontrolleras mot den ursprungliga versionen så att inga detaljer gick
förlorade. Det är resultatet av denna enkät som här presenteras tillsammans med en
genomgång av hur synliga kärnkompetenserna är i styrdokument såsom utbildningsplaner
från de lärosäten som bedriver sjuksköterskeutbildning (bilaga 1) men även hur de kan förstås
i Högskoleförordning (1993:100) och Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor
(Socialstyrelsen, 2005).
Enkäten
Enkäten 1 består av sex frågeområden med totalt 22 frågeställningar som täcker
kärnkompetenserna och besvaras med Ja/Nej och där möjlighet finns att bifoga kursplaner för
mer detaljerade beskrivningar. Enkäten administrerades med hjälp av det webbaserade
verktyget WebbEnkäter. Arbetet med att identifiera lämpliga mottagare av enkäten visade sig
vara komplicerad då det inte gick att hitta en samlad förteckning över nyckelpersoner i
ledande ställning vid landets 25 lärosäten där sjuksköterskeutbildning på grundnivå ges
(bilaga 1). Istället gjordes sökningar via lärosätenas hemsidor för att försöka identifiera
prefekter, biträdande prefekter, studierektorer eller programdirektörer. För att säkerställa att
enkäten nådde rätt personer skickades den till mer än en person per lärosäte. Det resulterade i
72 förfrågningar om deltagande i studien. Enkäten skickades ut första gången 2014-05-09
och trots påminnelsemail i september samma år var responsen endast 20%. Troliga
förklaringar till det mycket låga deltagandet är dels tidpunkten för enkäten, dvs. terminsslut
och terminsstart, men den troligaste anledningen är att enkäten ansågs alltför omfattande och
krävande att besvara. Enkäten gjordes då om till en kortversion 2 som endast fokuserade om de
sex kärnkompetenserna förekom inom sjuksköterskeprogrammen. Denna version mailades ut
till samtliga lärosäten den 21 oktober 2014 och genererade då svar från ytterligare nio
lärosäten vilket gör att responsen totalt är 56 %. (tabell 1).
1
2
Bifogad Pdf-fil
Bifogad Pdf-fil
4
Tabell 1: Sammanställning inventering av förekomst av kärnkompetenser HT 2014
Kärnkompetens
Ja (n)
Nej (n)
Missing
Används begreppet personcentrerad vård vid
12
1
1
lärosätet?
Förekommer det interprofessionella moment/kurser
9
3
2
som en del i utbildningsprogrammet?
Finns det lärandemål som beskriver att studenter ska
11
1
2
kunna identifiera och värdera tillämpning av
evidensbaserade kunskapsunderlag i omvårdnaden
Ingår förbättringskunskap och kvalitetsutveckling som 12
1
1
ett moment i en eller flera kurser i
sjuksköterskeprogrammet
Deltar studenterna i risk- och händelseanalyser under
11
3
verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och/eller vid
campusförlagda aktiviteter?
Förekommer moment som behandlar hur informations
9
3
2
och kommunikationsteknologi (IKT) kan användas i
vården?
Det går naturligtvis inte att dra några djupgående slutsatser av detta då de två versionerna av
enkäten inte på något vis kan jämföras utan resultatet kan endast ge en fingervisning om
kärnkompetensernas implementering i svensk sjuksköterskeutbildning.
Utbildningsplaner
Utbildningsplanen är tillsammans med kursplaner juridiskt bindande dokument vilket regleras
i högskoleförordningen (1993:100, kap 6 § 14 och 16) och utgör därmed de handlingar som
ytterst styr innehåll, lärandemål, arbets- och examinationsformer. Men vid en granskning
hösten 2014 av samtliga utbildningsplaner vid de lärosäten som ger sjuksköterskeutbildning
på grundnivå (bilaga 1) kan man ana att implementering av kärnkompetenserna endast
påbörjats genom de varierande och ibland otydliga formuleringar som återfanns i de fritt
tillgängliga utbildningsplanerna via respektive lärosätes hemsidor. De exempel som följer
nedan får därmed ses som en fingervisning och en ögonblicksbild av hur det såg ut hösten
2014. Det bör dock betonas att det endast är utbildningsplanerna som är granskade då dessa
som tidigare nämnts finns fritt tillgängliga. Kursplaner och studiehandledningar är däremot
svårare att få tag i vilket därför inte gjordes vid tidpunkten för översynen och i dessa kan
naturligtvis tydliga beskrivningar av kärnkompetenserna finnas. Vid översynen var det endast
5
tre universitet som i utbildningsplanerna explicit nämner kärnkompetenserna i formuleringen
av lokala mål för sjuksköterskeexamen:
•
”De sex kärnkompetenser som nationellt och internationellt har identifierats vara
nödvändiga för vårdens professioner genomsyrar programmet och har en tydlig
progression genom programmets tre år” (Uppsala universitet)
•
”Sjuksköterskeprogrammet vid BTH är ett treårigt program som syftar till att
studenten skall tillägna sig kunskaper och färdigheter inom sjuksköterskans
huvudsakliga kärnkompetenser; Personcentrerad vård, Samverkan i team,
Evidensbaserad vård, Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, Säker vård och
Informatik (Blekinge tekniska högskola)
•
Vid Lunds universitet ges samtliga kärnkompetenser inledningsvis en kort beskrivning
i punktform (Lunds universitet).
Däremot förekommer i flera utbildningsplaner mer eller mindre tydliga skrivningar, vanligen
under rubriken Lokala mål, där de sex kärnkompetenserna kan återfinnas. Följande
skrivningar återfinns med andra ord i utbildningsplanerna och ett försök till kategorisering av
dessa följer nedan:
Exempel på formulering som kan hänföras till Personcentrerad vård: Kännetecknas
av att personen blir sedd och förstådd som en unik individ med individuella behov,
värderingar och förväntningar. En vård på personens villkor strävar efter att bevara
personens integritet och värdighet
•
Kunna utföra sina kommande arbetsuppgifter med respekt för människors
integritet, autonomi och kulturella identitet samt deras behov av sammanhang
(Malmö högskola).
•
Professionell omvårdnad omfattar människan i hela livscykeln och utövas från ett
individ och familjeperspektiv, utgår från den enskilda patientens behov,
önskningar, livssituation och hälsa (Högskolan Väst).
•
Ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående med
beaktande av individens livssituation och förutsättningar (Sophiahemmets
Högskola, SHH).
6
•
Omvårdnad bygger på ett etiskt förhållningssätt som respekterar människans eget
perspektiv på sin hälsosituation och människans delaktighet i hälso- och
vårdprocesserna (Högskolan Skövde).
•
Personcentrerad vård genomsyrar hela utbildningen (Hälsohögskolan i Jönköping).
•
Programmets lokala profil utgår från den patientnära forskningen som bedrivs vid
Institutionens för vårdvetenskap och hälsa (Göteborgs universitet).
•
Göra etiska bedömningar och förhålla sig i mötet med patienter och närstående på
ett sätt som utgår ifrån och tar hänsyn till patientens perspektiv, värderingar och
trosuppfattningar, visar respekt för patientens och närståendes autonomi, integritet
och värdighet samt väger in krav på en rättvis behandling (Högskolan i Borås).
Exempel på formulering som kan hänföras till Samverkan i team: Sjuksköterskor
måste öka medvetenheten om sina egna möjligheter att bidra till teamets resultat genom
sina kunskaper i omvårdnad och ansvar för omvårdnaden. Sjuksköterskor ska kunna
kommunicera med teamets alla medlemmar med respekt och integritet samt medverka
till att teamets olika roller klargörs.
•
Uttalad ambition att utveckla studenternas interprofessionella kompetens, vilket
innebär att varje student efter genomgången utbildning skall förstå betydelsen av,
och kunna visa förmåga till, samarbete med andra professioner (Malmö högskola).
•
Samarbete inom och mellan olika professioner studeras, VFU fokuserar
samordning och kvalitetsutveckling (Högskolan Väst).
•
Visa kunskap om och förståelse för olika vårdprofessioners kompetenser och
ansvarsområden för att därigenom kunna medverka till ett välfungerande
interprofessionellt teamarbete (SHH).
•
Ha uppnått interprofessionell kompetens för att bland annat främja
anställningsbarheten (Linköpings universitet).
•
Studenten skall visa kunskap om olika yrkesgruppers kompetenser och kunna
verka för och vara delaktig i väl fungerande interprofessionellt teamarbete samt
visa ett professionellt förhållningssätt i ledarskap och samordning av
omvårdnadsarbetet (KI).
7
Exempel på formulering som kan hänföras till Evidensbaserad vård: För att kunna
integrera bästa tillgängliga evidens med den kliniska erfarenheten och
patienters/närståendes önskemål och förväntningar behöver sjuksköterskor ha kunskap
om forskningsprocessen och om grundläggande forskningsmetoder.
•
Visa förmåga att tillämpa evidensbaserad omvårdnad som bygger på färdigheter
och kunskaper som inhämtats såväl från det omvårdnadsvetenskapliga som från
det medicinska området och andra relevanta forskningsområden (SHH).
•
..så att sjuksköterskan kan främja och genomföra god evidensbaserad vård
(Linnéuniversitetet).
•
Studenten skall visa kunskap om och kunna tillämpa evidensbaserad omvårdnad
baserad på omvårdnadsforskning och forskning från närliggande discipliner
(Karolinska Institutet, KI).
Exempel på formulering som kan hänföras till Förbättringskunskap och
kvalitetsutveckling: Sjuksköterskor behöver förstå hur den patientnära
vårdorganisationen och dess olika system är utformade, se variationer över tid och
förstå vikten av att mäta vad som faktiskt görs i vården.
•
Visa förmåga att arbeta patientsäkert samt bedriva förbättringsarbete för att kunna
möta morgondagens krav inom vården (SHH).
•
..avseende ett reflekterande, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt, något som
är viktigt för att sjuksköterskan framgångsrikt ska kunna delta i och initiera
utvecklingsarbeten(Högskolan Skövde).
Exempel på formulering som kan hänföras till Säker vård: För att kunna skapa en
säker vård måste sjuksköterskor ha kunskap om ansvarssystemets utformning och
vikten av säkerhetsarbete för att förhindra misstag så att patienter inte kommer till
skada.
•
Studenten skall visa kunskap och förståelse, färdighet och förmåga att medverka i
patientsäkerhetsarbete samt kunna delta i och bedriva förbättringsarbete inom
vården (KI).
8
Exempel på formulering som kan hänföras till Informatik: Sjuksköterskor måste
engagera sig i arbetet med att utveckla väl fungerande informations- och
kommunikationssystem som stödjer omvårdnadsarbetet och som har fokus i enskilda
patienters behov och säkerhet.
•
Visa kunskap om modern teknologi och teknologisk utveckling inom vårdområdet,
- visa förmåga att tillämpa och implementera modern informations- och
kommunikationsteknologi som stöd i omvårdnadsarbetet (SHH).
Den övergripande granskningen av utbildningsplanerna ger med andra ord en bild som ännu
inte helt entydigt beskriver den implementering av kärnkompetenserna i svensk
sjuksköterskeutbildning så som det förespråkas av Svensk sjuksköterskeförening (2010) och
Vårdförbundet (2012). En orsak till detta kan naturligtvis vara att det på många håll i landet
pågår ett arbete med att granska och revidera de egna utbildningsplanerna.
Högskoleförordning och Kompetensbeskrivning
Svensk sjuksköterskeutbildning är ett 3-årigt program som efter avslutade och godkända
studier ger såväl yrkesexamen som legitimerad sjuksköterska som kandidatexamen i
omvårdnad/vårdvetenskap. För sjuksköterskeutbildningen är kärnkompetenserna snarare
implicit indikerade än explicit uttryckta i de examensmål som anges i Högskoleförordningen
(1993:100). Som exempel på detta följer nedan några av de examensmål för
sjuksköterskeexamen som återges i förordningstexten med exempel på korrelerande
kärnkompetens i kursiv text och inom parentes.
1. Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt
forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap
och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.
(Kärnkompetensen Evidensbaserad vård: För att kunna integrera bästa
tillgängliga evidens med den kliniska erfarenheten och patienters/närståendes
önskemål
och
förväntningar
behöver
sjuksköterskor
ha
kunskap
om
forskningsprocessen och om grundläggande forskningsmetoder).
2. Visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet samt
visa
förmåga
till
lagarbete
och
samverkan
med
andra
yrkesgrupper
(Kärnkompetensen Samverkan i team: Sjuksköterskor måste öka medvetenheten
om sina egna möjligheter att bidra till teamets resultat genom sina kunskaper i
9
omvårdnad och ansvar för omvårdnaden. Sjuksköterskor ska kunna kommunicera
med teamets alla medlemmar med respekt och integritet samt medverka till att
teamets olika roller klargörs).
3. Visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring. (Kärnkompetensen
Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling: Sjuksköterskor behöver förstå hur
den patientnära vårdorganisationen och dess olika system är utformade, se
variationer över tid och förstå vikten av att mäta vad som faktiskt görs i vården.
4. Visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser
och
frågeställningar
utifrån
individers
och
gruppers
behov. (Kärnkompetensen Personcentrerad vård: Kännetecknas av att personen
blir sedd och förstådd som en unik individ med individuella behov, värderingar
och förväntningar. En vård på personens villkor strävar efter att bevara personens
integritet och värdighet).
5. Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och
behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar
dokumentera dessa (Kärnkompetensen Säker Vård: För att kunna skapa en säker
vård måste sjuksköterskor ha kunskap om ansvarssystemets utformning och vikten
av säkerhetsarbete för att förhindra misstag så att patienter inte kommer till
skada.).
Den kärnkompetens som inte helt enkelt går att korrelera till något av de nationella
examensmålen är Informatik (Sjuksköterskor måste engagera sig i arbetet med att utveckla
väl fungerande informations- och kommunikationssystem som stödjer omvårdnadsarbetet och
som har fokus i enskilda patienters behov och säkerhet). Vad som är sagt ovan gäller även för
skrivningarna i kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005)
vilken anger ramarna för förväntad kompetens hos sjuksköterskor utan specialistexamen.
Återigen saknas explicit skrivning kring kärnkompetenserna i de rekommendationer om
yrkeskunnande, kompetens, erfarenhet och förhållningssätt för reglerade yrken som görs.
Däremot är skrivningarna tydligare och därmed kan jämförelse av innehåll och
kärnkompetenserna göras relativt enkelt förutom för kärnkompetensen informatik. Svensk
sjuksköterskeförening (2010) uttalar sig tydligt om vikten av att de sex kärnkompetenserna
ingår i utbildningarna för sjuksköterskor på grund- och avancerad nivå och att de ska
sammanflätas med övriga kunskapsområden samt återfinnas som röda trådar genom hela
utbildningssystemet.
10
SLUTSATS
Sammanfattningsvis så visar denna översyn på en viss otydlighet och ofullständighet då det
gäller hur lärosätena skriver fram kärnkompetenserna i sjuksköterskeutbildningarna. Denna
bild måste dock nyanseras då det mycket väl kan återfinnas tydliga lärandemål med
tillhörande arbetsformer och examinationer i kursplaner på de enskilda lärosätena. Det som
går att säga är att Informatik troligen är den kärnkompetens som hittills varit mest eftersatt
medan de övriga fem kärnkompetenserna i olika grad återfinns i svensk
sjuksköterskeutbildning. Fortfarande kvarstår dock ett stort arbete för att samtliga lärosäten i
landet ska nå upp till de rekommendationer som Svenska sjuksköterskeförening gör för såväl
grundutbildning som utbildning på avancerad nivå.
11
REFERENSER
Barnsteiner J., Disch J., Johnson J., McGuinn K., Chappell K., Swartwout E. (2013) Diffusing
QSEN competencies across schools of nursing: The AACN/RWJF faculty development
institutes. Journal of Professional Nursing 29 (2), 68-74.
Brady D S. (2011). Using Quality and safety Education for Nurses (QSEN) as a Pedagogical
Structure for Course Redesign and Content. International Journal of Nursing Education
Scholarship 8 (1), 1-18.
Cronenwett L., Sherwood G., Barnsteiner J., Disch J., Johnson J., Mitchell P., Taylor Sullivan
D., Warren J. (2007). Quality and safety education for nurses. Nursing Outlook 55, 122-131.
Disch J., Barnsteiner J., McGuinn K. (2013). Taking a ”Deep Dive” on Integrating QSEN
Content in San Francisco Bay Area Schools of Nursing. Journal of Professional Nursing 29
(2), 75-81.
Frenk J., Chen L., Bhutta A Z., Cohen J., Crisp N., Evans T., …Zurayk H. (2010). Health
professionals for a new century: transforming education to strengthen health systems in an
interdependent world. The Lancet, 376 (4), 1923-1958.
Institute of Medicine (IOM). (2003). Health Professions Education: A bridge to quality.
Washington DC, National Academic Press.
Kelly P., Vottero B A., Christie-McAuliffe C A. (2014). Introduction to quality and safety
education for nurses – core competencies. New York. Springer publishing.
Maneesriwongul W., Dixon J. (2004). Instrument translation process: a methods review.
Journal of Advanced Nursing 48 (2), 175-186.
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Svensk sjuksköterskeförening (2010). Svensk sjuksköterskeförenings strategi för
utbildningsfrågor. http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Utbildning/. Hämtad
2014-10-29
Vårdförbundets utbildningspolitiska idé
(2012). https://vardforbundet.se/Documents/Trycksaker%20%20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/Vardforbundets_utbildningspolitiska_ide_1203.p
df. Hämtad 2014-11-03
12
Lärosäten som bedriver sjuksköterskeutbildning på grundutbildningsnivå
1. Blekinge tekniska högskola
2. Ersta/Sköndal
3. Göteborgs universitet
4. Hälsohögskolan Jönköping
5. Högskolan Borås
6. Högskolan Dalarna
7. Högskolan Gävle
8. Högskolan Halmstad
9. Högskolan Kristianstad
10. Högskolan Skövde
11. Högskolan Väst
12. Karlstad universitet
13. Karolinska institutet
14. Linköpings universitet
15. Linnéuniversitetet
16. Luleå tekniska högskola
17. Lunds universitet
18. Malmö Högskola
19. Mittuniversitetet
20. Mälardalens högskola
21. Röda Korsets högskola
22. Sophiahemmets högskola
23. Umeå universitet
24. Uppsala universitet
25. Örebro universitet
13
Bilaga 1