docCHECKLISTA Nivå 1
download 
Report Transcription
CHECKLISTA Nivå 1
Checklista för frågor i webbenkäten CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Denna checklista innehåller frågor som, beroende på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på SkolmatSveriges webbplats. Genom att förbereda de frågor som till exempel tillagningskök eller kostchef kan ha information och kunskap om underlättas arbetet och gör att kökschefen (eller motsvarande) själv kan driva arbetet framåt. Checklistan innehåller inte alla frågor som ingår i verktyget, utan de som kan behövas förberedas. Observera att verktyget är utvecklat för att besvaras på webben där frågorna automatiskt anpassas efter skolans egen verksamhet. I denna version redovisas även följdfrågor som eventuellt skulle ha dolts i webbversionen. När du ska besvara frågorna i Nivå 1 kan du förbereda arbetet genom att ☐ha tillgång till en matsedel som gäller för de senaste 4 veckorna ☐gå igenom frågorna och kontrollera om du kan svara på dessa exempelfrågor ☐inhämta svar för de frågor som du inte kan svara på själv När du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på www.skolmatsverige.se och besvarar verktyget. *Betyder att frågan är obligatorisk. Kontakta oss om du behöver stöd eller om något inte fungerar som det ska. Ring eller maila! Lycka till! Kontakta oss via: [email protected] 08-123 37 144 Checklista för frågor i webbenkäten Kategori Näringsriktighet Kontrollera om du kan svara på frågorna. Vi ställer frågor om planering av måltider, vad som serverats och hur maten tillagats. Behöver du kontakta någon annan för att inhämta svaren? Varmhålls en eller flera komponenter av skollunchen längre än 2 timmar? * ☐ja, varje dag ☐nej, mer sällan än 1 dag i veckan eller aldrig ☐ja, 1-4 dagar i veckan ☐vet ej För hur många veckor i taget planeras skolans lunchmåltider (matsedel)? * ☐mindre än en vecka i taget ☐1-3 månader i taget ☐en vecka i taget ☐en termin i taget ☐2-3 veckor i taget ☐vet ej Vem har tagit fram skolans matsedel? * Här kan du välja ett eller flera alternativ. ☐skolans kökschef ☐extern entreprenör ☐kökschef på en annan skola/kommunal ☐annan verksamhet ☐vet ej ☐kommunens kostchef eller liknande Vilka fyra sammanhängande veckor gäller matsedeln för?* Veckonummer_____ till _____ Vad serverades till skolans elever under de 4 veckorna? Här kommer du att behöva svara för var och en av de 4 veckorna. Inkludera endast de rätter som alla elever fick ta av, räkna inte in eventuell specialkost. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag en kött -färs rätt en rätt baserad på helt kött från nöt, gris, lamm eller vilt en blandrätt med mindre mängd kött från nöt, gris, lamm eller vilt en kyckling /kalkonrätt En korvrätt mager fisk fet fisk en vegetarisk rätt blodpudding eller lever annat inget ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Checklista för frågor i webbenkäten Hur många vegetariska rätter under varje vecka innehöll tofu, sojaprotein, bönor, linser, ärtor eller bestod till huvuddelen av ägg? * ____________ Räkna INTE in Quorn här. Se över hur många gånger skolans elever erbjöds en vegetarisk rätt under de olika veckorna. Exempel: Om ni svarat att skolans elever erbjöds två vegetariska rätter under en vecka kan maximalt två vegetariska rätter ha innehållit tofu/sojaprotein/bönor/linser/ärtor/ägg. Matlagning Om du/skolans kök inte själv lagar maten kan du behöva ta reda på vissa saker för att kunna svara. Hur många dagar under de senaste fyra veckorna använde köket följande produkter i mängder om 2 kg (alt. 2 liter) eller mer per 100 portioner (motsvarar 20 g per portion)? Ange antal dagar. Fet grädde/crème fraiche/ostcrème (fetthalt 30 % eller mer) *_____________ Ost (fetthalt 20 % eller mer) *______________ Vilken sorts matfett används i matlagningen? * ☐enbart flytande matfett och/eller olja ☐både flytande matfett/olja och hårt fett/smör ☐enbart hårt fett/smör ☐vet ej När följande livsmedel används, hur ofta väljer köket nyckelhålsmärkta varianter? * (Tillgången till nyckelhålsmärkta produkter kan variera beroende på vilka produkter som finns upphandlade i kommunen.) alltid nyckelhålsmärkta inte alltid, men minst hälften av gångerna ibland, men mer sällan än hälften av gångerna aldrig produkten serveras ej vet ej köttfärs (nyckelhålsmärkt har max 10% fett) ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ korv gjord av kött, oavsett sort (nyckelhålsmärkt har max 10% fett) ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Checklista för frågor i webbenkäten Varför väljer köket inte nyckelhålsmärkta varianter? Du kan bortse från frågan om köket använder nyckelhålsmärkta varianter. finns ej tillgängliga att beställa finns ej alltid tillgängliga att beställa kostar för mycket håller dålig kvalitet finns ej i lämplig storlek annat vet ej köttfärs (nyckelhålsmärkt har max 10% fett) ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ korv gjord av kött, oavsett sort (nyckelhålsmärkt har max 10% fett) ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Används salt och saltinnehållande kryddor sparsamt i maten? * Saltinnehållande kryddor inkluderar t ex buljong, örtsalt, salladskryddor och aromatkrydda. ☐ ja, köket saltar högst enligt recept och väljer ☐nej, köket saltar efter tycke och smak och ofta lågsaltade produkter (t ex lågsaltad försöker inte aktivt begränsa saltet buljong) ☐ vet ej ☐ ja, köket saltar högst enligt recept men använder vanliga produkter (ej lågsaltade) Använder skolköket jodberikat salt? * Frågan gäller både salt som används i matlagning och vid servering/bord. ☐ja, allt salt är jodberikat ☐nej ☐ ja, minst hälften av saltet är jodberikat ☐vet ej ☐ibland, men mindre än hälften av saltet är jodberikat När följande livsmedel används, hur ofta väljer köket D-vitaminberikade varianter? * Mini-, lätt- och mellanmjölk är vanligtvis berikad med vitamin D. Standardmjölk är EJ berikad. alltid Dvitamin berikade varianter inte alltid, men minst hälften av gångerna ibland, men mer sällan än hälften av gångerna aldrig Dvitamin berikade varianter livsmedlet används sällan eller aldrig vet ej matfett till matlagning ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ mjölk till matlagning ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Checklista för frågor i webbenkäten I vilken utsträckning lagar skolköket följande livsmedel/rätter "från grunden"? Med mat ”lagad från grunden” menas mat som är lagad från råvaror. Med råvaror menas livsmedel som inte värmts upp eller tillagats i förväg. Till råvaror menas även livsmedel som har genomgått olika konserveringsmetoder och/eller mekanisk bearbetning i syfte att förlänga hållbarheten eller för att förbereda råvaran för användning i köken. Exempel på sådana råvaror är skalad potatis, hackad lök, strimlat kött, torkad pasta, frusna bär, inlagd gurka samt konserverade eller mjölksyrade grönsaker. lagas alltid från grunden soppor gryträtter gratänger ☐ ☐ ☐ såser mos (t ex potatismos) färsbiffar panerad fisk köttbullar ☐ ☐ lagas ofta från grunden (merparten) ☐ ☐ ☐ lagas ibland från grunden (ej merparten) ☐ ☐ ☐ lagas ej från grunden livsmedlet/rätten serveras ej vet ej ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ pannkakor blodpudding ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ sylt ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ buljong ketchup ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ korv ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ ☐ Näringsberäkning Har du kunskap om skolans matsedel är näringsberäknad? Behöver du kontakta någon annan för att kunna svara på frågorna? Är skolans aktuella matsedel näringsberäknad? * Bortse från det andra alternativet om eleverna inte erbjuds mer än en rätt. ☐ja, samtliga rätter som alla elever får ta av ☐nej, men köket använder ofta näringsberäknade recept ☐ja, någon rätt per dag men inte de alternativa ☐nej rätterna ☐vet ej Följer köket den aktuella och näringsberäknade matsedeln? * ☐ja, köket följer både matsedeln och eventuella ☐nej, köket följer sällan matsedeln recept helt eller nästan helt ☐vet ej ☐ja, köket följer den delvis (köket lägger ofta till egna rätter eller varierar recepten) Checklista för frågor i webbenkäten I vilket program utfördes näringsberäkningen? ☐Aivo ☐Matilda ☐Dietist ☐annat ☐Mashie ☐vet inte Hur många dagar eller veckor i följd ingick i näringsberäkningen? * Ange vilken sammanhängande tidsperiod som låg till grund för beräkningen. ☐1 dag ☐7 veckor - en termin ☐2 - 4 dagar ☐ett helt skolår ☐1 - 3 veckor ☐vet inte ☐4 - 6 veckor Ingick följande livsmedel i näringsberäkningen? * Förutom varmrätten (t ex köttgryta) och dess tillbehör (t ex potatis) ja nej, men skolan erbjuder livsmedlet till lunch nej, livsmedlet erbjuds inte till lunch vet ej mjölk ☐ ☐ ☐ ☐ bröd ☐ ☐ ☐ ☐ smörgåsfett ☐ ☐ ☐ ☐ pålägg ☐ ☐ ☐ ☐ salladsbord/kalla grönsaker ☐ ☐ ☐ ☐ dressing ☐ ☐ ☐ ☐ Vilka näringsämnen utvärderades i näringsberäkningen? * En näringsberäkning kan vara mer eller mindre detaljerad. Ange om följande näringsämnen utvärderades i er senaste beräkning. ja nej vet ej ja nej vet ej energi ☐ ☐ ☐ fiber ☐ ☐ ☐ kolhydrater ☐ ☐ ☐ vitamin C ☐ ☐ ☐ protein ☐ ☐ ☐ vitamin D ☐ ☐ ☐ fett ☐ ☐ ☐ folat ☐ ☐ ☐ mättat fett ☐ ☐ ☐ järn ☐ ☐ ☐ fleromättat fett ☐ ☐ ☐ natrium ☐ ☐ ☐ Checklista för frågor i webbenkäten Kategori Säker mat Även i kategori Säker mat ställs en fråga som gäller näringsberäkningar. Behöver du inhämta information för att kunna svara på frågan? Är skolans medicinska specialkoster näringsberäknade? * Frågan gäller medicinsk specialkost som skiljer sig mycket från den ordinarie maträtten; exempelvis om proteinkomponenten bytts ut mot en annan inom grupperna kött, fisk eller vegetarisk proteinkälla. ☐ja, vi beräknar alla över minst en vecka ☐nej ☐ja, vi beräknar varje rätt för sig ☐vet ej ☐nej, men vi använder ofta näringsberäknade recept I webbenkäten finns fler frågor men vi tror att du själv kan svara på dem. Kontakta oss om du behöver stöd eller om något inte fungerar som det ska. Ring eller maila! Lycka till!
