docMedborgardialoger – 250 exempel från Sverige
download 
Report Transcription
Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige
PROJEKT MEDBORGARDIALOG Medborgardialoger 250 EXEMPEL FRÅN SVERIGE Medborgardialoger 250 EXEMPEL FRÅN SVERIGE Upplysningar om innehållet: Lena Langlet, [email protected] © Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN: 978-91-7585-253-9 Illustration: Ida Brogren Produktion: Kombinera Tryck: LTAB, 2015 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2006 drivit Projekt Medborgardialog. I projektet har SKL samarbetat med många kommuner, regioner och landsting för att utveckla medborgardialogen som en del i styrprocessen och för utveckling av verksamheten. Kommuner, regioner och landsting har deltagit i nätverk både för att få mer kunskap om vad forskarna ser och lära från nationella och internationella exempel samt i nätverk för att utveckla metoder och system för medborgardialog. Andra har tagit del av våra seminarier, ut bildningar, konferenser och skriftligt material och ytterligare andra har utvecklat sina medborgardialoger på egen hand. Det är denna mångfald av arbete med dialoger vi vill visa på i denna skrift. Under hösten 2014 inbjöd vi kommuner, regioner och landsting att lämna in exempelbeskrivningar på hur de arbetar med att ge medborgarna möjlighet till inflytande, delaktighet och medskapande. Ett stort antal exempel har kommit in och vi har sammanställt dem i denna skrift. Vi hoppas att ni tar er tid att djupdyka i exempelsamlingen, antingen för att bli inspirerade till en dialog ni ska genomföra eller ta del av hur andra byggt sitt system med principer, verktygsböcker och checklis tor. Beskrivningarna är kortfattade men vi uppmanar er att ta kontakt och byta erfarenheter med varandra. Sveriges kommuner, regioner och landsting har kommit en bit på väg i utvecklingen av systematiska med borgardialoger för att stärka demokratin, utveckla verksamheten och stödja en hållbar samhällsutveckling. Men ingenting är så bra så det inte kan bli bättre så SKL fortsätter att stödja arbetet med att utveckla syste matiska medborgardialoger. Vill du veta mer så kan du kontakta Lena Langlet och Anders Nordh som är projektledare för Projekt Medborgardialog. Stockholm i maj 2015 Lennart Hansson Sektionschef, Avdelningen för ekonomi och styrning Innehåll 10Kapitel 1. Bakgrund 12 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Kapitel 2. System för medborgardialog Borås – KF:s beredningsgrupp för medborgardialog Botkyrka – Dialogforum Falun – Demokratikommun Gislaved – Dialog om dialogen Gnestas – Beslutsprocess för medborgardialog Göteborg – Metodstöd för jämställdhetsintegrerade medborgardialoger Haninge – Handbok i medborgardialog Härryda – Medborgardialog i styrningen Högsby – Samhällspolitiskt engagemang Karlstad – Handlingsplan för demokratiarbete Lerum – Checklista för Jämställd medborgardialog Lindesberg – Riktlinjer för medborgardialog i styrprocesser Nora – Beslut om strategiskt arbete med medborgardialog Norrbottens läns landsting – Beredningar för medborgardialog Nyköping – Principer och planering för medborgardialog Piteå – Medborgardialog en del i samhällsutvecklingen Region Skåne – Utveckling av styrsystem för medborgardialog Region Skåne – Principer för medborgardialog Region Skåne – Kommunikationsplan för medborgardialog Region Skåne – Metodkatalog för medborgardialog Sollentuna – Regler för medborgardialog Svalöv – God planering är en framgångsfaktor Västerås – System för ungdomsdialog Västra Götalandsregionen – System för medborgardialoger Örebro – Handbok för medborgardialog 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling Alvesta – Ny vision Arvika – 40 medborgardialoger Boden – Medborgardialog för ny utvecklingsplan Eskilstunas varumärkesresa Gislaved – Demokratidag Gislaved – Unga som kommunutvecklare Göteborg – Värdedialog med politiker i Västra Hisingen Haparanda – Demokrati och delaktighet Höganäs – Unga utvecklare Karlskrona – Ökad tjänsteinnovation Karlskrona – Vision Karlskrona 2030 Lerum – Medborgardialog om Näringslivsstrategi Mora – Näringslivsstrategi Mora – Dialog kring integration och flyktingmottagning Nacka – Advisory Board Piteå för alla – Med ökad mångfald Region Skåne – ”Jag vill att” Region Skåne – Medborgardialog om remissförslaget om RUS 58 59 60 61 62 63 64 Sandviken – Vision 2025 Skellefteå – 2030-dialogen Sunne – Platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt Svenljunga – Medborgardialog om näringspolitiskt program Upplands Väsby – Dialog med unga om framtiden Vårgårda – Dialog om kommunens miljöstrategi Västerås – Kulturplan för staden 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg Jämtlands läns landsting – Landstingsplanen Jämtlands läns landsting – Ungas hälsa Landstinget i Kalmar län – Säker vård Landstinget i Värmland – Dialog Putte i Parken Landstinget i Västernorrland–Invånarnas upplevelse av hälso- och sjukvården Region Gävleborg – LF:s beredningar för medborgardialog Region Skåne – ”Grejen är att bli sedd” Region Skåne – Skånedialogen Region Östergötland – Dialog om screening Region Östergötland – Dialog om fosterdiagnostik Region Östergötland – Dialog om avgifter och egenansvar Region Östergötland – Dialog om (o)jämlikhet i hälso- och sjukvård Region Östergötland – Medborgardialog om e-Hälsa Sigtuna – Äldredialog Sollentuna – Hur vill du bo som senior Vansbro – Dialogcafé – bo och leva bra hela livet Vårgårda – Dialog om framtidens äldreboenden Västra Götalandsregionen – Spontandialoger Västra Götalandsregionen – Medborgarråd Västra Götalandsregionen – Gruppdialog med invånare Västra Götalandsregionen – Öppna dialogmöten Västra Götalandsregionen – Cafédialog Västra Götalandsregionen – Dialogmöten i årskurs 9 Västra Götalandsregionen – Ungdomsdialog Västra Götalandsregionen – Kvinnoföreningen i Kronogården Östersund – Framtidens teknik inom vård- och omsorg 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning Bollebygd – Lunchdialog med unga Bollebygd – 100.000 tusen kronors process Eskilstuna – Barnhearing Gislaved – Demokratitorg Haninge – SpeakApp Heby – Ung i Heby kommun Hällefors – Säkra skolvägar Mora – Forum för inflytande Nacka – Ungt Inflytande Piteå – Unga i Piteå frågar Piteå – Unga i Piteå tycker och Student i Piteå tycker Piteå – Unga i Piteå granskar Skellefteå – Ungdomsfullmäktige en lärande process! Täby – Säkrare skolvägar genom dialog Uddevalla – Matchmakingkonferens Upplands Väsby – Dialog för ett lärande Väsby Vänersborg – Unga demokratiutvecklare 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid Avesta – Medborgarbudget Drömparken Eda – Bredd och spets på utbudet inom kultur och fritid Forshaga – Ungdomar, dialog och en skatepark Gislaved – Omröstning om placering av lekplatser Haninge – Medborgarbudget för Eskilsparken Haninge – Medborgarbudget i Jordbro Haninge – Utveckling av Poseidons torg Haninge – Nyfiken park Kalmar – Framtidens bibliotek i Södermöre Karlstad – Museiparkens lekplats Karlstad – Lekplatstestare Landstinget i Dalarna – EKO, Elevkulturombud Mora – Dialoger Biblioteksverksamheten Mora – Dialog i Rosa huset Mora – Elevkulturombud (EKO) Nora – Unga kommunutvecklare Nyköping – Medborgardialog Träffen Piteå – Påse Pengar Projekt Sandviken – Ungas röst Sundbyberg – Parklek parlament Täby – Roligare lekplatser och aktivitetsytor Uddevalla – Ny lekplats på landsbygden Upplands Väsby – Önskebrunnen Värmdö – Medborgardialog om Runmarö ö-bibliotek Västerås – Handlingsplan för fritidsgårdar Öckerö – Ungdomsdialog Östersund – Mötesplatsen under bron 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet Bromölla – Översyn av kollektivtrafiken Eskilstuna – Trygghetsarbete inom LaRS-projektet Gislaved – Kartverkstad 2012 Mora – Information och involvering tidigt i Saxviken Piteå – Trygghetsvandring Sollentuna – Trygga och vackra Sollentuna Stockholm – Medborgarmöten i Skärholmen Täby – Tryggare gångtunnlar Täby – Hastighetsdialog Töreboda – Medborgardialoger 2012–2013 Upplands Väsby – Dialog om trygghet Värmdö – Gör din röst hörd för klimatet Västra Götaland – dialog om kollektivtrafik Östhammar – Dialog om slutförvaring 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Avesta – Program för Krylbo Eskilstuna – Stadsutveckling i Torshälla Falkenberg – Offentliga Rummet Gnesta – 2 medborgardialoger i 1 Gällivare – Projekt Nya Gällivare Gällivare – Utvecklingsplan Östra Malmberget Göteborg – Unga stadsutvecklare Älvstaden Hallstahammar – Projekt Pilen Haninge – Minecraft på Vallavägen Haninge – Medborgardialog i Brandbergen Haninge – Medborgardialog i kommundelen Tungelsta Helsingborg – Boendedialog i DrottningH 166 Helsingborg – Dialoghusvagnen i Drottninghög 167 Helsingborg – Drottaguider 168 Helsingborg – Informationsresa till Ullared 169 Höganäs – Boendedialog 170 Karlskoga – Dialogen om Alfred Nobels torg 171 Karlskrona – ”Får jag lov” – bygglov 172 Knivsta – Dialog när Knivsta utvecklas till småstad 173 Lerum – Workshop om torget i Gråbo 174 Lidingö – Fokus på barnen i Högsätra-Bergsätra 175 Lidköping – Dialogvandring för social hållbarhet inför planering av helt ny stadsdel 176 Linköping – BO 2016 177 Ljusdal – Dialog om Östernäs park och strandpromenad 178 Malmö – Sege park 179 Nacka – Bygger stad 180 Nora – Dialog om de gröna miljöerna 181 Piteå – Tyck Till och påverka utvecklingen 182 Sandviken – Plussa centrum 183 Stockholm – Dialog för stadsutveckling 184 Stockholm – Samråd i planärenden i Skärholmen 185 Sundbyberg – Rissnedialogen 186 Säffle – Centrumutveckling 187 Täby – Medborgardialog om Centralparken 188 Täby – Plats att växa – Barnkartor i GIS 189 Täby – Utveckling av galoppfältet 190 Upplands Väsby – Programsamråd Väsby Entré 191 Upplands Väsby – Dialog om Väsby sjöstad 192 Upplands Väsby – Torget du bestämmer 193 Upplands Väsby – Suseboparken 194 Upplands Väsby – Nya bostäder i Prästgårdsmarken 195 Upplands Väsby – Medborgardialog om hjorthägn 196 Varberg – Stadsutveckling 197 Värmdö – Spelet om Gustavsberg 198 Värmdö – Grönstrukturplan 199 Västerås – Designdialog 2013 200 Västerås – Ny vägsträckning 201 Västerås – Utformning av området runt tåg och busstationen i Västerås 202 Örebro – Medborgarbudget med barn och unga 203Örebro – Platsen för en inomhusfotbollsplan 204 Örebro – Utveckling av järnvägsområdet 205 Örebro – Delaktighet och inflytande på detaljplanen 206 Örebro – Investeringar i tre parker 207 Örebro – Microparker 208 Östersund – Barn och Unga i samhällsplaneringen 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling Enköping – Ortsanalyser Kalmar – Utvecklingsdialoger Kramfors – Attraktiva platser Ullånger Lindesberg – Lokal utveckling Lund – Fokus Dalby Mora – Landsbygdsutveckling-byarådsmöten Mora – För-samråd med byamöten för LIS-plan Tjörn – Tätortstudier Tjörn – Utvecklingsarbete i Skärhamn Uppvidinge – Dialog för serviceutveckling och attraktivitet Vara – Policy för medborgardialog Västerås – Ortsanalys Skultuna Öckerö – Öråd för delaktighet 223 224 225 226 227 228 229 230 231 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244 245 246 247 Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen Bromölla – Ny översiktsplan Burlöv – Framtidsplan Höganäs – Unga utvecklare i översiktsplan Höganäs – Framtidsdialog om landsbygden Karlskrona – Fördjupning av översiktsplanen Katrineholm – Översiktsplan Katrineholm – Dialog på landsbygden Katrineholm – Barns perspektiv på staden Lindesberg – fördjupning av översiktsplan Ljusnarsberg – synen på Ljusnarsberg Mora – Fördjupad översiktsplan Sala – Fördjupning av översiktsplanen Säffle – Användbar och förankrad översiktsplan Tjörn – Tjörns själ Tyresö – Tillsammans skapar vi framtiden Upplands Väsby – Charette om framtidens Väsby Upplands Väsby – Medborgardialog ÖP Värmdö – Tidigt samråd på Djurö Västerås – Översiktsplan 2026 – med utblick mot 2050 Åre – Dialog om översiktsplan Åre – Dialog med unga om översiktsplan Ängelholm – Översiktsplan 2035 Östersund – Lyckad översiktsplan Östra Göinge – Översiktsplan 248 249 250 251 252 253 254 255 256 257 258 259 Kapitel 11. E-dialoger Haninge – E-förslag Karlskrona – IT nya vägar till delaktighet i Karlskrona Karlstad – Personligt och äkta på Facebook Landstinget Västernorrland – Dialogen om demokratin Landstinget i Västmanland – Demokratikanalen och Medborgarpanelen Mora – E-panelen Piteå – E-Panelen Region Kronoberg – Medborgarpanel 2012–2014 Region Skåne – E-Skånepanelen Tidaholm – Facebook Östersund e-förslag 260 261 262 263 264 265 266 267 268 269 270 271 Kapitel 12. Medborgarnas idéer Gislaved – Demokratidag för ungdomar Göteborg – Demokratiambassadörer i Västra Hisingen Haninge – Ungdomsdialog Haninge – Jordbrodialogen Helsingborg – Drottabladet.se Huddinge – Demokratidagar Karlskrona – En enklare vardag Karlstad – Kommunen på plats Mark – Medborgardialog 2010–2014 Mora – Demokratidag för Seniorer Stockholm – Medborgardialog på Södermalm KAP IT EL 1 Bakgrund Projekt Medborgardialog startade som tidigare nämnt 2006. I början mötte vi många eldsjälar som var övertygade om att dialog med medborgarna var en viktig möjlighet för att utveckla kommunens, regionens eller landstingets verksamhet. Vi kan nu efter åtta år konstatera att allt fler har fattat beslut om att arbeta med medborgardialoger som en del av styrprocessen. Flera har utvecklat interna system för medborgardialogarbetet och många har genomfört dialoger med sina medborgare. Vad menar vi konstituerar god medborgardialog? För oss är god medborgardialog mer än bara ett samtal mellan två personer. Vi menar att god med borgardialog innebär att aktivt ta del av varandras synpunkter och perspektiv på en fråga med respekt för var och ens åsikter i samtalet. Medborgardialog är enligt vårt synsätt bredare än invånardialog med innebörden att kommunen, landstinget och regio nen kan välja att involvera fler än de som bor i det geografiska området. Det kan exempelvis handla om att involvera unga som går i kommunens skolor, nä ringsidkare som verkar inom ett geografiskt område eller anhöriga till en berörd målgrupp och så vidare. Medborgardialog är enligt vårt synsätt även bre dare än dialog som enbart involverar brukar/kund grupper, civilsamhällesorganisationer eller före trädare för dessa grupper. Utifrån vår syn bör med borgardialog heller inte förväxlas med demokra tiska protestaktiviteter som exempelvis demonstra tioner, maskningsaktioner och namninsamlingar. 10 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Det är en reell utmaning för samtliga demokratiska institutioner att inkludera resurssvaga grupper i samhället. God medborgardialog bör därför motver ka politisk exkludering av olika grupper och aktivt verka för allas lika rätt till delaktighet och inflytan de. För oss innebär god medborgardialog att invol vera människor tidigt i en betydelsefull process som syftar till att ge resultat för det lokala samhällets ut veckling. I denna skrift har vi delat in exemplen som vi fått i 11 områden. Vi har tagit bort exempel på renodlade brukardialoger och exempel på dialoger som enbart involverar civilsamhällesföreningar trots att det är viktigt för kommuner, regioner och landsting att föra dialog även med dessa grupper. Det kan säkert finnas synpunkter på att vi har pla cerat något exempel fel men vi hoppas att ni kan tän ka bortom detta och istället botanisera i exemplen för att inspireras i ert eget arbete med att utveckla medborgardialogen. Kom också ihåg att det är en exempelsamling som inte gör anspråk på att endast visa de bästa exemplen utan istället vill visa vad som pågår när det gäller medborgardialoger i Sverige. Utvecklingen tar inte slut här utan kommuner, regioner och landsting står fortfarande inför utma ningar i arbetet med att utveckla dialogen med med borgarna både vad gäller system, metoder och att nå de målgrupper som behöver nås. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 11 KAP ITEL 2 System för medborgardialog I vårt arbete med att stödja kommuner, regioner och landsting i att utveckla medborgar dialoger så har utgångspunkten varit att det ska vara systematiska dialoger som är kopp lade till beslutsprocesser. Målet är dels att ge underlag till beslut, dels att skapa ett lokalt hållbart samhälle med medborgare som aktivt deltar och som kan vara medskapare. Flera kommuner, regioner och landsting har under de senaste åren arbetat med att bygga system för medborgardialog. Därför har vi tagit fram en styrkarta för att stödja detta arbete. Styrkartan bygger på erfarenheter från framgångsrika kommuner, landsting och regioner både i Sverige och internationellt. Av erfarenhet vet vi att framgångsrik med borgardialog grundar sig i ett systematiskt arbetssätt. Styrningsprocess Principer för Medborgardialog Dialogprocess Resultat Organisation Kommunikationsprocess Utvärderingsprocess 12 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Demokrati E ff e k tivit et Principer Det första steget är att diskutera internt varför vi ska genomföra dialoger, vad vinner vi på det och vad vin ner medborgarna på det? Vad ser vi som viktigt när vi arbetar med delaktighet, inflytande och medska pande? Och vad utlovar vi till medborgarna? Organisation Att genomföra medborgardialoger kräver någon form av organisation. I det andra steget är det därför viktigt att kommunen, regionen eller landstinget tar ställning till hur organisationen ska se ut hos sig. Processer I det tredje steget följer fyra parallella processer: 1. Dialogen förs in som en del i styrningen av frågan/ärendet. 2. Processen för själva dialogen tas fram vilket innefattar beslut om vilka man vill föra dialog med, hur djupt delaktiga medborgarna ska vara, vilka metoder som ska användas för dialog och själva genomförandet av dialogen. 3. Processen för kommunikation om dialogen och dess resultat tas fram och beslut tas om kommu nikationsplan. 4. Mål sätts för dialogen och utvärderingsplan tas fram och genomförs. Resultat Det fjärde steget berör resultatet av medborgardia logen. Redan i det första steget principer behöver man klargöra vad man vill uppnå med att genomföra dialog om specifik fråga/ärende. Det krävs att tyd liga mål fastställs för att kunna följa upp resultatet. Detta kapitel visar exempel på hur kommuner, regi oner och landsting på olika sätt tagit sig an att arbeta systematiskt med medborgardialoger. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 13 Kapitel 2. System för medborgardialog Borås – KF:s beredningsgrupp för medborgardialog Sammanfattning Framgångsrikt arbete för beredningsgruppen med att införa medborgardialog som del i styrprocessen. Beskrivning Målstyrningen i Borås stad utgår ifrån Visionen Borås 2025 och mäts och följs upp genom uppdrag och målsatta indikatorer. En indikator är antalet genomförda medborgardialoger. Målvärdet för 2014 är 32 dialoger. Målet har varit att som en del i styrprocessen arbeta systematiskt med medborgar dialog, dels får medborgarna inflytande och dels får förtroendevalda underlag för att fatta bra beslut. Beredningsgruppen hade sitt första möte den 27 november 2013. Vid detta möte beslutades om en verksamhetsplan för 2014. Beskriver nedan några av prioriterade områden som gruppen arbetat med. En samlad webbplats för dialogerna har tagits fram, här finns inbjudningar och återkoppling. Den som söker information om en medborgardialog ska kunna hitta allt under sökordet medborgardialog på vår webb. På webbens förstasida finns valet ”Mötesplats mellan medborgare och politiker”. Pratbubblan är vår dialogsymbol. En förtroendevald från beredningsgruppen samt en tjänsteman från Stadskansliet har under 2014 ut bildat nämnder. Det har handlat om att införa med borgardialog som del i styrprocessen, om verktyg som finns, riktlinjer samt handbok. Detta har varit 14 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Ingegerd Eriksson, avdelningschef, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.boras.se/forvaltningar/stads kansliet/stadskansliet/politikerochpolitis kabeslut/politikerochpolitiskabeslut/motes plats/medborgardialog.4.64737d1d14502e df39576397.html Verksamhetsområde: Styrsystem mycket positivt. Nästa steg är att ha samma utbild ning för de kommunala bolagen. När flera nämnder och bolag är involverade i en dialog har beredningsgruppen i flera avseende haft en stödjande funktion i samband med planerandet av att genomföra dessa dialoger. Resultat som vi konkret ser, är att det nu finns ett antal medborgardialoger på webbplatsen. Bra dialog och stort intresse vid utbildningstill fällena. Här har även tjänstemän medverkat som praktiskt ska stödja politiken i dialogen och rollför delningen har diskuterats. Medborgardialog finns idag på politikens agenda. Botkyrka – Dialogforum Sammanfattning Botkyrka har sedan 2007 haft sex dialogforum, ett i varje stadsdel. De har fungerat som ett politiskt fo rum där kommuninvånarna träffar förtroendevalda och är en verksamhet under kommunfullmäktige. Beskrivning Dialogforum är inte ett beslutsorgan utan komplet terar kontaktytan mellan invånare och förtroen devalda. Uppdraget är att bjuda in invånarna i sitt område till dialog kring frågor med anknytning till området. Dialogen ska kunna nå även de som inte brukar engagera sig i frågor och den demokratiska processen. De ärenden som väcks på forumens mö ten och som kräver politiska beslut tas upp i KS el ler berörd nämnd efter beredning. Berörd nämnd/ kommunstyrelsen delges forumens synpunkter ge nom protokoll. Verksamheten ska följas både kvan titativt och kvalitativt. Att mäta antalet deltagare är viktigt. Men det är också nödvändigt att följa genom förande och det är viktigt att mötena bjuder in till kvalitativa samtal. Forumet måste också utvärdera i vilken grad en dialog resulterar i faktisk påverkan eller ger nya idéer inför politiska beslut. Dialogforumen har 11 ledamöter och inga ersät tare. De utses av kommunfullmäktige som också utser ordförande och vice ordförande. Ledamöterna bör vara förankrade i området och/eller fullmäktige eller nämnd. Hälften av ledamöterna bör vara leda möter eller ersättare som sitter i fullmäktige eller nämnd. Ärenden som handlar om forumets organi sering, arbetssätt och liknande bereds av demokrati beredningen. Dialogforum har 4–6 offentliga möten per år. Där emellan kan lika många interna planeringsmöten ske vid behov. Det ges möjlighet att kontinuerligt söka former för sin verksamhet för att anpassa den till lokala förhållanden. Det kan gälla teman som Kontaktperson: Ahmad Azizi, demokratiutvecklare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.botkyrka.se www.botkyrka.se/kommunochpolitik/ sakandupaverka/delta-i-dialogforum Verksamhetsområde: Demokrati, delaktighet väcker intresse, former för information, metoder för dialog, kontakter med föreningar och liknande. Dialogforum har ett genomsnitt antal deltagare på 25 personer/dialog. Antal tillfällen för alla dialog forum är 24/år. Det vill säga 4 dialogtillfälle/dialog forum/år. Dialogforum har fortfarande svårigheter att en gagera ett större antal deltagare och deltagare från olika samhällsgrupper. Representativiteten av invå nare under 50 år, av ungdomar och av olika minori tetsgrupper i kommunen är lågt. Kommunledningsförvaltningen ger forumen administrativt stöd för att säkra flödet mellan Dialog forum, kommuninvånare och kommunorganisatio nen. En remissrunda om de nya riktlinjerna visar att Dialogforum har enligt sina riktlinjer fungerat som en del av kommunens ordinarie arbete för demokra tiutveckling. Kommunens ambition är att utveckla dessa ytterligare framför allt för att ge ett tydligt verktyg för återkoppling av dialogens resultat till kommuninvånarna. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 15 Kapitel 2. System för medborgardialog Falun – Demokratikommun Sammanfattning En lokal infrastruktur för det aktiva medborgarska pet och den deltagande demokratin Kontaktperson: [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.falun.se/demokrati Sedan år 2010 har Falu kommun tagit ett demokrati politiskt helhetsgrepp med mål att göra Falun till rikets bästa på just medborgardialog. Med politisk enighet har en ”demokratiplan” tagits fram. Falu kommunfullmäktige skapade under våren 2011 en fullmäktigeberedning med representanter för samtliga politiska partier i KF med uppdraget att ta fram en ny demokratipolitisk plattform. Resul tatet var en handlingsplan (”Demokratiplan 2015”) som antogs av KF ett år senare. Under 2013 inrät tades ett demokraticentrum på Falu stadsbibliotek, Faluborna fick ett ”demokratipass” som vägledning till det aktiva medborgarskapet. Det inrättades en central demokrativägledarfunktion som vägleder inte bara intresserade medborgare in i beslutspro cessen utan också kommunens förvaltning, som bjuds in att välja ut viktiga projekt att genomföra medborgardialoger om. Två sådana dialoger fick särskilt mycket uppmärk samhet, förvaltningens medborgardialog om det s k Årummet, där Faluborna genom e-verktyg fick möj lighet att påverka stadsrummets utformning. Fler än 2000 olika förslag lämnades in och bidrog till att förvandla Falun till en ännu trevligare stad med gångstråk, parker och livlig centrumshandel. Den andra stora dialogen startades bland medborgare själva genom lanseringen av ett folkinitiativ kring kommunens nya översiktsplan. Tusentals Falubor deltog i initiativet som lyckades lyfta upp många grundläggande frågor kring kommunens framtid i offentligheten ljus. 16 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Demokratiutveckling Under supervalåret blev det tydligt att Faluborna uppskattar det demokratipolitiska arbetet och del tog i rekordsiffror i både EU-valet (53,3 procent, +8,3 procent), kommun-, landstings- och riksdags valet (87,4 procent, +2 procent). Vid flera demo kratitemadagar och under en hel demokrativecka lyftes grundläggande frågor kring medborgarskapet och den deltagande demokratin upp inklusive en sänkning av rösträttsåldern till 16 år, införandet av e-röstningsmöjligheter samt en vidare förstärkning av de direktdemokratiska inslagen i vår representa tiva demokrati. Från den 1 januari 2015 tydliggörs den förstärkta demokratipolitiken också inom kommunens orga nisation med en ny Val- och Demokratinämnd, där alla partier är representerade och en förstärkt de mokrativägledningsplattform med specialfunktio ner för ungdomar och skolor. Under kommande år planeras flera omfattande medborgardialoger och nya medborgarinitiativ välkomnas till genomlys ande debatter. Gislaved – Dialog om dialogen Sammanfattning Under 2012 och 2013 pågick ett medborgardialog projekt i Gislaved. Medborgardialogprojektets syfte och mål var att utveckla metoder för att öka dialogen med medborgare, företag och föreningar. Beskrivning Kommunfullmäktige beslutade i maj 2011 att star ta ett medborgardialog projekt och att tillsätta en Demokratiberedning. Beredningen bestod av elva KF-ledamöter och alla partier i fullmäktige var re presenterade. Beredningen fungerade som styr grupp för projekt medborgardialog. Detta exempel är en av de fem dialoger som genomfördes. Under en månad arrangerade sex dialogmöten i Gislaved. Sammanlagt deltog cirka 221 personer i dialogerna. Mötena var öppna och alla som hade möjlighet kunde delta. Det fanns även möjlighet att besvara en webbenkät. Möten ordnades i tre or ter samt i fyra klasser i grund- och gymnasieskolan. Förtroendevalda och tjänstemän stod en lördags förmiddag i en galleria och gav invånarna möjlighet att besvara webbenkäten. Syftet var att fråga invånarna vilka verksamhets områden de framförallt vill vara med och föra dialog kring och på vilket sätt de vill föra dialog. Dialogaktiviteternas resultat visade att de områ den som deltagarna framförallt ville vara med och påverka och föra dialog kring var skola/utbildning och äldreomsorg, därefter följer fritidsfrågor, kom munikationer och utveckling av Gislaveds centrum. En överväldigande majoritet ville påverka genom att besvara webbenkäter. Därefter prioriterades metoderna dialogmöten, fokusgrupper och enkäter. Flertalet var positiva till och hade förväntningar på kommunens arbete med medborgardialog men det fanns farhågor. Detta kom från medverkan i tidigare dialoger, som man menade inte hade lett till Kontaktperson: Eva Gardelin-Larsson, kanslichef, [email protected] Anna Sanell, Utredare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.gislaved.se/medborgardialog Verksamhetsområde: Inflytande något resultat. Det påpekades att det var viktigt med återkoppling. Många önskade även en direkt dialog med förtroendevalda. Främsta hindret för att delta i dialoger var tids brist, detta oavsett ålder och sammanhang. Många upplevde att det var svårt att komma i kontakt med förtroendevalda och det fanns farhågor om att för troendevalda inte lyssnar. Eleverna påpekade att de inte vet hur de ska göra för att delta, de behöver mer kunskap. Andra hinder var svårigheten att transpor tera sig till dialogaktiviteter. Saknas internet blir det svårt att delta i aktiviteter på nätet. Flertalet av deltagarna påpekade dock att de flesta hinder går att överbygga. Nackdelen var att på de öppna mötena kom enbart äldre personer som redan var förenings aktiva och/eller före detta förtroendevalda/tjänste män. Webbenkäten och besöken i skolorna gjorde så att resultatet ändå blev bra avseende ålderssprid ningen på deltagarna och antalet deltagare. Det vi sar på vikten av att använda sig av flera metoder för att kunna få ett så brett deltagande som möjligt. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 17 Kapitel 2. System för medborgardialog Gnestas – Beslutsprocess för medborgardialog Sammanfattning Gnesta ville minska klyftan mellan förtroendevalda och medborgare genom att upprätta transparens i beslutsfattandet och se medborgardialoger som en naturlig del i beslutsprocessen. Beskrivning En viktig förutsättning för detta har varit en poli tisk konsensus kring arbetet samt en tydlig struktur i arbetet. Under projekttiden har Gnesta avgränsat projektet till kommunstyrelsen, miljö- och bygg nämnden och kultur- och tekniknämnden. Orga nisationen har bestått av en styrgrupp med både förtroendevalda och tjänstepersoner från ovan nämnda nämnder. Därtill har tydliga roller givits för ansvarsfördelningen. Det är alltid berörd nämnd som äger frågan och ansvarar för genomförandet av dialogen. Styrgruppen har fungerat som en resurs grupp för nämnderna och ansvarar för att projekt planen följs. Tjänstepersoner har ansvarat för själva metoden vid dialogerna och det administrativa stö det före, under och efter dialog samt bidragit med faktaunderlag vid dialogutförandet. För att bringa systematik vid medborgardialoger na har tydliga principer och checklistor tagits fram. Principerna behandlar när medborgardialoger skall genomföras samt hur den ska genomföras gällande syfte, målgrupp, metod, återkoppling med mera. Checklistorna innehåller fyra olika delar som är före beslut om dialog, före planering av dialog, under dia log och efter dialog. Dessa checklistor fungerar som en guide vid medborgardialoger och syftet är att alla punkter ska beaktas för att dialogen ska bli så lyckad som möjligt. Tanken är att principerna och checklis torna ska vara flexibla och utvecklas i takt med vun na erfarenheter i arbetet med medborgardialoger i Gnesta. De har därför inte beslutats politiskt under 18 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Staffan Lind, samhällsplanerare, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.gnesta.se/byggabomiljo/centru mutveckling Verksamhetsområde: Styrsystem projektets tid utan detta görs efter projekttidens slut. Summering och lärdomar >>Det har varit värdefull att delta i nätverk och lära av andra kommuner till exempel andras arbete med principer och checklistor. Dessa har legat till grund för vårt arbete och har tillsam mans med våra erfarenheter från de genomförda medborgardialogerna utvecklats till de principer och checklistor som kommunen arbetar efter idag. >>Andra nyckelfaktorer är att det har funnits en politisk enighet över partigränserna och en vilja att driva projektet framåt. >>Vidare har den tydliga rollfördelningen underlät tat arbetet då alla inblandade parter har varit på det klara med vad som förväntas av dem. >>Med dessa erfarenheter finns det en bra grund för att under kommande år sprida arbetet med med borgardialog till övriga nämnder och på så sätt övergå från ett projekt till ett naturligt förhåll ningssätt för kommunala beslut. Göteborg – Metodstöd för jämställdhetsintegrerade medborgardialoger Sammanfattning Detta metodstöd ger tips och råd så att du kan ge nomföra medborgardialoger där alla medborgare får mer jämställda och jämlika möjligheter till del aktighet och påverkan. Beskrivning Genom medborgardialoger kan politiker höra med borgares åsikter och därmed få bredare underlag in för att fatta beslut. Medborgardialoger kan ses som ett komplement till den representativa demokratin. Men vad händer om endast vissa grupper deltar i medborgardialogerna? Vår granskning av tre dialo ger i Göteborgs Stad visar att vi måste anstränga oss för att nå ut till medborgare som inte på eget initia tiv är aktiva i medborgardialoger. Vi behöver därför arbeta för att våra medborgardialoger planeras, ge nomförs och följs upp på ett sätt så att alla medbor gare har jämställda och jämlika möjligheter till del aktighet och påverkan. Därför har vi tagit fram detta metodstöd. Vi har genom litteraturstudier, studieresor och granskning av tre dialoger i Göteborgs Stad format detta metodstöd. Vi har också testat det under en dialog om Mariaplan, som genomfördes av Trafik kontoret. Testet ledde till att vi justerade metod stödet ytterligare. Eftersom vi vill att materialet ska bli väl använt har vi jobbat en hel del med layout och text och gjort metodstödet webbaserat så det är lätt att sprida. Metodstödet innehåller många tips och råd. Men här är sju viktiga utvecklingsområden: >>Vi behöver öka kompetensen om exempelvis genusteori, normkritik, kunskap om ojämställda strukturer, våra egna föreställningar om kön, dialogmetoder, dialogledarkompetens inom våra organisationer. Kontaktperson: Anna Bilén, kommunikatör [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/ viewer_s.aspx?gKey=ct701gpv&gInitPage=1 Verksamhetsområde: Jämställdhet >>Vi behöver styra dialogen mer, annars tar sam hällets strukturer över. Det ska exempelvis vara tydligt för alla vad invånarna kan påverka. >>Vi behöver gör noggranna målgruppsanalyser, annars deltar främst de resursstarka. >>Vi behöver eftersträva jämställt inflytande, inte bara jämn representation, Bara för att personer deltar är det inte säkert att de påverkar. >>Vi behöver använd texter och bilder som lockar de målgrupper vi vill nå. >>Vi behöver välja dialogmetoder, plats och tid som passar olika grupper. >>Vi behöver gå ut istället för att locka in. Alltså: vi behöver söka upp grupper som själva inte är aktiva i dialoger. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 19 Kapitel 2. System för medborgardialog Haninge – Handbok i medborgardialog Sammanfattning Praktiskt stöd för förtroendevalda och anställda i medborgardialogsarbete och verktyg för lokal demo kratiutveckling. Kontaktperson: Berit Pettersson, planeringschef, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: haninge.se/sv/Kommun-och-politik/Dialogoch-synpunkter/Medborgardialog Målet är att skapa en struktur och handledning för medborgardialoger som stöd för nämnder och för valtningar. Dialogen ger ett bredare beslutsunderlag för politikerna och möjlighet för den enskilda med borgaren att påverka. Haninges demokratiberedning arbetade under 2007–2010 med frågan om medborgarnas insyn i och inflytande över kommunens verksamheter som en viktig och prioriterad fråga. Som avslutning på berednings arbete togs en broschyr om medbor gardialog fram sommaren 2010 och distribuerades i kommunen. Parallellt med Demokratiberedning ens arbete har kommunen hållit många dialoger. Detta ledde slutligen fram till att det 2012 beslöts att handboken skulle uppdateras med de erfarenheter som gjorts. Samma år fattade kommunfullmäktige också beslut om åtta principer för medborgardialo ger. Principerna för medborgardialoge hade remitte rats till samtliga nämnder. Nämnderna var positiva till förslagen, de föreslog endast små förändringar till exempel att principerna ska ha tydligare kopp ling till kommunens styrmodell och mål. Principer na är: >>Vid förslag som direkt rör Haningeborna ska alltid en medborgardialog övervägas. >>Nyttan och syftet med dialogen avgör hur den genomförs. Som stöd för avgörandet om hur dialogen genomförs används den så kallade delaktighetstrappan. >>Då beslut är fattat om medborgardialog har Haningeborna som lägsta nivå rätten att bli hörda (konsultation). >>Vid ändring av planer, program eller policies som kan ha väsentliga konsekvenser för medborgarna ska medborgarna informeras om varför dessa ändringar föreslås. 20 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Styrsystem >>Det ska tidigt i processen göras klart hur åsikter och synpunkter kommer att behandlas och hur det är möjligt för Haningeborna att påverka. Kopplingen till Haninge kommuns styrmodell ska beaktas. >>Barns, ungdomars och äldres möjligheter att delta ska ges särskild uppmärksamhet. >>Dialogprocessen, metoder och kompetens för medborgardialog ska utvärderas och utvecklas fortlöpande. >>Det slutliga resultatet av dialogen ska meddelas deltagande medborgare. I handboken redovisas och förklaras också olika be grepp, delaktighetstrappan, former för delaktighet, roller och ansvar, vägar till breddat deltagande med mera. Handboken har använts i flera av de dialoger som kommunen bedrivit senare som till exempel Jordbrodialogen, medborgarbudget i Jordbro, med borgardialogen i Brandbergen, Speak App. Lärdomar Under 2014 har uppföljning och förenklad utvärde ring påbörjats med en remiss till samtliga nämnder om hur principerna har tillämpats, hur man ska arbeta med medborgardialoger de närmaste åren och behovet av ytterligare stöd. Härryda – Medborgardialog i styrningen Sammanfattning Härryda kommun har infört styrsystem för medbor gardialog. Beskrivning Kommunstyrelsen beslutade under hösten 2012 att delta i SKL:s projekt om utveckling av styrsystem med medborgardialog. Målet med projektet var att utveckla styrsystem och metoder för att använda medborgardialog som en del i underlaget för beslut i kommunstyrelsen. Syftet var att förändra befintliga styrprocesser så att medborgardialogen sker struk turerat och blir en naturlig del i beslutsprocessen. Styrgrupp för projektet har varit ekonomiutskottets ordinarie ledamöter samt kommundirektör. Pro jektledare har varit kanslichef. Arbetet med att infö ra medborgardialog utgick ifrån SKL:s styrkarta. En projektplan togs fram som behandlar samtliga delar i styrkartan. Arbetet har gjorts steg för steg utifrån den vägledning som nätverket erbjudit. Arbetet har resulterat i: Principer Kommunfullmäktige beslutade om principer för medborgardialog. Principerna ska vara vägledande vid varje medborgardialog om inget annat beslutas. I principerna står att medborgardialogen är kom munstyrelsens verktyg och styrelsen ansvarar för vilka ärenden det ska föras dialog om. Dialogen ska vara ett komplement till övrigt beslutsunderlag. Checklista Syftet med checklistans är att på politiskt sek torssamråd (PSS) genomlysa frågan/ärendet som aktualiserats för medborgardialog. Checklistan ut gör underlag för beslut om genomförande av med borgardialog. Genomförda dialoger Kontaktperson: Mats Dalmyr, beredningssekreterare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.harryda.se Verksamhetsområde: Styrsystem Process och arbetssätt för medborgardialog KF har beslutat om process och arbetssätt för med borgardialog. Detta är även en digital handbok för medborgardialog som ligger på förvaltningens in tranät. Handboken har mallar, exempel och lathun dar kopplad till sig. Härryda kommuns erfarenheter >>En viktig utgångspunkt för arbetet i projektet har varit att medborgardialog är politikernas verktyg för dialog med medborgare. >>SKL:s styrkarta har varit en framgångsfaktor i att få struktur på arbetet samt har underlättat intern kommunikation. >>Arbetet med medborgardialog tar tid, inte minst för politikerna. Härryda kommun bedömer att 1–3 dialoger utifrån styrkartans alla delar är rim lig omfattning 2015. >>Projektledare har varit centralt placerad i organi sationen. Arbetet med att genomföra själva dialo gerna har skötts i respektive verksamhetssektor med den administrativa chefens som ansvarig. Spridningen i organisationen utifrån ett gemen samt arbetssätt är avgörande för att medborgar dialog i styrningen ska få fäste. Under projektet har sektorerna för utbildning och kultur, samhällsbyggnad samt socialtjänst haft varsin medborgardialog. Resultatet från respek tive medborgardialog har varit underlag för beslut i ärenden på KS. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 21 Kapitel 2. System för medborgardialog Högsby – Samhällspolitiskt engagemang Sammanfattning Syftet med projektet är att under ett års tid öka det samhällspolitiska engagemanget i Högsby. Detta ge nom mer kommunikation och ett större deltagande. Kontaktperson: Fredrik Sandqvist, informatör, [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: Demokrati, hållbarhet ”Politiskt engagemang i Högsby kommun” är ett långsiktigt projekt som riktar sig till politiker, tjänstemän och medborgare. Syftet är att öka enga gemanget i samhället för att leda till en bättre hel hetsutveckling för Högsby. Genom olika aktiviteter möjliggörs samarbete och kommunikation mellan kommun och medborgare. Processen har delats in i tre områden: >>Påverkan – Förtroende – Intresse. >>Yngre medborgare. >>Fritidsmöjligheter – Arbetsmöjligheter. Föreslagen projektidé kommer från Bergeskans/ Vitikainen Consulting Partners. Projektet genom fördes under ett år. Bakgrunden till projektet är re sultatet från en medborgarundersökning som gjor des 2011. Där framgick det att vi borde arbeta mer med påverkan och förtroende. I början av projektet upprättades kanaler för information och kommu nikation. En regelbunden kommunikation fram till valet i september 2014 var målet. Konsultföretaget anordnade bland annat en samhällskväll i kommun huset med avsikt att presentera projektet för med borgarna. Kvällen föll väl ut och visade att det fanns ett intresse hos medborgarna. Även en kväll med medborgardialog anordnades vid ett senare tillfälle. Tanken var att invånarna skulle kunna diskutera om positiva såväl som negativa tankar och idéer. Dess värre blev inte medborgardialogen så välbesökt. En 22 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige dag arrangerades i maj 2014 där de politiska parti erna hade möjlighet att träffa invånarna i Högsby. Samlingsplats var torget i Högsby. Partierna ming lade runt och de flesta hade ett uppställt tält. Kom munen passade även på att presentera och lansera sin facebooksida. Ett femtiotal besökare tog chan sen att prata med politikerna. Efter samhällsdagen så beslutades det att konsultföretaget skulle inter vjua de lokala partierna i Högsby. Det hela resulte rade i en podcastserie som invånarna kunde lyssna på. Podcasten publicerades bland annat på kommu nens hemsida och facebooksida. Detta blev en stor framgång med över 1300 lyssningar sammanlagt. Konsultföretaget rekommenderar att kommunen använder sig av dessa nya kanaler. Bland annat för att informationen från ett vanligt fullmäktigesam manträde ofta blir byråkratisk och svår att nå ut med. Lärdomar är att det kan vara på sin plats att an vända nya kanaler för att nå ut med information till invånarna. Att vi behöver hitta nya former för med borgardialog. De traditionella mötena verkar inte locka allmänheten. Det kan vara nyttigt att ta hjälp utifrån av någon som kan bidra med nya idéer som inte prövats förut i kommunen. Karlstad – Handlingsplan för demokratiarbete Sammanfattning En handlingsplan för demokratiarbete har tagits fram, i syfte att långsiktigt förbättra kommunens dialog med medborgarna. Kontaktperson: Per Wiker, strateg, [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: Styrsystem Kommunfullmäktige beslutade i samband med att den strategiska planen för 2013–2015 fastställdes att ta fram en handlingsplan för demokratiarbete. Den handlar om att införa ett tydligt arbetssätt för medborgardialog kopplat till den ordinarie styrpro cessen, vilket i sin tur ska leda till ökat inflytande för Karlstadsborna och ge kommunens beslutfattare möjlighet att fatta väl avvägda beslut. Först gjordes en nulägesanalys där kommunens förvaltningar redovisade hur de hittills jobbat med medborgar dialog. Aktiviteterna sammanställdes i en så kallad delaktighetstrappa, utifrån vilken nivå av inflytande det handlar om. En handlingsplan togs sedan fram av en grupp som bestod av politiker från majoritet och opposi tion samt tjänstemän från kommunledningskonto ret och förvaltningar. Denna handlingsplan visar de aktiviteter som Karlstads kommun ska fokusera på de närmsta åren för att öka medborgarnas möjlighet att påverka politiska beslut och få ökat inflytande på frågor som berör dem. I samband med detta be slutade kommunfullmäktige också om riktlinjer för medborgardialog, som ska fungera som stöd inför medborgardialog. I riktlinjerna finns principer för att dialogen ska fungera, vid vilka frågor det kan vara aktuellt/lämpligt med medborgardialog, tan kar kring hur en meningsfull dialog måste vara upp byggd för att fungera samt vem som avgör om dialog ska genomföras i den aktuella frågan. Följande punkter ingår i Karlstads kommun hand lingsplan för demokratiarbete: >>Informera om riktlinjer för medborgardialog samt genomföra utbildningar av politiker och tjänstemän. >>Utbilda förtroendevalda och tjänstemän på varje nämnd och förvaltning som kan fungera som ambassadörer och demokratiutvecklare. >>Ta fram en verktygslåda som kan användas för att genomföra olika typer av medborgardialog. >>Försök att öka valdeltagandet och inflytandet genom att genomföra särskilda aktiviteter för att öka intresse och engagemang. >>Utred möjligheten att införa e-petitioner eller förslag på webben. >>Utred möjligheten att införa en medborgarpanel. >>Inrätta ett mångfaldsforum. >>Utred nya alternativa sätt för medborgar inflytande i stadsbyggnadsprocessen. >>Se över möjligheterna till medborgarinflytande kring den konstnärliga utsmyckningen av staden. Vissa av punkterna i handlingsplanen har delvis re dan genomförts, medan arbetet med att realisera övriga delar nu har resulterat i ett projekt med re presentanter från kommunens förvaltningar. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 23 Kapitel 2. System för medborgardialog Lerum – Checklista för Jämställd medborgardialog Sammanfattning Som stöd till fullmäktigeberedningarnas arbete med medborgardialog togs en checklista fram för jämställdhet i planering, genomförande och upp följning av medborgardialoger. Beskrivning Kommunfullmäktiges beredningar genomför med jämna mellanrum medborgardialoger som del i sin informationsinsamling i de uppdrag de får av kom munfullmäktige. Som stöd i planering, genomför ande och analys har de tjänstemannastöd som också bidrar till utvecklingen av metodik och kvalitet. För att bidra till att uppnå det första nationella jämställdhetsmålet, en jämn fördelning av makt och inflytande, arbetar beredningarna sedan några år tillbaka med ett tydligt jämställdhetsfokus i plane ring, genomförande och uppföljning av medborgar dialoger. Som stöd i det arbetet utformades en checklista. Checklistan består av frågor som är viktiga att ställa sig i de olika faserna av medborgardialogen. Exempelvis i planeringen: >>Vilken är dialogens målgrupp? >>Hur ser fördelningen mellan män och kvinnor ut inom målgruppen? >>Vid ojämn fördelning, hur når vi den underrepre senterade gruppen? >>Är tid/plats optimal för kvinnors respektive mäns deltagande? >>Finns det något som kan underlätta mäns/kvin nors deltagande? Exempelfrågor för genomförandet: >>Tillåts män och kvinnor komma till tals i lika hög utsträckning? >>Jobbar vi aktivt för att fördela ordet till såväl kvinnor som män? 24 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Elisabet Sandström, utvecklingssekreterare [email protected] Webbadress med information: http://www.lerum.se/Kommun-och-politik/ Medborgardialog/ Verksamhetsområde: Inflytande, jämställdhet Frågor att ställa sig vid analys och uppföljning av resultatet baseras på 4R-metoden där R:en står för representation, resurser, realia och realisera. Checklistan används idag mer eller mindre struk turerat. I t ex planeringsfasen har det blivit en själv klarhet för dem som arbetar med medborgardialog att ta hänsyn till att både kvinnor, män, flickor och pojkar finns med i urvalsgruppen eller att represen tation av en underrepresenterad grupp säkras i pla neringsskedet av en dialog. I genomförande och uppföljning kan vi se att checklistan skulle behöva användas ytterligare för kvalitetshöjning. Kunskap och metodik krävs i många fall för att ge kvinnor och män lika möjlighe ter till inflytande i den givna situationen. Uppfölj ningen är i många fall beroende av att processledare eller dokumentärer under dialogens gång kartlagt kvinnors och mäns synpunkter. Det kan handla om att se på hur deltagarna bemöter varandras syn punkter, hur mycket taltid kvinnor respektive män får och vems idéer eller synpunkter som kommer med i dialogens slutsatser. Lindesberg – Riktlinjer för medborgardialog i styrprocesser Sammanfattning Kommunfullmäktige i Lindesbergs har 2013 antagit riktlinjer för medborgarmedborgardialog som en del i styrprocesser. Kontaktperson: Ida Frödén, kommunsekreterare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.lindesberg.se/10/kommun--po litik/styrdokument.html Kommunfullmäktige i Lindesbergs antog 2013-1210 riktlinjer för medborgarmedborgardialog som en del i styrprocesser. Förslaget togs fram av en arbets grupp bestående av politiker och tjänstemän. Work shops genomfördes både i arbetsgruppen och i kom munfullmäktige. Riktlinjerna har remissbehandlats av de politiska partierna samt nämnder och bolag i kommunen. Verksamhetsområde: Styrsystem Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 25 Kapitel 2. System för medborgardialog Nora – Beslut om strategiskt arbete med medborgardialog Sammanfattning Kommunstyrelsen i Nora beslutade 2013 att en struktur för Medborgardialog som en del av kom munens ordinarie styrning och ledning ska tas fram. Kontaktperson: Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg, [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: Styrsystem Kommunstyrelsen i Nora beslutade 2013-03-21 att en långsiktig struktur där medborgardialog ingår som en del av kommunens ordinarie styrning och ledning ska tas fram. Syftet är att tydliggöra kom munens pågående arbete med Medborgardialog, un dersöka vilka möjligheter som finns för förbättring samt synliggöra politikers och tjänstemännens olika roller i processen. Kommunchefen fick i uppdrag att bilda en projektgrupp som består av representanter från kommunens förvaltningar och en politisk styr grupp utsågs. 26 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Norrbottens läns landsting – Beredningar för medborgardialog Sammanfattning Sex beredningar har sedan 2001 provat många olika dialogmetoder. Samtidigt har landstingets process för omhändertagande av beredningarnas rapporter utvecklats. Beskrivning LF:s beredningar använder olika metoder för att nå medborgare att föra dialog med. Man bjuder in till öppna möten via annonser eller sina kontaktnät. Andra gånger besöker beredningarna olika fören ingar, arbetsplatser och det sker dialoger på all männa platser. Val av metod beror på uppdraget. En kombination av metoder har visat sig ge bästa resul tat. Arbetssättet förutsätter att både tjänstemän och ledamöter är aktiva. Under den period då dialogerna genomförs har beredningarna avstämningsmöten. Då kontrollerar man att ledamöterna träffat ett brett urval av medborgare enligt upprättad check lista. Om någon medborgargrupp är underrepresen terad justeras aktivitetslistan. Mötena hölls kvälls tid vilket uppfattades som positivt. Olika uppdrag kräver olika mängd kunskapsupp byggnad. Ledamöterna behöver inte vara experter men samtidigt känner många att man vill ha mer kunskap innan man är redo för dialog. Beredningar na har testat olika underlag som ledamöterna tagit med sig till dialogen. Bland annat fakta att diskutera kring, bilder, påståenden, frågor samt beskrivningar av olika fall. Erfarenheten visar att dialogmaterialet måste anpassas efter respektive uppdrag. Men vikti gast av allt är de enskilda ledamöternas förmåga att föra dialog och dokumentera det som framkommit. Resultat Resultatet analyseras för att komma fram till vad som är medborgarnas behov. Det är en stor utma ning för ledamöterna att skilja på önskemål och behov samt att hålla sig från att leta lösningar och Kontaktperson: Anders Öhlund, chef för kanslienheten, [email protected] Micke Boström, beredningssekreterare, [email protected] Jenny Hallergren Norlin, beredningssekreterare, [email protected] Verksamhetsområde: Inflytande åtgärder. Däremot är det sällan problem för ledamö ter från olika partier att komma överens. En annan utmaning är att göra behovsanalysen ur ett läns perspektiv. Beredningarna presenterar sina rappor ter till fullmäktige vid arbetsårets slut. Efter debatt överlämnas rapporterna till styrelsen som återkom mer med svar under våren. Styrelsens svar innehål ler förslag på åtgärder utifrån de redovisade beho ven. Efter debatt beslutar landstingsfullmäktige om åtgärder och uppdrag. Cirka ett år efter fullmäkti ges beslut träffas beredningarna och representan ter från landstingets verksamheter. Politikerna får då en redovisning av vad som skett i verksamheten utifrån beredningarnas rapporter och fullmäktiges beslut. En majoritet av medborgarna var positiva till medborgarråden. De tyckte att träffarna varit in tressanta och givande. Mer än hälften av medbor garna ansåg att de genom att delta i medborgarråden ökat sin kunskap inom området. Från ett av område na tyckte man att syftet med medborgarråden hade kunnat göras tydligare. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 27 Kapitel 2. System för medborgardialog Nyköping – Principer och planering för medborgardialog Sammanfattning Principer för dialog är första byggsten i kommunens demokratiarbete Beskrivning Förslaget att arbeta efter bifogade principer för och planering av medborgardialog i Nyköpings kommun ger både en övergripande ram för hur organisatio nen ska hantera medborgardialog och utgångspunk ter inför framtagandet av enskilda dialoger inom kommunens nämnder och styrelser. Beslut om ge nomförande av medborgardialog fattas alltid utifrån politiskt initiativ. Principer för medborgardialog Medborgardialog är en del av kommunens demo kratiska arbete. Med medborgardialog menas den dialog som skapas mellan politiker och medborgare. Beslut om genomförande av medborgardialog fattas alltid utifrån ett politiskt initiativ. Nyköpings kom mun vill utveckla medborgardialogen för att >>få mer kunskaper om medborgarnas värderingar för att fatta de bästa besluten, >>ge medborgarna större kunskap om kommunens prioriteringar, >>genom medborgardialog utveckla effektivitet i styrsystemet. Resultaten ska användas systematiskt i lednings systemet genom tydlig koppling till vision och vär degrund: >> dialog vid rätt tidpunkt, >>tidigt i processen, >>så att påverkan blir möjlig, >> kunskap om vilka metoder som passar frågetyper och målgrupper. Politikernas roll är att kunna lyssna utan att svara eller försvara, att vara öppna för att bli påverkade, fatta beslut om frågetyper och målgrupper. Tjänstemännens roll är att att ta fram fakta, vara processledare och dokumentera, välja rätt metod eller metoder för önskad dialogprocess, frågetyp, målgrupp, nivå av delaktighet och metod för åter 28 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Palaemona Mörner, kommunikationschef, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.nykoping.se Verksamhetsområde: Styrsystem koppling av resultat, pedagogiskt visualisera förut sättningarna inför beslut och ge ett helhetsperspek tiv. Under medborgardialogen ska tydligt informeras om: >>vägen fram till beslut, >>fattade beslut och varför besluten fattats, >>dialogens syfte, ramar och spelregler, >>dialogens roll i beslutsprocessen, >>dialogens resultat. Kommunikativa mål för medborgare: >>Man ska uppleva att man är välinformerad. >>Man ska uppleva att det är möjligt att påverka. >>Man ska uppleva att det finns alternativ att välja mellan. >>Man ska acceptera att perspektivet på kommu nens verksamhet är brett. >>Att det inte bara handlar om den fråga som in tresserar just mig. >>Man ska förstå politikernas dilemma. Kommunikativa mål politiker: >>Man ska uppleva att det är OK att bara lyssna. >>Man ska uppleva att det är OK att inte vara över ens med medborgarna. >>Man ska uppleva att det är OK att låta sig påver kas. >>Man ska uppleva att man lyckats förmedla ett helhetsperspektiv. Piteå – Medborgardialog en del i samhällsutvecklingen Sammanfattning I Piteå är medborgardialog en del i styr- och led ningssystemet. För att skapa delaktighet för pitebor och förtroende för kommunen. Kontaktperson: Anna-Lena Pogulis, kommunstrateg, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.pitea.se/paverka Piteås styr- och ledningssystem består av vision, strategiska områden och mål. Ett strategiskt områ de är Demokrati och öppenhet. Till området hör fyra övergripande mål, som riktas till samtliga nämnder och helägda bolag. Målen handlar om delaktighet, tillgänglighet, jämlikhet och mångfald. I Piteå finns en övertygelse om att medborgarnas förtroende för det demokratiska systemet möjlig görs av de lokala aktörernas förmåga att skapa del aktighet. Medborgardialogen utvecklas i syfte att ge pitebor och företag möjlighet att påverka sam hällsutveckling. Medborgar- och brukardialog är de begrepp som används för att nå systematik. I syste matiken ligger också ett ansvar att planera hur resul tatet ska sammanställas, återkopplas och användas. Syfte med medborgardialogerna är att stärka för troende och legitimitet, att utöka möjligheter till delaktighet för flera målgrupper, att öka tillgänglig het till de politiskt valda och att skapa goda besluts underlag till de förtroendevalda. Det representativa systemet är en viktig utgångs punkt. För att stärka den representativa demokra tin är det kommunstyrelsen som fattar beslut om de medborgardialoger som ska genomföras. Det är de förtroendevalda som avgör vilka frågor som bör kommuniceras i den kommunala organisationen, och vilka som ska kommuniceras i de politiska par tierna. De förtroendevalda formulerar målen, som ut trycks ur en politisk värdegrund och ur ett medbor garperspektiv. Piteå har arbetat aktivt med modern medborgardialog kopplat till styr- och ledningspro cesser i snart tio år. Arbetet har uppmärksammats, Verksamhetsområde: Ledningssystem och Piteå har bland annat vunnit FN:s pris i öppen het och transparens. I kommunens självvärdering lyfts följande fram gångsfaktorer: A.Många olika metoder som vänder sig till olika målgrupper. B. Resultat av dialoger – beslutsunderlag till budget och till verksamhetsutveckling. C. Aktiv medborgardialog där medarbetare använ der och utvecklar metoder. D.Återkoppling till medborgarna stärker dialoger nas legitimitet. Medborgardialogen i Piteå är indelad i perspektiven, Information, Konsultation, Delaktighet och Med bestämmande. Olika metoder finns för olika tillfäl len, för olika målgrupper i syfte att nå ett stort urval vid olika undersökningar. Utvecklingsområden är: >>Hitta metoder som innebär att möta medborgar na där medborgarna finns. >>Metoder för att höra fler målgrupper. Definiera målgrupper, exempelvis grupper i utanförskap, arbetslösa ungdomar, utlandsfödda m.m. >>Utveckla system för delaktighet i fysisk samhälls planeringen, utöver det lagstadgade samråden. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 29 Kapitel 2. System för medborgardialog Region Skåne – Utveckling av styrsystem för medborgardialog Sammanfattning Region Skåne prövar och utvecklar system för med borgardialog Beskrivning Målet är att utveckla en systematik för Region Skå nes medborgardialog. Medborgardialog ska ske i de politiska frågor som anses lämpliga och vid lämpligt tillfälle under beslutsprocessen. Medborgarna ska kunna följa dialogens resultat som en del av besluts underlaget och kunna bedöma om de upplever han teringen som trovärdig för möjlighet till inflytande på det politiska beslutet. Region Skånes projekt har två spår; ett retroaktivt spår där vi använt oss av en redan genomförd medborgardialog om framtidens psykiatri för vuxna, samt ett proaktivt spår där vi i realtid följt genomförandet av medborgardialog kring en regional utvecklingsstrategi för Skåne. De två delprojekten har resulterat i ett antal slutsatser och sammanlagt tretton förslag till förändringar. Dessa ändringsförslag kan delas in i tre grupper. Medborgardialogens roll i den politiska styrningen Det faktum att flera ändringsförslag pekar på be hovet av att integrera medborgardialogen i den politiska styrningen visar att medborgarna ännu inte behandlas som en naturlig del. Den analys som gjorts pekar å andra sidan på att medborgarna är en part som kan bidra positivt. I projektet har det inte framkommit något som talar emot att det vore po sitivt med en ökad integrering. Det handlar om att politiker och tjänstepersoner utvecklar ett gemen samt synsätt på möjligheterna och vinsterna med medborgardialog. Det har även framkommit att dialogaktiviteter kan skapa allra mest nytta tidigt i beslutsprocesserna. Omvärldsanalyser och andra framtidsorienterade projekt som den regionala ut vecklingsstrategin eller långsiktiga strategier inom hälso- och sjukvården utgör bra exempel. 30 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Johan Lidmark, chef för enheten för demokratiutveckling, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.skane.se/medborgardialog Verksamhetsområde: Styrsystem Kommunikation och återkoppling Medborgardialogen och dess möjligheter och vin ster visar sig behöva bli mer känd inom Region Skå ne. Återkopplingen mot medborgare som deltagit och mot de som inte deltagit behöver också utveck las. Detta utgör en möjlighet att konkretisera idéer som presenterats i arbetet med varumärket såsom att vara en öppen och lyssnande organisation. En ökad tillgänglighet till Region Skånes ärendehante ring har identifierats som ett möjligt konkret exem pel på detta. Samarbete eller samhandling Till antalet flest ändringsförslag finns under rubri ken samarbete. Det gäller samarbete mellan olika politiska instanser, mellan politiker och tjänsteper soner och mellan olika tjänstepersoner. Det kan i detta sammanhang vara på sin plats att även använ da begreppet samhandling, att de som har ett behov av samarbete faktiskt utför delar av eller hela arbets moment tillsammans. Detta skulle kunna underlät ta framväxten av en gemensam syn på medborgar dialogens roll i styrningen. I praktiken innebär det gemensamma möten och diskussioner om både ar betsprocess och hur dialogresultatet hanteras. Region Skåne – Principer för medborgardialog Sammanfattning Målet var att ta fram principer för medborgardialog. Beskrivning Kontaktperson: Johan Lidmark, chef för enheten för demokratiutveckling, [email protected] Regionstyrelsen beställde ett underlag för remiss av regiondirektören. Förslag till underlag stäms av med regionrådet och diskuteras med RF:s fyra be redningar för medborgardialog. Därefter bearbe tas förslaget och en remiss skickas till nämnderna. Nämnderna lämnar sina remissvar efter en intern process. I oktober 2012 fastställer fullmäktige prin ciperna för medborgardialog. Resultatet blev nedanstående fem principer. Dessa handlar om vilka förhållningssätt som ska känneteckna arbetet med medborgardialog. Regler och föreskrifter för hur dialogarbetet praktiskt ska gå till hänvisades till arbetsordningar och reglemen ten. om hand ska vara tillgängligt för alla medborgare i samhället, även de som inte deltagit. Öppenhet och publicitet kan bidra till att deltagarna fokuserar mer på det allmännas bästa. Ömsesidig dialog Kunskapsutveckling Varje dialogtillfälle innebär ett tillfälle att utveckla relationen med medborgarna. Det är viktigt att med borgarna känner sig lyssnade på. I dialogen har alla parter ett ansvar för att försöka hitta lösningar som kan accepteras av andra. Argumenten för det ena eller det andra måste uppfattas som legitima. Olika åsikter måste respekteras och konsensus behöver inte uppnås. Hänsyn bör tas till olika målgruppers integritet. I steg ett tillförs medborgardialogen information genom att alla deltagare, medborgare och politiker, bär med sig sina förkunskaper och erfarenheter. Nästa steg är att tillhandahålla relevant informa tion i större eller mindre omfattning. Underlaget ska vara enhetligt, enkelt, korrekt, tydligt, fritt från värderingar och öppet för egna reflektioner hos medborgaren. I steg tre utbyter deltagarna tankar sinsemellan och reflekterar över informationen. För att dialogen ska bli framgångsrik behöver alla lämna det strikt personliga perspektivet och försöka sätta sig in i andras situation. Brett deltagande I en modern demokrati anses alla medlemmar av folket lika kvalificerade att delta i demokratin på lika villkor. Deltagarna i dialogen bör återspegla be folkningens sammansättning. Även själva genom förandet av dialogen måste stödja alla människors realistiska deltagande. Metoder, regler och proce durer för dialogen ska präglas av respekt och hänsyn till exempelvis de som är ovana att uttrycka sig, är tystlåtna eller har avvikande åsikter. Alla medbor gare har som minimum rätten att bli erbjudna möj ligheten att delta. Öppenhet Öppenhet ska prägla arbetet med medborgardia log. Den ena delen av öppenhet handlar om att del tagarna ska vara medvetna om vad de deltar i, vad syftet är, hur dialogen ska gå till, när den är färdig samt hur resultatet ska användas. Den andra delen handlar om att det som kommer fram och hur det tas Webbadress där mer information finns: www.skane.se/medborgardialog Verksamhetsområde: Styrsystem Koppling till den politiska beslutsprocessen Deltagare i dialog efterfrågar brännande frågor, allt för kunskapsintensiva eller helt okända frågor är mindre lämpliga. Medborgardialog bör i första hand användas tidigt i beslutsprocessen. I samband med att beslutsunderlag i aktuell fråga tas fram bör redo visning ske av hur medborgardialogen har behand lats. Det var svårt att få till en diskussion i de olika po litiska organen och att veta hur djupgående den blev samtidigt som det gick att genomföra en remiss runda. Det var bra att låta det ta tid i anspråk. Prin ciperna har varit en hjälp i det fortsatta arbetet med medborgardialog framför allt för tjänstepersonerna med ansvar för medborgardialog. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 31 Kapitel 2. System för medborgardialog Region Skåne – Kommunikationsplan för medborgardialog Sammanfattning Planen beskriver hur en genomtänkt kommunika tion kan vara ett bra stöd för att utveckla medbor gardialogen i Region Skåne. Kontaktperson: Tommy Krizsán, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.skane.se/medborgardialog En strukturerad kommunikation är viktig för att skåningarna ska vilja vara delaktiga i utvecklingen av demokratin och kunna uppleva möjligheterna med inflytande i samhället. Den bidrar i sin tur till att öka tilliten till samhällssystemet och är en av fle ra utgångspunkter för bättre underbyggda politiska beslut. Utöver budskap, målsättningar med kommuni kationen samt kartläggning av målgrupper och re levanta kommunikationskanaler behandlar planen även kommunikativa utmaningar och möjligheter samt viktiga strategiska vägval. För bedömning av resultatet ges exempel på såväl kvalitativa som kvantitativa metoder för att utvär 32 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Kommunikation dera utbredningen av kommunikationsinsatserna respektive följa upp effekterna av dem. Ett pilotförsök med en separat aktivitets- och tidplan för kommunikationsinsatserna prövas i ett aktuellt dialoguppdrag om klimatfrågan under 2014–2015. Region Skåne – Metodkatalog för medborgardialog Sammanfattning Rapporten beskriver metoder för dialoger som har prövats i Region Skåne och i vår omgivning. Beskrivning De tidigare beredningarna för medborgardialog (BMD) i Region Skåne har, utöver att föra dialog med medborgarna, även haft i uppdrag att utveckla metoder för dialogen. Region Skåne har sedan bildandet 1999 prövat oli ka metoder för medborgardialog. Redan 2006 togs en metodhandbok för medborgardialog fram, som stöd till de då nybildade beredningarna för tillväxt och hälsa. Under mandatperioden 2011–2014 har en särskild politisk referensgrupp inom BMD haft ett särskilt ansvar för att föreslå, låta pröva samt ut värdera metoder för medborgardialog. Arbetet har sammanställts årligen i ett dokument, en metodka talog. Den nu aktuella metodkatalogen är en redovis ning av de metoder som prövats i Region Skåne men Kontaktperson: Tommy Krizsán, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.skane.se/medborgardialog Verksamhetsområde: Medtoder innehåller även ett avsnitt om andra metoder som används i vår omvärld. Redovisningen är uppbyggd av frågorna hur, vilka, vad och varför i förhållande till metoderna. Dokumentet är i huvudsak beskri vande, men pekar även på de fördelar och möjlig heter respektive de nackdelar och risker som finns med de olika metoderna. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 33 Kapitel 2. System för medborgardialog Sollentuna – Regler för medborgardialog Sammanfattning Politikerna i Sollentuna gav i uppdrag att ta fram ge mensamma regler för medborgardialog i Sollentuna kommun. Kontaktperson: Richard Sundwall [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.sollentuna.se/Politik/Inflytan de/Dialogmoten-med-invanare/ Processen gick till så att politikerna fick, genom workshops, arbeta fram de principer som de vill ska gälla för medborgardialog. SKL har varit inblandade som stöd i hur medborgardialog kan vara en del i styrprocessen. Reglerna har sedan beslutats i KSAU. Dokumentets innehåll: >>Inledning >>Definition >>Skillnad mellan medborgardialog och brukar dialog >>Syfte >>Förutsättningar >>Metod >>Principer >>Roller >>Styrningsprocess för medborgardialog >>Organisationsroller internt >>Checklista för medborgardialog. 34 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Styrsystem Svalöv – God planering är en framgångsfaktor Sammanfattning Svalövs kommuns erfarenhet är att god planering av hela dialogprocessen är A och O. Beskrivning Svalöv har arbetat med medborgardialoger sedan 2008 och har sedan dess hunnit med flera större dialoger. Exempel på frågeställningar har varit ”Vad är kvalitet i skolan för dig?”, ”Överenskommelse med den idéburna sektorn” och ”Hur bygger vi en attraktiv boendekommun?”. Medborgardialogerna har genomförts av Välfärdsberedningen (VFB) och Tillväxt- och samhällsbyggnadsberedningen (TSB) på uppdrag av fullmäktige. Målet med medborgardialogerna har varit att få medborgarna delaktiga i den långsiktiga strate giska planen för Svalöv. För att få lyckade dialoger, vars resultat kan användas av andra organ i kom munen så tog beredningarna tidigt fram stödma terial i form av en handbok för medborgardialoger ”Medborgardialog – Handbok för förtroendevalda i Svalövs kommuns fullmäktigeberedningar” och en projektplansmall. Syftet med båda dokumenten är att beredningarna noggrant ska planera dialogerna genom att fundera över mål och syfte innan de bör jar diskutera målgrupp och metod. Det är också vik tigt att tidigt fundera över hur återkopplingen till dialogdeltagarna och medborgarna ska ske. God pla nering av hela processen har visat sig vara en fram gångsfaktor. Ytterligare en erfarenhet som beredningarna dra git är att det är bra att träffa dialogdeltagarna vid flera tillfällen. Vid beredningarnas dialoger träffade politikerna medborgarna vid tre tillfällen. Vid första tillfället fick deltagarna en beskrivning av processen och den tänkta politiska hanteringen av dialogresul tatet. Därefter fick deltagarna i smågrupper disku tera förslag till förändringar. Till andra mötet hade förvaltningen bearbetat förslagen som lämnats och Kontaktperson: Thomas Arnström, strategisk utvecklare, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.svalov.se/kommun--politik/ paverka/medborgardialog.html Verksamhetsområde: Strategisk planering delat in dem i olika kategorier. Deltagarna fick uti från materialet själva diskutera fram en prioritering bland förslagen. Det framtagna materialet använde politikerna och förvaltningen för att formulera en handlingsplan som presenterades på en tredje träff – återkopplingsträffen. Där gavs deltagarna ytterli gare en chans att diskutera resultatet och eventuellt korrigera missförstånd. Detta arbetssätt har gett deltagarna möjlighet att dels hinna sätta sig in i vad dialogen handlar om, dels att de känner sig reellt delaktiga när de får återkoppling på resultatet. Upp lägget har också gjort att deltagarna på första mötet fått en möjlighet att ”prata av sig” och framföra sina tankar och synpunkter på kommunen. Den fortsatta dialogen har därvid blivit mycket konstruktiv. Beredningarna har upplevt dialogarbetet som mycket positivt. De har också fått mycket positiv gensvar från dialogdeltagarna. En reflektion har dock varit att det varit svårt att locka ungdomar. Våra traditionella sätt att marknadsföra kommu nens arbete, dvs genom annonser och på hemsidan kan vara del av förklaringen. Beroende på målgrup pen för dialogen bör även marknadsföringsmodel len diskuteras för att nå avsedd grupp. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 35 Kapitel 2. System för medborgardialog Västerås – System för ungdomsdialog Sammanfattning Ungdomsdialog började som ett projekt men är från den 1 april 2014 en permanent verksamhet. Beskrivning Västerås stad vill att alla som är unga ska känna att de har inflytande i de politiska beslut som tas. Det gäller förstås alla nämnder men särskilt viktiga är Barn- och Ungdomsnämnden och Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden. Ungdomsdialogen är öppen för alla mellan 12 och 20 år. Målet är att skapa en modell, en struktur, för dia log och samverkan mellan ungdomar och politiker som håller över tid. Dialogmodellen ska kunna ärvas av nya ungdomar och nya nämndpolitiker. Mål för verksamheten För att stärka arbetet med elevdemokrati och ung domsdialog ytterligare fattade nämnden beslut om att permanenta projektet Ungdomsdialog och god känna följande mål för verksamheten: >>Ungdomsdialog ska vara känt i alla nämnder. >>Dialogen sker med en mångfald av ungdomar. >>Ökat engagemang för demokrati bland ungdomar. >>Förankrad modell hos ungdomar 12–20 år. 36 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Maria Reisten , [email protected] Alma Husejnovic, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.vasteras.se/politikdemokrati/ invanardialog/Sidor/ungdomsdialog.aspx Verksamhetsområde: Inflytande Ungdomsdialog ordnar events och utbildar vad vi kallar ungdomskonsulter. Vi engagerar oss också in ternationellt för att se hur andra länder arbetar med att öka ungdomars inflytande i politiken. Läs mer på vår blogg och Facebooksida. Eller ring kontaktcen ter. Västra Götalandsregionen – System för medborgardialoger Sammanfattning Inför mandatperioden 2010–2014 beslutade hälsooch sjukvårdsnämnderna att utveckla, systematise ra och bredda formerna för sina medborgardialoger. Beskrivning Efter att under en mandatperiod ha arbetet relativt statiskt med medborgarråd som form för medbor gardialog ville nämnderna inför mandatperioden 2010–2014 utveckla och bredda sina medborgar dialoger. Tjänstemän på hälso- och sjukvårdsnämn dernas kansli fortbildade sig i ämnet. Inledande dis kussioner och workshops genomfördes i respektive nämnd. Samtliga ledamöter fick en anpassad utbild ning i medborgardialog. Efter diskussion och workshops fastställde nämn derna sina principer för medborgardialog. Princi perna innehöll bland annat inplacering på den så kallade delaktighetstrappan. Varje år fastställde sedan en arbetsgrupp bestå ende av nämndens presidium och tjänstemän en genomförandeplan för medborgardialog. Planen innehöll bland annat dialog/frågeområden, syfte, målgrupper och utifrån detta val av metod. Tjänstemän medverkade i planering och hjälpte till med stödmaterial, men medverkade inte vid själ va dialogerna. En mall för uppföljning/rapportering togs fram. Med denna som stöd gjorde tjänstemän en doku Hälso- och sjukvårdsnämnderna Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad Kontaktperson: Ann-Cathrine Gardendahl, administrativ chef, [email protected] Jörgen Andersson, kommunikatör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.vgregion.se/hsn1, www.vgregion.se/ hsn2, www.vgregion.se/hsn3 Verksamhetsområde: Styrsystem mentation av den genomförda dialogen. Dokumen tationerna gjordes i en enhetlig grafisk form, och innehöll en publik del samt vid behov en del för in terna kommentarer och reflektioner som lärdom. Dokumentationerna publicerades på nämndens webbplats och i fall där det var praktiskt möjligt gjordes även en direktåterkoppling till dialogdelta gare. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 37 Kapitel 2. System för medborgardialog Örebro – Handbok för medborgardialog Sammanfattning Utifrån den Handbok för förtroendevalda gällande medborgardialog har en handbok för tjänstemän utvecklats Kontaktperson: Kajsa Bodén, planerare, [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: Rutiner Två planerare på vårt förvaltningskontor samhälls byggnad fick i uppdrag att skriva en handbok som se dan godkändes av förvaltningscheferna på Tekniska förvaltningen och Stadsbyggnad. När ett utkast fanns bildades en arbetsgrupp med ett par handläg gare från varje förvaltningen. Utkastet processades under ca ett halvår. När arbetsgruppen var enig om skrivningarna samlades en referensgrupp med nya personer från förvaltningarna som fick ge sina syn punkter på förslaget. Därefter godkändes det av för valtningscheferna. Handboken har tagits upp i res pektive ledningsgrupper och även på olika enheter inom förvaltningarna. Resultatet är ett försök att ge stöd till den hand läggare som ska genomföra en medborgardialog. Både upplägg, praktiska tips och vad man ska tänka på i sitt upplägg. Det är ett levande dokument och när erfarenheter görs som platsar i handboken så skrivs de in. 38 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Erfarenheter >>Det tar tid innan man arbetat igenom ett doku ment men det har man igen. >>Förankringsprocessen är viktig. >>Att hålla dokumentet levande i en förvaltning är svårt man måste hela tiden påminna om att det finns och visa på nyttan av det. >>Det vi kommit fram till kan användas som en utgångspunkt för andra som vill göra en liknande handbok. >>En utveckling av handbok/rutiner för medbor gardialog med Barn och unga är under arbete. KAP IT EL 3 Dialog om visioner, strategier och utveckling Att involvera medborgarna i visioner, strategier och i utvecklingen av det lokala samhället blir allt viktigare. Både för att få kunskap om hur medborgarna ser på den plats de lever på och vad den kännetecknas av men också för att skapa kunskap om vilka utmaningar som kommunen, regionen och landstinget står inför. De exempel som finns under detta kapitel beskriver olika exempel på där medborgarna har involverats i arbetet med utvecklingsarbete både i närtid och på lång sikt och kring både ”mjuka” och ”hårda” samhällsfrågor. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 39 Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling Alvesta – Ny vision Sammanfattning Alvesta tidigare vision ”Vision 2010-strategi för ökad tillväxt inom Alvesta kommun” har tappat ak tualitet och passerat bäst föredatum och en ny vi sion behöver tas fram. Beskrivning Att arbeta med en vision är att lyfta blicken och att skapa en gemensam framtida målbild, gemensam ma värderingar och få en konkret koppling till mål och planer. För detta behöver frågor om kommu nens uppdrag och de viktigaste uppgifterna ställas och fördjupas. Kortfattat kan man säga att en vision används för att visa omvärlden vart kommunen är på väg, skapa gemenskap och delaktighet, vara en integrerad del i styrningen och grunden för de mål som fastställs. Alvesta har genomfört ett visionsarbete som om fattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invå nare, föreningar, företag, politiker och kommunan ställda att lämna synpunkter på Alvestas långsiktiga utveckling. Uppdraget från politiken var att ta fram förslag på en ny vision för kommunen samt förslag till utvecklingsplan för målstyrningsarbetet. Pro jektet startade med en heldag med fullmäktige med föreläsningar, grupparbete m.m. Vid medborgar träffar och via webben har över 450 svar kommit på de riktade frågor som ställts. 120 medborgare har deltagit vid fokusgruppsmöten. Ett delmål i projektet var att var och en kan iden tifiera sig med visionen och den bygger samhörighet med och lojalitet till den geografiska platsen. Starka, generella trender som individualisering, urbanisering och globalisering blev utgångspunkter att förhålla sig. Vidare har begreppet rådighet spelat en roll: kommunen råder ibland över och ibland inte över andras insatser och begränsas i sin egen verk samhet av bland annat kommunallagen. 40 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Kjell Rosenlöf, utvecklingschef, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.alvesta.se/Om-kommunen/Ny-vision/ Verksamhetsområde: Vision, utvecklingsplan Fullmäktige har tidigare beslutat om tre strate giska mål med tillhörande fokusområden. Visionen förutsattes hänga samman med målet att Alvesta ska vara attraktiv. De två andra strategiska målen är ett ekonomiskt överskottsmål samt personalpolitiskt mål attraktiv arbetsgivare-/medarbetare. Målet om attraktiv kommun ska ge inriktning för konkretisering av kommunens ambitioner för en god ekonomisk hushållning utifrån ett verksam hetsperspektiv. Den goda hushållningen innebär att verksamheten drivs kostnadseffektivt och ända målsenligt med hänsyn till demografiska förutsätt ningar och politiska prioriteringar. Ett förslag till ny vision, ”Alvesta integrerar lokalt boende med globala möjligheter”, med komplette rande text och förklaringar har skickats på remiss i två omgångar till Alvesta nämnder och styrelser samt lokala partier. Vid kommunstyrelsens andra behandling av förslaget i juni 2014 beslutades att ”hänskjuta det framtida arbetet och beslut med vision för Alvesta kommun till den nya majoriteten”. I den andra re missomgången kompletterades materialet om för slaget till vision. Detta innebär att visionsarbetet ska återupptas då en politisk majoritet har etable rats för mandatperioden 2015–2018 Arvika – 40 medborgardialoger Sammanfattning Mål för arbetet är att genom en förbättrad medbor gardialog få bättre långsiktig och kortsiktig plane ring, ökad legitimitet för politiskt arbete, en bättre uppfattning om medborgarnas förväntningar, ett vitaliserat fullmäktige och öka de förtroendevaldas kännedom om hur folk tycker och tänker. Kontaktperson: Göran Bryntesson, [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: Planering 2007 utsågs två beredningar, som inför 2011 döptes om till ”Kommunfullmäktiges framtidsgrupper” om vardera 13 ledamöter. Grupperna har tilldelats upp drag av KF:s presidium, som man jobbat med under en eller två terminer, uppdragen har varit övergri pande och framtidsinriktade. Exempel på uppdrag; att i dialog med medborgarna fundera över Hur ska vi bo i Arvika 2021? Hur blir vi bli friskare? Hur ser vi på miljö och klimatsituationen? Hur ska vi ut veckla hamnområdet i Arvika? Hur ska vi öka Arvi kas attraktionskraft? Hur ska vi utveckla Arvika som kulturkommun? Totalt har 12 framtidsstudier gjorts i dialog med Arvikas invånare. Efter varje framtidsstudie har grupperna lämnat en skriftlig rapport till fullmäk tige Efter presentation av rapporten i fullmäktige har det följt en diskussion. Metoder som har använts är offentliga möten, ga tusamtal, besökt föreningar, intervjuer genom ring kvällar, fokusgrupper, seminarier, planeringsmöten på olika ställen, medborgarpanel, föreläsningar och workshops, facebooks-grupper och deltagande i konferenser. Utvärderingar har genomförts på ar betet. I dessa har ledamöterna i framtidsgrupperna och övriga ledamöter i fullmäktige deltagit. I den medborgarundersökning som genomförs har fram tidsgruppernas arbete berörts. Det som framkommit är; man har upplevt att le gitimiteten för politiskt arbete har stärkts, att med borgardialogen har stärkts avsevärt, man tycker att de arbetsformer man tillämpat varit bra och effek Webbadress där mer information finns: www.arvika.se tiva, gett mycket information av stort värde, man menar att framtidsgruppernas arbete väsentligen har vitaliserat fullmäktige, fler ledamöter är aktiva än tidigare, att arbetet i framtidsgrupperna är en utmärkt politikerutbildning, kontakt med så många människor utvecklar den politiska kompetensen och att framtidsgruppernas arbete varit värdefullt i Arvika kommuns politiska organisation. I genomförda medborgarundersökningar har in dex för ”allmänhetens delaktighet”, ”insyn”, ”förtro ende för kommunens politiker” förbättrats sedan detta arbetssätt infördes. Sammantaget kan man konstatera att det under de senaste 7–8 åren förts mer samtal mellan för troendevalda och medborgare i Arvika än någonsin tidigare. Alla aktiviteter som genförts har dokumen terats och man kan konstatera att drygt 9000 in vånare, mer än var tredje kommuninvånare, under denna tid har varit i personlig kontakt med någon förtroendevald i fullmäktige och samtalat om aktu ell framtidsfråga. Medborgarna uppskattar när förtroendevalda sö ker upp dem och vill lyssna och prata, att det varit bra att vi i dessa samtal agerat i fullmäktigejackan. Det har varit en poäng i att de förtroendevalda själva mött allmänheten, exempelvis i fokusgruppsinter vjuer utan någon tjänstemannamellanhand. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 41 Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling Boden – Medborgardialog för ny utvecklingsplan Sammanfattning Målet var att ta fram underlag för en kommunal vi sion och en utvecklingsplan, Den togs av kommun fullmäktige i juni 2009. Kontaktperson: Nils Sundsberg, informationschef, [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: Utvecklingsplan Dialogen genomfördes vår och höst 2008. Den gick till så att kommunfullmäktiges ledamöter mötte invånarna i olika forum. Det var dörrknackning, möten i byar, möten till företagare och intresseor ganisationer med flera. Dialogen gjordes efter en viss struktur som sedan dokumenterades och låg till grund för utvecklingsplanen. Den strukturerade dialogen uppskattades av Bo denarna. När den dessutom ledde till en utveck lingsplan som var uppbyggd från ett önskvärt fram tida läge år 2020 och det gick att se hur det skulle förverkligas så kändes resultatet konkret för de flesta. 42 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Erfarenheten visar att en dialog på ett lite mer okonventionellt sätt uppskattas och såväl företagare som invånare bedömde då att det demokratiska in flytande på kommunens utveckling ökade i och med Bodendialogen. Eskilstunas varumärkesresa Sammanfattning En plats varumärke ägs gemensamt av alla de som bor och verkar på platsen. För att utveckla varumär ket krävs ett brett nätverksarbete för att gemensamt skapa en attraktiv och framgångsrik plats att bo på, besöka och verka i. Beskrivning Det har varit utgångspunkten för den varumärkes resa som Eskilstuna kommun genomförde 2012– 2014 och som fortfarande pågår. Vidare har det fun nits en grundmurad övertygelse om att invånarnas tankar, synpunkter och uppfattningar om platsen ska ligga till grund för val av position och varumär keslöfte. När varumärkesplattformen beslutades i januari 2014 var det i bred politisk enighet. Anled ningen till detta var den omfattande involveringen under processen. Kontaktperson: Eva Norberg, kommunikationsdirektör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.eskilstuna.se Verksamhetsområde: Varumärkesbygge Hösten 2013 Några av de aktiviteter som har genomförts under varumärkesresan Förslag till varumärkesplattform arbetades fram av en varumärkesgrupp med representation från kom mun, näringsliv, föreningsliv, högskola och Science Park och marknadsbolag. Öppna möten genomfördes där förslaget till platt form presenterades och där deltagarna diskuterade innehållet och lämnade förslag på förändringar. Hösten 2012 Januari 2014 Omfattande förankringsrunda inför varumärkesar betet med möten med politiker, kommunala förvalt ningar, föreningsliv, näringsliv, högskola, offentliga verksamheter, etc. Totalt genomfördes ca 50 möten och seminarier. En varumärkesundersökning genomfördes där 1000 invånare tillfrågades om deras bild av Eskil stuna. Plattformen beslutades i kommunfullmäktige och i styrelsen för Eskilstuna marknadsföring. Våren 2013 Workshops genomfördes vid sex olika tillfällen med näringsliv, föreningsliv, besöksnäringen, pensio närsråd, invandrarråd och invånare. Totalt deltog ca 350 personer. Interaktivitet i digitala medier där invånarna och intressenter gemensamt byggde ordmoln för vad de ville att Eskilstuna skulle vara känt för i framtiden. Hösten 2014 Strategi och kommunikationskoncept arbetades fram utifrån varumärkesplattformen. Förslag till strategi och kommunikationskoncept presenteras för näringsliv, kommun och invånare för att få feed back och synpunkter. Kommunen startade en va rumärkesgrupp med representation från kommun, näringsliv, föreningsliv, högskola och Science Park och marknadsbolag som ska bidra i arbetet med im plementering av varumärkeskonceptet. Kommunen startade också ett ambassadörsnätverk. Januari 2015 Lansering av Varumärket Eskilstuna. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 43 Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling Gislaved – Demokratidag Sammanfattning Under 2012 och 2013 pågick ett medborgardialog projekt i Gislaveds. Projektets huvudsakliga syfte och mål var att utveckla kommunens metoder för att öka dialogen med medborgare, företag och för eningar. Kontaktperson: Eva Gardelin-Larsson, kanslichef, [email protected] Anna Sanell, utredare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.gislaved.se/medborgardialog Kommunfullmäktige beslutade i maj 2011 att starta ett medborgardialogprojekt och att tillsätta en De mokratiberedning. Uppdraget för demokratibered ningen var att pröva olika metoder för medborgar dialog och därefter sammanställa erfarenheterna i en handbok. Detta exempel är en av de fem dialoger som genomfördes. Demokratiberedningen arrangerade ”Demokra tidagar” i samband med Gislaveds kommuns Hälso vecka. Lördagen den 20 oktober samlades 160 kom muninvånare i kommunhuset till en dag med fokus på demokratifrågor, mänskliga rättigheter, barns och ungdomars rättigheter och mångfaldsfrågor. Organisationer som arbetar med demokratifrågor ställde ut och presenterade sin verksamhet. Alex andra Pascalidou föreläste om demokratins upp förs- och nerförsbackar och Susanne Josefsson, vice ordförande i demokratiberedningen, berättade om kommunens projekt medborgardialog. Finnvedens Kadrilli dansade finska folkdanser. Dagen avsluta des med ett dialogcafé där kommuninvånare och förtroendevalda träffades, fikade och diskuterade. Caféets tema var ”Vad vill du att kommunen satsar på under 2014?” Demokratidagen blev välbesökt och lyckad. Det var mycket bra att bjuda in en ”känd” person som dragplåster och Alexandra Pascalidous föreläsning lockade mycket folk. En hel dag med fokus på demo krati och mänskliga rättigheter var ett bra koncept. Själva aktiviteten dialogcafé under eftermiddagen 44 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Inflytande kunde ha utformats annorlunda. Själva metoden fungerade väl, men områdena som diskuterades blev för abstrakta eftersom deltagarna skulle lämna förslag/underlag till kommunstyrelsens arbete med konkretiserade mål. Lärdomen är att inte genom föra aktiviteter med för abstrakta frågeställningar. Projektet och kommunens medborgardialogar bete utvärderades i SCB:s medborgarundersökning 2013. Resultatet visade att 36 procent (579 svarande) av kommuninvånarna kände till kommunens arbete med medborgardialog. Det var framförallt i grup perna 18–24 år, 25–34 år och 45–54 år som flest per soner hade deltagit i någon av kommunens dialog aktiviteter under åren 2012–2013. I åldersgruppen 25–34 år låg medelvärdet högst 7,3 (skala 1–10) avseende frågorna om invånarna trodde att medborgardialogaktiviteter kunde vara en bra möjlighet att påverka politiska beslut, få kun skaper om hur kommunens organisation fungerar, tycka till och påverka samhällsutvecklingen, samt utveckla den lokala politiken. Medelvärdet var lägst i åldersgruppen 55–64 år och låg på 6,1. Gislaved – Unga som kommunutvecklare Sammanfattning Under 2012 och 2013 pågick ett medborgardialogprojekt i Gislaved. Projektets huvudsakliga syfte och mål var att utveckla metoder för att öka dialogen med medborgare, företag och föreningar. Beskrivning Fullmäktige beslutade i maj 2011 att starta ett med borgardialogprojekt och att tillsätta en Demokrati beredning. Beredningen bestod av elva kommun fullmäktigeledamöter och alla partier i fullmäktige var representerade. Beredningen fungerade som styrgrupp för projekt medborgardialog och arbetade med att öka invånarnas delaktighet. Detta exempel är ett av de fem dialoger som genomfördes. Under sommaren 2013 hade sammanlagt 15 ung domar mellan 15–17 år feriepraktik i Gislaveds de mokratiprojekt. Demokratiprojektet ingick som en del i projekt medborgardialog och ungdomarna kallades för kommunutvecklare. Syftet med kom munutvecklarna var att ungdomarna skulle studera olika områden inom den kommunala verksamhe ten med utgångspunkt från barnkonventionen och därefter lämna förslag på förbättringsåtgärder. De skulle även föreslå former för ungdomsinflytande i Gislaveds kommun. Ungdomarna var uppdelade i tre grupper om fem och grupperna jobbade sammanlagt tre veckor var. Feriepraktiken inleddes med att ungdomarna fick utbildning i barnkonventionen. Därefter fick de oli ka uppdrag att genomföra med utgångspunkt från artiklar i barnkonventionen. Bland annat stude rade de tillgängligheten på kommunens lekplatser, hur elevinflytandet ser ut i skolan, med mera. Deras resultat sammanställdes i en film, tidning och bok samt presenterades för tekniska nämnden, barnoch utbildningsnämnden och demokratiberedning en som sedan också svarade på feriepraktikanternas förslag. Kontaktperson: Eva Gardelin-Larsson, kanslichef, [email protected] Anna Sanell, utredare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.gislaved.se/medborgardialog Verksamhetsområde: Inflytande Satsningen på kommunutvecklare var mycket lyckat. Både ungdomarna och politikerna var nöjda med projektets uppdrag och genomförande. Gisla ved har som målsättning att fortsätta att arbeta med konceptet kommunutvecklare under kommande fe riepraktik perioder. Projektet och kommunens medborgardialogar bete utvärderades i SCB:s medborgarundersökning 2013. Resultatet visade att 36 procent av kommuninvå narna kände till kommunens arbete med medbor gardialog. Det var framförallt i grupperna 18–24 år, 25–34 år och 45–54 år som flest personer hade del tagit i någon av kommunens dialogaktiviteter under åren 2012–2013. I åldersgruppen 25–34 år låg medelvärdet högst 7,3 (skala 1–10) avseende frågorna om invånarna trodde att medborgardialogaktiviteter kunde vara en bra möjlighet att påverka politiska beslut, få kun skaper om hur kommunens organisation fungerar, tycka till och påverka samhällsutvecklingen, samt utveckla den lokala politiken. Medelvärdet var lägst i åldersgruppen 55–64 år och låg på 6,1. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 45 Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling Göteborg – Värdedialog med politiker i Västra Hisingen Sammanfattning Efter deltagande i SKL´s nätverk ”Utveckling av kultur och värderingar” har politikerna i stadsdels nämnden Västra Hisingen genomfört medborgardi aloger med fokus på att ha öppna samtal med invå narna utifrån temat Leva och bo i Västra Hisingen. Beskrivning Målet med dialogerna var att hitta nya sätt att ha dialog med invånarna för att öka delaktighet och in flytande. På lång sikt handlar det om att öka tillit och förtroende för demokratin. Dialogerna har genom förts i anslutning till olika evenemang där invånarna har funnits. Dialogerna har blivit en positiv erfaren het för de deltagande politikerna och öppnat intres set och möjligheten för ytterligare dialoger. Syftet med deltagandet vid evenemangen har va rit att lyssna och samtala om vad invånarna tycker är viktigt. Mötet med människor har varit i fokus. För att underlätta för politikerna att starta samtalet med invånarna fick varje politiker en uppsättning färgade kort med rubrikerna ”trygghet”, ”arbete”, ”skola”, ”må bra”, ”bostad” och ”annat”, vilket var samma teman som ingick i ett långsiktigt arbete om att utjämna livschanser på Hisingen. De fick också tips på att samtalet kunde hållas utifrån nuläge och önskat läge i stadsdelen kopplat till rubrikerna. Samtalen dokumenterades på färgglada post-it lap par som sattes upp på tältväggen så att alla kunde se. Dessa tankar och synpunkter togs sedan tillvara i ar betet om utjämnade livschanser. 46 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Ulrika Stöök, utvecklingsledare, [email protected] Verksamhetsområde: Värderingar Barnen i olika åldrar fick möjlighet att rita mun nar på ansikten på ett papper utifrån samma teman som de vuxna; glad, ledsen osv. De fick även fritt rita ”Mitt Biskopsgården”/”Mitt Torslanda” på stora ark. På så sätt fick vi också med oss barnens röster. Det var mycket uppskattat med närvaron av nämnden på dessa utåtriktade evenemang i stads delen. Många passade på att prata om de frågor som var angelägna för dem och förvaltningen fick samti digt underlag som vi behövde till pågående arbete. En sammanfattning av vad som kom fram redovisa des sen på Medborgarkontoret. En annan viktig lärdom är att denna typ av dialog har varit en positiv erfarenhet för de politiker som varit med. Det har gjort att intresset för dialoger med invånarna har ökat och öppnat upp för andra typer av dialoger. Lärdomar är att det är viktigt att vara synliga på de arenor där invånarna rör sig och att det inte behöver vara ett så märkvärdigt upplägg. Mötet och samtalet är det viktiga. Haparanda – Demokrati och delaktighet Sammanfattning Utveckling av ny ungdomspolitisk strategi. Beskrivning Under 2013 startas ungdomsarbetet i Haparanda om. Målet för arbetet är att engagera unga i framta gandet av en ny strategi. Målgruppen var unga i åk 8–9 och gymnasiet. Allt har genomförts under skol tid. Fokus har varit på demokrati och ungas hälsa. Arbetet med demokrati delades på två dagar och inleddes i maj då Demokratidag 1 genomfördes. Syf tet med första dagen var att ta reda på hur unga upp lever sin tillvaro och vad de önskar prioritera för or tens utveckling. Både vad de själva kan göra och vad kommunen bör göra. Eleverna bjöds på en interak tiv demokratiföreställning genomförd av Gycklar gruppen TRiX där man i föreställningen undersökte ungas syn på Haparanda. Föreställningen följdes av en workshop där processledare från Landsbygd 2.0 fördjupade sig i hur det är att vara ung i Haparanda. Ungdomarna gav svar på följande frågor: Vad inne bär det att vara ung? Hur är Haparanda idag? Vad är engagemang? Vad behöver jag för att trivas? Hur ser vår drömbild av Haparanda ut? Idéer för att göra Haparanda bättre som unga själva kan genomföra, idéer för att göra Haparanda bättre som politiker kan genomföra med unga. Resultatet utgjorde grunden till Demokratidag 2. Vi valde att genomföra dag 2 i samband med kom mun- och riksdagsvalet. Arrangemanget genomför des med hjälp av samma workshopsledare som tidi gare eftersom vi tror att igenkänning skapar större tillit. Vi valde metoden OPERA som är en demo kratisk metod oavsett hur stor gruppen är blir alla delaktiga samtidigt som den är strukturerad och gör att man får fram ett antal prioriterade områden. De Kontaktperson: Jytte Rüdiger, [email protected] Webbsida där mer information finns: www.haparanda.se Verksamhetsområde: Strategi unga samlades på Ungdomens hus där de delades in i grupper för att arbete med frågor rörande skola, kul tur, arbete, hälsa och framtid. Resultatet omvandla des till ett antal åtgärdsförslag som redovisades på plakat. Två från ungdomsrådet hade i uppdrag att förbereda frågor till en avslutande debatt mellan unga och politiker som arrangerades på torget mitt i staden. Debatten blev mycket uppskattad, välbesökt och väl genomförd. Exempel på frågor; Vad kommer ni göra dessa fyra år för att nå oss unga? Hur säkrar ni att våra utbildningar håller en hög standard även om utbildningen ges i Tornio? Hur kommer ni ar beta för att förbättra vägarna i Haparanda? Hur kan ni prioritera den lokala vården i Haparanda när det gäller äldrevård men också sjukvård? Demokratiarbetet fortsätter, ungdomarnas frå geställningar från debatten kommer nu att behand las av kommunstyrelsen samt skickas till berörda nämnder med målsättning att ta fram ett antal åt gärder. Vi planerar för nästa Demokratidag och det som diskuteras då blir vårt ungdomspolitiska hand lingsdokument fram till 2018. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 47 Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling Höganäs – Unga utvecklare Sammanfattning Under tre sommarveckor har åtta ungdomar i åldern 16 till 18 år arbetat som utvecklare i kommunen. Beskrivning Ungdomarna har jobbat med två olika uppdrag. Syf tet med dessa två uppdrag har varit att låta ungdo marna få möjlighet till att uttrycka sin mening, bli hörda och få återkoppling när det gäller kommu nens verksamhet och samhällsplanering. Fyra av ungdomarna fick i uppdrag att ta fram ett genomarbetat underlag till en barn- och ungdoms plan med en inriktning mot FN:s konvention om barns rättigheter. Den skulle innehålla bland annat konkreta åtgärder för hur kommunen kan arbeta med barn och ungdomars delaktighet i kommunen. För att uppnå det målet föreslår ungdomarna bland annat att Höganäs kommun bör satsa på att aktivt uppmärksamma och uppmuntra olika ungdomsfo rum där ungdomar öppet kan diskutera och infor meras kring sådant som händer i kommunen. De fick även en bild av hur de olika kommunala förvalt ningarna arbetar och hur de hör ihop. De har hand letts av kommunens ungdomssamordnare. Resulta tet har sedan legat till grund inför formulerande av en barn- och ungdomsplan. 48 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Johanna Nilsson/Anna Sundström, ungdomssamordnare Webbadress där mer information finns: http://www.hoganas.se/sv/Invanare/Upple va--gora/Folkhalsan-i-Hoganas-kommun/ Folkhalsomal-1--Delaktighet-och-inflytan de-i-samhallet/ Verksamhetsområde: Inflytande Karlskrona – Ökad tjänsteinnovation Sammanfattning Karlskrona kommun har med medel från VINNOVA genomfört en förstudie kring ökad tjänsteinnova tion inom offentlig kommunal verksamhet genom medborgarmedverkan. Kontaktperson: Fredrik Sjölin, utvecklingschef IT, kommunledningsförvaltningen, [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: Tjänsteutveckling Förstudien har tagit fram och testat en modell för att tillvarata medborgarnas synpunkter och innova tiva idéer. Modellen innehåller tre steg. 1. Förstå-fasen. Förstå medborgarens behov och problem samt prioritera behoven tillsammans med medborgarna. 2. Skapa-fasen. Skapa innovativa lösningar som uppfyller de identifierade och prioriterade beho ven. 3. Införa-fasen. Införa nya kvalitativa tjänster och arbetssätt. Fem olika möten med medborgarmålgrupper har genomförts med syfte att hitta innovationsidéer, problemområden och få kännedom om hur kommu nen uppfattas som tjänsteleverantör. Fyra av träf farna var med företagargrupper. Det femte mötet användes för att träffa en pensionärsgrupp. Grupperna problematiserade kring behov som inte i dagsläget möts av kommunen på ett bra sätt. Alla möten genomfördes i workshopform där vi med hjälp av en moderator fokuserade på Förstå-fasen. Alla tillfällena gav värdefullt material att analysera och använda i nästa fas. Under träffarna har även nyckelpersoner från tre förvaltningar och ett kom munalt bolag deltagit. Under projektet har ett fo kusgruppsmöte i Skapa-fasen genomförts med ut gångspunkt i ett problemområde identifierat på en av workshoparna i Förstå-fasen. Detta har resulterat i att ansvariga personer från verksamheten har träf fat företagare och deras kunder för att tillsammans ta fram en ny skyltpolicy för Karlskrona. Arbetet med policyn utgår från kundernas behov och skrivs om på ett sådant sätt att ansökningar blir lättare och reglerna tydligare. Det resulterar också i att hante ringen internt blir effektivare, mindre handläggning och bättre kvalitet på inkommande ansökningar vil ket resulterar i kortare handläggningstider. Inom projektet har en användarcentrerad pro cessmodell tagits fram som går att använda i hela den kommunala organisationen. Det ger verksam heterna ett nytt verktyg för att skapa tjänster där medborgaren är i centrum och delaktiga genom hela processen från idé till färdig tjänst. Projektet har testat ett antal metoder såsom strukturerad och modererad workshop och fokusgrupper. Resultatet av dessa möten har ökat den interna medvetenheten och vikten av att utgå från ett uti från och in-perspektiv istället för ett mer traditio nellt inifrån och ut-perspektiv och på så sätt sätta kunden i fokus. Många idéer har kommit fram. Exempel är att handläggningstider behöver förkortas, ärendestatus måste förmedlas bättre, tydligare kontaktvägar, att öppna och tillgängliggöra information på nya sätt för att öka förståelse och dialog, att använda karta för att visualisera data och erbjuda medborgaren nya och mer attraktiva sätt att konsumera informa tion. Projektet har skapat nya samarbetsytor mellan medborgarna, olika förvaltningar och kommunala bolag samt spridit information och resultat till led ningsgrupper och politiker. Projektet visar att det går att hitta nya sätt att involvera och kommunicera med medborgare för att bättre förstå och möta med borgarnas behov. Att sätta medborgarnas behov i centrum skapar ett nytt ´mind set´ i organisationen och kräver nya metoder och arbetssätt. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 49 Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling Karlskrona – Vision Karlskrona 2030 Sammanfattning Dialog för en gemensam vision för Karlskrona 2030 Beskrivning Målet med arbetet var att ta fram en ny gemensam vision för Karlskrona kommun. I detta arbete ut gjorde medborgardialog en central del. En kampanj ”Hur ser ditt Karlskrona ut 2030?” genomfördes in ledningsvis för att väcka intresse och få igång dialo gen kring framtidsfrågor där ett antal personer fick beskriva sina framtidsbilder. Med det materialet som utgångspunkt genomfördes workshopar med politiker och förvaltningschefer där områden som bedömdes som särskilt avgörande för Karlskrona kommuns utveckling togs fram. Processen leddes av upphandlad processledare som även genomförde djupintervjuer med opinionsbildare och tre fokus grupper med ungdomar. Därefter genomfördes en medborgardialog i form av en dialogturné på ett an tal olika platser i kommunen under två veckor. Sammanlagt genomfördes 16 dialogmöten med olika inriktning – allmänna möten som var geogra fiskt spridda på olika platser i kommunen, tematiska möten dit företrädare för särskilda intressen och sammanslutningar bjöds in. Exempel på tematiska möten är Ungdomskarlskrona, Kulturkarlskrona, Företagargrupper, Föreningar, Besöksnäringen samt särskilda möten med Kommunala pensio närsrådet och Kommunala handikapprådet. Totalt deltog 300 personer i de olika mötena och ett 50-tal inlägg med synpunkter och förslag lämnades via sär skilt formulär på webben. 50 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Ingrid Augustinsson Swennergren, kommundirektör, ingrid.augustinssonsvennergren@karls krona.se Webbadress där mer information finns: http://www.karlskrona.se/karlskrona2030 http://www.karlskrona.se/sv/Nyheter-start sidan/Hur-ser-ditt-Karlskrona-ut-2030/ http://www.karlskrona.se/sv/Om-kommu nen/Fakta-om-Karlskrona/i-Karlskrona/ Tidigare-nummer/i-Karlskrona1/Hur-serditt-Karlskrona-ut-2030/ Verksamhetsområde: Vision Information om processen och dess resultat kun de under hand följas via kommunens webb och via hushållstidningen i Karlskrona. En ny gemensam vision för Karlskrona antogs av kommunfullmäk tige i november 2012, Vision Karlskrona 2030. I denna konstateras att visionen endast kan omsättas till konkreta handlingsplaner genom samverkan och med gemensamma krafter i samhället och att all mänheten, näringsliv och andra företrädare bjuds in att vara med och tillsammans forma ett fortsatt att raktivt Karlskrona. Lerum – Medborgardialog om Näringslivsstrategi Sammanfattning Beredningen för näringsliv och turism fick i början av 2011 ett uppdrag av fullmäktige att ta fram en nä ringslivsstrategi för Lerums kommun. Kontaktperson: Elin Elebring, utvecklingssekreterare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.lerum.se/medborgardialog Syftet med strategin är att göra kommunen attraktiv för företagare och öka antalet arbetstillfällen inom kommunen med visionen ”Sveriges ledande mil jökommun 2025” i fokus. För att ta fram strategin genomförde beredningen en dialog med inbjudna företagare och aktörer som har ett intresse i Lerums näringsliv bland annat Chalmers, Business Region Göteborg, rektorer, studievägledare. Totalt deltog 51 personer varav 17 var kvinnor och 34 män. I ja nuari 2012 fattade kommunfullmäktige beslut om näringslivsstrategin. Processen Dialogen inleddes med en övning där deltagarna fick tänka sig 10 år fram i tiden med hjälp av en berät telse. Metoden för dialogen var en modifierad form av öppet forum och tre utvecklingssekreterare fung erade som processledare under kvällen. Deltagarna var inbjudna till en tre timmar lång dialog. Under det första av de två dialogpassen genomförde delta garna brainstorming utifrån frågeställningen – ”Tio år framåt i tiden – Hur ser ett optimalt näringslivs klimat ut i en kommun, som gör att företag etablerar sig och kan växa där?”. Vid varje bord fanns en be redningsledamot som ledde diskussionen och en av deltagarna utsågs till sekreterare. Efter genomförd brainstorming fick varje bord enas om att prioritera två näringslivsteman att diskutera vidare om. Varje bord gavs tillfälle att redovisa vilka teman man valt ut. De prioriterade temaområdena samlades in av utvecklingssekreterarna, sorterades och sattes upp i grupper på skärmar. Utvecklingssekreterarna ka tegoriserade och slog ihop upprepade temaområden så att det blev 6 olika områden att jobba vidare med vid de 6 borden. Varje bord fick inledningsvis ett av de sex temaområdena var att diskutera utifrån frågan ”Hur kan vi uppnå visionen om framtidens näringslivsklimat?” Dokumentation gjordes av en ansvarig ”sekreterare” och en ledamot från Bered Verksamhetsområde: Näringsliv ningen för näringsliv och turism agerade samtalsle dare vid varje bord. Vid två tillfällen erbjöds möjlig het till frivillig rotation för att alla under en stund skulle kunna sitta vid det bord där den fråga man var mest intresserad av diskuterades. Resultatet Beredningen använde det material som samlats in under dialogen som en del i underlaget för att ta fram en näringslivsstrategi. Utöver denna dialog gjorde beredningen studiebesök, hade dialog med UF-företag, dialog med medborgare på gator och torg, debatt i fullmäktige och möte med lokala före tagarföreningar. I näringslivsstrategin kan man tyd ligt se att de åsikter och tankar som framkom under det öppna forumet gett avtryck för vad som priorite rats i näringslivsstrategin. Lärdomar Inbjudningarna till dialogtillfället skedde genom personlig kontakt av politikerna i beredningen, vilket var en framgång genom att många av de som blivit kontaktade och tackat ja dök upp. Av totalt 60 anmälda kom 51 deltagare däremot är det viktigt att tänka på vem du bjuder in och på vilka sätt ditt kon taktnät begränsar urvalet. I detta fall fick vi en över representation av män. Deltagarna fick under kvällen möjlighet att läm na ifrån sig kommentarer och synpunkter som inte hörde till dialogens övergripande frågeställning, för att mer praktiska frågor inte skulle stå i vägen för ett framtidsfokus. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 51 Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling Mora – Näringslivsstrategi Sammanfattning Ett framgångsrikt näringslivsklimat bygger på ett gott samarbete mellan kommun, företag och fören ingar. Ett led för att åstadkomma detta är att ta fram en väl förankrad näringslivsstrategi. För att försöka ta reda på vad det stora raset i Svenskt näringslivs ranking av företagsklimatet be rodde på, genomförde vi också en enkät ställd till näringsidkare i kommunen. Vi ställde frågor om hur man såg på kommunens bemötande samt vilka frågor man önskade att kommunen borde fokusera kring och fokusera på för att förbättra för närings livet i kommunen. Enkäten genomfördes under no vember-december 2013. Beskrivning Kommunstyrelsen beslutade i april 2014 om process och projektplan för framtagande av näringslivsstra tegi. I processen ingick dialogmöten med företag i hela kommunen. Därför genomfördes frukostmö ten i tre socknar samt två dialogmöten i Mora tätort med sammanlagt närmare 150 företag. Resultatet har landat i en tydlig inriktning i fokusområden för kommunens eget arbete för att skapa förutsätt ningar för en god näringslivsutveckling i hela Mora kommun. Beslut väntas i kommunfullmäktige i de cember 2014 och delar av strategin kommer att in arbetas i kommunplanen för 2015. Utifrån genom förda dialoger kommer sedan handlingsplaner att utarbetas med företagen. Hittills kan vi se att det positiva är en god förank ring av strategin hos många av våra företag och be slutsfattare. Särskilt bra är förankringen då resulta 52 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Margareta Hallander, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.mora.se Verksamhetsområde: Näringsliv tet ser ut att vara hållbart trots ett majoritetsskifte i kommunpolitiken. Hos många företagare finns även en vilja att ta arbetet vidare till något mer och större, vilket också ger att möjligheten för att det framtida arbetet med att genomföra strategin och omsätta den i hand lingsplaner och aktiviteter som blir genomförda är större än om arbetet inte bedrivits i dialogform. För att arbeta med dialogform krävs också att man i nya grupperingar först förklarar varför det är viktigt att målgruppen avsätter tid för att vara delak tig. En förståelse för detta är nödvändig, särskilt när det handlar om företag som ofta lever i synnerligen tidspressad tillvaro. Återkoppling kommer att ske dels via närings livsrådet, som föreslås få till uppgift att följa upp de handlingsplaner och överenskommelser vi avser ingå för genomförandet, men även via våra ordi narie forum såsom nyhetsbrev, frukostträffar och branschmöten. Mora – Dialog kring integration och flyktingmottagning Sammanfattning Dialogmöten kring öppnande av boende för ensam kommande barn; öppnande av asylboende i kom munen; lansering av projekt kring flyktingguide/ språkvän. Beskrivning I januari 2012 bjöds allmänheten in till en träff kring öppnandet av ett kommunalt drivet boende för en samkommande barn. Målet var att sprida informa tion om vad verksamheten innebär och hur den kommer att drivas för att skapa en bredare förank ring för verksamheten i samhället. Allmänheten fick besöka lokalerna och prata med medarbetare kring verksamheten. Totalt kom omkring 150 besökare och besökarna upplevdes som nöjda. Svårt att mäta vilka effekter det gav ut i samhället. I september 2014 anordnades ett dialogmöte i samarbete med Migrationsverket, Frösunda viksparken och Hero Sverige AB kring öppnandet av ett asylboende i kommunen. Målet var att informera allmänheten om att det skulle öppnas ett asylboen de samt vad det innebär för Mora kommun och kom muninvånarna. Inbjudan spreds via sociala medier och hemsidor. Mötet inleddes med en presentation av Hero Sverige AB och deras planer för verksam heten. Hero är det företag som driver asylboendet. Därefter fanns utrymme för dialog bland deltagarna och företrädarna för de olika aktörerna. Det deltog ca 150 personer. Tyvärr stördes mötet av att Svenska motståndsrörelsen deltog med syfte att störa och sprida propaganda. Mötet upplevdes ändå som me ningsfullt och nödvändigt. Dock har det även efter dialogmötet funnits fortsatt stort behov av kommu nikation och dialog. Kontaktperson: Magnus Nordahl, integrationschef, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.mora.se Verksamhetsområde: Integration och flyktingmottagande I oktober 2014 anordnades en informationsträff kring lanseringen av ett projekt kring flyktigguide/ språkvän. Inbjudan spreds via hemsida, sociala me dier och annonsering. Besökarna bjöds på mat från olika kulturer och fick en presentation av projektet samt möjlighet att ställa frågor. Syftet med dialog träffen var även att hitta personer som vill engagera sig som flyktingguide/språkvän, hitta personer som vill få en flyktingguide/språkvän samt skapa dialog om olika kulturer och mellan olika kulturer. Som en del i det genomfördes en social övning i form av ord bingo. Det deltog omkring 100 personer och resulte rade i att vi fick in omkring 30 anmälningar till att bli eller få flyktingguide/språkvän. Sammanfattningsvis har vi lärt oss att dialogmö tet är ett bra sätt att skapa förståelse och förankring för olika former av verksamheter som är nya i kom munen. Att träffas och diskutera visar på hur viktigt vi ser på deltagarnas synpunkter och att vi är intres serade av att lyssna. Att skapa sådana möten visar på ett gott bemötande vilket även underlättar om man ska kommunicera kring något som inte alltid upp fattas som positivt från alla kommuninvånare. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 53 Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling Nacka – Advisory Board Sammanfattning Advisory Board (AB) som är en del av Karriärgalleri an, har varit verksam i snart två år. AB fungerar som ett rådgivande organ till tjänstemän i kommunen i högaktuella frågor. Beskrivning I gruppen finns 12 ungdomar i åldern 16–24 som tillsammans representerar samtliga kommundelar i Nacka. Samtliga enheter i Nacka kommun har möj lighet att lyfta olika frågeställningar som är aktuella inom just deras område. Möten sker 1 gång per må nad och inkommande frågeställningar konkretise ras genom frågor såsom, vårt behov – vad undrar vi? Och, vad är önskat resultat? Ungdomarna i Advi sory Board uppmanas att i sina egna nätverk samla in åsikter inför kommande möte. Innan diskussio nerna börjar gör enheten en kort presentation av bakgrund till frågeställning. Sedan angrips fråge ställningen på flera sätt och i olika konstellationer. Öppna diskussioner varvas med gruppdiskussioner och eget arbete. Den information som ungdomarna samlat in när de frågat sin omgivning lyfts också fram på olika sätt. Karriärgallerian sammanställer och återrapporterar resultaten till samtliga parter och följer inom rimlig tidsplan upp med beställande enhet för att återkoppla till medlemmarna i AB. Advisory Board har behandlat flera olika frågor genom åren. Frågor kan kopplas till bland annat områden som psykisk ohälsa, missbruk hos unga, ensamkommande flyktingbarn och kopplingen mel lan skola och arbetsliv. Ca 20 ungdomar från Nacka har under åren fått möjlighet att komma med sina åsikter och tankar kring dessa frågor och vi har på så sätt ökat framförallt unga människors möjlighet till inflytande i kommunen. Några konkreta resultat från åren som gått: >>Under temat ”ensamkommande flyktingung domar” funderade ungdomarna kring vad unga flyktingar kunde tänkas behöva när de kom till Sverige. Något som de kände behövdes var ett extra stöd till ungdomarna. De var sedan med och 54 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Emmelie Söderholm [email protected] Webbadress där mer information finns: www.nacka.se/ungtinflytande Verksamhetsområde: Inflytande utvecklade idén med guider specifikt för ensam kommande flyktingbarn/ungdomar. Guiderna arbetar ideellt och introducerar den nyaanlände i lokalsamhället. Guider och ungdomar matchas utifrån gemensamma intressen och erfarenheter. >>Under temat psykisk ohälsa diskuterades vikten av kontaktnät och att ha något vettigt att göra utanför skolan. Föreningslivet togs upp som en funktion som kunde minska utanförskap och psykisk ohälsa. Utifrån egen erfarenhet såg ung domarna i AB att det var svårt att veta vad som egentligen fanns på föreningssidan och att man inte vet vem man ska vända sig till. De föreslog därför en föreningsmässa där unga Nackabor blev inbjudna att prata med olika föreningar och prova på olika aktiviteter. De fick sedan vara involve rade kring vilka föreningar som skulle bjudas in, vad som var viktigt att tänka på för att göra så många som möjligt delaktiga och hur man skulle marknadsföra mässan. Under åren med Advisory Board har vi sett att ung domar är kapabla till otroligt mycket. Vi har lärt oss att unga medborgare vågar och vill mycket och inte är rädda för att prata öppet och tänka stort. Något som varit viktigt är det faktum att ungdomarna varit i olika åldrar, med olika bakgrund och representerat samtliga kommundelar. Detta har givit oss ett brett perspektiv och mångfald. Piteå för alla – Med ökad mångfald Sammanfattning För att nå måluppfyllelse för målet ”Piteå präglas av en samhällssyn med mångfald som grund” har dia log genomförts med 1000 personer med fyra olika metoder. Beskrivning Förvaltningscheferna upplevde det svårt att nå handlingskrafthandlingskraft i arbetet med mång fald. Det fanns därför ett behov av att öka kunskaper inom området och vi tog därför hjälpa av konsult företaget Miklo. Avtalet innebar dels en del med utbildning, dels behovsanalys, dels en del där Mi klo genom en slutrapport skulle lämna förslag på handlingsplan för Piteå kommun. Uppdraget var att genomföra en kartläggning av behov, med målet ta farm en definition och en handlingsplan för arbete med mångfald för högre måluppfyllelse. Vi använde två av de kanaler vi har för medbor gardialog. Unga tycker – öppen webbsida under en månad med både frågor till unga och en öppen del för att tycka vad de vill. 325 deltagare. Lunchdialo ger – en kanal där Piteå via lunchvärdar på samma dag besöker ett urval av lunchrestauranger. Lunch gästerna får ett frågekort där de tillsammans eller enskilt besvarar 2–3 frågor. 500 deltagare. Vi spred information genom vår hushållstidning ”Värt att veta om din kommun – Tema mångfald” som delas ut till alla hushåll. Alla förvaltningar inbjöds att delta i utbildning och att genomföra fokusgrupper. Totalt genomför des 16 fokusgrupper med 6–8 personer från olika målgrupper där urvalet utgick från de sju diskrimi neringsgrunderna. Exempelvis genomfördes dialo ger med fysiskt funktionsnedsatta, psykiskt funk tionsnedsatta, olika religioner, HBTQ, utlandsfödda som bott länge i Piteå, nyanlända utlandsfödda, ung domar, pensionärer, vuxna mitt i livet, föreningar med särskilt engagemang i frågan, m.m. Totalt del tog ca 100 pitebor. Samtalen genomfördes efter en särskild samtalsmall och dokumenterades likvär digt för att enkelt kunna sammanställas. Kontaktperson: Anna-Lena Pogulis kommunstrateg, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.pitea.se Verksamhetsområde: Mångfald Därefter genomfördes en Open space på gym nasieskolan och en Open space för allmänheten. Inbjudan gick ut tidigt och spreds via flera kanaler. För att möjliggöra brett deltagande sattes bussar in från vissa områden, språktolk och teckentolkar fanns. På gymnasiet deltog ca 60 personer och från allmänheten kom ca 180 personer. Deltagarna tog fram dagordningen och vilka frågor som skulle dis kuteras under dagen. Totalt var det ca 30 områden som lyftes. Särskild dokumentationsmall fanns vid varje bord. Under dagen så genomfördes dialoger på många sätt, vissa bord samtalade helt på engelska, andra via språktolkar, teckentolkar och naturligtvis även samtal helt på svenska. Arbetet har lett till beslut om en definition och en kommunövergripande handlingsplan för mångfald med åtta utvecklingsområden. Definitionen bygger på datainsamlingens tydliga budskap att alla ska känna sig välkomna och behövda. Piteå kommuns definition på mångfald har därför en bred och enkel ansats på ett svårt och komplext område. ”Ett Piteå för alla – med ökad mångfald”. Vår lärdom är vikten av att använda konsulter i ett lärande, att jobba med breda urval och ha metoder för urval så att så många målgrupper som möjligt nås. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 55 Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling Region Skåne – ”Jag vill att” Sammanfattning Medborgarnas synpunkter på utmaningar och möj ligheter samt egna tankar och drömmar kring Skå nes utveckling. Kontaktperson: Tommy Krizsán, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.skane.se/medborgardialog Beredningarna för medborgardialog (BMD) i Regi on Skåne genomförde under våren 2013 medborgar dialoger om Skånes utvecklingsstrategi 2014–2020, som en del av en bred dialog som Regionala tillväxt nämnden (RTN) initierade. Syftet var att ta del av olika synpunkter på vilka utmaningar respektive möjligheter medborgarna ser som särskilt viktiga för Skånes utveckling samt att få en bild av medbor garnas drömmar och tankar om Skånes framtid. Dialoggrupper bildades med Skånes fyra hörn som utgångspunkt. Rekryteringen skedde främst bland tidigare dialogdeltagare i den s.k. Skånedia logen och en kompletterande rekrytering genom fördes via skolor, arbetsmarknadsenheter samt i den idéburna sektorn för att öka bredden av delta gare. Mot bakgrund av frågans komplexitet träffades grupperna vid två tillfällen med två veckors mellan rum. Politiker från BMD deltog i samtalen i respek tive grupp. Vid det första mötet prioriterade deltagarna de viktigaste områdena för Skånes utveckling och sam talade om motiven till sina val. Inför det andra mö tet kunde man ta del av ett diskussionsunderlag med Skånes möjligheter och utmaningar i framtiden. Det andra mötet inleddes med en redovisning av priori teringarna i de övriga dialoggrupperna som diskute rades tillsammans med en förtroendevald från RTN. Avslutningsvis fick deltagarna formulera sina egna tankar om ett framtida Skåne. Resultaten i rapporten ger en mångfald av med borgarnas bilder av ett framtida Skåne och utgör en 56 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Regional utveckling del av det fortsatta arbetet med utvecklingsstrate gin. De områden som framhölls som särskilt viktiga för utvecklingen var skolan/utbildningen, folkhäl san/sjukvården samt arbetsmarknaden. Däremot resonerade deltagarna mer framtidsorienterat i sina drömmar, tankar och önskningar kring det Skåne de vill leva i. Man framhöll i lägre grad det som är vik tigt för dem personligen, utan resonerade i huvud sak kring det som gagnar det gemensamma samt visade en tydlig och uppriktig omsorg om såväl barn och ungdomar som om de äldres levnadsvillkor. Upplägget med två efterföljande möten gav hjälp ligt med tid att lära sig mer och samtala om ämnet. Deltagarna visade stort engagemang och en god för måga att samtala om stora och komplexa framtids frågor. Det gjordes många reflektioner kring nyttan med att dels få bakgrundsinformation, dels att höra andra åsikter än sin egen. Att rekrytera brett och ac ceptabelt representativt till dialoger, är fortsatt en svår uppgift. Ytterligare utmaningar är att balansera sakkunnigas påverkan på samtalen samt att utveck la bra metoder att hjälpa deltagarna att frigöra sig från nuets inverkan på deras tankar om framtiden. Region Skåne – Medborgardialog om remissförslaget om RUS Sammanfattning Tre olika angreppssätt har använts för att erhålla medborgarnas perspektiv på ett remissförslag om Skånes utvecklingsstrategi. Kontaktperson: Tommy Krizsán, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.skane.se/medborgardialog Regionala tillväxtnämnden (RTN) i Region Skåne begärde, efter genomförda medborgardialoger un der 2013, synpunkter från de tidigare deltagarna i dialoggrupperna samt ett kompletterande ung domsperspektiv på remissförslaget om den regio nala utvecklingsstrategin (RUS). Beredningarna har inhämtat dessa synpunkter och perspektiv genom dialoggrupper med medbor gare, samtalsgrupper med gymnasieungdomar samt från Skånepanelen. Dialoggrupper med en extern samtalsledare an ordnades på fyra orter i Skåne, med i huvudsak deltagare från grupperna under våren 2013. Sam talsgrupper med ungdomar i gymnasieklasser ge nomfördes på fyra orter i Skåne och med ett något snävare tema. På tre orter skedde detta under led ning av professionella skådespelare. Förtroendeval da från beredningarna för medborgardialog (BMD) medverkade i såväl dialoggrupperna som vid samta len med ungdomarna. Som ett komplement till dialogerna stämdes medborgarnas prioriteringar av målsättningarna i RUS:en av genom Skånepanelen, en webbpanel med 3200 svarande. Resultaten föreligger i en skriftlig rapport från dialoggrupperna, en videodokumentation från sam talsgrupperna samt en undersökning från Skånepa nelen. Rapporten från dialoggrupperna belyser strategin ur två perspektiv – ett där teman utifrån deltagarnas tankar och resonemang lyfts fram och ett där sam Verksamhetsområde: Regional utveckling talen sorteras utifrån remissförslagets fem priorite rade ställningstaganden. Samtalen med gymnasie ungdomarna har dokumenterats med videokamera och finns tillgängliga på YouTube och resultatet från webbpanelen är publicerat på Region Skånes hem sida, jämte en artikel om detta. Rapporten från dialoggrupperna belyste likhe ter och skillnader mellan remissförslagets formu leringar och deltagarnas sätt att lyfta fram viktiga perspektiv. Dessa kom att ligga till grund för för slag till förändringar i remisstexten. Likaså visade medborgarnas prioriteringar av målsättningarna i utvecklingsstrategin på vilka områden som uppfat tades som mer eller mindre viktiga för dem i deras vardag vilket blev en tydlig indikation i det fortsatta arbetet. Dialogerna med ungdomarna visade att det, efter målgruppsanpassning och viss insnävning av temat, fungerar väl att samtala med unga även om mer komplexa framtidsfrågor. En komplikation inför dialogerna var, i likhet med de tidigare dialogerna, att det faktaunderlag som fanns, inte var anpassat till vanliga medborgare i den utsträckning man hade önskat. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 57 Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling Sandviken – Vision 2025 Sammanfattning Att i samarbete med medborgarna och i politisk enighet ta fram en vision för Sandviken. Beskrivning Arbetet med att skapa en ny vision som gäller Sand viken fram till år 2025 engagerade många medbor gare, förtroendevalda och tjänstemän. Fram till våren 2008 gjorde kommunstyrelsen ett förarbete med visionen för Sandviken. De fick bland annat via Jan Sturesson, Partner och Global leader för Go vernment and Public Services inom PWC, ökad kän nedom och kunskap om trender som påverkar vårt samhälle idag och imorgon. Detta var erfarenheter som blev viktiga när visionen skulle formuleras och all den kunskap, tankar och åsikter som medbor garna bidrog med om kommunens framtid skulle sammanställas. Detta resulterade i en idétext kring vision 2025 ”Med basen i Sandviken är världen all tid närvarande.” I slutet av september 2008 delades Informationstidningen Sandviken nr 3 2008 ut till alla hushåll och företag i Sandviken. Vid KS:s sam manträde beslutades processarbetet kring Vision 2025. En informationsfilm kring varför Sandvikens kommun arbetar med att ta fram Vision 2025 publi cerades på webben. Under perioden 1 oktober 2008 till 12 januari 2009 genomfördes en mängd möten tillsammans med medborgarna. Många medborgare tog även chansen att göra sin röst hörd på olika sätt. Över 2200 röster kom in bl.a. genom formulärsvar på webb, bibliotek och via informationstidningen. Många har också deltagit i diskussionsträffar och bokat politiker/visionssamordnare för att ge sitt bi drag till visionsarbetet. Från januari till mars 2009 sammanställdes alla tankar och idéer som kommit fram. Som en fortsättning på medborgardialogerna arbetade kommunstyrelsen fram ett visionsförslag. Förslaget antogs av Kommunstyrelsen och av Kom munfullmäktige. Den färdiga visionen presenterades i samband med invigningen av Göransson Arena våren 2009. 58 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Odd Westby, informationschef [email protected] Webbadress där mer information finns: http://sandviken.se/vision2025 Verksamhetsområde: Vision Men det stora arbetet började när visionsdokumen tet var klart. Då handlar det om att på så många sätt som möjligt arbeta utifrån visionen. De anställda i Sandvikens kommun behöver arbeta utifrån visio nen. De förtroendevalda behöver styra den kommu nala organisationen utifrån visionen. Det viktigaste är dock att alla ca 37 000 medborgare i Sandviken känner för visionen och drar sitt strå till stacken. Först då kommer Vision 2025 att i grunden kunna påverka vårt samhälle åt det håll vi önskar. Resultatet är att arbetet uppnådde målet med en bred förankring hos allmänheten samt politisk enig het kring dokumentet. Visionen har med bakgrund i detta, under en betydligt längre tid än för tidigare visionsdokument, haft funktionen av ett accepterat och aktivt styrdokument. En fungerande medbor gardialog har i en parlamentarisk styrd organisation flera funktioner: >>Det kan bli större än det egna partiet och en möj lighet för förtroendevalda att möta medborgarna med stora öron och utan förutbestämd partibe teckning. >>När många medborgares åsikter samlas så blir vissa åsikter tydliga och de väger då tyngre än det egna partiets program. >>Medborgardialog har såväl syftet att få in åsikter från medborgarna som att vara en konkret mark nadsföringsaktivitet. Skellefteå – 2030-dialogen Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision och ett mål: Skel lefteå – en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i, med målet att ha 80 000 invånare år 2030. Beskrivning Under våren 2014 genomfördes en invånardialog som ett led i att nå målet. Då träffade politikerna i Skellefteå ca 1000 skelleftebor för att diskutera vad som är viktigt för att ett framtida Skellefteå ska kunna växa. Projektledningen fick möjlighet att upphandla en dialogkonsult som skulle stötta pla neringen av arbetet. Planeringen av dialogen påbör jades ca 6 månader före dialogens start. Vi började med att ta fram syfte, mål, mätmetoder och mått för dialogen. En målmatris växte under den första må naden fram. I denna fanns fyra syften med dialogen som beslutades av politiken; >>Känsla av samhörighet och gemensamt ansvar. >>Kunskap om medborgarnas prioriteringar och behov för ett bättre beslutsunderlag. >>Ökat inflytande och aktivt medborgarskap. >>Medborgarna får ökad insyn i och kunskap om strategiarbetet. Arbetet med att fundera på aktuella målgrupper startade tidigt under planeringsfasen. I denna över gripande fråga som berör alla i en kommun var det viktigt att alla som vill får vara med och påverka. Dä remot kom gruppen ganska snabbt med konsultens hjälp fram till att man skulle behöva använda sig av uppsökande verksamhet för att kunna samtala med viktiga målgrupper såsom unga, småbarnsföräl drar och människor från andra länder. Utifrån mål gruppsanalysen planerades metoden upp och be stod av 10 öppna möten runt om i kommunens orter samt ett antal uppsökande möten på förskola, Leos lekland, campus, ungdomsfullmäktige och språk café för invandrare. Kommunikation och utvärdering är två andra viktiga delar som arbetades med i planeringsfasen. Gruppen förstod snabbt att man mycket snabbare måste komma igång med kommunikationsarbetet och att ta fram en kommunikationsplan. Utvärderingsmetoder bestämdes efterhand un der arbetet med målmatrisen. Invånarna fick på Kontaktperson: Lena Plym Forshell, verksamhetsstrateg, [email protected] Verksamhetsområde: Vision varje möte svara på ett antal frågor med mento meterknappar och på så sätt kunde man på plats få statistik på ett antal frågor bland annat om sam mansättningen av deltagarna samt vad de tyckte om mötet. En uppskattat metod som kan rekommende ras för uppföljning. Tack vare en mycket bra planeringsfas där i stort sett allt planerades upp ordentligt blev det praktiska genomförandet mycket lyckat. Det var tydligt från början varför dialogen genomfördes och hur åsik terna skulle komma att tas om hand. Återkoppling skedde på kommunens hemsida men även direkt till deltagarnas e-post adresser samt genom en bilaga i den lokala tidningen. Resultatutvärderingen visade att av 13 mått som sattes upp för att utvärdera dialogen är nio mått uppfyllda och två inte långt ifrån. Två viktiga mått återstår att följa upp och de kommer att visa hur stor del av åsikterna som tagits till vara i den kommande strategin och om politikerna tyckte att dialogen gav ökad kunskap och bättre beslutsunderlag till strate giarbetet. En processutvärdering gjordes också med projektgruppen vilket var otroligt nyttigt för fram tida dialogarbeten. Råd >>Ta fram en bra målmatris det ger styrning till hela arbetet. >>Börja med kommunikationsarbetet tidigt i plane ringsfasen. >>Genomför uppsökande verksamheterna först, det är där de viktiga målgrupperna finns och man ska ha som mest energi. >>Involvera politikerna i alla viktiga beslut under planeringsfasen. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 59 Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling Sunne – Platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt Sammanfattning Sunnes övergripande vision 2014–2025 är fram arbetad i bred dialog med invånare, politiker och näringsliv. Beskrivning Fullmäktige beslutade att en fullmäktigeberedning skulle arbeta fram en ny kommunstrategi. Bered ningens tjänstemannastöd blev kommunens till växtstrateg. Enligt beslutet skulle den nya strategin tas fram i bred samverkan med invånare enligt Sunnemo dellen. Sunne modellen är en modell för dialog och medskapande och arbetades fram under EU-projek tet Genius Loci. Sunnemodellen bygger på 5 pussel bitar och handlar både om ett förhållningssätt och en praktisk metod för att ta tillvara på människors kompetens och vilja att bidra. Förhållningssättet är att människor kan och vill bidra med sina olika erfa renheter och kompetenser. Arbetet påbörjades genom att beredningen till sammans med tjänstepersonen arbetade fram vilka frågeställningar man behövde har svar på för att kunna ta fram visionen för strategin. Det resultera de i fyra frågor: Vad vill du att vår kommun ska vara känd för 2025? Hur vill du att det ska se ut i Sunne 2025? Vad är det som göra att du väljer att bo kvar i kommunen 2025? Vad är det som göra att männ iskor väljer att flytta till Sunne 2025? Nästa steg blev att planera vilka aktiviteter som behövde genomföras för att få så många svar som möjligt. Beredningen valde intervjuer och work shops. Intervjuerna genomfördes på olika ställen där människor rörde sig. Dialogtillfällena annonse rades och ett pressmeddelande gick ut. Utöver intervjuerna har beredningen genomfört workshops med olika grupper av invånare, politi ker och medarbetare med samma frågeställningar. Beredningen deltog också vid en ungdomsmässa och avslutningsvis bjöds hela Sunne in till en Open Space aktivitet. Totalt har cirka 500 personer varit involverade och 1080 åsikter registrerats. För att få 60 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Webbadress där mer information finns: www.sunne.se Verksamhetsområde: Vision Finns politiskt beslut om att arbeta med medborgardialoger en överblick över åsikterna kategoriserades de i 10 olika kategorier. Därefter började arbetet med att väva samman åsikterna med den politiska viljan, ar betet med varumärket och Värmlandsstrategin. En vision med fyra övergripande mål togs fram. För att göra strategin mätbar kopplades 28 mätbara mål till strategin. En visionär text kring hur Sunne 2025 är togs fram tillsammans med informationsstrategen. Dokumentet skulle kunna läsas och förstås av både politiker, medarbetare och invånare. Ett förslag till ny kommunstrategi gick ut på remiss hösten 2013 och sedan dokumentet justerats efter inkomna syn punkter fattades ett beslut i fullmäktige i maj 2014. En broschyr om den nya kommunstrategin skickas ut till kommunens invånare. Vad har vi lärt oss? Det tar tid. Det är viktigt att ha dialogen där medbor garna finns. Att delta i redan planerade aktiviteter är ett bra sätt. Utbildning i medborgardialog är viktigt. Viktigt att på olika sätt ta hjälp av sociala medier. Återkoppla till de som varit med. Det är viktigt att vara flitig med pressmeddelande för att synliggöra arbetet. Viktigt att äga processen själva. Välj dialog form efter syfte. Mixa grupper för att få in olika per spektiv i samma samtal. Viktigt att från start skapa rätt förväntningar hos deltagarna. Att vara tydlig med vad medborgardialogen syftar till och hur den kan påverka. Detta bör skrivas ner så att alla är helt överens om spelreglerna. Svenljunga – Medborgardialog om näringspolitiskt program Sammanfattning Medborgardialog enligt cafémodellen inför kom mande näringslivspolitiska program. Inbjudan till allmänhet, föreningar och medborgare. Kontaktperson: Lena Lövgren, utvecklingsstrateg, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.svenljunga.se/kommunoch politik/hurkanjagpaverka.4.d11af1b13 2f9810487800010045.html Medborgardialogerna är en del av en större process som prövas under benämningen fullmäktigesamtal. Målet är, dels att diskutera och förankra ett kom mande ärende tidigt via en öppen politisk diskussion i fullmäktige, dels ge möjlighet för medborgarna att bidra med synpunkter och inspel innan själva be redningsarbetet påbörjas på allvar. Hela processen startar med att fullmäktigeledamöterna får en kort introduktion om bakgrund och förutsättningar för i detta fall näringslivet i Svenljunga kommun. Där efter diskuteras i smågrupper över partigränserna för att få fram politiska ståndpunkter/områden som är viktiga i det fortsatta arbetet. Styrgruppen för medborgardialog (med en representant från samt liga partier i fullmäktige) har löpande tagit del av resultaten och även formulerat de frågeställningar som sedan användes under tre medborgardialoger på olika platser i kommunen. Dialogerna genomför des i början av året och det var livliga diskussioner och många åsikter som kom fram. ”Cafévärdarna” fördelade endast ordet och noterade. Det finns både för- och nackdelar om ”cafévärden” är insatt i detalj frågorna. Risken är att förklaringar och information runt näringslivsfrågorna får för stort utrymme på bekostnad av dialogen. Som cafévärd bör man där för låta vissa ”felaktigheter” passera för att inte av bryta diskussionerna. Svårigheten var att hålla sig till ämnet (det som kommunen själva kan påverka inom näringslivsområdet) och att ge ”lagom tid” till varje fråga. Genom tidigare erfarenheter vet vi att det även kommer en hel del synpunkter utanför själva frågeställningarna. Vi hade därför med sepa rata blanketter där man själv kunde formulera syn punkter/klagomål eller idéer utanför ämnet. Flera politiker deltog i diskussionsgrupperna och vi gjorde noggranna noteringar av synpunkter och idéer. Allt systematiserades sedan i några större om råden. Sammanfattningen publicerades därefter på Verksamhetsområde: Näringslivspolitiskt program kommunens webbplats samt skickades till de delta gare som uppgett e-postadress. Deltagarna bestod huvudsakligen av småföretagare och byalagsrepre sentanter samt ett fåtal intresserade medborgare. Även om näringslivsklimatet påverkar de flesta in vånare kände sig långt ifrån alla berörda av frågorna. Båda underlagen användes sedan i beredningen av ärendet. Efter beredningen gick förslaget ut på remiss till partigrupper och deltagande föreningar innan det lämnades vidare till ordinarie politisk be handling. Arbetet resulterade i ett förbättrat utredningsun derlag samt positiv respons från deltagarna, efter som de upplevde att politikerna tog sig tid att lyssna. Det är önskvärt att nå fler under dialogerna, men om arbetssättet fastställs så ökar också kännedomen för varje dialog vi genomför med liknande struktur. Då finns också möjlighet till en bredare marknadsfö ring. Processen är ganska långdragen eftersom under laget också går på remiss under utredningstiden. En lång beredningstid kan leda till att medborgare tap par intresset och uppfattar det som om det inte blev något av deras engagemang. Höstens kommunalval kom också emellan, vilket försenade processen. Vår slutsats är att dialoger och processen gått bra men att vi behöver planera in hela flödet fram till slutgil tigt datum för tänkt beslut redan från början. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 61 Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling Upplands Väsby – Dialog med unga om framtiden Sammanfattning Hur ska Väsby utvecklas för att bli attraktivare för ungdomar? Beskrivning Dialogen med gymnasieeleverna gav oss ett bra un derlag för vår framtida planering av Väsby. Ungdo marna efterfrågade bland annat fler små lägenheter centralt och ett större nöjesutbud. Synpunkterna var inspel till vision 2040. Väsby ska vara en attraktiv kommun dit våra ung domar vill återvända efter eventuella högre studier på annan ort. För att få ett bra kunskapsunderlag för vår framtida planering och byggande anordnande vi ett dialogmöte med Väsbys gymnasieelever. Dialogmötet hölls i december 2010 och hade 30 deltagande elever från årskurs ett på det samhälls vetenskapliga programmet. Metoden som användes var grupparbeten varvat med diskussioner i hel klass. Utförande Dagen inleddes med att dialogmötets bakgrund och syfte presenterades för eleverna. Därefter fick ung domarna diskutera hur de ser på Väsby i dag och i framtiden ur flera aspekter. En av frågorna berörde kommunens områden. Väsby Centrum, Vilundapar ken, Bollstanäs, Norrviken och Kairo, områden som erbjuder många olika aktiviteter, uppskattas mest. Däremot ansågs Smedby, stationsområdet och Dra gonvägen vara mörka och otrygga. 62 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Johannes Wikman, kommunikationsdirek tör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.upplandsvasby.se Verksamhetsområde: Vision Ungdomarna hade många synpunkter på hur sta tionsområdet kan vidareutvecklas och göras trygga re kvällstid. Några av förslagen var bättre belysning, fältassistenter, nattvandrare samt kameror. Dessut om uttrycktes önskemål om fler mötesplatser, fram förallt kvälls/nattöppna caféer och restauranger. Synpunkterna om Väsby Centrum var till största del positiva. Dock tydliggjordes efterfrågan på bland annat utökade öppettider, en biograf samt fler popu lära butiker. När det gäller bostäder uttrycktes ett tydligt önskemål om fler små lägenheter centralt. Två tredjedelar av eleverna vill bo kvar i Väsby även i framtiden. Eleverna anser att Väsby är en grön, trygg och barnvänlig kommun som är centralt be lägen, med närhet till både Stockholm, Arlanda och Uppsala. Dialogen med gymnasieeleverna gav oss ett bra underlag för vår framtida planering. Vårgårda – Dialog om kommunens miljöstrategi Sammanfattning Fullmäktige i Vårgårda kommun beslutade våren 2014 om att tillsätta en tillfällig beredning vars upp drag var att ta fram en strategi för att nå kommu nens miljömål. Kontaktperson: Robert Hagström, folkhälsosamordnare samt ansvarig tjänsteman medborgardialog, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.vargarda.se I beredningens uppdrag stod det att den tillfälliga beredningen skulle bestå av förtroendevalda samt representanter från olika organisationer i samhäl let, så som LRF, representant från de fackliga or ganisationer, Naturskyddsföreningen m.fl. I upp draget stod det också att det skulle genomföras en medborgardialog. Den tillfälliga beredningen valde att genomföra en så kallade cafédialog. Syftet och målet med dia logen vara att ta hjälp av invånarna i Vårgårda att ta fram en miljöstrategi för att nå de uppsatta miljö målen. Då miljömålen är många valdes några mål ut och sammanslogs till följande målområden; Resor till och från jobb fritid m.m., mat, närodlat och eko logiskt samt resurssnålt boende. Inbjudan till denna medborgardialog gjordes via annons i lokalpressen, mailutskick till tidigare del tagare på medborgardialoger, information på kom munens hemsida samt via kommunens Twitter konto. För att säkerställa att även barn och ungdomar kom till tals, så valde den tillfälliga beredningen att också träffa elevråden på kommunens högstadieoch gymnasieskola, elevskyddsombud samt det ny startade ungdomsrådet. Denna dialog kom främst att handla om resor från och till skola och fritidsak tiviteter. Vi tog kontakt med barn och ungdomar via e-post och via skolornas rektorer. Till medborgardialogen kom det endast två med borgare, en kvinna och en man. På plats fanns också förtroendevalda från beredningen samt tjänstemän. Verksamhetsområde: Strategi Trots lågt deltagande från medborgarna, fick bered ningen en del underlag till framtagandet av förslag till strategi för att nå kommunens antagna miljömål. Träffen med barnen och ungdomarna blev däre mot mer lyckat. Till detta möte kom barn och ung domar från både högstadiet och gymnasiet. Sam manlagt kom det nio barn och ungdomar. På mötet fanns det också förtroendevalda samt tjänstemän. För att kunna återkoppla till de som deltog i med borgardialogen, fick deltagarna skriva sina e-post adresser på en lista. Sammanställningen av dialogen lades också ut på kommunens hemsida. Lärdomen från denna dialog var att det är svårt att bjuda in till dialoger som inte har någon direkt målgrupp. Det är också svårt att få intressenter när rubriken på dialogen är något vag, det vill säga: ”Medborgardialog om kommunens miljöstrategi” Till träffen med barn och ungdomar var det lätt are att få intressenter. Detta då denna inbjudan gick direkt till dem och via deras rektorer. Denna dialog hade också en mer avgränsad frågeställning, det vill säga: ”resor från och till skola och fritidsaktiviteter” samt att det var en avgränsad målgrupp. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 63 Kapitel 3. Dialog om visioner, strategier och utveckling Västerås – Kulturplan för staden Sammanfattning Kultur-, idrotts- och fritidsnämnden i Västerås har formulerat ett uppdrag till förvaltningen. Uppdra get och målet är att ta fram en övergripande strategi för stadens kulturliv, en kulturplan. Beskrivning En viktig del i arbetet är att ha dialoger med invå narna, föreningslivet, kulturaktörer, kulturinstitu tioner, politiska företrädare och andra som berörs av kulturplanen. Syftet med dialogmötena är att ta in synpunkter och lyssna på önskemål och förvänt ningar inom kulturområdet. Arbetet med kulturpla nen leds av en styrgrupp av förvaltningschefer och ledande tjänstemän. En särskild projektgrupp har ansvarat för det operativa arbetet att ta fram kultur planen. En viktig del i det inledande arbetet var att skapa och ge förutsättningar för delaktighet. Därför organiserades och genomfördes dialogmöten med västeråsarna, det ideella föreningslivet och kultur sektorn. En kommunikationsplan för kulturplanen togs fram. Inbjudningar skickades ut till tänkbara intressenter och organisationer liksom pressmed delanden och information till media. Information om kulturplanen lades ut på stadens webb, på so ciala medier och via annonser i lokala media. Mö tena hade en bestämd struktur där deltagarna fick möjlighet att svara på ett antal frågor och processa dem i mindre arbetsgrupper. Därefter har deltagar nas idéer och synpunkter redovisats för samtliga som närvarat på mötet. Synpunkterna har även vik tats för att urskilja vad som är mest angeläget en ligt deltagarnas uppfattning. De personer som inte hade möjlighet at delta på de offentliga mötena gavs möjligheter att lämna synpunkter via webben där ett formulär med öppna frågor fanns utlagt. Samma formulär fanns även i pappersform utlagt i valbås på kulturinstitutioner och offentliga mötesplatser. Där kunde besökaren skriva ned sina idéer och lämna in dem i särskilda valurnor som fanns utställda i 64 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Ami Netzler, mångfaldsstrateg [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.vasteras.se/kulturfritid/dans musikteaterochfilm/Sidor/handlingsplan forkultur.aspx Verksamhetsområde: Kulturplan lokalen. Allt material som tagits fram vid mötena har dokumenterats och presenterats. Återkoppling gjordes till deltagarna. Det genomfördes tre dialogmöten med allmän heten i tre olika stadsdelar och två öppna möten till särskilt inbjudna grupper, dels med föreningslivet och civilsamhället, dels med kulturaktörerna. Andra möten riktades till mindre grupper som ungdomar på fritidsgårdar, några bestämda skolklasser i grund skolan och gymnasiet, studieförbunden, företrädare för det lokala näringslivet, offentliga kulturinstitu tioner som inte tillhör Västerås stad samt personer med funktionshinder. Totalt 12 möten. Inom staden genomfördes parallellt dialogmöten med politiker och tjänstemän inom alla berörda nämnder och styrelser. Dessutom samlades alla medarbetare och chefer inom Västerås stads kulturverksamheter för att ta del av samma frågeställningar som riktats till stadens invånare. Totalt 15 möten. Invånarna uppskattar att de får komma till tals och vara med i processen från början. Projektet förankras externt och intern i ett tidigt skede vilket underlättar arbetet framöver. Invånardialog tar tid och det måste avsättas. Dialogerna ska vara trans paranta och öppna om de ska tas på allvar. KAP IT EL 4 Dialog om hälsa, vård och omsorg I Sveriges Kommuner och Landstings medborgarundersökning som genomfördes i de cember 2013 så var dialog om hälsa och vård det område som var viktigast för medbor garna att få vara delaktiga i. Det önskade inflytandet handlar förstås om möjlighet att vara delaktig som individ om jag själv är i behov av vård eller omsorg, men det handlar också om att få vara delaktig i ett kollektivt tänkande kring viktiga frågor för ett rättvist, jämlikt, kvalitativt och hållbart system för hälsa, vård och omsorg. Bemötande, tillgänglighet och prioriteringar är frågor som människor både kan och vill föra dialog om. Exemplen under detta kapitel visar på en bredd av frågor som medborgare har fått möj lighet att föra dialog om. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 65 Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg Jämtlands läns landsting – Landstingsplanen Sammanfattning Inspelet till landstingsplanen baseras på de med borgardialoger som beredningen för Vård och reha bilitering har utfört under 2013. Kontaktperson: Monica Byvald, beredningsstrateg, [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: Folkhälsa. Beredningens arbete med medborgardialog har in tentionen att skapa nya former för medborgarnas delaktighet, valmöjligheter och integrera dialogen med medborgarna i styrprocess och verksamhetsut veckling. Målgrupper för inspelet var: 1. Nyanlända flyktingar. Ensamkommande ungdo mar. Flyktingar som vistats några år i Sverige och då främst kvinnor. 2. Äldre hemtjänstbrukare. Medborgardialogerna för grupp ett hölls i större grupp tillsammans med politiker och tjänstemän. Medborgardialogerna för grupp två hölls som en skilda samtal i brukarens hem tillsammans med po litiker och tjänsteman. Frågor till grupp ett rörde: >>Kvinnosjukvård, mödravård och graviditet. >>Barnavård, Motivation gällande vaccinationer. Hur ser det ut idag? >>Egenvård, Kulturkrockar i samband med behand ling och (verkliga) behov. Behövs mer egenvård? >>Allmänna frågor, tandstatus, funktionshindrades situation. övriga skillnader mellan hälso- och sjukvården i Sverige och i hemlandet. >>Förväntningar på vården. 66 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Resultat och Inspel från dialoggrupp ett – behov av Information om vårdsystemet, behov av bättre kun skap om egenvård, utbildning kring sexualkunskap. Frågor till grupp två rörde: >>Förhoppningar. Vad har brukaren för hjälpbehov idag? Hur fungerar hjälpen? Hur bör vården ser ut framåt, i den bästa av världar? >>Farhågor. Vad finns det för hinder till att dina förhoppningar ska bli verklighet? >>Vi. Vad ska vi politiker tänka på och bidra med för att få till stånd förhoppningarna? >>Du. Hur kan du själv bidra till den önskade ut vecklingen? Resultat och inspel från dialoggrupp två, vill ha vård och rehabilitering nära, önskar hembesök och upp sökande verksamhet – även av tandvård, behov av tillgänglighet och kontinuitet bland personal, behov av tydlig information, fokus även på psykiskt måen de, erbjuda förebyggande hälsa, bemötandet viktigt för förtroendet inom vården, se anhöriga och deras behov av stöd i samband med närståendes sjukdom och bortgång samt önskan om samordnad funktion vid många vårdkontakter. Jämtlands läns landsting – Ungas hälsa Sammanfattning Beredningen har arbetat med medborgardialogen Ungas hälsa i Jämtlands län. Beskrivning Medborgardialogens syfte var att undersöka unga i ålder 13–19 år behov och hälsa i länet inom ramen för landstingets verksamhet utifrån folkhälso perspektiv och vidarebefordra den kunskapen till landstingsfullmäktige. Resultatet presenterades i en rapport som blir beredningens inspel till lands tingsplan. Ledamöter arbetade i samverkan med landstingets ungdomsråd utifrån dialoggruppens storlek och förutsättning med bland annat öppna möten och cafémodell. Frågor som användes var: 1. Vad är psykisk hälsa för dig? Berätta! 2. När unga mår psykisk dåligt – vad tror du det beror på? 3. Hinner du göra det du vill och ska under en van lig vecka? Om nej, varför inte? 4 Vet du var det finns hjälp att söka om du eller någon du känner mår psykiskt dåligt? 5. Har du tankar eller idéer kring hur vuxna ska fin nas lätt till hands för de unga som mår psykiskt dåligt? 6. Vad gör du för att må psykiskt bra? 7. Hur tror du att unga i din ålder kommer att må om 10 år? De viktigaste kunskaperna från dialogerna är att det är avgörande för välmående att finnas i ett socialt sammanhang, att ha struktur i vardagen, att ha fa milj och vänner som gör att man känner sig bety delsefull. Någon vuxen som kan lyssna om man har behov av att prata med någon. Skolan och studiesi tuationen påverkar hälsan positivt eller negativt. Mobbing och ofrivillig ensamhet var något som lyf Kontaktperson: Monica Byvald, beredningsstrateg, [email protected] Verksamhetsområde: Folkhälsa tes fram som det mest alarmerande för psykisk ohäl sa. Det behövs mer vuxenansvar, att våga se vad som händer och stötta unga som far illa. Fritidsintressen, kultur och motion är viktiga för hälsan. Att hamna i missbruk kan snabbt förstöra möjligheterna till ett gott liv, och leder snabbt till psykisk ohälsa. Öns kemål om ungdomsmottagningar i hela länet, med för unga, tillgängliga öppettider. Önskan om flera samlingsplatser med fler fritidsaktiviteter kopplat till kollektivtrafik så att unga kan stanna kvar någon kväll men ändå komma hem. Reflektioner från politikerna Vi politiker upplevde att ungdomarna tyckte det var mycket positivt att politiker tagit initiativ till dialo gen och delgav oss mycket från deras livssituation som har betydelse på hälsan. Bra att få tillfälle att sitta tillsammans och lyssna på många viktiga frågor som belystes från ungas perspektiv. Vi var bra på att ta en lystrande roll efter att diskussionen kommit igång. Det kändes som om ungdomarna kände för troende för oss. Om vi hade fått se exempel på hur man kan hålla i denna typ av dialog så hade det hela flutit lite smidigare och proffsigare. Vi behöver i tid säkerställa att vi kommunicerat med berörda aktö rer och att vi har en gemensam bild av hur mötet ska gå till. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 67 Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg Landstinget i Kalmar län – Säker vård Sammanfattning Landstinget i Kalmar län har under mandatperio den strävat mot målet att uppnå Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Kontaktperson: Sanny Eklund, utredare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.ltkalmar.se Som ett led i detta arbete har ledamöterna i medbor garutskottet och uppföljningsutskottet (20 förtro endevalda) genomfört dialogprojektet Säker vård. Syftet var att inhämta kunskaper om hur medborga re och patienter i länet uppfattar och ser på begrepp som kvalitet och säker vård samt förstärka patient medverkan. Projektet har pågått under innevarande mandatperiod och avslutades juni 2014. Målet har varit att utveckla medborgardialogen inom landstinget i Kalmar län och engagera läns invånarna i arbetet att uppnå en säkrare hälso- och sjukvård. Under processen har drygt 440 personer intervjuats hur man definierar och upplever be grepp som god och säker vård samt kvalité. Dialo ger har genomförts vid 17 olika tillfällen geografiskt spritt. I ett inledningsskede gjordes ett urval av olika målgrupper. Dialogmetoder som använts är bland annat cafédialogen, walk and talk (intervjuer på 68 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Sjukvård ”stan”), förbättringsförslag och fördjupade samtal. Resultat som uppnåtts är positiva reaktioner från medborgarna att kunna delge sina synpunkter om hälso- och sjukvården. Utskottsledamöterna har på motsvarande sätt upplevt dialogen som en bra me tod att sprida och tydliggöra landstingets budskap bland befolkningen. De viktigaste områdena för det fortsatta arbetet är frågeställningar kring bemö tande, tillgänglighet och kompetens. En lärdom från projektet är vikten av återkoppling. Landstinget i Värmland – Dialog Putte i Parken Sammanfattning Förtroendevalda genomförde en medborgardialog i samband med en musikfestival i Karlstad. Målgrup pen var unga vuxna i en ålder av 18–29 år. Beskrivning Det huvudsakliga målet med medborgardialogen vid musikfestivalen ”Putte i Parken” i Karlstad var att fånga unga värmlänningars förväntningar och krav på hälso- och sjukvården. Ett delmål var att få erfarenhet av en dialog i samband med ett publikt arrangemang. Medborgardialogen är kopplad till satsningsom rådet i flerårsplanen ”Stärka patientens möjlighet till inflytande och delaktighet”. En utmaning för Värmland är att utbildningsnivån är lägre än för ge nomsnittet i riket. Man kan därför anta att de unga medborgarna i Värmland har ett lägre förtroende för demokratisk styrning. Mot den bakgrunden val des målgruppen unga vuxna 18–29 år. Inför medborgardialogen arrangerades en utbild ning för de förtroendevalda som skulle delta. 32 fullmäktigeledamöter, 15 kvinnor och 17 män, med verkade sedan vid musikfestivalen. Där hade lands tinget ett festivaltält. De förtroendevalda uppträdde två och två i likadana pikétröjor med namnskylt som talade om att man var landstingspolitiker men par tisymboler var ”bannlysta”. Män och kvinnor var mixade liksom partitillhörighet. Paren gick ut på festivalområdet och förde samtal med unga vuxna utifrån ett frågeformulär. Ca 500 svar samlades in och av dessa tillhörde 126 målgruppen, unga vuxna (18–29 år) bosatta i Värm land. Det fanns en farhåga att målgruppen skulle ha svårt att svara på frågeställningarna eftersom de antogs sakna erfarenheter av sjukvården. Men det visade sig att 94 procent hade haft kontakt under de senaste två åren. Majoriteten vänder sig till vård centralen när de behöver vård och endast 10 procent svarade att de valde att åka till akuten. Det fanns hel ler ingen könsmässig skillnad i svaren. 64 procent ansåg att trevlig bemötande var det viktigaste och Kontaktperson: Eva Stjernström, divisionschef, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.liv.se Verksamhetsområde: Förväntningar 63 procent svarade hög kompetens medan en knapp fjärdedel svarade att geografisk närhet var viktigast. Här fanns en könsmässig skillnad; för 72 procent av kvinnorna var bemötande viktigast medan 66 pro cent av männen ansåg att det var hög kompetens. Unga män är i högre grad nöjda med vården, 73 pro cent, jämfört med kvinnorna, 55 procent. Det visa de sig at 79 procent känner till 1177 och 49 procent använder sig av tjänsten. 29 procent vill vara med och påverka och kvinnorna i högre grad, 33 procent. Däremot saknade man information om vart man ska vända sig om man vill påverka, 64 procent svarade att man inte visste. De unga vuxna var intresserade av att föra samtal med landstingets förtroendevalda. Det var inte vad de förtroendevalda hade väntat sig utan de blev mycket positivt överraskade. Dialogen har lett till en insikt om att bilden av unga vuxna är långt ifrån homogen och en rad myter har kunnat avlivas. Landstinget fick en mycket tydlig återkopp ling på att det är bättre att ställa frågor i en dialog än att landstinget tror sig veta vad medborgarna tycker. Förbättringsmöjligheter finns att ytterligare ut veckla samtalsmetodiken till exempel hur man inle der dialogen för att finna ut om medborgaren tillhör målgruppen. Svaren i genomförd medborgardialog gav upphov till ytterligare frågor; ”Bemöter vi unga män och kvinnor olika så att det ger skillnad i upp levd nöjdhet?” Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 69 Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg Landstinget i Västernorrland–Invånarnas upplevelse av hälso- och sjukvården Sammanfattning I januari 2014 genomförde landstinget en medbor garundersökning om hälso- och sjukvården. Hela 82 procent svarade och resultatet visar att upplevelsen överlag var positiv. Kontaktperson: Lennart Moberg, samordnare i Medborgarpanelen, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.lvn.se/medborgarpanelen I landstinget finns en medborgarpanel bestående av politiker som arbetar med att fånga upp medborgar nas behov och föra in dem i den politiska processen. Den politiska medborgarpanelen har i sin tur inrät tat en panel för invånare som med jämna mellanrum får besvara frågor, bland annat om landstinget. För att delta i medborgarpanelen ska man bo i Väster norrland, vara 15 år eller äldre och ha en e-post adress. Hälso- och sjukvården är det största verksamhets området i landstinget och bemötande, tillgänglighet och kvalitet inom vården är alltid en aktuell fråga. För att få en djupare bild av invånarnas upplevelse av vården genomfördes en medborgarundersök ning. Målet var att fånga upp invånarnas upplevelser av vad som fungerade bra och mindre bra i vården. Resultatet skulle bli en del i politikernas och tjäns temännens beslutsunderlag. Det var den politiska medborgarpanelen som be slutade att den första undersökningen skulle handla om invånarnas upplevelse av hälso- och sjukvården. Tjänstemän tog fram frågeställningar som sedan godkändes av den politiska medborgarpanelen. Un dersökningen mejlades ut med en länk med ett antal frågor till deltagarna. Deltagarna hade två veckor på sig att svara. En påminnelse skickades ut för att på minna deltagarna. När svarstiden gick ut samman ställs resultaten och presenteras för tjänstemän och politiker. 70 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Hälso- och sjukvård När undersökningen skickades ut var 140 länsbor anmälda för att delta i medborgarpanelens under sökningar. Av dem så var det 82 procent, dvs. 115 av 140, som svarade på enkäten vilket är ett bra resultat. De som svarade var från länets alla sju kommuner och i olika åldrar. De allra flesta som svarade upp levde att de fick den hjälp och det stöd de behövde när de sökte sjukvård inom landstinget. Resultatet visar att bra bemötande och god tillgänglighet var de främsta anledningarna till att deltagarnas upple velse av hälso- och sjukvården var positiv. Vi blev glatt överraskade över att det fanns ett stort engagemang bland de som svarade på frågorna. Både hög svarsfrekvens och många som lämnade svar i fritext när det fanns möjlighet. Vi har lärt oss att det finns ett stort engagemang i frågor som rör hälso- och sjukvård. Något som var viktigt för oss att komma ihåg att undersökningen inte hade ett representativt urval av länets befolkning. Undersökningens upplägg, där de som vill får delta, gör att engagerade deltagare kan göra sin röst hörd och därigenom bidra till att belysa en fråga eller ett område som landstinget har ansvar över. Region Gävleborg – LF:s beredningar för medborgardialog Sammanfattning Syftet med beredningarna är att genom medborgar dialoger ge fullmäktiges ledamöter bättre kunskap om hur invånarna lever och mår och vilka upplevda behov som finns. Beskrivning Landstingets fullmäktige inrättade 2011 två bered ningar med uppdrag att föra medborgardialoger med länsinvånarna. Beredning 1 skulle 2013 föra dialog med yngre medborgare som inte förvärvsar betar (på gymnasieskolor, folkhögskolor, högskolor och arbetslösa). Beredning 2 ska föra dialog med medborgare i produktiv ålder (<25 år på arbetsplat ser, i utbildning, arbetslösa samt sjukskrivna). Le darmötena skulle möta medborgare och diskutera aktuella frågor. De skulle ha tydligt fokus på med borgarperspektivet och rollen som befolkningsföre trädare. Frågeställningen för perioden 2011–2013 var hur medborgarna upplever hälso-och sjukvården. Be redningarnas uppdrag var att föra dialoger om vad medborgarna upplever att de behöver för insatser, förändringar eller satsningar inom Folkhälsopo litiken inom områdena livsvillkor, livsmiljö och levnadsvanor. Arbetet under den första perioden bestod av teamutveckling, kunskapsuppbyggnad, metodutbildning. Under hela processen har bered ningarnas ordförande och vice ordförande träffat fullmäktiges presidium tillsammans med utredare för uppföljning och avstämning. Dialogen gick till så att beredningarnas ledamöter bokade sina mö ten genom kontakt med föreningar, organisationer, folkhögskolor, elevråd, fritidsgårdar och arbetsplat ser. Ledamöterna bjöd vanligtvis in sig till redan ar Kontaktperson: Gunnel Brinkman, [email protected] Verksamhetsområde: Inflytande rangerade möten för att kunna nå ut till medborgare. Beredningarna träffades i en gemensam workshop tillsammans med representant från Samhällsmedi cin Gävleborg samt utredaren för att sammanställa och reflektera kring de synpunkter som kommit in. Metoden som användes kallas ”Grupp Expo”. Båda beredningarna träffades också tillsammans med ut redaren för att utvärdera sitt uppdrag. Beredning 1 har genomfört 7 dialoger och mött 74 medborgare. Dessa har lämnat cirka 90 synpunkter. Beredning 2 har genomfört 10 dialoger och mött 133 medborgare. Dessa har lämnat cirka 200 synpunk ter. Det som framkom under dialogerna är de upple velser som länsinvånarna berättat om. Beredningar nas ledamöter samtalade med medborgare, lyssnade och skrev ner det man hörde. Resultatet av dialoger na skickas in till utredaren som sammanställde. Be redningarna arbetade sedan med materialet. Verk samhetsrapporten med resultat av beredningarnas arbete 2013–2014 presenterades i Landstingsfull mäktige i april 2014 för att kunna ingå i budget-och planeringsprocessen. Det är beredningarnas önske mål att få tillräckligt tidsutrymme att göra det på ett bra sätt. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 71 Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg Region Skåne – ”Grejen är att bli sedd” Sammanfattning Rapporten beskriver dialoger för fördjupad kunskap om hur medborgarna söker vård vid psykisk sjuk dom och ohälsa samt hur vården uppfattas. Kontaktperson: Tommy Krizsán, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.skane.se/medborgardialog Beredningarna för medborgardialog (BMD) i Regi on Skåne genomförde under sommaren och hösten 2011 medborgardialoger om psykisk ohälsa. Resul taten av dialogerna syftade till att utgöra en del av underlaget till en strategisk plan för psykiatri för vuxna, som hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) beslutade om under 2012. HSN önskade att fördjupa kunskapen om hur medborgarna agerar om de själva eller någon närstående drabbas av psykisk ohälsa el ler psykisk sjukdom. Exempel på frågeställningar som man ville ha belysta, är vart medborgarna vän der sig, hur man vill få den vård man behöver och hur medborgarna uppfattar att vården fungerar idag. En politisk referensgrupp bildades, för att till sammans med tjänstemannastödet svara för plane ringen och för genomförandet av uppdraget. En pro jektplan med bl.a. en tids- och aktivitetsplanering har upprättades. Mot bakgrund av uppdragets kom plexitet och tidspressen bedömde referensgruppen, efter en inledande kartläggning av ämnesområdet, att en ansats med flera, olika metodval skulle göra insatsen mer verkningsfull och mindre sårbar. Samtal om medborgarnas sökbeteende samt nu varande och framtida vårdbehov fördes med ca 800 besökare under 17 dagar på beredningarnas som maraktiviteter. Kompletterande dialoger hölls se dan på fyra skånska stadsbibliotek. Därefter arrang erades tre fördjupade, halvstrukturerade dialoger med ca 30 deltagare kring de samlade resultaten i dialoggrupper, där dessa i huvudsak rekryterades vid samtalen på sommaraktiviteterna. 72 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Psykiatri Beredningarna har främst fört dialog om hur medborgarna söker vård för psykisk ohälsa och vilka förväntningar de har på hjälp och stöd i denna situa tion, men har även tagit del av hur man uppfattar att vården fungerar idag. Resultaten av dialogerna visa de bland annat att medborgarna önskar sig en större tydlighet beträffande utbudet av tjänster hos såväl Region Skåne som andra berörda aktörer. Det fanns en uttalad förväntan på kvalitetshöjningar i det vi idag erbjuder medborgarna, före önskemål om nya vårdtjänster. Erfarenheterna visar att variation i valet av me toder, fungerade väl. Valet av psykisk ohälsa som begrepp istället för psykisk sjukdom, underlätta dia logen kring ämnet. Resultaten behöver givetvis ses i ljuset av detta breda begrepp. Rekryteringen av dia loggrupper upplevdes som den mest kritiska punk ten. Ett längre tidsperspektiv hade möjliggjort en mer ändamålsenlig spridning på orter och miljöer, för att bättre kunna täcka in eventuella geografiska skillnader samt belysa beteende och förväntningar hos några undergrupper. Region Skåne – Skånedialogen Sammanfattning Skånedialogen om hälso- och sjukvård bestod av en kät, träffar under flera år med experter och politiker samt informationsmaterial. Beskrivning av Skånedialogens kännetecken 1. Anmälan genom befolkningsenkät medverkar till att deltagarna blir mer slumpvis utvalda. 2. Frågor som tas upp berör Skånes framtid. Delta garna kommer inte i egenskap av ”brukare” – pa tienter, anhöriga eller resenärer i Skånetrafiken. De kommer som medborgare och de samtalar om frågor som berör alla. 3. Informationsblad och föredrag syftar till att skapa ”det kloka samtalet”. Först ges deltagarna fakta, sedan förs samtal där åsikter förädlas till insikter, på så sätt bildas en informerad opinion. Politiker och medborgare breddar sina kunska per. Synpunkter lämnas i form av ord, ett kvalita tivt resultat. 4. Skånedialogen utgår huvudsakligen från det fy siska mötet där man diskuterar öga mot öga med deltagare och politiker. 5. Medborgarna följs genom enkäten upp med vetenskaplig noggrannhet för att se om de ändrar synsätt till följd av vad de upplevt under dialog träffarna. Enkätsvar blir ett resultat i form av siffror, ett kvantitativt resultat. 6. Dialogprocessen pågår under en längre period, och lämpar sig bäst för teman som kan diskute ras under flera möten. 7. Frågor ska vara viktiga och relevanta för delta garna och det är en fördel om dialog sker tidigt i beslutsprocessen, att politikerna är proaktiva. Skånedialogen lämpar sig inte som forum för att förankra redan fattade beslut. Mål för dialogen är att föra dialog med medborgarna om prioriteringar, ansvaret för hälsan, vad är sjukt och friskt samt sökmönster, dokumentera och ana lysera resultaten från dialogerna samt på ett ända målsenligt sätt återkoppla resultaten till hälso- och sjukvårdsnämnden samt till de som har deltagit. Resultatet redovisas som text med citat för sex olika delteman: 1. Akuten eller vårdcentralen? – experter på häl sovalssystemet respektive akutsjukvård deltog. Kontaktperson: Johan Lidmark, Chef för enheten för demo kratiutveckling, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.skane.se/medborgardialog Verksamhetsområde: Hälsa och sjukvård 2. Läkemedel – hot eller möjlighet? – experter på läkemedel deltog. 3. Hur friska kan vi bli – vad är sjukt och vad är friskt? – experter var mycket erfarna läkare. 4. Prioriteringar i praktiken 1 (om medborgarnas roll i processen) – experter var tre politiker från Östergötland inspelade på film. 5. Prioriteringar i praktiken 2 (hur bör processen gå till) – ingen extern expert. 6. Hearing med hälso- och sjukvårdsnämnden (axplock från dokumentationen och synpunkter på hur prioriteringar kan gå till i praktiken) – experter var ordf. och 1:e vice ordf. i HSN. Region Skåne har ställt frågor inom de olika del temana sedan är det medborgarna som styrt vad dialogen kommit att handla mest om inom de givna ramarna. Resultatet från enkäterna är uppdelad på dialoggruppen samt på en befolkningsgrupp som kontrollgrupp. Huvudtanken bakom enkätuppfölj ningen är att studera om dialoggruppen har ändrat uppfattningar i några frågor efter att ha deltagit un der flera terminer och fått nya insikter. Erfarenhe ter: >>Rekryteringen i absolut antal deltagare och i antal olika sociala grupper som finns represente rade måste öka i ett så pass ambitiöst projekt. >>Medborgarna förväntar sig att deras synpunkter tas om hand på ett seriöst sätt, det vill säga kopp las ihop med den politiska beslutsprocessen. >>En lyckad rekrytering till ett långsiktigt åtagande som sträcker sig över flera dialogträffar, förutsät ter attraktiva och angelägna frågor eller teman. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 73 Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg Region Östergötland – Dialog om screening Sammanfattning År 2012 fördes en medborgardialog om invånarnas erfarenhet av att delta i ett av landstingets screen ingprogram. Beskrivning Syftet var att anlägga ett medborgarperspektiv kring invånarnas erfarenhet av att delta i ett av de scre eningprogram som landstinget erbjuder, nämligen screeningprogrammen gynekologisk cellprovskon troll (GCK) för kvinnor mellan 23 och 60 år, mam mografi för kvinnor mellan 40 och 74 år och bukaor taaneurysmscreening för män det år de fyller 65 år. Medborgardialogen fördes av en av hälso- och sjukvårdsnämndens brukardialogberedningar. Be redningen bestod av sju politiker och en sekretera re/processtöd. Beredningen inhämtade information om screening från olika relevanta verksamheter och intresseföreningar, framför allt från lokalt ansvariga för de olika screeningprogrammen. Metoden som användes för medborgardialogen var fokusgruppintervjuer. Totalt intervjuades 61 personer i olika åldersgrupper. Efter intervjun fick deltagarna dessutom fylla i en anonym enkät om sina vanor att delta i screeningundersökningar. Se dan fördes kompletterande uppsökande intervjuer, i form av en enkel enkät, med invånare i olika offent liga miljöer för att komma i kontakt även med yngre kvinnor, som var underrepresenterade i fokus gruppintervjuerna. Det intervjuades 192 personer i uppsökande intervjuer. Resultaten för screeningprogrammen är olika. När det gäller mammografi deltog de allra flesta in tervjuade kvinnorna och de var nöjda med under sökningen. Däremot var deltagandet i gynekologisk cellprovskontroll lägre, särskilt hos yngre kvinnor. Med undantag av en person var alla män som inter vjuades om bukaortascreening positiva till under sökningen. 74 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Henning Elvtegen, hälso- och sjukvårdsstrateg, [email protected] Verksamhetsområde: Screening Det fanns dock olika synpunkter och förbättrings förslag. Det lyftes fram att tillgänglighet är en viktig fråga. Att bli hänvisad till öppen mottagning upp levdes bland de intervjuade öka risken för att scre eningen inte blev av. Det uppfattades som orättvist att kvinnor fick betala en avgift för mammografi och cellprovtagning, männen behövde däremot inte be tala när de deltog i bukaortascreening. Det påpeka des dessutom att avgiften tillsammans med kostna derna för en bussresa kan vara skäl för att avstå från att delta i en screeningundersökning. Utöver detta önskade en del av de intervjuade in vånarna att få mer information om screening i kal lelsen, exempelvis om motivet, och att HPV-vacci net bara är ett komplement till cellprovtagningen. Det efterfrågades dessutom information på andra språk än svenska. Det blev också tydligt att många kvinnor, särskilt yngre, kände sig oroliga inför scre eningundersökningen och upplevde den som obe haglig och smärtsam. För flera yngre kvinnor var detta en anledning att avstå från att gå på kontroll. Det visade sig vara en fördel att använda sig av olika strategier för att föra en dialog med invånare i olika åldersgrupper. I fokusgruppintervjuerna del tog mestadels kvinnor i fyrtioårsåldern och äldre. Genom att föra uppsökande intervjuer i offentliga miljöer såsom köpcentrum och campusområden lyckades vi med att komma i kontakt även med yng re kvinnor. Region Östergötland – Dialog om fosterdiagnostik Sammanfattning Medborgardialogen handlade om invånares och pa tienters åsikter om och erfarenheter av gentester och fosterdiagnostik. Beskrivning Medborgardialogen hade målet att få ökad kunskap om invånarnas åsikter gällande screening, genetik och etik, med fokus på gentester och fosterdiagnostik och de etiska konsekvenserna av den vetenskapliga utvecklingen inom dessa områden. Medborgardia logen fördes av en av hälso- och sjukvårdsnämndens brukardialogberedningar som bestod av sju politi ker och en sekreterare. Beredningen inhämtade in formation om screening, fosterdiagnostik, genetik och etik i form av litteratur och föreläsningar. Medborgardialogen fördes i fokusgrupper. Be redningen intervjuade både invånare utan konkret erfarenhet och patienter med erfarenhet av de två olika områdena gentester och fosterdiagnostik. För att få en stor spridning i ålder och kunskaper i ämnet fördes en dialog med olika medborgargrupper, näm ligen personer i pensionsåldern, gymnasieelever, nyexaminerade läkare och personal från Region mottagningen för klinisk genetik. Sedan fördes fo kusgruppintervjuer med olika patientgrupper, näm ligen med patienter från Regionmottagningen för klinisk genetik, patienter som lider av olika former av ärftliga sjukdomar och med nyblivna föräldrar. Dessutom intervjuades personer som kontaktades via en bröstcancerförening och en fokusgrupp med föräldrar till barn som har Downs syndrom. Totalt deltog 39 personer, 14 män och 25 kvinnor, i åldern mellan 18 och 80 år i dialogen. Intervjuerna inled des med ett radioprogram om gentester och en kort föredragning om fosterdiagnostik. Det framkom att genetik är ett så komplext ämne att de intervjuades åsikter ibland förändrades under intervjuns gång. Kontaktperson: Henning Elvtegen, hälso- och sjukvårdsstrateg, [email protected] Verksamhetsområde: Fosterdiagnostik Det blev tydligt att gentester kan orsaka oro, särskilt kommersiella gentester. Det påpekades att behovet av kompletterande undersökningar från den offent ligt finansierade sjukvården riskerar att öka till följd av ökad användning av gentester. När det gäller fos terdiagnostik lyftes det fram att testernas betydelse inte ska bagatelliseras och att den information som blivande föräldrar får ska vara opartisk. Många in tervjuade ansåg att man måste dra gränser för vilken typ av fosterdiagnostik som ska erbjudas i framtiden i den offentliga sjukvården. Det fanns en oro för en samhällsutveckling där en utbredd fosterdiagnostik leder till stigmatisering av vissa människor. När en medborgardialog handlar om ett så kom plext och svårt ämne som genetik kan det vara nöd vändigt att dialogdeltagarna har en gemensam kun skapsbas. Det är därför viktigt att fundera över hur mycket kunskap man ska ge till dem som deltar i intervjun och hur man kan göra det på ett opartiskt sätt. Ett radioprogram har visat sig vara ett bra sätt då det är lättbegripligt och kort. Ett genomtänkt och varierat urval där man når personer som är mer eller mindre berörda av frågan är en viktig förutsättning för en bra medborgardialog. Då så komplexa frågor sällan kan besvaras på ett enkelt sätt ska man för söka att ställa exakt formulerade frågor som varken styr svaren eller värderar invånarnas attityd. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 75 Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg Region Östergötland – Dialog om avgifter och egenansvar Sammanfattning År 2008 förde Landstinget i Östergötland en med borgardialog om avgifter och egenansvar. Beskrivning Medborgardialogen hade syftet att skapa både legi timitet för landstingets verksamheter och delaktig het bland invånarna. Målet var att få ökad kunskap om invånarnas åsikter och att invånarna samtidigt skulle få insikt i de politiska avvägningarna. Följakt ligen var såväl processen som resultatet viktiga. Medborgardialogen fördes inom ramen för fyra brukardialogberedningar, utöver de ordinarie upp dragen att föra en brukardialog om andra frågor, samt i landstingets handikappråd och pensionärs råd. Totalt intervjuades 94 personer i fokusgrupp intervjuer, det vill säga intervjuer i mindre grupper som liknar öppna samtal. Dessutom gjordes en web benkät på Landstinget i Östergötlands hemsida i vil ken deltog 352 personer. Det var inte möjligt att dra entydiga slutsatser från intervjuerna och enkäten då invånarnas åsik ter var svåröverskådliga och delvis motstridiga. Det 76 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Monica Ulriksson, hälso- och sjukvårdsstrateg, [email protected] Verksamhetsområde: Hälso- och sjukvård kunde dock urskiljas några tendenser. Många ansåg exempelvis att patientavgifter inte ska vara ett hin der för att söka vård för dem som har ett vårdbehov. Högkostnadsskyddet upplevdes som ett bra sätt att säkra att de som är i behov av sjukvård inte hindras av ekonomiska skäl. Det framkom dessutom att tandvården upplevs som orimligt dyr och skillnaden mellan kostnaderna för sjukvård och tandvård ifrå gasattes. Angående egenansvar tyckte de flesta att de inte söker sjukvård i onödan, men de misstänkte att andra gör det. Dessutom ansåg flertalet att de tar eller kan ta ett stort ansvar för sin egen hälsa. Region Östergötland – Dialog om (o)jämlikhet i hälso- och sjukvård Sammanfattning År 2013 fördes en medborgardialog om jämlik hälsooch sjukvård med fokus på socioekonomiskt utsatta grupper. Beskrivning Medborgardialogen fördes i samband med ett sär skilt utredningsuppdrag med syftet att följa upp brukarundersökningen om den (o)jämlika hälsooch sjukvården för en bättre hälsa i befolkningen som gjordes 2009. Medborgardialogen fördes av en av hälso- och sjukvårdsnämndens brukardialogberedningar. Be redningen bestod av sju politiker och en sekreterare. Metoden som användes för att föra medborgardia logen var fokusgruppintervjuer. Totalt intervjuades 53 personer, de flesta i fokusgrupper, några i enskil da intervjuer, utgående från en intervjuguide som var en reviderad version av den intervjuguide som användes 2009 för brukardialogen om (o)jämlik vård och hälsa. Det gjordes ett urval med syftet att få en viss spridning både mellan fokusgrupperna och inom fokusgrupperna gällande socioekonomisk sta tus, språk, psykisk hälsa, ålder, kön, sexuell läggning och bostadsort inom länet. Det framkom i medborgardialogen att vissa be folkningsgrupper, såsom grupper med lägre ut bildningsnivå eller ekonomiska problem, med so cial problematik eller psykisk ohälsa, personer som hade svårt att tala för sig eller att göra sig förstådda och HBTQ-personer, upplevde sämre tillgänglighet, bemötande och delaktighet. Bland några av dessa grupper var dessutom förtroendet för hälso- och sjukvården lägre, vilket kan leda till att avstå från att söka vård och till slut kan leda till ökad ojämlikhet i hälsa. Kontaktperson: Anna Bengtsson, hälso- och sjukvårdsstrateg, [email protected] Verksamhetsområde: Hälso- och sjukvård Jämlik vård är ett brett och svårgripbart ämne och därför har det varit viktigt för brukardialogbe redningen att avgränsa ämnet och skapa en gemen sam uppfattning om det i början av processen. Detta gjordes i form av workshops. Sedan är det viktigt att ha tillräckligt med tid för att hämta in kunskap så att man vet vad man ska utgå ifrån när man formulerar frågeguiden. När det gäller urvalet är det bra att an vända de egna nätverken och även arbetskamraters nätverk för att komma i kontakt med många olika befolkningsgrupper. Att ha en tydlig samtalsmetodik och lära sig in tervjuteknik kan vara en stor fördel för att arbeta med fokusgruppintervjuer. På detta sätt kan man undvika att styra samtalet för mycket och lära sig att vara flexibel samt ställa följdfrågor för att fånga upp nya aspekter som kommer fram under intervjun. Pi lotintervjuer eller andra övningar i intervjuteknik kan också göras för att förbereda sig. Ibland behöver man revidera intervjuguiden under processen. Ef ter varje fokusgruppintervju utvärderade vi vad som har gått bra och vad som kan förbättras, detta var ett bra sätt att utveckla vår intervjuteknik. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 77 Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg Region Östergötland – Medborgardialog om e-Hälsa Sammanfattning År 2014 fördes en medborgardialog om eHälsa och invånarnas åsikter om utvecklingen av nya kommu nikationsvägar. Beskrivning Mot bakgrund av målet att i den närmaste framtiden öka invånarnas kontakter med hälso- och sjukvår den via digitala kanaler och genom att erbjuda fler e-tjänster, var syftet med medborgardialogen att ta del av invånarnas föreställningar, attityder, värde ringar och åsikter om eHälsa och hur man vill kom municera med hälso- och sjukvården. Exempel på ehälsotjänster, som diskuterades vid medborgardia logerna, var befintliga tjänster som sjukvårdsrådgiv ning 1177, vårdguiden 1177.se och Mina vårdkontak ter samt planerade e-tjänster, som bland annat att tillgängliggöra patientjournalen till invånarna via internet. Medborgardialogen fördes av en av hälso- och sjukvårdsnämndens brukardialogberedningar. Be redningen bestod av sju politiker och en sekrete rare/processtöd. Beredningen inledde sitt arbete med att inhämta information om eHälsa i form av nationella rapporter, en hearing med landstingets kommunikationsenhet och IT-centrum samt möten med föreningsföreträdare och verksamhetföreträ dare. Metoden som valdes för att föra medborgardialo gen var fokusgruppintervjuer. Varje fokusgrupp in leddes med en kort genomgång av begreppet eHälsa. Totalt intervjuades 65 personer vid 12 olika tillfällen i olika åldrar, från olika länsdelar och från såväl min dre som större kommuner. För att bearbeta inter vjuresultaten använde sig beredningen av metoden SWOT-analys. 78 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Charlotte Sand, hälso- och sjukvårdsstrateg, [email protected] Verksamhetsområde: E-hälsa Dialogdeltagarnas kunskaper och erfarenheter av att använda eHälsa varierade mycket. Merparten av de intervjuade invånarna var positiva till eHälsa. eHälsa ansågs vara ett bekvämt och lättillgängligt sätt att söka information och kontakta vården som i framtiden kan frigöra resurser och tid för patien ter med behov av personliga möten. Samtidigt lyftes fram att vissa grupper riskerar att exkluderas, såsom personer med språksvårigheter och bristande kun skaper i svenska. En annan risk är att för mycket an svar läggs på patienten. Ett möjligt hot sågs i att det personliga mötet ersätts med ett opersonligt möte via IT-teknik och det framkom dessutom farhågor om IT-säkerhet. Erfarenheter Vi har fått kunskaper om invånarna syn och erfa renheter om eHälsa, vilket innebär en välförank rad process för det fortsatta utvecklingsarbetet av eHälsa. Särskilt viktigt har varit att ha en grundlig planeringsprocess och att fundera noggrant på me todvalet. Det har varit en fördel att testa frågorna med sakkunniga innan vi intervjuade invånarna. För att uppnå ett brett urval har vi haft nytta av en stra tegisk urvalsplan och av att vi använde oss av våra egna nätverk. Sigtuna – Äldredialog Sammanfattning Hälften av alla invånare över 65 år i Sigtuna kom mun har varit med och tyckt till om vår framtida äldreomsorg. Kontaktperson: Sara Rahm Pernold, utvecklingsledare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.sigtuna.se/sv/Omsorg--Stod/ Aldreomsorg/Framtidens-aldreomsorg/ För att säkra god kvalitet och långsiktighet i äldre omsorgen beslutade Äldre- och omsorgsnämnden att prioriteringar skulle slås fast i en äldreomsorgs plan för åren 2015–2024. Syftet med Äldredialogen var att få in synpunkter och förslag från kommunens seniorer om framtidens äldreomsorg. Dialogmöten hölls vid fem tillfällen i kommunens olika stadsdelar. Där de fick framföra sina synpunk ter och förslag på hur framtidens äldreomsorg ska utformas. Totalt deltog 369 engagerade seniorer i mötena. Enkäten besvarades av drygt 3 100 perso ner. Därmed har över hälften av kommunens senio rer tyckt till om kommunens äldreomsorg. Fackliga representanter och intresseförening arna PRO, SPF, Anhörigföreningen, Väntjänsten och Märsta Finska pensionärer involverades i framta gandet av frågeställningar och inbjudningar till mö tena. För att väcka stort intresse inför Äldredialogen annonserades vid flera tillfällen i lokaltidningen. På inrådan av intresseföreningarna så skickades även en personlig inbjudan ut till alla över 65 år. En enkät skickades tillsammans med svarskuvert ut tillsam mans med inbjudan för att möjliggöra för alla att delta. Det gick även att besvara enkäten på hemsi dan. Dialogmötena genomfördes med hjälp av stor gruppsmöten där alla som deltog fick komma till tals och göra sin röst hörd. Dialogdeltagarna arbe tade i grupper kring arbetsböcker med olika fråge ställningar. Dialogen visade tydligt att personalen är det allra viktigaste för att säkra en god kvalitet i äldreomsorgen. Särskild vikt läggs vid personalens kunnande och kompetens samt bemötande. Byg Verksamhetsområde: Äldreomsorg gandet av fler äldreboenden, större möjligheter till sociala fritidsaktiviteter och mat av god kvalitet är andra önskemål som framförts i dialogen. Förslagen har förts in i Sigtuna kommuns Äldreomsorgsplan och har haft en direkt påverkan på vilka satsningar som ska genomföras inom äldreomsorgen under de kommande åren. Återkopplingen till deltagarna i Äldredialogen har skett genom personligt brev, en utskickad broschyr med bilder och sammanfattning av resultatet samt genom en film från dialogenmöte na som publicerats på hemsidan. Intresseförening arna har dessutom fått resultatet presenterat i möte med den politiska ledningen. Arbetssättet med medborgardialog har varit be tydelsefullt för att utveckla kommunikationen med invånare och intresseorganisationer. Extern exper tis och mötesledare samt en intern projektorganisa tion med en projektledare har varit nödvändig. An dra erfarenheter vi tar med oss från Äldredialogen är hur betydelsefullt ett gott förarbetet är med att ta fram rätt frågor, rekryteringsarbete och förankring i och utanför organisationen. Den stora betydelsen av trevnad genom att t.ex. bjuda på fika har vi lärt oss. Vikten av god återkoppling till deltagarna om re sultatet, rätt lokaler/miljö för dialogen, fungerande teknik är ytterligare faktorer. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 79 Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg Sollentuna – Hur vill du bo som senior Sammanfattning Sollentuna kommun arrangerade ett dialogmöte för att ta reda på hur Sollentunas invånare vill bo som seniorer. Kontaktperson: Richard Sundwall, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.sollentuna.se/Sollentuna-kom mun/Omsorg--socialt-stod/Aldre/Kvalitetoch-utveckling1/Hur-vill-du-bo-som-senior/ För att möta Sollentunas behov av boende för äldre ville Sollentunas politiker få hjälp av invånarna att förstå framtidens behov. Dialogen skedde i två steg med kafémetoden som steg ett. Steg två involverade prioritering i Sollentuna centrum. Dialogmötets 40 platser tog slut på mindre än en vecka och extra platser sattes in för att möta in tresset. Totalt dök 50 personer upp på dialogmötet. Dialogmötet genomfördes genom en workshop där deltagarna diskuterade några utvalda ämnen under tre 20-minuters pass. Totalt var dialogmötet två timmar långt. Ämnena som diskuterades: >>Tillgänglighet, exempel på fråga Vad är ett till gängligt boende för dig? >>Miljö och boendeform, exempel på fråga Hur kan den fysiska miljön utformas för att bidra till ett trivsamt boende? >>Socialt liv, exempel på fråga, Vad behövs för att boendet ska främja ett socialt liv? >>Service och kostnader, exempel på fråga, Vad får ett boende kosta? >>Trygghet, exempel på fråga, Vad behövs för att du ska känna dig trygg i din boendemiljö? De olika samtalsgrupperna leddes av samtalsledare från kommunen. Samtalsledarna skrev ned diskus 80 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Seniorboende sionerna på stora pappersark som ligger till grund för materialet som Sollentunas politiker kan ha som ett av flera underlag när olika beslut i ämnet ska tas. I augusti 2014 arrangerades steg två i dialogen där Vård- och omsorgskontoret, som arrangerade dialo gen, befann sig i Sollentuna centrum för att priori tera bland svaren som kommit in i steg ett. En karta fanns även på plats där invånarna kunde visa var de vill bo som seniorer. Totalt deltog ca 300 personer i dialogen. Lärdomar Analysera noga vilket behov målgruppen har när det gäller den fysiska miljön. När det gäller äldre så mås te lokalen vara tillgänglig. Var noga med återkopp ling och att beskriva processen. Var där målgruppen redan finns och var beredd att genomföra dialogen i olika former baserat på målgruppernas behov. Vansbro – Dialogcafé – bo och leva bra hela livet Sammanfattning Den 12 maj 2014 genomfördes ett s k dialogcafé ar rangerat av Vansbro kommun. Utgångspunkten var att ge medborgarna möjlighet att ge sin syn på hur framtidens äldrevård i kommunen borde se ut. Beskrivning Detta syftade till att sedan ge politikerna ett bättre beslutsunderlag i frågor som rörde den framtida äldreomsorg. Målet var även att, för medborgarna, skapa delaktighet i kommunens planering av den framtida äldreomsorgen, men även att ta tillvara se niorers kunskap och önskemål inom området. Vansbro står inför en rad framtida utmaningar. Bland dessa hittar vi den problematik som en för ändrad demografi innebär. Antalet äldre ökar, och andelen äldre blir stadigt större i förhållande till den förvärvsarbetande befolkningen i kommunen. Till detta kommer att befolkningsantalet i kommunen i stort varit sjunkande under flera decennier. Detta innebär att kommunens framtida äldrevård kan komma att behöva förändras. Med dessa fakta togs ett politiskt beslut om att genomföra ett så kallat dialogcafé där medborgare i åldern 65+ bjöds in till att delta i en dialog tillsam mans med kommunens politiker. Här fick de in bjudna och politikerna möjlighet att tillsammans diskutera de utmaningar som kunde skönjas, samt lösningar på dessa. Dialogcaféet inleddes med att dessa utmaningar presenterades för att deltagarna sedan i små grup per fick möjlighet att diskutera detta. En moderator fördelade ordet mellan grupperna när de fick pre sentera och sammanfatta det de diskuterat. Efter dialogcaféet, där ungefär 30 medborgare, en handfull politiker och tjänstemän deltog, sam manställdes de synpunkter som framförts i en rap Kontaktperson: Mikael Granath, utredningssekreterare, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.vansbro.se/organisation/med borgardialog Verksamhetsområde: Äldreomsorg port som sedan skickades ut till de som deltagit för att visa vad det direkta resultatet blev. Rapporten publicerades även på kommunens hemsida. En kor tare utvärdering gjordes även av själva dialogcaféet för framtida förbättringar. Det genomförda dialogcaféet gav möjlighet till att lära sig vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra. Dialogcaféet i sig förlöpte väl. Intres set för detta dialogcafé var stort, och detta märktes bland annat genom att antalet deltagare var över förväntan samt att det fanns ett stort intresse av att föra fram sina synpunkter i frågorna som behandla des. De lärdomar som kunde dras var bland annat att det är mycket viktigt att tydliggöra för alla parter vad syftet med medborgardialogen är. Dialogen tende rade att bitvis handla om dagsaktuella och konkreta frågor. Syftet med medborgardialogen var dock sna rare att diskutera framtidsfrågor om äldrevården i ett längre tidsperspektiv. Det är också viktigt att vara uthållig, och vetskapen om att medborgardia log inte syftar till att snabbt lösa de utmaningar som diskuterades. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 81 Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg Vårgårda – Dialog om framtidens äldreboenden Sammanfattning Målet med medborgardialog var att få ett bättre un derlag till kommuns arbeta med att utveckla äldre boendena samt underlag till kommande äldreplan. Kontaktperson: Robert Hagström, folkhälsosamordnare [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.vargarda.se För att informera om denna medborgardialog an vände vi oss av annonser i lokalpressen, information på kommunens hemsida, affischering samt direkt kontakt med olika pensionärsorganisationer. Medborgardialogen genomfördes med hjälp av metoden cafédialog. På dialogen deltog 36 med borgare samt förtroendevalda och tjänstemän. En övervägande andel av deltagande medborgare var kvinnor. Medborgardialogen genomfördes på en av kommunens träffpunkter för äldre och vid två till fällen (eftermiddag och kväll). I samband med medborgardialogerna fanns det möjlighet att fylla i en enkät om framtidens äldrebo enden. Enkäten fanns tillgänglig på Vårgårdas hem sida. Vi fick in 19 enkätsvar, tre män och 13 kvinnor (tre av enkäterna var frågan om kön inte besvarad). Medelålder på de som svarade på enkäterna var 65 år. Det finns ett stor intresse och önskemål om ha fortsatta dialoger med kommunen. Resultatet av di alogen ska använda i kommande arbete med framti dens äldreboende och äldreomsorgsplan. Resultatet kan också komma att användas i samband med kom muns arbete kring revidering av översiktsplanen. 82 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Äldreboende För att kunna återkoppla till de som deltog i med borgardialogen, fick deltagarna skriva sina e-post adresser på en lista. Sammanställningen av dialogen lades också ut på kommunens hemsida. Vi är överlag nöjda med responsen och antalet deltagare. Det vi måste fundera på till kommande dialoger är hur vi får med fler män, så att könsför delningen blir något jämnare. Erfarenheter vi har fått efter dessa dialoger är bland annat att det finns ett stort behov från med borgare att träffa företrädare från kommunen, både förtroendevalda och tjänstemän. Detta märktes då trots uppmaningar att tänka framåt, tenderade dia logerna att fokusera mer på då- och nutid än fram tid. Anledning till att relativt många medborgare kom på dessa dialoger tror vi beror på att målgruppen för dialogerna var definierade samt att frågeställning en, framtidens äldreboende, var väl avgränsad. Västra Götalandsregionen – Spontandialoger Sammanfattning Spontandialoger vid olika typer av publika evene mang eller platser är en dialogform som provats i olika varianter under mandatperioden 2010–2014. Beskrivning Spontandialogerna har genomförts utanför vård centraler, vid olika motionslopp, mässor och andra publika evenemang. Oftast har syftet varit att relativt förbehållslöst informera om nämndens roll som befolkningsfö reträdare i hälso- och sjukvården, och lyssna in de synpunkter och åsikter som finns bland befolkning en. Ibland har man haft en mer specifik målsättning med samtalen, till exempel att samtala om olika vårdnivåer och hur invånarna tänker när behov av vård eller råd om vård uppstår. Som ingång i samtalen och som intresseväckare har ofta den så kallade bollrörsmetoden använts, där besökarna med hjälp av olikfärgade bollar fått besvara enkla ja- eller nejfrågor. Utrustning och material i övrigt har oftast bestått av roll-ups och broschyrer om nämnden, samt di verse profilprodukter att dela ut, som pennor och plåster med 1177-reklam. Besökarna har ofta visat uppskattning över att deras hälso- och sjukvårdspolitiker kommer ut och möter dem på detta sätt. Många värdefulla synpunk ter har samlats in och givande samtal förts. Erfarenheten är att dialogformen är utmärkt vid mässor, då besökarna är inriktade på att stanna till Hälso- och sjukvårdsnämnderna Norra Bohuslän och Dalsland Kontaktperson: Ann-Cathrine Gardendahl, administrativ chef, [email protected] Jörgen Andersson, kommunikatör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.vgregion.se/hsn1, www.vgregion.se/ hsn2 Verksamhetsområde: Hälso- och sjukvård och prata med utställarna. Däremot är det svårare att få till stånd bra samtal vid publika evenemang som till exempel motionslopp av olika slag. En av spontandialogerna genomfördes på ett bibliotek i anslutning till en barnteaterpjäs. Plats och miljö visade sig vara utmärkt för dialogmöte, då besökarna hade tid och lust att stanna en stund och prata. Det visade sig vara ett bra och enkelt sätt att nå en grupp som annars är svår att nå, nämligen barnfamiljerna. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 83 Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg Västra Götalandsregionen – Medborgarråd Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnderna Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad arbetade med medborgarråd under mandatperioden 2007–2010. Beskrivning Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad var den första nämnden som startade med medborgarråd i Fyrbodalsområdet. Ett pilotprojekt genomfördes 2003–2004. Hälso- och sjukvårdsnämnderna Dals land och Trestad började med medborgarråd 2005 respektive 2007. Nämnderna fattade sedan beslut om att inrätta medborgarråd under mandatperioden 2007–2010. De bjöd in medborgare från kommunerna i nämnds områdena att medverka i medborgarråden, ett per kommun. Råden träffades cirka 3–4 gånger år, frek vensen varierade mellan åren och mellan de olika kommunerna. Nämndernas syfte med medborgar råden var att föra en dialog med medborgare om hälso- och sjukvården i området. Inför starten av medborgarråd gjordes ett slump mässigt urval ur den population som bor i respek tive kommun. Urvalet bestod av totalt 400–500 per soner per kommun i åldern 20–70 år, jämt fördelat mellan män och kvinnor. Det fanns en framtagen arbetsordning som inne bar att sammankallande ledamot i en kommun kontaktade hälso- och sjukvårdskansliet i Udde valla inför en inbjudan till medborgarråd. Kansliet skickade ut inbjudan och tog fram eventuellt mate rial. Ledamöterna genomförde sedan dialogen med medborgarna i respektive kommun utan att någon tjänsteman var närvarande. En del råd förde min nesanteckningar som skickades till kansliet och delgavs alla nämndsledamöter. På nämndernas sammanträden rapporterades muntligt från ge nomförda medborgardialoger. 84 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Hälso- och sjukvårdsnämnderna Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad Kontaktperson: Ann-Cathrine Gardendahl, administrativ chef, [email protected] Jörgen Andersson, kommunikatör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.vgregion.se/hsn1, www.vgregion.se/ hsn2, www.vgregion.se/hsn3 Verksamhetsområde: Sjukvård För att förbättra och effektivisera medborgardia logen fick nämndernas ledamöter under 2008 och 2009 dialogutbildning under ledning av företaget Nordisk kommunikation. Syftet var att öka förstå elsen för det egna kommunikativa ansvaret som po litiker och få kunskap om vad som utmärker en bra dialog. Under mandatperioden 2007–2010 genomfördes totalt 103 medborgarråd. Medborgarråden avslutades under hösten 2010. Samtliga medborgare fick ett ”tackbrev” och en en kät. Nämnderna fick genom enkäten en bild över hur medborgarna upplevt sin medverkan i råden samt synpunkter inför nästa mandatperiod. Västra Götalandsregionen – Gruppdialog med invånare Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad bjöd in slumpvis utvalda invånare i Trollhättan, Lilla Edet, Vänersborg och Uddevalla till dialog om hälso- och sjukvården i området. Beskrivning Ett slumpvis urval av invånare fick inbjudan till mö tena via brev. Målet var att få cirka 20 deltagare till varje kommun. För att få ihop dessa bedömdes att cirka 600 invånare skulle bjudas in genom slump vis urval. En tonvikt i urvalet lades på åldersgrup pen 20–50 år, eftersom de befintliga kontakterna i denna grupp bedömdes som färre än i de äldre be folkningsgrupperna, till exempel genom nämndens pensionärsråd. Resultatet blev ungefär som för väntat, samtalsgrupper om cirka 10–20 personer. Dialogmötena marknadsfördes även med press meddelande. Dialogen genomfördes som så kal� lade rundabords-samtal, där alla fick komma till tals. Förutom muntlig information från nämndens ledamöter delades även en informationsfolder om nämndens roll och ansvar ut. Dialogformen och re sultaten upplevdes av politikerna som trevliga och givande. Många synpunkter kom fram och det var gott om tid att resonera kring frågorna. Likadan var responsen från deltagarna. Dokumentationen skickades till deltagarna via e-post. I november samma år hölls uppföljningsmöten med grupperna. Då bjöds även invånare in som an mält sitt intresse men som inte kunde vid det första tillfället. Den här gången riktades samtalen mot ett par specifika frågeställningar, och med inbjudan bifogades därför att faktablad och ett par frågor att fundera på i förväg. Nämnden ville framför allt diskutera frågor om rätt vårdnivå och sökmönster Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad Kontaktperson: Ann-Cathrine Gardendahl, administrativ chef, [email protected] Jörgen Andersson, kommunikatör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.vgregion.se/hsn3 Verksamhetsområde: Hälso- och sjukvård hos invånarna. Uppföljningsmötena lockade tyvärr betydligt färre deltagare, men bedömdes ändå som givande. Anledningen till det lägre deltagandet har inte analyserats. Det var mycket jobb förknippat med att genom datakörningar ta fram ett urval av invånare som skulle få inbjudningar, och att sedan ombesörja dessa. Man kan här fundera över enklare sätt att bjuda in för att få ihop grupper för samtal. Diverse reflektioner/att tänka på: >>Om man erbjuder flera olika tider, välj då olika veckodagar. (Många har återkommande andra engagemang under just en och samma veckodag) >>Tänk på hörslinga och mikrofoner >>I anmälningsförfarandet: skaffa in e-postadres ser, etc, för de fortsatta kontakterna och åter kopplingarna. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 85 Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg Västra Götalandsregionen – Öppna dialogmöten Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden Dalsland valde öpp na möten som dialogform för att dels informera om den nya överenskommelsen om sjukhusvård i områ det, dels för att föra dialog om framtidens hälso- och sjukvård. Beskrivning Bedömningen var att mötena skulle locka 50-talet personer i varje kommun, och lokaler bokades där efter, gärna i en mer intim cafémiljö eller liknande. Inbjudan till de öppna mötena gjordes genom an nons i dagspress och marknadsfördes även genom pressmeddelande. Tanken var att i varje kommun genomföra två delade möten där nämndens presidium först skulle informera om den nya vårdöverenskommelsen och konsekvenserna av den. Därefter skulle en dialog genomföras i smågrupper runt cafébord där delta garna skulle få resonera sig fram till förslag och syn punkter som skulle lämnas in gruppvis skriftlig. I området fanns redan tidigare en stark opinion mot det man uppfattat som nedskärningar på det lokala sjukhuset. Denna opinion förstärktes genom nya uppgifter i media som kom i anslutning till att nämnden bjöd in till mötena. Följden blev att det kom betydligt fler besökare än väntat, och i något fall tvingades man byta lokal. Man kan säga att intres segrupper ”kidnappade” dagordningen, och dialog 86 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Hälso- och sjukvårdsnämnden Dalsland Kontaktperson: Ann-Cathrine Gardendahl, administrativ chef, [email protected] Jörgen Andersson, kommunikatör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.vgregion.se/hsn2 Verksamhetsområde: Hälso- och sjukvård mötena förvandlades till ganska stormiga stormö ten där politikerna blev hårt ansatta och pressade. Av den tänka dialogen i lugn och avspänd miljö blev därför inte mycket kvar. Många skriftliga synpunk ter samlades dock in och sammanställdes. Lärdomen blev att öppna möten inte fungerar om man vill vara säker på att kunna styra formerna för och innehållet i en dialog. Det var också naivt att tro att de intressegrupper som fanns inte skulle ta chan sen att ta över dagordningen. Västra Götalandsregionen – Cafédialog Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnd Mittenälvsborg ge nomförde cafédialoger på flera olika ställen såsom Vårgårda Wärdshus, Lerums gymnasium, Herr ljunga hotell, samt på Ljungblads konditori. Beskrivning Dialogerna genomfördes under parollen ”Framti dens vårdcentral” och syftade till att låta invånare och politiker föra samtal kring Krav- och kvalitets boken och den revidering som kommer att genom föras. Frågeställningarna var, Vad innebär en till gänglig vårdcentral för dig? Vad är kvalitet och hur vill du bli informerad om kvalitet? Varför har du valt vårdcentral? Cafémetoden syftar till att skapa ett intimt sam tal mellan ett litet antal deltagare. Dialogerna var öppna för alla. Inför dialogerna skickade nämnden ut 300 personligt adresserade inbjudningar per kommun. 100 stycken till personer i åldrarna 19–30, 100 till åldrarna 31–50 och 100 till 50+ samt annon serade i dagspress. Pressmeddelande och informa tion på nämndens webbsida har också använts. De flesta som kom och deltog var pensionärer. Ingen deltagare var under 30. Cafédialogen är bra för att skapa förtroende mellan invånare och förtroende vald samt för att väcka frågor. Bristen på konkreta åtgärder riskerar när återkopplingen görs till delta garna att rasera det förtroende som byggts upp un der själva dialogen. Ett nära samarbete med presidiet och en tydlig handlingsplan med vem som ansvarar för vad har varit positivt genom arbetet och rekommenderas. Det är också viktigt att politikerna känner att det är deras dialog och att vi tjänstemän enbart är ett stöd i deras arbete. Att sätta en tidsgräns var bra. Tanken att en förtroendevald skulle vara sam talsledare och en annan antecknar fungerade inte speciellt bra. Bättre att låta en och samma göra båda Hälso- och sjukvårdsnämnden Mitten Älvsborg Kontaktperson: Marie Cullberg, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.vgregion.se/hsn6 Verksamhetsområde: Hälso- och sjukvård jobben. Eftersom grupperna mår bäst av cirka 5–6 deltagare blev grupperna snabbt för stora eftersom det bara var mellan tre och sex förtroendevalda på plats. Deltagarna ombads att fylla i en enkät med frågor om deras upplevelse av dialogen. Alla som svarade upplevde dialogen som positiv. Lokalerna och kaffet upplevdes som bra av samtliga. En tyckte att upp slutningen var alldeles för dålig. Det framkom kla gomål på att man trodde att det var vårdcentralerna som bjöd in till dialog. Det är svårt med tydlighet. Missförståndet tyder på att kännedomen om nämn den och kunskapsnivån om Västra Götalandsregio nens styrmodell är låg. Efter medborgardialogerna har sammanställning ar gjorts av tjänstemän. Information om dialogerna har återrapporterats på nämndsammanträden, både muntligt och skriftligt. Skolorna har fått skriftlig återkoppling om dialogmötena med ungdomarna. Efter cafédialogerna fick deltagarna återkoppling med resultatet via e-post eller via vanlig post. Artikel i Alingsås Tidning samt insändare till lokaltidning arna om cafédialogerna och dess resultat. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 87 Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg Västra Götalandsregionen – Dialogmöten i årskurs 9 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden Dalsland besökte under 2012 årskurs nio-klasserna i tre skolor i Dals land. Nämndens ledamöter ville informera allmänt om hälso- och sjukvård, sin roll som politiker och lyssna på ungdomarna och ta del av deras behov och synpunkter. Beskrivning Ledamöterna bildade tre arbetsgrupper som be sökte var sin skola. Kontakt togs med rektor eller klassföreståndare innan. Man disponerade cirka två lektionstimmar, även om mötenas upplägg kunde variera mellan skolorna. Nämnden informerade brett om den hälso- och sjukvård som finns och hur systemet fungerar, reg ler och rättigheter mm. För att aktivera ungdomar na fick de skriftliga frågor om vård att besvara, och rättningen och genomgången gjordes sedan tillsam mans, som en liten frågesport. Detta gav grund för diskussioner och frågor från ungdomarna. Roll-ups och broschyrer användes också som material, lik som bildspel, Egenvårdsguiden mm. Responsen på politikernas besök var mycket blandad i klasserna. Flertalet elever verkade dock tycka att det var intressant att få träffa och prata med hälso- och sjukvårdspolitiker. Många visade också intresse för själva det politiska uppdraget som sådant, likaväl för hälso- och sjukvård. Ledamöterna upplevde dialogformen som gi vande och trevlig, men det var ofta svårt att få igång 88 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Hälso- och sjukvårdsnämnden Dalsland Kontaktperson: Ann-Cathrine Gardendahl, administrativ chef, [email protected] Jörgen Andersson, kommunikatör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.vgregion.se/hsn2 Verksamhetsområde: Hälso- och sjukvård en riktig dialog så som politikerna hade önskat. Be dömningen är att det förmodligen är mer givande och ändamålsenligt att söka just den här formen av dialog när ungdomarna är något äldre, det vill säga i gymnasiet. I frågeformuläret kunde eleverna även fritt skriva vad man tycker/tänker/undrar. Ungdomarna kom med många frågor där politikerna inte hade några färdiga svar. Man bör därför ha en beredskap för att i efterhand ta fram svar på dessa frågor och även på muntliga under mötet och återkoppla svaren till ungdomarna. Västra Götalandsregionen – Ungdomsdialog Sammanfattning Dialog med unga om hälso- och sjukvård. Beskrivning Genom att finnas på plats på gymnasieskolor har hälso- och sjukvårdsnämnderna i Skaraborg nått en målgrupp som tidigare varit svår att nå. Med hjälp av enkel enkät, bollrör och intresserade politiker har nämnden fått reda på vad ungdomarna har för behov inom hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i västra och öst ra Skaraborg har under senare delen av mandatpe rioden inriktat sin medborgardialog på ungdomar. Barn, ungdomar och unga vuxna har i tidigare dia logformer varit svåra att nå. Målet med medborgar dialogen är att öka nämndens kunskapsunderlag kring målgruppen. Men också att stärka demokratin och medborgarnas kunskap om nämndens arbete. Medborgarnas åsikter ska användas som ett av flera underlag i nämndens arbete. Sammanlagt har nämnderna besökt fyra gymna sieskolor och samtalat med fler än 600 elever. Elev erna besvarade en kort enkät, svarade på en enkel ja/nej-fråga med hjälp av ett bollrör och diskuterade fritt sjukvård och hälsa. De förtroendevalda befann sig på allmänna utrymmen på skolorna där eleverna naturligt rörde sig, utanför matsalen, biblioteket och liknande. Den typen av möten leder främst till korta samtal och reflektioner, men möjlighet har också funnits till längre dialoger. Det har alltid varit minst två till tre politiker samtidigt och de har va rit aktiva två till tre timmar innan de ”byts ut” för att det hela tiden ska finnas förtroendevalda som är hungriga på nya möten. Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg samt hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg Kontaktperson: Sarah Öfwerström, kommunikatör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.vgregion.se/hsn Verksamhetsområde: Hälso- och sjukvård Resultatet av dialogerna har återrapporterats till politikerna och till skolorna som besökts, i första hand till skolsköterska och rektor. Någon skola har i sin tur redovisat resultatet på digitala anslagstavlor på skolan. Temat för dialogerna har varit väldigt öppna, kän nedom om 1177, hur man söker vård med mera. Näs ta steg skulle kunna vara att koncentrera temat till mer avgränsade frågor. De förtroendevalda har upplevt dialogerna som positiva. Ungdomarna har visat stort intresse och uppskattat att möta politiker som inte är ute efter att ragga röster inför val, utan för att samla in syn punkter och bättra på sin egen kunskap. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 89 Kapitel 4. Dialog om hälsa, vård och omsorg Västra Götalandsregionen – Kvinnoföreningen i Kronogården Sammanfattning Samtal på Mötesplats Dalaberg och med Kvinnoför eningen i Kronogården Beskrivning En av målsättningarna för hälso- och sjukvårds nämnden Trestad under 2013 var att påbörja dialog möten med invånargrupper som normalt sett inte hörs särskilt mycket eller som av olika skäl kan ha svårt att komma fram i den allmänna debatten. I sin genomförandeplan för medborgardialogen nämns som exempel på sådana grupper invandrare/nya svenskar, socioekonomiskt svaga grupper, och unga vuxna/unga kvinnor. Syftet är att få en övergripande syn på dessa gruppers erfarenheter av hälso- och sjukvården och lyssna efter vilka behov som finns. Ledamöter i nämnden valde att hålla dialogmö ten i stadsdelarna Dalaberg i Uddevalla och Krono gården i Trollhättan. Bägge stadsdelarna präglas av mångkultur och har en relativt hög andel invånare med utländsk härkomst. På Dalaberg besökte ledamöterna den kommu nala Mötesplats Dalaberg för en så kallad spontan dialog med de besökare som kom till mötesplatsens lokaler. I Kronogården träffade ledamöterna cirka 25–30 medlemmar i Kvinnoföreningen, och man diskute rade bland annat bemötandefrågor och informerade till exempel om mammografi, cytologprover och pa tientnämndens verksamhet. Metoden var att ta kontakt med de befintliga orga nisationerna (Mötesplats Dalaberg och Kvinnoför 90 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Västra Götalandsregionen, hälsooch sjukvårdsnämnden Trestad Kontaktperson: Ann-Cathrine Gardendahl, administrativ chef, [email protected] Jörgen Andersson, kommunikatör [email protected] Webbadress där mer information finns: www.vgregion.se/hsn3 Verksamhetsområde: Hälso- och sjukvård eningen) och den vägen komma fram till ett lämpligt upplägg och även få hjälp med inbjudan och mark nadsföring. Själva dialogerna genomfördes sedan ganska förutsättningslöst och enkelt som ett vanligt samtal. Denna enkla metod visade sig dock räcka utmärkt för att få en efterlängtad och djupare kontakt med representanter för underrepresenterade grupper bland invånarna. Känslan är att man tagit ett kliv över en tröskel till ett dialogrum som man haft kan ske överdriven respekt för av hänsyn till eventuella språksvårigheter och kulturella skillnader. Östersund – Framtidens teknik inom vård- och omsorg Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden i Östersund har ge nomfört fem medborgardialoger inom ämnesområ det ”Ny teknik inom vård och omsorg”. Kontaktperson: Christina Taraldsson, handläggare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.ostersund.se Genom dialogerna har nämnden velat få ökad kun skap om vilka möjligheter och hinder som medbor garna ser med att använda både nuvarande och ny teknik inom vård- och omsorgsförvaltningens verk samhet. Resultatet från dialogerna kommer att användas som diskussionsunderlag när vård- och omsorgs nämnden under det kommande året ska fatta beslut om vilka former av teknik som bör prioriteras. Medborgardialogerna hölls på fem platser. Varje medborgardialog inleddes med att besökarna fick möjlighet att gå runt till stationer där personal från vård- och omsorgsförvaltningen visade upp olika former av teknisk utrustning. Därefter fanns möj lighet att antingen skriftligt eller muntligt berätta om vilka möjligheter och hinder man såg med tekni ken. Den teknik som ingick i visningen var; vanliga trygghetslarm, mobila trygghetslarm, nattillsyn via webbkamera, J-Dome (särskild träningscykel), pho nirolås (låsa upp med mobilen), mobila planeringsoch dokumentationsverktyg, appar för surfplattor för att stimulera minnen, giraffen (bildtelefon för kommunikation på distans). Totalt besöktes medborgardialogerna av cirka 135 medborgare. Utöver de fem öppna dialogerna hölls även ett enskilt möte med föreningen Elöverkäns ligas förbund. Generellt sett uttryckte besökarna många positiva åsikter om medborgardialogerna. De upplevde att de fick bra information om tekniken och flera kände sig tryggare/mer positivt inställda till tekniken efter besöket. Många uttryckte att den nya tekniken kan bidra till både ökad trygghet och förbättrad livskvalitet. Flera menade även att tekni ken kan underlätta för personalen och vara ett sätt att locka fler unga till yrken inom vård och omsorg. Medborgarna var särskilt positiva över de möjlig heter som webbkameran, GSM-larmen och cykeln (J-Dome) skulle kunna medföra, men många kom Verksamhetsområde: Teknik, vård och omsorg menterade även apparna/surfplattan. Det uttryck tes dock oro för att teknik ska ersätta mänsklig kon takt/personal. Många har betonat att det är viktigt att tekniken används som ett komplement, inte en ersättning för social omsorg/mänsklig kontakt. Fle ra uttryckte farhågor om att gränserna för personlig integritet successivt förflyttas. Vård- och omsorgsnämnden har med utgångs punkt från medborgardialogerna gett förvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan kring hur ny teknik skulle kunna användas inom vård och om sorg. Lärdomar är att vi behöver hitta ett arbetssätt för hur medborgardialoger ska involveras i beslutspro cessen. Syftet med medborgardialogerna och hur re sultatet ska användas måste vara tydliggjort och väl känt av både politiker och tjänstemän innan dialo gerna genomförs. Det är viktigt att göra en fördjupad målgruppsanalys. Det är angeläget att prova andra former av medborgardialoger än fysiska stormöten. Det behövs mer utbildning/erfarenhetsutbyte kring hur man genomför bra medborgardialoger. Rollför delningen mellan politiker och tjänstemän vid med borgardialoger behöver förtydligas. Både politiker och tjänstemän behöver bli bättre på att personli gen marknadsföra medborgardialogerna. Även vid kommande medborgardialoger bör man ta hjälp av professionella vid utformning av informationsma terialet. Det bör fastslås en särskild budget för med borgardialogerna. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 91 KAP IT EL 5 Dialog för lärande och utbildning Barn och unga uppfattas ofta som en grupp som är svår att nå och unga uppfattar också ofta att det finns en tröskel för att delta. För förtroendevalda och tjänstemän kan det där för vara viktigt att fundera på hur vi når barn och unga. Inte minst behöver man ta reda på vilka arenor unga känner sig bekväma att föra dialog. Exempel på ungas inflytande finns under alla kapitel i denna skrift. I detta kapitel lig ger fokus på dialoger med barn och unga för lärande och i skolan. 92 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Bollebygd – Lunchdialog med unga Sammanfattning Målet var att utveckla dialog mellan beslutsfattare och målgruppen unga och pröva på metod för dialog. Beskrivning Sedan 2008 finns en formaliserad arbetsgrupp för ungdomsdemokrati i Bollebygd. Gruppen består av elevråd, ungdomsråd, tjänstemän och politiker. Uppdraget för gruppen är att pröva och utveckla me toder för dialog mellan ungdomar och beslutsfattare och ta med resultatet i den ordinarie beslutsproces sen. Gruppen ska sammankallas minst två gånger per år. Som en utgångspunkt till pågående arbete finns Slutrapport ”Ungdomsdemokrati och delak tighet”. En av de metoder som står på listan över sätt att skapa dialog är att politiker bjuds ner till ungdomar nas arena – skolan och att det där anordnas möten och dialog mellan grupperna. Processen gick till på så sätt att teman och fråge ställningar arbetades fram för att underlätta dialo gen och sammanställningen. Ett fokus på den posi tiva hälsan var utgångspunkten. Teman var Hälsa, Livsstil, Bollebygd, Trygghet. De fyra politikerna som deltog i hela processen samlades en stund före varje dialog med samordnaren som hade förberett med papper, pennor, frågeställningar och särskilda tröjor. Syftet med tröjorna var att de unga skulle se vilka som var där och som var beredda att lyssna. Under lunchen rörde politikerna sig mellan borden för att hinna ta in de olika frågor och synpunkter som kom. När lunchen var över samlades gruppen igen för att sammanfatta och skriva ner vad som framkom och vad som hade fungerat bra eller min dre bra. Resultatet blev en rapport som lämnades över till chefer för respektive förvaltning, rektorer och till respektive elevråd. I samband med det träf fade också politikerna respektive förvaltningschef och lyfte fram de synpunkter som man ringat in som återkommande och som man kunde se kunde åtgärdas med enkla medel. Politikerna genomförde också uppföljningsmöten med respektive elevråd. Kontaktperson: Camilla Falk, folkhälsosamordnare. [email protected] Webbadress där mer information finns: www.bollebygd.se Verksamhetsområde: Inflytande Sammantaget så var 5 skolor med i processen med sammanlagt cirka 1100 barn och unga i ålder 6–15 år. Varje dialog pågick aktivt mellan 40 min till 1,5 timme. Uppföljningsmötet med respektive elevråd pågick mellan 30–60 min. I det stora hela var det po sitiva upplevelser hos både politiker och barn/ung domar. Vissa synpunkter har kunnat åtgärdas, vissa har visat sig vara inaktuella vid uppföljningen och vissa är större investeringar som cheferna har kun nat ta med sig i framtida planeringsunderlag. Det går att säga att lunchrestaurangen på skolan är en enkel och trevlig arena för dialog mellan politi ker och barn/unga. Det var enkelt att sammanställa synpunkterna eftersom det fanns temaområden att hålla sig till och att sortera in under. Det uppskat tades av deltagarna att politikerna hade särskilda tröjor så att de urskilde sig från övrig personal på skolan. Till nästa gång har vi lärt oss att redan innan dialogerna boka in uppföljningsmöten. Vi kommer också försöka att skriva upp de dagsfärska förslagen så pass synligt på skolan att barnen/ungdomarna/ personal får se dem redan samma dag – vilka diskus sioner som framkommit under dagen. Vi tror också på att respektive rektor är med vid den korta upp följningen med politikerna – detta för att han/hon i tidigt skede ska få reda på vad som sagts i dialogerna. Det krävs också en ordentlig genomgång i den kom munala organisationen om hos vem de eventuella synpunkterna ska besvaras och hör hemma. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 93 Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning Bollebygd – 100.000 tusen kronors process Sammanfattning Kommunstyrelsen har beslutat om rutiner för pro cessen där syftet är att öka barns och ungdomars delaktighet och påverkan. Processen bygger på att KS årligen avsätter 100 000 kronor för Ungdomsrå det att fördela till kommunens elevråd och gårdsråd. Beskrivning Varje augusti månad skickas en föravisering till elevråden, rektorer och övriga inblandade om vad som ska ske under hösten. Inbjudan skickas ut till berörda i oktober månad då de inbjuds att starta processen. Samordnare, ungdomsråd och ansvariga politiker erbjuder sig också komma till skolorna och berätta mer. Det kan gå till på så sätt att elevrådets represen tanter informerar i sina klasser och rektorn in formerar all personal på skolan och föräldrarna i föräldrarådet. Klasserna arbetar med frågan och eleverna funderar först enskilt sen diskuteras olika förslag i klassen. Klassrådet samlar ihop klassens förslag och synliggör dem för alla som sen diskute ras. Klassrådet prioriterar genom omröstning bland de olika förslagen. Elevrådet sammanträder och klassernas representanter berättar för de andra i elevrådet om klassens förslag. Elevrådet diskuterar sedan förslagen. De tar bort förslag som de tror kos tar för mycket eller som de inte tror är möjliga att genomföra. Klassrepresentanterna tar med sig elev rådets förslag tillbaka till sina klasser och klasserna diskuterar och prioriterar bland de förslag som är kvar. Elevrådet röstar därefter fram skolans förslag och prioriteringar. Förslagen skickas sedan in till ungdomsrådet och kommunen. Under januari månad ska varje elevråd/gårdsråd skicka in fem förslag till ungdomsrådet och i mars månad äger själva fördelningsmötet rum. Ordfö rande i KS är ordförande på mötet och ungdomsrå dets representanter beslutar om de avsatta medlen efter de diskussioner som skett med elevrådens representanter enligt pluppningsmetoden. Elevrå 94 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Camilla Falk, folkhälsosamordnare. [email protected] Webbadress där mer information finns: www.bollebygd.se Verksamhetsområde: Inflytande dens representanter går tillbaka till sina kamrater och berättar hur det har gått och sedan ska beviljade förslag förverkligas så snart som möjligt. Ungdoms rådet kallar till uppföljningsmöte före sommarlovet. Synpunkter granskas och diskuteras till nästa pro cess utav ungdomsrådet med hjälp av samordnare. Efter att kommunen genomfört processen nu 9 år i rad så är resultat av processen: Ungdomsrådet har etablerat sig som en naturlig del i kommunen, de har kunnat visa att de har ett ansvar för frågan. Detta leder till ett intresse från både andra ungdomar, vuxna och massmedialt. Elevråden har fått ett ansvar för en kommunal an gelägenhet där de på ett synligt sätt kan jobba med demokratifrågan på sin skola. Eftersom det är flera inblandade personer så uppstår det diskussioner om hur det hela ska gå till/inte gå till, syftet med det etc. Detta är bra eftersom den demokratiska tanken hela tiden blir aktuell i verksamheterna. Man bör tänka på att varje år är en ny process och när det gäller processer kan man aldrig vara nog så noggrann med syfte och metod – detta bör upprepas. Metoden an vänds för att vara på ungdomarnas arena och under deras ansvar. Att tänka på i den här processen är att det är den som lär och ger en erfarenhet – fastna inte i vad pengarna borde gå till, de är endast medel som används för att främja syftet. Eskilstuna – Barnhearing Sammanfattning Barnhearing är en dialog mellan unga och politiker. Beskrivning Barnhearings är en metod som Eskilstuna kom mun använder i arbetet med att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventio nen). Konventionen handlar bland annat om barns rätt till delaktighet, att fritt få uttrycka sin mening i allt som berör dem. En barnhearing är ett dialog möte mellan flickor och pojkar i grundskolan och förtroendevalda politiker och tjänstemän i kommu nen. Det är ett sätt att ge barn möjlighet till inflytan de och delaktighet i den kommunala verksamheten. Det är och en bra metod för barnen att lära sig förstå demokratiska processer. Eskilstuna kommun beslutade hösten 2012 att införa barnhearings och har sedan hösten 2013 ge nomfört tre stycken. Den första genomfördes med elever från årskurs 3–9, den andra på en förskola med förskolebarn 3–5 år och den tredje med elever i årskurs 3–6. Kommunen kommer att fortsätta ut veckla arbetet med barnhearings och genomföra dessa två gånger per år. Nedan presenteras två av barnens frågor och po litikernas svar från en av hearingarna. Barnen har fört fram många kloka synpunkter och idéer som kan medverka till att utveckla Eskilstuna kommuns verksamheter. Linnéa Tycker ni att vi ska ha läxor i skolan? Hur många läxor ska det vara? Ska det vara lika i varje skola och varje klass? Jimmy Ja, jag tycker faktiskt att man ska ha läxor i skolan. Det är bra att man får träna på att studera på egen hand och träna på att vara självständig. Man ska inte ha mer läxor än man har förmåga för. Om man har lätt för ett ämne kan man få mer läxor. Men om man har svårt för ett ämne, behöver man vara med lärar na och få stöd. Läxorna ska inte ta upp all fritid. Det behöver inte vara lika, för vi är inte lika. Det ska inte vara för mycket läxor som man måste ta hem, efter som alla föräldrar inte har kunskap och kan hjälpa sina barn med dem. Man ska kunna göra läxorna på skolan. Kontaktperson: Tryggve Lundh, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.eskilstuna.se/sv/Kommun-ochpolitik/Kvalitet-och-utveckling/Demokrati/ Barns-rattigheter/ Verksamhetsområde: Inflytande Jari Jag håller med Jimmy, det ska vara olika mycket läx or för olika elever och olika klasser. Det bestämmer lärarna. Det är viktigt att det finns läxhjälp i sko lorna. Hur mycket läxor det ska vara avgör lärarna och anpassar för varje elev, det ska inte vi politiker bestämma. Rami Varför är det 50 km i timmen istället för 30 km i tim men som hastighetsgräns utanför Lagersbergssko lan? Ann Vi på stadsbyggnadsförvaltningen har fått den frå gan förut. Det är en komplex (svår) och stor fråga, men jag ska försöka svara. Många har synpunkter om hastighetsgränsen där. Gatan är ganska bred och det är sällan så breda gator har en hastighets gräns på 30 km/timme för det är ändå ingen bilist som håller det. Det hänger också ihop med att ni har gångtunnlar under vägen och ni ska använda dem istället, både vuxna och barn. Det kallas att man har en planskild korsning. På sikt är det möjligt att den gatan blir smalare vid Råbergstorp och då blir det säkert 30 km/timme som hastighetsgräns. Låter det luddigt? Det är tyvärr det enda svar jag kan ge idag. Vi arbetar enligt något som kallas översiktsplan och trafikplan och dessa planer sträcker sig långt fram i i tiden. Det är viktigt att ni kan röra er säkert mellan områdets olika delar och tanken är att vi ska se över hur det kan fungerar. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 95 Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning Gislaved – Demokratitorg Sammanfattning Under 2012 och 2013 pågick ett medborgardialog projekt i Gislaveds kommun. Projektets huvudsakli ga syfte och mål var att utveckla metoder för att öka dialogen med medborgare, företag och föreningar. Beskrivning Fullmäktige beslutade i maj 2011 att starta ett med borgardialog projekt och att tillsätta en Demokra tiberedning. Uppdraget för demokratiberedningen var att pröva olika metoder och verktyg för medbor gardialog. Detta exempel är ett av de fem dialoger som genomfördes. Under fyra heldagar träffades politiker och ung domar från Gislaved. Träffarna kallades för demo kratitorg. Dessa var en del av projekt medborgardia log och finansierades genom EU-programmet Ung o Aktiv som administreras av Ungdomsstyrelsen. Må let med demokratitorgsträffarna var att unga männ iskor i Gislaved skulle få förståelse för vad politiker egentligen arbetar med och vilka uppgifter en poli tiker har. Samtidigt fick politiker en förståelse för vilka samhällsfrågor som intresserar och bekymrar ungdomar. Målet var också att deltagarna ska lära sig mer om demokrati, om FN:s barnkonvention och om hur unga människor kan vara med och påverka. Det var deltagarna som tillsammans bestämde vad som skulle hända under träffarna och vad som skulle diskuteras. Sammanlagt deltog över 70 ungdomar mellan 14–25 år och 14 förtroendevalda. Aktiviteter som genomfördes under demokratitorgen var bland andra: >>Workshop kring hur ungdomar kan vara med och påverka. >>Spelet Valköping (Vi lånade SKL:s spelplan Val köping. Bordet visades via storbild.) Sammanlagt spelade 40 ungdomar och 10 politiker spelet vid två tillfällen. Deltagarna delades upp på 6 partier som de namngav. De arbetade även fram sitt par tis mål och visioner och ritade valaffischer. 96 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Eva Gardelin-Larsson, [email protected] Anna Sanell, Utredare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.gislaved.se/medborgardialog Verksamhetsområde: Inflytande >>Arbete kring FN:s barnkonvention. Presentation av kommunutvecklarna. >>Partierna i Gislaveds fullmäktige presenterade sin politik via stationer. >>Ungdomar intervjuade två politiker. >>Föreläsning om vad demokrati är. Överlag fungerade träffarna väl och var generellt uppskattade både av politiker och av ungdomarna. Målsättningen var att ungdomar mellan 15–25 år skulle anmäla sig själva för att de ville delta. Tyvärr fungerade inte upplägget. Deltagarantalet blev för litet. Istället kontaktade vi högstadstadieskolorna och de fick erbjudande om att delta med sina elever i årskurs 8 och 9, vilket de också gjorde. Ändå med verkade ett antal ungdomar över 20 år och många av deltagarna hade invandrarbakgrund. Övriga lärdo mar var: >>Händelserikt program när ungdomar deltar. >>Aktivera deltagarna genom olika gruppövningar. Deltagarna ska arbeta tillsammans. >>Inspirerande och pedagogiska gruppövningar som inbjuder till ett aktivt deltagande. Haninge – SpeakApp Sammanfattning Projektet ska minska avståndet mellan barn och unga och politiker och tjänstemän. Beskrivning Målet är att öka ungas deltagande i de lokala be slutsprocesserna med fokus på att ta fram verktyg för att underlätta kommunikationen mellan unga och beslutsfattare. Verktyget ska vara förenliga med att dagens unga, är mer aktiva i samhällsdebatten än någonsin, men inte är det genom de traditionella ka nalerna som politiska partier och föreningar. Projektets första år har ägnats åt att testa olika modeller. Dels har ett antal träffar genomförts kring frågor påkallade av antingen ungdomar eller politi ker/tjänstemän. Dels har en app tagits fram tillsam mans med en grupp ungdomar, en idé som kommu nens ungdomsråd länge drivit. Det har varit en lång process för att få en färdig produkt. I hela processen har ungdomarna varit i majoritet. Syfte med appen är att vara en kommunikations kanal där ungdomar kan ställa sina frågor, lägga ett förslag och även svara på frågor utskickade av exem pelvis kommunen. Här får tjänstemän och politiker en möjlighet att snabbt kolla av hur ungdomar stäl ler sig till en fråga och se vilka frågor som ungdomar tycker är viktiga. Ungdomar å sin sida, får genom appen en helt annan möjlighet än tidigare att kom municera direkt till ”de som bestämmer”. I de träffar som hållits under året har ungdomar fått möjlighet att vara med och påverka i utforman det av både det idrottspolitiska och det kulturpoli tiska programmet, liksom att föra fram sina tankar och åsikter angående bland annat trygghet, asylrätt, stadsplanering och elevinflytande. Arbetet med elevinflytande har resulterat i att ungdomsrådet blivit ombedda att delta i det syste Kontaktperson: Karin Ernehed, projektledare, [email protected] Sören Berglund, demokratiombudsman, [email protected] Webbadress där mer information finns: haninge.se/speakapp Verksamhetsområde: beslut om att arbeta med medborgardialog matiska kvalitetsarbetet och i att 14 av kommunens sommararbetare ägnade sig åt att grundligt under söka hur elevinflytandet ser ut idag. Nu fortsätter arbetet med att stötta ett vidare elevorganiserande på skolorna och att driva på för att det politiskt ock så finnas uppbackning för elevorganiseringen. Arbetet med stadsplanering resulterade i en Mi necraft-tävling. Ungdomar bjöds in till en tävling där de fick bygga upp en gata i kommunen i spelets värld, utifrån hur de tyckte att det borde se ut. Till tävlingen inkom nära 80 förslag. Under projektets gång har det varit många läxor att lära sig. En är vikten av att vara pragmatisk i ett projekt som detta. Med så många olika parter i styrgruppen och även med flera olika aktörer invol verade, är det centralt att det finns en insikt om att det inte finns några givna lösningar utan att man får vara anpassningsbar. En annan läxa är betydelsen av att arbeta med ungdomar i hela processen och att detta skapar andra utrymmen och möjligheter som öppnar upp nya vägar för projektet. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 97 Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning Heby – Ung i Heby kommun Sammanfattning Medborgardialog med syftet att få veta om ungdo mars intresse för och kunskap om hur man kan på verka det som sker i kommunen. Kontaktperson: Lisa Onsbacke, ungdomssamordnare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.heby.se I mars 2014 anordnades en medborgardialog mellan elevrepresentanter i årskurs 7–9 och förtroendeval da i Heby. Representanter från samtliga nämnder, beredningar och styrelse var närvarande. Dialogen varade i två timmar, där första timmen bestod av en introduktion till orsaken bakom inbjudan samt ett mingel där eleverna fick gå runt hos nämnderna, be redningarna och styrelsen för att ställa frågor och få mer information. Andra timmen ägnades åt samarbetsövningar där elever och förtroendevalda delades in i blandade grupper. Två frågeställningar diskuterades, hur man kan påverka de kommunala besluten samt hur kom munen kan arbeta för att skapa mer delaktighet hos alla medborgare? Eleverna fick även chansen att fritt svara på tre frågor på ett ”Klotterplank”. Sam manlagt var det mellan 20–30 elever från vardera skola och 10–12 förtroendevalda, som deltog vid båda dagarna. Exempel på fråga och svar: Vad skulle du vilja påverka i Heby kommun? Kultur, kost/skolmat, allas lika rättigheter, skoläm nen och skolans utformning, fritidsgårdarna i Heby och Östervåla, fotbollsplan för allmänheten, fler re plokaler, mer i bidrag till musikintresserade, sport hallarnas öppettider, mer pengar ska satsas på unga, säkerheten i kommunen, kollektivtrafik, gratis pre ventivmedel, bygg en inhägnad fem-mannaplan för fotboll, bandy eller basket. Resultatet visar på att de medverkande vill att kommunen arbetar mer med ungas delaktighet 98 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Kunskap och inflytande samt att det finns ett intresse att lära sig mer om hur demokratin fungerar och vilka möjligheter till på verkan som finns. De elever som var intresserade av mer information om hur man kan påverka och en gagera sig fick skriva upp sig på en lista. Innan som marlovets början begav sig ansvariga tjänstemän ut på besök till elevråden för att ge en återkoppling om dialogerna samt för att svara på eventuella frågor. Efter dialogen beslutade kommunstyrelsen om att en ansvarig tjänsteman skulle utses, vars upp drag idag är att ta fram förslag på hur man kan ge unga mer utrymme i de kommunala strukturerna utifrån de idéer och tankar som presenterades un der dialogen tidigare i år. Arbetet med planering för nästa steg i processen, fortskrider tillsammans med kommunens intresserade ungdomar. När vi planerade för vår medborgardialog tog vi mycket hjälp av Sveriges ungdomsråd som hade många bra och lärorika tips på hur man kan anordna en dialog men även andra sätt som är effektiva för att nå just de yngre kommuninvånarna. Bland annat använde vi oss av Metodboken – en handbok för ar bete med ungdomars inflytande och delaktighet. Hällefors – Säkra skolvägar Sammanfattning Elever och skolpersonal i Hällefors och Grythyttan har med stöd av Barn-GIS intervjuats om hur de upplever skolvägar och sin utomhusmiljö. Kontaktperson: Linnea Hedkvist, folkhälsostrateg, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: https://www.hellefors.se/lara/kvalitettrygg hetochinflytande/sakraskolvagar.4.71dc73b7 13466815fe580005883.html Syftet med projekt Säkra skolvägar var att i samver kan med barn och unga undersöka vilka skolvägar de använder och vilka områden man vistas i före och efter skoltid samt att identifiera metoder som kan användas för att involvera barn och unga i trafik och samhällsplaneringsarbetet som sedan kan använ das. Målet för projektet var att genom dialog med barn och unga utveckla säkra skolvägar för grund skoleeleverna i Hällefors. Projektets målgrupp har varit elever vid skolorna i Hällefors och Grythyttans skola, lärare och annan skolpersonal samt föräld rar. Arbetet drevs av en projektgrupp bestående av representanter från Hällefors bildningsförvaltning, folkhälsoteamet i norra Örebro län, Bergslagens miljö- och byggförvaltning (BMB) samt Bergslagens kommunalteknik (BKT). Politiskt ansvarig nämnd var bildningsnämnden i Hällefors. Undersökningen genomfördes med stöd av ett digitalt verktyg, BarnGIS, bland elever och personal. Totalt deltog ca 250 personer. Resultaten från intervjuerna med skoleleverna visade tydligt att barn rör sig i hela samhället. Man går eller cyklar till och från skolan och på fritiden till och från olika aktiviteter, kompisar mm. Många elever uttryckte att man tycker att hastigheterna är för höga i samhället. Man pekade ut sikthinder och platser som de upplevde som otrygga och många ställen som man tyckte om att vara på fritiden, t ex i anslutning till idrottsplatser, lekplatser och skolgår dar. Eleverna pekade också på att man ibland kände sig otrygga p.g.a att vuxna vistas ute berusade, med okopplade hundar mm. När intervjuerna med hjälp av Barn-GIS hade sammanställts bildades en arbetsgrupp där resulta ten diskuterades och en plan togs fram för fortsatta åtgärder utifrån de synpunkter som eleverna haft. Verksamhetsområde: Trygghet, skola Under våren 2012 genomfördes en rad olika ”snab ba” åtgärder för att göra utemiljön säkrare. BKT inventerade hela materialet och åtgärdade platser som eleverna pekat ut som farliga. BMB lämnade information till fastighetsägare om vilka regler som gäller, BMB och BKT inventerade tillsammans vilka trafiksäkerhetsåtgärder som kan vidtas i anslutning till riksvägarna och på det kommunala vägnätet och lämnade kostnadsförslag till kommunens budgetbe redning. Kontakter togs med Trafikverket för fort satt diskussion om vilka åtgärder som faller på dem och vad som kan åtgärdas tillsammans. Polisen ge nomförde hastighetskontroller i anslutning till den nya skolan i samband med skolstarten. Kommunen har med projektet som grund beslu tat att avsätta 500 tkr/år för att fortlöpande förbätt ra trafiksituationen för barn och ungdomar i Hälle fors och Grythyttan och olika delar i det kommunala vägnätet, t ex korsningar, övergångar, trottoarer mm har byggts om. Projektet visar hur viktigt det är att prata direkt med barn och unga om hur de upplever sin egen situation i utomhusmiljön. Vi tror inte att de resultat som framkom hade kommit fram om vi istället enbart fört dialog med föräldrar, skolperso nal m fl. Barn och unga är experter på sin egen upp levelse. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 99 Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning Mora – Forum för inflytande Sammanfattning Mora kommun använder sig av olika metoder/verk tyg för ungas delaktighet och inflytande. Sedan 2001 genomförs årligen en Demokratidag för barn och unga i åldern 9–19 år. Beskrivning En representant från varje klass från årskurs 4 till avgångsklasserna på gymnasiet är inbjudna. Me toden vi använder sedan ett par år är Dialogcafé. Under dagen är politiker och tjänstemän samtals uppmuntrare och ungdomar är gruppledare för del tagarna. Ett hundratal barn och unga får möjlighet att diskutera åtta olika frågeställningar under dagen och lyfta fram sina synpunkter och behov i viktiga frågor rörande utvecklingen av lokalsamhället. Re sultatet från dagen sammanställs i en rapport som varje nämnd och förvaltning sedan har i uppgift att arbeta med. Ansvariga tjänstemän redovisar sedan nämndernas och förvaltningarnas beslut och åt gärder för elevrådsrepresentanter från varje skola under ett uppföljningsmöte, en så kallad Hörring. Exempel på frågeställningar under Hörringen kan vara: Hur har arbetet gått till sedan Demokratida gen? Vad har beslutats? Vad är redan åtgärdat? Vad kommer att ske? Vad kommer inte att ske? Varför har det inte skett? Vid större konkreta projekt och frågeställningar där tjänstemän vill ha barn och ungas synpunkter arrangeras en Elevrådsdag, oftast riktat till årskur serna 7–9 samt gymnasiet. Här får samtliga elever/ klasser möjlighet att arbeta med frågan under en längre tid. Elevrådsdagen är en trestegsraket be 100 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Åke Nyström, ungdomssamordnare, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://mora.se/Barn--utbildning/Ung-iMora/Inflytandeforum/ Verksamhetsområde: Inflytande stående av en inspirationsdag där frågeställningen presenteras, ett förankringsmöte i elevråden och en redovisningsdag där klassernas arbete redovisas, diskuteras och prioriteras. Exempel på frågeställ ningar som behandlats är kollektivtrafiken och ut veckling av centrum. Det finns mycket positivt att belysa från dessa di alogtillfällen. En mängd åtgärder har vidtagits som inte bara är behov för ungdomar utan som är till nytta för alla medborgare. Till exempel i kollektiv trafiken har ett antal förändringar genomförts, både i tidtabeller och i linjer. Även kvällstrafik har införts. En centralt belägen badplats har anlagts, och olika åtgärder i trafiksituationen har genomförts. Men det kanske viktigaste är att det har skapats ett intresse och förståelse bland vuxna hur viktigt det är med ungdomsdialog, och hur värdefullt det är för den kommunala verksamheten. Nacka – Ungt Inflytande Sammanfattning Med Ungt inflytande får unga människor i Nacka i enlighet med Nacka kommuns grundläggande vär dering möjlighet att medverka och påverka. Kontaktperson: Karin Hallengren, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.nacka.se/ungtinflytande Istället för ett traditionellt feriearbete får ett 20tal gymnasieelever varje sommar sedan 6 år lära sig mer om barnkonventionen och genom utveck lingsprocesser möjlighet att påverka verkliga kom munala utmaningar. Under 2014 var temat Nacka stad, en levande stad för alla. När Ungt inflytande på detta sätt ger ungdomarna uppdrag som svarar mot verkliga behov i kommunal verksamhet skapas också en dialog mellan unga och tjänstemän och be slutsfattare. Metoden används för feriearbete under 3 veckor på sommaren men används även i kortfor mat under andra lov under året. På individnivå ska pas enligt ungdomarna vänskapsband och personlig utveckling sker. En pilot menar att en effekt av Ungt inflytande är att det effektivt förhindrar segregation mellan ungdomar från olika delar av Nacka ”man ser att Nacka hänger ihop och sommarjobbet spräcker fördomar som man kanske hade i början”. Kunska per om barnkonventionen och kommunen ökar ock så. Resultaten från 2012 visar till exempel: >>100 procent förstår efter Ungt inflytande hur de kan påverka i sin kommun. Innan programmet uppgav 38,5 procent att de visste hur de kunde påverka. >>100 procent känner efter Ungt inflytande att de kan göra sin röst hörd och komma till tals i sin kommun. Innan programmet kände 46,2 procent detta. >>Ungt inflytande ger nya idéer, ingångar och angreppsätt. Detta är enligt flera intervjuade di rektörer viktigt i en så komplex organisation som en kommun. De fem första åren har resulterat i följande konkreta resultat: 2008 >>Ungt inflytande blev en del av verksamheten. 2009 >>Har inspirerat strategiskt tänkande på KU-enhe ten och spridits bland rektorer och skolchefer i regionen. Verksamhetsområde: Inflytande >>2010 >>Drömarbetsplatsen. Inspirerade i viss mån pro jektet stadshuset, >>Drömsamhället. Utgjorde ett av många inslag av inflytande på Nackas översiktsplan. 2011 >>Entrepreniöriellt lärande i skolan. Inspirerar fortfarande strategiska beslut på KU-enheten. >>Socialtjänst i framkant. En app har utvecklats och prisats på innovationsgalan. IOF har inspirerats att öppna upp sin verksamhet. Tankarna om att utveckla ombud för ungas kontakt med social tjänsten är under uppbyggnad. >>Karriärgallerian. Receptionen är numera beman nad, en Advisory board med ungdomar som råd givare har skapats och hemsidan har förbättrats. Inom ramen för ”ung och aktiv” har ett mentor skaps program tagit form. 2012 >>IT i skolan. En idé, utryckarna är genomförd. Ett nätverk är bildat kring digitalt lärande. Piloterna har besökt FFS rektorer, varit på en skola, och den del av Tieto som arbetar med mobila lös ningar. >>Medborgardialog. Arbete pågår. 2013 >>Fritid och kultur- en plats för framtiden, Mor gondagens digitala kommunikation, Mångfald på arbetsmarknaden – Nacka snackar. 2014 >>Nacka stad – en levande stad för alla. Nacka sof fan. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 101 Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning Piteå – Unga i Piteå frågar Sammanfattning Varje år genomförs en besöksdag i kommunens sko lor under temat ”Fråga en politiker” där barn och unga ges möjlighet att ställa frågor, om precis vad de vill, direkt till politikerna. Beskrivning I Piteå kommun finns i dagsläget fyra olika metoder för att ge unga möjligheter till inflytande; Unga i Pi teå – tycker, – projekt, – frågar och – granskar. Alla dessa metoder för unga syftar till att ta tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. År 2008 startade Piteå kommun Unga i Piteå frå gar, där kommunfullmäktige bjudit in klasser, elev råd eller andra grupper att delta vid ett kommun fullmäktigemöte där de fått ställa sina frågor direkt till politiken, frågor om precis vad de vill. Vi har er bjudit de eleverna som medverkat att välja om de vill ställa sina frågor direkt till politikerna från talarsto len eller om de hellre vill samtala i mindre grupper med politikerna. Senast denna form av Unga i Piteå frågar genomfördes, 2012, var det 48 elever som medverkade. Efter önskemål från eleverna ändrades denna metod till år 2014, de nya var att politikerna istället 102 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: [email protected] Webbadress där mer information finns: www.pitea.se/ungafragar Verksamhetsområde: Inflytande genomför en besöksdag i kommunens skolor un der temat ”Fråga en politiker”. Tillvägagångssättet ”Fråga en politiker” är att 24 klasser (låg-, mellan-, högstadiet samt gymnasiet) erbjuds att få besök av två politiker (kommunfullmäktige, nämndsord föranden). Politiker tillsammans med eleverna för en dialog kring olika frågeställningar, frågor som eleverna vill ha svar på. I 2014 års Unga i Piteå frågar medverkade 278 elever och de vanligaste frågorna som eleverna ställ de till politikerna handlade om skolmaten, fritids aktiviteter, skolgården/skolmiljön och demokrati frågor. Piteå – Unga i Piteå tycker och Student i Piteå tycker Sammanfattning För att veta vad som är viktigt för unga och studen ter i Piteå öppnas årligen ”Unga i Piteå tycker” och ”Student i Piteå tycker” på kommunens hemsida under några veckor på hösten. Syftet är att ta tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och krea tivitet. Beskrivning I Piteå kommun finns i dagsläget fyra olika metoder för att ge unga möjligheter till inflytande; Unga i Pi teå – tycker, – projekt, – frågar och – granskar. Alla dessa metoder för unga syftar till att ta tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. Unga i Piteå tycker som vänder sig till målgruppen barn och unga i åldern 7–25 år startades år 2007 och går till på så sätt att kommunen årligen varje höst, under 1 månads tid, öppnar en specifik webbsida där de unga har möjlighet att tycka till och dela med sig av sina tankar via en webbenkät. Frågorna i enkäten är politiskt antagna och handlar om aktuella ämnen, sådant som är på gång i kommunen och som politi kerna vill ha de ungas synpunkter kring. Sen år 2011 har vi även startat upp Student i Pi teå tycker, eftersom vi även ville nå denna målgrupp dvs. de universitetsstuderande som finns i Piteå. (Piteå vill få fler studenter att stanna kvar efter avslutade studier, och detta är ett sätt för oss att ta reda på vad studenterna tycker är bra och mindre bra med Piteå som ort.) Kontaktperson: [email protected] Webbadress där mer information finns: www.pitea.se/ungafragar Verksamhetsområde: Inflytande Studenterna får besvara en annan webbenkät än de unga, med frågor mer riktade till studenter. Dom har också en egen webbsida, där enkäten ligger ute. I samband med att vi genomför Unga och Student i Piteå tycker genomför vi event i samband med att enkäterna öppnas i de skolor som vill. Dessa event går till på så sätt att representanter från kommunen åker ut till skolorna och informerar och försöker få eleverna att delta och framföra sina synpunkter. Som tack för deras medverkan har vi med oss en gi ve-away som tack. Efter utsatt tid sammanställs alla unga och stu denters åsikter i en rapport som redovisas för kom munstyrelsen som i sin tur tar med detta som ett underlag vid budgetarbetet. Rapporten läggs även ut på webbplatsen så alla unga och studenter kan ta del av den. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 103 Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning Piteå – Unga i Piteå granskar Sammanfattning Varje år beslutar kommunstyrelsen om en fråga som de vill ge i uppdrag till en eller ett par klasser att granska ur ett ungt perspektiv. Syftet är att ta till vara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. Kontaktperson: [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: Inflytande I Piteå kommun finns i dagsläget fyra olika metoder för att ge unga möjligheter till inflytande; Unga i Pi teå – tycker, – projekt, – frågar och – granskar. Alla dessa metoder för unga syftar till att ta tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet. För att ytterligare utveckla dialogen för och med unga startade Piteå kommun år 2008 Unga i Piteå – granskar. Denna metod går till på så sätt att kom munstyrelsen beslutar varje år om en fråga som de vill ge i uppdrag till en eller ett par klasser att gran ska ur ett ungt perspektiv. Uppdraget redovisas till kommunstyrelsen genom en rapport, film, folder eller det media de själva väljer för sin redovisning. De klasser som anmäler sitt intresse att delta er bjuds informationsmöte vilket innebär att vi besö ker klassen/klasserna och mer i detalj beskriver me toden samt deras uppdrag. Eleverna bjuds även till kommunhuset för ett planeringsmöte, där vi mer i detalj spikar datum och hur eleverna tänkt göra sin redovisning. När det är dags för redovisning av deras uppdrag för kommunstyrelsen erbjuds klasserna bussbiljett och möjlighet att äta skollunch på gym nasieskolan i stan. 2014 Gav kommunstyrelsen i uppdrag att granska mång fald i Piteå. Ett Open Space med temat mångfald ge nomfördes för gymnasieelever och studenter. 104 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Webbadress där mer information finns: www.pitea.se/ungafragar 2013 Gav kommunstyrelsen i uppdrag att granska Piteå kommuns metoder och arenor för information och kommunikation med unga. Frågeställningen var: >>Hur tycker ni att Piteå bäst kan informera och kommunicera med unga i Piteå? 2012 Gav kommunstyrelsen i uppdrag att granska ungas mötesplatser utifrån två perspektiv: >>beskrivning av hur redan befintliga mötesplatser/ lokaler kan utvecklas, >>beskrivning av vilket innehåll/aktiviteter som bör finnas på en mötesplats. 2011 Gav kommunstyrelsen i uppdrag att granska datorer i skolarbetet. Granskningen skulle ske ur två per spektiv. >>beskrivning (kartläggning) av dagens tillgång och användande av datorer i skolarbetet, >>beskrivning av önskad tillgång och användande av datorer i skolarbetet (prioritera 5 saker som är viktiga för att detta framtida användande ska bli verklighet). Skellefteå – Ungdomsfullmäktige en lärande process! Sammanfattning Att tillsammans med unga skapa möjligheter att på ett demokratiskt sätt framföra sina idéer till lokala politiker, och genom dem kunna lyfta ungas frågor, så att dessa får en central roll i kommunpolitiken. Beskrivning Syftet med Skellefteås arbete med Ungdomsfull mäktige är att unga beskriver faktorer som ökar de ras inflytande och lust att vara delaktiga i att skapa sin framtid i Skellefteå, vilket skapar en grund för ungas intresse för politik och arbete med demokra tiska former. Tre mål har satts upp för arbetet: Mål 1 Sprida kunskap om barnkonventionen och kommu nens ansvar och verksamhet och dess påverkanska naler. Mål 2 Varje år ge politikerna aktuella viktiga frågor som ungdomarna vill se en förändring på Mål 3 Tillsammans med unga hitta fler metoder och kana ler för ett ökat inflytande och aktivt medborgarskap hos unga Målgrupp för arbetet är Årskurs 8 i grundskolan och årskurs 2 gymnasiet, ca 1600 elever. För läsåret 2014/2015 innebar det 734 elever i årskurs 8 och 746 elever i årskurs 2. Ungdomsfullmäktige är en på verkanskanal inom det representativa systemet. Vi sprider kunskap om vad kommunen är och gör samt vilka påverkanskanaler som finns inom Skellefteå kommun. Eleverna överlämnar motioner till de po litiska nämnder som berörs. Motionerna behandlas i respektive nämnd och svaren återkopplas till elev erna. Ungdomsfullmäktige ger också våra förtroen devalda politiker en ökad kunskap om ungas behov och prioriteringar. Processen >>Avspark. >>Träff med mentorerna för alla elever i årskurs 8 och årskurs 2 gymnasiet med genomgång av syfte, tidsplaner, frågeställning, praktiska saker med mera. >>Kick off. Kontaktperson: Jörgen Svedberg, demokratilots, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.skelleftea.se/ungdomsfullmaktige Verksamhetsområde: Inflytande >>Träff med alla 1600 elever för att sprida kunskap om påverkanskanalen Ungdomsfullmäktige-möj ligheter att föra fram sina åsikter till våra lokala politiker. >>Klassråd. >>Vad vill eleverna förändra, förbättra och utveckla i sin vardag inom kommunens ansvar och verk samhet. Workshop Två förmiddagar med representanter för årskurs 8 och årskurs 2, ca 100 elever vid båda workshoparna. Workshopen heter Påverka kommunen- ungdomar na skriver sina förslag och enas kring gemensamma frågor Ungdomsfullmäktigedagen Dialogen mellan unga och våra förtroendevalda politiker. Eleverna överlämnar sina förslag till po litikerna. Sedan tar politikerna med sig alla förslag till sina nämnder och de behandlas och återkopplas till förslagsställarna. Vissa nämnder bjuder in elev erna igen till nämndsmötena för vidare dialog. 2014 skrevs 254 motioner till våra förtroendevalda. Framgångsfaktorer Mötet och dialogen mellan unga och förtroende val da politiker. Större förståelse för den kommunala demokratin, lärande, erfarenhet. Skolengagemang et, skolledning, mentorer, eleverna. Unga vill verkli gen vara med och påverka och engagera sig. Jag som demokratilots, uppmuntrar, vägleder och stödjer unga till aktivt medborgarskap. Stor medialt intres se. Politikerna ställer sina påverkningsbara frågor till unga och får svar direkt. Unga får ge sin röst. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 105 Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning Täby – Säkrare skolvägar genom dialog Sammanfattning Elever i sju grundskolor i Täby har fått svara på frågor och lämna synpunkter om trafiksäkerheten längs skolvägarna. Beskrivning Dialogerna har genomförts via en digital enkät. På skolorna går totalt 1150 elever från årskurs 1 till årskurs 9. Från enkätsvaren framgår att varannan elev går eller cyklar, var tjugonde åker kollektivt samt fyra av tio åker bil till och från skolan. Några få elever åker skateboard. Barnens trafikmognad är inte tillräckligt hög för att klara komplicerade trafiksituationer. Det kan motivera föräldrarna att skjutsa barnen till skolan, vilket i sin tur påverkar trafiksituationen negativt eftersom mycket biltrafik ökar risken för olyckor. Majoriteten av eleverna rap porterade om höga hastigheter och dåliga trafikbe teende längs skolvägarna och vid skolgårdar. Ett an tal platser föreslås därför få trafiksäkerhetsåtgärder, t ex i form av väggupp, ombyggda refuger, upphöjd cykelöverfart, fysiska åtgärder vid skolor samt blin kande varningsljus vid övergångsställe. Skolvägsprojektet har genomförts sedan 1980- ta let i olika kommundelar i Täby. Elevernas beskriv ning om skolvägar och trafikplatser är ett bra un derlag för att identifiera trafiksäkerhetsproblem. Resultatet fungerar som underlag för beslutfattande om trafiksäkerhetsåtgärder. Gatuenheten tar sedan ställning till vilka åtgärder som är mest prioriterade. 2014 genomfördes dialogen med hjälp av en digi tal enkät. Metoden är kostnads- och resurseffektiv, men det kan uppstå problem med låg svarsfrek vens. För att öka svarsfrekvensen bör både lärare och föräldrar involveras i arbetet. En förutsättning att kunna genomföra dialogen är att eleverna har 106 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Karin Aronsson, projektledare på Gatuoch parkavdelningen, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.taby.se sök på skolvägsprojektet Verksamhetsområde: Inflytande, skola tillgång till dator. I 2014-års skolvägsprojekt enga gerades sju grundskolor, från årskurs 1 till årskurs 9. Det är totalt ca 1150 skolelever som går på de sju skolorna. Eleverna besvarade frågor som ledde fram till kunskapen om deras synsätt på trafikproblema tiken runt om de nämnda skolorna samt på vägen till och från skolan. Vidare har eleverna beskrivit vilka färdmedel som används på vintern respektive som maren. Tidigare års skolvägsenkäter har genomförts i pappersform. De besvarades i klassrummet och gav svarsfrekvenser upp emot 75 procent. Samman ställningen av enkäterna tog upp till tre veckor att genomföra. Med den elektroniska blanketten blev svarsfrekvensen betydligt lägre, cirka en tredjedel. Val av transportsätt blev inte heltäckande beskrivet i enkäten. Fördelen med den elektroniska enkäten var att barnens svar och beskrivningar på kartor sammanställdes automatiskt i enkätverktyget. Det gav mer tid över till fältarbete och framtagande av genomarbetade förslag till fysisk ombyggnad. Uddevalla – Matchmakingkonferens Sammanfattning Under en period på ett år genomfördes tre match makingkonferenser vars syfte var att skapa neutrala möten mellan unga och politiker för att diskutera ungdomsinflytande. Beskrivning Idén med Matchmakingkonferenser kom efter att ungdomsförbunden bjöd in olika ungdomsgrupper som jobbade med ungdomsinflytande för att disku tera hur man skulle kunna samarbeta bättre. Däref ter bjöds beslutfattare in i dialogen, genom Match making, för att gemensamt komma fram till en form för ungt inflytande och vad som bör satsas på för att göra Uddevalla mer attraktiv för unga. Målet var att skapa en så avslappnad stämning som möjligt, där både unga och politiker befann sig på samma nivå, men där det var ungdomarna själva som styrde dis kussionen och ägde frågorna. På första konferensen diskuterades framför allt vad unga ville vara med och påverka. Politikernas främsta uppgift var då att lyssna. Dagen avslutades med en politikerhearing där konferencieren inter vjuade närvarande politiker och publiken fick även ställa frågor. På andra konferensen diskuterades hur man vill vara med och påverka. Alla de områden man hade prioriterat under första mötet delades in i katego rier och ungdomarna satt sedan med var sitt område i små grupper tillsammans med politiker, och disku terade fram konkreta förslag. Varje politiker hade sedan i uppgift att ta med sig förslagen vidare. På sista konferensen konkretiserades förslagen från föregående möte. Alla förslag diskuterades med hjälp av tre frågeställningar; PLUS-MINUS-DÅ MÅSTE VI. Syftet var att diskutera vad som skulle vara bra med förslagen, vilka risker man såg och till Kontaktperson: Valentina Velasquez, ungdomssamordnare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.uddevalla.se/em www.uddevalla.se demokratiutveckling Verksamhetsområde: Inflytande slut vad var och en behövde göra för att möjliggöra förslagen. Till alla konferenser bjöd man in brett, alla ungdomar mellan 13–26 år var välkomna. Vi an vände oss av sociala medier, tidningen, fritidsgårdar, genom redan etablerade kontakter med unga och riktade inbjudningar till alla politiker i kommun fullmäktige. Resultatet blev en bra grund för Uddevallas ung domsplan. Mötena mellan de unga och politikerna blev positiv och ungdomarnas förståelse av hur kommunen fungerar blev större. Även politikerna fick bättre insyn i vad och hur unga vill påverka. Att ha ordentligt med fika och någon lära-kännaövning var succéfaktorer för att lätta på stämningen och behålla fokusen under hela mötet. Det var också viktigt att inte ha för långa konferenser, en halvdag fungerade bäst. Tidningar och affischering räckte inte som marknadsföring, utan sociala medier och den personliga inbjudan var det som gav bäst resul tat. Att ha en bra konferencier och workshopsledare var avgörande för ett bra möte. I det stora hela var konferenserna en succé. Det är väldigt viktigt att ha med unga i planeringsfasen. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 107 Kapitel 5. Dialog för lärande och utbildning Upplands Väsby – Dialog för ett lärande Väsby Sammanfattning Som en del i det blocköverskridande skolutveck lingsprojektet Ett Lärande Väsby genomfördes en medborgardialog kring skolan år 2014. Projektet genomfördes tillsammans med SKL i enlighet med metoden som beskrivs i 10 steg för dialog vid kon flikter/Dialog vid komplexa samhällsfrågor. Beskrivning Under våren 2014 genomfördes tjugofem dialoger, med olika grupper för att inventera perspektiv kring skolan i Upplands Väsby. Dessa perspektiv samman ställdes, grupperades i områden, och publicerades på kommunens hemsida. Dialogerna genomfördes för det mesta i aktivitetshuset Messingen dit olika grupper bjöds in att delta. Vid tre tillfällen var all mänheten inbjuden att delta. Dialogerna leddes av neutrala samtalsledare. Dessutom besöktes elevråd och fritidsföreningar för uppsökande dialoger Re presentationen av perspektiv bedömdes tillräcklig efter vårens dialoger, vilket gjorde att processen kunde gå vidare. Processen fortsatte hösten 2014 genom att en ar betsgrupp bildades. Gruppen uppgift var att bryta perspektiven mot varandra, alltså att samtala, dis kutera och argumentera för och emot de olika per spektiven. Inbjudan riktades främst till de som an mält intresse under vårens dialoger. Men inbjudan till mötet publicerades på kommunens hemsida och personer som inte deltog under våren var välkomna att delta. Arbetsgruppen bestod av, politiker, med borgare, föräldrar, elever, lärare, tjänstemän samt skolledare. Höstens arbete startade med ett konstituerande möte. Gruppen hade då att besluta hur den ville ar beta under hösten och inom vilka områden. Grup pen prioriterade sex områden. Vid det sista plane rade tillfället ansåg sig gruppen färdig och arbetet avslutades. Då hade gruppen ytterligare prioriterat och arbetade fram förslag inom fyra områden. Dessa var: Tillit och förtroende, organisation och styrning, resurser samt engagemang och attityd. Det besluta des även då att en avslutningsceremoni skulle ge nomföras, gruppen önskade då överlämna förslagen till den politiska ledningen. 108 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Nils Munthe, delprojektledare, [email protected] Inger Cronlund, projektledare, [email protected] Anette Ömossa, ekonomidirektör och pro jektägare, [email protected] Verksamhetsområde: Inflytande, skolutveckling Avslutningsceremonin inleddes med att kom mundirektören berättade vad som skulle hända med förslagen efter dagens ceremoni. Kvällens höjdpunkt var när tre personer som deltagit i ar betsgruppen lämnad över förbättringsförslagen till kommunstyrelsens ordförande. Efter detta tacka des deltagarna och bjöds in till mingel. För att nå ut med inbjudningar till de olika dialo gerna har annonser i lokaltidningen, annonser på stortavlor, mejl, telefonsamtal samt utdelning av lappar genomförts. Efter varje möte har mötesan teckningar skickats ut till de medverkande. Löpan de har fotografier, nyheter och mötesanteckningar publicerats på kommunens webbplats www.upp landsvasby.se/ettlarandevasby Processen resulterade i nio förslag till förbätt ringar. Förslagen lämnas över till den politiska styr gruppen för ett lärande Väsby för prioriteringar av det fortsatta arbetet. Processen resulterade även i ett ökat förtroende för kommunen bland de delta gande och ett förändrat samtalsklimat. Sagt om processen Från väldigt frustrerad och små arg till förhopp ningsfull. Vi har verkligen bytt perspektiv i det här rummet. Man har fått reda på vad andra som är här tycker. Små steg mot ökat förtroende och mer tillit! Stort engagemang, saknar dock några perspektiv. Vilka har inte varit med? Lärande dialog på riktigt, jag tror att var och en har blivit smartare. Från ilska och frustration till att komma fram till något konkret. Det har varit väldigt givande. Vänersborg – Unga demokratiutvecklare Sammanfattning Fullmäktige beställde en utredning om hur ungdo mar ska kunna få större inflytande. Tjänstemännen bedömde att de behövde ungdomars synpunkter för att klara av jobbet. Därför gavs sju ungdomar som marjobb för att göra ett arbete kring barns och ungas inflytande och delaktighet i kommunen. Beskrivning Under fyra veckors tid har sju ungdomar arbetat med demokratiutveckling. Huvuduppgiften har varit att sammanställa en ”rättighetskatalog” med förslag för att förbättra ungas inflytande i kommu nen. Utöver den uppgiften har de även gjort korta filmklipp, intervjuer och en enkät. De har inte bara intervjuat unga, utan även vuxna om deras syn på ungas inflytande. Uppdraget började med en motion i fullmäktige. Motionens syfte var att kommunen skulle utreda och komma med förslag på hur barn och ungdomar ska få ett reellt inflytande. Kommunen anställde i sin tur en projektledare med medel från Folkhälso politiska rådet och sju gymnasiestuderande som fick sommarjobb på kommunstyrelsens förvaltning som demokratiutvecklare. Ungdomarna startade arbetet med att få utbild ning i barnkonventionen. Flera hade inte så bra kunskap om vad barnkonventionen innebar så det var viktig för det kommande arbetet. Utbildningsda gen följdes upp av några dagars tänkande och grun nande. De visste inte riktigt vart de skulle börja. Alla skrev ned idéer och det uppstod en hel del diskus sioner. Desto längre veckan kom desto mer struktur fick de på arbetet. I slutet av första veckan hade de ett upplägg inför de kommande tre veckorna. Demokratiutvecklarna startade andra veckan med intervjuer av politiker och tjänstemän. Efter en sammanställning av dessa intervjuer kom de fram till att politiker och tjänstemän knappt arbe Kontaktperson: Ronny Irekvist, utvecklingsledare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.vanersborg.se www.vision.vbg.blogg.se www.facebook.com/visionvbg Verksamhetsområde: Inflytande tade med barnkonventionen. Demokratiutveck larna åkte även runt till olika ställen i kommunen för att påbörja enkätundersökningen med barn och unga. De besökte till exempel skolor där de fick många värdefulla svar. De började även skriva en del förslag och på fredagen hade de tre förslag klara samt ett litet filmklipp som handlade om hur man ska locka ungdomar till att engagera sig i politiken. Demokratiutvecklarna startade också en blogg och en Facebooksida. Under den tredje veckan gjordes ytterligare en film, där de visade hur det kan kännas att inte bli hörd på, men att ju fler de är desto starkare röst får ungdomar. Demokratiutvecklarna skrev ytterligare några förslag och besökte graffitimålare. Under veckan var en av demokratiutvecklarna i Almedalen och rapporterade därifrån. Den fjärde och sista veckan gjorde de klart de sista intervjuerna, finslipade på arbetet för att under fre dagen visa upp arbetet. Vilket blev succé! En sal fylld av människor från kommunens alla håll kom för att lyssna på hur de kan ge barn och unga mer inflytan de inom politik. Därefter gavs skriften ”Möjlighets katalogen” ut. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 109 KAP ITEL 6 Dialog om kultur och fritid Kultur och fritidsaktiviteter rör alla medborgare och visar sig i Sveriges Kommuner och Landstings undersökning om vad medborgarna vill påverka vara ett av de mest angelägna områdena för inflytande. Området handlar inte bara om de verksamheter som kommu nerna, landstingen och regionerna har utan också om miljöer för att utöva fritidsintres sen. Exemplen under detta kapitel handlar om allt från enskilda aktiviteter till framtids idéer för verksamheter och områden. 110 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Avesta – Medborgarbudget Drömparken Sammanfattning Styrgruppen för medborgardialog fick i uppdrag att genomföra en medborgarbudget. En medborgar budget innebär att medborgarna, inom en ekono misk ram, prioriterar. Beskrivning Kommunfullmäktige beslutade att bifalla Ung domsrådets medborgarförslag om att utveckla om rådet kring Metropoolen, Skateparken, Avestapar ken och Avestavallen. 5 miljoner kronor avsattes för projektet. Projektet har genomförts av styrgruppen för medborgardialog, med stöd på tjänstemannasi dan av en projektgrupp och en arbetsgrupp. Erfa renheter från det första medborgarbudgetprojektet i Avesta togs tillvara i utformningen av projektet. Genomförande har skett i olika steg. Det första steget innefattade förberedelser, bland annat vad gäller det tekniska IT-stödet. Det andra steget om fattade möjlighet för medborgarna att ge förslag på vad de vill kunna göra på området. 127 förslag kom in. De 127 förslagen processades i arbetsgruppen, med externt konsultstöd. Förslagen tematiserades under tre ”park”-förslag: Måbra-parken, Sol&badparken och Sportparken. Alla 127 förslag blev en del av någon av de tre te maparkerna, utom de som överskred budgeten, var säkerhetsmässigt omöjliga eller var förslag på sådant kommunen inte kan driva (McDonalds och Burger King till exempel), I vissa fall bearbetades förslagen för att kunna jämkas ihop med samma typ av förslag. Det var möjligt för förslagsställarna att hitta var just det egna förslag kommit med. Slutre sultat i röstningen var att 1 033 personer röstade. Slutresultatet fördelade sig så här: >>Sportparken: 465 röster (ca 45 procent). >>Måbra- parken: 437 röster (ca 42 procent). >>Sol&bad-parken: 131 röster (ca 13 procent). De röstande fanns i alla åldrar, men tyngdpunkten låg på deltagaren i åldrarna 10–19 år. Könsfördel ningen var i det närmaste helt jämn. Kontaktperson: Marie Palm, informatör och projektledare, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://avesta.medborgarbudget.se/ Verksamhetsområde: Fritid, park Användningen av medborgarbudgetverktyget har syftat till att öka medborgarinflytandet, och då sär skilt vad gäller unga – i enlighet med Mål och Budget för Avesta kommun. Ett mål styrgruppen satt upp för Medborgar budget ”Drömparken” har varit att deltagandet ska överskrida normalt deltagande i process motsva rande samråd vid detaljplan. Deltagarantalet har överskridit förväntningarna. Antal deltagare över skred också övriga medborgarbudgetprojekt (med IT-stöd) i Sverige. Jämfört med föregående Medbor garbudget ”Avesta centrum” är ökningen markant. Engagemanget ökar när medborgarna ser resultat av sin medverkan. Det andra målet har handlat om att medborgar nas förslag ska avspeglas i det som blivit resultatet av arbetsgruppens framtagande av huvudförslag. Alla de 127 förslagen har på något sätt funnits med i ett av de tre huvudförslagen, förutom förslag som: 1. Överskridit budgeten (det vill säga haft beräk nade kostnader som överskrider 5 miljoner kronor). 2. Inte gått att genomföra av säkerhetsskäl (t.ex. bungy jump, som kräver utbildad personal på plats). 3. Varit förslag på verksamheter som inte kommu nen kan bedriva (t.ex. Burger King och McDo nalds). Sportparken invigdes våren 2014. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 111 Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid Eda – Bredd och spets på utbudet inom kultur och fritid Sammanfattning Vi fick uppdraget av fullmäktige att i medborgardia log undersöka hur föreningslivet kan samverka för att få spets och bredd på utbudet inom kultur och fritid. Beskrivning Vi hade planeringsmöte en gång per månad på oli ka platser i kommunen, hos företag och föreningar m.fl. Dessa möten är till för att planera och besluta om aktiviteter. Totalt genomfördes 12 olika medbor gardialogsaktiviteter. Till exempel medverkande vid ”glasdag”, Julmarknad, styrelsemöten, kulturdag och föreningsträffar. Beredningen bjöd in till 3 stormöten för att på så sätt initiera och bjuda in föreningar till samverkan med varandra. Inbjudan gjordes mestadels på tele fon av beredningens ledamöter. De föreningar som inte bjudits in till stormöten eller på annat sätt med verkat vid någon aktivitet, tog ledamöterna kontakt med via mail och telefon för att få deras syn på sam verkansmöjligheter. Vi hade ett webbformulär på kommunens hem sida, där allmänheten kunde lämna synpunkter. Vidare delade ledamöterna ut en enkel enkät till medborgare och föreningar där det stod ”vi skulle vilja veta dina synpunkter på hur föreningslivet kan samverka”. Ordförande i beredningen och beredningsledaren medverkade i en direktsänd radiointervju i lokalra dion för att berätta för medborgarna om uppdraget och uppmanade dem att inkomma med synpunkter. För att informera och återrapportera till med borgare och föreningar och andra om beredningens arbete finns en aktivitetskalender på hemsidan. Där finns datum och platser där man kan träffa ledamö terna, men även plats för referat av synpunkter som inkommit. Uppdraget avslutades med ett dialogse minarium med berörda tjänstemän. Detta skedde innan slutredovisning i fullmäktige. Beredningen har haft fem planeringsmöten och deltagit i tolv olika aktiviteter och på olika sätt haft 112 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Jessica Nilsson, beredningsledare, och John Bladh, beredningsordförande Webbadress där mer information finns: http://www.eda.se/utvecklingsberedningen/ aktivitetskalender__35694 Verksamhetsområde: Föreningsliv dialog med föreningar, företag och medborgare. De var vid alla tillfällen ett högt närvaroantal och många bra och intressanta diskussioner fördes och samarbete startades. Bland annat var alla fiske vårdsområdesföreningar eniga om att de vill ha ett gemensamt kommunfiskekort, något som i alla år varit omöjligt. Nu arbetas det vidare med detta. Ef ter radiointervjun ringde ett antal medborgare och lämnade muntliga synpunkter. Positiva reaktioner från medborgarna och styrelser möter ledamöterna när de kommer till dem. Kläderna där det står Eda kommun fullmäktige gör att ledamöterna blir igen kända och medborgarna kommer fram och pratar. I kommunen verkar 160 föreningar och målet var att komma i kontakt med så många som möjligt och re sultatet blev ca 80 procent. Lärdomar Vi har lärt oss mycket genom att ha testat olika for mer för att söka upp föreningslivet i kommunen. Att bjuda in till möten per personliga brev eller genom att ringa upp, tror vi har bidragit till att många kom mit på våra möten som annars inte skulle ha kom mit. Att söka upp medborgarna där de är och besöka dem för att inhämta synpunkter uppfattas av med borgarna som mycket positivt och många kloka syn punkter kommer fram. Forshaga – Ungdomar, dialog och en skatepark Sammanfattning Om hur en lyckad organisation och olika dialogfor mer möjliggjorde byggandet av Värmlands första skatepark i betong! Kontaktperson: Mattias Göthberg, informatör, [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: Fritid Forshaga har ungefär 11 300 invånare och nära en tredjedel av dessa är under 25 år. Det är viktigt att de får uttrycka vad de tycker och att de ser att det de sä ger har betydelse. Kommunen behöver erbjuda dem många olika sätt att föra dialog så att så många som möjligt ges möjlighet att påverka. Nya metoder för att lyssna in ungas idéer utveck lades under 2008–2010 och de olika sätten att föra dialog på kallar vi Paletten. Paletten utvecklades efter hand och former för dialog som möter olika behov och olika grupper av ungdomar skapades och systematiserades. Det var nu som Forshaga ung domsråd (FUR), politikermöte, fokusgrupper, hus råd och arbetet med påverkanstorg och dialogcaféer startade. Forshaga Ungdomsråd (FUR) har en viktig roll när det gäller att vaska fram idéer bland ungdomar och att se till att de blir verklighet. FUR består av ungdomar från våra två högstadieskolor och gymna sieelever från kommunen som går i gymnasieskolor i Karlstad. De har möte varannan vecka och är spin deln i ungdomsinflytandenätet. Varje termin besö ker de kommunens högstadieskolor för att lyssna in elevernas tankar, önskemål och idéer, som sedan lig ger till grund för deras terminsplan. Metoden de ut vecklat kallas Påverkanstorg. Påverkanstorg genom förs av FUR varje termin på båda högstadieskolorna och innebär att elever för fram aktivitetsförslag och idéer på saker man vill förändra i kommunen på stora klotterplank som sätts upp i skolan. FUR till sätter fokusgrupper vid behov. En Fokusgrupp kan ansvara för planering och genomförandet av ett ar rangemang som t ex UKM-festivalen (kulturfesti val). En Fokusgrupp kan också arbeta med en spe ciell fråga där man vill ha någon form av förändring, exempelvis mot främlingsfientlighet och kränkande behandling eller nya mötesplatser för ungdomar (skatepark). Forshagas fritidsgård, Träffen och fri tidsgården på Kulturhuset i Deje har var sitt husråd. De möts varannan vecka och diskuterar, genomför och lämnar förslag som rör verksamheten, lokaler, sortiment med mera. FUR bjuder årligen in till minst två dialogca féer mellan ungdomar i kommunen och kommu nala beslutsfattare. Inbjudan sker i samarbete med kommunstyrelsen. Högstadieskolornas och Fors hagaakademins (gymnasiefriskola) elevråd, fritids gårdarnas husråd och aktuella fokusgrupper bjuds in att delta i dialogcaféerna. Forshaga Ungdomsråd möter Kommunstyrelsens arbetsutskott varje ter min. De tar upp aktuella frågor och de idéer och för slag som vaskats fram genom påverkanstorg, fokus grupper, husråd och dialogcaféer. Under 2010 och 2011 genomfördes flera dialoger utefter paletten som alla pekade åt samma håll. Det fanns ett stort skateintresse hos kommunens unga som kommunen redan tidigare hade kunskap om, men nu kunde dokumenteras och redovisas mer sys tematiskt. Det var avgörande för det modiga politis ka beslut som togs att avsätta 3 miljoner kronor till byggnation av en utomhusskatepark i betong. Sep tember 2013 invigdes den 600 kvadratmeter stora parken, den första i sitt slag i Värmland. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 113 Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid Gislaved – Omröstning om placering av lekplatser Sammanfattning Under 2012 och 2013 pågick ett medborgardialog projekt i Gislaveds kommun. Projektets huvudsakli ga syfte och mål var att utveckla metoder för att öka dialogen med medborgare, företag och föreningar. Beskrivning Kommunfullmäktige beslutade i maj 2011 att starta ett medborgardialog projekt och att tillsätta en De mokratiberedning. Uppdraget för demokratibered ningen var att pröva olika metoder och verktyg för medborgardialog. Detta exempel är ett av de fem dialoger som genomfördes. Under 2012 och under 2014 genomfördes två om röstningar avseende placering av lekplatser. Inom två bostadsområden var målsättningen att avveckla tre lekplatser för att sedan slå ihop dem till en större lekplats med högre kvalitet på lekredskapen och med en större lekyta. Först skickades ett brev ut till alla boende i respektive område. Genom brevet fick de boende information om att de kunde rösta på två alternativ (två platser) där lekplatserna skulle byg gas. Röstningen skedde via webben. Vi ordnade även informationsmöten i en lokal i närområdet. Under en kväll kunde de boende komma förbi och fika, titta på förslag på lekredskap, samt rösta om de inte hade tillgång till webben. I båda omröstningarna deltog cirka 200 personer. Boende i områdena som hade möjlighet att rösta var cirka 500 personer. Alla hade möjlighet att rösta även barn. Föräldrarna röstade naturligtvis för de yngre barnen. Resultatet av omröstningen publice rades på webben. 114 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Eva Gardelin-Larsson, kanslichef, [email protected] Anna Sanell, utredare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.gislaved.se/medborgardialog Verksamhetsområde: Fritid, lekplatser De båda omröstningarna har varit mycket upp skattade av de boende. De klagomål som framkom mit har handlat om till vilka personer i hushållet som breven har varit adresserade till. I övrigt har alla varit mycket positiva. Arrangörsmässigt har även lekplatsomröstningarna varit mycket enkla att genomföra och har inte krävt några större arbetsin satser. Positivt har också varit att lekplatserna har byggts och färdigställts cirka två månader efter att omröstningarna har varit klara. Alltid roligt och vik tigt att kunna peka på ett konkret resultat av dialo gaktiviteter. Projektet och kommunens medborgardialogar bete utvärderades i SCB:s medborgarundersökning 2013. Resultatet visade att 36 procent (579 svarande) av kommuninvånarna kände till kommunens arbete med medborgardialog. Haninge – Medborgarbudget för Eskilsparken Sammanfattning Medborgarbudget om användningen av en park. Beskrivning Målet var att låta medborgarna bestämma hur 400 000 kr skulle användas till Eskilsparken. För slag till medborgarbudgeten kunde lämnas på Ha ninges webbplats och vid en medborgarträff i kul turhuset. Det fanns inga begränsningar i vilka som fick lämna förslag. Vid medborgarträffen användes ett antal metoder – kartor, konstverkstad med mera för att få folk att intressera sig för projektet och del ta genom att utforma egna förslag. De inkomna förslagen gicks igenom av projektle daren och en grupp tjänstemän. Först sorterades de förslag bort, som inte uppfyllde projektets kriterier. Därefter bearbetades förslagen för att presenteras som ett antal valbara kostnadsförslag. Under detta arbete hade de omfattande kontakter med förslags lämnarna via telefon och e-post. Kommunikation var en viktig del av projektet. För att nå ut använ des webb, lokaltidning, radio, affischer och lite mer ovanliga grepp. Projektledaren hade ett antal möten med olika föreningsföreträdare, med förskolor och skolor i närheten av parken, liksom med gymnasie skolan som involverades i projektet genom en af fischtävling. Omröstningen – som pågick under 25 dagar via ett webbaserat verktyg – var beslutande. Det gick att lägga sin röst på ett förslag som omfattade hela bud geten på 400 000 kr eller att rösta på flera billigare förslag. Det vinnande förslaget lämnades vidare till fullmäktige för formellt beslut. Det gick att få hjälp med att lägga in sin röst vid en medborgarträff i kul turhuset, då förslagen presenterades. Resultatet var att sammanlagt 101 parkidéer kom in, 30 av dessa skrevs in vid medborgarträffen, drygt 100 personer deltog och totalt 250 personer röstade. Kontaktperson: Sören Berglund, demokratiombudsman, [email protected] Verksamhetsområde: Fritid, park Lärdomar >>Projektet var lyckat och de metoder som använ des fungerade bra. Det är nödvändigt att ha en projektledare för att driva igenom en medborgar budget. >>Mer tid för genomförandet skulle behövas, både i initieringsskedet och i den fas då inkomna förslag ska hanteras av tjänstemännen. >>Syftet med projektet borde vara tydligare. >>Det borde vara tydligare vilka förslag som är rim liga inom den givna investeringsbudgeten. >>Mer tid för avstämning med de som bor i berörda områden krävs, för att säkra att det är ett me ningsfullt objekt. >>Om medborgarbudget ska bli ett naturligt inslag i styrsystemet krävs ett omfattande arbete och utbildning av både nämndpolitiker och de tjänstemän som tar fram underlagen till mål- och budgetdokumenten för att skapa förståelse för hur detta underlag ska användas. >>IT-verktyget var svårt att använda för omröst ningen. >>IT-verktyget bör förklara röstningsförfarandet, så att resultatet inte ifrågasätts. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 115 Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid Haninge – Medborgarbudget i Jordbro Sammanfattning Jordbroborna lämnade förslag och röstade därefter på hur 400 000 kronor skulle användas för att göra Jordbro bättre. Kontaktperson: Sören Berglund, demokratiombudsman, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: haninge.se/sv/Kommun-och-politik/Dialogoch-synpunkter/Medborgardialog/Jordbro dialogen/Medborgarbudget-Jordbro--dubestammer Syftet är att medborgarna i Jordbro ska få ökad del aktighet och inflytande i sin kommundel och stärka Jordbro som varumärke. En styrgrupp, olika arbetsgrupper och en refe rensgrupp skapades för projektet. Information till medborgarna gavs via ett antal öppna möten, pre sentation på webben, fortlöpande annonsering, ut delning av vykort och särskilda utskick till skolor. Många av förslagen var lika och många skulle aldrig gå att genomföra inom budgeten på 400 000 kronor. För att få en bra förankring genomfördes avstämning mot referensgruppen. Deltagarna i re ferensgruppen var Jordbrobor som har förtroende hos de boende i området. Det blev en grupp på 8 per soner i åldern 16–78 år. Med hjälp av referensgrup pen valdes 12 förslag ut, paketerades och prissattes. Alla som lämnat in förslag kontaktades för att stämma av att förslaget uppfattats rätt och för att komplettera vissa uppgifter. Samtalen togs emot väldigt positivt och de var även viktiga för förank ringsprocessen. Omröstningen gjordes via ett webbaserat verktyg. Endast de som bodde i Jordbro kunde rösta. Det sä kerhetsställdes genom att den som ville rösta måste registrera sitt personnummer i verktyget, som stäm des av mot folkbokföringsregistret. Vissa röstade via datorer på distans, medan andra använda datorer på möten som projektet arrangerade. Tiden för beslut till genomförande fick inte ta för lång tid, det var en förutsättning för att arbetet skulle bli bra. Det blev möjligt genom ett intensivt 116 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Fritid, områdesutveckling arbete där ett stort antal möten genomfördes med ungdomarna i Jordbro. 112 tolv förslag lämnades in och av dessa pakete rades tolv förslag till Jordbrobornas omröstning. Det vinnande förslaget lämnades in av två klasser i år 5. Barnen och lärarna gjorde ett mycket bra ar bete med att ta fram olika förslag, driva kampanj för sitt förslag, göra presentationer och ”flyers” för sin Parkourbana. Invigningen av Parkourbanan skedde på sommarlovet vilket var en framgångsfaktor för arbetet. Lärdomar Många var tveksamma till att registrera sitt per sonnummer, särskilt ungdomar och de som var ut landsfödda. Förmodligen skulle fler ha röstat om de sluppit detta. Förankringen och återkopplingen är central. Den tid som krävdes för att bilda referens gruppen, ringa till samtliga förslagsställare var helt nödvändig. Haninge – Utveckling av Poseidons torg Sammanfattning Medborgare engagerades i Haninges stadskärne utveckling, genom stadsbyggnads- och kulturverk samheternas medborgardialog. Kontaktperson: Åsa Mårtensson, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: haninge.se/lekplatsimitten Målet med arbetet var att ta reda på hur Haninges medborgare förhåller sig till Poseidons torg. Vad tycker man om torget och vad önskar man sig i fram tiden? Torget ligger utanför kulturhuset och är den centrala punkten i den framtida stadskärnan. Två konstnärer fick i uppdrag att kurera ett konst projekt om stadsbyggnads- och samhällsfrågor där dialogen med medborgarna stod i fokus. Projektet inkluderade utställning, workshopar, föreläsning, teaterföreställning, offentlig politisk debatt på tor get, samarbete med studenter från KTH, lunch konsert på torget, familjelördag med uppträdande, konstverkstad och parkour samt en procession med över hundra deltagare. Konsthallen förvandlades till ett rum där konstnärerna höll workshopar. Alla del tagare producerade skyltar där önskemål om torgets utformning gestaltades. Skyltarna blev sedan en del av utställningen. Arkitekturstudenter från KTH in volverades under projektets gång. De arrangerade under tre fredagar aktiviteter utanför kulturhuset i anslutning till centrum: speeddating med en arki tekt, liten idrottstävling och en minimusikfestival. Ett plank upprättades på torget under projektets gång för att signalera att här pågår ett byggprojekt. Barn lekte med planket och där sattes även upp in formation för allmänheten, exempelvis en profes sionell arkitektskiss av en workshopgrupps förslag. Under högtidliga former med musik marscherade deltagare, tjänstemän och konstnärer från konst hallen till kommunhuset. I foajén ställdes alla skyl tar, som tillverkats, upp i form av en utställning. Resultatet blev att projektet skapade en mycket större samsyn mellan förvaltningarna, som har lett till närmare samarbete än tidigare. 88 vuxna 120 barn deltog i workshops och 420 deltog i program met. I konstverkstaden var det 19 grupper och ca. Verksamhetsområde: Stadsbyggnad, kultur 190 barn. Det var 7 304 besökare i konsthallen. En boulebana och ett schackspel har byggts på torget, utifrån workshopförslag. De synpunkter som kom mit in i medborgardialogen har dokumenterats och använts som underlag i flera planeringsprocesser både hos stadsbyggnadsförvaltningen och kulturoch fritidsförvaltningen. Lärdomar är att kulturhuset är en stor tillgång för medborgardialog. Att låta konstnärer gestalta och hålla i dialogen skapade en frihet i kommuni kationen. Konstnärerna skapade en känsla av lust och fantasi i projektet som vi tjänstemän inte har kunskap att möjliggöra. En av konstnärerna sa ”Vi är inte experter på Haninge. Vi är inte anställda. Vi kunde vända och vrida på saker. Vi var alla experter på våra saker.” Att samarbeta mellan olika förvalt ningar genererade ett kunskapsutbyte mellan oss som har varit mycket värdefullt. Vi gick in i projek tet med olika perspektiv och har dragit slutsatser som har varit mer värdefulla än om vi gjort dem på egen hand. Medborgardialoger kräver mycket tid och kunskap, att samarbeta runt ett projekt spar tid både för tjänstemän och för medborgare. Resultatet kan också förankras och tas tillvara bättre. Viktigt att göra tydliga kommunikationsplaner. Vi kommu nicerade väl ”neråt” men inte lika bra ”uppåt” mot politiker. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 117 Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid Haninge – Nyfiken park Sammanfattning Nyfiken park är Haninges dialogverktyg som Park och natur använder för att utveckla parkerna enligt parkplanen. Kontaktperson: Sara Ström, parkingenjör, [email protected] Beskrivning Webbadress: haninge.se/nyfikenpark (Face book Nyfiken park) Målet med arbetet är att kunna utveckla parkerna så att de passar dagens invånare. För att höja kvali teten på Haninges parker har kommunen tagit fram en parkplan. I parkplanen beskriver vi kommun delsparkernas historia, vad som är speciellt med dem och ger förslag på förbättringar. För att kunna utveckla parkerna så att de passar dagens invånare så har vi på parkavdelningen tagit fram en dialog metod som vi kallar Nyfiken park. Nyfiken park ger människor möjlighet att påverka hur deras lokala park ska utvecklas. Och samtidigt som vi lär oss om parken ur invånarnas perspektiv så lär de boende känna sin park. Vi vill att parkerna ska bidra till att människor trivs och är stolta över sitt område. Vi arbetar med en park i taget. Direkt efter dialo gen projekterar och anlägger vi i ett flöde. Vi genom för enklare insatser snabbt, samtidigt som vi projek terar för större arbeten. År 1 Dialog. År 2: Anläggning och projektering. År 3: Anläggning och start för nästa Nyfiken park. Dialogen ska leda till ett genomförbart program för parken. Efter samtal och möten med medborgare och andra berörda tar vi fram en idéskiss. Alla bjuds in att lämna synpunkter på idéskissen och med hjälp av skissen och reaktionerna gör vi ett program för parken. Workshop-> Idéskiss-> Reaktioner-> Program Vi har tagit fram en verktygslåda med en process beskrivning med checklistor och mallar. Processen har fem faser: Innan projektet, Planering av dialo gen, Genomförande av dialogen, Projektering och Anläggning. Innan projektet pratar vi igenom vilka idéer och behov vi själva har kring parken. Vi förankrar pro jektet politiskt och ser vilken budget vi kommer 118 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Stadsbyggnad, park och natur att ha. Planeringen och genomförandet av dialogen styrs av parkens förutsättningar. Dialogens form och omfattning påverkas till exempel av om vi redan innan start känner till konflikter i området. Vi gör en kommunikationsplan och vi arbetar både med öpp na inbjudningar och uppsökande. Vi använder gärna utomstående för att leda dialogen, på så vis kan vi själva ägna oss åt att lyssna och även delta som den part vi ju är. Vi har genomfört dialogen i två parker och börjar snart med en tredje park. Parkerna ser olika ut och ligger i socioekonomisk olika områden, och både dialogerna och resultaten har skilt sig åt. Lärdomar >>I den första parken fanns en laddad fråga och en hel del misstänksamhet. Här var utmaningen bland annat att få deltagarnas förtroende för att sedan kunna utveckla parken. I den andra parken fanns inga direkta konflikter, utan dialogen hand lade om att lyssna på vad de boende brukade göra i parken, vad de uppskattade mest och vad som skulle kunna bli bättre. >>Vår erfarenhet är att anslagstavlor och aktiviteter i själva parken gör att vi når en bred grupp männ iskor som brukar vistas i parken. Möten i parken kan locka dit personer som inte upptäckt den och göra diskussionerna klarare. >>Den tid och kraft som det tagit att utforma konceptet Nyfiken park tycker vi att vi har igen eftersom vi har en grund att stå på när vi börjar med nästa park. Nyfiken park låter oss fokusera på innehållet i dialogen och gör oss bättre på att samla ihop, utvärdera och använda erfarenhe terna från varje dialog. Kalmar – Framtidens bibliotek i Södermöre Sammanfattning Södermöre har genomfört ett stort medborgardia logsarbete i syfte att få medborgarnas synpunkter om framtidens bibliotek. Både e-enkät och fysiska dialogmöten har använts. Kontaktperson: Ann Gustafsson, projektledare för medbor gardialogsarbetet, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.kalmar.se/Demokrati/stadsutvecklingoch-samhallsplanering/Landbygdsutveck ling/Sodermore-kommundel/medborgar dialog/ Södermöre kommundelsnämnd har beslutat att ta fram en färdriktning med detaljerade mål för folkoch skolbiblioteksverksamheten i Södermöre uti från de styrande dokumenten på kommunal, regio nal och nationell nivå. Nämnden beslutade också att medborgardialog skulle användas i arbetet. I anslutning till den europeiska lokala demokrativ (ELDW) anordnade vi ett flertal aktiviteter. Vi började med en e-enkät till vår medborgarpa nel som i dagsläget består av ca 160 personer. Efter det genomförde vi en föräldradialog på öppen för skola, en barnpanelsdialog, tre biblioteksdialoger på var och en av våra filialer samt en dialog med ungdomsnätverket. Dialogerna har handlat om bib liotekens innehåll, kommunikation och delaktighet samt bibliotekets funktion och lokal utveckling för biblioteket på just den ort vi har befunnit oss. Vi har ett filialbibliotek där det pågår en diskussion om att eventuellt bygga ihop biblioteket med den lokala bu tiken och på så sätt skapa mer öppet på biblioteket. Den andra filialen kommer att flytta in i skolan på orten när det blir aktuellt med om- och nybyggna tion om några år. Den tredje och största filialen har stora möjligheter att kunna utvecklas som kultur hus. Information om de olika dialogerna har anslagits på hemsidan, på anslagstavlor och via sociala media. Vi har också delat ut flyers på biblioteken samt vid författarbesök som biblioteken har anordnat. En särskild inbjudan har skickats till föreningar i om rådet samt bifogat en inbjudan till vårdnadshavare via skolornas veckobrev. Under de olika dialogerna har vi fått in synpunkter från ca 160 personer. Svars frekvensen på e-enkäten var drygt 40 procent. Det visar sig att över hälften av panelen har varken öpp Verksamhetsområde: Bibliotek nat eller besvarat enkäten. Risk föreligger att e-pos ten kan ha hamnat i en spam-inkorgen för flera av mottagarna. Av de som vi med säkerhet vet har sett e-enkäten och öppnat brevet har drygt 70 procent besvarat enkäten. Det som vi verkligen uppskattade var att 12 personer som inte besöker biblioteken tog sig tid att svara. I skrivande stund återstår två akti viteter till att genomföra innan vi total summerar medborgardialogsarbetet om framtidens bibliotek i Södermöre kommundel. Vi ska ha en fokusgrupp dit vi bjuder in personer med funktionsnedsättning för att föra en dialog om deras syn på biblioteken. Vi ska också bjuda in kommundelsinvånare som i dagslä get inte är biblioteksbesökare. Gruppen ”icke-lånta gare” kommer vi att bjuda in i samband med att det är öppet hus på vårt allaktivitetshus och bibliotek i vår största tätort i kommundelen. Vi skickar per sonliga inbjudningar. Beroende på hur många som kommer blir det ett antal grupper som våra politiker får föra samtalen i. Via ett företag som arbetar med statistikverktyget Mosaik, har vi fått hjälp med att definiera vilka grupper som är mest representativa på våra bibliotek. Intressant information som vi kan ha med oss när vi planerar för framtidens bibliotek. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 119 Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid Karlstad – Museiparkens lekplats Sammanfattning Karlstads kommun ska bygga om lekplatsen i Mu seiparken. För att involvera barnen och hitta en utformning som uppfyller deras önskemål har Karl stads kommun under 2014 genomfört två work shops med barn och låtit alla intresserade lämna sina förslag. Beskrivning Det fanns tre syften med dialogen: att involvera bar nen och hitta en utformning som uppfyller deras önskemål, att skapa engagemang bland barnen för lekplatsen och att skapa delaktighet. Uppdraget var att ta reda på hur de vill leka, inte vad de ville ha. Genom att fråga hur kan vi få en in blick i vilka lekar vi vill leka och vad de vill kunna göra. Det kan vi sedan ”klä” med redskap. Vi genomförde två workshops enligt så kallad designdialog med två barngrupper i olika åldrar. Barnen satt i smågrupper och fick en ritning att rita på och sätta fast olika former för att förmedla sina synpunkter. Det var en bra metod för att fånga upp barnens synpunkter och den kunde skötas helt av konsulten som har erfarenhet av detta sedan tidi gare. Enda nackdelen var att den inte riktigt match ade frågeställningen om hur man vill leka. När bar nen fick rita innebar det automatiskt att de ritar en produkt/redskap. Trots detta är vi nöjda eftersom vi fick fram ett bra material som kunde använda oss av. Utöver workshopen satte vi upp en skylt i lek platsen som uppmanade besökarna att lämna syn 120 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Mikael Lund, projektingenjör, [email protected] Annica Granlund, kommunikatör, [email protected] Verksamhetsområde: Lekpark punkter inne på biblioteket som ligger precis intill lekplatsen. Vi skrev också på kommunens Face booksida och uppmanade allmänheten att även tycka till där. Båda metoderna var bra eftersom de gav alla som ville delta möjlighet att göra det. Sam tidigt öppnade det upp för synpunkter från vuxna vilket inte var projektets huvudsakliga syfte. Syftena med dialogen var riktat mot barn och det var i första hand deras synpunkter som skulle beaktas. Det är viktigt att komma ihåg att hur man lägger upp en sådan här dialog är avgörande för hur lyckat det blir. Det måste kännas lättsamt och kul och det var den här dialogen. Barnen fick saft och bullar, fick sitta med kompisar och de fick prata och pyssla på temat lek. Dialogen har haft stort inflytande på den slutgil tiga utformningen. Vi har inte lagt in något i lekplat sen som barnen inte har tyckt till om. Karlstad – Lekplatstestare Sammanfattning Under 2014 anlitade vi barn som under sommaren skulle besöka tio utvalda lekplatser i Karlstad för att testa lekredskapen. Beskrivning Syftet med Lekplatstestare var att få mer kunskap om vad barnen tycker är roligast att leka med för att kunna utforma framtida lekplatser på bästa sätt. Utvärderingen bestod av två delar. Den första be stod av att 35 utvalda barn, som vi kallade professio nella lekplatstestare. De fick i uppdrag att leka på tio utvalda lekplatser och sedan fylla i en utvärdering. Vi rekryterade barnen genom att ställa en fråga till föräldrar via kommunens Facebooksida. På bara några timmar hade vi fått 100 anmälningar och var tvungna att stänga anmälan. Vi bad från början om 10 barn men tack vare det stora intresset valde vi ut 20 familjer som inklusive syskon resulterade i 35 barn/professionella lekplatstestare. Den andra delen var en enkätundersökning om samma lekplatser som föräldrar och barn kunde fyl la i via webb och smarta telefoner. För att få in svar om lekplatserna satte vi upp skyltar vid lekplatserna om att vi ville ha hjälp. På skyltarna fanns en QR-kod och länk till undersökningen. Alla 35 barn besökte alla 10 lekplatser och fyllde i och skickade in sina utvärderingar. Att undersök ningen blev så lyckad berodde nog på att barnen fick ta ansvar och fick göra något som var roligt, som gjorde att de kände sig viktiga. Vi fick svar från för äldrar om att de tyckt det var roligt och att barnen tagit med sig lunchlådan och gått till ”jobbet”. Le kutrustningen på varje lekplats betygsattes på en skala från ett till fem. Kontaktperson: Klara Jarstad, parkingenjör, [email protected] Annica Granlund, kommunikatör, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://karlstad.se/nyheter/2014/oktober/ klatterstallningen-solklar-favorit/ Verksamhetsområde: Lekplats Så här blev resultatet av barnens poäng: >>Klätterställning: 137 poäng. >>Gungor: 33 poäng. >>Fjädrande vippgunga: 21 poäng. >>Linbana: 17 poäng. >>Roterande tvåmansgunga: 13 poäng. >>Sandlåda: 4 poäng. Efter undersökningen skickade vi brev till barnen där vi tackade för hjälpen och presenterade resulta tet. Största vinsten har varit att vi skapat en känsla hos barnen att de har möjlighet att påverka och att vi bryr oss. Det är inte så tydligt hur barn får delta i samhällsplanering och vi pratar mycket hur dem upplever det offentliga rummet men det är ofta de vuxna som får lyfta in barnens perspektiv men nu har vi vänt oss direkt till barnen. Den här dialogen blev väldigt lyckad utifrån ett medialt perspektiv. Många medier har rapporterat om detta, både nationellt och lokalt. Det fick sprid ning när vi först sökte deltagare och sedan när det fanns ett resultat. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 121 Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid Landstinget i Dalarna – EKO, Elevkulturombud Sammanfattning Landstinget Dalarna driver tillsammans med Riks teatern det regionala utvecklingsprojektet Kultur Hjärta Skola. Kontaktperson: Mattias Dristig, projektledare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://skolscenen-kulturhjartaskola.rikstea tern.se/ När detta skrivs så är sex kommuner anslutna till satsningen och har totalt utsett ca 50 EKO i åldrarna åk 4–9. Medverkande kommuner är: Avesta, Hede mora, Falun, Borlänge, Mora och Älvdalen. Projek tet är treårigt och löper 2013–2015. Ett av projektets mål är att införa Elevkulturombud (EKO) i länet som ges inflytande över det kommunala och regio nala kulturutbudet. På kommunal nivå sammankallar kommunala tjänstemän EKO (oftast kultursekreteraren eller liknande) för att garantera att EKO ges inflytande över det kommunala kulturutbudet och ev kultur budget som rör barn och unga. EKO kan tex ges inflytande över Skapande Skola ansökningar. Kom munerna väljer själva hur EKO utses och används i sin kommun men inflytande över kulturområdet med kommunala träffar är ett krav. Genom samar bete med kommunernas skolor så får eleverna med verka som EKO på skoltid. På regional nivå utbildas EKO för att stärkas i sitt uppdrag tillsammans med sina kommunala tjäns temän. Inflytande ges även över det regionala kul turutbud som finns (länskulturens utbud). Varje år arrangeras en Delaktighetskonferens där politiker, kommuntjänstemän, skol- och kulturchefer och EKO möts. Målet med Delaktighetskonferensen är att EKO arrangerar denna själva efter projekttidens slut. 122 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Kultur, skola Tanken med EKO är också att eleverna själva ska intervjua sina klasskamrater om vad man vill ha för kulturutbud i till exempel skolorna. I vissa kom muner gäller även inflytandet fritiden. Under 2015 kommer projektet aktivt verka för att inflytande också ges under barns och ungas fritid. Detta via samarbete med föreningar och studieförbund i Da larna. Tankarna kring Elevkulturombud är inte nya. Flera kommuner i Sverige har infört satsningen. Det som är speciellt i Dalarna är att så många kom muner är med i länet samt att barn och unga även garanteras inflytande på en regional nivå. Vinsterna med detta är många. Förutom demokrati- och delak tighetsvinster så skapar vi även framtida arrangörer och stärker barns och ungas rätt till kulturupplevel ser som utgår från de själva. Projektets process och lärdomar redovisas i en slutrapport. Projektledaren föreläser gärna för an dra kommuner och regioner om intresse finns. Mora – Dialoger Biblioteksverksamheten Sammanfattning Biblioteksverksamheten bygger på daglig medbor gardialog. Målet är att verksamheten utvecklas uti från våra besökares önskemål och behov. Kontaktperson: Yvonne Haag, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.bibliotek.mora.se Mora biblioteksverksamhet präglas av medborgar dialog, som exempel kan ges våra bokinköp som styrs av efterfrågan av våra låntagare. Under hösten 2013 valde vi en målgrupp och riktade en inbjudan till småbarnsföräldrar att under en kväll komma till biblioteket och påverka vår verksamhet både i dia log men också genom en enkät som även låg på vår hemsida under en månad. Resultatet av den enkä ten blev bl.a. att vi numer öppnar biblioteket kl 9.00 i stället för kl 10.00 vilket var ett önskemål från vår målgrupp – småbarnsföräldrar. Under hösten 2014 har vi nu en användarunder sökning som både finns på biblioteket i pappers form, samt på vår hemsida. Det är en uppföljning av tidigare gjord undersökning, där frågorna berör vår verksamhet både på plats i biblioteket, men också i social medier, hemsida mm. Verksamhetsområde: Kultur, bibliotek Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 123 Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid Mora – Dialog i Rosa huset Sammanfattning Ungdomens kulturhus ”Rosa Huset” i Mora har ge nomfört två medborgardialoger med gymnasieung domar vårterminen och höstterminen 2012. Beskrivning Syftet var att få fram olika projektförslag, eller re dan färdiga projekt. Mora Kommuns ungdoms samordnare Åke Nyström ledde dialogmötena. Det fanns olika professioner på plats för att direkt kunna svara på frågor gällande deras verksamheter. Dessa professioner var, dramapedagoger, danspedagoger, fritidsledare, mediepedagoger, olika musiklärare, bildlärare, studieförbund och föreningar. Båda gångerna kom det ca: 35 st deltagare. Alla kom till tals och fick berätta vad man hade för idé er eller projekttankar. Det fanns en sekreterare på plats som skrev ner deltagarnas önskemål. När alla hade kommit till tals var det dags att dela in försla gen i olika grupper. I grupperna deltog också personer från de olika professionerna. Projekten startades och en mötes plan för alla projekt gjordes i samråd med fritidsle darna på Rosa Huset. 124 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Magnus Drotz, arbetsledare Rosa Huset i Mora, [email protected] Webbadress där mer information finns: facebook.se/rosahuset Verksamhetsområde: Kultur Medborgardialogen avslutades med en återsam ling där deltagarna fick möjlighet att berätta vad de tyckte om formen medborgardialog. Många tyckte den var bra men de flesta ville byta namn till ex empelvis till Idétorg. Metoden var framgångsrik då det resulterade i många olika projekt exempelvis, musikfestival, dans, LAN, sygrupp, skaparverkstad, sommarjobbsprojekt, film, parkour, fotogrupp, dis co, bal, och klädbytarprojekt. Mora – Elevkulturombud (EKO) Sammanfattning Med hjälp av Elevkulturombud har vi som målsätt ning att erbjuda ett rikare och bättre kulturutbud för barn och ungdomar i kommunen. Kontaktperson: Åke Nyström, ungdomssamordnare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.mora.se I samverkan med Landstinget Dalarna, Riksteatern och några kommuner i Dalarna pågår ett projekt ”Kultur hjärta skola”. En viktig del i projektet är Elevkulturombuden (EKO). I projektbeskrivningen kan man läsa att: Barn och unga ska kunna vara med och styra, tycka och tänka ut hur kulturlivet ska se ut i Dalarna. I projektet jobbar vi med att skapa nya strukturer för inflytande för barn och unga över kulturområdet i hela länet. Vi testar metoder för att hitta fungerande arbetssätt där unga ges reellt inflytande att styra sitt kulturutbud och eget skapande. Vi vill samtidigt utveckla och stärka det arbete som redan pågår inom skola och lärarutbildning. Förutom att påverka och ha inflytande på regional nivå så har EKO en mycket viktig funktion i kommu nen med två primära uppdrag. Det ena är att vara med och påverka kulturutbudet i kommunen, till exempel val och inköp av filmer till skolbio, teater föreställningar och konserter. Det andra uppdraget innebär att lyssna av vilka behov och önskemål som finns bland ungdomar i fråga om kulturutbud. Det innebär också att EKO är delaktiga i att behoven till fredsställs. Antingen att förmedla önskemålen vida re eller att skapa och genomföra egna arrangemang. Trots att projektet nyligen startat har begreppet EKO redan etablerats, och deras kompetenser efter Verksamhetsområde: Kultur frågats. Till exempel kommer några EKO ingå i en jury i en novelltävling för alla åldrar i kommunen. EKO planerar tillsammans med kommunens barnoch ungkultursamordnare även för en temadag mot mobbing och kränkande behandling på sina skolor. Idén väcktes av några EKO som deltog på en kul turutbudsdag, ett regionalt arrangemang av Lands tinget Dalarna. De fick inspiration från en av de tea terföreställningar de såg under dagen, och tanken är att föreställningen blir ett underlag för diskussion i klasserna. Kommunens ungdomssamordnare och en ung domsbibliotekarie är kontaktpersoner för EKO. Vår målsättning var att ha två EKO per årskurs och skola på högstadiet vilket skulle bli 12 elever, men intres set är stort och idag har vi 20 EKO. Till läsåret 15/16 har vi ambitionen att få med elever på gymnasiet i verksamheten också. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 125 Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid Nora – Unga kommunutvecklare Sammanfattning Sommaren 2013 och 2014 har ungdomar som ferie arbete i tre veckor fungerat som unga kommunut vecklare Kontaktperson: Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://kommun.nora.se/upplevagora/ungin ora.4.530ff22612628e6f44b80001957.html Sommaren 2013 anställdes två feriearbetande ung domar som arbetade med enkäter om synen på Nora kommun, vad som är bra och vad som kan utveck las samt om man tänker sig att bo kvar i kommu nen. De arbetade på olika sätt, enkäter ute på stan genom personliga möten, affischer med QR-kod så man lätt hittar enkäten på hemsidan, vykort till alla unga födda 93–96 (ca 520 personer) samt enkätlåda på biblioteket. Arbetet uppmärksammades också i lokaltidningen. Syftet med arbetet var att få underlag till revide ring av kommunens översiktsplan. Resultatet av enkäten sammanställdes sedan av kommunförvalt ningen. Totalt svarade drygt 200 personer på enkä ten, den största enskilda gruppen var ungdomar i åldern 16–24 år följda av barn och unga i åldern 0–15 år. Sommaren 2014 anställdes fem feriearbetande ungdomar som Unga kommunutvecklare för att ge ett ungdomsperspektiv på kommunen. Syftet med projektet var att låta ungdomar komma till tals om vad som kan förbättras i kommunen. Ett annat syf te var att skapa en modell för feriearbeten som ger ungdomar möjlighet till delaktighet och inflytande. Ungdomarna var bl. a på studiebesök i Mora kom mun där de träffade andra Unga kommunutvecklare och besökte Moras kultur- och ungdomshus ”Rosa Huset”. De besökte också Tegelbruket i Örebro. Ungdomarna tog själva fram idéer som de ville ut veckla och presenterade dem för politiker och tjäns temän i kommunledningen. 126 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Fritid, samhällsplanering Ett av förslagen var att ett ungdomshus ska fin nas i kommunen som vänder sig till en bredare mål grupp än vad befintlig fritidsgård gör i dag. Detta förslag har också lagts som ett medborgarförslag till kommunfullmäktige under hösten 2014. Andra förslag var att satsa på bättre och fler områ den för fotboll, innebandy, teknikplan, parkour/fre erunning samt utegym. Även dessa förslag har läm nats som medborgarförslag till kommunfullmäktige under hösten 2014. Ungdomarna fick utbildning i hur kommunen fungerar, resultat från genomförda befolkningsun dersökningar, hur man genomför enkäter och un dersökningar mm. De genomförde själva digitala enkäter för att få underlag för sina utvecklingsför slag. Den utvärdering som genomfördes efter feriear betet 2014 visade att ungdomarna själva var väldigt positiva till arbetet. De tyckte det var kul, intres sant och mycket lärorikt att lära sig hur kommunen fungerar och hur man utvecklar en idé från början till slut. Handledare för feriearbetarna har varit personal från kommunens folkhälsoteam. Nyköping – Medborgardialog Träffen Sammanfattning Under hösten 2012 har en medborgardialog genom förts om Kultur- och aktivitetshuset Träffen. Beskrivning Medborgardialogen har undersökt vilka aktiviteter medborgarna vill se på Träffen. Resultatet av med borgardialogen ska enligt styrgruppens ligga till grund för ett beslut om utformning och förbehåll för Träffen som ett kultur- och aktivitetshus för fören ingsverksamhet. Dialogen genomfördes genom en Walk and Talk på Stora torget i Nyköping där politiker mötte med borgare och mottog synpunkter på plats. Under Walk and Talk lämnades flera synpunkter om att aktiviteterna på Träffen bör rikta sig till alla. Träffen bör vara öppet med gemensamma medel så att alla kan vara där. I all planering av aktiviteter måste integrationstanken i bred mening finnas med. Träffen ska kunna vara en kulturell mötesplats, en träffpunkt för alla åldrar. Önskemål lämnades om att Träffen helst ska kombinera olika typer av ak tiviteter och vara en plats för evenemang som inte får plats någon annanstans. Där ska finnas utrymme för lek, utställningar, dans, ungdomsaktiviteter, in ternationella konferenser, föredrag och musikeve nemang m.m. Önskemål framfördes också om ett mysigt café, där kan man ha viskvällar på somrarna. För att Träffen ska vara attraktivt måste stället ha ett fungerande kök också ansåg en del. Förslag lämnades om att utnyttja Träffens hela yta och samverka med omgivande aktörer. En Ci tycamping skulle kunna byggas på Träffen som ger möjlighet till en enklare form av camping än vad långliggarna vill ha ute på stora campingplatser. Pa viljongen på Träffen kan användas till fler verksam heter än vad som är där idag. En synpunkt som lämnades under Walk and Talk var att träffen helst ska fortsätta vara kommunägt. En annan var att man borde söka kontakt med in Kontaktperson: Palaemona Mörner, kommunikationschef, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.nykoping.se Verksamhetsområde: Kultur och fritid tresserade investerare som kan hjälpa till med upp rustning och kanske även driften av Träffen. Det kan vara för jobbigt för små föreningar att ta ansvar för att driva verksamheten. Taxesättningen för Träffens lokaler måste ge utrymme för någon form av sub vention även om den kan vara differentierad. Anläggningen måste kunna vara flexibel i sin an vändning ansåg flera. En del anser att Träffen är bra som festlokal. Särskilt bra att man kan äta och se underhållning samtidigt på Träffen vid evenemang där till exempel Rosvalla är för stort. En synpunkt lämnades om att Träffen borde vara kvar i samma utförande som nu. Om man bygger om finns det risk för att anläggningen tappar sin charm och funktion. En annan synpunkt var att lokalen inomhus är öds lig och borde byggas om. Utomhusteatern är fin för konserter men det är väldigt kallt där och därför borde den glasas in Synpunkter lämnades om lokalernas standard. Det måste läggas betydligt större vikt vid skötsel av anläggningen och även kvalitén på underhållet. Som det är idag så är det inte attraktivt att komma dit som hyresgäst då lokalerna knappt hunnit städas efter föregående hyresgäst. Den tekniska kvalitén är alldeles för låg och samma sak gäller fläktsystem och inredning. Det måste finnas en person på plats som är ansvarig för anläggningen. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 127 Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid Piteå – Påse Pengar Projekt Sammanfattning Unga gör bättre, billigare och mer rätt för varje skat tekrona. Bättre än att ”gamla” tänker vad de vill ha. Tränar på arrangemang av alla olika slag. Kontaktperson: Elisabeth Holmgren – ungdomskonsulent [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.pitea.se 1996 genomförde Kultur, park och fritidsförvalt ningen i Piteå en utredning om den ungdomsverk samhet som bedrevs inom förvaltningen. Utred ningen visade att intresset bland Piteås ungdomar hade sjunkit markant för kommunens ungdoms gårdar och fritidsengagemang. Ungdomarna an såg att ungdomsverksamheten hade till uppgift att stävja ett negativt beteende snarare än att stimulera till deras växande. Det fanns också ett behov av ett större utbud av aktiviteter. Utredningens resul tat låg till grund för en ny metod för Kultur Fritids ungdomsverksamhet. Verksamheten skulle utgå från uppgiften att stimulera och vägleda ungdomars egna initiativ och vila på eget ansvar, växande, möte mellan människor och delaktighet. Enligt ett beslut i Kultur- och fritidsnämnden är en ungdomsverk samhet där ungdomar har verkligt inflytande så vik tig att den skall kunna erbjudas alla ungdomar. Alla kommundelar skall ha tillgång till en ”påse pengar”. Påpp startade 1998. Påpp bygger på att stimulera och vägleda ungas egna initiativ och därmed öka ungdo mars inflytande, delaktighet och makt. Pengarna är tillgängliga för ungdomar som vill söka bidrag till egna aktiviteter/arrangemang. I samband med ansökan ställs krav på ungdomars engagemang och vilka vuxna som på något sätt del tar i projektet. Målet är att möjliggöra för unga att med eget initiativ och kraft, skapa det som saknas, finns för lite av eller överhuvudtaget inte existerar i Piteå. Att de ska känna att de kan påverka snabbt och med egen kraft samt med viss vuxenhjälp kunna förändra en del av deras uppväxtvillkor. 128 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Inflytande Hur gör man egentligen när man vill göra något? Det är faktiskt rätt simpelt. Den svåra biten är att knäcka idén för vad du vill göra. Börja här: Ta kon takt med oss, ring 0911-69 64 08 eller skicka epost till. >>Vi bokar in en träff med dig, hos dig eller hos oss. >>Vi träffas, surrar lite och spånar vidare på din idé eller dina tankar. >>Du åker hem, förhoppningsvis med ett leende på läpparna och en ännu bättre idé. Du funderar på hur mycket pengar du behöver. >>Vi gör en gemensam budget så du vet vad du be höver pengarna till. >>Om allt känns bra för dig och för oss så tutar vi och kör. >>Du jobbar på och vill du ställer vi gärna upp som bollplank. Vill du träffa oss 20 gånger så är det helt OK, ni bestämmer hur ofta. Svårare än så är det faktiskt inte. Bara testa, de som testar detta brukar faktiskt ha skoj! Sandviken – Ungas röst Sammanfattning Denna medborgardialog handlar om att ge unga en röst i Sandvikens kommun. Beskrivning Under hösten 2013 genomförde Sandvikens kom mun LUPP som är MUCF enkät för att mäta ungdo mars livssituation i en kommun. I vår enkät hade vi över 90 procent svarsfrekvens för både högstadiet och gymnasiet. Totalt svarade ca 700 elever på LUPP i Sandviken. För att nå en sådan hög svarsfrekvens var två saker avgörande. Dels fanns beslut i kom munstyrelsen att LUPP skulle genomföras. Lupp genomförs oftast i årskurs 8 på högstadiet och års kurs 2 på gymnasiet. För att öka legitimiteten så var projektledaren ute i alla skolor och berättade för lä rare och skolledning om varför vi genomför LUPP. Projektledaren var också med i samtliga klasser när de genomförde LUPP:en. Inledningsvis höll pro jektledaren ett kort föredrag om LUPP och varför den genomfördes. Stor vikt lades vid att eleverna gjorde Sandvikens kommun en tjänst genom att svara. Att vi som kommun behövde deras hjälp för att ta bättre beslut riktade till unga. Projektledaren prickade också av alla som var där på en klasslista för att kunna återkomma till de elever som inte var på plats. När eleven var klar med enkäten fick hen en garanti där vi tackade för hens deltagande och ga ranterade att du som genomför LUPP kommer att få en återkoppling där de samlade svaren redovisas, att berörda politiker och tjänstemänska tar del av LUPP och reflekterar över resultatet, att resultatet ska påverka det fortsatta arbetet med ungdomspo litik i Sandviken. Garantin var underskriven av pro jektledaren och ett kommunalråd. Varje elev fick också en godisklubba som tack. En annan viktig kugge att LUPP 2013 blev lyckad var att vi innan vi samlade in svar hade anlitat en konsult som skulle sammanställa svaren och skriva en rapport. Detta gjorde att vi redan i februari hade en klar rapport som kunde presenteras i fullmäktige och nämnder. Kontaktperson: Linus Wellander, barn och ungdomsstrateg, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.sandviken.se Verksamhetsområde: LUPP För att veta vad som är orsaken till resultatet så anställdes under tre veckor sommaren 2014 fem kommunutvecklare som var mellan 14–18 år. Deras uppgift var att på tre veckor analysera resultatet och själva ta fram förslag på hur de kunde åtgärdas. Re sultatet blev en rapport med 33 förslag inom 14 olika områden. Det var viktigt att rapporten var modern och snyggt designad för att man skulle ta den på all var. Projektledaren valde även att inte ändra något i texterna som kommunutvecklarna skrivit utan de skulle vara deras ord till 100 procent. Detta projekt fick stort genomslag i media och kommunutveck larna fick möjlighet att presentera sina resultat för den högsta kommunledningen. Det var en utmaning att förklara för kommunen att dessa fem kommun utvecklare skulle ses som en fokusgrupp och inte nödvändigtvis representera alla unga. Tips för att nå ett bra resultat i en enkät: Ha ett beslut från högsta ledningen. Delegera inte ansvaret för få in svaren. Förklara varför och garantera re spons till respondenterna. Tips för kommunutvecklare är att lägga tid på att välja ut gruppen och jobba ihop gruppen. Ha resur ser för belöningar till gruppen och att göra en snygg produkt. Ge verktyg i from av utbildning och mate rial Låt gruppen jobba självständigt och respektera deras sätt att formulera sig. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 129 Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid Sundbyberg – Parklek parlament Sammanfattning Konst- och stadsutvecklingsprojekt som ger nya perspektiv på områdesutveckling med fokus på medskapande processer och lokala initiativ. Kontaktperson: Helena Dunberg, projektkoordinator, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.parklek.com, www.sundbyberg.se/ parklek PARK LEK var ett konstprojekt och ett samarbete mellan konstnären Kerstin Bergendal, Sundbybergs stad och Marabouparken konsthall. Under år 2011 var ett programförslag ute på samråd. I PARK LEK utformade boende i områdena ett alternativt pro gramförslag och arbetet dokumenterades med video och foto. PARK LEK fick stöd från Statens konstråd, Riksantikvarieämbetet, Boverket och Arkitektur museet i regeringsuppdraget samverkan om gestalt ning av offentliga miljöer. Efter PARK LEK besluta de stadens politiker att arbetet skulle fortsätta och det har kallats PARK LEK PARLAMENT. I kommunstyrelsens inriktningsbeslut gavs tre principer för arbetet med områdesutvecklingen: >>samägarskap, >>metodutveckling, >>paradigmskifte. Målet med arbetet har varit att sammanföra ett nät verk av boende, fastighetsägare och andra lokala aktörer med den kommunala organisationen. Målet har också varit att ta fram till antagna detaljplaner och konkreta projekt samtidigt som en samverkans struktur skapas för en långsiktig utveckling av stads delarna. Arbetet har bedrivits i ett offentligt mötesrum kallat ROSA RUMMET och i ett projektsekretariat. Till projektsekretariatet knöts en referensgrupp. Gruppen bestod av boenderepresentanter och fast ighetsägare. Sex fokusgrupper har genomförts: >>Ny bebyggelse. >>Trafik och vägar. >>Parker och grönområden. >>Seniorliv i området. >>Barn och ungdomars fritid. >>Toppstugan. >>Skolor och förskolor. Totalt genomfördes 18 fokusgruppsamtal. Alla var välkomna. På varje tema genomfördes minst tre mö ten. Det första mötet användes till behovsidentifie ring. Under mötena tecknades en övergripande bild av varje enskilt tema. Nyckelfrågor identifierades, konflikterande intressen synliggjordes och poten 130 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Parklek Kommunen har fattat beslut om att arbeta med medborgardialoger tiella lösningar diskuterades. Mellan varje möte var det tre till fyra veckor då projektsekretariatet hade möjlighet att göra fördjupade analyser och undersö ka frågor som uppkommit. Resultatet kunde sedan återkopplas till gruppen på nästföljande möte. På så vis skedde en gradvis utveckling och konkretisering i varje fokusgrupp. I syfte att bredda deltagandet och kunskapsunderlaget arbetade vi också uppsökande. Arbetet i de olika fokusgrupperna gick att följa i ROSA RUMMET och under projektet gjordes två stora utställningar. Resultat blev fortsatt planläggning i flera plan områden, etablerandet av två identitetsskapande grönstråk, ny Toppstuga (förenings lokal) och upp rustning av den kringliggande parken. Kartläggning av områdenas resurser i en Lager-på-lagerplan. Nya formella och informella nätverk har bildats som nu är medskapare. Konstnären Kerstin Bergendal har tillfört kom petens som bidragit till den plattform för utveck ling som finns idag. Tid, kontinuitet, samordning och långsiktiga åtaganden är förutsättningar för en hållbar utveckling. Långsiktighet måste kombine ras med snabba synliga åtgärder. Fysisk närvaro av nyckelpersoner är avgörande för trovärdighet och tillit. Det kan dock behövas stöd i form av ett litet ekonomiskt bidrag, kontakter och kommunikation för att lokala initiativ ska bli bärkraftiga. Lokala samverkansforum för boende och andra aktörer är viktiga. I vilken utsträckning boende och andra ak törer kan påverka olika beslut behöver tydligt klar göras. Täby – Roligare lekplatser och aktivitetsytor Sammanfattning Utveckling av lek- och aktivitetsytor i Täby genom enkäter, tematräffar och gåturer med barn och ung domar. Kontaktperson: Håkan Blanck, parkchef, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: Taby.se, sök på lek- och aktivitetsplan Syftet med Täbys lek- och aktivitetsutredning var att föreslå åtgärder för att kunna förbättra tillgänglig heten avseende lek- och aktivitetsytor för barn och ungdomar samt tillgodose flera gruppers behov av lek, utomhusrekreation och spontanidrott. Med till gänglighet avses tillgång på och närhet till lek- och aktivitetsytor för barn och ungdomar t o m gymna sieåldern, inklusive unga med olika funktionsned sättningar. Utredningen har inkluderat möjligheter att skapa sammanhängande lek- och aktivitetsstråk i trafikfria allmänna miljöer. Som underlag har grönplanens grönstråk och trygga skolvägar i Skol vägsprojektet använts för att sammanbinda befint liga och föreslagna lek- och aktivitetsytor. I lek- och aktivitetsplanen har behovet utretts av nya lek- och aktivitetsytor och utvecklingsbehovet av befintliga ytor. En enkät togs fram, med ca 20 frågor som fanns tillgänglig på kommunens webbplats under ett an tal veckor. Information om enkäten spreds genom anslag på varje lekplats, mejlutskick till förskolor, boendeföreningar (samfälligheter, villaägarfören ingar och bostadsrättsföreningar) samt till ideella organisationer som möter kommunens barn och ungdomar. Annonser om enkäten sattes dessutom upp på flertalet barnavårdscentraler, huvudbiblio teket och en gymnasieskola i Täby. Det inkom 374 svar, vilket utgjorde ett bra statistiskt underlag. En särskild enkät, avsedd för elever, lades ut på en av kommunens gymnasieskolors intranät. Enkäten gav främst de vuxnas bild av lek och aktivitetsbehovet i sitt närområde. Verksamhetsområde: Lekpark På särskilda tematräffar bjöds personer med praktisk erfarenhet och forskarerfarenhet inom områdena för utformning av lek- och aktivitetsytor, tillgänglighetsanpassning samt funktionshindrade barn och ungdomar in. För att få en djupare bild av barn och ungdomars syn på närmiljön har utredningen kompletterats med fokusgrupper med barn respektive ungdo mar. För att få en bra sammansättning i grupperna har den gjorts i samarbete med fritidsgårdarna och skolverksamheten. Fokusgrupperna har tillämpat arbetsmetoden ”gåtur” framarbetad vid Chalmers och Lantbrukshögskolan i Danmark. Gåturerna har genomförts på tre platser. Lek- och aktivitetsplanen är ett styrande doku ment avseende hur Täby väljer att utveckla sina lek- och aktivitetsplatser. Den utarbetade policyn föreslår en bättre spridning på lek- och aktivitetsy tor så att de finns nära medborgarna i alla delar av kommunen. Dessa platser behövs för att barn och unga ska erbjudas spontana mötesplatser utomhus för lek och aktivitet i stimulerande miljöer. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 131 Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid Uddevalla – Ny lekplats på landsbygden Sammanfattning 2013 genomfördes en medborgarbudget för att in volvera barn i åldern 0–12 år i utformningen av de ras nya lekplats. Kontaktperson: Cornelia Kirpensteijn, demokratiutvecklare. [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.uddevalla.se/em www.uddevalla.se – demokratiutveckling En medborgarbudget genomfördes i landsbygds område i Uddevalla under våren 2013. Aktiviteten avgränsades genom att endast barn i åldern 0–12 år som bodde i området bjöds in för att lämna förslag på hur deras närliggande lekplats ska utformas. I ett första steg fick barnen välja lekredskap upp till 200 000 kr som de önskade på den nya lekplatsen. Detta gjordes genom ett webbverktyg där man ”drar och släpper” in de lekredskap man önskar på lek platsen. De inkomna förslagen bearbetades sedan ihop av ansvarig tjänsteman på tekniska kontoret. Resultatet blev två röstningsbara förslag. Barnen som bjöds in för att lämna förslag bjöds in ytterli gare en gång för att genom en omröstning besluta vilken av de två röstningsbara lekplatsförslagen som slutligen skulle byggas. 111 barn (58 flickor och 53 pojkar) bjöds in för att vara med och påverka sin nya lekplats, ca 43 procent av målgruppen deltog i medborgarbudgetprocessen. Målet med medborgarbudgeten var att involvera barn i utformningen av deras lekplats. Att i ett tidigt 132 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Lekplats skede involvera barnen i processen och sedan låta dem vara med och påverka hela vägen upp till be slut var en framgångsfaktor i detta projekt. Stor vikt lades vid planeringen – hur skapar vi ett forum för barn i ung ålder att påverka en budget på 200 000 kr på ett begripligt sätt? Vi använde oss av ett pedago giskt webbverktyg där barnen fick välja lekredskap och där den totala budgeten minskade i förhållande till kostnaderna på valda lekredskap. Under omröst ningen fick varje barn en valsedel och efter att för slagen presenterats fick barnen möjlighet att gå runt och titta på de olika förslagen och sedan lägga sin valsedel i valurnan framför den lekplats de önskade. Upplands Väsby – Önskebrunnen Sammanfattning Under seniormässan den 27 februari 2014 hölls en medborgardialog kring kultur och fritidsaktiviteter för seniorer i Upplands Väsby. Beskrivning I dialogen fanns det möjlighet för seniorerna att tycka till om Väsbys framtid, som en del i Väsby kommuns arbete med den nya översiktsplanen som just nu formas. Dialogdeltagarna kunde också lägga förslag i den ”magiska” önskebrunnen kring något som man vill ska förbättras eller ordnas i Upplands Väsby. Den var väldigt populär och förslag lämnades in från ett nytt kulturhus till språk- och danskurser. För att få igång inspirationen hade informations enheten en låda med lappar som seniorerna kunde plocka. På lapparna stod det kreativa frågor vars syfte var att sätta igång fantasin kring kultur och fri tidssysselsättningar. Exempel, Har du en bok inom dig? Vill du se VM i tyngdlyftning på Väsbyarenan? Kontaktperson: Johannes Wikman, kommunikationsdirektör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.upplandsvasby.se Verksamhetsområde: Kultur och fritid Synpunkterna och tankarna kunde antingen läm nas in i skriftlig form eller genom en videoinspel ning. Cirka 100 Väsbybor var med i dialogaktiviteten. Efter dialogen har inkomna synpunkter samman ställts och dessa har skickats till ansvarig tjänste man för fortsatt arbete. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 133 Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid Värmdö – Medborgardialog om Runmarö ö-bibliotek Sammanfattning Skärgårdskommunen Värmdö är delvis en gles bygdskommun och medborgardialogen på Runmarö syftade till att bibehålla en god service. Beskrivning 2008 avvecklades de kommunala ö-biblioteken som fanns på Runmarö, Möja, Nämdö, Sandhamn och Svartsö. Efter nedläggningen kom synpunkter in från invånarna och som ledde till att ö-biblioteken startade i ny driftsform år 2009. Nämnden skriver överenskommelser om drift av ö-bibliotek med för eningar på Runmarö, Möja, Nämdö, Sandhamn och Svartsö. Utlåningen på Runmarös ö-bibliotek har varit mycket låg. En enkätundersökning skickades ut till alla bofasta, från 18 år ålder och uppåt, i Värm dös skärgård. Svarsfrekvensen som låg på 27 procent visade att på Runmarö var den mötesplats man var minst nöjd med. Syftet med medborgardialogen på Runmarö var att undersöka olika alternativa mötes platser, delvis för att stärka demokratin, men också för att öka effektiviteten i verksamheten. Medbor gardialogen hölls på Runmarö bygdegård och ämnet för kvällen var:” Hur kan ö-biblioteken på Runmarö bli mer attraktivt för dig och övriga som bibliotek och mötesplats?” Totalt deltog 14 personer, förtro endevalda, tjänstemän och boende, i dialogen. Det bor ungefär 300 bofasta på Runmarö. Medborgar dialogen genomfördes i form av ett dialogcafé där de deltagande delades in i två grupper. Efter ca 45 134 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Megha Huber Webbadress där mer information finns: www.varmdo.se Verksamhetsområde: Kultur minuter återsamlades alla och tillsammans hölls en gemensam redovisning av gruppernas idéer och alla fick rösta på förslagen. Varje person fick två röster. Förslagen som presenterades var följande: >>Flytta tillbaks biblioteket till läkarstationen, den tidigare lokalen (16 röster). >>Skriv avtal med Runmarö hembygdsförening och drift (2 röster). >>Bokbussen börjar köra även till Stavsnäs vinter hamn istället för enbart till livsmedelsaffären (10 röster). Under mötet gjordes minnesanteckningar vilka tre veckor senare presenterades för kultur- och fritids nämnden. Nämnden beslutade då att bokbussen även ska börja köra till Stavsnäs vinterhamn. Beslu tet har skickats ut till deltagande på medborgardia logen och kommer verkställas under 2015. Västerås – Handlingsplan för fritidsgårdar Sammanfattning Ny handlingsplan för fritidsgårdar skall tas fram och skall gälla år 2014-2019. Arbetet med handlingspla nen skall ske i bred dialog och deltagande. Beskrivning Syftet med denna utredning är att utifrån en bred förankring ta fram ett underlag till en ny handlings plan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås. Mål gruppen är bland annat barn, ungdomar, föräldrar, medarbetare och politiker. För att få en bild av behov, förutsättningar och önskemål som grund för en ny handlingsplan har en mängd personer lämnat synpunkter och önskemål. Informationen från workshops, fokusgrupper, in tervjuer, dokument m.m. har samlats in och bearbe tats av en arbetsgrupp/styrgrupp som sedan format innehållet i handlingsplanen. Insamlingen har skett genom olika typer av dialogmöten och intervjuer, där mer än 400 barn, ungdomar och vuxna deltog. Genomförandet av var och en av dessa dialogmöten beskrivs nedan. Idéforum vuxna Fritidsledare, enhetschefer och representanter från samarbetspartners (Polisen, Landstinget, politiker, socialtjänst, skola samt kultur och fritid) inbjöds den 18 februari till Växhuset för att under en heldag diskutera bilden av den önskade framtida fritids gården. Idéforumet inleddes med föreläsningar av Mats Trondman, professor vid Linnéuniversitet, och Tina Wilhelmsson, visartist. Därefter fick delta garna besvara frågor med mentometerknappar och diskutera i grupper. Vid gruppdiskussionerna be handlades ett antal frågor. Idéforum ungdomar Det arrangerades idéforum för ungdomar på Väx huset. Gycklargruppen TRiX underhöll och inspi Kontaktperson: Per-Inge Hellman, strateg beställarverksamheten, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.vasteras.se/forskolaskola/Sidor/ vifortsatterattutvecklafritidsgardsverksam hetenskvalitet.aspx Verksamhetsområde: Fritidsgård rerade med en Demokratishow. Därefter besvarade ungdomarna frågor dels individuellt med hjälp av mentometerknappar och dels genom gruppdiskus sioner. Klubbdag Det arrangerades en Klubbdag dit barn i åldern 10– 13 år från fritidsklubbarna inbjöds. Under dagen fick barnen möjlighet att besvara frågor om fritidsklub barna med mentometerfrågor. Fritidsklubbsbarn besvarade på olika frågor kring deras upplevelse av klubben och hur de vill att en fritidsgård ska vara. Fokusgrupper och workshops Totalt har olika typer av fokusgruppsintervjuer eller workshops hållits med åtta olika målgrupper. En handlingsplan för fritidsgårdverksamhet är nu antagen i Barn- och ungdomsnämnden. En bred ingång till ett framtagande av en hand lingsplan ger en djupare grund till vad ”kunden” önskar och har behov av. Vi har fått fler som har tyckt och tänkt kring detta och det har innebar bland annat att nämnden tog handlingsplan i full enighet. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 135 Kapitel 6. Dialog om kultur och fritid Öckerö – Ungdomsdialog Sammanfattning Dialog med unga om vad de vill se för utveckling i Öckerö. Beskrivning Inbjudan till dialogcaféet gick ut till ungdomar ge nom lokalbladet, på kommunens hemsida, till alla ungdomar i före detta ungdomsfullmäktige, till elevråd på högstadiet och gymnasiet, till alla bi dragsberättigade föreningar, ”skategruppen”, till fritidsgårdens gårdsråd, till alla högstadielärare för vidarebefordran till eleverna samt att det anslagits på högstadiet, gymnasiet och fritidsgården. 13 maj 2009 Kvällen inleddes med presentation och genomgång av kvällens upplägg. Ungdomar och politiker förde lades över sex stycken bord med 5–8 personer på varje (totalt 30 ungdomar och 10 politiker). Först genomfördes en brainstorming, enskilt och i grupp vid borden. Förslagen från brainstormingen använ des sedan som underlag för en dialog vid respektive bord. Varje grupp sammanfattade sina förslag på stora lappar och redogjorde på ett åsiktsplank för övriga deltagare. Därefter fick alla deltagare själva kategorisera förlagen under rubriker. Slutligen fick ungdomarna fem ”pluppar” var att fördela på de för slag/rubrik som de ansåg vara viktigast. Dagen av slutades med summering av resultatet samt en fråga om det fanns intresse att delta i en liknande forum i framtiden, vilket det fanns. De som var intresserade att eventuellt delta i ett fortsatt arbete med frågorna fick möjlighet att anmäla sig. Slutligen ombads när varande politiker att ta med sig förslagen till respek tive partigrupp för diskussion. 136 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Robert Lindberg, informatör, [email protected] Verksamhetsområde: Fritid, inflytande 19 jan 2010 Dialogcaféet inleddes med presentation och genom gång av kvällens upplägg. Ungdomar och politiker fördelades över fem bord med 5–8 personer på varje, totalt 12 ungdomar, 27 anmälda, och 14 politiker. Kommunalråd Arne Lernhag återkopplade till re sultatet från vårens dialogcafé 2009, då var de vikti gaste frågorna för ungdomarna ny fristående fritids gård, skatepark, vindkraft mm. 14 mars 2011 Ungdomar inbjöds till dialogcafé via lokalbladet, på kommunens och fritidsgårdens hemsida, elevråd på högstadiet och gymnasiet, i samband med drogvane undersökning samt anslag på högstadiet, gymnasiet och fritidsgården. Dialogcaféet inleddes med presentation och ge nomgång av kvällens upplägg. Totalt var 24 ungdomar och 13 politiker närva rande. Ungdomar och politiker fördelades över fem bord med ca 8 personer på varje bord. Östersund – Mötesplatsen under bron Sammanfattning Genom medborgardialog och brukardialog kunde vi skapa en väl fungerande anläggning som brukarna är stolta över och rädda om. Kontaktperson: Nicole Lindsjö, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.ostersund.se Dialogen var en del i ett större projekt gällande för nyelse av Badhusparken som skulle utvecklas till stadens stadspark. Det fanns en förankring politiskt att förnyelseprojektet skulle innefatta medborgar dialoger. Delprojektet med skateanläggningen växte fram ur den övergripande medborgardialogen och arbetet fortsatte som en egen dialog. Målet blev att bygga en bra skateanläggning och mötesplats i par ken. Dialogen hölls i form av fysiska möten samt på facebook. Facebookdialogen administrerades av en av intressenterna (som en del i studentens exa mensarbete) och användes flitig för att diskutera och enas om designen på själva skateanläggningen samt att förankra utformningen av kringutrustning som möblering och belysning. Genom facebook och via mail gjordes inbjudningar till de fysiska mötena. Ett 70-tal personer var aktiva i facebookdialogen och ett 20-tal var med på de fysiska mötena. Verksamhetsområde: Parkverksamhet Genom medborgardialog och brukardialog kunde vi skapa en väl fungerande anläggning som brukarna är stolta över och rädda om. Det krävs dock en fort satt dialog och gemensam utveckling av platsen över tid för att brukarna ska fortsätta känna sig delaktiga och värnar om platsen. Vi upplever det som en styrka att det var en av brukarna som höll i den intensiva facebookdialogen och inte kommunen. Det blev en friare dialog och vi kunde sedan möta deras gemensamma önskemål. Kommunen höll i projektet, de fysiska mötena, fi nansiering kontaktlistor mm. och var ett stöd och bollplank till den som höll i facebookdialogen. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 137 KAP ITEL 7 Dialog om trafik, miljö och trygghet Trygghet och säkerhet är tillsammans med utveckling viktiga utgångspunkter för män niskors uppfattning om ett gott lokalsamhälle. Urbaniseringen ökar och enligt Eurostat så har Sverige den snabbaste urbaniseringstakten i Europa. När människor lever allt tätare blir miljön ur olika perspektiv allt viktigare och något som man vill vara med och påverka och ha inflytande över. I detta kapitel möter vi olika perspektiv på detta. 138 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Bromölla – Översyn av kollektivtrafiken Sammanfattning Öppna möten och enkäter för att kartlägga medbor gares behov av kollektivtrafik. Beskrivning Beredningen för tillväxt och samhällsbyggande fick i uppdrag från fullmäktige att genomföra en över syn av kollektivtrafiken i Bromölla inför de föränd ringar som förväntas ske i samband med införandet av Pågatåg i kommunen. Syftet med uppdraget var att utreda behovet av, och omfattningen av kollek tivtrafik utifrån medborgarnas önskemål och kom munala prioriteringar. Syftet var även att få fram ett material inför förhandlingar med Skånetrafiken om önskade linjesträckningar och turtäthet utifrån ett medborgarperspektiv. Beredningen startade arbetet genom att studera hur kollektivtrafiken idag trafikerar kommunen sett i förhållande till var människor bor. Parallellt med detta bjöds Skånetrafiken in för att berätta om vil ka framtidsplaner gällande tåg- och busstrafik som fanns. Beredningen tog fasta på följande viktiga för ändringar inför kommande dialoger med medbor garna: >>När Pågatågen kommer till Bromölla station år 2013 ökar dagens tågavgångar från 19 till 30 per dygn vilket innebär halvtimmestrafik stora delar av dagen. >>Baksidan med pågatågssatsningen är: tätare taxezoner och högre biljettpris, samt ett minskat turutbud med busslinje 558 från dagens 25 turer i vardera riktningen på vardagar till ca 10 turer i vardera riktningen. Helgtrafiken med busslinje 558 plockas bort helt. Beredningens arbetade på att möjliggöra för med borgare att tycka till om förändringarna och be rätta om vilka behov av kollektivtrafik som de har. För att försöka nå olika grupper i samhället ge nomfördes medborgardialogen på flera olika sätt. Kontaktperson: Rebecka Klevendal, verksamhetsutvecklare [email protected] Webbadress där mer information finns: www.bromolla.se Verksamhetsområde: Kollektivtrafik Samtliga hushåll i Bromölla fick en enkät med frå gor kring kollektivtrafiken hem i brevlådan genom ”kommuninfo”-bladet. Totalt svarade 110 personer på enkäten genom att skicka in den, eller genom att svara på webben. Utöver detta inkom fem skri velser. Beredningen för tillväxt och samhällsbyg gande genomförde tre ”öppna möten” på tre olika platser i kommunen samt besökte pensionärsrå det och ungdomsrådet för att inhämta synpunkter. Tillsammans utgjorde alla synpunkter en viktig grund inför förhandlingar med Skånetrafiken och framtida kommunala/lokala satsningar på kollek tivtrafik. I dialogen vid de öppna mötena blev det mycket tydligt att viljan/lusten att påverka är stark när man känner sig berörd av en fråga. På två av tre utvalda dialogplatser skulle busstrafiken ersättas av tåg vilket för många var positivt men för den tredje platsen, ett samhälle utanför centralorten, skulle bussturerna och helgtrafiken dramatiskt minskas samtidigt som tåget inte betjänade deras samhälle. I detta samhälle var uppslutningen till det öppna mö tet betydligt större och många åsikter framfördes. Slutsatsen blev att metoden ”öppna möten” är bra i situationer där medborgare starkt påverkas och på så vis kan förväntas vilja tycka till. Annars är det mycket få personer som tar sig tid att besöka ett öp pet möte en vanlig vardagkväll. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 139 Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet Eskilstuna – Trygghetsarbete inom LaRS-projektet Sammanfattning LaRS-projektet omfattar tre områdena och har som övergripande syfte att tillsammans med boende och verksamma skapa en hållbar och attraktiv stadsdel. Kontaktperson: Tryggve Lundh, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.eskilstuna.se Lagersberg och Råbergstorp byggdes som en del av miljonprogrammet. Lagersberg förvaltas av det kommunala bolaget Kommunfastighet och Råbergs torp på andra sidan vägen ägs av Pagoden, ett privat bolag. Båda dessa områden består av trevåningshus runt bilfria grönskande gårdar. En extremt barnvän lig miljö nära centrum där boende trivs. Trots detta har området från starten dragits med en lågstatus stämpel. Stenby byggdes på åttiotalet och ritades av samma arkitekter, med en justerad plan och utgörs därför av en blandning av flerfamiljshus, radhus och villor. Under ett drygt år har fester ordnats, en stads delstidning startats med fler etablerande aktiviteter. Problem med utåtagerande ungdomar kulminerade i juni 2014 när en stor mängd fönster krossades, vil ket ökade engagemanget i området och intresset för samarbete hos snart sagt alla parter. Projektet fick ironiskt nog en skjuts, fler efterfrågade LaRSprojektets kontaktytor. Kommunpolisen och Tryg ga Eskilstuna håller nu med projektets hjälp på att skapa ett nätverk för att mobilisera vuxna i form av nattvandring, grannsamverkan och sms-grupper. I ett första möte deltog tjänstemän, rektor på sko lan, fritidsgårdspersonal, fastighetsägarnas repre sentanter, närpolis, väktare, räddningstjänst, hy resgästförening, boenderepresentanter samt unga boende från Lagersberg. Ofta attraherar den här sortens möten enbart pensionärer och daglediga, ibland från helt andra stadsdelar men med intresse för trygghetsfrågor och ibland med en politisk agen da. Mer sällan når man de icke- eller lite svenskta lande, de som utgör majoritet i stadsdelen och där föräldrarna till de ungdomar som berörs ingår. Mö 140 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Trygghet tet annonserades nu nära inpå via sociala nätverk och direkt riktat till nämnda grupp. ”Djungeltrum man” användes, flera kom som aldrig deltagit tidiga re och efter en stund anslöt ett par av de ungdomar som pekats ut som problematiska. Fler yngre kom in under mötets gång, ända ned till 11–12 års ålder. Som mest var det 45 personer i rummet. Ur protokollet, lätt förkortat: Problemet just nu är att gäng samlas utanför kiosken. – När fritis stänger vid nio, då sitter vi där, äter nötter, det är väl inget fel på det? Jag är mer rädd för kioskmannnen! – En gång kom han ut och sprutade på oss med en brandspruta! Om han inte gillar er och ni inte ho nom, varför sitter ni där? Det finns ju ingen annan stans. Vi kan bygga tak och bänkar en bit bort. Men kommer de att sitta där då? Tro mig, om det fanns ett annat ställe skulle de sätta sig där! Vi tar era kontaktuppgifter och försöker ordna det. Protokollet översattes på begäran till arabiska inom en vecka. Ytterligare ett informationsmöte hölls av polisen, nu specifikt om nattvandring och grannsamverkan. Nattvandring beräknas starta denna vecka i anslutning till en fest. Fritidsgården har nu öppet till 23. Fastighetsägaren håller på att iordningställa bänkar. Gislaved – Kartverkstad 2012 Sammanfattning Under 2012 och 2013 pågick ett medborgardialog projekt i Gislaveds kommun. Projektets huvudsakli ga syfte och mål var att utveckla metoder för att öka dialogen med medborgare, företag och föreningar. Beskrivning Kommunfullmäktige beslutade i maj 2011 att star ta ett medborgardialog projekt och att tillsätta en Demokratiberedning. Beredningen bestod av elva kommunfullmäktigeledamöter och alla partier i fullmäktige var representerade. Beredningen fung erade som styrgrupp för projekt medborgardialog och arbetade med att öka invånarnas delaktighet. Uppdraget för demokratiberedningen var att pröva olika metoder och verktyg för medborgardialog och därefter sammanställa erfarenheterna i en handbok för medborgardialog i Gislaveds kommun. Detta ex empel är ett av de fem dialoger som genomfördes. Under mars månad 2012 arrangerade projekt medborgardialog en Kartverkstad i orten Smålands stenar, Gislaveds kommun. Målet med Kartverk staden var att hämta in synpunkter på gång- och cykelvägarna i Smålandsstenar för att använda som underlag till kommunens gång- och cykelvägsplan. Personer över 65, elever i årskurs 5 och 6 på ortens skolor, samt förskollärare på orten fick möjlighet att fylla i en enkät via en webbaserad karta (Geopane len) och lämna synpunkter på gång- och cykelvägar na i Smålandsstenar. Fokus fanns på upplevda risker och förbättringsmöjligheter. Tjänstemän och politi ker arbetade som handledare och besökte skolorna, samt hade öppet hus i allaktivitetshuset Torghuset för personer över 65 år. Sammanlagt deltog 33 per soner över 65 år, 163 mellanstadieelever, samt för skolepersonal från 20 förskoleavdelningar. Återkopplingen avseende resultaten av Kartverk staden gjordes genom en rapport som skickades ut Kontaktperson: Eva Gardelin-Larsson, kanslichef, [email protected] Anna Sanell, utredare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.gislaved.se/medborgardialog Verksamhetsområde: Gång- och cykelvägar till deltagarna via e-post. Tjänstemän besökte även eleverna i de klasser som deltog och berättade hur eleverna hade svarat. Gång- och cykelvägsplanen antogs av tekniska nämnden och kommunfullmäk tige hösten 2014. Kartverkstaden fungerade bra som dialogaktivi tet och resultatet blev mycket användbart som un derlag till gång- och cykelvägsplanen. Kartverktyget Geopanelen (webbaserat kart- och enkätverktyg) var användarvänligt och det var lätt för deltagarna att rita i kartan. Nackdelen med aktiviteten var att GC-planen blev färdig långt efter att dialogaktivite ten genomfördes så ett färdigt resultat presentera des aldrig för deltagarna. Det kommer därmed att vara svårt för deltagarna att koppla sina synpunkter till ett konkret resultat i trafikmiljön. Projektet och kommunens medborgardialogar bete utvärderades i SCB:s medborgarundersökning 2013. Resultatet visade att 36 procent (579 svarande) av kommuninvånarna kände till kommunens arbete med medborgardialog. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 141 Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet Mora – Information och involvering tidigt i Saxviken Sammanfattning Under perioden 2012–2013 genomfördes tre mark tekniska undersökningar av området Saxviken i Mora där det tidigare har funnits sågverksverksam het. Beskrivning Syftet med den första marktekniska undersökning en var att konstatera huruvida det fanns förorening ar inom området Saxviken. Resultatet av markun dersökningarna visade att området är påverkat av dioxiner. Miljönämnden och länsstyrelsen bedöm de att det fanns behov av ytterligare undersökningar för att kunna bedöma riskerna för människors hälsa och miljö. För den ena av verksamheterna har miljö nämnden bedömt att det finns en ansvarig verksam hetsutövare och för den andra har de bland annat pekat på kommunen som solidariskt ansvarig. I projektet för den marktekniska undersökningen sades det tidigt att man skulle fokusera på att hålla de boende informerade direkt och att de inte skulle behöva läsa i tidningen vad som händer, planeras att hända osv. Projektet hade både utskick till de boen de och möten på folkhögskolan i Mora där man bjöd in de boende. Antalet boende som deltog var runt 170 stycken. Tillvägagångssättet med tidig information och involvering av de boende gjorde att de blev mindre 142 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Anna Ollars Miljökontoret Mora-Orsa, [email protected] Webbadress där mer information finns: mora.se/Miljo--trafik/Saxviken/ Verksamhetsområde: Miljö och teknik oroliga och att de kände sig prioriterade i informa tionsarbetet. Under informationsmötena med de boende har de tjänstemän som representerat kom munen frågat de boende om deras syn på arbetssät tet. De boendes önskemål har varit att möten hålls exempelvis då en undersökning genomförts och ett resultat ska presenteras. De boende sade också att inför en undersökning kan det räcka med ett utskick från kommunens sida. Dessa ärenden har ett flöde med förstudie, huvudstudie och sedan åtgärder där ansvarsfrågan hanteras inom samtliga delar. Alla utskick och informationsmöten arrangera des på tekniska förvaltningen tillsammans med mil jöförvaltningen, som har myndighetsrollen i upp draget. Piteå – Trygghetsvandring Sammanfattning Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare närmiljö men kan också använ das för att undersöka hur människor använder och trivs i sin närmiljö. Beskrivning Det kan komma indikationer på att ett område upp levs otryggt. Indikationerna kan komma från med borgare, fastighetsägare, tjänstemän eller andra aktörer som vistas i området. Vid varje vandring medverkar en politiker från kommun alternativt landsting. Datum och tid bestäms av kommunens ansvariga grupp som består av tjänstemän. Däref ter går en inbjudan ut till allmänheten via hemsida och dagstidningar. Även riktade inbjudningar till de grupper som vistas i området eller på olika sätt har koppling till det. Vandringen tar ca 2 tim och är på ett avgrän sat område. Vid vandringens start så diskuterar de medverkande vad som ska beaktas. Till exempel: >>Skötsel och underhåll. Skräp, skymmande buskar, sly, trasiga lampor, bänkar och lekredskap. Saker som snabbt går att åtgärda. >>Bebyggelsen och olika anläggningars utform ning. Skymmande murar, mörka parkeringshus, entréer, fönster och placering, belysning, gång tunnlar och busskurer. >> Stadsplanens utformning. Obefolkade mellan rum, otrygga passager, områden som det är svårt att hitta i, enformiga miljöer. >>Det mänskliga livet. Sociala problem och stör ningar, goda mötesplatser. Allt dokumenteras och fotograferas för att efter vandringen sammanställas och skickas ut till berör da parter. När vandringen avslutas så samlas grup pen för en reflektion av vandringens. Alla får komma med synpunkter utan värderingar. Kontaktperson: Helena Lindehag, samhällsutvecklare. [email protected] Webbadress där mer information finns: www.pitea.se Verksamhet: Trygghet Resultatet Det har genomförts cirka 2 vandringar per år se dan 2009. I genomsnitt har cirka 7 personer med verkat på vandringarna, både tjänstemän, politiker och medborgare. Vandringen följs upp efter ett år av handläggare. Vissa områden har det åtgärdats majoriteten av det som påpekades andra områden har inte prioriterats av till exempel Fastighetsägare och områdesansvariga. All dokumentation finns på kommunens hemsida. Lärdomar Trygghetsvandring är inget unikt för Piteå. Det är en metod som används i hela landet. Det vi har lärt oss att det är ett bra sätt att upptäcka många saker som man annars inte tänker på och det bidrar också till att människor kommer samman och diskuterar viktiga frågor. Trygghet är viktigt för att vi ska kunna uppleva hälsa och utöva hälsofrämjande aktiviteter och trygga, stimulerande miljöer kan inspirera oss till att göra hälsosamma val i vardagen. Det kan vara promenader, leka ute på skolgårdar eller sitta stilla på en parkbänk och se på en vacker omgivning. Kort sagt allt som gör att vi känner välbefinnande. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 143 Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet Sollentuna – Trygga och vackra Sollentuna Sammanfattning Sollentuna kommun arrangerade den 24 november en medborgardialogför att ta reda på hur Sollentuna kommun kan bli tryggare och vackrare. Kontaktperson: Richard Sundwall [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.sollentuna.se/tryggare Medborgardialogen var ett förvaltningsövergri pande samarbete och har genomförts i tre steg. Steg ett var en fokusgrupp med näringslivet som tog upp frågan att man tydligare bör se att man fysiskt kom mer in i Sollentuna. Detta ledde till att politiken beslutade sig för att engagera en medborgardialog för att få vidare kunskap av invånarna. Dessutom kopplade man på trygghet då detta också berör den fysiska miljön. Medborgardialogen var initierad av politiken i Sollentuna men genomförd i ett samar bete mellan olika förvaltningar i kommunen samt Brandkåren Attunda. Dialogmötets 50 platser tog slut och totalt dök 70 personer upp på dialogmötet. Dialogmötet genom fördes genom en workshop där deltagarna diskute rade några utvalda ämnen under tre 20-minuters pass. Totalt var dialogmötet två timmar långt. Me tod för dialogen vad World café. Teman som diskuterades: >>Vad är en trygg kommun för dig? >>Vilken service i ditt område är viktigt för dig? >>Hur tycker du att man ska se att man kommer till Sollentuna? >>Hur skulle en trygg park kunna se ut i framtiden? >>Hur kan vi göra Sollentunas gator tryggare och vackrare i framtiden? >>Hur gör vi konst och byggnader attraktiva i fram tidens Sollentuna? >>Hur kan alla åldrar mötas på ett tryggt sätt i Sol lentuna? 144 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Trygghet De olika samtalsgrupperna leddes av samtalsledare från olika förvaltningar i kommunen. Samtalsle darna skrev ned diskussionerna på stora pappersark som ligger till grund för materialet som Sollentunas politiker kan ha som ett av flera underlag när olika beslut i ämnet ska tas. Process för dialogen startade med fokusmöte med näringslivet, sen genomfördes dialogmöte, i nästa steg genomfördes återkoppling och nästa steg är att presentar och informera om handlingsplan för fort satt arbete. Lärdomar: >>Lokala ambassadörer och nätverk är grunden i kommunikationen. >>Rekrytera på fältet, hitta intresserade i exempel vis ungdomsrådet. >>Var noga med återkoppling och att beskriva pro cessen. Stockholm – Medborgarmöten i Skärholmen Sammanfattning Tillsammans med BRÅ och polisen genomför Skär holmens stadsdelsförvaltning medborgarmöten i varje stadsdelsområde en gång per termin. Kontaktperson: Ewy Tsikkinis, säkerhetssamordnare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.stockholm.se/bra Målet med våra medborgarmöten är att föra dialog för att skapa ett trivsammare område. Stadsdelens åtgärdsprogram för Skärholmens lokala brottsföre byggande råd (BRÅ) ligger till grund för det förebyg gande arbetet och medborgarmötena utgör en del av det. BRÅ är ett samarbete mellan Skärholmens stadsdelsförvaltning, polisen, fastighetsägare och centrumägare, SL, utbildningsförvaltningen, Svens ka kyrkan och brandförsvaret. Medborgarmöten hålls en gång per termin i varje stadsdelsområde, vilket blir åtta möten per år. Vi an vänder flera kanaler för att nå ut med information om varje möte, dels delar någon förening eller skol klass ut informationen i medborgarnas brevlådor, dels annonserar vi i lokalpressen, på vårdcentraler, bibliotek och på anslagstavlor utomhus i det berör da området. Mötet pågår i en timme. En vikvägg med information om vad som pågår, vad som ska hända i området finns uppställt, här sätts också en karta över det aktuella området upp. På ett bord finns vik tig information och kontaktuppgifter till nyckelper soner i området. En panel bestående av ordförande för Skärholmens lokala brottsförebyggande råd och representanter från polisen och stadsdelen deltar. Ibland deltar även andra aktörer. Mötet inleds av ordförande med en tillbakablick på föregående mötesanteckningar vad som gjorts el ler återstår att arbeta med. Därefter är det fritt för medborgarna att ställa frågor och medborgarna kan även mejla in frågor på förhand till stadsdelsför valtningen. Mötet avslutas med en ”trygghetsvand ring” då mötesdeltagarna samlas kring en karta över det aktuella området. Deltagarna har då möjlighet Verksamhetsområde: Prevention att markera ett område på kartan med en röd eller grön klisterlapp och med ord beskriva platsen och vad som bör åtgärdas där. Markeringarna på kartan samt mötesanteckningarna utgör sedan underlag för nästkommande möte. De synpunkter som kom mit fram skickas ut till berörda parter. Medborgarna kan följa arbetet på www.stockholm.se/bra. Även andra trygghetsskapande åtgärder utförs i samarbete med medborgarna. Ett exempel är Walk 127, som är ett samarbete mellan stadsdelen, Skärholmens fastighetsägarförening och en grupp ungdomar som går runt i utvalda delar av stads delsnämndsområdet, felanmäler det som är trasigt och följer upp tidigare synpunkter. Deltagarantalet spänner över allt ifrån 7 till 55 medborgare. Delta gandet varierar, det är oftast samma grupp av med borgare som deltar på medborgarmöten och det har visat sig vara svårt att få fler att delta. Det är ofta samma frågor som kommer upp som är gemensam ma för de fyra områdena. Erfarenheter är att rätt mötesplats är förutsättningen för ett lyckat med borgarmöte. Händer det något särskilt i området drar det fler deltagare. För mycket tid bör inte ägnas åt att sammanfatta föregående möte, så att det finns tid över för att ta upp nya frågor och synpunkter. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 145 Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet Täby – Tryggare gångtunnlar Sammanfattning Ökad trygghetsupplevelse för gående och cyklister med hjälp av dialog Beskrivning Täby beviljades 2009 stöd för att stärka tryggheten i stads-/tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspek tiv. Stödet användes för att ta fram en strategi för att öka trygghetsupplevelsen för gående och cyklister i Täbys gångtunnlar. I samband med detta genomför des också dialog med ungdomar, med fokus på tjejer, med diskussion kring utformningen av stadsmiljön. Det genomfördes även enkäter kring trygghet på webbplatsen och enkäter delades ut till medbor gare. Projektet resulterade i att ett specifikt projekt genomfördes där en gång- och cykeltunnel fick en ny utformning, med hjälp av gymnasieelever som fick måla tavlor som idag utsmyckar tunneln. Varje år genomförs renovering och upprustning av gång- och cykeltunnlar enligt tunnelstrategin för att öka den upplevda tryggheten i dessa. För att få grepp om hur Täbys medborgare upp lever gång- och cykeltunnlarna i kommunen har fokusgrupper i olika åldrar tillfrågats. Barn i årskurs 5 fick rita sin ”drömtunnel” och skriva de viktigaste faktorerna för att en tunnel ska kännas trygg, säker och fin. Barn i årskurs 9 fick berätta om vilka tunnlar de använder mest och skriva ned de viktigaste fakto rerna för att en tunnel ska upplevas trygg, säker och fin. Ungdomar på ett gymnasium bjöds in att delta i en workshop tillsammans med projektet ”Ung tjej i Täby” där man diskuterade kring trygghet/otrygg het. En liten grupp pensionärer träffades för att dis kutera fritt angående gång- och cykeltunnlar i kom munen. 146 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Håkan Blanck, parkchef, [email protected] Webbadress där mer information finns: Taby.se, sök på tunnelstrategi Verksamhetsområde: Gatu- och park En mindre enkät delades ut till förbipasserande vid en av tunnlarna. Kommunens webbplats hade under två veckor en öppen fråga där Täbybor om bads komma med synpunkter angående gång- och cykeltunnlar. Det finns närmare 50 gång- och cykeltunnlar i Täby. Tunnlarna bildar viktiga, trafiksäkra pas sager under de barriärer som utgörs av vägar och järnvägsspår. Gång- och cykeltunnlarna används väldigt flitigt, mer än hälften av dem används t ex av skolbarn som en del av deras väg till skolan. När mare hälften av tunnlarna ingår i en grön länk eller grönt stråk alternativt leder till en port mot större grönområde. Det är därför mycket viktigt att gångoch cykeltunnlarna är utformade så att de upplevs trygga, säkra och behagliga. Annars kanske alterna tivet att istället gå över en hårt trafikerad gata känns mer lockande. Tunnlar upplevs ofta som otrygga och obehagliga särskilt kvällstid. Det går inte att helt bygga bort upplevelsen av otrygghet på platser, men detta arbete genomförs för att få en hjälp till att prioritera kommunens tunnlar och föreslå möjliga fysiska åtgärder. Täby – Hastighetsdialog Sammanfattning Systematiskt arbete med hastighetsfrågor i olika kommundelar genom medborgardialog. Beskrivning Täby kommun startade projektet hastighetsdialog 2011 för att ge boende i Täby en möjlighet att träffa tjänstemän och politiker och diskutera hastighets frågor. Deltagarna delas in i grupper baserat på geo grafisk hemort och tjänstemän och politiker vandrar runt bland grupperna och svarar på frågor. Det som kommer fram genom diskussionen läggs ihop med de synpunkter som kommer in kring hastigheter under året. De inkomna synpunkterna granskas och leder till en prioriteringslista och ett åtgärdsförslag som tas upp för politiskt beslut. Prioriteringslistan och åtgärdsförslaget återkopplas till Täbyborna ge nom ett uppföljningsmöte och genom kommunens webbplats. Projektet underlättar det kommunala arbetet ef tersom det både är en god källa till information och samtidigt minskar antalet telefonsamtal och e-post. Det är också bra för boende att se att de inte är en samma med synpunkter och kan därigenom ge en ökad förståelse för att inte allt kan åtgärdas direkt. Antalet deltagare på möten varierar, men är van ligtvis cirka 20–70 personer. Mellan 10–20 åtgärder genomförs varje år genom hastighetsdialogprojek tet. Budget för hela projektet 2014 är 1500 tkr (in kluderar både trafiksäkerhetsåtgärder och dialoger). Kontaktperson: Harald Östlund, trafikingenjör och projektledare för hastighetsdialog, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.taby.se/hastighetsdialog Verksamhetsområde: Trafiksäkerhet Exempel på tidplan 2014 April Start av utbyggnad av tidigare års åtgärdsförslag. Maj Startmöte. Höst Granskning av synpunkter som har kommit in och beställning av hastighetsmätningar. December Återkoppling genom uppföljningsmöte och webb plats. Vår 2015 Utbyggnad av åtgärdsförslag. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 147 Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet Töreboda – Medborgardialoger 2012–2013 Sammanfattning I Töreboda organisationsutredning ”Organisation 2009 Töreboda kommun” framhålles som en viktig uppgift för fullmäktiges presidium att särskilt ”upp märksamma att behovet av dialog med kommunin vånarna tillgodoses”. Beskrivning Det presidium som valdes fr o m den 1 november 2010, kom överens om att tre medborgarmöten skulle anordnas, ett i vardera tätort i kommunen. Temat för medborgarmötena skulle vara ”Ökad trygghet och säkerhet i kommunen”. Presidiet anlitade folkhälsoplanerare och säker hetssamordnare som sakkunniga i arbetet med att förbereda medborgarmötena. Vi marknadsförde varje medborgarmöte enligt följande: presskonfe rens med lokala tidningar som skrev förhandsrepor tage, annonsering, utdelning av folder med inbjudan till medborgarna, intern inbjudan till politiker och tjänstemän, inbjudan och information via Törebo das hemsida och intranät. Medborgarmöten genomfördes i tre områden med information om folkhälsorådet, brottsförebyg gandet rådet, trafiksäkerhet och grannsamverkan. Vid varje programpunkt kunde ställas frågor och framföras synpunkter. På samtliga tre medborgar möten påpekades problem med dålig belysning, för höga hastigheter vid skolor och annan bristande trafiksäkerhet samt behov av högre närvaro av po lisen. Trygghetsvandring skulle genomföras i en av tätorterna. Grannsamverkan skulle byggas ut och kontaktpersoner skulle rekryteras. Besöksantalet på de tre medborgarmötena var mellan 55 och 70 personer. Vid varje tillfälle bjöds på fika. Då fanns det möj lighet att i en mindre grupp framföra sina synpunk 148 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Hans Thorsell, fd. ordförande i kommunfullmäktige [email protected] Verksamhetsområde: Trygghet och säkerhet ter till representanterna för kommunen och polisen. Presidiet har därefter diskuterat hur synpunk terna från medborgarmötena ska följas upp och fö ras vidare till olika kommunala organ. Information om synpunkterna och diskussion om uppföljningen skulle ske i det lokala brottsförebyggande rådet och vid presidiets möten med partiernas gruppledare. Som ett led i uppföljningen av de tre medborgarmö tena lämnades information vid fullmäktiges sam manträde. Fullmäktige beslutade då att ge styrel sen och tekniska nämnden i uppdrag att behandla de inkomna synpunkterna och de fick i uppdrag att återkomma till fullmäktige med rapport om genom förda åtgärder och åtgärder som planerades. Presidiet har ansett det mycket viktigt att proces sen består av planering och genomförande samt av uppföljning. Presidiet bör diskutera om medbor garmötet ska ha ett tema eller om mötet ska avse alla områden inom kommunen. Vid planeringen av medborgarmötena är det viktigt att noga diskutera marknadsföringen av och informationen om möte na. Det är viktigt att i förväg informera medborgarna om att synpunkterna som framkommer ska följas upp bland annat genom kravet på återrapportering i fullmäktige. Upplands Väsby – Dialog om trygghet Sammanfattning Vi ställde frågan; Hur ska vi prioritera våra trygg hetssatsningar? Beskrivning Dialogen visade tydligt vilka aspekter Väsbyborna anser ökar trygghetskänslan: >>belysning är A och O, >>gångtunnlar måste bli tryggare. Vi har nu tagit fram en belysningsplan för Väsbys centrala delar och arbetat med att göra gångtunnlar tryggare. Samverkansavtal med polisen har också tecknas. För att vi ska kunna prioritera rätt i våra trygg hetssatsningar genomförde vi ett omfattande dia logmöte med Väsbyborna i juni 2010. Resultatet gav ett bra underlag för hur vi ska planera vårt trygg hetsarbete. Dialogen anordnades efter en modell som kal� las Charette. En Charette används som en beskriv ning på en lång rad mindre möten där kommunens invånare ges möjlighet att delta och förmedla sina åsikter. För att så många Väsbybor som möjligt skul le kunna delta och diskutera olika trygghetsfrågor pågick Charetten i kommunens utställningslokal i centrum, där många invånare enkelt kunde titta förbi när de ändå hade ett ärende i närheten. Charetten genomfördes i samarbete med poli sen och pågick i fem dagar, från morgon till kväll. På plats i lokalen hade besökarna möjlighet att ut trycka sina åsikter på fyra olika sätt. Ett av alterna tiven var en enkät som tog upp vilka områden som uppfattas som trygga respektive otrygga. Besökarna Kontaktperson: Johannes Wikman, kommunikationsdirektör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.upplandsvasby.se Verksamhetsområde: Trygghet gavs också möjlighet att uttrycka vad trygghet inne bär för dem personligen genom att placera gröna och röda prickar på bilder föreställande olika stads miljöer. De fick även prioritera mellan olika plane ringslösningar. Självfallet fanns det också möjlighet att diskutera trygghetsfrågor av alla tänkbara slag med de tjänstemän och poliser som fanns på plats. Charetten besöktes av totalt 411 personer, vilket gav oss ett bra underlag för hur vi ska planera vårt trygg hetsarbete i framtiden. Dialogen visar tydligt vilka aspekter Väsbyborna anser ökar trygghetskänslan. Belysning är A och O. Med utgångspunkt utifrån detta har vi nu tagit fram en belysningsplan för kommunens centrala delar. Dessutom har vi arbetat med att göra våra gång tunnlar tryggare, något som uppmärksammades av många av våra dialogbesökare. Ett samverkansavtal med polisen har tecknas. Tillsammans arbetar vi för att skapa ett tryggare Väsby. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 149 Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet Värmdö – Gör din röst hörd för klimatet Sammanfattning En dialog riktad till unga med tema klimat- och håll barhetsfrågor. Kontaktperson: Megha Huber Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.varmdo.se Värmdö kommun har under perioden 2010–2014 haft det övergripande inriktningsmålet Inflytande och dialog. Särskilt unga personers inflytande ska öka och efter det att WWF genomfört en undersök ning där 74 procent av de unga hade klimatångest beslöt sig kommunen att genomföra en lokal dialog om klimatfrågor. Ett open space seminarium ar rangerades och genomfördes av Rädda Barnen och Värmdö kommun med titeln gör din röst hörd för klimatet. 74 elever från årskurs 9 från Lemshaga Akademi och Ösbyskolan deltog. Temat för dagen var klimat- och hållbarhetsfrågor och dagen leddes av ungdomsorganisationen PUSH Sverige. Dagen inleddes med en föreläsning av PUSH Sve rige. Därefter följde en mentometerröstning som bland annat visade att 88 procent kände oro för kli matförändringarna. Open space-grupperna diskuterade bland annat trafik, mat och förnybar energi kopplat till klimatfrå gan. En grupp diskuterade särskilt om vad politiken 150 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Miljö kan göra i högre utsträckning än i dag för att minska klimatpåverkan. Den röda tråden var att ungdo marna vill se att politiken går från ord till handling. Denna önskan framfördes därefter i den utfrågning av politiker som sedan genomfördes. Unga fick ställa frågor till förtroendevalda i kommunen och få svar direkt på plats. Dagen avslutades med ytterligare en mentometerröstning. Av politikerna som deltog var flera kommunalråd och de tog med sig frågan om hur kommunen kan ar beta mer med klimat i samhällsplanering, bostads byggande och i olika verksamheter. Västra Götaland – dialog om kollektivtrafik Sammanfattning Kollektivtrafiknämndens syfte med medborgar dialogerna var att låta invånarna i Västra Götaland diskutera hur resurserna för kollektivtrafiken bör användas – att ingå som ett underlag i utvecklingen av regionens trafikförsörjningsprogram, som är kol lektivtrafikens viktigaste styrdokument. Beskrivning Delmål för arbetet var att öka medborgarnas för ståelse och engagemang för hur kollektivtrafiken är viktig för samhällsutvecklingen. Öka nämndens kunskap om invånarnas behov och prioriteringar av kollektivtrafik. Utveckla, testa och utvärdera en plattform för digital medborgardialog om övergri pande strategiska frågor. Dialogen på webben skedde på en webbsida, www. hurvillduhadet.nu. Uppgiften gick ut på att deltagar na prioriterade i nio olika strategiska frågeställning ar utifrån en fiktiv budget. Till exempel, Hur ofta tycker du att stadstrafiken ska gå i Västra Götaland? Hur mycket utrymme ombord tycker du det borde vara för barnvagnar och cyklar? Budgeten ändrades procentuellt utifrån de val deltagarna gjorde. Beroende på vilka prioriteringar deltagarna gjorde så förändrades även måluppfyllel sen. Deltagarna fick i slutet antingen ett underskott eller ett överskott, samt uppmanades att lämna en kommentar i de fall det var stora avvikelser. Varje deltagares förslag med kommentarer publicerades på websidan. Efter det fanns en möjlighet för andra att lämna kommentarer på alla förslag. I denna dialog, den webbaserade, deltog 1100 per soner. Drygt 800 av dessa valde att komplettera sitt förslag med egna kommentarer, och man kommen terade i viss mån också varandras förslag eller fick kommentarer från politiker. Cirka 120 personer del tog i en avslutande chatt med nämndens politiker. Vi nådde en ganska bra spridning både vad gäller boende geografiskt, ålder och kön. De äldre var dock Kontaktperson: Maria Larsson, analysansvarig. Tomas Zeljko, kommunikationsansvarig, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.hurvillduhadet.nu, vgregion.se/kollek tivtrafik Verksamhetsområde: Trafikförsörjningsprogram som väntat underrepresenterade. I förhållande till befolkningen var det relativt många boende utanför tätort bland de som svarade. Deltagarna var också i högre utsträckning kollektivtrafikresenärer. De flesta av deltagarna i medborgardialogen länkades in via annonser på Facebook, och ungefär tiotusen besökare klickade sig till dialogen från annonserna. Dialogen spred sig och fördes även på Facebook, där vi inte var riggade för att delta i dialogen på ett bra sätt. Medborgardialogen visade att det finns ett in tresse bland invånarna att delta i en digital dialog om kollektivtrafiken. Parallellt med den digitala dialogen har sju fo kusgrupper genomförts, med åtta personer i varje grupp. Dessa har hållits i olika delar av Västra Göta land, på mindre och större orter. Grupperna har va rit indelade efter varifrån man kommer, eller ålder, och i en grupp var det endast kvinnor. Varje grupp hade en eller två bilister. Deltagarna har fått disku tera samma frågeområden och prioriteringar som i den webbaserade dialogen. I skrivande stund pågår analys av resultaten från båda dialogerna, vilket ska tas med i arbetet med trafikförsörjningsprogram met. När analysen är klar kommer en första åter koppling till deltagarna att äga rum. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 151 Kapitel 7. Dialog om trafik, miljö och trygghet Östhammar – Dialog om slutförvaring Sammanfattning 2013 genomförde Östhammar en medborgardialog om ansökan om att bygga ett slutförsvar för använt kärnbränsle och översiktsplanen. Kontaktperson: Marie Berggren, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.osthammar.se/sv/Kommunenoch-slutforvaret-/slutforvar/Dialogturne/ För dialogen om att bygga ett slutförvar för använt bränsle var syftet att i form av en turné mellan april och september 2013 samla in så många synpunk ter som möjligt gällande kommunens framtida ut veckling. Turnén var ett kommunalt projekt och involverade inga andra aktörer. De insamlade syn punkterna ska fungera vägledande och arbetas in i översiktsplanen, och kan komma att ligga till grund för framtida informationssatsningar och verksam hetsutveckling i slutförvarsorganisationen. Dialogturné 2013 samlade in totalt 2 400 syn punkter, varav cirka 1 600 berörde översiktsplanen, cirka 300 gällande ansökan om att bygga ett slutför var för använt kärnbränsle i Forsmark och cirka 500 vidarebefordrades till lämplig förvaltning för hand läggning. De synpunkter som har kommit in har tematiserats och presenteras i en projektrapport i sammanfattad form. De områden som rör över siktsplanearbetet och har flest synpunkter är kom munikationer, önskan om fler gång- och cykelvägar, önskan om billiga hyresrätter i kommunen och öns kan om fler aktiviteter för unga människor. Gällande kommunens arbete med att följa och granska ansö kan att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark har de flesta besökare ställt sig neutrala eller positiva till ansökan, med betoning på att den långsiktiga säkerheten är viktigast. Dialogturné 2013 hade följande målsättningar: >>4 besökare i timmen per hållplats. >>Minst två artiklar i lokalpressen. >>200 fler ”gilla”-markeringar på översiktsplanear betets Facebooksida. >>200 fler ”gilla”-markeringar på Östhammars kommuns Facebooksida. >>50 synpunkter eller frågor totalt gällande slutför varsarbetet. >>5 synpunkter eller förslag gällande översiktsplan per turnéhållplats, (totalt 250 synpunkter). 152 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Slutförvaring Dialogturné 2013 hade en mycket smal organisation med tanke på sin omfattning. Projektgruppen be stod av en projektledare på heltid från slutförvars organisationen samt två tjänstemän på deltid från översiktsplanearbetet. En chaufför anställdes på heltid under turnéperioden. Slutförvarsorganisa tionen bidrog även med en administratör samt chef. Dialogturné 2013 hade en budget på totalt 1 240 000 kronor. Öppettiden beslutades till att vara 5 timmar per dag. Turnén marknadsfördes veckovis i de två lokala gratistidningarna. Meto den som användes är process- och samtalsinriktad och är uppbyggd för att så få personer som möjligt ska kunna hantera så många synpunkter som möj ligt. Metoden utgår från en konstruktiv och positiv inställning till besökarna. Varje besökare skulle av Dialogturné 2013 ses som en resurs och samtalspart, någon att gemensamt resonera med kring komplexa strategiska frågor. Även vid de tillfällen då fordonet var fullt och all personal var upptagen i samtal, skul le besökare kunna lämna synpunkter på egen hand med hjälp av material som instruerade sig självt. Ut formningen av material, turnéfordon och alla kon taktvägar syftade till att förstärka metoden. Under turnéperioden besöktes dialogturnéns hemsida av 1 720 unika besökare. Turnébloggen hade under pe rioden 2 479 sidvisningar. KAP ITEL 8 Dialog om stadsutveckling Samhällsutvecklingen går mot att vi blir alltmer globalt inriktade både som individer och som nation. Globaliseringen innebär också att individer organiserar sig lokalt på fler sätt än tidigare. Människor flyttar och reser i allt högre utsträckning och tillgängligheten till information har ökat vilket har bidragit till en ökad kunskap och ökade möjligheter för in dividen att jämföra lokala platsförhållanden i ett större samanhang. Detta har lett till att människor vill delta och påverka lokala angelägenheter i allt större utsträckning. Platsen där man lever blir därför extra viktig. Platsutveckling handlar inte bara om byggande utan också hur vi skapar en plats där människor trivs, utvecklas och möts. Det handlar om att utveckla ett lokalt hållbart sam hälle utifrån ekonomi, miljö och inte minst sociala faktorer. Inom detta kapitel har vi fått in flest exempel som speglar den utveckling som pågår på många platser i landet. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 153 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Avesta – Program för Krylbo Sammanfattning Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekos tadsdel i Avesta Beskrivning En projektgrupp inom Avesta kommun arbetar se dan försommaren 2014 med att ta fram ett program för hur Krylbo kan utvecklas till en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel. Under sommaren och hös ten 2014 hölls ett tidigt samråd med allmänheten. Målet med medborgardialogen var att få in idéer och synpunkter i ett tidigt skede innan själva idéskissan det startade. Samrådet bedrevs brett, med flera olika möjlig heter att komma till tals. Projektgruppen annon serade i tidningar och skickade ut personliga brev till företag, föreningar, fastighetsägare, skolor med flera. Annonser och brev innehöll en uppmaning att lämna synpunkter men också inbjudan till personlig träff med projektgruppen. Dessutom sattes plan scher upp på allmänna anslagstavlor och på några ställen kompletterades dessa med förslagslådor. Ett informationsmöte hölls också för allmänheten. Det som är speciellt i detta projekt är att kommunen för första gången även använde sig av ett webbdia logverktyg, CityPlanner, där man vid sin egen dator kunde gå in i en tredimensionell modell över Kryl bo och lägga in idéer direkt i modellen. Man kunde 154 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Erika Flygare, planarkitekt och projektledare, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://avesta.se/Boende--Byggande/Sam hallsplanering/Aktuella-planer/Program forKrylbo/ Verksamhetsområde: Stadsutveckling, Fysisk planering också se vad andra hade lämnat för synpunkter och ”hålla med” om man ville. Samrådet var en succé och mängder av yttranden kom in. Enbart i CityPlanner lämnades 74 yttranden från totalt 30 olika användare. De flesta yttrandena höll en hög kvalitet och var konstruktiva. Samrådets upplägg, med en kombination av tra ditionella metoder och e-verktyg, var mycket lyckat. Antalet yttranden blev dock fler än vad vi hade vän tat oss och vid liknande processer i framtiden är det viktigt att lägga in ordentligt med tid i tidplanen för att ta hand om alla synpunkter. Eskilstuna – Stadsutveckling i Torshälla Sammanfattning I Torshälla pågår sedan 2011 ett omfattande ortsut vecklingsarbete i nära samarbete mellan Torshälla stads förvaltning, boende och aktörer på orten. Syf tet är att skapa en attraktiv stad för dem som bor, le ver, verkar i och besöker staden. Beskrivning Utvecklingsarbetet har sin grund i en ortsanalys som genomfördes 2007/2008 enligt Boverkets mo dell och som pekar ut ett tiotal utvecklingsområden inom bostäder, turism, trygghet, näringslivsutveck ling, centrumutveckling, kollektivtrafik och varu märke. Torshälla är en av Sveriges äldsta städer och fyl ler 2017 700 år. Jubileet är ett naturligt delmål i ut vecklingsarbetet för att beskriva vad stadens aktörer vill ha uppnått fram till dess. Allmänhet, föreningar, näringsliv, fastighetsägare och kommunala verk samheter har därför bjudits in till att formulera en vision/målbild för 2017 och den anger nu färdrikt ningen för det fortsatta utvecklingsarbetet. Efter firandet kommer nya delmål att formuleras gemen samt för att fortsätta att utveckla orten i nära sam verkan mellan alla aktörer. Att involvera medborgare och aktörer i alla faser av utvecklingsarbetet – i idéinsamling, i målbild och i genomförande – är en av framgångsfaktorerna som gjort att positiva resultat kunnat nås på kort tid. Genom workshops, öppna möten, utställningar, di gitala kanaler, gemensamma arrangemang där flera olika aktörer samverkar skapas dialog och delaktig het. Ett exempel är Gökstensskolans årskurs 8:or som i januari inlett ett projektarbete där de genom att ta fram en vision för olika platser i Torshälla är Kontaktperson: Ulrika Hansson, kvalitetschef, [email protected] Webbadress där mer informations finns: www.eskilstuna.se Verksamhetsområde: Stadsutveckling med och utvecklar staden. Eleverna involveras i ut vecklingen av staden samtidigt som arbetet integre ras i skolundervisningen. Eftersom utvecklingsområdena sträcker sig över så många områden, flera utanför kommunens rådig het, är samverkan mellan både externa och kommu nala aktörer och inom kommunala verksamheter en förutsättning. Som exempel på samverkan mel lan kommunala verksamheter och externa aktörer kan ett delprojekt nämnas: En skulpturpark byggs upp som en upptakt mot stadens 700 års jubiléet i samarbete mellan Torshälla stads förvaltning och Torshälla konstförening. Konstföreningen tog ini tiativ till skulpturparken och ingår nu i styrgruppen för att skapa parken i samarbete med kommunens verksamheter. Genom att synliggöra utvecklingsarbetet på olika sätt kan boende och aktörer bjudas in tidigt i utveck lingsarbetet och de kan följa och vara delaktighet i arbetet på nära håll. ’Kraften av många’ gör att ut veckling ske inom flera områden parallellt och där med ge synbara resultat snabbt. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 155 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Falkenberg – Offentliga Rummet Sammanfattning Från klockan 09.00–21.00 under en vecka i novem ber satt centrumutvecklaren i Falkenberg, Henrik Olsson, i en glaskub – ett offentligt vardagsrum – mitt i centrala Falkenberg. Beskrivning Syftet var att på ett enkelt, kreativt, lustfyllt och de mokratiskt sätt, insamla idéer kring hur centrum ska bli mer levande, inkluderande, tillgängligt och vackrare och att informera om, och skapa debatt kring, den demokratiska processen. Alla var väl komna in i Kuben. Under veckan inkom 1 260 konkreta förslag. Under de kommande åren ska fokus ligga på att förverkliga flera av de inkomna förslagen samt för klara varför vissa förslag inte kan förverkligas. En framgångsfaktor är att det finns en politisk vilja och ekonomiska resurser. Centrumgruppen och centru mutvecklaren ansvarar för att förslagen återkopp las till medborgarna – vilka idéer som prioriteras, respektive inte prioriteras. Vi sätter upp vepor med budskap som exempelvis ”Tack Ellen för ditt förslag om en gunga, Anton för ditt förslag om en klätter ställning och Ingrid för ditt förslag för någonting kul för barnen. Här förverkligar vi era förslag. Tack för att du engagerar dig i vår levande stadskärna!” Pro jektet har fyra perspektiv: Symboliska perspektivet Stor vikt läggs på symboliken, att visa att vi är okon ventionella, hippa, orädda, lyssnande, halvgalna, kreativa, flitiga och ärliga. Öppettiderna ska ta bort nidbilden av kommuntjänstemannen som går hem kl. 14.00 på fredag. Glaset är en symbolik för trans parens. Området runt glasburen möbleras som ett vardagsrum, för att visa att staden är invånarnas ge mensamma vardagsrum – offentliga rum. HR-perspektivet Ambitionen är att vi som arbetar i projektgruppen ska säga att detta är bland det roligaste vi gjort i vårt yrkesliv och vi ska med stolthet lägga detta till våra cv:n. Ambitionen är att alla som arbetar med projek tet ska få en känsla av meningsfullhet, sammanhang, arbetsglädje och stolthet. 156 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Henrik Olsson, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.falkenberg.se/1/samhalle--trafik/nyheter-samhalle--trafik/ centrumutveckling/2014-11-10-700-forslagom-stadskarnan.html#.VIGm_k0tCM8Ve Verksamhetsområde: Centrumutveckling, stadsutveckling Strukturella perspektivet Projektet bildar en tydlig struktur kring den demo kratiska centrumutvecklingen de kommande cirka tre åren. Politiska perspektivet Politiska perspektivet handlar om att olika intresse grupper ser utifrån sina egna verklighetsbilder och dessa grupper bevakar sina särintressen. Inredning & öppettider Det offentliga rummet inreddes som stadens var dagsrum. Mysigt, levande, hemtrevligt, opretenti öst, etc. Projektets första fas bekostades av Falkenbergs kommun, med stöd utav Alexanderssoninstitutet. Budgeten var cirka 90 000 kr. Kommunens avsatta medel för centrumåtgärder 2 miljoner kronor per år, 2015–2017, som finansierar projektets andra fas. Flera av förslagen finansieras även inom respektive förvaltnings ordinarie verksamhet, exempelvis sätta upp blommor och bänkar. Projektet har inneburit en kommunikativ succé. Projektledaren Henrik Olsson har på ett kraftfullt sätt arbetet med kommunikationskanaler, vilket har gett önskvärt resultat. Gnesta – 2 medborgardialoger i 1 Sammanfattning Gnesta kommun är mitt uppe i en omfattande med borgardialog om Gnesta centrum. Denna dialog kommer att pågå under flera år med både kort- och långsiktiga åtgärder. Beskrivning Arbetet kring medborgardialogen om Gnesta centr um startade i april 2013 med ett tomt blad utan framtagna planer och förslag. Tanken var att sätta in medborgardialogen så tidigt som möjligt i processen då det finns som störst möjlighet att kunna påverka. Utgångsfrågan som ställdes var ”Vad är ett attraktivt centrum för dig?” Den första dialogen genomfördes med fokusgrup per bland befintliga nätverk i kommunen, boende i centrum och i kommunen samt en allmän grupp. Dessa grupper bjöds in genom annonsering i lokal tidning, personliga brev, kommunens hemsida och facebooksida. Sammanlagt deltog 62 personer på mötena. Thuleparken, som är en del av Gnesta centrum, bröts ut i dialogen eftersom den hade gynnsamma förutsättningar för att påbörja ett konkret arbete. En dialog genomfördes i Gnesta centrum under kommunens julmarknad. Under dagen genomför des uppskattningsvis 200 samtal och 85 formulär med förslag lämnades in. Därutöver kunde syn punkter lämnas in via kommunens hemsida och fa cebooksida. Efter dialogerna upphandlades två arkitektkon tor som fick skissa på två olika förslag utifrån de synpunkter som inkommit tillsammans med kom munens inriktning för ett attraktivt centrum. Dessa förslag presenterades under ett informationsmöte inför drygt 100 personer. Därefter anordnades en utställning på kommunens bibliotek. Under utställ ningen genomfördes fyra öppna möten under olika dagar och tidpunkter. Därutöver samlades 56 for mulär in från biblioteket och 41 synpunkter inkom via kommunens hemsida och facebooksida. I samband med evenemanget ”Kalaset” i Gnesta genomfördes ytterligare en medborgardialog om Kontaktperson: Staffan Lind, samhällsplanerare, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.gnesta.se/byggabomiljo/centru mutveckling Verksamhetsområde: Stadsplanering Thuleparken. I detta skede fanns ett konkret förslag som utgick från de tidigare dialogerna. Under dialo gen samlades 132 formulär in där i princip alla var positiva till förslaget då uppfattningen var att det fanns något för alla i Thuleparken. Den viktigaste erfarenheten under denna dialog har varit att möta människor där människor är. För ett brett deltagande är marknader och andra eve nemang bra medan mer traditionella möten under fasta tider ger djupare diskussioner. Det är således viktigt att anpassa metoden efter frågan samt att det finns en systematik bakom arbetet med att följa de mål, principer och checklistor som finns. Att där utöver alltid erbjuda kompletterande kanaler för att kunna delta som exempelvis mail och facebook är mycket uppskattat då betydelsen av tid och rum minskar. Att något konkret sker relativt snabbt samt att visa på hur medborgardialogen gör skillnad är viktigt. Genom återkoppling och transparens under processen har ett förtroende för arbetet skapats. Exempelvis har en centrumsida skapats på kom munens hemsida där allt gällande centrumutveck lingen läggs upp. Vidare är det viktigt att hela tiden återknyta till de tidigare dialogerna, kommentera resultatet och även förklara varför vissa förslag inte tagits med. Centrumfrågan har nu brutits ned i ett flertal delområden där medborgardialoger kommer att ske vartefter ett delområde blir aktuellt för ge nomförande. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 157 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Gällivare – Projekt Nya Gällivare Sammanfattning 2010 genomfördes en rad workshops med medbor gare och näringsliv som resulterade i nästan 3000 personmöten. Under dessa växte det fram vad som är bra och unikt med Gällivare. Beskrivning Samhällsomvandlingen som pågår i Gällivare kom mun är förändringar orsakade av gruvdriften under Malmberget som på sikt kommer innebära att två centrum blir till ett. Den gemensamma framtiden för kommunens invånare kommer därigenom att se helt annorlunda ut. 2009 genomfördes en work shop, City Move, i Malmberget på temat att flytta en stad. Här berördes frågor som ”Kan man flytta en stad?” och ”Hur involverar man medborgarna i processen?”. Ett av resultaten som kom fram av City Move projektet var vikten av delaktighet och dialog med medborgarna. Det var uppstarten på Projekt Nya Gällivare. Projekt Nya Gällivare var ett EU finansierat pro jekt som pågick under 2009 fram till december 2012. Det främsta syftet med projektet var att tillsammans med medborgare och näringsliv ta fram en vision för samhällsomvandlingen. Gällivare bygger nu en arktisk småstad i världsklass. Ett underlag som nu ligger till grund för den fortsatta planeringen och utvecklingen av kommunen. Projektet har resulte rat i en rad viktiga planeringsunderlag som fortsätt ningsvis kommer att användas i den ordinarie kom munala organisationen. 2010 genomfördes en rad workshops med med borgare och näringsliv som resulterade i nästan 3000 personmöten. Det innebär att 10 procent av befolkningen har deltagit. Alla i årskurs åtta deltog 158 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Liza Yngström, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.gellivare.se Verksamhetsområde: Stadsutveckling också i dialogen. Samarbetet med ungdomar, elev er och skolor är extra viktig då denna grupp sällan finns representerad i samhällsplaneringsprocesser. Under dialogmötena växte det fram vad som är bra och unikt med Gällivare, och vad som måste förstär kas för att öka samhällets attraktion, däribland att utveckla centrum, större utbud av affärer, bra bo ende, goda utbildningsmöjligheter, jobb och kom munikationer. Visionen för samhällsomvandlingen «En arktisk småstad i världsklass» är ett resultat av medborgardialogen som genomfördes under 2010 som bygger på de värden som finns och som bör för stärkas i kommunen. Visionen har konkretiserats i utvecklingsplaner för tre utvalda attraktiva områ den, utvecklingsplanerna ska fungera som riktlinjer för framtida planeringsarbete. Projektet har även tagit fram underlag och ut redningar exempelvis en centrum- och handels utredning, bostadsförsörjningsplan, program och planskisser. Projektet har också genomfört trygg hetsvandring, arbete med studenter, seminarier och studieresor för att öka delaktighet och kunskap. Gällivare – Utvecklingsplan Östra Malmberget Sammanfattning Syftet och målet med utvecklingsplanen har varit att tillsammans med de boende i området utarbeta en plan och förslag till utveckling av östra Malmberget. Kontaktperson: Helena Werndin, koordinator, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.gellivare.se/ Utvecklingsplanen har tagits fram genom ett proces sorienterat arbetssätt som inkluderat såväl boende och grundskola likväl som politiker och tjänstemän. Merparten av det praktiska arbetet har bedrivits av Gällivare kommun i samarbete med Sweco Archi tects och LKAB. Utvecklingsplanen utgör ett stöd till fortsatt ar bete för att utveckla området och skapa en boendeoch vistelsemiljö som är attraktiv samt vidmakt hålla viktiga samhällsfunktioner. Arbetet har byggt på värdeskapande planering som Gällivare arbetar efter samt den vision som är antagen för samhälls omvandlingen i Gällivare. Processen har inbegripit ett workshoparbete med en referensgrupp bestående av 40 boende, en tjäns temannagrupp samt politiker. Urvalet av referens gruppen gjordes genom dörrknackning hos samtliga hushåll inom projektområdet vilket utmynnande i grupp bestående av jämn fördelning män och kvin nor samt en åldersspridning mellan 22–84 år. Arbetet fokuserade på att ta fram de utmaningar som är viktiga för utvecklingen av östra Malmberget på lång sikt. Arbetet har bestått av två workshops enligt följande: >>Workshop ett för framtagande av nyckelfrågor, mål och vision, bearbetade av referensgruppen och tjänstemannagruppen. >>Workshop två med avstämning och konsekvens analys, bearbetat av referensgruppen samt politi kergruppen. Verksamhetsområde: Samhällsbyggnad Vid workshop ett utfördes en SWOT-analys, samt en klustring av nyckelfrågor. Detta ”tvättades” genom tidigare dialogresultat vilket ledde till en samman ställning av de viktigaste nyckelfrågorna/utmaning arna som Östra Malmberget står inför. Syntesen innebar att trettio utmaningar sammanställdes till sju viktiga utmaningar för området. Workshop två innebar en presentation av fyra stycken scenario för hur området skulle kunna tän kas utvecklas utifrån de sju utmaningarna fram tagna vid workshop ett. Såväl referensgruppen som politikergruppen arbetade fram konsekvensbedöm ningar gällande de olika scenarierna i mindre grup per. Detta arbete innebar bland annat samtal om för- och nackdelar. Gruppernas resultat vävdes samman och gav en syntes vilket utmynnat i ett förslag för området. Processen illustreras i bild nedan. Utöver arbetet tillsammans med boende i olika åldrar, tjänstemän och politiker har ett kontinuer ligt arbete genomförts tillsammans med skolbarnen på grundskolan i området. Arbetet har bedrivits integrerat i undervisningen både som ett informa tions- och kunskapsuppbyggande projekt men ock så som ett inspirationsarbete. Barnen har bidragit till projektet genom utvecklingsförslag skapade vid en teckningstävling inom projektarbetet. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 159 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Göteborg – Unga stadsutvecklare Älvstaden Sammanfattning 13 unga x 3 veckor stadsutveckling. Unga stadsut vecklare Älvstaden var ett dialogprojekt i vilket 13 ungdomar anställdes för att under tre veckor arbeta med ungas perspektiv på Älvstaden Kontaktperson: Maria Sjögren, utvecklingsledare, SDF Centrum, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.goteborg.se De unga stadsutvecklarna, sju tjejer och sex killar, kom från samtliga stadsdelar och var mellan 15 och 18 år. Deras uppgift var att bidra med ett ungt per spektiv på några av de stora stadsutvecklingsprojekt som äger rum längs älven. Deras förslag fokuserades tematiskt kring mötesplatser, aktiviteter, delaktig het och vatten. Den övergripande frågan de fick var: ”Vad får barn och unga att komma till och vistas på Backaplan, centralen och Frihamnen?” De specifika frågeställningarna för respektive område utarbeta des tillsammans med ansvariga projektledare för de olika områdena. Projektet var uppdelat på tre veckor där den för sta veckan bestod i en utbildningsvecka där de unga fick bland annat utbildning och kunskap om de olika stadsutvecklingsprojekten, delaktighet, sociala as pekter i planering, metoder för att inventera platser med mera. Den andra, kartläggningsveckan, inven terade de bland annat favoritplatser och intervjuade barn och unga om hur platser ska kännas, vara och symbolisera. De gjorde modeller, collage och kartor, skrev haiku-dikter, slogans, brev och intervjuade även runt 30 tjänstepersoner för att få kunskap att basera sina idéer på. Under den tredje veckan, sammanställningsveck an sammanfattades alla idéer och blev grunden till den rapport som trycktes. I den samlas de texter, tankar och bilder de unga stadsutvecklarna har om Älvstadens framtid för barn och unga. Totalt intervjuade ungdomarna runt 100 unga och cirka 30 personer som arbetar med stadsutveck ling.etc. De kom med en stor mängd förslag och ana lyser av de platser de fått i uppdrag att tycka till om. Resultatet presenterades på ett frukostseminarium och i ett särskilt möte med de olika projektledarna. 160 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Stadsutveckling Härefter har de unga stadsutvecklarnas analyser ta gits tillvara som en viktig del i ett barnperspektiv i utvecklingen av områdena. Viktiga lärdomar: En viktig lärdom är att planera inflytandeprojekt av den här sorten så att det möter och motverkar hinder för ungas deltagande. Vanligtvis brukar ut maningarna beskrivas i termer av kunskap, erfaren het, tillgång till politiska arenor och olika aspekter av makt och ålder. I det här projektet har vi försökt motverka den typen av hinder genom att ge: tid, kunskap, lön och tillgång till staden; liksom ett väl förankrat mål, syfte, frågeställningar och uppfölj ningsansvar med alla inblandade. För att skapa delaktighet och inflytande under projektet är en central lärdom också att det är vik tigt att arbeta flexibelt utifrån ungdomarnas enga gemang och att finna metoder för att ta fram och presentera idéer på nya och kreativa sätt. Till ett planeringsskede för liknande projekt är det viktigt att ta med sig frågorna, använder vi me toder där olika perspektivs synpunkter tas tillvara i lika hög utsträckning? Hur kan vi ha en plan för den långsiktiga uppföljningen utan att veta hur resulta tet av dialogen kommer att se ut? Hur rekryterar vi till, och hur utformar vi, en dialog så att så många perspektiv som möjligt representeras? Hur når vi en bred representation av perspektiv utan att enskilda individer får stå till svars för en hel grupp? Hallstahammar – Projekt Pilen Sammanfattning Med Pilen vill vi göra det enkelt för dig att uppmärk samma och tycka till om utvecklingen av vår stads miljö. När du ser den röda pilen vet du att något är på gång. Beskrivning Hallstahammars kommun arbetar som alla andra kommuner med detaljplaner. I dessa arbeten har kommunen tidigare haft svårt att nå ut till allmän heten och ville nu testa ett nytt koncept för att infor mera om förändringar i den fysiska miljön. Utifrån detta föddes idén om pilen. Pilen är tänkt att vara en symbol som markerar och informerar allmänheten om vad som händer på en viss plats. Pilens syfte är att markera vart i kommunen förändringar planeras och informera allmänheten om vad som sker i stadsmiljön. Ett övergripande mål är även att pilen ska kännas igen av kommunens invånare där information kan fås om stora som små projekt. Valet av en pil som symbol som pekade nedåt gjor des för att markera att någoting ska ske på platsen som den står och pekar på. Pilen färgades röd enligt kommunens grafiska profil för att stå ut och synas i stadslandskapet. Storleken på pilen utformades med en mänsklig skala som är lätt att urskilja från ett längre avstånd. Målet är att man ska bli intres serad av vad det är för något och gå fram och titta. Kontaktperson: Magnus Gustafsson, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.hallstahammar.se/Bo-bygga/ Samhallsplanering/Pilen1/ Verksamhetsområde: Samhällsplanering En pil har ställts ut under kommunens planarbete för nya bostäder på en central tomt. Informationen om projektet kunde enkelt bytas ut genom att tillhö rande informationsblad som sitter på pilen ersätts. Informationen berättade hur arbetet går till och vart i processen detaljplanen var. Under tiden som pilen har stått har kommunens tjänstemän fått goda kommentarer om pilen och det har också blivit tydligt att fler personer har tagit del av detaljplaneprocessen. Överlag anses pilen vara ett lyckat projekt som kommer att utökas med flera pilar och redan idag används pilen i två större stadsbyggnadsprojekt. Tanken är att stora pilar ska användas vid stora och långa projekt och mindre pilar för korta projekt. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 161 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Haninge – Minecraft på Vallavägen Sammanfattning En idétävling om framtidens Vallavägen, där unga Haningebor utformat sina drömmars stadsgata i da torspelet Minecraft. Kontaktperson: Samuel Rizk, planarkitekt och projektledare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: haninge.se/minecraft Målet är att unga personer som traditionellt är en underrepresenterad grupp i stadsbyggnadsproces sen skulle få göra sin röst hörd och på ett lekfullt sätt skapa sin egen bild av vad framtidens Vallavägen skulle kunna vara för plats. Kan man använda ett datorspel för att uttrycka sina visioner kring en gata? Minecraft i Haninge var en idétävling om framtidens regionala stadskärna. Att som en del i diskussionen kring hur den regiona la stadskärnan Haninge ska se ut i framtiden ville vi väcka unga Haningebors intresse för stadsbyggnad och fånga upp deras idéer till framtidens Vallavä gen. Unga Haningebor och andra intresserade bjöds in till en digital stadsbyggnadstävling. Minecraft är ett datorspel där spelarna kan utforska en hel värld uppbyggd av block och samla material för att bygga allt från hus till rymdstationer. Man kan säga att Mi necraft är en digital variant av Lego. En fantastisk byggsats där bara de egna föreställningarna sätter gränserna för vad framtidens Vallavägen skulle kun na vara. Tävlingen pågick 17 februari–20 april 2014 och var baserad på två teman – ”framtidens bostad” och ”framtidens stadsgata”. Platsen var Vallavägen i Handen och frågorna var: ”Vad tycker du att Val lavägen har att erbjuda stadskärnan Haninge?” och ”Hur tycker du att det ska se ut?”. 162 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Stadsbyggnad Utställning och presentation av vinnande förslag Bland 177 registrerade användare och 81 kvalifice rade förslag valde en jury bestående av arkitekter/ stadsplanerare och unga minecraftspelare ut sex fi nalister som på ett extra inspirerande sätt skapat en vision av framtidens Vallavägen. De sex finalförsla gen går att se som videoklipp på hemsidan. Skaparna av det vinnande förslaget tilldelades varsin iPad som förstapris. Under sommaren gick det även att rösta på folkets favorit på hemsidan, och en överväldigande majori tet klickade fram samma vinnande förslag som ju ryn valt. En utställning där de sex finalförslagen klippts ihop till ett kollage, en sorts gemensam framtidsvi sion över Vallavägen, finns nu att se i kommunhu sets foajé. Här går det också att se bilder från alla 81 kvalificerade förslag, vilket ger en spännande hel hetsbild av tävlingen och den mångfald av kreativa idéer som kommit in. Haninge – Medborgardialog i Brandbergen Sammanfattning Medborgardialog för att hitta lämpliga utvecklings möjligheter för Brandbergens utvecklingsprogram. Beskrivning Målet med arbetet är att Brandbergen ska kännas attraktivt och välkomnande. Medborgardialogen ska belysa utvecklingsmöj ligheter på kort sikt (2–5 år) och lång sikt (10–15 år) som kan fungera som stöd för framtida planarbete, förstärka Brandbergens själ samt beakta framtidens möjligheter att utveckla bebyggelse, infrastruktur inklusive kollektivtrafik, barn- och ungdomsverk samheten samt allmän och kommersiell service. Två medborgardialoger har genomförts. Syftet med centrumdialogen var att öka förståelsen för hur Brandbergens C används och vilka befintliga kvali teter och utmaningar som Brandbergsborna upple ver finns i centrum. På plats fanns foton, flygbild och planlösning för centrumet. Besökarna kunde prata direkt med tjänstemän, lämna anonyma förslag i en låda eller rita sina förslag direkt på foton från centr um. Syftet med den andra dialogen var att öka förstå elsen för hela Brandbergens identitet och att utifrån den se områdets utvecklingspotential. Dialogen skedde i biblioteket. Andra dagen rullades delar av dialogen ut i centrumet. På pluppkarta markerade besökarna bra platser och platser de ville förändra. En utställning med foton och flygbild beskrev om rådets nuläge. Besökarna kunde prata direkt med tjänstemän och politiker, lämna anonyma förslag eller skriva på ett klotterplank. För de yngsta besö karna fanns ett ritbord med kritor. Ett Open Space genomfördes med hjälp av en processledare. Del tagarna satte själva agendan. Mötet hölls en vardag mellan 17.30–21.00 och lockade nästan 50 personer. På en trygghetsvandring deltog tjänstemän och po litiker, representanter från fastighetsägarna i områ det och polis. Kommunen bjöd in ungdomar från 13 år och uppåt till en workshop som hölls på fritids gården där kommunen bjöd på pizza. Kontaktperson: Mirja Thårlin, samhällsplanerare och projektledare, [email protected] Webbadress där mer information finns: haninge.se/brandbergen Verksamhetsområde: Platsutveckling, strategisk planering Lärdomar Det fungerade bra att stå i centrum där spontanbesö kare kunde fångas upp. Det upplevdes framgångsrikt att satsa på kommunikation där hemsida, annonser, affischer och dialogmaterial fick en gemensam lay out som besökarna kunde känna igen sig i. Tjänste män och politiker försågs även med värdinneband med kommunlogotyp. Pluppkartan var bra för att fånga upp besökare och det gick snabbt och lätt för dem att lämna konkreta synpunkter. För de som ville berätta mer var det uppskattat att det fanns såväl tjänstemän som politiker på plats. Open Spa ce-mötet fungerade bra och var uppskattat. Mötet borde vara kortare, eftersom flera i gruppen avvek från mötet en timme tidigt. På trygghetsvandringen uppmärksammades brister i den fysiska miljön som tidigare har missats. Polisen och de boende knöt nya kontakter med fastighetsägarna. Vandringen var på två timmar men hela rutten på ca 2,5 km hanns inte med. Workshoppen med unga fick inte så många deltagare som önskats. En anledning tros vara att de inte läser kommunens informationskanaler el ler fysiska anslag. Ett nytt försök för att fånga upp unga ska dock göras genom besök hos skolklasser på Brandbergsskolan. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 163 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Haninge – Medborgardialog i kommundelen Tungelsta Sammanfattning Medborgardialog för att hitta lämpliga utvecklings möjligheter för att revidera Tungelsta utvecklings program. Kontaktperson: Erik Josephson, utredare och projektledare [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: haninge.se/tungelsta Målet för det reviderade utvecklingsprogrammet skall vara att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle ur ekologiskt, socialt och ekonomiskt per spektiv. Programmets syfte är att utifrån en helhets syn belysa Tungelstas potential och utvecklingsmöj ligheter. Utvecklingsprogrammet har letts av en av fullmäktige utsedd politiskt sammansatt beredning om åtta personer från majoriteten och oppositio nen. Innan medborgardialogen, de öppna mötena och den skriftliga dialogen, påbörjades genomförde be redningen ett antal faktainsamlande interna möten som bland annat handlade om gällande utvecklings plan samt genomförande av dess intentioner, gjorda och kommande infrastrukturåtgärder, genomgång av detaljplaneansökningar, miljövärden inom pro gramområdet och befolkningsprognoser. Inför dialogen skapades en webbsida för Tungel sta utvecklingsprogram. Där publicerades allt ma terial som togs fram och dit kunde man skicka in förslag på vad som borde ingå i programmet samt synpunkter materialet. Allt material som kommit in via posten eller via webben har bearbetats vid be redningsmötena. Medborgardialogen har genomförts via tre öpp na möten med allmänheten. Material inför dessa möten har funnits på beredningens webbsida och skickats ut via brev till alla hushåll i området. Även program- och utställningsförslag har skickats hem till hushållen, och även ställts ut i kommunhuset och på Tungelstaskolan. På det första mötet deltog cirka 230 personer och då avhandlades alla ämnen i bikupediskussioner. De synpunkter som framför des sammanställdes av beredningen till fyra huvud rubriker med ämnen att behandla vid kommande 164 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Samhällsutveckling, strategisk planering allmänna möten. Det andra mötet samlade cirka 40 personer. Där behandlades skola, barnomsorg och övrig samhällsservice. Till det sista mötet kom cirka 100 personer. In frastruktur, bebyggelseutveckling och grönstruktur behandlades. På mötena har deltagarna arbetat i grupper och redovisat sina synpunkter på post-itlappar och kartor. Resultatet bearbetades sedan av beredningen för att ingå i utvecklingsprogrammet. Vid varje möte har tjänstemän från berörda förvalt ningar deltagit i diskussionerna och grupparbetena. Synpunkterna har beredningen tagit till vara i sitt arbete. Ett förslag på utvecklings-program har va rit ute på samråd bland boende, organisationer och myndigheter. Utifrån samrådsförfarandet har vissa ändringar gjorts till det färdiga programmet. Vad vi har lärt oss och vad andra kan ha nytta av att veta >>Mötena har varit ovärderliga för tjänstemännen med lokalbefolkningens lokalkännedomen. >>Tjänstemännen har fått en betydligt tydligare bild av kommundelen som de annars inte hade haft. >>Invånarna har känt sig mer delaktiga och infor merade vilket har inneburit, som vi upplever det, mindre negativa synpunkter på utvecklingspro grammet. Helsingborg – Boendedialog i DrottningH Sammanfattning Vårt mål är att föra en öppen och ärlig dialog med våra boende. Att få våra boende medvetna om pro jektet. Ingen skall bli överraskad när vi börjar arbe tet ute. Beskrivning DrottningH projektet är ett ombyggnadsprojekt av miljonprogramsområdet Drottninghög. Här finns i dag 1114 lägenheter och i framtiden fördubblar vi an tal bostäder. Stora delar av projektet är ett samarbe te mellan Helsingborgs stad och Helsingborgshem. Vi tror att projektet utvecklar och vänder sakta men säkert känslan för området. Viktigt är att vi fortsät ter vara öppna, ärliga och vågar fatta beslut i proces sen. Information som är riktad till våra boende skall komma ifrån bostadsbolaget, medan Helsingborgs stad informerar om förändringar på allmänna ytor. Information skall i första han nå våra boende innan den går ut i media och till allmänheten. Vårt dialo garbete handlar om att utveckla nya dialogmetoder och nya arbetssätt vid större ombyggnadsprojekt. Vi som arbetat med boendedialogen har många års erfarenhet av området och våra boende känner till oss och i de flesta fall vi dem. I början av informa tionsprocessen ställde vi oss frågorna. Har våra in formationsbrev nått sitt mål? Vad vet våra boende? Hur gör vi för att få reda på vad de vet? Vi frågade runt. Vi fick olika påstående. Felaktig ryktessprid ning var stor. Barnen frågade och var oroliga. Vi fick en känsla av att vi inte nått fram. I första skedet gjorde vi 260 hembesök där vi ringde och bokade tid med familjer. Genom hembesöken kan vi ge famil jerna information i en trygg miljö. Vi når hela famil jen. Vi kommer när de har tid. De små barnen kan vara med (ingen barnvakt). Hembesöken är för bo ende och Helsingborgshem kvalitetstid. På området finns även en skola med årskurserna 1–6. Vi bokade besök i alla årskurser på Drottning högs skola, gav en enkel information om våra och stadens idéer och tankar på framtidens Drottning Kontaktperson: Gunnar Blomé, projektchef, [email protected] Li Hautala, Kundansvarig, [email protected] Daniel Kirschner, Kundansvarig, [email protected] Webbadress där mer information finns: Helsingborgshem.se Helsingborgstad.se Verksamhetsområde: Hyresgästdialog hög. Vi berättade varför vi är hemma hos deras fa miljer. Barnen hade många frågor och funderingar som vi besvarade och diskuterade, detta gav barnen trygghet. Det är viktigt att få med så många boende som möjligt under samrådsperioderna och vi har varit ute och informerat att de nu har en chans att föra fram sina åsikter. Tillsammans med staden har vi haft samrådsvandringar i delprojekt ett. Vi är på plats vid utställningar av projektet för att svara på frågor men att även samla in så många idéer, förslag och funderingar som möjligt. Informationen ut till våra boende fortsätter vid varje bekräftat beslut av förändring i området. Vid varje skriftlig informa tionstillfälle ställer vi oss ute på gårdarna för att vara på plats och kunna ge så direkta svar som möj ligt på de frågor som kan komma. Dialogprocessen har gett positiva granskapseffekter, grannar pratar och lugnar i högre grad varandra. Vi är bara i bör jan av DrottningH projektet som är beräknat att pågå minst 20 år. Många av våra boende efterfrågar de synliga indikationerna på att projektet är i gång. Frågan vi får i dag är. –När skall ni börja. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 165 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Helsingborg – Dialoghusvagnen i Drottninghög Sammanfattning Projekt DrottningH är ett 20-årigt stadsutveck lingsprojekt på Drottninghög som är Helsingborgs första miljonprogramsområde. Projektet ska rikta aktiviteter så att underrepresenterade gruppers medverkan höjs. Bakgrund Sedan projektet startade 2011 har projektet fun nits tillgängliga en gång i veckan på det kommunala bostadsbolagets områdeskontor på Drottninghög. Detta har tyvärr inte varit så välbesökt och det har funnits grupper som vi inte har nått. Dessa grupper har varit barn och unga, de som arbetar eller stude rar på dagtid samt barnfamiljer. Detta ville vi ändra på. Då projekt DrottningH medverkade vid Ekobygg mässan i september 2013 tog vi fram en utställnings husvagn som vår monter. Redan från början var tan ken att husvagnen efteråt skulle kunna fungera som en mobil information- och mötesplats. Vi skulle då kunna möta de boende på Drottninghög där de finns. I husvagnen finns olika typer av exponeringsytor som lätt kan ändras utifrån behov. Det är bland an nat i form av anslagstavlor, dator, ramar och en rull gardin med ett flygfoto av området. En husvagn inköptes på Blocket för 8 000 kr och övrigt material inköpte för ca 4 000. Under en lugn sommarvecka målades och inreddes husvagnen av en händig person. Husvagnen har funnit med vid olika arrangemang som områdesdagar, julmarknader och andra åter kommande evenemang. Där har husvagnen fung erat som ett blickfång och en utställningsyta både på insidan och utsidan. Många har varit nyfikna på själ va husvagnen och därför kommit fram till oss och börjat prata. Barn och ungdomar har gärna hängt i 166 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Arne Gunnarsson, kommunikatör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.helsingborg.se/drottningH http:// blogg.helsingborg.se/dialog30/ Verksamhetsområde: Stadsutveckling husvagnen och det har blivit ett tillfälle för oss att lära känna dem och får reda på deras tankar, idéer och synpunkter. Det viktigaste användningsområdet för Dialog husvagnen har varit vid riktade insatser i olika delar av området. Vi har då parkerat husvagnen på en gård eller längs ett stråk där många människor har passe rat. Vi har ofta informerat via brevlådeinformation innan var och när vi kommer att finnas. Genom detta har vi kunnat nå människor som vi inte nått tidigare. En mobil information- och mötesplats har många fördelar: Den är lätt att transportera och det tar inte lång tid att packa ihop, det finns gott om utrymme att ha med material. En husvagn väcker nyfikenhet och det är lätt att börja ett samtal. De boende känner igen husvagnen och då de ser den vet de att de kan komma fram och få svar på frågor eller lämna syn punkter. Den fungerar i alla väder och alla årstider. Att sitta och tala med någon i en husvagn blir intimt och vår upplevelse är att det blir bättre samtal än på ett kontor eller annan offentlig lokal. Du blir synlig även under transporten. Helsingborg – Drottaguider Sammanfattning Stadsutvecklingsprojektet DrottningH arbetar med att utveckla och förändra bostadsområdet Drott ninghög. Kontaktperson: Charlotte Hedlöf, projektmedarbetare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://blogg.helsingborg.se/dia log30/2013/10/01/drotta-guider/ Drottninghög är ett bostadsområde som byggdes som en del av miljonprogrammet. Nu driver Hel singborgs stad tillsammans med det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem stadsutvecklings projektet DrottningH. Projektet har sedan starten tagit emot en stor andel studiebesök. För att kvali tetssäkra dessa fick delprojekt Dialog 3.0 i uppdrag att ta fram en guidad tur i området. I projekten har vi också som mål att rikta oss till barn och unga och det fanns även en vilja i Dialog 3.0 att knyta ung domsambassadörer från området till projektet. Med anledning av detta rekryterade vi och timanställde sex stycken ungdomar från Drottninghög i åldrarna 16–20 år. Ungdomarna fick sedan ta fram en guidad tur för området tillsammans med projekt Drott ningH och utifrån input från deltagarna i det fysiska nätverket Drotta. Vi kallar ungdomsguiderna för Drottaguider. Vi börjande med att annonsera om möjligheten att jobba som Drottaguide. Ungdomarna fick skicka in ansökningar och sen höll vi kortare intervjuer. Utbildningen och arbetet med att ta fram den gui dade turen har sedan skett i olika faser. Fas 1 Under sportlovet jobbade vi tillsammans med ung domarna med att ta fram konceptet för den guidade turen och de fick även lära sig grunderna i hur man guidar. Vi jobbade bland annat med kartor där de fick välja ut de platserna i området som de tycker är viktiga att berätta om när det kommer ett studiebe sök. Guiderna har även lagt till personliga historier vid platser som de har haft extra koppling till. Verksamhetsområde: Stadsutveckling, ungdomsinflytande Fas 2 I den här fasen träffades vi en gång i veckan under 5 veckor och jobbade med att öva in materialet och på att utvecklas som guider. Fas 2 avslutades med ett genrep inför boende och verksamma på området och efter det var guiderna startklara. Guiderna har sedan tagit emot studiebesök löpande och fått väl digt positiv feedback från deltagarna. Fas 3: Vi har även fortsatt att fylla på deras kunskaper genom fler utbildningspass där de bland annat fått inspireras av andra guider. Drottaguiderna bloggar även och skriver på vår inspirationssajt för Drott ninghög som heter Drottabladet.se Resultatet har blivit 6 duktiga guider som tar emot projektets studiebesök och en guidad tur som är framtagen både ur projekt DrottningH´s perspektiv men främst ur ett boende- och ungdomsperspektiv. Studiebesöken får mervärde när det är ungdomar som själva bor på området som berättar om Drott ninghög och det är många deltagare som upplever detta som positivt. Vi upplever att engagemanget för den guidade turen har växt när en bred grupp av människor har haft möjlighet att påverka genom att vi involverade både boende och personer från olika verksamheter. Det skapar också synergieffekter att jobba tillsam mans då vi nu har en tur som flera verksamheter kan använda. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 167 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Helsingborg – Informationsresa till Ullared Sammanfattning Projekt DrottningH är ett 20-årigt stadsutveck lingsprojekt.Projektet ska rikta aktiviteter så att un derrepresenterade gruppers medverkan höjs. Kontaktperson: Arne Gunnarsson, kommunikatör [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.helsingborg.se/drottningH http:// blogg.helsingborg.se/dialog30/ Målet är ett representativ urval för de som bor på Drottninghög kring dialogaktiviteter under sam rådet för första detaljplanen. Barnfamiljer med ut ländsk bakgrund är den grupp som tidigare varit un derrepresenterade i tidigare samråd. Vi erbjöd därför denna grupp på gratis bussresa till Ullared. I bussen till och från Ullared informera de representanter från projektet och Helsingborgs hem om vad som händer och om planerna i anslut ning till den första samrådsperioden. Vi använde oss av film, tryckt material och personliga samtal. Per sonalen var också tillgängliga för frågor och diskus sion under hela dagen. En representant från Helsingborgshem, två kom munikatörer, en praktikant och en planarkitekt från projekt DrottningH bemannade resan. Buss bekos tades av projekt DrottningH, 8 000 kr. Illustrativa bilder togs fram och skickades runt i bussen under informationsdelarna. En kort frågesport om Drott ninghög och arbetet genomfördes. Projektet plane rade och förberedde resan på cirka 4 arbetstimmar. Resan tog en hel dag. 36 personer deltog på resan. Merparten av del tagarna kom från Drottninghög. Både barnfamiljer med invandrarbakgrund och några av de medelål ders som brukar vara med. Fem personal deltog på resan. Nyttor med aktiviteten kan påstås vara ökad kun skap om projektets arbete och den då stundande samrådsperioden för detaljplanen, och relations skapande då stämningen var väldigt nära och av slappnad i bussen. Grupper som tidigare varit svåra att nå var representerade på resan. 168 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Stadsutveckling Diskussionerna mellan personal och deltagare var många och personliga. Med tidigare annonsering och mer marknadsfö ring hade ännu fler deltagit. En resa till Ullared är attraktiv för många som bor på Drottninghög. Resan avslutades med en liten frågesport för att undersöka om deltagarna tagit till sig informationen. Vi kände oro att de flesta bara följde med för att besöka Ul lared. Resultatet visade att de flesta tagit till sig den mesta av informationen. Att arrangera en informationsresa till Ullared är inte helt okontroversiellt. Alla har en åsikt om feno menet Ullared. Många var negativa och det var inte möjligt att göra resan som ett av flera samrådsmöten trots att vi inte kunde hitta några juridiska motsä gelser mot att ha ett samrådsmöte i en buss. Att vi nådde flera barnfamiljer med invandrarbakgrund samt att all personal samtalade enskilt med alla del tagare var den stora vinsten med aktiviteten. Att de som var med på resan hälsar och talar med oss då vi träffas i området är en av de saker som hållit i sig över tid. Höganäs – Boendedialog Sammanfattning Målet med arbetet har varit att känna av vad bo stadssökande i Höganäs kräver av sin boendemiljö, vilka prioriteringar de gör om de ställs inför vissa val. Workshopen var en del, ett startskott i ett detalj planarbete för ett utbyggnadsområde men var ut formad på ett sätt att den även skulle gå att använda i andra sammanhang. Kontaktperson: André Persson, planarkitekt, [email protected] Verksamhetsområde: Samhällsbyggnad, planfrågor Beskrivning Vi utformade en matris med olika ”objekt” som vi kallade dem. Objekten symboliserade olika för utsättningar för ens boendesituation. Det kunde handla om storlek på bostad, tillgång till privat plats, tillgång till kollektivtrafik, bilpool med mera. Man tvingades prioritera mellan dessa boendekvalitéer utifrån allt knaprare resurser. Vi bjöd in folk genom annonsering i den regionala dagstidningen, utskick till kommunens tomtkö, annonsering på det kom munala bostadsbolagets hemsida och på markäga rens till det aktuella planområdets hemsida samt med information på kommunens sociala medier. Utifrån diskussionerna mellan respektive mo ment i workshopen problematiserade vi och anteck nade vilket blev en del av den kvalitativa undersök ningen. I våra formulär kunde vi sedan avläsa vilka prioriteringar deltagarna hade gjort samt avläsa vad de hade för bakgrund, ålder, intresse i kommunen m.m. En lyckad workshop dock med för få deltagare. Vi fick fram bra material men för att kunna göra en ordentlig kvantitativ analys behövdes fler deltagare. Det är svårt att lock folk till sådana workshops så vida det inte är ”skarpt läge”. Det är viktigt att tänka på att man ger något tillbaks till de som medverkat då man faktiskt tar deras tid och synpunkter i an språk. Det kan räcka med en återkoppling, skicka ut en dokumentation av dagen där man samman ställt diskussioner och resultat. Det är även viktigt att skapa en trevlig och kreativ atmosfär på sådana worskhops. Detta försök kommer nu att utvecklas och bli en digital satsning som kallas gamification. Detta kom mer att utvecklas under 2015. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 169 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Karlskoga – Dialogen om Alfred Nobels torg Sammanfattning Syftet med medborgardialogen var att få in med borgarnas synpunkter på Alfred Nobels torg för att få ett bredare underlag inför beslut och för att sys tematiskt involvera medborgardialog som en del i styrprocessen. Beskrivning Kommunstyrelsen fattade redan under 2012 beslut om att en medborgardialog om utformningen av Alfred Nobels torg skulle genomföras. Förberedel searbetet startade med en arbetsgrupp med repre sentanter från flera förvaltningar. Arbetsgruppen planerade aktiviteter under medborgardialogen. En ”Dialog om dialogen” arrangerades för att ta in medborgarnas synpunkter på hur man vill delta för att påverka. Resultatet användes även som grund i framtagandet av interna och externa principer för medborgardialog. Totalt 20 politiker från tre nämnder deltog i dia logen. De förtroendevalda fick en inbjudan att delta och fick själva anmäla intresse. Förberedelsemöten med förtroendevalda inför dialogen hölls vid två tillfällen. Resultatet återkopplades till deltagarna främst via media, webben samt utställning på bibli oteket. Media har sedan dialogen gjort uppföljande reportage. 12 aktiviteter genomfördes; Fem dialogtillfällen på torget, ett dialogtillfällen med målgruppen + 65 år, öppet seminarium och dialog riktat till allmän heten, dialog med näringsidkare, förskolan och lågmellanstadiet genomförde en teckningsaktivitet, ungdomsdialog, dialog med högstadieelever och kommunen gjorde förtryckta vykort som kunde skickas in. Under perioden genomfördes ungefär 500 samtal, som resulterade i flera synpunkter och förslag. Vi fick in 460 teckningar från förskolebarn och grundskolebarn upp till årskurs 6. Cirka 130 in lämnade vykort med ritningar/förslag. Tio personer lämnade in förslag/synpunkter via webbformulär. 170 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Ylva Elofsson, kommunikationschef, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.karlskoga.se/medborgardialog Verksamhetsområde: Samhällsbyggnad Dialogen var resultatmässigt mycket framgångs rik. Med högt antal samtal och inskickade förslag i förhållande till de aktiviteter vi genomförde. Vy korten var både kostnadseffektiv och ett lyckat sätt att få in synpunkter på ett enkelt sätt. Vi nådde en varierad målgrupp. ”Svåraste” gruppen att nå var ungdomar 13–20 år. Inför andra dialoger bör vi för söka vara på platser där ungdomar i åldersgruppen rör sig. Den högsta kostnaden för genomförandet var annonsering, men väl investerade pengar efter som medborgarna underströk vikten av att känna till att en medborgardialog genomförs. De tillfällen som uttryckligen uppskattades av medborgarna var mötet med politiker och bör prioriteras i kommande dialoger. Politikerna genomförde dialogen på ett mycket professionellt sätt. Det är även viktigt att välja rätt tjänstemän som kan tillföra sakkunskap under dialogerna – och att dessa inte ”försvarar” tidigare beslut. Tydlig organisation och ansvarsfördelning internt på tjänstemannasidan är också viktigt. Åter koppling till deltagande förtroendevalda och tjäns temän under dialogen är viktigt. Vi skickade ut mejl som återkopplade hur dialogen fortskred, löpande under dialogperioden. Resurser för praktiska ar betsuppgifter och avsatt budget är viktigt. Karlskrona – ”Får jag lov” – bygglov Sammanfattning Målet med projektet ”Får jag lov” har varit att stärka Bygglovavdelningens service och att sprida infor mation om byggfrågor. Målet har också varit att stärka dialogen mellan kommunen och de sökande samt att öka kunskaper om och att sprida informa tion kring byggfrågor. Beskrivning En utställningspaviljong, ”Kuben”, har ställts upp på central plats i Karlskrona. Här har bygglovav delningspersonal varit på plats minst en gång var fjortonde dag för att svara på frågor. Paviljongen har också varit utrustad med information om pla nerings- och byggfrågor så att man kunnat ta del av detta även när Kuben inte har varit bemannad. Arbetet har fått mycket bra mottagande av allmän heten och arbetet har stärkt vår medborgardialog, service och tillgänglighet. Vi planerar nu att införa fler regelbundna öppna besökstider En utställningspaviljong, ”Kuben”, har ställts upp på centralt placerad plats i Karlskrona. Paviljongen har varit bemannad minst en eftermiddag varannan vecka under våren 2014. Tiderna har annonserats i lokalpress och på kommunens hemsida, på anslags tavlor m.m. Vid varje tillfälle har bygglovarkitekt/ bygglovhandläggare samt byggnadsinspektör fun nits på plats för att besvara frågor om bygglov och byggnation. Utrustning i form av datorer m.m. har funnits på plats så det har varit möjligt att titta på och granska bygg- och bygglovsärenden på plats. Pa viljongen har också varit utrustad med bilder, text Kontaktperson: Kristina Stark, bygglovschef, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.karlskrona.se/sv/Bostad--miljo/ Bygga/Bygglov/ Verksamhetsområde: Bygglov och byggfrågor och bildskärmar med bildspel kring planerings- och byggfrågor så att man har kunnat ta del av informa tion även när ”Kuben” inte har varit bemannad. Arbetet har fått mycket bra mottagande av all mänheten och vi har haft många besökare i pavil jongen. Genom detta arbetssätt har allmänheten lätt kunnat nå oss utan att behöva boka tid, vi har kommit till de sökande istället för att de ska behöva komma till oss. På så sätt har dialogen förbättrats liksom vår service och tillgänglighet. Arbetet har också medfört att ärendehanteringen har underlät tats och kunskaperna om bygglovs- och byggfrågor ökat. Målen med arbetet bedöms vara uppfyllda. Det vi tar med oss för framtiden är att vi ska fortsätta vårt utvecklingsarbete för att bli mer tillgängliga och stärka vår service. Vi planerar nu att införa fler regelbundna öppna besökstider. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 171 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Knivsta – Dialog när Knivsta utvecklas till småstad Sammanfattning Genom medborgardialog kring den framtida stads delen Nydal vill kommunen skapa förutsättningar för acceptans när Knivsta tätort utvecklas från vil lasamhälle till småstad. Beskrivning Under 2014 har kommunen arbetat med ett stads byggnadsprogram för stadsdelen Nydal som bedöms få stor betydelse för Knivstas framtida identitet. Programarbetet har genomförts i tre planerings varv. Det första handlade om visioner. I det andra gavs visionen fysisk gestaltning i skisser, medan det tredje ägnades åt analys och utvärdering av om skissen tagit tillvara det man önskat sig. Under hela processen har allmänheten kunnat lämna synpunk ter. Därutöver har kommunen i varje planeringsvarv bjudit in till fördjupad medborgardialog under tre veckor. Webben och Facebook har använts för in formation, kompletterad med skyltning och utställ ningar i och på kommunhuset samt annonsering i lokaltidning. Workshops har genomförts i varje planerings varv. Med hjälp av en processledare har visioner, tankar och idéer bollats upp – men också oro och ibland misstro till kommunens planer. På plats för att lyssna och svara på frågor fanns kommunens po litiska ledning, ledande tjänstemän och sakkunniga. Som komplement till de två första workshoparna formulerades frågor som kunde besvaras via web ben. I webbenkäterna gavs även möjlighet att lämna allmänna synpunkter. Facebook har använts för dia log. Förvaltningen har stått för fakta, och de politis ka partierna för dialog. Åtta 13-åringar har djupin tervjuats kring hur de tänker sig framtidens Nydal. Möjligheten till delaktighet har väckt gensvar. Workshoparna hade totalt cirka 100 deltagare, den 172 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Hanne Natt och Dag, informationschef, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.knivsta.se/nydal Verksamhetsområde: Fysisk planering första enkäten hade 135 svar, den andra 260. Utöver enkätsvaren har kommunen fått in drygt 80 syn punkter. Några är kortfattade, andra har fördjupade resonemang. Fyra facebookannonser gav samman lagt drygt 2 000 klick och 71 nya följare. Viktigaste resultatet är att programförslaget har präglats av de synpunkter som kommit in. Dialogen tycks framför allt ha engagerat dem som är närmast berörda, d v s boende i Knivsta tätort. Workshoparna har lockat personer i övre medelål dern, medan webbenkäterna har större spridning. Den högsta andelen svarande har varit i åldrarna 30–44 år, vilket speglar kommunens demografi. Sociala medier har bidragit till ökad kännedom om medborgardialogen. Däremot är antalet postningar från kommuninvånare inte så många, även om dis kussion har förekommit. Det var viktigt att ”knyta ihop säcken”, och beskri va på vilket sätt kommunen tagit vara på synpunk ter, varför inte allt kunnat tillgodoses och vad som händer framöver. Sammantaget har dialogen varit mycket givande, men också arbetskrävande. Avsik ten är att stadsbyggnadsprogrammet ska fastställas under 2015. Lerum – Workshop om torget i Gråbo Sammanfattning Den 1 april 2014 arrangerades en medborgardialog om hur invånarna i Gråbo önskade utforma torget i kommundelen. Kontaktperson: Jenny Lopes, utvecklingssekreterare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.lerum.se/Kommun-och-politik/ Medborgardialog/Kommundelstraffar/ Grabo/ I fokus var vilka funktioner som invånarna önskade och hur de ville uppleva torget. Medborgardialogen utfördes i form av en workshop där deltagarna satt vid bord och med hjälp av kartor och inspirations bilder fick rita och skriva ner tankar och idéer. För dialogen användes en redan känd mötesform kal� lad ”kommundelsträff” och marknadsfördes ge nom affischering i området, annons i lokaltidning, spridning i sociala medier och genom föreningar i området. Totalt närvarade 110 personer (med jämn könsfördelning) i workshopen och deltagarnas åsik ter används i fortsatt planering och utformning av torget. Deltagarna fick placera sig runt bord inför work shopen. Vid varje bord fanns en samtalsledare som antecknade och såg till att alla fick komma till tals. Initialt fick deltagarna information om de ramar som finns kring torget och vad som är bestämt uti från tidigare delar av planprocessen. Deltagarna fick diskutera de möjligheter och utmaningar som de ser utifrån de ramar som redan är satta. Sedan diskute ras två frågeställningar: 1. Vad vill ni känna när ni är på eller går förbi ert torg? Vilka ord ska prägla platsen? 2. Vad ska man kunna göra på torget? Vilka funktio ner och aktiviteter ska finnas där? Till sin hjälp hade deltagarna kartor över området och inspirationsbilder. Deltagarna fick rita och an vända post-it för att markera funktioner och aktivi teter på kartan. Totalt närvarar 110 personer. Det framfördes en rad tankar, idéer och åsikter som tjänstepersoner Verksamhetsområde: Centrumutveckling som arbetar med torget tog med sig in i det fortsatta arbetet. Bland dessa tankar lyftes bland annat: Mer vatten och grönt, ett levande torg med både handel och bostäder och bättre belysning. Samtliga åsikter sammanställdes och återkopplades senare med ett svar om åsikten tas med i vidare arbete. Workshopen fick god uppslutning pga. att ämnet var aktuellt och medborgarna tydligt efterfrågat en dialog om torget. Medskapargruppen i Gråbo, en sammanslutning av boende i Gråbo och repre sentanter från kommunen, hade en viktig del i att medborgardialogen fick god uppslutning. Återkopp lingen om vad som händer med åsikterna efter dia logen var någonting vi som processledare tog stort ansvar för. Att det blev ett ”svar” på varje åsikt gav förhoppningsvis en känsla av att åsikten var motta gen och hörd. Ytterligare lärdom är att information om planerad stadsbyggnad aldrig kan göras tydlig nog. Det är en utmaning att i bild gestalta framtida planer över området. Det kan också vara av stort värde att inleda en medborgardialog med att berätta om det tidigare varit dialoger kring ämnet, vad som uppkom under dessa osv. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 173 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Lidingö – Fokus på barnen i Högsätra-Bergsätra Sammanfattning Inför planprogrammet för Högsätra-Bergsätra har Lidingö testat tre olika dialogformer för att inhämta kunskap om området. Kontaktperson: Gunnar Lunnergård, planarkitekt, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.lidingo.se/H/B-dialog Dialogen har genomförts tidigt i programarbetet för att belysa de platsspecifika kvalitéer som finns, få mer kunskap om hur olika platser används och upp levs, samt vad boende efterfrågar. Medborgardialo gen har genomförts med hjälp av tre olika dialogme toder; barndialog, webbdialog och drop-in-dialog. En barndialog har genomförts med en klass fyra. Under fyra lektioner berättade vi om barnkonven tionen, demokrati och stadsplanering och om vikten att få tycka till. På första lektionen deltog miljö- och stadsbyggnadsnämndens ordförande. Lektion två var en områdesvandring med stadens antikvarie. Barnen fick rita sina drömtorg, arbeta med sina fa voritplatser i området och göra egna visioner av hur Högsätra-Bergsätra skulle kunna se ut år 2030. Am bitionen var att se området ur barnens perspektiv. Barndialogen avslutades med en utställning där vi bjöd in barnen till stadshuset för att träffa politiker och få berätta om sina tankar och idéer. Det är vik tigt att det är på riktigt och att barnen verkligen kän ner att det är så. I projektet utvecklade Lidingö stad en egen web baserad GIS-applikation där det var möjligt för Li dingöborna att lämna synpunkter och se vad andra tyckt. Verktyget var utformat så att bra respektive dåliga platser kunde pekas ut genom att på en geo grafiskt anknytningspunkt sätta ut en, för en bra plats, grön och glad figur eller för en dålig plats, en röd och sur figur. Man kunde även fylla i om man var man eller kvinna, vilken ålderskategori man tillhör och om man bor eller har vistats i området. De in komna synpunkterna är möjliga att analysera geo grafiskt. För att marknadsföra webbdialogen skick ades vykort ut till de boende i området. Där fanns information om den pågående webbdialogen och en möjlighet att skicka tillbaka det färdigfrankerade vykortet med synpunkter på områdets utveckling. Övrig marknadsföring var lappar i trappuppgång arna och tidningsnotiser i lokala tidningar. 174 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Planprogram Drop-in-dialogen var ett tillfälle att, på plats, träf fa oss som arbetar med projektet. Det var ett sätt att sprida information och kunskap och ge möjlighet att ställa frågor och diskutera planerna för området. Drop-in-dialogen hölls i skolans matsal och ett tju gotal intresserade dök upp. Webbdialogen genererade 113 svar via webben och 18 vykort på en månad. Barndialogen gav oss värdefull kunskap om barnens favoritplatser, dröm torg och visioner för området 2030. Saker som, ”Tröstestenar” där man kan utvidga sina känslor och populära pulkabackar, var några av sakerna som kom fram under dialogen. Sammantaget gav de tre dialogformerna en god förståelse för invånarnas tankar om området. Vi är nöjda med resultatet och det ligger till grund för planprogrammet. Alla delar i dialogen och synpunkterna som kom in har sam manställts i en dialograpport som lagts ut på projek tets webbsida. Återkoppling har skett på flera sätt, direkt i webbkartan, barndialogsvernissage”, ”Dropin-dialog” och rapporten. Framgångsfaktorer är olika typer av dialogfor mer för att få med olika målgrupper, kartlägg mål grupperna innan ni börjar och bestäm vilka som är prioriterade. Anpassa sedan metodvalet efter detta. Prioritera barnen då de ofta är underrepresentera de, God kontakt med lärarna och att tid finns, få med politikerna tidigt i barndialogen är också viktigt. Återkoppla på flera olika sätt. Lidköping – Dialogvandring för social hållbarhet inför planering av helt ny stadsdel Sammanfattning Dialogvandring med olika målgrupper, tidigt i pla neringsprocessen, för att kartlägga vad som skulle bidra till social hållbarhet i en helt ny stadsdel. Kontaktperson: Monika Andersson, hållbarhetsstrateg, [email protected] Beskrivning Mer information: www.lidkoping.se , se under Hamnstaden Målet med arbetet var att tidigt i planeringspro cessen av ett helt nytt bostadsområde samla in synpunkter från olika grupper på hur de ville att området skulle vara för att de skulle trivas där. Det handlade om de delar av området som var tillgäng liga för allmänheten d.v.s. grönområden, vägar, cy kelvägar, stränder m m. Det handlade om social håll barhet. Vi bjöd in 6 olika målgrupper till var sin ”dialog vandring”. Dialogvandringarna innebar att vi gick runt i området men en grupp på 5–10 personer och hade med flygfoto/över området idag och illustra tioner över hur det var tänkt att se ut i framtiden. Vi stannade till på olika platser, beskrev och visade bilder på vad som var planerat just där. Deltagarna fick säga hur de ville att området runt skulle vara, vad som skulle finnas där för att de skulle trivas där, vilja bo där eller besöka området. De 6 grupper vi tänkt gå med är pensionärsrådet, rådet för funktionsnedsatta, gymnasiets hållbar hetsgrupp, öppna förskolans föräldrar, ungdomar från ungdomsgården och en grupp som går svenska för invandrare. Vi har en protokollsmall som vi fyller i under vandringen. Varje plats som kommenteras utgör en Verksamhetsområde: Samhällsplanering, hållbar utveckling rad i protokollet och den kan kompletteras med foto om man vill. Engagemanget från grupperna har va rit stort och många synpunkter är insamlade. Vissa sammanfaller mellan grupperna, andra utgår från respektive grupps behov och önskemål. Intressant är att se hur pensionärer och ungdo mar kommenterar samma plats, hur de redan nu i tidigt planeringsskede kommer med förslag hur de skall kunna utnyttja samma plats utan att störa varandra. Olika grupper uppskattar olika typer av utrustning, ett exempel: många sittbänkar lämpligt utplacerade för pensionärerna men stora bord och bänkar för ungdomar så hela gänget får plats. Vi kommer att sammafatta resultaten när alla dialogvandringar är klara och informera hela pro jektgruppen och eventuellt även byggherrarna. Hela materialet kommer att ingå i landskapsarkitekter nas och stadsträdgårdsmästarens underlag. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 175 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Linköping – BO 2016 Sammanfattning Delaktighetsprocessen var ett koncept inom ra marna för LinköpingsBo2016 (senare Linköpings Bo2017). Kontaktperson: Johanna Rebillon, projektkommunikatör, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.linkopingsbo2017.se Dialogprocessen togs fram för att definiera ett ar betssätt för att främja dialog, delaktighet och sam verkan mellan Linköpings Bo 2016 och de fastställda intressentgrupperna. Det handlade både om plane rade och oplanerade möten, om virtuella möten samt om faktiska möten, ansikte mot ansikte. Det var både fråga om masskommunikation, liksom dia log på individnivå. Syftet var att skapa goda förutsättningar för en skilda personer och större grupperingar att komma till tals och känna sig delaktiga i skapandet av Linkö pings nya stadsdel och i bo- och samhällsexpot. Dia logprocessen speglade också slutresultatet, det vill säga bebyggelsen av Vallastaden i Västra Valla, Lin köping. De nya kvarteren och livet i den nya stadsde len var tänkt att präglas av ett starkt socialt samspel som skapar engagemang, samhörighet, trygghet och trivsel. Delaktighetsprocessen vilar på fyra stora arenor, i sin tur uppdelade på mindre arenor. De fyra huvud arenorna är Marknadsundersökningar, Webben, Sociala media samt Evenemang. Marknadsunder sökningar är till stor del en enkelriktad information, det handlar där om vad vi får in från respondenter na, resultat som sedan förvaltas inom hela projektet och som påverkar hur de andra mötesplatserna ut vecklas. Webben är till viss del dubbelriktad, här är det mer en fråga om dialog, även om information här också kan ses som enkelriktad – från projektet till intressentgrupper. Sociala media är en levande dialog, mellan pro jektet och intressentgrupperna, men också mellan intressentgrupperna och inte alltid inom projektets kontroll. Idéer här förvaltas av projektadministra tionen och relevanta delar plockas in i planering och 176 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Stadsdelsutveckling, fysisk planering mötesplatser samt i marknadsföring av Linköpings Bo2017. Evenemang är både tvåvägskommunikation och informationsaktiviteter. Alltefter som bo- och sam hällsexpot närmar sig blir det mindre utrymme för dialog på evenemangsarenan, och mötesplatserna där blir under det sista året rena kommunikations aktiviteter. Ett konkret exempel är tre medborgardialogmö ten. Här diskuterades Linköpings utveckling utifrån tre olika perspektiv: Linköpings identitet, Stads miljö som inbjuder till möten, Hur får vi Linköping att hänga samman? Resultaten från workshoparna sammanställdes i tre rapporter och de förvaltades sedan av planerarna samt skickades till arkitektby råer som var med och tävlade i arkitekttävlingen. Ca 150 personer deltog vid alla tre tillfällen, och varje tillfälle hade mellan 8–10 grupper under worksho parna. En övergripande analys av alla gruppers re sultat utgjorde rapporten. Ett annat exempel på delaktighet är en namntävling. Inbjudan gick ut brett och målet var att finna ett namn på den nya stadsdelen. Över 1000 bidrag kom in och nära 800 personer deltog. 16 deltagare hade föreslagit samma namn som av kommunens planeringsutskott, dvs politikerna, drogs som vinnare: Vallastaden. Vin narna kom från hela Sverige och priset var en ipad med LinköpingsBo2016-loggan. ingraverad i skalet. Ljusdal – Dialog om Östernäs park och strandpromenad Sammanfattning Genomförande av en medborgardialog för att samla allmänhetens synpunkter och önskemål i samband med anläggande av ca tre ha park och strandområde. Kontaktperson: Rolf Berg, utvecklare, [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: Samhällsplanering I centrala Ljusdal ligger det f d sågverksområdet Östernäs som är ca 14 ha stort. Sedan det tidigare industriområdet sanerats till nivå mindre känslig användning har Ljusdals kommun förvärvat mar ken för att utveckla området. Planprogram och tre detaljplaner med olika inriktning har tagits fram. En första relativt begränsad medborgardialog ägde rum i samband med detaljplanearbetet. En av de taljplanerna anger handel och kontor samt ett an gränsande närmare tre ha stort parkområde beläget vid en sjö. Utveckling av handelsområdet sker för kommunens del i samverkan med ett större bygg företag. Kommunen svarar för anläggande av park och strandområde. Kommunstyrelsen beslutade att en medborgardialog skulle genomföras för att samla allmänhetens synpunkter och önskemål om parkens/strandområdets innehåll och utformning. Medborgardialogen genomfördes under perioden 1 mars–15 april 2012 i form av möten för allmänheten i samtliga fem kommundelar där information om området gavs och synpunkter kunde framföras. In formation med kartor med mera fanns på kommu nens hemsida och vid biblioteken. Konkreta förslag kunde lämnas vid biblioteken, till kommundiariet och via ett webbformulär på kommunens hemsida. Totalt inkom 100-talet förslag. Resultatet av med borgardialogen redovisades vid ett möte för allmän heten. Medborgardialogen bevakades i relativt stor omfattning av lokala media. En sammanställning gjordes och redovisades för kommunstyrelsen. Sty relsen föreslog med medborgardialogen som grund fullmäktige anslå medel för att handlingar (skisser, förfrågningsunderlag m m) skulle tas fram och att dessa åtgärder skulle upphandlas. Medborgardialogen kan totalt sett anses ha haft ett stort värde. Flertalet av de förslag som inkom var upprättade med en seriös ansats, och många tillför de synpunkter som beaktades i kommunens fortsat ta arbete. Förslag inkom från både privatpersoner och föreningar. Intresset för och engagemanget vid de möten som anordnades för allmänheten varie rade beroende på ort. Ganska naturligt var intresset störst i centralorten där det aktuella markområdet är beläget. Övriga orter där möten anordnades ligger mellan 15 och 60 km från centralorten. Ett konstaterande är att inkomna förslag ibland även behandlade andra delar av Östernäsområdet än den egentliga parken/strandområdet. Förutsätt ningarna för medborgardialogen angav relativt tyd ligt vad som avsågs, men förslagsställarna såg för modligen en möjlighet att lämna synpunkter även på andra frågor. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 177 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Malmö – Sege park Sammanfattning Från sjukhusområde till modernt bostads- och verk samhetsområde. Beskrivning Sege park är ett gammalt sjukhusområde, delvis övergivet, delvis med vissa verksamheter. Tanken är att det ska utvecklas till ett modernt, hållbart bostads- och verksamhetsområde med de nyaste energilösningarna, odlingsprofil, nytänkande och till exempel shared consumtion som ledord. Det är en vacker park med stora naturvärden, bra läge och belägen i stadsdelen Kirseberg som har en erkänd bykänsla. Projektet Urban transition Öresund (UTÖ), som avslutas efter tre år den 30 november 2014, syftade till att visa på hållbar stadsutveckling genom ett an tal aktiviteter. En var planprocesser, där medbor gardialogen identifierades som en viktig del. Genom att jobba med caset Sege park, som sam tidigt var föremål för ett planprogram efter flera år i ”malpåse”, kunde olika saker testas. Med en gedi gen kommunikationsplan som ledstjärna i arbetet arrangerades flera event för att möta befolkningen och verksamheter i området. Med partners från väl etablerade stadsutvecklingsområden i bl a Köpen hamn kunde flera arbetssätt lånas, såsom temporära installationer och aktiviteter. Genom att spela med 178 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Annette Larsson, projektledare, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://malmo.se/segepark Verksamhetsområde: Stadsutveckling de aktiviteter som är årligen återkommande, såsom karneval, Backanatt och Höstfest, kunde vi på ett naturligt sätt möta många boende. Genom traditio nella enkäter på plats, samtal, visning av skisser och planer för området, kunde vi ha det enskilda mänsk liga mötet. Om man var intresserad kunde man kon taktas för en djupintervju med etnolog. Det arbets sättet kan användas mer, men bör då göras under mycket längre tid för att för en gedignare kunskap. Samtidigt lades en hemsida upp, www.malmo.se/ segepark, med möjlighet att fylla i enkät, lämna synpunkter, få kontakt, läsa mer om planerna, etc. UTÖ-projektet har också levererat en del artiklar om medborgardialog, kommunikation med med borgare och temporära aktiviteter. Nacka – Bygger stad Sammanfattning I Nacka provar kommunen nya och innovativa dia logmetoder. Målet är att engagera och involvera medborgarna när Nacka bygger stad. Beskrivning Nacka stad är en av norra Europas snabbast växande stadsutvecklingsprojekt. Stadsdelen ska växa med 14 000 nya bostäder, 10 000 arbetsplatser och en ny tunnelbanelinje till år 2030. För att vinna med borgarnas förtroende spelar medborgardialog med medskapande en viktig roll. I projektet ”konsten att skapa stad” arbetar vi aktivt med konst, kultur och konstnärlig kompetens som verktyg för involvera medborgarna. Syftet är att skapa en levande stad där människor trivs och mår bra. Vi testar metoder och aktiviteter i liten skala för att se vad som fungerar. Vi utvärderar kontinuerligt för att ta lärdom och sys tematisera metoderna. Målet är att Nackaborna ska känna sig delaktiga och engagerade. En heltidsan ställd projektledare arbetar aktivt med att implemen tera Konsten att skapa stad i hela organisationen. Visionsverkstaden Under några veckor hösten 2013 fanns tjänstemän och politiker på plats i den interaktiva utställningen ”Visionsverkstaden” i Sickla köpkvarter och Nacka Forum för att prata med Nackabor och samla in tankar om den framtida staden i Nacka. Över 5 000 Nackabor besökte Visionsverkstaden och cirka 900 tjänstemän, elever, företagare, seniorer och politi ker deltog i olika workshops. Resultatet av dialogen är grunden för visionen ”nära och nyskapande” som antogs av kommunstyrelsen i februari 2014. Visio nen ska vara vägledande i stadsutvecklingen. Snacka med en konstnär om Skvaltan Under några dagar under våren 2014 samtalade konstnärer med de boende om hur området Skval tan kan utvecklas. Resultatet av dialogen kommer att användas i detaljplanearbetet. Hitta till naturen i Sickla Två landskapsarkitekter promenerade med pensio närer, hundägare och barngrupper i området för att fånga upp kunskap och önskemål om vilka som är fa voritstråken och vad som hindrar och stör fotgäng are på västra Sicklaön. Projektet resulterade i en temporär fotoutställning i gångtunneln vid Nacka station. Kontaktperson: Elisabeth Klingmark, kommunikatör, [email protected] Katarina Fredrika, projektledare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.nacka.se/stad Verksamhetsområde: Stadsutveckling Kolibri – medskapande på Kvarnholmen Vid 6 tillfällen hösten 2014 träffar boende på Kvarn holmen konstnärer och stadsplanerare för att till sammans ta fram konkreta förslag kring hur of fentliga platser på Kvarnholmen kan utformas. Förslagen kommer sedan att förverkligas. Nya gatan Nya gatan är en plats skapad för att visualisera hur husen i Nacka stad kan se ut. Under hösten har kom munen bjudit in nackaborna att rita och skicka in förslag på hus. Över 150 förslag har kommit in, över hälften från barn och ungdomar. Under vintern 2015 kommer Nackaborna få rösta fram sina favo rithus. 5–7 hus kommer under våren monteras upp som husfasader på Nya gatan. Utvecklade former för tidig dialog och samråd Sedan några år tillbaka har kommunen testat olika former för tidig dialog och samrådsmöten. Exempel på det är interaktiva 3D-kartor med möjlighet att lämna idéer och synpunkter, samrådspromenader och öppna hus. För att kvalitetssäkra medborgardia logen i stadsbyggnadsprocessen upprättas just nu rutiner och checklistor. En attitydmätning gjord 2014 visar att cirka 50 procent av Nackaborna är positiva eller mycket positiva till en tätare stad på västra Sicklaön. Cirka 27 procent är varken negativa eller positiva och 20 procent är negativa. Vi tror att god kommunikation och utvecklade former för dialog bidrar till fortsatt positiv opinion, färre överklaganden och kortare de taljplaneprocesser. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 179 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Nora – Dialog om de gröna miljöerna Sammanfattning Vid framtagande av grönstrukturplan för tätorter i Nora har dialog genomförts med skolelever, SFielever och medlemmar i PRO och SPF Kontaktperson: Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.bmb.se/informationregler/na turforenattraktivkommun/gronstrukturplan er.4.f04f611143dcd0dab61879.html Under perioden 2013–2015 pågår arbete med att ta fram en grönstrukturplan för tätorterna Nora-ÅsGyttorp-Pershyttan i Nora kommun. Arbetet ge nomförs av en arbetsgrupp bestående av represen tanter för Bergslagens miljö- och byggförvaltning, kultur- och fritidsavdelning, näringslivsavdelning, folkhälsoteam, Bergslagens kommunalteknik samt konsulter. Syftet med grönstrukturplanen är att skapa en viljeinriktning för hur de gröna miljöerna ska utnyttjas och utvecklas. Olika befolkningsgrup per har olika behov vid vistelse i grönområden. Ge nerellt sett gäller det att skapa miljöer som är till gängliga och trygga för alla människor oavsett ålder, funktionsnedsättningar, kön, etnicitet, socioekono misk bakgrund etc. Även föreningsrepresentanter har tillfrågats om vilka områden som man nyttjar i sin föreningsverksamhet. För att få ta del av barns, utrikes föddas och äld res tankar kring grönområdena i dag och i framtiden genomfördes dialog med eleverna i skolår 5 i sex av kommunens grundskolor, elever i särskolans skolår 7–8, med SFI-eleverna på vuxenbildningsenhet samt med medlemmarna i de två stora pensionärs organisationerna PRO och SPF. I grundskolan genomfördes dialogen med hjälp av kartor på vilka eleverna fick markera vilka grönom råden de vistas i vinter- och sommartid, farliga eller otrevliga platser samt favoritplatser. Resultaten har sedan sammanställts och bearbetats i planarbetet. Återkoppling av vad eleverna tyckte har skett i näs tan samtliga klasser. 180 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Samhällsplanering, grönstrukturplan Under en förmiddag genomfördes en dialog med de SFI-elever som den dagen fanns på plats, ca 40 personer. Eleverna fick i mindre grupper orientera sig på kartor över kommunen samt beskriva vilka områden de brukar vistas i samt vad man tycker är bra och vad man saknar i utomhusmiljön och grön områdena. Resultaten har sedan sammanställts och bearbetats i planarbetet. Ett medlemsmöte vardera hos PRO och SPF har besökts och deltagande medlemmar har på kartor fått ange sina tankar kring tätorternas grönområ den, vilka som man använder, vad som är bra och vad som bör utvecklas. Resultaten har sedan sam manställts och bearbetats i planarbetet. Förenings livet har genom möten och mejl tillfrågats om vilka områden man nyttjar samt vilka synpunkter man har på nuläge och utveckling. Dialogerna har gett en bra bild över användning en och synpunkter på tätorternas grönområden från grupper av kommuninvånare som vanligtvis inte ofta tillfrågas på detta sätt. Underlagen från dialo gerna har varit till stor hjälp i det pågående plane ringsarbetet. Piteå – Tyck Till och påverka utvecklingen Sammanfattning Ett av Piteås mål är att växa till 43 000 invånare till år 2020. Medborgardialogen byggde på frågorna: Vad är bra och vad behöver utvecklas för att Piteå ska vara en attraktiv och uthållig kommun för dig att leva och bo i? Beskrivning Medborgardialogen genomfördes under somma ren/hösten 2014. Ett vykort togs fram med ett antal frågor: 1. Vad är viktigt för ditt val av boende och bostads område i Piteå? 2. Vad vill du ha mer av i Piteå centrum? 3. Om Piteå år 2020 har vuxit till 43000 invånare, hur tror du att det påverkar: ditt boende, ditt arbetsliv, ditt fritidsliv? Fråga 1 och 2 besvarades med ett antal alternativ som fick värderas på en fyra-gradig skala. Fråga 3 skulle besvarar med fritext. Förutom att fylla i vykortet manuellt gick det även att besvara frågorna på Piteå kommuns hemsida. Totalt antal svarande var 593 stycken. Av dessa var 40 procent män och 60 procent kvinnor. I svaren framgår även ålder samt om man bor i villa, lägenhet eller annat. Kontaktperson: Jessica Nilsson, samhällsutvecklare, [email protected] Webbadress där mer information finns: kommer att finnas på www.Pitea.se/over siktsplan Verksamhetsområde: Samhällsutveckling, stadsutveckling Förutom vykorten har det funnits möjlighet att utifrån en karta markera ut platser som är värda att bevara och platser som man tycker bör utvecklas. Utifrån detta har ca ett 50-tal kommentarer läm nats. Analysering av svaren från vykorten och kom mentarerna på kartan pågår. Detta kommer sedan vara underlag till bland annat framtagandet av ny översiktsplan och ett antal stadsutvecklingsprojekt som planeras. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 181 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Sandviken – Plussa centrum Sammanfattning Plussa centrum har som mål att bidra till en positiv känsla av medskapande inför ett kommande kom munal infrastrukturprojekt i centrala Sandviken. Kontaktperson: Odd Westby, informationschef, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.sandviken.se/plussacentrum Sandviken vill i sitt arbete med att förnya de centra la delarna och nå visionen om ” den aktiva staden” nyttja kompetens och engagemang hos medborgar na i utformningen av ny centrumkärna. Under september till november 2014 pågår dialo garbetet genom flera olika kanaler såsom särskilda plussa-centrum-stationer på stan, genom sociala medier, fysiska möten bland annat under Stora Träf fen och genom kommunens hemsida har sandviken bor i alla åldrar haft möjlighet att plussa centrum med sina idéer. I början av 2015 presenteras sedan förslag på utformningen av centrum, framtaget med inspiration av de idéer som medborgarna lämnat. 182 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Stadsplanering/näringslivutveckling (han del). Själva byggarbetet startar sedan våren 2015. Redan i oktober hade 300 idéer kommit in och målet var att få in 1 000 idéer. Det är för tidigt att utvärdera pro cessen men mottagandet var mycket positivt. Stockholm – Dialog för stadsutveckling Sammanfattning 2014 avrapporterades Stockholms stads stadsbygg nadskontors utvecklingsprojekt om medborgardia log i fysisk planering. Kontaktperson: Christoffer Carlander, utredare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://bygg.stockholm.se/Sa-vaxer-staden/ Dialog-och-samrad/ Stadsbyggnadskontoret startade 2011 ett projekt med syfte att utveckla stadens arbete med medbor gardialog i den fysiska planeringen. Våren 2014 av rapporterades arbetet till stadsbyggnadsnämnden i form av en rapport: Avrapportering av dialogprojektet Tidig dialog för en framkomlig promenadstad med 140 000 nya bostäder. Nämnden godkände avrap porteringen, och därmed beslutades att stadsbygg nadskontorets fortsatta utveckling av delaktighets arbetet skulle utgå ifrån de rekommendationer om vidare arbete som presenterades i rapporten. Dialogprojektet har gett en ökad kunskap och er farenhet om dialog och delaktighet utifrån en rad olika perspektiv. En central del av dialogprojektet har varit att bedriva och utvärdera pilotprojekt med fokus på tidig dialog i programarbeten. Begreppen dialog och delaktighet sätts i rapporten in i ett bre dare sammanhang, utvecklingsarbetets olika delar beskrivs och slutsatser från dialogutvecklingsarbe tet presenteras tillsammans med rekommendatio ner för vidare utvecklingsarbete. Tio slutsatser från dialogutvecklingsarbetet >>Stockholmarnas delaktighet är en förutsättning för stadens utveckling – Stadens stora slutsats är att en utvecklad delaktighet för stockholmarna i planeringen krävs för att på ett bra sätt kunna klara målet att till 2030 bygga en framkomlig promenadstad med 140 000 nya bostäder. >>Delaktighet ger mer kunskap och bättre underlag för beslut – Utvärdering av genomförda pilotpro jekt med fokus på utökad dialog i tidiga skeden visar tydligt att staden tillsammans med stock holmarna kommer fram till bättre planering. Sta den behöver stockholmarna, men stockholmarna behöver också staden. Den planeringskompetens stadens tjänstemän innehar ger i kombination med stockholmarnas kunskap och idérikedom om sin stads förutsättningar för en bättre utveck ling av staden, i stort som smått. Verksamhetsområde: Stadsutveckling >>Delaktighet är bredare än dialog. >>Stockholmarnas vilja att delta i utvecklingen av sina närområden är stor. För att staden ska kunna ta nästa kliv, från dialog till delaktighet i en bredare bemärkelse, krävs en utvecklad samver kan. Tillsammans kan stadens olika förvaltningar och bolag möjliggöra en delaktighet som paral lellt innefattar såväl de stora planeringsfrågorna i det längre perspektivet som de mer vardagliga frågorna i ett kortare perspektiv. >>Tidig dialog ger mångfald av perspektiv och förut sättningar för ökad representativitet. >>Dialog är bäst på områdesnivå. >>Dialog skapar förutsättningar för förståelse, för troende, lärande, tillit och acceptans. >>Delaktighet stärker civilsamhället och ger förut sättningar för en levande demokrati. >>Effektiva och stabila processer. >>Tydliggjord struktur för stockholmarnas delak tighet i planeringen. >>Avvägning mellan bättre kunskapsunderlag och känsla av delaktighet. >>Rapporten var ett avstamp inför fortsatt utveck lingsarbete och en uppmaning till stadens förvalt ningar och bolag att applicera nyvunna kunska per om kommunikation, dialog och delaktighet på de nya stadsutvecklingsprojekt som påbörjas. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 183 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Stockholm – Samråd i planärenden i Skärholmen Sammanfattning Olika typer av samråd ger invånare i området möj ligheter att delta i och tycka till om planerna för an vändandet av en viss plats. Beskrivning Vid planering av aktivitetsplatser på parkmark har stadsdelen vid två tillfällen använt sig av mobilt samråd genom att placera ut skyltar med informa tion om vad som planeras på platsen. På skylten finns också information om att allmänheten gärna får höra av sig till stadsdelsförvaltningen. Invånarna ges möjlighet att kontakta handläggare på stadsdels förvaltningen och föra en dialog om hur ett förslag kan anpassas efter fler förslag. Vid utredningen av ett medborgarförslag om förändringar av en ska tepark togs förslag på kompletteringar fram, som sedan ställdes ut på parkleken för samråd under två veckors tid. Utifrån de synpunkter som kom in har förvaltningen reviderat förslaget och förankrat ändringarna med förslagsställaren. Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade efter detta att godkänna stadsdelens förslag till kompletteringar av skatepar ken. Västerholmsstråket är en yta på parkmark som stadsdelsförvaltningen och trafikkontoret är i full gång med att anlägga en spontanidrottsplats på. I in ledningsskedet samarbetade stadsdelsförvaltningen med en student som kontaktade barn och ungdomar på Västerholmsskolan och två fritidsverksamheter. Barnen fick då uttrycka sina önskemål om platsen. Den arkitektbyrå som anlitats har sedan utifrån önskemålen arbetat fram ett förslag till aktivitetsy ta. I samband med Skärholmsloppet anordnades ett samråd utomhus. Planen för platsen presenterades och representanter för projektet fanns på plats för att ta emot synpunkter och svara på frågor. Som en 184 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Emmy Martinsson, utredare, [email protected] Sara Heppling-Trygg, samhällsplanerare, [email protected] Verksamhetsområde: Stadsutveckling, mark- och parkfrågor avslutande del av samrådet genomfördes även ett mobilt samråd, då förslaget ställdes ut i skyltform på platsen. Skärholmens Puckelbollplan är belägen i början av Västerholmsstråket. Samråd hölls med ungdo mar i samarbete med stadsdelens fritidsverksamhet. Inför anläggandet av Skärholmens puckelbollplan åkte ungdomar och projektledning ner till Malmö för att besöka bollplanen där. Ekholmsparken är en parklek. Platsen där Fla mingoparken är anlagd var tidigare en plats som uppfattades som otrygg. För Flamingoparken och Ekholmsparken hölls gemensamma samråd inför ombyggnationen 2011. Delar av Ekholmsskolans personal, elevrådet, parklekens personal samt bo ende hos Stockholmshem deltog i separata samråd. På mötena användes kartor där markeringar gjordes över vad som var viktigt att bevara och vad de ville komplettera med. Vi har under de senaste åren provat olika sorters samråd. Ibland har vi fått bra respons, ibland min dre bra. Värt att tänka på och utveckla är hur intres set för att påverka kan vidareutvecklas och ”hållas kvar” under hela processen, och efteråt. Sundbyberg – Rissnedialogen Sammanfattning Vi ställde frågan ”Hur kan Rissne bli bättre för dig? Fick in 1130 förslag på sju veckor. Resultatet? Ett 10-punktsprogram som nu genomförs. Kontaktperson: Filippa Palmgren, projektledare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.sundbyberg.se/rissnedialogen Under våren 2014 genomfördes en medborgardialog i Rissne med syftet att göra Rissne till en bättre och tryggare plats att bo och vistas på. De som bor, ar betar eller regelbundet vistas i ett område är de som kan området bäst, därför ställde vi frågan ”Hur kan Rissne bli bättre för dig?” till dem. Uppdraget att genomföra en medborgardialog kom från kommunstyrelsen. Ramarna var att bo ende och andra verksamma i området så som före tagen, fastighetsägarna, närpolisen och andra lokala aktörer skulle involveras. I stadsdelen skulle det skapas förutsättningar för en god livsmiljö där del aktighet och inflytande, barns och ungas uppväxt villkor, förutsättningar för fysiska aktiviterer och trygghet är angelägna frågor. För att väcka engagemang och få en lyckad dialog var det viktigt att projektet blev synligt. Vi ville att alla berörda skulle få kännedom om dialogen. Affi scher sattes upp i alla trappuppgångar och vi gjorde utskick till alla hushåll. Vi hade annonser i lokaltid ningen och annonserade på stadens webplats samt delade ut flygblad vid tunnelbanan. Under sju veckor samlade vi in förslag med olika metoder t.ex. kunde man lämna förslag genom sms eller formulär på hemsidan. Vi hade också pekskär mar utplacerade i stadshusets reception och på en stor arbetsplats. Vi arrangerade också två öppna di alogmöten och två workshops på fritidsgården och en i skolan. De flesta förslag och den mest givande delen av projektet var dock när anställda och förtro endevalda stod på Rissne torg och mötte människor i farten. Vi ställde upp ett tält vid tunnelbaneupp gången på torget vid tre olika tillfällen, där bjöd vi på Verksamhetsområde: Stadsdelsutveckling kaffe och samlade in förslag från dem som vanligtvis inte kommer på dialogmöten. Under insamlingsperioden fick vi in 1130 konkre ta förslag från över 750 personer. Utifrån alla förslag togs ett 10-punktsprogram fram. Alla åtgärder skul le genomföras under 2014. 10-punktsprogrammet presenterades på Rissne torg i april och staden bjöd på fika, ballonger, ansiktsmålning m.m. Den lokala basketföreningen ordnade aktiviteter. En folder med de tio punkterna och ett stort tack för allt enga gemang skickades också ut till alla hushåll i Rissne. Efter fastställandet av 10-punktsprogrammet tog genomförandet av åtgärderna vid. Bland annat an ställdes en ny fritidsledare och en utredning påbör jades om fritidsgården skulle kunna flytta till bättre lokaler. En gångväg breddades, en fotbollsplan fick belysning, hemköp förlängde sina öppettider och en grillplats och en basketplan byggdes bl.a. Rissnedialogen har visat att det under en relativt kort och begränsad tid och med relativt små medel är möjligt att lyssna in medborgarnas idéer och om sätta dem i konkreta resultat. Det var enkelt att del ta och det var en framgångsfaktor för detta projekt. Rissnedialogen blev ett positivt projekt för Rissne som förhoppningsvis inte bara märks här och nu utan som flera kan ha glädje av under lång tid. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 185 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Säffle – Centrumutveckling Sammanfattning I Säffle är alla överens om att stadskärnan behöver förbättras för att stärka mysighetskänslan och öka motivationen för invånare och besökare att ”vistas på stan”. Ett förslag togs fram i perioden 2005–2007, men förslaget var ej förankrat bland medborgarna och mötte stort motstånd. 2013 beslutades det därför att ta fram ett nytt för slag genom invånardialog. Responsen var god och upphandling för genomförande pågår i dessa dagar. Beskrivning Vi är i Säffle relativt ovana att jobba strukturerat med invånardialog så processen präglades delvis av att vi ”hittar på under resans gång”, men resultatet blev inte så illa ändå. Den politiska förankringen innan invånardialo gen inleddes var relativt svag. En del av insamlings arbetet gjordes ändå av politiska ledamöter, men tjänstemännen stod för merparten. Här finns helt klart förbättringspotential. Nivån på invånardialog var insamling av åsikter, presentation av förslag och en andra möjlighet för att tycka till. Rent praktiskt så togs en karta fram med avgräns ningar för det aktuella området som man fick tycka till om och kommunens invånare med flera gavs ett antal möjligheter att lämna in sina förslag på för bättringar. Det var fysiska möten på staden, besök på skolor mm, Facebook, webb, artiklar i lokaltid ningen och nyhetsbrev hem i postlådan. Centrala grupper så som handlare och fastighetsägare fick in bjudningar till egna möten för att tycka till. 186 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Daniel Olsson, centrumutvecklare, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://saffle.se/sv/boende-miljo/aktuellaplaner/medborgardialog-centrum/ Verksamhetsområde: Stadsplanering, centrumutveckling. Det fanns tre kategorier för förslag: Estetisk mil jö, funktion (lekplats, scen mm) eller aktivitet (typ av evenemang mm). Vi fick in ett stort antal förslag som av kommunens tjänstemän kokades ned till i underkant av 200 unika förslag. De insamlade förslagen lämnades över till en landskapsarkitekt som tog fram skisser på bakgrund av förslagen. Skisserna presenterades åter för med borgarna på webb, Facebook och genom nyhetsbrev till alla hushåll och fick många positiva återkopp lingar. Just nu pågår upphandling för att genomföra de tre första skisserna. Finansiering fanns delvis innan eftersom en miljon kronor hade satts av för centru mutveckling per år de nästa tre åren. Just genomförandet känns som en kritisk punkt och är just nu en stressfaktor. Vi återkommer med mer när vi har kommit längre. Täby – Medborgardialog om Centralparken Sammanfattning Utveckling av Centralparken Beskrivning 2013 genomfördes en medborgardialog om Central parken som är en av Täbys största och mest välsköt ta parker. 1000 enkäter delades ut till hushåll runt om parken, 50 procent till boende i flerfamiljshus och 50 procent till boende i villor och radhus. I en käterna fanns frågor om hur medborgarna använder parken och om vad de tyckte saknades eller kunde bli bättre. På baksidan fanns en karta där det gick att peka ut specifika platser med önskemål eller förslag. Svarsfrekvensen blev ca 25 procent. 7 st förskolor medverkade också via enkäter. Ett par tjänstemän besökte parken vid ett par tillfällen för att prata med närboende. Det genomfördes också ett informa tionsmöte i en skola i närheten där förslagsskissen visades upp. Ca 20 medborgare deltog. Kontaktperson: Håkan Blanck, parkchef, [email protected] Verksamhetsområde: Parker Enkäten gick också att svara på via ett formulär på webbplatsen. Via webbplatsen, skyltar i parken samt artiklar i lokaltidningen och kommunens medborgartidning informerades medborgarna om parkupprustningen och uppmanades till att medverka i dialogen. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 187 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Täby – Plats att växa – Barnkartor i GIS Sammanfattning ”Plats att växa” har som mål att lyfta barn och ungas tankar och synpunkter angående utemiljön i Täby. Beskrivning 2008 påbörjades projektet ”Plats att växa” för att få kunskap om hur barn och ungdomar använder och upplever Täbys utemiljöer. I undersökningen del tog över 600 barn och unga . Arbetet har lett fram till digitala kartor som utgör viktiga underlag i Tä bys stadsplanering. Projektet drevs av kommunen tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Projektets mål >>Att göra barn och ungas röster hörda i stadsplane ringen i Täby. >>Att samla resultaten till ett planerarvänligt verktyg för alla dem som planerar och utformar kommunens allmänna platser och utemiljöer. >>Att få fram konkreta markeringar, om vilka plat ser och stråk utomhus i Täby som barn och unga använder samt på vilket sätt. >>Att få fram gemensamma nämnare för vad barn och ungdomar tycker är bra eller dåligt i sin när miljö i Täby. >>Att utifrån barnens svar kunna dra slutsatser kring vilka platser och kvaliteter i kommunen som bör skyddas och bevaras eller förändras och utvecklas. Metoden byggde på en dataenkät där eleverna mar kerade svaren på en digital karta. Eleverna arbetade vid en dator tillsammans med en handledare. De svarade på frågor om hur de använder och upplever utemiljöerna genom att markera platser och vägar på kartan. Handledarna förklarade ritverktygen och förtydligade frågorna. Eleverna fick välja frågor och hur uttömmande de ville svara. Till varje fråga hade eleverna möjlighet att lämna en skriftlig kom mentar. Frågor ställdes också om var de brukade gå på vintern. Frågan om vad som kan uppfattas som 188 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Håkan Blanck, parkchef, [email protected] Webbadress där mer information finns: Taby.se, sök på barnkartor. Verksamhetsområde: Gata och park otäckt eller farligt förtydligades med att de även fick markera sådant som de upplevde som problem på andra sätt, ex slitage, tråkigt etc. För att de skulle hinna börja tänka på platser de använder gjordes en förberedande övning med eleverna i årskurs 5. Någ ra dagar innan datorintervjun besökte två handle dare klassen och hjälpte dem att rita varsin ”mental stadskarta” över Täby. Mentala kartor visar inte hur det konkret ser ut på en plats. De visar hur platsen uppfattas – de visar platsen barnen har i minnet. Med de äldre eleverna gjordes en kortare introduk tion för klassen i samband med dataintervjuerna. Projektet kan ses som ett försök att nyansera bil den av hur barn och unga använder och värderar Täbys utemiljöer. GIS-intervjuerna har bekräftat utemiljöernas stora betydelse för barn och ungdo mar. I brytningen mellan barn och vuxen blir valet av hur man använder utemiljön en del i skapandet av den egna personen. Därför behövs olika platser för olika personer och olika tillfällen. Projektet har bidragit till att ge en bild av Täby som barn och unga upplever det idag. Genom elevernas medverkan kan insatserna riktas bättre när kommunen ska utveck las. Projektet bekräftade att barn och ungdomars särskilda kunskap är ett stöd i planeringen. Deras medverkan är också en del i att ge dem en plats i de batten om staden och öva dem i att bli framtidens aktiva samhällsmedborgare. Täby – Utveckling av galoppfältet Sammanfattning Medborgardialog om galoppfältet i Täby. Medbor gardialog om galoppfältet med hjälp av kvalitativa och kvantitativa metoder. Närmare 3000 medver kade. Beskrivning Galoppfältet är ett av Täbys fyra stora utvecklings områden. Täby galopp som bedriver verksamhet där idag ska flytta och det möjliggör att 6000 nya bostä der kan byggas på platsen. Medborgarna bjöds in genom både kvalitativa och kvantitativa metoder, med hjälp av en så kallad dia logtrappa. De kunde välja på vilket sätt de ville delta, antingen genom att besvara några få frågor i digitala enkäter eller genom mer omfattande dialogmöten. Inbjudningar gjordes via lokaltidningen, på webben och anslagstavlor och genom riktade utskick till oli ka intressegrupper som närboende, gymnasieung domar, Naturskyddsförening, Villaägarförening, Hembygdsförening och företagare. Vi genomförde ”dialogevenemang” i Täby centrum för att enga gera personer som befann sig där. Tryckta enkäter fanns på olika platser i kommunen, bland annat på galoppfältet, på biblioteken, på seniorcenter och an dra platser där människor vistas. Utgångspunkten för dialogerna var strukturpla nen för området. Medborgarna fick bland annat svara på övergripande frågor om Täbys styrkor och svagheter, vad de anser saknas i kommunen idag, men också mer detaljerade frågor kring galoppfäl tets utveckling. På dialogmötena fick deltagarna samarbeta i en arbetsbok kring olika frågeställning ar. De fick tillsammans prioritera vilka områden och frågor de ansåg vara viktigast. Utvärderingen av mö tena visade att majoriteten var mycket nöjda med mötesformen. Närmare 3000 personer deltog och vi lyckade engagera både yngre och äldre personer. De Kontaktperson: Malin Enmark, kommunikationsstrateg, [email protected] Kristina Eineborg kommunikations- och näringslivschef, [email protected] Webbadress där mer information finns: Taby.se/galoppfaltetdialog Verksamhetsområde: Områdesutveckling, stadsplanering yngre personerna deltog främst i de digitala dialo gerna. På de öppna dialogmötena var det mestadels äldre personer som kom. Syftet med dialogen var att stärka den demokra tiska processen och ta tillvara medborgarnas syn punkter för att skapa en så bra stadsdel som möjligt. Målen med projektet var att skapa delaktighet kring galoppfältsprojektet, ytterligare skapa kunskap om planprojektet. öka förståelsen för komplexiteten i stora stadsutvecklingsprojekt samt ökad intern för ståelse för medborgardialog som metod. De olika metoderna attraherade olika målgrup per. Med hjälp av de digitala enkäterna var det be tydligt lättare att nå yngre människor. När vi stod i Täby centrum och bad folk besvara den digitala en käten fick vi ett stort gensvar från alla målgrupper. De fysiska dialogmötena hade en högre medelålder, vilket också brukar vara ett mönster på ”klassiska” samrådsmöten. Ett dialogprojekt av den här omfattningen kräver omfattande resurser, både finansiella och personel la samt är tidskrävande. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 189 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Upplands Väsby – Programsamråd Väsby Entré Sammanfattning Programsamrådet för förslag till planprogram på gick 10 februari–5 maj 2014 och visades på Väsby Direkt och biblioteket. Inlämnande av synpunkter kunde göras i kommunhusentrén och biblioteket samt på webben. Beskrivning Planprogrammet har sin utgångspunkt i den strate giska kommunplanen 2005–2020 och området har tidigare varit föremål för flera utredningar, skisser och arkitekttävlingar (Europan). Ett planprogram för stationsområdet togs fram 2007, som delvis har förverkligats på den östra sidan av järnvägen i de taljplanerna för kv. Messingen 1 och 2. Det nu aktu ella planprogrammet är tänkt att ersätta planpro grammet från 2007. Syftet med ett planprogram är att bredda kom munens beslutsunderlag, förbättra kunnandet på en över gripande nivå och underlätta kommande planarbete. Planprogrammet ska i grova drag redo visa utgångspunkter och mål för planen. Genom en bred dialog ska alla berörda få möjligheter till insyn och påverkan innan kommunens ställningstagande är klara. Planprogrammet klargör förutsättningarna samt anger mål och riktlinjer för hur stationsområdet kan utvecklas till Väsby Entré, en levande stadsdel med bostäder, service och verksamheter och väl utveck lade kommunikationer. Under 2010–2012 hölls ett antal medborgardia logmöten. Syftet var att bredda kommunens kun skapsunderlag och att ge medborgarna insyn och möjlighet att påverka projektet. Antal deltagare på dessa dialoger var totalt ca 200 personer. 190 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Johannes Wikman, kommunikationsdirektör, [email protected] Webbadress där mer information finns: upplandsvasby.se/vasbyentre Verksamhetsområde: Stadsutveckling, Återkoppling 2012 Informationsmöte i Messingen. En lägesrapport för projektet Väsby Entré/Stationsområdet samt resul tatet av det tidigare dialogarbetet presenterades. Zaha Hadid Architects konstnärliga bearbetning av utvalda delar av Väsby Entré/Stationsområdet visa des. Ett 50-tal personer fanns på plats för att lyssna och ställa frågor. Mötet direktsändes även på kom munens hemsida med möjlighet att ställa frågor di rekt. Vad händer nu? Alla inkomna synpunkter har sammanställts i en samrådsredogörelse och redovisas för kommun styrelsen. Kontoret för samhällsbyggnad har ta git ställning till synpunkterna och om förslaget till planprogram behöver bearbetas. Därefter har kom munstyrelsen godkänt planprogrammet och bygget är i gång. Upplands Väsby – Dialog om Väsby sjöstad Sammanfattning Väsby sjöstad Hur skapar vi en hållbar stadsdel nära Mälaren? Beskrivning Väsby sjöstad har mött kritik då flera invånare be farar att projektet ska göra intrång i skogen och skada andra naturvärden i området. För att skapa konstruktiva diskussioner kring formandet av den nya stadsdelen valde vi bland annat att genomföra en Community Planning hösten 2011. Invånarna kom med mängder av användbara synpunkter och bra idéer vilket har resulterat i en helt ny vision för Väsby sjöstad. Under de kommande 20 åren beräknas kommu nens befolkning öka med minst 20 000 invånare. För att tillfredsställa behovet av bostäder planerar kommunen att bygga ett flertal nya bostadsområ den, bland annat Väsby sjöstad vid Mälaren. Vi har tidigare testat flera olika dialogformer av seende Väsby sjöstad. För att få mer konstruktiva diskussioner kring formandet av den nya stadsdelen valde vi att genomföra en Community Planning den 7 och 8 oktober 2011. Totalt deltog över 120 perso ner. Diskussionerna leddes av arkitekter och experter på hållbar stadsutveckling. Första dagen genomför des praktisk planering av Väsby sjöstad, där man bland annat diskuterade transporter samt natur och rekreation. Grupperna åkte även ut på platsbesök till det berörda området. Dagen avslutades med en föreläsning av Joachim Eble, en av världens främsta arkitekter inom hållbar utveckling. Andra dagens workshops behandlade till största del kommunens utveckling ur ett större perspektiv. Man diskuterade Kontaktperson: Johannes Wikman, kommunikationsdirektör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.upplandsvasby.se/dialog Verksamhetsområde: Ortsutveckling, prioritering hur man vill att kommunen ska utvecklas och var man ska bygga. Deltagarna hade även möjlighet att delta i en skogsrundtur för att en få en bättre inblick i vilka naturområden som skulle komma att påver kas av Väsby sjöstad. Efter de praktiska planeringsdagarna arbetade experterna vidare i fem dagar med de synpunkter och idéer som inkommit för att forma dem till en vision för Väsby sjöstad. Medborgarnas synpunkter resulterade i att det planerade exploateringsområ det har fått en smalare struktur, att en del av utveck lingsområdet flyttas från skogen till norr om Sättra samt att en undersökning ska inledas för att se om det nuvarande naturreservatet kan flyttas för att öka ytan med skyddad skog. Den fördjupade över siktsplanen för Väsby sjöstad ställdes ut enligt PBL i början av 2013 under fyra månader. Resultatet av ut ställningen blev det som Väsbyborna folkomröstade om i samband med kommunvalet 2014. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 191 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Upplands Väsby – Torget du bestämmer Sammanfattning Målet var att göra ungdomar delaktiga i utforman det av ett tillfälligt torg i samband med utvecklingen Fyrklövern, en central stadsdel i Väsby. Kontaktperson: Inger Cronlund, kvalitetschef, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.upplandsvasby.se/dialog Vi vill ta tillvara ungdomarnas tankar och idéer för utvecklingen av Fyrklövern, men även att stimulera till dialog med alla besökare på torget. Fokus har alltså varit att skapa arenor för dialog kring utveck lingen av vår stadsmiljö. Projektet kopplas till de pågående medborgardia logerna – Ung i Väsby och Väsby Labs. Väsby Labs är en ny arbetsmodell som aktivt uppmuntrar nya konstellationer och som samlar intressenter med en bred förankring. Genom processen skapas dia log mellan utomstående och befintliga intressenter. Modellen används för utvecklingen av Fyrklövern. Ung i Väsby användes som forum för dialogen om medborgarbudget. Ung i Väsby har ordnats i kom munen sedan 2003 där ungdomar bjuds in för att diskutera och påverka sin kommun. Detta år anpas sades upplägget till medborgarbudget och Väsby Labs. Samtliga ungdomar i Väsbys skolor, årskurs 6–9, bjöds in att delta. Ungdomarnas uppgift var att ta fram förslag på vad de ville skulle finnas på Torget under sommaren 2013 med en budget på 200 000 kronor utifrån följande kriterier: mötesplats för alla, uppmuntra spontana aktiviteter, locka besökare till torget och förslagen ska vara möjliga att permanenta. 130 ungdomar deltog och delades in i cirka 20 grup per. Till stöd för ungdomarna engagerades cirka 30 elever från Forsbergs grafiska skola. Under work shopen kom cirka 20 olika förslag på aktiviteter fram. Eftersom flera av förslagen var samma t.ex. utomhusbio och park blev det slutligen nio röst ningsbara förslag; Utomhusgym, Parkour, Skate boardpark, Hinderbana, Sommarfest, Park, Battle ground, Internet mötesplats, Utomhusbio. Utifrån de förslag som togs fram under workshopen fick en representant för varje grupp vid ett senare till fälle visualisera förslaget med hjälp av eleverna från Forsbergs skola. Förslagen presenterades sedan på 192 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Platsutveckling, prioritering kommunens webbplats, kommunens Facebook-sida samt på affischer i Butiken för Väsby Labs (Väsby Labs utställningsyta i Väsby centrum). Verktyg som användes för röstning var webb (hemsida och Facebook) och röstsedlar. Röstningen via hemsidan och med röstsedlar i Butiken fungera de bra och hade största andelen röstande. Däremot var det ytterst få som röstade via Facebook. Totalt röstade 1 137 personer, cirka 2,7 procent av befolk ningen. Parkour och utomhusbion fick flest röster där parkourbanan vann med liten marginal. En framgångsfaktor för projektet var att samla ungdomar vid ett tillfälle för dialog, vilket skapade stort engagemang bland deltagarna. Av erfarenhet vet vi att det är svårt att samla många ungdomar vid flera olika tillfällen. En annan framgångsfaktor var samarbetet med Forsbergs elever som stimulerade till kreativitet. Positiva erfarenheter, bred samverkan mellan olika verksamheter har varit en styrka, ungdomar nas vilja att engagera sig under workshopen, arbetet inom projektet har fördelats på många olika perso ner, snabb process. Prova-på-aktiviteter med par kourproffs har bidragit till att parkourbanan har va rit välbesökt under sommaren och efter sommaren har initiativ tagits av föräldrar som startat tränings möjligheter inomhus vintertid för barnen. Utvecklingsmöjligheter är ett webbaserat verktyg för omröstningen, större engagemang t.ex. lobbying bland initiativtagarna av de röstningsbara försla gen, metoder för högre röstdeltagande. Upplands Väsby – Suseboparken Sammanfattning Medborgardialog om Väsbys nya stadspark. Beskrivning ”Stadsparken – ditt bidrag till ett bättre Väsby” är kommunens andra medborgarbudget. Syftet med projektet var att stärka demokratin genom att skapa dialog och öka medborgarnas möjlighet att delta i beslutsfattandet i kommunen. Projektet avgränsa des till ett geografiskt område i centrala Upplands Väsby, Suseboparken. 2 miljoner kronor finns av satta till parkens förnyelse varav en miljon förfogas i medborgarbudgeten. Målet är att utforma en park för alla generationer. Genom olika dialogaktiviteter har det varit viktigt att fånga röster från medborgare i olika åldrar, då Väsbys nya stadspark ska vara en in bjudande plats för alla. I juni 2014 påbörjades marknadsföringen av projektet med annonser, affischer, information på hemsidan och artiklar i lokaltidningen. Under au gusti 2014 bjöd Upplands Väsby vid tre tillfällen in Väsbyborna till dialog för att samla in förslag. Lör dag den 23 augusti ordnas en picknick i parken där medborgarna fick lämna in förslag om parken, prata med tjänstemän samt bygga sin egen drömpark med hjälp av en karta och magneter. I slutet av augusti genomfördes ytterligare två dialoger inne i Väsby centrum. Mellan 11–31 augusti var det även möjligt för invånarna att lämna in förslag via kommunens hemsida samt att bygga en drömpark med hjälp av ett webbverktyg. Utöver dessa medborgardialoger så gavs även riktade dialoger till deltagare i verk samheter som ligger i angränsning till parken; en ungdomsverksamhet och kyrkans verksamhet för missbrukare. Även elever i grundskolan som lig ger granne med parken fick lämna sina synpunkter. Sammanlagt deltog ca 230 personer i dialogerna. Under september månad träffades en förslagspa nel för att gå igenom samtliga inkomna förslag. För slagspanelens uppgift var att forma om de inkomna förslagen till en handfull röstningsbara förslag. Pa nelen bestod av fyra tjänstemän från olika enheter Kontaktperson: Karin Holmlund, budgetchef, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.upplandsvasby.se/dialog Verksamhetsområde: Ortsutveckling, prioritering och tre invånare med olika bakgrund avseende kön, ålder, bostadsområde och hur länge de bott i kom munen. Förslagspanelen träffades vid tre tillfällen, och tjänstemännen träffades vid ytterligare ett till fälle. Vid genomgång av förslagen fann panelen att många förslag liknade varandra och ett stort antal önskemål om vad som ska finnas i parken återkom i samtliga parkförslag. De skillnader som kunde urskiljas i förslagen fick utgöra de röstningsbara förslagen och resultatet blev tre förslag med olika profil. Dessa var Sinnenas park, Hälsans park och Kreativa parken. De tre förslagen presenterades för invånarna den 13:e oktober genom en invigning vid kommunhusets entré. Mellan den 13–26 oktober pågick sedan en röstning mellan förslagen. I röst ningen fick alla Väsbys invånare delta. Röstningen skedde digitalt på kommunens hemsida, manuellt i kommunhusets entré och i Messingen. Totalt deltog 412 personer i röstningen om parken. Det vinnande förslaget blev Hälsans park. Förslaget fick totalt 168 röster, vilket motsvarar 41 procent. Den 15 december 2014 informerades fullmäktige om resultatet av röstningen och man beslutade att Hälsan park ska genomföras. Därefter har arbetet med planering och genomförandet tagit vid och invigning av parken beräknas vara klar sommaren 2015. En utvärdering av projektet kommer att redo visas under våren 2015. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 193 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Upplands Väsby – Nya bostäder i Prästgårdsmarken Sammanfattning Syftet var att pröva möjligheten till lägre bostadsbe byggelse på delar av de idag obebyggda ängarna norr och söder om det stora skogspartiet inom Präst gårdsmarken. Kontaktperson: Johannes Wikman, kommunikationsdirektör, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.upplandsvasby.se/dialog I februari 2013 genomfördes ett dialogmöte i försko lan Ringblomman. Alla boende inom området Älar vägen/Älvsundavägen/Järnvägen hade inbjudits till mötet. Ett 70-tal personer deltog i arbetet att redo visa på kartor och flygbilder hur områdets används idag. Syftet var att pröva möjligheten till lägre bo stadsbebyggelse på delar av de idag obebyggda äng arna norr och söder om det stora skogspartiet inom Prästgårdsmarken. Möjligheten till en ny gruppbo stad (LSS-boende) som ersättning för de befintliga gruppbostäderna (på Paradisvägen och Allhelgona vägen) ska också undersökas. En arkeologisk utred ning har genomförts för att klargöra omfattningen av fornlämningarna som finns där och hur de påver kar möjligheten att bygga på ängarna. Ett nytt dialogmöte hölls i Messingen i april 2014 med ett 30-tal deltagare. Enkla flygperspektiv på skisser för ny bostadsbebyggelse presenterades lik som alternativa trafiklösningar för området. 194 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Ortsutveckling, prioritering Ett 70-tal personer i blandade åldrar deltog på dialogmötet i februari 2013. Mötet gav arbetsgrup pen ökade kunskaper om hur de boende använder området idag och vad de uppskattar mest. Ett 30-tal personer deltog på det uppföljande dialogmötet i april 2014. Under sommaren och hösten har arbetet med detaljplanen gått vidare och Väsbyhems parkering vid Prästgårdsallén har lagts in i uppdraget likaså en upprustning av området mellan förskolan Stallet och Eds prästgård. Byggnadsnämnden ska fatta be slut om samråd. Upplands Väsby – Medborgardialog om hjorthägn Sammanfattning För att undersöka de närboendes inställning till att låta hjortar beta på fornlämningsområdet i Brunnby Vik hölls en dialog under maj 2014. Beskrivning Genom att låta hjortar beta av marken som har in slag av fornlämningar och gammal betesmark så hålls platsen öppen och tillgänglig. De närboende bjöds in till ett möte med kommu nekolog Rickard Sandström och stadsträdgårds mästare Nils Odén som berättade om planerna och samtalade med besökarna och svarade på frågor. Under dialogen kom flera frågor om hägnet och ge nom handuppräckning beslutades att gå vidare med planerna om hjorthägn i Brunnby Vik. De inbjudna besökarna var väldigt positiva till planerna på ett hjorthägnet i närområdet. Eftersom politikerna och de närboende var posi tiva till hjorthägnet beslutade tjänstemännen att gå Kontaktperson: Johannes Wikman, kommunikationsdirektör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.upplandsvasby.se/dialog Verksamhetsområde: Ortsutveckling, prioritering vidare med planerna genom att söka tillstånd hos Länsstyrelsen. Just nu inväntas länsstyrelsens till stånd. Om ansökan godkänns kan hjortarna vara på plats i sitt nya hägn våren 2015. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 195 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Varberg – Stadsutveckling Sammanfattning Varberg har under 2014 genomfört en medborgardi alog om vilka värden invånare och besökare tycker är viktiga i kommande stadsutveckling. Beskrivning Varberg står inför ett spännande stadsutvecklings projekt som innebär att staden ska växa mot havet. Järnvägsspåren ska förläggas i tunnel under staden, industrihamnen ska flyttas och en ny modern och effektiv hamn ska byggas. På den mark som frigörs ska sedan en helt ny stadsdel byggas. Varberg har slagit fast sin vision mot 2025, där det framgår att kommunen ska verka för ökad delaktighet. Ett av syftena med medborgardialogen har varit att säker ställa att Varberg stärker inflytande och förankring i samhällsbyggnadsprocessen. Men lika viktigt har det varit att väcka nyfikenhet, inspirera och ta reda på hur både invånare, besökare och anställda i Var berg och dess bolag ser på stadsutvecklingen. Denna inledande dialog har genomförts i ett tidigt skede av stadsutvecklingsprocessen och är den första av flera dialoger som kommer att hållas inför och under ti den som den nya stadsdelen tar form. Fokus i dialogen 2014 har legat på vardagsliv och aktiviteter. Dialogen har handlat om identitet, vär den och användning, med särskilt fokus på den nya stadsdel som ska byggas. Dialogprocessen inleddes med en intensiv dialogvecka i maj. Dialog fördes internt med kommunfullmäktige, kommunstyrel sen och representanter från kommunens bolag och förvaltningar. I den externa dialogen genomfördes sju workshoppar med öppen anmälan och sju work shoppar med personer från särskilt inbjudna mål grupper. De särskilt inbjudna deltagarna represen terade grupper som vi bedömt som lätta att missa i ett dialogarbete, men viktiga att lyssna på. Under dialogveckan genomfördes även dialogbesök i fem högstadie- och gymnasieskolor där elever bjöds in till ett ”digitalt samtal” via en mentometermetod. Vid tre tillfällen anordnades också öppna dialog verkstäder. Två av dem i samband med evenemang på stan. Parallellt med dessa insatser och under hela sommaren fanns det möjlighet att göra inlägg i dia 196 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Annika Kallebäck, kommunikationsansvarig, [email protected] Emelie Göransson, projektsamordnare, [email protected] Webbadress där mer information finns: varberg.se/medborgardialog Verksamhetsområde: Stadsutveckling logen via medborgardialogens egen Facebook-sida, via e-post eller genom att skriva eller rita förslag och tankar på ett ”vykort från framtiden”. Mer än 900 samtal har förts. Vi har fått in runt 350 framtidsvykort och kommentarer via e-post och dialogens Facebook-sida och fler än 1 300 personer har engagerat sig i en namntävling för den nya stads delen. Allt detta material har analyserats och sam manställts i en rapport. Resultatet som presenteras i rapporten sammanfattas i ett antal utmaningar och tre tydliga målbilder som tillsammans beskriver dialogdeltagarnas förhoppningar på utvecklingen av den nya stadsdelen. Nu ska resultatet från dialo gen bakas ihop med de tekniska förutsättningarna för den nya stadsdelen. Därefter ska det hela mynna ut i ett inriktningsförslag för området, och detta ska sedan kommunfullmäktige fatta beslut om. För att genomföra ett dialogprojekt av den här storleken krävs en omfattande arbetsinsats internt, även om delar av arbetet läggs på konsulter. Den verksamhet som ansvarar för genomförandet måste vara förberedd på denna stora arbetsbelastning. Redan innan man planerar en dialoginsats är det viktigt att ha en plan för hur syfte, process och resul tat ska förankras och genomföras. Att göra fler invol verade i arbetet med att planera och genomföra dia logen underlättar implementeringen av resultatet. Värmdö – Spelet om Gustavsberg Sammanfattning Spelet om Gustavsberg genomfördes i form av ett Future City Game där aktörer från olika sektorer tillsammans tog fram idéer och konkreta förslag. Beskrivning Spelet om Gustavsberg genomfördes den 4–5 maj 2013. Syftet var att engagera medborgare i Värmdö kommun att tänka nytt och komma med idéer och förslag på hur Gustavsbergs centrum och idrottspar ken kan bli mer attraktivt. Spelet om Gustavsberg genomfördes i form av ett Future City Game. För att hitta lösningar på utmaningar i urbana områden har British Council utformat ett spel vid namn Future City Game, ett spel utformat som en kreativ idéverk stad. Spelet har spelats över 200 gånger i 70 städer i femton länder i Europa. I Sverige har ett tiotal spel genomförts. Syftet med Future City Games är att aktörer från olika sektorer, som har ett intresse av ett område ska utvecklas, tillsammans ska kunna ta fram idéer och utveckla konkreta förslag som förbättrar området. Kontaktperson: Megha Huber, Webbadress där mer information finns: www.varmdo.se Verksamhetsområde: Samhällsutveckling Deltog som spelare gjorde ett 20-tal boende i Värmdö samt en handfull studenter med inrikt ning mot hållbar stadsutveckling. Förutom spelarna medverkade ett tiotal personer som experter, inspi ratörer och observatörer. Experterna var tjänste personer från kommunen, inspiratörerna var lokala profiler och observatörerna var inbjudna lokalpoli tiker som också fick rösta på förslagen. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 197 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Värmdö – Grönstrukturplan Sammanfattning I dialogen som genomfördes med boende i Gustavs berg fick kommunen ta del av de boendes syn på och användning av grönområden i tätorten. Både posi tiva och negativa aspekter framkom, liksom flera förslag till förbättringar. Kontaktperson: Megha Huber, Beskrivning Verksamhetsområde: Grönstrukturplan Samhällsbyggnadskontoret fick 2012 uppdraget att ta fram en grönstrukturplan för tätorten Gus tavsberg. Dialogen som genomfördes med boende i Gustavsberg handlade mycket hur man använder grönområden och vad de betyder för de boende. Deltagarna indelades i små grupper där diskussion om grönstruktur fördes. I slutet av dialogen presen terades samtliga gruppers förslag på prioriteringar. Värmdö kommun har länge arbetat med gröna kilar för att värna biologisk mångfald. Deltagarna betonade vikten av att behålla och utveckla gröny tor och natur. Presentationerna antecknades ned på plats och kunde sedan vävas in de förslag och åtgär der som finns i grönstrukturplanen. De syns i form av en swotanalys i planen. Några av de saker som lyf tes av mötesdeltagarna var: >>Utveckla den gröna ”ring” som omsluter tätorten och förbättra stigar och tillgängligheten. >>Börja med stadsodling, underlätta för boende i Gustavsberg att odla. 198 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Webbadress där mer information finns: www.varmdo.se >>Planera och gestalta ett tryggare centrumstråk. >>Ett enigt kommunfullmäktige beslutade att anta grönstrukturplanen. Att underlaget tagits fram i dialog med boende innebär att grönstruktur planen tidigt blev brett förankrad. Konkret har grönstrukturplanen utmynnat i upp drag att: >>Ta fram förslag till ekområden lämpliga för bio topskydd på kommunalt ägd mark. >>Skapa skötselplaner för naturområden i Gus tavsberg som är intressanta för rekreation och biologisk mångfald. Västerås – Designdialog 2013 Sammanfattning En tidig och bred dialog kring Kopparlundens fram tid genomfördes som en del i arbetet med ett plan program. Kontaktperson: Ingrid Legrell Crona, planarkitekt, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: Sammanfattningen av dialogprojektet finns på www.vasteras.se Kommunstyrelsen har gett byggnadsnämnden i uppdrag att arbeta fram ett planprogram för att ut veckla Kopparlunden till en attraktiv stadsdel i cen trala Västerås. Vid val av metod fastnade vi för metoden Design dialog anpassad till stadsbyggnadssammanhang, en metod som används då man vill involvera många i tidigt skede. Det är en strukturerad process med ett tydligt syfte, innehåll och förväntat resultat i varje steg. Dialogen för Kopparlunden genomfördes som en serie workshops där olika aktiviteter för att bygga kunskap och utveckla idéer ingick. Processledande arkitekter ansvarade för att processen drevs framåt och tog fram olika framtidsbilder/skissförslag med utgångspunkt från idéerna som kom fram i work shopsarbetet. Målet med dialogprocessen för Kop parlunden var att nå fram till en stadsbyggnadsvi sion som tillsammans med andra utredningar utgör underlag till planprogrammet för Kopparlunden. I dialogen deltog fastighetsägare, företagare, hög skolestudenter, föreningsrepresentanter, tjänste män och andra intresserade västeråsare. Inbjudan skedde via annons i lokalpressen, affischer i om rådet, riktade mailutskick till fastighetsägare, för eningar etc samt genom personliga kontakter. Tre workshops genomfördes på kvällstid i en lokal i om rådet. Totalt deltog ett åttiotal personer vid något eller samtliga workshopstillfällen. Vi såg gärna att man var med vid samtliga workshops, men det var inget krav. Antalet närvarande vid varje möte var mellan drygt 30 och närmare 60 personer. Det var ungefär lika många kvinnor och män som deltog och de var från olika åldersgrupper, med viss underre presentation av yngre personer. Arbetssättet uppskattades av deltagarna, som med stort engagemang deltog i workshopsarbetet. Verksamhetsområde: Stadsbyggnad Ett särskilt bildprotokoll upprättades efter varje workshop. Detta delgavs deltagarna via mail och pu blicerades också på stadens webbplats. En samman fattning av resultatet presenterades i en särskild rapport. Många av förslagen som kom fram under visionsarbetet återfinns i förslaget till planprogram, som var utsänt för samråd under sommaren 2014. Målet är att Kopparlunden ska bli en blandad och levande stadsdel med bostäder, service, arbetsplat ser och plats för möten och aktiviteter. Omvand lingen av det tidigare slutna industriområdet till en stadsdel påbörjades i mitten av 1990-talet. Idag finns här närmare 200 företag, bland annat med in riktning IT och konsultverksamhet, men också kul tur och föreningsverksamhet. Idag är stängsel och grindar borta, men fortfarande är området till störs ta delen befolkat av verksamhetsutövarna i områ det. Trots att området ligger centralt i Västerås rör sig inte västeråsarna i allmänhet i eller till området. Detta återspeglas i deltagarlistan vid workshopsen. Många av de som kom hade en anknytning till om rådet idag eller genom tidigare verksamhet, vilket påverkade deras idéer och förslag. Förhoppningen var att öka kunskapen och kännedomen om områ det även bland andra, men för detta hade andra ak tiviteter krävts. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 199 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Västerås – Ny vägsträckning Sammanfattning En tidig och bred dialog genomfördes som en del i arbetet med ett planprogram för en ny vägsträck ning. Kontaktperson: Åsa Rudhage, planarkitekt, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.vasteras.se 2013 påbörjades arbetet med att ta fram ett planpro gram, där syftet var att utreda flera möjliga alterna tiv för en ny vägsträckning utanför Västerås tätort. Planprogrammet skulle sedan ta ställning till vilket vägalternativ som var det mest lämpliga att gå vidare med i en kommande detaljplan. Planområdet ligger nära Mälaren, ca 1,5 mil syd ost om Västerås tätort, och består av ca 400 fastig heter. Fritidshusbebyggelsen är under omvandling och i området finns både enskilda, kommunala och statliga vägar samt flera intressanta besöksmål för bl.a. turism. Vägfrågan hade varit omdebatterad under ett par års tid och många olika åsikter fanns om var den nya vägen skulle placeras. Därför bestämdes tidigt i processen att någon form av dialog skulle ske med boende och föreningar i området. ”Standardförfa randet”, dvs. att komma och presentera en färdig lösning, kändes svårframkomlig. En enkel kom munikationsplan togs fram för hela projektet där viktiga informationsfrågor identifierades. Tidigt i planprocessen hölls ett informationsmöte för all mänheten. Intresset var stort och fler än 200 per soner deltog. En referensgrupp med representanter från olika vägsamfällighetsföreningar samt ett par enskilda fastighetsägare bildades. Från kommunens håll deltog ett flertal tjänstemän. Gruppen träffades vid flera tillfällen under en tremånadersperiod. På ett av mötena hölls en work shop som gav referensgruppen tillfälle att identifiera hur man använder och rör sig i landskapet idag och hur det värderas ur ett brukarperspektiv, en så kal� lad sociotopanalys. En sådan analys är en avgörande 200 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Samhällsplanering faktor för vilket utrymme för förändringar man kan förvänta sig och ökar förståelsen för vad som sker i landskapet, hur området används och vilken utveck lingspotential som finns. Resultatet sammanställ des på en karta och underlaget har sedan använts i planprogrammet för beskrivning av området och även påverkat utformningen av vägalternativen. Engagemanget hos deltagarna var stort och ar betsformen positivt uppskattad. Deltagarna tog med sig frågor hem till sin respektive förening och återkopplade till referensgruppen. Några av fören ingarna hade årsmöten under tiden arbetet pågick och fattade då formella beslut om sina synpunkter. De synpunkter som referensgruppen har fram fört har arbetats in i planprogrammet, vilket visade sig tydligt i samrådsskedet. Nästan 100 yttranden lämnades in, varav ca 70 yttranden kom från privata fastighetsägare i området. Av dem höll ca 80 procent med om det alternativ som förordades i program met. Samfällighetsföreningar, som tillsammans re presenterade ca 200 fastighetsägare i området, höll också med om det alternativ som förordades i pro grammet. Förhoppningen är nu att det tidiga dialogarbetet och förankringen hos de boende i området kan leda till en smidigare detaljplaneprocess. Västerås – Utformning av området runt tåg och busstationen i Västerås Sammanfattning Under hösten 2012 ville vi få in västeråsarnas syn punkter på det förslag som vi tagit fram om hur om rådet runt tåg- och busstationen ska byggas om och användas. Kontaktperson : Maria Maandi Wallin, kommunikatör, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://projekt3b.se/om-projektet/sam rad-2012/ Målet med kampanjen var att göra västeråsarna medvetna om att en förändring var på gång samti digt som vi ville få in synpunkter och idéer. Parollen för den här samrådskampanjen var ”vi ska vara där folk är”. Vi ställde upp vårt informationsmaterial, dels på Stora torget mitt i stan, dels i en galleria. Vi valde att göra detta mitt på dagen två lördagar. Vi delade också ut kaffe och informationsmaterial till tågpendlare några vardagsmorgnar. I området runt tågstationen är det idag mest öde ytor och gamla in dustribyggnader – där satte vi upp stora skyltar som visade hur det skulle kunna se ut på just den platsen där skylten stod. För att försöka nå ungdomar producerade vi en kort reklamfilm som visades på stadens biograf. Vi hade även klassiska informationsträffar på bib liotek och skolor. Till en informationsträff som hölls i hörsalen i konstmuseet – en anpassad lokal för per soner med nedsatt hörsel – höll vi ett ”anpassat fo rum”. Till det forumet hade vi hyrt in en teckentolk och anpassat presentationerna. Verksamhetsområde: Stadsbyggnad Allt informationsmaterial från kaffemuggar till skyltar hänvisade med hjälp av en QR-kod till en en kel mobilanpassad hemsida, där man kunde fördju pa sig i fler bilder och texter och där man även kunde skicka in sin idé eller synpunkt. Vi fick in 164 synpunkter eller idéer från invå narna och den här peppande kommentaren från en person på Facebook: ”Jag tycker att hela er insats på fb bjuder in till en gagemang! Tack för ett bra dialoginitiativ!” När samrådskampanjen var över satte vi upp skyl tar vid tåg- och busstationen med några av synpunk terna vi fått in samtidigt som vi tackade för engage manget. Detta gjordes även på facebook, vasteras.se samt på projekt3b.se. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 201 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Örebro – Medborgarbudget med barn och unga Sammanfattning Medborgarbudget i Örebro handlar om två saker, att överlåta till medborgarna att ta fram och besluta om användningen av avsatta medel samt ett sätt att sprida kunskap om den demokratiska beslutspro cessen. Beskrivning Örebro började redan under 2007 se över möjlighe ten att involvera medborgarna i budgetprocessen. I budget 2008 fanns följande text med: ”Former för en medborgardialog kring investeringsbudgeten undersöks.” Tre projekt för medborgarbudget har genomförts, samtliga med målgruppen barn och unga. Medborgarbudget tema trafik och miljö Första medborgarbudgeten genomfördes i Örebro 2009. Tre gymnasieklasser förfogade över 250 000 kronor ur investeringsbudgeten. Cirka 80 elever deltog. Utgångsläget för denna första omgång var att pröva metoden. Detta inkluderade att ta ställning till var i budgetprocessen medborgarna skulle kom ma in och vad medborgarna skulle få bestämma om. Eleverna fick ta fram förslag om miljö och tra fik. Tjänstemän hjälpte eleverna med prisuppgifter samt att hålla dem inom ramen för miljö och trafik. Förslagen handlade om allt från nya cykelbanor, digitala trafikinformationsskyltar till volleybollpla ner. På en gemensam träff fick eleverna presentera sina förslag och genom omröstning valdes ett av för slagen, upprustning av ett fritidsområde. Investe ringen verkställdes samma år och eleverna bakom förslaget deltog på invigningen av badet. Medborgarbudget tema Svartån Andra medborgarbudgeten genomfördes i Örebro 2010. Fyra gymnasieklasser förfogade över 500 000 kronor ur investeringsbudgeten. Cirka 100 elever deltog. Temat för medborgarbudgeten var Svartån och med följande kriterier: förbättra tillgänglighe ten och framkomligheten till eller vid ån, utveckla någon upplevelse längs med ån eller förbättra baddricksvattenkvalitén. Eleverna fick arbeta fram 202 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Julia Runesson, planerare, [email protected] Verksamhetsområde: Stadsutveckling olika förslag med stöd av tjänstemän. Förslagen handlade om allt från renare vatten, upprustning av fritidsområden, förbättrad framkomlighet till ett trädäck. På en gemensam träff fick eleverna presen tera sina förslag och genom en omröstning valdes förslaget att bygga ett trädäck i Svartån, centralt be lägen i Stadsparken. Eleverna som tog fram försla get involverades i genomförandet av förslaget. Medborgarbudget tema spontanidrottsplats Tredje medborgarbudgeten genomfördes i Örebro 2014. Två grundskolor och ungdomar från en fri tidsgård förfogade över 800 000 kronor ur investe ringsbudgeten. Cirka 150 elever deltog. Denna gång hade ett bostadsområde valts ut och deltagarna fick arbeta med frågeställningar som handlade om vad som skulle kunna göra platsen bättre och hur blir det en plats för både flickor och pojkar. Deltagarna var eniga om att man vill ha en spontanidrottsplats med konstgräs för fotboll och basket. Utöver själva spontanidrottsplatsen så framförde de att platsen behöver bra belysning, bänkar för åskådare och viss röjning av buskage så att platsen blir mer öppen. In vesteringen kommer att genomföras under 2015. Tjänstemän, lärarna och elever har tillsammans format upplägget. Ett ledord i den processen har varit enkelhet. Viktigt med tydliga spelregler och att alla har känt till sin roll. Deltagarna har genom projektet fått kunskap om kommunens budgetar bete och en förståelse för vilka resurser som krävs för att göra investeringar. Vi som kommun tar med oss framgångsfaktorn att medborgardialog ska vara på riktigt och viktigt och det ger ett faktiskt resultat. Örebro – Platsen för en inomhusfotbollsplan Sammanfattning Politiskt beslut har fattats att förlägga en inomhus fotbollshall i utkanten av ett av Örebros miljonpro gramområden. Kontaktperson: Ulf Nykvist, planstrateg, [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: Detaljplan Det finns ett förslag på var fotbollsplanen ska ligga men politiken vill få reda på vilka synpunkter som finns från medborgarna och hur man reagerar på förslaget. Hur betydelsefull är skogen? Vad tycker man om den nuvarande idrottsplatsen? Vad tycker man om att förlägga fotbollshallen hit? Målgruppen för dialogen var närboende till de taljplaneområdet där fotbollshallen inryms. Inbju dan delades ut till 5 200 hushåll. Vid den första medborgardialogen inbjöds det till ett stormöte med geografisk begränsad målgrupp för att få reaktioner på förslaget. ”Worldcafé” runda bords diskussioner med en karta som utgångspunkt där politikerna fångade upp allt som sas runt bordet. Tre huvudfrågor diskuterades runt borden efter en viss angiven tid kunde man byta bord och ta ställ ning till en annan frågeställning. Till mötet kom ett 100-tal personer, de flesta från villaområdet som an gränsade till skogen, men även barn och ungdomar från fritidsgården som särskilt bjudits in. Ett ytterligare möte genomfördes eftersom mil jökonsekvenserna för skogen blev alltför stora och medborgardialogen visade att skogen var mycket värdefull för medborgarna så lades förslaget ner. Det andra mötet som genomfördes var ett rent informa tionsmöte då beslut tagits om plats och utformning. Vid det andra informationsmötet deltog endast ett 20 tal personer. Vid de första dialogtillfället fick de som önskade lämna sin e-postadress och till dem skickades sam manställning på synpunkterna ut. Information la des ut på hemsidan vid båda tillfällena. Utifrån miljökonsekvensbeskrivningen så pe kade den på stora biologiska värden. Medborgarna var tydliga med att området var värdefullare än man trott från politiskt håll, både vad gäller fritid och re kreation. Bulleraspekterna kom också fram tydligt. Resultatet blev att politiken lyssnade in synpunk terna som medborgarna hade och det kom fram ett annat förslag till placering. Mindre lyckat var att det blev två frågor i en i den första dialogen, dels hur fotbollshallens funktion skulle vara och placeringen. Internt inom politiken var man inte överens då var det bra att få frågan prövad hos medborgarna. Formen för dialogen var konstruktiv att få höra di rekt ifrån medborgare av olika ålder, kön och intres se. Det var ett problem att det blev lång tid mellan första stormötet och nästa. Lärdomar är att det är viktigt formulera syftet till sammans med politiken. Noggrann planering krävs. Kommunikationsplanen är ett stort stöd i arbetet.Det behövs mod – att bjuda in 5 200 hushåll. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 203 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Örebro – Utveckling av järnvägsområdet Sammanfattning Vi bjuder in örebroarna att lämna idéer och förslag på hur området, och framför allt Resecentrum och Södra station, kan utvecklas. Projektets vision lyder så här: Järnvägen är en pulsåder genom en levande stad. Örebros västra och östra del binds samman och stadskärnan utökas med nya mötesplatser. Ett nytt resecentrum fung erar som en attraktiv och tillgänglig bytespunkt och mötesplats. Entréerna till Örebro från norr och sö der är inbjudande för örebroare och besökare på väg och järnväg. Kontaktperson: Anita Iversen, planstrateg och projektledare, [email protected] Webbadress där mer information finns: ww.orebro.se/jarnvagsomradet Verksamhetsområde: Dialog, fördjupad översiktsplan Del 1 Genom webb och utställning har synpunkter tagits emot. Attitydundersökning WSP, genomfördes där 800 personer intervjuades. Synpunkter från teck enspråksanvändande ungdomar, IT-gymnasiet och fjärdeklassare samlades in. Ett öppet möte genom fördes. Del 2 innebär att vi visar uppskattning och återkopplar det vi fick in under steg 1. När vi kommunicerar ska vi fokusera på människor, möten, hållbart resande och en attraktiv stad. Detta görs synligt genom bildval och genom formulering ar i texter. Vi delar in intressenterna som vi vill kommuni cera med i grupper: >>Resenären, via tåg och buss, >>Företagaren, >>Örebroaren, >>Andra intressenter som behöver information. Under samrådet ordnades flera aktiviteter för att väcka intresse och skapa engagemang bland all 204 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige mänheten. På fem tunnlar i järnvägsområdet fanns banderoller som uppmanade folk att tycka till om planförslaget på kampanjwebbplats. I varuhuset Krämaren fanns en fysisk utställning av planförsla get från 10 december till 24 januari med bilder och en modell över järnvägsområdet. Det ordnades ett öppet möte i utställningslokalen. Mötet besöktes av ett 30-tal personer. Ett samrådsmöte med fastighetsägare, City Öre bro och representanter från Trafikverket, Region förbundet, och Landstinget genomfördes. Totalt deltog 33 personer. Det har inkommit 132 idéer och förslag via fysisk brevlåda i utställningslokalen samt 90 inkomna idé er och förslag till den digitala funktionsbrevlådan. Våra erfarenheter är att öppna möten ger få del tagare, bättre med riktade möten. När det gäller Ve porna så behövdes större teckensnitt, större format och kortare budskap. Exponeringen blev inte som planerat med anledning av att vi inte fick tillstånd från Trafikverket att fästa på tunnlarna. Ingen ru tinbeskrivning fanns framtagen för vem/vilka man ska vända sig till kring tillstånd/ansökan. Örebro – Delaktighet och inflytande på detaljplanen Sammanfattning Dialog för att lyssna in medborgarna i Ekeby-Almby Beskrivning Politiken hade ifrågasatt ett första samrådsförslag på planen då det visade sig i samrådssvaren att det var delade meningar och även arga synpunkter hos medborgarna. Stor upprördhet fanns hos de boende. Syftet nu var lyssna in medborgarna, ta till sig deras åsikter och göra ändringar i förslaget. Syftet var att skapa delaktighet dels på planförsla get och dess omfattning. Vidare att reda ut en befint lig trafiksituation, då detta blev viktigt för att kunna skapa förtroende mellan kommunens företrädare och medborgare. Målgruppen var representanter från kända aktiva föreningar, samfälligheter och förskola, skola. Flera möten hölls med målgruppen och där både tjänste män och politiker deltog. Mötena var välplanerade och oftast delades gruppen upp och fick svara på olika eller samma frågor på blädderblocksblad som sedan delgavs hela gruppen. Återkoppling gjordes under tre tillfällen och där emellan hade detaljplanehandläggaren kontakt med olika föreningsrepresentanter via telefon och e-post. Det var inte helt enkelt då de var änsligare att stå för en åsikt inför grannar på ett möte, än att framföra den i efterhand till handläggare, speciellt om åsikten handlade om trovärdighet eller var mot satt. Synpunkter från föreningsrepresentanter samla des in. Nytt förslag innebar att de flesta ståndpunk terna kunde tillgodoses. Förslaget tillskott av bostä der minskades att bara omfatta ytor som deltagande medborgare kunde acceptera. Ett lyckat resultat för alla inblandade parter. Kontaktperson: Gustav Nilsson, detaljplanehandläggare, [email protected] Verksamhetsområde: Samhällsplanering Det som var framgångsrikt ur ett medborgarper spektiv var att man varit delaktig och medverkat till att skapa underlag för framtida utbyggnad av sin närmiljö. Insikt att man faktiskt är med och påver kar men att man också ibland måste jämka ihop olika intressen medborgarna emellan. Mindre lyckat var utbyggnad av VA-nätet och bredband kan bli något fördröjd, ett överklagande av planen kan fördröja utbyggnaden ytterligare. Ur ett politikerperspektiv så tar den nya planen på ett helt annat sätt hänsyn till områdets kvalitéer. Ett konstruktivt och accep terande förslag togs fram trots en dålig start. Med borgarna uttryckte tydligt på det sist hållna mötet att man upplevt att deras argument och ståndpunk ter tagits tillvara och på allvar. Det spända och från början upprörda läget var ibland svårt att bemästra, det är mindre lyckat att gå ut i en dialog i ett sent läge. Då många synpunkter kom fram som gällde natu rens och djurens bevarande och påverkan vid en ut byggnad av nya tomter deltog kommunbiologen vid ett tillfälle och för att lyssna till, förklara och bemöta frågorna. Medborgarna fick också en redovisning av vilka möjliga och tänkta naturskyddsåtgärder som kan genomföras. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 205 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Örebro – Investeringar i tre parker Sammanfattning Målet var att ta fram ett förslag på investering som tydligt visar vilka förbättringsåtgärder som ska gö ras i parken med så stor hänsyn taget som möjligt till det som kommit fram i medborgardialogen. Beskrivning Politikerna ville fånga in synpunkter från ett avgrän sat område kring parkerna till de hushållen gjordes ett utskick. I ett fall skickades brev ut i de två andra delades frågeformulär ut av en lokal idrottsförening. Utskicket innehöll ett frågeformulär och en karta, där man kunde skriva ner sina synpunkter. Runt om i de tre parkerna sattes det också upp skyltar, mel lan 20–30, som uppmanade att tycka till på webben. I två av parkerna kunde också medborgarna lämna in frågeformulären i en brevlåda som fanns placerad vid en mataffär nära parken. Utskick gick också till närliggande förskolor, fritidshemmen och skolor. På en förskola och en skola deltog tekniska nämndens politiker i verksamheten för att lyssna av framförallt barnens men också personalens synpunkter. Större föreningar som den Syrianska föreningen kontakta des och lämnade in sina synpunkter. Här deltog ock så politiker från den parlamentariska gruppen på ett möte där föreningen framförde sina synpunkter. För att fånga in alla synpunkter gjordes ett utskick till samtliga ca 1600 hushåll i närområdet vilket om fattade ca 4000 medborgare. I en av parkerna fanns inbjudan till ett återkopplingsmöte med då utskick et gick ut. I två av dialogerna inkom lika många svar på web ben som inlämnade svar i affärerna. Det innebar att mellan 4–8 procent av de närboende lämnade in synpunkter. Återkoppling av inkomna synpunkter har skett via e-post till de som lämnat sin adress. De inkomna svaren på webben visade att kvinnorna var i majoritet och i medelåldern. Majoriteten av de män som sände in svar var något yngre eller äldre. På återkopplingsmötet där ett partytält fanns uppsla 206 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Kajsa Bodén, planerare, [email protected] Verksamhetsområde: Park get i Tegnérlunden presenterades det färdiga försla get på kartor och man fick här åter igen komma med synpunkter. Ett 60-tal medborgare i olika åldrar och kön kom och besökte tältet. Reaktionerna från med borgarna var överlag mycket positiva då man såg att en del av de förbättringsåtgärder man föreslagit fanns med i förslaget. Inbjudan till ett möte gällande en av parkerna gav tyvärr inga synpunkter på förslaget då ingen kände sig manad att delta. Detta visar att om man ger möj lighet till att lämna synpunkter på annat sätt så är möten inte så attraktiva. I en av parkerna besökte politiker och tjänstemän familjecentralen men det visade sig att det var en miljö som var svår att föra en dialog i. Positivare var då erfarenheterna av att stå på ett närliggande torg inom bostadsområdet och tillfråga förbipasserande. Det uppskattades också att det var politiker man mötte. Kostnaderna för utskick till närboende kan bli ganska hög, bättre då att ge ett mindre bidrag till en förening som är verksam i om rådet. För det krävs framförhållning och gärna några kontrollpunkter så man får bekräftat att utdelning en har skett. Att ha utsedda parlamentariska grupper i nämn derna är en stor fördel för medborgardialogen. Planering av praktiska detaljer kräver längre fram förhållning än man kan föreställa sig för att det ska fungera som det är tänkt. Örebro – Microparker Sammanfattning Två nya microparker skapas i Örebro tillsammans med medborgarna. Beskrivning Målet att tillämpa medborgardialog i samband med uppförandet av två små parker i centrala Örebro har rätt och slätt varit att så långt som möjligt väva in medborgarnas egna önskemål i utformningen av de två parkerna. Genom att för respektive plats ta fram två alter nativa gestaltningsmöjligheter så gav vi utrymme för medborgarna att utse sin favorit. På respektive plats ställdes planritningar, bilder och text ut på skyltar samtidigt som man inbjöds till röstning och tyckande på kommunens hemsida. Röstformuläret låg ut från mitten av mars till mitten av april 2014. Drygt 270 personer gav sin röst varav ca hälften också motiverade och kommenterade sitt val. Röstningen gav ett tydligt resultat med en majo ritet på dryga 80 procent för det vinnande förslaget. Nu pågår projektering där hänsyn tas även till en skilda detaljer gällande bland annat material, som framkom i kommentarerna. Den främsta lärdomen är att det var ett sannolikt bra grepp att ställa upp alternativa, konkreta lös ningar som grund för medborgarnas röster. Kontaktperson: Erik Käll, landskapsarkitekt, [email protected] Verksamhetsområde: Stadsförnyelse, park Korta fakta från webbenkäten Av de som lämnade in synpunkter så var 67 procent kvinnor och 33 procent män. Åldersfördelningen var: under 18 Kvinnor Män 4% 8% 19–30 år 26 % 27% 31–40 år 18 % 20% 41–50 år 23 % 13 % 51–60 år 16 % 18 % över 60 år 12 % 12 % Exempel kommentarer >>”Vågad är välkomnande och är även en bra kon trast till allt annat rektangulärt i staden.” >>”Trevligt inslag med stolarna och fiffig lösning med belysningen.” >>” … Gummiasfalt tilltalar mig.” >>” Varför gummiasfalt? Natursten är bättre” >>” Vackert. Öppet ger mer integration mellan äldre och yngre, ser så väldigt fint ut på bild.” Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 207 Kapitel 8. Dialog om stadsutveckling Östersund – Barn och Unga i samhällsplaneringen Sammanfattning Planering av ett nytt småhusområde där barns syn punkter har utgjort en del av underlaget. Barnens synpunkter har sedan sammanställts i en barnkon sekvensanalys. Beskrivning Målet har varit att bli bättre på att samarbeta med barn och unga och utveckla metoder för hur de kan involveras i samhällsplaneringen och att vi ska få bättre detaljplaner med ett bredare innehåll med fler aspekter på planering och byggande. Barnen har fått peka ut vilka områden som ska undantas från bebyggelse och vilka områden som är mindre värdefulla, samt vad som behövs i ett nytt bostadsområde för att barn skall trivas. Barnen har involverats med olika lekar/aktiviteter/arbetsupp gifter. Barnen har arbetat med flygbilder och kartor för redovisning synpunkterna. De har ritat, målat och byggt modeller. För de mindre barnen har trygg hetsaspekten varit viktig. Barnen har fått besök från kommunen och Trafikverket som berättat om pro jektet. Barnen har fått komma på studiebesök till Rådhuset och tittat på kartor och modeller samt fått möjlighet att ställa frågor om samhällsplanering. Pedagogerna har ansvarat för den pedagogiska de len och arbetat med projektet i olika undervisnings former. Arbetet med barnen har resulterat i kar tor, modeller, tankar och berättelser från barnen. Gruppintervjuer har också genomförts. Resultatet visar hur barnen använder området idag och vik tiga platser för dem. Barnens tankar och idéer har redovisats för 60 politiker, planerare och represen tanter från olika myndigheter, samt lika många för äldrar. Barnen har även redovisat sitt arbete för öv riga skolbarn och lärare på skolan. Kommunen har träffat barnen och berättat hur vi tagit tillvara deras åsikter. Barnen fick sedan möjlighet att tycka till om kommunens planförslag under samrådsprocessen både via brev en egen exklusiv inloggning till kom munens hemsida. Barnen känner att de har blivit 208 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Carina Andersson, planingenjör, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.ostersund.se/boleva/planering projektochutveckling/detaljochoversiktspla ner/barnochungaisamhallsplaneringen.4.b0 dabad141b6aeaf102d96.html http://www.trafikverket.se/Foretag/Plane ra-och-utreda/Samhallsplanering/Tatort/ Barn-och-unga-i-samhallsplaneringen/ Verksamhetsområde: Fysisk planering lyssnade till. Genom att delta i ett verkligt projekt så höjdes motivationen i skolan och barnen visade ett större intresse för skolarbetet. Lärandet inriktades mot problemlösning och ett undersökande arbete och barnen fick lära sig mer om hur man samarbetar och att man måste lyssna på varandra. Pedagogerna har fått möjlighet att jobba mer ämnesövergripan de. Föräldrar har reagerat positivt på barnens delta gande i projektet. Det är viktigt att kommunen själv kommer till skolan och presenterar uppgiften. Det är viktigt så att barnen förstår att det är på riktigt. Att bjuda in barnen till kommunen blev en lyckad start på projektet. Barnen tyckte att de fick se myck et intressant och det gav dem inspiration och idéer inför projektet. Det är viktigt att ta kontakt med rektorn i god tid – helst en termin innan. Det är vik tigt med återkoppling till barnen och då måste man träffa barnen personligen för att få deras spontana svar på vad de tycker. Det får inte bli långa uppehåll i projektet mellan informationsinsamling/redovis ning/återkoppling. Då hinner intresset hos barnen svalna. KAP IT EL 9 Orts- och landsbygdsutveckling Flera kommuner arbetar särskilt med orts- och landsbygdsutveckling. Det handlar om att hitta nya vägar och metoder för att göra medborgarna delaktiga och ge möjlighet till med skapande för en positiv utveckling. Att genomföra analyser, finna och lyfta fram de värden som finns är centralt i arbetet med att utveckla landsbygden. De exempel som återfinns under detta kapitel visar just på detta. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 209 Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling Enköping – Ortsanalyser Sammanfattning Under åren 2014–2015 arbetar Enköpings med framtagandet av ortsanalyser för kommunens sex mindre orter. Ortsanalysarbetet är en del i kommu nens framtida arbetsmetod för rullande översikts planering. Beskrivning I ortsanalysarbetet vill kommunen föra en aktiv dialog med invånarna i mindre orter för att få ett grepp och sammanhållen syn på ortens förutsätt ningar och utveckling. Ortsanalyserna är ett doku ment som beskriver orternas karaktär och identitet utifrån bland annat historia, fysiska strukturer och folkliv. Den innehåller även en nulägesbeskrivning. Det har bjudits in till dialogmötet via kommunens webbplats, i tidningsannonser, på affischer runt om i kommunen samt genom utskick till samtliga adres ser inom ett upptagningsområde. Processen från det att teknikförvaltningen fick i uppdrag att bedriva ortsanalysarbetet har bland an nat inneburit bildande av en projektledning, bildan det av en styrgrupp, bildandet av en arbetsgrupp av tjänstemän samt bildandet av en politisk styrgrupp/ referensgrupp. Då tidplanen för ortsanalysarbetet är kort inne bär det aktivt arbete på tre månader per ort. Proces sen för arbetet innebär först att komma i kontakt med aktiva invånare på bygden. Dessa får sedan ingå i en så kallad referensgrupp vars uppgift är att hjälpa till att hitta viktiga nyckelpersoner, marknadsföra dialogmötet samt att ha möjlighet att diskutera vik tiga frågor i en mindre grupp. Dialogmötet bedrivs genom ett antal workshops med olika tema; en orts identitet/karaktär, styrkor och svagheter samt fram tidsfrågor (bostäder, service och fritid, näringsliv och turism samt kollektivtrafik och vägnät). 210 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Anna Hallberg, strategisk samhällsplanerare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.enkoping.se/ortsanalys Verksamhetsområde: Samhällsplanering Efter dialogmötet återkopplas materialet från dialogmötet till deltagarna genom utskick av mö tesanteckningar. Ett utkast av ortsanalysen skickas sedan ut på korrekturrunda där deltagarna får möj lighet att komma med synpunkter. Ortsanalysen presenteras sedan för kommunfull mäktige. Processen tar dock inte slut där utan sedan ska arbetet implementeras i hela kommunen och ortsanalyserna ska ligga till grund för kommunens prioriteringar och fysiska planering. Enköpings kommun har hittills kommit halvvägs i ortsanalysarbetet. Tre dialogmöten har genom förts i Örsundsbro, Skolsta och Hummelsta där 130, 65 respektive 55 personer har deltagit. För tillfället pågår framtagandet av ett utkast till ortsanalys för Hummelsta som sedan ska ut på korrekturrunda. Som ovan nämnts har dialogen skett i form av workshops. Detta har upplevts som lyckat då kom munens representanter inte ska vara de som står och pratar om hur det är att bo och leva på en viss ort. Kommunens långa processer med politik och budget är inte kommuninvånarna alltid helt med vetna om därför är det viktigt att återkoppla och visa medborgarna resultat för att förvärva det förtroen det och förväntningarna som en dialog inbjuder till. Kalmar – Utvecklingsdialoger Sammanfattning Kalmar kommun arbetar med utvecklingsdialoger som en metod för landsbygdsutveckling. Beskrivning Kalmar har en tydlig målsättning att hela kommu nen ska leva. Sedan 2007 arbetar kommunen aktivt och framgångsrikt med utvecklingsdialoger. Ut vecklingsdialogerna är en del av det landsbygdsut vecklande arbete och syftar till att invånarna aktivt ska delta i utvecklandet av sin ort. Utvecklingsdia loger genomförs i alla större tätorter med undantag från Kalmar stad. Dialogprocessen kan delas in i fyra delar; förbere dande arbete, förbättringsvandring, utvecklingsdia log och uppföljning. Kommunledningskontoret har det övergripande ansvaret för processen medan en förvaltningsöverskridande arbetsgrupp ansvarar för det operativa arbetet. Det förberedande arbetet går ut på att ta fram en ortsbeskrivning. Vi bjöd in med borgare via olika kanaler så som tidningsannons, Facebook, hemsida och lokal affischering. Vi bjöd in Kalmar Läns trafik, Trafikverket, lokala föreningar och press. Vi bokade också lokal och barnvakt. Innan utvecklingsdialogen genomförs en förbätt ringsvandring där tjänstemän besöker orten för att tillsammans med invånarna gå igenom vilka fysiska åtgärder som kan bli bättre på kort och på lång sikt. Vid utvecklingsdialogtillfället presenterar politiker och tjänstemän vilka åtgärder som kommunen ge nomfört eller planerar att genomföra på aktuell ort. En viktig del av dialogen är grupparbetet som går ut på att diskutera lokala förutsättningar för fler invå nare, service, trygghet med mera. Efter utvecklings dialogen går arbetsgruppen igenom de förslag till förbättringar som inkommit, fattar beslut om direk ta åtgärder och dokumenterar och fördelar ansvaret avseende de önskemål som kräver längre planering. Därefter skrivs en sammanställning som skickas ut till alla invånare på orten. Utvecklingsdialogerna har hittills genomförts i två omgångar. Vid varje omgång har kommunen be Kontaktperson: Sofie Nyström, landsbygdsutvecklare, [email protected] Webbadress där mer information finns: Kalmar.se/utvecklingsdialog Verksamhetsområde: Landsbygdsutveckling sökt 11 orter under en tvåårsperiod. Under den se naste dialogprocessen deltog totalt 670 personer i blandade åldrar även om majoriteten har varit äldre. Förutom förslag till förbättringar har dialogarbetet också resulterat i att skapa ett lokalt engagemang. Ett exempel är det byalag som bildades på en av or terna med stöd av organisationen Hela Sverige ska leva. Det är av stor betydelse för dialogens framgång att syftet är tydligt. Ett tydligt syfte underlättar i kom munikationen med medborgarna och undviker fel aktiga förväntningar. Ett tydligt syfte är också viktigt för att veta hur synpunkterna som kommer in ska prioriteras i förhållande till det dagliga arbetet. Att genomföra förbättringsvandringar och utvecklings dialoger kräver både resurser och tid. Framförallt är det arbetet inför dialogen och efterföljande uppfölj ning som är omfattande. Detta arbete är dock av stor betydelse för att processen ska vara trovärdig och ge resultat. I Kalmar är utvecklingsdialogerna en framgångs rik metod för att skapa delaktighet i kommunens ut veckling. Vår uppfattning är att metoden är bra och fungerar väl redan idag men den kan alltid bli bättre. Tillsammans med invånarna kan vi skapa attraktiva boendemiljöer och genom att ta tillvara på det lo kala engagemanget möjliggör vi hållbara och bestå ende förbättringar i hela kommunen. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 211 Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling Kramfors – Attraktiva platser Ullånger Sammanfattning Kramfors kommun har tillsammans med medbor garna i Ullånger arbetat med ortens attraktivitet och själ. Där idéer har blivit verklighet. Kontaktperson: Andreas Gylling, utvecklingssekreterare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.kramfors.se/medborgardialog Under 2013 deltog Kramfors i projektet Attraktiva platser. Projektägare var Akademi Norr. Målet med projektet var att inspirera och ta fram nya metoder för hur attraktiva platser kan skapas. Det långsiktiga målet var att skapa bättre förutsättningar för lokal utveckling. Tätorten Ullånger valdes ut som pilot för projek tet. Ullånger är en av tre tätorter i kommunen som får ta del av de så kallade tätortspengarna. Ortens in vånare är själva med och påverkar hur dessa medel kan användas på bästa sätt. Med detta som bakgrund valdes Ullånger ut som pilot inom projektet Attrak tiva platser. En hörnpelare i projektet var medborgardialogen, vilken bestod av en temadag på skolan i Ullånger, en tätortsvandring, djupintervjuer, landsbygd 2.0 samt en föreläsning/workshop om hur attraktiviteten hos en plats kan ökas. Oavsett vilken metod som an vändes var grunden samma frågeställningar, vilka anpassades till målgruppen för dialogen. Uppläg get av dialogen togs fram i samverkan med medbor garna i Ullånger och utgick från planeringsmetoden Cultural planning. Temadagen på skolan genomför des som heldag med elever från förskola till årskurs 6, som klassvis fick ta fram idéer hur Ullånger kan bli en attraktivare plats att bo och verka på. Det pedago giska materialet och upplägget togs fram i samver kan med skolans personal. Under dagen medverka de även den lokala orienteringsklubben, som hade placerat ut kontroller i Ullånger och de äldre barnen fick använda kartor och samtidigt arbeta med att stärka livsmiljön i den egna tätorten. 212 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Lokal utveckling, fysisk planering Vid tätortsvandringen var det de boende som visade och berättade om sin ort för politiker och tjänstemän. Landsbygd 2.0 kan beskrivas som en gruppintervju där deltagarna arbetar med mentala bilder, framtidsvision och förslag på insatser på den egna orten. För djupintervjuerna handplockades ett antal personer med olika kön, ålder och relation till Ullånger för att ta reda på vad som utgör själen för Ullånger. Workshopen genomfördes med blandad grupp med politiker, tjänstemän och boende/verk samma i Ullånger för att definiera vilken plats som betyder mest för dess själ. Projektet har resulterat i ett underlag till en ut vecklingsplan för Ullånger men också i konkreta insatser under 2013 och 2014. Trafikmiljön har för bättrats vid skolan och en Generationernas park är under utformning. En idé från skolans elever. I par ken finns saker som hör samman med miljön i eller omkring Ullånger. För att uppnå konkreta resultat fanns en budget på 600 000 kronor. Kramfors ska fortsätta dialogen och tillföra nya medel under 2015 för att arbeta vidare. Framgångsfaktorerna för pro jektet i Ullånger kan sammanfattas enligt följande, Sociala kapitalet i Ullånger har stärkts, bättre sam arbetet mellan boende i Ullånger och kommunen och samarbetet inom kommunen. Lindesberg – Lokal utveckling Sammanfattning Vi sätter medborgaren i centrum där summan av de larna tillsammans är större än summan av delarna var för sig. Kontaktperson: Christer Kallin utvecklingssamordnare och Landsbygdsutvecklare, Beskrivning Webbadress där mer information finns: https://lindesbergsbygden.wordpress.com/ och https://www.facebook.com/Lindes bergsbygden Syftet är att stärka strukturen som byggts upp kring landsbygdsutvecklingsfrågorna mellan den kom munala och den lokala nivån. Med detta menas att medborgare, företag etc. från lokala utvecklings planer i funktionella områden får fokus på frågor na till kommunstyrelsen. Här använder vi oss av landsbygdsutvecklaren som coach och stöd för att ta fram lokala utvecklingsplaner, för att planera och presentera olika förslag och åtgärder och att den belyses hos den politiska Beredningsgruppen för lo kalutveckling som tar fram förslag till beslut till KS. Landsbygdsfrågorna får på så vis ett ökat fokus uti från ett helhetsperspektiv där frågor som näringsliv och service kan få en central roll. För att engagemang ska frigöras och processer påbörjas behövs motivation. Därför har man skapat ett ramprogram där man kan söka pengar för att ut veckla sitt närsamhälle. För att söka pengar i detta ramprogram så måste en lokal utvecklingsplan gö ras. Parallellt med den processen genomgår man en starta eget kurs i att söka projekt som bejakar den lokala utvecklingsplanen. Vad behövs för en lokal utvecklingsplan >>Identifiera funktionellt område. >>Beskriv historia, nuläge, föreningsliv, näringsliv, LEA-analys samt övrig statistik. >>Koppla till utvecklingsstrategin, kommunikatio ner, infrastruktur, strandnäraboende, ungdomar, inkludering etc. >>Samla och delge alla i bygden på ett stormöte där föreningar, företag och privatpersoner inbjudes. Visionsplan, behov, stolt över, mindre stolt över samt vidareutveckling. Hur sätter vi det funktio nella området på kartan via en visionär höjd. Verksamhetsområde: Lokal utveckling Starta eget kurs i projektskrivning >>Från idé till verksamhet. >>Projektplan. >>Verksamhetsplan. >>Genomförandeplan. >>Finansieringsplan inklusive drift och hållbarhetskalkyl. >>Söka resurser och behov. >>Skriva ansökan. Beredningsgruppen för lokal utveckling har till uppgift att fungera som smörjmedel för den lokala utvecklingen och försöka hitta synergieffekter mel lan kommunens Utvecklingsstrategi, lokala utveck lingsplaner (LUP) och olika stödformer för lands bygden. Gruppen är beredande kring de medel som finns för landsbygdsutveckling. Ett exempel är Guldsmedshyttan som har gått från en idé på ett av de 20 mötena för framtagandet av den lokala utvecklingsplanen till att skapa en ar betsgrupp som idag skall bygga hus i ett område där ej har byggs på 30 år i kommunen. Vedevåg är ett annat där utgick man från behovet av en affär och har idag både lanthandel och servi cepunkt. Det finns idag ett tiotal aktiva planer där dessa är levande dokument och som har utvecklas olika i sina processer. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 213 Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling Lund – Fokus Dalby Sammanfattning Fokus Dalby genomfördes som ett treårigt dialog projekt i tätorten Dalby som ligger en dryg mil öster om Lund i Lunds kommun. Beskrivning Målet är att marknadsföra Dalby som en framtida attraktiv boendeort. Projektets ledord var långsik tighet, delaktighet och samverkan. Projektet genomfördes med särskild projektbud get av en projektgrupp med stöd av ledningsgrupp och styrgrupp. Dialog och ett kommunikativt ar betssätt var vägledande i Fokus Dalbys arbete. Ett sådant arbetssätt innebär att man omöjligt från bör jan kan slå fast vart processen kommer att leda. Projektledningen arbetade efter följande inriktning >>Identifiera och initiera projekt med utgångspunkt i dalbybornas förslag/önskemål om förändringar/ förbättringar i Dalby. >>Förmedla lokala önskemål och förslag till kom munala nämnder och förvaltningar. >>Hitta och pröva metoder, modeller och arbetssätt som utvecklar Lunds kommuns dialog med sina medborgare. Utgångspunkten var att de bästa marknadsförarna av Dalby är invånarna själva som nöjda och stolta dalbybor. Men vad dalbyborna egentligen tyckte om sitt Dalby visste vi inte med säkerhet. Det tog vi reda på med hjälp av öppna möten, fokusgrupper, enkä ter och Arbetsboken ta reda på detta. Förvaltningarnas chefstjänstemän och förvalt ningschefsgruppen var en viktig resurs för generell återkoppling, avstämning och information liksom den s k förvaltningsresan. En aktivitetsplan som kontinuerligt reviderades gav lednings- och styr grupp en aktuell lägesbeskrivning över projekt, ak tiviteter och initiativ. Fokus Dalbys verksamhet redovisas i en slutrap port under avsnitten; Inledning, Kunskapsinsam ling, Initiativ/Aktiviteter, Kommunikation och marknadsföring, Fortsatt arbete, Utvärderingar och analyser samt Erfarenheter från ett unikt projekt. 214 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Annika André, kommunikatör, Britt Steiner, planeringschef, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.lund.se/fokusdalby Verksamhetsområde: Samhällsutveckling 10 lärdomar av Fokus Dalby 1. Förankringen i lokalsamhället och i den kom munala verksamheten var en framgångsfaktor. 2. Det är viktigt att ha en centralt belägen lokal som är lätt att nå för alla. 3. Det är viktigt med ett helhjärtat politiskt enga gemang. 4. Möt kommuninvånarna där de är, inte där du är. 5. Möt kommuninvånarna när de har tid, inte när du har tid. 6. Variera mötesformerna. 7. Medborgarengagemang kräver en flexibilitet. 8. De som arbetar med medborgardialog behö ver kunna lägga upp sin arbetstid beroende på arbetsuppgifterna, alltså inte ”kontorstid”. 9. Medborgarkontoren skulle kunna spela en mer strategisk roll. 10. Det behövs en central resurs i kommunen som arbetar med medborgardialog och som kan vara ett stöd till kommunens tjänstemän och politi ker. Mora – Landsbygdsutveckling-byarådsmöten Sammanfattning Mora kommun inledde 2007 arbetet med service i Venjan och som utgick ifrån visionen om en långsik tig, ekonomisk, social och ekologisk hållbar service på landsbygden. Beskrivning Projektidén byggde på att Mora kommuns olika förvaltningar inom samhällelig- och kommersiell service skulle samarbeta på ett vidare arbetssätt som innebär att invånarna i Norra Venjan skulle till försäkras en hållbar service till rimliga kostnader. Konceptet spred därefter till övriga byar inom Mora kommun. Arbetet med service- och utvecklingsfrågor i by arna har fortsatt på det sättet att möten hålls i alla kommundelar/byar med en dagordning som omfat tar; ”vad gör byn, vad gör kommunen, hur kan vi till sammans arbeta för byns fortsatta utveckling?” Processen i sig kan beskrivas på följande sätt: vid byutvecklingsmötena deltar kommunalråd, sam hällsplanerare, landsbygdsutvecklare. Vid behov bjuds andra företrädare/tjänstemän från Mora kommun med. Frågor från invånarna tas upp direkt på mötena. I de fall kommunen inte kunde avge svar på plats bad man att få återkomma och tog frågan med hem för besvarande av ansvarig tjänsteman. Ansvariga samhällsplanerare och landsbygdsut vecklare återkopplade sedan till kontaktpersonen för byn alternativt att man bokade ett nytt möte för återkoppling. Det som är ett positivt mervärde i dessa möten är samtalen och informationsutbytet som blir på träf Kontaktperson: Albin Frandsen, samhällsplanerare, [email protected] Webbadress där mer information finns: mora.se/Naringsliv--arbete/Landsbygdsut veckling/Byutveckling-och-service-i-sock nar-och-byar/ Verksamhetsområde: Landsbygdsutveckling farna med byaråden. Politikerna får möjlighet att svara direkt på frågor som invånarna funderar kring. Det som fungerar sämre är när vi som varit ute gör återkopplingen till kollegorna i berörda förvalt ningar där vi har behov av att få hjälp med svar eller stöd kring frågor som vi fått med oss från byn. Be rörda kollegor har ganska sällan förståelse för att de frågeställningar som kommit upp i byn ska anses så viktiga, snarare upplever vi att byns önskemål anses överdrivna eller omöjliga att tillgodose. Kommunens del i landsbygdsutveckling är att skapa förutsättningar för att människor ska kunna bo, arbeta, gå i skola på landsbygden. Politiska beslut ska grunda sig i vetskap om hur situationen är i res pektive kommundel och vilka konsekvenser olika beslut får. Det måste också vara grundregeln för oss tjänstemän i förvaltningarna. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 215 Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling Mora – För-samråd med byamöten för LIS-plan Sammanfattning I arbetet med tematiskt tillägg till översiktsplan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen genomför des möten i sex byar i Mora kommun. Kontaktperson: Frida Petersson, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: Viss information på www.mora.se/lis Eftersom strandskyddet är en fråga som engagerar många valde Mora kommun att genomföra en med borgardialog inför arbetet med att ta fram ett tema tiskt tillägg till översiktsplanen för områden lämp liga för landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Målet med dialogen var både att nå ut med infor mation om strandskyddslagstiftningen och att få in synpunkter önskemål och tankar om vilka områden i kommunen som kunde vara lämpliga eller mindre lämpliga för landsbygdsutveckling. I kommunens inledande arbete pekades sex geo grafiska områden ut som generellt lämpliga för landsbygdsutveckling, baserat på tillgång till servi ce, infrastruktur och kollektivtrafik. Medborgardia logen utgick från dessa områden och det planerades ett möte i varje område, samtliga i byarna utanför centralorten. Mötena organiserades i samarbete mellan kommunens landsbygdsutvecklare och Stadsbyggnadsförvaltningens tjänstemän. Lands bygdsutvecklaren har upparbetade kontakter med byföreningar i de olika byarna och mötena mark nadsfördes därför både genom annonsering i orts tidningarna, lokala annonsblad i byarna samt ge nom ”mun till mun” då kontaktpersoner för byarnas föreningar spred budskapet till andra boende i byn. På alla möten utom ett deltog även något av Moras kommunalråd. På mötena deltog sammanlagt över 200 perso ner, vilket motsvarar ca 1 procent av kommunens befolkning, alla deltagare var dock inte folkbokför da i kommunen. Antalet varierade mellan de olika mötena från drygt 10 personer till ca 70 personer. Deltagarlistor fördes men de anses inte tillförlitliga nog för exakta siffror då alla deltagare inte vill skriva 216 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Samhällsbyggnad, fysisk planering. upp sig. På mötena framkom att det inte fanns någon gemensam syn på strandskydd eller vilka områden som är lämpliga för landsbygdsutveckling. Då mö tena blir stora märks det även att det kan ta emot att tala om sin åsikt när andra redan har yttrat en motstående åsikt. Det var populärt att komma fram efter mötets slut för att få prata med någon av tjäns temännen eller med kommunalrådet. Det blev också tydligt att de som varit på mötena gärna hörde av sig till Stadsbyggnadsförvaltningen senare med sina synpunkter och refererade till mötet. Fler deltagare på mötena har yttrat att mötena var ett bra initiativ från kommunens sida, att komma ut och träffa de som bor i området innan planeringen är klar. Mötena upplevdes fungera bäst för informations spridning och för att väcka frågan. Det ger också en känsla av att bli lyssnad på eftersom man får vara med tidigt i processen. Mötena fungerar sämre för att skapa en diskussion mellan olika åsikter efter som många inte vågar yttra sin åsikt om andra har motsatt åsikt. Många verkade uppleva det som lätt are att prata direkt med en tjänsteman eller politi ker. Av denna anledning valde man att i det formella samrådet även erbjuda ett ”öppet hus” där allmän heten kunde komma och prata med tjänstemän nen om planförslaget utan att behöva sitta i en stor grupp. Det ”öppna huset” var mycket populärt. Tjörn – Tätortstudier Sammanfattning Tjörns Kommun arbetar med samhällsutveckling med hjälp av cultural planning metoden, som bland annat innefattar medborgardialog. Kontaktperson: Magdalena Patriksson, utvecklingsledare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.tjorn.se/kommunpolitik/pro jektochsamverkan/culturalplanning.4.42851 1a912b3e47785e80001272.html Syftet med att använda metoden Cultural planning är att få fler invånare i kommunen och mer demo krati. Metoden går ut på att ta tillvara en plats i ut vecklingsarbetet. Genom att kartlägga dessa kul turella resurser, som är immateriella såväl som materiella, och koppla dessa till utvecklingsarbetet skapas beslut tagna med hänsyn till platsens själ och identitet. På Tjörn har vi arbetat med metoden ge nom workshops med medborgare, webbenkäter för allmänheten, men också genom arbete med mindre, kreativa grupper och intervjuer. Organisationen bakom metoden består av en processgrupp, en för valtningsövergripande processgrupp och en politisk styrgrupp. Det första arbetet som genomfördes på Tjörn med hjälp av Cultural planning metoden var framtagan det av en så kallad tätortsstudie i orten Myggenäs på norra Tjörn. Här hade sedan tidigare ett program tagits fram. I arbetet rådde stor oenighet mellan de boende, beslutande politiker och tjänstemän. Pro grammet som godkändes 2006 föreslog ett mindre antal bostäder och ändå var många medborgare missnöjda. I samband med uppstartandet av en ny detaljplan gjordes i mars 2009 ett omtag. En öppen inbjudan till en workshop i den lokala samlingslokalen gick ut till samtliga medborgare och aktiva föreningar. Del tagare var tjänstemän från samhällsbyggnadsför valtningen, kultur– och fritidsförvaltningen, kon sulter, exploatörer, föreningsrepresentanter och medborgare. Ett hundratal personer, satt i grupper under tre timmar och gick igenom hur man såg på orten idag, vad som borde bevaras samt vad som be hövde utvecklas. Detta skedde genom ett antal frå Verksamhetsområde: Ortsutveckling gor som besvarades enskilt och diskuterades i grupp. Orthofoton med nulägeskartor och önskekartor, där man fick markera vad som fanns idag och vad man önskade sig, togs fram gruppvis. Grupperna gjorde även SWOT-analyser. Slutligen fick deltagarna pla cera ut 300 bostäder, där man kunde välja vilken form av bostäder man tyckte skulle byggas var. Ett liknande arbete genomfördes sedan med den lokala skolans femteklassare. Plankartan som var en del av tätortsstudien följde de synpunkter som framkom i dialogarbetet, medan de synpunkter som inte var rena planfrågor ham nade i en handlingsplan för uppföljning. Arbetet har framför allt resulterat i en enighet kring var man ska bygga och vilken typ av bostäder som bör byggas. Medborgarna och kommunen har även fått en sam syn kring vilka värden på orten man bör bevara och utveckla. Till exempel framkom det med stor tydlig het att man som boende inte vill ha någon byggna tion i den gröna kilarna mellan befintliga bostäder och att man vill ha en satsning på gemensamma ytor såsom lekplatser, promenadvägar med mera. Den antagna tätortsstudien föreslår även mer än fyra gånger så många bostäder som det program som togs fram 2006. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 217 Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling Tjörn – Utvecklingsarbete i Skärhamn Sammanfattning Syftet med medborgardialogerna har varit att ta fram en bild av vad medborgarna önskar för föränd ringar eller uppmärksamma vad som är viktigt att bevara. Beskrivning Under våren 2014 har olika former av medborgardi aloger hållits om Skärhamn. Det har skett i form av workshops med barn, unga och vuxna Skärhamns bor. Detta ska ligga till grund för framtida planer för Skärhamn i sin helhet. Arbetet har utförts med hjälp av en stor workshop med en öppen inbjudan. Här arbetade ett hundratal personer med SWOTanalyser, frågor om platsens identitet, nuläges- och önskekartor med mera. Efter workshopen genom fördes ett arbete med att identifiera Skärhamns själ med cirka tjugo ungdomar och en fritidskonsulent. Även cirka 160 barn från Skärhamns skola har till sammans med sina fritidspedagoger arbetat med Skärhamn nu och i framtiden. Barnen som är mel lan 6–10 år gamla har ett flertal förslag om hur Skär hamn kan bli bättre. Bland annat vill man ha fler och bättre lekplatser eftersom de existerande är i dåligt skick. De önskar ett renare Skärhamn, med fler pap perskorgar och korgar för hundavfall. De vill också ha fler billiga bostäder, för dem som inte hade råd att betala så mycket. De efterfrågar säkra cykelvägar och bättre belysning. Bland annat har de gjort bilder av hur de önskar att Skärhamn ser ut i framtiden och skrivit en saga om hur de önskar att Skärhamn ser ut om tjugo år. De mest återkommande synpunkterna från vux na, ungdomar och barn har sammanfattas i ”Med borgarnas strategier” och en 14-punkts lista sam manfattar de viktigaste utvecklingsfrågorna. Ett exempel på en brist som identifierats under proces 218 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Magdalena Patriksson, utvecklingsledare, [email protected] Tinna Harling, planarkitekt, [email protected] Marie Bergdahl, Processledare, [email protected] Maria Bäckersten, Kultursekreterare, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.tjorn.se/kommunpolitik/pro jektochsamverkan/culturalplanning.4.42851 1a912b3e47785e80001272.html sen är infarterna till Skärhamn som anses mycket viktiga att förbättra. Det är här som besökare för första gången möter vår kommun, men bristerna är enligt de tillfrågade många. Det kan handla om att det är för mycket asfalt, att det är rörigt, fult eller att det inte finns tillräckligt med skyltar eller att dessa inte är uppdaterade. Ett tydligt värde som tas upp av många är de vackra, men svårhittade, utsiktsplat serna. Utsiktsplatsen på Hamneberget i Skärhamn beskrivs av både vuxna och barn som en plats man gärna visar sina besökare. För att tydliggöra hur man tar sig till platsen har fritidsbarnen därför job bat med ett projekt där man målat stenar som tyd liggör hur man når den vackra utsiktsplatsen. Avslutningsvis tar många upp att Tjörnborna är en stor tillgång för samhället. De är engagerade och samarbetar bra! Det är en väldigt bra början på ökat medborgardeltagande där medskapande är en na turlig ingrediens i kommunens utvecklingsarbete. Uppvidinge – Dialog för serviceutveckling och attraktivitet Sammanfattning Uppvidinge kommun har genomfört samhällsvand ringar, dialogmöten och kommungemensamma träffar för att finna nya lösningar för att behålla och öka den lokala servicen. Beskrivning Uppvidinge är en av 13 pilotkommuner som har fått möjlighet att arbeta med lokal serviceutveckling 2012–2015. I projektet har dialogen med medbor gare blivit en viktig del och förutsättning för genom förande. I Uppvidinge är målet med projektet att bidra till en kommun med stolta invånare som kan och vill bo kvar i bygden, utöka tillgängligheten av grundläg gande service och skapa attraktiva samhällen. Syftet med detta projekt är att finna nya lösningar för att behålla och öka den lokala servicen. Syftet är att se vilka möjligheter vi som offentlig aktör har att samverka med kommersiell service. Vi vill förstå de samhällsstrukturer som påverkar serviceutbudet i samhället samt vilka möjligheter vi har att påverka detta. För att uppnå syftet och målen med projektet har olika former av medborgardialog används. Vi har använt samhällsvandringar, dialogmöten och kom mungemensamma träffar. Under våren 2013 genomfördes samhällsvand ringar i de fem största samhällen. Samtliga vandring ar började med en rundvandring på orten. Deltagar na bestämde rutten och kunde under promenaden visa vad som är viktigt, ge förslag och diskutera med kommunens fyra representanter. Alla boende på orten med omnejd var inbjudna. Träffarna avsluta des med ett kortare möte. All input från invånarna antecknades och har processats i förvaltningar och bolag. Samhällsvandringarna följdes upp med dia logmöten på de fem största orterna. Där hade all mänheten möjlighet att ställa frågor till tjänstemän och politiker. Det har även anordnats workshops där deltagarna arbetat i grupper för att ta fram idéer om Kontaktperson: Magda Gyllenfjell, projektledare, [email protected] Emma Fäste, informationssekreterare, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.uppvidinge.se/3575.html Verksamhetsområde: Service hur man kan medverka till att höja samhällenas att raktivitet och öka samverkan mellan orterna. Dia logmöten har blivit viktiga för att diskutera vad som händer inom projektet. Inom ramen för projektet har även två kommungemensamma träffar genom förts. Syftet har varit att skapa en dialog med andra myndigheter och företag än kommunen. Förutom att ge kunskapsunderlag till projektet har övrig verksamhet fått mycket input. Träffarna har varit viktiga för kommunen för att sprida kun skap om verksamheten och skapa insyn och förtro ende. Vi tror också att det finns vinster med att alla har fått möjlighet att mötas på ett organiserat och öppet sätt. Det har skapat personlig kontakt. Vi har lärt oss att inte vara oroliga för att öppna upp och låta medborgarna vara en del av vårt arbete. Medborgarna har oftast en realistisk bild om vi bara förklarar hur förutsättningarna ser ut. Det faktum att alla parter – styrande politiker, ansvariga tjäns temän och invånare har varit på samma plats sam tidigt har resulterat i att man har fått stor förståelse för varandra och att mycket har åstadkommits och blivit gjort. Återkoppling till deltagarna är viktig att tänka på. Vi fick även kontakt med enskilda invånare som vi annars inte skulle ha stött på och fick tillfälle till en fördjupad dialog med dem. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 219 Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling Vara – Policy för medborgardialog Sammanfattning Varas arbete med ortsutveckling utifrån beslutad policy. Beskrivning Vara har sedan länge arbetat med Tätortsvandringar. Det sker enligt följande. Innan dialogen ska hållas, genomför tekniska utskottet först en så kallade tät ortsvandringar. Då åker utskottet, tillsammans med ansvariga tjänstemän inom tekniska förvaltningen, till de olika tätorterna och träffar olika intresseför eningar. Man går igenom orten och undersöker vilka förbättringar som behöver göras. Tekniska utskottet har en budget som fördelas på de olika tätorterna, utifrån de behov som framkommer i tätortsvand ringarna. När tätortsvandringarna är genomförda och beslut fattat, har man medborgardialogen. Policy för medborgardialog Nedanstående förklaring är tagen ur fullmäktiges protokoll då policyn för medborgardialogen antogs. Sedan dess har kommunen årligen genomfört dia log i någon av nedanstående fyra tätorter. Följande innehåll har policyn: >>En utvecklad medborgardialog genomförs före trädesvis i tätorterna Vara, Kvänum, Vedum och Stora Levene. I vissa fall kan dessa möten med medborgarna ske på andra platser i kommunen. Varje sådant möte ska behandla ett kommunalt ansvarsområde sett ur ett framtidsperspektiv. Frågorna ska diskuteras ur ett strategiskt per spektiv så att resultatet från dessa möten kan ligga till grund för de beslutande organens fram tidsplanering. >>Vid dessa möten ges de olika parterna som är invalda i fullmäktige möjlighet att argumentera i respektive fråga utifrån sina ställningstaganden – detta för att få en debatt såväl mellan medborgare som mellan politiker. Dessa möten genomförs på kvällstid på respektive ort. 220 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Emilia Larsson, vik utredningssekreterare, [email protected] Verksamhetsområde: Ortsutveckling >>Demokratiberedningen genomför en dialog med nämndernas arbetsutskott i början av kalender året för att finna de frågor som är av intresse för en fördjupad medborgardialog. >>Demokratiberedningen ansvarar för att lokaler bokas och att mötet leds av någon av demokrati beredningens ledamöter som agerar moderator. >>De deltagande ersätts endast med ersättning för förlorad arbetsförtjänst samt reseersättning. >>Varje parti begränsas till att delta med högst två personer/parti. Medborgardialogens hantering idag Skillnaden idag, jämfört med när ovanstående ru tin antogs, är att det är kommunstyrelsen som för bereder medborgardialogen. Det finns ingen de mokratiberedning kvar idag. Kommunstyrelsens ordförande tillsammans med kommundirektör och sekreterare bestämmer datum för medborgardia logen. Sekreteraren stämmer av datum med övriga politiker och tjänstemän som ska delta i dialogen. Därefter bestäms lokal för medborgardialogen och i informationen kommuniceras till kommuninvånar na genom annons och hemsida. Om det finns intres seförening på orten får även de information. Under medborgardialogen görs minnesanteckningar. De frågor som inte kunde besvaras under medborgar dialogtillfället kommuniceras i efterhand. Västerås – Ortsanalys Skultuna Sammanfattning Invånardialog och lokal kunskapsinsamling i sam band med framtagandet av en ortsanalys för Skul tuna. Beskrivning Syftet var att genom dialog med Skultunabor, or ganisationer och näringsliv öka engagemanget och intresset för ortens utveckling. Metoden bygger till stor del på dialog och är främst en sammanställning av hur invånarna upplever sin ort samt de tankar och synpunkter som de som bor och verkar på en ort delar med sig av. Ortsanalysen innehåller stads byggnadsfrågor men också frågor som handlar om andan, identiteten och livet på orten i stort varför en bred dialog var viktig. Det första dialogtillfället var ett stormöte som hölls kvällstid i matsalen på den lokala grundskolan. Runt 70 personer kom för att delta i dialogen och tycka till om livet i Skultuna idag och i framtiden. Det var ungefär lika många män och kvinnor som deltog och åldersmässigt tillhörde de flesta den övre medelåldern. Mötesdeltagarna delades in i grupper och under den första delen av mötet kretsade dis kussionerna kring Skultunas anda och identitet, ka raktär och mentalitet. Därefter tog grupperna fram en gemensam SWOT-analys. Som en inspiration för diskussionen var tre personer med lokal anknytning inbjuda till mötet. Deras uppgift var att under några minuter berätta om sin relation till orten samt be lysa viktiga frågor för en framtida utveckling. Det andra stormötet hölls på samma plats och under liknande former men den här gången var det extra fokus på grönstruktur och bebyggelseutveckling. På det andra mötet deltog skolelever som deltagit i pro jektet som skett i skolan. Eleverna hade valt ut platser i Skultuna som de hade fotograferat och skrivit om. De hade också valt en plats och funderat på hur de skulle vilja att det såg ut där om 50 år samt intervjuat favoritpersoner och skrivit artiklar. Under mötet presenterade tre skole lever sina framtidsvisioner och elevernas arbeten fanns att ta del av i lokalen. Representanter för det lokala näringslivet bjöds in för att ge synpunkter. Fokus under företagarträf fen var Skultuna som livsmiljö idag samt tankar Kontaktperson: Anna Jägvald, planarkitekt/samhällsplanerare, [email protected] Sara Fast, planarkitekt, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.vasteras.se/bobygga/stadsplane ring/planprogram/Sidor/planprogram.aspx Verksamhetsområde: Samhällsbyggnad om framtiden. De 25 mötesdeltagarna delades upp i grupper och fick ett antal frågeställningar att dis kutera kring. Frågeställningarna kretsade kring hur Skultuna kan utvecklas för att gynna näringslivet och vilka anspråk det lokala näringslivet ställer på den fysiska miljön. Den välbesökta familjekvällen ”Måndagsklub ben” som arrangeras av biblioteket, öppna förskolan och ungdomsgården i Skultuna äger rum en mån dagskväll i månaden. Runt 150 barn och föräldrar deltog i kvällens aktiviteter. Mellan övriga akti viteter fick barn och föräldrar svara på frågor om Skultuna idag och i framtiden. De markerade bland annat sina smultronställen, favoritplatser och ut vecklingsförslag på kartor. Att använda väl etablera de forum är ett bra sätt att komma i kontakt med de målgrupper som har svårt att hinna besöka anord nade stormöten kvällstid. På interaktiva utställningar utplacerade lokalt har förbipasserande använt nålar och post-it lappar i olika färger för att markera sina favoritplatser och utvecklingsområden. Tankar och synpunkter från dialogen samman ställdes i nyhetsbrev som skickades ut till mötesdel tagarna. Den sammanställda ortsanalysen skickades till en grupp frivilliga lokala referenspersoner för kontrolläsning, ytterligare synpunkter och reflek tion kring om man känner igen sig i materialet och i beskrivningen av sin ort. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 221 Kapitel 9. Orts- och landsbygdsutveckling Öckerö – Öråd för delaktighet Sammanfattning Öckerö kommun består av 10 öar med cirka 12 500 invånare. Sedan gammalt har det funnits olika by råd, även kallat öråd, på respektive ö. Kontaktperson: Robert Lindberg, informatör, [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: Översiktsplan År 2000 startade projektet ”Lokal Utveckling, Dia log och Demokrati”, LUDDE. Ett syfte med pro jektet var att återskapa råden på de större öarna. Öckerö kommunledning vill skapa en fungerande ”deltagardemokrati” genom dialog mellan kommu nen och medborgarna. Syftet var att öka samhälls intresset och få en varaktig aktiv dialog. I samband med LUDDE-projektet fanns 15 aktiva öråd förde lade på kommunens tio öar. De två befolkningsmäs sigt största öarna, Hönö och Öckerö med samman lagd befolkning på ca 8500, hade totalt sju byråd. Idag finns det 10 aktiva öråd, så samtliga öar har representation. Ludde-projektet avslutades 2002 men samar betet med öråden fortsätter. Dels fungerar öråden som remissinstans vid större projekt som över siktsplanering med mera, men även som kontaktyta ut mot medborgarna. Fyra gånger per år har kom munledningen informationsmöten med alla öråd. Då berättar kommunledningen om aktuella projekt i kommunen eller verksamheter. Öråden har också möjlighet att ställa frågor om pågående eller fram tida kommunal verksamhet eller projekt. Öråden får bidrag från kommunen om 6000 kr per år och öråd för att bedriva lokal verksamhet. Det är kommunens informatör som är kommunens kon taktperson för öråden. Det centrala i kommunens arbete med öråden är kontinuitet och att ta öråden på allvar. Vid informa 222 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige tionsmötena medverkar alltid kommunchef, kom munalråd, samhällsbyggnadschef och informatör. Detta för att visa att samarbetet är viktigt för kom munen. För att få in medborgarnas synpunkter tidigt i översiktsplaneprocessen har vi valt metoden dialog i fokusgrupper. Fyra fokusgrupper har valts ut; sko la, boende, näringsliv samt politiker. Vi valde att be skriva arbetet med fokusgrupperna. Tanken var att vi bara skulle ha ett diskussionstillfälle, men då vissa av boendegrupperna ville fortsätta diskussionerna, valde vi att ha ytterligare ett diskussionsmöte med dessa grupper. Då anmälningsfrekvensen på vissa öar var relativt låg, valde vi att slå ihop dessa möten. På två av våra tio öar, fick vi in två respektive noll anmälningar till mötena. Detta resulterade i att vi valde att göra om ”rekryteringen” och skapade nya mötestillfällen. Informationsblad i brevlådor/post boxar skickades ut till samtliga hushåll på dessa två öar. Detta gjorde att vi fick in mycket fler deltagare än till mötena som annonserades via tidningar, affi scher samt på hemsidan. KAP ITEL 10 Medborgardialog i översiktsplaneringen Samråd i översiktsplanering är lagstadgad. Det är viktigt för att säkerställa en lägstanivå av lokalt inflytande. Flera kommuner visar dock att det går att utveckla samrådet och arbetar med att involvera medborgarna i ett tidigare skede av processen. Detta dels för att få in kloka synpunkter från medborgarna, dels för att sprida kunskap om vad som är på gång i kommunen. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 223 Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen Bromölla – Ny översiktsplan Sammanfattning Genom frågefoldrar till kommunens hushåll, dialog på en utställning och en workshop för ungdomar samlades synpunkter in till arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Beskrivning I arbetet med att ta fram en helt ny översiktsplan för Bromölla var det viktigt att tidigt involvera med borgarna för att översiktsplanen skulle få en bred demokratisk förankring. Beredningen för tillväxt och samhällsbyggande skickade tidigt ut en folder till alla hushåll med rubriken ”Hur vill du att det ska vara att leva i Bromölla år 2030? I foldern fanns en karta och fem rubriker som medborgarna uppma nades att lämna synpunkter under. Rubrikerna var: det här är min vision, det här tycker jag är bra idag, det här är hållbar utveckling för mig, så här vill jag bo, det här vill jag förändra. Det fanns också möjlig het att rita och markera på kartan. Svarsfrekvensen blev inte så stor som man hoppats men de svar som inkom, knappt 100, gav en hyfsat samstämmig bild över vad som var viktigt at bevara och vad som be hövde utvecklas i kommunen. En monter på en mindre mässa i samverkan mel lan företagare och kommunala verksamheter sattes upp under kommunens ”bo-dagar”. På kartor fanns möjlighet för besökarna att sätta ut nålar med olika färger utifrån följande frågor: Var vill du bo? Vilka grönområden tycker du om att besöka? Förutom många nålar på kartorna var montern välbesökt och gav spontana samtal mellan politiker och medbor gare kring frågor som var aktuella i arbetet med en ny översiktsplan. I samarbete med Europa Direkt genomförde be redningen för tillväxt och samhällsbyggande en dia log särskilt riktad till ungdomar. Alla elever i årskurs 224 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Rebecka Klevendal, verksamhetsutvecklare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.bromolla.se Verksamhetsområde: Tillväxt och utveckling 9 bjöds in till en workshop. Workshopen syftade till att uppmärksamma den lokala europeiska demo krativeckan och få in synpunkter från eleverna som kunde fungera som underlag till beredningens ar bete med översiktsplanen. Runt olika bord fick ung domarna diskutera olika frågor och sedan redovisa i storgrupp. En mötessamordnare sammanställde och förde anteckningar. Svaren som kom in var av vitt skilda slag och visade att det är viktigt att föra dialog med olika grupper i samhället. Förutom medborgardialogera har ett partipoli tiskt arbete genomförts och tillförts helheten. I hel heten ingår även lokalt arbete från en bred referens grupp inom förvaltningen och kommunens bolag samt arbete i en politisk styrgrupp. Resultaten av samtliga dialoger finns med som en av många viktiga pusselbitar i projektledarens fram tagning av en ny översiktsplan för Bromölla. I den nya översiktsplanen presenteras strategier, prin ciper och initiativ kring utveckling de kommande tjugo åren. Återkoppling till medborgarna utgörs i form av en kortversion av den nya översiktsplanen hem i brevlådan till alla kommunens medborgare. Burlöv – Framtidsplan Sammanfattning Burlövs kommun har tagit fram en ny översiktsplan. Ambitionen har varit att nå invånarna och ge möj lighet till insyn och påverkan. Kontaktperson: Fanny Jacobsson, landskapsarkitekt, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://burlov.se/framtidsplan Målet med projektet var att ta fram en väl förankrad ny översiktsplan för Burlöv. Ambitionen har varit att nå så många som möjligt i kommunen. Att ta fram en översiktsplan är en lång process som påbörjades våren 2011 och avslutades våren 2014. Framtidspla nen var på samråd under tre månader. Samrådsmö ten för ”Framtidsplan för Burlövs kommun”, hölls i kommunens två orter. Under samrådstiden fanns Framtidsplanen och information om samrådet på kommunens hemsida, biblioteken samt i Medbor garhuset. Alla invånare och företag fick information om Framtidsplanen i brevlådan genom den lokala Bur lövstidningen. I ett specialnummer presenterades huvuddragen i planen i ett mer lättillgängligt sam mandrag samt vad som hände under samrådstiden och hur man skulle gå tillväga för att yttra sig. På Burlöv Center fanns information om Fram tidsplanen uppsatt på en av pelarna i varuhuset där många människor rör sig. Exemplar av Framtids planen var tillgängliga samt att foldrar på svenska och engelska fanns att ta med sig. Tjänstemän från Planeringsavdelningen var vid tre tillfällen på Bur löv Center och informerade och svarade på frågor. De arrangerade också tillsammans med Ung NU, ett projekt som drevs av ABF Mitt Skåne, en ungdoms workshop. Ungdomar och lärare från årskurs 8 del tog i workshopen. Tillsammans med representanter från Ung NU, politiker och tjänstemän från olika förvaltningar diskuterades Burlövs framtid. Planeringsavdelningen var på besök i en klass 2. Eleverna diskuterade målorden för kommunen. I inledningen till Framtidsplanen finns ett kollage av barnteckningar som illustrerar texten ”En spän nande framtid!”. Verksamhetsområde: Fysisk planering Samrådet och de inkomna yttrandena låg till grund för fasen efter, utställningen, som varade i två månader. Under utställningstiden fanns möjlighet att se hur samrådsyttrandena hade bemöts och vil ka eventuella ändringar eller förtydliganden dessa bidrog till. Möjlighet att återigen lämna skriftliga synpunkter gavs under utställningen. Under utställ ningstiden fanns förslaget tillgängligt på Medbor garhuset, biblioteken och Möllegården kultur. Det fanns även på kommunens hemsida. Även under denna fas fanns information om Framtidsplanen uppsatt på en av pelarna i Burlöv Center där bläd derexemplar fanns. Möjlighet för dialog gavs vid två tillfällen vardera på Burlöv Center, Arlövs bibliotek samt Möllegården kultur i Åkarp. Framtidsplanen antogs av fullmäktig och inga överklaganden skedde. Att det inte inkom så många synpunkter eller uppstod stora konflikter om ställ ningstaganden och sakfrågor i planen samt att inga överklagande skedde skulle kunna bero på att många var informerade om planen och ställde sig bakom innehållet. Att arbeta med medborgardialoger tar mycket tid och kraft vilket kan vara svårt för en liten organisa tion. Att arbeta med en kommunikatör och att bygga upp ett nät av referensgrupper och kontaktpersoner som återkommer för olika planer och projekt kan underlätta. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 225 Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen Höganäs – Unga utvecklare i översiktsplan Sammanfattning Under tre sommarveckor har åtta ungdomar i åldern 16 till 18 år arbetat som utvecklare i kommunen. Beskrivning De har jobbat med två olika uppdrag. Syftet med dessa två uppdrag har varit att låta ungdomarna få möjlighet till att uttrycka sin mening, bli hörda och få återkoppling när det gäller kommunens verksam het och samhällsplanering. Fyra av ungdomarna har arbetat med att formu lera ungas vision av ett attraktivt Höganäs 2030. De har fungerat som en fördjupad fokusgrupp i arbe tet med den nya översiktsplanen ÖP2014. De fick i uppdrag att skriva en rapport som redovisar ungas tankar kring hur Höganäs ska vara år 2030, med fo kus på ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. De tog rollen som representanter för alla unga i Höganäs kommun. Gruppen har bland annat genomfört en enkätundersökning där unga Höga näsare fick svara på frågan; hur skulle Höganäs se ut år 2030 om du fick bestämma? Utifrån svaren kom ungdomarna fram till visionen ”Höganäs – den le vande staden”. De har även tagit fram en devis som 226 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Jacob von Post, planarkitekt, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.hoganas.se/sv/Invanare/Byggabo--miljo/Detaljplaner-och-oversiktsplaner/ Oversiktsplanering/Pagaende-planering/ Framtidsdialog-landsbygden/ Verksamhetsområde: Samhällsbyggnad, översiktsplanering styrker den övergripande visionen. ”År 2030 är Hö ganäs en levande och sammanhållen kommun ge nom en förbättrad kollektivtrafik, ett centrum folk åker till med aktiviteter och mötesplatser”. De fick även en bild av hur de olika kommunala förvaltning arna arbetar och hur de hör ihop. Resultatet har sedan legat till grund inför formulerande av utveck lingsstrategier i översiktsplanen. Höganäs – Framtidsdialog om landsbygden Sammanfattning För att få tidig input i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan bjöd Höganäs kommun in till dialog möten om landsbygden. Kontaktperson: Jacob von Post, planarkitekt, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.hoganas.se/sv/Invanare/Byggabo--miljo/Detaljplaner-och-oversiktsplaner/ Oversiktsplanering/Pagaende-planering/ Framtidsdialog-landsbygden/. Mötena hölls vid två tillfällen på två platser i kom munen. Sammanlagt kom cirka 65 intresserade för att diskutera framtidsfrågor. För att nå ut genom fördes annonsering i olika medier samt genom visst samarbete med byaföreningar och LRF. Fokus för dialogmötena var kopplade till sex olika frågeområ den: Vad är det som ger landskapet och byarna dess identitet? Vilka befintliga kvaliteter på landsbygden kan utveckla kultur, rekreation och besöksnäring en? Kan vi fortsätta att dela upp och fragmentera od lingslandskapet med ny och spridd bebyggelse? Var går gränsen mellan jordbrukets verksamheter och annat företagande på landsbygden? Vad är ”lantligt” och en god miljö på landet för dig? Vilka utmaningar finns för jordbruket i ett framtidsperspektiv? Och förslag på idéer som kan möta utmaningarna. Mötet började med en kort dragning av syftet samt infor mation om kommunens översiktsplanering. Varje frågeområde hade en egen poster där deltagarna kunde fästa små lappar som de skrivit ner sina tan Verksamhetsområde: Samhällsbyggnad, översiktsplanering kar och idéer på. En sammanställning av materialet gav ett kvalitativt resultat som tecknade en bild av deltagarnas syn på; Kullabygdens identitet, Kultur, fritid och turism, Bostäder, Företagande (annat än lantbruk), Hållbar landsbygd samt Jordbruksnä ringen. Totalt samlades minst 270 synpunkter, för slag, tankar och idéer in. Resultatet har sedan legat till grund inför formulerande av utvecklingsstrate gier i översiktsplanen. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 227 Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen Karlskrona – Fördjupning av översiktsplanen Sammanfattning Genom att möta medborgarna på platsen som pla nen berör och genom workshopar, har vi i medbor gardialogen nått andra målgrupper och fler medbor gare. Beskrivning I samband med att Karlskrona påbörjade arbetet med att ta fram en fördjupning av översiktsplanen för skärgården valde vi att arbeta med medborgar dialogen på ett annat sätt än vi vanligtvis gör. Vi ville framför allt nå ut till personer i olika åldrar då våra samrådsmöten oftast i huvudsak besöks av personer i övre medelåldern. Förutom de vanligt förekommande kommu nikationskanalerna via utskick, hemsida och ut ställningar i olika lokaler bestämde vi oss för att i programskedet åka ut på plats till varje ö. Vi valde ställen som vi visste många personer besöker, oftast livsmedelsbutiken, och tidpunkter när många är där. Via annonser i tidningarna och affischer i buti kerna gav vi information om när vi skulle finnas på plats. Med hjälp av ett ”partytält”, som vi byggde upp på varje plats, blev många nyfikna på vad som var på gång, vilket gjorde att många kom och diskuterade med oss. Vi hade med oss vikväggar med förslaget, broschyrer som presenterade förslaget i korthet, blanketter där medborgarna kunde fylla i sina syn punkter, pennor och godis. Förslaget var mycket skissartat i det här läget och mer av principer att för hålla sig till. Efter turnén på öarna tog vi kontakt med hem bygdsföreningarna som bjöd in sina medlemmar till workshop där vi inledningsvis berättade om planen och processen. De fick sedan gruppvis rita och be skriva på kartor önskad utveckling för sin ö och se dan redovisa för övriga grupper. Alla förslagen från workshoparna bearbetades sedan av arbetsgruppen för planen. I samrådsskedet gjorde vi om turnén och besökte öarna igen enligt samma upplägg som i programske 228 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Victoria Nordholm, planarkitekt, [email protected] Webbadress där mer information finns: Förslaget som medborgardialogen resulte rade i finns på www.karlskrona.se/skargards plan Verksamhetsområde: Översiktsplanering det och presenterade det mer detaljerade förslaget. Medborgarna kunde återigen lämna synpunkter, antingen direkt på plats eller genom att skicka in via e-post eller brev. Politiker deltog vid varje mötestill fälle, både i programskedet och i samrådsskedet. Resultatet av det här arbetssättet med medbor gardialogen var att vi nådde helt andra målgrupper, från unga personer till äldre och alla åldrar däremel lan. Fördelningen mellan kvinnor och män var mer jämnt fördelat än vid våra traditionella samrådsmö ten. Vi träffade även betydligt fler människor, dels för att vi genomförde fler möten, dels – och framför allt – för att varje mötestillfälle i snitt lockade tre gånger fler deltagare. Medborgarna uppskattade mycket att vi besökte dem istället för tvärtom, både under turnéerna och vid hembygdsföreningarnas möten. Det är viktigt att politiker deltar då många av frågorna från med borgarna är av politisk art. Möten som hembygds föreningar bjuder in till lockar fler deltagare än när kommunen bjuder in. När förslaget presenterades i samrådsskedet kände många medborgare igen sina förslag vilket skapar ett förtroende för kommunen som är viktigt att förvalta. Förankringsprocessen av planen och efterkommande beslut är redan påbör jat. Katrineholm – Översiktsplan Sammanfattning Tidig dialog i översiktsplanearbete med digital karta och med ungdomar på gymnasiet. Beskrivning Med hjälp av en digital karta på hemsidan ville kom munen ta reda på vad Katrineholmarna tycker om sin stad. Det digitala verktyget valdes för att nå ut till en yngre målgrupp. På kartan fanns det möjlighet att placera ut symboler för vilka platser som är bra res pektive mindre bra i staden. Det fanns också möjlig het att placera ut symboler för vilka platser som kan utvecklas med nya bostäder, verksamheter och för vilka grönområden som bör bevaras. Totalt var det 337 personer som var med och läm nade sina synpunkter på kartorna. Av dessa var 84 personer i åldern 10–20. Ungdomars perspektiv på staden I november 2012 genomfördes grupparbeten i två klasser på Samhällsvetenskaps programmet på Du veholmsgymnasiet för att ta reda på hur ungdomar na ser på Katrineholms framtid. Uppgiften de fick var att med utgångspunkt i en hållbar och attraktiv stad planera för en befolkningsökning på ca 3000 personer. Det var totalt sju grupper som gjorde var sitt arbete som resulterade i en karta och en skriven rapport. Några av grupperna genomförde även en kätundersökningar för att ta reda på vad andra ung domar tyckte om deras förslag. Arbetet genomfördes som en inledning till den nya översiktsplanen för staden och påbörjades 2012. Resultatet arbetades sedan in i översiktsplanen som nu antogs i november 2014. Kontaktperson: Sara Eresund, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.katrineholm.se/framtid Verksamhetsområde: Översiktsplanering Erfarenheter Vi från kommunen var ute under en dag i centrala Katrineholm för att informera om dialogkartan och samla in synpunkter. Vi besökte även Duveholms gymnasiet för att nå ut till en yngre målgrupp. När vi var ute hade vi även analoga kartor där man kunde sätta små färgklisterlappar. Vi såg tydligt att våra be sök gjorde att fler deltog i dialogen, speciellt ungdo marna på gymnasiet där vi var med i klassrummen och de gjorde undersökningen på plats. Vi upplever det som positivt med uppsökande di alog där vi åker ut och träffar medborgarna. Vår er farenhet av alla dialoger vi gjort är att det är en stor fördel att i ett tidigt skede involvera så många som möjligt i planeringen för att få ett bra resultat. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 229 Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen Katrineholm – Dialog på landsbygden Sammanfattning Medborgardialog för översiktsplan för landsbygden Beskrivning Som inledning i arbetet med vår översiktsplan för landsbygden genomförde vi under våren 2014 med borgardialoger i sju tätorter i kommunen i syfte att få in kunskapsunderlag från de boende på landsbyg den. Dialogerna har genomförts i orternas skolor un der vardagar kl 18:30–20:30 under april och maj månad 2014. Annonsering kring mötena har skett på hemsidan, i tidningar samt lokalt. I arbetet har en extern moderator kopplats in som lett mötet och gruppdiskussionerna. Mellan 6–10 tjänstemän från olika förvaltningar har funnits representerade på mötena för att kunna lyssna och svara på eventuella frågor. Mötena har inletts med en introduktion och pre sentation av kommunens arbete. Därefter har delta garna delats in i grupper som diskuterat, skrivit och ritat på kartor. Grupperna hade ett antal frågor som stöd till sina diskussioner. Efter gruppdiskussioner na samlades vi i storgrupp och pratade igenom vad grupperna kom fram till. 230 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Sara Eresund, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.katrineholm.se/framtid Verksamhetsområde: Översiktsplanering Resultatet kommer ligga till grund för fortsatt ar bete med översiktsplanen för landsbygden. Alla som var med på dialogmöten kommer få direkt återkopp ling vid samråd genom att vi skickar ut förslaget till alla för synpunkter. Erfarenhet I det här arbetet så såg vi en fördel av att koppla in en extern moderator som oberoende kunde leda mötet. Engagemanget är stort i vår bygd och vår erfarenhet är att planeringen blir bäst om alla får tycka till i ett tidigt skede. Katrineholm – Barns perspektiv på staden Sammanfattning Ge barn en röst i översiktsplanearbetet. Beskrivning För att få barns syn på vad som är betydelsefullt för att Katrineholm ska vara en bra stad besöktes för skoleklasser i två skolor. En viktig ambition i arbetet med översiktsplanen är staden ska vara till för alla. Därför är det viktigt att ta reda på hur barnen ser på sin stad och vad som behövs i staden. Barnens fria tänkande kan även bidra genom att vidga vyerna för översiktsplanearbetet. Barn i sexårsåldern är spännande att prata med eftersom de fortfarande har en fot kvar i de små bar nens värld. Samtidigt börjar de få större förståelse för samhället och kan reflektera på ett sätt som för skolebarn oftast inte kan. Samtalen med barnen genomfördes på följande sätt: >>Inledning med hela gruppen: Vi presenterade oss och berättade om varför man behöver planera en stad. Barnen fick säga saker som behövs i en stad och berätta om de varit i någon annan stad. >>Skapande: Barnen fick i uppgift att med hjälp av diverse material och färger bygga något som de tycker behövs i Katrineholm för att det ska vara en bra stad för barn. Barnens förklaringar till vad de hade byggt skrevs ner. De färdiga ”pysslen” fotograferades och finns sparade för att kunna ställas ut. >>Intervjuer: Vissa barn (vars föräldrar gett skrift ligt samtycke) intervjuades utifrån ett antal frå gor. Intervjuerna filmades för att göra det möjligt att i efterhand sammanfatta synpunkter. Barnens idéer och synpunkter är av väldigt olika karaktär. Vissa av barnens funderingar handlar om de stora samhällsfrågorna: att det är viktigt att de vuxna har jobb, att man ska vara rädd om miljön, att folk kan vilja bo i Katrineholm för att det är krig Kontaktperson: Sara Eresund, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.katrineholm.se/framtid Verksamhetsområde: Översiktsplanering i andra länder, att det är viktigt att ingen slåss och att människor är snälla mot varandra. Andra idéer handlar mer om detaljer som, även om de kan vara angelägna ur ett barnperspektiv, inte heller direkt ”passar” i en översiktsplan. Barnens idéer kan där för inte alltid lyftas in rakt av i översiktsplanen. Följande slutsatser går dock att mer direkt beakta i arbetet med översiktsplanen såsom orienterbar het, säkra gång- och cykelstråk, förutsättningar för ett brett handelsutbud i centrum, skapa/bevara ytor lämpade för lek, närhet till mindre skogsområden, närhet till badplatser, förslag ta fram en särskild plan för lekplatser. Andra idéer och tankar från barnen kan komma till större användning i kommande arbete med de taljplaner såsom skapa landmärken för barn genom utformningen av offentliga miljöer, färgsättning och utformning av byggnader, utformning av torget, kapa/bevara ytor lämpade för lek såsom lekplatser, badplatser, fotbollsplaner, picnicplatser, klätter träd, pulkabackar, mindre skogsområden, etc. Barnens synpunkter skulle också kunna lyftas in och beaktas i den mer vardagliga planeringen av olika kommunala verksamheter. Exempelvis skulle snöröjningen mer medvetet kunna utföras så att barnen får tillgång till lämpligt placerade snöhögar i anslutning till parker och skolgårdar. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 231 Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen Lindesberg – fördjupning av översiktsplan Sammanfattning I arbetet med fördjupad översiktsplan för Lindes bergs stad har en webbenkät genomförts med frågor om den fysiska miljön. Kontaktperson: Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.lindesberg.se/fop Under perioden 2013–2014 har arbete genomförts med att ta fram en fördjupning av översiktsplan för Lindesbergs stad. Planens syfte är att visa en tydlig inriktning för det framtida stadsbyggandet i Lindes berg. En av de absolut viktigaste förutsättningarna för goda livsvillkor, social hållbarhet och jämlik hälsa är människors möjlighet till delaktighet och inflytande över sin livsmiljö. För att stimulera till debatt och synpunkter på det planförslag som ställdes ut under våren 2014 ge nomfördes en medborgardialog i form av en weben kät på kommunens hemsida. För att skapa intresse för och kunskap om enkäten genomförde de förtro endevalda i styrgruppen för planarbetet utåtriktade aktiviteter med information om planförslaget på 15 platser runt om i kommunen, alltifrån butiker till evenemangsplatser. Samtliga skolelever i grundsko lans skolår 8 fick svara på enkäten under lektionstid och några föreningar för äldre och personer med funktionsnedsättning besöktes och informerades. Samtliga elever i kommunens gymnasieskola fick ett mejl med information om enkäten. Affischer sat tes upp på en mängd olika platser med information om pågående enkät, hemsideadress samt en QR-kod som länkade till den aktuella websidan. Enkäten översattes efter kontakt med kommunens flykting mottagning till engelska, finska, sorani, kurdiska samt arabiska. Enkäten innehöll tolv frågor som berörde Lindes bergs stads fysiska miljö, bl a hur man omfattar olika bostadsområden, grönområden och promenadstråk men också frågor kring GC-vägar och upplevd trygg het. 232 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Översiktsplan Enkäten besvarades av totalt 503 personer, unge fär lika många män som kvinnor. Den enskilt största åldersgruppen som svarade var barn och unga 0–15 år, följd av åldersgruppen 35–54 år. Den absoluta majoriteten av de som svarade bor/ arbetar i kommunen. Efter avslutad dialog skickades tackaffischer ut till de ställen där de förtroendevalda informerat om enkäten. En sammanställning av enkätsvaren har gjorts och har presenterats för planarbetets styr grupp samt för kommunens planavdelning. Resulta ten, som finns tillgängliga på kommunens hemsida, har fungerat som underlag för det fortsatta planar betet. Planen behandlades av kommunfullmäktige i december 2014. Den genomförda dialogen skapade ett intresse för att lämna synpunkter på den fysiska miljön. Genom att kontakta grundskolan och att bjuda in åttonde klassarna att svara på lektionstid fick vi många svar från unga i kommunen. De förtroendevaldas arbete med att ”flagga” för enkäten skapade sannolikt ock så ett intresse för att svara på webenkäten. Dialogen var ett sätt att vid sidan av den lagstadgade samrådet (enligt PBL) få kommuninvånare att engagera sig i planfrågan. Ljusnarsberg – synen på Ljusnarsberg Sammanfattning För att pröva Vision 2020 för Ljusnarsbergs kom mun genomfördes hösten 2012 enkätundersökning ar och ett dialogmöte om synen på Ljusnarsbergs kommun Beskrivning Inför revidering av översiktsplan för Ljusnarsbergs kommun genomfördes under hösten 2012 enkätun dersökningar bland kommuninvånare och besökare om vad man tycker är det bästa med Kopparberg och Ljusnarsbergs kommun och vad som kan för bättras och utvecklas. Enkäterna genomfördes av timanställda gymnasieungdomar dels under den välbesökta marknaden i Kopparberg, dels under fyra dagar i oktober. Enkäten fanns också tillgänglig på kommunens hemsida. Två dialogmöten planera des också, ett för allmänheten och ett för ungdomar i gymnasieåldern. Enkäten bestod av två frågeställningar och dess utom noterades kön och ålder på de svarande samt om man bor/arbetar kommunen eller är besökande. Kontaktperson: Linnéa Hedkvist, folkhälsostrateg, [email protected] Verksamhetsområde: Samhällsplanering Totalt besvarades enkäten av 431 personer. Flest svar (263 st) samlades in under marknaden, däref ter vid den plats i den lokala livsmedelsbutiken som bemannades under fyra halvdagar i oktober (139 st). Via hemsidan inkom 22 svar och fem personer be sökte det allmänna mötet. Inga ungdomar kom till det möte de bjöds in till, två svar inkom dock per mejl. Resultaten från dialogen sammanställdes och presenterades för kommunens arbetsgrupp för re videring av översiktsplan samt för kommunfullmäk tige. Arbetet med att ta fram övergripande mål (ny vi sion) samt att revidera översiktsplan pågår. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 233 Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen Mora – Fördjupad översiktsplan Sammanfattning Framtagning av fördjupad översiktsplan för Mora tätort. Bättre underlagsmaterial i arbetet med över siktsplanen ska samlas in genom tematiska träffar, ”planerarstugor” och blogg. Beskrivning Skapa ett bättre underlagsmaterial för framtagande av ny fördjupad översiktsplan för Mora tätort. Syn liggöra att ett arbete pågår med fördjupad översikts plan innan planen har tagit allt för mycket form. Kontaktperson: Johan Nilsson, planarkitekt, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.mora.se/fopmora Verksamhetsområde: Stadsbyggnad Medborgardialogen består av tre delar >>Sju tematiska träffar där olika parter som verkar inom samma bransch/intresse blir inbjudna till gemensamma samtal. Tanken är att dels föra samman parter som kanske annars inte träffas trots gemensamma nämnare och att synpunkter och kunskaper om deras visioner och behov ska komma oss tillhanda. >>Tre planerarstugor där planerare och politiker från kommunen finns på plats i offentliga miljöer och mer fritt samtalar om planering och utveck ling tillsammans med förbipasserande med borgare. Planerarstugorna hålls i olika delar av tätorten. Tanken är att brett nå ut till parter som annars inte kommer på möten. >>Blogg som beskriver hur arbetet med planarbetet fortskrider. Arbete med översiktlig planering tar lång tid. Bloggen är ett sätt att kommunicera att det faktiskt händer saker under de långa perio der där medborgarna uppfattar det som att inget händer. Utöver dessa tre delar deltar arbetsgruppen aktivt i sådant som arrangeras av andra, speciellt när det gäller arbete med unga. 234 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Medborgardialogen pågår fortfarande. Hitintills har det varit mycket bra respons. Hundratals syn punkter har inkommit genom de olika kanalerna. Det som inte har fungerat bra är bloggen som är tämligen obesökt. Under arbetets gång har vi lärt oss att för att nå vissa grupper krävs att man noga tänker igenom tidpunkt och längd för möten, medan det för andra grupper fungerar mycket enklare. Det är stor skill nad på engagemang från olika typer av grupper och vissa grupper vill inte umgås med varandra utan har önskat separata möten. Vid planerarstugorna har det inkommit synpunkter med en otrolig bredd, mycket som inte alls har med ämnet att göra eller sa ker som kommunen ens har möjlighet till att påver ka. Synpunkterna som hanteras av andra i kommu nen har vidarebefordrats. Vår förvaltning har ingen uppföljning av vad som hänt med dessa synpunkter. Medborgardialogen är mycket tidskrävande. Den absolut största delen av resultat som kommit in har redan varit känt för oss och på så vis inte tillfört mycket rent praktiskt. Den stora vinsten har varit att aktivera olika aktörer och medborgare tidigt så att de börjar tänka redan nu. Många har påpekat att det känns bra att kommunen lyssnar redan innan det finns ett planförslag. Sala – Fördjupning av översiktsplanen Sammanfattning Planen beskriver ”Framtidsbild 2024– Unik och att raktiv småstad” och hur framtidsbilden ska förverk ligas. Kontaktperson: Anders Johansson, samhällsplanerare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.sala.se Framtidsbilden beskriver sammantaget en hållbar stadsutveckling där aspekter som koldioxidutsläpp, kollektivtrafik, trygghet, delaktighet, folkhälsa och en hållbar bebyggelseinriktning ingår. För att nå framtidsbilden har åtta delstrategier tagits fram som tillsammans stakar ut vägen mot framtidsbil den. Strategierna är: Erbjud attraktiva lägen, Tänk grönt, Dra nytta av kulturarvet, Knyt ihop stadens delar, Utveckla stadens utbud, Utveckla männis kans livsmiljö, Försköna staden samt Utveckla kom munikationer. Plan för Sala stad har varit utsänt på samråd under perioden 27 juli 2012–12 oktober 2012. Totalt har 55 skriftliga yttranden kommit in. Därutöver har muntliga synpunkter lämnats, främst vid informationsdagen i gallerian och vid det öppna mötet i Blå salen. Planförslaget har skickats ut till sakägare, myn digheter, berörda kommuner, politiska partier och föreningar. Vi annonserade i Sala Allehanda om ti den för samrådet och var planhandlingar fanns att tillgå samt var synpunkter på planförslaget kunde lämnas in. Utställning på biblioteket och i turist byrån Information om planförslaget har under samrådstiden funnits tillgänglig i kommunens tu ristbyrå, på stadsbiblioteket samt på Sala kommuns hemsida. Vid utställningarna har postlådor place rats där det funnits möjlighet att lämna in synpunk ter eller enkätsvar. En sammanfattning av planför slaget skickades ut till alla hushåll i kommunen. Fredagen den 14 september fanns Sala kommuns planarkitekter på plats i gallerian Sala Torg mellan kl. 11:00 och 18:00 för att informera om Plan för Sala stad. Även flera politiker fanns på plats under dagen Verksamhetsområde: Översiktsplan och ortsanalys för att svara på kommuninvånarnas frågor. Roll-ups med sammanfattningar av planförslaget fanns upp ställda och det fanns möjlighet att sätta sig ned för att läsa mer om planarbetet. Sedan 2010 arbetar vi med att ta fram ortsanaly ser för Sala kommuns mindre tätorter. Materialet kommer ligga till grund för en ny översiktsplan och beskriva de olika tätorternas förutsättningar, ka raktär och behov inför framtiden. En ortsanalys be skriver en plats utifrån fysiska förutsättningar och dess sociala livsmiljö. Ortsanalyser möjliggör inte grering av fysisk, social och ekonomisk planering. De ger en utökad dialog mellan invånare och kom mun och en möjlighet att ta till vara och utveckla det engagemang som finns på orten. Sala kommun har tillsammans med en landskapsarkitektstudent tagit fram en modell för ortsanalys med fokus på dialog. Denna modell används nu i praktiken i form av ett antal stormöten och öppet hus runt om i kommu nen. De färdiga ortsanalyserna kommer att ligga till grund för den fortsatta strategiska planeringen och en ny översiktsplan. Det är inte ”experterna” som ska beskriva en ort utan invånarna. Därför behöver vi hjälpas åt med ortsanalyserna och den kommande översiktsplanen! Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 235 Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen Säffle – Användbar och förankrad översiktsplan Sammanfattning I samband med att en ny översiktsplan skulle tas fram för Säffle kommun beslutades att en omfattan de dialog med representanter för kommunens olika delar skulle genomföras för att få en så användbar och förankrat översiktsplan som möjligt. Översikts planen antogs december 2013. Beskrivning Arbetsgruppen som jobbade med den nya över siktsplanen var en politisk styrgrupp bestående av sex politiker, bland annat kommunalrådet, samt tjänstemän från Miljö och byggnadskontoret. Dessa gjorde en turné i kommunen över en lång period och träffade byalag, markägare med flera. Metoden var i all huvudsak traditionella kanaler så som byg degårdsträffar och skriftlig kommunikation så som brev remisser mm. Upplevelsen var ändå att många engagerade sig, i synnerhet fastighetsägare, fören ingar och näringsliv och dialogen präglade utform ningen av översiktsplanen. 236 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Peter Pettersson, enhetschef, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://saffle.se/sv/boende-miljo/aktuellaplaner/ny-oversiktsplan/ Verksamhetsområde: Översiktsplan Tjörn – Tjörns själ Sammanfattning Tjörns Kommun arbetar med samhällsutveckling med hjälp av Cultural planning metoden, som bland annat innefattar medborgardialog. Beskrivning I mars 2010 gav politikerna ett uppdrag att ta fram en ny översiktsplan för Tjörn. I formuleringen av uppdraget stod att tjänstemännen skulle ta fram översiktsplanen med hjälp av Cultural planning me toden. Syftet med valet av metoden var för politiker na att skapa fler invånare i kommunen, genom att ta tillvara befintliga värden och identifiera befintliga brister. Tidigt i processen genomfördes ett arbete där medborgarna bjöds in att göra sitt vykort av Tjörn samt svara på olika frågor, bland annat om Tjörns identitet, värden och brister. Under tiden översikts planen var på samråd fanns en enkät om Tjörns själ på webben, i kommunens samtliga bibliotek samt på medborgarkontoret. Vi gjorde också mycket upp sökande verksamhet, var med på olika evenemang samt jobbade med kommunens samtliga femteklas sare. 622 personer svarade på enkäten om Tjörns själ. De svarande var av blandade åldrar och kom från kommunens samtliga delar. En sammanställ ning och analys av de inkomna svaren ingick som en bilaga till utställningshandlingen av ÖP 2013. Under samrådstiden genomfördes även samrådsmöten med dialog i form av rundabordssamtal, med enkä ten som utgångspunkt för samtalen. På så sätt ut nyttjades planprocessen till att få samtal om de mju ka frågorna. Under utställningen av Översiktsplan 2013 har rapportens resultat funnits på hemsidan samt ställts ut på biblioteket i Skärhamn. Allmänhe ten och de deltagande skolbarnen bjöds också in för att ta del av materialet. Resultaten av dialogarbetet har inarbetats i de övergripande målen och strategi erna i Översiktsplan 2013. Efter antagandet har en Kontaktperson: Magdalena Patriksson, utvecklingsledare, [email protected] Tinna Harling, planarkitekt, [email protected] Marie Bergdahl, processledare, [email protected] Maria Bäckersten, kultursekreterare, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.tjorn.se/kommunpolitik/pro jektochsamverkan/culturalplanning.4.42851 1a912b3e47785e80001272.html Verksamhetsområde: Samhällsutveckling handlingsplan tagits fram där medborgarnas syn punkter finns med för att kunna följas upp. Dessa synpunkter har sammanfattats i något som kallas ”medborgarnas strategier” Arbetssättet har resulterat i en samsyn mellan po litiker och tjänstemän vilka frågor som är viktiga att prioritera i fortsatt utvecklingsarbete. Ett exempel på en brist är det stora behovet av billiga lägenheter för unga och gamla. Detta identifierade behov har resulterat i en stor politisk enighet i vikten av att prioritera detaljplaner som kan ge just denna typ av bostäder. Ett värde som har identifierats under processen är hur viktigt havet är för Tjörns identi tet och medborgarna har tydligt sagt att man är allra mest stolt över möjligheten att komma ner till vatt net nästan överallt. Detta är en fråga som kan beva kas i både bygglov och planering. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 237 Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen Tyresö – Tillsammans skapar vi framtiden Sammanfattning Arbetet med ny översiktsplan startades med en ”ti dig dialog” för att få medborgarna att engagera sig och bidra genom hela processen. Kontaktperson: Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.tyreso.se/2035 Målet är att medborgarna ska vara med och forma framtidens Tyresö. För att starta processen på ett lättillgängligt sätt beslutades om en fas ”tidig dialog” som inte är obligatorisk enligt plan- och bygglagen. Syftet var att få in idéer och förslag, att få lyssna till olika intressenters synpunkter och bilder av framti dens Tyresö. Och att bädda för fortsatt engagemang i samråds- och granskningsfaserna. Det har lagts, och kommer även fortsättningsvis, läggas stor vikt vid återkoppling av dialogen. Medborgarna gavs chans att på många olika sätt delta i dialogen. De inbjöds via annonser i lokaltidningen, artiklar i kommuntid ning, digitala nyhetsbrev, affischer, flyers och sociala media. Under hösten 2013 kunde medborgarna läm na in idéer och förslag genom: Den rosa byggboden För att få en bra start på dialogen flyttades en rosa byggbod ”Tyck om Tyresö” runt i kommunen. Där fanns en utställning med olika aktiviteter som satte fart på fantasin. Via en snitslad bana kunde besö karna få reda på vilken ”Tyresötyp” de är, de kunde markera platser på en karta och skriva kommenta rer. Och det gavs tillfälle att ställa frågor och disku tera framtid med kommunens tjänstemän. Ca 2000 besök i boden. Tyck via webbkarta Den interaktiva webbkartan gav möjlighet att dela med sig om vad man tycker om olika platser, var man vill få nya grannar och hur de ska bo. 120 svar. Möten med politikerna Vid ett par tillfällen kunde medborgarna komma och fika och samtala om Tyresö med politikerna. Webbplats Framtidens Tyresö En särskild webbsida, tyreso.se/2035, för skapades. Här finns möjlighet att skicka in idéer och förslag och bilder via ett webbformulär. 4000 besökare, 30 meddelanden. 238 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Samhällsbyggnad Ring så kommer vi Föreningar, organisationer och företag var välkom na att boka besök av översiktsplaneraren. Vi genom förde 10 föreningsbesök. Sociala medier På Tyresö kommuns Facebooksida uppmanades de nästan 5 000 som följde kommunen att delta i dia logen. Frågor som manade till eftertanke publicera des. Medborgarna inbjöds också till att dela bilder på Instagram 10 inlägg och 800 vänner. Ungdomsdialog Café Bonza är en mötesplats för ungdomar mellan 16 och 20 år. Under två temakvällar – Prat i kvadrat och kreativa onsdagen – diskuterades framtidens Tyresö med översiktsplaneraren. Över 2000 deltog Den tidiga dialogen gav värdefulla bidrag som kom mer att avspegla sig i samrådsförslagets tre alter nativa framtidsbilder. Den mest givande dialogen skedde öga mot öga i vår rosa byggbod, där besökar na lockades till att tänka till om framtiden via lekar och praktisk handling. Sociala media fungerar min dre bra för dialog kring frågor av denna dignitet. Upplands Väsby – Charette om framtidens Väsby Sammanfattning Kommunen genomförde en stor medborgardialog – en så kallad Charette. Under nio dagar var alla väl komna att berätta om sin bild av framtidens Väsby. Beskrivning Under Charetten fanns representanter från kom munen tillgängliga för att ta emot invånares och intresserades tankar och idéer under en veckas tid. Utifrån de förslag och idéer som kom in formulera des tre strategier för Väsbys utveckling >>Ett enat Väsby. >>Stad och land. >>Olikheterna gör Väsby. Under helgen den 15–16 mars fanns tjänstemän från kommunen på plats för att ta emot invånares tankar och idéer i Messingens pendlarbibliotek, Fresta skolan och Grimstaskolan. På plats fanns också il lustratörer som simultantolkade besökarnas tankar och visioner till bild. Under helgdagarna hölls också workshops och inspirationsföreläsningar utifrån på förhand satta teman som till exempel stadsmäs sighet och hållbart byggande. Under veckodagarna 17–23 mars bearbetades de inlämnade idéerna av tjänstemän i Messingens pendlarbibliotek i ett öp pet kontor dit alla var välkomna att delta i arbetet och framföra idéer och synpunkter eller bara lyssna. Medborgardialogen har genomförts med hjälp av olika metoder. Förutom Charetten som ägde rum mellan den 15–23 mars hölls även en dialog genom demokratiforumet Ung i Väsby som hölls den 3 fe bruari. Parallellt med dessa möten har en digital dialog genomförts i form av en medborgarkarta och en webbaserad enkätundersökning på kommunens webbplats. Charette är en typ av medborgardialog som innebär att tjänstemän, medborgare och an dra som har intresse av kommunen arbetar tillsam mans för att hitta gemensamma lösningar. Den sista dagen av charetten användes för att återkoppla det resultat som kommit fram under hela dialogveckan. Kontaktperson: Johannes Wikman, kommunikationsdirektör, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.upplandsvasby.se Verksamhetsområde: Stadsplanering Flera Väsbybor som deltog i medborgardialogen ansåg att målsättningen med kommunens bebyggel seutveckling bör vara att skapa en småstadskänsla. Ett bra centrum med ett stort utbud av butiker har efterfrågats under dialogen. Likaså finns behov av fler mötesplatser, fler arbetstillfällen och bättre kommunikationer och mer kollektivtrafik i kom munen. Under Charetten efterfrågades även fler bo städer för äldre och studentbostäder men också fler villor och radhus. En önskan finns om ett rikare och större kulturutbud i kommunen och invånarna har även lyft fram att närhet till naturen är viktigt och att grönområden bör bevaras och tas tillvara. Det har också framkommit att promenad- och upplevel sestråk är uppskattade bland Väsbyborna. Charetten lockade ett flertal kommuninvånare. Under helgen den 15–16 mars kom cirka 100 per soner till Messingens pendlarbibliotek. Drygt 30 personer uppskattas ha deltagit i medborgardialo gen i Grimstaskolan respektive Frestaskolan under helgen. Under dialogveckans vardagar uppskattas drygt 100 personer kommit till Messingens pendlar bibliotek. I jämförelse med andra åldersgrupper var seniorer över 65 år den mest representerade ålders gruppen under dialogveckan. Ungefär lika många män som kvinnor deltog i dialogen. På den digitala dialogen deltog 75 personer och Ung i Väsby hade 180 deltagare. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 239 Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen Upplands Väsby – Medborgardialog ÖP Sammanfattning I oktober hölls en extra medborgardialog för att stämma av arbetet med kommunen nya översikts plan och få in synpunkter i ett tidigt skede i stället för att vänta på samrådsskedet. Kontaktperson: Johannes Wikman, kommunikationsdirektör, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.upplandsvasby.se För att stämma av resultatet av medborgardialogen som gjorts tidigare bjöd kommunen in Väsbyborna till en ny dialog. Syftet var att undersöka om de tre framtidsbilderna som blev resultatet av Charetten i mars stämmer överens med Väsbybornas fram tidsvisioner? På dialogen presenterades framtids bilderna ”Bandstaden”, ”En starkare kärna” och ”Olikheterna gör Väsby” med deras utmaningar och förutsättningar. Dialogen hölls dels i en butikslokal i Väsby centrum (11–17 oktober) och under helgen 18–19 oktober på sex utvalda platser runt om i Väsby, Skopan, Medley, Lek & Bus Infra, ICA Format, Hem köp Runby och Gunnes Gård. Under dialogen fanns tjänstemän som arbetar med översiktsplanen på plats och medborgarna bjöds in till samtal om framtidsbilderna, att läsa mer om förslagen och arbetet med översiktsplanen eller att skriva sina åsikter på en lapp hänga upp den i vårt önsketräd. I lokalen fanns också möjlighet att genom att lägga bollar i olika plaströr berätta om hur 240 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Stadsplanering väl besökarna ansåg att framtidsbilderna levde upp till utmaningarna som identifierats. Det fanns även möjlighet att titta på en film om de tre framtidsbil derna, att göra sin egen värderos utifrån besökarens egna åsikter och behov. För barnen fanns lego och en hel vägg var målad med griffeltavlefärg och det var fritt fram för alla att sätta sitt eget avtryck. Alla åsik ter samlades in och sammanfattades skriftligt efter dagens slut. Butiken hade under vardagarna runt 100 besö kare per dag. Under helgen hade den uppsökande dialogen cirka 30 deltagare/plats. Värmdö – Tidigt samråd på Djurö Sammanfattning Tidigt samråd kan kopplas till kommunens övergri pande inriktningsmål om inflytande och dialog. Kontaktperson: Megha Huber, Beskrivning Webbadress där mer information finns: www.varmdo.se Det tidiga samrådet inleddes med en kort introduk tion av begreppet fördjupad översiktsplan , kommu nens och mötesdeltagarnas roller. Inför det tidiga samrådet/work shop bjöds allmänheten in via en annons i Nacka Värmdöposten. De cirka femtio mö tesdeltagarna delades in i sju grupper och tilldelades tre teman (bebyggelse/verksamheter, natur- och kultur och sociala mötesplatser) att diskutera kring. De fick också kartor där de ombads markera sina förslag och på det sättet synliggöra förslagen ytterli gare. Gruppvis fick de sedan presentera sina förslag. Förslagen och kartorna har sammanställts och är nu ett underlag till den fördjupade översiktsplanen. Verksamhetsområde: Översiktsplan Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 241 Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen Västerås – Översiktsplan 2026 – med utblick mot 2050 Sammanfattning Vi har en plan! Och du är med i den. Det var budska pet när vi bjöd in till samråd kring vår nya översikts plan. Kontaktperson: Ingrid Legrell Crona, planarkitekt, [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: Samhällsbyggnad Västeråsarna hade tidigare bjudits in till bred dialog som en del i arbetet med att formulera Vision 2026 – Staden utan gränser. Förslaget till översiktsplan, som vi skulle samråda kring, redovisar strategier och riktlinjer för hur vi tillsammans ska arbeta för att nå visionen och gå mot det långsiktigt hållbara Västerås. Målet var att göra planens strategier och riktlinjer kända samt att få del av västeråsarna syn punkter på de idéer och förslag som presenterades i planen. Vid samrådet nyttjade vi stadens webbplats men bjöd också in till personliga möten med väs teråsarna. På hemsidan fanns möjlighet att ta del av över siktsplanen och övriga handlingar. Här kunde man lämna sina synpunkter direkt via ett särskilt formu lär. Möjligheter fanns att illustrera synpunkterna genom att rita i kartan och bifoga kartbilden. Det var också möjligt att lämna synpunkter via SMS och MMS. I annonser och annan information fanns uppmaningen ”Fota en plats i Västerås som du vill förändra. MMS:a bilden till 721 20 och med några ord, önska, dröm och tyck till!” De personliga mötena med västeråsarna var ett viktigt inslag under samrådet. Vi valde att finnas till gängliga i tre av stadens gallerior – tre lördagar och en vardagseftermiddag – där vi presenterade plan förslaget på roll up:s och med en broschyr som be skrev det viktigaste i planen. Broschyren fanns även på finska och i en lättläst version. Vid dessa ”Öppet 242 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige hus” medverkade politiker två av lördagarna, vilket var särskilt uppskattat av besökarna. Som komple ment till dessa ”Öppet hus” anordnade vi också ett möte på biblioteket en kväll, även då med politiker medverkan. Inbjudan till samrådet skedde via annonser i lo kaltidningen. För att locka in de som ”var på stan” de aktuella lördagarna hade vi hyrt en LED-bil (li ten lastbil med ledskärm på flaket), som åkte runt i staden med en kort film om översiktsplanen på skär men. Effekten av denna insats har dock inte gått att bedöma. Samrådsmötet samlade ca 50 deltagare. Vi har ingen statistik rörande hur många som besökte oss under ”Öppet hus”. Inför framtida liknande akti viteter vore det intressant att göra en sådan typ av mätning. Besöksstatistiken visar på cirka 8 000 be sökare på hemsidan med den största toppen första månaden och en andra mindre topp de sista veck orna. Under samrådet fick vi in ca 160 remissvar, varav drygt hälften från allmänheten. Dessa hade ofta an vänt synpunktsformuläret på hemsidan eller lämnat skriftliga synpunkter i samband med ”Öppet Hus”. SMS/MMS-funktionen användes endast av ett fåtal. Åre – Dialog om översiktsplan Sammanfattning Processen med att ta fram en översiktsplan för Åre påbörjades under hösten 2012. Ett steg i detta arbete var att skapa en inledande medborgardialog kring planeringsfrågor. Beskrivning Medborgardialogen har bestått av öppna bymöten, elevprojekt och enkätutskick samt aktiviteter på Åre höstmarknad 3 år. I detta exempel beskrivs by mötena. I mötet med deltagare har kommunen varit noga med att påpeka att själva dialogprocessen inte inne bär att medborgarna avgör planens utformning, mål eller innehåll. Medborgarnas möjlighet att påverka översiktsplanen är att berätta om sina åsikter så att det kommer politiker och tjänstemän till del. Under vintern 2012/2013 hölls sammanlagt elva stycken öppna kvällsmöten i kommunens byar. På mötena medverkade mellan två till tio kommunala politiker och tre tjänstemän. Inbjudan till mötena skedde genom annonsering i lokala tidningar, affi scher och enkätutskick. Mötenas syfte var dels att berätta om att arbetet med att ta fram en ny över siktsplan hade påbörjats, dels att samla in medbor garnas kunskap och synpunkter om kommunen ge nom förutsättningslösa samtal. Alla möten inleddes med en kort beskrivning av processen med att ta fram en översiktsplan. Där efter fick mötesdeltagarna fritt gå runt mellan tre olika tematiska stationer med kartor. Stationernas teman var: a) bostäder, näringsliv och service, b) kommunikationer, c) värdefulla områden och plat ser. På mötena tog tjänstemän anteckningar kring de frågor som uppfattades vara särskilt betydelse fulla som sammanställdes senare i en rapport. Bymötena resulterade i ett omfångsrikt plane ringsmaterial som har gett både tjänstemän och po Kontaktperson: Ida Thuresson, översiktsplanerare, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.are.se/samhallsplanering/over siktsplanering/dokument Verksamhetsområde: Översiktsplan litiker fördjupade kunskaper om hur medborgarna ser på områdena där de bor och verkar. Mötena gav också politikerna chansen att diskutera med sina väljare på ett avspänt sätt. Generellt upplevdes ansatsen med förutsätt ningslösa samtal som mycket positiv. Medborgarna uppskattade att bli lyssnade på tidigt i processen. Materialet från bymötena var omfattande och ganska spretigt, vilket tog tid att sammanställa på ett bra sätt. Det är klurigt att skapa en naturlig diskussion kring övergripande strategiska frågor. För de flesta mötesdeltagare föll det sig mer naturligt att prata om lokala och praktiska frågor. Vid sammanställ ningen av mötena försökte vi att hitta större möns ter istället för att skjuta in oss på varje specifik syn punkt eller uppslag. Faktorer som ålder, kön och bostadsort gör att människor har väldigt olika syn på vilka frågor som är viktiga och hur man ser på sin bygd i relation till kommunen som helhet. Många människor uppskattar att tala om ”mjuka” frågor som bygdens identitet, landskapets brukande och värdefulla platser. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 243 Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen Åre – Dialog med unga om översiktsplan Sammanfattning Processen med att ta fram en översiktsplan för Åre kommun påbörjades under hösten 2012. Ett steg i detta arbete var att skapa en inledande medborgar dialog kring planeringsfrågor. Beskrivning Under delar av vintern 2013–14 använde eleverna i årskurs 6 på Duveds skola samhällskunskapslektio nerna till att arbeta med planeringsprojekt runt om i Åredalen. Tanken med elevprojekten var inte primärt att elevernas projektidéer skulle få direkt utslag i den kommande översiktsplanen; däremot visar projek ten och elevernas resonemang på viktiga behov, öns kemål och förväntningar som dagens unga har på sin framtida livsmiljö. Projektarbetet har också varit ett sätt att knyta undervisningen i samhällskunskap till verkligheten och att ge eleverna insikter kring de olika intres sen och förutsättningar som ligger till grund för samhällsplanering. Detta stärker i sin tur elevernas känsla för demokrati och kan förhoppningsvis göra att de i framtiden har ökad förståelse för samhälls processer. Eleverna var indelade i grupper och valde själva lokalisering och typ av projekt. Som underlag för projekten fick eleverna kartor och ett antal fråge ställningar. För att föra arbetet vidare gav tjänste män skriftliga frågor och feed-back relaterade till respektive projekt. Eleverna illustrerade sina idéer med kartor, modeller, teckningar, kollage och skrev texter. I februari 2014 presenterade eleverna sina arbe ten för politikerna i Åre kommuns kommunstyrelse och representanter från Trafikverket (planerings projekten har också varit ett bidrag till den Åtgärds valsstudie som Trafikverket bedrivit i Åre). Kartor, modeller och annat projektmaterial ställdes däref ter ut på biblioteket i Åre. 244 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Ida Thuresson, översiktsplanerare, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.are.se/samhallsplanering/over siktsplanering/dokument Verksamhetsområde: Översiktsplan Hösten 2014 återvände de tjänstemän som arbe tat med dialogprocessen till klasserna för att följa upp planeringsprojekten. Tjänstemännen och elev erna resonerade kring vilka projekt som kunde vara rimliga att genomföra i framtiden och hur den kom mande översiktsplanen tar upp elevernas tankar kring planering. Resultat av processen är att eleverna fick lära sig mer om planering och samhällskunskap på ett ak tivt sätt. Politikerna fick möjlighet att se vilka tankar och idéer ungdomarna har kring planering och sina livsmiljöer. Planeringsunderlag för översiktsplanen och kommande fördjupning av översiktsplanen för Åredalen. Underlag för Trafikverkets Åtgärdsvals studie för Åredalen. Lärdomarna är att det finns en uppenbar risk att barns medverkan i dialogprocesser blir i huvudsak dekorativ men deras reella inflytande är litet. Vi för sökte undvika detta genom att ha en kontinuerlig dialog med lärarna samt tydliggöra för eleverna hur deras medverkan påverkade själva översiktsplane processen. Arbetet tog väldigt mycket tid och kraft, både för lärare och tjänstemän. Mycket tid gick åt till att ordna praktiska ting som material, kartor och transporter. Projekten ställde stora krav på lärarna eftersom det ibland var svårt att få eleverna att kon centrera sig längre stunder. Ängelholm – Översiktsplan 2035 Sammanfattning Ängelholm har sedan 2011 arbetat med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen. Ett förslag till ”Översiktsplan 2035”, är nu framme och är samråd sker. Beskrivning Den nya översiktsplanen utgör ett strategiskt doku ment, en vision över den framtida utvecklingen av den fysiska miljön i Ängelholm. I den nya översikts planen, Översiktsplan 2035, tydliggörs nationella och regionala mål och kommunens samarbete med Region Skåne och Skåne Nordväst utgör en bas. Den nya översiktsplanen utgår ifrån de tre hållbarhets aspekterna: den ekonomiska, den ekologiska och den sociala aspekten. Den nya översiktsplanen har tagits fram i en öp pen process som grundats på en aktiv dialog med kommunala förvaltningar, organisationer, byalag, föreningar, myndigheter och allmänhet. Den nya översiktsplanen har tagits fram genom följande arbetsprocess; Fånga Ängelholms själ, Ta fram en framtidsbild och Arbeta fram visioner, mål och stra tegier. Steg 1 ”Fånga Ängelholms själ” genomfördes utifrån en metod som kallas Cultural planning. Ett antal olika aktiviteter genomfördes både internt och externt: enkäter till medborgare/föreningar/omkringlig gande kommuner, workshops med politiker och tjänstemän, träffar med elever, dialogmöten med allmänheten i kommunens tätorter och frukost möte med Ängelholms Näringsliv. Det genomför des även en fototävling. Aktiviteterna bestod av workshops som inleddes med information och bak grund till översiktsplanen. Därefter fick deltagarna gruppvis besvara olika frågor på A1-ark och redovisa resultatet. Frågorna handlade om en beskrivning av Ängelholm, vad som är unikt för Ängelholm och om platsens betydelse. De omfattade även frågor om trygghet och otrygghet. De handlade också om vad Ängelholms styrkor och utmaningar utifrån en SWOT-analys. Kontaktperson: Lena Åström, strategisk samhällsplanerare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.engelholm.se/op2035 Verksamhetsområde: Översiktsplanering Steg 2 ”Ta fram en framtidsbild” genomfördes också såväl internt och externt: workshops med politiker och tjänstemän, träffar med elever, dialogmöten med allmänheten i kommunens tätorter, frukostmöte med Ängelholms Näringsliv och möte med berörda myndigheter. Parallellt med detta genomfördes diskussioner om olika fackfrågor i referensgrupper bestående av sakkunniga tjänstemän från samtliga förvaltningar och bolag i kommunen. Aktiviteterna bestod av workshops som följde samma form som i steg 1. Frågorna handlade denna gång om framtidsbilden av Ängelholm: vad saknas i kommunen, hur bör kommunen se ut år 2035 och en formulering av framtidsbilden för år 2035. De omfattade även en prioritering av nyckelområden och ett arbete med att definiera begreppet hållbar utveckling. Steg 3 ”Arbeta fram vision, mål och strategier” genomför des internt av projektgruppen för översiktsplan. Vi sionen, mål och strategier har bl a tagits fram utifrån nationella/regionala/lokala mål samt från de aktivi teter som genomfördes i steg 1 och steg 2. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 245 Kapitel 10. Medborgardialog i översiktsplaneringen Östersund – Lyckad översiktsplan Sammanfattning Översiktsplanen berör alla medborgare, det handlar om vår framtid i vår kommun. Beskrivning De traditionella samrådsmetoderna vet vi av erfa renhet räcker inte till. Möta medborgaren där hen är i sin vardag och presentera materialet på ett enkelt sätt. Locka till att lämna synpunkter eller åtmins tone att hen känner att hen har haft möjlighet att lämna synpunkter. Vi tog fram en kommunikations strategi och en grafisk profil som skulle ge igenkän ning genom konsekvent användning. Innan samrådet hölls förutsättningslösa diskus sioner på 15 platser i kommunen samt en e-panel var öppen för synpunkter. Utifrån detta togs ett planför slag fram. Vi använde olika kommunikationskanaler för att nå ut med samrådet; hemsidan, Facebook, helsi desannonser med uppföljningsannonser, klickbara banners på lokaltidningens webb. Inbjudan till lä rare via skolans veckobrev att boka privat visning för klasser i boxen. Huvudingrediensen i medborgardialogen var den turnerande boxen, en symbol för samtalet runt om i kommunen. En flyttbar byggbod gavs en ny in- och utsida samt tillgänglighetsanpassades. Boxen hade ett tydligt turnéschema för sju olika platser. Plat serna och tiderna var valda för att möta medborga ren i sin vardag. Boxen bemannades av tjänstemän och delvis av politiker. Vi guidade, delade ut över siktsplanen samt berättade om möjligheten till att lämna synpunkter. Vi bjöd även på varm dryck och kaka. Yngre besökare kunde tillsammans med Bir ger, storsjöodjurets son rita sin framtida stad/bo stadsort. Att kommunen kom ut på olika platser var mycket uppskattat. Under turnén kom runt 1000 besökare varav 200 barn under 18 år. Könsfördel ningen var 60 procent män och 40 procent kvinnor bland de vuxna. Det fanns ett behov av att prata med kommunen på ett enkelt sätt. När det gäller barnens framtidsstad inkom 52 teckningar. Barnen i ålders spannet förskoleklass till årskurs 3 ritade den domi nerande delen av teckningarna. Dessa har kommu nen sen tolkat för att få en bild av det barnen tycker är viktigt. 246 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Jenny Jernström: planeringsarkitekt, projektledare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.ostersund.se/ostersund2040 Verksamhetsområde: Samhällsplanering, översiktsplan Östersund 2040 på beställning var en annan form av samråd där intresserade kunde beställa en munt lig presentation av förslaget. 15 föreningar och grup peringar gjorde det vilket samlade runt 300 perso ner. Sammanlagt inkom runt 300 yttranden. Utöver det kom namnlistor med runt 600 namn. Efter bear betning av förslaget ställdes det ut. Som uppföljning fick alla som yttrat sig under samrådet och lämnat kontaktuppgifter det nya förslaget hemskickat. För utom på de traditionella platserna; rådhuset, läns biblioteket och hemsidan ställdes ett stort plank upp på Stortorget för att kommunicera de inkomna synpunkterna, hur kommunen bemött dem och det nya förslaget. Alla kunde plocka ett tryckt exem plar av både planförlag och samrådsredogörelse. Vi uppmanande även att lämna synpunkter på om det förnyade förslaget var bättre. Det inkom runt 50 ytt randen Några erfarenheter är att även om vi arbetat med olika aktiviteter är vi medvetna om att yttrandena inte med säkerhet kan sägas ge en representativ bild av medborgarnas åsikter. Det ger dock en helt annan förankring och kunskap om översiktsplanen. Det handlar om tillgång till resurser i både tid och pengar vilket måste avsättas. Vi kan enbart anta att satsningen var lyckad. Parallellt med översiktspla nens samråd fölls samråd med traditionella former kring två liknande strategiska planer. Både antalet besökande och yttranden från allmänheten var inte ens en tiondel av översiktsplanens antal. Östra Göinge – Översiktsplan Sammanfattning Medborgardialog om översiktsplanen och fördjupad ÖP i Knislinge Beskrivning I samband med att vi tog fram den nya översiktspla nen (ÖP) genomfördes flera medborgardialoger. I ett tidigt skede genomfördes ett gemensamt dialog möte med Kristianstads kommun (som också arbe tade med en ny ÖP) i norra delarna av Kristianstads kommun. Till detta möte bjöds medborgarna i Östra Göinge också in för att diskutera och ta del av mel lankommunala frågor som aktualiserades av plan arbetet. Under arbetet med vår egen ÖP genomfördes medborgardialoger i alla de större byarna för att i ett tidigt skede få in underlag till själva planarbetet och för att skapa förståelse kring viktiga frågeställ ningar. Därutöver genomfördes särskilda dialoger riktade till företag och föreningar för att fånga upp deras behov och synpunkter. När arbetet kommit en bit på väg genomfördes ytterligare dialoger kring förslag till samrådshandling. Dessa dialoger blev an norlunda till sin karaktär eftersom det då fanns ett första förslag att diskutera kring. Under arbetet med fördjupning av ÖP:n i Knis linge har genomförts medborgardialoger i form av möten och workshops. Arbetssättet har varit myck et praktiskt, information varvat med grupparbeten kring kartmaterial, ritningar och frågeställningar som kommunen förberett. Särskilda möten genom fördes för allmänhet respektive för företag och för eningar med samma frågeställningar och samma arbetsmetod. Det gav möjlighet att jämföra de syn punkter som kom fram. Det kunde konstateras att det föreligger en markant samsyn oberoende av möte eller målgrupp. Särskilda dialoger genomfördes med samma me tod när det fanns ett färdigt förslag till samråds Kontaktperson: Monika Ericsson, samhällsbyggnadschef. [email protected] Verksamhetsområde: Samhällsbyggnad. handling. Efter samrådsdialogerna genomfördes trygghetsvandring i byn utefter två olika slingor beroende på hur mycket man orkade eller ville pro menera, något som blev mycket uppskattat. Under vandringen kunde kommunen fånga upp synpunk ter på olika saker som medborgarna ville ha åtgär dade i sin närmiljö till exempel trygghetsskapande åtgärder. För att visa att kommunen lyssnade till vad som framkom genomfördes enklare åtgärder redan veckan efter trygghetvandringen. I Hanaskog har det genomförts medborgardia log kring byns förutsättningar med särskilt fokus på infrastruktur och kommunikationer. Samma metod med workshops i grupper kring kartor och frågeställningar och avslutade trygghetvandring tillämpades. I Sibbhult har det genomförts två dia logmöten enligt ovan redovisat koncept med trygg hetsvandring efter det andra mötet. En erfarenhet är att det är svårt att bara tala om långsiktiga frågor. Dessa samtal är ändå viktiga att föra men man måste försöka blanda stort och smått. Våra erfarenheter av genomförda dialoger är goda. Vi uppfattar att an talet klagomål till kommunen minskat. Människor märker att kommunen bryr sig om dem och deras synpunkter. Dialogerna skapar förståelse för hur kommunen vill driva utvecklingen. De synpunkter som kommit fram har varit till stor nytta för kom munen och kommit till användning i planeringsar betet. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 247 KAP ITEL 11 E-dialoger Erfarenheter visar att det kan vara svårt att attrahera människor att komma till det f ysiska mötet och att man måste kombinera olika metoder utifrån de målgrupper man vill nå. E-dialog är ett sätt att komplettera fysiska möten och uppsökande verksamhet. Projekt Medborgardialog inom SKL har tagit fram prototyper för e-dialoger som kommuner, re gioner och landsting kan använda och inspireras av i sitt arbete att utveckla e-dialoger. I detta kapitel presenteras dels exempel på e-dialoger som ger kommunen, regionen eller landstinget möjlighet att bjuda in till dialog, dels e-metoder som ger medborgarna möjlighet att komma med idéer och förslag om frågor som de anser är viktiga. 248 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Haninge – E-förslag Sammanfattning Demokratin utvecklas genom möjligheten att läm na e-förslag. Andras e-förslag kan stödjas genom att skriva under dem. Beskrivning Haninges riktlinjer för e-förslag : >>Vem som helst kan lämna eller skriva under ett e-förslag. Det spelar ingen roll var du bor eller hur gammal du är. För att lämna ett e-förslag eller skriva under ett e-förslag måste du först skaffa ett konto här i e-dialogen. Det gör du genom att klicka på länken Skaffa konto uppe i högra hörnet och fyller i dina uppgifter. >>Vill du ge dina politiker ett e-förslag? Genom att skapa ett e-förslag når du snabbt ut till många. För varje förslag finns möjlighet att lägga länkar till sociala medier eller andra externa platser där alla kan diskutera förslaget och närliggande frå gor. Det går också att lägga till bakgrundsinforma tion till varje förslag. Du kan även se vilka andra som har skrivit under förslaget. >>Vill du stödja eller kommentera ett e-förslag? Du kan stödja ett e-förslag genom att skriva under det. Varje förslag har en text som beskriver för slaget, och ibland finns det också lite bakgrunds information som hjälper dig att bestämma om du vill skriva under. >>Vem kan se mitt e-förslag? När du har lämnat ett e-förslag är det bara kommunens moderator som kan se e-förslaget. Moderatorn granskar e-försla get och kontaktar dig om det behöver komplette ras med mer information eller om det redan finns ett liknande e-förlag. Moderatorn publicerar sedan e-förslaget så att det blir synligt för alla. >>Vad händer med e-förslaget? Om ditt e-förslag har fått minst 25 underskrifter när slutdatumet för e-förslag har nåtts, lämnas det över till poli tikerna i den nämnd som ansvarar för de frågor som e-förslaget berör. Politikerna beslutar om och hur e-förslaget ska genomföras. Du kan också se vad politikerna har svarat förslagsställarna. Även du som är förtroendevald politiker kan delta. Kontaktperson: Magnus Börjesson, kommunikationsutvecklare, [email protected] Webbadress där mer information finns: haninge.demokratiportalen.se/epetition Verksamhetsområde: Inflytande, delaktighet Hittills har cirka 40 e-förslag har lämnats. Vi har inte marknadsfört möjligheten att lämna e-förslag. Vi har endast informerat på haninge.se och några andra kanaler. Vi har märkt att antalet e-förslag, kommentarer, signeringar och besök ökar markant då e-förslagen lyfts fram, exempelvis genom att vi berättar om det på haninge.se:s startsida. Vissa far hågor fanns för att e-förslagen skulle missbrukas, då vem som helst kan anonymt lägga förslag, men så har inte skett. Lärdomar Information och marknadsföring är av avgörande betydelse för att e-förslagen används. Utmaningen att engagera medborgarna är större än risken för att en medborgardialog missbrukas. Det är lätt att göra det enkelt och snabbt för medborgarna. Vi är ändå låsta till nämndernas handläggningstider, vilket gör att e-förslagen inte känns så enkla, snabba och smi diga som förväntats. Det är bra om moderatorn för e-förslagen ”driver på” ärendehandläggningen, så att besluten för respektive e-förslag kan publiceras så snabbt som möjligt. Annars drar det lätt ut på ti den, mellan att e-förslaget kommit in till att ett be slut publiceras. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 249 Kapitel 11. E-dialoger Karlskrona – IT nya vägar till delaktighet i Karlskrona Sammanfattning Karlskrona.se är kommunens viktigaste kommuni kationskanal. Beskrivning I ett diskussionsforum är det enkelt att tycka till inom olika områden eller genom att skapa ett nytt ämne. Det finns självservicetjänster för att lämna in ett medborgarförslag, motion eller felanmälan, felanmälan finns även som app. Fler exempel på tillgänglig information är namn, bild och kontakt uppgifter för alla politiker, protokoll, kallelser och mötestider. Det går också att följa fullmäktiges sam manträden via webben. Större detaljplaner läggs alltid ut på Karlskrona. se. Planeringen av en ny stadsdel, Pottholmen, är ak tuellt och har mötts av ett stort engagemang. Möjlig heten att jämföra olika utförare på webben kommer att förbättras genom införandet av ett jämförelse verktyg. I första steget kommer kommunens verk samhet inom skola och omsorg att ingå i verktyget men efterhand kommer ett brett utbud av kommu nens tjänster att vara tillgängliga. Medborgardialog har varit grundläggande för att styra inriktningen, skapa förankring och engage mang runt evenemang Karlskrona Skärgårdsfest. 250 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Fredrik Sjölin, utvecklingschef IT, [email protected] Webbadress där mer information finns: https://karlskrona.se/sv/Sjalvservicetjanste https://karlskrona.se/sv/Om-kommunen/ Gor-din-rost-hord/ https://karlskrona.se/Projekt/Pottholmen/ https://karlskrona.se/sv/Nyheter-startsi dan/Tyck-till-om-ett-framtida-kulturhus/ Verksamhetsområde: E-dialog Först väcktes intresset via press och media. En hem sida skapades som möjliggjorde flervägskommuni kation och genererade över 1000 inlägg. Kombina tionen av digital marknadsföring, access till digitala forum blandat med fysiska möten, som lockade över 200 personer, visade sig vara mycket effektivt och skapade ett stort engagemang och utbredning över målgrupper. Karlstad – Personligt och äkta på Facebook Sammanfattning Karlstads kommun lyssnar på, diskuterar och pratar med Karlstadsborna på ett personligt och äkta vis på Facebook. Kontaktperson: Emma Kraft, kommunikatör, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: facebook.com/karlstadskommun Mer än 22 800 Karlstadsbor gillar Karlstads kom mun på Facebook, vilket innebär att vi kan ha en daglig dialog med var tredje invånare mellan 13–70 år. Vi får in flera frågor och synpunkter varje dag och svarar i snitt inom sex timmar. På Facebook kan Karlstadsborna snabbt och lättillgängligt få reda på vad som händer, till exempel när det gäller olika evenemang, nyttig information och störningar el ler kriser. De kan också tycka till, lämna synpunkter och ställa frågor om allt som rör kommunens verk samhet. På det sättet bidrar kommuninvånarna till att effektivisera verksamheten. De tipsar om trasiga lampor eller hål i gatorna, men gör oss också upp märksammade på om vi behöver informera mer om något. De hjälper oss att ge bättre service och kom mer med goda idéer om hur vi kan förbättra verk samheten. Genom att prata med oss istället för om oss har fått oss att öppna ögonen och ändrat oss för att förenkla vardagen för dem. Målet med Karlstads kommuns närvaro på Fa cebook är att ge en god service, vara lättillgängliga, lyssna på kommuninvånarna, sprida krisinforma tion på ett effektivt sätt, stärka varumärket och ska pa en gemenskap och stolthet över Karlstad. Vi har skapat en välfungerande rutin för att snabbt bekräfta och svara på gillarnas inlägg på Fa Verksamhetsområde: Facebook cebook. Det tillsammans med ett strategiskt tänk kring redaktionellt innehåll och satsning på språk och bemötande har skapat en personlig dialog. Karl stads kommun har genom Facebooksidan fått en närmre relation med invånarna och skapat ett hö gre förtroende och en större förståelse. Vi har också visat Karlstadsborna att vi tacksamt tar emot deras förslag och synpunkter. Vi har lärt oss att kommun invånarna vill hjälpa till och att de är intresserade av vad som händer i kommunen samt att de får en större förståelse för våra resurser och prioriteringar när vi talar om, tydligt och i god tid, hur vi planerar till exempel snöröjning och sandning, eller förvar nar om olika vägarbeten. Med ett gott bemötande och stor ödmjukhet vinner man förtroende. Vi har sett att det är framgångsrikt att svara snabbt, tydligt visa uppskattning och lyssna på kommuninvånar nas synpunkter. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 251 Kapitel 11. E-dialoger Landstinget Västernorrland – Dialogen om demokratin Sammanfattning Medborgarpanelen arbetar för att fånga upp med borgarnas behov och föra in dem i den politiska pro cessen. Beskrivning I Landstinget Västernorrland finns tre ordinarie beredningar till ”Landstingets riksdag” dvs. lands tingsfullmäktige, Arvodeskommittén, Demokrati beredningen och Medborgarpanelen. Medborgar panelen har under mandatperioden 2011–2014, som också utgör/utgjort beredningens ”premiärtur”, sökt och samtidigt vidareutvecklat sina arbetsfor mer. I det av fullmäktige fastställda reglementet är beredningens uppdrag ”att vara pådrivare i det lång siktiga förändringsarbetet genom att utveckla for mer för att fånga upp medborgarnas behov och föra in dessa i den politiska processen”. Under mandatperioden har framför allt två are nor tillvaratagits i syfte att vidareutveckla dialogen med länets medborgare, medborgarundersökningar och dialogträffar. Den politiska Medborgarpanelen har upprättat en medborgarpanel för invånare som med jämna mellanrum får besvara frågor om landstingets verk samhet. För att delta i medborgarpanelen ska man bo i Västernorrland, vara 15 år eller äldre och ha en e-postadress. Under 2014 har två medborgarunder sökningar genomförts, en om hälso- och sjukvården och en om vårdens e-tjänster. Det är den politiska medborgarpanelen som beslutat om vilket ämne som undersökningarna ska beröra. När det sen varit dags för undersökningen har en länk mejlats ut med ett antal frågor till deltagarna i medborgarpanelen. Deltagarna har haft två veckor på sig att svara. När svarstiden gått ut har resultatet sammanställts och presenterats för tjänstemän och politiker. Svars frekvensen har varit hög i båda undersökningarna och resultaten positiva. 252 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Lennart Moberg, samordnare i Medborgar panelen, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.lvn.se/medborgarpanelen Verksamhetsområde: Landstingsverksamhet Initialt under mandatperioden medverkade den politiska Medborgarpanelen vid olika arrangemang som andra aktörer ordnade. Under 2013–2014 tog emellertid beredningen saken i ”egna händer” och bjöd in invånarna till dialogträffar som genomförts vid minst ett tillfälle i varje av länets sju kommuner. Teman för de genomförda dialogträffarna har varit framtidens hälso- och sjukvård, ”Hjärnkraft” i sam verkan med Hjärnskadeförbundet, Kommunika tioner och temat: ”Funkar” det att åka kommunalt i hela Västernorrland?, Primärvård i utveckling och Primärvård + sjukvård i fokus. Under ”resans gång” har betydelsen av att tillva rata de synpunkter som kommit ökat. Vi har också frågat invånarna vad de önskar att vi ska fokuserar på i kommande undersökningar respektive dialog träffar. Genom detta arbets- och förhållningssätt har vi inte bara i nulägesperspektivet haft kontakt med länsinvånarna. Även i ett fortlöpande framåt syftande nylägesperspektiv har länsinvånarna ak tivt medverkat. Således räknar vi med att 1 + 1 blir minst 3! Landstinget i Västmanland – Demokratikanalen och Medborgarpanelen Sammanfattning Västmanlänningar kan lägga förslag till landstinget via Demokratikanalen och svara på enkäter i Med borgarpanelen. Beskrivning Demokratikanalen är en elektronisk förslagslåda där västmanlänningar kan lämna förslag om lands tingets verksamhet. Målet är att få in bra förslag och att invånarna ska känna att de har en väg in till den politiska ledningen. Det hela går till så att invånaren registrerar sig, skriver in sitt förslag på webbplatsen och väljer hur lång tid som ska gå innan hen vill få svar. Moderator tittar på förslaget och om det föl jer reglerna, dvs rör landstingets verksamhet, inte är kränkande och är begripligt skrivet, publiceras det. Förslag om löne- eller andra personalfrågor publiceras inte eftersom det är en sak för arbets marknadens parter. Förslaget skickas till samtliga gruppledare för fullmäktiges partier och till ansva rig tjänsteman för beredning. Samtidigt öppnas en tråd i ett diskussionsforum där invånare kan disku tera förslaget. De kan också rösta på förslaget om de registrerar sig. När tiden för svar gått ut får förslags ställaren svar med landstingsstyrelsens ordförande. Ansvarig tjänsteman har då försett moderator med faktaunderlag, och moderator har formulerat själva svaret. Om förslaget fått mer än 100 röster behandlas det i Demokratiberedningen, som består av samtliga gruppledare och fullmäktiges ordförande. Det krävs då ett lite mer omfattande underlag. Demokrati kanalen startade i maj 2012. Hittills har ett 80-tal förslag kommit in, varav fyra samlat över 100 un derskrifter. I snitt kommer det in 2–3 förslag varje månad. Förslag har påverkat prioritering av åtgär der som planerats snarare att något visst förslag har genomförts i sin helhet. Några förslag som inte kom mit upp i 100 underskrifter har fångats upp i motio ner från olika politiska partier. En lärdom är att en elektronisk förslagslåda är uppskattat, men att landstingets verksamhet inte är Kontaktperson: Christina Ersson, moderator Demokratikanalen, [email protected] Ulla Elfvendahl, moderator Medborgarpanelen, [email protected] Webbadress där mer information finns: ltv.se Verksamhetsområde: Delaktighet och inflytande lika konkret som t.ex. en kommun, och det gör det svårare att lägga förslag. Det krävs också löpande marknadsföring av möjligheten, inte minst av poli tikerna själva. Vi har hela tiden varit måna om den politiska förankringen och har haft politiker med i styrgruppen för kanalen. Medborgarpanelen är ett enkätverktyg där lands tinget ställer frågor till en grupp invånare. Vi har valt att låta den som vill registrera sig och vara med, vil ket gjort att svarsfrekvensen är hög, men att panelen inte är representativ för länets invånare. Fördelen anser vi vara att de som svarar är engagerade i lands tingets frågor. Frågorna har handlat om olika verk samhetsområden inom landstinget som tillgänglig het till vård, kollektivtrafik, kulturutbud m.m. Både enkäter och de rapporter som sammanställs efter enkäterna publiceras på landstingets hemsida. De finns också med som underlag till politiska beslut. Medborgarpanelen har idag ca 360 användare. Från starten i juni 2013 har sju enkäter genomförts. Det är lika viktigt med marknadsföring för panelen som för kanalen, och det gäller också den politiska för ankringen och engagemanget hos politikerna. Poli tikerna har också varit väldigt engagerade i de båda verktygen. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 253 Kapitel 11. E-dialoger Mora – E-panelen Sammanfattning Ett sätt att påverka utvecklingen i Mora kommun är att delta i kommunens medborgarpanel. Morapa nelens deltagare ska vara 16 år eller äldre, bo i kom munen och inte vara aktiva i någon av kommunens politiska nämnder eller kommunfullmäktige. Beskrivning Panelen består av cirka 180 kommuninnevånare. Intresserade personer kan anmäla sig till panelen via mora.se. Som deltagare i Morapanelen får per sonen besvara frågor via e-post eller SMS. Panelens synpunkter ställs samman i en särskild rapport och svaren redovisas för politikerna. På detta sätt kan personens tankar bli en del i beslutsunderlaget när nya beslut ska tas. Rapporterna finns tillgängliga på kommunens webbplats. Till exempel har Morapanelen deltagit i dialog kring: demokrati, delaktighet, inflytande, centrum utveckling, trygghetsfrågor, kommunens hemsida med mera Kommunen har också kunnat använda Morapanelen för att fråga om utvecklingen av pane len. 254 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Viveka Leksell, kommunikationschef, [email protected] Webbadress där mer information finns: mora.se/Kommun--politik/Paverka-dinkommun/Morapanelen/ Verksamhetsområde: E-dialog Till förbättringarna hör att vi måste arbeta på att göra panelen mer känd i kommunen, att få in fler deltagare i panelen och då speciellt viktigt att få med fler yngre deltagare i panelen. Viktigt är att panelen är representativ för kom munens medborgare. Faktorer som åldersgrupper, kön, etnicitet med mera skall finnas med hos pane lens medlemmar. När frågan ställdes till Morapane len hur de vill utveckla panelen poängterar de att de vill ha fler enkäter att besvara och mer utrymme för personliga kommentarer. Piteå – E-Panelen Sammanfattning Piteåpanelen består av en samling pitebor i olika åldrar som får möjlighet att tycka till i olika frågor innan beslut fattas eller innan förslagen utformas. Beskrivning För att politikerna ska få bättre underlag inför pla nering och beslut startade Piteå kommun en med borgarpanel 2008, som består av en samling pitebor i olika åldrar som får möjlighet att tycka till i olika frågor innan beslut fattas eller innan förslagen ut formas. Kommunstyrelsen beslutar om vilka frågor som ska ställas till panelen. Piteåpanelen består för när varande av drygt 130 intresserade pitebor i åldern 18 år och äldre och får besvara 3–4 frågor per år samt delta i ett dialogmöte. Frågorna ställs genom en en kät och på dialogmötena får paneldeltagarna till sammans med politiker ha en djupdykande dialog i en fråga som panelen redan fått komma med syn punkter kring. Ett exempel på en fråga som ställdes till panelen 2012 var medborgarbudet. Vi började med en enkät där syftet var att ge en bild över om Piteåpanelens syn på fördelning av budgeten överensstämmer med nuvarande fördelning av kommunens budget. Frågan som ställdes till PiteåPanelen är hur Piteå kommun på bästa sätt kan fördela sin budget för att erbjuda en god välfärd till Piteborna samt vara en attraktiv boende och etableringsort med inflyttning och där företag etablerar sig. Första frågan som paneldeltagarna fick besvara var att de fick fördela kommunens budget mellan Kontaktperson: [email protected] Webbadress där mer information finns: www.pitea.se/piteapanelen Verksamhetsområde: E-dialog kommunens olika verksamhetsområden, utan vet skap om hur kommunens budget ser ut idag. Nästa steg var att paneldeltagarna fick se hur den nuva rande budgeten i kommunen är fördelad på de olika verksamhetsområdena och fick möjlighet att göra en ny fördelning av budgeten. Resultatet visade att i stort så skiljer sig inte panelens förslag på budget så mycket från verkligheten. Panelen valde att lägga största andelen av budgeten på förskola/skola samt socialtjänsten och resterande av budgeten fördela des ganska jämt mellan de övriga verksamheterna. Något som förvånade var att panelens fördelning utan vetskap om nuvarande budget var att Piteå kommun i verkligheten lägger betydligt mer pengar på skola och omsorg än vad panelen själv valt att lägga. Efter sammanställning av paneldeltagarnas syn punkter bokade vi in ett dialogmöte där vi började med att redovisa vad som framkommit i rapporten och sen fick paneldeltagarna ha en dialog med poli tikerna kring kommunens budget. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 255 Kapitel 11. E-dialoger Region Kronoberg – Medborgarpanel 2012–2014 Sammanfattning Medborgarpanelens syfte är att vara ett rådgivande forum som ska bidra till att utveckla demokratin i Landstinget Kronoberg. Beskrivning Målgruppen är personer över 15 år som bor i Krono bergs län och inte har några politiska uppdrag inom Landstinget Kronoberg. De som deltar får vara med och svara på enkätfrågor som berör olika områden inom organisationen. Enkäterna skickas via e-post. Totalt har nio olika panelundersökningar genom förts. Medborgarpanelen har inga krav på att ha ett representativt urval med det finns en ambition att den ska ha en spridning avseende kön, ålder, utbild ningsnivå och kommuntillhörighet. Det startade med en politisk vilja att införa med borgarpanel och därefter togs principer för medbor gardialog fram som antogs av landstingsfullmäk tige. Det finns en styrgrupp där förtroendevalda från landstinget beredningar och utskott ingår och tjänstemän på direktörs- och chefsnivå. Efter att principerna var fastställda upprättades en kommu nikationsplan. Informationssidor upprättades på landstingets externa och interna webb. Deltagare till panelen har främst rekryterats av de förtroendevalda. Dels genom att alla förtroen devalda uppmanades att rekrytera 5 deltagare och dels genom olika dialogaktiviteter som genomförts i länets 8 kommuner. Paneldeltagarna har anmält sig på landstingets webb. Styrgruppen har beslutat vad panelundersökningarna ska handla om. Däref ter har arbetsgruppen formulerat slutligt syfte, bak grundsbeskrivning och frågor. Frågorna har god känts av styrgruppen. Enkätverktyget ES-Maker har använts. Resultatet från undersökningarna har samman ställts i en rapport. Därefter har de presenteras för styrgruppen och för andra berörda beslutsfattare. Rapporterna har skickats till paneldeltagarnas epost och lagts ut på landstingets webbsida. Innehåll i panelundersökningarna i ordning; folk hälsa/livsstil, behandling via internet, vårdval plus, synpunkter och klagomål på vården, psykisk ohälsa, kollektivtrafik, hur mår du, panelen? (utvärdering 256 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Anders Pettersson, enhetschef kansliavdelningen, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://www.ltkronoberg.se/Medborgare/ Medborgarpanel/ Verksamhetsområde: E-dialog av panelen),tillgång till din patientjournal på inter net och landstingsvalet det regionala valet. Över tid har antalet enkäter ökat medan antalet inkomna svar inte följt samma utveckling Deltagare finns från alla länets kommuner. An delen kvinnor varierar mellan 61–69 procent och andelen personer med hög utbildningsnivå är i ge nomsnitt 54 procent. I Kronoberg är andelen med hög utbildningsnivå runt 26 procent. Flest delta gare finns i åldersgrupperna 41–60 och 61–79. Pa neldeltagarnas synpunkter på medborgarpanelen inhämtades efter sex genomförda panelundersök ningar. 425 personer svarade och resultatet var övervägande positivt. Syftet med medborgarpane lerna uppfattades vara tydligt och ämnesområdena upplevdes vara väl förklarade och motiverade. De svarande var nöjda med antalet frågor, tilltal och återkoppling. Varje panel måste ha ett tydligt syfte och mål samt vara väl förankrat. Varför gör vi denna undersökning? Vad ska vi ha resultatet till? Vem är mottagaren? För att behålla trovärdigheten är det betydelsefullt att ha en strategi för arbetet och att medborgarnas synpunkter tas tillvara. Vår erfarenhet är att e-verktyg för medborgardia log är en användbar metod. Att vi haft en tydlig stra tegi, struktur och förankring har underlättat. Vi ser att en framgångsfaktor har varit att det funnits ett engagemang från flera förtroendevalda och tjänste män som också ingått i styr- och arbetsgrupper. Region Skåne – E-Skånepanelen Sammanfattning Skånepanelen består av 4000 deltagare som svarar på enkäter via nätet. Detta är ett sätt att konsultera medborgare kring Region Skånes verksamheter. Beskrivning Skånepanelen är en webbaserad medborgarpanel bestående av 4000 personer som regelbundet deltar i enkäter via nätet. Syftet är att få större insikt om medborgarnas kunskaper, förväntningar på och at tityder till Region Skånes verksamheter. Panelen ska spegla Skånes befolkning från och med 16 år avseende kön, ålder och region. Resultaten viktas utifrån dessa variabler för att spegla fördelningen bland befolkningen i Region Skåne avseende dessa faktorer. Målet med webbpanelen är att på ett effektivt sätt få fram kvantitativa, statistiskt mätbara svar och jämförelser mellan undergrupper på frågor kopp lade till olika uppdrag eller verksamhetsområden. Panelen vill nå medborgare som annars inte deltar i Region Skånes medborgardialogsaktiviteter. Ofta kombineras panelen med fysiska möten med invå nare då en fördjupning av resultaten kan ske. En käternas resultat blir ett underlag att utgå från vid planering dessa kvalitativa dialogmöten. Regionsty relsen beslutade om att införa en medborgarpanel år 2012. Under 2013 upphandlades en extern leveran tör som nu ansvarar för utformning, rekrytering, be arbetning och viktning av det statistiska materialet. Nämnder eller styrelse beslutar om teman som ska genomföras via Skånepanelen. Oftast är dessa kopp lade till pågående dialoguppdrag kring något av Re gion Skånes verksamhetsområden. Enkätfrågorna utformas i samarbete med uppdragsgivaren. Pane len får två veckors svarstid. Leverantören levererar resultaten av varje enkät inklusive analys, tabeller och grafer. Resultaten presenteras för uppdragsgi varen, ett pressmeddelande skickas ut och en artikel läggs ut på hemsidan där intresserade aktörer och medborgare kan ta del av resultaten. Alla deltagare i Kontaktperson: Johan Lidmark, chef för enheten för demokratiutveckling, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.skane.se/medborgardialog Verksamhetsområde: E-dialog Skånepanelen får ett mail med återkoppling. Region Skåne har i nuläget genomfört fyra fråge omgångar via Skånepanelen kring framtidens hälsaoch sjukvård, regional utveckling, patientmakt och klimatfrågor. Svarsfrekvensen är relativt hög mellan 73–87 procent. Resultaten ha varit både intressanta, givande för uppdragsgivaren och engagemanget hos panelisterna gott. En medborgarpanel är ett bra verktyg för att kon sultera medborgarna i olika frågor. Det statistiska svaret är efterfrågat och de flesta frågorna går att ställa via panelen, men svåra och komplexa frågor är mindre lämpliga. Resultaten ger dock ingen för djupning i medborgarnas ställning i frågorna. Det är viktigt att frågorna som ställs via panelen inte är för många, lätta att förstå och att de är frågor som uppdragsgivaren vill ha svar på. Därför är det viktigt att lägga ner tid på att ta fram frågorna och att upp dragsgivaren är involverad i frågeformuleringen. Varje enkät ger panelisterna möjlighet att lämna fria svar. Detta blir ofta ett rätt gediget material att hantera. Region Skåne har via panelen möjlighet att rekrytera till dialoggrupper, intervjuer osv. Förutom att regionen får ökad kunskap om medborgarnas in ställning i olika frågor kan Skånepanelen bidra till att kännedomen om Region Skånes verksamheter ökar. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 257 Kapitel 11. E-dialoger Tidaholm – Facebook Sammanfattning Målet är att skapa utrymme för dialog mellan orga nisationen och medborgarna, öka gemensamhets känslan i kommunen och stoltheten för Tidaholm, vara en mötesplats för medborgare, en kanal för marknadsföring av kommunen och dess aktiviteter samt en plats för kriskommunikation. Kontaktperson: Anna Eklund, kanslichef. [email protected] Beskrivning Verksamhetsområde: E-dialog Vi har följande ansvarsfördelning i arbetsprocessen. Växeln ansvarar för att fördela de frågor/kommen tarer som kommer in till rätt kontaktperson och svarar även på enklare frågor. Kontaktpersonerna på respektive förvaltning ansvarar för att frågan be svaras på ett bra sätt med rätt information och en trevlig ton. Enskilda tjänstemän ansvarar för sina inlägg samt att dokumentera eventuella ärenden som uppstår. Vår kommunikatör är huvudansvarig för sidan och den som i första hand bevakar den, ra derar olämpliga inlägg samt publicerar nya inlägg regelbundet. Utöver kommunikatören är vi ytterli gare 2–3 personer som hjälps åt. Nu har vi haft igång vår Facebooksida sedan 13 mars 2013 och vi har 1 116 personer som gillar si dan. Vi försöker publicera minst tre inlägg i veckan och försöker få så mycket spridning på ämnena som möjligt. Som det ser ut nu är det främst kultur- och fritid som är duktiga på att ta fram förslag till inlägg. Vi arbetar för att få bredare spridning på ämnena och att få fler förvaltningar att komma med förslag. Det har tyvärr inte blivit så mycket dialog på si dan som vi hade hoppats utan det är fortfarande en relativt ensidig kommunikation då vi publicerar in läggen och får ett antal personer att trycka på gilla knappen, ofta runt 5–10 personer. Ibland är det nå 258 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Webbadress där mer information finns: www.tidaholm.se gon som delar inlägget och något mer sällan är det någon som kommenterar. Ett inlägg som har gene rerat flera kommentarer var när vi frågade efter ut tryck som är lokala här i Tidaholm. Ett av de inlägg som flest personer har gillat handlade om fiskemöj ligheterna i kommunen. Vi får även en och annan fråga på sidan och det har bland annat handlat om tillgång till nämndprotokoll på hemsidan, uppsät tandet av en basketkorg på en av våra skolgårdar samt ett flertal synpunkter på evenemang som har ordnats. På det stora hela är vi nöjda med vår facebooksida men vi vill gärna utveckla dialogbiten. Något vi har lärt oss är att vi får mycket bättre re spons om vi lägger upp en bild med inlägget och det är positivt om det är en bild som vi har tagit själva. Vår kommunikatör tog till exempel kort på en vår björk som förskolebarn i kommunen hade dekore rat och som sedan visade på torget, detta inlägg fick bra respons. Annat som engagerar är inlägg som rör barn, till exempel information om familjedagen som anordnades på torget samt lokala frågor. Östersund e-förslag Sammanfattning Syftet är att testa en färdig e-tjänst för e-förslag/epetitioner för att undersöka om det kan användas i framtida medborgardialoger för att göra kommunen mer transparant. Beskrivning E-förslag är en del av Östersunds kommuns satsning på att utveckla medborgarnas inflytande och delak tighet i den kommunala verksamheten. E-förslag innebär att medborgare kan lämna sina förslag på kommunens hemsida. Andra medborgare kan stöd ja ett förslag genom att skriva under det. Det är upp till förslagsställaren att själv marknadsföra sitt för slag, till exempel via olika sociala medier. Ett inkom met förslag får samla underskrifter på kommunens hemsida i 3 månader. Om ett e-förslag har fått minst 25 underskrifter när slutdatumet för e-förslaget har nåtts, kommer det att handläggas och hanteras en ligt kommunens vanliga process. Förslag som inte får 25 underskrifter kommer inte att hanteras. Kontaktperson: Eva Rodin Svantesson, IT-strateg, [email protected] Webbadress där mer information finns: http://ostersund.demokratiportalen.se/ Verksamhetsområde: E-dialog Innan tjänsten lanserades informerades bland annat kommunfullmäktiges ledamöter. Tjänsten har varit i drift på kommunens hemsida sen den 1 oktober, ett av de förslag som kommit in har redan uppnått antalet underskrifter. Mer information på ostersund.demokratiportalen.se Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 259 KAP ITEL 12 Medborgarnas idéer Utveckling av medborgardialoger pågår runt om i vårt land och många kommuner, regio ner och landsting skapar möjlighet för medborgarna att vara delaktiga i beredningen av beslut. Fler och fler skapar också kanaler för medborgarna att föra fram sina idéer och syn punkter, dels som vi såg i föregående kapitel genom e-förslag, dels genom olika former av möten där medborgarna får möjlighet att lyfta fram sina idéer till förtroendevalda och tjänstemän. Det är exempel på detta som visas i detta kapitel. Under detta kapitel hittar du också exempel som vi inte kunnat placera in under de övriga kapitlen. 260 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Gislaved – Demokratidag för ungdomar Sammanfattning Under 2012 och 2013 pågick ett medborgardialog projekt i Gislaved. Projektets huvudsakliga syfte och mål var att utveckla metoder för att öka dialogen med medborgare, företag och föreningar. Beskrivning Kommunfullmäktige beslutade i maj 2011 att star ta ett medborgardialog projekt och att tillsätta en Demokratiberedning. Beredningen bestod av elva kommunfullmäktigeledamöter och alla partier i fullmäktige var representerade. Uppdraget för de mokratiberedningen var att pröva olika metoder och verktyg för medborgardialog och därefter sam manställa erfarenheterna i en handbok. Detta exem pel är ett av de fem dialoger som genomfördes. Demokratiberedningen arrangerade ”Demokra tidagar” den 16 och 20 oktober i samband med Gis laveds kommuns Hälsovecka. Den 16 oktober 2012 genomfördes arrangemanget ”Open Space” i Gisle Sportcenter. Förtroendevalda, tjänstemän, pedago ger och 650 gymnasielever medverkade i ett större möte, ett så kallat Open Space. Mötets huvudtema var ”Vad vill du ändra på i Gislaveds kommun?” Sammanlagt lämnade gymnasieleverna 65 förslag och idéer under mötet. Idéerna och förslagen skickades vidare till kom munens nämnder, förvaltningar, Gislaveds gymna sium, med flera intressenter. Intressenterna besva rade förslagen och förklarade hur de kommer att arbeta vidare med elevernas förslag. I slutet av fe bruari månad 2013 besökte demokratiberedningen Gislaveds gymnasium och berättade för eleverna vad resultatet blev av deras förslag. Många förslag som lämnades berörde inte kommunens verksam hetsområde, men alla förslag besvarade. Konkreta förslag som blev ett resultat av Open Space är byg gandet av en skatepark som kommer att vara klar Kontaktperson: Eva Gardelin-Larsson, kanslichef, [email protected] Anna Sanell, Utredare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.gislaved.se/medborgardialog Verksamhetsområde: Ungdomsinflytande under hösten 2014. Dessutom höjdes åldern från 18 till 20 år avseende hur länge ungdomar får ung domsrabatt på de kommunala gymmen. Syftet med demokratidagarna var att testa en me tod för ungdomsinflytande i kommunen, samt un der en vecka fokusera på demokrati, mänskliga rät tigheter och barn- och ungdomars rättigheter. Open Space var en lyckad dialogaktivitet och kommer att framöver att användas som forum för ungdomsinflytande i Gislaveds kommun. Open Spa ce möten är enkla att arrangera och främjar ett fritt deltagande. Det vill säga, dels kan deltagarna väcka de frågor som de själva är intresserad av och tycker är viktiga och dels kan deltagarna välja vilka frågor/ ämnen som de vill vara med och diskutera. Frågan om hur väl olika grupper är representerade blir hel ler inget problem eftersom alla som vill deltar och representerar sig själva. Dock är det viktigt med ett omfattande förankringsarbete innan själva mötet så att deltagarna vet vad som förväntas av dem. Det är även viktigt att påtala att det inte är några kravlistor till förtroendevalda som önkas utan mötet ska ge nomföras i andan: ”Vad kan vi göra tillsammans?”. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 261 Kapitel 12. Medborgarnas idéer Göteborg – Demokratiambassadörer i Västra Hisingen Sammanfattning I samband med valet 2014 arbetade SDF Västra Hi singen i Göteborg med ökat valdeltagande för mål grupperna förstagångsväljare, unga föräldrar och utrikes födda i området Biskopsgården. Som en del av arbetet rekryterades invånare till Demokratiam bassadörer. Kontaktperson: Ulrika Stöök, utvecklingsledare, [email protected] Beskrivning Både staden och stadsdelen har tagit om att arbeta med medborgardialog Demokratiambassadörerna fick uppdraget att spri da information, skapa engagemang och dialog med målet att öka valdeltagandet i målgrupperna för stagångsväljare 18–23 år, unga föräldrar och utrikes födda i de områden Biskopsgården med lägst valdel tagande. Man arrangerade även två politikerträffar, en före valet och en uppföljande efter. Arbetssättet blev mycket uppskattat av invånare, politiker och tjänstepersoner och en viktig pusselbit för att jobba med ökat förtroende. Nu undersöks möjligheten att fortsätta samarbetet även framöver. För att arbeta som en av de sex Demokratiam bassadörerna var kriterierna att man skulle bo i Bi skopsgården, vara utåtriktad och ha ett intresse för samhälls- och demokratifrågor, identifiera sig med och har bra kontakt med någon av grupperna där valdeltagandet är lågt och vara partipolitiskt neu tral. Det var även en fördel om man kunde prata ara biska, somaliska eller turkiska. Demokratiambassadörerna arbetade uppsökande med information genom att besöka fritidsgårdar, gymnasieskolor, öppna förskolor, föreningar och moskéer. De fanns på torgen, festivaler, besökte bostadsområden och höll i informationsträffar på Medborgarkontoret. I samband med högtiden Eid ordnades en tjejmiddag då lokala politiker pratade om sina visioner för området och svarade på frågor. Vid ett tillfälle innan valet ordnades med en politi kerkväll då möjlighet gavs att få information från alla de politiska partierna som kandiderade till kom munfullmäktige och att ställa frågor till dem. Efter valet ordnades en liknande träff med temat ”Vad händer efter valet?”. Resultatet är blandat. I något av valdistrikten gick valdeltagandet upp, men i de flesta låg det still 262 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Verksamhetsområde: Jämlikt valdeltagande eller minskade något. I målgruppen personer med utländskt medborgarskap ökade valdeltagandet med 6 procent. I jämförelse med andra jämförbara valdistrikt ser vi dock att andra områden minskade mer. Det vi särskilt vill lyfta fram är betydelsen av att använda lokalt förankrade invånare med olika ålder, kön, etnisk bakgrund och språkkompetens i arbetet. Vi uppfattar att det har varit ett angeläget och vik tigt arbete dels för de enskilda demokratiambassa dörerna och dels för de människor de mött. I arbe tet med att öka tillit och förtroende för demokratin, politiken och kommunen har det varit avgörande att demokratiambassadörerna varit väl förankrade i det egna området och delar erfarenheter med in vånarna. De har fångat upp angelägna frågor och på ett neutralt sätt haft dialoger kring dem. De har också varit en bro mellan politiker/förvaltning och invånarna. Andra positiva effekter är att flera av de mokratiambassadörerna arbetade som valarbetare under valdagen. För att ytterligare uppmuntra till valdeltagande gjordes en film med lokala ”kändisar” och förebilder som uppmuntrade till att rösta. Ut värderingen gjordes med hjälp av 20 ungdomar som ställde frågor utanför vallokalerna. Totalt arbetade ett 30-tal ungdomar och nyckelpersoner från områ det i satsningen. Lärdomar är att förvaltningen och politikerna har mycket att lära av att arbeta nära våra invånare och vi gör ett bättre arbete när vi jobbar tillsammans. Det finns en kraft och ett engagemang som vi behö ver bli bättre på att ta vara på. Haninge – Ungdomsdialog Sammanfattning Ungdomsrådet har idag ett stort förtroende hos för troendevalda och i organisationen och har deltagit i kommunens utveckling på ett stort antal områden. Kontaktperson: Sören Berglund, demokratiombudsman, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: haninge.se/ungdomsradet Haninge ungdomsråd arrangerar möten, workshops och träffar på platser där ungdomar befinner sig. Ungdomsrådet genomför informationskampanjer och informerar att det finns sätt att påverka mellan valen. Varje år träffar ungdomsrådet över 2000 ung domar för att lyssna på vad ungdomar vill förändra, utveckla och förbättra. Det kommer varje år in drygt 1500 förslag på vad ungdomar vill förändra. Dessa förslag sammanställs och diskuteras, prioriteras och beslutas om vid ett årligt ungdomsfullmäktige. Vid ungdomsfullmäktige deltar ungdomar tillsammans med förtroendevalda och tjänstemän i kommunen. De frågor som diskuteras ska främst vara frågor som kommunen kan besluta om. I ungdomsrådet kan man delta mellan 14–24 år. De frågor som prioriteras vid ungdomsfullmäk tige är sedan de frågor som ungdomsrådet driver det närmsta året. Vissa frågor är återkommande år efter år och det gör att frågan befäst som en viktig fråga. Ungdomars åsikter värdesätts på samtliga förvaltningar. Målet är att ungdomar ska ses som en naturlig del i beslutsprocesserna och inte något som görs som en bisyssla. I oktober 2014 beslutade Kommunfullmäktige att ytterligare förstärka ung domars inflytande och gav kommunstyrelseförvalt ningen i uppdrag att fastställa hur styrning, ledning och uppföljning av arbetet ska stärkas. Idag deltar ungdomar i ett flertal beslutsprocesser, från idé, pla Verksamhetsområde: Ungdomsdialog nering, genomförande, utvärdering, dokumentering till återrapportering. Men det arbetet måste ytter ligare förstärkas, förhoppningsvis kan KF-beslutet från oktober 2014 stärka arbetet ytterligare så att det blir en samstämmighet i organisationen kring ungdomars inflytande och delaktighet. Att få vara med och bestämma i sin direkta arbetsmiljö på sko lan är grundläggande, men detta sker extremt olika på skolor. Detta har utvecklats och kommer ytter ligare förstärkas när ungdomar kommer delta i att kvalitetssäkra arbetet tillsammans utbildningsför valtningen ledningsgrupp. Ungdomar har varit med i utvecklingen av arbetet med att ta fram idrottspolitiskt program, skolplan, kulturprogram med mera. Det finns idag en klar vil ja bland tjänstemän och politiker att involvera barn och ungdomar i frågor som berör dem innan beslut fattats. Det tar ibland längre tid och är ibland även svårare men besluten blir sannolikt mycket bättre. Genom att låta barn och unga delge sina synpunkter tillförs en dimension som inte kan fås på annat sätt. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 263 Kapitel 12. Medborgarnas idéer Haninge – Jordbrodialogen Sammanfattning Att gå från medborgardialog till medborgarnas dia log Beskrivning Dialogen startade som en medborgardialog kring trygghetsskapande insatser i Jordbro och pågick jan 2012–dec 2014. Målet var att stödja de positiva krafter som redan finns, med utgångspunkten att en långsiktigt hållbar dialog drivs av medborgarnas egna engagemang, energi och delaktighet. Lite förenklat kan man säga att Jordbrodialogens form ändrades efter det första årets inledande erfa renheter. Från att dialogmötena i sin början samlat många intresserade, gav flera av deltagarna uttryck för en projekttrötthet mot slutet av året. Att Jord brodialogen dessutom föregåtts av olika former av projekt och satsningar som kommit och gått genom åren, alla med ambitionen att ”lyfta” platsen, bidrar givetvis till denna inställning. De var också tydligt att det fanns grupper av medborgare i Jordbro som inte var representerade. För att möta detta gick vi från en mer traditionell dialog med fokus på en skilda sakfrågor till att jobba mer med fokus på att se platsens potential och möjligheter. I arbetet har det varit viktigt att utveckla idén om dialog som ett förhållningssätt. Dialogen har inte begränsats till en enskild fråga eller specifik metod. Snarare än att dia logen bygger på att kommunens politiker och tjäns temän bjuder in medborgare till exempelvis stor möten, så har vi arbetat efter idén att medborgarna är de som bjuder in kommunen – politiker och tjäns temän samt andra aktörer – till de aktiviteter som de är engagerade i och i de former som passar. Att gå från en medborgardialog till medborgarnas dialog. I samverkan med andra har Jordbrodialogen bidragit till att en rad arrangemang genomförts, föreningar har startats, nätverk byggts upp och frågor lyfts till förvaltningar i kommunen. 264 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Anna Högberg, processledare, [email protected] Johan Tirén processledare, [email protected] Webbadress där mer information finns: haninge.se/Jordbrodialogen Verksamhetsområde: Inflytande och delaktighet Lärdomar >>Att koppla dialogen till det som i någon mån redan sker eller där vi ser att det finns möjlighe ter att något kan ske, med rätt stöd och förutsätt ningar. Det kan handla om medfinansiering eller andra typer av stöd kring arrangemang, men även att bolla idéer och hitta kontaktpersoner. Det har varit viktigt att understödja befintliga nätverk men även att se nya kopplingar mellan olika aktö rer på platsen och koppla samman dessa. >>Att skapa kvalitativa möten där mötesformen inte nödvändigtvis följer en mall med dagordning, och där antalet deltagare inte setts som avgörande för om ett möte varit lyckat eller inte. >>Att hitta nyckelpersoner på platsen som redan har tillgång till egna nätverk. >>Att dialogen tar plats lika mycket i kommunhuset som ute hos invånarna. >>Det är viktigt att processledarna kan röra sig mel lan förvaltningsgränser och genom den hierar kiska ordningen i kommunen. >>En dialogprocess som handlar om delaktighet, inflytande och värderingar har svårt att få verklig tyngd om man inte också samtidigt inbegriper och utvecklar idéer kring social hållbarhet och platsutveckling. Helsingborg – Drottabladet.se Sammanfattning Inspirations-sajt för stadsdelen Drottninghög i Hel singborg. Beskrivning Drottninghög är ett bostadsområde som byggdes som en del av miljonprogrammet mellan 1967–1969. Nu driver Helsingborgs stad tillsammans med det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem ett stadsutvecklingsprojektet DrottningH inom områ det. På Drottninghög finns många olika verksamhe ter. Alla verksamheter har egna kommunikationska naler för att nå ut till de boende, där man exempelvis berättar om aktiviteter och evenemang. Det stora antalet kanaler och det ”faktum” att informationen fanns på så många ställen gjorde det svårt för bo ende och besökare att få en bild av vilka evenemang och aktiviteter som sker i området. Därför fanns det behov av ha en gemensam kommunikationskanal i området där både verksamheter och boende kunde kommunicera med en bredare publik. Med anledning av detta skapade Drottadeltagar na en första version av Drottabladet. Fredagen den 13 juni startade vi en spännande resa där vi på under 3 timmar tog oss från ett tomt Wordpress skal till en sajt med 10 st producerade artiklar. Drottabladet är uppbyggt i wordpress vilket skapas enkelt med fär diga teman och är gratis. Det fungerar som ett blogg verktyg där de olika redaktörerna som blivit inbjud na kan gå in och skriva. Efter detta har Drottabladet fyllts på med redaktörer och Dialog 3.0 har fungerat som administratörer och bjudit in till skrivarverk städer och fortsatt att bjuda in redaktörer. Ramverk för redaktörerna på Drottabladet.se >>Vem är redaktör på Drottabladet? I första hand de som ingår i det fysiska nätverket Drotta men även boende eller personer med operativ koppling till Drottninghög. >>Vem ansvarar? Var och en är ansvarig utgivare för sina producerade artiklar. Det är alltså inte Helsingborgs stad eller annan organisation som uppbär ansvaret för sajten utan detta är ett eget initiativ av en grupp enskilda individer med stort Drottninghögs intresse. Kontaktperson: Theréze Zetterberg, delprojektledare, Dialog 3.0, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.drottabladet.se Om drottabladet.se Verksamhetsområde: Information, stadsutveckling. >>Vilket fokus? Utgå alltid från att ”jag är en del av Drottninghög” när du skriver dina artiklar. Du skriver alltså INTE som en representant för nå gon organisation/förvaltning som ska informera till området utan det är du som enskild person vill dela med dig av dina upplevelser eller tipsa om saker/event som är på g i Drottninghög och dess närområde. Sajten ligger på http://drottabladet.se och har cirka 170 sidvisningar i veckan (nov 2014), 30 stycken word press-utbildade och aktiva redaktörer. En av stadens lokaltidningar har fått upp ögonen för Drottabladet och nu undersöker vi gemensam ma beröringspunkter och spånar potentiella fram tida samarbeten. För att Drottabladet ska leva vidare och dra trafik så behöver alla redaktörer gemensamt putta in mer och spännande innehåll samt sprida länken och göra sidan till en ”snackis” i sina olika nätverk Det finns många fördelar att med en gemensam kanal – det blir lättare att synliggöra vad sin verk samhet gör i ett tvärsektoriellt arbete, förbygger olika budskap/ryktesspridning och grundar för bra samsyn, det är lättare att få ett uppdaterat flöde med fler skribenter. Genom att bjuda in boende ger vi även dem ett ”demokratiskt verktyg” och en möjlig het att nå ut med sin röst/sitt budskap. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 265 Kapitel 12. Medborgarnas idéer Huddinge – Demokratidagar Sammanfattning Huddinge har under tre år ordnat Demokratidagar på initiativ av demokrati- och mångfaldsberedning en. Varje år har mellan 2600–3500 personer delta git i ca 60–80 aktiviteter under en vecka i oktober. Beskrivning Syftet är att ordna en mötesplats och skapa dialog mellan förtroendevalda och invånare, föreningar, högskola, föreningar, företagare, bostadsbolag, kommunala verksamheter med flera. Det långsik tiga målet är att stärka det sociala kapitalet och öka förtroendet människor emellan samt mellan kom mun och invånare i Huddinge. Huddinge demokra tidagar har varit en del av Europarådets ”European Local Democracy Week” vilket tillfört en internatio nell aspekt. Demokratidagarna innebär att förtroendevalda och över 1000 elever för dialog på gymnasieskolor och grundläggande vuxenutbildningar. Demokrati dagarna har under olika dagar haft olika kommun delar där dialoger och möten anordnats i samarbete mellan olika aktörer. Demokrati- och mångfaldsbe redningen bjuder in till ”Open space”-möte för alla invånare. Demokratidagarna har varit uppskattade och deltagare har varje år gett snittbetyg 5, på skala 1 dåligt till 6 mycket bra. Inriktningen har varit att fördjupa dialogen och bredda deltagandet snarare än att öka antalet deltagare. Dialogen har fördjupats av kanaler på facebook, filmer på youtube och en särskild tidning har som tagits fram för information till alla invånare. Målet är att över 2 500 personer deltar och att deltagarnas genomsnittliga omdöme överstiger 5 poäng. Projektbeställare för demokrati dagarna är kommunens ledningsgrupp. I projektplanen specificeras ett antal aktiviteter som ska ske: 1. Bjuda in föreningar, politiska partier och kom munala verksamheter att delta med aktiviteter. 2. För att stimulera till samarrangemang finns en speciell budget samt nyckelpersoner från kom mun, föreningsliv, studieförbund och Södertörns Högskola bjuds in till en gemensam förwork shop. 266 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Marcel Moritz, utveckligsledare, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.huddinge.se/demokrati, www.face book.se/huddingedemokratidagar Verksamhetsområde: Medborgardialog 3. Inom ramen för evenemanget bjuder demokratioch mångfaldsberedningen in till dialog mellan förtroendevalda, invånare och andra aktörer i form av Open Space eller World cafe. 4. Huddinge kommun deltar i Europarådets lokala demokrativecka. 5. Inom ramen för evenemanget skapar kommu nens fyra gymnasieskolor, SFI och Grundvux dialog mellan politiker och elever. 6. Elever från Huddinges gymnasieskolor erbjuds möjligheten att göra en studieresa till Europa rådet och European Youth Centre i Strasbourg, som resulterar i en öppen aktivitet under demo kratidagarna. 7. En kommunikationsplan med informations insatser före, under och efter evenemanget tas fram. Projekttiden sträcker sig från januari till december och demokratidagarna äger rum en vecka i oktober. Projektets budget har varit ca en halv miljon. De största kostnaderna handlar om kommunikations insatser före, under och efter demokratidagarna i form av programtidning och filmer, studieresor för ungdomar till Europarådet samt stöd till samar rangemang i olika kommundelar. En slutrapport tas fram för att bidra till nästa års planering. Karlskrona – En enklare vardag Sammanfattning Att tydliggöra verkliga behov som företagare i Karls krona har och hur vi som kommun kan anpassa oss till behoven i vår verksamhetsutövning. Kontaktperson: Tina Tidhammar, utvecklingschef, [email protected] Beskrivning Webbadress där mer information finns: http://www.karlskrona.se/sv/Arbete-Foretag/Enklare-vardag-for-foretagare-iKarlskrona/ Projektet, som vi valt att benämna En enklare var dag, är ett förvaltningsövergripande samarbete i Karlskrona kommun som syftar till att ha en bättre dialog med våra medborgare så att de verkliga beho ven får styra vår interna utveckling. I ett första ske de har det varit fokus på våra företagare i Karlskrona men vi har som mål att även implementera detta ar betssätt inom fler delar av kommunens verksamhet. Projektet har praktiskt bedrivits med ett antal workshops för företagare inom ett flertal olika bran scher. Vid varje workshop användes en metod där deltagarna gruppvis fick diskutera utifrån upplevda problem i kontakten med Karlskrona kommun och sedan i en större grupp diskutera förslag på förbätt ringar och eventuell vinst av att genomföra dessa. De synpunkter som framkom handlade om hur vi kan ge enklare hantering av ärenden i form av tydlig, snabb och korrekt information om t.ex. anmälan, lov och tillstånd. Även beslutsvägar, ökat behov av samverkan samt att snabbt kunna få kontakt med rätt person framkom som viktigt. Som förslag på för bättringar kom bland annat införande av Mina sidor på webben, utvecklande av självservicetjänster som håller ihop en hel process för sökanden (även om vi är fler förvaltningar iblandade) mm. Fler av deltagarna på våra workshopar visade ett stort intresse av att fortsätta samarbetet med kom munen och det finns redan nu på påbörjade projekt där företagare är delaktiga i kommunens utveckling. Verksamhetsområde: Näringsliv och företagsfokus Bland annat arbetar kommunen nu fram en skylt policy där representanter från skylttillverkningsfö retag, fastighetsägare och centrumföreningen del tar. För att få en enklare och effektivare hantering av ärenden ska kommunen under hösten fortsätta med utveckling av bland annat självservicetjänster och samtidigt se över det interna arbetssättet. Flera av företagarna kommer då delta när vi arbetar fram dessa självservicetjänster. Genom att lyssna på de som vi finns till för (med borgare, brukare, företagare mm) har vi mycket tydligare insett vikten av att faktiskt fråga efter och lyssna till deras behov och önskemål. Det finns an nars en risk att vi som kommun utvecklar oss och våra tjänster för att vi tror oss veta vilka behov som finns, något som inte gynnar någon. Vi som ingått i projektet En enklare vardag har som mål att visa på vinsten av ett sådant här arbetssätt och försöker nu sprida detta vidare i vår organisation som en bra me tod. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 267 Kapitel 12. Medborgarnas idéer Karlstad – Kommunen på plats Sammanfattning Under namnet Kommunen på plats träffar kommun ledningen Karlstadsborna på deras hemmaplan. Beskrivning Kommunstyrelsens sammanträden är öppna för allmänheten och hålls vanligtvis i en lokal i centrala Karlstad. 2013 beslöt kommunstyrelsen att vissa sammanträden skulle hållas på andra orter i kom munen för att fler Karlstadsbor skulle få chansen att delta. Konceptet fick namnet Kommunen på plats. Idén hämtades ursprungligen från den amerikanska ambassaden som vid ett tillfälle utlokaliserade sin verksamhet till Karlstad CCC (konferenscenter). De erbjöd besökarna den service som vanligtvis finns på ambassaden. Motiven bakom att prova Kommunen på plats var att det ska vara lätt för Karlstadsborna att komma i kontakt med kommunen – både för att få del av kom munal service och för att kommunicera med tjäns temän och politiker. Tanken var att förutom själva sammanträdet göra det möjligt att ställa frågor och diskutera aktuella ämnen och projekt. Kommunen på plats annonserades i lokaltidningarna och det la des även ut information på kommunens Facebook sida, hemsida och via andra digitala kanaler. Den första Kommunen på plats hölls på en hög stadieskola på Rud hösten 2013. Förutom förtroen devalda och tjänstemän från kommunledningskon toret fanns kommunikatörer och representanter från kommunens kontaktscenter på plats. Det fanns möjlighet att lämna förslag och synpunkter direkt till kommunen och vi bjöd även på fika. Uppslut 268 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Per Wiker, strateg, [email protected] Verksamhetsområde: Kommunövergripande ningen från allmänheten var inte stor, vilket troli gen delvis berodde på att det inte fanns något uttalat tema att diskutera. Det andra Kommunen på plats hölls i Molkom, ett mindre samhälle utanför Karlstads tätort. Också här var kommunstyrelsens sammanträde en del av programmet. Till detta kom det fler medborgare, kanske beroende på att det fanns en naturligare ut gångspunkt med lokala intresseföreningar och ak tuella frågor att diskutera. En lärdom är att medborgare är intresserade att komma om det finns något konkret att prata om. Att närvara på ett öppet kommunstyrelsesammanträde räcker inte som incitament för att avsätta sin fritid. Det är också viktigt att fundera på tillgängligheten, som till exempel vilken tid man väljer att träffa med borgarna på detta sätt. Kanske får kommunstyrel sens ledamöter acceptera ett möte på kvällstid, när folk har kommit hem från jobbet. Förutom den kon kreta nyttan är symbolvärdet stort i att prata med invånarna på deras hemmaplan och i någon form väntas Kommunen på plats därför få en fortsättning i Karlstad. Mark – Medborgardialog 2010–2014 Sammanfattning Att pröva metoder för medborgardialog för att bygga förtroende Beskrivning Målet med arbetet var att kommunmedborgarna på ett enkelt sätt skulle få fram sina åsikter, förslag och klagomål. Önskan var också att på detta enkla sätt få kännedom om vad som rör sig i folkdjupet och visa kommuninvånarna att vi finns tillgängliga för den som vill träffa oss. Medborgardialogerna har genomförts en gång i månaden och då veckan före ett kommunfullmäk tigemöte. Medborgardialogerna har i de flesta fall hållits i kommunhuset och då har alltid kommun fullmäktiges presidium varit närvarande. Under en period deltog även de olika nämndernas presidium. Tanken var då att ge besökarna möjlighet att ta upp frågor som berörde just den nämnden som var före trädd. Under den sista perioden under mandatperio den åkte presidiet runt till de olika småsamhällena i kommunen. Kontaktperson: Lena Johansson, Medborgarkontoret, [email protected] Webbadress där mer information finns: www.mark.se Verksamhetsområde: Inflytande Det har framkommit många bra synpunkter ute hos kommunmedborgarna som förtjänar att kom ma fram och ges en möjlighet att belysas och kanske också genomföras. Medborgardialogerna uppfat tades positivt bland Marks kommuns invånare. En önskan var att denna typ av kontakt mellan kom munmedborgarna och politikerna skulle vara kvar även framöver. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 269 Kapitel 12. Medborgarnas idéer Mora – Demokratidag för Seniorer Sammanfattning Demokratidagar för seniorer äger rum varje år. Var je träff följs av en så kallad Hörring där uppföljning sker. Beskrivning Målet med Demokratidagen är att ge Moras senio rer en röst och en möjlighet till delaktighet och in flytande i kommunen. Demokratidagen sker en gång om året samt efterföljs efter en kortare tidsperiod av en s.k. Hörring. Demokratidagen har hållits under en period av fyra år hittills. Den senior, som önskar vara med, får själv anmäla sitt deltagande. Deltagar antalet på demokratidagen har legat kring 40-talet personer. Kommunen informerar om att en demo kratidag kommer att ske. Detta görs via närradio, kommunens hemsida, annonser i tidningar samt via olika nätverk. Moras Pensionärsråd har varit remissinstans gällande vilka teman som skall gälla under demokratidagen. Vid själva demokratidagen har vi använt oss av en metod som kallas Framtidsverkstad. Den är en de mokratisk och pedagogisk metod för att belysa och tydliggöra gemensamma problem, formulera visio ner och utveckla idéer hos en grupp människor. Del tagarna var uppdelade i grupper med gruppledare från kommunen. Under dagen gick man sedan ige nom metodens tre olika faser: Kritikfasen, Visions fasen samt Handlingsfasen. Vid Kritikfasen lyfter man fram vad som är dåligt, vad som saknas samt övrigt som man är missnöjd med inom dagens tema. Här får deltagarna skriva upp en ”värstalista” med synpunkter som man se dan får prioritera och sätta markeringar på. Dock högst fyra markeringar per person. Vid Visionsfasen får man nu möjlighet att pre sentera sina drömmar och visioner för att beskriva det tema som behandlas. En ”bästalista” tas fram där deltagarna får sätta markeringar på det som de prioriterar. Efter detta är det nu dags för Handlingsfasen. Här jobbar man fram handlingsplaner utifrån en mer djupgående dialog kring punkterna från Kri 270 Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige Kontaktperson: Viveka Leksell, kommunikationschef, Mora kommun, [email protected] Webbadress där mer information finns: mora.se/Kommun--politik/Paverka-dinkommun/Demokratidagar-for-seniorer/ Verksamhetsområde: Demokrati tik- samt Visionsfaserna. Frågeställningarna VAD? HUR? VEM? och NÄR? besvaras på varje punkt i handlingsplanen. Dagen avslutas med en kort pre sentation av handlingsplanerna inför övriga delta gargrupper. Vid avslutningen berättas också om den fortsatta processen vari handlingsplanerna i första hand hamnar på kommunstyrelsens bord och se dan skickas vidare till berörda nämnder. Ett mindre antal månader senare kommer en inbjudan till en ”Hörring”, där man i ett uppföljningsmöte får veta mer om handlingsplanerna från demokratidagen, d.v.s. vad som gjorts och vad som är på gång. Detta presenteras av kommunens tjänstemän efter inled ning av kommunalrådet. Under Hörringen får man sedan diskutera förslag och olika idéer från delta garna. Detta görs i grupper där en framgångsdetalj är att dagens deltagande tjänstemän sitter med i nå gon grupp. De lärdomar vi dragit och nyttorna med dialogen är att det är ett mycket bra sätt att föra dialog. Vi har fått in många inspel som vi annars inte skulle fått in genom att ha denna dialogform. De som leder demo kratidagen får inte styra för mycket men samtidigt måste man hålla i dialogen och se till att alla kom mer till tals. Planen och genomförandet av uppfölj ningen kan förbättras. Vi borde också pröva lite an dra dialogformer för att inte fastna i gamla mönster. Stockholm – Medborgardialog på Södermalm Sammanfattning Det övergripande syftet med medborgarförslag och medborgardialog är att öka delaktigheten genom att ta till vara medborgarnas förslag och idéer till hur stadsdelsområdet kan utvecklas och förbättras samt få bättre underlag inför beslut. Beskrivning Invånare och föreningar inom Södermalms stads delsområde har sedan hösten 2007 möjlighet att lämna medborgarförslag på sådant som faller inom nämndens ansvarsområden, det vill säga förskola, omsorg om äldre eller stöd till personer med funk tionsnedsättning, socialtjänst, demokratifrågor och parkmiljöfrågor. Nämnden har brukardialoger i form av brukar medverkansavtal med bland annat bostadsrättsför eningar, koloniträdgårdsföreningar och enskilda medborgare. Det innebär att föreningarna eller medborgarna får sköta om en parkyta som Stock holms stad äger. Förutom att brukarmedverkan kan skapa en social samvaro, kan parken eller naturmar ken få den där ”lilla extra” omvårdnaden. Det kan handla om att utföra extra intensiva skötselåtgär der som stadsdelsförvaltningen saknar resurser för. Exempel på vad brukarmedverkan kan innebära är att till exempel plantera blomsterlökar, anlägga od lingslotter, sätta upp fågelholkar som gynnar fågel livet och röja lövsly. Inför parkupprustningar i stadsdelsområdet bjuds närboende in till samråd för att tycka till om och lämna synpunkter på förslag till förändringar i parkerna. Dialog kan även ske med närboende när förvaltningen behöver ta ner ett träd eller göra en mindre förändring av till exempel en lekplats i stadsdelsområdet. Inom det brottsförebyggande arbetet, Söder andan, sker dialog med företagare och boende i stadsdelsområdet. Syftet är att skapa ett tryggt stadsdelsområde. När det gäller parkskötseln sker Kontaktperson: Mats Christenson, stadsmiljösekreterare, [email protected] Webbsida med mer information: http://www.stockholm.se/OmStockholm/ Politik-och-demokrati/Du-kan-paverka/ Medborgarforslag/ Verksamhetsområde: Inflytande regelbundet dialog med bostadsföreningar och hy resgäster. Syftet är att bidra till väl underbyggda be slut inför en förändring i parkmiljön. Lärdomar Under åren 2007 till 2013 har nämnden behand lat 53 medborgarförslag. Många av medborgarför slagen har inneburit att nämnden bifallit och gett förvaltningen i uppdrag att genomföra. En lärdom är att medborgarna ofta kommer med förslag om förändringar som förvaltningen inte på egen hand skulle kunna komma på. Utmaningen är dock att ba lansera allmänintressen mot möjliga särintressen. Exempel på två bra medborgarförslag: Anläggandet av en vattenlek på centrala Söder malm. Vattenleken, som består av vattenstrålar som sprutar upp från marken, är mycket populär bland barn i området. Anläggandet av solstolar i Bergsgruvan. Solsto larna har blivit mycket populära och omtyckta att använda soliga dagar. Medborgardialoger – 250 exempel från Sverige 271 Medborgardialoger 250 exempel från Sverige Under hösten 2014 inbjöd SKL kommuner, regioner och landsting att skicka in exempel på medborgardialoger och på system för dialoger. Det är denna samling som du håller i din hand. Den innehåller en bredd på dialoger inom många olika områden, på många olika sätt och med ett gemensamt syfte att skapa möjlighet till delaktighet, inflytande och medskapande för sina med borgare. Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se ISBN 978-91-7585-253-9 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se
