En bild säger mer än tusen ord

Örebro universitet
Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap
En bild säger mer än tusen ord
− En kvalitativ analys av den nya mobila applikationen Snapchat
C-uppsats 2015-01-26
Medie- och kommunikationsvetenskap C
Handledare: Anna Roosvall
Författare: Paulina Lindén och Hanna Lundkvist
Abstract
Why and how are students at Örebro university using the mobile application Snapchat and is
there a difference between the use of men and women? The use of mobile media is greater
than ever and little research has been done on Snapchat and especially on the users of
Snapchat. This study applied the theory about Uses and gratifications to investigate the use
of Snapchat among students at Örebro university. The users were interviewed by
predetermined categories in focus groups. Six themes for uses and gratification were the
outcome; accessibility, amusement, safety, personal relations, self-validation and identity
making. Some distinctions were found between the use of women and men but they were
mostly in what content they were sending on Snapchat. The uses and gratifications of
Snapchat were similar among men and women.
Keywords: Snapchat, Uses and gratifications, mobile application, focus groups, social
media, content analysis, students, gender differences.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING OCH VETENSKAPLIGT PROBLEM
1
2. BAKGRUND
2
2.1 Applikationen Snapchat
3
2.2 Definition av uppsatsens centrala begrepp
4
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
6
3.1 Avgränsningar
6
3.2 Uppsatsens disposition
7
4. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
8
4.1 Tidigare forskning
8
4.2 Teorin om Uses and gratifications
4.2.1 Kritik mot Uses and gratifications
4.2.2 Uses and gratifications i vår uppsats
12
13
15
5. METOD, MATERIAL OCH URVAL
16
5.1 Metod
5.1.1 Fokusgrupper
16
16
5.2 Urval och material
5.2.1 Planering
5.2.2 Rekrytering
5.2.3 Diskussionsledning
5.2.4 Analysmetod
18
18
19
21
22
5.3 Metodproblem
5.3.1 Reliabilitet
5.3.2 Validitet
24
25
26
6. RESULTAT
27
6.1 Användning
6.1.1 Omfattning
6.1.2 Omständigheter
6.1.3 Funktioner
6.1.4 Innehåll
6.1.5 Relationer
28
28
29
30
33
35
6.2 Motiv och tillfredsställelser
6.2.1 Lättillgänglighet
6.2.2 Underhållning
37
37
38
6.2.3 Säkerhet
6.2.4 Personliga relationer
6.2.5 Bekräftelse
6.2.6 Identitetsskapande
39
40
41
42
6.3 Jämförelse av könen
43
6.4 Sammanfattning resultat
44
7. DISKUSSION
46
7.1 Användning, motiv och tillfredsställelser
46
7.2 Jämförelse av könen
51
8. SLUTSATSER
52
8.1 Framtida forskning
53
SAMMANFATTNING
55
KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING
56
BILAGOR
59
1. Inledning och vetenskapligt problem
Internet- och mobilanvändning är något som ökar i dagens samhälle. Idag är det möjligt att
använda Internet på sin mobiltelefon vilket har medfört en enorm ökning av mobila
applikationer, både i antal och i popularitet. En av de mest populära mobila applikationerna
är Snapchat.1 Trots sin snabbt växande popularitet är Snapchat relativt ny på marknaden
vilket gör att forskningen kring fenomenet är nästintill obefintlig. Detta motiverade oss till
att undersöka just Snapchat. Den existerande tidigare forskningen talar om Snapchat utifrån
mediet i sig och dess egenskaper. Framförallt fokuserar denna forskning på just
säkerhetsaspekten som är det som utmärker Snapchat. Forskarna kom fram till att Snapchats
framgång inte enbart har med säkerheten att göra utan att användarna av Snapchat snarare
ser applikationen som underhållande. Forskning saknas därmed om användarna av Snapchat.
Bortsett från Snapchats egenskaper, vad gör användarna med applikationen och varför?
Generellt sett så finns inte heller mycket forskning om användandet av mobila applikationer.
Det omnämns snarare i andra sammanhang, till exempel i forskning om Facebook.
För att besvara dessa frågor anser vi att teorin om Uses and gratifications är passande att
applicera på Snapchat, som verktyg för att hjälpa oss att ta reda på motiven och
tillfredsställelsen hos användarna. Forskare menar att just Uses and gratifications kan ge ny
och värdefull information om nya medier, då användare av ny teknologi hittar fler sätt att
använda och fylla behov i linje med att teknologin utvecklas. Inom Uses and gratifications
har forskare tidigare undersökt medier på detta sätt och tagit reda på motiv och
tillfredsställelser bakom äldre medier så som radio och TV. Vi anser alltså att vi genom att
applicera teorin om Uses and gratifications på Snapchat, ett nytt medium, fyller en lucka i
forskningen och bidrar till ny, relevant forskningsdata. Inom teorin om Uses and
gratifications delas publiken ofta upp efter deras behov. I linje med detta ämnar vi
identifiera och kategorisera de motiv och tillfredsställelser som ligger bakom användningen
av Snapchat.
Tidigare forskning som gjorts av liknande nya och sociala medier så som Twitter, visar
att sociala medier används för att styrka användarens identitet och som ett verktyg för denne
att söka bekräftelse. Inläggen på sociala medier visar användarnas vardag och tar oss
“backstage” i deras liv, även om de själva troligen fortfarande kan välja ut och censurera.
Tidigare forskning har även gjorts på det sociala mediet Facebook och dess funktion att dela
1
iTunes-listor. iTunes, Apple Inc. 2015-01-24. http://www.apple.com/se/itunes/charts/free-apps/ (Hämtad
1 foton och videoklipp med varandra. Denna undersökning kom fram till att användarna var
motvilliga till denna funktion, varför det är intressant att undersöka användarna av Snapchat,
då Snapchats främsta funktion är just att skicka foton och videoklipp.
En intressant aspekt vi ämnar undersöka är hur användningen av Snapchat ser ut sett till
män jämfört med kvinnor. Detta då majoriteten av användarna av Snapchat är just kvinnor,
vilket gjorde oss nyfikna på att även ta reda på om det finns några skillnader i hur och varför
de olika könen använder sig av applikationen och vilka tillfredsställelser de får. I en
undersökning som analyserade behoven av att skicka textmeddelanden gjorde forskarna en
jämförelse huruvida dessa behov skiljde sig åt mellan männen och kvinnorna i
undersökningen. I den undersökningen kunde dock inga större skillnader observeras mellan
män och kvinnor. Vi vill undersöka om samma förutsättningar gäller för Snapchat eller om
vi kan identifiera skillnader mellan mäns och kvinnors användning och om olika motiv och
tillfredsställelser ligger bakom denna användning.
Då tidigare forskning främst använt sig av kvantitativa metoder har vi valt att genomföra
en kvalitativ undersökning. Detta för att få en än mer djupgående förståelse av Snapchat
som applikation och socialt medium jämfört ett resultat av en kvantitativ undersökning.
2. Bakgrund
Den teknologiska utvecklingen och intåget av de nya medierna har lett till att vi nästintill
konstant håller kontakten med varandra och är uppdaterade om vad som publiceras och sker
på olika medier. Dessa tekniker påverkar hur människor och organisationer kommunicerar
och förhåller sig till varandra, på gott och ont. Exempelvis kan det skapa irritation snarare än
enkelhet att ständigt kunna nå varandra, om respons på en fråga tar för lång tid. Den nya
teknologin och utvecklingen av nya medier skapar alltså både chanser och risker.2
Redan på 1950-talet utvecklade Sverige ett mobiltelefonisystem och år 2002 infördes en
teknik som gjorde det möjligt att använda Internet via mobiltelefon, samtidigt som
mobiltelefonen hade utrustats med funktioner som kamera och mikrofon. Det var dock inte
2
Olle Findahl. Hur många har en mobil och hur många av dem har en smartmobil? | Svenskarna och Internet
2013. En årlig studie av svenska folkets Internetvanor. .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). 2013.
http://www.soi2013.se/2-den-mobila-boomen/hur-manga-har-en-mobil-och-hur-manga-av-dem-har-ensmartmobil/ (Hämtad 2015-01-07)
2 förrän 2011 som användningen av Internet i mobiltelefoner exploderade i omfattning. Just
bland ungdomar skedde en fördubbling av denna användning mellan 2010 och 2011. Idag
använder 65 procent av Sveriges befolkning smartphones och i åldrarna 16 till 25 är
användningen hela 94 procent.3
När det kommer till Internetanvändning har kvinnor länge legat i framkant. Redan år
2009 var det unga kvinnor i åldern 14-21 som mest aktivt publicerade innehåll på Internet
och var närvarande på de sociala nätverken. Idag, drygt fyra år senare, är denna dominans
ytterligare förstärkt på grund av den ovan nämnda ökningen av smartphones.4
2.1 Applikationen Snapchat
Studenterna Evan Spiegel och Bobby Murphy kom på idén att skapa ett forum där vänner
emellan kunde dela alla sorters foton med varandra, inte bara de fina och redigerade. De såg
ett hål i marknaden för fotoapplikationer och menade att dessa nästan uteslutande
fokuserade på perfektion och orealistiska skönhetsideal. Tanken bakom denna nya
applikation var att användarna skulle dela känslor och ögonblick med varandra utan krav på
prestige.
I september 2011 lanserades den mobila applikationen Snapchat. Applikationen bygger
på att användarna skickar foton och videoklipp till vänner som sedan försvinner utan att
sparas.5 Vid lanseringen beskrev grundarna applikationen på sin blogg:
Snapchat isn’t about capturing the traditional Kodak moment. It’s about communicating
with the full range of human emotion — not just what appears to be pretty or perfect. (...)
We’re building a photo app that doesn’t conform to unrealistic notions of beauty or
perfection but rather creates a space to be funny, honest or whatever else you might feel like
at the moment you take and share a Snap.6
3
Ibid
Ibid
5
Evan Spiegel. Let’s chat. Snapchat (Blogg). 2012-05-09. http://blog.snapchat.com/post/22756675666/letschat (Hämtad 2014-11-03)
6
Ibid
4
3 Antalet användare har hittills ökat stadigt och idag använder cirka 100 miljoner människor
världen över Snapchat varje månad. Dessa skickar varje dag cirka 700 miljoner snaps.7
Majoriteten av användarna, hela 70 procent, är kvinnor.8
2.2 Definition av uppsatsens centrala begrepp
I detta avsnitt kommer vi att förklara några av uppsatsens centrala begrepp.
Snapchat. Inledningsvis vill vi definiera vårt mest använda begrepp, nämligen Snapchat.
För den som inte tidigare har varit i kontakt med eller känner till detta fenomen tänkte vi
sammanfatta vad Snapchat är för något och hur det fungerar.
Snapchat är en mobil applikation som finns tillgänglig för de mobila plattformarna iOS
och Android. Vi kommer att benämna Snapchat både som applikation och nytt medium, då
det är ett medium i form av en applikation. Snapchat går ut på att användarna skickar så
kallade snaps till varandra, vilket är foton och videoklipp tagna med användarens
mobiltelefon. Användaren har även möjlighet att skriva en text eller rita på dessa foton och
videoklipp samt lägga på ett filter, aktuell temperatur, hastighet eller klockslag. När detta är
genomfört kommer användaren till sin kontaktlista där den bockar för vem eller vilka som
snapen ska skickas till. När mottagaren mottar en snap kan hen endast se snapen i ett, av
avsändaren själv, förvalt antal sekunder, varpå fotot eller videoklippet försvinner. Innehållet
sparas varken på mottagarens mobiltelefon eller på Snapchats server. För att kunna se fotot
eller videoklippet måste mottagaren även hålla fingret mot mobiltelefonens skärm. Trots att
Snapchat inte sparar det innehåll användarna skickar är det möjligt att ta en så kallad
screenshot, alltså fotografera skärmen på mobiltelefonen och det innehåll som visas. Om
mottagaren tar en screenshot blir dock avsändaren meddelad att detta har skett genom en
notifikation. Det finns även en funktion som kallas My Story, som tillkommit i efterhand.
Detta är en möjlighet för användarna att publicera ett foto eller ett videoklipp som är
tillgängligt för avsändarens samtliga kontakter, liknande tidslinjen på exempelvis Facebook
eller Instagram. Fotot eller videoklippet ligger sedan kvar i 24 timmar att se på ett
obegränsat antal tillfällen. En annan funktion som tillkommit efter Snapchats lansering är en
7
Kyle Wong. Why Marketers Should Put Snapchat On Their Home Screen. Forbes. 2014-10-22.
http://www.forbes.com/sites/kylewong/2014/10/22/why-marketers-should-put-snapchat-on-their-homescreen/
(Hämtad 2014-12-15)
8
Macmillan, Douglas. Snapchat CEO: 70% of Users Are Women. WSJ.D Technology. 2013-11-20.
http://blogs.wsj.com/digits/2013/11/20/snapchat-ceo-says-70-of-users-are-women/ (Hämtad 2014-12-15)
4 chatt. På denna kan användarna skriva meddelanden till varandra i realtid. Utmärkande för
chatten på Snapchat är att dessa meddelanden, likt övriga snaps, försvinner efter det att
mottagaren öppnat dem.
Förutom Snapchat kommer vi att använda böjningar av ordet, så som snaps (snap i
plural) och snapa (skicka en snap).
Bild 1 till vänster: Såhär ser det ut när ett snap ska skickas och avsändaren ska välja
mottagare ur kontakslistan. Bild 2 till höger: Notifikationen på avsändarens smartphone då
mottagaren screenshottat dennes snap.
Mobil applikation. Mobil applikation är den kategori som Snapchat går under, vilket gör det
relevant att definiera vad vi menar när vi använder oss av detta begrepp.
En (mobil) applikation är ett datorprogram som är skapat för att tillämpas på ett visst sätt.
Just en mobil applikation innebär även att den medföljer en viss elektronisk plattform, i
denna uppsats talar vi om applikationer tillhörande mobiltelefoner (smartphones).9
9
Sten Henriksson. Applikation. Nationalencyklopedin. 2015.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/applikation (Hämtad 2015-01-07)
5 Smartphone. En smartphone krävs för att kunna använda en mobil applikation som
Snapchat. En smartphone är en slags mobiltelefon som har avancerade datorfunktioner. Den
kan koppla upp sig mot Internet och har en inbyggd kamera. Ofta har den även en qr-läsare
och satellitnavigator. Mobiltelefonens funktioner styrs genom att användaren trycker eller
drar fingret direkt på skärmen, som är tryckkänslig. Dessa funktioner gör att det idag är
möjligt att via mobiltelefon använda många av de vanligaste datorfunktionerna, till exempel
sociala medier och e-post, vilket har gjort att gränsen mellan smartphones och datorer
alltmer suddats ut.10
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att diskutera och identifiera användningen av och motiven
bakom användandet av Snapchat. Vi ämnar undersöka och gruppera vilka behov som finns
hos studenter som använder Snapchat som påverkar hur de använder applikationen. Vi
kommer även att göra en jämförande analys av mäns och kvinnors användande av Snapchat
och diskutera kring eventuella skillnader.
Uppsatsens syfte preciseras i följande frågeställningar:
•
Hur använder universitetsungdomar Snapchat?
•
Vilka motiv och tillfredsställelser ligger bakom universitetssungdomars användande
av Snapchat?
•
Vilka skillnader kan iakttas i hur manliga respektive kvinnliga universitetsungdomar
använder Snapchat?
3.1 Avgränsningar
Denna uppsats undersöker vad användare av Snapchat gör med applikationen. Vi har dock
inte haft möjlighet att undersöka samtliga användare utan vi har valt att avgränsa oss till
studenter vid Örebro universitet. Vi forskare är själva studenter vid Örebro universitet där 17
10
Dicte Helmersson. Smartmobil. Nationalencyklopedin. 2015.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/smartmobil (Hämtad 2015-01-07)
6 000 personer studerar.11 Då majoriteten av Snapchats användare är mellan 13-25 år,12 ramar
vi in en del av dessa i och med att medianåldern för studenter vid universitet är 25 år13.
Därmed tillhör studenter även den åldersgrupp där högst andel av personerna äger en
smartphone.14 Trots att vårt urval är begränsat är det fortfarande en både relevant och
intressant urvalsgrupp.
En annan avgränsning vi valt att göra är att enbart se till de skillnader som finns mellan
män och kvinnor. Detta gör att vi inte kommer att dra några kausala samband då vi inte kan
utesluta andra bakomliggande orsaker till de samband vi eventuellt finner. Vi anser dock att
detta perspektiv är av intresse på grund av den stora majoriteten av kvinnor som använder
Snapchat och vi vill ta reda på om detta faktum påverkar användningen. Vår urvalsgrupp är
även relativt homogen sett till ålder och sysselsättning vilket minskar risken för eventuella
kausala felslut.
3.2 Uppsatsens disposition
I denna uppsats har vi hittills presenterat en inledning inklusive vårt vetenskapligt problem,
bakgrund, syfte och frågeställningar samt avgränsningar. Nästföljande avsnitt i denna
uppsats är “4. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter”, där tidigare forskning som
gjorts inom det fält vi ämnar undersöka presenteras. Detta efterföljs av en övergripande bild
av vår teori Uses and gratifications med underrubriker som behandlar kritik och teorins
relevans i just vår uppsats. Därefter kommer avsnittet “5. Metod, urval och material”, ett
avsnitt som frångår den traditionella modellen för en uppsats. På grund av vårt metodval
kommer vi att inleda med att presentera vår metod, därefter material och urval för att sedan
avsluta med metodproblem. Nästföljande avsnitt är “6. Resultat” där vi radar upp våra
resultat utifrån de teman som våra frågeställningar ställer upp. Dessa resultat kommer sedan
att analyseras och diskuteras i det efterkommande avsnittet “7. Diskussion”. Avslutningsvis
11
Sara Arvidson. Universitetet i siffror. Örebro universitet. 2014-09-18. http://www.oru.se/Omuniversitetet/Fakta-och-siffror/Universitetet-i-siffror/ (Hämtad 2015-01-07)
12
Mike Isaac. We Still Don’t Know Snapchat’s Magic User Numbers (But Here’s a Bunch of Other Interesting
New Stats, Including About Norway!) WSJ.D Technology. 2013-11-24. http://allthingsd.com/20131124/westill-dont-know-snapchats-magic-user-numbers-but-heres-a-bunch-of-other-interesting-new-stats-includingabout-norway/ (Hämtad 2015-01-07)
13
Universitet och högskolor. Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Statistiska
centralbyrån. 2014-04-24.
http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0205/2012L13D/UF0205_2012L13D_SM_UF20SM1401.pdf (Hämtad
2015-01-07), s. 18
14
Findahl, 2013
7 kommer vi, utifrån tidigare avsnitt, dra slutsatser i avsnittet “8. Slutsatser” där vi även
diskuterar förslag på framtida forskning. Allra sist sammanfattas vår undersökning och
uppsats under “Sammanfattning” och uppsatsen avslutas med en käll- och
litteraturförteckning samt bilagor.
4. Tidigare forskning och teoretiska
utgångspunkter
4.1 Tidigare forskning
Den mobila teknologin är ett relativt nytt fenomen som ständigt utvecklas och ökar i
popularitet i och med att människor blir alltmer rörliga. Till detta fält hör Snapchat och som
vi nämnt i föregående avsnitt är Snapchat en relativt ny applikation. Detta gör att
forskningsfältet är smalt. De enda forskare som berört just Snapchat som fenomen i en
undersökning är Roesner, Gill och Kohnos15. I denna undersökning kom forskarna fram till
att Snapchats framgång inte endast har med säkerheten att göra, trots applikationens
huvudsyfte att innehållet inte sparas. Snapchats användare ser snarare applikationen som
underhållande. Då känsligt innehåll inte är vad användarna vanligtvis skickar är det inte
viktigt att innehållet definitivt försvinner. Att innehållet försvinner är dock en fördel, då det
blir mer accepterat att skicka ett flertal foton, som på annat medium kan uppfattas som spam
eller att fotona är för “vardagliga”. Några av respondenterna menade även att de inte skickar
känsliga foton för att de helt enkelt inte litar på Snapchats säkerhet. Vår uppsats
kompletterar denna undersökning genom att inte bara se till användningen och
säkerhetsaspekten utan även se vilka motiv och tillfredsställelser som ligger bakom
användningen. Detta i och med att vi använder oss av teorin om Uses and Gratifications, till
skillnad från ovanstående undersökning som inte redovisar någon form av teoribas. Att den
mobila teknologin, där alltså Snapchat ingår, är så pass outforskad menar forskaren Goggin
15
Roesner, F; Gill, B; Kohno, T. (2014):
Sex, Lies, or Kittens? Investigating the Use of Snapchat’s Self-Destructing Messages
https://homes.cs.washington.edu/~yoshi/papers/snapchat-FC2014.pdf )hämtad: 2014-10-29
8 är överraskande. Dels för att det är viktigt att förstå hur teknologin är strukturerad och hur
mobila industrier fungerar, dels för att se det som är fördelaktigt med mobila applikationer.16
I brist på forskning kring just Snapchat är det av intresse att överblicka forskningsfältet
kring sociala medier generellt, alltså närliggande forskningsfält. Sociala medier som
Facebook, Instagram och Twitter utgörs till viss del av funktioner som liknar Snapchats och
används på liknande sätt av en liknande målgrupp. I Murthys studie om Twitter som
publicerades 2012, presenteras teorier, både kring sociala medier över lag samt kring Twitter
i egenskap av socialt medium, ur ett sociologiskt perspektiv. Murthy menar att alla sociala
medier till viss del handlar om att producera innehåll i syfte att styrka sin identitet. Trots att
de vardagliga inläggen som ofta publiceras på sociala medier kan ses som banala bär de på
mening och blir ett uttryck för bekräftelse. Dessa inlägg kan ses som verktyg för användarna
att söka uppmärksamhet.17 Genom inläggen som publiceras på sociala medier lär vi oss om
våra medmänniskors vardag, vanor, vad de gör och var de befinner sig. Det kan till exempel
vara en relativt ny bekantskap men genom att följa denna person på sociala medier lär man
känna hen på en mer multidimensionell nivå och får till exempel ta del av hens musiksmak,
åsikter och var hen befinner sig. Murthy talar om att vi eventuellt får se en mer
verklighetstrogen bild av människors liv på sociala medier.18 Murthys teorier kan knytas till
Goffmans liknelse vid livet som en teaterscen, där han resonerar kring en främre respektive
bakre region, där den främre regionen representerar det vi utåt sett visar för andra människor
och den bakre regionen där vår personlighet formas. I Jaget och maskerna diskuterar
Goffman kring förtrolighet mellan individer att våga komma ut i den bakre regionen.
Översätter vi detta till dagens sociala medier och Snapchat kan frågan ställas huruvida
användarna känner sig tillräckligt säkra att komma ut i den bakre regionen eller om de väljer
att posera i den främre regionen, det vill säga om de visar deras verklighet eller en
tillrättalagd sådan.19 Murthy är dock en aning tveksam till Goffmans teori och menar att
risken är att vi visserligen får ta del av människors vardag, men en tillrättalagd version av
denna. Användarna på sociala medier kan fortfarande välja att dölja vissa aspekter av sitt liv
och framhäva det de vill att andra ska se.20 Fleur resonerar i linje med Murthy och menar att
16
Goggin, Gerard. Facebook’s mobile career. New Media and Society no 7 (2014): 1068–1086, doi:
10.1177/1461444814543996. s.1069
17
Murthy, Dhiraj. Towards a Sociological Understanding of Social Media: Theorizing Twitter. Sociology no.
6 (2012): 1059-1073 doi:10.1177/0038038511422553
http://soc.sagepub.com.db.ub.oru.se/content/46/6/1059.full.pdf, s. 1061-1062)
18
Murthy s. 1065
19
Goffman, Erving, Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik, 4. uppl., Prisma, Stockholm,
1998, s. 97-119
20
Murthy s. 1065-1066
9 den bild som unga människor uppvisar på sociala medier är den identitet som de vill ha.
Därför är det viktigt att de aktivt och aktsamt tänker på hur och vilka foton de publicerar på
sociala medier.21
Den tidigare forskningen som utgått från teorin om Uses and gratifications är överens
om att denna teori är idealisk för att undersöka användningen av nya medier då teorin ser
publiken som aktiv istället för att lägga fokus på mediet och därmed göra publiken mer eller
mindre passiv. Grellhesi och Punyanunt-Carter menar att Uses and gratifications kan ge ny
och värdefull information om aktuella trender inom kommunikation. Användare av ny
teknologi hittar fler sätt att använda och fylla behov i linje med att teknologin utvecklas och
dessa kan med hjälp av Uses and gratifications identifieras.22
I den tidigare forskningen som utgått från teorin om Uses and gratifications har olika
gratifications för motiven bakom användandet identifierats. Dessa har varierat beroende på
typen av undersökning och olika medier. Några av de mest frekventa är dock delning och
mottagande av information, avslappning och eskapism, social interaktion samt
underhållning.
En av de första och mer kända studier som gjorts inom teorin om Uses and gratifications
är Lazarsfelds undersökning av radioprogram. I denna undersöktes ett radioprogram där
lyssnarna fick delta i frågetävlingar. Lazarsfeld och Herzog ville ta reda på vilka faktorer
som motiverade lyssnarna till att ta del av radioprogrammet. Lazarsfeld och Herzog fann
fyra anledningar som motiverade till att lyssna; competition, education, self-rating och
sporting.23
Flertalet av de tidigare undersökningarna inom fältet är makroinriktade och använder sig
av kvantitativa metoder. Detta är därmed ett gap i forskningen som vår undersökning kan
fylla, då vi kommer att genomföra en mer djupgående och kvalitativ undersökning.24
Gogging, som länge studerat mobil kommunikation, gjorde 2014 en övergripande fallstudie
om Facebooks mobila karriär.25 Fallstudiens syfte var att förstå Facebooks roll i den mobila
teknologin samt att förstå den sociala och kulturella innebörden av denna nya fas av Internet
21
Fleur, Gabriel. Sexting, selfies and self-harm: young people, social media and the performance of selfdevelopment. 2014-05. (s. 104-112) no 151 Media international Australia.
http://web.b.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=377ece75-cd7d-49a7-b185f00c4a232b76%40sessionmgr111&vid=1&hid=115, s. 105
22
Grellhesl, Melanie; Punyanunt-Carter, Narissra M. Using the uses and gratifications theory to understand
gratifications sought through text messaging practices of male and female undergraduate students. Computers
in Human Behaviour. no 6 (2012): 2175–2181. doi: 10.1016/j.chb.2012.06.024. s. 2180
23
Nabi och Oliver, s. 149
24
Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö, 2001 s. 33
25
Goggin, s. 1070-1071
10 och kommunikation. I studien diskuteras en viktig nyans av den mobila kulturen, nämligen
foton tagna med mobilkameror. Framfarten beror främst på utvecklingen av smartphones.
När det kommer till exempelvis Facebook handlar det om foton tagna med användarens
mobiltelefon som direkt kan publiceras på hens tidslinje. Trots denna utveckling kom
Goggin fram till att det är överraskande många som tycker att det känns pinsamt eller
olustigt att lägga upp foton på detta sätt.26 Att det konstaterats en motvillighet till att
publicera foton från mobiltelefonen på Facebook gör det intressant att undersöka
användningen av Snapchat. Detta då Snapchat som applikation bygger på just delning av
foton och videoklipp tagna med mobiltelefon. Goggins slutsats är att vi inte vet så mycket
om användarna av mobila Facebook som det krävs för att kunna lokalisera och förklara vilka
kulturella och sociala faktorer som påverkas av ny teknologi.27
Grellhesi och Punyanunt-Carter använder i sin studie från 2012 teorin om Uses and
gratifications genom att analysera de mest förekommande behoven vid användandet av
textmeddelanden (sms). Studiens syfte var att ta reda på vad som motiverar unga studenter
till att skicka textmeddelanden. Studien undersökte även likheter och skillnader mellan män
och kvinnor. Resultaten visade att de viktigaste behoven att bli uppfyllda var mobilitet och
tillgänglighet. Forskarna menar att det passar in i studenters hektiska livsstil. Den mest
framträdande skillnaden mellan könen var att kvinnor har en starkare vilja att dels vara
självständiga men även att alltid vara tillgängliga om familj eller vänner vill kontakta dem.
Detta tolkar forskarna som ett naturligt resultat av traditionellt kvinnligt beteende.28 Bortsett
från denna skillnad fann forskarna inga större olikheter mellan män och kvinnor. I
undersökningen är underhållning ett av de behov som är minst viktigt för användarna vilket
forskarna menar beror på att det finns mobila applikationer som enbart existerar i syfte att
underhålla (till skillnad från sms).29 Undersökningen visar även på att det är relevant att göra
ett särskiljande i användningen mellan män och kvinnor vilket även vi valt att göra i vår
undersökning. Forskarna diskuterar även kring framtida forskning och belyser att nya former
av textmeddelanden borde undersökas, vilket är ännu ett argument för vår undersöknings
relevans. Detta då Snapchat inte bara kan ses som en mobil applikation, utan även som ett
socialt medium som kan användas till att kommunicera via en mobiltelefon.
26
Ibid, s. 1070
Ibid, s. 1075-1080
28
Grellhesl och Punyanunt-Carter, s. 2178
29
Ibid, s. 2179
27
11 4.2 Teorin om Uses and gratifications
I vår undersökning kommer vi att utgå från teorin om Uses and gratifications. Uses and
gratifications utgår från att all medieanvändning beror på publiken själva och dess
tillfredsställelser, behov, önskningar och motiv.30 Rötterna till denna teori ligger i
undersökningar gjorda redan på 1940-talet, bland annat Lazarsfelds radiostudie som vi
nämnt tidigare. Teorin om Uses and gratifications utgår från en aktiv publik vars egna behov
och begär påverkar hur mediernas budskap mottas och tolkas. Teorin fokuserar alltså på vad
människor gör med medierna snarare än vad medierna gör med människorna.31 Katz, en
välkänd profil inom Uses and gratifications, menade att inte ens de mäktigaste medierna kan
påverka en publik om inte denna har användning för detta medium eller dess budskap, då
människor själva formar sina budskap och väljer vad de “vill” höra. Detta gör att medierna
är källor till påverkan men att de verkar i en kontext där de hela tiden omges av andra
potentiella källor till inflytande.32 Uses and gratifications menar att publiken själva tar
initiativ när det kommer till val av medium och alltså inte är passiva inför mediernas
budskap. Detta gör att förståelsen av mediernas effekter på publiken skapas när vi förstår
själva publiken, det vill säga deras individuella intressen, förväntningar och behov men även
beaktar deras bakgrund, motiv och involvering. Inom Uses and gratifications ses
kommunikationen alltså ur ett psykologiskt perspektiv. Teorin vilar på särskilda antaganden
som bland annat styrks av McQuail, Blumbler och Brown:
1.
Att kommunikativt beteende är motiverat och medvetet,
2.
att människor är aktiva deltagare som själva väljer sin media och vilket
innehåll de tar del av,
3.
att sociala och psykologiska egenskaper, den sociala strukturen, sociala
grupperingar och relationer samt personligt engagemang skapar kommunikativa beteenden
och effekter,
4.
att olika medier konkurrerar med andra kanaler när det gäller människors
urval, uppmärksamhet och användning och
5.
att människor ofta har mer inflytande än medierna när det kommer till
medieeffekter och dess process.
Det har även föreslagits ett sjätte antagande, nämligen att människor kan uttala sina egna
anledningar till kommunikation och tillhandahålla exakt information om medieanvändning.
30
McQuail, Denis. McQuail´s Mass Communication Theory. 6. uppl., SAGE: Los Angeles, 2010, s. 423
Williams, Kevin. Understanding media theory. New York: Bloomsbury Academic, 2010, s. 177-179
32
Nabi och Oliver, s. 148-149
31
12 Detta har gjort att de vanligaste metoderna för att samla in data inom Uses and gratifications
är metoder där deltagarna själva anger hur och varför de använder sig av ett visst medium.33
I linje med ovanstående punktlista har Katz bekrivit valet av medium och dess process
enligt följande: 1) De sociala och psykologiska ursprungen till 2) behov vilka genererar 3)
förväntningar på 4) massmedier eller andra källor vilket leder till 5) olika typer av
exponering vilket resulterar i 6) behovstillfredsställelse och 7) andra konsekvenser.
Inom Uses and gratifications delas publiken ofta upp efter deras behov, intressen och
smak gällande medier. Vanliga grupperingar av behov är information, avslappning,
gemenskap och eskapism. Dessa grupperingar är vanliga att applicera när en specifik
medietyp ska undersökas och teorin om Uses and gratifications har använts för att undersöka
nya, elektroniska medier och även mobilanvändning. Den centrala frågeställningen inom
teorin om Uses and gratifications blir därav: varför använder människor medier och vad
använder de dem till?
Inom teorin om Uses and gratifications talas det även om att medier tjänar olika behov i
samhället. Dessa behov kan till exempel vara sammanhållning, kulturell kontinuitet, social
kontroll och offentlig information av olika sorter. Dessa behov leder till att publiken
använder medierna till relaterade ändamål som personlig vägledning, avslappning,
anpassning, information och identitetsskapande.34
4.2.1 Kritik mot Uses and gratifications
Teorin har kritiserats för att vara naiv genom att den förlitar sig på resultat från publikens
egna redogörelser. Kritiker frågar sig om publiken själv verkligen kan ha insikt i vad som är
deras bakomliggande behov när de använder sig av media. Därför kommer vi i vår
undersökning att vara försiktiga med att sätta likhetstecken mellan vad användarna säger att
de gör och vad de egentligen gör. Vi kommer även att vara uppmärksamma på om de
motsäger sig själva. För att ytterligare motverka denna skevhet hade det varit önskvärt att
kombinera flera metoder35, vilket vi kommer att återkomma till under avsnittet “8.
Slutsatser”.
33
Ibid, s. 147-149
McQuail s. 423
35
Severin, Werner J. och Tankard, James W. Communication theories: origins, methods, and uses in the mass
media. 5. uppl., Addison Wesley Longman: New York, 2001, s. 297
34
13 Uses and gratifications har också fått motta kritik för att inte vara tillräckligt teoretisk och
alltför vag när det kommer till att definiera dess nyckelbegrepp, till exempel vad som menas
med behov. Därför är det av vikt att som forskare formulera hur en själv definierar de
begrepp hen ämnar använda i sin undersökning. Detta har vi gjort under avsnitt “4.2.2 Uses
and gratifications i vår uppsats”, och därmed bör inga tveksamheter finnas när det gäller just
vad vår uppsats definierar som behov. Utöver behov anser vi inte att vi använder oss av
några nyckelord som är så pass vaga att de bör diskuteras ytterligare.36
Uses and gratifications kritiseras även för sin tilltro till användarna som alltför aktiva i
sina medieval. Kritiker menar att vissa användare går mer eller mindre på “autopilot” när de
tar del av medier och inte alltid gör ett aktivt val. Användarna kan helt enkelt använda ett
visst medium utan ett specifikt syfte mer än att mediet stimulerar dem. Studier som har gett
stöd till denna kritik är bland annat i en studie av Kubey och Csikszentmihalyis om TVtittande, där de kom fram till att användarnas upplevelser av att se på TV var passivitet,
avslappning och över lag innebar låg koncentration.37 Just TV:n är dock ett passivt medium i
sig, vilket gör att dess publik inte ens har möjlighet att använda mediet på ett aktivt sätt. En
person kan till exempel se på TV och samtidigt göra andra saker. Snapchat, å andra sidan, är
ett mer aktivt medium vilket därmed även tvingar användarna att vara aktiva. Visserligen
kan Snapchat användas genom att enbart ta emot snaps, men frågan är om en passiv
användare skulle fortsätta få snaps av andra användare. Detta då innehållet i Snapchat, till
skillnad från exempelvis TV, skapas av användarna själva och förutsätter att användarna
själva bidrar. Annat som kan inverka på användarnas val som aktiva är mediernas hegemoni
som reproducerar den dominerande världsbilden.38 39 Detta kommer vi att återkomma till i
avsnitt “7. Diskussion”.
Slutligen är det viktigt att ha i åtanke att teorin om Uses and gratifications har funnits i
nästan 80 år. Under dessa år har samhället förändrats och utvecklats. Till exempel har de
nya mediernas roll expanderat och även de kulturella förväntningarna, vilket påverkar
moderna studier. Den tekniska utveckling som skett, särskilt i och med Internets genomslag,
har förändrat hur vi kommunicerar med varandra. Detta leder till både utmaningar och
möjligheter men det är viktigt att komma ihåg att forskningen idag verkar i en annan miljö
än den gjorde i mitten av 1900-talet och därför kan teorin behöva anpassas så att den kan
appliceras på dagens nya medier. Detta kommer vi särskilt att ha i åtanke då vi studerar den
36
Severin och Tankard, s. 297
Ibid, s. 297-298
38
Nabi och Oliver, s. 151
39
Severin och Tankard, s. 298
37
14 tidigare forskningen som gjorts inom fältet, då det är skillnad på att studera äldre medier
som till exempel radio jämfört med dagens nya medier som till exempel mobila
applikationer. Därför har vi inte utgått från tidigare identifierade grtificationsinom Uses and
gratifications utan har varit öppna för fler och nya gratifications.40
4.2.2 Uses and gratifications i vår uppsats
Som tidigare avsnitt berättat är många forskare överens om att Uses and gratifications utgör
en lämplig metod för att undersöka användning och effekt av nya medier. Detta är vad vi
ämnar göra i vår uppsats, då vi undersöker hur det nya mediet Snapchat används och vilka
motiv och tillfredsställelser som ligger bakomUses and gratifications tilltalar oss även i val
av teori då den ser publiken som aktiv och då de själva väljer vilken typ av medium och
vilket innehåll de vill ta del av. Detta känns relevant i dagens samhälle och dess tekniska
utveckling där valmöjligheterna aldrig har varit större, både vad gäller olika former av
medium och innehåll men också olika slags plattformar. Som individ bör användarna alltså
idag ha relativt stor makt över sina medieval.
Uses and gratifications ser också till de individuella skillnaderna som ofta finns när det
kommer till användande av olika medier. Två personer som till exempel ser på samma TVprogram kan få olika behov uppfyllda. En person kan titta för nöjets skull medan en annan
vill lära sig något.41 Detta vill vi utnyttja i vår undersökning då vår förhoppning är att hitta
flera olika former av motiv och tillfredsställelse hos personerna i vår undersökning.
Uses and gratifications vilar även på antagandet att människor kan uttala sina egna
anledningar till kommunikation och tillhandahålla exakt information om
medieanvändning.42 Detta går väl ihop med vår valda metod, fokusgrupper, där vi vill att
deltagarna själva berättar om sin användning.
Behov är ett nyckelbegrepp inom teorin om Uses and gratifications och är således ett
viktigt begrepp i vår uppsats. Nationalencyklopedin definierar behov på följande sätt:
“Begrepp som inom fysiologi och psykologi används för att förklara människors och djurs
målinriktade beteende.”43
40
Nabi och Oliver, s. 155
Ibid, s. 239
42
Williams, s. 166
43
Per-Olow Sjödén. Behov. Nationalencyklopedin. 2015.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/behov (Hämtad 2015-01-07)
41
15 Ett särskiljande av behov kan göras mellan biologiska samt psykologiska och sociala
behov. Biologiska behov kan till exempel vara hunger och törst medan psykologiska och
sociala behov kan handla om trygghet och gemenskap.44 I denna uppsats kommer vi enbart
att fokusera på de sistnämnda behoven då vi anser att de biologiska behoven varken uppfylls
eller är relevanta för syftet med vår undersökning.
5. Metod, material och urval
Detta avsnitt kommer att disponeras enligt följande: metod, material (inklusive urval) och
metodproblem.
5.1 Metod
Metoden vi har valt är kvalitativa intervjuer i fokusgrupper. En fokusgrupp liknar ett
vardagssamtal där en moderator låter deltagarna i fokusgruppen tala relativt fritt och deltar
bara när det krävs relevanta följdfrågor eller när samtalets olika teman lämnas.
Fokusgruppsintervjun blir därför relativt flexibel. Vi valde att använda oss av denna
intervjumetodik då vi ämnade utföra vår undersökning på ett djupare plan, vilket vi
förhoppningsvis har lyckats med genom att vi hade möjlighet att ställa följdfrågor och
anpassa innehållet i intervjun efter deltagarna.45 Genom att använda oss av denna metodik
kunde vi komma åt information som annars kunde varit omöjlig att komma åt om vi istället
haft ett strikt frågeschema.46
5.1.1 Fokusgrupper
Våra intervjuer genomfördes i fokusgrupper. Fokusgrupper användes redan under 1940-talet
för att analysera publikens respons när de lyssnade på radio respektive såg på TV. Det är
44
Nabi och Oliver, s. 239
Bryman, s. 301
46
Wibeck, Victoria. Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Studentlitteratur: Lund, 2000, s. 49
45
16 dock först de senaste 15 till 20 åren som just medie- och kommunikationsforskningen på
allvar anammat fokusgrupper som forskningsmetod. Detta då denna forskning börjat röra sig
från de traditionella metoderna, som främst intresserat sig för mediernas effekt på publiken,
mot mer användarorienterade metoder. Detta ligger helt i linje med vår undersökning, som
också är användarorienterad.47
Begreppet fokusgrupp syftar på grupper om fler än en person, ofta fyra stycken eller
fler.48 Det kan alltså sägas vara en typ av gruppintervju, dock har just fokusgrupper vissa
särskiljande drag. Dels är det en form av forskningsteknik och dels går det ut på att samla in
data genom gruppinteraktion. I fokusgrupper har även ämnet för intervjun bestämts av
forskaren.49
I intervjuer med fokusgrupper är forskaren intresserad av individerna i egenskap av
gruppmedlemmar och hur dessa kan komma att reagera på varandras åsikter. Vi har valt
denna intervjuform då vi anser att gruppintervjuer till skillnad från enskilda intervjuer kan
åstadkomma en diskussion och på så vis ge ett mer djupgående resultat och vi kan få fram
fler åsikter genom att deltagarna kan utmana varandra till att utveckla sina svar. Denna
intervjuform gör även att deltagarna kan bli ifrågasatta och utmanade genom att de
argumenterar mot varandra. Vi ser även att det har en positiv effekt då resultaten kan bli än
mer djupgående och åsikterna variera.50 Då det är just interaktionen mellan deltagarna som
står i centrum i en fokusgrupp så lämpar den sig som metod när handlande och motivation
ska undersökas. Detta då deltagarna ofta anstränger sig för att förstå varandra och hur de
hanterar olika situationer och varför, som kan leda till att deltagarna ställer frågor till
varandra under intervjun vilket är ovärderligt för undersökningens framgång.51
Fokusgrupper kan även ge förståelse för olikheter just för att man får insikt i andras
upplevelser,52 vilket kan ha hjälpt oss i jämförelsen mellan män och kvinnors användande av
Snapchat.
Intervjuer med fokusgrupper kan vara mer eller mindre ostrukturerade. Forskarna kan
utgå från vissa teman och frågeställningar men kan ändå vara relativt ostrukturerade för att
deltagarnas egna åsikter ska komma till uttryck.53
47
Halkier, Bente, Fokusgrupper, 1. uppl., Liber: Malmö, 2010, s. 9-10
Bryman, s. 335
49
Wibeck, s. 25-26
50
Bryman, s. 334
51
Wibeck, s. 52-53
52
Ibid, s. 53
53
Bryman, s. 334
48
17 5.2 Urval och material
I Wibecks “Fokusgrupper” identifieras fyra steg när det kommer till processen kring
intervjuer med fokusgrupper och dessa är planering, rekrytering, diskussionledning och
analys.54 Därför har vi valt att dela upp detta avsnitt i dessa fyra underrubriker.
5.2.1 Planering
Planering kommer även genomsyra de övriga tre faserna då dessa är beroende av de beslut
som fattas under planeringsfasen. Under Planeringsfasen utses den övergripande
forskningsfrågan efter vilken man sedan väljer en mer eller mindre strukturerad form av
fokusgrupp samt sammansättning av grupper. I vår undersökning använde vi fokusgrupper
och genomförde semi-strukturerade intervjuer med dem. Vi ville uppnå en öppen diskussion
med så lite deltagande som möjligt av oss i egenskap av moderatorer. Fördelen med detta är
att deltagarnas egna intressen kan analyseras och det blir möjligt att undersöka om
deltagarna själva rör sig i de aspekter av ämnet som vi som forskare är intresserade av.55 Vi
valde dock att till viss del lägga oss i ett mellanläge genom att då och då komma med frågor
till deltagarna för att styra upp diskussionen. Detta anses många gånger fungera på bästa sätt
när det kommer till fokusgrupper.56 Utifrån detta skrev vi ihop en intervjuguide bestående av
bredare teman som vi utgick ifrån i våra intervjuer.57 Denna intervjuguide finns bifogad
under “Bilagor”.
Vi kom fram till att vi ville ha cirka fyra deltagare i varje fokusgrupp, vilket vi ansåg
rimligt att vi rent praktiskt hade möjlighet att få tag på. En annan anledning till att ha ett så
pass lågt antal deltagare är då det skapas en bättre diskussion i och med att samtliga
deltagare har möjlighet att få ordet. Fler deltagare kan orsaka en längre tystnad eller att inte
alla deltagare får komma till tals.58 Vi valde att från början ha två fokusgrupper med tanken
att eventuellt lägga till fler för att få tillräckliga resultat. I slutändan blev det fyra intervjuer
med motiveringen att det dels är ungefär den tiden vi kan lägga på insamling av material
54
Wibeck, s. 55
Ibid, s. 56-58
56
Ibid, s. 58
57
Ibid, s. 73-75
58
Bryman, s. 330
55
18 enligt vår tidplan samt då det är kan bli överflödigt att genomföra fler grupper då samma
diskussioner och intervjusvar kan upprepas.59
För att skapa en så bra diskussion som möjligt i en fokusgrupp är det önskvärt med olika
typer av deltagare, till exempel i fråga om ålder och kön.60 Detta har vi tagit hänsyn till vid
fördelning av grupperna. Samtliga grupper är åldersblandade i den mån det har gått då vår
urvalsgrupp är relativt homogen i åldern. I de två första intervjuerna blandade vi könen
medan de två sista intervjuerna genomfördes separat, en grupp med enbart män och en med
enbart kvinnor.
Innan vi genomförde våra intervjuer med fokusgrupper valde vi att genomföra en
pilotundersökning för att testa samt säkerställa frågorna inför fokusgrupperna och för att
försäkra oss om att undersökningen som helhet blev så bra som möjligt.
Pilotundersökningen gav oss en ökad kunskap om fältet vi undersökte och hjälpte oss
därmed att göra intervjuguiden så täckande och relevant som möjligt.61 Denna intervju gav
även oss som moderatorer vana och säkerhet gällande hur vi skulle inflika och uppträda
under intervjuerna. Vi hade även möjlighet att upptäcka om det fanns frågor som inte
deltagarna förstod eller om instruktionerna inför intervjun var tillräckliga.
Pilotundersökningen innebar en semi-strukturerad intervju med en ensam deltagare.
Pilotintervjun låg sedan till grund för den slutliga intervjuguiden som vi använde oss av i
våra fokusgrupper.62
5.2.2 Rekrytering
Urvalet av deltagare skedde genom en typ av bekvämlighetsurval, vilket är en vanlig
urvalsform hos kvalitativa forskare. I vårt fall motiveras detta med att generaliserbarhet inte
är avgörande då intervjuns mål är en mer ingående analys. Vi vill även vara säkra på att
deltagarna faktiskt är frekventa användare av Snapchat och kan därför inte använda oss av
ett helt slumpmässigt urval.63 Det vi dock har tagit hänsyn till är att vårt urval är analytiskt
selektivt i och med att vi valt att ha med just frekventa användare av Snapchat samt en väl
59
Ibid, s. 329
Ibid, s. 332-333
61
Halkier, s. 13-14
62
Bryman, s. 170-171
63
Ibid, s. 312-313
60
19 avvägd fördelning mellan män och kvinnor64 (vilket vi kommer att återkomma till senare i
detta avsnitt).
Urvalet har gått till så att vi kommer la ut en förfrågan om att delta i vår undersökning i
en Facebook-grupp som heter Dom kallar oss studenter. Denna grupp är enbart för studenter
vid Örebro universitet och har i skrivande stund 6 775 medlemmar.65 Urvalet är alltså delvis
en väntrumsundersökning, då personer på eget initiativ vänt sig till denna Facebook-grupp
och tagit del av vårt inlägg. Urvalet blir även till viss del ett snöbollsurval då personer som
uppmärksammat vårt inlägg har länkat denna till sina egna vänner i kommentarsfältet till
inlägget. I och med att det är näst intill omöjligt att få tag på samtliga studenter vid Örebro
universitet som använder Snapchat är snöbollsurval underlättande då vi kan utnyttja våra
intervjupersoners kontakter för att få fler deltagare.66 Avgränsningen vi har gjort är att alla
deltagare är frekventa användare av Snapchat samt studerande vid Örebro universitet, vilket
vi anger som ett kriterium för att delta och har alltså tagit reda på detta i förhand.
Bild 3. Vår förfrågan i gruppen Dom kallar oss studenter på Facebook.
Att använda en kvalitativ metod kan innebära många ändringar och justeringar i vilket och
omfattningen av material som ska användas, det kan komma läggas till eller tas bort efter
hand tills dess att undersökningen uppnått teoretisk mättnad.67 Vi utgick från två
fokusgrupper men lämnade det som sagt öppet för att eventuellt genomföra fler om vi ansåg
att materialet inte var tillräckligt uttömmande eller besvarade våra frågeställningar. I
64
Halkier, s. 25
Dom kallar oss studenter. Facebook (Grupp).
https://www.facebook.com/groups/115175335172525/members/ (Hämtad 2015-01-07)
66
Bryman, s. 313
67
Ibid, s. 255
65
20 slutändan valde vi att komplettera med ytterligare två fokusgrupper varefter vi ansåg att vi
uppnått teoretisk mättnad.68 I de två första fokusgrupperna valde vi att blanda män och
kvinnor medan vi i de två senare fokusgrupperna delade upp könen var för sig. Detta för att
vi ansåg att det gav en bättre möjlighet till jämförelse mellan könen. I det förstnämnda fallet
kontrasterar sig könen mot varandra och detta kan vi sedan analysera och jämföra med i det
sistnämnda fallet då könen är åtskilda för att se om några skillnader kan iakttas.
Fokusgrupp nr. 1
2
3
Deltagare
Viktoria (22)
Estelle (25)
Silvia (21) Gustav Vasa (23)
Ludwig (25)
Carl-Philip (22) Diana (25) Chris (21)
Carl Gustav (21) Ulrika (21)
Marie (21)
Kate (20)
4
Daniel (23)
Margareta (24)
Tabell över våra fokusgrupper och dess deltagare med åldern inom parentes
En vanlig diskussion när det kommer till fokusgrupper är huruvida deltagarna ska känna
varandra eller inte. Då vi har en relativt liten urvalsgrupp samt haft vissa svårigheter att få
tag på tillräckligt många deltagare valde vi att även ha med deltagare som antingen varit
bekanta med oss forskare eller med varandra sedan tidigare. Vi anser att detta inte har haft
betydelse för vår undersökning utan snarare varit positivt då det kan vara avgörande för att
vissa deltagare ens väljer att ställa upp samt att det hjälper diskussionen att flyta på. De
deltagare som vi ansett känner varandra för väl sedan innan valde vi dock att placera i olika
grupper så att förekommande samspelsmönster och statusskillnader inte skulle spela in
alltför mycket.69 Vissa forskare menar att, beroende på projektets syfte, det inte spelar någon
roll om deltagarna känner varandra eller inte då båda fallen kan vara lika lämpliga.70 I denna
uppsats är deltagarna i fokusgrupperna anonyma genom att vi benämnt dem med nya,
påhittade namn.
5.2.3 Diskussionsledning
68
Ibid, s. 328
Bryman, s. 332-333
70
Halkier, s. 28
69
21 Genom vår urvalsmetod fick vi tag på fjorton deltagare bestående av sex män och åtta
kvinnor. I intervjuerna har vi som sagt utgått från vissa teman i och med vår intervjuguide
men över lag har deltagarna själva fått styra intervjun. Som moderatorer har vi
huvudsakligen observerat intervjun men då samtalet avstannat eller kommit in på sidospår
varit uppmärksamma och introducerat nya ämnen utifrån intervjuguiden. Dessa ämnen
introducerades både som frågor och som beskrivningar av problemområden där deltagarna
fick möjlighet att uttrycka sina åsikter. Även följdfrågor förekom för att få ett så
uttömmande material som möjligt. Trots att intervjuerna var ostrukturerade är det dock
relevant att ställa en slutfråga för att försäkra sig om att deltagarna har fått säga allt de vill
samt att det ofta kan komma fram till intressanta aspekter just vid intervjuns slut. Därför
avslutade vi även varje intervju med en fråga i stil med “Är det någon som har något mer att
tillägga”?71
Intervjuerna pågick mellan 30 och 45 minuter och ljudet spelades in för att sedan
transkriberas. Dessa transkriptioner är alltså slutprodukten av vårt material och omfattar
cirka 70 sidor text. Innan intervjuernas påbörjades försökte vi skapa en god stämning och
göra deltagarna avslappnade med lite småprat. Därefter informerades deltagarna om
undersökningens syfte, varför de valts ut samt vad intervjuerna ska användas till, vad
intervjuer med en fokusgrupp innebär, regler, rättigheter och förhållningssätt samt att de fick
möjlighet att ställa frågor.72 Vi inledde även varje intervju med att varje deltagare fick uppge
namn och ålder.
5.2.4 Analysmetod
Det finns flera olika sätt att bearbeta en fokusgruppsintervju men för att få en så noggrann
och systematisk analys som möjligt har vi använt oss av transkribering. När en
transkribering ska genomföras kan detta ske på olika nivåer beroende på noggrannhet i
återgivelsen. I Wibecks Fokusgrupper kategoriseras dessa nivåer från I till III, där den
sistnämnda är den mest utförliga av dessa. Vår transkription ligger någonstans mellan nivå II
och III av dessa, vilken innebär ordagrann transkription inklusive till exempel skratt, pauser
och felaktiga starter. Vi har valt att lägga oss på denna nivå då det är själva innehållet som
står i fokus och inte detaljerad interaktion mellan deltagarna så som till exempel när de talar
71
72
Wibeck, s. 75-76
Ibid, 90-91
22 samtidigt.73 Nästa steg var att analysera vår transkribering. En förutsättning för en bra analys
är att transkriberingen är väl genomförd. Det är viktigt att deltagarna blir citerade ordagrant,
därför lyssnade vi på vissa delar av inspelningarna flertalet gånger. Vi transkriberade även
intervjuerna så snabbt som möjligt efter att de genomförts, senast dagen efter.74
Analysen av transkriberingen gjorde vi tillsammans för att resultatet skulle ha så hög
intern reliabilitet som möjligt. På så sätt undvek vi risken att tolka det som sades under
intervjuerna på olika sätt, då det till viss del rör sig om subjektiva bedömningar.75
Som metod valde vi att göra en kvalitativ innehållsanalys, av Altheide benämnd som
etnografisk innehållsanalys76 för att komma åt de innehållsliga aspekterna av det som sagts
under våra fokusgrupper. Analysen utgår från syftet med denna uppsats som är att diskutera
och identifiera användningen av och motiven och tillfredsställelserna bakom användandet av
Snapchat. Större delen av analysen skedde efter att vi genomfört och transkriberat våra
fokusgrupper men har även pågått parallellt med datainsamlingen. Analysarbetet inleddes
med att vi forskare diskuterade samt läste transkriberingarna från de fyra fokusgrupperna
flertalet gånger. Därefter gjordes en sammanställning av var och en av dem där vi radade
upp vad deltagarna talade om och delade in detta i mindre delar. Dessa delar grupperades
efter de teman som är representerade i våra frågeställningar för att sedan brytas ned än mer i
underrubriker.77 En kvalitativ innehållsanalys skiljer sig från en kvantitativ då de teman som
från början ställs upp för att styra analysen ofta kan utvecklas fram och tillbaka och
genereras till nya.78 Något vi hade i åtanke under denna process var frekvens, omfattning
och intensitet hos deltagarna, det vill säga hur ofta ett ämne togs upp och hur många som tog
upp samma ämne. Vi valde även att göra vår innehållsanalys vertikal, det vill säga att vi
redovisade varje fokusgrupp och de ämnen som uppkom hos var och en av dessa för att
sedan jämföra grupperna med varandra.79 Detta för att få en överblick över om olika åsikter
förekom i flera av fokusgrupperna. Målet med vår analys var att finna mönster och göra
jämförelser med de data vi samlat in samt mot tidigare teorier och forskning.80
73
Wibeck, s. 93-96
Bryman, s. 310
75
Ibid, s. 257
76
Ibid, s. 368
77
Wibeck, s. 99-101
78
Bryman, s. 368
79
Wibeck, s. 107-108
80
Ibid, s. 109
74
23 5.3 Metodproblem
Inledningsvis kan det uppstå en del praktiska problem under själva intervjun med
fokusgrupper. Dels intrapersonella faktorer, det vill säga att individernas personligheter
avgör både deras beteenden i fokusgruppen men också hur de andra i fokusgruppen beter
sig. I de intervjuer vi genomfört har det dock inte förekommit, så vitt vi kunnat iaktta, några
särskilt starka personligheter som påverkat gruppen på ett extremt varken negativt eller
positivt sätt. Vi har även varit uppmärksamma på att alla individer har fått komma till tals
under fokusgrupperna. Genom att intervjuerna var semi-strukturerade är det något som vi
moderatorer har haft möjlighet att påverka genom till exempel att ställa frågor. Något annat
som kan påverka interaktionen bland deltagarna är demografiska variabler som till exempel
ålder och utbildning. Detta anser vi inte heller ha påverkat våra intervjuer nämnvärt då vår
urvalsgrupp är så pass homogen.81
Just att det är en form av gruppintervju ger både för- och nackdelar. Fördelarna har vi
nämnt tidigare men en nackdel kan vara att deltagarna anpassar sig efter varandra. Detta är
något som är svårt att undvika men vi har under intervjuerna varit medvetna om att detta kan
förekomma och därför varit uppmärksamma på interaktionen i gruppen.82
I en grupp med flera personer blir samtalet ofta mindre organiserat. Då intervjuerna även
är relativt ostrukturerade riskerar sidospåren att bli många och därmed kan en del av
materialet bli irrelevant. Risken finns även att vissa ämnesaspekter inte kommer på tal. Detta
faktum har vi dock försökt undvika genom att vara uppmärksamma under intervjuerna och
med jämna mellanrum ställa frågor till deltagarna som leder dem åter till ämnet. Då vi utgått
från vår intervjuguide har vi även sett till att alla ämnen vi ämnat diskutera också har
kommit upp för diskussion.83 I och med att intervjuerna inte är organiserade och består av
flera deltagare kan det även bli svårt att höra vem som säger vad, då vi enbart har använt
ljudinspelningar under fokusgrupperna. Vi är dock medvetna om detta och har i de fall vi
varit osäkra lyssnat på inspelningen upprepande gånger.84 Det faktum att endast ljudet
spelats in gör att vi även kan ha missat kroppsspråk och gester som kan ha haft betydelse för
vissa uttalanden. Då vi transkriberat intervjuerna så pass kort tid efter de ägt rum har vi dock
kunnat minnas de gester och kroppsspråk som haft stor betydelse för diskussionerna.85
81
Wibeck, s. 29-30
Bryman, s. 338
83
Wibeck s. 58
84
Ibid, s. 91
85
Ibid, s. 107
82
24 En viktig aspekt att vara uppmärksam på är att det ofta skiljer sig mellan hur deltagarna
säger att de beter sig och hur de i praktiken beter sig. De kan även ha svårt att utveckla sina
resonemang och ge verkliga skäl till varför de handlar som de gör. Vi bör därför vara
försiktiga med att sätta likhetstecken mellan vad deltagarna säger och vad de faktiskt gör.
För att utesluta denna skevhet skulle det varit önskvärt att kombinera flera metoder utöver
fokusgrupperna, till exempel observation. Detta återkommer vi till i avsnittet “8.
Slutsatser”. Då vi genomfört intervjuerna vid olika tillfällen bör vi även ha i åtanke att vi
kan ha blivit påverkade av tidigare intervjuer när vi genomförde de nästkommande. För att
undvika detta har vi försökt att hålla oss neutrala men ändå se det positiva med detta faktum,
nämligen att vi kan dra nytta av dessa tidigare erfarenheter.86
Trots våra avvägningar är fokusgrupper en relativt tidsödande metod jämfört med många
andra metoder samt att den är svår att organisera.87 Vi anser dock att detta vägs upp av att
metoden är väl så passande att applicera på vår undersökning och att vi får bättre resultat
med denna metod jämfört med om vi hade valt en annan.
Slutligen är det viktigt att innehållsanalysen av transkriberingen sker systematiskt, då vi
forskare annars lätt kan förbise någon kritisk faktor i analysen, särskilt då vårt material är så
pass omfattande. Vi har därför behövt ha i åtanke att vara både noggranna och systematiska
när vi gjort analysen av vårt material. Bland annat har vi skrivit ut samtliga transkriberingar
och antecknat på dessa med olika färger och symboler. Analysen har vi gjort tillsammans.88
Vidare har kontexten en viss betydelse i intervjuerna, till exempel kan deltagare ändra åsikt
under intervjuns gång eller använda sig av olika språk så att samma sak sägs på olika sätt
och får dem att uppfattas som motsägelsefulla.89 Vi har haft detta i åtanke när vi analyserat
materialet.
5.3.1 Reliabilitet
Vi har tidigare i uppsatsen diskuterat vår undersöknings externa reliabilitet, det vill säga
huruvida den är generaliserbar eller inte. Detta är dock ett kriterium som är svårt att uppfylla
inom kvalitativ forskning då det inte är möjligt att frysa den sociala miljön som
undersökningen sker i. Till detta tillkommer att just vår undersökning har en avgränsad
86
Wibeck, s. 100
Bryman, s. 324-328
88
Wibeck, s. 106
89
Ibid, s. 106-107
87
25 urvalsgrupp bestående av ett icke-representativt urval av användarna av Snapchat vilket gör
att vi inte kan generalisera det resultat vi får till en hel population. Vår undersökning är
alltså inte generaliserbar men vi anser trots detta att vår undersökning är intressant. Detta då
den ger en bild av hur universitetsungdomar använder applikationen och som vi tidigare
nämnt utgör denna grupp även en del av de mest frekventa Snapchat- och
smartphoneanvändarna.90
Även det faktum att den tidigare forskningen kring Snapchat och dess användare, som
nämnt, är nästintill obefintlig gör vår undersökning och uppsats relevant och viktig.
För att få en så hög reliabilitet som möjligt är det även viktigt att olika forskare
oberoende av varandra kommer fram till samma slutsatser utifrån vår undersökning. En
förutsättning för detta är att tillräckligt med data har samlats in och att denna redovisas
ordentligt, vilket vi anser att vår undersökning uppfyller. En annan faktor för ökad
reliabilitet är det faktum att vi har haft samma moderatorer vid samtliga fokusgrupper och
att vi båda forskare tillsammans har analyserat resultaten för att öka
internbedömarreliabiliteten. Ett ytterligare medel vi kunnat ta till hade varit
interkodarreliabilitet, alltså att tillfråga en utomstående att gå igenom vårt material och våra
analyser för att se om denne höll med. Vi har övervägt denna möjlighet men kommit fram
till att det tar för mycket tid och resurser i anspråk och att de övriga tilltag vi gjort för att öka
reliabiliteten är tillräckliga.91
5.3.2 Validitet
Validiteten i vår undersökning innebär till stor del hur vi tolkat vårt material. Detta
innefattar dels de saker vi nämnt under de generella metodproblemen ovan, så som att
deltagarna inte säger vad de egentligen tycker och att vi har arbetat systematiskt. Vi har
genom hela vår analys varit noggranna med att arbeta i en viss ordning och hålla oss till våra
teoretiska och metodologiska begrepp. Vi har tagit ut konkreta citat, beskrivit diskussioner
och med dessa underbyggt våra slutsatser. Våra gratifications är genomtänkta och utförligt
förklarade.
En annan inverkan på undersökningens validitet är det intryck vi moderatorer gjorde på
deltagarna. Vi anser dock att det har varit en god stämning i samtliga fokusgrupper och vi
90
91
Bryman, s. 257
Wibeck, s. 143-144
26 moderatorer har även försökt bidra till denna stämning genom att få deltagarna avslappnade
och trygga.92 Samtliga av våra intervjuer är inspelade och noggrant transkriberade. Innan
inspelning hade vi en kort introduktion om bakgrunden till vår uppsats och syftet. Dessutom
har samtliga deltagare erbjudits att ta del av både inspelning, transkribering och den slutliga
uppsatsen.
6. Resultat
I detta avsnitt följer en redovisning och tolkning av våra fokusgrupper. Avsnittet är uppdelat
i tre delar efter de teman som återfinns i vårt syfte. Dessa teman är direkt kopplade till våra
frågeställningar och är följande: användning, motiv och tillfredsställelse samt en jämförelse
mellan könen.
Våra resultat utgörs av citat och diskussioner som uppkommit i de fokusgrupper vi
genomfört. Vi kommer dels att citera enskilda deltagare men även sammanfatta diskussioner
som uppkommit med egna ord. Dessa kommer vi även att förklara för att de ska kunna
förstås utan sitt sammanhang, det vill säga den fullständiga transkriberingen.
Observera att vi gjort en del avgränsningar av relevans- och utrymmesskäl. För det första
har vi delat upp transkriberingen enligt våra tre teman och noterats vad som sagt inom
ramen för dessa. Efter en grov sammanställning har vi kunnat notera vad som sagts under
dessa teman samt vilka åsikter som varit mest förekommande. Därmed kommer det som
sagts utanför dessa teman samt åsikter som deltagare varit ensamma om att bortses från i
detta avsnitt. Med ensamma menar vi åsikter som endast framkommit av en person under en
av fokusgrupperna utan medhåll från övriga deltagare. Detta då vi inte anser att det blir en
representativ åsikt och därmed inte besvarar våra frågeställningar. Vi har inte heller
möjlighet rent utrymmesmässigt att presentera varje åsikt som framkommit i alla fyra
fokusgrupper. Vi har även valt att endast ha med åsikter rörande andra sociala medier när
deltagarna konkret jämför dessa med Snapchat, och bortsett från diskussioner rörande andra
sociala medier generellt. Detsamma gäller diskussioner som inte alls rör sig om Snapchat.
Vi har som avgränsning valt att bortse från hypotetiska uttalanden i stil med “tänk om…”,
eller när deltagarna skämtar.
92
Ibid, s. 143-145
27 Slutligen vill vi nämna det faktum att det är svårt att dra direkta samband och
generalisera kring de resultat vi fått av våra genomförda fokusgrupper. Detta beror på
flertalet faktorer. Deltagarna säger ibland emot sig själva, dock gör vårt val av fokusgrupper
som format att deltagarna ifrågasätter varandra och utmanar varandras åsikter. Detta
underlättade möjligheten för oss forskare att upptäcka dessa motsägelser. Generellt
resulterade våra fokusgrupper i många diskussioner och frågor som deltagarna själva
utvecklade. De interagerade med varandra och ifrågasatte varandras uttalanden och åsikter,
vilket måste ses som en lyckad faktor i vårt resultat.
6.1 Användning
Vi inleder redovisning av resultat med att redogöra för hur deltagarna använder Snapchat.
Detta kommer vi att besvara genom att undersöka omfattning, omständigheter, funktioner,
innehåll och relationer.
6.1.1 Omfattning
Varje fokusgrupp inleddes med frågan om hur länge deltagarna använt sig av Snapchat.
Svaren varierade men låg inom ett tidsintervall på mellan några veckor upp till ett och ett
halvt år. Majoriteten av användarna hade haft Snapchat i cirka ett år, även om många var
osäkra på vid vilken exakt tidpunkt de hämtade och börjat använda applikationen. En
återkommande åsikt var att deltagarna från början kände en tveksamhet till att börja använda
Snapchat men att de efter ett tag gav med sig och ändå började använda applikationen.
”(...) Innan jag hade Snapchat så kommer jag ihåg att jag var lite motsträvig, för att jag tänkte att ‘men åh räcker det inte med Facebook, sms och Instagram och ska man nu ha nåt ytterligare’, vad är det för trams liksom. Men sen så blev det ju att min pojkvän hade det så tänkte man att ‘jamen det kan ju vara kul när man har lite distans’ och sen börjar man lägga till fler och fler [kontakter] (...)” (Kate, 20) Även på frågan om hur ofta de använde Snapchat varierade svaren. Här dominerade dock
åsikten att användningen inte var konstant utan varierade från dag till dag. De flesta
28 deltagarna använder Snapchat i stort sett varje dag men vissa svarade även att det kunde
vara mer sällan än varje dag, och då främst på helgerna.
Utifrån detta uppkom en diskussion om vad det berodde på. Varför skickar deltagarna
många snaps ena dagen och andra dagen få eller inga alls?
”Det varierar ganska kraftigt för mig det kan vara inte alls eller 25 gånger om dagen, det beror helt på om man får igång ett flöde, det är ju inget kul att bara skicka och sedan inte få ett gensvar (…) Om det blir en konversation så blir det lätt att det spårar iväg och man skickar typ 25 helt onödiga snaps.” (Ludwig, 25) ”(…) Och sen är det nog om jag fått nån snap själv. Jag är sällan den som börjar en konversation på Snapchat.” (Diana, 25) Användningens omfattning påverkas alltså till viss del av huruvida dialogen flyter på
användarna emellan och vilka gensvar användaren får på sina snaps. I fokusgrupperna fanns
både de som själva skickade första snapen som kunde vara början på en konversation, men
även de som likt Diana aldrig själva började skicka. Användning styrdes alltså av huruvida
de fick snaps skickade till sig eller inte. Omfattningen kunde alltså påverkas av yttre
omständligheter.
Ett uttryck som ofta kom på tal i fokusgrupperna var massutskick, alltså att skicka en
snap till många eller till och med samtliga av sina kontakter. Detta stod i kontrast till att
välja ut sina mottagare och enbart skicka till några få och båda typerna förekom enligt
deltagarna. Ett annat fenomen som diskuterades var konversationer, det vill säga att
användarna för en slags dialog som tar sig uttryck i foton.
6.1.2 Omständigheter
Huvudsakligen talar deltagarna om två tillfällen då de använder Snapchat: om det är
någonting speciellt som händer, eller om de har tråkigt.
“När man gör något kul, alltså när man känner att man behöver vara lite exhibitionist (...) När man känner att man måste visa upp att man gör nånting kul blir det ju ofta (...)” (Gustav Vasa, 23) ”Eller om man har väldigt tråkigt.” (Carl-­‐Philip, 22) 29 Det fanns dock deltagare som inte höll med, utan ansåg att vid speciella tillfällen eller om de
hade mycket att göra så hann de inte, eller glömde bort att använda Snapchat.
“Jag tror att jag använder det mer de dagar som jag är uttråkad eller så, alltså att man försöker komma bort. Alltså om man har fullt upp med jobb eller skola så sitter man ju inte på Snapchat utan det är mer när man inte har någonting bättre för sig, typ när man sitter och slökollar TV.” (Silvia, 21) Ett tredje tillfälle kom även på tal, angående Snapchats lättillgänglighet. Vissa deltagare
talade om att de kunde välja att använda Snapchat av bekvämlighetsskäl.
“(...) Om jag har Snapchat uppe eller om jag snappade med någon annan nyss, då kanske jag använder Snapchat, annars är det sms eller nånting som är lättillgängligt just nu.” (Carl-­‐Philip, 22) Det diskuterades även om huruvida Snapchat användes som mest när deltagarna var
ensamma eller umgicks med vänner. Här gick åsikterna isär; vissa deltagare använde det
främst när de var ensamma medan vissa använde det oftare när de umgicks med andra
människor.
Majoriteten av deltagarna ansåg att de skickade många, vissa till och med de flesta, av
sina snaps när de var alkoholpåverkade. Orsaken var att de, på grund av alkoholen, tyckte att
de var roliga vid dessa tillfällen och ville dela med sig till sina vänner.
Slutligen diskuterade deltagarna säkerhetsaspekten. De var alla överens om att det var
positivt att innehållet inte sparades. De flesta svarade även att de skulle skicka färre snaps
om de sparades. Det fanns dock en oro för att innehållet ändå, trots Snapchats försäkran att
så inte är fallet, sparas.
6.1.3 Funktioner
Som en fortsättning på föregående rubrik om användning går vi nu in mer specifikt på hur
deltagarna använder sig av Snapchats olika funktioner och och vad de tycker om dessa.
Både foton och videoklipp anser vi vara de vanligaste funktionerna på Snapchat. Detta
indikeras dels av att så gott som samtliga deltagare direkt svarar ”ja” på frågor om de
skickar foton och/eller videoklipp och dels av att många deltagare när de talar om Snapchat
30 använder orden “foton” eller “videoklipp” istället för den mer generella benämningen
“snaps”. Foton verkar dock ligga i viss majoritet.
Snapchats fotofunktion ger även användarna möjlighet att lägga på ett filter, skriva och
rita på bilden samt märka fotot med aktuell temperatur, hastighet eller klockslag. I
fokusgrupperna varierade användningen av dessa från ingen alls till nästintill alltid. De
deltagare som inte använde sig av dessa funktioner argumenterade likt följande:
”Men det som är bra med Snapchat är att det går fort eller jag vill i alla fall det (…) Jag vill inte hålla på och lägga massa filter och skriva utan bara ta bilden, skriva någonting fort på den lilla remsan och sedan skicka.” (Viktoria, 22) Textfunktionen verkar vara den vanligaste funktionen. Tätt därefter uppskattar vi att
ritfunktionen kommer, då den förutom den uppenbara funktionen att kunna rita på fotot eller
videoklippet ger möjligheten att dryga ut textutrymmet.
”Jag ritar lite ibland faktiskt. Dock mest för att textutrymmet inte räcker till.” (Gustaf, 21) Det som huvudsakligen skiljer Snapchat från andra medier och applikationer är, som vi
nämnt tidigare, det faktum att det som skickas inte sparas. Detta är något som de flesta
deltagarna öppet nämner som det mest positiva med Snapchat. På frågan om deltagarna
skulle använda Snapchat lika flitigt om fotona sparades svarade dock inte alla jakande. De
flesta deltagarna delade åsikten att de skulle använda Snapchat mindre om det som
skickades sparades, medan vissa påstod att det inte spelade någon roll. Å andra sidan
svarade dessa deltagare annorlunda när de blev tillfrågade rakt ut angående detta.
Moderator: “Men tänk tanken att bilderna skulle ligga kvar, alltså föralltid, de som väl har fått bilderna kan kolla på dem när som helst. Skulle ni fortfarande ha skickat alla bilder?” Estelle, 25: “Nej, nej, nej gud nej. (...)” Trots att innehållet som skickas via Snapchat inte sparas är det möjligt för användarna själva
att ta screenshots. Detta blir en aning motsägelsefullt enligt deltagarna då det kan leda till att
snaps ändå sparas. Att ta screenshots blir enligt deltagarna ett brott mot den oskrivna regeln
att det som skickas via Snapchat ska försvinna och inte sparas någonstans.
“Det är den oskrivna regeln att [screenshotta] gör man inte.” (Marie, 21) 31 Runt chattfunktionen råder det delade meningar i våra fokusgrupper. Åsikterna kan delas
upp i två läger, där den ena sidan anser den vara ett bra komplement till möjligheten att
skicka foton och videoklipp. Detta motiveras bland annat med att det ger en utökad
möjlighet, rent utrymmesmässigt, att konversera i text.
Den andra sidan däremot tycker att chatten är en meningslös och onödig funktion.
”Jag tycker det känns meningslöst (…) Ibland har någon kompis börjat skriva på den och då tycker jag att de kan sms:a istället. (…) Då tycker jag hellre att man snappar en liten text med en svart bakgrund (…)” (Kate, 20) Även åsikterna om My Story går isär. Ungefär hälften av deltagarna svarar att de använder
sig av denna funktion, vissa till och med att det är den funktion de använder mest, medan
resten inte alls använder My Story.
Argumenten för My Story lyder att det är praktiskt för att slippa markera många
kontakter om avsändaren vill skicka ett snap till samtliga kontakter. Är det däremot någon
av användarnas kontakter som inte ska få se snapen, så används inte My Story.
”(…) Om jag ändå kommer att skicka till alla så lägger jag upp på My Story men är det något som någon av de på listan inte ska se, då skickar jag enskilt till dem som ska ha den.” (Ulrika, 21) Kritikerna av My Story är inte alltid konkreta i sina argument, det verkar för dem bara vara
en principsak att inte använda denna funktion.
”(…) Av någon anledning skickar jag hellre privata [snaps] till hela min kontaktlista än att lägga upp det på My Story.” (Chris, 21) Andra verkar anse att denna funktion liknar andra sociala medier alltför mycket, att om de
lägger upp något på My Story så kan de lika gärna lägga upp det på till exempel Instagram.
De menar att det unika med Snapchat och, dess syfte försvinner.
“(...) Jag upplever det som att om man lägger upp saker på Instagram och My Story så känns det lite mer som skrytgrejer som man vill visa för allmänheten, typ ‘nu har jag lagat middag’ eller ‘nu är jag jättefin’ (...) Medan om man bara skickar till de närmsta och inte lägger upp det någonstans så kanske det är lite mer personliga saker som (...) ‘jag är lite ledsen för att det gick dåligt på tentan’, det kanske är lite mer sådant som man inte har behov av att visa för alla.” (Kate, 20) 32 6.1.4 Innehåll
I detta avsnitt kommer vi att presentera vilket innehåll deltagarna skickar på Snapchat.
Generellt kring innehållet i de snaps deltagarna skickar uttalar de sig om att det är relativt
prestigelöst och att de visar upp sin sanna verklighet.
Innehållet i sig beror bland annat på var deltagarna för tillfället befinner sig, de flyttar
inte på sig för att ta ett foto eller göra ett videoklipp utan skickar på det som finns omkring
dem i det faktiska ögonblicket.
“Det blir ju ofta vyn, alltså det jag sitter och tittar på tar jag en bild av. Eller om jag sitter och har tråkigt hemma i soffan, då kanske det blir på en själv, men det blir ju ofta det som är just nu.” (Silvia, 21) En intressant aspekt var dock att flertalet kvinnor ville variera sig i fråga om innehållet,
vilket gjorde att de ändå kunde anpassa sin vy till viss del.
“Fast jag tycker att tjejer försöker vara mer varierande för man kan ju inte ta samma bild på mat sju gånger i rad utan man måste ta en bild på sig själv, en på maten... (...) Jag gör så, går in till ett annat rum och kanske utomhus… Man måste ju ha ombyte annars är man ju jättetråkig (...)” (Ulrika, 21) Vissa deltagare erkände även att de ibland iscensatte innehållet. Dessa bestod enbart av
kvinnliga deltagare. Några av kvinnorna iscensatte sina snaps kontinuerligt medan vissa
angav att det främst berodde på vem eller vilka som skulle få motta deras snap. Det kunde
till exempel handla om att arrangera porslinet när de fotograferar en måltid. Eller i fråga om
utseende:
”Det beror på vem man skickar till, är det ens bästa kompis (visar en ful grimas) men är det någon snygg kille så skickar man ju inte en sådan.” (Ulrika, 21) Över lag uttalar sig deltagarna om att de vågar skicka lite “fulare” foton på sig själva på
Snapchat, på grund av att foton inte sparas. De känner sig mer bekväma att skicka “fula”
foton till sina närmsta vänner medan de mottagare som de inte känner så bra, eller är
attraherade av får motta “snygga” foton.
33 “Ja men det är ju lite det som är charmen, att man vågar skicka när man är ful (...) Man tänker ju mycket mer om man skickar en bild som man vet att någon sparar.” (Kate, 20) Deltagarna pratade även om ett annat tillfälle då innehållet kunde variera, nämligen
angående interna ögonblick och tillfällen de delade med någon i sin kontaktlista. En
deltagare nämner till exempel att om hon vet att någon av hennes vänner är sugen på kaffe
så kan hon skicka en snap på en kopp kaffe till denna vän.
”(…) Eller har någonting som man känner att man förknippar med den personen eller så.” (Margareta, 24) Vissa av deltagarna sade sig även använda Snapchat i rent kommunikationssyfte om de ville
ställa en fråga. Denna användning stöddes dock inte av alla deltagare. Vissa menade till
exempel att de skickade snaps som snarare hade syftet att underhålla än att kommunicera.
“Jag tycker inte att Snapchat är till för att kommunicera, vill någon ställa en fråga så tycker jag att det är bättre att de ringer eller sms:ar, jag tycker att Snapchat är till för roliga saker (...)” (Chris, 21) När diskussionerna kretsade kring konversationer talades det om att innehållet inte hade lika
stor betydelse, istället stod själva konversationen i centrum. Innehållet kunde till exempel
vara ett nära taget foto på ett byxben.
“Men däremot om man själv snappar då är det ofta någonting man vill visa (...)” (Kate, 20) Många av de manliga deltagarna sade sig ofta skicka motbjudande innehåll som till exempel
avföring medan de kvinnliga deltagarna ofta skickade snaps på mat och dryck, gärna
tillrättalagt och stämningsfullt. Några män erkände att de också kunde skicka snaps på mat
men då endast i motsatt syfte; då det såg motbjudande ut eller om det var någon form av
skämt.
“Jag kan skicka till typ er (Gustav Vasa och Daniel reds anm) om jag äter en pizza, och jag vet att ni är bakfulla, bara för att jag vet att ni vill ha pizza och jag har en pizza. Då kan jag skicka en bild på den för att retas.” (Chris, 21) Ett annat motiv som ofta kom upp i diskussionerna var selfies, det vill säga att ta ett foto på
sig själv. Många deltagare ansåg att selfies förekom i stor utsträckning på Snapchat, särskilt
34 i jämförelse med andra sociala medier. Deltagarna, såväl män som kvinnor, var även
överens om att kvinnor tog fler selfies än män. Att ta många selfies motiverades med det
faktum att det som skickas via Snapchat försvinner, vilket gör att det känns mer accepterat
att skicka selfies, som enligt deltagarna i andra sociala medier kan kännas en aning tabu.
Många deltagare var även överens om att de selfies de tog inte var så tillrättalagda och
“snygga” som de selfies som publiceras på andra sociala medier traditionellt är. På Snapchat
vågar deltagarna göra grimaser och visa sina “fula” sidor.
”Det är bara fula selfies, man gör bara fula miner.” (Marie, 21) 6.1.5 Relationer
Nedan kommer vi att redogöra för vilka relationer som finns representerade på Snapchat,
både gällande vilka kontakter som innehas och vilka av dessa som får motta deltagarnas
snaps.
Deltagarnas kontakter varierade i antal från dryga tio till upp mot femtio. Enligt
deltagarna själva är detta låga antal i jämförelse med andra sociala medier som till exempel
Facebook. Vissa deltagare talade om en slags gradering, där Facebook var högst upp med
flest kontakter och där de spenderade mest tid. Därefter kom Instagram och för deltagarna
kom Snapchat relativt långt ner.
“För mig är Facebook högst upp, sedan är det det Instagram och sedan har man Snapchat. (...) Det blir exklusivare och exklusivare beroende på vilket social media det är.” (Gustav Vasa, 23) “Jag tänker att de man har på Snapchat har man på Facebook och Instagram också. Men sedan har man ju många fler på Instagram och Facebook som man inte har på Snapchat. Man har kanske, säg 200 vänner på Facebook och Instagram och sedan har jag kanske kring 10 på Snapchat, 15 max. Och dessa är som sagt de närmsta, för jag skulle ju inte med någon som jag inte känner så bra säga ‘ska vi snapchatta lite bilder till varann?’” (Kate, 20) De flesta deltagarna hade en majoritet av kvinnor i sin kontaktlista men det varierade och
vissa svarade till och med att de hade fler män än kvinnor.
De personer deltagarna hade i sina kontaktlistor var mestadels nära vänner men andra
typer av relationer förekom. I relation till detta diskuterade deltagarna att det finns
35 användare som till exempel skriver ut sitt användarnamn på Snapchat på andra sociala
medier och uppmanar mer eller mindre främlingar att snapa med dem. Ingen av deltagarna
gör dock detta själva och de är överens om att det är ett underligt beteende, då Snapchat är
är ett mer privat medium.
“(...) Ska man sitta och skicka bilder på sig själv eller på sin vardag till folk man inte känner? Jätteknepigt.” (Diana, 25) Deltagarna är alla överens om att de väljer ut vilka i sin kontaktlista de skickar sina snaps till
och att vilka som får motta dem beror på vad de skickar. Det varierar alltså beroende på
innehållet.
Generellt anser många deltagare att om de skickar en snap som är rolig, speciell eller
allmän så skickar de den till hela kontaktlistan. En deltagare tar som exempel att det kan
vara när hon är på en konsert eller ett annat stort event. Är en snap mer specifik däremot
skickas den endast till några få utvalda.
“Är det någon jätterolig sak som alla tycker är roligt så skickar man ju till alla, men är det något som man vet att bara de här kommer tycka är kul så skickar man till sina bästa killkompisar hemma. Typ när man är ute och festar, det kanske inte alla behöver ha.” (Gustav Vasa, 23) När det gäller nära vänner är deltagarna eniga. Deltagarna har några få personer i sin
kontaktlista som utgör deras närmsta vänner, vilka får motta samtliga snaps, både
massutskicken och de specifika.
Detta hänger ihop med att många av deltagarna har personer i sin kontaktlista som de inte
alls står nära, och på grund av detta inte vill skicka alla snaps till dem. Dessa får i de flesta
fall endast motta massutskicken.
Som vi har diskuterat tidigare kan vilka deltagarna skickar sina snaps till även bero på
vad själva innehållet är. Ibland skickar de till exempel mer interna snaps.
“Det du frågade angående om man väljer ut folk [man snappar till] det är faktiskt lite intressant för det gör man verkligen. Man väljer ju ut olika beroende på vad man skickar. (...) Sitter man och pluggar då kanske man skickar till alla sina juristklasskompisar (...) Medan är det nåt mer privat och man sitter osminkad då kanske det är till mamma, pojkvännen och de närmsta vännerna [man snappar] (...)” (Kate, 20) 36 Slutligen diskuterades det kring att deltagarna via Snapchat håller kontakten med personer
de mer eller mindre tappat kontakten med, till exempel gamla vänner eller vänner som bor
långt från dem.
“[Snapchat] är ju samma sak som på Facebook, man snackar med folk som man inte skulle ta och ringa, typ nån som man var kompis med för fem år sedan (...) Det är lättare att skriva på Facebook eller Snapchat (...)” (Carl-­‐Philip, 22) 6.2 Motiv och tillfredsställelser
Utifrån deltagarnas ovanstående uttalade användning av Snapchat samt vad de själva
uttryckt för motiv och tillfredsställelser i fokusgrupperna har vi identifierat sex
gratifications. Vi vill förtydliga att dessa kategorier ofta existerar som en blandning av flera,
det är sällan en kategori ensam står som motiv eller tillfredsställelse hos deltagarnas
användning. Ibland går även vissa kategorier till viss del in i en annan, de är alltså inte helt
skilda utan samverkar. Dessa gratifications berör de motiv och tillfredsställelser som ligger
bakom deltagarnas användning av Snapchat. Dessa gratifications utgår även till viss del från
tidigare forskning och de gratifications som tidigare identifierats inom teorin om Uses and
gratifications. Våra kategoriseringar skiljer sig dock en hel del från dessa, både i form av
saknade behov och nya behov.
6.2.1 Lättillgänglighet
Det första motivet till användning vi fann hos deltagarna var Snapchats lättillgänglighet.
Detta styrks av vad deltagarna uttalat sig om i relation till sin användning av Snapchat, att de
använder Snapchat för att det är enkelt, går snabbt och är en smidig applikation. I stort sett
samtliga deltagare nämner just Snapchats lättillgänglighet när de får frågan vad de anser
vara det positiva med Snapchat, som alltså kan tolkas som den största anledningen till att de
använder sig av mediet.
“Positivt är ju att det går så snabbt och är så lättillgängligt.” (Silvia, 21) 37 Enligt dem rymmer Snapchat många funktioner men består samtidigt av få steg. Deltagarna
jämför Snapchat med till exempel Instagram där de först måste ta ett foto, sedan lägga på ett
filter för att därefter lägga till en beskrivning, hashtags, länka personer, ange plats och så
vidare. Deltagarna anser även att de, i jämförelse med andra sociala medier, sällan
iscensätter det innehåll de skickar via Snapchat. Detta anser deltagarna gör att Snapchat blir
effektivt som kommunikationsmedel då de slipper iscensätta, redigera och ta om foton och
videoklipp. Vissa av deltagarna anser att de genom att kommunicera via Snapchat sparar tid.
Deltagarna talar även om fördelen med att använda Snapchat om de redan har applikationen
uppe för att de till exempel precis fått motta en snap. Då de redan är inloggade applikationen
finns möjligheten att både skicka foton och videoklipp, chatta och lägga upp på My Story
snabbt och smidigt. Genom att vara inloggade på Snapchat har de med andra ord tillgång till
många olika funktioner, vilket gör mediet mångsidigt.
6.2.2 Underhållning
Deltagarna talar om att de tycker att det är amuserande att använda Snapchat och att de
själva skickar snaps med syfte att underhålla. Många av vad deltagarna nämner att det
vanligaste innehållet de snapar är just ögonblick eller tillfällen som går under kategorin
underhållning. Både i bemärkelsen humor, som till exempel ett djur som gör någonting
roligt, och i en bredare form av underhållning som till exempel en konsert de befinner sig på
och vill dela med sig av.
Deltagarna diskuterar även kring en ökad användning av Snapchat när de är
alkoholpåverkade. Detta har förstås en viss fysisk orsak, då alkohol kan leda till
personlighetsförändring genom att bland annat förstärka en persons sinnesstämning och
försämra impulskontrollen.93 Men det talar också för att Snapchat används i ett
underhållande syfte, då alkohol ofta förtärs vid “festliga tillfällen”.
Underhållningsaspekten av Snapchat ter sig ofta genom massutskick, till exempel genom
att en deltagare gör en rolig sketch som hen väljer att dela med majoriteten av sin
kontaktlista eller att publicera på My Story.
93
Fredrik Borneskans. Vad händer i kroppen vid berusning? Systembolaget. 2014.
https://www.systembolaget.se/Alkohol-och-halsa/Alkohol-och-kroppen/Full-effekt/ (Hämtad 2015-01-08)
38 “Jag skickar väl mest filmer där man kommer på något roligt skämt eller någon sketch, det gör Chris också.” (Gustav Vasa, 23) Det kan även vara motsatsen, att användaren skickar en snap i form av ett internskämt till
enskilda personer i syfte att underhålla eller reta personen i fråga. Ett exempel på detta är när
en deltagare berättar om att han har skickat en snap på en pizza till sin bakfulla vän.
6.2.3 Säkerhet
Säkerhet diskuterades frekvent under samtliga fokusgrupper, att innehållet på Snapchat inte
sparas utan försvinner. Detta är, om vi ska tolka deltagarnas diskussioner i fokusgrupperna,
något som är viktigt. Vissa foton menar deltagarna endast existerar för att Snapchat
existerar. Säkerheten hos Snapchat motiverar även deltagarna att använda sig av just
Snapchat, och gör att de känner sig mer bekväma att skicka vad helst de vill. Många
deltagare känner inte samma behov av att innehållet ska hålla ett visst mått för att de ska
kunna användas eftersom det ändå försvinner. Skickar de till exempel en selfie behöver de
inte se fina ut på denna utan de kan göra en ful grimas eller vara utan smink för selfien
kommer ändå inte att sparas. Att innehållet försvinner är även en fördel för kvantiteten, då
det blir mer accepterat att skicka ett flertal foton.
Känslan av säkerhet hos deltagarna förstärks ytterligare av det faktum att avsändaren
själv väljer vilka som ska få motta det som skickas, till skillnad från många andra sociala
medier där det innehåll som publiceras är synbart för samtliga av användarens kontakter. På
Snapchat finns möjligheten att, om en användare inte vill att någon specifik person ska se
något de skickar, välja att inte bocka för dennes namn i kontaktlistan. Detta gör Snapchat till
ett relativt privat medium i relation till exempelvis Facebook. Snapchat är det medium där
deltagarna har minst antal personer i sin kontaktlista.
“Nej men det är positivt att det försvinner, alla ser inte utan man får välja vilka man skickar bilder till (...)” (Carl-­‐Philip, 22)
Deltagarna uttalar dock en oro över att deras snaps ändå sparas. Detta tyder på att säkerhet är
en viktig aspekt för dem.
39 Deltagarna i fokusgrupperna diskuterar även möjligheten att ta screenshots. Detta anser
de motsäga Snapchats säkerhet och att det bryter mot en “oskriven regel” och inte borde
vara möjligt på Snapchat då alla foton ska försvinna.
6.2.4 Personliga relationer
Ett återkommande tema för diskussionerna i fokusgrupperna är relationer. Deltagarna
använder Snapchat för olika former av social interaktion. Deltagarna talar främst om tre
typer av relationer där Snapchat fungerar som ett verktyg för dem; upprätthålla kontakt med
vänner som bor långt ifrån dem, återuppta kontakt med gamla vänner och underhålla
relationer med de nära vänner samt personer de möter dagligen. I dessa fall tar deltagarna
hjälp av Snapchat för att hantera relationerna och kommunicerar till viss del via snaps.
“Jag är ju ganska negativt inställd till Snapchat (...) om jag ska tänka på någonting positivt så är det väl egentligen att man håller kontakt med, eller skickar till de man annars inte skulle skicka till, till exempel mina kompisars pojkvänner (...)” (Margareta, 24)
En stor del av dessa interaktioner består av internskämt och konversationer, vilket gör
kommunikationen mer personlig och individuell. Deltagarna talar till exempel om att de kan
snapa ett foto på kaffe om de vet att en vän till dem tycker om kaffe, vilket talar för ett
socialt motiv.
När konversationer skapas i Snapchat anger deltagarna att det inte är innehållet som står i
centrum, utan att de kan fotografera vad som helst. Istället står texten och själva
konversationen i centrum, vilket argumenterar för de sociala tillfredsställelser som Snapchat
ger. Det faktum att vissa av deltagarna menar att deras aktivitet på Snapchat beror på
huruvida dialogen flyter på användarna emellan tyder även på att personliga relationer står i
centrum.
Deltagarna berättar även att de ofta använder Snapchat när de har tråkigt eller är
ensamma, vilket också tyder på social tillfredsställelse.
Slutligen benämner deltagarna Snapchat som ett privat medium och nära relationer verkar
stå i fokus. På Snapchat handlar det inte om att ha så många kontakter eller likes som
möjligt utan om vad som skickas och till vilka. Deltagarna menar att innehållet, när det ska
skickas till de närmsta vännerna, är relativt oredigerat och inte iscensatt, vilket tyder på att
40 fokus även ligger på de sociala aspekterna. De ställer sig även skeptiska till att ha personer
som de inte känner väl i sina kontaktlistor då de inte vill visa sin vardag för vem som helst.
Detta indikerar att det inte är själva innehållet som är det viktiga utan snarare vilka som ska
se det och vad det innebär för relationsskapandet.
6.2.5 Bekräftelse
En av de tillfredsställelser som Snapchat ger är bekräftelse. Detta kan utläsas både direkt
genom citat från fokusgrupperna, där de bland annat menar att de använder Snapchat för att
få uppmärksamhet. Deltagarna berättar till exempel att de kan skicka snaps när de är på fest
för att visa sina kontakter hur snygg hen är den kvällen.
“Ja men då blir det väl en snap som visar ‘Kolla vad snygg jag är ikväll’.” (Estelle, 25) Deltagarna diskuterade även kring vad som annars är meningen med att använda Snapchat
om det inte är för att få bekräftelse. Särskilt varför de annars skulle skicka de snaps som mer
eller mindre har ett meningslöst innehåll. Deltagarna erkänner även att de använder
Snapchat för att berätta, och ibland skryta, om var de är och vad de sysselsätter sig med, till
exempel genom att skicka ett foto från en fest. De anger att en av de vanligaste
anledningarna att skicka snaps är när något speciellt händer och de vill visa sina vänner
detta. De liknar detta sätt att använda Snapchat med funktionen att “checka in” (tala om var
någonstans man befinner sig) på Facebook. I diskussionerna kring Snapchat och bekräftelse
drar deltagarna många paralleller till andra sociala medier, främst Instagram. De menar att i
relation till Instagram är bekräftelsebehovet på Snapchat inte lika stort. Men de erkänner
dock ändå att det finns ett visst bekräftelsebehov på Snapchat. Vi tolkar det som att på grund
av den iscensättning som några användare brukar, så visar de upp en fasad och inte
verkligheten. Hade de verkligen ändrat verkligheten för att ta ett foto om det inte handlade
om bekräftelse? Det förekommer dock deltagare i fokusgrupperna som anser att de inte alls
använder Snapchat för att få bekräftelse. Genom att läsa mellan raderna och vara observant
på samma deltagares samtliga uttalanden märker vi dock att de i många fall säger mot sig
själva och vi anser att det faktiskt finns någon form av bekräftelsebehov bakom deltagarnas
användning.
41 Moderator: “Men skulle ni ändå säga att ni använder snapchat på grund av bekräftelsebehov?” Gustav Vasa, 23: “Nej jag tror Instagram handlar mer bekräftelsebehov än vad Snapchat gör.” “(...) Sedan är det ju alltid kul om någon säger ‘Du är rolig på Snapchat’, det är ju trevligt att höra.” (...) Moderator: “Men jag tänkte på det du sa angående att man gör något roligt och vill visa folk det, är inte det att söka bekräftelse, typ ‘Kolla vad kul jag har’?” Gustav Vasa: “Jo… (...) Det är väl så på alla sociala medier, det spelar ingen roll vad det är.” Ett frekvent ämne i fokusgrupperna är selfies. Behovet att vilja ta ett foto på sig själv anser
vi argumenterar för ett visst bekräftelsebehov.
Slutligen kan de massutskick som deltagarna talar om tyda på ett visst bekräftelsebehov,
då de tidigare talat om att de väljer ut sina mottagare beroende på innehåll. Deltagarna
berättar att ju mer allmän den snap de ska skicka är, desto fler skickar de den till. Att vilja
skicka en snap, och visa upp sig själv och den dåvarande sysselsättningen för så många som
möjligt tyder på ett visst bekräftelsebehov.
6.2.6 Identitetsskapande
Vi har tidigare nämnt att en del av deltagarna ibland iscensätter foton och videoklipp på
Snapchat. Trots detta faktum menar deltagarna att det sker i betydligt större utsträckning på
andra sociala medier. De menar alltså att Snapchat består av relativt spontana foton och
videoklipp och vissa deltagare menar att de inte alls iscensätter sina snaps. Detta tyder på att
innehållet som skickas på Snapchat ligger relativt nära verkligheten.
Som en följd av detta känner sig deltagarna mer bekväma att skicka olika typer av
innehåll just på Snapchat, där de inte är rädda för att bli bedömda på samma sätt som på
andra sociala medier. På Snapchat skickar deltagarna till exempel “fulare” selfies än vad de
skickar eller publicerar på andra sociala medier. Detta har enligt deltagarna både att göra
med att alla foton försvinner men också att innehållet når färre personer, vilka de ofta har en
nära relation med, på Snapchat jämfört med Instagram.
“Positivt är att man vågar ta lite mer fula bilder och bilder som man inte skulle våga skicka annars för att man tänker att de försvinner. Och de visas bara i några sekunder så 42 man vågar visa lite mer av sin verklighet än vad man lägger upp [på andra sociala medier].” (Kate, 20)
Detta gör att vissa deltagare anser att My Story och Instagram är av samma slag, eftersom de
båda når ut till samtliga personer (på Instagram följare) respektive kontaktlista.
Diskussionerna kretsar även kring det faktum att fler foton skickas med Snapchat än
antalet foton som publiceras på Instagram. Det verkar helt enkelt vara mer acceptabelt att
skicka fler foton via Snapchat än att publicera samma mängd på till exempel Instagram.
Antalet snaps styrs alltså inte av vad utomstående tycker utan av vad avsändaren själv vill
skicka. Detta styrks ytterligare av att det många deltagare uttalar som negativt med Snapchat
är just mängden och kvaliteten på de snaps som skickar. De menar att deras kontakter
skickar många fler eller mindre meningslösa snaps, vilket också kan tolkas som att
användarna känner sig bekväma att dela vad helst de känner för att dela, oavsett vad andra
människor anser om detta.
“(...) Negativt är att man både kan få och skicka så mycket meningslöst.” (Silvia, 21)
Deltagarna diskuterar även att det som skickas via Snapchat inte är lika beroende av
speciella tillfällen utan kan vara mer eller mindre meningslösa jämfört med det som
publiceras på andra sociala medier. Även här är det alltså upp till avsändaren själv att avgöra
vilket innehåll och vid vilket tillfälle innehåll ska skickas via Snapchat.
6.3 Jämförelse av könen
Vi lyckades identifiera relativt få skillnader mellan hur män och kvinnor använder Snapchat
och vilka motiv och tillfredsställelser som ligger bakom användningen. Generellt visar våra
genomförda fokusgrupper på att män och kvinnor till stor del använder Snapchat på samma
sätt. De skillnader vi kunde identifiera var huvudsakligen innehållsmässiga och låg på en
detaljnivå. Detta tema är alltså relativt outtömmande, vilket å andra sidan också är ett form
av resultat.
En av de skillnader vi observerade var att kvinnor i större utsträckning iscensatte och
varierade sina snaps medan männen valde det försttagna fotot eller videoklippet. Detta kan
tyda på olika former av identitetsskapande hos könen, då kvinnor verkar mer måna om att
43 upprätthålla en viss fasad medan männen verkar obrydda i och med att de tar sina foton och
videoklipp direkt.
Männens innehåll hade i högre grad än kvinnorna en humoristisk betoning och deras
innehåll karaktäriserades av skämt och brutalitet, vilket kan tyda på ett starkare behov av att
underhålla eller underhållas. Ett exempel på denna skillnad mellan könen är när de uttalade
sig om snaps föreställande mat och dryck. Kvinnor iscensatte gärna dessa foton och ville få
det att verka så tilltalande som möjligt medan männen snarare dokumenterade sin mat och
dryck när den var motbjudande eller hade en humoristisk anknytning.
Kvinnor skickar även fler selfies än vad männen gör. Detta skulle kunna tolkas som att de
har ett större bekräftelsebehov. Samma sak gällande det faktum som några av deltagarna
poängterar, att kvinnorna både skickar fler snaps och lägger upp foton och videoklipp mer
frekvent på My Story. Detta skulle kunna tolkas som att kvinnorna har ett större behov av
bekräftelse. En återkommande röd tråd i deltagarnas innehåll var även att männens uttalade
mål med att skicka en snap var humor och underhållning i större utsträckning än för
kvinnorna. Detta skulle kunna tolkas som att männen har ett större behov av att underhålla
eller bli underhållna snarare än att få bekräftelse, även om dessa behov till viss del
överlappar varandra. Männens behov av att underhålla kan vara ett uttryck för bekräftelse,
alltså att de likt kvinnorna söker bekräftelse men på ett annat sätt.
Ulrika, 21: “[Män] lägger inte lika ofta upp saker på My Story, där lägger de mest upp när de är ute och festar.” Carl-­‐Philip, 22: “Ja men det är kanske för att killar inte är lika mycket för Instagram och sådant, de vill inte lägga upp bilder i samma utsträckning som tjejer.” Ulrika: “De har inte samma bekräftelsebehov.” Carl-­‐Philip: “De skickar mer för att det är kul liksom.” 6.4 Sammanfattning resultat
Efter att ha redovisat resultaten av fokusgrupperna vill vi sammanfatta detta avsnitt genom
att återgå till våra frågeställningar och besvara dessa.
•
Hur använder universitetsungdomar Snapchat?
44 Vår undersökning visar att universitetsungdomar använder sig av Snapchat utifrån följande
användningsområden: omfattning, omständigheter, funktioner, innehåll och personliga
relationer.
Gällande omfattning var många av deltagarna skeptiska till att börja använda
applikationen. Användningen varierar hos deltagarna och kan vara olika från dag till dag.
Två fenomen vi kunde identifiera var massutskick och konverserande via foton. De
huvudsakliga omständigheterna som råder när deltagarna använder Snapchat är när de
antingen har tråkigt eller vid speciella ögonblick och tillfällen. De vanligaste funktionerna
som deltagarna använde var att skicka foton och videklipp men vissa använde andra
funktioner. Åsikterna kring chatten och My Story gick isär. De flesta var överens om att de
skickade fler snaps på grund av att inget innehåll sparas. Deltagarna var emot screenshots.
Diskussionerna kring innehållet i deras snaps kretsade kring att prestige inte var nödvändigt
och att de speglade den sanna verkligheten. Deltagarna var oense huruvida de iscensatte
innehållet eller inte men de flesta höll med om att de vågade skicka “fulare” innehåll på just
Snapchat. Det vanligaste innehållet verkade vara selfies. I sina kontaktlistor har deltagarna
färre kontakter än på andra sociala medier och de utgörs till större delen av nära vänner.
Deltagarna var emot att skicka snaps till främlingar. Vilka som får motta deltagarnas snaps
varierar, allt från hela kontaktlistan till några få utvalda. Snapchat har även hjälpt vissa
deltagare att återuppta gamla relationer.
•
Vilka motiv och tillfredsställelser ligger bakom användandet av Snapchat?
Vi fann med hjälp av vår undersökning sex motiv och tillfredsställelser hos användarna av
Snapchat: lättillgänglighet, underhållning, säkerhet, personliga relationer, bekräftelse och
identitetsskapande. Lättillgänglighet innebar för deltagarna att de använde sig av Snapchat
på grund av dess snabbhet och enkelhet. Underhållning innebar ett motiv att vilja underhålla
eller tillfredsställelsen att bli underhållen av att använda Snapchat. Säkerhet syftar på det
faktum att Snapchat inte sparar innehållet som användarna skickar samt att avsändaren själv
bestämmer vem eller vilka som ska få motta hens snap. Personliga relationer var en annan
aspekt av användningen, då deltagarna använde Snapchat för att interagera med andra
människor. Snapchat verkar även ge deltagarna bekräftelse då de använder Snapchat för att
få uppmärksamhet och skickar visst innehåll för att få bekräftelse, till exempel selfies eller
foton och videoklipp från fester eller vid andra speciella tillfällen. Slutligen ligger motiv till
45 identitesskapande bakom användandet av Snapchat då deltagarna talar om hur de med hjälp
av Snapchat kan visa sin vardag och detta relativt oredigerat.
•
Vilka skillnader kan iakttas i hur manliga respektive kvinnliga universitetsungdomar
använder Snapchat?
Vi lyckades identifiera få skillnader gällande mäns och kvinnors användning av Snapchat
samt motiven och tillfredsställelserna bakom denna. De skillnader vi fann var främst knutna
till innehållet i det användarna skickade och låg på en relativ detaljerad nivå. De motiv och
tillfredsställelser som användarna fick ut av Snapchat var liknande både för män och
kvinnor vad vi kunde observera från fokusgrupperna. Med några mindre undantag kan vi
alltså konstatera att män och kvinnor använder Snapchat på ett snarlikt sätt och att det alltså
endast finns ett fåtal mindre skillnader.
7. Diskussion
7.1 Användning, motiv och tillfredsställelser
Enligt teorin om Uses and gratifications är följande grupperingar vanligt förekommande vid
undersökningar av olika medier; informationssökning, avslappning, gemenskap samt
eskapism. Teorin ger även förslag på tre alternativa gratifications; personlig vägledning,
anpassning och identitetsskapande. Jämför vi dessa med de motiv och tillfredsställelser som
vi själva fann i vår undersökning återfinns gemenskap (i vår uppsats benämnd som
personliga relationer) och identitetsskapande. Motiv och tillfredsställelse till avslappning,
eskapism och anpassning identifierade vi dock inte i våra fokusgrupper. Personlig
vägledning är ingen egen kategori i vår uppsats men vi anser att den till viss del kan ingå i
bekräftelse och identitetsskapande. I jämförelse med tidigare forskning är ingen av våra
identifierade gratifications identisk med någon av de tidigare undersökta medierna, även om
många gratifications har samma betydelse. Detta beror på att de är olika medier med olika
egenskaper. Snapchat är ett socialt medium och är alltså ett aktivt medium som bygger på
interaktion. Detta gör att applikationen, och därmed motiven och tillfredsställelserna bakom
den, skiljer sig från passiva medier som till exempel radio och TV. Dessa medier ställer inte
46 samma krav på användaren att vara aktiv i sin konsumtion. Även mediernas egenskaper och
funktioner påverkar dessa motiv och tillfredsställelser. Ett motiv som Lazarsfeld och Herzog
fann till att lyssna på radio var till exempel education, alltså att lyssnarna lärde sig
någonting. Då Snapchat inte har ett flöde eller funktionen att kunna dela eller länka till andra
sidor blir det svårt att uppnå tillfredsställelsen av att lära sig någonting. Deltagarna i
fokusgrupperna talade aldrig om Snapchat som undervisande. Teorin om Uses and
gratifications måste alltså anpassas efter det medium som undersöks. Just de senaste årens
nya medier har ökat valmöjligheten för publiken att söka tillfredsställa sina behov och
önskningar samt betonat individens roll i processen. Användare hittar med hjälp av ny
teknologi fler sätt att använda och fylla behov i linje med att teknologin utvecklas.
Framtidens medier kan rymma helt andra motiv och tillfredsställelser än vad de hittills
undersökta medierna gör. Det är även, som sagt, svårt att dra paralleller mellan forskning
om olika medier då alla medier är olika, även om det är möjligt att finna vissa likheter och
slutsatser. Detta gäller särskilt medier med liknande funktioner och egenskaper. Vi tror till
exempel att det hade varit av intresse att jämföra Snapchat med Instagram i ljuset av Uses
and gratifications.
Mobilitet är en av de gratifications för Uses and gratifications som identifierades i
Grellhesi och Punyanunt-Carters undersökning av textmeddelanden, en relativt ny
undersökning då den är från 2012. Mobilitet ligger nära vår kategori lättillgänglighet.
Grellhesi och Punyanunt-Carter argumenterade för ett samband mellan mobilitet och
studenters hektiska vardag, vilket vi även anser stämma för vår undersökning och Snapchat.
Vi fann att våra deltagare verkar ha ett behov av att använda sig av medier som är
lättillgängliga och vi tror att detta kan bero på just deras livsstil som studenter.
Just detta motiv till att använda Snapchat gör applikationen sårbar. Om någon till
exempel inte svarar tillräckligt snabbt på en snap så kanske användarna väljer en annan
applikation eller ett annat socialt medium, då Snapchat inte längre uppfyller kravet på
snabbhet. Samma mönster kan iakttas angående funktionerna My Story och chatten. Dessa
funktioner anser deltagarna liknar andra sociala medier alltför mycket (Instagram respektive
andra Instant Messaging-applikationer som till exempel Facebook Messenger) vilket hotar
Snapchats exklusivitet. Detta begränsar Snapchat och gör att applikationen i vissa fall ersätts
av mer etablerade medier som till exempel Facebook. Snapchat har alltså begränsade
användningsområden hos deltagarna. Detta kan kopplas till en tanke inom teorin om Uses
and gratifications som vi har nämnt tidigare, att medierna hela tiden konkurrerar med andra
kanaler när det kommer till människors användning och val.
47 Motivet till att använda Snapchat på grund av dess säkerhet är liknande den slutsats som
Roesner, Gill och Kohno kom fram till i sin undersökning. I Roesners, Gills och Kohnos
undersökning om Snapchat var deltagarna positivt inställda till det faktum att innehållet inte
sparades men angav samtidigt att det inte var en avgörande faktor till att använda Snapchat.
Detta liknar de åsikter som deltagarna i våra fokusgrupper uttryckte. De ansåg att det är en
fördel att foton och videoklipp försvinner och uttalade sig negativt till möjligheten att ta
screenshots. I likhet med denna undersökning uttryckte även våra deltagare att det är mer
acceptabelt att skicka många foton och videoklipp på Snapchat utan att det ses som spam,
vilket det kan göra på andra sociala medier. Undersökningarna har även gemensamt att
säkerhetsaspekten inte varit helt avgörande men fortfarande har viss betydelse. I likhet med
Roesner, Gill och Kohno har vi kommit fram till fler motiv och tillfredsställelser utöver
säkerheten. En av dessa som vi hade gemensamt var underhållning. Vi tror att det beror på
att sociala medier används för att underhålla eller bli underhållen. Detta styrks även av
Grellhesi och Punyanunt-Carters undersökning av textmeddelanden, där underhållning var
det minst viktiga behovet hos deras deltagare. Detta förklarar de med att det finns andra
mobila applikationer med syfte att underhålla. Snapchat kan antas höra till dessa, då vår
undersökning talar för detta till viss del.
Utifrån det faktum att deltagarna uppskattar att de foton och videoklipp de skickar via
Snapchat försvinner, samt deras rädsla för att Snapchat ändå skulle spara dessa, kan man
utläsa ett motstånd till att innehåll som publicerats på sociala medier sparas. Enligt Goggins
undersökning anser användarna det olustigt att publicera foton och videoklipp på Facebook,
som uttalat att de äger allt deras användare publicerar på mediet94. Även det faktum, att
användare gärna skickar foton och videoklipp via Snapchat men uttrycker ovilja att
publicera foton och videoklipp på Facebook, kan tala för en protest mot att innehåll sparas
och ägs av sociala medier.
Även tillfredsställelse i form av bekräftelse kan styrkas av tidigare forskning, då Murthy
menar att inläggen på sociala medier bär på mening och blir uttryck för bekräftelse. Dessa
kan ses som verktyg att påkalla uppmärksamhet, vilket även var vad vi fann att våra
deltagare ville med sina snaps, både utifrån vad de själva uttryckte, och vad vi tolkade då de
skickade snaps när de upplevde någonting speciellt, till exempel ett event. Deltagarna
diskuterar även själva vad som annars är meningen med Snapchat, och andra sociala medier,
om inte att söka och få bekräftelse. Dessa diskussioner går även i linje med Murthys tankar
94
(https://www.facebook.com/terms.php, hämtat 2015-01-17)
48 om att inlägg på sociala medier blir verktyg för att söka bekräftelse och uppmärksamhet.
Samma slutsats kan dras av att vissa av deltagarna talar om att de använder Snapchat som
mest när de umgås med andra människor. Vi tolkar det som ett visst bekräftelsebehov. Om
behovet av bekräftelse inte existerade tror vi att deltagarna skulle lägga fokus på dem de
umgås med och den givna situationen, istället för att använda sina smartphones och
Snapchat. I detta sammanhang bör ju rimligtvis motivet till användandet vara interaktion, då
användaren redan befinner sig bland andra människor, så varför känner hen ett behov av att
använda Snapchat?
Slutligen kan paralleller dras från vårt funna motiv till identitetsskapande till den tidigare
forskningen, både till Murthy och Goffman. Enligt vår benämning att deltagarna
reproducerar en bild som ligger relativt nära deras verklighet snarare än en iscensättning av
denna, så kan samband dras till Goffmans diskussion om främre och bakre regioner.
Gällande Snapchat verkar deltagarna känna en slags förtrolighet med varandra, kanske på
grund av det faktum att många av deras kontakter på Snapchat utgörs av nära relationer.
Detta gör att de kommer ut bakre regionen och via sina snaps vågar visa sin verklighet
snarare än en rollgestaltning. Murthy menar i sin tur att alla sociala medier handlar om att
styrka sin identitet och att innehållet ger oss en bild av och lär oss om våra medmänniskors
vardag. Murthy håller till viss del med om att sociala medier kan ge en mer
verklighetstrogen bild av människors vardag men menar samtidigt att användarna själva har
möjligheten att styra denna bild till sin egen fördel. Detta styrks även av våra fokusgrupper,
då det ändå förekommer deltagare som erkänner att de ibland iscensätter sina snaps. Några
av deltagarna talar även om att iscensättningen av foton beror på vem mottagaren är. Detta
tolkar vi som att dessa deltagare inte känner ett behov av att söka bekräftelse hos vissa
människor, att de i enlighet med Goffmans teori känner förtrolighet med varandra och därför
inte har ett behov av att spela en viss roll. De kontakter som de däremot känner ett behov av
att iscensätta foton inför tolkar vi som att de känner sig tvungna att spela en roll och alltså
kommer ut främre regionen.
Motivet till identitetsskapande kan även ses som en konfirmation av grundarna av
Snapchats intention med applikationen: “[Snapchat] is about communicating with the full
range of human emotion — not just what appears to be pretty or perfect. (...)”95
Deltagarna diskuterar till stor del kring Snapchat som ett forum för alla typer av foton,
där de vågar skicka även de fula fotona och där de inte alltid känner kravet att iscensätta
95
Spiegel, 2012
49 foton och videoklipp. Deltagarna talar även om detta som en kontrast till andra sociala
medier som till exempel Instagram. På Instagram känner deltagarna krav på att iscensätta,
redigera och tillsätta filter på sina foton och videoklipp. De ska passa in i ett ideal och vara
perfekta vilket deltagarna diskuterar i negativa ordalag och verkar känna en viss ångest
inför. Snapchat däremot benämner de som ett medium där de kan vara sig själva och skicka
både fina och fula foton. Detta kan leda till att användarna lär känna nya sidor hos varandra
och får chansen att skapa en annan identitet och bygga nya relationer, i relation till andra
sociala medier. Som Murthy nämner leder detta eventuellt till att vi lär oss om våra
medmänniskors vardag, vanor, vad de gör och var de befinner sig, alltså kan de lära känna
varandra på en mer multidimensionell nivå.
Vi vill även diskutera det faktum att deltagarna kände en viss tveksamhet till att börja
använda Snapchat när de först blev introducerade för applikationen. Detta slutade dock i
samtliga fall med att deltagarna ändå började använda Snapchat, vilket dels tyder på en
osäkerhet kring nya fenomen men också på någon form av grupptryck. Detta kan härledas
till den kritik som finns mot Uses and gratifications och dess syn på människor som fria att
själva välja vilka medier de tar del av. I det här fallet verkar ändå problematiken med media
och dess hegemoni spela in, att mediernas budskap tenderar att reproducera den
dominerande världsbilden som råder och gör det svårt för publiken att undvika att påverkas
av denna. Detta då det kan tolkas som att vissa deltagare började använda Snapchat på grund
av att applikationen var populär.
Deltagarna motsäger ibland sig själva i fokusgrupperna. Detta gjorde det svårt att dra
slutsatser. Det kan självklart bero på hur vi moderatorer formulerat våra frågor vilket kan ha
lett till missförstånd. Att även ha i åtanke är att deltagarna är individer som uppfattar
omvärlden på olika sätt, vilket kan påverka deras svar. Det deltagarna säger i
fokusgrupperna kan även bero på inre såväl som yttre faktorer, till exempel humör eller
grupptryck. Detta då medierna enligt teorin om Uses and gratifications verkar i en kontext
där andra källor hela tiden utgör potentiellt inflytande, vilket gör det svårt att dra kausala
samband. För att öka validiteten i vår undersökning hade det därför varit önskvärt med vissa
kompletteringar, vilket vi återkommer till i nästa avsnitt. Vi har dock lyckats dra en hel del
intressanta slutsatser utifrån vårt material och skapat en grund för förståelse för Snapchat
samt framtida forskning.
Generellt verkar de funktioner som alltför mycket liknar andra sociala medier, som till
exempel chatten, My Story och möjligheten att lägga på filter på snapsen, mindre populära i
fokusgrupperna. Kanske beror detta på att det redan finns flertalet Instant Messaging 50 applikationer där deltagarna kan chatta, att My Story liknar flödet på Instagram och även
filterfunktionen på Instagram. Därmed känner inte deltagarna ett behov av att använda dessa
funktioner på Snapchat. Det kan också bero på att samtliga av dessa funktioner inte fanns på
Snapchat när applikationen lanserades utan har lagts till i efterhand som uppdateringar.
Deltagarna berättar som sagt att de från början var tveksamma och väntade med att börja
använda Snapchat, trots att de kände till applikationen. Kanske råder samma tveksamhet
kring Snapchats uppdateringar och att de eventuellt senare kommer att börja använda till
exempel chatten och My Story. Något som talar för detta faktum är vissa deltagares brist på
argument till att inte använda My Story, att det för dem verkar vara en principsak.
7.2 Jämförelse av könen
En av de frågor vår undersökning skulle besvara var de skillnader som eventuellt existerade
mellan männens och kvinnornas användande av Snapchat. Dessa lyckades vi inte identifiera,
då vi fann ytterst få skillnader på en relativt detaljerad nivå. Anledningen till varför vi inte
lyckades identifiera fler skillnader kan bero på en mängd faktorer. Dels kan det faktiskt vara
så att det finns få skillnader i hur män och kvinnor använder Snapchat. Dels kan det också
bero på undersökningens konstruktion. Vi moderatorer hade eventuellt behövt ställa andra
frågor och styra samtalen annorlunda i fokusgrupperna för att lyckas fördjupa samtalen.
Kritiker till fokusgrupper som metod menar även att deltagarna inte alltid själva kan uttala
sig kring sitt beteende. Antingen för att de helt enkelt inte har förmågan att själva reflektera
kring sitt beteende, eller för att de är partiska i sin bedömning. Svaren kan även bero på den
sociala kontexten. Då vårt urval är så pass litet innehållandes endast 14 personer kan
resultaten även bero på individerna, att just våra deltagare inte är representativa för
urvalsgruppen. Hade våra fokusgrupper bestått av 14 andra individer hade vi kanske
identifierat fler skillnader. Dock pekar vår undersökning ändå i liknande riktning som
tidigare forskning. Grellhesi och Punyanunt-Carters fann i sin undersökning inte heller några
större skillnader mellan könen gällande behoven vid användande av textmeddelanden.
Därav är en eventuell slutsats att män och kvinnor använder vissa medier på samma sätt.
En intressant aspekt att diskutera kring skillnaderna är ändå att kvinnor skickar fler
selfies samt att innehållet i männens snaps är mer skämtsamt. I föregående avsnitt
presenterade vi detta som ett argument för att kvinnor kan ha ett större behov av bekräftelse
51 än män, vilka i sin tur kan ha ett större behov av att underhålla än kvinnor. En alternativ
förklaring är att män och kvinnor söker olika typer av bekräftelse, då även underhållning i
form av sketcher och skämt kan tolkas som ett verktyg för uppmärksamhet. Om kvinnor
skickar selfies för att få uppmärksamhet och bekräftelse för sitt utseende från mottagarna så
kanske män gör detsamma fast genom att istället skicka sketcher. Dessa sketcher kanske är
ett sätt för dem att söka bekräftelse för sin humor och alltså sin personlighet snarare än sitt
utseende.
8. Slutsatser
Innan en presentation av de slutsatser som dragits av vår genomförda undersökning ges, vill
vi upprepa att våra resultat endast är representativa för de studenter vid Örebro universitet
som vi har intervjuat och inte för användare av Snapchat generellt. Enligt teorin om Uses
and gratifications, har människor individuella intressen, förväntningar och behov. Bakgrund
och involvering har även en viss påverkan. Trots detta faktum har vi i denna uppsats kommit
fram till en hel del intressanta slutsatser.
Genom vår undersökning kom vi fram till hur användare av Snapchat använder
applikationen. Denna användning kretsar kring omfattning, omständigheter, funktioner,
innehåll och relationer.
Vi fann även sex motiv bakom och tillfredsställelser av att använda Snapchat. Dessa var:
1.
Lättillgänglighet, i betydelsen att Snapchat är enkelt, smidigt och snabbt att använda
2.
Underhållning, i betydelsen att Snapchat används för att underhålla, både
avsändarens syfte med sina snaps och mottagarens reaktion
3.
Personliga relationer, i syfte att återuppta, upprätthålla och underhålla olika typer av
relationer
4.
Säkerhet, i betydelsen att det som skickas via Snapchat inte sparas och att
avsändaren själv väljer mottagare
5.
Bekräftelse, i betydelsen att Snapchat används för att få uppmärksamhet och visa vad
en gör
6.
Identitetsskapande, i betydelsen vilken verklighet användarna väljer att visa i sina
snaps och vilken verklighet mottagarna får ta del av via mottagna snaps
52 Dessa gratifications kan liknas vid de vanligaste grupperingarna inom teorin om Uses and
gratufications samt den tidigare forskningen vi tagit del av. Viss customisering förekommer
dock i linje med tidigare teorier om att nya medier leder till nya former av användning och
därmed nya behov som både skapas och uppfylls. Över lag kan en hel del paraleller dras
mellan resultaten vår undersökning och den tidigare forskning vi studerat, samtidigt som vi
anser att vår undersökning bidrog till ny information och ger en grund för framtida och
fortsatt forskning.
Vi fann även vissa skillnader i hur män och kvinnor använder sig av Snapchat. Dessa var
dock innehållsliga och samtliga gratifications identifierades för såväl manliga som kvinnliga
deltagare, varvid vi drar slutsatsen att mäns och kvinnors motiv och tillfredsställelser i stort
sätt är samma.
8.1 Framtida forskning
Vi kom även fram till förslag på framtida forskning, vilka involverade en kombination av
flera metoder, en jämförande analys av Snapchat och ett annat socialt medium, till exempel
Instagram, en yngre urvalsgrupp samt en mer omfattande analys av skillnaderna mellan män
och kvinnor med en annan teoretisk utgångspunkt.
Då vår undersökning begränsades en del av såväl tid som resurser finns utrymme för mer
omfattande undersökningar. Främst tror vi att vår metoden Fokusgrupper med fördel kan
kombineras med minst en ytterligare metod. En kompletterande metod hade kunnat vara
strukturerade observationer96, i form av registrering och en direkt observation av hur
Snapchat används. För att öka tillförlitligheten hos vad deltagarna diskuterar i
fokusgrupperna hade då en jämförelse kunnat genomföras i hur de i praktiken använder sig
av applikationen, till exempel vilken typ av snaps de skickar. Detta har vi dock inte haft
tillräckliga resurser för att genomföra.97
Med tanke på de diskussioner som uppstått hade det även varit intressant att göra en
jämförande analys av Snapchat och Instagram, då deltagarna i vår undersökning drog många
paralleller till just detta sociala medium. Av de resultat som framkommit i vår undersökning
verkar motivationen och tillfredsställelsen deltagarna får av Snapchat till stor del likna det
de får av Instagram.
96
97
Bryman s. 173
Wibeck s. 52-53 53 En annan intressant vinkel hade varit att ha en yngre urvalsgrupp, till exempel
skolungdomar, då majoriteten av Snapchat-användarna är mellan 13 och 25 år och inga av
deltagarna i våra fokusgrupper var under 20.
Det hade även varit intressant att göra en än mer djupgående analys av just skillnaderna
mellan män och kvinnor och använda sig av ytterligare teorier.
Avslutningsvis anser vi att vår undersökning bidrar till forskningen och med sina
intressanta resultat öppnar upp för ytterligare forskning.
54 Sammanfattning
Syftet med denna uppsats var att redogöra för vår undersökning av Snapchat. Snapchat är en
mobil applikation som lanserades i september 2011 och är alltså ett relativt nytt medium.
Därför finns det begränsat med forskning kring Snapchat vilket motiverar vår undersökning.
I tidigare forskning om Snapchat framkommer det att mediet används mer för underhållning
än på grund av säkerhet och att allt innehåll raderas. Mobila applikationer som Snapchat är
över lag inte undersökta utan nämns snarare i forskning om större medium som till exempel
Facebook. Fokus ligger även snarare på medierna än på användarna. Syftet med vår
undersökning är att ur ett användarperspektiv identifiera de motiv som kan ligga bakom och
hur användarna tillfredsställs av att använda Snapchat. Undersökningen ska även se till vilka
skillnader som kan utläsas i hur män respektive kvinnor använder sig av Snapchat samt
vilken tillfredsställelse de får av mediet. För att lyckas med detta har vi använt oss av teorin
om Uses and gratifications, vilken utgår från en aktiv publik vars egna behov och begär
påverkar hur mediernas budskap mottas och tolkas. Teorin fokuserar alltså på vad
användarna gör med medierna snarare än vad medierna gör med användarna.
För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer i
fokusgrupper. Inför fokusgrupperna genomförde vi en pilotintervju som stöd för att upprätta
en intervjuguide innehållandes förutbestämda teman. Fokusgrupperna bestod sedan av tre
till fyra personer à fyra grupper. De två första grupperna bestod av män och kvinnor
blandade medan de två sista bestod av män och kvinnor för sig. Dessa fokusgrupper
spelades in för att sedan transkriberas. Transkriberingarna analyserades därefter genom en
kvalitativ innehållsanalys. Utifrån resultatanalysen kom vi fram till ett antal
användningsområden hos Snapchat samt sex gratifications för motiv och tillfredsställelser.
Dessa var: lättillgänglighet, underhållning, personliga relationer, säkerhet, bekräftelse och
identitetsskapande. Dessa gratifications liknande till viss del de gratifications som tidigare
undersökningar kommit fram till samt de vanligaste grupperingarna inom teorin om Uses
and gratifications. Vi fann en del skillnader mellan hur männen och kvinnorna använder
Snapchat men dessa var främst innehållsliga och vår slutsats blev att män och kvinnor får ut
i stort sett samma motiv och tillfredsställelser av att använda Snapchat.
55 Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Arvidson, Sara. Universitetet i siffror. Örebro universitet. 2014-09-18.
http://www.oru.se/Om-universitetet/Fakta-och-siffror/Universitetet-i-siffror/ (Hämtad 201501-07)
Borneskans, Fredrik. Vad händer i kroppen vid berusning? Systembolaget. 2014.
https://www.systembolaget.se/Alkohol-och-halsa/Alkohol-och-kroppen/Full-effekt/
(Hämtad 2015-01-08)
Findahl, Olle. Hur många har en mobil och hur många av dem har en smartmobil? |
Svenskarna och Internet 2013. En årlig studie av svenska folkets Internetvanor. .SE
(Stiftelsen för Internetinfrastruktur). 2013. http://www.soi2013.se/2-den-mobilaboomen/hur-manga-har-en-mobil-och-hur-manga-av-dem-har-en-smartmobil/ (Hämtad
2015-01-07)
Fleur, Gabriel. Sexting, selfies and self-harm: young people, social media and the
performance of self-development. 2014-05. (s. 104-112) no 151 Media international
Australia
http://web.b.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=377ece75-cd7d49a7-b185-f00c4a232b76%40sessionmgr111&vid=1&hid=115 (Hämtad: 2015-01-16)
iTunes-listor. iTunes, Apple Inc. 2015-01-24. http://www.apple.com/se/itunes/charts/freeapps/ (Hämtad 2015-01-17)
Goggin, Gerard. Facebook’s mobile career. New Media and Society no 7 (2014): 1068–
1086. doi: 10.1177/1461444814543996
Grellhesl, Melanie; Punyanunt-Carter, Narissra M. Using the uses and gratifications theory
to understand gratifications sought through text messaging practices of male and female
undergraduate students. Computers in Human Behaviour. no 6 (2012): 2175–2181. doi:
10.1016/j.chb.2012.06.024
Helmersson, Dicte. Smartmobil. Nationalencyklopedin. 2015.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/smartmobil (Hämtad 2015-01-07)
Henriksson, Sten. Applikation. Nationalencyklopedin. 2015.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/applikation (Hämtad 2015-01-07)
56 Isaac, Mike. We Still Don’t Know Snapchat’s Magic User Numbers (But Here’s a Bunch of
Other Interesting New Stats, Including About Norway!) WSJ.D Technology. 2013-11-24.
http://allthingsd.com/20131124/we-still-dont-know-snapchats-magic-user-numbers-butheres-a-bunch-of-other-interesting-new-stats-including-about-norway/ (Hämtad 2015-01-07)
Macmillan, Douglas. Snapchat CEO: 70% of Users Are Women. WSJ.D Technology. 201311-20. http://blogs.wsj.com/digits/2013/11/20/snapchat-ceo-says-70-of-users-are-women/
(Hämtad 2014-12-15)
Murthy, Dhiraj. Towards a Sociological Understanding of Social Media: Theorizing
Twitter. Sociology no. 6 (2012): 1059-1073 doi:10.1177/0038038511422553
http://soc.sagepub.com.db.ub.oru.se/content/46/6/1059.full.pdf
Roesner, F; Gill, B; Kohno, T. (2014): Sex, Lies, or Kittens? Investigating the Use of
Snapchat’s Self-Destructing Messages
https://homes.cs.washington.edu/~yoshi/papers/snapchat-FC2014.pdf ) (Hämtad: 2014-1029)
Sjödén, Per-Olow. Behov. Nationalencyklopedin. 2015.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/behov (Hämtad 2015-01-07)
Spiegel,
Evan. Let’s chat. Snapchat (Blogg). 2012-05-09.
http://blog.snapchat.com/post/22756675666/lets-chat (Hämtad 2014-11-03)
Universitet och högskolor. Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå
2012/13. Statistiska centralbyrån. 2014-04-24.
http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0205/2012L13D/UF0205_2012L13D_SM_UF20SM1401
.pdf (Hämtad 2015-01-07)
Wong, Kyle. Why Marketers Should Put Snapchat On Their Home Screen. Forbes. 2014-1022. http://www.forbes.com/sites/kylewong/2014/10/22/why-marketers-should-put-snapchaton-their-homescreen/ (Hämtad 2014-12-15)
Tryckta källor
Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö, 2001
Halkier, Bente, Fokusgrupper, 1. uppl., Liber, Malmö, 2010
57 Nabi, Robin L. och Oliver, Mary Beth. The SAGE handbook of media processes and effects.
SAGE: Los Angeles, 2009
Severin, Werner J. och Tankard, James W. Communication theories: origins, methods, and
uses in the mass media. 5. uppl., Addison Wesley Longman: New York, 2001
Strömquist, Siv. Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. 6. uppl., Gleerups:
Malmö, 2010
Wibeck, Victoria. Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod.
Studentlitteratur: Lund, 2000
Williams, Kevin. Understanding media theory. Bloomsbury Academic: New York, 2010
McQuail, Denis. McQuail´s Mass Communication Theory. 6. uppl., SAGE: Los Angeles,
2010
58 Bilagor
1. Fokusgrupper
1.1 Intervjuguide fokusgrupper
Inledning
“Hej och tack för att har kommit hit idag för att delta i denna fokusgrupp.
Vi heter Hanna och Paulina och vi läser Medie- och kommunikationsvetenskap. Just nu
håller vi på och skriver vår C-uppsats som handlar om Snapchat. Metoden vi har valt för vår
uppsats är fokusgrupper och målet med dessa är att få fram hur och varför folk använder
Snapchat.
Fokusgrupper är en form av intervju där intervjuerna sker i grupper om fler än en person,
ofta runt fyra personer. Vi kommer att utgå från vissa teman och frågor men för det mesta
kommer det vara ni deltagare som styr samtalet och diskuterar.
Vi kommer att spela in den här intervjun med en mobil och sedan kommer vi att lyssna på
inspelningen och transkribera den, alltså skriva ned vad ni säger, för att sedan analysera det.
Därför får ni gärna tänka på att tala högt och tydligt, men samtidigt ska diskussionerna löpa
fritt, så var inte rädda för att säga vad ni tycker.
När vi är färdiga med vår uppsats kommer vi att skicka både den, transkriberingarna och
ljudfilerna till er så att ni, om ni vill, kan ta del av dem.
Vi kommer att inleda intervjun med en presentationsrunda där ni får berätta vad ni heter
och hur gamla ni är. Vi kommer dock att byta ut era namn i våra transkriberingar och vår
uppsats sedan så att ni får vara anonyma.
Är det några frågor? Annars så börjar vi.”
Frågeområden
Användning
•
Varaktighet
•
Frekvens
o Konstant eller varierande
Funktioner
•
Bilder, videos, chatt
59 •
My Story
•
Filter, ritfunktionen, text
Innehåll
•
Motiv, personer
•
Tillfällen, omständigheter, humör
•
Typ av bilder (iscensatta, spontana, vackra, meningslösa etcetera)
Relationer
•
Mottagare
o Enskilt, massutskick
o Konstant eller varierande
•
Kontaktlistan
o Antal
o Typ av relation
o Män, kvinnor
Motivation och tillfredsställelse
•
Jämfört med andra sociala medier
•
Säkerhetsaspekten
•
Sociala skäl
•
Bekräftelse
Åsikter
•
Positivt
•
Negativt
Avslutande fråga: Har ni något mer ni vill tillägga?
1.2 Fokusgrupper intervjuer
Ljudinspelningar samt transkriberingar av de fyra fokusgrupperna finns att tillgå som
separat fil.
60 2. Pilotstudie
2.1 Intervjuguide pilotstudie
•
Hur ser du på Snapchat? Beskriv vad Snapchat är för dig med egna ord
•
När använder du Snapchat? (hur ofta, vilka tillfällen och så vidare)
•
Vilka skickar du snaps till? (få eller många, samma varje gång, beror på vad du
skickar, en- eller tvåvägskommunikation, vilka kontakter har du osv)
•
Vad skickar du? (foton/videoklipp/chatt/My Story, snygga/roliga/meningslösa bilder,
speciella tillfällen/personer, tar du om/redigerar/iscensätter bilder och så vidare)
•
Varför använder du Snapchat? (jämfört med andra medier, tillfredsställelse, hur ser
du på att bilderna försvinner (säkerhet) och så vidare)
•
Vad anser du positivt respektive negativt med Snapchat?
•
Håller du med om grundarnas tanke bakom Snapchat? (prestigelöst, dela alla sorters
bilder och så vidare)
•
Övriga frågor eller funderingar?
2.2 Pilotstudie intervju
Ljudinspelning från pilotintervjun finns att tillgå som separat fil.
3. Bild 1
Bildtext: ”Kontaktlistans utseende på Snapchat då ett snap ska skickas.”
4. Bild 2
61 Bildtext: ”Notifikationen på avsändarens smartphone då mottagaren screenshottat.”
5. Bild 3
Bildtext: ”Vår förfrågan i gruppen Dom kallar oss studenter på Facebook.”
62