Årlig redogörelse och bedömning av samverkansområdenas arbete

Transcription

Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap
1 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Årlig redogörelse och
bedömning av
samverkansområdenas
arbete 2014
Redogörelse och bedömning av arbetet i
samverkansområden enligt förordningen
(2006:942) om krisberedskap och höjd
beredskap
Utgåva
Myndigheten för
2 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Utgåva
Myndigheten för
3 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Innehållsförteckning
1. Inledning ................................................................................ 4
1.1 Uppdraget ........................................................................... 4
1.2 Samverkansområdena .......................................................... 4
1.3 Om rapporten ...................................................................... 5
1.4 Indikatorer för bedömning ..................................................... 5
1.5 Utvecklingsprojekt under 2013-2015 ...................................... 5
2. MSB:s bedömning av arbetet i samverkansområdena ............. 7
2.1 Bedömning i stort ................................................................. 7
2.2 Utveckling under 2014 .......................................................... 7
2.3 Fortsatta utvecklingsbehov .................................................... 9
2.4 MSB:s prioriteringar ............................................................ 10
Bilaga 1- Redogörelse för och bedömning av
samverkansområdena .............................................................. 12
Bilaga 2 - MSB:s stöd till samverkansområdena ....................... 47
Bilaga 3 - Indikatorer och bedömning ...................................... 50
Utgåva
Myndigheten för
4 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
1. Inledning
1.1 Uppdraget
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska enligt 8 §
förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap årligen lämna
en redogörelse för och en bedömning av arbetet som har bedrivits inom
samverkansområdena till Regeringskansliet. Denna rapport innehåller
redogörelse och bedömning av arbetet under år 2014.
1.2 Samverkansområdena
Målen för arbetet med samhällets krisberedskap är att minska risken för och
konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor. Regeringen har
beslutat att vissa utpekade statliga myndigheter enligt Förordning (2006:942)
om krisberedskap och höjd beredskap ska bedriva gemensam planering i
samverkansområden. Samverkansområdena etablerades 2002 och ersatte en
tidigare samverkansform som hade en annan indelning och vars uppgift var att
planera inför höjd beredskap. MSB ansvarar för stöd till och utveckling av
arbetet inom samverkansområdena. MSB ingår också i samverkansområdena
som deltagande myndighet.
I samverkansområdena deltar myndigheter som pekats ut i förordningen eller
av MSB samt samverkande aktörer från kommun, landsting och
Försvarsmakten. MSB har även under året aktivt verkat för en ökad samverkan
mellan samverkansområdena och de frivilliga försvarsorganisationerna1.
Regeringen bedömer att det är viktigt att arbetet i samverkansområdena
kännetecknas av ett helhetsperspektiv rörande åtgärder inom samhällets
krisberedskap där brister i samhällets förmåga att hantera risker identifieras,
åtgärder föreslås, följs upp och utvärderas. Dessutom bör man i
samverkansområdena ta hänsyn till möjliga synergier, kritiska beroenden och
andra gemensamma frågor.2
Sedan etableringen har syfte och uppgift i stort sett varit oförändrat men
myndigheterna som ingått i de olika samverkansområdena har justerats något.
Samverkansområdet geografiskt områdesansvar (SOGO) tillkom senare genom
ombildning av ett av de ursprungliga samverkansområdena.
Samverkansområdena är i nuläget sex stycken och består av:
samverkansområdet Ekonomisk säkerhet (SOES), samverkansområdet Farliga
ämnen (SOFÄ), samverkansområdet Geografiskt områdesansvar (SOGO),
samverkansområdet Skydd, undsättning, vård (SOSUV), samverkansområdet
Teknisk infrastruktur (SOTI) samt samverkansområdet Transporter (SOTP).
1
2
Se mer i Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet om vilka dessa är
Se Budgetpropositionen för 2014, Prop. 2013/14:1
Utgåva
Myndigheten för
5 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
1.3 Om rapporten
Det inledande kapitlet innehåller en kort beskrivning av samverkansområdena,
och en presentation av de indikatorer som används i rapporten. Därefter
kommer MSB:s övergripande beskrivning och bedömning av arbetet i
samverkansområdena i kapitel 2. Därefter tillkommer tre bilagor. I bilaga 1
redogörs för arbetet 2014 samverkansområdesvis. I bilaga 2 finns en
beskrivning av MSB:s stöd till samverkansområden samt de indikatorer som
använts för att sammanställa redogörelserna om respektive
samverkansområde, i bilaga 3 beskrivs indikatorerna mer utförligt.
1.4 Indikatorer för bedömning
Beskrivningar och bedömningar i rapporten utgår från indikatorer3. Syftet
med indikatorer för bedömning av arbetet i samverkansområdena är att
underlätta bedömningen och göra den mer enhetlig och objektiv.
De olika indikatorerna är indelade i följande delområden:

strategisk inriktning och planering,

gemensamma projekt,

ömsesidigt utbyte och förmedling av information,

samverkan mellan aktörerna inom samverkansområdet samt

samverkan mellan samverkansområdet och andra aktörer.
Indikatorerna användes första gången i föregående års rapport och har under
2014 utvärderats av rapportförfattarna. Indikatorerna lägger grunden för en
beskrivning och bedömning av arbetet i samverkansområdena.
För respektive samverkansområde presenteras även nyckeltal i form av
närvarokvot och deltagarfrekvens.
1.5 Utvecklingsprojekt under 2013-2015
Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2014 att samverkansområdena
har en viktig roll att fylla när det gäller att uppnå målen för samhällets
krisberedskap, samt att arbetet inom samverkansområdena bör förtydligas och
förstärkas. I enlighet med regeringens inriktning har MSB också arbetat med
att förstärka och skapa förutsättningar för ett tydligare helhetsperspektiv i
samverkansområdena. I detta syfte inleddes under 2013 en treårig satsning
inom ramarna för anslag 2:4 Krisberedskap för att utveckla arbetet inom
samverkansområdena. Satsningen syftar främst till att stärka förmågan att
inom ramen för samverkansområdena, möta de uttalade förväntningarna och
3
Indikatorerna beskrivs i Bilaga 3
Utgåva
Myndigheten för
6 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
stärka deras strategiska funktion. Som ett led i satsningen har myndigheterna i
samverkansområdena med start 2013 arbetat fram och vidareutvecklat
gemensamma dokument för verksamhetens utveckling på lång och kort sikt.
Detta för att skapa förutsättningar för helhetsperspektivet och en tydligare
enhetlighet i arbetet.
Det gemensamma arbetet och framtagna dokument har också förankrats på
chefsmöten.4
4
Se mer om Mötesplats SO – Chef (chefsmöten) i Bilaga 2
Utgåva
Myndigheten för
7 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
2. MSB:s bedömning av arbetet
i samverkansområdena
2.1 Bedömning i stort
MSB bedömer att utvecklingen fortsatt går framåt i samverkansområdena och
att det finns förutsättningar för att den utvecklingen fortsätter och konsolideras
under 2015. Den positiva effekt som det särskilda utvecklingsprojekt som
startade 2013 genererat är fortsatt bestående. Utvecklingen sker utifrån olika
prioriteringar i de olika samverkansområdena. Dock är det fortfarande tydligt
att vissa ingående myndigheter inte avsätter tillräckligt med resurser för att
delta i det myndighetsgemensamma arbete fullt ut.
Generellt präglades deltagandet i samverkansområdena 2014 av engagerade
ordföranden och övriga representanter, vilket bidrog till ett gott arbetsklimat
och att utvecklingen drevs framåt.
MSB konstaterar att i de samverkansområden där myndigheterna utarbetat
tydliga syften, mål och överenskommit om arbetsformer, har detta fungerat
som ett bra stöd. Inom flera samverkansområden har myndigheterna i ökad
utsträckning arbetat mer strukturerat med analyser, vilket MSB bedömer har
påverkat arbetet positivt.
Inom samverkansområdena arbetar man i olika grad med
myndighetsgemensamma projekt. MSB gör bedömningen att
samverkansområdena generellt fungerar bra för ömsesidigt utbyte och
förmedling av information. Finansieringen av gemensamma projekt från anslag
2:4 Krisberedskap har varit av stort värde.
2.2 Utveckling under 2014
Under 2014 har utvecklingen gått framåt, även om man i samverkansområdena
haft fokus på olika frågor. MSB kan konstatera att genom den pågående
särskilda satsningen med utvecklingsprojekt för samverkansområdena har
styrande dokument utvecklats. Inom samtliga samverkansområden finns nu
dokument för att inrikta verksamheten på lång sikt samt en plan för
verksamheten kommande år. Dessa är, med något undantag, förankrade
genom godkännande av respektive chefsmöte eller motsvarande. MSB bedömer
att detta är positivt och att det bidrar till ett systematiskt arbetssätt.
MSB bedömer att anslag 2:4 Krisberedskap har stärkt samhällets
krisberedskapsförmåga genom att föra samman aktörer som behöver samverka
Utgåva
Myndigheten för
8 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
före och under kriser. Samverkan i projekt5 som drivs av myndigheter i
samverkansområdena har bidragit till att aktörerna har fått en bättre
kännedom om varandras organisationer i flera avseenden.
På den positiva sidan för samverkansområdenas arbete 2014 kan följande
nämnas:
5

I några samverkansområden finns nu en fungerande process för att
identifiera gemensamma behov och brister och därefter initiera projekt
och genomföra dem.

Inom de flesta samverkansområden har myndigheterna antagit eller
arbetar med kommunikationsplaner.

Inom de flesta samverkansområden har verksamhetsberättelser för
2013 sammanställts.

Under året har dokument för överenskommelse för arbetsformer
formulerats eller uppdaterats för alla samverkansområden. MSB:s
tidigare bedömningar har pekat på vikten att myndigheterna i
samverkansområdena fortsätter utveckla arbetsformer, för att göra
arbetet mer strukturerat och ändamålsenligt. Det är positivt att
myndigheterna varit lyhörda för detta under 2014.

I samverkansområdena har man under 2014 för tredje året genomfört
möten med avdelningschefer/högre chefer. Chefsmötena har varit
viktiga för att tydliggöra myndigheternas egna roller som inriktande
uppdragsgivare till samverkansområdena och mottagare av resultat
från det gemensamma arbetet samt för att skapa förutsättningar för
engagemang för arbetet på ledningsnivå.

Fler arbetsgrupper har startats upp under året. I några av dessa har
myndigheterna skjutit till expertkompetenser utöver de ordinarie
representanterna.

Ett särskilt projekt finansierat av anslag 2:4 Krisberedskap har knutit
samman näringslivet med myndigheterna inom de olika
transportslagen avseende krisberedskap. MSB bedömer att det är
positivt att myndigheterna inom samverkansområdena fortsatt verkar
för utvecklade samverkansformer med det privata och att dessa former
sedan sprids för att inspirera till privat-offentlig samverkan i olika
sektorer.

I några samverkansområden finns nu en bättre representation av
kommun- och länsstyrelser än tidigare, vilket är positivt. Det
För mer information om projekten, se MSB:s Årsredovisning 2014
Utgåva
Myndigheten för
9 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
förekommer också att även ytterligare aktörer knutits till
samverkansområdet, vilket också är positivt.

Samverkan med Försvarsmakten sker nu genom de ordinarie mötena i
samtliga samverkansområden. Detta anser MSB vara av stor vikt för att
skapa ett helhetsperspektiv i planeringen för kris och höjd beredskap.

Inom några samverkansområden har man börjat närma sig de frivilliga
försvarsorganisationerna och vissa har aktivt arbetat för att utveckla
kontakt och samverkan med frivilliga resurser i vidare bemärkelse. Ett
inledande möte har genomförts mellan de av FOS (Frivilliga
försvarsorganisationernas samarbetskommitté) utsedda representanter
och ordföranden samt och vice ordföranden.
2.3 Fortsatta utvecklingsbehov
Mot bakgrund av samverkansområdenas utveckling under 2014 bedömer MSB
att det fortsatta arbetet bör inriktas på följande områden:

Myndigheterna i samverkansområdena bör arbeta för att ökade
resurser avsätts för det gemensamma arbetet för att kunna leva upp till
de ökade förväntningarna på arbetet som ska utföras inom ramen för
samverkansområdena. Trenden att minskade resurser avsätts för
arbetet som följd av allmänna besparingskrav behövs vändas.

Samtliga myndigheter i samverkansområdena behöver planera för att
ta på sig ordförandeskapet. Det är viktigt att ordförandemyndigheterna
använder det särskilda utvecklingsstödet och avsätter den tid som
behövs för att inneha rollen som ordförande och driva det strategiska
arbetet i samverkansområdet. Alla utpekade myndigheter har samma
ansvar att samverka och avsätta resurser för arbete i
samverkansområdet.

Det finns överlag i samverkansområdena en medvetenhet om och en
öppenhet inför att arbeta inom området civilt försvar. Mycket av det
fortsatta arbetet är avhängigt de inriktningar som förväntas från
regeringen. Under 2015 är det viktigt att arbetet med försvarsplanering
kommer i gång i alla samverkansområden.

Det är viktigt att samverkansomformer etableras mellan samtliga
aktörer som behöver involveras i planering inför kris och höjd
beredskap, till exempel behöver näringsliv och frivilligorganisationer på
sikt involveras i planeringen. Under 2015 behöver myndigheterna i
samverkansområdena fortsätta att etablera samverkansformer med de
frivilliga försvarsorganisationerna. Även samverkan mellan aktörerna i
de olika samverkansområdena behöver utvecklas.
Utgåva
Myndigheten för
10 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794

Myndigheterna i samverkansområdena behöver tillsammans med MSB
hitta en process för att i större utsträckning verka för att de
identifierade riskerna och sårbarheterna åtgärdas av ansvarig aktör.
Arbetet i samverkansområdena ska leda till att åtgärder föreslås,
genomförs, följs upp och utvärderas.

Flera myndigheter bör bli bättre på att använda anslag 2:4
Krisberedskap till gemensamma strategiska projekt inom ramen för
samverkansområdena.
2.4 MSB:s prioriteringar
Under 2015 kommer MSB att fokusera på följande frågor för att stödja och
utveckla samverkansområdenas arbete:6
Utvecklingsprojekt – Målet för 2015 är att ha implementerat arbetet med
inriktning och styrning av samverkansområdet. Detta sker genom att alla
samverkansområden arbetar utifrån en fastställd strategisk inriktning med
tillhörande verksamhetsinriktade dokument samt en överenskommelse om
arbetsformer som beskriver hur arbetet ska bedrivas. Till implementeringen
hör också att man inom respektive samverkansområde förankrar dessa
styrande dokument på respektive Mötesplats SO – Chef.
Översyn – Det finns anledning att se över samverkansområdena, både vad
gäller sammansättning och uppgifter. MSB avser påbörja ett sådant
översynsarbete under 2015. MSB har identifierat ett antal utmaningar för
arbetet framöver. Sedan samverkansområdena bildades har behoven av
samverkan och gemensam planering mellan myndigheterna utvecklats.
Redovisa effekter – Under 2015 kommer MSB att stödja myndigheterna i
samverkansområdena med att mer strukturerat planera och redovisa arbetet i
samverkansområdena i syfte att tydliggöra nyttan och effekten av genomfört
arbete. Ett flertal myndigheter framförde under 2013 och 2014 önskemål om
stöd från MSB med att tydliggöra den effekt samverkan genom
samverkansområdenas arbete ger.
Ökad närvaro i samverkansområdena – MSB har i enlighet med förordningen
(2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap beslutat att MSB ska ingå i
SOES och SOTP (sedan tidigare är MSB representerad i övriga fyra
samverkansområden). Genom att MSB ingår i samtliga samverkansområden
bör förutsättningarna för att MSB och övriga aktörer i samverkansområdena
bidrar till varandras arbete inom planering för krisberedskap och höjd
beredskap att öka.
6
Se Bilaga 2 för mer information om MSB:s stöd till samverkansområdena
Utgåva
Myndigheten för
11 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Försvarsplanering – MSB kommer att utveckla formerna för att ta hand om
Försvarsmaktens behov inom ramen för arbetet i samverkansområdena. MSB
konstaterar att det arbete som pågår med ökad samverkan mellan civila
krisberedskapsaktörer och Försvarsmakten både för hanteringen av fredstida
kriser och planeringen inför höjd beredskap håller på att fördjupas i enlighet
med regeringens inriktning. Med stöd av regeringens anvisningar avser MSB
verka för att planeringen inför höjd beredskap bedrivs samordnat inom
samverkansområdena.
Vägledning för arbetet - Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap
och höjd beredskap är det MSB:s uppgift att vara sammanhållande för arbetet
med att utveckla samverkansområdenas arbetsformer.7 MSB ser behov av ett
ständigt arbete för att fortsatt anpassa stödet till samverkansområdena utifrån
de behov som framkommer i regeringens uttalanden, chefsmötenas strategiska
inriktning och nya förutsättningar som t.ex. prioritering av civilt försvar och
implementeringen av handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet.
Som en del av MSB:s stöd revideras ”Vägledning för arbete i
samverkansområdena”.
7
Se Bilaga 2 MSB:s stöd till samverkansområdena
Utgåva
Myndigheten för
12 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Bilaga 1- Redogörelse för och bedömning av
samverkansområdena
Ekonomisk säkerhet
Deltagare
Utpekade av förordning
eller MSB
Arbetsförmedlingen
Finansinspektionen
Försäkringskassan
Pensionsmyndigheten
Riksgälden
Regionala och
lokala aktörer
Övriga
Länsstyrelsen i
Stockholm
Riksbanken
Försvarsmakten
Länsstyrelsen i Skåne
Timrå Kommun
Eskilstuna kommun
Skatteverket
Ordförandeskap 2013
Pensionsmyndigheten
MSB:s bedömning
Myndigheternas representanter har haft en mycket hög närvaro vid mötena,
vid tre av tio möten har alla obligatoriska myndigheter kunnat delta. Därmed
finns en bra grund för samverkan inom samverkansområdet. Att kommun och
länsstyrelseperspektiven under 2014 i högre grad än tidigare år deltagit vid
mötena är en positiv utveckling.
Några av myndigheterna företräds i samverkansområdena av chefer på olika
nivåer. Det har ett värde genom att dessa har med sig sitt chefsmandat. Men
det är samtidigt en särskild svårighet då de generellt sett har svårare att avsätta
den tid som behövs.
Under 2014 har SOES utvecklat rollen som styrgrupp och länk mellan
chefsmötets inriktning och arbetsgrupperna. Arbetsgrupperna har emellertid
haft en varierad uppslutning från myndigheterna trots förankringen och
inriktningen som givits av chefsmötet. Det har lett till att vissa aktiviteter
försenats och påverkan på omfattning och kvalitet genom att den samlade
kompetensen inte varit tillgänglig. Som konsekvens av detta samlas arbetet
nästa år i tre arbetsgrupper istället för de ursprungliga fem arbetsgrupperna.
Trots dessa problem, som uppstått i arbetsformens initiala skede, har samtliga
planerade arbeten genomförts. Sammantaget har SOES arbetsgupper levererat
fler arbeten än genomsnittligt under tidigare år. Kvaliten bedöms som god och
Utgåva
Myndigheten för
13 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
t.ex. det digitala informationsbrevet har fått uppskattande kommentarer även
från andra samverkansområden. Flera av arbetena har även kunnat beaktas
under arbetet med framtagande av resultatmål (regeringsuppdrag som
redovisas våren 2015).
Under 2013 och 2014 har SOES tagit initiativ till att knyta flera nya aktörer,
Riksbanken, Försvarsmakten samt Centrala Studiestödsnämnden till arbetet
vilket är mycket positivt. När det gäller samverkan med frivilliga
försvarsorganisationer har MSB inga synpunkter på att SOES inte utvecklat
former för det ännu, då konkreta behov som kan tillgodoses av frivilliga
försvarsorganisationer inte identifierats. Jämfört med 2013 har deltagandet av
kommun- och länsstyrelse representanter ökat väsentligt.
MSB bedömer att den arbetsform och de inriktande dokument som togs fram
2013 och utgjort grunden för arbetet 2014 varit en central förutsättning för
arbetet 2014. En viktig faktor 2013 var att ordförandemyndigheten
(Försäkringskassan), med stöd av utvecklingsmedlen hade möjlighet att lägga
relativt mycket tid på arbetet. 2014 har såväl ordförande som vice ordförande
haft mycket begränsat med tid för samverkansområdet. Genom att man dels
inte behövt fokuseras på utvecklingsarbetet i lika hög grad och dels att den nya
arbetsformen i sig inneburit en effektivisering har negativa konsekvenser delvis
kunnat undvikas. MSB befarar dock att arbetet i SOES inte kommer kunna
hålla denna goda nivå och samtidigt ta till sig arbetet med civilt försvar och de
särskilda perspektiv som följer av ”Handlingsplanen för skydd av
samhällsviktig verksamhet” om inte mer tid avsätts för arbetet.
Representanterna utrycker själva detta till viss del genom att påpeka att utöver
en tämligen övergripande formulering i krisberedskapsförordningen har de
enskilda myndigheterna inte något uttalat uppdrag. Vilket betyder att står det
inte i myndighetens instruktion eller regleringsbrev så är det svårt att få arbetet
i samverkansområden och krisberedskap prioriterat i myndigheterna.
MSB:s samlade bedömning är att SOES under 2014 fortsatt att utvecklats
positivt och det finns förutsättningar att den utvecklingen fortsätter och
konsolideras under 2015. Men det finns alltså en risk för att såväl SOES egna
mål som förväntningarna och behoven i stort på samverkansområdet inte
motsvaras av de resurser som de facto är tillgängliga. Men det ska framhållas
att SOES 2014 arbetar avsevärt mer effektivt och med bättre resultat än för
bara några år sedan.
Arbetet 2014
Strategisk inriktning och planering
Efter att våren 2013 ha förankrat en ny beskrivning av SOES arbetsområde hos
de respektive myndigheterna har man i samverkansområdet tagit fram en
strategisk inriktning för de närmaste åren samt en överenskommelse om hur
ingående myndigheter gemensamt ska bidra till arbetet.
Utgåva
Myndigheten för
14 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
SOES inriktning utgår från syftet att förebygga allvarliga störningar och att
minska konsekvenser av händelser som kan få allvarliga samhällspåverkande
effekter. Enskilda, företag och det allmänna ska ha tillgång till och förtroende
för att:
 samhällets betalningar fungerar och
 systemen för att betala varor och tjänster fungerar.
Detta sker genom att ur ett samhällsperspektiv analysera risk och sårbarhet för
kritiska resurser samt beroenden, dokumentera dessa, ta fram förslag för
åtgärder, och tillställa ansvariga aktörer. Med samhällets betalningar menas
hela kedjan från generering av underlag för utbetalning till att mottagaren kan
använda medlen.
Under 2014 har denna process utvecklats. Erfarenheter har successivt lett till
justeringar och kompletteringar. Detta har bland annat lett till att
medlemmarnas överenskommelse om arbetsformer och SOES strategiska
inriktning reviderats. Vidare har man identifierat ett stort behov av rutiner
m.m. för en säker informationshantering när skyddsvärd information hanteras
eller skapas. I SOES har myndigheterna beslutat om särskilda riktlinjer för
informationsklassning och hantering. Man har även kontaktat MSB för en
dialog om eventuell komplettering av lagstiftning.
Myndigheterna i SOES utarbetar sin inriktning och verksamhetsplan främst
baserat på utfall arbeten som görs i arbetsgrupperna.
I samverkansområdet följer man frågan om behov och förväntningar utifrån de
perspektiv som föranleds av området civilt försvar och stöd till
Försvarsmakten. Detta görs dels genom information vid ordinarie möten och
deltagande i möten m.m. som ordnas av MSB och dels genom Försvarsmaktens
representant i SOES. I avsaknad av tydliga uppgifter har inget egentligt arbete
med utgångspunkt i civilt försvar skett under året.
SOES har sedan några år en dokumenterad successionsordning för
ordförandeskapet. Med stöd av den kan myndigheterna i god tid se vilka år som
de förväntas ta ett särskilt ansvar.
Gemensamma projekt och aktiviteter
Under 2014 har arbetet i SOES bedrivits i fem arbetsgrupper.
Arbetsgruppernas arbete har bl.a. resulterat i en övning med flertalet
medlemmar och Centrala studiestödsnämnden. Arbetet har varit finansierat av
anslag 2:4 Krisberedskap. Övningen utgjorde första momentet i den
övningsplan som tagits fram. Ett omfattande analysverksamhet har bedrivits
där man bl.a. utifrån elva samhällsviktiga processer, (t.ex. utbetalning av
ålderspensioner) gjort sammanfattande samhällskonsekvensanalyser vid
omfattande störningar. Nära kopplat till det har även en riskanalys gjorts
utifrån de strategiska beroenden som finns (ex. el/tele och vissa centrala
system och funktioner). I rapporten ”Robusthetshöjande åtgärder” med bilagor
diskuteras och ges vissa förslag till möjliga åtgärder på kortare och längre sikt.
Utgåva
Myndigheten för
15 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Rapporten kommer att presenteras för myndigheterna i SOES under januari
2015 för slutligt godkännande.
Inom ramarna för en av arbetsgrupperna bedriver man i SOES en viss
omvärldsbevakning och man försöker aktivt sprida information om sina
arbeten och aktuella frågor genom ett digitalt informationsbrev. Brevet har
under 2014 kommit ut tre gånger.
Myndigheterna i SOES har under 2014 genomfört en studieresa till Dublin och
London med utgångspunkt i ett omfattande och långvarigt datorproblem som
medförde att bankkunder inte kom åt sina konton. En planering har inletts om
att besöka flera relevanta institutioner inom EU 2015. En studieresa till USA
2013 har lett till att en av de besökta aktörerna nu tagit kontakt för att
undersöka möjligheterna till en närmare kontakt med svenska aktörer.
Studieresan finansierades av anslag 2:4 Krisberedskap.
Ömsesidigt utbyte och förmedling av information
Inom SOES har man inte någon etablerad form för systematiskt
informationsutbyte om frågor rörande säkerhets- och krisberedskapsområdet
hos medverkande myndigheter som inte direkt kopplar till specifika aktiviter
inom SOES. Under 2014 har man dock i ökad utsträckning cirkulerat
värdskapet för mötena för ökad inblick i varandras verksamheter.
Myndigheterna i SOES har inte tagit fram någon samlad kommunikationsplan
för spridande av information om samverkansområdet i stort eller hur
resultaten av de olika arbetena kan spridas till flera målgrupper. Behovet har
dock identifierats både genom framtagandet av de strategiska dokumenten och
genom att genomförda projekt inte alltid har tydliga mottagare av förslag och
slutsatser.
Under 2014 har ett elektroniskt informationsbrev etablerats som man kan
prenumerera på och få via e-post eller www.msb.se/soes. Vidare har planering
genomförts för en ”SOES-dag”. Den genomförs dock först i februari 2015. Båda
aktiviteterna bidrar till att sprida information om olika arbeten i SOES och föra
vidare intressanta iakttagelser baserade på de deltagande myndigheternas
löpande omvärldsbevakning.
Intern samverkan
Utpekade myndigheter i SOES har i mycket hög grad deltagit vid mötena.
Under året har Länsstyrelsen i Stockholm ersatts av Länsstyrelsen i Skåne.
SOES arbetar sedan 2013 i en struktur med tematiska arbetsgrupper. Under
2014 har fem arbetsgrupper funnits. Beslut har dock tagits om att från 2015
organisera arbetet i tre grupper (Analys, Omvärld och Övning).
Myndigheternas utsedda representanter i samverkansområdet utgör SOES
styrgrupp som leder och organiserar arbetsgrupperna utifrån de inriktande
dokument som förankrats vid SOES chefsmöte samt samverkansområdenas
allmänna uppgift enligt förordning. En myndighet har dock under hösten
framfört att man i fortsättningen bara avser att delta i SOES styrgrupp men
Utgåva
Myndigheten för
16 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
inte i arbetsgrupperna. Arbetsgrupperna bemannas med genom att
myndigheter bidrar med resurser i form av sakkunniga i de specifika arbeten
som utförts i arbetsgrupperna. Med stöd av projektmedel från anslag 2:4
krisberedskap har konsultstöd kunna upphandlas för tidskrävende moment
och för särskilda kompetenser.
Detta sätt att arbeta har tagits fram inom ramen för det särskilda
utvecklingsstöd som MSB erbjudit samverkansområdena i ett särskilt projekt
2013-15. Den del av stödet som kunnat sökas av den myndighet som varit
ordförandemyndighet, dvs. Pensionsmyndigheten, för den särskilda belastning
som det är att vara ordförande, har inte utnyttjats.
Vid chefsmötet var tre (av sex) av de obligatoriska medlemmarna inte
representerade på chefnivå. Riksgälden genomförde en särskild beredning med
sin ordinarie representant och Arbetsförmedlingen skickade skriftliga
synpunkter på de dokument som skulle behandlas.
MSB föreslog i juni i regeringsuppdrag om civilt försvar att MSB ska ingå i
SOES. I linje med det har MSB i december beslutat att MSB ska ingå i SOES.
Beslutet fattas även för att knyta ihop arbetet med handlingsplan om skydd av
samhällsviktig verksamhet med SOES arbete. Representanter finns utsedda
och kommer att delta fr.o.m. 2015.
Extern samverkan
De senaste två åren har SOES präglats av att större delen av myndigheterna
utsett nya representanter. Helt nya under året är två kommunrepresentanter
och en länsstyrelse.
Inom SOES finns sedan 2013 en organiserad samverkan med Riksbanken och
Försvarsmakten genom att de deltar som frivilliga medlemmar. Länsstyrelser
och kommuner deltar också i löpande verksamhet. Man har också gemensamt
beslutat be Centrala Studiestödsnämnden att ansluta till en löpande samverkan
inom SOES.
SOES har som forum inte någon direkt samverkan med privata aktörer. Denna
samverkan sker inom ramen för FSPOS, Finansiella sektorns privat-offentliga
samverkansgrupp, med vilken SOES har ett nära samarbete. Tre av
myndigheterna i SOES plus Riksbanken ingår även i FSPOS. Förutom
myndigheter ingår olika branschorganisationer och andra aktörer inom den
finansiella sektorn. I övrigt har samtliga myndigheter bilaterala relationer
kopplade till t.ex. drifts- och leveransavtal. De kritiska resurser som man är
beroende av, t.ex. el och elektronisk kommunikation tillhandahålls i hög grad
av den privata sektorn. SOES arbete kopplar genom den typen av beroenden till
arbeten som utförs inom samverkansområdet teknisk infrastruktur. Utöver
projekt sökta inom ramen för SOES har Finansiella sektorns privat-offentliga
samverkansgrupp (FSPOS) beviljats medel för flera olika projekt.
Till skillnad från övriga samverkansområden har det inte bedömts som
nödvändigt att ha representanter från landsting i löpande samverkan.
Utgåva
Myndigheten för
17 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Frågan om samverkan med frivilliga försvarsorganisationer har inte heller
bedömts vara prioriterad under året.
Intern samverkan

Genomföra regelbundna
möten mellan myndigheterna
inom samverkansområdet
Totalt antal möten: 10
Internat: 2
Närvarokvot på dessa möten
(inklusive internat): 0,92

Genomföra chefsmöten
Deltagarkvot: 4/7
(Inbjudna: 6 utpekade myndigheter
och Försvarsmakten)

Genomföra arbete enligt
gemensam överenskommelse
Överenskommelse om arbetsformer
finns, senast uppdaterad 2014.
Extern samverkan

Samverka med länsstyrelser,
kommuner, landsting och
Förvarsmakten inom ramen
för de regelbundna mötena
mellan myndigheterna inom
samverkansområdet
Deltagarfrekvens för länsstyrelse:
6/10
Deltagarfrekvens för kommun: 8/10
Deltagarfrekvens för Riksbanken:
6/10
Deltagarfrekvens för Försvarsmakten:
2/10
Utgåva
Myndigheten för
18 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Farliga ämnen
Deltagare
eller MSB
Folkhälsomyndigheten
Jordbruksverket
Kustbevakningen
Livsmedelsverket
MSB
Socialstyrelsen
Rikspolisstyrelsen (även
med Statens
kriminaltekniska
laboratorium)
Statens
veterinärmedicinska anstalt
Regionala och
lokala aktörer
Övriga
Borås kommun (till
juni)
Försvarsmakten genom
Skyddscentrum och
MUST
Västerås stad
Räddningstjänsten
Östra Götaland
Stockholms läns
landsting
Landstinget
Sörmland
Länsstyrelsen i
Kalmar län
Länsstyrelsen i
Stockholms län
Strålsäkerhetsmyndigheten
Totalförsvarets
forskningsinstitut (FOI)
Tullverket
Folkhälsomyndigheten
MSB:s bedömning
Samverkansområdets möten hålls med ett gott deltagande från de
myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner som är med. Många av
ledamöterna är också beredda att ställa upp för visst arbete mellan mötena.
Som tidigare år kan det konstateras att vissa myndigheter deltar mer aktivt än
andra.
Myndigheterna har med stöd av Vägledningen för arbetet i
samverkansområdena och MSB:s utvecklingsprojekt fortsatt utveckla
Utgåva
Myndigheten för
19 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
samverkansområdet. Det finns sedan tidigare en långsiktig strategisk plan som
man nu arbetar efter, en årlig planeringscykel, en verksamhetsplan för
kommande år och nu också ett förslag på process för analys som praktiseras
vintern 2014-15. Överenskommelsen om arbetsformer har uppdaterats under
2014. Några projekt har bedrivits gemensamt för hela samverkansområdet,
därtill finns ett stort antal projekt där två eller flera myndigheter samverkar.
Årets ordförande från Folkhälsomyndigheten har kunnat avsätta tid för att
driva utvecklingen och planera upplägg av arbetsgrupper, gemensamma
projekt och mötena under året. Vid chefsmötet konstaterade ordförande att en
del av mötestiden ibland tenderar att gå till diskussion av frågor som ses som
problem för flera myndigheter. Det har främst gällt principerna för anslag 2:4
Krisberedskap och upplevda otydligheter i myndigheternas instruktioner
avseende beredskapsansvar, vilket kan leda till problem med finansiering av
myndighetsgemensamma samarbeten.
Sammantaget konstaterar MSB att det finns ett genuint engagemang för det
gemensamma arbetet och för att utveckla samverkan med regionala aktörer.
Samtidigt kan det konstateras att myndigheternas resurser för krisberedskap är
begränsade och gemensamma arbeten och projekt konkurrerar med
myndigheternas grunduppdrag. Det styr också takten på arbetet i
samverkansområdet. Under åren har samverkansområdets myndigheter
påverkats av flera händelser som medfört att myndigheternas representanter
som är experter behövs för att hantera den aktuella situationen. Under 2014
har ebolautbrottet belastat flera myndigheter. Samtidigt har myndigheterna i
den situationen också haft nytta av det upparbetade nätverket som
samverkansområdet innebär. Till exempel har både Tullverket och MSB
samverkat med Folkhälsomyndigheten avseende smitta i importvaror
respektive regler för transport av ebolakontaminerat material, där kontakter
via samverkansområdet har använts som kanaler in i myndigheterna.
Arbetet 2014
Samverkansområdet fortsätter arbetet med att uppfylla de målen i den
långsiktiga strategin från 2013:
Mål 1. Behovsgrundade utvecklingsområden är inriktande för arbetet i
samverkansområdet
Mål 2. En gemensam prioritering är utgångspunkten för förmågebyggande
aktiviteter och projekt
Mål 3. Erfarenhetsåterföring initieras och stöds
Mål 4. Kunskap sprids avseende utvecklingen inom CBRNE
Med den analysprocess som har tagits fram 2014 finns förutsättningar för att
nå mål ett och två. Nästa års arbete med kommunikationsplan kommer in på
mål tre och fyra.
Utgåva
Myndigheten för
20 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Under året har den tidigare överenskommelsen för arbetsformer uppdaterats.
Gemensamma projekt
Under år 2014 har följande arbeten bedrivits i arbetsgrupper.
Ag Översyn av SOFÄ:s arbete den gångna 10-årsperioden
Med anledning av att samverkansområdena firade tio år 2013 initierades ett
arbete att med att sammanställa hur arbetet i samverkansområdet har
bedrivits. Det har setts som önskvärt att beskriva arbetsformer, uppgifter,
problem i arbetet och hur de lösts, vad som styrt utvecklingen och de
förändringar som gjorts m.m. En rapport ska vara färdig i början av 2015 och
utifrån den kommer slutsatser att dras för det fortsatta arbetet.
Ag Process för omvärldsanalys för SOFÄ:s behov
Under 2014 har en arbetsgrupp tagit fram ett förslag på hur
samverkansområdets gemensamma analys kan ske mer strukturerat med
tydligare spårbarhet. I arbetsgruppens rapport föreslås analys ske i en 3årscykel, där analysen ska fånga upp de brister och behov av åtgärder som
myndigheterna identifierar. Aktuella dokument och inriktningar ska utgöra
underlag till analysen liksom resultat av myndigheternas RSA, andra analyser,
övningar, inträffade händelser m.m. Under vintern 2014-15 genomförs ett
analysarbete med stöd av konsult vilken finansieras av medel från anslag 2:4
Krisberedskap. Erfarenheterna från arbetet ska kunna justera och komplettera
arbetsgruppens rapport.
Ag Forskning och utveckling
Arbetsgruppen för forsknings- och utvecklingsfrågor genomförde tillsammans
med representanter från Storbritannien och Nederländerna hösten 2013 en
workshop i Bryssel inom ramen för EU:s arbete. Temat var samverkan inom
FoU och spridning av forskningsresultat (Punkt H63 i EU CBRN Action Plan).
Under 2014 hölls ett uppföljningsseminarium den 1-3 april i Sverige. Statens
veterinärmedicinska anstalt har lett arbetsgruppens arbete. En rapport håller
på att sammanställas från seminarierna. Arbetsgruppen finanseras av anslag
2:4 Krisberedskap, men det specifika arbetet med seminarierna finansieras av
medel från EU-kommissionen.
Ny arbetsgrupp inför 2015
Under året har det vidare initierats en arbetsgrupp för blåljusmyndigheterna
avseende farliga ämnen, vilken realiseras under 2015 med Tullverket som
projektansvarig.
Information om pågående arbeten och händelser som berör de respektive
myndigheterna utbyts vid samverkansområdets möten. Vid mötena informeras
också om andra arbetskonstellationer rörande farliga ämnen. Ett forum som
Utgåva
Myndigheten för
21 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
regelbundet tas upp är Nationella arbetsgruppen för sprängämnessäkerhet
(NAgExp-Sec).
I samarbetet med norska Farlige Stoffer och MSB:s systermyndighetet DSB
ingår utbyte av information och grupperna bjuder in representanter när det
passar till övningar, konferenser m.m. Ett gemensamt svenskt-norskt möte
planeras till hösten 2015.
Arbetet på EU nivå, bl.a. i EU-finansierade projekt som myndigheterna deltar i
och arbetet med åtgärderna i EU:s CBRN Action Plan redovisas på mötena.
Myndigheterna i samverksamhetsområdet deltar i arbetet med åtgärderna i EU
CBRN Action plan genom att lämna underlag till Försvarsdepartementet inför
möten med Advisory group (styrgruppen) samt i vissa fall genom att delta vid
möten med Advisory group och i förekommande fall även i undergrupper till
Advisory group.
Intern samverkan
I början av året genomfördes en analys för att identifiera gemensamma
bristområden och behov av åtgärder samt utveckla processen för det
gemensamma analysarbetet. Med stöd av den nya processen har vid slutet av
året ett nytt analysarbete startats upp. Mötestid har vidare avsatts för att
diskutera vad samverkansområdet kan bidra med för att implementera det
arbetssätt för samverkan inom farliga ämnen som föreslås i den CBRNEstrategi som nyligen har tagits fram.
En avsevärd del av mötestiden avsätts varje år för att informera om och
diskutera myndigheternas idéer till kommande projektansökningar under
anslag 2.4 Krisberedskap. Eftersom myndigheterna i samverkansområdet söker
ett stort antal projekt hos MSB, kräver denna samverkan förberedelser och
inläsning mellan möten. Det finns en stor bredd på myndigheternas projekt och
diskussionerna sker därför gruppvis.
Ett möte med myndigheternas avdelningschefer hölls i augusti vilket gav accept
för planeringen inför 2015 liksom för förslaget på analysprocess som tagits
fram. I diskussionerna på mötet konstaterades bland annat att det inte är så
många frågor som är gemensamma för alla myndigheterna. Några råd från
chefsgruppen gavs också:

Bättre med tillfälliga grupper som kopplas till vissa specifika uppgifter.

Myndigheterna bör se vilka resurser de kan bistå i arbetsgrupper utöver
ledamöterna.

Det kan vara rätt väg att arbeta med mer konkreta frågor.

Ett gemensamt RSA-arbete kan vara en bra utgångspunkt.
I övrigt har flera av de olika myndigheternas 2:4-projekt i SOFÄ presenterats
och diskuterats under året, t.ex. Forum för beredskapsdiagnostik (ett
samarbete mellan fyra myndigheter) och en studie om samverkan mellan
Utgåva
Myndigheten för
22 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
underrättelsetjänsterna och krisberedskapsmyndigheterna (FOI och FHS).
Myndigheterna informerar varandra om aktuella händelser och arbeten.
En årsrapport finns sammanställd av ordförande för 2014.
Extern samverkan
Ledamöterna har velat utveckla kontakter med samtliga läns Regionala
Samordningsfunktioner för farliga ämnen (RSF) eller motsvarande forum.
Under året har därför kontakt tagits med företrädare för SOGO och ett förslag
på upplägg har tagits fram som innebär att SOFÄ får totalt tre
länsstyrelserepresentanter, en för varje av de tre geografiska
länssamverkansgrupperna. Dessa ska kunna vara en förmedlande kontakt
mellan SOFÄ och länsstyrelserna och därmed de länsvisa samarbetena rörande
farliga ämnen. Denna samverkan kan också ses som en del av
implementeringen av CBRNE-strategins8 mål.
Utbildningsfilmen Sveriges beredskap – Händelser med farliga ämnen
färdigställdes i slutet av 2013. Under våren 2014 har filmen marknadsförts och
distribuerats till andra myndigheter och aktörer. Arbetet har letts av
Jordbruksverket.
MSB har genomfört distanskursen CBRNE II om 7,5 universitetspoäng.
Samverkansområdets ledamöter har deltagit under arrangemanget bland annat
i en paneldiskussion.
Intern samverkan

Samverkansområdet har haft 9
möten, varav 3 sträckte sig över 2
dagar.
Totalt 15 mötesdagar.
Närvarokvot: 0,9
8

Deltagarfrekvens; 10/12 myndigheter
deltog med chefsnivå

En överenskommelse om
arbetsformer har funnits sedan 2007.
Se Aktörsgemensam CBRNE-strategi MSB dnr 2013-2641
Utgåva
Myndigheten för
23 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Senast reviderad våren 2014.
Extern samverkan

samverkansområdet
Deltagarfrekvens för länsstyrelse: 5/9
Deltagarfrekvens för landsting: 8/9
8/9
Utgåva
Myndigheten för
24 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Geografiskt områdesansvar
Deltagare
eller MSB
Regionala och
lokala aktörer
Övriga
Lantmäteriet
Sundsvalls kommun
Försvarsmakten
Länsstyrelserna, 21 st.
Sandvikens kommun
SKL
MSB
Västra
Götalandsregionen
Länsrådet på länsstyrelsen Gotlands län, tillika kontaktlänsråd i frågor om
krisberedskap.
MSB:s bedömning
I samverkansområdet har man landat i en bra modell för fördelning och
strukturering av möten under året. SOGO beslutade att endast ha tre möten per
år. Detta innebär att själva arbetet måste ske inom arbetsgrupperna och
beredningen inom SOGO:s arbetsutskott (AU). MSB bedömer att arbetssättet
är bra, men sårbart då det bygger på att deltagande myndigheter prioriterar att
ge resurser till arbetsgrupperna och AU.
MSB bedömer att det utvecklingsprojekt som bedrivs inom SOGO har lett till
en positiv utveckling genom att styrande dokument har tagits fram och
arbetsgrupper har formats.
Bemanning av arbetsgrupperna är viktig. Tack vare att samtliga myndigheter i
SOGO företräds i AU, sker bemanning snabbt och med jämn fördelning över
landet. Det har varit svårare att få bemanning från övriga deltagande
myndigheter, men arbete pågår att få representation från dessa i lämpliga
grupper. MSB bedömer att det är viktigt att arbetsgrupper kompletteras med
fler än länsstyrelserepresentanter under 2015.
Under 2014 har tre arbetsgrupper formerats och haft möten. MSB bedömer att
det finns stor potential till att arbetet i arbetsgrupperna leder till att frågor
hanteras lika över hela landet, men det är avhängigt att det finns resurser för
personerna i gruppen att kunna lägga ner tid på arbetet.
Samverkan med myndigheter i övriga samverkansområden sker främst genom
de representanter från länsstyrelserna som finns utsedda i respektive
samverkansområde. Rollen för representanterna behöver ses över, idag är det
mycket upp till vad respektive samverkansområde önskar och
Utgåva
Myndigheten för
25 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
länsstyrelserepresentanterna hinner med. SOGO har planer på att se över
rollen och MSB ser positivt på detta, speciellt bör rollen likriktas.
Antalet kommunrepresentanter kommer nästa år att öka. MSB ser positivt på
detta, då perspektivet i SOGO med 21 länsstyrelser annars riskerar att hållas
enbart på en regional nivå. Detta leder dock till att SOGO-mötena kommer att
bli ännu större stora, sett till antalet deltagare. Mötena kommer att bli mer
inriktade på information och beslut, och all beredning måste ske före mötena,
inom AU och de olika arbetsgrupperna. De beslutade styrdokumenten stödjer
detta arbetssätt.
När det gäller samverkan med frivilligorganisationer, har ledamöterna i SOGO
efter skogsbranden i Västmanland poängterat att de frivilliga är en viktig del
inom krisberedskapen. Tyvärr har frågan kring att bilda en arbetsgrupp för
frivilligsamverkan inte prioriterats inför 2015.
MSB ser positivt på den utveckling som skett i SOGO under året. De dokument
som fastställts kommer, när de följs, att leda till ett systematiskt arbetssätt vid
mötet och konkreta resultat utifrån arbetet i arbetsgrupperna.
Arbetet 2014
SOGO har under året beslutat följande styrande dokument:

Arbetsordning, överenskommelse om arbetet i samverkansområdet
Geografiskt områdesansvar

Strategisk inriktning 2014-2016

Verksamhetsplan 2015
Ett ärende bereds i SOGO AU innan det tas upp för beslut i SOGO. Chefsmötet
(som för SOGO läggs i samband med ett länsrådsmöte) är ett
informationsmöte, inget beslutsmöte, då deltagarna i SOGO konstaterat att de
själva har mandat att fatta de beslut som behövs inom samverkansområdets
verksamhet.
Den strategiska inriktningen innehåller uppgifter, syfte och mål för
verksamheten inom samverkansområdet. Då detta är grundläggande för
verksamheten i SOGO, har mycket tid lagts ner på att diskutera och formulera
de mål som finns i dokumentet.
Det har inte funnits någon verksamhetsplan för 2014. Arbetet har planerats
utifrån de behov som uppkommit från utvecklingsprojektet och de händelser
och projekt som haft beröring till deltagande myndigheter.
SOGO sammanträder tre gånger varje år. För att det ska kunna fattas beslut
eller ges synpunkter vid dessa möten har ordföranden beslutat en rutin för hur
ett informations-, diskussions- respektive beslutsärende ska gå till.
Utgåva
Myndigheten för
26 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Utvecklingsprojektet har varit viktigt för arbetet i SOGO. För övriga
samverkansområden har ordföranden varit den pådrivande i arbetet, men för
SOGO:s ordförande fungerar detta inte tidmässigt. Därför har en
utvecklingsstrateg rekryterats och finansierats med medel från
utvecklingsprojektet.
I oktober genomfördes en studieresa till Österrike i syfte att studera landets
krisberedskapssystem och lära om frivilliga resurser. Myndigheterna i SOGO
fick träffa representanter på nationell, regional och lokal nivå och resan visade
framför allt på hur ett annat land inom EU har byggt upp sin krisberedskap. I
detta fall med en beredskap som bygger på ett stort frivilligt engagemang. En
rapport från resan är klar i januari 2015. Studieresan finansierades av anslag
2:4 Krisberedskap.
Myndigheterna i SOGO fick för 2014 beviljat medel från anslag 2:4
Krisberedskap för att göra en förstudie gällande civilt försvar. Studien
resulterade i att en arbetsgrupp bildades, AG SOGO Cf. Arbetsgruppen har
bemannats och hunnit ha ett inledande möte under året.
AG SoL (Arbetsgrupp Samverkan och Ledning) har bemannats under 2014 och
hunnit ha ett inledande möte. Uppstarten har finansierats inom ramarna för
utvecklingsprojektet.
AG POS (Arbetsgrupp Privat-offentlig samverkan) har arbetat tillsammans
med SOTP och utarbetat en strategi för SOGO:s POS-arbete. Samverkan med
myndigheterna i SOTP kommer att fortsätta under 2015. Finansiering har skett
av de medel från anslag 2:4 Krisberedskap som beviljats för Trafikverket och
SOTP för att driva projektet TP POS.
Under 2014 har information mellan deltagande myndigheter främst skett
under en stående punkt på dagordningen för ”information från deltagande
myndigheter”. Det finns en länsstyrelserepresentant i samtliga övriga
samverkansområden som också förväntas ges möjlighet att informera vid varje
SOGO-möte.
Under SOGO:s studieresa till Wien delades erfarenheter och slöts kontakter
med myndigheter med liknande ansvarsområden. Det är utvecklande att lära
och se hur andra länder arbetar med krisberedskapsfrågor.
Intern samverkan
Deltagandet på möten under året har varit mycket högt.
När det gäller SOGO skiljer sig ordförandeskapet åt från övriga. Ordförande är
det länsråd som innehar rollen som kontaktlänsråd i frågor om krisberedskap.
Rollen växlar alltså inte mellan deltagande myndigheter, utan är knutet till en
Utgåva
Myndigheten för
27 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
uppgift. Under 2014 har en stor del av tiden lagts på att ta fram dokument för
att förtydliga arbetet i SOGO.
Upplägg av dagordningen för mötena har samma upplägg för varje möte. En
mindre grupp (ordföranden, vice ordförande, utvecklingsstrateg och
samordnare) träffas för att ta fram ett förslag till dagordning. Om det är för
SOGO:s AU, beslutar ordförande direkt om dagordningen, men för SOGOmötets innehåll beslutar AU det slutgiltiga innehållet. Det finns alltid några
stående punkter där deltagande myndigheter får en chans att informera om
verksamhet som berör myndigheterna inom SOGO. Resten av innehållet styrs
av aktuella händelser.
På årets första möte gav Försvarsmakten möjlighet att informera om deras
krisplanering och ge deltagarna en inledande beskrivning av de styrande
dokumenten som skulle tas fram under året. Det andra mötet ägnades åt att
presentera föreslagna styrdokument för synpunkter. MSB kunde informera om
en ny modell för länsstyrelserna att söka projektmedel från anslag 2:4
Krisberedskap. Denna modell är kopplad till kommunöverenskommelsen. Det
tredje och sista mötet för året ägnades åt planering av studieresan till Wien och
av erfarenheterna från den stora skogsbranden som skett under sommaren i
Västmanlands län. Det finns flera lärdomar från denna händelse för
myndigheterna i SOGO att arbeta vidare med. Det beslutades dock inget
gemensamt projekt under året, utan man valde att avvakta de utredningar som
pågick under 2014.
SOGO-gemensamma projektansökningar om medel ur anslag 2:4
Krisberedskap diskuteras i AU inom ramen för verksamhetplaneringen.
Länsstyrelserna söker projektmedel i särskild ordning. Den enda enskilda
myndighet som stämde av projektansökningar i SOGO under året var därför
Lantmäteriet.
Chefsmöte hölls i mars. Vid mötet redovisade Försvarsdepartementet vad de
såg som mål för säkerheten, MSB informerade om pågående projekt som berör
myndigheterna i samverkansområdet och Försvarsmakten informerade om
deras planering vad gäller krisberedskap.
En årsberättelse för 2014 tas fram av utvecklingsstrategen och godkänns på
SOGO i februari 2015.
Extern samverkan
Ordföranden och utvecklingsstrategen har stått för representation av SOGO i
olika sammanhang och sedan återkopplat till hela SOGO om de stora dragen
och resultat.
Privat-offentlig samverkan, POS, är en viktig del i krisberedskapen. SOGO har
varit med i det 2:4-projekt som aktörerna i SOTP drivit i syfte att etablera en
arbetsprocess för att möta behov på lokal och regional nivå genom övriga
samverkansområdens POS. Detta arbete har under 2014 resulterat i en
arbetsgrupp och en strategi för POS, som beslutats av SOGO.
Utgåva
Myndigheten för
28 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
SOGO har under året varit sammankallande till de regelbundna telefonmöten
som sker mellan samverkansområdenas ordförande, SOOM
(Samverkansområdenas Ordförandemöten).
För att bidra med det regionala perspektivet och på så sätt se till att det
geografiska områdesansvaret beaktas, finns utsedda länsstyrelserepresentanter
i samtliga övriga samverkansområden. Dessa representanter utses av
försvarsdirektörerna. Dialog har under året förts med myndigheterna i SOFÄ
om hur information kring farliga ämnen på ett bra sätt ska spridas genom
länsstyrelserepresentanterna i SOFÄ och myndigheterna SOGO. Detta har
resulterat i att det från 2015 finns tre länsstyrelserepresentanter i SOFÄ – en
från respektive länssamverkansgruppering. Motsvarande representation för
den nationella nivån är samma som tidigare (MSB och Lantmäteriet).
Arbetet i samverkansområdet syftar till att utveckla förmågan att utöva
geografiskt områdesansvar på alla nivåer. För att säkerställa det lokala
perspektivet, har man under 2014 beslutat att öka antalet
kommunrepresentanter till 2015 (från två till sex).
Vid sommarens skogsbrand i Västmanland blev det uppenbart att samverkan
med frivilliga är en viktig del av krisplaneringen. Det handlar både om
uthållighet vad gäller personalresurser och om hanteringen av s.k.
spontanfrivilliga. För att hitta goda samverkansvägar med frivilliga
organisationer har ett inledande möte skett mellan de av FOS (Frivilliga
försvarsorganisationernas samarbetskommitté) utsedda representanter och
ordföranden samt utvecklingsstrategen i SOGO. Detta möte ledde till ett förslag
att göra en förstudie om samverkan under 2015.
Intern samverkan

SOGO har genomfört 3 möten under
året, varav 2 var internat och 1 i
samband med ett av
försvarsdirektörernas nätverks
ordinarie möten. Totalt 5
mötesdagar.
Arbetsutskottet har sammanträtt 6
gånger under året. Totalt 6
arbetsdagar.
Närvarokvot under dessa möten har
varit 0,90

Chefsmöte skedde vid ordinarie
Länsrådsmöte den 11 mars
Utgåva
Myndigheten för
29 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Närvarokvot vid detta möte var 0,95

Under 2014 har en arbetsordning
beslutats av SOGO, den gäller från 1
januari 2015.
Extern samverkan

Samverka med kommuner,
landsting och Förvarsmakten
inom ramen för de
regelbundna mötena mellan
myndigheterna inom
samverkansområdet (3 st.
under 2014)
2/3
Utgåva
Myndigheten för
30 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Skydd, undsättning, vård
Deltagare
eller MSB
Kustbevakningen
MSB
Rikspolisstyrelsen
Sjöfartsverket
Socialstyrelsen
SMHI
Transportstyrelsen
Tullverket
Regionala och
lokala aktörer
Övriga
Länsstyrelsen i
Västra Götalands län
Försvarsmakten
Länsstyrelsen i
Uppsala län
Uppsala kommun
Region Gotland
Landstinget
Södermanland
Landstinget i
Kronoberg
Rikspolisstyrelsen
MSB:s bedömning
MSB:s bedömning är att deltagandet i samverkansområdets arbete från de
ingående myndigheterna generellt är bra. De lokala och regionala företrädarna
deltar aktivt och engagerat på de flesta mötena vilket är positivt för
samverkansområdet.
När det gäller chefsmötet bedömer MSB att myndigheternas engagemang samt
åtaganden i samverkansområdet behöver utvecklas vidare.
Under året har man inom samverkansområdet haft flera bra exempel på
processer för att föra arbetet framåt. Till exempel har vid årets första internat
avsatts tid för utformande av synpunkter på inriktningen av anslag 2:4 och i
november fångades erfarenheter från branden i Västmanland upp på ett
strukturerat sätt.
MSB konstaterar att myndigheterna i samverkansområdet aktivt arbetat med
att utveckla kontakter och samverkan med externa aktörer, framför allt när det
gäller frivilliga resurser, men även övriga relevanta aktörer för arbetet i
samverkansområdet. Trots att det inte utformats någon direkt form för
samverkan bedömer MSB att det pågår en konstruktiv dialog om detta.
MSB:s samlade bedömning är att samverkansområdet under 2014 slutfört två
projekt som redan under pågående arbete haft stor betydelse. Att inte släppa
Utgåva
Myndigheten för
31 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
projekten i och med att de är avrapporterade, utan även följa upp och
implementera, ser MSB som ett bra exempel på tillvaratagande av arbetet.
Samtidigt medför ett fokus på att genomföra några treåriga projekt +
uppföljningsår att det under en period av 3-4 år inte ges utrymme för några nya
arbeten. En mer rullande verksamhetsplan som medger att arbeten kan startas
upp samtidigt som något pågår och andra finns i en implementeringsfas skulle
vara värdefullt.
Myndigheterna i SOSUV bör fastställa sin överenskommelse om arbetet inom
samverkansområdet. En sådan bör också kunna innehålla en turordning för
ordförandeskapet. Att ha ett roterande ordförandeskap är enligt MSB ett
värdefullt sätt att skapa delaktighet hos flera myndigheter. Mot bakgrund av att
det vid flera tillfällen under åren funnits svårigheter att få myndigheter att ta
den rollen framstår ett sådant dokument som särskilt viktigt. Denna
överenskommelse bör koppla till den långsiktiga inriktningen som finns, och
eventuellt revideras, t.ex. för att anpassas till de behov som utgår från det civila
försvarets behov.
Arbetet 2014
Samverkansområdet har under året arbetat utifrån en långsiktig (2014-16)
strategisk inriktning som togs fram 2013.

Berörda aktörer samverkar för att skydda och rädda liv, hälsa, miljö och
egendom samt säkerställa samhällets funktionalitet.

En god krisberedskapsförmåga inom området skydd, undsättning och
vård som medborgare och samhällsaktörer känner tilltro till.
Ingen direkt revidering av den strategiska inriktningen har bedömts behövas
göras. Den tidigare beslutade har därför utgjort grunden även för planering av
arbetet 2015. På chefsmötet redogjordes för avslutade och pågående arbeten
samt hur man ska arbeta med implementeringen av föreslagna åtgärder.
Myndigheterna i SOSUV har även tagit fram ett gemensamt underlag till
inriktningen för anslag 2:4 Krisberedskap 2015.
I samverkansområdet har det översiktligt informerats om respektive RSA, men
man genomför inte någon direkt analys av myndigheternas RSA:er som en del i
ett gemensamt analysarbete. Däremot har flera händelser följts upp för att
identifiera frågor och utvecklingsbehov. Under hösten har ganska mycket tid
lagts på att de i samverkansområdet ingående aktörerna har redogjort för sin
roll under branden i Västmanland och vilka problem och brister de upplevde.
Dessa diskussioner har både kunnat återkopplas till avslutade och pågående
arbeten samt tas med som underlag för kommande verksamhet.
Myndigheterna i samverkansområdet följer frågan om behov och förväntningar
baserat på området civilt försvar och stöd till Försvarsmakten, dels genom
Utgåva
Myndigheten för
32 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
information vid ordinarie möten och deltagande i möten mm som ordnas av
MSB. I avsaknad av tydliga uppgifter har inget egentligt arbete med
utgångspunkt i civilt försvar skett under året.
Under året har arbetet i samverkansområdet präglats av slutförande av flera
projekt, främst ”Evakuering och utrymning” samt projektet
”Informationsdelning”. Projektet om informationsdelning har letts av SMHI
och kom ganska tidigt att integreras i MSB:s arbete med att arbeta fram
myndighetsgemensamma arbetssätt inom området ledning och samverkan
(LoS). Projektet följs av ett pågående arbete ”Inhämtning och visualisering av
information vid samhällsstörningar”. Projektet syftar till att skapa ett verktyg
för snabb och enkel informationsinhämtning, analys och visualiserad
presentation hos centrala informationsbärare (t.ex. TiB) vid en
samhällsstörning.
Evakuerings/utrymningsprojektet har letts av Transportstyrelsen. Projektet har
dels fungerat som ett paraplyprojekt för flera lokala och verksamhetsspecifika
arbeten på detta tema, dels har det tagits fram en vägledning ”Att planera och
förbereda en storskalig utrymning”.
Under 2014 har myndigheterna i samverkansområdet genomfört en studieresa
till Storbritannien för att ta del av erfarenheterna av den serie av omfattande
översvämningar som drabbade stora delar av landet 2013.
Samtliga projekt och aktiviteter beskrivan ovan finansierades av anslag 2:4
Krisberedskap.
Myndigheterna i samverkansområdet kommer under 2015 att fokusera på att
utveckla och implementera de metoder, rutiner och andra åtgärder som
föreslagits i de avslutade projekten. Denna ”implementeringsstrategi”
diskuterades och förankrades på SOSUV:s chefsmöte.
Vid varje möte informerar alla muntligt om aktuella frågor inom den egna
myndigheten som rör arbetet i samverkansområdet. De myndigheter som är
projektansvariga för de två projekt som ses som SOSUV-gemensamma arbeten
återrapporterar arbetsläget vid varje möte. Information om MSB:s projekt
Ledning och samverkan ges också vid varje möte.
Vissa händelser följs upp på olika sätt för att ge ingångsvärden för kommande
arbeten eller föras in i pågående arbeten. Exempel på detta är Harstenaolyckan och skogsbranden i Västmanland.
Intern samverkan
Myndigheterna i SOSUV har under året haft ungefär ett möte i månaden.
Deltagandet på mötena är relativt högt när det gäller de utpekade
myndigheterna. Representanterna från landsting och kommun har ett mycket
Utgåva
Myndigheten för
33 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
högt och aktivt deltagande på möten. SOSUV förlägger ibland sina möten hos
de olika ingående myndigheterna och organisationerna i syfte att öka
kunskapen om varandra. Myndigheterna har under året exempelvis haft möten
på Katastrofmedicinskt centrum och Länsstyrelsen i Uppsala.
Liksom i övriga samverkansområden roterar ordförandeskapet. Året före
ordförandeskapet är myndigheten ansvarig för vice ordförandeposten. Denna
rutin är inte regelstyrd men är ett bra sätt att skapa delaktighet och fördela
ansvar över tid. Inför 2015 avsade sig den myndighet som stod på tur till vice
ordförande posten detta uppdrag. Efter vissa svårigheter har dock
Kustbevakningen åtagit sig detta.
Överenskommelse om arbetsformer finns sedan 2013. Överenskommelsen har
inte behandlats och fastställts av chefsmötet.
Nya former för att förankra kommande års projektförslag har prövats under
året. Projektförslagen utgår från ett behov av samverkan och förutsätter
delaktighet från flera av samverkansområdets medlemmar. Dessa projekt
kommer mer uttalat att ledas av enskild myndighet än de nu avslutade
arbetena. Projektens arbete kommer att följas kontinuerligt av SOSUV.
Extern samverkan
Inom SOSUV har man under året vid flera tillfällen bjudit in såväl
representanter för frivilliga försvarsorganisationerna och deras
samarbetsorganisation, FOS, som Missing People. Även MSB har medverkat
med information om frivilliga försvarsorganisationer ur ett övergripande
perspektiv. Myndigheterna i SOSUV uttrycker ett behov av att samverka med
olika former av frivilliga. Någon konkret samverkansform har inte etablerats.
Utanför ramen för samverkansområdet har dock flera myndigheter etablerad
samverkan med olika organisationer på bilateral grund.
När det gäller samverkan med övriga aktörer, t.ex. privata aktörer, är inte detta
någonting som har diskuterats ingående under året.
Projektet evakuering och utrymning har haft en samordnande roll för flera
lokala eller verksamhetsinriktade arbeten samtidigt som man utarbetat en
nationell vägledning. Projektet ”Informationsdelning” har kommit att bli en
integrerad del i det omfattande ramverksarbetet i MSB-projektet ”Ledning och
samverkan”.
Intern samverkan

Totalt antal möten: 11, varav 3
internat
Närvarokvot: 0,85
Vid ett möte var fyra myndigheter
Utgåva
Myndigheten för
34 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
inte representerade vilket ger stort
utslag i kvoten. I övrigt mycket hög
närvaro.

Deltagarfrekvens: 6/8 och
Försvarsmakten

SOSUV inriktning 2014-2016 (2013)
Överenskommelse om arbetsordning
(2013)
Extern samverkan

samverkansområdet
7/9
Utgåva
Myndigheten för
35 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Teknisk infrastruktur
Deltagare
Utpekade av
förordning eller
MSB
Regionala och lokala
aktörer
Övriga
Elsäkerhetsverket
Länsstyrelsen i
Jönköpings län
Försvarsmakten
Energimyndigheten
Fortifikationsverket
Försvarets radioanstalt
Livsmedelsverket
Länsstyrelsen i
Värmlands län
Region Skåne
MSB
Stockholms läns
landsting/Locum
Post- och telestyrelsen
Gävle kommun
Svenska kraftnät
Malmö stad
Svenska kraftnät
MSB:s bedömning
Inom SOTI har man under 2014 arbetat målmedvetet med att skapa
förutsättningar för strategiskt arbete. Under året har representanterna i SOTI
lagt ner mycket tid att framställa och bearbeta styrdokument för arbetet. Man
har omhändertagit lärdomar från genomförd studieresa och beaktat dessa vid
revidering av det långsiktiga inriktningsdokumentet. Detta visar på en vilja att
styra det strategiska arbetet utifrån erfarenheter som man gjort inom
samverkansområdet. MSB bedömer att detta är positivt och att arbetet sker i
linje med MSB:s intentioner och inriktningar för 2014 års utvecklingsprojekt.
Därmed konstateras att möjligheten att söka medel från anslag 2:4
Krisberedskap för att vidareutveckla SOTI har givit god effekt.
Ett av de strategiska dokument som framställdes gemensamt under 2014 var
dokument för gemensamma arbetsformer. Dokumentet fastställdes inte under
2014 års chefsmöte utan dokumentet kommer istället fortsatt ha en funktion
som vägledning för fortsatt arbete inom SOTI. MSB bedömer att
myndigheterna i SOTI behöver se över hur det kan skapas en bred acceptans
för gemensamma arbetsformer under kommande år.
En arbetsgrupp ledd av representant från samverkande aktören Region Skåne,
har under året tagit vid 2013 års uppstart med att ta kommunikationsarbetet i
Utgåva
Myndigheten för
36 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
SOTI vidare. Syftet har varit att skapa en förmåga/verktyg för den enskilde
representanten och SOTI som helhet att kommunicera gentemot den egna
organisationen. Slutprodukterna är levererade till SOTI att använda under
kommande år. Det är mycket positivt att detta initiativ tagits och att arbetet
genomförts och slutförts.
Närvaron har varit god på de fysiska endags- respektive tvådagarsmötena.
Detta uppfattas som positivt och att det finns en vilja hos myndigheterna att
representera och arbeta för samverkan inom ramarna för SOTI. Under de
genomförda telefonmötena har deltagandet varit mindre bra. Representation
saknades från två utpekade myndigheter under Mötesplats SO – Chef. Däremot
deltog två chefer från samverkande kommunala perspektivet, vilket
uppfattades positivt från samverkansområdet. MSB uppfattar även detta som
positivt då det signalerar engagemang för samverkansområdets arbete även
från de samverkande parterna.
Mycket mötestid har prioriterats till punkten ”varvet runt”. Det har uppfattats
som mycket värdefullt av representanterna i SOTI att ta del av information om
de olika aktörernas verksamheter. MSB uppfattar det därför som positivt att
informations- och kunskapsförmedlingen sker på ett systematiskt och
strukturerat sätt. Det återstår för myndigheterna i SOTI att även omsätta
kunskapen i konkreta åtgärder för att ta steg att påvisa gemensamma brister
som kan konstateras under informationsutbytet. Det är även viktigt för att
påvisa konkreta effekter av vad arbetet i SOTI resulterar i och kunna härleda
att nedlagd tid för arbete inom samverkansområdet ger positivt utfall i en egen
organisation och för hela samhället.
Det har givits bra återkoppling från de pågående 2:4-projekt där flera SOTIaktörer deltar i arbetet. Ledamöterna i SOTI behöver dock arbeta mer med att
tillvarata den entusiasm och det kunskapsutbyte som framkommer under t.ex.
”varvet runt” för att ta initiativ till nya gemensamma projektidéer. Det är en
brist att inte gemensamma åtgärder som berör fler aktörer kan identifieras.
Under året framkom det att den myndighet som enligt en SOTI-intern
överenskommelse stod på tur för vice ordförandeskap 2015 och därefter
ordförandeskap 2016, inte var beredd att ta denna roll. MSB anser att samtliga
utpekade myndigheter har samma ansvar att samverka och tilldela resurser för
arbete i samverkansområdet. Med detta kommer också att vara beredd att ta på
sig ordförandeskapet och driva såväl löpande verksamhet som att driva
utvecklingen av samverkansområdena framåt.
Arbetet 2014
Inom SOTI togs det under 2013 fram ett inriktningsdokument med sju olika
fokusområden som myndigheterna i SOTI ska arbeta med på lång sikt.
Inriktningsdokumentet godkändes av chefsmötet 2013. Detta dokument har
under 2014 reviderats av sittande ordförande och benämns nu SOTI:s
långsiktiga inriktning 2015-2020. Revideringen har gjorts bland annat med
Utgåva
Myndigheten för
37 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
konsultstöd för att omhänderta de lärdomar som drogs efter genomförd
studieresa under 2013. Under revideringsprocessen har samtliga ingående
myndigheter och aktörer i SOTI givits möjlighet att lämna synpunkter inför att
den slutliga versionen sammanställs. Den reviderade versionen kommer att
läggas fram för godkännande genom förankring under kommande chefsmöte
2015.
Inom SOTI finns två projekt finansierat av anslag 2:4 Krisberedskap där flera
ingående myndigheter/aktörer är delaktiga. Dels det projekt om
Reservkraftsförsörjning som drivs av Livsmedelsverket, dels ett projekt om
Skydd mot elektromagnetiska risker som drivs av Fortifikationsverket. De båda
projekten har ingående presenterats och avrapporterats under de ordinarie
mötestillfällena under 2014. En stående punkt på dagordningen ger de
ingående myndigheterna möjlighet att lyfta och förankra projektidéer i hela
SOTI. En ambition har även varit att ge utrymme på mötesdagordningen för
presentation av pågående projekt.
Svenska kraftnät har under 2014 i egenskap av ordförandemyndighet drivit
projekt med medel ur anslag 2:4 Krisberedskap att vidareutveckla SOTI.
Utvecklingsprojektet har genomförts i enighet med den inriktning som MSB
har givit och följt de leveranser som förväntats utifrån de villkor som ställts för
beviljande av 2:4-medel.
En stående punkt på SOTI:s dagordning är ”varvet runt” där samtliga
mötesdeltagare ges tillfälle att delge varandra om aktualiteter i den egna
organisationen kopplat till krisberedskap eller SOTI:s beröringsområden. Detta
stämmer även väl överens med en av de uppgifter som samverkansområdena
har enligt Vägledningen; att vara forum för ömsesidigt utbyte och förmedling
av information och kunskap samt nätverksbyggande. Under 2014 har vid några
tillfällen tema inför varvet runt på förhand annonserats, till exempel branden i
Västmanland samt reflektioner från chefsmötet. Punkten anses mycket
värdefull inom SOTI då det är ett tillfälle att uppdatera sig om de övriga
aktörernas arbete.
Myndigheterna i SOTI har under året tagit fram en kommunikationsstrategi
som är flerårig med tillhörande kommunikationsplan, uppdaterat faktablad för
publikation på MSB:s webb samt tagit fram ett gemensamt
presentationsmaterial att använda vid föredragning om SOTI.
Inom ramarna för ”varvet runt” har SOTI informerats om EU-arbete om
Europeisk kritisk infrastruktur, energisektorn och infrastruktur, identifiering
av kritisk sådan, t.ex. stamnätet för el (EPCIP).
Ordföranden har löpande avrapporterat de aktiviteter och möten som bl.a.
MSB), kallat till (t.ex. Mötesplats SO - Ordförande, workshop kopplat till civilt
försvar och handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet).
Utgåva
Myndigheten för
38 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Ordförandens deltagande i MSB:s projekt och tillhörande aktiviteter har
förutsatts genom de 2:4-medel som ordförandemyndigheten beviljats för
SOTI:s utvecklingsprojekt 2014.
MSB:s representant i SOTI har också givits möjlighet att löpande under mötena
informera om arbetet inom handlingsplanen för skydd av samhällsviktig
verksamhet samt involvera myndigheterna i utvecklingsarbetet.
Intern samverkan
De ordinarie mötena har mestadels genomförts i tvådagars internatform. Detta
har uppfattats positivt av mötesdeltagarna, då det anses värdefullt att tillräcklig
tid avsätts för att genomföra möten samt även kunna samverka och lära känna
varandra utanför mötestiden. Utöver detta har fem telefonmöten ägt rum inom
ramarna för den ordinarie mötesstrukturen för att ge möjlighet att stämma av
och upprätthålla kontinuiteten i informationsutbyte. Närvaron har varit hög
under de fysiska mötena men lägre på telefonmötena. När det gäller möten i
SOTI har ambitionen varit att ha möten hos respektive myndighet för att på så
sätt få djupare kunskap om respektive myndighets verksamhet inom SOTI.
Vidare har Mötesplats SO – Chef inom SOTI förberetts och genomförts. Mötet
riktades till avdelningschefer och syftade till att informera om genomförd,
pågående och planerad verksamhet inom SOTI samt att ge fortsatt strategisk
inriktning för arbetet. Inför det genomförda SOTI Mötesplats Chef hade en
deltagare i förväg meddelat förhinder, ytterligare ett bortfall uppkom pga.
sjukdom. Under mötet dessutom deltog två chefer från samverkande
kommunala perspektivet.
Under vintern/våren har underlag till MSB:s inriktning av anslag 2:4
Krisberedskap sammanställts inom samverkansområdet. Vidare har våren
ägnats åt att planera för 2015 års verksamhet och hålla återkommande
avstämning av projektidéer inom ramarna för anslag 2:4 Krisberedskap. Under
hösten har verksamhetsplan för 2015 fastställts inom SOTI.
SOTI gav i januari genom ordförandemyndigheten Svenska kraftnät en konsult
i uppdrag att göra en analys med syfte att skapa en gemensam bild av risker
och sårbarheter inom teknisk infrastruktur. Resultatet redovisades under våren
och har sedan tillsammans med andra underlag, bl.a. lärdomar från
studieresan Sandy 2013, legat till grund för den revidering av SOTI:s
långsiktiga inriktning som gjordes under året. Konsultuppdraget genomfördes
som del av SOTI:s utvecklingsprojekt och finansierades med anslag 2:4
Krisberedskap.
En arbetsgrupp bildades i början av året för att under hela 2014 arbeta med att
ta fram kommunikationsmaterial för SOTI. Gruppen har letts av representant
från Region Skåne och i gruppen har representanter från flera olika
myndigheter engagerat sig och arbetat. Syftet med arbetsgruppen har varit att
omhänderta det kommunikationsmaterial som påbörjades under 2013.
Resultatet har löpande förankrats i SOTI och fått positiv respons.
Utgåva
Myndigheten för
39 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Arbetsgruppen har utformat en kommunikationsstrategi, en
kommunikationsplan, reviderat befintligt faktablad samt sammanställt
presentationsmaterial för de ingående representanterna i SOTI att använda för
att presentera SOTI inom egen organisation eller utanför SOTI-kretsen. Det
framtagna materialet har föredragits, diskuterats och godkänts löpande under
ordinarie SOTI-möten.
Under 2014 har en intern arbetsgrupp ledd av ordförande tagit fram dokument
med samverkansområdesgemensamma arbetsformer. Dokumentet togs fram
efter gemensamt beslut i SOTI och har under framtagningen diskuterats under
ordinarie möten. De i SOTI ingående aktörerna har haft möjlighet att lämna
synpunkter skriftligt inför slutlig sammanställning av arbetsformer.
Dokumentet presenterades på chefsmöte för att förankras genom
godkännande. Dock kunde inte mötet ge bifall för dokumentet då det uppkom
synpunkt på huruvida dokumentet skulle fastställa att myndigheterna förband
sig att avdela resurser på en särskild nivå. Det överenskoms istället att
ingångsvärdet är att SOTI ska använda dokumentet som vägledning för fortsatt
arbete.
Extern samverkan
Ordförande har stått för representation av SOTI i olika sammanhang, och
sedan återkopplat till hela SOTI om de stora dragen och resultat. På så sätt har
samtliga SOTI-representanter fått ta del av verksamheter med koppling till
samverkansområdet.
Aktörer som inte är utpekade i förordningen att ingå i SOTI, dvs. kommun,
landsting och länsstyrelse, har aktivt deltagit i arbetet under året.
Deltagarfrekvensen inom denna krets är hög. Dessutom har representant från
Region Skåne drivit den arbetsgrupp som tagit fram SOTI:s
kommunikationsmaterial.
Inför 2015 planeras mötesstrukturen utifrån de prioriterade
utvecklingsområden som tagits fram i SOTI:s långsiktiga inriktning 2015-2020.
Utvecklingsområdena kommer att arbetas med tematiskt. Som pilot
genomfördes under hösten ett tema; Privat-offentlig samverkan. Svenska
kraftnät, ordförande i FSPOS samt projektledare för TPPOS bjöds in till ett
möte för att informera myndigheterna i SOTI om hur privat-offentlig
samverkan arbetas med i andra organisationer och forum. Föredragningarna
togs emot positivt i SOTI och det konstaterades att det var inspirerande och
informativt.
MSB har vid flera tillfällen informerat SOTI om pågående verksamhet. Bland
annat har information om SAMÖ 2016 givits, likaså har SOTI diskuterat
utvärderingen av SAMÖ 2011.
Under året har framtida samverkansformer med frivilliga
försvarsorganisationer tagits upp. Inga beslut eller förslag till samverkan har
Utgåva
Myndigheten för
40 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
tagits fram. Myndigheterna i SOTI avvaktar tills vidare med närmre kontakt
med dessa organisationer.
Intern samverkan

möten mellan
myndigheterna inom
samverkansområdet
Samverkansområdet har haft 6 möten,
varav 4 sträckte sig över två dagar och två
var endagsmöte.
Totalt 10 mötesdagar.
Närvarokvot: 0,89
Därutöver har genomförts 5 telefonmöten
en timme vardera. Närvarokvot på dessa
var: 0,7

Närvarokvot: 0,71. 5 av 7 myndigheter var
representerade på chefsnivå.

gemensam
överenskommelse
Dokument med gemensamma
arbetsformer har tagits fram under året.
Extern samverkan

Samverka med
länsstyrelser, kommuner,
landsting och
Försvarsmakten inom
ramen för de regelbundna
mötena mellan
myndigheterna inom
samverkansområdet
Deltagarfrekvens under ordinarie möten:
Deltagarfrekvens för Försvarsmakten: 4/6
Utgåva
Myndigheten för
41 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Transporter
Deltagare
Utpekade av
förordning eller
MSB
Regionala och lokala
aktörer
Övriga
Energimyndigheten
Norrköpings kommun
Försvarsmakten
Luftfartsverket
Västerås stad
Sjöfartsverket
Kollektivtrafikmyndigheten
i Västerbottens län
Frivilliga
försvarsorganisationers
samarbetskommitté i
Stockholms län genom
Friviliga
Automobilkårernas
Riksförbund och
Sveriges Bilkårers
Riksförbund
Trafikverket
Transportstyrelsen
Landstinget i Västerbottens
län
Västra Götalandsregionen
Länsstyrelsen i Blekinge
län
Länsstyrelsen i Jämtlands
län
Länsstyrelsen i Gotlands
län
Energimyndigheten
MSB:s bedömning
Närvaron har varit bra under mötena i SOTP:s styrgrupp under året. Det har
varit viss rotation i hur flera av myndigheterna och aktörerna har
representerats, vilket påverkat arbetet. Det finns dock en bra och positiv
inställning till arbetet.
Inom SOTP finns utarbetade former för verksamhetsplanering. Det är dock
viktigt att aktörerna i SOTP tar tillfället att utveckla former för gemensam
analys till grund för verksamhetsplaneringen. Planeringen bör göras mer
långsiktig, så att verksamhetsplanen omfattar året efter det innevarande, och
förankras på chefsmöte på våren. På chefsmötet på våren 2015 bör alltså
verksamhetsplan för 2016 presenteras. Arbetsordningen bör också förankras
på chefsmötet, så att resurser för arbetet i samverkansområdet säkerställs i
myndigheternas respektive verksamhetsplanering och att det finns en
gemensam bild över hur arbetet ska bedrivas.
Utgåva
Myndigheten för
42 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
När det gäller verksamhetsplanering ser MSB gärna att det inom SOTP beslutas
om vilket förarbete som ska göras på respektive myndighet och vilka
ingångsvärdena ska vara inför workshops för gemensam planering och arbete
med 2:4-ansökningar.
MSB ser positivt på det kommunikationsarbete som bedrivs i aktiviteter och
projekt inom SOTP. Verksamheten präglas av en intention att erbjuda konkreta
verktyg och mötesplatser för specifika målgrupper. Det är också bra att
utvärdering och uppföljning används som ett led i verksamhetsutvecklingen.
I likhet med SOTI framkom det under hösten att den myndighet som enligt den
upparbetade turordningen skulle ta vice ordförandeskap 2015 och därefter
ordförandeskap 2016 inte var beredd att ta denna roll. Som nämnts tidigare
anser MSB att samtliga utpekade myndigheter har samma ansvar att samverka
och tilldela resurser för arbete i samverkansområdet. Med detta kommer också
ansvaret att vara beredd att ta på sig ordförandeskapet och driva såväl löpande
verksamhet som att driva utvecklingen av samverkansområdena framåt.
Arbetet 2014
Inom SOTP finns inriktning för verksamheten 2014-2017, verksamhetsplan och
för 2014 och överenskommelse om arbetsformer (arbetsordning) framtagna.
Under året har verksamhetsplanen kompletterats med en s.k.
genomförandeplan, som är tänkt att konkretisera verksamheten. Under början
av året togs resultatet av den utvärdering av arbetet inom SOTP som gjordes
under 2013 omhand. Workshops genomfördes för att bearbeta förslagen i
utvärderingen och inarbeta dem i inriktningen och verksamhetsplanen. Dessa
dokument förankrades på chefsmötet i mars. Dokumenten har därefter setts
över i samband med verksamhetsplaneringen i augusti.
Under året har två genomförda projekt, bland annat Mötesplats Transporter
2014, följts upp som ett led i att lära av genomfört arbete och skapa
förutsättningar för att utveckla arbetet. Uppföljningen har skett vid särskilda
uppföljningsmöten i respektive projektgrupp som ansvarat för genomförandet
och med stöd i den mall för uppföljning som myndigheterna i SOTP har
fastställt. MSB har deltagit med en observatör, eftersom arbetet SOTP ses som
en pilot för självvärdering av projekt med medel ur anslag 2:4 Krisberedskap.
Inom SOTP finns en tradition att genom workshops ta fram underlag för
verksamhetplanering inklusive underlag till inriktningen och
projektansökningar för anslag 2:4 Krisberedskap. Vid dessa workshops samlas
idéer och förslag ihop, sedan klustras de och slutligen görs en gemensam
prioritering.
En stor del av styrgruppsmötena har ägnats åt avrapportering från och styrning
av de pågående projekt med medel ur anslag 2:4 som myndigheterna bedriver
tillsammans.
Utgåva
Myndigheten för
43 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Mötesplats Transporter 2014 genomfördes i Malmö i oktober 2014.
Trafikverket var huvudansvarig och SOTP:s ordförande värd. Konferensen var
den fjärde i sitt slag, övriga har genomförts 2009-2013 i Göteborg, Stockholm
och Umeå. Syftet är kunskapsuppbyggnad och samverkan inom
transportbranschen om krisberedskap, med och mellan både offentliga och
privata aktörer. Under årets mötesplats togs bl.a. försvarsplanering, SOTP:s
beroendeprojekt, omvärlds- och framtidsstudier upp. Under 2015 ska
konceptet utvärderas. Mötesplatsen genomfördes med medel ur anslag 2:4
Krisberedskap. Konferensrapport och dokumentation från konferenserna finns
på MSB:s webbplats.
En nordisk konferens på trafikområdet, Nordisk trafiksamverkan har också
genomförts med Trafikverket som värd. Till denna konferens gjordes en
kartläggning av de nordiska ländernas krisberedskapssystem och
transportaktörer. Konferensen genomfördes med medel ur anslag 2:4
Krisberedskap. Kartläggningen, en konferensrapport och dokumentation från
konferenserna finns på MSB:s webbplats.
Ett projekt för beroendeanalys har bedrivits under året och ska slutföras under
2015. Trafikverket är huvudansvarig med stöd av medel ur anslag 2:4
Krisberedskap. Projektet ska resultera i ett metodstöd för kommuner för analys
av beroenden av transporter i samhällsviktiga verksamheter.
Under året har myndigheterna i SOTP låtit ta fram ett förslag till strategi för
privat-offentlig samverkan. Den ska fastställas och utgöra grund för ett nytt
forum för privat-offentlig samverkan på transportområdet, TPPOS.
Trafikverket har medel ur anslag 2:4 Krisberedskap för att etablera forumet
under 2015-2017. Muntliga avsiktsförklaringar om samverkan har tecknats
mellan myndigheterna i SOTP ett antal branschorganisationer/företag;
Sveriges Bussföretag, Sveriges flygbransch, Sveriges Hamnar, Sveriges
Åkeriföretag, Swedavia AB och Tågoperatörerna. Ett första konstituerande
möte är planerat till mars 2015. Avsikten inom SOTP är att använda TPPOS i
stora delar av sin verksamhet, för att bygga in privat-offentlig samverkan i
densamma. Det gäller t.ex. en planerad kartläggning av ansvar och roller i
krisberedskapen på transportområdet.
En tvådagarsworkshop om försvarsplanering på transportområdet
genomfördes i början av året med syftet att öka aktörernas kunskap om
varandra, skapa en gemensam bild av området och möjliggöra fortsatt arbete.
Planerat fortsatt arbete under hösten ställdes in pga. resursbrist hos
Försvarsmakten. Samverkan har dock skett med MSB, dels på styrgruppsmöte,
dels i samband med Mötesplats Transporter 2014. Det är en uttrycklig
intention i SOTP att bygga in försvarsplaneringen i övrig verksamhet.
En bevakningsgrupp för skydd av samhällsviktig verksamhet har tillsatts under
året. Denna ska ta vara på den omvärldsbevakning som myndigheterna själva
bedriver, följa arbetet med handlingsplan för skydd av samhällsviktig
verksamhet och ta ställning till hur gemensamt analysarbete kan bedrivas.
Utgåva
Myndigheten för
44 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Under året har Trafikverkets projekt finansierat av anslag 2:4 Krisberedskap
om Solstormar tagits upp löpande, med ambitionen att kunna göra det
transportslagsövergripande. Projektet genomförs av Tekniskt järnvägscentrum
vid LTU, fokuserat på järnvägsdelarna, men med en generisk utformning.
Inom SOTP finns en styrgrupp som har en inriktande funktion på
verksamheten inom SOTP. Kontinuerlig rapportering om SOTP:s projekt och
aktiviteter har därför skett för styrgruppen.
En standardpunkt på SOTP:s styrgruppsmöten är ”bordet runt”. Vid några av
tillfällena har det funnits ett tema att belysa, exempelvis var temat i augusti de
olika aktörernas hantering av branden i Västmanland. Punkten har dock
strukits vid flera möten pga. tidsbrist.
I samband med SOTP:s möten har studiebesök gjorts dels i flygledartornet på
Arlanda, dels vid Vägverkets driftscentral på Kungsbron i Stockholm.
Det finns en kommunikationsplan och budskapsplattform som legat som grund
för årets arbete. Det har beslutats om att se över SOTP:s informations- och
kommunikationsmaterial. En slutsats i verksamhetsplaneringen under året har
varit att de ingående aktörerna behöver göra interna kommunikationsinsatser
om samverkansområdesarbetet, för att skapa förutsättningar för detta
gemensamma arbete.
Intern samverkan
Mötena i SOTP benämns styrgruppsmöten, för att tydliggöra att mötena ska
vara inriktande för projekt och aktiviteter. Förutom styrgruppsmöten och
verksamhetsinternat har workshops genomförts vid två tillfällen för att ta hand
om resultat av genomförd utvärdering av arbetet i SOTP. Ett styrgruppsmöte
utgick till förmån för ett arbetsmöte för att planera genomförandet av
aktiviteter.
Sammantaget har länsstyrelseperspektivet varit representerat vid hälften av
styrgruppsmötena. Länsstyrelsen i Blekinge län har under året bytts ut av
Länsstyrelsen i Jämtlands län.
Sedan ett år representeras landstingen både vad gäller sjukvård och
kollektivtrafik.
Under andra halvåret var en av SOTP:s två kommunrepresentanter
bortkopplad från SOTP pga. arbete med branden i Västmanland, varför
redundansen var mindre. Kommunperspektivet har därför endast varit
representerat vid hälften av styrgruppsmötena.
Sedan hösten 2013 har representation från frivilliga försvarsorganisationerna
funnits med vid verksamhetsplanering och andra särskilda tillfällen då en bred
representation eftersträvats, till exempel i framtagande av underlag till
inriktning 2:4 krisberedskap. Under 2014 har det skett vid tre tillfällen genom
Utgåva
Myndigheten för
45 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Frivilliga automobilkårernas riksförbund (FAK) och vid ett tillfälle genom
Sveriges Bilkårers Riksförbund. Vid två av dessa tillfällen har
kunskapsuppbyggande föredragningar och diskussioner om frivilligheten
genomförts.
Mötesplats SO - Chef har genomförts i mars 2014 i SOTP. Samtliga fem
ordinarie myndigheter, Försvarsmakten och MSB deltog på detta möte. Vid
mötet framfördes synpunkter på verksamhetsplanens utformning och gavs
riktlinjer för tydligare prioritering. Exempelvis påtalades att en grund för
fortsatt prioriteringen är vilka aktiviteter som fått resultat. Mötet
uppmärksammade även att det kan vara av värde att gå tillbaka till aktörer som
deltagit eller berörs av slutsatser från genomförda studier och mötesplatser och
följa upp om de åtgärdat konstaterade brister eller på annat sätt tagit hand om
resultatet.
Arbetsordningen (överenskommelse om arbetsformer) har efter revidering
fastställts vid styrgruppsmöte i april 2014.
MSB föreslog i juni i redovisning av ett regeringsuppdrag om civilt försvar att
MSB ska ingå i SOTP. I linje med det har MSB i december beslutat att MSB ska
ingå i SOTP. Beslutet fattas även för att knyta ihop arbetet med handlingsplan
om skydd av samhällsviktig verksamhet med SOTP:s arbete. Representanter
finns utsedda och kommer att delta fr.o.m. 2015.
Under slutet av året meddelade Sjöfartsverket att det inte kan ta på sig
ordförandeskapet i SOTP år 2016 enligt den fastlagda turordningen och
därmed inte är aktuell som vice ordförande år 2015. Istället tar
Energimyndigheten på sig vice ordförandeskapet år 2015, då Luftfartsverket är
ordförande. Myndigheterna arbetar på att finna en lösning för
ordförandeskapet 2016.
Extern samverkan
Samverkan med privata aktörer har skett genom de projekt och aktiviteter som
genomförts, exempelvis Mötesplats Transporter 2014, beroendeprojektet och
POS-strategiarbetet. Syftet med dessa aktiviteter är just att skapa
förutsättningar för privat-offentlig samverkan på krisberedskapsområdet i
transportsektorn.
Viss samverkan har skett med SOTI dels inom ramen för det s.k.
utvecklingsprojektet, dels i SOTI:s reservkraftsprojekt. Samverkan med främst
SOGO har skett i SOTP:s POS-projekt.
En representant för SOTP och MSB:s samordnare har informerat om SOTP:s
arbete vid ett lunchseminarium på Trafikanalys, vilket även resulterade i att
Trafikanalys fick kontaktvägar inför en egen studie.
Information om bl.a. Security Arena-dagen 2014 har förmedlats inom SOTP
eftersom den delvis behandlade transporter. Dessutom har ett par
Utgåva
Myndigheten för
46 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
forskare/forskningsprojekt på transportområdet under året visat intresse för
SOTP:s verksamhet och av informationsutbyte med SOTP.
En studieresa till Tyskland genomfördes i juni. Gruppen deltog som observatör
på en reservbroövning, då förmågan att leda och koordinera förevisades.
Särskilt uppmärksammades hur frivilliga resurser tas omhand.
Samverkan med krisberedskaps- och transportmyndigheter i de nordiska
länderna inkl. Färöarna har skett i samband med Nordisk trafiksamverkan
2014.
Under året har erfarenheterna av SAMÖ-KKÖ 2011 behandlats och information
inför SAMÖ 2016 tagits upp.
Intern samverkan

möten mellan
myndigheterna inom
samverkansområdet
6 styrgruppsmöten
2 verksamhetsinternat
3 workshops/arbetsmöten
Närvarokvot: 0,925

Närvarokvot: 5/5

gemensam
överenskommelse
Överenskommelse om arbetsformer
(arbetsordning) reviderad och fastställd
i april 2014.
Extern samverkan

Samverka med
länsstyrelser, kommuner,
landsting och
Förvarsmakten inom
ramen för de regelbundna
mötena mellan
myndigheterna inom
samverkansområdet
Deltagarfrekvens för Förvarsmakten:
8/8
Utgåva
Myndigheten för
47 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Bilaga 2 - MSB:s stöd till
samverkansområdena
Samordnare
MSB ställer ett antal samordnare till förfogande för stöd till
samverkansområdenas arbete. Samordnarna stödjer samverkansområdenas
olika processer och utvecklingsarbete samt planering och genomförande av
löpande mötesverksamhet.
Det bör betonas att samordnarna inte representerar MSB som utpekad
myndighet. Sådana representanter utses av MSB i särskild ordning i de
samverkansområden där MSB är utpekad myndighet. Samordnaren ska alltså
inte driva någon särskild aktörs fråga, utan ha en neutral roll i arbetet i
samverkansområdet.
Samordnarens roll innebär bland annat stödja ordföranden, driva på
utvecklingen i samverkansområdet, svara för dokumentation vid möten, stödja
kommunikation av samverkansområdets arbete, sprida information om
samverkansområdet.
Vägledning
Från 2009 utökade MSB stödet till samverkansområdena och genomförde en
verksamhetsanalys rörande samverkansområdena. Detta resulterade i att en
vägledning (Vägledning för arbetet i samverkansområden, MSB, februari 2011)
togs fram. Syftet med vägledningen är att den ska vara ett stöd för deltagarna
att kunna arbeta strukturerat inom ramen för samverkansområden; med
tydliga uppdrag, mandat och förväntningar. Vägledningen beskriver därför
samverkansområdenas ändamål, formella förutsättningar, deltagare, roller,
arbetsformer och uppgifter m.m. Genom denna vägledning har
samverkansområdena kommit att följa en mer enhetlig arbetsgång. Flera av
samverkansområdena har arbetat med att ta fram dokument om arbetsformer
och turordning för ordförandeskap m.m. Samtliga samverkansområden
genomför möten och planerar sin verksamhet enligt intentionerna i
Vägledningen.
Under 2014 har ett arbete med att se över Vägledningen genomförts.
Översynen har drivits av MSB i samverkan med de berörda i
samverkansområdena. Resultatet kommer att fastställas under våren 2015.
Övrigt stöd
Mötesplats SO
Flera frågor inom krisberedskapsområdet är gemensamma för alla samverkansområden och är därför lämpliga att tas upp på gemensamma möten. MSB
genomför inom konceptet/rubriken Mötesplats SO följande möten:

Mötesplats SO – Generaldirektörer och landshövdingar
Utgåva
Myndigheten för
48 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Planeras att genomföras vartannat år, preliminärt i samband med en större
konferens, Mötesplats samhällssäkerhet. Ett GD-möte genomfördes senast
hösten 2013.

Mötesplats SO – Chef (chefsmöten)
År 2012 inleddes denna mötesform som innebär att MSB tillsammans med
ordförandemyndigheten årligen bjuder in myndigheterna i
samverkansområdena till ett möte på chefsnivå. Syftet med dessa möten är
framför allt att förankra det strategiska arbetet i samverkansområdet på
chefsnivå och på så sätt skapa bättre förutsättningar för representation och
mandat i samverkansområdet från myndigheterna. Mötena ska ge möjlighet till
långsiktig inriktning av samverkansområdenas fortsatta arbete. Mötesplats SO
– Chef genomförs av MSB tillsammans med aktuell ordförandemyndighet.

Mötesplats SO – Ordföranden
MSB bjuder in ordföranden och vice ordföranden i respektive
samverkansområde till möten två gånger per år. Dessa möten syftar till
informationsutbyte mellan samverkansområdena och information och
diskussion om övergripande och inriktande aktuella frågor.
Utöver detta har samverkansområdenas ordförande egna regelbundna möten
där man t.ex. diskuterar projektförslag som antas beröra flera
samverkansområden.

Mötesplats SO
Genomförs en till två gånger per år. Vänder sig till alla representanter i
samverkansområdena samt övriga intresserade i berörda myndigheter och
organisationer. Denna mötesform kan ha ett tema eller presentera relevanta
aktuella arbeten och projekt från samverkansområden, MSB och andra. Det är
också ett forum för information mellan samverkansområden och diskussion
om inriktningsfrågor.

Mötesplats SO – Introduktionsdag
Utbildningsdag för de representanter i samverkansområdena som har
identifierats som nya eller relativt nya i arbetet i samverkansområdena. Dagen
syftar till att ge en introduktion till samverkansområdena och förväntningar
från regeringen, samverkansområdenas årscykel – inriktningsdokument och
arbetsformer, genomgång av pågående och genomfört arbete inom respektive
samverkansområde, anslag 2:4 Krisberedskap samt Frivilliga
försvarsorganisationers roll inom svensk krisberedskap och
samverkansområdena. Dagen har genomförts 1-2 ggr/år sedan 2013.
Fronter
Fronter är ett webbaserat verktyg som MSB tillhandahåller för att deltagarna i
samverkansområdena ska kunna dela information mellan varandra. I verktyget
finns möjlighet att spara och söka efter dokument, information eller
Utgåva
Myndigheten för
49 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
kontaktuppgifter till aktörer i samverkansområdena, pågående arbeten etc.
MSB är ansvarig för att tillsammans med övriga aktörer hålla Fronter
uppdaterat med relevant information samt att tillhandahålla
inloggningsuppgifter till deltagarna i samverkansområdena.
Kommunernas och landstingens deltagare
MSB och Sveriges kommuner och landsting (SKL) stödjer
samverkansområdena med att utse representanter för kommuner och landsting
utifrån samverkansområdenas behov. Det är inom samverkansområdena som
behovet av samverkan med kommun- och landstingsrepresentanter fastställs
och som ligger till grund för de förslag som SKL tar fram. Syftet är att tillföra
kommunernas och landstingens perspektiv på arbetet inom
samverkansområdena och sprida information om arbetet till dessa nivåer. SKL
samlar regelbundet krisberedskapshandläggare i kommuner och landsting till
nätverksträffar. Ofta kommer frågor om samverkansområden upp på
dagordningen och MSB deltar då med en eller flera samordnare.
MSB och samverkansområdena
I linje med regeringens intentioner har MSB som mål att i möjligast mån
använda samverkansområdena vidarbeten och projekt, för
informationsspridning och som referensgrupp när det är viktigt att få en bred
förankring eller genomslag. Nyttan av samverkansområdena som fora för
denna typ av användning ska inte underskattas. Implementeringar och
föredragningar av MSB:s större projekt har gjorts inom ramarna för
samverkansområdena. Till exempel så har under 2014 dialog förts om
utvärderingen av SAMÖ KKÖ 2011, information har getts om ”Ledning- och
samverkanprojektet” och status i ”Handlingsplanen för samhällsviktig
verksamhet” har dialogiserat löpande.
Rutin för beredning av ärenden inom MSB
MSB:s ambition att använda samverkansområdena i så hög grad som möjligt
vid extern samverkan medför en ökad belastning för samverkansområdena.
MSB har därför fastställt en särskild intern rutin för beredning av ärenden som
ska tas upp med samverkansområden för att det ska ske så effektivt som
möjligt.
Förfrågan om myndighetsrepresentanter
MSB gör årligen en formell förfrågan till utpekade myndigheter om utseende av
representanter till samverkansområdena. Detta syftar till att uppnå en aktuell
representation och en grundläggande förankring i respektive myndighet av vad
som förväntas av representanterna.
Utgåva
Myndigheten för
50 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Bilaga 3 - Indikatorer och bedömning
De indikatorer som används i den årliga redogörelsen har utformats dels
utifrån ansvarsprincipen och ansvaret att samverka som de utpekade
myndigheterna har, men även utifrån vad som står i
Krisberedskapsförordningen (2006:942 om krisberedskap och höjd beredskap)
att samverkansområdenas myndigheter har i uppgift att utföra, dvs. ”bedriva
en gemensam planering i syfte att uppnå en helhetssyn på
krisberedskapsarbetet”. I Vägledningen9 anges att arbetet i
samverkansområdena kan sorteras i tre delar och dessa ligger till grund för
utformningen av indikatorerna:

Strategiskt arbete

Initierande av projekt

Informationsutbyte
Indikatorerna för bedömningen av arbetet i samverkansområdena i denna
rapport är indelade i fem delområden, som visas i tabellen.
9 Vägledning för arbetet i samverkansområden, MSB, februari 2011
Utgåva
Myndigheten för
51 (51)
Datum
Diarienr
2015-02-10
2014-5794
Indikator/aktivitet:
Delområde
Strategisk
inriktning och
planering

Använda ett metodiskt arbetssätt för att ta fram
strategi och långsiktighet i arbetet
Ömsesidigt
utbyte och
förmedling av
information

Utbyta och förmedla information mellan aktörerna
inom samverkanområdena samt med andra berörda
aktörer

Sprida information om samverkansområdenas arbete
Gemensamma
projekt

Gemensamma 2:4-projekt (exempel)

Övriga gemensamma projekt och aktiviteter (exempel)
Intern
samverkan

Genomföra regelbundna möten mellan myndigheterna

Hantera specifika frågor genom tillsättandet av
särskilda arbetsgrupper


Genomföra arbete enligt gemensam överenskommelse

Samverka med länsstyrelser, kommuner, landsting och
Förvarsmakten inom ramen för de regelbundna
mötena mellan myndigheterna inom
samverkansområdet

Samverka med övriga aktörer som exempelvis frivilliga
försvarsorganisationer, företrädare för näringslivet och
andra nätverk
Extern
samverkan
Utgåva

Årlig redogörelse och bedömning av samverkansområdenas arbete

Transcription

Similar documents

Beroendeanalys för ökad robusthet i samhällsviktig verksamhet : en

Samverkansområdet Teknisk infrastruktur (SOTI)

PROGRAM | Förebyggandekonferensen 2015

Svenska Nationella Ambulansflyget – SNAM

Se programmet för Informationssäkerhet för offentlig sektor

MSB:s förstärkningsresurser : ett stöd när regionens egna resurser

Studsmattor och olyckor