docBättre liv för sjuka äldre - Kommunförbundet Västernorrland
download 
Report Transcription
Bättre liv för sjuka äldre - Kommunförbundet Västernorrland
Bättre liv för sjuka äldre Slutrapport 2015 Innehåll Inledning Sammanfattning Analys Kvalitetsregister Senior Alert Kvalitetsregister SveDem Kvalitetsregister Svenska Palliativregistret Läkemedel Kvalitetsregister BPSD Undvikbar slutenvård Ett gott exempel - Kramfors kommun Webbkollen Verktyg för chefer Slutord - Mäta för att veta - veta för att leda 3 4 9 12 15 18 21 22 24 26 27 30 31 Utvecklingsledare och läkare som arbetat i Västernorrland med satsningen Bättre liv för sjuka äldre Anders Engelholm, Utvecklingsledare, Kommunförbundet Västernorrland E-post: [email protected] Eva Sjöström, Utvecklingsledare, Landstinget Västernorrland E-post: [email protected] Susanne Forsberg, Utvecklingsledare, Kommunförbundet Västernorrland Ann-Marie Westerlund, Utvecklingsledare & fältarbetare, Svenska Demensregistret och Kommunförbundet Västernorrland Anders Högström, Utvecklingsledare Senior Alert och Webbkollen, Landstinget Västernorrland Maria Nyh, Utvecklingsledare, Svenska Palliativregistret, Landstinget Västernorrland Britt-Louise Forsberg, Utvecklingsledare Senior alert och Webbkollen, Landstinget Västernorrland Annika Lönnroth, Länsutbildare BPSD-registret, Sollefteå kommun Katarina Sångberg, Länsutbildare BPSD-registret, Sollefteå kommun Christina Garneij, Länsutbildare BPSD-registret, Kramfors kommun Eva Oskarsson, Medicinskt ledningsansvarig läkare för Vårdval Medicinsk rådgivare i äldresjukvårdsfrågor, Landstinget Västernorrland Emelie Sörqvist Fagerberg, apotekare, Landstinget Västernorrland Slutrapporten för satsningen Bättre liv för sjuka äldre är producerad på uppdrag av Styrgruppen för Ledningskraft januari 2015. Texter: Producerade av projektets utvecklingsledare om inte annat anges. Sättning: Fredrik Kjellman Ölmerud tillsammans med utvecklingsledare. Bilder: Fria bilder och bilder tagna av utvecklingsledare i satsningen om inte annat anges. Tryck: Hemströms Tryckeri Härnösand januari 2015. 2 Inledning från styrgruppsordförande i Ledningskraft Äldresatsningen Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrlands län fortsätter Efter tre år med Ledningskraft i Västernorrland har utbildningsinsatser, lokala projekt och ett idogt arbete med kvalitetsregistren visat att det går att göra skillnad för de mest sjuka äldre. I vårt län har vi lyckats bra men det finns fortfarande gott om förbättringsområden. Onödig sjukhusvistelse, brist på särskilt boende och kontinuitet i läkarinsatser är några exempel. Vårt gemensamma arbete har satt de goda exemplen men även bristerna i ett sammanhang och än tydligare visat på nödvändigheten av samordnade insatser till målgruppen. Vad som fungerar visste vi nog redan. Samordning förutsätter samverkan som i sin tur förutsätter samsyn men även tillräckliga resurser. En gemensam bild av verkligheten underlättar. Vi behöver exempelvis bli bättre på att tidigt identifiera äldre personer som har särskilt stora behov av multidisciplinära vård- och omsorgsinsatser och vi behöver stimulera till att fler individuella, samordnade planer upprättas i samråd med den det berör – den äldre personen med sammansatta vårdbehov. Ska vård och omsorg bota, lindra och skapa trygghet måste den äldre få hjälp av personal med rätt kompetens och vara väl informerad om vilket stöd och vilken hjälp det finns att få. Kontinuitet i läkar- och omvårdnadsinsatser är en framgångsfaktor. Ledning och styrning med brukar-/patientfokus är absolut nödvändigt. I detta ligger för oss att ständigt efterfråga resultat och fundera över effekten av våra insatser, inte minst den äldres rätt till ett värdigt liv trots skröplighet och sjukdom. Ledningen har också ett ansvar för att främja engagemang och samarbetsanda hos medarbetare i hela vårdkedjan. Insatser till de mest sjuka äldre är inget projekt utan ett prioriterat, långsiktigt och resurskrävande åtagande för oss alla. I detta arbete bör även fortsättningsvis en gemensam planering och gemensamma aktiviteter vara ett framgångskoncept. Anders Nelvig Vårdområdesdirektör Landstinget Västernorrland Anna-Stina Fors Sjödin Förvaltningschef Kramfors Kommun 3 Sammanfattning av satsningen Starten av satsningen Hösten 2010 lanserades kvalitetsregistren Senior Alert och Svenska Palliativregistret som nationella kvalitetsregister som skulle användas av samtliga vårdgivare i Sverige. I samma veva introducerades dessutom prestationsmedel inom den kommunala vården, vilket inte skett tidigare. De vårdgivare som registrerade flest patienter i registren – fick mest pengar. I Västernorrland fanns hösten 2010 bara spår av registeranvändning, länet låg trea från slutet i Palliativregistret. Med små trevande steg genomförde länet den 1 oktober den första utbildningen (Palliativregisterkonferens 2010). Innan året var slut hade länet klättrat 11 platser till plats 17 av 31 län/regiondelar och klarade prestationsmedelsnivån på 40 procent. Senior Alert började användas och till länets hjälp ordnade Senior alert coach-stöd som var med och startade upp teamutbildningar. Fortsättningen 2011 Under 2011 fortsatte arbetet med spridning av Senior Alert och Palliativregistret. Utvecklingsledarna anordnade med hjälp av Senior Alert-coacher och Palliativregistrets Fältarbetare flera teamutbildningar för att komma igång med registeranvändningen. Antalet registreringar i Palliativregistret ökade och vid utgången av 2011 hade länet klättrat till en andra plats i landet av de som använde registret mest. 4 Antalet riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior alert steg från 707 stycken 2010 till 4331 stycken 2011 i Landstinget och kommunerna tillsammans. Nya utmaningar 2012 I överenskommelsen mellan staten och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) 2012 lades nya områden till inom demensområdet med BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Problem vid Demens), se sidan 22. Överenskommelsen innehöll även nya indikatorer kring olämpliga läkemedel till äldre, se sidan 21, och mål kring hur äldre kan få vård på rätt vårdnivå genom att minska återinskrivningar inom 30 dagar och undvikbar slutenvård, se sidan 24. I Västernorrland finns sedan lång tid tillbaka en tradition att minska olämpliga läkemedel till äldre. Redan 2006 började Landstinget och kommunerna samarbeta kring området och detta arbete fortsatte och förstärktes under Äldresatsningen. Mellan 2011 och 2014 har mer än 8000 personer över 75 år fått olämpliga läkemedel bortplockade i sina läkemedelslistor i Västernorrland. Detta märks tydligt genom att exempelvis antalet fallskador som krävt sjukhusvård har minskat i länet. Västernorrland är unikt vad gäller detta i landet enligt MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) som har Regeringens uppdrag att följa frågan. Sammanfattning av satsningen 2010 när satsningen inleddes låg Västernorrlands län (kommuner och landsting tillsammans) bland de sista regionerna i landet i Svenska Palliativregistret. Hösten 2011 hade Västernorrlands län tagit ett steg upp till andra plats i landet med över 70 procent i täckningsgrad i Svenska Palliativregistret. Det mest lyckade resultatet i hela landet och i Västernorrlands län är minskningen av olämpliga läkemedel. 5 Sammanfattning av satsningen Kraven ökade 2013 till 2014 Under de två sista åren av Äldresatsningen har inga nya områden lagts till – men kraven på länets vårdgivare har ökat för att utveckla vården om de mest sjuka äldre. Vårdgivarna har haft krav på sig att utveckla ett fungerande ledningssystem och utveckla samverkan på ledningsnivå mellan kommun och Landsting. Grunden är att med tydliga ledningssystem och samverkan mellan vårdgivarna skapas förutsättningar för ett långsiktigt arbete – även efter satsningen har avslutats. Antalet utbildningar har ökat under 2013 och 2014. Under mätperioden oktober 2012 och september 2013 utbildades cirka 2300 personal och mellan oktober 2013 och september 2014 deltog cirka 3200 personal i utbildningar som arrangerats av utvecklingsledarna. Bara inom BPSD-området har över 400 medarbetare fått en tvådagarsutbildning i kommunerna och länet har gått från två länsutbildare till sju stycken certifierade utbildare som kan fortsätta genomföra utbildningar från 2015 och framåt. Länets kommuner är alltså självförsörjande vad gäller denna typ av utbildning. Länet har även under satsningen varit framgångsrik vad gäller basal utbildning inom demensområdet i Svenskt Demenscentrums webbutbildning ”Demens ABC”. Länet har haft den högsta utbildningsökningen i landet – vilket resulterade i att länets demensnätverk fick ta emot pris från Drottning Silvia 2013. Resultaten har inte låtit vänta på sig. Antalet demensutredningar som registrerats i Svenska Demensregistret (SveDem) har ökat från 105 stycken (mätperioden 2011-2012) till 230 stycken (mätperioden 2013-2014) och antalet vård- och hälsocentraler som arbetar med SveDem som verktyg har ökat. Nästan alla 31 vård- och hälsocentraler i länet är anslutna till registret och 19 av 31 registrerar 6 Bild från överlämningen med drottning Silvia. regelbundet i SveDem. Även antalet bedömningar av demenssjuka med BPSD-problematik har ökat från 92 stycken (mätperioden 2011-2012) till 821 stycken (mätperioden 2013-2014). Det handlar om en ökning med närmare 800 procent. Vad blev inte klart under satsningen? Mycket arbete har utförts under satsningen. Det preventiva arbetssättet är väl spritt med hjälp av Senior Alert i länet i både särskilda boenden i kommunen och på vårdavdelningar inom sjukhusvården. Det är dock fortfarande stor skillnad vad gäller täckningsgrad i kommunerna, från 59 till 99 procent av alla äldre i särskilda boenden i olika kommuner som har en aktuell riskbedömning. I hemsjukvården återstår en hel del arbete vad gäller användning av Senior Alert och identifiering av äldre med risker för vårdskador. Det är även viktigt att fortsätta utveckla det teambaserade arbetet och följa att förebyggande åtgärder som ordinerats verkligen utförs. I Palliativregistret ses också stora skillnader inom länet. Kommunerna och landstingets medarbetare måste bli bättre på att ta del av de resultat som registerarbetet genererar. Där har chefer i första linjen i både kommun och landsting ett viktigt uppdrag. Sammanfattning av satsningen Tre kommuner i länet klarade alla kraven i Senior Alert (grön). Härnösand, Ånge och Örnsköldsviks kommuner var nära 90 procent i täckningsgrad medan Sollefteå kommun hade en bit kvar till målet (gul). Alla länets kommuner är aktiva i BPSD-registret och antalet äldre med demenssjukdom som fått stöd via registret har ökat varje år sedan det infördes. Spridningsarbetet i demensregistret SveDem måste fortsätta - eftersom det ger stöd åt strukturen i den basala demensutredningen - så att alla äldre med en misstänkt demenssjukdom får sin ohälsa utredd. Detta är grunden för att rätt behandlingar och omvårdnadsåtgärder kan sättas in. Målet måste vara att alla vård- och hälsocentraler är aktiva i SveDem i länet. För att lyckas med detta kan mer utbildning behövas. I slutet av Äldresatsningen genomförde geriatriker Torgny Jarl en utbildningsturné tillsamman med utvecklingsledaren Ann-Marie Westerlund för att ge familjeläkarna kunskap om de olika demenssjukdomarna och dess behandling. Spridningsarbetet med BPSD-registret måste fortsätta och de särskilda boenden som arbetar med registret måste bli bättre på att följa sina resultat. 7 Sammanfattning av satsningen Målet måste vara alla äldre med en demenssjukdom får sina BPSD-symptom värderade minst en gång per år och att uppföljningar görs – för att verksamheten ska kunna se att insatta åtgärder verkligen ger effekt. Inom området sammanhållen vård och omsorg där indikatorerna Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar ingår återstår mycket arbete. Något trendbrott har inte gått att se – trots att några direkta åtgärder har genomförts. Verktyget ”Webbkollen Ring upp”, se sidan 27, har använts för att ringa upp äldre inom 72 timmar som skrivits ut från sjukhusen. Drygt 1800 äldre har ringts upp under satsningens sista två år. Det är viktigt att analysera på avdelningsnivå de svar som de äldre lämnat – så att stödet inför utskrivning kan anpassas på ett bättre sätt. Mottagandet i kommunen är viktigt och även samarbetet med primärvården. Inom satsningen har det genomförts ett delprojekt som hette ”Så mycket bättre” i Kramfors och Sollefteå kommuner i samverkan med Sollefteå sjukhus och närliggande primärvård. Styrgruppen för satsningen har beslutat att en modell ”ViSam” - som utvecklats i Örebro län bör införas i Västernorrland. ViSam är en samverkansmodell för vårdplanering och informationsöverföring och innehåller bland annat ett beslutsstöd i hemsjukvården. Målet är att testa modellen i Sollefteå- och Kramforsområdet under 2015. 2011 2012 2013 2014 Landstinget Västernorrland 2 093 900 kr 2 314 859 kr 7 066 812 kr 5 796 302 kr Örnsköldsviks kommun 595 982 kr 1 037 112 kr 3 908 239 kr 3 339 029 kr Kramfors kommun 287 317 kr 798 842 kr 2 272 218 kr 1 350 538 kr Sollefteå kommun 311 264 kr 415 350 kr 2 112 490 kr 972 632 kr Härnösands kommun 443 753 kr 739 821 kr 2 189 559 kr 1 044 101 kr Timrå kommun 225 382 kr 207 707 kr 1 441 565 kr 835 313 kr Sundsvalls kommun 1 210 058 kr 1 274 350 kr 5 296 599 kr 4 790 126 kr Ånge kommun 360 573 kr 2 052 217 kr 1 778 025 kr 653 981 kr Summa 5 528 229 kr 8 840 258 kr 26 065 507 kr 18 782 022 kr Totalt har Västernorrlands län fått 59 216016 kr, alltså nästan 60 miljoner i prestationsersättning under äldresatsningen. 8 Sammanfattning Analys De mest sjuka äldre i Västernorrland - utdrag ur analysrapport Gruppen de mest sjuka äldre (MSÄ) är ingen homogen grupp – utan flera. Gruppen MSÄ har ett stort sjukvårdsbehov och andelen äldre, äldre ökar i länet. Konsumtionsmönstret skiljer sig också åt mellan olika kommunområden och mellan sjukhusen i Västernorrland. Fler svårt sjuka äldre vårdas i ordinärt boende och har behov av både specialistvårdens, primärvårdens och kommunernas samlade kompetens. Bakgrund Andelen äldre ökar i Sverige och prognoser visar att år 2025 kommer en stor del av befolkningen vara mellan 50 och 90 år. 22 procent av befolkningen i Västernorrland är äldre än 65 år, motsvarande andel i resten av landet är 19 procent. Andelen i Västernorrland beräknas år 2020 öka till 25 procent. Antalet vårdplatser på länets sjukhus har minskat, likaså antalet särskilda boendeplatser i kommunerna. Det betyder att fler äldre med sammansatt sjuklighet och omvårdnadsbehov vårdas i ordinärt boende – vilket ställer stora krav på kompetens i äldrevård och samverkan mellan vårdgivare för att göra livet bättre för våra mest sjuka äldre. Gruppen mest sjuka äldre I studien ”Bättre liv för sjuka äldre – en kvalitativ uppföljning” från SKL visar det sig att multisjuka äldre svarar för en stor del av slutenvårdskontakterna och kostnaderna. I Västernorrlands analys har vårdkonsumtionsmönstret försökt att kartläggas för de med stort behov av slutenvård. Avgränsning av gruppen mest sjuka äldre Någon eller flera av nedanstående kriterier ska vara uppfyllda: • Fler än 19 dagar i slutenvården per år. • Fler än 3 inskrivningar i slutenvård per år. • Fler än 7 besök till specialistläkare i öppenvård per år. I Västernorrland innebär det 7000 personer tillhörande gruppen mest sjuka äldre (MSÄ). Diagnoserna i SKL:s kvalitativa uppföljning är valda utifrån vad som visats stå för en stor andel av undvikbar slutenvård. Aktuell data Antal personer 65 år och äldre samt antal vårdkontakter i Västernorrland under 2012. Alla 65+ 55 085 personer Antal vårdkontakter 53 447 personer Högsta medelåldern har kommunerna Kramfors, Sollefteå och Ånge. Lägsta medelåldern finns i Sundsvall och Timrå kommun. Samtliga av länets kommuner ligger över rikssnittet i medelålder. Gruppen ”Mest sjuka äldre” är inte en homogen grupp, utan flera. 9 Analys Troligen är det så att många i gruppen MSÄ, som sviktar i någon av sina grundsjukdomar, felaktigt får urinvägsinfektion/cystit som diagnos vid inskrivning på sjukhus - på grund av ABU (bakterier i urinen utan symtom) - då det i många fall kan vara små variationer i grundsjukdomen som leder till att den sköra äldre patienten sviktar. Det kan konstateras att i ett antal vanligt förekommande diagnoser för gruppen MSÄ är antalet vårdtillfällen mer vanligt förekommande som vårdtyp jämfört med primärvårdsbesök och specialistbesök. Att notera är att i Västernorrland kan hemsjukvårdsbesök vara registrerat som hembesök och vice versa. Till besök räknas besök oavsett personalkategori. Kartläggning och analys av vårdkonsumtionsmönster för gruppen mest sjuka äldre (MSÄ) Procent MSÄ av total mängd 65+ i respektive kommun. Var söker gruppen MSÄ vård? Journalgranskning i primärvården På Hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik har två av hälsocentralens läkare, en geriatriker och en familjeläkare genomfört tre journalstudier under våren 2013. Syfte var att förbättra omhändertagandet av de mest sjuka äldre. A. Studie med utgångspunkt från SKL:s kriterier av mest sjuka äldre 2009. Antal: 78 personer (38 män och 40 kvinnor). B. Studie av personer, 75 år och äldre, som under någon del av 2012 varit permanent boende på SÄBO (särskilt boende). I gruppen ingår personer listade på HC Ankaret och studien innefattar även avlidna. Antal: 230 personer (64 män och 166 kvinnor). C. Studie av patienter som distriktssköterskorna har aktuellt hemsjukvårdsuppdrag för + bedömer har stora vårdbehov + behov av läkarkontakt regelbundet + är 75 år eller äldre + är listade för Ankaret vid observationstillfället. Antal: 99 personer (25 män och 74 kvinnor). Vilken diagnos belastar vilken vårdinstitution? Ovan kan vi se att av de som fått diagnosen diabetes har 30 % besökt primärvården och ca 85 % varit inskriven på sjukhus. Avgränsning av gruppen mest sjuka äldre. Multisjuka äldre (239 st) 1.3 eller fler kroniska diagnoser 2.Inlagd sjukhus 3 gånger eller fler senaste 12 mån (episoder) 3.75 år eller äldre 4.Haft hemsjukvårdsbesök Mest sjuka äldre 65+ (6761 st) Minst 1 av följande; 1.> 19 vårddagar 2.> 3 inskrivningar slutenvård 3.> 7 besök specialistvård Kriterier för avgränsning av gruppen multisjuka äldre (Multi) och gruppen Mest sjuka äldre (MSÄ). Inom parenteserna anges antalet i respektive grupp för Västernorrlands län. 10 Analys Det viktigaste fyndet är att patientgrupp B och C liknar varandra mycket, här finns primärvårdens mest sjuka äldre. Patientgrupp A har framförallt behov av fortsatt kontakt med sjukhusvården. Primärvårdens allra mest sjuka äldre gick inte att hitta i landstingets datorsystem. Endast nio av de 78 patienterna i grupp A fanns även i grupp C. Den viktigaste slutsatsen från dessa delstudier är att de personer som har ett behov av omfattande omsorg (> 25 tim hemtjänst/mån, alt. andra omfattande stödinsatser) är de som i första hand bör få ett särskilt omhändertagande. Demenssjukdom är den diagnos som tydligast signalerar att det finns behov av strukturerad uppföljning. Gruppen mest sjuka äldre (MSÄ) i primärvården liknar gruppen som bor i särskilt boende. MSÄ i primärvården bör i första hand få särskilt omhändertagande. 11 Kvalitetsregister Preventivt arbetssätt Att förebygga vårdskador Redan vid den första äldreöverenskommelsen mellan regeringen och SKL 2010 lyftes det fram behovet av att minska antalet vårdskador genom ett preventivt arbetssätt där man riskbedömer alla äldre samt vidtar adekvata omvårdnadsåtgärder. Vårdskador kostar samhället stora pengar. Beräkningar av SKL i augusti 2014 visar på kostnader på över 8,4 milliarder kronor. Fallskador hos äldre är en betydande del av dessa kostnader och då är inte personens lidande medräknat. I Sverige beräknar vi att cirka 1400-1800 människor dör varje år av vårdskador. Senior Alert Senior Alert är ett register som togs fram av Jönköpings läns landsting och som byggde på omvårdnad. I registret utförs en bedömning för risken för att falla, trycksårsrisk samt risken för undernäring. Från och med 2012 tillkom även riskbedömning gällande munhälsa och 2013 infördes en riskbedömning för blåsdysfunktion/inkontinens - men endast i primärkommunernas verksamhet. När riskbedömningen är gjord vidtar man adekvata omvårdnadsåtgärder för att förhindra att patienten drabbas av vårdskador på de olika riskområdena. Syftet hos SKL med att arbeta med Senior Alert var att kommuner och landsting skulle utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg. Utveckling Under åren har antalet riskbedömningar hos länets kommuner och landstinget ökat och fler äldre har fått omvårdnadsåtgärder vidtagna för att minska risken för vårdskador. 12 Genom att fler riskområden har tillkommit har kunskapen ökat då det gäller att vidta adekvata åtgärder för att förhindra vårdskador hos personalen som bedriver omvårdnad. I kommunerna är det främst inom särskilda boendeformer som man har riskbedömt. Inom landstinget har det funnits ett visst motstånd att införa registret trots att det redan 2009 togs ett beslut av dåvarande sjukhusdirektörer att alla enheter skulle använda det. Trots detta så har antalet riskbedömningar på sjukhusens vårdavdelningar ökat: • 2010 gjordes 278 st riskbedömningar. • 2011 gjordes 695 st riskbedömningar. • 2012 gjordes 970 st riskbedömningar. • 2013 gjordes 2327 st riskbedömningar. • Under 2014 fram till 2014-11-30 har det gjorts 2853 st riskbedömningar på länets sjukhus. Då hemsjukvården tidigare var ett ansvar för landstinget så påbörjades ett implementeringsarbete även inom primärvården men det var endast enstaka vårdcentraler som utförde riskbedömningar på personer i ordinärt boende. Efter kommunernas övertagande av hemsjukvården så är det ingen kommun som startat upp något arbete med att arbeta preventivt i ordinärt boende men många kommuner planerar att införa det. Resultat I primärkommunerna har det preventiva arbetssättet slagit igenom stort i de flesta kommuner då det gäller särskilda boendeformer. I nuläget är det tre av länets sju kommuner som klarar målvärdet att 90 procent av de boende är riskbedömda samt omvårdnadsåtgärder är vidtagna (se diagram på sidan 13). Kvalitetsregister Andel personer som bor på särskild boende som är riskbedömda för att undvika vårdskador i länets kommuner 2014-09-30. Grön stapel betyder att man klarat målvärdet på 90 %. Antal gjorda riskbedömningar då det gäller fallrisk, risk för undernäring samt risken att får trycksår på länets sjukhus under perioden 2013-12-01-2014-11-30. En utveckling som skett är att man via Senior Alert haft punktprevalensmätningar (PPM) gällande fall och trycksår på kommunala särskilda boenden. Under 2014 deltog alla kommuner i länet på minst en PPM-mätning. Inom landstinget har det som tidigare nämnts varit stora svårigheter och en del motstånd att införa tankesättet med ett preventivt arbetssätt och resultatet av detta kan vara att Landstinget Västernorrland hade flest trycksår av alla landsting i landet vid senaste trycksårsmätningen våren 2014. Ser man till nationella resultat i Senior Alert så finns det en fallrisk hos 65 procent av de äldre som riskbedöms. 45 procent har risk för ohälsa i munnen och 59 procent har risk för undernäring. Då det gäller trycksår så har ungefär var femte person (23 procent) risk för att utveckla detta. 13 Kvalitetsregister På grund av personalbrist (främst sjuksköterskor) samt många överbeläggningar och genom detta en ökad stress hos vårdpersonalen så har antalet riskbedömningar minskat inom den specialiserade vården inom landstinget (se diagram på föregående sida). Riskbedömningar munhälsa Då det gäller riskbedömningar gällande munhälsa som infördes under 2012 och antalet munhälsobedömningar har dessa ständigt ökat både i kommuner och på landstingens vårdenheter. Under våren 2014 genomfördes också utbildningar i munhälsobedömningar i samverkan mellan kommun och landsting på tre orter i länet. Riskbedömningar inkontinens Blåsdysfunktion/inkontinens är den senaste modulen i Senior Alert som endast finns inom kommunal verksamhet. Syftet är att hitta personer som har besvär med urinoch tarminkontinens samt göra utredningar som kan förbättra personens livskvalitet och hitta adekvata inkontinenshjälpmedel. Modulen har börjat användas av en del kommuner och här kan man lyfta fram Kramfors kommun som har genomfört cirka 100 riskbedömningar och har också utrett personers inkontinens samt vidtagit omvårdnadsåtgärder. 14 Systematiskt arbetssätt - ledarskapet Huvudorsaken till att använda kvalitetsregister är att kunna ta ut statistik som man kan använda för att genomföra förbättringsarbeten. Utan dessa register finns det inte kunskap om vad vi gör och vi vet ej vilken kvalitet vi har på vården som ges till våra brukare/ patienter. Vid två mätningar under 2014 som utvecklingsledarna genomfört kan man finna att kommunerna kommit olika långt i att arbeta systematiskt. Furubackens äldreboende i Ånge använder resultat ur Senior Alert för att förbättra vården och det gör man genom att titta på sin statistik varje månad och har på så sätt kontroll på antal fall, trycksår och om någon riskerar att bli undernärd. Här kan personalen veta om till exempel fallen ökar och vidta åtgärder för att förhindra detta och på så sätt kan vården förbättras. Inom landstingets enheter är det väldigt få som har börjat arbeta systematiskt och använda all fakta som finns i registret. Här finns helt klart ett förbättringsområde och chefer på olika nivåer har ett mycket stort ansvar för att vidareutveckla detta. Ska vi förbättra vården och minska vårdskador som ger stort lidande och är resurskrävande måste högsta chefen ned till enhetschefsnivå efterfråga samt ta fram statistik från registren. Även politiker bör fråga efter resultat och det måste genomsyra en hel organisation så att antalet vårdskador kan minska på sikt. Kvalitetsregister SveDem - förbättrad kvalitet genom datainsamling SveDem är ett nationellt kvalitetsregister för demenssjukdomar som följer patienten genom hela vårdkedjan. Deltagandet är kostnadsfritt. Syftet är att förbättra kvaliteten av Sveriges demensvård genom datainsamling. Målet är en likvärdig och optimerad behandling av patienter med demenssjukdom. SveDemresultat i primärvården Målet för Västernorrland var att alla vårdcentraler skulle vara med i SveDem och att minst 80 procent aktivt skulle registrera. 27 av 31 vårdcentraler (87 procent) är nu anslutna. 23 vårdcentraler (74 procent) har gjort någon eller flera grundregistreringar. 19 vårdcentraler (61 procent) har varit aktiva under 2014. 280 grundregistreringar i SveDem efter ställd demensdiagnos skedde under perioden oktober 2013 - september 2014. Uppföljningarna har tredubblats under samma tid jämfört med föregående mätperiod. Närmare 600 grundregistreringar är nu (årsskiftet 14/15) genomförda i SveDem. Negativ trend Tyvärr syns en negativt trend i minskat antal registreringar i okt - dec 2014 jämfört med motsvarande tid 2013. Andelen personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom och erhållit behandling med kolinestrashämmande läkemedel - och som har registrerats i SveDem - har ökat från 2013 till 2014 med 2 procent. SveDems mål på minst 80 procent som får behandling har därmed uppnåtts precis. En fullvärdig basal utredning har utförts 2014 på 56 procent av de som registrerats i SveDem, en ökning med fyra procent sedan 2013. Bild på graf av antalet grundregistreringar 2012 samt 2014. Visste du att det finns ett länsnätverk för de som arbetar med stöd för personer med demenssjukdom i Västernorrland? Vi sprider kunskap, utbyter erfarenheter samt verkar för en bättre demensvård i länet. För mer information, kontakta: Eva Oskarsson, [email protected] Ann-Marie Westerlund, [email protected] Bild på graf av antalet uppföljningar 2012 och 2014. (Bilderna visar inte den faktiska aktiviteten då man hela tiden kunnat efterregistrera både grundregistreringar och uppföljningar. Data utplockat 150124.) 15 Kvalitetsregister Nyttan med registret Ann-Marie Westerlund började arbeta som utvecklingsledare för SveDem våren 2013. Under åren har arbetet både utvecklats och utökats. Men hur började det? – Jag började med att vara med vid chefsträffar för att sprida information om registret och få kontaktpersoner på enheterna. Jag har också besökt många av våra hälsocentraler för information och utbildningar. 2014 gavs möjlighet att arbeta nationellt för SveDem med ansvar för de fyra nordligaste länen. Jag fick då mera tid för att hålla utbildningar samt att monitorera på de hälsocentraler som kommit en bit på väg. Monitorering innebär en granskning av uppgifterna som finns dokumenterade i journalen mot det som angivits i registret, en kvalitetssäkring helt enkelt. Data som registrerats i SveDem ligger bland annat till grund för en hel del forskning och därför är det viktigt med kvalitetssäkringen. Pilotprojekt med SveDem i särskilt boende (SÄBO) har startat på ett boende i Örnsköldsviks kommun. SÄBOmodulen i registret ger en möjlighet att bl.a kunna mäta enhetens vårdtyngd, ev. tvångs- och begränsningsåtgärder samt kvaliteten på omvårdnaden. 16 Här syns Elisabeth Hansson Näsman i full färd med att fylla i registrets frågor tillsammans med utvecklingsledaren Ann-Marie Westerlund. själva registreringen blir det ett betydligt svårare och mera tidskrävande arbete att fylla i registret på nätet om uppgifter saknas eller skall sökas i journalen. Hur har registreringen mottagits? – Jag tycker att vi kommit igång nu mot slutet. Nu pratar jag mera om nyttan av registreringen och hur man kan arbeta med sina resultat på enheten när jag är ute bland personalen. Men det är klart att det finns ett visst motstånd för ordet register. Vad är den största nyttan som du ser det? – Följer man registrets frågor har man strukturen klar för en basal demensutredning. Samt att systemet skapar en uppföljningslista (aktuell tid för årlig uppföljning) vilket bidrar till en minskad risk att patienten glöms bort. Men som med alla andra register gäller det att man använder sig av statistiken som registret skapar för att utföra förbättringsarbeten annars mister själva registreringen sin betydelse och risken finns att personalen inte finner någon mening med att registrera. Vilka svårigheter ser du med registreringen? – Att både läkare och kontaktperson skall fylla i sin del av formuläret gör att det finns risk att den ene avstår. För den som sköter Hur har du arbetat i övrigt med att sprida demenskunskap? – Tillsammans med Torgny Jarl (geriatriker) har jag genomfört en utbildningsturné där 30-talet läkare och ca 20 distriktssköterskor Kvalitetsregister ”Utan SveDems uppföljningslistor skulle det finnas risk att vi skulle missa uppföljningar. Listorna ger en bra struktur i arbetet.” - Elisabeth Hansson Näsman, distriktssköterska och kontaktperson för SveDem vid hälsocentralen Ankaret. har utbildats i demensdiagnostik, medicinskoch omvårdnadsmässig behandling och bemötande. Utbildningstillfällen anordnade av läkemedelskommittén, kommunerna med flera har medfört att över 1000 vårdare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, biståndshandläggare, anhörigkonsulenter, chefer etc inom både kommuner och landsting har fått ta del av nyheter och kunskap inom området. Länsnätverksdagar för personal har genomförts 2 gånger/år. Länsnätverket grundades 2010 med Eva Oskarsson (geriatriker) som ordförande och har sedan dess haft träffar kontinuerligt. På dessa träffar möts personal med olika yrkesprofessioner, som på ett eller annat sätt arbetar med stöd, över de olika huvudmannagränserna. – Deltagarna erbjuds ett unikt tillfälle att själva få stöd samt ta del av varandras verksamheter och utvecklingsidéer. Utvärdering av träffarna visar att personalen går därifrån fyllda med energi och lust att utveckla sin egen verksamhet. Fler än en gång har vi kunnat konstatera att broar byggts mellan landstinget och kommunerna för trots att man verkar i samma kommun känner man inte alltid till varandras verksamheter. – En eller två gånger/månad har deltagarna i länsnätverket också fått nyhetsbrev innehållande omvärldsbevakningar, nyheter, information om utbildningar, ny forskning samt annan viktig information. Tillsammans med Eva Oskarsson har jag även arbetat med spridning och hjälp till framtagande av patientflöden (med start utredning/diagnos till att ”stafettpinnen” blir överlämnad från primärvården till kommunen för stöd) samt uppgradering och spridning av vårdprogram för demens. Spridning av webbaserad utbildning - Demens ABC. Vilket gav länet pris av drottningen 2013 (läs mer på sid 6). Tack vare hårt arbete av flera aktörer ligger länet för närvarande på en hedrande andra plats över antalet utbildade i förhållande till antalet personer med demenssjukdom. Totalt har fyra inspirationsdagar hållits perioden 2013-2014 samt en välbesökt utbildningsinsats för kommun/landstingspolitiker. Hur ser du på framtiden? – Viktigast av allt är såklart ett botemedel för demenssjukdomarna men det kommer troligen att dröja många år innan det är ett faktum. Till dess är kunskap om omhändertagandet såväl medicinskt som omvårdnadsmässigt vårt allra viktigaste redskap. När det gäller SveDem hoppas jag att en övertankning av uppgifterna från journal till register kommer att kunna ske inom kort (spar personalresurser) samt att registret skall införas på SÄBO så att det kan fungera i hela vårdkedjan. Behovet av fortsatt handledning/utbildning av primärvårdens enheter är stort och nu när projektet upphör finns det inte resurser hos registret att åka ut på enskilda enheter eller att utbilda nya användare. – Får jag önska helt fritt så vill jag se en bättre samverkan mellan huvudmännen för vård och omsorg. Vi behöver ha ett tydligare vårdflöde så att man inom professionerna kan hänvisa den sjuke och dennes närstående rätt på en gång. Det ska vara lätt att göra rätt. Och med rätt menar jag det som är till gagn för den enskilde med demenssjukdom och dennes närstående. 17 Kvalitetsregister Svenska Palliativregistret - för att vården i livets slutskede ska förbättras 2010 anställde Palliativregistret sju fältarbetare (sjuksköterskor) som tillsammans med länens utvecklingsledare runt om i landet skulle se till att göra skillnad för den döende äldre patienten. Västernorrland som delade jumboplatsen med Skåne fick en representant från registret för att hjälpa till med implementeringen. Beslut fattades i landsting- och kommunledningar i Västernorrland om att införa registrering i Svenska palliativregistret, mäta för att veta och därmed följa kvalitetsutvecklingen av omvårdnaden i livets slutskede. Implemetering av Svenska palliativregistret i Västernorrland Fältarbetare och utvecklingsledare gjorde informationsbesök på länets alla sjukhus, hälsocentraler och kommunala boenden för att starta igång mätningarna oavsett huvudman. Implementeringen blev en succé, mätningen av vården i livets slut ökade dramatiskt under 2011 och länet var näst bäst i riket på att mäta palliativ vård. Värdet av att analysera och utvärdera sina resultat Nästa utmaning tog vid, att få enheterna att följa upp sina resultat och att identifiera brister i den palliativa vården på den egna arbetsplatsen. Syftet med att registrera är att sedan titta på sina resultat för att möjliggöra förbättringar och nya rutiner i omvårdnadsarbetet där brister finns. Det är betydelsefullt att basera förbättringsarbete på mätning och för det behövs data från kvalitetsregister och kvalitetsindikatorer. 18 När äldresatsningen startade 2010 var det få verksamheter i Västernorrland som mätte kvalitén i vårdens slutskede i relation till riket – men redan 2011 såg det helt annorlunda ut. Vår främsta uppdragsgivare, patienten har rätt att få den bästa palliativa vården i livets slutskede. Patienten har också rätt att bli vårdad av personal som vet vilka omvårdnadsinsatser som är viktigast i palliativ vård. Med respekt för personens värdighet, integritet, självbestämmande och det sårbara hos personen i vårdsituationen är det betydelsefullt att ha kompetens i palliativa förhållningssättet och att känna till hur de fyra hörnstenarna i palliativ vård påverkar både patient och närstående på ett konkret sätt. Kvalitetsregister Det fanns i början och finns fortfarande brister i den palliativa vården när det gäller smärtskattning sista veckan i livet. Smärta är ofta ett mycket laddat symtom för svårt sjuka, döende patienter, det symtom man ofta nämner och känner rädsla för. För att ge en god palliativ vård skall den döende kontinuerligt smärtskattas och på ett för individen anpassat sätt. Smärtskattning och smärtanalys i livets slut ska alltid ses utifrån ett helhetsperspektiv där patientens livskvalitet är i fokus. Diagrammen visar andelen registrerade dödsfall för respektive landsting alternativt regiondel för året 2009 samt sista kvartalet året 2011. Pilarna visar Västernorrlands plats i listan över landet. Aldrig är jag så sårbar som när jag är nyfödd och när jag är döende, någon annan måste vara lyhörd för mina unika individuella behov när jag inte kan eller orkar göra min röst hörd. Resultat av palliativ vård i Västernorrland Resultaten visade stora brister i länet när det gällde läkarinformation till patienten, samtalet mellan läkare och patient och närstående om vårdens inriktning och vilka behandlingsmöjligheter som erbjuds i det individuella fallet i livets slutskede. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är detta en rättighet för varje patient oavsett tillstånd. Enligt registrering fick endast drygt hälften av de förväntat döende ett informerande samtal om inriktning på vården av sin läkare. Det finns brister i att ta reda på och planera vården i livets slut för den enskilde patienten. Att ta reda på var den sjuke själv önskar bli vårdad sin sista tid i livet och individuellt planera för att göra det möjligt att ge god palliativ vård på rätt nivå i livets slutskede. Bedömning av munhälsan utförs på 65-70 procent av våra döende personer i länet men skall göras på alla. Munhälsan är starkt kopplad till livskvalitet i livets slut och det uppstår inte sällan besvär med rodnader, blåsor och svamp som behöver lindras för att det skall kännas bekvämt. Aktiviteter för utveckling av innehållet i den palliativa vården i Västernorrland Utvecklingsledare och fältarbetare gjorde tillsammans utbildningssatsningar i ämnet ”Brytpunktssamtal” för både kommun- och landstingsenheter i södra och norra delen av länet. Specialkompetens i palliativ vård från det egna länet ansvarade för innehållet. Därefter följde utbildning i förbättringskunskap, vårdteam från kommunboenden och landstingsenheter utbildades gemensamt och SKL stöttade processerna. Deltagarna skrev planer på plats och gick hem och följde upp dem. De kallades senare till telefonmöten med fokus på förbättringar på den egna enheten. Många bra förslag på förbättrad palliativ vård kom upp men det visade sig dock att för lite tid avsattes för arbetet. Det är ett ledningsansvar att efterfråga utveckling och säkerställa vården för patienterna. Därmed tog vår nästa utmaning vid, att få chefer och ledare med på detta stora kvalitetsutvecklingsarbete. 19 Kvalitetsregister Palliativ vård har förbättrats i Västernorrland Under projektets gång har kvaliteten av den palliativa vården i livets slutskede förbättrats successivt i Västernorrland i både landsting och kommuner. Andelen mätningar, det vill säga registreringar av dödsfall, har minskat i Västernorrland det senaste året och ger därmed sämre förutsättningar att bevaka kvaliteten och dra slutsatser av statistiken. Den vårdtyp som i början av satsningen mätte vården i livets slut som allra minst var sjukhusavdelningarna i länet. De har dock den senaste tiden ökat andelen registreringar av dödsfall, det vill säga mäter vården i livets slut alltmer, och på flera håll har en omvårdnadsexpert/sjuksköterska fått i uppdrag att bevaka omvårdnadsutvecklingen av den palliativa vården jämte sitt ordinarie arbete på avdelningen. Att som chef delegera uppgiften att ta fram resultaten och titta på dem tillsammans vid arbetsplatsträffar eller liknande har varit mycket lyckat på flera ställen. Man får tillsammans reflektera över den vård som givits till de döende. Samtidigt kan man lyfta fram omvårdnadsfrågor för flera personalkategorier tillsammans och skapa en samsyn av den palliativa vården. RCC-Norr (Regionalt cancercentrum) har på uppdrag av Norrlandstingens regionförbund tagit fram en utbildning i allmän palliativ vård där man i fem kapitel försöker ge deltagaren mer kunskap om palliativ vård och etik, symtomlindring, omvårdnad, strukturerat arbetssätt och hur man bemöter närståendes behov. Allt sker via internet, inloggningsuppgifter får man av sin närmsta chef. Efter genomgången utbildning får deltagaren göra ett kunskapstest. Alla som någon gång vårdar döende patienter skall genomföra utbildningen. 20 Resultatdiagrammen visar åren 2011 och 2014, det röda fältet är målet för respektive kvalitetsområde, det gröna fältet är uppnådd palliativ vårdkvalitet för den aktuella enheten/enheterna. Fortsatt utveckling av vården i livets slutskede för den döende äldre människan För att bevaka och utveckla kvaliteten av vården i livets slutskede krävs att ledare och chefer efterfrågar omvårdnadskvalitet. För att vi på bästa möjliga sätt skall tillgodose de unika individuella behov hos dem vi möter i vården som befinner sig i sent palliativt skede måste vi ständigt mäta och göra förbättringar för att säkerställa en god och värdig död, det angår oss alla, vi skall alla dö! Läkemedel Stor minskning av olämpliga läkemedel till äldre Antalet äldre personer med olämpliga läkemedel har minskat med 1600 personer i Västernorrland. Det är resultatet av satsningen ”God läkemedelsbehandling för äldre” som inneburit att ett flertal lugnande, antiinflammatoriska och antipsykotiska läkemedel inte skrivs ut i onödan till personer över 75 år. Fina slutresultat för Västernorrland I Landstinget Västernorrland har stora förbättringar av kvaliteten på läkemedelsförskrivning skett under dessa tre år. Framförallt primärvården har anpassat och förbättrat läkemedelsbehandlingen för äldre på ett utmärkt sätt. Från ett högsta värde på 13,3 procent i november 2011 till det lägsta värdet på 8,1 procent i september 2014 har man minskat användningen av läkemedel som ska förskrivas med försiktighet till äldre och framför allt till personer med demenssjukdom som är extra känsliga. – Det innebär att totalt cirka 1 600 personer färre i vårt län får olämpliga läkemedel, säger Eva Oskarsson, medicinskt ansvarig läkare för vårdvalet samt medicinsk rådgivare i äldrefrågor. Broschyren Smarta råd om läkemedel för äldre, finns på hälsocentraler i länet. Eva Oskarsson, medicinsk rådgivare i äldrefrågor. Vad händer nu? – Landstinget Västernorrland kommer att fortsätta arbeta med dessa frågor även om den nationella satsningen är över. Vi har kommit långt och målet är att läkemedelsbehandlingen till våra äldre i vårt län ska vara så optimal som möjligt. Eva har tillsammans med apotekare Emelie Sörqvist Fagerberg informerat och utbildat yrkesgrupper och då främst läkare och sjuksköterskor inom kommun och landsting i området olämpliga läkemedel för äldre. Man har skapat ett forum för familjeläkare som arbetar med patienter i särskilda boenden med träffar två gånger/år. Skriftlig information har också skickats ut till samtliga läkare inom landstinget. Man har tillsammans med SPF och PRO tagit fram en lättförståelig broschyr med smarta råd om läkemedel för äldre. Broschyren finns på alla mottagningar och hälsocentraler i länet. Text & foto: Marlene Axemo Gode 21 Kvalitetsregister BPSD-registret har gjort skillnad Att arbeta med BPSD-registret har gett personalen, som jobbar inom demensvården i Västernorrland, ett kraftfullt verktyg – men det är de små sakerna som gör hela skillnaden. – Ju fortare vi springer – desto oroligare blir ju de äldre demenssjuka, berättar Annika Lönnroth, en av länsutbildarna i BPSD-registret i Västernorrland. – Vi vinner tid genom att ta oss tid med de äldre - det känns jättehäftigt att ha varit med på den här resan fortsätter Annika. Hon ser dagligen vilken genomslagskraft arbetssättet har gett med lugna äldre som tidigare bokstavligt talat kunde klättra på väggarna med sin ångest. Omvårdnadsåtgärder i centrum Bara att sitta ner och vara med den enskilde som har ångest gör skillnad. Personalens samvaro med de äldre är en enkel men viktig åtgärd. – Genom att vi känner den enskilde och är nära så ser vi när ångesten kommer och kan förebygga den, säger Annika. Att lära känna den äldre och samarbeta med närstående är en viktig del i demensomsorgen. Annika menar att de anhöriga märker skillnaden och är tacksamma. De ser hur betydelsefull omvårdnaden är. Lång erfarenhet inom demensvården Annika Lönnroth har lång erfarenhet inom demensvården och har bland annat gått Sophiahemmets högskoleutbildning till Silviasjuksköterska. Det var därför hon tillfrågades om att bli länsutbildare i BPSDregistret. – Kommunförbundet Västernorrland kontaktade mig och frågade om jag var intresserad att jobba som utbildare, berättar Annika och fortsätter: 22 Annika Lönnroth och Katarina Sångberg arbetar med registreringen. – Jag hade hört talas om registret tidigare så det kändes naturligt att tacka ja. De var två Silviasjuksköterskor från början som höll i utbildningen tillsammans med en utvecklingsledare på Kommunförbundet. Det var Annika från Sollefteå kommun och Kristina Garneij från Kramfors kommun. När Kristina slutade höll Annika själv några utbildningar – men sedan ett år tillbaka har de varit två igen när Katarina Sångberg, som är Silviasköterska (vidareutbildning för undersköterskor inom demensvård), anslöt. Över 400 utbildade Efter starten 2012 har Annika och hennes kollegor utbildat över 400 sjuksköterskor, chefer och omvårdnadspersonal i BPSDregistret i länets samtliga kommuner. – Det har varit en rolig och inspirerande resa. De som deltagit har varit motiverade och velat göra skillnad, menar Annika, som nu kan fokusera mer på sin hemkommun Sollefteå när länsuppdraget är avslutat. Att följa upp arbetet, stötta och utveckla mer på hemmaplan tycker Annika känns bra. – Det är arbetet i vardagen som ger energi i kombination med samverkan med personal och närstående. Kvalitetsregister ”Det är de små framgångshistorierna som ger energi att fortsätta” Annika Lönnroth, Silviasjuksköterska Tips kring omvårdnad Bemötandeplan En enkel beskrivning av hur just den här personen har behov av att bli bemött och vad man bör tänka på. Tips och råd som man som personal bör veta för att kunna göra omvårdnaden så bra som möjligt. Tala långsamt, korta instruktioner, tala i höger öra. Ögonkontakt, tala tydligt. Beröring före samtal vid väckningen på morgonen. Känslomässigt acceptera och bekräfta personen vid oro. Tänka på tydligt och vänligt kroppsspråk. Aktiviteter Det är inte de stora, gemensamma aktiviteterna vi främst arbetar med här, utan de små och individuella åtgärderna som kan göra tillvaron meningsfull och förhindra BPSD. Kontaktuppgifter till länets certifierade BPSD-utbildare: Annika Lönnroth, Sollefteå [email protected] Katarina Sångberg, Sollefteå [email protected] Anna-Lena Grödén, Ånge [email protected] Ewa Wikström Wiksell, Ånge [email protected] Karin Klint, Sundsvall [email protected] Elisabeth Karlström, Örnsköldsvik [email protected] Christina Bergström, Örnsköldsvik [email protected] Fysisk aktivitet Gymnastik, “sitt-gympa”, motionscykel, gå i trappor, dans, boulespel. Trädgårdsarbete, hjälpa till att sopa uteplatsen, bära ut sopor, städa. Wii-spel (sport). Lugn ljudmiljö Avskild miljö vid måltid. Inte sitta vid tv:n. Möjlighet att sitta på sitt rum. Massage Taktil massage, fotmassage, beröring. Bada badkar. Musik & sång Individuellt anpassad musik, kanske vid specifika situationer som ADL. Sångstunder, Senior-Karaoke, lyssna på cd på rummet. Vårdarsång; när vårdaren interagerar med vårdtagaren med hjälp av sång/nynnande. Utevistelse Promenad utomhus, tillsammans med personal eller närstående. Tipspromenad. Gå/åka rullstol för att handla. Extra stöd Vara en trygghet och någon som vägleder och visar hur en uppgift ska utföras. Övrigt Här finns utrymme för andra åtgärder, så använd fantasin! Bolltäcke, kedjetäcke, värmekatt, robotsäl. Plockförkläde. Almanacka för att underlätta tidsorienteringen. Whiteboard för att skriva in dagens händelser. Vårdarhund, andra djur. Gudstjänst. Toalettsaker i kontrastfärger för att underlätta morgon-ADL. Lägga fram ett klädesplagg i taget, klä sig i sin egen takt. Läs mer på www.bpsd.se 23 Undvikbar slutenvård Undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar Undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar - ett svårt område som kräver tydlig samverkan mellan vårdgivarna. Sjuka äldre har ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg. Det ställer stora krav på helhetssyn och samarbete över yrkes- och organisationsgränser. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas. Indikatorerna undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar används för att arbeta för en mer sammanhållen vård och omsorg som utvecklar omhändertagandet utifrån den sjuka äldres behov. Läs om indikatorerna i faktarutan. I Västernorrland har några modeller testats Så mycket bättre - i Kramfors och Sollefteå: Det största delprojektet ”Så mycket bättre” genomfördes för att utveckla ett arbetssätt, så att äldre med sviktande hälsa upplever trygghet och medbestämmande på egna villkor, när de kommer hem igen efter en sjukhusvistelse. Genom att ha ett trygghetsskapande förhållningssätt genom hela vårdkedjan var målet att: • personen ska få ett säkert och tryggt omhändertagande på egna villkor • vi ska använda våra resurser effektivare • minska onödiga återinläggningar på sjukhus 24 Ett viktigt fundament var att de äldre, direkt vid hemkomsten efter en sjukhusvistelse, skulle mötas av ”trygg hemtjänst”. Detta innebär bland annat att personalen har extra tid avsatt samt att sjuksköterska och arbetsterapeut ska finnas som stöd till personen själv, anhöriga och personal. Resultatet visade små förändringar - mycket på grund av att det var ett mycket begränsat antal individer som var inblandade. Dock upplevde både medarbetare, den äldre och dess anhöriga en större trygghet med arbetssättet. Andra områden som testats i Västernorrland Trygg hemgång i Timrå kommun: Ring upp inom 72 timmar efter utskrivning från de tre sjukhusen – läs mer på sidan om Webbkollen ViSam beslutstöd och säker utskrivning En modell som tagits fram i Örebro län är beslutad att testas i Västernorrland. Planering pågår kring detta när denna skrift kommer i tryck. Läs mer om modellen på: www.visamregionorebro.se. SKL har identifierat tre områden: • Säker hemgång är ett svenskt koncept för att skapa en förbättrad utskrivning med systematisk identifiering av patienter med behov, förbättrad överlämning och tidig uppföljning från primärvården efter utskrivning. Länsövergripande följsamhet säkras genom kontinuerlig uppföljning och visualisering av arbetet. Undvikbar slutenvård • • Aktiv hälsostyrning med vårdcoach tillhandahåller individanpassad koordinering för patienter med mycket omfattande vårdbehov i syfte att förbättra deras hälsa och resursanvändande. Konceptet innefattar sofistikerad identifiering av patienter genom bland annat analys av vårdkonsumtion, patientknuten vårdcoach som ger telefonstöd med koordinering och coachning samt tät uppföljning av resultat. Ingen väntan på akuten belyser hur multidisciplinära vårdteam i samverkan har startat en medicinsk äldrevårdsavdelning. Konceptet erbjuds patienter över 75 år med omfattande vårdbehov och innebär att enkla och snabba kommunikationsvägar skapas mellan vård- och omsorgsgivare. Detta möjliggör bland annat att patienterna kan läggas in direkt på avdelningen och på så vis slippa passera akuten. Definition av Återinläggningar inom 30 dagar och Undvikbar slutenvård Återinläggningar inom 30 dagar avser en inläggning i slutenvård som sker inom 1-30 dagar efter att individen i fråga har skrivits ut från ett tidigare slutenvårdstillfälle. Begreppet syftar till att fånga vårdtillfällen som sannolikt hade kunnat förebyggas. Ingen hänsyn tas till eventuella orsakssamband mellan de två slutenvårdstillfällena, vilka diagnoser som berörs eller om vården sker planerat eller oplanerat. Undvikbar slutenvård avser slutenvårdstillfällen inom ett antal specifika diagnoser vilka anses skulle kunna förebyggas om åtgärder vidtas i ett tidigt skede. Begreppet inkluderar alla slutenvårdstillfällen med någon av diagnoserna anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, KOL, kärlkramp, blödande magsår, epileptiska anfall, inflammatoriska sjukdomar i bäckenorganen, njurbäckeninflammation samt öron-näsa-halsinfektion. ”Margaretas väg” är en film om bättre liv för sjuka äldre. Margareta, 77 år, berättar om sin situation. Filmen är en del i en filmserie som heter Bättre liv för sjuka äldre. Scanna in QR-koden här ovan för att komma direkt till filmen via din smartphone eller surfplatta. 25 Kramfors - ett gott exempel Fina resultat i Kramfors kommun Vid mätning av servicenivån inom Kramfors kommuns hemtjänst får kommunen omdömet mycket väl godkänt i Socialstyrelsens mätning. Även i undersökningen Öppna jämförelser visade Kramfors fina resultat. 80 procent av brukarna tyckte att personalen alltid bemöter på ett bra sätt, det är fyra procent mer än riksgenomsnittet. Av brukare som bor på boenden är 85 procent mycket eller ganska nöjda med sitt boende, också det ett resultat över riksgenomsnittet. För att nå dessa framgångsrika resultat har de olika hemtjänstenheterna i kommunen satsat systematiskt på rutiner i verksamheten. Anna-Stina Fors Sjödin, förvaltningschef i Kramfors Kommun förklarar resultaten: – Delaktighet är en framgångsfaktor i kvalitetsarbetet inom hemtjänsten. Brukarnas synpunkter samlas alltid in inför en insats och vi gör även en riskbedömning. En fråga vi ställer oss i verksamheten är ”Hur upplever de äldre sin situation och hur mår de i den?” Vi arbetar med tidig kartläggning och blir det ett beslut omvandlas det till en genomförandeplan. Hur identifierar ni resursbegränsningar i verksamheten? – Vi försöker se bortom begränsningarna och koncentrera oss på det som verkligen går att förbättra, de möjligheter som finns. Vi satsar på att fokusera på de resurser vi har och inte förlora oss i orealistiska önskningar. Pengar är alltid en diskussion hos oss också, vi är dock många som kan göra något med de resurser vi trots allt har. Finns det utrymme för personlens idéer och egna lösningar? – Personalen är absolut viktig att lyssna på. Kvalitetsregistren är en viktig del då de jobbar med äldre. Man finns till för att hjälpa en person, man vill se att det man gör är bra för brukaren. 26 Anna-Stina Fors Sjödin. När vi jobbar med kvalitetsregistren (Senior Alert, BPSD) så är personalen i högsta grad involverad. Vi jobbar systematiskt med uppföljning och då ser personalen resultaten på ett bra sätt. Hur arbetar ni i ledningen med coachning och vidareutbildning? – Vi har till exempel chefsutvecklingsprogrammet och det har även varit viktigt för chefer inom äldreområdet att gå högskoleutbildningen ”Nationell utbildning för äldreomsorgens chefer” som erbjudits. Kramfors försöker ligga i framkant även där och har sänt nio chefer på den utbildningen. Hur ser ledningen på arbetet och resultaten? – Det är viktigt att politiker efterfrågar resultat. Hos oss efterfrågar både chefer och politiker resultat. Vi försöker synka denna efterfrågan med personalen genom att vår personal kommer och berättar för politikerna hur de arbetar. Socialnämnden har till exempel ett informationspass och då kommer ett förbättringsteam och berättar vad som görs i förbättringsarbetet. Hur har Kramfors kommun arbetat med prestationsmedlen? – Prestationsmedel är bra som stöd men räcker inte för att få en organisation att ändra arbetssätt. Man kan bli triggad när det kommer men sen finns alltid en risk att ”nyhetens behag” upphör. Därför måste förändringarna implementeras naturligt och bli en del av den kontinuerliga verksamheten, på lång sikt. Alla medarbetare har inställningen att de vill vara professionella och att det arbete man gör ska få effekt. I Kramfors har vi byggt från grunden på den inställningen, avslutar Anna-Stina. Webbkollen Webbkollen - trygghet i vardagen 2012 startade SKL upp ett webbaserat verktyg för att intervjua äldre som kommit hem efter en sjukhusvistelse eller personer som blivit återinskrivna inom slutenvården inom 30 dagar efter tidigare vårdtillfälle. Syftet med intervjuerna var att ta reda på om personen blivit hjälpt på sjukhuset för det dom sökte för, om personen fått information vid hemgång, om de erhållit läkemedelslista och det viktigaste om de vara trygga hemma. Webbkollen undersöker den kvalité på vården av den äldre på sjukhuset samt vilken livskvalité personen har då den kommer hem och svaren ger många aspekter på den vård vi ger den äldre patienten. Det som läggs in i webbkollen är helt anonymt, inget personnummer eller namn används vid intervjuerna av patienterna. Resultat i Västernorrland Webbkollen finns i tre varianter och det är: • Webbkollen sjukhus ring upp (hette i starten Webbkollen hemma): Inom tre dygn efter att en äldre patient skrivits ut från en vårdavdelning rings patienten upp och en intervju görs med patienten eller i vissa fall anhörig. Den personal som utför intervjuerna är oftast personal på sjukhuset men de behöver inte ha haft en vårdrelation med patienten. På sjukhuset i Sundsvall har de flesta intervjuerna gjorts av vårdplaneringssjuksköterskor och på Sollefteå sjukhus är det en pensionerad sjuksköterska som har anställts för dessa intervjuer. 22 888 stycken uppringningar har gjort i hela Sverige från starten fram till 2015-01-23. I Västernorrland har det under samma tid gjorts 1961 stycken intervjuer. • Webbkollen sjukhus återinskrivna används då en patient återvänt och skrivits in på sjukhuset igen inom 30 dagar. Intervjun görs direkt på vårdavdelningen och lägger stort fokus på vad som inte fungerade hemma som gjorde att patienten kom tillbaka till sjukhuset samt vad kunde man gjort annorlunda på sjukhuset vid tidigare vårdtillfällen. Det är betydligt färre intervjuer gjorda på återinskrivna än webbkollen ring upp. I hela landet från starten fram till 2015-01-23 är det 1779 stycken intervjuer gjorda. I Västernorrland har vi utfört 105 stycken under samma tid. 27 Webbkollen • Webbkollen vårdcentral/hälsocentral, kommunal vård och omsorg är den senaste delen av webbkollen och den startades upp under 2014 vilket gör att det inte är så många inlagda i denna version. I hela landet är det 2505 stycken intervjuade fram till 2015-01-23. Det är några landsting/kommuner i landet som har satsat på detta och i Västernorrland är det bara några fåtal och då från Örnsköldsviks kommun. Intervjuerna ska ske med personer som haft någon vårdkontakt med till exempel sin vårdcentral/ hälsocentral eller med den specialiserade vårdens öppna verksamhet. Det går även att intervjua patienter som legat inne på sjukhus men då riskerar man att intervjua samma patienter som på webbkollen sjukhus ring upp. Nuläget I Västernorrland startades många intervjuer under 2012 och 2013 men tyvärr har det minskat betydligt under 2014. Flest intervjuer då det gäller webbkollen sjukhus ring upp har utförts av allvården i Sollefteå och de har under hösten 2014 även önskat få resultat från webbkollen för att se vad som kan förändras och förbättras. På Örnsköldsviks sjukhus gjordes inte några intervjuer alls under senaste halvåret 2014, Sollefteå 328 stycken och Sundsvalls sjukhus 29 stycken. Då det gäller återinskrivna är det endast några få intervjuer gjorda under hela 2014. I webbkollen kan resultaten till en enskild vårdavdelning brytas ned och det är ett mycket enkelt sätt att få kunskap om patientens upplevelse av vården samt respektive avdelnings kvalité. Frågorna i webbkollen består av flervalsfrågor men patienterna kan även ge övriga kommentarer om vården och dessa är av stor betydelse. På sidan 29 kan ses svar på frågan hur det har fungerat efter hemkomst, bra respektive dåligt. Webbkollen är ett bra sätt att fånga upp patienters upplevelser av vård som ges i samband med in- och utskrivning vid sjukhusvistelse. Framtid Det är viktigt att fortsätta med alla delar av webbkollen både inom kommunerna och landstinget. Det är ett lätt sätt att ta reda på hur våra patienter/brukare upplever vården och eftersom de är våra kunder måste vi lyssna på kunden för att kunna ge den bästa vården. Minskningen av antalet uppringda vad gäller webbkollen sjukhus ring upp under 2014 är oroande. Som ett led i att minska risken för onödig återinskrivning på sjukhus borde ett arbete med att intervjua återinskrivna nog startas upp. Detta eftersom antalet som kommer tillbaka till sjukhuset inom 30 dagar är ganska högt och borde kunna minskas. Gå in på www.webbkollen.com 28 Webbkollen Citat som framkommit i samtal med patienter i Västernorrland via webbkollen efter hemgång från sjukhuset. Vad har fungerat dåliget efter hemgång? • • • • Vad har fungerat bra efter hemgång? • Hemtjänsten är här så mycket att vi • • • • • • • nu fått be dem komma lite mindre ofta ” de kan ju inte bara komma hit för att titta lite på honom ibland, det blir ju inget kvar för mig att göra” sa frun. Mår bra. Det går bra med mobiliseringen hemma. Bra personal. jag kände mig lite skraj att åka direkt hem efter ett par månader på sjukhuset. Bra att det här finns för lite mellanlandning så att jag kan känna efter lite... Det fungerar bra, men samtidigt har jag ju efter sex veckor på sjukhuset vant mig vid att ha sällskap och upppassning som på ett högklassigt hotell. Såklart jag även blivit trött och orkeslös av allt detta, men det går nog frammåt sakta men säkert. Tack vare hjälpen från hemtjänsten. Hemtjänsten mötte upp och det är redan planerat för en uppföljning. Hemtjänsten gör det dom ska. Mår bättre. • • • • • • • Trött. Sovit dåligt. Förstoppad igen. Hemtjänstens otillräcklighet beskrivs av patienten som bristande kompetens inom omsorg. Hemtjänsten har till exempel av patienten upplevts som osäker när de ska hjälpa patienten och har även uttryckt sig vara osäker på en del moment som är delegerad från distrikssköterska. Oroskänsla i magen. Det är lite upp och ner. Blivit svullen i kroppen. Legat högt i socker trots tillgång till vårdpersonal dygnet runt. Därmed upplevts som hängig. Hamnade på en demensavdelning så det har känts stökigt. Enda alternativet utifrån patientens situation är att vara på kortids. Men det är hemskt. Fram till dagen innan hon kom in på sjukhus var hon en vanligt fullt fungerande kvinna. Nu är allt upp och ner och vi får inte svar på våra frågor. om vi fick svar kanske vi kunde acceptera svaren. Känt sig övergiven. hade velat haft en vårdpersonal som kände till hela historiten för att slippa berätta samma sak flera gånger. Trött och slut. Frukosten kom inte morgonen efter utskrivning. Upplever att hon säkert är trött av alla mediciner. 29 Verktyg Tips till chefer Den absolut bästa effekten för ökad kvalitet uppnås i verksamheter som följer sina resultat regelbundet. Det finns inga genvägar. Redovisa resultat på APT (personalmöten), anhörigmöten och diskutera hur det kan bli bättre. Genom att bjuda in alla i arbetet skapas ett kollektivt medansvar för verksamhetens kvalitet. Hur ska jag som chef börja? • Skapa en mindre grupp i verksamheten • • • • som kan diskutera lokala kvalitetsmål. Identifiera vilka kvalitetsregister eller andra resultat som ska följas och analyseras. Skaffa inloggning till registren eller delegera till underställd att ta fram resultat regelbundet. Hitta en eller flera platser i verksamheten där ni kan ha era resultat uppsatta (resultattavla). Se till att ha tillgång till en färgskrivare att skriva ut resultaten på. I varje kvalitetsregister kan du som chef hämta lokala resultatdata och på kommun- och landstingsnivå finns www.kvalitetsportal.se för att följa övergripande resultat. Att använda PDSA-cirkeln i det lokala förbättringsarbetet skapar ordning och reda och ger ett strukturerat arbetsflöde. Skapa regelbundna rutiner • Ta ut resultat ur exempelvis kvalitetsregister regelbundet. • Sätt upp dem på resultattavlan. • Ha en stående punkt på alla APT och anhörigträffar kring resultaten. Exempel på en resultattavla från Furubackens äldreboende i Ånge. Som chef är det ett enkelt och funktionellt verktyg för både brukare, personal och besökare i verksamheten. 30 Ta en sak i taget - bestäm ett eller max två områden som ni kan utveckla/förbättra under en kortare tid så att de nya rutinerna sätter sig. Välj senare ett nytt område, lyssna på personalen vad de vill utveckla. Ta hjälp från MAS, kvalitetsutvecklare eller högre chef om du behöver det. Slutord Mäta för att veta - veta för att leda Satsningen ”Bättre liv för sjuka äldre” har varit en gigantisk satsning sett till antalet inblandade medarbetare i kommun och landsting. Bara i kvalitetsregistret Senior alert finns över 1700 användare i länet. Under de två sista åren i satsningen har över 3000 medarbetare per år deltagit i olika utbildningar som erbjudits. Det har varit allt från teamutbildning till större kvalitetsregisterkonferenser och coaching direkt på arbetsplatsen med utvecklingsledare. För att kunna ha lyckats med allt detta har staten skjutit till medel i form av stimulansmedel som bekostat utvecklingsledare som i sin tur kunna sätta upp utbildningar och coacha i förbättringsarbete. Utbildningarna har i stort sett varit gratis för huvudmännens medarbetare att delta på. Medlen har även använts till analysarbete och lokala delprojekt, exempelvis projektet ”Så mycket bättre” som vi kunnat läsa om på sidan 24. Prestationsmedel I satsningen har staten även använt prestationsmedel. Det har stimulerat verksamheten att komma igång med registerarbete och det har varit helt avgörande i många fall. Prestationsmedlen får dock inte vara ändamålet i sig – målet är och har alltid varit att förbättra livet för de mest sjuka äldre och genomföra en kunskapshöjning på bred front i både kommun och landsting – samt trimma ihop samverkan för att minska undvikbar slutenvård och återinskrivningar inom 30 dagar (sidan 24). Nu när prestationsersättningen försvinner är det viktigt att alla huvudmän fortsätter att använda kvalitetsregistren i sitt fortsatta Trenden är tydlig i Senior alert. Allt färre äldre får sina risker bedömda i Senior alert. I sin förlängning innebär det att fler äldre med stora risker rikserar fallskador, undernäring, trycksår och försämrad munhälsa. förbättringsarbete – så att allt arbete under Äldresatsningen inte varit förgäves. Trots detta ses en kraftig minskning i exempelvis Senior Alert i både landstinget och länets kommuner. Detta kan illustreras med att av de 1700 användarna i Senior Alert så har bara 604 varit inne i registret under januari 2015. Samma trend kan även ses i de andra kvalitetsregistren. Chefens ansvar Med anledning av denna utveckling är det på plats att lyfta fram chefens ansvar. Chefer på alla nivåer har ett stort ansvar att ta fram eller fråga efter resultat. Västernorrland har genomfört ett bra arbete med åtgärder för att minska antalet olämpliga läkemedel – vilket sannolikt är en stor orsak till att vi är det enda län i landet där antalet fall med skador minskar. Men vi kan göra mer på alla områden som omfattats under satsningen. Samverkan ger möjligheter En viktig del är att vi vet vad som behöver förbättras som Anna-Stina och Anders skriver om på sidan 3. Även dåliga resultat är viktiga att lyfta fram – för det ger en medvetenhet hos alla medarbetare och chefer samt politiker vad som behöver förbättras. Lösningarna kan se olika ut – men med samverkan mellan huvudmännens medarbetare och på ledningsnivå ökar förutsättningarna för att göra morgondagens äldrevård lite bättre än gårdagens. Om vi mäter får vi veta och när vi vet – vet vi vad som behöver göras! 31 Äldresatsningen – Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrlands län fortsätter Den 5 februari 2015 genomför Äldresatsningen i Västernorrland sin sista konferens. Det är ingen avslutningskonferens – möjligen en fortsättningskonferens. Men vad är det som hänt under de här åren? 2010 tecknades den första överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Regeringen kring de mest sjuka äldre. I den här rapporten kan du läsa om det som hänt, de resultat som verksamheten har uppnått och det som inte är riktigt klart än – för utvecklingen stannar inte av. Vården om de mest sjuka äldre fortsätter att utvecklas, det är de små stegen som räknas och varje möte mellan vårdens personal och den sjuke äldre kan alltid bli lite bättre. Anders Engelholm, utvecklingsledare och samordnare för äldresatsningen Kommunförbundet Västernorrland ”Alla ska kunna åldras med trygghet och självbestämmande, med tillgång till en god vård och omsorg”
