Anna hjälper vid motionsskador

Ett magasin från Region Östergötland
Nummer 2 2015
NY ENHET
Anna hjälper vid
motionsskador
TEMA: SENIORHÄLSA
Träning viktigt för äldre
LÄKEMEDEL
Handla säkert på internet
INNEHÅLL
HÄLSOTECKEN
Nummer 2, 2015
3
AVGIFT OM BESÖK
INTE BOKAS AV
4-5
I korthet
6
Rökfritt i vården
”Jag kallar honom värstinginstruktören”
7
Stöd till unga
med drogproblem
Han vet inte om det, men jag kallar honom värstinginstruktören.
För att han är stenhård och hela tiden utmanar oss. Tuff, men
peppande och alltid med ett skämt på lager. För mig och min träning
är han perfekt. Jag behöver någon som sparkar lite på mig för att jag
ska ge mitt bästa. Jag tror att det handlar om just det, att man måste
hitta den form av motion som passar en själv bäst. Annars är risken
stor att den inte blir av, trots att vi vet att det är viktigt att vi rör på
oss genom hela livet.
Psykologen Johan Jäder Malmlöf träffar många äldre i sitt arbete.
”Fysisk aktivitet är bra för både den fysiska och psykiska hälsan”, säger
han i det här numrets tema seniorhälsa. Där får du också möta Ulla
Larsson, snart 91 år, som promenerar och gör gymnastik varje dag.
Promenerar gör även Jennica Petré. När hon väntade sitt andra barn
fick hon veta att hennes BMI innebar fetma. Med stöd av sin barnmorska förändrade Jennica sina levnadsvanor och hon började med
vardagsmotionen.
Motion och idrott kan ibland leda till små eller stora skador. För
att personer som har skadat sig ska få rätt hjälp snabbt har Region
Östergötland startat en motions- och idrottsskadeenhet.
8
HÄLSOCOACHERNA:
REDAKTÖREN
Cecilia Ottosson
E-post: [email protected]
Telefon: 010-103 78 29
Frågor och svar
om hälsa och livsstil
9
Närtrafik på nytt sätt
10-13
TEMA:
SENIORHÄLSA
Ulla är en
aktiv 90-åring
14-15
Hjälp vid motionsoch idrottsskador
16-17
FORSKNING:
GRAVIDA
MED FETMA
Jennica har
ändrat sina
levnadsvanor
18
Bästa strategin mot hiv
19
Korsordet
20-21
RÅD FRÅN TOPP TILL TÅ:
Hosta hos barn, mjäll
och vårtor
22
HALLÅ DÄR:
Margareta Fransson
om e-hälsa
23
LÄKEMEDEL:
Handla säkert på internet
Redaktör: Cecilia Ottosson, Region Östergötland
Upplaga: 218 000 ex
Grafisk form: Markus Reklambyrå AB
Distribution: Posten
Omslagsbild: Sjukgymnast Anna Ridström, Foto: Staffan
Gustavsson
Adress: Region Östergötland, 581 91 Linköping
Foto: Staffan Gustavsson, Göran Billeson, Katja Kircher
och Shutterstock
E-post: [email protected]
Tryck: Elanders Gummessons AB
2
HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015
Telefon: 010- 103 00 00
Webbplats: www.regionostergotland.se
24
YRKESPORTRÄTTET:
Christer Andersson,
chefläkare
Glest i väntrummet. Kom ihåg att boka av din tid om du inte kan komma på ditt besök, så
någon annan kan få tiden.
– Om man inte bokar av tar man en tid
från ett annat sjukt barn som behöver
den, säger Tobias Ekenlie, verksamhetschef vid barn- och ungdomskliniken på
Vrinnevisjukhuset.
Boka av besök om du inte kan komma
– slipp avgift och ge någon annan tiden
6 400 patienter uteblev förra
året från sina bokade besök hos
mödra­hälsovården och preventivmedelsrådgivningen utan att
avboka. Sedan den 1 september
tas därför en avgift ut för besök
som inte avbokas.
BESÖK HOS MÖDRAHÄLSOVÅRDEN
och preventivmedelsrådgivningen är
avgiftsfria, men den som uteblir från
ett besök utan att avboka får betala
en avgift för det. Avgiften är 100
kronor om besöket inte är bokat hos
en specialistläkare. Då är avgiften
300 kronor.
Sms påminner
– Det här är en åtgärd för att minska
antalet uteblivna besök. Det är viktigt
att avboka sitt besök om man inte kan
komma så att tillgängliga tider kan
utnyttjas av patienter som behöver
insatser, säger Lena Lundgren, hälsooch sjukvårdsdirektör i Region Östergötland.
Sedan avgiften infördes skickas även
sms till patienter för att påminna om
bokade tider.
Han påminner om vikten av att avboka
besök i så god tid som möjligt.
Redan 2011 infördes en avgift för
uteblivna läkar- och sjuksköterske­
besök inom den barn- och ungdomsmedicinska vården vid länets sjukhus
och Allergicentrum. Själva besöket är
avgiftsfritt för barn och ungdomar upp
till 18 år, men om de uteblir är avgiften
300 kronor för ett läkarbesök och 100
kronor för sjukvårdande behandling.
– Om man inte bokar av tar man en
tid från ett annat sjukt barn som
behöver den.
Uteblivna besök har minskat
Sedan införandet har antalet uteblivna
besök minskat på barn- och ungdoms­
kliniken vid Vrinnevisjukhuset i
Norr­köping. Då uteblev fyra procent
av patienterna och nu är siffran två
procent de flesta månader, men ökar på
sommaren.
– Det beror på avgiften, men också
på att vi bokar tider via telefon så
man kan komma överens om en tid
som passar istället för att skicka ut en
tid, säger verksamhetschef
Tobias Ekenlie.
Text: Cecilia Ottosson Foto: Åsa Källstrand Thor och Christian Nordén
FAKTA
Avgifter vid uteblivna besök
Tas ut för vuxna i primärvård
och specialiserad vård.
Tas ut för barn och ungdomar
upp till 18 år i specialiserad vård
och för uteblivna besök hos
logoped, sjukgymnast och arbets­
terapeut i både specialiserad vård
och primärvård. Undantag gäller
för barn- och ungdomspsykiatrin,
barn- och ungdomshabiliteringen
och ungdomsmottagningen/
ungdomshälsan.
Avgiften är densamma som
besöket skulle ha kostat. Barn och
ungdomar betalar samma avgift
som vuxna även om själva besöket
är avgiftsfritt.
HÄLSOT EC KEN NR 2 2015
3
I KORTHET
Unik hjärtoch lungstudie
i Linköping
Ett världsunikt forsknings­projekt
inom hjärta, kärl och lunga har
inletts i Linköping. 5 000 personer
ska undersökas i projektet
Swedish CardioPulmonary bio­
Image Study (SCAPIS) som har
som mål att ta fram bättre
behandlingar
5 000 PERSONER i Linköpings kommun
Extra satsningar görs bland annat på barn och ungdomar med psykisk ohälsa.
Satsningar på cancervård,
ambulans och barns hälsa
Cancervården, vårdcentra­lerna,
ambulansverksam­heten och barns
och ungdomars hälsa är några
av de områden som hälso- och
sjukvårdsnämnden satsar extra
resurser på under 2016.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN har
beslutat om några områden där extra
satsningar på totalt 108 miljoner kronor
ska göras nästa år.
22 miljoner kronor ska användas för
att förbättra barns hälsa. Pengarna ska
bland annat gå till tidiga insatser för
barn med psykisk ohälsa och till insu-
linpumpar och sensorer inom diabetes­
vården. Cancervården får också ett
tillskott på 22 miljoner kronor, som ska
användas till cancerläkemedel, rehabilitering och utökad screening med
gynekologisk cellprovtagning.
Ambulanssjukvården förstärks med
25 miljoner kronor, för att till exempel införa lättvårdsambulanser i alla
länsdelar.
Primärvården får 16 miljoner kronor,
som ska gå till att utöka antalet STläkare på vårdcentralerna och till vårdcentraler som har en särskilt hög andel
patienter med stora behov.
Sammanhållen journalföring
FÖR ATT VÅRDEN ska kunna få en
heltäckande bild av dig som patient,
ingår Region Östergötland i sammanhållen journalföring med andra
vårdgivare. Den som vårdar dig kan
se vilken vård du har fått tidigare,
förutsatt att du ger ditt samtycke.
Du har rätt att spärra hela eller delar
av din journal. Kontakta din vården-
4
HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015
het eller Patientkontoret på telefon
010-103 22 88. Då ansvarar du för
att vården får den information de
behöver om dig. Du har också rätt att
få veta vilka som har tagit del av din
journal. Kontakta i så fall:
Region Östergötland,
Patientkontoret,
581 85 Linköping.
ska undersökas i SCAPIS som lokalt drivs
av Universitetssjukhuset i Lin­köping,
Linköpings universitet och Hjärt-lungfonden. Totalt ingår sex svenska univer­
sitetssjukhus.
– Det här är Sveriges i särklass största
studie inom hjärt-, kärl- och lung­
forskning med målet att ta fram bättre
behandlingar i vården. Vi hoppas på ett
högt deltagande, säger Carl Johan Östgren, forskningsledare i Östergötland.
Deltagarna, som har valts ut slump­
mässigt, får ett brev med en inbjudan till
studien. Det går alltså inte att anmäla
sig själv. Deltagarna erbjuds läkarundersökningar av hjärta, kärl och lungor.
Det sker med avancerad datortomografi­
teknik som gör det möjligt att upptäcka
bland annat förträng­ningar på hjärtats
kranskärl på ett tidigt stadium.
Vinsten för deltagarna blir att de får en
noggrann hälsoundersökning och om
riskfaktorer upptäcks kommer de att
erbjudas vård.
Foto: Göran Billeson och Shutterstock
Ny MR-enhet vid Lasarettet i Motala
En ny enhet för magnetkameraundersökningar har startat vid
Lasarettet i Motala. Enheten
är ett efterlängtat tillskott till
kapaciteten när det gäller
MR-undersökningar i länet.
ÄN ÄR DET INTE för sent att vaccinera
MAGNETKAMERAUNDERSÖKNING
är en metod för diagnostik som
används inom flera olika medicinska
områden och som blivit allt vanligare.
De senaste åren har efterfrågan på
MR-undersökningarna ökat med tio
procent per år och det har tidvis varit
långa väntetider för planerade undersökningar. För att öka kapaciteten har
Region Östergötland investerat cirka
25 miljoner kronor i ombyggnad och ny
utrustning för den nya MR-enheten vid
Lasarettet i Motala.
Stor investering
Enheten, som tillhör röntgenkliniken,
har två MR-kameror och startade sin
verksamhet efter sommaren.
– Det här är en stor investering vid
Lasarettet i Motala och en mycket
Ny ingång till
akuten på
Vrinnevi­sjukhuset
INGÅNGEN TILL AKUTEN och
förlossningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping har
ändrats. Patienter som ska till
akuten och förlossningen ska
i fortsättningen gå in via en
nyöppnad ingång på framsidan
av sjukhuset, ingång 5.
Förändringen är en följd av
den om- och nybyggnation som
pågår på Vrinnevisjukhuset.
Skydda dig mot
influensa
positiv nyhet för patienterna, som inte
kommer att behöva vänta lika länge på
undersökning, säger Robert Ring, chef
för Diagnostikcentrum.
sig mot influensa. Du som är gravid,
65 år eller äldre eller har vissa kroniska sjukdomar kan minska risken att
drabbas av svår influensa och följdsjukdomar genom att vaccinera dig.
Även du som vårdar eller har en person
i ditt hushåll som har kraftigt nedsatt
infektions­försvar bör vaccinera dig.
Vaccinationen är gratis för dessa grupper. Vänd dig till din vårdcentral för
vaccination.
Läs mer:
www.1177.se/ostergotland/influensa
I första hand kommer MR-enheten
att ta emot patienter från den västra
länsdelen men avsikten är att den vid
behov även ska kunna avlasta de andra
sjukhusen. Sedan enheten startade har
den tagit emot cirka 400 patienter från
de andra länsdelarna.
72
SÅ MÅNGA PROCENT av vård­
mottagningarna i Region Öster­
götland erbjuder påminnelser
via sms inför bokade besök. På
sidan 3 i tidningen kan du läsa om
varför det är viktigt att du avbokar
besök om du inte kan komma.
Välanvänd tjänst
byter namn
ÖVER 300 000 INVÅNARE i Öster­
göt­land har använt möjligheten att
sköta sina kontakter med vården via
e-tjänster. Tjänsten hette tidigare
Mina vårdkontakter, men har nu
flyttat in hos 1177 Vårdguiden och
blivit ”1177 Vårdguidens e-tjänster”.
Genom att logga in på 1177.se kan du
exempelvis kontakta mottagningar,
av- och omboka tid, förnya recept
och komma åt dina sjukintyg. Har
du barn under 13 år kan du också
göra dina barns vårdärenden.
Läs mer om hur du loggar in och
vilka e-tjänster som erbjuds på
www.1177.se/e-tjanster.
HÄLSOT EC KEN NR 2 2015
5
FAKTA
Behöver du hjälp
med att sluta röka?
Kontakta din vårdcentral för stöd
med tobaksavvänjning.
Kontakta Folktandvården, flera
mottagningar i varje länsdel
erbjuder stöd med tobaksavvänjning.
Prova 1177 Vårdguidens interaktiva tjänst Rökfri, som du når på
www.1177.se
Ring Sluta - Röka - Linjen på
telefonnummer 020-84 00 00.
När de rökfria områdena i hälso- och sjukvården införs kommer till exempel de rökkurer
som finns vid sjukhusen att tas bort, berättar hälsprocessledare Linda Karlsson.
Rökfritt i vården nästa år
Alla områden utanför sjukhus,
vårdcentraler och tandvårds­
kliniker kommer att bli rökfria från
och med nästa år. Det innebär att
Region Östergötland då blir helt
rökfritt.
– DET HÄR ÄR ETT LED i att vi arbetar
med en hälsofrämjande hälso- och
sjukvård. Vi vill inte att våra patienter,
besökare och medarbetare ska utsättas
för passiv rökning som är skadlig för
hälsan, säger Linda Karlsson, hälsoprocessledare i Region Östergötland.
Ett förhållningssätt
Från den 1 januari nästa år kommer
inte längre rökning att vara tillåten
utomhus på hälso- och sjukvårdens
områden. Det innebär att det blir
rökfritt utanför Region Östergötlands
lokaler; som sjukhus, vårdcentraler,
tandvårdskliniker och administrativa
lokaler. Inomhus är det rökfritt sedan
tidigare.
6
HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015
I samband med att de rökfria om­rådena
införs kommer de rökkurer som finns på
sjukhusområdena och de askkoppar som
finns vid till exempel entréer till vårdcentraler att tas bort. Skyltar som talar
om att områdena är rökfria
ska sättas upp. Det kommer också att
finnas askkoppar tillsammans med
uppmaningen ”fimpa här” i anslutning
till de rökfria områdena.
– Vi kommer inte att ha några rök­vakter,
att vi inför rökfria områden i hälso- och
sjukvården är mer ett förhållningssätt.
Det handlar om information, hänsyn och
hälsa, säger Linda Karlsson.
Hjälp att sluta röka
Region Östergötland erbjuder, precis
som tidigare, stöd för tobaksavvänjning. Personer som behöver hjälp med
att sluta röka ska i första hand kontakta
sin vårdcentral eller Folktandvården.
Patienter som är inlagda på sjukhus
erbjuds nikotinläkemedel mot tobaks­
beroende.
I arbetet med att införa rökfria områden har Region Östergötland tagit
del av erfarenheter från Sahlgrenska
Universitetssjukhuset i Göteborg som
redan har genomfört detta.
– Där har rökningen minskat betyd­ligt
och de har fått många positiva reak­
tioner, berättar Linda Karlsson.
KOMMENTAR
FRÅN FÖRTROENDEVALD
ANITA JERNBERGER
(FP)
- Genom att införa rökfria områden
sänder vi en tydlig
signal om att aktiv
och passiv rökning
är ohälso­sam och jag hoppas att fler
följer efter oss och gör likadant. Det
är viktigt att vi samtidigt erbjuder
stöd till personer som vill sluta röka.
Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson
Lise-Lotte Windolf (sjuksköterska i Region Östergötland) och Marie Lundh (behandlingsassistent i Mjölby kommun) välkomnar unga med
drog- och alkoholrelaterade problem till MiniMaria i Mjölby
Ger stöd till unga med
drog- och alkoholproblem
Stöd, råd och behandling för unga
med drog- eller alkoholrelaterade
problem liksom stöd till närstående och vänner. Den hjälpen ger
MiniMaria som nu finns i Mjölby.
I SAMMA lokaler som Ungdoms­hälsan
och barn- och ungdomspsykiatrin
(BUP) i centrala Mjölby finns numera
också mottagningen MiniMaria.
– Det ska vara enkelt för ung­domarna
att komma hit och då är det bra att
vi finns där de rör sig. När­heten till
Ungdomshälsan och BUP är också bra.
Det är till exempel vanligt med psykisk
ohälsa i samband med drogproblematik och då kan vi hjälpa ungdomarna
vidare till BUP, säger Lise-Lotte Windolf, en av Region Östergötlands två
sjuksköterskor som arbetar på MiniMaria.
Mottagningen är ett samarbete med
kommunerna Mjölby, Boxholm och
Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson
Ödeshög så här arbetar även kommunala behandlingsassistenter. Tillgång
till läkare finns också.
MiniMaria vänder sig till ungdomar
upp till 26 år som har ett riskbruk eller
missbruk av droger eller alkohol.
Ungdomarna kan till exempel få stöd
och råd genom samtal, göra drogtest
och få hjälp till vidare behandling om
behovet finns.
Råd och stöd
– Vi försöker att se hela personen och
gör en helhetsbedömning när de kommer hit. Vi ger också råd och stöd till
föräldrar, andra anhöriga eller vänner
som är oroliga för någon som använder
droger eller för att de tror att någon kan
ha börjat med droger, förklarar LiseLotte Windolf.
Tecken på missbruk kan till exempel
vara byte av umgängeskrets och intressen, slarv med att passa tider och att
pengar tar slut fort. Medarbetarna på
MiniMaria arbetar även förebyggande
i skolor. Då informerar de lärarna om
exempelvis tecknen ovan medan eleverna får lära sig vad det innebär att
ta droger.
– I Mjölby dricker färre unga än
tidi­gare alkohol, men de som gör det
dricker mer. Hasch är den vanligaste
drogen och vi vet också att de börjar
redan i 12- till 14-årsåldern. Det ser
likadant ut på olika orter, men
drogerna som används varierar, säger
Lise-Lotte Windolf.
FAKTA
MiniMaria
Tid kan bokas på telefonnummer
010- 104 85 59.
Drop in mellan klockan 15.00 och
17.00 på tisdagar och torsdagar.
Finns även i Linköping och Motala.
I Norrköping finns Moamottagningen, med liknande verksamhet.
Läs mer om MiniMaria och
Moamottagningen på www.1177.se.
HÄLSOT EC KEN NR 2 2015
7
HÄLSOCOACHERNA
Fråga hälsocoacherna!
HÉLÈNE OTTOSSON
MARGARETA SMEDBERG
Vill du ställa en fråga till hälsocoacherna?
Skicka ett brev till: Hälsocoacherna, Region
Östergötland, 581 91 Linköping, skicka e-post
till: [email protected]
eller ställ frågan via regionens webbplats
www.regionostergotland.se.
Hälsosamordnare på
Cityhälsan Söder. Arbetar
bland annat med frågor
som rör levnadsvanor och
rehabilitering.
Hälsosamordnare på
Cityhälsan Söder och
BVC-sjuksköterska. Jobbar
bland annat med frågor som
rör levnadsvanor och Fysisk
aktivitet på recept.
Finns det några rekommenda­
tioner för hur länge barn kan
spela datorspel innan det blir
farligt för hälsan? Är det någon
skillnad rent hälsomässigt att
spela på surfplatta eller mobil
med mindre skärm än en dator?
FORSKARNA ÄR ömsom skeptiska,
ömsom entusiastiska över hur appar
och dataspel kan tänkas påverka
barns växande hjärnor. Klart är dock
att riktigt små barn verkar må bäst
av en begränsad mängd intryck för
att deras hjärnor ska kunna utvecklas och orga­nisera sig på bästa sätt.
Med smarta telefoner och surfplattor kan barn spela enklare spel var
de vill, men de blir sällan sittande
så länge. Äldre barn som spelar mer
avancerade spel över nätet, oftast vid
en datorskärm, blir automatiskt mer
stillasittande. Att som förälder begränsa tiden är bra. Ett tips kan vara
att tänka att en timme vid datorn ska
växlas med en timmes lek utomhus.
Kroppen är gjord för att röra på sig.
Jag har nyligen börjat jobba natt.
Jag har gjort det tidigare och då
gick jag upp flera kilo i vikt. Jag
tycker att det är svårt att fördela
mattiderna och veta vad jag ska
äta. Har ni några tips?
Jag får ofta höra att jag äter för
mycket salt. Hur vet man hur
mycket salt man får i sig och varför
är det inte bra att äta för mycket?
SALT FÅR VI FRÄMST i oss från mat vi
köper; som bröd, ost, kött- och charkprodukter, färdigmat och restaurangmat. Läs på förpackningen för att se
hur mycket salt varan innehåller eller
titta efter nyckelhålsmärkt mat. I salt
finns natrium som är viktigt för olika
funktioner i kroppen, men mycket
natrium kan höja blodtrycket. Det ökar
i sin tur risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador.
Om du äter för mycket salt kan du trappa ner successivt. På bara några veckor
hinner smaklökarna vänja sig. Det ger
också de andra smakämnena mer plats.
Använd gärna färska kryddor.
VISSTE DU ATT...
… nästan åtta av tio användare tycker
att de har nytta av 1177 Vårdguidens
e-tjänster och lika många rekommenderar
andra att använda dem? Det visar en
Nöjd-Kund-Indexmätning (NKI) som
baseras på cirka 2 200 svar från en enkät
på webbplatsen i somras.
8
HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015
KROPPEN
VILL ÄTA och
agera när
det är ljust
ute och sova
och fasta när
solen gått ner.
Under vilan
hämtas bränslet från kroppens organ
och vävnader och matsmältningssystemet är inställt på vila. All forskning
tyder på att ju mindre man äter under
nattens timmar desto bättre.
Så här kan du äta när du jobbar natt:
• Efter jobbet: Ät en lätt frukost innan du lägger dig.
• När du vaknar: Ät en vällagad lunch, inte en frukost till.
• Ät middag så sent som möjligt innan du går till jobbet.
• Ät huvudmålet på dagen och var så regelbunden som möjligt.
Tänk på att undvika att småäta under
natten. Drick inte läsk och undvik stora
mängder kolhydrater i form av bröd,
pasta, ris och potatis. Ät helst inte mellan klockan två och fyra på natten då
matsmältningen fungerar som sämst.
Foto: Shutterstock och Göran Billeson
Vårdcentralen
Boxholm i nationellt
utvecklingsprojekt
VÅRDCENTRALEN BOXHOLM har
valts ut att som en av sex vård­
centraler i landet delta i ett
nationellt innovationsprojekt som
Sveriges kommuner och landsting
(SKL) står bakom. Syftet är att
utveckla primärvården genom
att hitta nya arbetssätt som har
patienten i fokus.
– Vi kommer att involvera
Boxholms­borna i arbetet för att
få veta vad de tycker, det här är
för patienternas skull, säger Lars
Karlsson, verksamhetschef vid
Vårdcentralen Boxholm.
Avtal med
Aleris förlängs
Barntraumateam
i västra länsdelen
ALERIS SPECIALISTVÅRD bedriver sedan 2009 verksamhet inom
ortopedi och kirurgi vid Lasarettet i Motala. Nu har hälso- och
sjukvårds­nämnden beslutat att
förlänga avtalet till september 2018.
NU FINNS DET ett barntraumateam även i den västra länsdelen.
Sedan den 1 september arbetar
två legitimerade psykologer i
teamet, vars främsta uppgift är att
ge omedelbart stöd till barn och
ungdomar upp till 18 år när en förälder eller ett syskon plötsligt dör
vid sjuk­domar, olyckor, självmord
eller mord. Teamet ger också stöd
vid andra trauman än dödsfall, till
exempel om barnen blir vittnen till
allvarligt våld eller mord.
Sedan tidigare finns det också
barntraumateam på Vrinnevisjukhuset i Norrköping och på Universitetssjukhuset i Linköping.
– Aleris bedriver en väl fungerande
verksamhet och vi har valt att
förlänga avtalet samtidigt som vi
arbetar med framtida inriktning
och långsiktiga utvecklingsmöjligheter för Lasarettet i Motala, säger
hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Christoffer Bernsköld (S).
VISSTE DU ATT...
Tanken är att vårdcentralernas
erfarenheter ska spridas till hela
landet och användas i den fortsatta
nationella utvecklingen av primärvården.
…de första permanenta tänderna
som barn får oftast är framtänderna?
Tandväxlingen brukar vara klar när barnet
är mellan nio och 13 år. Läs mer om
tändernas utveckling på www.1177.se.
Närtrafik på nytt sätt i Östergötland
Vid halvårsskiftet nästa år
lanserar Region Östergötland
ett nytt närtrafikkoncept som
ska förbättra servicen för den
som bor långt ifrån hållplatsen.
DET NYA NÄRTRAFIKKONCEPTET
innebär att den som har mer än två
kilometer till närmaste busshållplats
ska kunna beställa en resa till närmaste serviceort eller omstigningspunkt. Servicen kommer att vara
tillgänglig på förmiddagarna och
kvällarna, även om de exakta tiderna
ännu inte är spikade.
– Konceptet används med framgång
i delar av Småland och vi vill införa
Foto: Katja Kircher
det successivt och i försiktig skala
till att börja med. Det bygger på att
vi utnyttjar de fordon som används
för särskild kollektivtrafik, det vill
säga färdtjänst och sjukresor, på tider
när de inte är så hårt belastade, säger
Göran Gunnarsson (C), ordförande
i trafik- och samhällsplanerings­
nämnden.
– Det här blir ett mer ekonomiskt och
miljövänligt alternativ än att köra med
stora och nästan tomma bussar. Vi tror
också att flera olika grupper kan ha
nytta av servicen. Inte bara äldre som
behöver resa till serviceorter, utan
även exempelvis familjer med barn
som behöver skjutsas till fritids­­-
akti­v iteter. En annan fördel är att
man blir hämtad i hemmet.
Resorna kommer att beställas genom
Östgötatrafikens beställningscentral
och taxan för en resa med när­
trafiken ska följa Östgötatrafikens
ordinarie prissättning för enkelbiljetter i den vanliga linjetrafiken.
Närtrafik­konceptet ersätter den del
av kollektivtrafiken som i dag kallas
kompletterings­trafik och erbjuds i
områden som saknar allmän kollek­
tivtrafik. Planen är att närtrafik­
konceptet ska börja gälla i juni 2016.
Text: Bodil Knuthammar
HÄLSOT EC KEN NR 2 2015
9
TEMA: SENIORHÄLSA
Det går att leva ett gott liv när man blir äldre, trots att sjukdomarna blir fler
och livet förändras. De som mår bäst är de som motionerar och träffar vänner.
Ulla går för hälsan
10
HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015
Text: Anchi Alm Foto: Staffan Gustavsson
Se till att komma ut och träffa folk. Det
är Ulla Larssons bästa råd till den som vill
hålla sig frisk långt upp i åren.
Ulla Larsson tar gärna bilen för att åka och handla eller träffa vännerna i syföreningen.
Äldre är friskare och klarar vardagen
bättre än vi tror, visar forskningen.
Ett lysande exempel är Ulla Larsson
på Vikbolandet, som fyller 91 år i
december. Hon bakar, gympar och
tar bilen till affären när hon behöver
handla.
– Mitt bästa råd är att hålla igång
och träffa folk, säger hon.
hade Ulla bakat. Själv äter hon dock
inte så mycket sött. Hon har fått diabetes och får tänka lite extra på kosten.
I 68 ÅR har Ulla Larsson bott på gården
Rullator är toppen
Ulla Larsson är inte unik i att vara äldre och klara sig så bra. En doktorsavhandling från 2009 visar att 85-åringar
är betydligt friskare än vi tror (se sidan
13). Själv tror Ulla att socialt umgänge
och motion är viktigast för att hålla
sig frisk. För egen del har hon pensionärsföreningen, syföreningen och en
hobbyförening som träffas en gång i
månaden. Och så promenerar hon och
gör gymnastik varje dag.
Häggebo utanför Arkösund. När maken
dog flyttade Ulla ut ur det stora huset,
till ett mindre. Där bor hon ensam och
sköter det mesta själv – hon syr, städar,
bakar och tvättar.
– Sedan i somras har jag en timmas
hjälp varannan vecka med att torka
golven, säger hon. Men allt annat gör jag.
Behöver jag handla tar jag bilen till Östra
Husby. Det är så skönt att bestämma
själv när man vill åka.
Bakade kalastårtor själv
När Ulla fyllde 90 förra julen kom 92
personer hem till henne för att gratulera.
Barnen skötte kalaset, men tårtorna
– Men jag har bra matlust. Och en
karamell då och då måste man unna
sig. I lördags var jag på middag hos min
dotter, då tog jag ett glas vin också. Det
piggar upp, tycker jag.
– Jag fick en rullator när jag var inne på
sjukhuset för ett tag sedan. Åh, så bra
den är! Det är ju en del som skäms för
sin rullator, men det är väl bättre än att
man snubblar eller inte kommer ut alls.
– Att jag har hållit mig så frisk tror jag
beror på att jag försöker komma ut och
träffa folk hela tiden. När min man dog
var det en läkare på vårdcentralen som
berättade att det arrangerades dans i
samhället och tyckte att jag skulle gå
dit. Det dröjde inte länge förrän jag var
med.
Men visst blir det ensamt ibland när
man blir äldre. Ullas man finns inte
längre och många vänner är också
borta.
Mycket att leva för
– I min ålder blir det så. Efter att
Manne dog träffade jag en god vän som
jag umgicks mycket med. Men han gick
bort för ett år sedan så nu är det lite
tomt. Och då är det extra viktigt att få
komma ut och prata av sig lite.
– Och jag har ju fortfarande så mycket
att leva för. Tänk bara vilken glädje det
då är när mitt äldsta barnbarnsbarn
tittar in i köket och vill ha en kaka.
HÄLSOT EC KEN NR 2 2015
11
TEMA: SENIORHÄLSA
Motion gör gott fö
Bra mat, motion och socialt umgänge. Det är enkla men viktiga
pusselbitar för den som vill må
bra länge i livet.
– Fysisk aktivitet är bra för både
den fysiska och psykiska hälsan, säger Johan Jäder Malmlöf,
psykolog vid Cityhälsan Centrum i
Norrköping.
BRA BALANSÖVNINGAR
Gå på en rak linje med myrsteg och studsa eller kasta
en boll, ...
… res dig sakta upp från en stabil stol
utan stöd av armarna ...
DE FLESTA SAKER som gör att vi mår
bättre på äldre dar hänger ihop. Mat,
motion och trevligt sällskap går att
kombinera och gör gott för både kropp
och själ. Framför allt är träning och
motion viktigt när du blir äldre. Det
minskar risken för exempelvis benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar. Men
den största anledningen att träna är
balansen.
– Om man tränar balans regelbundet
minskar risken att falla med cirka 30
procent, berättar Ann-Charlotte Grahn
Kronhed, sjukgymnast på Rehab Väst
vid Vårdcentralen Vadstena. En bra övning är att gå myrsteg fram och tillbaka
på en linje och gärna studsa en boll
samtidigt.
– Jag tycker att man ska träna varierat.
Varva promenader, styrketräning och
balansträning, lite varje dag.
Omkring 150 minuters träning per vecka är bra.
Motion bra för sömnen
Att hålla igång fysiskt gör också gott för
det psykiska välbefinnandet. Psykologen Johan Jäder Malmlöf möter många
äldre som är nedstämda och han
förordar fysisk aktivitet.
– Det kan vara tungt att bli
gammal, säger han. Den
man älskar kanske
… och stå på fyra ben och höj motsatt arm och ben samtidigt.
12
HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015
Text: Anchi Alm Foto: Staffan Gustavsson, Staffan Gustafson och Mikael Sönner
ör kropp och själ
inte finns kvar, vännerna blir färre
och man kan inte göra alla fritidsaktiviteter man är van vid. Många sover
sämre och morgonångest är vanligt
bland äldre.
Men det finns saker att tänka på även
med ett socialt umgänge och då ur ett
kostperspektiv. Det är lätt att låta trevliga kaffestunder med vännerna ersätta
riktiga måltider.
– Vad man kan göra åt det är väldigt
individuellt. En del är att försöka acceptera att livet förändras och hitta
det som är betydelsefullt i den nya
livssituationen. Men även fysisk aktivitet är jättebra. Det gör exempelvis
att sömnen förbättras. Sedan är det
bra att veta att sömnen förändras när
man blir äldre.
– Mycket fikande kan leda till att man
skjuter på andra måltider, säger Elin
Glad, dietist vid Vårdcentralen Vikbolandet. Man behöver äta frukost, lunch
och middag varje dag även om det inte
behöver vara lagad mat två gånger om
dagen.
”85-åringar friskare
än jag hade trott”
Många äter lite mindre när de blir äldre.
Då blir det extra viktigt att tänka på vad
man äter. Framför allt behöver äldre få
i sig mer D-vitamin och protein.
Huan-Ji Dongs studie vid Linköpings universitet visar att
85-åringar är relativt friska.
– De flesta klarar sig bra och
bor kvar hemma, säger hon.
Träffa vänner
Ett socialt liv är en annan viktig
aspekt. Om man blir lite ensam tycker
Johan att man ska engagera sig i
föreningar och gå till träffpunkter,
seniorträningar eller på kurser.
– Många träffar en ny partner efter
att deras fru eller make har dött, säger
Johan Jäder Malmlöf. Det kan betyda
mycket för välbefinnandet.
– Många kanske inte lagar mat på
kvällen utan tar en smörgås, men då
kan man lägga fisk, kött eller ägg på
smörgåsen. Och känner man att aptiten
blir mindre ska man försöka äta ofta
och lite. Efterrätter är absolut inte fel,
tvärtom, säger Elin Glad.
Långa läkemedelslistor och flera
diagnoser betyder inte automatiskt
att en äldre person är skröplig, menar
forskaren Huan-Ji Dong.
INNAN HUAN-JI DONG skrev sin
avhandling om äldres hälsa 2009,
hade hon en bild av att 85-åringar
var rätt skröpliga och sjuka.
– De har ju ofta flera kroniska sjukdomar och är mångbesökare i sjukvården, säger hon. Men det visade
sig att 85-åringarna var mycket
friskare än jag hade trott.
Bra livskvalitet
I studien ingick alla som fyllde 85 år
i Linköping under året. Bland annat
studerades deras förmåga att klara
sig själva, antal besök i sjukvården
och hur de skattade sin egen hälsa.
Det visade sig att tre fjärdedelar
klarade sig självständigt och tyckte
att de hade bra livskvalitet, trots att
de hade flera kroniska sjukdomar.
- Gemensamma matlag kan vara ett bra
sätt att träffa vänner och samtidigt äta
gott, tipsar dietisten Elin Glad.
- Livet förändras när man blir äldre och
det är viktigt att försöka acceptera det,
säger psykologen Johan Jäder Malmlöf.
– Många har långvariga sjukdomar,
men det påverkar inte hur de fungerar i vardagen. Det som avgjorde
hur de mådde var deras aktiva
förmåga, inte antal diagnoser eller
läkemedel.
HÄLSOT EC KEN NR 2 2015
13
Snabb hjälp vid
motions- och
idrottsskador
Sjukgymnasten Anna Ridström konstaterar att Lukas Åhs rörlighetsmönster har förbättrats av de gummibandsövningar som han dagligen
repeterar hemma.
När Lukas Åhs ramlade i vintras skadade han axeln. Sedan dess har
han inte kunnat spela med bandylaget Borgia eller styrketräna som
han brukar. För att ändra på det har han sökt hjälp hos motions- och
idrottsskadeenhetens mottagning på Nya Parken i Norrköping.
– ÄNTLIGEN är det något som funkar,
jag har blivit bättre, säger Lukas Åhs.
Han spelar bandy i Borgia och styrke­
tränar mycket. Man behöver dock
inte vara en lika aktiv idrottare som
honom för att söka hjälp hos motionsoch idrottsskadeenheten, som startades i Region Östergötland i våras.
Enheten vänder sig till alla som söker
vård för motions- eller idrottsskador,
14
HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015
oavsett ålder och motionsnivå.
– Det kan vara både enklare och
svårare skador som man har fått
i samband med motion och idrott eller
som begränsar utövandet av en idrott.
Det kan till exempel vara en löpare som
har stukat foten, en fotbollsspelare som
har skadat sitt knä eller någon som har
smärtproblematik för att hon eller han
har fortsatt att idrotta med en skada,
förklarar sjukgymnasten Anna
Ridström, som arbetar på enhetens
mottagning i Norrköping.
Lukas Åhs halkade och när han ramlade hamnade han på axeln. Han fick
ont och svårt att röra axeln. Han sökte
vård, men blev inte bättre. Lukas har
fått ta paus från bandyn och har inte
kunnat styrketräna.
Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson
– Äntligen är det något som funkar, säger
Lukas Åhs om den rehabilitering han har
fått hjälp med på motions- och idrottsskadeenheten.
– Vi som jobbar här har stor erfarenhet
av den här typen av skador, säger sjukgymnasten Ted Hagberg.
– Sedan upptäckte pappa den här en­
heten och jag fick komma hit. Jag har
fått rehabilitering och gör övningar med
ett gummiband, berättar Lukas Åhs.
Det är sjukgymnasterna som patien­t­
erna i första hand har kontakt med och
som inledningsvis gör en bedömning
via telefon.
Patienterna kan söka direkt till
motions- och idrottsskadeenheten
för rådgivning och bedömning, ingen
remiss krävs.
– Ibland behövs det rådgivning och
i andra fall får patienterna komma hit
för en bedömning och då ser vi också
om de behöver fortsatt hjälp av en
sjukgymnast eller av en ortoped, säger
Anna Ridström.
– Syftet med enheten är att patienterna
ska få en snabb bedömning och vi som
jobbar här har stor erfarenhet av den
här typen av skador, säger sjukgym­
nasten Ted Hagberg som också arbetar
på mottagningen i Norrköping.
Olika kompetenser
Både sjukgymnaster från primärvården
och privata sjukgymnaster som har
avtal med Region Östergötland, liksom
ortopeder, arbetar på enheten. Flera
av medarbetarna har erfarenhet av att
arbeta med elitidrottslag.
– Det är bra för både patienterna och
för oss att vi har olika kompetenser.
Vi kan rådgöra med varandra om
vilken insats som passar bäst, säger
Ted Hagberg.
KOMMENTAR
FRÅN FÖRTROENDEVALD
CHRISTOFFER
BERNSKÖLD (S)
– Motions- och
idrottsskade­
enheten är en
viktig satsning
ur folkhälso­
perspektiv. Att
motionera och
idrotta är bra för hälsan. Genom
den nya enheten som vi öppnade i
våras kommer personer som skadat
sig att få hjälp att fortare komma
tillbaka till sin aktivitet igen.
– Ibland behövs det rådgivning och
i andra fall får patienterna komma hit
för en bedömning, säger sjukgymnasten
Anna Ridström.
I ett av undersökningsrummen tittar
och känner hon på Lukas Åhs axel och
konstaterar att rörlighetsmönstret har
förbättrats och den motoriska kontrollen har ökat av de gummibandsövningar som han dagligen repeterar hemma.
Den rehabilitering som passade just
hans skada bäst.
FAKTA
Mer om enheten
Har två mottagningar, en i Rörelse
och hälsas lokaler på Brigadgatan
i Linköping och en på Nya Parken
i Norrköping.
Du når båda mottagningarna på
telefonnummer 010-105 94 00
mellan klockan 7.30 och 11.45 på
vardagar.
Drivs som ett pilotprojekt fram
till och med 2016 och utvärderas
under hösten 2016 i samverkan
med Medicinska fakulteten vid
Linköpings universitet.
HÄLSOT EC KEN NR 2 2015
15
FORSKNING: GRAVIDA MED FETMA
– Jag tänkte på det barn jag redan hade, att det är viktigt att jag har sunda vanor som jag
kan föra vidare till henne, säger Jennica Petré.
Att börja promenera var den första förändringen Jennica Petré gjorde.
”Jag blev chockad”
– Jag blev chockad och hade
svårt att tackla det, säger
Jennica Petré.
När hon väntade sitt andra barn
och fick veta att hennes BMI
innebar fetma blev reaktionen
stark. Nu är sonen ett år och
Jennica har förändrat sina
levnadsvanor.
på det barn jag redan hade, att det är
viktigt att jag har sunda vanor som jag
kan föra vidare till henne, säger hon.
DET VAR UNDER det första besöket hos
Kvinnohälsan i Linköping som Jennica
Petré fick veta att hennes BMI var 31,6.
När gravida kvinnor har BMI 30 eller
mer arbetar Kvinnohälsan med delar av
den metod som visat sig effektiv i studien (se sidan 17). Kvinnorna och deras
partner erbjuds ett extra samtal om
levnadsvanor där vikt, kost och fysisk
aktivitet tas upp. De får fundera på om
vanor och beteenden behöver ändras
och hur det i så fall ska göras.
– Jag hade inte förstått att jag hade lagt
på mig så mycket och reagerade först
med ett flyktbeteende. Sedan förstod
jag att det bara var att ta tjuren vid hornen och göra en förändring. Jag tänkte
Ärliga och tydliga
– Vi är ärliga och tydliga, men vi är inte
ute efter att ge någon dåligt samvete
eller komma med pekpinnar. Det är ett
motiverande samtal och vi kan hjäl-
16
HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015
pas åt med en förändring, säger barn­
morskan Anna Eklund Bona.
– Anna var ett stöd för mig under hela
min graviditet. Jag kunde fråga om hur
det jag åt och hur jag rörde mig påverkade barnet, berättar Jennica Petré.
Små förändringar
Hur vanor och beteenden bäst ska
ändras är individuellt. På Kvinno­hälsan
kan de som vill få börja med att skriva
mat- och aktivitetsdagbok som sedan
följs upp för att se vilka förändringar
som kan passa.
– Även små förändringar är betydelse­
fulla, säger barnmorskan Ing-Marie
Claesson.
Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson
Stöd till feta gravida
minskar viktuppgång
Feta gravida kvinnor som får stöd att ändra
sina levnadsvanor går inte upp så mycket
i vikt under graviditeten, visar en forskningsstudie vid Kvinnohälsan i Linköping. Ingen
eller en låg viktuppgång minskar risken
för komplikationer under graviditeten och
förlossningen.
Ing-Marie Claesson och Anna Eklund Bona är barnmorskor på
Kvinnohälsan i Linköping och arbetar bland annat med att stödja och
motivera feta gravida kvinnor att ändra levnadsvanor.
Att vara restriktiv med fett och socker,
äta mycket grönsaker och att ägna sig åt
vardagsmotion är några generella tips på
sunda vanor.
– Fysisk aktivitet betyder inte att man
måste gå på gym. Korta promenader,
gå i trappor istället för att åka hiss eller
stiga av bussen en hållplats tidigare gör
mycket, säger Anna Eklund Bona.
Att börja promenera och att sluta äta
sötsaker blev Jennica Petrés första förändringar. Efterhand har även nyttiga
mellanmål och löpning blivit en del av
hennes nya levnadsvanor.
Ändra sätt att tänka
– Det är tufft att ändra vanor och jag vet
inte om jag är helt framme än. Jag har
gått ner i vikt, men det får inte bli någon
vikthets. Det handlar mer om att ändra
sitt sätt att tänka och nu kan jag se att
mina förändringar har varit av godo,
säger hon.
CIRKA 13 PROCENT av
gravida kvinnor i Sverige
har Body Mass Index (BMI)
30 eller mer, det vill säga
fetma. Risken för komplikationer under graviditeten
och förlossningen – som
exempelvis graviditetsdiabetes, högt blodtryck,
havandeskapsförgiftning,
hög födelse­v ikt hos barnet
och kejsarsnitt – ökar vid
stigande vikt.
Ing-Marie Claesson,
barnmorska på Kvinnohälsan i Linköping och
medicine doktor.
– Flera forskningsstudier
visar att risken för komplikationer minskar om de
här kvinnorna har en liten eller ingen viktuppgång
alls under graviditeten, säger Ing-Marie Claesson,
barnmorska på Kvinno­hälsan i Linköping och
medicine doktor.
Lägre viktuppgång
Hon forskar också om graviditet och fetma och
inledde 2003 en studie för att ta reda på om mödrahälsovården kan stödja dessa kvinnor att förändra
vanor och beteende så att viktuppgången begränsas.
I studien jämfördes en grupp med 155 blivande
mammor som fick extra stöd i form av motiverande
samtal och vattengymnastik med en kontrollgrupp
med 193 blivande mammor som bara fick vanlig
graviditetsvård.
De kvinnor som fick stöd hade en lägre viktuppgång
under graviditeten och en lägre vikt vid en efter­
kontroll än de i kontrollgruppen.
– En uppföljning efter sex år visade att skillnaderna
mellan grupperna kvarstod. Vi tror därför att det
kan ha betydelse att stödja och motivera kvinnan,
säger Ing-Marie Claesson.
HÄLSOT EC KEN NR 2 2015
17
Kondom och test - bra recept mot hiv
Har man haft oskyddat sex med en tillfällig kontakt är det bra att göra ett hivtest, men allra bäst är det att skydda sig med kondom från början.
Det går att leva ett bra liv med
hiv i dag men sjukdomen är fort­
farande både allvarlig och kronisk
och kräver livslång medicinering.
Att skydda sig med kondom och
testa sig om man har tagit risken
att smittas, är den bästa strategin
mot hiv.
som inte testar sig. Då finns det en risk
för att smitta andra om inte kondom
används, säger Britt Åkerlind.
MÅNGA SOM LEVER MED HIV i dag,
har ett bra liv men vågar inte berätta
om sin hivinfektion eftersom de är
rädda för hur omgivningen ska reagera.
Okunskap om vad det innebär att ha
hiv leder till fördomar och diskriminering av hivpositiva.
Det går att testa sig på vårdcentraler,
STD-mottagningar, ungdomsmot­
tagningar eller infektionsmottagningar.
Den som testar sig får vara anonym
men skulle testet vara positivt och
man har hiv, måste vården få reda på
ens identitet.
Risk att smitta andra
– Människor som vet om att de är
hivpositiva smittar sällan någon. De får
effektiv behandling och smittsamheten
blir då låg, säger Britt Åkerlind, smittskyddsläkare i Region Östergötland.
Skydda sig
Fast bäst är det att skydda sig från
början, med kondom.
Men alla som är hivpositiva vet inte om
det. Hiv smittar framför allt vid sexuella kontakter.
– Det största problemet i dag är de
som inte vet om att de bär på smittan,
18
HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015
Har man haft oskyddat sex med en tillfällig kontakt, är det en bra idé att testa
sig. Varje ny oskyddad kontakt innebär
en risk för smitta.
– Att kondom skyddar mot både hiv
och andra sexuellt överförbara sjukdomar vet säkert de flesta men det är
lätt gjort att hitta ”ursäkter” för att
inte använda kondom. Man tycker att
man känner varandra efter ett tag, den
andre är en ”pålitlig” person eller så vill
man helt enkelt inte använda skydd,
säger Britt Åkerlind.
Det går att leva ett bra liv med hiv idag
men hiv är fortfarande en allvarlig,
kronisk sjukdom som kräver livslång
medicinering.
– Det är jätteviktigt att skydda sig mot
hiv och att faktiskt gå och testa sig om
det behövs, säger Britt Åkerlind.
Britt Åkerlind,
smittskyddsläkare
i Region
Östergötland.
FAKTA
Hiv
Hiv är ett virus som oftast över­förs vid oskyddat samlag. Det går
inte att bota hiv men det finns
mediciner som bromsar upp sjuk­
domen. Utan mediciner leder hiv till
andra sjuk­domar. Det tillståndet
brukar kallas för aids. Läs mer på
www.1177.se.
Text: Susanne Fridberg Foto: Shutterstock och arkiv
Korsordet #2 2015
ARTIKELN
KÄFT
SOM
SKRIK
SJÖRÖVARE
SÅDANA
SA
JAGAS I NICKE
SKOGEN
GER
ARENA NOBBEN
ÄTS PÅ
DAGTID
ÄR
KÄNSLIG I
KROPP
BRADBURY
SÅDANA
ROAR I
CIRKLAR
EPOK
YTVIDD
KAN
SÖVA
KAN
JUNTA
FILMISK
GIBSON
HAN
ROADE
KUNG
FÖRR
SÅDAN
FÖRFÖR
TITTAS
PÅ
PAKETLAPP
NEON
FÖRA
ÖVER
PENGAR
KRÖN
SKÅDA
STEG
VÄRDSHUSET
VITA HÄSTEN
FINT
BOR
NORRMÄN I
REST
TRIST
ATT
KOMMA
TILL
21:00
SUNDHAGE
BLIR
DOM
BITANDE
FÖRVARAS
DET I
FRUSEN
DRYCK?
FÅR
VARMA
PLATTOR
PLUGG
SÄLG
NATRIUM
SOLNALAG
SKÖVLAT
REPAT
KRONDELEN
KOLASORT
DANSFEST
DANSKT
Ä
Korsord: Bulls Press
AVDRAGSDAM
ÄR
GALNA
VÅNDA
TILLTAL
TILL VARDAGS
LÄNGTA
EFTER
Skicka din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast den
8 januari 2016 till: Hälsotecken, Region Östergötland, 581 91 Linköping.
Postadress:
KÅRE
SÅDANA
BILDAR
MENING
UNGA
KOSSOR
VÄJA
Adress:
NÄRA
IRAN
SOM
DET HÄR
MÄRKTE
SÅDANA
DRICKS
SILADE
SAMLA
UPPSÄTTNING
SYNAR
SYNEN
HELIGT
LÖFTE
Namn:
FISKADE
MED
VISS
KROK
SMILA
TRÄD I
KALMAR
VALSAT
DAYLEWIS
JULITJEJ
LUKTAR
ILLA
FLÄCKFRITT
GÖRA
KOPIA
SETT
ÖVER
BRA
GJORT!
DEN
LÄSES
HAR
SKIDBACKAR
TORRA
UNDERSKRIFT
SNABELA
FÖRDRÖJDA
SYFTAR
PÅ
SNUSA
KAN
SPINNA
NÖJT
TORDMULE
HAR
BARN
JÄMTE
HEIDI
INTE
VÄNTADE
HJÄRTLÖST
GÖR
KARRIÄR
PEDALEN
LINA
SOM
STEN
DEN ÄR
LITEN
ATT BO I
GLÖD
BYTE
AXEL
MATKUR
© Bulls
ÅKERDJUR
GRATTIS VINNARNA I KORSORDET #1 2015
1:A PRIS: RYGGSÄCK Lars Karlsson, Norrköping.
2:A PRIS: BADLAKAN
Göran Josefsson, Tjällmo.
3–4:E PRIS: TERMOSMUGG
Stina Kling, Vikbolandet.
Astrid Holmgren, Linköping.
5–8:E PRIS: PARAPLY
Kinna Åkesson, Linköping.
Mary Bjuhr, Linköping.
Karin Runyeon, Linköping.
Ewa Målhammar, Ljungsbro.
HÄLSOT EC KEN NR 2 2015
19
RÅD från TOPP till TÅ ...
Hosta vanligt hos barn
Svårt att få bort mjäll
Den vanligaste orsaken till att barn hostar är förkylning
och eftersom barn ofta är förkylda under sina första år är
det också vanligt med hosta.
När huden i hårbotten förnyas lossnar de gamla yttersta
hudcellerna. De ser ut som små torra vita fjäll. När
mängden hudflagor ökar och blir synliga kallas de för
mjäll. Om du har den torra typen av mjäll kan besvären
öka på vintern, då luften är torrare.
Vad kan jag göra själv?
Hosta är en skyddsreflex som hjälper till att rensa luft­
vägarna från slem och damm eller annat som irriterar.
Hosta ska därför inte dämpas i onödan. Den går oftast över
av sig själv, men det kan dröja några veckor. För att lindra
ditt barns hosta kan du se till att hen dricker ordentligt.
Dryck gör slemmet mindre segt och lättare att hosta upp.
Rethosta på natten lindras ofta av vatten. Näsdroppar och
att höja huvudändan på sängen minskar svullnaden
i luftvägarna. Undvik också rökiga miljöer, eftersom rök
är retande.
När ska jag söka vård?
Du ska ringa 112 om barnet har svårt att andas eller har
feber och svårt att svälja sin saliv. Du ska även ringa 112 om
barnet har satt något i halsen och plötsligt får svår hosta.
Om barnet är under ett år och har hosta med kikningar ska
du söka vård direkt på en akutmottagning. Det ska du också
göra om barnet verkar mycket trött och hängigt, inte är lika
kontaktbart som vanligt, är ointresserat av omgivningen
eller inte orkar äta.
Kontakta vårdcentralen om ditt barn har hosta och feber
i mer än fyra dygn och verkar trött och hängigt. Om barnet
andas ovanligt snabbt, har hosta och hög feber eller har
ont på sidorna nedanför revbenen ska du också kontakta
vårdcentralen.
Källa: 1177 Vårdguiden
Vad beror det på?
Orsaken till mjäll är oklar. Det kan
bero på att kroppen reagerar på en
sorts jästsvamp som finns överallt
på huden. Om du har svampen i
stora mängder eller är extra känslig
mot den, kan huden reagera med att
producera fler hudflagor än normalt.
Du kan få mjäll både om du har torr eller fet hårbotten,
men det är den torra typen som lätt lossnar och faller ner
på axlarna.
Vad kan jag göra själv?
Mjäll kan vara svåra att få bort, men genom behandling
brukar besvären kunna minska. Mjäll smittar inte.
Om hudflagorna knappt är synliga, har du troligen bara
torr hårbotten. Då kan du prova ett milt schampo för torr
och känslig hårbotten. Om flagorna är större och du anar
att det är mjäll, kan du under en period tvätta hår och hårbotten med ett milt mjällschampo. Om besvären blir värre
kan du använda specialschampo som innehåller selen.
Olika slags mjällschampo finns både på apotek och i livsmedelsaffärer. För att också undvika att irritera hårbotten
i onödan kan du löddra schampot i handflatan före tvätt
och skölja håret extra länge.
Om du har mycket mjäll och kanske beläggningar i hårbotten, kan du prova schampo som innehåller ketokonazol
och som tar bort den hudsvamp som kan ha orsakat
mjällen. Du bör behandla hår och hårbotten två gånger
i veckan under två till fyra veckor, och därefter en gång
i veckan eller vid behov.
När ska jag söka vård?
Om du inte blivit hjälpt av att regelbundet ha använt
schampo med ketokonazol bör du kontakta vårdcentralen.
Du kan ha fått mjälleksem eller någon annan hudsjukdom
som kräver annan behandling.
Källa: 1177 Vårdguiden
20
HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015
Här får du råd om vad du själv kan göra för att
­förebygga, lindra och bota lättare besvär.
Kontakta oss gärna om du vill föreslå någon
enklare åkomma som du vill veta mer om.
Vårtor behöver inte behandlas
Alla människor kan få vårtor, men de är vanligast hos
barn. Den mest förekommande typen av vårtor får du
på händer eller fötter. Fotvårtor är något upphöjda, har
en hård kant och är lite mjukare i mitten. Ibland syns
små svarta prickar i vårtan. Handvårtor är något mer ut­
stående än fotvårtor och kan se ut som pyttesmå
blomkålshuvuden.
FRISKT FRÅGAT!
VAD TYCKER DU OM ATT OMRÅDEN
VID SJUKHUS OCH VÅRDCENTRALER
I ÖSTERGÖTLAND BLIR RÖKFRIA 2016?
GUNNAR SÖDERMARK:
– Jag är själv astmatiker så jag
tycker att det är väldigt bra.
MAJ-BRITT NORR:
– Det tycker jag naturligtvis är
bra. Jag är 91 år och har aldrig
rökt själv.
Vad kan jag göra själv?
Det är svårt att undvika vårtor om du är känslig, men du
bör inte låna andras handdukar och skor eller gå barfota
i badhus.
Om du ändå får vårtor kan det vara bra att veta att de är
ofarliga och inte behöver behandlas. De försvinner själva,
men ibland kan det ta så lång tid som flera år.
Om du har ömma fotvårtor kan du använda särskilda
plåster som avlastar trycket på vårtan, och som finns att
köpa på apotek.
Du kan försöka skynda på läkningen av vårtor med hjälp
av vårtmedel. Då ska du först mjuka upp vårtan i vatten.
Fila ned den så mycket det går innan du har på medlet.
Det är viktigt att du behandlar vårtan varje dag, även om
det inte verkar bli bättre.
En annan behandlingsmetod innebär att du penslar
vårtan en gång i veckan och det brukar då ta mellan fem
och tio veckor tills vårtan försvinner.
Ett snabbare sätt att behandla hand- och fotvårtor, är
att frysa bort vårtorna med en sprej som finnas att köpa
på apoteket. Oftast försvinner då vårtan efter ungefär
två veckor.
PABLO VON ECKARDSTEIN:
– Jag tycker att det är bra. Jag
tycker att rökning är en onödig
företeelse, det kan man hålla för
sig själv.
THERESE ROSÉN:
– Jag har inte tänkt på att det
har varit något problem, men jag
tycker nog att det är bra.
När ska jag söka vård?
Om vårtan är besvärande, till exempel sitter på ett
olämpligt ställe, kan du kontakta vårdcentralen. Om vårtan är sårig, blöder eller sitter på annat ställe än
händer och fötter bör du få vårtan undersökt.
Fotnot: Läs om rökfria områden
på sidan 6.
Källa: 1177 Vårdguiden
HÄLSOT EC KEN NR 2 2015
21
HALLÅ DÄR...
MARGARETA FRANSSON (MP)
Namn: Margareta Fransson.
Ålder: 44.
Uppdrag: Regionråd, 1:e vice ord­
förande i regionstyrelsen, ledamot
i regionfullmäktige och ordförande
i regionstyrelsens beredning för
strategiska ägarfrågor.
Antal år i politiken: Sex år. Det
första uppdraget var som ledamot
i landstingsstyrelsen (nuvarande
regionstyrelsen).
och ro och sköta sina vårdärenden när
det passar. Personer med kroniska
sjukdomar kan istället för att komma
på bokade besök, sköta kontakterna
via webben om de vill och när behovet
finns. När inte alla behöver åka till
vården sparas även tid och klimat.
HUR SKA DE SOM INTE VILL
ELLER KAN ANVÄNDA WEBBEN GÖRA?
– De som vill och behöver komma till
vården eller sköta kontakterna via
telefon ska naturligtvis göra det. När
fler sköter vårdärenden på webben
frigörs tid i vården så att det blir lättare
att få tider och komma fram på telefon.
Det ökar patienternas del­
aktighet, sparar tid och skonar
klimatet. Därför tycker region­
rådet Margareta Fransson (MP)
att det är viktigt att Region
Östergötland utvecklar fler och
bättre tjänster inom e-hälsa.
VAD ÄR E-HÄLSA?
– Att ge vård via webben och att
pati­enten och vården kommunicerar
via dator, surfplatta eller mobil­
telefon.
VILKA TJÄNSTER INOM E-HÄLSA
ERBJUDER REGIONEN?
– 1177 Vårdguidens e-tjänster där invånarna kan utföra vårdärenden som
22
HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015
att förnya recept, av- och omboka tider
och välja vårdcentral via webben. Vi
har också tjänster som ännu bara finns
på vissa vårdinrättningar, som tidbokning via webben och vårdplanering där
patienten deltar via videolänk. Från
den 1 december kommer patienter och
invånare i Östergötland att kunna läsa
delar av sin journal med säker inloggning via webben och från årsskiftet
börjar vi med kognitiv beteendeterapi
på internet.
”E-hälsa är framtiden”
HUR KOMMER E-HÄLSA ATT
UTVECKLAS I FRAMTIDEN?
– E-hälsa är framtiden. Det här är bara
början, det finns inget stopp för att utveckla och öka e-tjänster. Jag tror bland
annat att fler diagnoser kommer att
ställas via nätet och fler patienter kan
ta prover hemma och få svar på dem via
webben.
VARFÖR ÄR E-HÄLSA VIKTIGT?
ANVÄNDER DU SJÄLV E-TJÄNSTER?
– Patienternas delaktighet och säkerhet
i vården ökar när de själva medverkar.
Det sparar tid och ökar valmöjligheten
för dem. De kan sitta hemma i lugn
– Ja, jag har loggat in på 1177
Vård­guidens e-tjänster, men har
inte varit sjuk så jag har inte behövt
använda dem.
Text: Cecilia Ottosson Foto: Arkiv
LÄKEMEDEL
– Det är viktigt att du tänker till innan du handlar läkemedel på internet, säger David Grönte, ordförande i Läkemedelskommittén
i Region Östergötland.
”Kontrollera att webbplatsen
tillhör ett godkänt apotek”
Fler och fler människor köper
läkemedel via internet. För att
du ska vara säker på att du får
rätt medicin och rätt dos är det
viktigt att du kontrollerar att
webbplatsen tillhör ett godkänt
apotek som har tillstånd att sälja
läkemedel.
Det som är viktigast när du ska köpa
läke­medel via internet är att du kon­
trol­lerar att webbplatsen tillhör ett godkänt apotek som har tillstånd att sälja
läkemedel. Det finns dels en nationell
apotekssymbol, dels en EU-gemensam
symbol som visas på webbplatser som
har tillstånd (se bilder).
ATT KÖPA VAROR PÅ INTERNET har
blivit allt vanligare och läkemedel är
inget undantag. De svenska apoteken
erbjuder numera även försäljning
via nätet.
Stora risker
– Genom symbolerna vet du att du
köper läkemedel från ett apotek som
är kontrollerat av en myndighet. Du
kan vara säker på att läkemedlet har
hög kvalitet och att du får det du har
beställt, säger David Grönte.
– Det är framtidens sätt att handla,
men just när det gäller läkemedel är
det viktigt att tänka till innan. Du
har ingen möjlighet att ställa frågor
om läkemedlet eller hur det fungerar
ihop med andra mediciner som du
eventuellt äter, som du kan göra på ett
apotek, säger David Grönte, ordförande i Läkemedelskommittén i Region
Östergötland.
Han förklarar att det finns många
oseri­ösa företag som utan tillstånd
säljer läkemedel på internet. Det är
vanligt att webbplatserna ser professionella ut, ofta med bilder på personer
klädda som läkare och sjuksköterskor.
– Det finns stora risker med att handla
Text: Cecilia Ottosson Foto: Shutterstock, Läkemedelsverket och privat
på de här webbplatserna. Läkemedlen
är ofta förfalskade och kan innehålla
substanser som är hälsofarliga. Läkemedlet kanske inte innehåller något
verksamt ämne alls eller så kan det vara
rätt verksamt ämne, men i en för liten
eller för stor mängd. Det kan också vara
tillverkat utan hygienisk kontroll, säger
David Grönte.
Fotnot: Läs mer om att köpa läkemedel via internet
på www.lakemedelsverket.se och på www.1177.se
Den nationella apotekssymbolen visar att du
handlar från ett godkänt
apotek.
Den EU-gemensamma
symbolen visar att
webbplatsen har tillstånd
att sälja läkemedel på
internet.
HÄLSOT ECKEN NR 2 2015
23
GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL
YRKESPORTRÄTTET
Christer Andersson
Arbetar som: Chefläkare i centrala
länsdelen.
I Region Östergötland sedan:
1985. Är ortoped i grunden, chef­
läkare sedan 2005.
Bästa med jobbet: Att det är varierande, meningsfullt och ansvarsfullt.
Känner tacksamhet över att patienter,
närstående och medarbetare tar
kontakt i förtroende.
På fritiden: Har ett stort idrotts-
intresse och tittar på mycket sport.
Lagläkare åt Linköping Hockey
Club (LHC). Umgås med barn och
barnbarn.
Om Christers arbetsplats:
Säkrar för patienter
Han arbetar för att du ska känna dig säker och inte skadas när
du får vård. Om det ändå händer jobbar han för att det inte ska
ske igen. Christer Andersson är chefläkare.
någon ska skadas. Tyvärr görs det ändå
miss­tag ibland, då lär vi oss av dem och
gör allt för att förebygga att de händer
igen, säger Christer Andersson.
– Det kan handla om en felaktig dos
läkemedel eller att symptom inte
utretts tillräckligt och sjukdomen upptäckts långt senare, förklarar Christer
Andersson.
Därför är en av chefläkarens huvuduppgifter att anmäla händelser, då en
patient har drabbats av eller riskerar
att drabbas av en allvarlig vårdskada,
till Inspektionen för vård och omsorg
(IVO) enligt Lex Maria. Händelsen
analyseras tillsammans med den
avdelning eller klinik där den skett
och sedan beskriver chefläkaren den
och de åtgärder som gjorts för att
förhindra en upprepning. Varje år görs
cirka 100 Lex Maria-anmälningar
i Region Östergötland.
Arbetar förebyggande
För att miminera risken för fel rör
många av hans uppgifter förebyggande
patientsäkerhetsarbete. Dit hör att utbilda medarbetare och att regelbundet
besöka avdelningar, kliniker och vårdcentraler. Då diskuteras deras arbete
med avvikelser (händelser som kan
innebära risk eller skada ska rappor­
teras i ett särskilt system), hygienregler
och vårdrelaterade infektioner.
Chefläkaren finns även med vid olika
förändringar, som när antalet vård­
– VI MÅSTE GÖRA ALLT för att inte
24
HÄ L SOT EC K EN NR 2 2015
Chefläkarenheten är en gemensam
enhet inom Region Östergötland som
arbetar fristående från vårdverk­
samheterna. Här jobbar fem chef­
läkare och fyra chefsjuksköterskor.
De är placerade på Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjukhuset
i Norrköping och Lasarettet i Motala
och arbetar med patientsäkerhet på
sjukhusen och i primärvården.
platser ändras, ny teknik installeras
eller sjukhus byggs om.
Samtal står i centrum under Christer
Anderssons arbetsdagar och han ser
tålamod och ödmjukhet som viktiga
egenskaper i yrket.
Återfår förtroendet
– Tålamod för att förändringar tar tid
och ödmjukhet för att få bra kontakt
med patienter eller närstående som har
drabbats av något mycket allvarligt och
tappat förtroendet för vården. Ibland
går det att vända det så att de återfår
förtroendet, ibland går det inte och det
måste vi ha respekt för.
Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson