Framtidsutsikter

Transcription

Framtidsutsikter

www.saco.se/studieval
www.saco.se/studieval
F
id
t
m
a
r
m
ets
b
r
A
s
t
su
20
20
r år
ke
i
dem
a
k
ör a
f
n
ade
n
ark
r
e
t
ik
2015 | Redaktör Pär Karlsson
Hallå där: Frida Sivervall
Ta reda på så mycket som möjligt inför studievalet
Frida pluggar åttonde terminen på Juristprogrammet vid Stockholms Universitet, och har
precis läst den första av två specialkurser Medierätt. I november gör hon praktik på en PR-byrå.
Målet är att arbeta med kvalificerade frågor
och känna att hon gör skillnad.
– Jag vill se om det är något för mig. Utöver
juridiken är jag väldigt intresserad av kommunikation och marknadsföring. Praktik
ingår inte i utbildningen, men jag saknade
ett praktiskt moment så jag tog ett eget initiativ. Till våren planerar jag att skriva mitt
examensarbete.
Egentligen ville Frida bli psykolog, men
fick ”kalla fötter” och valde ett ”säkert” kort
som juridik istället.
– Det efter viss påverkan från mina föräldrar som sa vilken bra och bred utbildning
det är. De hade ju såklart rätt visade det sig.
Efter snart fyra års studier har jag insett att
det finns en oerhört bred arbetsmarknad för
jurister, och att var man än vänder sig behövs
alltid jurister på ett eller annat sätt, vilket
känns både spännande och tryggt.
Utbildningsvalet
Det är bra att ta reda på så mycket som möjligt när du ska göra ett av ditt livs viktigaste
val.
– Jag gjorde ganska mycket research inför
mitt studieval utifrån vad jag var intresserad
av. Främst kollade jag på psykologiutbildningar i Stockholm, och juristprogrammet,
men även på Kulturvetarprogrammet på SU.
Konst- och kultur har alltid intresserat mig.
Det var min backup. Jag besökte också Sacomässan under hösten sista året på gymnasiet
för att skapa mig en bild av de olika högsko-
2
lorna och universiteten runt om i landet. Jag
ville kunna fråga insatta personer på plats,
viket var väldigt givande.
Drivkrafter och karriärmål
Frida hoppas på att få ett jobb som är
högkvalificerat där hon kan utnyttja sin
kompetens.
– Jag vill göra skillnad. Det jag gör ska
kännas meningsfullt och det måste finnas
bra utvecklingsmöjligheter. Jag tror att jag
har valt en utbildning med förutsättningar
för det - en bra plattform att starta från
helt enkelt. Jag hade bara ett hum om att
juristyrket generellt sätt är välbetalt och att
det finns bra arbetsmöjligheter. Det är vad
folk i min omgivning har pratat om. Andra
har kanske inte alltid samma positiva bild av
den yrkeskåren.
Frida tipsar…
– Jag skulle rekommendera alla som vill
plugga vidare att läsa på om olika utbildningar/kurser, och lärosäten. Då kan du skapa dig
en så bred bild som möjligt inför ditt val och
det är också lättare att komma fram till vad
du faktiskt vill läsa. Ett tips är också att inte
låsa sig vid att man måste hitta rätt vid första
försöket, att veta vad man vill ”bli” direkt
efter gymnasiet skulle jag säga är ganska
ovanligt. Det bästa är egentligen att söka
nånting som känns hyfsat lockande, bara för
att få en känsla över hur det är att plugga på
universitet eller högskola; känna in miljön,
människorna, studietakt- och nivån.
Omslag: Frida Sivervall
Foto: Kalle Assbring
Text: Pär Karlsson
www.saco.se/framtid
förord
Valet av utbildning är ett av de mest betydelsefulla vägval vi gör i
livet. Det är viktigt att låta det egna intresset styra och låta hjärtat vara
med i valet. Samtidigt är det lika viktigt att ta reda på så mycket det går om
arbetsvillkor, karriärmöjligheter och framtidsutsikter. Saco vill inspirera
till högskolestudier. Vi vill att så många som möjligt ska kunna hitta en väg
fram till sitt drömyrke. Svårigheter att finna information får inte vara ett
hinder. Ibland finns fler vägar än man först trodde och ibland krävs
uppoffringar i form av tillfälliga anställningar, flytt eller lägre lön. Det
viktigaste är att utbildningsvalet görs medvetet, med öppna ögon och fakta
på hand.
En akademisk utbildning är en investering för hela livet. Den ökar
chanserna på arbetsmarknaden och ger personlig utveckling. Den ökar
också möjligheterna att få ett spännande och utvecklande yrke. Jag vet av
egen erfarenhet att det utbildnings- och yrkesval som görs i unga år inte
säkert gäller under hela yrkeslivet. Hur man trivs och lyckas i arbetslivet
beror också på andra egenskaper. Men en akademisk utbildning är en
mycket bra grund att stå på, och att vidareutvecklas ifrån.
Som alla vet händer det att också akademiker drabbas av arbetslöshet.
Speciellt tufft kan det vara när man ska ta det första steget ut på arbetsmarknaden. Ju mer man vet om ett yrkes arbetsmarknad och konjunkturkänslighet, desto bättre kan man också vidta åtgärder för att hantera detta.
I Framtidsutsikter har vi valt att koncentrera oss på arbetsmarknaden om
fem år. Det är viktigt att se framåt redan när man väljer yrkesbana. Vi
hoppas att prognoserna i den här rapporten ska vara ett stöd för den som
väljer, men också att de ska inspirera till att ta reda på mer.
Göran Arrius
Sacos ordförande
Framtidsutsikter
Arbetsmarknaden för akademiker år 2020
Redaktör Pär Karlsson
Tryckeri: Strålfors, 2015
Upplaga: 20 000 ex
ISBN: 978-91-88019- 11 -0
© Redaktör Pär Karlsson och Saco 2015
www.saco.se
www.saco.se/framtid
3
innehåll
Förord3
Inledning6
Sammanfattande tabell nyexaminerades arbetsmarknad
16
Yrkesområden från A till Ö
• Agronom, se Naturvetare inom lantbruk
• Apotekare
• Arbetsförmedlare
• Arbetsterapeut
• Arkitekt
• Audionom
• Beteendevetare
• Bibliotekarie
• Biolog
• Biomedicinsk analytiker
• Brandingenjör
• Civilekonom och ekonom
• Civilingenjör
• Datavetare
• Dietist
• Djursjukskötare
• Fysiker
• Fysioterapeut
• Geovetare
• Hälsovetare
• Högskoleingenjör
• Inredningsarkitekt
• Jurist
• Jägmästare, se Naturvetare inom skog
• Kemist
• Kiropraktor
• Kommunikationsyrken
• Landskapsarkitekt
• Lantmästare, se Naturvetare inom lantbruk
• Logoped
• Läkare
• Lärare i årskurs F–3 och årskurs 4–6
4
18
18
18
20
21
22
24
25
26
27
28
29
31
33
35
36
37
39
40
41
42
44
46
47
49
49
50
52
53
54
55
56
57
www.saco.se/framtid
För den som funderar över
sitt utbildningsval är god
kunskap om arbetsmarknaden
viktigt. Det handlar om dina
framtida möjligheter att få
utöva ditt yrke.
• Lärare och forskare vid universitet och högskolor
• Matematiker och statistiker
• Musei- och kulturmiljöyrken
• Naturvetare inom lantbruk
• Naturvetare inom life science
• Naturvetare inom miljö
• Naturvetare inom skog
• Naturvetare inom trädgård och landskap
• Officer
• Optiker
• Personalvetare
• Planeringsarkitekt
• Psykolog
• Receptarie
• Samhällsvetare
• Sjukhusfysiker
• Skogsmästare, se Naturvetare inom skog
• Skolledare
• Socionom
• Speciallärare och specialpedagog
• Studie- och yrkesvägledare
• Systemvetare
• Tandhygienist
• Tandläkare
• Veterinär
• Yrkeslärare i gymnasieskolan
• Ämneslärare årskurs 7-9 och i gymnasieskolan
Sacos förbund
www.saco.se/framtid
59
60
61
62
63
65
66
67
68
70
70
72
74
76
77
78
79
79
80
82
83
84
85
86
87
90
91
94
5
inledning
För den som vill läsa vidare efter gymnasieskolan finns en mängd olika utbildningar
och inriktningar att välja mellan. Hur arbetsmarknaden kommer att se ut när man är
klar med sin utbildning är osäkert. I den här skriften ger Sacos olika förbund sin syn
på vad de tror om utsikterna på arbetsmarknaden för ett stort antal akademikeryrken. Prognoserna handlar om arbetsmarknaden på fem års sikt.
Ett unikt material
Arbetsmarknadsbedömningarna i denna
rapport är en bearbetad sammanställning
av ett stort antal arbetsmarknadsprognoser från Sacos förbund. Prognoserna
är en viktig del i Sacos studievalspaket.
Framtidsutsikter är ett komplement till
den yrkes- och utbildningsinformation
som finns i boken Välja yrke. Välja yrke
publiceras varje år i samband med Saco
Studentmässor och delas bland annat ut
till avgångsklasserna i gymnasiet.
Materialet i denna rapport är unikt
i sitt slag. Saco – Sveriges akademikers
centralorganisation – är den samlande
organisationen för fackligt organiserade
akademiker. Varje Sacoförbund har unika
kunskaper om arbetsmarknaden inom
sina yrkes- och utbildningsområden. Saco
består av 22 självständiga fackförbund
med den gemensamma nämnaren att
de organiserar akademiker, till exempel
ekonomer, jurister, arkitekter, läkare,
lärare, naturvetare och bibliotekarier.
Tillsammans har förbunden 650 000
medlemmar.
Genom att på olika sätt stödja sina
medlemmar i viktiga arbetslivsfrågor,
företräda dem i förhandlingar med arbetsgivare och arbeta med professions- och
utbildningsfrågor har förbunden goda
6
kunskaper om hur utbud och efterfrågan
utvecklas på arbetsmarknaden. I denna
sammanställning kan du enkelt ta del av
Sacoförbundens kunskaper om arbetsmarknaden för ett brett urval av akademikeryrken.
Akademiker på den
svenska arbetsmarknaden
I Sverige var år 2013 omkring 4,6 miljoner
personer i åldersgruppen 16–74 år sysselsatta, varav cirka 1,2 miljoner hade minst
en treårig högskoleutbildning. (Enligt
Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB). I den här rapporten
kallas den gruppen för akademiker. I
gruppen ingår inte personer med kortare
eftergymnasial utbildning, till exempel
tvåårig högskoleexamen eller personer
med examen från Yrkeshögskolan eller en
kvalificerad yrkesutbildning.
Antalet akademiker har ökat kraftigt
under de senaste två decennierna. Figur 1
visar antalet sysselsatta akademiker under
perioden 1993–2013. Ökningen tog fart i
slutet av 1990-talet då högskolan började
expandera kraftigt. Andelen akademiker bland de sysselsatta har ökat under
samma period. År 2013 hade omkring en
av fyra sysselsatta en akademisk utbildning.
www.saco.se/framtid
Figur 1 Antal sysselsatta akedamiker i Sverige 16–74 år, 1993–2013
Antal
Sysselsatta akedemiker
År
Källa RAMS, SCB
Figur 2 Sysselsättningsgrad Utbildningsgrupper, 15–74 år, 2006–2013
Akademiker (minst 3 års eftergymnasial utbildning)
Sysselsättningsgrad, procent av befolkningen
Kort eftergymnasial utbildning
Källa AKU, SCB
Akademikerna arbetar i samtliga sektorer.
År 2012 arbetade 54 procent av akademikerna i privat sektor, 11 procent i statlig
sektor, 23 procent i kommunal sektor och
www.saco.se/framtid
Gymnasial utbildning
Förgymnasial utbildning
År
Anm: Sysselsättningsgraden visar andelen sysselsatta bland
samtliga personer med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen.
12 procent inom landstingen.
Akademiker har generellt sett lättare att få jobb än personer med kortare
utbildning, även om chanserna till jobb
7
inledning
också påverkas av många andra faktorer
inklusive personliga egenskaper. Figur
2 visar sysselsättningsgradens utveckling sedan 2006. Sysselsättningsgraden
varierar med konjunkturläget. Över 80
procent av akademikerna är sysselsatta,
vilket är betydligt högre än bland övriga
utbildningsgrupper.
Akademikernas relativt goda arbetsmarknadssituation framgår också av figur 3 som visar arbetslösheten för de fyra
utbildningsgrupperna. Bland akademikerna var 3,8 procent av arbetskraften utan
arbete år 2013 jämfört med 8,0 procent
för hela arbetsmarknaden i genomsnitt.
Arbetslösheten är lägre ju längre utbildning arbetskraften har.
Det finns relativt stora skillnader i
arbetslöshet mellan personer med olika
inriktningar på utbildningen. Arbetslösheten för utbildade inom hälso- och
sjukvård var ca 2 procent år 2013 medan
den för utbildade inom konst och media
var omkring 12 procent. (Siffrorna
baseras på statistik från Arbetsförmedlingen som omfattar personer inskrivna
på Arbetsförmedlingen med minst två års
eftergymnasial utbildning, det vill säga en
bredare grupp.)
Man ska dock hålla i minnet att arbetsmarknadssituationen även varierar inom
respektive inriktning beroende på bland
annat specialisering och vilken regional
arbetsmarknad personen vill arbeta på.
Utbildningar och yrken
Inom högskolan skiljer man på yrkesexamina, generella examina och konstnärliga
examina. (Nationell referensram för examina, reg nr 12-5202-10, Högskoleverket.)
Examina kan vara på olika nivåer beroende på hur mycket man har specialiserat
Figur 3 Arbetslöshet Utbildningsgrupper, 15–74 år, 2006–2013
Arbetslöshet, procent av arbetskraften
Förgymnasial utbildning
Gymnasial utbildning
Kort eftergymnasial utbildning
Akademiker (minst 3 års eftergymnasial utbildning)
År
Källa AKU, SCB
8
Anm: Arbetslösheten visar andelen arbetslösa av arbetskraften med en viss utbildningsnivå i åldersgruppen. Arbetskraften består av sysselsatta och arbetslösa.
www.saco.se/framtid
var banktjänsteman och kreditrådgivare
(15 procent), revisor med flera (13 procent), bokförings- och redovisningsassistent (9 procent) samt övriga företagsekonomer (9 procent). (Etableringen på
arbetsmarknaden 2009 – examinerade
läsåret 2007/08, Rapport 2011:16 R.)
yrKeSSPridning
Att man med en utbildning kan jobba
Vissa yrkesexamina leder tydligt fram till
inom många yrken kallas yrkesett specifikt yrke. Det gäller särskilt
yrken som är reglerade, så
spridning. Yrkesspridningkallade legitimationsen är relativt stor för
Ta reda så mycket som möjligt
yrken. Ett exempel
många akademiska
om arbetsmarknaden för ditt
utbildningar. Det gör
är läkarutbildningen
yrke. Då slipper du obehagliga
det på ett sätt lättare
som efter fullgjord
överraskningar.
att välja utbildning
AT-tjänstgöring leder till
eftersom man inte behöver
legitimation för läkaryrket.
låsa upp sig för ett särskilt yrke om man
Andra legitimationsyrken är psykolog,
inte är säker på exakt vad man vill jobba
dietist och tandläkare. För dessa yrken
med i framtiden. Yrkesvalet kan man göra
måste man ha gått en viss utbildning.
senare, när man genom utbildningen vet
Andra yrkesexamina är inte lika tydligt
lite mer om vilka alternativ som finns.
kopplade till ett yrke. Bland de personer
En akademisk utbildning ger också en
som till exempel tog en socionomexamen
bra grund att utvecklas vidare ifrån under
år 2007/2008 jobbade 62 procent som sohela det framtida yrkeslivet.
cialsekreterare och kuratorer, 16 procent
som behandlingsassistenter, 6 procent
UTbildningSSPridning
som vård- och omsorgspersonal samt
Genom att vända på perspektivet kan
5 procent som drift- och verksamhetsman istället studera utbildningsspridchefer år 2009. (Etableringen på arbetsningen, det vill säga vilka olika utbildmarknaden 2009 – examinerade läsåret
ningar personer som är verksamma
2007/08, Rapport 2011:16 R.) Detsamma
inom ett yrke har. Ett bra exempel på
gäller för generella examina, från till
en yrkesgrupp med stor utbildningsexempel samhälls- och beteendevetenspridning är systemerare och programskapliga utbildningar och utbildningar
merare. Cirka 12 procent av dem hade
inom ekonomi.
2008 en civilingenjörsutbildning med
Högskoleutbildade med en examen
inriktning mot elektroteknik, teknisk
inom det ekonomiska ämnesområdet
fysik eller data. 12 procent hade motsvafinns inom alla näringsgrenar och sekrande men kortare ingenjörsutbildning
torer på arbetsmarknaden. De vanlimedan 13 procent hade kortare eller
gaste yrkena 2009 bland de som tog en
längre eftergymnasial programmerar- och
kandidatexamen i ekonomi 2007/2008
sig inom sitt område. En högskoleexamen
omfattar två års studier, en kandidatexamen tre års studier, en magisterexamen
fyra års studier och en masterexamen fem
års studier.
www.saco.se/framtid
9
inledning
pedagogisk skicklighet minst doktorsexasystemvetarutbildning. (Yrkesspridning
men. Studenter som är registrerade på
och utbytbarhet på arbetsmarknaden,
grundnivå eller avancerad nivå kan medTemarapport 2010:4, SCB. Avser anställda
verka i undervisningen som amanuenser
i åldern 25–45 år.) Det kan alltså finnas
liksom doktorander med
flera utbildningsvägar till det
yrke man är intresserad
anställning eller med
Prognoser är kvalificerade
utbildningsbidrag, de
av.
gissningar. Bättre än så blir
Det finns 642 yrken
senare som assistenter.
det inte ens när prognoser är
Fortsatt forsksom kräver längre
universitets- eller högning efter tiden som
som allra bäst.
skoleutbildning (3–4 år
doktorand kan dels ske
eller mer) enligt SCB:s yrkesförsom postdoktor eller inom ramen
för lektorat och professurer, dels genom
teckning. På grund av yrkesspridningen
andra anställningar som forskare. En stor
och utbildningsspridningen är det svårt
del av forskningen finansieras genom
att göra prognoser för alla yrken. Ibland
externa forskningsanslag som söks i hård
måste vi istället arbeta med yrkesgrupper,
konkurrens.
som musei- och kulturmiljöyrken, eller
med utbildningsgrupper, som beteendeoch samhällsvetare. I den här rapporten
kallar vi dock alla lite slarvigt för yrken.
FOrSKarUTbildning OCH arbeTe
SOm lärare eller FOrSKare vid
UniverSiTeT OCH HögSKOlOr
När universitetsstudierna på grundnivå
och minst ett års studier på avancerad
nivå är avslutade är man behörig till forskarutbildning. Utbildningen
på forskarnivå är två
Liten konkurrens om jobben
eller fyra år och leder
är inte alltid bra. Det kan
till licentiat- respekbero
på en sämre arbetsmiljö
tive doktorsexamen.
och lägre löner.
Doktorsexamen är den
högsta akademiska examen
i Sverige. Idag har ca 1 procent av
befolkningen en forskarutbildning.
Normalt sett krävs en doktorsexamen
för att ansvara för undervisningen på universitet och högskolor. Lärarbefattningar
som lektor och professor kräver utöver
10
www.saco.se/framtid
Om prognoserna
För den som ska välja en utbildning inför sitt framtida yrkesliv är det bra att ha en uppfattning om framtidsutsikterna inom de yrken som verkar intressanta. Då kan prognoser vara ett bra stöd.
Prognoserna i denna sammanställning gäller arbetsmarknaden om fem år, år 2020. En
viktig anledning till att vi valt att bedöma utvecklingen på fem års sikt är att bedömningarna ska vara till så stor nytta som möjligt för dem som ganska snart tänker påbörja
en akademisk utbildning. De flesta som påbörjar en utbildning det närmaste året kommer att vara klara om ungefär fem år. Prognoserna är uppdelade så att det för varje yrke
ges en separat bedömning för nyexaminerade och en för erfarna.
Den fråga som uppgiftslämnarna till den här skriften har tagit ställning till är om
det om fem år kommer att vara liten konkurrens om jobben, balans mellan utbud och
efterfrågan eller om det kommer att vara stor konkurrens om jobben.
• Med liten konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen finns
fler jobb än utbildade. Ett arbetsmarknadsläge med liten konkurrens om jobben
innebär att arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är
därmed mycket goda.
• Med balans menas att det om fem år antagligen kommer att råda balans mellan
utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär att det kommer att finns
ungefär lika många utbildade som det finns arbeten. Möjligheterna att få jobb
kommer därmed att vara goda.
• Med stor konkurrens om jobben menas att det om fem år antagligen kommer att finnas fler utbildade än det kommer att finnas jobb. Det kan därmed vara
svårt att få jobb och ännu svårare att få en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen risk för arbetslöshet.
Balansen mellan
utbud och efterfrågan
En prognos för arbetsmarknadsläget, det
vill säga balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, för ett visst yrke är
summan av en lång rad antaganden och
bedömningar.
För det första handlar det om antaganden om utbudet av arbetskraft inom
yrket, antalet som vill och kan arbeta
www.saco.se/framtid
inom ett yrke vid ett givet tillfälle. För
det andra handlar det om antaganden om
tillgången på arbete för ett visst yrke –
det vi kallar efterfrågan på arbetskraft.
Utbudet av arbetskraft inom ett visst
yrke påverkas bland annat av:
• Hur många som examineras. Antalet
examinerade beror på både antalet
personer i en viss generation, stu-
11
inledning
denternas utbildningsval och utbildningssystemets dimensionering.
• Hur många som går i pension.
• Vad de som redan har utbildat sig
väljer att arbeta med. Det beror till
stor del på arbetsmarknadens villkor
(lön, arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter med mera).
• Migration, både in- och utvandring.
• Regler om vilka kompetenser som
krävs för att få utöva ett yrke.
Allra tydligast är detta för yrken
med legitimationskrav, exempelvis
läkaryrket.
Efterfrågan på arbetskraft inom ett visst
yrke påverkas bland annat av:
• Befolkningens åldersmässiga sammansättning. Fler födda kan på sikt
innebära ökat behov av exempelvis
lärare. Fler äldre kan enligt samma
logik betyda ett ökat behov av vård
och omsorg.
• Ändrade konsumtionsmönster och
trender, till exempel om det plötsligt blir stor efterfrågan på en viss
typ av varor eller tjänster.
• Konjunkturens utveckling, både
nationellt och globalt.
• Politiska prioriteringar och beslut.
• Tekniska innovationer.
• Nya sätt att organisera arbete.
Ett bra exempel är den intensiva
globaliseringsprocess som under de
senaste årtiondena bland annat har
inneburit att arbetsuppgifter har
flyttats från Sverige, samtidigt som
andra har kommit till eller ökat i
betydelse.
12
När det handlar om efterfrågan på
arbetskraft för ett visst yrke gäller det
också att vara medveten om att det inom
många yrken finns olika utbildningar
som kan leda fram till samma jobb. Det
betyder att arbetsmarknadsutsikterna för
olika utbildningsgrupper inom yrket kan
skilja sig åt. Det är även viktigt att vara
medveten om att det finns skillnader i
både kvalitet och inriktning mellan olika
utbildningar och utbildningsanordnare.
Olika arbetsmarknadsläge
på olika delarbetsmarknader
Det kan finnas flera förklaringar till att
arbetsmarknadsläget varierar inom ett
och samma yrke. Det kan bland annat
bero på vilken inriktning av yrket det
gäller. Som exempel kan nämnas lärare
med olika ämnesinriktning eller civilingenjörer med olika inriktning. En annan
anledning till variation kan vara regionala
skillnader i arbetsmarknadsläget. Det
kan vara lättare eller svårare att hitta ett
jobb i storstäderna än ute i landet till
exempel. När det är stor variation inom
yrket kommer förhållandena att beskrivas
i prognosen.
Osäkerhet
Prognoser är kvalificerade gissningar.
Bättre än så blir det faktiskt inte ens när
prognoser är som allra bäst. Det finns
många faktorer som inte går att räkna
med i en prognos. Till exempel vet vi
inte hur det allmänna konjunkturläget
kommer att utvecklas. Samtidigt vet vi
att i vissa lägen är konjunkturläget den
enskilt viktigaste faktorn. Generellt gäller att privat sektor alltid är mer känslig
www.saco.se/framtid
Figur 4 Arbetsmarknadsläge Prognos och verkligt utfall
Balans
Stor konkurrens om jobben
Nu
Framtiden
Prognos
Verkligt utfall
för konjunktursvängningar än offentlig
sektor. När konjunkturen svänger kan
situationen på arbetsmarknaden förändras mycket snabbt.
Förutom konjunkturläget finns en lång
rad andra faktorer som också är svåra eller
omöjliga att förutse på fem års sikt. Arbetsmarknaden kan exempelvis påverkas
av förändrade konsumtionsmönster. Nya
lagar, regelverk eller politiska prioriteringar kan plötsligt och dramatiskt ändra
förutsättningarna på arbetsmarknaden.
I figur 4 illustreras hur verklighetens
arbetsmarknadsläge ibland skiljer sig från
den långsiktiga trend som prognosen
försöker förutsäga. Den räta linjen är
prognosen, medan verklighetens arbets-
www.saco.se/framtid
marknadslägen (den böljande kurvan),
både kan vara bättre och sämre än det
som prognosen förutsagt. Prognosen
bygger på faktakunskap om ett antal
kända faktorer och antaganden om det
som är okänt. I praktiken har de okända
faktorerna ofta stor betydelse för hur det
verkligen blir ett visst år.
Eftersom prognoser ibland slår fel är
det viktigt att vara uppmärksam på de
antaganden som kan vara särskilt osäkra.
Det finns också alltid anledning att fråga:
Hur stor risk är det att prognosen slår fel?
Vilka är de viktigaste osäkerhetsfaktorerna?
En del av prognoserna i Framtidsutsikter förutspår stora förändringar av arbets-
13
inledning
sig vid en framtida nedgång. Läsaren bör
marknadsläget fem år framåt i tiden. När
fråga sig: Vad har hittills kännetecknat
situationen på arbetsmarknaden förutspås
arbetsmarknaden för yrket?
förändras väsentligt finns det naturligtTill läsarens hjälp har uppgiftslämvis också anledning att ställa frågor om
narna i den här skriften beskrivit hur
förändringens orsaker: Vad är det som
kommer att göra situationen så
arbetsmarknaden sett ut tidigare.
annorlunda och hur rimligt
Det kanske viktigaste är
är det?
om arbetsmarknaden
Balans om jobben innebär
kännetecknats av stora
För att underlätta
att det är en sund och väl
för läsaren är därför
eller små skillnader i
fungerande arbetsmarknad.
bedömningarna i
arbetslöshet mellan
Möjligheterna att få jobb
Framtidsutsikter
hög och lågkonjunkär goda.
tur; det vill säga om
utrustade med ett osäkerhetsmått. Måttet är en
konjunkturläget påverkar
rimlighetsbedömning, som uppchanserna att få jobb i stor eller i
liten utsträckning.
giftslämnarna i Framtidsutsikter svarar
för. Det hela har gått till så att uppgiftsliTen KOnKUrrenS Om
lämnarna har uppskattat prognosernas
JObben är inTe allTid bra
osäkerhet på en skala mellan ett och fem.
Det är viktigt att vara medveten om att
Ett på skalan innebär en mycket låg grad
en situation med liten konkurrens om
av osäkerhet och fem innebär en mycket
jobben inte självklart är det samma som
hög grad av osäkerhet.
att exempelvis utvecklingsmöjligheterna,
Viktigt är att understryka att även om
arbetsmiljön och löneläget kommer att
en prognos bedöms ha mycket låg osäkervara bra. Ibland beror ett arbetsmarkhet innebär det inte att prognosen är
nadsläge med liten konkurrens om jobsäker. Alla prognoser bygger på antaganben, eller brist på arbetskraft, nämligen
den, och om förutsättningarna ändras kan
på att det finns problem inom dessa eller
prognosen slå fel. Prognoser ska därför
andra områden. Varje signal om att det
alltid ifrågasättas!
kommer att finnas mycket gott om jobb
bör väcka frågan: Varför?
arbeTSmarKnadenS KänneTeCKen
Skälen till att det uppstår ett läge med
Vid sidan om osäkerhetsmåttet kan den
liten konkurrens om jobben kan vara
som vill veta mer om de arbetsmarkmånga. När det beror på att få väljer att
nadsmässiga riskerna för ett visst yrke
utbilda sig mot ett visst yrkesområde eller
ha stor nytta av information om hur
när de som utbildat sig väljer att söka sig
utvecklingen historiskt har sett ut på
till andra områden finns stor anledning
arbetsmarknaden för ett yrke. Uppgifter
att ta reda på mer.
om vad som har hänt i samband med
Förutom att det är angeläget att ta reda
tidigare lågkonjunkturer kan ofta ge en
på orsakerna, är det också viktigt att vara
god bild av vad som är rimligt att förvänta
14
www.saco.se/framtid
medveten om att en situation med brist
på arbetskraft, oavsett orsak, kan påverka
arbetsförhållandena inom yrket. När det
är liten konkurrens om jobben kan det
innebära ökad övertid, ökad stress och
mindre möjligheter att ta raster för de
som är verksamma inom yrket.
Brist på arbetskraft, i kombination med
andra missförhållanden, är ibland också
orsak till ökade sjukskrivningar eller
att kompetent personal söker sig bort.
Sacoförbunden kan ge bra information
om villkor och arbetsförhållanden inom
sina respektive utbildnings- och yrkesområden.
naden alltid viktigt eftersom det handlar
om de framtida möjligheterna att få utöva
sitt yrke. För detta kan prognoserna i
denna skrift vara till nytta.
Om framtidsprognosen för ens drömyrke ser dyster ut är frågan om vad
utbildningen är värd särskilt viktig. Då
handlar det om att väga nackdelar och risker – exempelvis perioder av arbetslöshet,
flytt till annan ort, deltidsjobb, kortare
anställningar och låg lön – mot utbildningens möjligheter och fördelar.
Det är alltid klokt att fundera på vad
som är viktigast och tänka över olika
alternativa vägar att nå sina mål.
aTT UTbilda Sig är en inveSTering
Att skaffa sig en akademisk utbildning är
en stor investering, i både tid och pengar.
Detta är något som många inte ens reflekterar över. Det är viktigt att få avkastning
på sin utbildningsinvestering, men för
olika människor innebär det olika saker.
För någon handlar det om att få lära sig
nya saker och tänka i nya banor, för någon
annan handlar det om att få ägna sig åt
sitt drömyrke och för en tredje handlar
det om trygghet eller att få en bra lön.
Alla som funderar över ett utbildningsval bör fråga sig hur mycket
utbildningen egentligen
är värd. Värdet är naIbland innebär en liten
turligtvis individuellt,
konkurrens om jobben att
men frågan är ändå
det kan finnas problem
lika viktig. Att svara på
inom yrket.
frågan är ett viktigt led
i att fatta ett klokt utbildningsbeslut.
För den som funderar över sitt utbildningsval är god kunskap om arbetsmark-
inledning
Sammanfattande tabell
Tabell 1 sammanfattar Sacoförbundens
prognoser för de nyexaminerades arbetsmarknader år 2020. I tabellen används tre
rubriker, liten konkurrens om jobben,
balans och stor konkurrens om jobben:
• Med liten konkurrens om jobben
menas att det om fem år antagligen finns fler jobb än utbildade.
Ett arbetsmarknadsläge med liten
konkurrens om jobben innebär att
arbetsgivarna har rekryteringsproblem. Möjligheterna att få jobb är
därmed mycket goda.
• Med balans menas att det om fem
år antagligen kommer att råda
balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Balans innebär
att det kommer att finns ungefär
lika många utbildade som det finns
arbeten. Möjligheterna att få jobb
kommer därmed att vara goda.
• Med stor konkurrens om jobben
menas att det om fem år antagligen
kommer att finnas fler utbildade än
det kommer att finnas jobb. Det kan
därmed vara svårt att få jobb och än
svårare att få en varaktig tjänst och
relevanta arbetsuppgifter. Stor konkurrens om jobben innebär vanligen
risk för arbetslöshet.
16
Tabell 1: Nyexaminerades
arbetsmarknader
år 2020
Arbetsterapeut (2)
Arkitekt (2)
Audionom (2)
Biomedicinsk analytiker (2)
Datavetare (3)
Djursjukskötare (3)
Inredningsarkitekt (2)
Kemist (5)
Lärare F–3 och 4–6 (2)
Matematiker och statistiker (3)
Planeringsarkitekt (2)
Receptarie (2)
Skolledare (1)
Speciallärare och specialpedagog (3)
Tandhygienist (2)
Yrkeslärare i gymnasieskolan (2)
Ämneslärare 7–9 och gymnasieskolan (3)
www.saco.se/framtid
Balans
Stor konkurrens om jobben
Apotekare (4)
Arbetsförmedlare (4)
Bibliotekarie (3)
Brandingenjör (3)
Civilekonom och ekonom (3)
Civilingenjör (3)
Dietist (2)
Fysiker (4)
Fysioterapeut (2)
Geovetare (4)
Högskoleingenjör (3)
Jurist (4)
Kiropraktor (1)
Landskapsarkitekt (2)
Logoped (2)
Läkare (3)
Lärare och forskare vid universitet
och högskolor (4)
Naturvetare inom lantbruk (4)
Naturvetare inom life science (5)
Naturvetare inom miljö (3)
Naturvetare inom skog (4)
Naturvetare inom trädgård och landskap (4)
Officer (3)
Optiker (4)
Psykolog (3)
Sjukhusfysiker (1)
Socionom (3)
Studie och yrkesvägledare (4)
Systemvetare (4)
Tandläkare (4)
Beteendevetare (3)
Biolog (5)
Hälsovetare (3)
Kommunikationsyrken (3)
Musei- och kulturmiljöyrken (1)
Personalvetare (4)
Samhällsvetare (4)
Veterinär (4)
www.saco.se/framtid
17
a
Sacoförbundens yrkesprognoser från A till Ö
Här presenteras förbundens yrkesprognoser för ett urval av akademikeryrken
i alfabetisk ordning.
Du kan också gå in på den digitala applikationen av Framtidsutsikter. Här hittar du
alla yrkesprognoser i en förkortad form, www.saco.se/framtid
Du hittar mer information inför studievalet, olika yrken, var och hur du kan
arbeta, utbildningar och behörighet, löner med mera i boken Välja yrke och
på www.saco.se/studieval
Du kan beställa eller ladda ned Sacos olika studievalsböcker
på www.saco.se/studievalsbocker
Agronom
Se Naturvetare inom lantbruk
Apotekare
• Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: balans
• Prognos för nyexaminerade till år
2020: balans
• Arbetsmarknaden för erfarna idag:
liten konkurrens
• Prognos för erfarna till år 2020: liten
konkurrens
Apotekare är legitimerade och har en femårig universitetsutbildning. De finns i hela
kedjan från det att ett läkemedel forskas
fram till att det används av patienter. Apotekarens breda arbetsmarknad inbegriper
läkemedelsföretag, apotek, myndigheter,
landsting och universitet. Apotekare är med
18
andra ord hela samhällets läkemedelsexperter. Det finns idag över 3 000 yrkesverksamma apotekare.
Arbetsmarknaden idag
Arbetslösheten bland apotekare kan variera relativt mycket mellan olika delar av
landet och beroende på i vilken bransch
man vill jobba. De allra flesta tjänster
finns idag på apotek.
Antalet apotek har ökat stort efter omregleringen av apoteksmarknaden 2009.
De flesta apotekstjänster finns på orter
utanför storstäderna. Antalet landstingsanställda apotekare, som arbetar på sjukhus till exempel, ökar stadigt. Det finns
också flera myndigheter där apotekare
arbetar, bland annat på Läkemedelsverket
och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket.
Apotekarutbildningen är forskningsförberedande så att forska inom läkeme-
www.saco.se/framtid
a
delsindustri eller på lärosäten är också en
möjlig yrkesväg. Inom läkemedelsföretag
kan apotekare jobba på många olika
avdelningar exempelvis med myndighetskontakter, kvalitetsinriktade tjänster eller
marknadsföring och försäljning. Trenden
är dock att många läkemedelsföretag drar
ned på verksamhet vilket gör att det kan
vara relativt svårt att få jobb inom läkemedelsindustri idag, särskilt för nyexaminerade apotekare.
Prognos för nyexaminerade
och erfarna
Under de närmaste fem åren förväntas det
vara balans för nyexaminerade apotekare.
Det kan dock se olika ut beroende på att
förutsättningarna för att hitta ett jobb
kan skilja sig så mycket åt mellan olika
delar av landet.
Vad gäller erfarna apotekare råder
sannolikt liten konkurrens om jobben.
Arbetsmarknaden kan också påverkas
av politiska beslut, som till exempel kan
påverka apotekens och landstingens
arbetstillfällen i hög utsträckning. Bland
annat driver Sveriges Farmaceuter frågan
om att dra fördel av apotekares kompetens på apotek, sjukhus och kommuner i
högre utsträckning.
I och med att antalet äldre personer,
som ofta använder flera läkemedel, ökar
i samhället och bruket av läkemedel inte
förändras i någon nämnvärd utsträckning
beroende på konjunkturer kommer sannolikt behovet av läkemedelsexperter inte
att minska.
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur.
Delarbetsmarknader
Andelen arbetslösa apotekare ligger på
ca 5 procent vilket kan verka vara en
hög siffra i sammanhanget. Det finns
sannolikt flera orsaker till den relativt
höga arbetslösheten. Eftersom antalet
yrkesverksamma apotekare i Sverige är
så få blir siffran hög även om det i själva
verket är ganska få arbetslösa apotekare i
absoluta tal. Om man tittar på olika delar
av landet, främst utanför storstäder, är
dock arbetslöshetssiffrorna lägre.
Prognosens osäkerhet
Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för
nyexaminerade och 4 för erfarna på en
skala från 1 till 5, där 1 innebär en mycket
låg osäkerhet och 5 innebär en mycket
hög osäkerhet. Osäkerheten beror på att
det ser så olika ut i olika delar av landet,
att den omreglerade apoteksmarknaden
fortfarande inte har satt sig samt av politiska beslut som kan påverka apotekares
arbetsmarknad i relativt hög utsträckning.
Mer information
Sveriges Farmaceuter
www.sverigesfarmaceuter.se
Historik
Arbetsmarknaden kännetecknas av små
www.saco.se/framtid
19
a
Arbetsförmedlare
• Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: stor konkurrens
2020: balans
balans
• Prognos för erfarna till år 2020:
balans
Arbetsförmedlaren arbetar på Arbetsförmedlingen och fungerar som en länk mellan
arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsförmedlaren är expert på arbetsmarknaden
och arbetar med att förmedla arbeten eller
platser och medverkar till att arbetssökande
får jobb.
Arbetsförmedlare arbetar på Arbetsförmedlingen och fungerar som en länk
mellan arbetssökande och arbetsgivare.
Arbetsförmedlaren är expert på arbetsmarknaden och arbetar med att förmedla
arbeten eller platser och medverkar till
att arbetssökande får jobb. En överväldigande majoritet av arbetsförmedlarna
är anställda vid Arbetsförmedlingen.
Många nyexaminerade intresserar sig för
att arbeta som arbetsförmedlare. För att
kunna anställas som arbetsförmedlare
på Arbetsförmedlingen krävs högskoleutbildning om lägst 180 högskolepoäng.
Tillgången på nyexaminerad arbetskraft
är idag större än efterfrågan. Arbetsmarknaden för nyexaminerade präglas
därför av stor konkurrens om jobben. För
erfarna arbetsförmedlare råder däremot
balans på arbetsmarknaden idag.
20
På fem års sikt förväntas ökade pensionsavgångar, eftersom medelåldern bland
dagens arbetsförmedlare är hög. Det bidrar till att det på fem års sikt väntas råda
balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade som är intresserade av att arbeta
som arbetsförmedlare.
Prognos för erfarna
På fem års sikt förväntas det råda balans
på arbetsmarknaden även för de erfarna
som är intresserade av att arbeta som
arbetsförmedlare. Till detta bidrar bland
annat ökade pensionsavgångar de kommande åren.
Delarbetsmarknader
Senaste året har det blivit svårare att
rekrytera till storstadsområden, främst
Stockholm.
Historik
Arbetsmarknaden kännetecknas av
medelstora skillnader mellan hög- och
lågkonjunktur. Arbetsförmedlarnas egen
arbetsmarknad är i hög grad beroende av
politiska beslut och av utvecklingen på
arbetsmarknaden i stort. Deras arbetsmarknad kännetecknas av medelstora
skillnader i arbetslöshet mellan hög- och
lågkonjunktur och deras arbetsmarknad
är delvis kontracyklisk: vid lågkonjunktur behövs fler arbetsförmedlare och vid
högkonjunktur behövs färre.
www.saco.se/framtid
a
hög osäkerhet. Prognosen förutsätter en
relativt stabil konjunktur och att pensionsavgångarna sker som förväntat.
Mer information
Akademikerförbundet SSR
www.akademssr.se/student
Jusek, www.jusek.se/student
SRAT, www.srat.se
Arbetsterapeut
• Arbetsmarknaden för nyexaminerade idag: liten konkurrens
2020: liten konkurrens
liten konkurrens
konkurrens
Bostad, arbete och fritid – arbetsterapeuten
arbetar med helheten. Arbetsterapeutens
jobb ser olika ut beroende på vilka önskemål,
förutsättningar och behov en person har. Arbetsterapeuter ser till hela människan. Det
kan handla om att ta tillvara och utveckla
fysiska, psykiska och sociala funktioner,
vanor, roller, färdigheter och förmågor, eller
att anpassa miljön runt personen. Arbetsterapeuten arbetar med patienten eller klienten
individuellt och/eller i grupp, ofta i team
med andra yrkesgrupper. Totalt finns det
drygt 11 000 legitimerade arbetsterapeuter.
Arbetslösheten bland arbetsterapeuter
är mycket låg och tenderar att fortsätta
sjunka. Det finns inga större svårigheter
www.saco.se/framtid
för en legitimerad arbetsterapeut att få
jobb idag, särskilt om hen kan flytta dit
jobben finns. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter får regelbundna signaler från
landsting och kommuner om att de inte
kan tillsätta lediga tjänster på grund av
att de inte fått några sökande till tjänsterna. Det är däremot stor konkurrens på
de orter där arbetsterapeuter utbildas. På
dessa orter är det är svårare för nyexaminerade att få en fast anställning på heltid.
och erfarna
På fem års sikt förväntas det vara liten
konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna arbetsterapeuter.
Många arbetsterapeuter arbetar med
äldre. Den demografiska utvecklingen
innebär ett kraftigt ökat antal äldre i
befolkningen efter år 2020. Det kommer
att påverka behovet av arbetsterapeutiska
insatser i framtiden. Det finns också ett
ökat behov och intresse för rehabiliteringsinsatser i samhället. Statens satsning
på rehabilitering för att bryta sjukfrånvaro och främja återgång i arbete påverkar
efterfrågan på arbetsterapeuter. Arbetsterapeuters arbetsmarknad förändras i
snabb takt och kompetensen efterfrågas
inom nya områden, såsom företagshälsovård och skolan.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. En anledning till detta är att majoriteten av arbetsterapeuterna arbetar inom
den offentligt finansierade vården och
omsorgen.
21
a
hög osäkerhet. Den ökade efterfrågan på
nyexaminerade arbetsterapeuter beror
i stor utsträckning på om politikerna
kommer att prioritera rehabilitering och
förebyggande insatser. På sikt kommer
efterfrågan på arbetsterapeuter att öka
snabbare än vad utbildningsorterna hinner utbilda.
Mer information
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter,
www.fsa.se
Arkitekt
liten konkurrens
konkurrens
Arkitektens uppgift är att skapa fungerande
och tilltalande lösningar för byggnader,
stadsdelar och miljöer i städer, samhällen och naturlandskapet utifrån tekniska,
ekonomiska, funktionella, estetiska, sociala
och ekologiska förutsättningar. De flesta
arkitekter arbetar med byggnader, men det
finns också arkitekter som inriktar sig på
inredning, utemiljö, planering, utredningar
eller förvaltning.
22
Arkitekterna har idag praktiskt taget full
sysselsättning och Sveriges Arkitekter ser
även ett inflöde av arbetskraft från andra
länder. Den underliggande efterfrågan
drivs främst av klimatomställning och
bostadsbrist. Samtidigt agerar utbildningarna försiktigt och håller nere utbildningarnas volymer, men ligger idag på en
historiskt hög nivå.
Den ökande bristen på bostäder har lett
till starkt ökad efterfrågan av alla typer
av arkitekttjänster och ett behov av att
dubblera bostadsproduktionen. Enligt
en prognos för bostadsmarknaden från
Boverket förväntas den trenden bestå
åtminstone till 2025. Sveriges Arkitekters
omvärldsanalys pekar också på att digitalisering, migration till storstäder och
klimatomställning är andra trender som
stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer.
Den främsta osäkerheten gäller om den
ekonomiska politiken förmår skapa jobb
och inkomster som håller upp köpkraften
även för dem som saknar bostäder idag
och i framtiden. En viktig förutsättning
är också att samhällets investeringar i
klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att
finansiera.
Med nuvarande omfattning av examinationen på arkitektutbildningarna ökar
antalet yrkesverksamma med omkring 3
procent till 2020. Den låga ökningstakten
bedöms inte motsvara efterfrågan på
marknaden utan kommer leda till fortsatt
liten konkurrens om jobben 2020.
www.saco.se/framtid
a
Det tar i snitt två år för en nyexaminerad arkitekt att gå från medverkande
till handläggare med eget ansvar för
handläggning av projekt. När företagen
får många uppdrag hinner de dock inte
riktigt med att ge nya medarbetare en
bra introduktion. Därför är arkitekter
efter 2–3 år, när de kommit in i yrket,
mycket eftertraktade. Kanske ännu mer
än nyexaminerade. Jämfört med äldre
kolleger har unga fördelen att de kan de
digitala verktygen, men de behöver stärka
sin kompetens inom uppdragshantering
och försäljning.
Delarbetsmarknader
Arkitekter arbetar främst i storstadsregionerna och söker sig också dit eftersom
möjligheterna att utvecklas tros vara
större där. Boverkets prognos pekar mot
att klyftan mellan stad och land förstärks
framöver.
Men det behövs arkitekter även utanför
storstäderna. Arkitekter som arbetar
utanför storstäderna kan ta bredare
roller och arbeta med fler olika typer av
uppdrag.
Här finns en stor potential, inte minst
att arbeta regionalt med kommunala
uppdrag som bas. Arkitekter kan även
arbeta med processledning, ledarskap och
produktutveckling inom andra områden
som IT och materialindustri. Fastighetsbranschen är också ett nytt och stort
engagemangsområde för arkitekter.
Den förväntas generera stor efterfrågan
på arkitekter som kombinerat sin utbildning med ekonomi och ledarskap. Samtidigt bedömer Sveriges Kommuner och
www.saco.se/framtid
Landsting, SKL, att behovet av arkitekter
i offentlig sektor ökar framöver.
Historik
Arbetsmarknaden för arkitekter har
historiskt inte påverkats så mycket av
hög- och lågkonjunktur sedan de statliga
räntesubventionerna av bostadsbyggande
avskaffades och staten slutade att använda
byggandet som ett sätt att reglera konjunkturen i början av 1990-talet.
Arkitekter arbetar i tidiga skeden och
det behövs planering både i upp- och
nedgång.
hög osäkerhet.
De övergripande bedömningarna av
konsekvenser för arbetsmarknaden av
digitaliseringen pekar mot att den typen
av kreativ kompetens som arkitekter har
kommer att få ökande betydelse framöver.
Detta innebär samtidigt att alltfler yrken
kommer engagera sig i tidiga skeden av
samhällsplaneringen och att konkurrensen om de kreativa jobben ökar.
Arkitektutbildningarna kan möta detta
genom att utveckla utbildningen så att arkitektföretagandet stärks. Arkitekter ska
också kunna ta på sig de nya roller som
utvecklas för att hantera komplexiteten
och mångfalden av kompetenser i tidiga
skeden i offentlig verksamhet. Prognosen
förutsätter att arkitekter förmår möta
dessa förändringar med ökad öppenhet i sina metoder och lösningar och
23
a
nya affärsmodeller. Ett ökat fokus på de
digitala verktygen framöver kan ytterligare komma att stärka de nyexaminerade
på arbetsmarknaden, men det förutsätter
att de introduceras till försäljning och tar
sig an de kommunikativa aspekterna av
yrket.
Mer information
Sveriges Arkitekter, www.arkitekt.se/
medlem/student/bli-arkitekt/
Audionom
liten konkurrens
konkurrens
Audionomen arbetar självständigt med diagnostisering och rehabilitering av personer
med skadad eller nedsatt hörsel. Audionomer ingår även i multiprofessionella team
som arbetar med habilitering och rehabilitering av hörselskadade barn och vuxna.
Bra förutsättningar är intresse för teknik,
medicin, pedagogik, ljud och människor. Det
finns idag ca 1 200 legitimerade audionomer
i Sverige.
Efterfrågan är stor genom en allmänt
ökad efterfrågan på hörselvård. Det har
också skett en snabb ökning av antalet
privata aktörer på arbetsmarknaden på
grund av politiska beslut om införandet
24
av vårdval. Samtidigt utbildas färre audionomer på grund av att distansutbildningen i Örebro har lagts ned.
och erfarna
Arbetsmarknadsläget bedöms inte förändras under prognosperioden. Konkurrensen om jobben kommer troligen att
vara liten även år 2020. Vår bedömning är
att efterfrågan på hörselvård kommer att
fortsätta öka. De främsta anledningarna
till denna ökning är att de åldersgrupper
som har störst behov av hjälp med sin
hörsel kommer att utgöra en större andel
av befolkningen. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör också att fler
människor rehabiliteras. Ökat intresse för
att forska påverkar antalet audionomer
i den kliniska verksamheten. Sannolikt
kommer antalet privata aktörer att öka,
till följd av politiska beslut. I regioner där
man inför vårdval ökar efterfrågan på audionomer och även närliggande regioner
påverkas av detta.
Historik
hög osäkerhet.
Mer information
SRAT, www.srat.se
www.saco.se/framtid
b
Beteendevetare
2020: stor konkurrens
balans
balans
De beteendevetenskapliga ämnena finns
inom pedagogik, psykologi och sociologi, varav ett väljs till huvudämne. Beteendevetare
arbetar inom många områden och med en
bred variation av arbetsuppgifter. Områdena omfattar bland annat gruppdynamik,
organisationer och arbetsmiljö. Specialiseringar kan till exempel vara organisationsutveckling, rehabilitering, behandlingsarbete
eller interaktion mellan människa och IT.
Det finns ca 23 000 personer med en personal- eller beteendevetarutbildning.
Arbetsmarknaden för nyexaminerade
beteendevetare är relativt svår, inte minst
för att man konkurrerar med andra
akademikergrupper om jobben. Det kan
dröja innan nyexaminerade får en tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb.
Även de yrkeserfarna beteendevetarna
upplever stor konkurrens om jobben
idag. Men de har en bättre situation än de
nyexaminerade.
Dagens situation med stor konkurrens om
jobben för nyexaminerade beteendevetare
lär bestå om fem år. SCB:s prognosskrift
www.saco.se/framtid
Arbetskraftsbarometern gör en liknande
bedömning, arbetsgivarna menar att det
är god tillgång på nyexaminerade personal- och beteendevetare, där majoriteten
av gruppen, 80 procent, är beteendevetare. Den samlade bedömningen är att
dagens situation med stor konkurrens om
jobben för nyexaminerade beteendevetare
är densamma om fem år.
Jobbmöjligheterna för beteendevetare
med erfarenhet och bred kompetens ser
dock ut att utvecklas bättre. Arbetsmarknaden för beteendevetare med yrkeserfarenhet bedöms vara i balans om fem år.
Historik
Beteendevetarnas arbetsmarknad har
historiskt präglats av konjunkturkänslighet då många arbetar inom konjunkturkänsliga yrken. Typiskt för dessa yrken
är medelstora skillnader mellan hög- och
lågkonjunktur.
hög osäkerhet. Prognosen förutsätter att
pensionsavgångarna sker som förväntat.
Mer information
Akademikerförbundet SSR,
25
b
Bibliotekarie
2020: balans
balans
balans
Bibliotekarien är en informationsspecialist
med speciell kompetens att hantera och
strukturera information utifrån ett användarperspektiv. Bibliotekarier arbetar med att
organisera och söka tryckta och elektroniska medier och kritiskt granska olika
informationskällors kvalitet och innehåll.
I arbetsuppgifterna ingår ofta att utbilda
och handleda människor i att söka information effektivt. Det finns mellan 4 000 och
5 000 yrkesverksamma bibliotekarier på
arbetsmarknaden idag.
Arbetsmarknaden för bibliotekarier har
tidigare präglats av stor konkurrens om
jobben. Men nu är läget mer balanserat,
det gäller i första hand de med yrkeserfarenhet. Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer 2014 har det blivit svårare för
arbetsgivare att hitta erfaren arbetskraft
de senaste åren. Det syns även i DIK:s
arbetslöshetsstatistik där arbetslösheten
bland bibliotekarier är låg. För den som
nyligen avslutat sin utbildning kan det ta
lite längre tid att hitta ett jobb, jämfört
med den som har erfarenhet.
26
Arbetslösheten bland bibliotekarier är
enligt DIK:s statistik låg. Bedömningen
är att den kommer fortsätta vara det. Antalet som utbildas är något färre jämfört
med för ett par år sedan.
På fem års sikt bedömer vi att det kommer fortsatt att vara ett balanserat läge.
Pensionsavgångarna bör bli stora framöver då en stor grupp yrkesverksamma
är över 60 år. Samtidigt väljer många
bibliotekarier väljer att jobba även efter
65-årsdagen. Det finns dock en osäkerhet
om alla tjänster kommer att återbesättas.
Delarbetsmarknader
Vid utbildningsorterna är det vanligtvis
hårdare konkurrens om jobben än vad det
är i övriga delar av landet.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. De flesta bibliotekarier jobbar i offentlig sektor och har historiskt sett inte
påverkats särskilt mycket av konjunkturförändringar.
hög osäkerhet. Det finns politiska signaler
om att stärka skolbiblioteken. Alla elevers
tillgång till skolbibliotek skrevs in i skollagen 2011 men ännu har det inte lett till
någon synbar ökning på efterfrågan på
www.saco.se/framtid
b
skolbibliotekarier. Dock kan det komma
att förändras. Majoriteten av bibliotekarierna jobbar i offentlig sektor och påverkas
inte särskilt av konjunktursvängningar.
Arbetslösheten är låg och pensionsavgångarna kan bli stora de kommande
åren. Det hela tyder på ett fortsatt balanserat läge som delvis kan gå över till liten
konkurrens om jobben.
Mer information
DIK, www.dik.se
Biolog
stor konkurrens
• Prognos för erfarna till år 2020: stor
konkurrens
Biologer har en mycket bred och generell
kompetens inom både kemi och biologi. De
arbetar med allt från bioteknik och läkemedelsutveckling till miljö och naturvård. Det
finns ingen grupp naturvetare som finns på
så många olika befattningar och i så många
branscher. För närvarande finns ca 7 000
yrkesverksamma biologer på arbetsmarknaden.
Idag kännetecknas arbetsmarknaden för
biologer av stor konkurrens. Det gäller
både nyexaminerade och erfarna.
www.saco.se/framtid
och erfarna
På fem års sikt är prognosen fortsatt
stor konkurrens. Antalet biologer har på
senare år ökat starkt varför det råder ett
överskott på såväl nyexaminerade som
yrkesverksamma. Idag är biologer den
grupp av naturvetare på arbetsmarknaden
som har störst yrkesspridning. Många
återfinns emellertid inom life science eller arbetar med miljö- och naturvårdsfrågor. På längre sikt kommer betydligt färre
biologer att utexamineras och samtidigt
kan vi förvänta oss att alltmer av den
teknik som omger oss bygger på biologisk
kunskap, vilket i sig borde öka behovet
av kompetensen. Biologer med branschkunskap, affärsförståelse och kunskap om
marknadsföring har sällan problem att
få ett arbete. Biologer med kunskap om
matematik och IT finns det också ett ökat
behov av. Det kan däremot vara svårt att
komma in på arbetsmarknaden för nyexaminerade biologer som inte har en plan
för hur de ska tillämpa sin kompetens i
arbetslivet. I slutet av 2014 publicerade
Naturvetarna en arbetsmarknadsrapport
där man kan läsa en mer komplett analys
kring biologer och deras arbetsmarknad.
Är man intresserad av detta område är
därför en rekommendation att fördjupa
sig i denna rapport. För biologer inriktade mot life science rekommenderar vi
att man läser prognosen avseende detta.
www.naturvetarna.se/Na-arbetsmarknad-2014
Delarbetsmarknader
Det är svårt att uttala sig generellt om
biologer då kompetensen ofta är mer
27
b
avgörande men man kan säga att de
efterfrågas över hela landet inom olika
branscher och sektorer.
Historik
lågkonjunktur. Nedskärningar förekommer mer frekvent, men även under en
lågkonjunktur kommer de flesta tillbaka i
anställning relativt snabbt.
Prognosen osäkerhet uppskattas till 5 för
både nyexaminerade och erfarna på en
hög osäkerhet. Osäkerheten är mycket
stor beroende på att biologer återfinns
inom ett så stort antal branscher och kan
specialisera sig inom många områden.
Mer information
Naturvetarna, www.naturvetarna.se
Biomedicinsk
analytiker
liten konkurrens
konkurrens
Biomedicinska analytiker ansvarar för det
tekniska och metodologiska utförandet av
analyser och undersökningar genom provtagningar, bearbetning, redovisning, bedömning
och utvärdering av mät- och undersökningsresultat. I nuläget finns det ca 11 000
yrkesverksamma biomedicinska analytiker.
biomedicinska analytiker av liten konkurrens. Det gäller både nyexaminerade och
yrkeserfarna.
och erfarna
På fem års sikt är prognosen fortsatt liten
konkurrens. Det sker stora pensionsavgångar och en brist har uppstått på såväl
nyexaminerade som yrkeserfarna. Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner
och Landsting, SKL, har tydligt uttryckt
behovet av fler biomedicinska analytiker i
flera olika rapporter.
När det gäller nyexaminerade tangerar dock prognosen mot att det kan
råda balans på kort sikt. I slutet av 2014
28
www.saco.se/framtid
b
publicerade Naturvetarna en arbetsmarknadsrapport där man kan läsa en mer
komplett analys för professionen. Är man
intresserad av detta område är därför en
rekommendation att fördjupa sig i denna
rapport. Läs mer på: www.naturvetarna.
se/Na-arbetsmarknad-2014
Historik
Arbetsmarknadsläget för yrket varierar
inte mycket då biomedicinska analytiker
behövs inom alla landsting. Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt små
skillnader i hög- och lågkonjunktur. De
flesta biomedicinska analytiker arbetar
inom landsting och påverkas relativt lite
av konjunkturen.
Prognosens osäkerhet uppskattas till
2 för både nyexaminerade och erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 innebär en
mycket låg osäkerhet och 5 innebär en
mycket hög osäkerhet. Vi vet inte i vilken
utsträckning landstingen kommer att
anställa mer lågkvalificerad arbetskraft
för att utföra en del av det arbete som
biomedicinska analytiker gör idag. Vi
vet heller inte i vilken utsträckning det
kommer att öppnas upp för andra naturvetare att komplettera sin utbildning och
därmed bli legitimerade som biomedicinska analytiker. Prognosen underlättas till
en del av att det krävs legitimation för att
arbeta som biomedicinsk analytiker.
Mer information
Biomedicinska analytikerföreningen,
www.bmaforeningen.se
www.saco.se/framtid
Brandingenjör
2020: balans
liten konkurrens
balans
En brandingenjörs arbetsuppgifter kan
bland annat innefatta operativ räddningstjänst, byggnadstekniskt brandskydd,
förebyggande åtgärder och riskbedömningar
liksom administration, personalledning och
utbildning. Brandingenjörer arbetar främst
inom den kommunala räddningstjänsten,
men antalet verksamma i den privata sektorn ökar. Idag finns i Sverige ca 600–700
brandingenjörer och 300 civilingenjörer i
riskhantering.
Arbetslösheten inom gruppen är och
har varit låg under en följd av år, oavsett
konjunkturläge. Arbetsmarknaden för
brandingenjörer har också successivt
breddats. De flesta arbetar fortfarande
inom räddningstjänsten, men idag anställs många även i olika former av privat
verksamhet exempelvis försäkringsbolag,
byggföretag och konsultverksamheter.
och erfarna
Bedömningen är att utvecklingen mot en
breddad arbetsmarknad kommer att fortsätta. Fler brandingenjörer utbildas nu i
och med att utbildningen förutom i Lund
29
b
sedan några år tillbaka nu anordnas även
vid Luleå tekniska universitet. En snabb
ökning av antalet examinerade brandingenjörer skulle kunna få en relativt stor
effekt eftersom yrkeskåren är förhållandevis liten. Men efterfrågan har under
lång tid varit mycket stark så bedömningen blir därför att utsikterna till arbete
kommer att vara fortsatt goda, med en
arbetsmarknad i balans om fem år.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Sett över längre tid har arbetslösheten
för brandingenjörer varit mycket låg
också när konjunkturen varit svagare, och
väsentligt lägre än den redan låga arbetslösheten bland ingenjörer totalt.
marknad i balans för nyexaminerade. Det
ökade tillskottet av nyexaminerade till
en förhållandevis liten grupp bör leda till
att arbetsmarknadsläget på sikt övergår
i balans även för yrkeserfarna. Beroende
på arbetsuppgifternas art, kan det ändå
finnas större möjligheter i privata verksamheter att rekrytera ingenjörer från
angränsande inriktningar, till exempel
byggingenjörer. En större andel privatanställda skulle samtidigt kunna leda till en
något högre konjunkturkänslighet.
Mer information
Sveriges Ingenjörer
www.sverigesingenjorer.se
På www.sverigesingenjorer.se/trycksaker
hittar ni också broschyren Ingenjör – jag?
Om att vara ingenjör.
hög osäkerhet. Antalet brandingenjörer och civilingenjörer i riskhantering
är litet. Detta gör prognoser svåra. Vår
bedömning grundar sig huvudsakligen på
arbetsmarknadsläget idag och breddningen av yrket så som det utvecklat sig över
längre tid. En ökning av antalet utbildade
sker nu i och med att även Luleå tekniska
universitet anordnar utbildningen, men
det rör sig fortfarande inte om mer än
totalt 60–70 nyexaminerade per år.
Med tanke på att efterfrågan under
lång tid varit mycket stark, bedömer vi
därför att utsikterna till arbete kommer
att vara fortsatt goda, med en arbets-
30
www.saco.se/framtid
c
Civilekonom
och ekonom
2020: balans
balans
balans
Civilekonomer och ekonomer har en bred
utbildning med affärstänkande och problemlösning satt i centrum. Många civilekonomer
och ekonomer arbetar med budgetering och
ekonomisk planering, marknadsföring och
försäljning, redovisning och revision samt
utredningsarbete. Det finns idag omkring
100 000 etablerade civilekonomer och
ekonomer på arbetsmarknaden.
Arbetsgivarna bedömer att tillgången
på nyexaminerade ekonomer är god (se
Arbetskraftsbarometern 2014, SCB). Att
tillgången är god har dock inte visat sig
betyda att det är svårt för nyexaminerade
att få jobb. Ekonomer får snabbt relevanta
ekonomjobb vilket är en stabil trend
sedan många år. Närmare hälften får
ekonomjobb redan före avslutad utbildning och de allra flesta får snabbt en
tillsvidareanställning. Bland de ekonomer
som har examinerats de senaste åren har
de som har läst inriktningarna ekonomisk
analys, IT-ekonomi samt redovisning varit
mest eftertraktade på arbetsmarknaden
(se En spikrak karriär – ekonomer tre år
www.saco.se/framtid
efter examen 2015, Civilekonomerna). Enligt Juseks arbetsmarknadsundersökning
fick en tredjedel av ekonomerna som tog
examen år 2013/2014 sitt första kvalificerade jobb redan innan examen och
ytterligare en tredjedel fick jobbet inom
1–3 månader efter avslutade studier. Bland
de yrkeserfarna ekonomerna är arbetslösheten fortsatt låg och möjligheterna till
jobb fortsatt goda.
De närmaste åren bedöms sysselsättningen öka samtidigt som arbetslösheten beräknas minska långsamt. Återhämtningen
i ekonomin fortsätter och efterfrågan på
arbetskraft väntas framför allt öka i privata tjänstebranscher och i offentlig sektor
(se Konjunkturinstitutet, juni 2015).
Sammantaget är bedömningen på fem
års sikt att arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer i stort sett är i balans.
Utsikterna för ekonomer som vill arbeta
inom redovisning ser mycket goda ut
på fem års sikt. Det är också den enskilt
vanligaste utbildningsinriktningen och
det vanligaste arbetsområdet bland
nyexaminerade ekonomer (se En spikrak
karriär – ekonomer tre år efter examen
2015, Civilekonomerna). Arbetsmarknaden för nyexaminerade ekonomer som
vill arbeta inom revision, försäkring och
controlling bedöms vara i balans. Konkurrensen om jobben väntas vara hårdare
för ekonomiassistenter, administratörer,
handläggare och utredare inom offentlig
förvaltning. Jobbtillväxten inom dessa
områden bedöms inte vara tillräckligt stor
för att möta det stora utbudet av nyexaminerade ekonomer (se Var finns jobben?,
31
c
Arbetsförmedlingen, 2015). Fram till 2015
har antalet nyexaminerade ekonomer tillfälligt ökat. De kommande åren beräknas
antalet nyexaminerade ekonomer dock
minska (se Högskoleutbildningarna och
arbetsmarknaden, Universitetskanslersämbetet, UKÄ, rapport 2015:5).
Arbetsmarknaden för erfarna ekonomer på fem års sikt bedöms också vara i
balans. Arbetsgivarna spår att efterfrågan
på erfarna ekonomer kommer att öka de
närmaste åren (se Arbetskraftsbarometern, SCB, 2014). Arbetslösheten bland
yrkeserfarna ekonomer är låg och väntas
fortsätta vara låg de kommande åren. Kraven på specialistkompetens och erfarenhet kommer sannolikt att öka framöver
vilket innebär ett gynnsamt läge för mer
erfarna ekonomer.
Historiskt sett har det varit särskilt
stor efterfrågan på revisorer och redovisningsekonomer, controllers och
organisationsutvecklare. Arbetsgivarna
gör bedömningen att redovisningsekonomer kommer att vara mest eftertraktade
framöver. Även för erfarna ekonomer väntas konkurrensen om jobben vara hårdare
bland ekonomiassistenter, administratörer, handläggare och utredare inom offentlig förvaltning (se Var finns jobben?,
Arbetsförmedlingen, 2015).
Delarbetsmarknader
Ekonomer finns inom arbetsmarknadens
alla sektorer, branscher och arbetsområden och efterfrågan varierar inom dessa.
Omkring 80 procent av ekonomerna
arbetar inom den privata sektorn. Många
32
nya jobb skapas inom den växande
tjänstenäringen så som företagstjänster,
handel, organisation och konsultverksamhet, vilket är branscher där många
ekonomer jobbar. Inom den offentliga
sektorn väntas också ett ökat behov av
ekonomer framöver (se Var finns jobben?,
Arbetsförmedlingen, 2015).
Den privata sektorn är mer dominerande i storstadsregionerna medan en
större andel ekonomer i småstadsregioner arbetar inom den offentliga sektorn.
Omkring 40 procent av landets ekonomer arbetar i Stockholmsregionen. Det
är också där andelen chefer är som störst
och där ekonomer har de högsta lönerna
(se Sacos lönestatistik).
Historik
Arbetsmarknaden för ekonomer kännetecknas av medelstora skillnader mellan
hög- och lågkonjunktur. Historiskt sett
har konjunkturväxlingar inte medfört
några större förändringar för ekonomers
arbetsmarknad. Tillgången på jobb har
varit goda såväl i hög- som lågkonjunktur. Olika branscher påverkas dock olika
av konjunkturväxlingar. Arbetsområdet
redovisning och revisionsbranschen
är mindre konjunkturkänsliga medan
marknadsföring och finansbranschen
påverkas mer av konjunkturväxlingar. Effekten av den senaste djupa ekonomiska
nedgången år 2008–2009 resulterade inte
i någon markant ökad arbetslöshet bland
ekonomer. Nyexaminerade ekonomer fick
under dessa och de följande åren snabbt
jobb. Detta trots det ökade antalet nyexaminerade ekonomer under tidsperioden.
www.saco.se/framtid
c
hög osäkerhet.
Mer information
Civilekonomerna,
www.civilekonomerna.se
Civilingenjör
2020: balans
balans
balans
Civilingenjörens yrke är brett, och arbetsuppgifterna kan innebära allt från forskning
och utveckling av ny teknik till produktionsplanering och marknadsföring. Med
stigande erfarenhet får civilingenjören ofta
chefs- eller företagsledande roller. Det finns
idag ca 106 000 yrkesverksamma civilingenjörer i Sverige.
De senaste åren har arbetsmarknaden för
civilingenjörer varit god. I genomsnitt har
1,5 till 2 procent av de yrkesverksamma
medlemmarna i Sveriges Ingenjörer –
såväl civil- som högskoleingenjörer – varit
www.saco.se/framtid
arbetslösa eller haft en anställning med
stöd. Arbetslöshetssiffror för helt nyexaminerade finns inte att tillgå på samma
sätt.
Uppgifter från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, över examinerade 2009/2010
visar att etableringen på arbetsmarknaden
för examinerade inom teknik följer ett
mönster över tid snarlikt det för övriga
utbildningsområden.
Andelen etablerade inom teknik
är dock i regel något högre än snittet.
Samtidigt är utbildningsområdet teknik
mycket brett. Även en utbildning som
exempelvis Civilingenjör data kan rymma
flera inriktningar med olika etableringsgrad.
Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer har
tillgången på nyexaminerade civilingenjörer sedan länge varit god eller i balans. I
UKÄ:s underlag 2015 för högskolornas utbildningsplanering redogörs för framtida
utbud och efterfrågan för civilingenjörer.
På kortare sikt förväntas ett visst överskott uppkomma om inte antalet nybörjare de närmaste åren minskar något.
För civilingenjörer bedöms detta
överskott falla inom ramen för balans
vilket även är bedömningen på längre
sikt. Arbetsförmedlingens prognos från
2015, Var finns jobben?, bedömer att
arbetsmarknaden för erfarna ingenjörer
är och fortsätter vara stark inom flertalet
ingenjörsyrken. Även för nyexaminerade
bedöms arbetsmarknaden i allmänhet
vara god. Generellt bedöms antalet utbildade inom teknikområdet ha varit för
litet under flera år.
33
c
Arbetsförmedlingen menar samtidigt
att nyexaminerade kan behöva skaffa
yrkeserfarenhet genom att ta ett jobb på
en något lägre kvalifikationsnivå än den
de utbildat sig till. Bilden är dock komplex och en särskild osäkerhet finns vad
gäller tillgången på arbeten med relevant
inriktning och nivå. Ingenjörernas breda
arbetsmarknad och det totala behovet
av teknisk kompetens talar dock för en
fortsatt låg arbetslöshet. Sammantaget är
bedömningen att läget för nyexaminerade
civilingenjörer på fem års sikt kommer
att befinna sig i balans.
prognosen balans för erfarna civilingenjörer på fem års sikt.
Ett växande intresse för såväl högskoleingenjörer som för civilingenjörer har
de senaste åren lett till en kraftig ökning
för båda utbildningarna. Sett över tid
har antalet civil- och högskoleingenjörer
vuxit mycket kraftigt – från ca 65 000
år 1990 till ca 170 000 år 2012 – och
enligt prognoserna beräknas de 2035
uppgå till närmare 250 000. Rekryteringsbehoven förväntas också fortsätta att öka
under de kommande åren, men samtidigt
ökar tillgången inledningsvis alltså ännu
snabbare.
Efterfrågan på kort sikt enligt såväl
Arbetsförmedlingen som SCB:s Arbetskraftsbarometer har generellt sett legat
något högre för civilingenjörer än för
högskoleingenjörer. En tänkbar förklaring
är att en förhållandevis god tillgång på
civilingenjörer har inneburit att dessa har
konkurrerat med högskoleingenjörer om
samma arbeten. Efterfrågan på yrkeserfarna är regelmässigt betydligt större
än på nyexaminerade. Sammantaget är
hög osäkerhet.
Osäkerheten beror främst på det
framtida konjunkturläget. Detta har
störst betydelse för de nyexaminerades
möjligheter att finna relevant arbete.
En annan osäkerhetsfaktor följer av att
civilingenjörsutbildningarna spänner
över en mängd olika teknikområden och
branscher med skilda förutsättningar. Till
osäkerheten – i både positiv och negativ
riktning – bidrar att civilingenjörer både
kan och väljer att arbeta även i andra än
utpräglade ingenjörsyrken, där utbildningsspridningen kan vara större och
efterfrågan en annan. Läget totalt eller
för enskilda inriktningar påverkas även
av förändringar av antalet nybörjare på
utbildningarna, liksom av i vilken mån
behoven av teknisk kompetens på olika
nivå kan och kommer tillgodoses av
34
Historik
lågkonjunktur. Sett över längre tid följer
arbetslösheten för civilingenjörer ett
mönster snarlikt det för arbetsmarknaden
i stort. Till bilden hör dock att arbetslöshetsnivåerna för medlemmar i Sveriges
Ingenjörer sedan mitten av 90-talet som
regel legat lägre än för akademikerförbunden inom Saco totalt.
www.saco.se/framtid
d
personer med annan utbildning. Förutom
högskoleingenjörer bidrar flera teknik-,
data- och naturvetenskapliga högskoleutbildningar med betydande tillskott
till arbetskraften inom ingenjörs- och
teknikeryrken. Yrkeshögskolan ger ett
ytterligare tillskott, liksom den nya
gymnasieingenjörsutbildningen. Utöver
de examinerade lämnar också ett stort
antal ingenjörsstudenter högskolan utan
fullföljd utbildning. De faller utanför den
prognostiserade utvecklingen av antalet
ingenjörer, men tillgodoser likafullt en
växande andel av behoven.
Mer information
Sveriges Ingenjörer,
Datavetare
liten konkurrens
konkurrens
Datavetenskapen handlar om de beräkningar som kan utföras av datorer med hjälp
av program. En datavetare har en gedigen
matematisk kompetens och är expert på att
lösa problem med hjälp av datorer, samt säkerställa att ett program verkligen levererar
det som var avsikten. Det finns lite mindre
än 6 000 yrkesverksamma datavetare i
Sverige idag.
datavetare av liten konkurrens. Det gäller
både nyexaminerade och erfarna.
och erfarna
konkurrens. Datavetares kompetens är
mycket efterfrågad. Till skillnad från
många andra grupper inom IT-området
har datavetaren en djup och bred kompetens, som lätt kan möta upp eventuella
nya kompetenskrav. De är i likhet med
andra naturvetare tränade på att snabbt
ta till sig ny kunskap. Trender som snabbt
kan få stor betydelse för kompetensbehovet är till exempel att programvaran
smyger sig in i allt fler sammanhang
www.saco.se/framtid
35
d
och produkter, utvecklingen av mobila
tjänster och möjligheten att ta hjälp av IT
för att energieffektivisera. I slutet av 2014
publicerade Naturvetarna en arbetsmarknadsrapport där man kan läsa en mer
komplett analys kring tjänstesektorn,
där många datavetare är verksamma i
IT-branschen. Är man intresserad av detta
område är därför en rekommendation att
fördjupa sig i denna rapport. www.naturvetarna.se/Na-arbetsmarknad-2014
Delarbetsmarknader
Datavetares kompetens efterfrågas inom
många olika branscher och sektorer så
arbetsmarknaden ser god ut i hela landet
även om efterfrågan i storstadsregionerna
är större än i resten av Sverige.
Historik
Arbetsmarknaden kännetecknas av medelstora skillnader i hög- och lågkonjunktur. Det är framför allt när lågkonjunkturen biter sig fast som vi kan märka av
en mer påtaglig effekt på arbetslösheten.
Naturvetare verkar, i likhet med många
andra akademiker, inte vara den grupp
som sägs upp först i en lågkonjunktur.
hög osäkerhet. Osäkerheten har framför
allt att göra med att det är svårt att säga i
vilken utsträckning efterfrågan kommer att mötas upp av andra grupper med
IT-kompetens, samt hur de genombrott
som kommer att ske kommer att påverka
36
kompetensbehovet. Det är också osäkert
i vilken grad konkurrensen från låglöneländer kommer att påverka arbetsmarknaden.
Mer information
Dietist
2020: balans
balans
balans
Dietister arbetar huvudsakligen med nutritionsbehandling inom hälso- och sjukvården.
Det innebär att de förebygger, utreder och
behandlar problem relaterade till kost och
hälsa, såsom exempelvis undernäring, som
är vanligt bland äldre, och fetma. I dagsläget finns det ca 1 000 yrkesverksamma
dietister i Sverige.
dietister av balans. Det gäller både nyexaminerade och erfarna.
och erfarna
På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Behovet av dietister ökar inom primärvården och vi blir allt mer medvetna
om sambandet mellan kost och hälsa.
Intresset för kompetensen är samtidigt
www.saco.se/framtid
d
stort i samhället och många vill utbilda
sig till dietist varför utbudet matchar
efterfrågan för såväl yrkeserfarna som
nyexaminerade. Kompetensen efterfrågas även i allt större utsträckning inom
livsmedelsbranschen och det är relativt
många dietister som driver egna företag.
När det gäller nyexaminerade tangerar
dock prognosen en situation med stor
konkurrens om jobben på kort sikt. I
slutet av 2014 publicerade Naturvetarna
en arbetsmarknadsrapport där man kan
läsa en mer komplett analys av de olika
sektorer dietister arbetar inom. Är man
rapport.
Läs mer på: www.naturvetarna.se/
Na-arbetsmarknad-2014
Historik
De flesta dietister arbetar i landstingen.
Det gör att arbetsmarknadsläget för yrket
inte varierar så mycket då dietister behövs
inom alla landsting och förhoppningsvis
på längre sikt kommer att återfinnas i
större utsträckning även i kommunerna.
Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt små skillnader i hög- och lågkonjunktur.
hög osäkerhet. Prognosen underlättas av
att det krävs legitimation för att arbeta
som dietist och därmed kan inga andra kompetenser komma i fråga för de
www.saco.se/framtid
tjänster som finns. På kort sikt kan det
tänkas råda relativt stor konkurrens om
jobben för dietister. Men prognosen är
sammantaget i balans. På längre sikt bör
prognosen kring balans på arbetsmarknaden dock stämma ännu bättre eftersom
kompetensen efterfrågas i allt större
utsträckning och i olika arbetsmarknadssektorer: landsting, privat och kommunal
sektor.
Mer information
Dietisternas Riksförbund, www.drf.nu
Djursjukskötare
liten konkurrens
konkurrens
En djursjukskötare är en sjuksköterska för
djur. Djursjukskötaren vårdar och rehabiliterar sjuka och skadade djur, samt bedömer
djurs hälsotillstånd och kommunicerar med
djurägare om lämplig skötsel. Idag finns
1 700 djursjukskötare med legitimation.
Det är idag liten konkurrens om jobben.
Trots att antalet utbildningsplatser utökats råder det fortsatt brist på djursjukskötare och den kommer att bestå även
på längre sikt. Detta gäller oavsett om
man är nyexaminerad eller yrkeserfaren.
37
d
I slutet av 2014 publicerade Naturvetarna
läsa en mer komplett analys av branschen.
sig i denna rapport. Läs mer på: www.
naturvetarna.se/Na-arbetsmarknad-2014
Historik
relativt små skillnader mellan hög- och
lågkonjunktur. Eftersom det finns ett
skriande behov av kompetensen förutser
vi inte några stora effekter av konjunkturella förändringar.
och erfarna Jämfört med när prognosen gjordes för
ett år sedan har antalet djursjukskötare med legitimation ökat markant.
Jordbruksverket har vid flera tillfällen
understrukit att det råder brist på legitimerade djursjukskötare. Antalet platser
på utbildningen anses heller inte vara
ändamålsenligt varför bristen troligtvis
lär bestå även på längre sikt.
Detta gäller oavsett om man är nyexaminerad eller yrkeserfaren. Däremot har
bristen blivit så påtaglig att en föreskrift
kring djursjukvård ändrats av Jordbruksverket. Djurvårdare kan nu utföra
arbetsuppgifter som endast legitimerade
djursjukskötare har kunnat göra tidigare.
Detta gäller under en övergångsperiod till
år 2019. Det är oklart vad detta undantag
kommer att innebära för djursjukvården på längre sikt men troligt är att det
kommer att urholka legitimationen för
djursjukskötare. Mot bakgrund av detta
blir osäkerheten i denna prognos relativt
stor på såväl kort som lång sikt.
både nyexaminerade och för erfarna på en
hög osäkerhet. Osäkerheten har att göra
med hur legitimationen påverkas av de
undantag som gjorts ifrån föreskrifter
sedan legitimationens införande.
Mer information
Delarbetsmarknader
Arbetsmarknadsläget för yrket varierar
inte mycket då djursjukskötare behövs i
hela Sverige.
38
www.saco.se/framtid
f
Fysiker
2020: balans
balans
balans
Fysikers breda utbildning och djupa kunskaper inom fysikens kärnområden gör dem eftertraktade inom alla branscher som ägnar
sig åt högteknologisk forskning och utveckling, till exempel inom telekombranschen,
fordonsindustrin och annan verkstadsindustri. Fysiker finns inom näringslivet, på
myndigheter, i försvaret och på universitet
och högskolor. Antalet yrkesverksamma
fysiker är ca 2 500 för närvarande.
Idag kännetecknas arbetsmarknaden
för fysiker av balans. Det gäller både
nyexaminerade och erfarna. Naturvetare
som inte har en plan för hur de ska til�lämpa sin kompetens i arbetslivet har det
generellt sätt svårare att komma in på
arbetsmarknaden. Detta gör det svårt att
uttala sig generellt om läget för nyexaminerade jämfört med erfarna, eftersom
kompetensen ofta är mer avgörande.
och erfarna
På fem års sikt är prognosen fortsatt
balans. Fysiker är en liten exklusiv
grupp på svensk arbetsmarknad. De få
individer som utexamineras får nästan
www.saco.se/framtid
undantagslöst kvalificerade arbeten. Det
kan emellertid vara svårt att komma in
på arbetsmarknaden för fysiker som inte
har en plan för hur de ska tillämpa sin
kompetens i arbetslivet. I princip kan
man säga att det som gäller för civilingenjörer på arbetsmarknaden också
gäller för fysiker. För fysiker kan tekniska genombrott också få stor betydelse
för kompetensbehovet. När det gäller
material, datalagringskapacitet, möjligheten att kommunicera trådlöst och inom
energiområdet kommer vi sannolikt se en
stark utveckling de närmaste åren. I slutet
av 2014 publicerade Naturvetarna en
arbetsmarknadsrapport där man kan läsa
en mer komplett analys kring fysiker och
deras arbetsmarknad. Är man intresserad
av detta område är därför en rekommendation att fördjupa sig i denna rapport.
Delarbetsmarknader
fysiker då kompetensen ofta är mer
avgörande men generellt kan man säga att
de efterfrågas över hela landet även om
efterfrågan är större i storstadsregioner.
Historik
39
f
hög osäkerhet.
Osäkerheten är stor eftersom fysiker finns inom flera branscher och kan
specialisera sig inom så många olika
områden. Det är också svårt att säga i
vilken utsträckning efterfrågan kommer
att mötas upp av andra grupper, och om
vi kan förvänta oss genombrott som ökar
kompetensbehovet. En annan osäkerhet
har att göra med möjligheterna för forsknings- och utvecklingsintensiva företag
att etablera sig och bedriva verksamhet i
Sverige.
Mer information
Fysioterapeut
2020: balans
balans
balans
Fysioterapeuter arbetar med att främja
hälsa, förebygga sjukdomar och skador,
rehabilitering samt habilitering för personer
med bestående funktionsnedsättningar.
Hälsoproblem som fysioterapeuter arbetar
med kan till exempel bero på smärta, stelhet,
muskelsvaghet, andningsproblem, stress,
40
rädsla och ångest. I många fall kan ohälsan
kopplas till individens levnadsvanor. Det
finns idag ca 15 000 yrkesverksamma fysioterapeuter i Sverige.
Dagens arbetsmarknad för fysioterapeuter kännetecknas av balans. Det gäller
både nyexaminerade och erfarna fysioterapeuter. Avgångarna från arbetsmarknaden på grund av ålderspension, sjukdom
och annat är i balans med antalet utbildningsplatser. Arbetslösheten är mycket
låg.
Det finns en tendens till ökad efterfrågan på fysioterapeuter utifrån de
kompetenskrav som ställs i olika vårdvalssystem. Vårdvalen har ökat rörligheten på
arbetsmarknaden. En tydlig trend är att
samhället efterfrågar ett mer hälsofrämjande och patientcentrerat förhållningssätt i hälso- och sjukvården. En fortsatt
utveckling i samma riktning bör kunna
ge fler arbeten för personer med fysioterapeutisk kompetens.
och erfarna
Bedömningen är att arbetsmarknaden för
fysioterapeuter kommer att vara i balans
på fem års sikt men vara på gränsen till
liten konkurrens. Förväntade pensionsavgångar och antaganden om en förändrad hälso- och sjukvårdsorganisation är
viktiga förutsättningar för att prognosen
ska slå in. Förändringarna avser de olika
vårdvalens införande och att fysioterapeuter ska vara en viktig del i kommunernas och landstingens framtida vårdutbud.
Det handlar då även om fler privata
www.saco.se/framtid
g
arbetsgivare som konkurrerar om kompetensen samt om ökade möjligheter att
vara företagare med offentlig finansiering
inom dessa nya system. Bedömningen
är att kompetensen blir mer efterfrågad
inom äldreomsorgen, skolan, försäkringsbranschen, vid rehabiliteringsinsatser hos
arbetsgivare och i uppdrag mot arbetsförmedlingarna. Dessutom bör fysioterapeuter bli mer efterfrågade i hälsobranschen
avseende hälsa och livsstilsfrågor samt
hälsoförebyggande arbete.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Den 1 januari 2014 blev fysioterapeut
ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster,
och alla nyexaminerade får titeln fysioterapeut. Alla legitimerade sjukgymnaster
kan välja om de vill byta till den nya
titeln eller behålla titeln sjukgymnast.
hög osäkerhet. Osäkerheten beror bland
annat på hur politiken inom området
utvecklas. Det handlar exempelvis om
beslut kring hälso- och sjukvårdens
utformning och om vilken verksamhet
som ska bedrivas inom ramen för den
skattefinansierade välfärdssektorn.
Mer information
Fysioterapeuterna,
www.fysioterapeuterna.se
www.saco.se/framtid
Geovetare
2020: balans
balans
balans
Geovetare arbetar framför allt på myndigheter, teknikkonsultföretag och inom
gruvnäringen. De arbetar bland annat med
marksanering, vattenförsörjning, markanvändning och prospektering av mineral. Vid
planerandet av stora infrastrukturprojekt,
som byggen av tunnlar, broar, hamnar och
flygplatser samt inom natur och miljövårdsprojekt behövs också ofta geovetenskaplig
kompetens. Det finns i dagsläget ca 4 000
yrkesverksamma geovetare i Sverige.
för geovetare av balans. Det gäller både
som inte har en plan för hur de ska til�lämpa sin kompetens i arbetslivet har
det generellt sätt svårt att komma in på
arbetsmarknaden. Detta gör det svårt att
uttala sig generellt om läget för nyexaminerade jämfört med erfarna, eftersom
kompetensen ofta är mer avgörande.
och erfarna
På fem års sikt är prognosen fortsatt balans. Arbetsmarknaden för geovetare har
förbättrats under de senaste åren. Det be-
41
h
ror dels på att klimat- och miljöproblem
är i fokus, dels på en ökad efterfrågan på
mineral, metaller samt andra naturtillgångar. Även om ”gruvboomen” nu verkar
ha avstannat till viss del, förutses ändå
balans på arbetsmarknaden framöver. I
slutet av 2014 publicerade Naturvetarna
läsa en mer komplett analys kring geovetare och deras arbetsmarknad. Är man
rapport.
Delarbetsmarknader
geovetare men för de som är inriktade på
prospektering så utgör de norra delarna
av Sverige den huvudsakliga arbetsmarknaden. När det däremot gäller geologer
inom bygg- och anläggning så efterfrågas
de över hela landet även om utbudet av
arbetstillfällen är större i storstadsregioner.
Historik
relativt stora skillnader i hög- och
lågkonjunktur. Såväl bygg- och anläggningsbranschen, som gruvnäringen är
konjunkturkänslig. Detta avspeglas i
efterfrågan på geovetare. Samtidigt är det
främst när lågkonjunkturen blir bestående och global som vi kan märka av en
mer påtaglig effekt på arbetslösheten.
42
hög osäkerhet. Det är svårt att säga i
vilken utsträckning efterfrågan kommer
att mötas upp av andra grupper. Till detta
kommer en politisk osäkerhet kring vilka
satsningar på exempelvis infrastruktur,
miljövänlig energi etc. som kommer att
göras.
Mer information
Hälsovetare
stor konkurrens
konkurrens
Hälsovetare är ett brett yrkes- och utbildningsområde med möjlighet till olika inriktningar inom områdena folkhälsa, hälsa och
friskvård samt idrott. Typiska arbetsuppgifter för en hälsovetare är att driva projekt,
göra kartläggningar, utföra hälsofrämjande
aktiviteter, utreda samt utvärdera en organisations hälsoarbete.
På grund av det stora utbudet av utbildningar på universitet och högskolor finns
det idag fler utbildade än det finns jobb.
www.saco.se/framtid
h
Följden är att det kan vara svårt att få
jobb, en varaktig tjänst och relevanta arbetsuppgifter. I konkurrensen om jobben
har yrkeserfarna hälsovetare en fördel
gentemot nyexaminerade när det gäller
att få en tjänst med relevanta och kvalificerade arbetsuppgifter. Men konkurrensen om jobben är stor även för erfarna.
och erfarna
Idag finns ett 20-tal utbildningar i landet
som examinerar hälsovetare varje år.
Antalet utbildningar har varit stabilt
under flera år med undantag för att några
lagts ned och andra tillkommit. Arbetsgivares ökade kännedom om yrket har över
tid genererat något fler arbetstillfällen.
Detta är en trend som sannolikt kommer
att fortsätta, men även på fem års sikt
bedöms det fortsatt vara stor konkurrens
om jobben både för nyexaminerade och
erfarna.
Delarbetsmarknader
Arbetsmarknadsläget är relativt jämnt
fördelat över landet, men med flest
jobbmöjligheter i de större städerna och
regionerna. Det är fortfarande lika stor
konkurrens om jobben oavsett vilken
utbildningsinriktning man har läst, det
vill säga idrott, folkhälsa eller hälsa och
friskvård.
marknaden av relativt stora skillnader i
arbetslöshet mellan hög- och lågkonjunktur. Det fanns då färre tjänster, men också
färre utbildade. Arbetsmarknaden har
sedan dess utvecklats. Hälsovetare finns
idag även på mer strategiska positioner
inom både offentlig och privat sektor. På
senare år har tjänsterna utvecklats till att
vara mindre känsliga för konjunkturen.
Prognosens osäkerhet uppskattas till 3
för både nyexaminerade och för erfarna
på en skala från 1 till 5, där 1 innebär
en mycket låg osäkerhet och 5 innebär
en mycket hög osäkerhet. Om antalet
utbildningar och antalet nyexaminerade
varje år kvarstår kommer vi inte att
kunna se några förbättringar av arbetsmarknadsläget inom de närmaste åren för
nyexaminerade hälsovetare. Osäkerheten
är ungefär densamma för de erfarna, men
påverkas mer av konjunkturen i samhället
och av det ekonomiska läget i privat och
offentlig sektor.
Mer information
SRAT, www.srat.se HälsoAkademikerna,
www.halsoakademikerna.nu
Historik
lågkonjunktur. För cirka 20 år sedan
när hälsovetare var en ny yrkesgrupp på
arbetsmarknaden, kännetecknades arbets-
www.saco.se/framtid
43
h
Högskoleingenjör
2020: balans
balans
balans
Högskoleingenjörer arbetar bland annat
med olika former av tekniskt utvecklings- och
konstruktionsarbete. Högskoleingenjören
arbetar som regel nära verksamheten, ofta
i samarbete med civilingenjörer och andra
yrkesgrupper. Arbeten finns inom industrin
och konsultföretag, de affärsdrivande verken
samt inom stadsbyggnad, energiförsörjning
och fastigheter. Idag finns i Sverige drygt
40 000 yrkesverksamma med högskoleingenjörsutbildning eller motsvarande teknisk
högskoleutbildning.
De senaste åren har arbetsmarknaden för
högskoleingenjörer varit god. I genomsnitt har 1,5 till 2 procent av de yrkesverksamma medlemmarna i Sveriges Ingenjörer – såväl civil- som högskoleingenjörer
– varit arbetslösa eller haft en anställning
med stöd. Arbetslöshetssiffror för helt
nyexaminerade finns inte att tillgå på
samma sätt. Uppgifter från Universitetskanslersämbetet, UKÄ, över examinerade 2009/2010 visar att etableringen på
arbetsmarknaden för examinerade inom
teknik följer ett mönster över tid snarlikt
det för övriga utbildningsområden.
Andelen etablerade inom teknik är dock i
44
regel något högre än snittet. Samtidigt är
utbildningsområdet teknik mycket brett.
Även en utbildning som exempelvis Högskoleingenjör maskin kan rymma flera
inriktningar med olika etableringsgrad.
och erfarna
Enligt SCB:s Arbetskraftsbarometer, arbetsgivares bedömningar av rekryteringsläget, har tillgången på nyexaminerade
högskoleingenjörer sedan länge varit god
eller i balans. Efterfrågan på yrkeserfarna
har varit avsevärt större. I UKÄ:s underlag
2015 för högskolornas utbildningsplanering redogörs för framtida utbud och
efterfrågan för högskoleingenjörer. På
kortare sikt förväntas ett visst överskott
om inte antalet nybörjare de närmaste
åren minskar något. På längre sikt bedömer UKÄ däremot balans. Några år
tidigare (2012) var UKÄ:s analys tvärtom
en stor och växande brist på just högskoleingenjörer. Förklaringen till skillnaden är att prognoserna tidigare gjordes
gemensamt för högskole- och gymnasieutbildade ingenjörer. När grupperna nu
redovisas var för sig framkommer att det
är bland de gymnasieutbildade som hela
den beräknade framtida bristen uppkommer. Arbetsförmedlingens prognos
från 2015, Var finns jobben?, bedömer att
arbetsmarknaden för erfarna ingenjörer
är och fortsätter vara stark inom flertalet
ingenjörsyrken. Även för nyexaminerade
bedöms arbetsmarknaden i allmänhet
vara god. Arbetsförmedlingen menar
samtidigt att nyexaminerade kan behöva
skaffa yrkeserfarenhet genom att ta ett
jobb på en något lägre kvalifikationsnivå
www.saco.se/framtid
h
än den de utbildat sig till. Bilden är dock
komplex och en särskild osäkerhet finns
vad gäller tillgången på arbeten med relevant inriktning och nivå. Ingenjörernas
breda arbetsmarknad och det totala behovet av teknisk kompetens talar dock för
en fortsatt låg arbetslöshet. Sammantaget
är bedömningen att läget för såväl nyexaminerade som erfarna högskoleingenjörer
på fem års sikt kommer att befinna sig i
balans. För en kompletterande analys läs
gärna prognosen för civilingenjörer.
Historik
lågkonjunktur. Sett över längre tid följer
arbetslösheten för högskoleingenjörer ett
mönster snarlikt det för arbetsmarknaden
i stort. Till bilden hör dock att arbetslöshetsnivåerna för medlemmar i Sveriges
Ingenjörer sedan mitten av 90-talet som
regel legat lägre än för akademikerförbunden inom Saco totalt.
både nyexaminerade och för erfarna på en
hög osäkerhet. Osäkerheten beror främst
på det framtida konjunkturläget. Detta
har störst betydelse för de nyexaminerades möjligheter att finna relevant arbete.
En annan osäkerhetsfaktor följer av att
högskoleingenjörsutbildningarna spänner
över en mängd olika teknikområden och
branscher med skilda förutsättningar.
Till osäkerheten – i både positiv och
negativ riktning – bidrar att ingenjörer
www.saco.se/framtid
både kan och väljer att arbeta även i
andra än utpräglade ingenjörsyrken, där
utbildningsspridningen kan vara större
och efterfrågan en annan. Läget totalt
eller för enskilda inriktningar påverkas
även av förändringar av antalet nybörjare
på utbildningarna, liksom av i vilken
mån behoven av teknisk kompetens på
olika nivå kan och kommer tillgodoses av
personer med annan utbildning. Förutom civilingenjörer bidrar flera teknik-,
data- och naturvetenskapliga högskoleutbildningar med betydande tillskott
till arbetskraften inom ingenjörs- och
teknikeryrken. Yrkeshögskolan ger ett
ytterligare tillskott, liksom den nya
gymnasieingenjörsutbildningen. Utöver
de examinerade lämnar också ett stort
antal ingenjörsstudenter högskolan utan
fullföljd utbildning. De faller utanför den
prognostiserade utvecklingen av antalet
ingenjörer, men tillgodoser likafullt en
växande andel av behoven.
Mer information
Sveriges Ingenjörer,
45
i
Inredningsarkitekt
liten konkurrens
konkurrens
Inredningsarkitekter arbetar med människors närmiljö och deras uppgift är att skapa
fungerande och tilltalande lösningar utifrån
tekniska, ekonomiska, funktionella, estetiska, sociala och ekologiska förutsättningar.
Inredningsarkitekterna har full sysselsättning och Sveriges Arkitekter ser även ett
inflöde av arbetskraft från andra länder.
Det utbildas få inredningsarkitekter
medan efterfrågan på nyexaminerade är
stark. Inredningsarkitekter arbetar ofta
i lag med andra arkitektkompetenser på
större kontor och är efterfrågade bland
annat på grund av sin goda förmåga att
kommunicera rumsgestaltningsidéer med
kunder. Alla som vill arbeta som inredningsarkitekter får jobb.
Eftersom antalet yrkesverksamma inredningsarkitekter troligen fortsätter att
minska de kommande åren är efterfrågan
fortsatt hög om fem år. För närvarande
minskar det totala antalet inredningsarkitekter på marknaden. Utbildningarna
undersöker dock olika möjligheter att
öka intagningen, men det har ännu inte
46
genomförts. Det finns däremot en risk
att bristfällig kunskap om marknaden på
utbildningarna och för svagt intresse för
rumsgestaltning bland studenterna leder
till fortsatta svårigheter att nyrekrytera.
En ökande konkurrens på kontorsmarknaden leder till ett fortsatt stort behov
av ombyggnader för att anpassa utbudet
till nya arbetssätt och företagsbildningar.
Kostnadseffektiva lokaler och smidiga
omflyttningar är en viktig konkurrensfördel. Inredningsarkitekter lär sig efter
några år att inte bara gestalta rum utan
även leda dialogprocesser med hyresgäster och medarbetare på företag som ger
smidiga och effektiva omflyttningar och
att förstå vilka värden de skapar för kunderna. De blir då mycket eftertraktade på
arbetsmarknaden. Behovet av inredningsarkitekter med erfarenhet är dessutom
stort på grund av pensionsavgångar.
Delarbetsmarknader
Inredningsarkitekter arbetar huvudsakligen i storstadsregionerna, men många
har samtidigt starka kopplingar till
regionalt förankrade möbelindustrier
runt om i Sverige och även ute i världen.
Inredningsarkitekter som arbetar med
industrin kan också ta en roll som designer och därmed även arbeta på ett mer
industrialiserat sätt med prototyputveckling för massmarknader. En mellanform
utgörs av uppdrag att göra koncept för
globala företags butiker och mässmontrar.
De kan också samarbeta med möbelföretag i större åtaganden särskilt inom ramen
för den offentliga upphandlingen.
www.saco.se/framtid
j
Historik
Historiskt sett har inredningsarkitekter
varit väldigt beroende av uppdrag inom
offentlig miljö. De statliga upphandlingsreglerna har dock försämrat den marknaden. Istället har uppdrag åt kommersiella
verksamheter och kontor blivit viktiga.
Men fortfarande finns det många segment
på marknaden där inredningsarkitekter
skulle kunna tillföra stora värden, inte
minst inom boende.
mycket hög osäkerhet. Konsekvenserna
av arbetsmarknadens digitalisering pekar
mot att den kreativa kompetens, som
inredningsarkitekter har får en ökande
betydelse i framtiden. Detta innebär samtidigt att alltfler yrken kommer engagera
sig i gestaltningen av offentliga rum och
arbetsmiljöer. Konkurrensen om kreativa
jobb i människors närmiljö ökar. För att
inredningsarkitekterna ska hävda sig behöver utbildningarna förmedla entreprenörsanda till studenterna och uppmuntra
dem att ta till sig nya arbetsuppgifter
inom till exempel processledning. Prognosen förutsätter att arkitekter förmår
möta förändringen med ökad öppenhet
i sina metoder och lösningar och nya affärsmodeller.
Ett ökat fokus på de digitala verktygen framöver kan ytterligare komma att
stärka de erfarna på arbetsmarknaden,
www.saco.se/framtid
men det förutsätter att de introduceras
till försäljning och tar sig an de kommunikativa aspekterna av yrket.
Mer information
Sveriges Arkitekter,
www.arkitekt.se/medlem/student/
bli-arkitekt/
Jurist
2020: balans
balans
balans
Juristutbildningen ger en god grund för
arbete inom en rad olika områden inom
såväl den offentliga som den privata sektorn.
Knappt fyra av tio yrkesverksamma jurister
arbetar med vad som traditionellt benämns
som juridiskt arbete, det vill säga som domare, åklagare, advokat, företagsförvaltning
eller organisationsjurist. Det finns idag cirka
30 500 yrkesverksamma jurister.
Jurister arbetar till största delen inom
rättsväsendet, på advokatbyråer och inom
övrig offentlig förvaltning. Inom områden
som inte kräver juristexamen, som banker
och tjänsteföretag, konkurrerar de med
ekonomer och samhällsvetare. Arbetsgivarna bedömer tillgången på yrkeserfarna
som balanserad, enligt SCB:s Arbetskraftsbarometern 2014. Men det är många
47
j
som utbildar sig till jurist. Arbetsmarknaden för nyexaminerade jurister utan
erfarenhet präglas därför av balans men
viss konkurrens. Enligt Juseks arbetsmarknadsundersökning 2015 får nyexaminerade jurister dock snabbt kvalificerade
jobb. Bland de jurister som tog examen
2013/2014 fick 38 procent det första
kvalificerade jobbet innan examen och ytterligare 49 procent fick jobbet inom 1–6
månader efter examen. Arbetslösheten
för såväl yrkeserfarna som nyexaminerade
jurister är stabilt låg.
Även under kommande år väntas det årliga antalet examinerade jurister bli något
större än vad arbetsmarknaden har behov
av, enligt UKÄ:s rapport Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden. SCB:s
Trender och prognoser 2014 förutspår en
ökning av juristutbildade i arbetskraften
med 40 procent fram till år 2035. Samtidigt ökar efterfrågan på jurister under
samma period då arbetsmarknaden för
jurister väntas breddas och branscher där
jurister är verksamma tros växa. Knappt
fyra av tio arbetsgivare uppger att antalet
anställda med juristutbildning kommer
att öka på tre års sikt, enligt Arbetskraftsbarometern 2014. Sammantaget ger detta
en bild av en arbetsmarknad i balans för
nyexaminerade jurister på fem års sikt.
Arbetsmarknaden för yrkeserfarna jurister har varit stabilt god de senaste åren.
Arbetsförmedlingen bedömer att det
kommer att vara hård konkurrens om de
jobb som inte kräver specialistkompetens,
48
medan behovet av kvalificerade jurister
ökar.
Delarbetsmarknader
De flesta jobben för jurister finns i regionhuvudstäder och tätorter där det finns
flest myndigheter och företag.
Historik
Juristers arbetsmarknad är bred och relativt okänslig för konjunktursvängningar.
Majoriteten jurister arbetar inom områden med stabil efterfrågan på arbetskraft,
exempelvis rättsväsendet, övrig offentlig
förvaltning samt på advokatbyråer och
juristbyråer. Skillnaderna i efterfrågan på
jurister i hög- respektive lågkonjunktur
är därför små.
hög osäkerhet. Prognosen kommer att slå
fel om arbetsmarknaden för jurister inte
fortsätter växa. Då kommer det att uppstå
en situation med stor konkurrens om
jobben. För nyexaminerade jurister, som
även framöver kommer att vara en stor
grupp, är detta en särskilt viktig faktor att
ta hänsyn till.
Mer information
www.saco.se/framtid
k
Jägmästare
Se Naturvetare inom skog.
Kemist
balans
konkurrens
I alla verksamheter där kemiska ämnen
eller produkter framställs, utvecklas eller används behövs kemister. Kemister är experter
på laborativa analyser och undersökningar
samt arbetar med produkt- och processutveckling, försäljning eller miljövård. Kemister effektiviserar och utvecklar hanteringen
av kemiska produkter och kemikalier, samt
ser till att hanteringen är säker för såväl
hälsa som miljö. Det finns idag ca 5 000
yrkesverksamma kemister i Sverige.
för kemister av balans. Det gäller både
som inte har en plan för hur de ska til�lämpa sin kompetens i arbetslivet har det
generellt svårt att komma in på arbetsmarknaden. Vilket gör det svårt att uttala
sig om läget för nyexaminerade jämfört
med erfarna, eftersom kompetensen ofta
är mer avgörande.
www.saco.se/framtid
och erfarna
På fem års sikt är prognosen att det
kommer att råda liten konkurrens för
såväl nyexaminerade som erfarna. Vi står
inför en situation där allt färre utbildar
sig till kemister, samtidigt som behovet
av kompetensen sannolikt kommer att
öka. Kompetensen behövs framför allt
för att möta många av de utmaningar vi
står inför på miljöområdet. Nanovetenskapen har exempelvis öppnat upp för att
skräddarsy material som är betydligt mer
funktionella, resurssnåla och energieffektiva. Kemiska genombrott är också att
vänta inom energiområdet, där effektivare
batterier och solceller, samt metoder för
att få fram, lagra och transportera vätgas
kan få stor betydelse för framtidens
teknikföretag. Samtidigt ställer samhället
allt högre krav på att kemiska produkter
ska vara säkra för hälsa och miljö. Kraven
på företagen ökar successivt, vilket i sin
tur kan föra med sig en ökad efterfrågan
på kemisk kompetens från importföretag.
Överhuvudtaget efterfrågas i allt större
utsträckning kemister med bred kompetens, som behärskar projektledning, ekonomi, marknadsföring och juridik. Idag
arbetar allt fler på marknadsavdelningar
och med kund- och säljsupport. Dessutom är stora pensionsavgångar att vänta
för kemister. I slutet av 2014 publicerade
kring kemister och deras arbetsmarknad.
49
k
Delarbetsmarknader
kemister då kompetensen ofta är mer
avgörande men man kan säga att de efterfrågas över hela landet även om utbudet
av tjänster är större i storstadsregioner.
Historik
Arbetsmarknaden kännetecknas av relativt stora skillnader i hög- och lågkonjunktur. Vi kan se upp- och nedgångar
i efterfrågan som i stort sett följer konjunkturen. Samtidigt är det framför allt
när lågkonjunkturen biter sig fast som
vi kan märka av en mer påtaglig effekt
på arbetslösheten. Naturvetare verkar, i
likhet med många andra akademiker, inte
vara den grupp som sägs upp först i en
lågkonjunktur.
Prognosen osäkerhet uppskattas till 5
för både nyexaminerade och erfarna på
en skala från 1 till 5, där 1 innebär en
mycket hög osäkerhet. Osäkerheten är
stor eftersom kemister finns inom flera
branscher och kan specialisera sig inom så
många olika områden. Det är också svårt
att säga i vilken utsträckning efterfrågan
kommer att mötas upp av andra grupper
eller om vi kan förvänta oss genombrott
som ökar kompetensbehovet. En annan
osäkerhet har att göra med möjligheterna
för forsknings- och utvecklingsintensiva företag att etablera sig och bedriva
verksamhet i Sverige. Andra prognoser
kring arbetsmarknaden säger att det är
ett visst överskott på såväl nyexaminerade
som yrkeserfarna kemister i nuläget och
50
att detta kommer att bestå även på 5 års
sikt. Denna prognos skiljer sig alltså stort
åt från dessa prognoser då Naturvetarna
tvärtom förutser liten konkurrens på 5
års sikt. Det har att göra med att stora
pensionsavgångar som är att vänta, att allt
färre utbildar sig till kemister trots att
kompetensen kommer att behövas även i
framtiden.
Mer information
Kiropraktor
2020: balans
liten konkurrens
konkurrens
En kiropraktor är specialiserad på behandling av besvär i rörelseapparaten. De
vanligaste problem en kiropraktor behandlar
är ryggsmärta, nack- och axelbesvär, huvudvärk av olika typer, yrsel, idrottsskador samt
arm-, ben- och bäckensmärtor. Kiropraktorn
använder olika metoder för att återställa
rörligheten i kroppens alla leder så att
patientens funktion återgår till det normala.
Det finns ca 800 legitimerade kiropraktorer.
Antalet kiropraktorer i Sverige växer
långsamt och samtliga nyexaminerade
har idag arbete inom sex månader efter
avslutad utbildning. Regionala skillnader
www.saco.se/framtid
k
förekommer. I några fall upplevs det som
en utmaning att finna en anställning
för den ettåriga praktiktjänstgöringen
omedelbart efter utbildningen, i andra
regioner har arbetsgivare svårt att hitta
nya medarbetare. Inom några månader
får dock alla en anställning i nuläget.
Den sammantagna arbetsmarknaden för
nyexaminerade kännetecknas därmed av
balans men med inslag av liten konkurrens. För kiropraktorer med yrkeserfarenhet är det liten konkurrens om jobben.
Det finns idag ingen arbetslöshet bland
kiropraktorer.
Antalet kiropraktorer i Sverige växer
långsamt, och samtliga nyexaminerade
väntas fortsatt ha arbete inom sex månader efter avslutad utbildning. Regionala skillnader kommer dock fortsatt
att finnas, och i vissa regioner kommer
arbetsgivare ha svårt att hitta ny arbetskraft på grund av det relativt låga antalet
kiropraktorstuderande.
Cirka 20 procent av kiropraktorerna har
vårdavtal med landstinget. Efterfrågan
på kiropraktorer ökar i takt med nya
forskningsrön och därmed ökad acceptans inom den offentliga sjukvården. Då
kiropraktorer har breda kunskaper inom
neurologi, ortopedi och reumatologi finns
goda chanser till utökat samarbete med
dessa specialiteter inom sjukvården. Med
en akademisk examen finns dessutom
möjligheter att välja en forskarbana.
www.saco.se/framtid
Delarbetsmarknader
Majoriteten av yrkesutövarna är privata
vårdgivare, och lokala variationer i konkurrensnivå förekommer. Men konkurrensen är generellt störst i storstadsregionerna med hälften så många invånare per
kiropraktor i Stockholm som i landet i övrigt. För den som vill etablera sig utanför
dessa regioner finns många områden där
kiropraktorer saknas. Med drygt 90 procent av kiropraktorerna verksamma som
egna företagare krävs, som för alla företagare, ett mått av entreprenörskap och
en beredskap att arbeta utanför normala
arbetstider vid behov.
Historik
Då majoriteten av kiropraktorer är privata
vårdgivare utan offentlig finansiering
sjunker efterfrågan normalt sett något i
samband med lågkonjunktur. Men inte
heller i lågkonjunktur har arbetsmarknaden kännetecknats av någon betydande
arbetslöshet.
hög osäkerhet.
Mer information
SRAT, www.srat.se
Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR, www.lkr.se
51
k
Kommunikationsyrken
stor konkurrens
konkurrens
Informatör, webbredaktör, PR-konsult,
informationsstrateg, omvärldsbevakare, opinionsbildare, copywriter... många titlar ryms
inom yrkesområdet. Kommunikatör är paraplybenämningen som täcker in flera av dessa
olika titlar. De som arbetar med information
och kommunikation har ofta som uppgift att
förmedla och forma företags, myndigheters
och organisationers budskap. Det finns idag
ca 10 400 kommunikatörer i Sverige.
Utbildade inom kommunikation har en
något högre arbetslöshet jämfört med den
genomsnittliga arbetslösheten för samtliga akademikergrupper. I en jämförelse
med arbetslösheten i hela befolkningen är
utbildade inom kommunikation sysselsatta i hög utsträckning. Yrkesområdet är
populärt och det är många som vill jobba
med kommunikation på något sätt. Det
finns även en mängd olika utbildningar
inom området kommunikation både på
akademisk nivå, som diplomutbildning,
och inom yrkeshögskolan.
52
Det finns inga tecken som tyder på att
intresset för kommunikationsområdet
kommer att minska framöver. Därför
antas konkurrensen vara fortsatt stor.
Många som arbetar med kommunikation
har en utbildning som inte i första hand
är inriktad på kommunikation, det kan
vara juridik, samhällsvetenskap eller annat. Det är därmed många olika grupper
som konkurrerar om jobben.
Historik
Arbetsmarknaden kännetecknas av stora
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Merparten av kommunikatörerna
verkar inom den privata sektorn. Under
en högkonjunktur ökar trycket på företagens kommunikationsavdelningar och
under en lågkonjunktur minskar behovet
och konkurrensen om jobben ökar.
hög osäkerhet. Arbetsmarknaden för den
som jobbar inom kommunikationsområdet har länge präglats av hög konkurrens.
Det finns idag inga tecken på att det ska
förändras.
Mer information
DIK, www.dik.se
www.saco.se/framtid
l
Landskapsarkitekt
Landskapsarkitektens uppgift är att skapa
fungerande och tilltalande lösningar för
stadsdelar och miljöer i städer, samhällen
och i naturlandskapet utifrån tekniska,
ekonomiska, funktionella, estetiska, sociala
och ekologiska förutsättningar. De flesta
landskapsarkitekter arbetar med parker och
landskapsgestaltning vid större förändringar av naturmiljöer, men det finns också
landskapsarkitekter som inriktar sig på
stadsplanering, gårdsmiljöer, naturskydd,
utredningar eller förvaltning.
Med tanke på den relativt stora ökningen
av intagningen till landskapsarkitekternas utbildningar är det sannolikt att
arbetsmarknaden för nyexaminerade går
mot balans 2020. Sveriges Arkitekters
omvärldsanalys pekar på att digitalisering,
migration till storstäder och klimatomställning är trender som ger en generellt
ökad efterfrågan på gestaltning och
planering av framtidens hållbara livsmiljöer. Den nuvarande omfattningen av
examinationen av landskapsarkitekter
innebär dock att tillväxten i efterfrågan
på marknaden måste vara fortsatt hög
för att balans ska råda 2020. Den ökande
betoningen av den offentliga miljöns betydelse för både social och ekologisk hållbarhet talar för att studenter som skaffat
kunskap inom dessa områden har fortsatt
goda möjligheter att hitta jobb även 2020,
även om den generella efterfrågan då kan
vara i balans.
Landskapsarkitekterna har idag en väldig
låg arbetslöshet samtidigt som antalet yrkesutövare har ökat med över 50 procent
sedan 2005. Den underliggande efterfrågan drivs främst av ökat fokus på offentlig
miljö och social hållbarhet i kommunerna, men även klimatomställning och
ett ökat behov av samhällsplanering som
grundas på kunskap om ekosystemen.
Utbildningarna har mött efterfrågan med
ökade intagningar, men det har ändå inte
lett till någon tydlig ökad konkurrens om
jobben.
Det tar i snitt två år för en nyexaminerad
landskapsarkitekt att gå från medverkande till eget ansvar för handläggning av
projekt. När företagen får många uppdrag
hinner de dock inte riktigt med att ge nya
medarbetare en bra introduktion. Därför
är landskapsarkitekter, när de efter 2–3 år
kommit in i yrket, mycket eftertraktade.
Jämfört med äldre kolleger har de samtidigt fördelen att de kan de digitala verktygen. En förutsättning är att de stärker sin
kompetens inom uppdragshantering och
försäljning.
2020: balans
liten konkurrens
konkurrens
www.saco.se/framtid
53
l
Delarbetsmarknader
Landskapsarkitekter finns i hela landet,
men med tyngdpunkt i storstadsregionerna. Men behoven av landskapsplanering
är stora i hela landet, inte minst i anslutning till de stora infrastrukturprojekt
som Trafikverket och andra stora aktörer
i industrin ständigt genomför. Landskapsarkitekter som arbetar med infrastrukturprojekt är inte lika beroende av att vara
baserade i storstäderna. De kan ta bredare
uppdrag. De har också goda möjligheter
att arbeta med regionala utvecklingsfrågor, landsbygdsutveckling och planering
och förvaltning av gemensamma anläggningar, gator och parker i kommunerna.
Historik
Arbetsmarknaden för landskapsarkitekter
har historiskt inte påverkats så mycket
av hög- och lågkonjunktur. De har ofta
många små uppdrag när de arbetar som
konsulter, vilket också gör dem mindre
sårbara. Landskapsarkitekter arbetar
också mycket i stora och långsiktiga infrastrukturprojekt. Kommunerna behöver
också förvalta sina trädgårdsanläggningar
oavsett konjunktur.
hög osäkerhet. Den främsta osäkerheten gäller om samhällets investeringar i
klimatsmart, social och kulturell infra-
54
struktur för en hållbar livsmiljö kommer
att fortsätta i dagens omfattning. De
övergripande bedömningarna av konsekvenser för arbetsmarknaden av digitaliseringen pekar mot att den typ av kreativ
kompetens som landskapsarkitekter har
kommer att få ökande betydelse framöver.
Det innebär samtidigt att alltfler yrken
kommer engagera sig i tidiga skeden av
samhällsplaneringen och att konkurrensen om de kreativa jobben där ökar.
Landskapsarkitektutbildningarna är dock
bra på att möta detta genom att förbereda
studenterna för att ta på sig de nya roller
som utvecklas för att hantera komplexiteten och mångfalden av kompetenser i
tidiga skeden. Ett ökat fokus på de digitala verktygen framöver kan ytterligare
komma att stärka de erfarna på arbetsmarknaden, men det förutsätter att de
introduceras till försäljning och tar sig an
de kommunikativa aspekterna av yrket.
Landskapsarkitekter som vill specialisera sig kan även arbeta med planering,
ledarskap och produktutveckling inom
andra områden som växtmaterial och naturvård. Offentliga rum är också ett nytt
och stort område för landskapsarkitekter
som förväntas generera stor efterfrågan
på erfarna.
Mer information
Lantmästare
Se Naturvetare inom lantbruk
www.saco.se/framtid
l
Logoped
2020: balans
balans
balans
Logopeder arbetar med att stödja människor
i alla åldrar som av en eller annan anledning har svårt att kommunicera, det vill
säga har brister vad gäller röst, tal, språk,
samspel med andra eller stamning. Även att
stödja personer som har svårt att äta och
svälja ingår i logopedernas verksamhetsområde. Logopeder arbetar även med barn och
unga med hörselproblem och/eller cochleaimplantat. Det finns drygt 2 000 legitimerade logopeder idag.
Logopeders arbetsmarknad präglas av låg
arbetslöshet och god tillgång på arbete.
Antalet utbildningsplatser har ökat något,
medan logopedernas arbetsmarknad
har varit stabil. AEA:s, Akademikernas
erkända arbetslöshetskassas, arbetslöshetsstatistik för logopeder har under
lång tid legat på en stabilt låg nivå, och
ingenting tyder på att detta kommer att
ändras. Men det tenderar att vara svårare
att få jobb för nyexaminerade logopeder
på utbildningsorterna.
www.saco.se/framtid
Logopedernas största arbetsgivare är
landstinget, men det behövs logopeder
även inom områden där de ännu inte är så
vanliga, till exempel inom kommunerna.
Det är osäkert hur breddningen av arbetsmarknaden och uppgifterna kommer
att utveckla sig. Det återstår att se om
logopeder i större utsträckning kommer
att kunna söka sig till den privata sektorn,
vilket skulle kunna leda till en bredare
arbetsmarknad för logopeder.
Historik
både för nyexaminerade och erfarna på en
hög osäkerhet. Logopeder har haft en stabilt låg arbetslöshet, men antalet utbildningsplatser har ökat något. Landstingens
behov av logopeder förväntas heller inte
minska. Den största osäkerhetsfaktorn
är om och hur logopeders arbetsmarknad
kommer att bredda sig, det vill säga logopeders möjligheter till arbete inom privat
och kommunal sektor.
Mer information
SRAT och Svenska logopedförbundet,
www.srat.se
55
l
Läkare
2020: balans
liten konkurrens
konkurrens
Flertalet läkare i Sverige (ca 80 procent) är
landstingsanställda vid sjukhus och vårdcentraler. Övriga är till exempel privatpraktiserande läkare, företagsläkare och läkare
inom forskning och undervisning. De flesta
läkare blir så småningom specialistläkare.
Det finns idag ca 40 000 yrkesverksamma
läkare.
läkare kännetecknas av balans. Dock får
många vänta länge på en AT-tjänst, enligt
Läkarförbundet och SYLF:s årliga enkät
till AT-läkarna. 2015 var den genomsnittliga väntetiden 9,8 månader, vilket är det
högsta uppmätta värdet sedan mätningen
startade 2008.
Arbetsmarknaden för yrkeserfarna
läkare kännetecknas däremot av liten
konkurrens om jobben. Det står helt
klart att arbetsmarknadsläget är bra
och arbetslösheten är låg, men vi har en
oklar bild om hur stort underskottet på
läkare är. Det ser även olika ut för olika
specialiteter och i olika delar av landet.
Vi ser inget som tyder på att efterfrågan
av specialister inom allmänmedicin har
minskat.
56
På fem års sikt bedömer vi att det kommer vara balans för nyexaminerade läkare
men däremot fortsatt kö till AT-tjänsterna. Allt annat lika så kommer konkurrensen om AT-tjänsterna öka eftersom
det utökade antalet platser på läkarutbildningen kommer att innebära att fler slåss
om AT-placeringarna.
För läkare med yrkeserfarenhet bedömer
vi att det fortsatt kommer att vara liten
konkurrens om jobben år 2020. Antalet
grundutbildningsplatser har visserligen
ökat, men ökningen kommer inte att
hinna ge effekter på specialistnivå inom
prognosperioden, och det är än så länge
där vi märker av bristen på läkare. Bristen
inom allmänmedicin, psykiatri och geriatrik förväntas bestå, medan det är mer
osäkert när det gäller övriga specialiteter.
Delarbetsmarknader
Arbetsmarknadsläget ser olika ut i olika
specialiteter och i olika delar av landet.
Det saknas idag detaljerade kartläggningar av behovet av läkare i olika specialiteter.
Vi vet emellertid från Socialstyrelsens årliga enkät till landstingen att det
råder brist inom vissa specialiteter som
allmänmedicin, psykiatri och geriatrik.
Läkarförbundets enkät om primärvårdens bemanning från 2012 visar också att
de som har ekonomiska möjligheter att
anställa sammanlagt skulle vilja anställa
cirka 900 heltidsspecialister. Vi ser inget
som tyder på att denna efterfrågan på
specialister inom allmänmedicin har
www.saco.se/framtid
l
minskat. Generellt råder en större brist
på läkare på landsbygden än i städerna.
Historik
Typiskt har läkaryrket haft relativt små
skillnader i arbetslöshet mellan hög- och
lågkonjunktur.
hög osäkerhet. Läget för nyexaminerade
läkare kan förändras och köerna till ATtjänsterna kan förkortas genom åtgärder
och satsningar på fler AT-platser. I år har
regeringen också återupptagit arbetet
kring hur den framtida svenska läkarutbildningen ska se ut. Det är i nuläget för
tidigt att dra slutsatser om hur en eventuell förändring av grundutbildningen kommer att påverka situationen för de nyexaminerade läkarna. En femårsprognos för
allmänmedicin, psykiatri och geriatrik
betraktar vi som ganska säker på grund av
att eventuella förändringar i insatser idag
inte hinner ge utslag i tillräcklig omfattning för att vända läget.
Det finns också faktorer som påverkar
såväl nyexaminerade som erfarna läkare.
En viktig men osäker faktor är nettoinflödet av läkare från utlandet (både inrikes
och utrikes födda läkare med utländsk
examen). Det finns flera faktorer som
indikerar att nettoinflödet ökar (NPS
2013, Socialstyrelsen). Vi kan dock inte
säga exakt hur många som faktiskt blir
sysselsatta i Sverige av alla som har
utländsk examen och som tar ut svensk
www.saco.se/framtid
legitimation. Utvecklingen framöver är
också osäker på grund av att denna faktor
påverkas av det framtida arbetsmarknadsläget i andra länder.
Andra faktorer som kan komma att
förändra arbetsmarknadsläget är omorganisationer i vården, vilket bland annat
kan påverka antalet utbildningsplatser.
Medicinsk utveckling och demografisk
utveckling är andra faktorer som kan
påverka tillgång och efterfrågan på läkare
inom olika specialiteter.
Mer information
Sveriges läkarförbund,
www.lakarforbundet.se
Lärare i årskurs F–3
och årskurs 4–6
liten konkurrens
konkurrens
Lärare årskurs F–3 och årskurs 4–6 arbetar
med att undervisa unga elever. Arbetet som
lärare är självständigt och omväxlande.
Läroplanen och kursplanerna anger ramarna, men det är den enskilde läraren som
tillsammans med eleverna står för innehållet i undervisningen. År 2014 fanns det
11 100 lärare inom förskoleklass, 32 800
inom grundskolan årskurs 1–3 och 42 500
lärare i årskurs 4–6.
57
l
För lärare i årskurserna F–3 samt 4–6 är
det liten konkurrens om jobben både för
nyexaminerade och yrkeserfarna. Redan i
år behövs det anställas mer än dubbelt så
många lärare i årskurs 1–3 och 4–6 än vad
som examineras för att täcka rekryteringsbehovet. Arbetsförmedlingen skriver
i sin arbetskraftsbarometer från 2014 att
det råder definitiv brist både på nyexaminerade och yrkeserfarna lärare för dessa
årskurser och att anställningsbehovet de
kommande åren kommer att öka. Hela
60 procent av arbetsgivarna inom skolan
uppger i Arbetskraftsbarometern att
de har brist på arbetssökande lärare för
grundskolans tidigare år.
och erfarna
De kommande åren kommer antalet
barn i grundskolans tidigare år att öka
samtidigt som många lärare inom denna
yrkeskategori pensioneras. Detta i kombination med krav på färre elever per lärare
för eleverna i de yngre åldrarna och att lärare utan lärarexamen måste ersättas med
behöriga lärare, tyder på att det kommer
vara mycket liten konkurrens om jobben
för lärare i grundskolans tidigare år inom
en femårsperiod. Enligt SCB kommer
efterfrågan på lärare i grundskolans
tidigare år att öka med 25 procent fram
till år 2035.
kan ett bra konjunkturläge betyda bättre
ekonomiska förutsättningar för kommuner och fristående skolor och därför
betyda fler arbetstillfällen. Konjunkturläget ska dock inte påverka utbildningsväsendet i någon större utsträckning.
Efterfrågan påverkas i större utsträckning
av demografi och politiska beslut.
nyexaminerade och erfarna på en skala
från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg
osäkerhet och 5 innebär en mycket hög
osäkerhet. Prognoserna för lärare i årskurserna F–3 och 4–6 är överlag mycket
säkra och styrks av prognoser gjorda av
Skolverket, Universitetskanslersämbetet
och Arbetsförmedlingen. Det mesta tyder
på att om inte antalet examinerade lärare
för dessa årskurser ökar markant de kommande åren kommer arbetsmarknadsläget
vara mycket bra både för nyexaminerade
och för erfarna lärare i dessa årskurser.
Historik
Konjunkturläget kan påverka arbetsläget
för lärare endast marginellt. Till viss del
58
www.saco.se/framtid
l
Lärare och forskare
vid universitet och högsk.
2020: balans
balans
konkurrens
Universitetslärare, forskare och doktorander
forskar och undervisar vid universitet och
högskolor. Professorer, lektorer och adjunkter
är lärare som normalt är anställda tills
vidare, medan postdoktorer, adjungerade
lärare och gästprofessorer alltid har tidsbegränsade anställningar, liksom ofta forskare.
Totalt arbetade motsvarande ca 28 600
heltidsanställda med undervisning och
forskning vid de svenska lärosätena under
2013. Därtill fanns ca 19 100 doktorander
med varierande aktivitetsgrad.
Idag examineras fler doktorer än vad som
efterfrågas inom högskolan, vilket gör
att det är stor konkurrens om jobben för
nyexaminerade. Situationen varierar dock
stort mellan olika ämnesområden. För
erfarna lärare och forskare är arbetsmarknaden mer balanserad, men även den
varierar stort.
Inom vissa områden, till exempel inom
vård- och lärarutbildningarna, råder redan
idag generell brist på disputerade lärare.
Inom andra områden, som naturvetenskap och teknik, har vissa högskolor
www.saco.se/framtid
tvingats minska antalet universitetslärare.
och erfarna
Inom fem år kommer det troligen vara
liten konkurrens om jobben inom många
områden, men stor konkurrens inom
andra. Den samlade bedömningen blir
dock balans för såväl nyexaminerade som
erfarna. Denna bedömning är mycket
osäker och beror dels på studenters efterfrågan på olika typer av högre utbildning,
dels på statens tilldelning av resurser till
forskning och utbildning.
Delarbetsmarknader
Tillgången på disputerade i förhållande
till efterfrågan inom högskolan varierar kraftigt mellan olika ämnen, både i
dagsläget och framöver. Pensionsavgångarna har börjat öka, vilket innebär att det
inom många ämnen sannolikt kommer
att råda brist på meriterade disputerade.
Variationerna är dock stora mellan olika
ämnen, samtidigt som specialiseringen är
stor, varför bedömningarna ovan egentligen måste göras ämnesvis.
Historik
Skillnaderna i arbetsmarknadsläget mellan hög- och lågkonjunktur är vanligen
små. Tvärtemot vad som gäller för de
flesta yrken påverkas sysselsättningen
inom högskolan positivt av en lågkonjunktur.
Detta beror på att statens ofta utökat
antalet högskoleplatser för att motverka
arbetslösheten, vilket har lett till mer arbete för universitets- och högskolelärarna.
59
m
Omvänt kan det få negativa konsekvenser
för universitets- och högskolelärare när
regeringen beslutar att dra tillbaka tillfälliga utbildningsplatser.
hög osäkerhet. Efterfrågan på universitetslärare och forskare har varierat över
tiden. I tider av stark studentexpansion
har brist på meriterade lärare funnits dels
inom de områden där studentantalet ökat
snabbt, till exempel ekonomiämnen, dels
inom områden där bristen på disputerade
lärare varit stor, till exempel inom vårdoch lärarutbildningarna. En annan källa
till osäkerhet är utvecklingen av statens
forskningspolitik. Som redan påpekats
varierar dessutom förhållandena mellan
olika ämnen, varför det är mycket svårt
att göra en sammanfattande bedömning
för hela universitetsläraryrket.
Mer information
Sveriges universitetslärarförbund, SULF,
www.sulf.se
60
Matematiker
och statistiker
liten konkurrens
konkurrens
Matematiker arbetar ofta med optimering,
IT eller statistik. De finns inom arbetsmarknadens alla sektorer och branscher. Många
matematiker är anställda av teknikföretag,
bank- och försäkringsbolag, IT-företag,
handeln, tjänsteföretag samt industri- och
kemiföretag. Det finns något färre än 4 000
yrkesverksamma idag.
matematiker och statistiker av liten konkurrens. Det gäller både nyexaminerade
och erfarna.
och erfarna
konkurrens. Matematikers kompetens
är efterfrågad och det är idag lätt att få
jobb. Kompetensen efterfrågas inom
allt fler branscher och områden i takt
med att de matematiska modellerna och
applikationerna blivit allt mer komplexa.
Utvecklingen på IT-området har också
haft stor betydelse för såväl möjligheterna
att beskriva och modellera verkligheten
www.saco.se/framtid
m
som efterfrågan på kompetens. Särskilt
goda framtidsutsikter har matematiker
inriktade mot statistik, bank- och försäkringsbranschen samt IT. Aktuarier har till
exempel en mycket god arbetsmarknad
för närvarande. Hälften av yrkeskåren är
över 50 år och vi kan förvänta oss en hel
del pensionsavgångar de närmaste åren,
samtidigt är det få nyexaminerade som
kommer ut på arbetsmarknaden. I slutet
av 2014 publicerade Naturvetarna en arbetsmarknadsrapport där man kan läsa en
mer komplett analys kring matematiker
och statistiker och deras arbetsmarknad.
Delarbetsmarknader
Arbetsmarknaden ser bättre ut i storstadsregionerna om man riktar in sig mot
statistik, bank- och försäkringsbranschen.
Historik
hög osäkerhet. Osäkerheten har framför
www.saco.se/framtid
allt att göra med att matematiker finns
inom i stort sett alla branscher och kan
specialisera sig inom så många olika
områden. Det är främst för matematiker
inriktade mot statistik, bank- och försäkringsbranschen samt IT som vi ser en stor
brist på, medan det för matematiker med
andra inriktningar inte är riktigt lika lätt
att ta sig in på arbetsmarknaden.
Mer information
Musei- och
kulturmiljöyrken
• Arbetsmarknaden för erfarna idag
stor konkurrens
konkurrens
Musei- och kulturmiljöyrken spänner över en
mängd olika utbildningar och ämnesområden. För att arbeta inom museiområdet krävs
en examen inom något av ämnena arkeologi,
konstvetenskap, etnologi, historia, idéhistoria eller museologi. För att arbeta med
byggnadsvård och som konservator krävs
studier inom kulturvård. För den som vill
arbeta som arkeolog kombineras huvudämnet arkeologi med andra humanistiska eller
naturvetenskapliga ämnen.
Antalet utbildade inom musei- och
61
n
kulturmiljöområdet har länge varit fler
än antalet arbetstillfällen. För nyexaminerade börjar ofta karriären med flera år i
tidsbegränsade anställningar.
och erfarna
Arbetsmarknaden präglas av knappa
resurser och många satsningar sker i
projektform. Konkurrensen om tillsvidareanställningarna är hård. Det finns inget
som tyder på att antalet som söker sig till
sektorn kommer minska eller att utbudet
av arbetstillfällen kommer att öka. En
fortsatt hård konkurrens förutspås även
av SCB.
Delarbetsmarknader
Under rubriken Musei- och kulturmiljöyrken ryms en mängd olika yrken,
med delvis skiftande förutsättningar. De
flesta jobben finns i storstäderna men det
innebär också en högre konkurrens om
jobben där.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknaden har länge präglats
av stor konkurrens om jobben. Det finns
stora behov inom sektorn men inte
tillräckliga resurser för att förverkliga
projekten. Politiska beslut och satsningar
brukar påverka efterfrågan.
62
hög osäkerhet. Det finns idag inga tecken
på en utveckling mot ett mer balanserat
läge. En fortsatt stor konkurrens är att
vänta, för såväl nyexaminerade som för
erfarna.
Mer information
DIK, www.dik.se
Naturvetare
inom lantbruk: agronom,
lantmästare m.fl.
2020: balans
balans
balans
Naturvetare inom lantbruk spänner över
ett antal olika utbildningar och ämnesområden. Agronom och lantmästare är vanliga
utbildningar som i sig har olika inriktningar.
Lantbruk, livsmedelsproduktion, djurhållning, djurs omvårdnad är några olika
inriktningar. Det finns ca 3 500 agronomer
och 3 000 lantmästare i Sverige idag.
naturvetare inom lantbruk av balans. Det
gäller både nyexaminerade och erfarna.
och erfarna På fem års sikt är prognosen fortsatt
www.saco.se/framtid
n
balans. Kompetensen behövs för att lösa
många av de utmaningar samhället står
inför. Behovet av en hållbar livsmedelsproduktion, bioenergi, ett bra djurskydd,
biologisk mångfald, en levande landsbygd och öppna landskap är bara några
exempel. Vi kan också förvänta oss en
del pensionsavgångar och ett tillräckligt
stort tillskott av nyexaminerade. I slutet
av 2014 publicerade Naturvetarna en
omfattande arbetsmarknadsrapport. Är
man intresserad av arbetsmarknaden för
naturvetare inom lantbruk är därför en
rekommendation att fördjupa sig i denna.
Läs mer på: www.naturvetarna.se/Naarbetsmarknad-2014
Historik
Arbetsmarknadsläget för naturvetare
inom lantbruk varierar inte mycket eftersom kompetensen efterfrågas inom
olika branscher och sektorer i hela landet.
lågkonjunktur. Vi kan förvänta oss att
vissa satsningar kommer att utebli under
en lågkonjunktur, men effekten brukar
inte vara dramatisk.
mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror
framför allt på att vi inte vet hur svensk
jordbruks- och livsmedelsproduktion
kommer att klara den internationella
konkurrensen. Tekniska genombrott och
nya krav på miljö och kvalitet kan också
www.saco.se/framtid
komma att få stor betydelse för utfallet.
En annan faktor som bidrar till osäkerheten i prognosen är problem med livsmedelsförsörjning på sikt globalt och de allt
högre livsmedelspriserna, vilket kan leda
till att Sveriges livsmedelsproduktion
ökar.
Mer information
Agronomförbundet,
www.agronomforbundet.se
Naturvetare
inom life science
2020: balans
stor konkurrens
balans
Naturvetare inom life science är kemister och biologer som är specialiserade på
kunskap om livets förutsättningar och hur
man kan förbättra dessa. Arbete inom forsknings- och utvecklingsverksamhet är vanligt
förekommande. Många är verksamma inom
läkemedelsindustrin eller i företag med nära
kopplingar till läkemedelsindustrin.
för naturvetare inom life science av stor
konkurrens om jobben. Det gäller både
nyexaminerade och erfarna. Life science-
63
n
branschen är en bransch i förändring. Det
har blivit svårare att få ett arbete inom
branschen på grund av en omfattande
global konkurrens bland framför allt stora
läkemedelsföretag. Under de senaste åren
har det skett nedskärningar inom läkemedelsindustrin i Sverige, och att stora
läkemedelsföretag drar ner på sin egen
forsknings- och utvecklingsverksamhet är
en global trend. I slutet av 2014 publicerade Naturvetarna en omfattande arbetsmarknadsrapport. Är man intresserad av
arbetsmarknaden för naturvetare inom
life science är därför en rekommendation
att fördjupa sig i denna. Läs mer på: www.
och erfarna
På fem års sikt bedömer vi att det råder
balans för nyexaminerade och erfarna.
Vi förutsätter då att Sverige kommer att
fortsätta att satsa offensivt på att skapa
goda förutsättningar för forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom life science,
då Sverige har en konkurrensfördel med
all kompetens inom detta område. Därför
förutser vi en större andel tjänster inom
denna sektor men i mindre företag, då
det sker en outsourcing av forskning
och utveckling, och därför en balans på
arbetsmarknaden på längre sikt för såväl
nyexaminerade som yrkeserfarna.
Historik
lågkonjunktur. Historiskt förekommer
nedskärningar mer frekvent under en
lågkonjunktur, men även då kommer
de flesta tillbaka i anställning relativt
snabbt.
för både nyexaminerade och erfarna, där
1 innebär en mycket låg osäkerhet och 5
innebär en mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror delvis på att det är svårt
att säga exakt vilka kompetensområden
som kommer att efterfrågas, vilket till
stor del beror på att vi har dålig kunskap
om vilka genombrott som är att vänta och
när. Det finns också en politisk osäkerhet,
som beror på att vi inte vet vilka satsningar Sverige och andra länder kommer att
göra för att locka till sig de globala företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet. Om Sverige är fortsatt offensivt i sina
satsningar kommer prognosen att hålla,
annars kan verkligheten bli en helt annan. Fusioner av bolag på en global skala
kan också kasta om förutsättningarna för
branschen.
Mer information
Delarbetsmarknader
Arbetsmarknaden inom life science finns
i huvudsak i regionerna StockholmUppsala-Mälardalen och Malmö-Lund. En
del arbetstillfällen finns också i Göteborg,
Umeå och Linköping.
64
www.saco.se/framtid
n
Naturvetare
inom miljö: miljö- och
hälsoskyddsinspektörer,
miljövetare m. fl.
2020: balans
balans
balans
Naturvetare inom miljö har kunskap om
miljö och hållbarhet. Dessa kompetenser är
strategiskt viktiga för de flesta verksamheter
i dagsläget. De har en tvärvetenskaplig kompetens med en solid naturvetenskaplig grund.
Antalet yrkesverksamma Naturvetare inom
miljö är ca 2 500 i Sverige för närvarande.
Efterfrågan på miljövetenskaplig kompetens har ökat, liksom möjligheten
att specialisera sig inom olika områden.
Miljöfrågorna har blivit strategiskt
viktiga för allt fler verksamheter. Samtidigt är intresset för utbildningarna och
antalet utbildningsplatser stort, så vi kan
förvänta oss att behovet av kvalificerad
personal kommer att kunna täckas.
och erfarna
Om fem år förväntar vi oss balans på
arbetsmarknaden. I slutet av 2014 publicerade Naturvetarna en omfattande
www.saco.se/framtid
arbetsmarknadsrapport. Är man intresserad av arbetsmarknaden för naturvetare
inom miljö är därför en rekommendation
Delarbetsmarknader
inom miljö varierar inte mycket, då kompetensen efterfrågas inom olika branscher och sektorer i hela landet, även om
efterfrågan är större i storstadsregionerna.
Historik
mycket hög osäkerhet. Osäkerheten beror
på vilka satsningar som kommer att bli
nödvändiga inom området framöver, om
det kommer nya lagkrav eller i vilken
utsträckning naturvetare med miljökompetens kan ersättas av andra grupper.
Mer information
65
n
Naturvetare
inom skog: jägmästare,
skogsmästare m. fl.
2020: balans
balans
konkurrens
Naturvetare inom skog är utbildade i att
förvalta och förädla naturresursen skog.
De är experter på att ta tillvara skogens
ekonomiska, ekologiska och sociokulturella
värden. Jägmästare och skogsmästare är
vanliga utbildningar för den som vill jobba
i skogsbranschen. Det finns ca 3 000 yrkesverksamma Naturvetare inom skog.
Högre miljökrav och klimatomställning
ökar behovet av skogsakademiker. Men
utbudet och efterfrågan på skogsakademiker är i balans.
och erfarna
Prognosen är balans för nyexaminerade
på fem års sikt. För yrkeserfarna ser det
däremot ut att vara liten konkurrens på
fem års sikt.
Certifieringar, standarder och frivilliga
överenskommelser har blivit allt viktigare
verktyg för att minska produktionens
miljöpåverkan. Forskning och utveckling
66
blir också allt viktigare för skogsbranschen, som i allt större utsträckning även
efterfrågar naturvetare med kunskap
i kemi, genetik och molekylärbiologi.
Utvecklingen drivs av att skogsråvaran
har potential att bli ett uthålligt alternativ till framför allt oljebaserade material
och bränslen. I slutet av 2014 publicerade
Naturvetarna en omfattande arbetsmarknadsrapport. Är man intresserad av
arbetsmarknaden för naturvetare inom
skog är därför en rekommendation att
fördjupa sig i denna. Läs mer på: www.
Delarbetsmarknader
Skogsbranschen finns i hela Sverige,
även om den främst är koncentrerad till
områden där det finns mycket skog, till
exempel i de norra delarna av Sverige.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Skogsbranschen är konjunkturkänslig
och påverkas i regel relativt kraftigt vid
lågkonjunkturer.
hög osäkerhet.
Osäkerheten har främst att göra med
att skogen regleras i allt större utsträckning av internationella och regionala
regelverk, och överenskommelser kan
komma att få stor betydelse för kompetensbehovet framöver. Det är också
www.saco.se/framtid
n
osäkert hur svensk skogsindustri kommer att hävda sig i den internationella
konkurrensen.
Mer information:
Naturvetare
inom trädgård och landskap
2020: balans
balans
balans
Naturvetare inom trädgård och landskap
har bland annat kompetens om växter samt
mark- och växtlära. Kompetensen behövs
vid anläggning och förvaltning av parker
och trädgårdar samt i verksamheter som
odlar trädgårds- och prydnadsväxter eller
hanterar frukt, bär eller grönsaker i stor
skala. Det finns ca 1 300 yrkesverksamma
Naturvetare inom trädgård och landskap i
Sverige idag.
Idag råder balans för både nyexaminerade
och yrkeserfarna naturvetare inom trädgård och landskap.
och erfarna
Vi kan förvänta oss stora pensionsavgångar i branschen och ökade kompe-
www.saco.se/framtid
tensbehov på grund av helt nya krav
på planering, uppföljning, kvalitet och
kostnadseffektivitet. I nuläget och på
fem års sikt råder balans på såväl nyexaminerade som yrkeserfarna. I tidigare
prognoser har Naturvetarna räknat med
att det ska råda brist på naturvetenskaplig
kompetens och därmed en liten konkurrens om jobben. Mot bakgrund av mixade
signaler avseende efterfrågan från företag,
hög och oklar arbetslöshetsstatistik, där
såväl säsongs- som regional arbetslöshet
förekommer samt att arbetslösheten är
relativt stor i förhållande till den efterfrågan branschen signalerar, blir prognosen
väldigt svår att göra.
I slutet av 2014 publicerade Naturvetarna en omfattande arbetsmarknadsrapport. Är man intresserad av arbetsmarknaden för naturvetare inom trädgård och
landskap är därför en rekommendation
Delarbetsmarknader
inom trädgård och landskap varierar inte
mycket då kompetensen efterfrågas inom
olika branscher och sektorer i hela landet,
även om efterfrågan är större i storstadsregioner. Däremot kan en viss skillnad ses
i Skåne. Vi ser en effekt av att utbildningen finns där, och av att de nyexaminerade
inte är geografiskt rörliga i den utsträckning som skulle vara önskvärd för att de
ska hitta ett arbete efter examen. I Skåne
råder därmed stor konkurrens om jobben
för nyexaminerade. Dessutom förekommer säsongsrelaterad arbetslöshet, där
många naturvetare med trädgårds- och
67
o
landskapskompetens saknar arbete under
vinterhalvåret.
Historik
mycket hög osäkerhet. Osäkerheten har
främst att göra med att vi inte vet i vilken
utsträckning efterfrågan kommer att
mötas av andra grupper. Vi vet heller inte
vilka satsningar som kommer att göras
och hur nya krav från myndigheter kommer att påverka. En annan faktor som
starkt bidrar till osäkerheten är att det är
mixade signaler kring kompetensbehovet,
där branschen säger en sak medan arbetslöshetsstatistiken delvis visar något annat.
Mer information
Officer
2020: balans
stor konkurrens
konkurrens
En officer eller specialistofficer tillbringar
en stor del av sin tid med att utbilda och
utbildas för insatser nationellt och internationellt. Huvuddelen av officerarna är placerade i insatsorganisationen där officeren
eller specialistofficeren har en ledande roll
i grupper, plutoner, kompanier och bataljoner. I insatsorganisationen handlar det
huvudsakligen om att leda förband av olika
storlek och sammansättning. Det finns idag
cirka 9 000 yrkesverksamma officerare och
specialistofficerare.
Utbildningsplatserna på officersprogrammet beställs av Försvarsmakten utifrån
förväntat behov i organisationen, vilket
innebär att en antagning och en avklarad
utbildning i princip garanterar anställning.
För yrkeserfarna officerare är det dock
stor konkurrens om jobben idag. Många
officerare arbetar även som specialistofficerare.
Arbetsmarknaden förväntas vara i balans
för nya officerare om fem år. Försvaret behöver ständig påfyllning för att kompen-
68
www.saco.se/framtid
o
sera för dem som slutar via pension eller
går över till det civila.
På fem års sikt kommer det sannolikt
fortfarande att vara stor konkurrens om
jobben för erfarna officerare. Antalet officersbefattningar kommer totalt sett att
minska under de närmaste åren då tyngdpunkten inom Försvarsmakten förskjuts
från officerare till specialistofficerare och
soldater.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Vid högkonjunktur tenderar något
fler officerare med civilt tillämpbara
kompetenser att lämna Försvarsmakten
på grund av det högre löneläget i den
privata sektorn.
hög osäkerhet. Trenden visar just nu på
minskande antal lämpliga sökande till officersutbildningen. Det borgar för att för
den som har lämpliga fysiska, psykiska
och intellektuella förmågor och klarar
utbildningen har god chans att skapa en
intressant karriär inom Försvarsmakten.
Det måste dock påpekas att Försvarsmaktens ekonomi i nuläget inte är i balans.
Det senaste försvarsbeslutet gav utökade
resurser till Försvarsmakten. Samtidigt
är fortfarande stora delar av verksamheten underfinansierad. Det försämrade
www.saco.se/framtid
säkerhetspolitiska läget i omvärlden kan
leda till ökade resurstillskott och ökat
personalbehov. Inom två områden är efterfrågan särskilt stark. Dels råder det stor
brist på officerare med teknisk inriktning,
dels söker Försvarsmakten aktivt efter
personal med kunskaper om, förståelse
för och erfarenhet av de regioner där internationella militära insatser genomförs
eller kan komma att genomföras.
För erfarna officerare ligger osäkerheten i att Försvarsmakten styrs av politiska
beslut och att det därför är svårt att veta
om trenden med nedskärningar kommer att fortsätta eller om omvärldsläget
kommer att medföra mer resurser. Två
faktorer höjer i år osäkerheten. Den
viktigaste faktorn är den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden. Därefter
kommer eventuella politiska beslut till
följd av utvecklingen.
Mer information
Officersförbundet,
www.officersforbundet.se
69
o
Optiker
2020: balans
balans
balans
En legitimerad optiker gör synundersökningar och provar ut glasögon och kontaktlinser.
Den vanligaste arbetsplatsen är i optikbutik,
men optiker arbetar även på ögonkliniker
och syncentraler. Det finns idag cirka 2 200
legitimerade optiker i Sverige.
Liksom för många andra yrken är konkurrensen mer kännbar i storstäderna. Det
finns fler jobb att söka på mindre orter.
För både nyexaminerade och erfarna
optiker med högre akademisk utbildning ökar möjligheterna att jobba inom
ögonsjukvården.
och erfarna
På fem års sikt kommer arbetsmarknaden
fortsatt vara i balans, även om nyetableringar i många städer gör att rörligheten
ökar, framför allt bland erfarna optiker.
Efterfrågan på synundersökningar kommer inte att minska. En möjlig utveckling
med fler arbetstillfällen inom ögonsjukvården kan ge en ökad efterfrågan på sikt.
Dock finns tendenser inom optikbutiker
att fler deltidstjänster skapas då butikernas öppettider utökas.
70
Delarbetsmarknader
Konkurrensen är större i storstäderna.
Det finns fler jobb att söka på mindre
orter.
Historik
hög osäkerhet.
Mer information
SRAT, www.srat.se
Personalvetare
balans
balans
En personalvetare arbetar med personal och
organisationsfrågor inom alla branscher.
Personalvetaren rekryterar personal, får
medarbetarna att trivas och utvecklas i sin
arbetssituation samt minskar personalstyrkan på rätt sätt när det behövs. Det finns
ca 23 000 personer med en personal- eller
beteendevetarutbildning.
www.saco.se/framtid
p
personalvetare kan vara tuff och det kan
dröja tills man får sin första tillsvidareanställning på ett kvalificerat jobb. Det
är många som utbildar sig inom personalområdet med följden att många söker de
lediga jobben. Arbetsgivarnas bedömning
enligt Arbetskraftsbarometern 2014 är
att det är god tillgång på arbetssökande
personalvetare som är nyexaminerade.
Tillgången på personalvetare med
yrkeserfarenhet är däremot i balans.
Sammantaget präglas arbetsmarknaden
för nyexaminerade personalvetare av viss
konkurrens, medan erfarna möter en mer
balanserad arbetsmarknad.
Även på sikt väntas många utbilda sig
till personalvetare. SCB:s bedömning i
Trender och prognoser 2014 är att betydligt fler kommer att examineras än gå i
pension under prognosperioden.
Det innebär att tillgången på personal- och beteendevetare kommer mer än
fördubblas.
På fem års sikt ökar troligen rekryteringsbehovet något, då många erfarna
inom HR-området väntas gå i pension.
Sammantaget förutspås en arbetsmarknad
präglad av stor konkurrens för nyexaminerade, även på fem års sikt.
Historik
Arbetsmarknaden för personalvetare
kännetecknas av stora skillnader mellan
hög- och lågkonjunktur. Många personalvetare arbetar inom till exempel
personalrekrytering, som konsulter eller
egenföretagare.
Det är tjänster som efterfrågas mindre
under lågkonjunkturer när färre rekryteringar sker, vilket leder till att det blir
färre lediga jobb och ökad arbetslöshet för
personalvetare i lågkonjunktur.
låg osäkerhet och 5 en mycket hög säkerhet.
Prognosen förutsätter relativt stabil
konjunktur och att inga idag okända
större förändringar sker utbildningspolitiskt. Vidare förutsätter prognosen att
pensionsavgångarna blir som förväntat
och att dessa inte återbesätts i full utsträckning.
Mer information
Jobbmöjligheterna tros bli bättre för
personalvetare med erfarenhet och bred
kompetens, varför arbetsmarknaden
för personalvetare med yrkeserfarenhet
bedöms präglas av balans om fem år.
www.saco.se/framtid
71
p
Planeringsarkitekt
liten konkurrens
konkurrens
Planeringsarkitektens uppgift är att skapa
fungerande och tilltalande lösningar för städer, stadsdelar, stadsmiljöer och samhällen
utifrån tekniska, ekonomiska, funktionella,
estetiska, sociala och ekologiska förutsättningar. De flesta planeringsarkitekter
arbetar med planer i kommuner, men det
finns också planeringsarkitekter som arbetar
privat som plankonsulter. Planeringsarkitekter kan även inrikta sig på strategisk
planering, regional planering, utredningar
eller forskning.
Arkitekterna har idag praktiskt taget full
sysselsättning och Sveriges Arkitekter ser
även ett inflöde av arbetskraft från andra
länder. Den underliggande efterfrågan
drivs främst av klimatomställning och
bostadsbrist. Samtidigt agerar utbildningarna försiktigt och håller nere utbildningarnas volymer, men på en historiskt hög
nivå.
Den ökande bristen på bostäder har lett
till starkt ökad efterfrågan av alla typer
av arkitekttjänster och ett behov av att
dubblera bostadsproduktionen. Enligt
72
en prognos för bostadsmarknaden från
Boverket förväntas den trenden bestå
åtminstone till 2025. Sveriges Arkitekters
omvärldsanalys pekar också på att digitalisering, migration till storstäder och
klimatomställning är andra trender som
stärker efterfrågan på gestaltning och planering av framtidens hållbara livsmiljöer.
Den främsta osäkerheten gäller om den
ekonomiska politiken förmår skapa jobb
och inkomster som håller upp köpkraften
även för dem som saknar bostäder idag
och i framtiden. En viktig förutsättning
är också att samhällets investeringar i
klimatsmart, social och kulturell infrastruktur för en hållbar livsmiljö går att
finansiera. Med nuvarande omfattning
av examinationen på arkitektutbildningarna ökar antalet yrkesverksamma med
omkring 3 procent till 2020. Den låga
ökningstakten bedöms inte motsvara
efterfrågan på marknaden utan kommer
leda till fortsatt liten konkurrens om jobben 2020.
Det tar i snitt två år för en nyexaminerad arkitekt att gå från medverkande
till handläggare med eget ansvar för
handläggning av projekt. När företagen
får många uppdrag hinner de dock inte
riktigt med att ge nya medarbetare en
bra introduktion. Därför är arkitekter
efter 2–3 år, när de kommit in i yrket,
mycket eftertraktade. Kanske ännu mer
än nyexaminerade. Jämfört med äldre
kolleger har unga fördelen att de kan de
digitala verktygen, men de behöver stärka
sin kompetens inom uppdragshantering
och försäljning.
www.saco.se/framtid
p
Delarbetsmarknader
Arkitekter arbetar främst i storstadsregionerna och söker sig också dit eftersom
möjligheterna att utvecklas tros vara
större där. Boverkets prognos pekar mot
att klyftan mellan stad och land förstärks
framöver. Men det behövs arkitekter även
utanför storstäderna. Arkitekter som arbetar utanför storstäderna kan ta bredare
uppdrag. Här finns en stor potential, inte
minst att arbeta regionalt med kommunala uppdrag som bas. Arkitekter kan
även arbeta med processledning, ledarskap och produktutveckling inom andra
områden som IT och materialindustri.
Fastighetsbranschen är också ett nytt och
stort engagemangsområde för arkitekter
som förväntas generera stor efterfrågan
på arkitekter som kombinerat sin utbildning med ekonomi och ledarskap. Samtidigt bedömer Sveriges Kommuner och
Landsting, SKL, att behovet av arkitekter
i offentlig sektor ökar framöver.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknaden för arkitekter har
historiskt inte påverkats så mycket av
hög- och lågkonjunktur sedan de statliga
räntesubventionerna av bostadsbyggande
avskaffades och staten slutade att använda
byggandet som ett sätt att reglera konjunkturen i början av 1990-talet. Arkitekter arbetar i tidiga skeden och det behövs
planering både i upp- och nedgång.
hög osäkerhet. De övergripande bedömningarna av konsekvenser för arbetsmarknaden av digitaliseringen pekar mot
att den typen av kreativ kompetens som
arkitekter har kommer att få ökande betydelse framöver. Detta innebär samtidigt
att allt fler yrken kommer engagera sig i
tidiga skeden av samhällsplaneringen och
att konkurrensen om de kreativa jobben
ökar. Arkitektutbildningarna kan möta
detta genom att utveckla utbildningen så
att arkitektföretagandet stärks. Arkitekter ska också kunna ta på sig de nya roller
som utvecklas för att hantera komplexiteten och mångfalden av kompetenser
i tidiga skeden i offentlig verksamhet.
Prognosen förutsätter att arkitekter
förmår möta dessa förändringar med ökad
öppenhet i sina metoder och lösningar
och nya affärsmodeller. Ett ökat fokus
på de digitala verktygen framöver kan
ytterligare komma att stärka de erfarna
på arbetsmarknaden, men det förutsätter
att de introduceras till försäljning och tar
sig an de kommunikativa aspekterna av
yrket.
Mer information
www.saco.se/framtid
73
p
Psykolog
2020: balans
balans
balans
Psykologer hjälper oss att förstå vad vi upplever, varför vi handlar som vi gör och hur vi
kan åstadkomma en förändring. De arbetar
till exempel som skolpsykologer, inom psykiatrin, på vårdcentraler, inom arbetsliv och
organisation, inom idrottsvärlden och kriminalvården. De förebygger ohälsa, utreder
och diagnostiserar psykologiska problem, de
behandlar, följer upp, utvärderar, handleder,
utbildar och forskar. I Sverige finns det idag
ca 9 000 yrkesverksamma psykologer.
Det finns stora regionala skillnader, med
liten konkurrens om jobben på vissa håll
och mer balans i exempelvis storstadsregioner. Förbundets egen statistik visar
att det råder stor konkurrens om PTPplatser i Sverige vid utbildningsorterna. I
glesbygd är det tvärtom liten konkurrens
om PTP. Både för nylegitimerade och för
erfarna är det, som ett genomsnitt i riket,
mer i balans. Men även här finns variation – mycket erfarna psykologer (som
arbetat mer än 5 år) har ofta lite mindre
konkurrens om jobben. För arbetslivsoch organisationspsykologer ser det ut på
ungefär samma sätt: totalt sett i balans,
men med hårdare konkurrens i städer
74
samtidigt som det där också finns fler
potentiella jobb.
Trenden sedan början av 2000-talet har
varit en ökad efterfrågan på psykologer.
Med nuvarande omvärldsbevakning som
utgångspunkt ser vi att efterfrågan å
ena sidan kommer att fortsätta att vara
hög. Många patienter kräver att få träffa
psykolog, en trend som håller i sig, och
allt fler yrkesgrupper efterfrågar att
samarbeta med psykologer i verksamheter. Den psykiska ohälsan ökar, liksom
sjukskrivningstalen, och politiker talar
alltmer om den psykiska ohälsan som en
prioriterad fråga. Detta bör innebära en
fortsatt stor efterfrågan på psykologer.
Massmedia efterfrågar också allt oftare
psykologer. Å andra sidan kommer utbudet av yrkesverksamma psykologer också
att öka på grund av att det under senare år
tillkommit nya lärosäten samt att intaget
av studenter har ökat på vissa orter. Vår
bedömning är att detta kommer att
balansera ut den fortsatta ökade efterfrågan på psykologer på ett sådant sätt att
arbetsmarknaden framöver kommer att
vara i balans.
Troligen är konkurrensen mindre för de
erfarna, med tanke på de stora pensionsavgångarna som skett under senare år i
kombination med den ökade satsningen
på den psykiska hälso- och sjukvården.
Politiker prioriterar psykisk hälsovård
och sjukvård allt mer, och vi bedömer att
efterfrågan på personer som har kvalificerad specialistutbildning och erfarenhet
www.saco.se/framtid
p
i psykologyrket ökar. Erfarna psykologer
har goda möjligheter att leda och utveckla
hälsovården och sjukvården på ett bra
sätt. I vissa delar av landet ser vi också att
dessa arbetsuppgifter för erfarna psykologer ökar. Forskningen presenterar ständigt
nya rön inom områden som exempelvis
psykologisk behandling och det kräver
erfarenhet om rönen ska implementeras i
verksamheter på ett bra sätt.
Delarbetsmarknader
Vi ser att psykologer har en relativt stor
rörlighet över arbetsmarknadssektorer.
I storstad är det generellt sett lite större
konkurrens om jobben och i glesbygd
mindre konkurrens. Det finns en potentiellt sett större efterfrågan på psykologer i
till exempel primärvård och elevhälsa. En
ökning av antalet psykologtjänster beror
på vilka politiska beslut som kommer tas.
Det finns idag politiska visioner om en
förbättrad hälsovård och förebyggande
vård vilket, om visionerna blir verklighet, bör leda till fler befattningar för
psykologer. Inom området arbetsliv och
organisation ser vi att arbetsmarknaden
växer för tjänster som rekrytering och
urval, chefs- och grupputveckling, liksom
att efterfrågan ökar på hjälp att hantera
förändringar, konflikter och kriser. Vi ser
också en potential i nyare områden som
till exempel ekonomisk psykologi och
miljöpsykologi.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Psykologerna har historiskt sett
haft en stabilt låg arbetslöshet oavsett
www.saco.se/framtid
konjunkturläge. Här finns troligen en
viss skillnad om man jämför offentlig
och privat verksamhet. Gällande området
arbetsliv och organisation, där konjunkturkänsligheten generellt sett är större
jämfört med hälso- och sjukvård, så finns
viktiga arbetsuppgifter för psykologer
även i lågkonjunktur: förändringsledning, karriärplanering och kris- och
konflikthantering. Eftersom efterfrågan
på konsulter kan minska när ekonomin är
mer osäker, blir förmågan att sälja in och
förklara nyttan med tjänsterna central för
framgångsrika organisationspsykologer.
hög osäkerhet. Det finns inte så mycket
offentlig statistik att tillgå för att följa
psykologers arbetsmarknad. Vi tittar
bland annat på Arbetslöshetsstatistik från
AEA, Akademikernas a-kassa. Kvalitativa
undersökningar har gjorts från Psykologförbundets sida där vi ser att både brukare
och andra yrkeskategorier i fortsatt ökad
utsträckning vill ha tillgång till psykologers expertis. En osäkerhetsfaktor är
att vi inte kan veta vilka politiska beslut
som kommer att ske till exempel gällande
vilken roll specialistpsykologer kommer
att få, eller i vilka verksamheter som man
beslutar om en ökad tillgång på tjänster.
En annan osäkerhet är att vi inte kan veta
vad universiteten på de 11 utbildningsorterna för psykologprogrammen kommer
att fatta för beslut gällande utbildningsplatser. Inom området arbetsliv och orga-
75
r
nisation finns en viss osäkerhet framöver
vad gäller hur stor del av den växande
arbetsmarknaden som kan generera fler
jobb för psykologer.
Mer information
Sveriges Psykologförbund,
www.psykologforbundet.se
Receptarie
liten konkurrens
konkurrens
En receptarie är expert på läkemedel,
legitimerad och har en treårig universitetsutbildning. De flesta receptarier arbetar på
apotek, som är en viktig del av hälso- och
sjukvården. Receptarier på apotek arbetar
med receptexpedition och ger råd och information till kunderna om deras läkemedel.
Receptarier finns även på läkemedelsföretag
och myndigheter. Det finns idag över 5 000
yrkesverksamma receptarier i Sverige.
I och med att apotek är den vanligaste
arbetsplatsen för en receptarie och att
antalet apotek har ökat stort sedan omregleringen av apoteksmarknaden 2009,
finns det gott om arbetstillfällen framför
allt utanför storstäder och utbildningsorter. Antalet pensionsavgångar är också
stort och antalet utbildade receptarier är
76
relativt få vilket bidrar till en mycket god
arbetsmarknad. Receptarier kan också
arbeta på läkemedelsföretag med bland
annat myndighetskontakter och försäljning samt på myndigheter, till exempel
Läkemedelsverket.
och erfarna
På fem års sikt förväntas det vara liten
konkurrens om jobben för både nyexaminerade och erfarna receptarier i och
med att antalet apotek har ökat och
pensionsavgångarna beräknas vara höga.
Receptariernas arbetsmarknad påverkas
också i viss mån av politiska beslut vilket
bland annat kan påverka utvecklingen av
läkemedelsrelaterade tjänster på apotek.
Det finns inget som tyder på att antalet
tjänster minskar inom en femårsperiod.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur, eftersom bruket av läkemedel inte
påverkas i någon större utsträckning av
konjunktursvängningar. Arbetslösheten
ligger på ca 0,6 % och har legat lågt under
en lång period.
både nyexaminerade och 2 erfarna på en
hög osäkerhet.
Mer information
Sveriges Farmaceuter,
www.sverigesfarmaceuter.se
www.saco.se/framtid
s
Samhällsvetare
balans
balans
Samhällsvetare är en sammanfattande
beteckning på flera akademiker med mycket
olika ämneskunskaper och funktioner
i arbetslivet. Det är framför allt val av
huvudämne som avgör var och med vad man
kan arbeta. De vanligaste huvudämnena
är statsvetenskap, sociologi samt medie- och
kommunikationsvetenskap. Samhällsvetare
kan till exempel arbeta som utredare, handläggare, analytiker eller statistiker. Det finns
idag ca 33 000 yrkesverksamma samhällsvetare i Sverige.
Antalet samhällsvetare som examineras
är fortsatt stort vilket medför att det kan
ta ett tag att få det första kvalificerade
jobbet efter examen. Hur lång tid detta
tar är dock svårt att säga då uppgiften
varierar mellan olika undersökningar. För
samhällsvetare med yrkeserfarenhet ser
det bättre ut men även där börjar konkurrensen om jobben bli större.
Det examineras fler samhällsvetare än det
förväntade rekryteringsbehovet. Enligt
SCB:s Trender och prognoser 2014 finns
det ett konstant gap mellan utbud och
www.saco.se/framtid
efterfrågan på samhällsvetare fram till
år 2020, därefter ser tillgången ut att öka
ytterligare i förhållande till efterfrågan
på arbetskraft. Även Arbetskraftsbarometern 2014 indikerar att det finns ett litet
överskott på examinerade samhällsvetare.
För yrkeserfarna samhällsvetare ser
arbetsmarknaden ut att vara i mer balans
än för nyexaminerade. Dock indikerar
Arbetskraftsbarometern 2014 att det
börjar bli större konkurrens om jobben
även för de med yrkeserfarenhet. Likaså
visar Arbetsförmedlingens prognos Var
finns jobben? att klassiska samhällsvetaryrken som utredare och handläggare är
överskottsyrken. Dock väntas fortfarande
relativt stora pensionsavgångar vilket
ligger till grund för bedömningen att
arbetsmarknaden präglas av balans om
fem år.
Delarbetsmarknader
Samhällsvetare finns inom alla sektorer
och branscher på arbetsmarknaden och
efterfrågan varierar för olika områden. På
utbildningsorter och i storstäderna finns
många arbetssökande samhällsvetare men
också fler typer av jobb i olika branscher.
Det är i storstäderna det kommer att finnas flest lediga jobb att söka.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Arbetsmarknaden har påverkats av
hur utbildningen dimensionerats och av
att tidigare lågkvalificerade tjänster idag
77
s
akademiseras. Men också av dimensioneringen på ämnesnära utbildningar, så som
till exempel ekonomer och jurister då
dessa i viss mån konkurrerar om samma
jobb.
mycket hög osäkerhet. Förändringar i
dimensioneringen av de samhällsvetenskapliga utbildningarna påverkar
arbetsmarknadsläget för nyexaminerade
långsiktigt. Sannolikt kommer efterfrågan på samhällsvetare att öka med tanke
på det allt större behovet av kvalificerat
samhällsvetenskapligt analys- och utredningsarbete hos de flesta arbetsgivare,
såväl offentliga som privata. Den grupp
av samhällsvetare som väntas ha mest
positiva arbetsmarknadsutsikter är dock
de med förvaltningsinriktning. Även
för dagens yrkesverksamma samhällsvetare lär rörligheten på arbetsmarknaden
successivt öka. De förväntade pensionsavgångarna, inte minst inom offentlig
förvaltning, minskar graden av osäkerhet
och väntas skapa en stabil efterfrågan av
samhällsvetare framöver.
Mer information
78
Sjukhusfysiker
2020: balans
balans
balans
Sjukhusfysiker arbetar huvudsakligen inom
sjukvården med strålbehandling av cancer,
bilddiagnostik och strålskydd. De deltar
också vid utvecklingen av ny medicinsk
teknik. Sjukhusfysiker är dessutom en
samhällelig resurs när det gäller strålskydd
och andra strålningsrelaterade frågor. Det
finns ca 400 yrkesverksamma sjukhusfysiker
i Sverige i dagsläget.
sjukhusfysiker av balans. Det gäller både
nyexaminerade och erfarna.
och erfarna
På fem års sikt är prognosen balans.
Efterfrågan på sjukhusfysiker ökar i viss
mån och det blir också allt vanligare
att kompetensen efterfrågas utanför
sjukvården. Framför allt är det producenter av medicinsk-teknisk utrustning
och strålskyddsmyndigheter som, utöver
landstingen, behöver kompetensen.
Men det råder fortsatt balans på arbetsmarknaden. I slutet av 2014 publicerade
www.saco.se/framtid
s
av landstingssektorn samt branscher
av relevans för sjukhusfysiker. Är man
rapport. Läs mer på: www.naturvetarna.
se/Na-arbetsmarknad-2014
Historik
Arbetsmarknadsläget för sjukhusfysiker
varierar inte mycket då de behövs inom
alla landsting. Det är därför relativt små
hög osäkerhet. Prognosen underlättas av
att det krävs legitimation för att arbeta
som sjukhusfysiker och därmed kan inga
andra kompetenser komma i fråga för de
tjänster som finns.
Mer information
Skogsmästare
se Naturvetare inom skog
Skolledare
balans
konkurrens
Skolledare är ett samlingsnamn för rektorer,
förskolechefer och andra med ledande
befattningar inom skolan och annan utbildning. Som chef för lärarna och övrig personal
har skolledaren det övergripande ansvaret
för verksamheten. Det finns idag ca 14 500
skolledare som arbetar i den kommunala
förskolan, grundskolan, gymnasieskolan
eller vuxenutbildningen, eller som chefer i
fristående skolor.
Utbildningen till rektor är en statlig
befattningsutbildning som man enligt
lag måste genomgå när man har fått sin
första tjänst som rektor. Det innebär att
alla som genomgår rektorsprogrammet
redan har jobb. Uttrycket nyexaminerad
är därför inte relevant att använda för
skolledaryrket. De som för första gången
söker tjänster som biträdande rektorer
eller förskolechefer har en akademisk
grundexamen i botten, ofta lärareller förskollärarexamen, men även andra
utbildningsvägar är möjliga.
Prognos
De ålderskullar som för närvarande
går igenom gymnasieskolan är relativt
www.saco.se/framtid
79
s
små, men samtidigt ökar antalet elever i
grundskolan och antalet inskrivna barn i
förskolan.
Sammantaget bedömer vi att dessa
förändringar tar ut varandra så att det
övergripande arbetsmarknadsläget idag
för erfarna skolledare kännetecknas av
balans.
Födelsetalen är för närvarande relativt
höga, vilket indikerar att nya skolledare
kommer att behöva anställas och utbildas
även de närmast kommande åren.
För erfarna skolledare bedömer vi att
arbetsmarknaden på fem års sikt kommer
att kännetecknas av liten konkurrens om
jobben. De senaste årens relativt höga
födelsetal indikerar ett ökat tryck på
grundskolan framöver. Hög arbetslöshet
och invandring pressar upp efterfrågan
på utbildningsplatser inom vuxenutbildningen och utbildning i svenska för
invandrare, SFI.
Åldersstrukturen inom skolledarkåren
kommer samtidigt att innebära relativt
stora pensionsavgångar. Sammantaget
bedömer vi att det finns goda möjligheter
även för de som aspirerar på att bli rektorer att få ett första ledaruppdrag, kanske
som biträdande rektor, som sedan kan
leda vidare till en rektorsbefattning.
Historik
Efterfrågan på skolledare varierar i viss
utsträckning med elevkullarnas storlek.
80
hög osäkerhet.
Mer information
Sveriges Skolledarförbund,
www.skolledarna.se
Socionom
2020: balans
liten konkurrens
konkurrens
Som socionom möter du ofta människor i
svåra situationer i livet. Målet är att ge hjälp
och stöd för att åstadkomma en förändring.
Socionomer arbetar med ett helhetsperspektiv och har kunskaper om hur både människan och samhället fungerar. Socionomer har
kunskaper om regelverk samt en förmåga att
visa förståelse för den enskilde. Idag finns ca
45 000 yrkesverksamma socionomer.
Det finns idag ett stort antal nyexaminerade socionomer på arbetsmarknaden
som de kommande åren väntas möta en
arbetsmarknad med liten konkurrens.
Konkurrensen om jobben kan dock
variera utifrån regionala skillnader. På arbetsmarknaden finns idag ett stort behov
av erfarna yrkesverksamma socionomer
i offentlig förvaltning och utvecklingen
pekar mot en allt mindre konkurrens
www.saco.se/framtid
s
om jobben för erfarna socionomer inom
kommunerna.
ligheterna kommer även här att förbättras
för de som har erfarenhet av yrket.
Förklaringen till dagens arbetsmarknad
med liten konkurrens om jobben för
nyexaminerade är den höga personalomsättningen som råder inom kommunerna.
Kommunernas avsikt är att utöka sina
verksamheter under det närmaste året.
Socionomer har tidigare främst arbetat
som socialsekreterare och kuratorer.
Allt fler arbetsgivare väljer nu att också
anställa socionomer istället för andra
yrkesgrupper inom äldreomsorgen och
omsorgen om funktionshindrade. Den
samlade bedömningen är att arbetsmarknaden för nyexaminerade socionomer
kommer vara i balans om fem år. Undersökningar genomförda av SCB har även
gjort liknande bedömningar.
Historik
Arbetsmarknaden för socionomer kännetecknas av små skillnader mellan
hög- och lågkonjunktur. Socionomyrket
har historiskt sett inte påverkats nämnvärt av hög- respektive lågkonjunktur.
Arbetsmarknadsläget för socionomer är
ofta avhängigt olika politiska beslut och
kommunernas ekonomi.
På arbetsmarknaden finns redan idag
ett stort behov av erfarna socionomer i
offentlig förvaltning. Bedömningen är att
det även på fem års sikt kommer att vara
ett stort behov av kompetens och därmed
liten konkurrens om jobben för erfarna
socionomer. SCB och Arbetsförmedlingen ser en utveckling där arbetsgivarna
upplever en minskad tillgång på erfarna
socionomer. Arbetsförmedlingens prognosrapport Yrkeskompassen pekar mot
att efterfrågan på socionomer som arbetar med äldreomsorg kommer att växa, i
takt med att andelen äldre i befolkningen
ökar. Arbetsmarknaden för socionomer
som arbetar som kuratorer kommer i
stort sett vara oförändrad, men jobbmöj-
www.saco.se/framtid
Delarbetsmarknader
Arbetsmarknadsläget för socionomer kan
variera något över landet. I stora tätorter i
södra Sverige är det större konkurrens om
jobben, medan det är mindre konkurrens
om jobben i glesbygdsområden i norra
Sverige.
hög osäkerhet.
Mer information
81
s
Speciallärare
och specialpedagog
liten konkurrens
konkurrens
Speciallärare och specialpedagoger arbetar
med barn, ungdomar och vuxna som är i behov av extra stöd för att klara sin utbildning.
Både speciallärar- och specialpedagogutbildningar är påbyggnadsutbildningar och kräver lärarexamen plus tre års yrkeserfarenhet.
År 2014 fanns det cirka 5 600 speciallärare
och 4 900 specialpedagoger.
Specialläraren ansvarar för elevens undervisning medan specialpedagogen oftast
har en mer handledande roll och arbetar
med att utveckla skolans pedagogiska
arbete. Idag råder det liten konkurrens
om jobben för speciallärare och specialpedagoger både för nyexaminerade och
erfarna.
På grund av att utbildningen till speciallärare och specialpedagog är en påbyggnadsutbildning är många i dessa yrkeskategorier äldre och många kommer därför gå i
pension de kommande åren. Högre krav
på behörighet bland speciallärare kommer
kräva att många obehöriga lärare ersätts
82
med behöriga de kommande åren. Därför
kommer det 2020 sannolikt att vara liten
konkurrens både för erfarna och nyexaminerade. Från och med läsåret 2015/2016
byggs speciallärarutbildningen ut med
över 300 platser och om dessa platser fylls
kommer arbetsmarknaden för specialpedagoger och speciallärare vara i balans om
några år. Större elevkullar i grundskolan
och den tydliga brist som finns idag för
speciallärare och specialpedagoger tyder
dock på att det fortfarande kommer vara
liten konkurrens om jobben för denna
yrkeskategori.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Konjunkturläget påverkar arbetsläget
för lärare endast marginellt. Till viss del
kan ett gott konjunkturläge betyda bättre
ekonomiska förutsättningar för kommuner och fristående skolor och därför
betyda fler arbetstillfällen. Konjunkturläget ska dock inte påverka utbildningsväsendet i någon större utsträckning.
Efterfrågan påverkas i större utsträckning
av storleken på elevkullar och politiska
beslut.
hög osäkerhet.
Mer information
Lärarnas Riksförbund, www.lr.se
www.saco.se/framtid
s
Studie- och
yrkesvägledare
2020: balans
balans
balans
Efter avslutad utbildning finns flera möjliga
verksamhetsområden för en studie- och
yrkesvägledare. Den främsta arbetsmarknaden finns inom utbildningsväsendet, till
exempel inom grundskolan, gymnasieskolan, komvux, folkhögskolor samt högskolor
och universitet. Det finns idag ca 2 400
studie- och yrkesvägledare som arbetar inom
utbildningsväsendet.
Studie- och yrkesvägledare är en liten
yrkesgrupp som främst arbetar inom
utbildningsväsendet, exempelvis i
grundskola, gymnasieskola, komvux,
folkhögskola samt högskola och universitet. Hur arbetsmarknaden för studie- och
yrkesvägledare ser ut är olika i olika delar
av landet. I stora delar av landet råder
det balans både för nyexaminerade och
erfarna studie- och yrkesvägledare. Enligt
Arbetsförmedlingens yrkeskompass är det
endast i Skåne som det är viss konkurrens
om jobben, i resten av landet är arbetsmarknaden i balans eller liten konkurrens.
www.saco.se/framtid
Det är endast tre lärosäten i Sverige som
examinerar studie- och yrkesvägledare,
antalet nyexaminerade är därför relativt
få. På grund av minskande elevkullar i
gymnasiet kommer behovet av antalet
studie- och yrkesvägledare i denna skolform antagligen minska något, däremot
så ökar förändringarna i utbildningsväsendet behovet av vägledning. Arbetsmarknaden för studie- och yrkesvägledare
antas därför vara i balans år 2020.
Delarbetsmarknader
Arbetsmarknaden kan skilja sig åt
beroende på region. Studie- och yrkesvägledare har även en alternativ arbetsmarknad utanför utbildningsväsendet. De
kan arbeta inom privat sektor och inom
offentlig sektor på till exempel Arbetsförmedlingen.
Historik
lågkonjunktur. När ekonomin för kommuner och fristående skolor är kärv kan
studie- och yrkesvägledning vara bland
de områden där besparingar görs, men eftersom studie- och yrkesvägledarna är en
liten yrkesgrupp är det svårt att få någon
klar bild av hur deras arbetsmarknadsläge
förändras med konjunkturen.
Osäkerheten för prognosen är relativt
hög. Osäkerhetsfaktorn består i den
ekonomiska utvecklingen och kommande
utbildningspolitiska reformer. Prognosens osäkerhet uppskattas till 4 för både
83
s
nyexaminerade och erfarna på en skala
från 1 till 5, där 1 innebär en mycket låg
osäkerhet och 5 innebär en mycket hög
osäkerhet.
Mer information
Systemvetare
2020: balans
balans
konkurrens
En systemvetare är expert på samspelet
mellan tekniken och användaren. De
arbetar ofta med utveckling: apputvecklare,
databasutvecklare, dataspelsutvecklare,
webbutvecklare och systemutvecklare är
några exempel. De analyserar vilka behov
som finns, kommer fram till en fungerande
lösning, designar, programmerar och testar
samt utbildar användarna. Det finns ca
31 000 yrkesverksamma programmerare
och systemvetare.
Dagens arbetsmarknad för systemvetare
ser bra ut. Det gäller både systemvetare
som nyss tagit examen och de som har
längre erfarenhet av arbetslivet. Enligt
arbetsgivarnas bedömning i Arbetskraftbarometern 2014 är det brist på såväl
nyexaminerade och yrkeserfarna med
programmerar- och systemvetarutbild-
84
ning. Arbetslösheten bland systemvetare
är relativt låg och nyexaminerade får ganska snabbt kvalificerat fast arbete. Enligt
Juseks arbetsmarknadsundersökning 2015
hade 28 procent av systemvetarna som
tog examen år 2013/2014 jobb innan studierna avslutades. Andelen systemvetare
som i undersökningen uppger att de inte
fått kvalificerat arbete har dock ökat, från
3 procent år 2013 till 10 procent år 2015.
och erfarna
Tillgången på datautbildade från högskola
och yrkeshögskola beräknas öka med upp
mot 90 procent fram till år 2035 enligt
SCB:s Trender och prognoser 2014. Men
den snabba teknikutvecklingen gör att
systemvetarna är eftertraktade. Arbetsmarknaden växer ständigt och kompetensen är efterfrågad inom alla sektorer.
SCB förutspår att efterfrågan kommer att
öka kraftigt och att antalet anställda med
programmerar- och systemvetarutbildning ökar på sikt. Samtidigt är systemvetarkåren en ung yrkesgrupp där få går
i pension de närmaste åren. Vartefter
data- och systemfunktioner blir alltmer
tillgängliga ökar behovet av kompetens
i utvecklingen av program och system
gentemot användare. Många företag
flyttar sina system till en dataleverantör.
Systemförvaltaren eller systemvetaren
efterfrågas givetvis även hos leverantören, men inte i samma utsträckning, då
den nya utvecklingen leder till att färre
personer tar hand om flera system. Sammantaget bedöms därför erfarna systemvetare möta liten konkurrens om jobben
på fem års sikt, medan arbetsmarknaden
www.saco.se/framtid
t
för nyexaminerade väntas vara fortsatt
balanserad.
Delarbetsmarknader
Det är något större konkurrens om jobben i Stockholmsregionen, men där finns
samtidigt fler jobb att söka.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Trots att kompetensen är nödvändig
inom alla sektorer är arbetsmarknaden för
systemvetare konjunkturkänslig. Andelen
arbetslösa har historiskt sett följt den
allmänna konjunkturen och svängt relativt mycket. För nyexaminerade är detta
särskilt tydligt. De systemvetare som
tar examen i högkonjunktur får ofta ett
kvalificerat arbete snabbt, medan de som
tar examen i lågkonjunktur kan möta en
betydligt tuffare arbetsmarknad. Under
finanskrisen år 2008–2009 var det till exempel svårare, särskilt för nyexaminerade,
att hitta jobb.
hög osäkerhet. Konjunktursvängningar
och den snabba utvecklingen inom IT gör
rekryteringsbehovet svårbedömt på sikt.
Vissa systemvetare konkurrerar också
med andra grupper som har data- och
IT-utbildning.
Mer information
www.saco.se/framtid
Tandhygienist
liten konkurrens
konkurrens
Tandhygienister har en hälsoinriktad
yrkesproﬁl där information om förebyggande
åtgärder som munhygien, tobak och kost ges
både individuellt och till grupper. Tandhygienister arbetar också med sjukdomsbehandlande åtgärder inom karies och parodontit
sjukdomarna. Idag finns det drygt 4 200
yrkesverksamma tandhygienister.
Arbetslösheten är låg bland yrkeserfarna
och nyexaminerade tandhygienister. Det
utbildas färre tandhygienister än vad
tandvården efterfrågar i landet. Regionala
skillnader kan dock förekomma. Viss
konkurrens om jobben finns i storstäderna, men sett till helheten är det liten
konkurrens om jobben.
och erfarna
Om fem år förutspås att det är liten konkurrens om jobben bland såväl yrkeserfarna som nyexaminerade tandhygienister
då efterfrågan på tandhygienister kan
förväntas att fortsätta öka inom tandvården. Ett ökat behov från samhället och
individens krav på hälsoinriktade och
förebyggande tandvårdsinsatser samt pen-
85
t
sionsavgångar talar för detta. Även antalet
utbildningsplatser har minskat. Den samlade bedömningen är att liten konkurrens
kommer att bestå även om fem år.
Delarbetsmarknader
Skillnaderna i tillgång på tandhygienister
och därmed även konkurrensen om jobben varierar mellan olika delar av landet.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Yrket är inte konjunkturkänsligt men
kan komma att påverkas utifrån efterfrågan på och tillgängligheten till tandvård.
Historiskt sett har inte någon betydande
arbetslöshet uppstått.
hög osäkerhet.
Mer information
SRAT, www.srat.se
Sveriges Tandhygienistförening, STHF,
www.tandhygienistforening.se
86
Tandläkare
2020: balans
liten konkurrens
konkurrens
Tandläkare utreder, förebygger och behandlar sjukdomar och skador i munhålan och
det övriga käksystemet. De undersöker patienterna, ställer diagnos, bestämmer vilken
behandling som måste utföras och ansvarar
för att behandlingen blir genomförd. Det
finns idag ca 7 600 tandläkare sysselsatta i
den svenska tandvården.
Det råder i stort sett balans på arbetsmarknaden för nyexaminerade tandläkare
och för tandläkare med yrkeserfarenhet
är arbetsmarknaden god. Det finns dock
stora regionala skillnader i efterfrågan.
och erfarna
Det är stora pensionsavgångar att vänta
inom tandläkarkåren men det är svårt att
beräkna när de sker eftersom inte alla går
i pension vid just 65 års ålder. Det blir
också allt vanligare att läsa till tandläkare
utomlands. Enligt uppgift från CSN var
det läsåret 2014/2015 totalt 361 svenskar
som fick studiemedel via CSN för att bekosta tandläkarstudier utomlands. Det är
svårt att veta om dessa personer kommer
att återvända för att söka arbete i Sverige
www.saco.se/framtid
v
när de har studerat klart. Även politiska
beslut såsom ökat antal nybörjarplatser
på tandläkarprogrammet och ändringar i
tandvårdsstödet kan förändra tillgången
och efterfrågan på tandläkare. Hur mycket tandvård som konsumeras beror till
viss del på samhällsekonomins utveckling
och den kan därmed påverka tandläkarnas
arbetsmarknad. Den samlade bedömningen är balans på arbetsmarknaden om
fem år för nyexaminerade, medan erfarna
möter fortsatt liten konkurrens. Delarbetsmarknader
Som nyutexaminerad är det i nuläget
vanligtvis lättare att få arbete utanför
de större städerna och utbildningsorterna. Arbetsmarknaden präglas av stora
regionala variationer. Detta gäller även
för erfarna vilket innebär att det på
en del platser, främst i större städer, är
stor konkurrens om tjänsterna medan
arbetsgivarna i vissa regioner har svårare
att rekrytera.
Historik
Sveriges Tandläkarförbund bedömer att
skillnaden i arbetslöshet mellan hög- och
lågkonjunktur har varit medelstor. Det
finns tecken på att den senaste lågkonjunkturen har påverkat tandvårdsmarknaden vilket avspeglar sig i att det inte
längre är ont om tandläkare.
4 för nyexaminerade och 3 för erfarna
mycket hög osäkerhet. Allt fler läser till
www.saco.se/framtid
tandläkare utomlands och tendensen är
att dessa personer återvänder till Sverige
för att arbeta här. Denna utveckling
bidrar dock till osäkerheten i prognosen.
Samtidigt har tandhälsan förbättrats och
befolkningens tandvårdsvanor påverkas
av konjunkturen. Det är svårt att bedöma
arbetsmarknadsläget på längre sikt eftersom tillgång och efterfrågan på tandläkare påverkas av en mängd olika faktorer;
från politiska beslut ifråga om finansiering till synen på tandvårdsbehov och
pensionsålder samt inflödet av tandläkare
från andra länder.
Mer information
Sveriges Tandläkarförbund,
www.tandlakarforbundet.se
Veterinär
balans
balans
Veterinärer arbetar främst med djursjukvård, förebyggande djurhälsovård och
livsmedelshygien. Dessutom finns ett stort
antal veterinärer sysselsatta med forskning,
utbildning eller laboratoriearbete. Antalet
yrkesverksamma veterinärer i Sverige är
idag ca 3 000.
Antalet veterinärer utbildade i andra
87
v
länder i Europa som får svensk veterinärlegitimation är lika stor eller större än
antalet veterinärer utbildade i Sverige.
Detta medför en ökad konkurrens om
arbetstillfällena för nyutbildade. De som
har arbetat några år i yrket och som har
specialistutbildningar av olika slag har
lättare att få jobb. Det utbildas ca 100 veterinärer i Sverige varje år, och de senaste
åren har drygt 100 kommit från andra
EU-länder och sökt svensk legitimation.
Bland dessa finns dels svenska studenter
som läser utomlands, dels veterinärer som
är födda i andra EU-länder. Det innebär
att ca 200 veterinärer får svensk legitimation varje år. Det är svårt för den som är
nyexaminerad att få ett fast jobb. De första åren efter examen är det många som
får inrikta sig på tillfälliga jobb i form av
exempelvis ett vikariat.
Prognosen på fem år är svår att göra.
Många faktorer påverkar behovet av
veterinärer. Det har varit en stor omstrukturering bland privata djursjukhus
och kliniker, och man vet ännu inte hur
den kommer att påverka på sikt. Antalet
sällskapsdjur blir visserligen fler, men
ökningen är inte så stor som den varit
tidigare. Antalet lantgårdar som har produktionsdjur minskar, och man vet inte
vad som kommer att hända med de som
finns kvar. Inom livsmedelssidan kommer
veterinärer att finnas kvar, men en del av
yrket tas över av andra yrkeskategorier.
Jordbruksverket gjorde en utredning om
djurens hälso- och sjukvård för ett par år
sedan. De påpekar att antalet veterinärer
är stort och att om man minskade antalet
88
studieplatser med en tredjedel skulle
behovet ändå vara täckt. Det är dock svårt
att förutspå hur det ser ut om fem år.
Sammantaget förväntar vi oss dock fortsatt stor konkurrens om de fasta tjänsterna för de nyexaminerade om fem år.
För veterinärer med vissa specialkunskaper och några års erfarenhet förutspår vi
balans som gränsar till liten konkurrens
om jobben. Veterinärvården inom smådjursjukvården går mot alltmer specialisering av kunskaper och behandlingar.
Krav från djurägare och veterinärernas
eget intresse av att vidareutbilda sig har
utvecklat möjligheterna.
Delarbetsmarknader
Veterinärer specialiserade på produktionsdjur går alltmer mot att utveckla förebyggande hälsovård på besättningsnivå
istället för att arbeta med ren sjukdomsbehandling, vilket gör att veterinärerna
med utökade kunskaper om förebyggande
hälsovård är eftertraktade. På sällskapsdjurssidan ligger de stora djursjukhusen i
närheten av större städer. De är attraktiva
arbetsplatser, vilket leder till stor konkurrens om jobben. På landsbygden finns
mindre kliniker och djursjukhus där det
kan vara lättare att få jobb. Arbeten med
produktionsdjur sker också på landsbygden där det är stora regionala skillnader
mellan norra och södra Sverige. Många
vill hellre ha jobb där det är tätare mellan
gårdarna och mindre områden att köra
i. Det är därmed svårare att rekrytera
veterinärer till de stora distrikten med
långa resvägar.
www.saco.se/framtid
v
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Veterinäryrket har historiskt sett varit
mycket okänsligt för konjunkturer. Nu
märks en viss skillnad. Troligen beror det
på att sällskapsdjurssidan har blivit en så
stor del av yrket och att djurägarnas villighet att kosta på omfattande behandlingar
många gånger beror på konjunkturen.
Produktionsdjurssidan har minskat och är
inte en lika stor del av yrket som tidigare.
Tidigare var yrket mindre konjunkturkänsligt eftersom produktionsdjurssidan
var så stor. Lantbruket var då en stor del
av Sveriges försörjning.
het inga större förändringar. Fortfarande
tror vi att det är lättare för veterinärer
med erfarenhet och specialkompetenser
att få jobb. De stora djursjukhusen och
klinikerna är beroende av anställda som
kan arbeta självständigt och upprätthålla
jour och beredskap. För veterinärer med
inriktning mot produktionsdjur är också
kravet att självständigt klara jourarbete
vilket gör att erfarna veterinärer har
lättare att få jobb.
Mer information
Sveriges Veterinärförbund, www.svf.se
hög osäkerhet. Prognosen på fem års sikt
är svår för att inte säga mycket svår att
göra. Veterinäryrket är mycket beroende
av vad som händer på sällskapsdjursidan.
Vi vet inte vad som händer när koncernerna som köper upp kliniker organiserar
sig och styr ekonomin på ett annat sätt.
Antalet sällskapsdjur ökar sannolikt och
viljan att försäkra blir större, men det är
svårt att säga om detta ger fler behandlingstillfällen och därmed fler jobb.
På produktionsdjurssidan minskar
antalet djur och gårdar, och man går mot
större produktionsenheter. Viljan att behandla enstaka djur minskar och många
väljer besättningsrådgivning istället för
djursjukvård. När det gäller tjänster inom
statliga myndigheter blir det sannolik-
www.saco.se/framtid
89
y
Yrkeslärare
i gymnasieskolan
liten konkurrens
konkurrens
Yrkeslärare har en stark förankring i
det yrke och i de yrkeskunskaper som de
undervisar i. De arbetar främst i gymnasieskolans yrkesprogram och i den kommunala
vuxenutbildningens olika yrkesutbildningar.
Yrkeslärarens främsta arbetsuppgift är
att planera och genomföra undervisning,
utvärdera och bedöma elever och arbetsmetoder samt att i stort bidra till utbildningens
utveckling. Idag finns drygt 8 700 yrkeslärare i gymnasieskolan. .
För att kunna arbeta som yrkeslärare
krävs det goda yrkeskunskaper i det som
läraren ska undervisa i. För att kunna
utbilda sig till yrkeslärare krävs både
yrkesutbildning och arbetslivserfarenhet.
Det finns idag en brist på utbildade yrkeslärare, även om det förekommer skillnader mellan olika yrkesinriktningar.
Det finns inget absolut krav på lärarlegitimation för yrkeslärare, däremot
ska lärare med legitimation ha företräde
vid rekrytering. Det har varit brist på
yrkeslärare under en längre period och
det är därför liten konkurrens om job-
90
ben för både erfarna och nyexaminerade
yrkeslärare.
och erfarna
Trots prognoser om minskade elevkullar, samt ett minskat intresse för yrkesprogram på gymnasiet, ser det ut som
att bristen på både nyexaminerade och
erfarna yrkeslärare kommer att hålla i sig
fram tills 2020. En orsak till detta är att
många yrkeslärare går i pension de kommande åren och att många yrkeslärare
lämnar yrket.
Hela 50 procent av yrkeslärarna är
idag 50 år eller äldre. Skolverket prognostiserar att det fram till 2029 kommer
behöva rekryteras lika många yrkeslärare
som ämneslärare till gymnasiet vilket
innebär ett enormt rekryteringsbehov av
yrkeslärare sett till yrkeskårens storlek.
Skolverket prognostiserar att det kommer
utexamineras 6 700 yrkeslärare fram till
2029 men det kommer behövas 17 200
examinerade för att täcka behovet, alltså
nästan tre gånger så många. Det har varit
liten konkurrens om jobben för lärare i
yrkesämnen under lång tid och därför
skulle en ökning av sökande till yrkeslärarutbildningen under prognosperioden
inte påverka arbetsmarknadsläget för
yrkeslärare i någon större utsträckning.
Det kommer behöva rekryteras fler
lärare i naturbruksämnen och hantverksämnen de kommande åren än till
yrkesämnen som är knutna till barn- och
fritidsprogrammet.
Historik
Hur arbetsmarknaden ser ut för en yrkes-
www.saco.se/framtid
ä
lärare påverkas av både konjunkturläge,
region och vilket ämne läraren undervisar
i. Arbetsmarknaden för yrkeslärare påverkas mycket av hur yrkeslärarens alternativa arbetsmarknad ser ut. Många behöriga
yrkeslärare arbetar inte inom utbildningssektorn och många som arbetar som yrkeslärare är obehöriga. Arbetsmarknaden
kännetecknas av medelstora skillnader
mellan hög- och lågkonjunktur.
Konjunkturläget kan påverka utbudet
av yrkeslärare då många har en alternativ
arbetsmarknad utanför utbildningssektorn. Det är rimligt att anta att under en
högkonjunktur väljer en del yrkeslärare
att lämna yrket för arbete i en annan
sektor medan vid lågkonjunktur söker sig
fler yrkeslärare till utbildningssektorn.
för nyexaminerade och 1 för erfarna på en
hög osäkerhet. Hur många yrkeslärare
som kommer att efterfrågas påverkas av
politiska beslut. Detta gäller både beslut
om hårdare behörighetsregler som skulle
öka efterfrågan på behöriga yrkeslärare
men också beslut om gymnasieskolans
yrkesprogram.
Eftersom bristen på antalet behöriga
yrkeslärare är stor och eftersom pensionsavgångarna kommer att vara betydande
under prognosperioden kan prognosen
anses relativt säker.
Mer information
www.saco.se/framtid
Ämneslärare
årskurs 7–9 och
i gymnasieskolan
liten konkurrens
konkurrens
Som ämneslärare för årskurserna 7–9 samt
som ämneslärare i gymnasieskolan är den
främsta arbetsuppgiften att undervisa elever
i ett eller flera ämnen. Ämnesläraren planerar och genomför undervisning, utvärderar
och bedömer elever och bidrar till utbildningens utveckling. Arbetet som lärare är
självständigt och omväxlande. Läroplanen
och kursplanerna anger ramarna, men det
är den enskilde läraren som tillsammans
med eleverna står för innehållet i undervisningen. År 2014 arbetade det ungefär
33 900 lärare i grundskolan årskurs 7–9
och i gymnasieskolans allmänna ämnen var
antalet lärare ungefär 23 600 stycken.
Arbetsmarknaden för ämneslärare i
årskurs 7–9 och i gymnasieskolan skiljer
sig mycket åt beroende på ämne. Inom
många ämnen råder det idag liten konkurrens om jobben speciellt för årskurs
7–9. Det finns däremot ämnen där det på
vissa platser i Sverige är stor konkurrens
om jobben. Enligt Arbetsförmedlingens
91
ä
arbetskraftsbarometer är det balans på
arbetsmarknaden för idrottslärare och
till viss del även för bildlärare och lärare i
vissa språk medan det är liten konkurrens
för lärare i matematik, naturvetenskap,
lärare i SO-ämnen och vissa andra språk,
och hård konkurrens om jobben för
lärare i historia och samhällsvetenskap i
gymnasiet.
och erfarna
Fram tills 2035 beräknas efterfrågan på
ämneslärare att öka med cirka 30 procent. Skolverket prognostiserar att det
mellan år 2015 och 2029 kommer att
examineras 31 700 ämneslärare medan
antalet lärare som kommer behövas för
att täcka rekryteringsbehovet uppgår till
56 400, alltså nästan dubbelt så många.
Antalet gymnasieelever kommer under
prognosperioden att minska samtidigt
som antalet elever på högstadiet kommer
att öka. Därför kommer efterfrågan vara
större för ämneslärare i årskurs 7–9 än för
ämneslärare i gymnasiet. Hur arbetsmarknaden kommer att se ut om fem
år för en ämneslärare är helt beroende
på vilket ämne läraren är behörig i och
var i landet den söker arbete. Idag är det
liten konkurrens om jobben för lärare i
matematik, teknik och naturorienterande
ämnen samt i vissa språk, och kommer
med största sannolikhet att vara det även
2020. I gymnasieskolan är det däremot
konkurrens om jobben i historia och
samhällskunskap och kommer troligtvis
att fortsätta vara det om fem år eftersom
dessa ämnen är de mest populära på lärarutbildningarna.
92
För ämneslärare i naturorienterande
ämnen, matematik och teknik i årskurs
7–9 och i gymnasieskolan har det under
ett flertal år varit liten konkurrens om
jobben. Enligt Arbetsförmedlingens
arbetskraftsbarometer anger 7 av 10
arbetsgivare i grund- och gymnasieskolan
att det råder brist på lärare i matematik
och naturvetenskap. Många arbetsgivare
tror även att de kommer behöva rekrytera ännu fler lärare i matematik och de
naturvetenskapliga ämnena inom 3 år
speciellt för årskurserna 7–9. Det är
därför liten konkurrens om jobben både
för nyexaminerade och erfarna idag och
kommer med stor sannolikhet fortsätta
vara liten konkurrens 2020. Efterfrågan
kommer att vara hög på ämneslärare 2020
men det kommer att råda stora skillnader
beroende på ämne.
Delarbetsmarknader
Arbetsmarknaden för lärare ser även olika
ut beroende på region. Storstäder har
fler skolor och därför fler arbetstillfällen.
Mindre orter är oftast mer beroende av
elevkullarnas storlek.
Historik
skillnader mellan hög- och lågkonjunktur. Konjunkturläget påverkar arbetsläget
för lärare endast marginellt. Till viss
del kan ett gott konjunkturläge betyda
bättre ekonomiska förutsättningar för
kommuner och fristående skolor och
därför betyda fler arbetstillfällen. Ett
gott konjunkturläge kan också leda till
att fler lärare söker sig till alternativa
arbetsmarknader. Konjunkturläget ska
www.saco.se/framtid
ä
dock inte påverka utbildningsväsendet i
någon större utsträckning. Efterfrågan
påverkas i större utsträckning av storleken på elevkullar och politiska beslut. Ser
man till arbetsmarknadsläget de senaste
30 åren kan man konstateras att personer
med lärarutbildning sällan går arbetslösa,
oavsett konjunktur.
både för nyexaminerade och erfarna på en
hög osäkerhet. På grund av storleken på
denna yrkesgrupp är det svårt att prognostisera hur arbetsmarknaden kommer
att se ut om fem år. Sannolikt kommer
det vara liten konkurrens om jobben
bland behöriga lärare inom ett flertal
ämnen år 2020 – speciellt för lärare i de
naturvetenskapliga ämnena och i vissa
moderna språk.
Mer information
www.saco.se/framtid
93
Sacos förbund
I den här rapporten har du läst om prognoser om hur arbetsmarknaden kan se
ut om fem år. Det är Sacos förbund som gjort prognoserna för de områden där de har
medlemmar. Ta gärna kontakt med respektive Sacoförbund för mer information om
prognoserna och arbetsmarknaden inom varje yrkes- och utbildningsområde.
Du kan också gå in på den digitala applikationen av Framtidsutsikter.
Här hittar du alla yrkesprognoser i en förkortad form, www.saco.se/framtid
Du hittar mer information inför studievalet, olika yrken, var och hur du kan
arbeta, utbildningar och behörighet, löner med mera i boken Välja yrke och
på www.saco.se/studieval
Du kan beställa eller ladda ned Sacos olika studievalsböcker
på www.saco.se/studievalsbocker
Akademikerförbundet SSR Civilekonomerna DIK Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
Jusek
Kyrkans Akademikerförbund Fysioterapeuterna Lärarnas Riksförbund Naturvetarna
Officersförbundet Reservofficerarna Saco-förbundet Trafik och Järnväg
SRAT
Sveriges Arkitekter Sveriges Farmaceuter Sveriges Ingenjörer Sveriges läkarförbund Sveriges Psykologförbund Sveriges Skolledarförbund Sveriges Tandläkarförbund Sveriges universitetslärarförbund
Sveriges Veterinärförbund 94
www.akademssr.se www.civilekonomerna.se www.dik.se
www.fsa.se www.jusek.se
www.kyrka.se
www.fysioterapeuterna.se www.lr.se www.naturvetarna.se www.officersforbundet.se www.reservofficerarna.se www.tj.nu www.srat.se
www.arkitekt.se www.sverigesfarmaceuter.se
www.lakarforbundet.se www.psykologforbundet.se www.skolledarna.se www.tandlakarforbundet.se www.sulf.se
www.svf.se
08-617 44 00
08-556 912 00
08-466 24 00
08-466 24 40
08-665 29 00
08-441 85 60
08-567 061 00
08-613 27 00
08-466 24 80
08-440 83 30
08-613 48 50
08-14 29 65
08-442 44 60
08-505 577 00
08-507 999 00
08-613 80 00
08-790 33 00
08-567 064 00
08-567 062 00
08-666 15 00
08-505 836 00
08-545 558 20
www.saco.se/framtid
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
www.saco.se/framtid
95
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
96
www.saco.se/framtid
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
www.saco.se/framtid
97
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
98
www.saco.se/framtid
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
..............................................................................................................................................................
www.saco.se/framtid
99
Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är den samlande
organisationen för Sveriges akademiker. Vi är en partipolitiskt
obunden facklig centralorganisation. Sacos 22 självständiga förbund
företräder yrkes- och examensgrupper från hela arbetsmarknaden,
inklusive egenföretagare. Något som förenar våra medlemsförbund
är akademisk utbildning, kunskap, kompetens och yrkesstolthet.
Totalt är 650 000 akademiker medlemmar. Som företrädare för
Sveriges akademiker är det självklart för Saco att ständigt påverka
kunskapsnivån i Sverige. Utbildning och forskning som ger kunskap
är en investering för såväl samhället som individen och är en av de
viktigaste faktorerna för tillväxt och utveckling av ett samhälle.
Saco, Box 2206, 10315 Stockholm
Tel vx: 08-6134800, www.saco.se

Framtidsutsikter

Transcription

Similar documents

Ladda ner som PDF

Sacorådet informerar Aktuellt från Sacorådet februari 2015

Inbjudan och program hittar du här

GENECO Winter Meetings (WM) and Summer Meetings (SM) with

Välkommen till Välja yrke 2011/2012

statens järnvägar (sj) på 1960 & 70- talet