Tema: Hållbara utemiljöer

Transcription

UTEMILJÖ
tidningen
Nr 1 2015
branschens tidning sedan1967
Tema: Hållbara utemiljöer
Batteridrivet,
Renande växtvägg
Designa miljön En trädgårdarnas
arkeolog
bekvämt och smart i test på Söder
för att främja hälsa
DESIGN TANK PHOTO CHARLOTTE SVERDRUP
3
10
FOTO: ERIK MÅRTENSSON, NCC
Ett tema
om hållbarhet
Innehåll Utemiljö 1 / 2015
Redaktörernas spalt
4 200 tips från Perennagruppen
32
Aktuell utemiljö
6 i-Tree kommer till Sverige
34
Batteridrivet i handen
12 Trädgårdsanläggarna i Sverige 44
Grön vägg på Söder
18 Vi gör jobbet
I detta nummer fokuserar vi lite extra på
hållbara utemiljöer,
och berättar bland
annat om miljövänliga
metoder för ogräsbekämpning samt
om batteridrivna
handverktyg.
46
18
21
33
23
Health Design
Att på evidensbaserad grund
designa miljöer för att de ska befrämja
hälsa och underlätta tillfrisknande blir
allt vanligare. Nya forskargrupper bildas
och efterfrågan på deras kunskaper ökar. I Gröna Fakta berättar
Ulrika K. Stigsdotter och Anne Dahl
Refshauge, professor respektive adjunkt
vid Institut for Geovidenskab og Naturresurs forvaltning vid Köpenhamns
universitet, om sina erfarenheter.
Enjoying the
outdoors
since 1947
FOTO: INGER GRØNKJÆR ULRICH
vestre.se
Vestre Luova
Design: Gabriel Särkijärvi
GRÖNA FAKTA
4
UTEMILJÖ
t idning en
Grundad 1967 Årgång 47
ANSVARIG UTGIVARE
Florence Oppenheim
E-post: [email protected]
REDAKTÖRER
Florence Oppenheim
Lena M Fredriksson
MEDARBETARE I DETTA NUMMER
Isabella Malmnäs
Ulrika K. Stigsdotter
Anne Dahl Refshauge
ANNONSER
Urban Hedborg
E-post: [email protected]
Telefon: 08-732 48 50
Annonspriser: www.uhmarketing.se
PRENUMERATIONER
Drängvägen 14, 438 93 Landvetter
Telefon: 031-388 0388
[email protected]
www.tidningenutemiljo.se
Gäller även adressändringar och reklamationer.
Glöm inte att meddela oss din nya adress vid flytt.
Prenumerationsavgift 420 kronor/år inkl. moms
Utlandspren. 560 kronor/år inkl. moms
Bankgiro: 5166-3524 Plusgiro: 2 82 12-9
FÖRSTASIDESBILDEN
D
en här ledaren är skriven i en stuga i ett vackert vinterlandskap.
Nysnö på träden, strålande sol och tio grader kallt. Det är inte så ofta vi får uppleva sådana vintrar i södra Sverige, där
vi i redaktionsledningen normalt håller till. Nio av de tio varmaste åren
som har uppmätts på jorden sedan
1880 har inträffat efter år 2000. Varmast av dem alla var 2014.
Frågan är vad vi kan göra åt det.
Att det redan nu påverkar oss och
kommer att påverka oss alla, är det
väl idag ingen som tvivlar på. Något
som vi kan göra är att försöka tänka
lite mer långsiktigt, agera mer hållbart.
Vi omges av reklam och media som
uppmanar oss att leva i nuet. Men
att leva i nuet behöver inte innebära
att vi struntar i framtiden. Att leva i
nuet handlar om att uppskatta här och
nu, och ta vara på livet. Inte att vi som
enskilda människor alltid ska komma
i första rummet, utan tanke på kommande generationer. Det kräver en del
av oss, och vi kan inte lyckas med allt.
Men det är en viktig insikt.
Hållbarhet är tema i det här numret, ett vitt och svårt begrepp. Den
kanske vanligast förekommande definitionen av hållbarhet är den ur
Bruntlandkommissionens rapport från
1987: ”Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov
utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. I praktiken innebär det att
vi i våra handlingar ska försöka tära så
lite vi kan på ändliga resurser och påverka miljön negativt så lite vi kan.
Till exempel genom att köpa kvalitetsprodukter som håller länge och med
minimal negativ påverkan på miljön. Eller att vi sköter våra produkter,
hus och utemiljöer med så liten negativ miljöpåverkan som möjligt. Ibland
kan hållbarhet betyda att vi helt enkelt
väljer bort ett inköp helt.
Att planera och anlägga en trädgård är ett arbete som kommande generationer kan få stor glädje av. I det
här numret berättar trädgårdsarkeologen Anna Andréasson om värdet i
gamla trädgårdar och vad vi kan lära
oss av dem. Att vi inte alltid måste anlägga nytt utan istället kan ta tillvara
det som redan finns, är en viktig del i
hållbarhetsarbetet.
Och ja, vi har bokat in en kurs i
Hjärt- och Lungräddning. Har ni?
TRÄDGÅRDSMÄSSAN
26-29 MARS 2015
I SAMARBETE MED FOR, FRITIDSODLINGENS RIKSORGANISATION
Förköp
din biljett på
tradgardsmassan.se
– spar tid och
pengar
SOMMAR
SALONG
visar Martin Olmarker och
Christine Bergström på HSB i Kungsbacka. Bilden är tagen av Florence Oppenheim.
Välkommen till en Sommarsalong fylld med kreativa
designidéer, de senaste trädgårdsmaskinerna, läckra
trädgårdsprylar och smarta odlingslösningar. Allt du
behöver för din egen sköna, gröna sommarsalong.
Vi ses på årets största trädgårdsevenemang!
Florence Oppenheim
och Lena M Fredriksson
ISSN: 0347-0725
Tryckt av Vindspelet Grafiska AB, Borås
UTEMILJÖ 1 / 2015
UTEMILJÖ 1 / 2015
Fotograf: Joachim Belaieff
Tidningen Utemiljö ges ut i samarbete med
Trädgårdsanläggarna i Sverige.
Nuet och hållbarheten
FOTO: LARS-ÅKE GREEN
Tidningen Utemiljö ges ut av
Marietorp Förlag AB
Telefon: 031-388 0388
tidningenutemiljo.se
7
6
Aktuell utemiljö
Aktuell utemiljö
Koll på gröna tak i svåra klimat
Så här ser det vinnande förslaget till aktivitetspark i Floda ut. Skoleleverna ville helst ha en spindelskog med spännande klättring.
SKISS: TYRENS AB
Flodabarn valde Spindelskogen
i centrala Floda i
Lerums kommun fick under november månad rösta fram vilken aktivitetspark som ska
byggas på orten i sommar. Totalt röstade
1 130 elever, vilket är cirka 70 procent av
Flodas elever. Tre av fyra röstade på förslaget Spindelskogen.
På uppdrag av Lerums kommun hade
företaget Tyréns tagit fram tre olika förslag
till utformning av den nya temalekplat-
E L E V E R PÅ S KO LO R N A
sen/mötesplatsen som ska ligga i centrala Floda, vid sjön Sävelången. Uppdraget
inleddes i somras med medborgardialog,
bland annat i form av workshop där synpunkter och önskemål samlades in. De
tre förslagen kallades Köksträdgården,
Spindelskogen och Fiskevattnet.
Vinnare blev alltså Spindelskogen, som
kommer att börja byggas i slutet av sommaren och invigas några månader senare.
Spindelskogen kommer bland annat att ha
stora stubbar där man kan sitta, en jättelik
spindel och massor av trådar och nät som
slingrar sig runt i skogen och skapar klättringsmöjligheter av olika slag.
Det kommer också att byggas balansgångsbana på stockar, små svamphus,
studsmattor och mjuka gräsytor för picknick. Och förstås en sandlek.
Mer info på: tyrens.se
Alternativ för finansiering
av utemiljöer
för förvaltning av utemiljöer, BGL, har undersökt alternativa finansieringsmodeller till gröna områden, som inspiration till
tjänstemän på nationell, regional och lokal nivå.
I en broschyr visas resultaten från undersökningen. Här presenteras lösningar för innovativa finansieringsformer för gröna områden, möjligheterna
för kooperativ finansiering och olika former av socialt deltagande som sponsring av miljö och kultur samt privata finansieringsbidrag via fonder.
DEN TYSKA ORGANISATIONEN
Läs mer på: galabau.de/finanzierungsbroschuere-www.pdfx
UTEMILJÖ 1 / 2015
U N D E R T R E Å R kommer ett
samarbetsprojekt mellan forskare vid Luleå Tekniska Universitet, LTU, och University
of Melbourne, att undersöka hur gröna tak kan fungera
i krävande klimat.
Projektet heter ”Improving
green roof perfomance in demanding climates using the
ecosystem mimicry concept”.
Det ska pågå i tre år med start
i januari 2015 och utförs i
både Sverige och Australien.
Gröna tak kommer nu att
undersökas med avseende på
till exempel kalla sub-arktiska
eller torra medelhavsklimat.
Undersökningarna sker såväl
under naturliga förhållanden
som i laboratorium, där olika tekniker kommer att testas
med hjälp av imitation av naturliga ekosystem. Syftet är att
analysera prestanda och identifiera möjligheter för en för-
Nu ska forskare i Sverige och Australien studera hur gröna tak kan
fungera i krävande klimat. FOTO: STINA ADIELSSON, DAGVATTENGUIDEN
bättrad funktion. Även vatten- och energibalansen kommer att undersökas. Ett mål är
att bättre kunna anpassa gröna tak till krävande klimat.
– Gröna tak är en teknik
som imiterar naturliga ekosystem och kan bidra till att
uppnå sju av sexton nationel-
la miljökvalitetsmål. Ändå utnyttjas inte gröna taks fulla
potential än så länge, eftersom
deras utformning är för enkel
och inte tar hänsyn till olika
förhållanden som de utsätts
för, säger forskaren Godecke
Blecken vid LTU.
Källa: ltu.se
TYSKT PRIS
FÖR NATURSTEN
I samband med Stone+tec 2015
i Nürnberg, Tyskland, presenteras vinnaren av det tyska naturstenspriset German Natural
Stone Award. Det hålls även seminarium och utställning om
användandet av natursten i arkitektur. Stone+tec Nürnberg är
en mässa för natursten och teknologier för stenprocesser.
Priset delas ut vartannat år
och i år är det sjuttonde gången.
Det uppmärksammar högkvalitativ arkitektur och hållbara
projekt med natursten.
Mer info på: stone-tec.com
NY UPPLAGA
AV EXPO TCO I JUNI
Trädmässan Expo TCO i Nederländerna ges i år den 24 och
25 juni. Platsen är Opheusden
i Nederländerna. Mässan är en
mötesplats för odlare, handlare,
planerare, arkitekter och myndighetsrepresentanter.
Källa: bizzcommunications.nl
KOLLEKTIVTRAFIK
MEST FLEXIBELT
I en undersökning om vad
som ligger bakom valet av
färdmedel i olika åldersgrupper i Tyresö kommun
syns tre trender:
1. Bilen som statussymbol är på väg bort.
2. Ökade bränslekostnader påverkar inte bilåkarna, vilket däremot
trängselskatt och parkeringsavgifter gör.
3. Kollektivtrafik är
mer flexibelt än bil. Undersökningen visar att det
mest flexibla och pålitliga
sättet att resa till och från
jobbet i Stockholm var
med kollektivtrafik.
Undersökningen gjordes av Tyréns.
Källa: tyrens.se
RENOVERAD
LEKPLATS PRISAS
Lekplatsen i Trädgårdsföreningen i Göteborg har fått ett hedersomnämnande från Per och
Anna Olssons fond, efter renoveringen 2013. Bland annat
uppskattas mötena mellan lek
och grönska, samt det fantasioch omsorgsfulla utformandet.
Källa: goteborg.se
Den 260 meter långa piren vid Askimsbadet i Göteborg föll tidskriften
Betong i smaken, och fick Betongpriset. FOTO: HANNA KÄLLBERG
Betongpris till Askims badpir
PIREN VID ASKIMSBADET i Göteborg invigdes i juli 2014. Den ersatte en brygga som stormen Gudrun tog med sig vintern 2005.
Nu har pirens arkitekt, Sara Mendoza på Monofactory, fått
motta tidskriften Betongs pris i kategorin Årets betongarkitekt,
för sin gestaltning av piren.
Juryn uppskattar bland annat att pirens artikulering med
soldäck och ramper beskriver badandets lustfyllda och sociala
gemenskap på platsen och att den tillför en stor kvalitet till friluftslivet i Askimsviken. Källa: goteborg.se
UTEMILJÖ 1 / 2015
ENTREPRENAD LIVE
ÄVEN I STOCKHOLM
Mässan Entreprenad Live, en
regional bygg- och anläggningsmässa, har hittills arrangerats i Malmö och Göteborg.
Nu är det beslutat att den ska
få en fortsättning även i Stockholm, närmare bestämt den 31
augusti till 2 september 2017.
Källa: entreprenadlive.se
8
Aktuell utemiljö
Sillgrissla, Uria aalge.
Fågelperspektiv
kan ge info om havsmiljön
som indikatorer på de ekologiska förändringar som sker
under havsytan? Ja, så verkar det, enligt en
ny avhandling från Stockholm Resilience
Centre. Där har forskaren Martina Kadin tittat närmare på samspelet mellan havsfåglar
och tillståndet i havet.
En stor del av forskningen har bedrivits
på en ö utanför Gotland, Stora Karlsö. Där
har sillgrisslors reproduktion och födosöksbeteende undersökts.
– Att studera havsfåglar, som ofta återfinns
i toppen av havens näringsvävar, kan ge en
rad värdefulla insikter om tillståndet i haven
och hoten mot de många ekosystemtjäns-
K AN HAVSFÅGLAR ANVÄNDAS
ter vi får från våra hav, säger Martina Kadin.
Hon har bland annat sett hur förändringar i fiskbestånden har skapat ett negativt samband mellan kvalitet och kvantitet
för sillgrisslorna, som matar sina ungar med
skarpsill. Kvaliteten hos skarpsillarna var
postitvt relaterat till sillgrissleungarnas överlevnad, medan antalet skarpsillar inte hade
denna koppling.
Rönen från den här forskningen kan vara viktiga runt om i världen, där havslevande
djur påverkas av förändringar i födotillgången på grund av överfiske, klimatförändringar
och andra miljöfaktorer.
Om miljön ska vinna
måste plånboken också vinna
Varför betala 3-5 gånger mer i driftskostnader
för en kopia – varje år?
Mid-serien
Heatweed är originalet och vi är marknadsledare i Sverige och övriga Europa.
Vi har högst kapacitet och lägst m2-pris vilket ger lägsta totalkostnad.
HEATWEED TECHNOLOGIES – föregångare innan bekämpning av
ogräs med hetvatten.
Nationell svensk entreprenör:
”Heatweed Mid-serie gjør 4 personers arbete pr dag i
häckplantering, våra kontrakter har aldrig varit bättre
utförd.”
Stor, svensk kommun:
”Nu hinner vi med allt ogräs, även det vi förr inte
hann med.”
Våra maskiner har utvecklats för professionella användare, vi befattar oss inte med dåliga kopior eller maskiner
byggda av billiga komponenter. Vi värdesätter kvalitet
och maskinens livscykel, det vill säga billigast pris per
kvadratmeter för dig som användare. Därför vann vi
också priset Årets Ekoföretag 2014 i Sverige.
High-serien
XL-serien
Kontakta gärna våra återförsäljare:
Nationellt svenskt grönytebolag:
”Vi har tjänt in vår Mid-serie på 8 veckor, allt vi gör
efteråt är ren vinst.”
Miljöchef i kommun:
”Det funkar otroligt bra och vår trädgårdsmästare
säger det är konkurrens om att jobba med ogräs. Det
är nytt hos oss.”
Källa: su.se
[email protected]
www.heatweed.com
Sensor-serien
ENERGIÅTGÅNG MINSKAS NÄR
BOSTÄDER I VÄXJÖ BYGGS OM
Satelliter visar mänsklig påverkan
VIN NAR E N AV 2014 års Volvo Environment Prize, professor Eric Lambin, använder sig bland annat av satellitbilder
och socioekonomiska faktorer för att förstå hur mänskliga aktiviteter påverkar
skogar och andra naturresurser.
Det finns satelliter som fotograferar jorden under dygnets alla timmar.
Eric Lambin har utvecklat metoder
för att analysera dessa bilder genom att
koppla dem till socioekonomiska data.
På så vis går det att spåra förändringarnas orsaker, som vilken inverkan markanvändning har eller vad som sker när
biobränslen eller matgrödor efterfrågas.
Forskningen kopplar ihop fjärranalyser
med humanekologi.
Den här tekniken kallas ibland för
människa-till-pixel-metoden. Den möjliggör att företag, organisationer och myndigheter nästan i realtid kan se och förstå
människans påverkan på naturen.
Tidigare betraktades den omfattande skogsavverkningen som ett resultat av
befolkningstillväxt. Men Eric Lambins
forskning visar att det är mer komplice-
rat än så: i själva verket finns det intrikata mönster som påverkar skogarna och andra naturresurser. Ett exempel är återplantering av skog i Vietnam, som till att börja med verkade väldigt lyckat. Men när
informationen sammanställdes märkte
man att avskogningen i stället hade ökat i
grannländerna Kambodja och Laos.
Eric Lambin är verksam vid Stanford
University i USA och Univeristé Catholique de Louvain i Belgien. Vid sidan av
forskningen skriver han böcker för allmänheten, till exempel An Ecology of
Happiness. Där vill han få oss att fundera över vilken påverkan naturen har på oss
i stället för tvärtom. Han menar att naturen är avgörande för att människor ska må
bra och kunna njuta av livet, varför det är
av största vikt att bevara naturen.
Volvo Environment Prize har delats ut
varje år sedan 1988, till personer som har
gjort framstående vetenskapliga insatser
inom miljö- och hållbar utveckling. Det
består av 1,5 miljoner kronor samt ett diplom och en skulptur.
Källa: volvogroup.com
UTEMILJÖ 1 / 2015
NCC ska renovera 90 av Växjöbostäders
hyreslägenheter i Araby i Växjö. Lägenheterna får nya kök, badrum och ytskikt.
Samtidigt ska energianvändningen halveras, bland annat med hjälp av tilläggsisolering och byte av fönster. Arbetet pågår
från mars i år till januari 2016. Därefter
kan ytterligare 210 lägenheter komma att
rustas upp.
Källa: ncc.se
BATTERIDRIVNA GRÖNYTEMASKINER
FÖR PROFFS
TYSTA, LÄTTA, ERGONOMISKA OCH EFFEKTIVA
STOCKHOLM FÅR 5 340
NYA STUDENTBOSTÄDER
Det finns 5 340 antagna detaljplaner för
studentbostäder i Stockholms län, enligt
en prognos som studentbostadsprojektet
Sthml6000+ har gjort. Dessa bostäder bör
bli klara till 2017. Utöver de 5 340 bostäderna räknar projektet med att 2 500 ytterligare studentbostäder kan bli klara till
2017. Källa: sthlm6000.se
ETT BATTERI, FLERA VERKTYG
ÖKAD TAKT I BYGGANDE AV
BOSTADSOMRÅDE I MÖLNDAL
En dryg tredjedel av marken i det nya bostadsområdet Kvarnbyterrassen i Mölndal
säljs av NCC till HSB. På så vis går byggandet snabbare. Det blir totalt 400 nya
bostäder, och området beräknas vara helt
klart år 2020.
Källa: ncc.se
www.stadspark.se
UTEMILJÖ 1 / 2015
10
TEMA Hållbara utemiljöer
11
Här syns resultatet av
ogräsbekämpningsförsök
i Danmark åren 2004 och
2005. Ytan tIll vänster har
flambehandlats åtta gånger
under 2004 och fyra gånger
2005, medan den till höger
inte har behandlats alls
under dessa år.
FOTO: PALLE KRISTOFFERSEN
Exempel på ogräsbekämpningsmetoder med vatten samt vatten och skum:
Några av de metoder för ogräsbekämpning som nu utvecklas snabbt, är värmebehandling med enbart vatten eller med vatten och skum. I faktarutan
till höger presenteras några av dessa metoder. På bilden ser vi en person som använder NCC Spuma, varmt vatten som täcks av ett isolerande lager
med skum, för att temperaturen inte ska sjunka så snabbt.
FOTO: ERIK MÅRTENSSON, NCC
Hur blir vi av med
ogräset?
Det finns massor av sätt att ta bort ogräs på: gifter, mekanisk bearbetning
och användning av värme. Men vilka metoder är miljövänliga och hur effektiva är de?
Den frågan har inget entydigt svar, men här delar två
ogräsforskare med sig av sin kunskap.
av Lena M Fredriksson
– JAG BRUKAR säga att det som de icke kemiska ogräsbekämpningsmetoderna har
gemensamt är att de fungerar bäst där det
inte finns något ogräs!
Så säger Palle Kristoffersen i Köpenhamn med ett skratt. Han har forskat
kring ogräsbekämpning i flera decennier
och är nu slottsträdgårdsmästare i Styrelsen
for Slotte & Kulturejendomme samt
adjungerad professor i parkteknologi vid
Köpenhamns universitet.
– Skämt åsido, fortsätter han, ogräsproblemen i en urban miljö är lite speciella.
Oftast är ju till
exempel miljön i
parker och trädgårdar till 90–95
procent ogräsfri.
Och de ogräs som
finns är ofta svåra
att komma åt och
finns under bänkar, kring lyktKristoffersen
stolpar och lik- Palle
FOTO: THOMAS RAHBECK
nande. Det finns
olika metoder som använder sig av vär-
UTEMILJÖ 1 / 2015
me, både med gasolbrännare och med
varmt vatten i olika varianter med eller utan skum. Dessa metoder fungerar bäst om
man kan köra över stora ytor. Och de är
bättre för att upprätthålla en rensning än
för att rensa från första början.
man inleder med att
göra en första rensning med en ogräsborste. Därefter kan man följa upp med termisk behandling (det vill säga värmebehandling).
– När det börjar bli grönt igen ska man
HAN FÖR ESL ÅR AT T
Heatweed
NCC Spuma
Weeding Tech
Varmt vatten sprutas på plantorna. Exakt
uträknat tryck och temperatur gör att det
gröna på plantorna vissnar mycket snabbt. Det
finns både stora och små maskiner, allt ifrån
handhållna små enheter för mindre ytor till
stora som placeras på redskapsbärare eller
lastbil. En del maskiner har infraröda sensorer
som doserar rätt energimängd enbart på ogräset. Tillverkaren förordar tre behandlingar per
år. Företaget blev utsett till Årets Ekoföretag
2014. Mer info: heatweed.no
Varmt vatten som tillförs tillsammans med
ett lager skum. Vattnet går ner i frön och
rötter. Skummet isolerar det varma vattnet
och hindrar snabb avkylning, vilket gör
metoden effektiv. NCC utför behandlingen
på entreprenad, varför beställare inte behöver investera i egen maskinell utrustning.
Behandlingen utförs både manuellt med
handaggregat eller med maskinell arm för
stora ytor. Tre behandlingar/år rekommenderas. Mer info: ncc.se/spuma
Varmt vatten som tillförs tillsammans
med ett lager skum. Skummet ska
fungera som isolering och göra
att vattnet inte kyls av så snabbt.
Värmen plus exponeringstiden gör
att det gröna i plantorna vissnar.
Aggregat för montering på traktor
och liknande säljs. Två–tre behandlingar/år rekommenderas.
Mer info: weedingtech.se.com
eller exempelvis jordelit.se
gå på med den termiska behandlingen, säger Han poängterar att det inte bara gäller att borstning med wireborstar och på så vis
han. Det gäller att vara uthållig. Om man be- hitta bra metoder för att få bort ogräset. får bort stora delar av plantorna. Därefter
handlar cirka åtta gånger per år kommer man Det är också viktigt att anlägga på ett så- kan man gå vidare med ättika, ånga, vatten eller flamning. En fördel är att både
att trötta ut ogräsen så att de inte kommer dant sätt att ogräsen inte kommer upp.
tillbaka. Då blir arealerna i princip ogräsfria.
– På hårdgjorda ytor där det är mycket borstning och ång- eller vattenbehandling
Palle Kristoffersens förslag för att avgö- slitage slipper man ogräs, säger han. Men kan göras vid vilken väderlek som helst.
ra vilka icke kemiska metoder som är mest titta till exempel på refuger, där ingen Energianvändningen vid ogräsbekämpning
hållbara för miljön är att man
går, där kan det bli massor med hetvatten och ånga blir dock något
undersöker hur många kWh
med ogräs. Där kan man då högre vid fuktig väderlek.
som metoden drar per hektar.
till exempel använda en fog– Efter vad jag har sett uppmassa i skarvar på refugerskattar jag att energiåtgången
na, så att ogräsen inte kom- Lästips: Koll på tillväxten, Uthållig ogräsbeär ungefär densamma för gamer upp.
kämpning på hårdgjorda ytor, SKL 2006
solflamning, vatten och vatten
med skum, säger han. Men jag
E T T A LT E R N AT I V T I L L
har inte några forskningsresulsyntetiskt framställtat av enbart vatten. Det behöda kemiska ogräsmever fortfarande testas systema- David Hansson
del skulle kunna vara
tiskt för att se vilken kombinadet naturligt förekomtion av vattentemperatur och vattenmängd mande ättika. Men eftersom även
som är mest effektiv, och för att se hur stor detta klassas som kemiskt bekämpenergiförbrukningen då blir. En sak är i al- ningsmedel ska det inte användas
la fall säker: de metoder där man använder av dem som har restriktioner mot
vätska och slang är att föredra framför flam- just kemiska bekämpningsmedel.
ning, eftersom de eliminerar brandrisken.
– Ofta är det bra att kombinera flera olika metoder, säger David
DAVID HANSSON , AGRONOM IE doktor vid
Hansson. Om man har stora ogräs- En kemikaliefri metod för ogräsbekämpning är borstSLU disputerade 2002 på ogräsbekämp- problem så förordar jag till exem- ning, vilket utförs med knippen av wire som sliter bort
FOTO: FARMARTJÄNST VÄREND
ning med hetvatten på hårdgjorda ytor. pel att man inleder med ogräs- stora delar av plantorna. UTEMILJÖ 1 / 2015
12
Batteridrivet ett lyft
för arbetsmiljön
Utbudet av batteridrivna handmaskiner för professionella
användare växer. Och det råder inget tvivel om att de
både bullrar och vibrerar mindre, och att de är lättare att
bära och arbeta med. Här får du träffa ett par professionella
användare som har testat batteridrivet en längre tid och
du får också tips om några nyheter på marknaden.
Jan-Olov Isacsson, Bostads AB Poseidon
av Florence Oppenheim
FOTO: FLORENCE OPPENHEIM
Husqvarnas nya lövblås 536 LiB finns
att köpa i butik nu.
Nytt på
marknaden
Batteridrivna handmaskiner är inte bara suveräna ur arbetsmiljösynpunkt, de
sparar också underhåll och miljö med
mindre buller, inga avgaser och uppladdningsbara batterier istället för bensin.
januari lanserade Bosch sin nya
serie sladdlösa trädgårdsmaskiner för professionella användare. Här finns bland annat två gräsklippare med 48 respektive 53
centimeters klippbredd och med samma
kapacitet som motsvarande bensindrivna
gräsklippare. De kommer att finnas i fackhandeln i vår och har ett rekommenderat pris från cirka 12 000 kronor exklusive moms beroende på modell. Batteri, som
kan användas till samtliga professionella
trädgårdsmaskiner från Bosch, och laddare säljs separat.
Bland nyheterna finns också två busk röjare, GFR 42 och GFR 25
Professional, för olika typer av vegetation.
I SLUTET AV
Poseidons distrikt Väster i
Frölunda i Göteborg har miljövärden JanOlov Isacsson och hans kollegor använt
batteridrivna handmaskiner i flera år. Från
början var initiativet en ren arbetsmiljöfråga, men miljöaspekten är en viktig bonus.
– Vi började med grästrimrar, senare
samma år köpte vi de första häcksaxarna, säger Jan-Olov Isacsson som också kan visa upp
en batteridriven motorsåg och en lövblås.
Han ser bara fördelar med batteridrivna
maskiner. De bullrar mindre och har mindre vibrationer, särskilt häcksaxarna. Inga
avgaser och lägre vikt är andra fördelar.
– Jag förstår ärlig talat inte varför någon skulle vilja vänta med att byta till
batteridrivet. Kostnaden är inte nämnvärt
högre och arbetsmiljövinsterna är så stora
att det inte spelar någon roll. Maskinerna
går väldigt sällan sönder vilket också ger en
viss ekonomisk vinst.
Jan-Olov Isacsson är också nöjd med att
man på deras röjare dessutom kan vända
riktning på snöret vilket är en stor fördel
eftersom du då kan bestämma vart gräsklippet ska ta vägen. Det är bara att trycka på en
knapp så byter den håll. Den nyaste modellen de har är utformad som en traditionell
röjare med sele.
– Det vi saknar är en riktigt bra batteridriven handgräsklippare, säger han.
PÅ BOSTADS AB
på Rosengatan i Kungsbacka visar fastighetsskötaren Christine Bergström de batteridrivna
handmaskiner som de köpte in för ett år
sedan.
– För tre år sedan var en återförsäljare
för en fransk tillverkare här och visade sina
PÅ HSB:S FASTIG H ETSKONTOR
maskiner, berättar hon. Då var de alldeles ner, och de kan snabbladdas på 20 minuför dyra, så det blev inget inköp.
ter. Enda bekymret är lövblåsen som inte
Att HSB Göteborg har satt upp tuffa klarar större ytor så bra, menar Christine
miljömål för sin verksamhet bidrog till att de Bergström.
tog tag i saken på allvar för
– Då måste vi byta batett drygt år sedan. En stuteri hela tiden.
die som Arbetsmiljöverket
Det finns ett visst motgenomförde för några år
stånd i många organisasedan, som visade att de
tioner mot de batteridrivbensindrivna maskinerna
na maskinerna, eftersom
vibrerar och bullrar myckman tror att kapaciteten
et och är tunga, var en aninte räcker till.
nan bidragande orsak.
– Till alla underhålls– Vi hade en del gamjobb hos oss är det inga
la maskiner och därför
problem alls och det går
drog vi igång det här protill och med att gå ut klocjektet, berättar Martin Christine Bergström, HSB.
kan sju på morgonen och
Olmarker, driftschef HSB
trimma utan att någon
Göteborg, Marknadshyresgäst blir störd, säger
område Söder. Vår dåvarande maskin- Martin Olmarker.
leverantör var på gång med batteridrivna
nyheter. När de kom köpte vi in ett antal K Y R KO G Å R DS FÖ RVA LT N I N G E N I K A L M A R
arbetar successivt med att miljödiplomemaskiner.
De tog in häcksax, trimmer, stångsåg ra verksamheten i tre steg enligt Svenska
och lövblås, två av varje, och körde dem Kyrkans eget certifieringssystem, något
under en testperiod.
som de är först med i Sverige.
– Vi är jättenöjda och nu har vi fortsatt
– Vi är intresserade av att köpa in batterioch köpt in fler, även till andra områden drivet och tar hit försäljare varje år. Hittills
har vi känt att maskinerna är lite för tunga,
inom HSB Göteborg.
Vikten, ljudet, bullret, avgaserna – allt säger Birgitta Linåker som är miljöansvarig
har blivit bättre med de nya maskinerna. på Kyrkogårdsförvaltningen i Kalmar.
De lånar och testar olika märken och
Dessutom slipper de att hantera drivmedel.
– Det är så mycket tystare att gå med maskiner men har tänkt sig att avvakta
trimmern till exempel. Om någon kommer med ett större inköp tills dess att det finns
fram och vill säga något, kan jag stänga av maskiner så att de kan köpa in ett komsnabbt och svara, och sätta igång den igen plett märke.
– Det senaste vi håller på att titta på nu
utan problem, säger Christine Bergström
är en solcellsdriven klippare som vi ska utsom också är skyddsombud.
Alla batterier passar till alla maski- värdera, säger Birgitta Linåker.
UTEMILJÖ 1 / 2015
13
Buskröjarna och de andra proffsmaskinerna är enligt tillverkaren underhållsfria, vattensäkra och lämpliga för ljudkänsliga områden. Rekommenderat pris 6 000 kronor exklusive moms. Senare i höst lanseras
också tre häcksaxar för olika typer av klippning, med ett bältpaket som tillval.
En av de saker som diskuteras flitigt när
det gäller batteridrivna maskiner är just
batterierna. Bosch har bland sina nyheter ett 36 V 6,0 Ah LI-batteri utrustat med
Bosch Cool pack-temperaturstyrning som
ger konstant högre effekt och längre livslängd. Batteriet kan laddas upp på 42 minuter och är robust, vattensäkert och tåligt.
BLAND DE MASKINER som användarna i artikeln bredvid inte var så nöjda med, oavsett märke, var lövblåsarna. Husqvarna
har lanserat en ny lövblås för proffsen, 536
LiB, med 36 V batterispänning och ett
lättåtkomligt boostläge som ger maximerad blåshastighet under en begränsad tid.
Rekommenderat pris inklusive batteri och
laddare, exklusive moms: 5 920 kronor.
Senare i höst släpper Husqvarna en
ny modell batteritrimmer, 536 Li RX.
En batteridriven,
ergonomisk sekatör
som klipper grenar
upp till 45 mm.
Från Stihl.
GFR 42 Professional
är en ny batteridriven buskröjare från
Bosch.
Skillnaden mot tidigare modeller är att
man nu kan ha en gräsklinga monterad,
inte bara trimmerhuvud.
bland
sina nyheter en batteridriven, lätthanterlig kapmaskin, TSA 230, med 230
mm kapskiva för till exempel betongplattor och armering. Kapmaskinen
kan extrautrustas med vattenanslutning och skärdjupsbegränsare med
integrerat utsug. Både laddare och
batterier passar till alla Stihls maskiner.
Stihl lanserar också en batteridriven, ergonomisk sekatör,
ASA 85, som med ett litet klick
klipper grenar upp till 45 mm.
Teleskophäcksaxen HLA 85 för
Teleskophöga häckar är en annan nyhet.
häcksax
HLA 85
Vid behov kan riggröret dras
från Stihl.
till en längd på 3,30 meter och
längden justeras in helt utan
verktyg via en snabbjustering.
Mest lämplig för höga, breda eller mycket
lågväxande häckar.
MASKINTILLVERKAREN STIHL HAR
Bosch lanserar i år en helt
ny serie batteridrivna trädgårdsmaskiner för professionella användare. Här en
gräsklippare med 53 cm
klippbredd.
14
Årets
Träkänsla med feeling för miljön
Organo Wood är ett miljövänligt träskydd som alternativ till traditionellt tryckimpregnerat virke. Metoden är världsunik och används nu på allt fler ställen
runtom i Sverige och i de övriga nordiska länderna.
Organo Wood är en svensk uppfinning
som har utvecklats i samarbete med forskare vid Stockholms universitet och Sveriges
Lantbruksuniversitet. Tekniken, som går
ut på att göra träet hållbart, vackert och
motståndskraftigt på naturlig väg, innebär
att kiselämnen kopplas till träfibrerna under hårt tryck och på så sätt fossilerar dem.
I traditionellt tryckimpregnerat virke dödas svampar och mikroorganismer med
biocider och tungmetaller. I Organo Wood
skapar istället kiselämnena en fysisk barriär
som hindrar rötsvamparna från att äta virket. Samtidigt får virket ett effektivt slamskydd.
Företaget Organo Wood har vuxit explosionsartat. År 2012 låg omsättningen på
800 000 kronor, för att öka successivt till
22 miljoner kronor 2014. Och i år förväntas
en fördubbling av omsättningen.
Organo Woods träprodukt används för
flera olika ändamål som altaner, trädäck i
olika verksamheter och bryggor.
– I juni 2014 färdigställdes ett 1 400 m2
stort trädäck vid renoveringen av Lögarängsbaden i Västerås. Det byggdes två
bryggor nära strandpromenaden och en
läktare vid volleybollplanen, berättar Jens
Hamlin, VD för Organo Wood.
Flera förskolor har byggt trädäck med
företagets produkt. Ett exempel är förskolan Kastanjen i Midsommarkransen där
Veronica Prins är förskolechef.
– Trädäck finns ju även på andra förskolor, och där använder man oftast
lärkträ. Även om man inte upplever någon
större praktisk skillnad, känns det väldigt
bra att veta att det är ett miljövänligt alternativ på vår förskola, säger hon.
sitet. Forskningen har bland annat berört naturliga principer som vattenresistens hos växter och blad, trämaterials styrka och fossilering av organiskt material.
Teknologin fick utmärkelsen Sveriges bästa miljöinnovation 2008 och moderbolaget
OrganoClick utsågs till en Climate Solver
av Världsnaturfonden WWF 2010. Förra
året vann bolaget Nordbyggs Guldmedalj
för årets hetaste materialnyhet.
PÅ FÖRSKOLAN KASTANJEN finns det mycket trä och barnen kan vistas ute på trädäcken så mycket de vill.
– Vi använder även Organo Wood som
bullerplank med infällda plexifönster så att
barnen kan stå och titta ut mot trafiken om
de vill.
Ännu har inte ett helt år gått sedan de
monterade det nya träet. Tyvärr har någon
klottrat på baksidan av bullerplanket vilket
gjorde att de bestämde sig för att måla träet så att det inte ska se så inbjudande ut att
klottra på.
BAKGRUNDEN TILL ORGANO Woods teknologi är mångårig forskning av naturkemiska principer av forskare vid Stockholms
universitet och Sveriges lantbruksuniver-
På förskolan Kastanjen i Midsommarkransen domineras utomhusytorna av trä från Organo Wood. Välkomna till årets seminarier på
Trädgårdsmässan i Älvsjö
Torsdag 26 mars kl. 08.50-12.30
Kyrkogården – en begravningsplats i förändring
Program: Perenner, Hantering av träd på kyrkogården, Designtävling om gravanordningar, Mångkulturella begravningsskick
Torsdag 26 mars kl. 13.00-16.50
Växtmaterial för framtiden
Program: E-plantor, Chipmärkning, Kvalitetssäkring av frukt
och bär, Grönt kulturarv-perenner, New plants and their role in
today´s garden
Hur kan vi ta hand om vårt biologiska hushållsavfall?
Program: Stadsjordbrukarna, Storskalig komposthantering,
Kommunens roll och ansvar, Biogas
Fredag 27 mars kl. 08.50-12.30
Att skapa, utveckla och bevara en besöksträdgård –
diskussion och debatt mellan föreläsare och seminariedeltagare
Medverkande: Nätverket SSPPG, Rosendals Trädgård,
Slottsträdgården i Malmö, Gunnebo Slott och Trädgårdar,
Bressingham Gardens
Växtbäddens betydelse för etableringen
Program: Hur gör man det bästa av jorden?, Stockholm
Biokolsprojekt, Användning av biokol och naturgödsel,
Växtbäddsrenovering och infiltration av dagvatten till stora träd
Förskolan Kastanjen.
FOTON TILLHANDAHÅLLNA AV ORGANO WOOD.
Årets gästföreläsare: Adrian Bloom, trädgårdsmästare,
plantskoleägare och författare från Bressingham Gardens
i Storbritannien.
Kostnad: 1 200 SEK per seminarium inkl.
kaffe och inträde till Trädgårdsmässan
Anmälan: till [email protected] eller
på www.for.se. Senast 9 mars 2015.
Information och frågor:
Annica Larsdotter 070-651 70 14
UTEMILJÖ 8 / 2014
tema
Somm
salon ar
g
UTEMILJÖ 8 / 2014
Fullständigt program
finns på www.for.se
16
17
Nytt tak i Årjäng äter koldioxid
Tätskiktet på den nya högstadieskolan i Årjäng har en yta som
äter upp växthuseffekten. Den består av ett mineral som reagerar när taket kommer i kontakt med atmosfärens koldioxid via
regnvatten. Kontakten skapar en kemisk reaktion som neutraliserar koldioxiden. Slutprodukten, som är ofarlig för naturen,
förs sedan bort med regnvattnet. Tätskiktet Derbigum Olivin
består av järnmagnesiumsilikat, som är ett av de vanligast förekommande mineralerna på jorden.
Till hösten är det tänkt att eleverna ska börja i den nybyggda Silbodaskolan.
– Beräkningarna säger att takets mineraler kommer att
neutralisera mer än 4 300 ton koldioxid, vilket motsvarar cirka 75 000 kilometers bilåkande, säger Daniel Radomski, vd på
Buildsmart Group som levererar Derbigum Olivin. Tätskiktet
produceras dessutom i en fabrik med kretsloppscertifiering.
har kommunen tillsammans med Lerum Fjärrvärme AB,
Trafikverket och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut utvecklat och installerat ett
nytt bullerskydd med solfångare. Att använda bullerskydd som solfångare har inte gjorts någon annanstans och projektet,
som kallas Noisun, har genererat stort intresse från hela världen.
– Installationen är i stort sett klar, nu
är det bara att invänta vårsolen, säger Peter
Rosengren, energi- och klimatrådgivare
i Lerums kommun och projektledare för
Noisun.
Solfångarna ska bidra till varmvattenproduktion som sedan matas ut i det befintliga fjärrvärmenätet. Prognosen är att
anläggningen ska kunna ge cirka 400 000
kilowattimmar solvärme per år. Eftersom
värmen måste upp i ganska hög temperatur för att kunna matas ut i det befintliga fjärrvärmenätet, kan det kanske bara bli
250 000 kWh som kan matas ut.
Bullerskyddet ska förstås också däm-
Tidningen MiljöRapporten spår att
2015 kommer att bli ett år där hållbarhet ligger högt på agendan.
Några trender de har spanat in
är: vidareu tvecklin g av kontrol l
på produktionskedjor, kundkontroll på mänskliga rättigheter, förberdelser för att införa EU:s CSRdirektiv (företagens samhällsansvar)
i Sverige samt ökade krav kring
korruption och transparens.
FLORENCE OPPENHEIM
pa ljud från tågbanan och tester har visat
att skyddet dämpar lika bra som traditionella träskydd. I det område som skyddas
mot buller förväntas antalet fastigheter och
människor som har ljudnivåer över riktvärdet 55 decibel, minska med 60–90 procent.
Bullerskyddet, som är installerat vid
pendeltågstationen Aspedalen i centrala
Lerum, är totalt 450 meter långt, varav cirka 400 meter är försedda med solfångare.
Läs mer på: noisun.se
FLORENCE OPPENHEIM
Edelweiss
Gröna väggar ökar mångfald
DET FINNS MÅNGA fördelar med växter på väggarna: det är vackert, det kan
ge ett jämnare inomhusklimat och det kan ge mer grönyta i stadsmiljöer.
På så vis kan den biologiska mångfalden öka, och insekter kan få ökade livschanser.
Just nu pågår ett projekt om hållbara städer, där bland andra SP, Sveriges
Tekniska Forskningsinstitut, är involverade. Därför har de byggt upp ett
hus med växter på väggarna, till exempel edelweiss, näva, salvia och smultron. Här ska de undersöka hur väggen mår när den är täckt av växter, om
den till exempel drabbas av fuktskador. SLU, som också deltar i projektet,
undersöker hur växterna trivs på väggen. Källa: bt.se
Läs om en ny, grön vägg på nästa uppslag!
UTEMILJÖ 1 / 2015
FOTO: AQVIS MILJÖ AB
Miljövänlig byggprofil
HÅLLBARHET I
TRENDER FÖR 2015
Unikt bullerskydd fångar sol
I CENTRALA LERUM
Läs mer på: buildsmart.se
Längs ett järnvägsspår
i centrala Lerum har
ett bullerskydd med
solfångare satts upp.
Det ska både skydda
mot buller från förbipasserande tåg och
värma vatten till fjärrvärmenätet.
I Göta kanal används miljöspont som kvarsittande form vid injektering
av stenkista. Samtidigt utgör sponten ett långsiktigt skydd för kajen.
Läs mer på: miljorapporten.se
NYTT PRIS
SKA INSPIRERA
Under året kommer ett nytt
hållbarhetspris att tas fram av
Upplands Väsby kommun. Det
ska motivera individer och företagare i kommunen att arbeta med
hållbarhetsfrågor.
Efter att ha utsetts till årets
miljökommun år 2013, tappade
Upplands Väsby några placeringar förra året. Det är en sporre för
att nu ytterligare öka miljöambitionerna.
Det nya hållbarhetspriset kommer att delas ut på kommunens
stadsbyggnadsdag i september.
STORT INTRYCK
LITET AVTRYCK
Så heter ett pris som
Ty rén s de lad e ut på
Kirunagalan i januari.
År ets pri sta gar e var
NC C Co nst ruc tio n
Sv eri ge AB , för att
de tillsammans med
Kir
una kommun vaLäs mer på: upplandsvasby.se
rit dri van de i by ggan de t av vär lde ns
för sta pa ssi vh us i
arktiskt klimat, vilket stä
mmer väl
med prisets motto: Stort
intryck litet avtryck.
Läs mer på: kirunagalan.c
om
AQ V I S M I L J Ö S P O N T S TA R TA -
sin verksamhet i december
2008. De har sedan dess tillverkat och monterat sin miljövänliga byggrofil på en mängd
platser i landet och för olika
ändamål. Den patenterade
produkten, som är tillverkad av
sorterad regranulat, återvunnen HD-polyeten, håller länge
och är därför särskilt lämplig
i markmiljö och i marina och
submarina miljöer där erosion,
röta och söndervittring är vanligt.
Användningsområden är till
exempel bullerskydd och dagvattenhantering. Miljösponten
passar också utmärkt som tätkärna i invallningsbank eller
hinder för inträngande vatten
i saneringsområden, eller som
översvämningsskydd. Andra
användningsmöjligheter är vid
byggnation av olika typer av
dammar och av pirer på badstränder.
DE
BYGGPROFILEN HAR EN patenterad ledbar spont som binder
samman profilerna. Sponten
är ledbar från 0 till 18 grader
och uppfyller kraven på lång
beständighet, formbarhet och
enkel montering.
I Långa dammen i Malmö
Folkets Park användes Aqvis
miljöspont vid renovering våren 2014. Andra aktuella pro-
UTEMILJÖ 1 / 2015
jekt är renovering av den gamla
hamnen i Borghamn och som
skydd mot inträngande vatten
vid den gamla smedjan vid naturbruksgymnasiet Strömma i
Sätila.
Produkten har före AQVIS
Miljös tid fått en utmärkelse av
Plastkretsen, under 2014 blev
företaget nominerade och vidarekvalificerade i flera miljöprodukttävlingar.
AQVIS MILJÖ AB har de senaste åren haft en omsättning på
5–7 miljoner kronor per år.
– Verksamheten är ryckig,
dels på grund av att det oftast
är offentliga projekt med långa
handläggningstider, dels att vi
är ett litet företag där ett större projekt tar så stor del av resurserna att marknadsåtgärderna blir lidande. Nu verkar det
dock som att vi har många goda referensobjekt inom både
bullerskydd, översvämningsskydd och tätkärna i saneringsprojekt. Det ligger mycket på
projektkonsulternas bord och
det ser ut att bli en ljus framtid, berättar Tomas Svärd, på
AQVIS Miljö AB.
En av de senaste leveranserna har gått till Fortum
Värmland där NCC skall renovera och täta dammväggar i
en kraftverksdamm.
FLORENCE OPPENHEIM
19
18
Under hösten gjordes den gröna väggen på Söder i Stockholm i ordning. Till sommaren kommer den att visa vad den går för. FOTO: BUTONG AB
Här ska det bli grönt uppåt väggarna
I brusande gatutrafik mitt inne i Stockholms city testas sedan i höstas
en växtvägg som både bryter ner avgaser och filtrerar luften från föroreningar.
Skötseln är en av de utmaningar som måste lösas innan växtväggar
utomhus kan bli en realitet i vardagliga miljöer i vårt kärva klimat.
av Isabella Malmnäs
alla mätresultat kommer att publiceras.
Ett liknande projekt men med ett annat
system pågår sedan några år i Stockholm.
NCC har där tillsammans med White arkitekter och företaget Butong AB testat
väggmoduler uppe på taket vid White arkitekters Stockholmskontor men även vid
NCC:s huvudkontor i Solna. Landskapsarkitekten Sofia Eskilsdotter, som
deltagit i projektet från början med proto-
UTEMILJÖ 1 / 2015
typerna till de första växtväggarna för offentlig utemiljö, säger:
– Utgångspunkterna har delvis varit olika i Malmö och Stockholm. Vi har haft ett
lite annat tänk. Bland annat har vi planterat växterna i en växtmatta till skillnad från
plantor nedstuckna i fickor. Butongväggen
har ett mycket tunt jordlager som är helt
sammanhängande. Med rotspridande plantor kommer växterna att vandra runt på
väggarna, vilket innebär att när en växt dör
behöver den inte ersättas eftersom en ny
kommer upp.
fastnade för idén med växtväggen och lät sätta upp den i slutet av oktober förra året på
en av sina fastigheter intill Björns trädgård
på Söder i Stockholm. Väggmodulerna
är nu det första man ser när man kommer ut från T-banestationen mittemot
Medborgarplatsen.
– Vi valde en vägg i en bullrig och stökig miljö där många människor rör sig och
har möjlighet att se den, säger Emelie Bjurå
som arbetar som affärsutvecklare på fastighetskontoret, och tillägger att väggen är ett
mindre stadsutvecklingsprojekt som genomförs för att utveckla ekosystemtjänster
på stadens fastigheter. Tekniken är ny och
behöver testas.
Butong AB med Sofia Eskilsdotter som
underkonsult utvecklar och sköter den grö-
FASTIGHETSKONTORET I STOCKHOLM
na väggen under uppbyggnadsskedet. Väggen består av betongskivor med mängder
av små hål, tack vare en ny gjutmetod med
bubbelplast. Skivorna är transparenta och
släpper igenom ljus. De består till största delen av luft, förklarar arkitekten Lars
Höglund, som är en av dem som utvecklat betongen.
– Betongskivorna är tillverkade med en
tillsats av titandioxid som gör att de bryter ner kväveoxid. Vi är inte ensamma om
denna metod som vem som helst kan använda. Bland annat är Biltemas betongfasader självrenande genom titandioxidtillsatser. Men våra betongväggar är flera gånger
effektivare på grund av den stora ytan som i
kombination med växter bryter ner inte bara avgaser från gatutrafiken utan även filtrerar luften från skadliga partiklar, förklarar han.
TILLSAMMANS ME D MIL JÖFÖRVALTNINGE N
vid Stockholms stad kommer Butong AB
UTEMILJÖ 1 / 2015
FOTON: BUTONG AB
att utföra mätningar för att ta reda på de
olika effekterna av växtväggen.
– Såväl fysiska egenskaper som ekosystemtjänster kommer att utvärderas. Det handlar om att skapa en vertikal trädgård som
både förbättrar ljudmiljön och mikroklimatet samtidigt som det ger livsrum åt
olika växter och insekter, säger Lars Höglund.
Den gröna väggen ligger vänd mot söder i ett bra solläge. Den planterades i
höstas, så en prunkande växtlighet väntas
först till tidigt i sommar. Växter sticker ut
från vissa av hålen men inte från andra vid
Utemiljös besök.
– Det är meningen. Butongskivan som
är grå ska delvis titta fram mellan växterna. I och med denna växling mellan betong och grönska upplevs inte väggen som
ovårdad när växtligheten gör precis som
ute i naturen, det vill säga växlar mellan
växande och vissnande fas, förklarar Sofia
Eskilsdotter.
t
att städerna förtätas blir inte
bara taken utan även alltmer stadens fasader intressanta för utvecklandet av nya urbana grönområden. I Utemiljö nr 4/2013
skrev vi om ett par testväggar i Varvsstaden
i Malmö som finansierades av Peab och
utfördes av Malmö högskola tillsammans
med SLU. I Movium Fakta Nr 6, 2013 redovisas de resultat som då hade framkommit. En utförligare rapport med projektets
I TAK T MED
Väggen består av gjutna betongskivor med många små hål. Skivorna släpper igenom ljus och har en tillsats som bryter ned kväveoxid. 21
20
Visste du detta om gröna väggar?
2. Den högsta
1. Den första
Redan 1938 fick Stanley
Hart White från University
of Illinois patent för sin
”Vegetative-Bearing Archtectonic Structure and System”, en grön vägg helt enkelt.
En grön vägg med namnet
The Currents i kanadensiska Quebec anses som världens högsta. Den är 65 meter hög. Designgruppen
Green over Grey som skapade den, använde då omkring
11 000 växter av 42 olika arter. Väggen är inspirerad av St
Lawrencefloden i närheten.
3. Den mest artrika
En annan grön vägg i Kanada, även den designad av
Green over Grey, sägs vara världens mest artrika. Den ligger i Surrey i British Columbia och består av över 10 000
plantor som är av över 120 olika arter. Den bebos av fåglar, bin och andra insekter samtidigt som den fungerar
som isolering och drar ner energiförbrukningen i byggnaden. Väggen sitter på en byggnad som innehåller bibliotek och polishus.
4. Den största utomhus
5. Landet med flest
I Singapore finns en sex våningar hög grön vägg som täcker sju olika byggnader. Den är designad av Elmich Pte Ltd och installerades 2012 på Institute of
Technical Education i Singapore. Ett syfte med väggen är att den ska skydda husens västväggar mot det intensiva solskenet. Det campus där den finns
har miljömässig hållbarhet som ett av sina huvudsakliga strategiska program.
är Singapore, där det finns hundratals
gröna väggar. En beräkning från 2013
uppskattar att det då fanns omkring
64 000 kvadratmeter med gröna väggar
i landet.
Några av de figurer som Björn Edsholm har sågat ut från stockar med sin motorsåg.
FOTON TILLHANDAHÅLLNA AV BJÖRN EDSHOLM.
Trädstammar blir brukskonst
Med sin motorsåg skapar Björn Edsholm konst och unika figurer ur trädstockar och högstubbar.
I ett av hans senaste projekt förvandlade han och isskulptören Lennart Landh en högstubbe av
alm i Rådhusparken i Jönköping till en skulptur med olika Bauermotiv.
Källa och mer info + bilder: landarchs.com/5-amazing-facts-green-walls-didnt-know/
MOTORSÅGSKONSTEN ÄR FRITIDSINTRESSET
Fasadskivorna som fungerar som växtmattor är fyllda med substrat och endast
tre centimeter djupa av byggnadstekniska
skäl. Växtväggen får inte vara för tung.
– Växterna som valts ut till väggen är
sådana som finns naturligt på Södermalm
men även närbesläktade som trivs i trädgårdstäppornas stenpartier. Det är växter
som är tåliga och har låga krav på näring
och vatten.
– Det finns en strategisk blandning av
växter på väggen. Många olika sedumarter
men även gräsliknande nejlikor och strandtrift som blommar länge. De flesta är vintergröna medan några kommer att vissna
ner under vintern för att blomma vid olika tidpunkter under sommarhalvåret och
få väggen att skifta i färg under året, säger
Sofia Eskilsdotter när hon visar väggen.
på halvtid vid SLU Ultuna i växtmateriallära och
växtgestaltning. Den andra halvtiden arbetar hon i sitt eget företag ofta som un-
SOFIA ESKILSDOTTER UNDERVISAR
Sofia Eskilsdotter FOTO: ULLA MYHR
derkonsult åt andra arkitekter och ingenjörer. Hennes spaning för framtiden är att
det kommer att finnas flera olika kategorier av växtväggar. Allt från rena naturväggar
med robusta växter som kräver ett minimum
av skötsel för vardagliga miljöer som skolgårdar och som vilken kommun som helst
har råd med till exklusiva trädgårdsväggar
med pampiga planteringar som kräver mycket skötsel, för till exempel hotellentréer.
– Än så länge kräver växtväggar mycket kunnande och regelbunden kvalificerad skötsel och tillsyn. Även om vårt koncept utgår ifrån en mycket extensiv skötsel så finns det utmaningar som vi måste
hantera. Björksly, till exempel, som sått sig
själv, måste antagligen tas bort som fröplanta i ett tidigt skede om inte närings-
UTEMILJÖ 1 / 2015
och vattentillförseln kan reduceras tillräckligt. Annars kanske de kan bli så stora att de spräcker betongskivorna. vilket
naturligtvis inte får inträffa, säger Sofia
Eskilsdotter.
En invigning av väggen är planerad att
ske under våren 2015 när etapp två av projektet är färdigställt. Permanent bygglov
finns, så om pilotprojektet faller väl ut
kommer den gröna väggen att få sitta kvar.
Kostnaden för projektet är cirka 350 000
kr. Om växtväggen blir permanent kommer den framtida skötseln att bli en upphandlingsfråga.
Läs mer om gröna väggar på sidan 16!
Här kan du läsa mer:
butong.se
eskilsdotter.se
movium.slu.se/produkter-amp-tjanster/
faktablad?article=grona-vaggar-i-skandinaviskt-klimat
white.se/aktuellt-press/349-grona-fasader-tar-form-hos-white-och-ncc
som blev en verksamhet som bara växer. I
hans produktion finns inte bara konstverk
och figurer som tomtar, troll, nallebjörnar
och alla sorters djur. Han tillverkar också
utrustning för lekplatser, ofta med någon
lite unik detalj som knyter an till kundens
geografiska hemvist.
Intresset för naturlek och lekplatser med
naturlika redskap och material ökar. Det är
dessutom populärt med teman eller att visa
något unikt för platsen eller trakten runtomkring. Björn Edsholm tillverkar en del
standardprodukter, som till exempel bänkar till förskolor, men allra helst gör han
unika produkter på beställning.
– Jag jobbar mest mot lekplatser nu för
tiden. I princip kan jag göra vad som helst
men det kan ibland vara svårt för kunderna
att se att det de har fantiserat om faktiskt är
möjligt att göra, berättar Björn Edsholm.
Det blir väldigt mycket djur och inte
minst björnar, som han har gjort mängder
av varianter av. Ingen är den andra lik, vil-
ket naturligtvis är bra för beställaren som
får en unik produkt!
– När man tillverkar en björn är det
öron, nos och ögon som är viktiga. Jag brukar titta på olika bilder på björnar, och
ibland kan jag välja kropp från en bild och
huvud från en annan. Och så lägger jag till
lite eget däremellan!
Att börja med en stock och göra den första grovsågningen är det svåraste och det tråkigaste. Det gäller att hitta proportionerna
och få till rätt form redan från början.
– Detaljerna är roligare och lättare, även
om det kanske ser svårare ut. Alla lekplatsfigurer slipas extra noga så att inget vasst
sticker ut och kan skada någon.
Alla figurer oljas efter slipningen. Men
före det bränner han in svarta nyanser och
smådetaljer i träet med hjälp av en gasolbrännare.
– Alla figurer som ska stå direkt på mark
behandlar jag undertill med ett specialvax så att inget vatten kan sugas in i träet
den vägen.
regelverk är inga problem i
tillverkningen. Det handlar om att i en figur inte göra för mycket djupsågningar där
ett barn skulle kunna få in ett finger och
klämma sig.
Den första liggande hästen han gjorde var två meter lång men kunden och de
KRAVEN I EU:S
Björn Edsholm i verkstaden i Bollebygd.
UTEMILJÖ 1 / 2015
barn som lekte med hästen tyckte att den
var för lång så nu gör han hästar på en och
en halv meter istället. En sådan figur brukar ligga på cirka 25 000 kronor.
– Många tror att det är dyrare än det
är. Mina smådjur som är mellan 70 och 80
centimeter långa ligger på cirka 6 500 kronor. Vid mer specifika jobb lämnar jag alltid offert med fast pris.
Björn Edsholm driver verksamheten
tillsammans med sin fru Lotta och sonen
Jack, 16 år, som jobbar i verkstaden en dag
i veckan. De har ingen egen skog men är
välförsedda med stockar och stubbar via en
god vän som jobbar i branschen.
– Jag jobbar mest i ek men även en del
i lärk och robinia som har extra lång hållbarhet. Annars håller en figur i ek 60–70
år, om du inte sköter den. Oljar du in den
regelbundet kan den hålla i hundratals år.
Rådhusparken i Jönköping
• Björn Edsholm och Lennart Landh fick i
uppdrag av Jönköpings kommun att ta fram
en skulptur ur ett nedfallet grovt träd som
hade kapats till sex meters höjd. Trädet
stod i Rådhusparken mitt i Jönköping.
• Ur den grova stocken sågade de båda
konstnärerna bland annat fram tändstickor
och ett antal John Bauer-troll.
• Rådhusparken är byggd på en gammal
slottsruin som i träskulpturen symboliseras
av en portal med stenar.
22
Robusta & väderanpassade för
offentlig miljö
GRÖNA FAKTA
Fördelar mot
traditionella bänkar:
*Sits med minimal egenmassa vilket avsevärt minskar köldeffekten
vintertid.
*Utförandet underlättar borttagning av snö och regn.
Frosttåliga Planteringskärl
Ett grönt alternativ i återvunnet material
Stora handgjorda planteringskärl i
stengods som tillsammans med rätt växtval
skapar trivsel och omtanke om miljön.
Återvunnet material minskar belastningen på naturtillgångar!
*Bänkar
*Planterings– anläggningsmaterial.
[email protected] • Tel: 0709-285 456
www.cadabradesign.se
Tel. 08-530 668 05
www.tmi-produkter.se
Ogräsbekämpa miljövänligt!
Enkelt och smidigt!
Du får med dig hela ekipaget på en lastbil som lastar 1,5 ton, alternativt på ett
släp. Ingen särskild utbildning behövs
för att använda Foamstream i offentlig
miljö. Den är säker i sammanhang där
barn och djur finns i absolut närhet.
Skummet är miljövänligt och godkänt
att använda i alla sammanhang även i
absolut kontakt med vatten.
Boka gärna en demovisning!
Ring oss på 031-87 70 70!
Den kommersiella, giftfria
ogräsbekämpningen!
Den dödar ogräs med varmt vatten och skum som genereras av
våra unika maskin, den är säker för människor, djur och miljö. Vi
kan behandla alla typer av hårda ytor såsom skolgårdar, gångar,
lekplatser och runt vattendrag. Vi kan också behandla mossa och
alger på vägar, sevärdheter, skulpturer, stadskärnor, kyrkogårdar
och på fornlämningar!
Evidensbaserad Health Design
– en ny gren inom landskapsarkitekturen
Det finns idag forskning som stöttar antagandet att naturen kan hjälpa till med att hålla oss
friska, och efterfrågan på kunskaper om hur man skapar terapiträdgårdar ökar. Health Design är
en gren inom forskningen där man medvetet arbetar med att formge gröna områden och trädgårdar som stöd i hälsoprocesser. Vid Institut for Geovidenskab og Naturresurs forvaltning (IGN)
vid Köpenhamns Universitet inrättades 2013 Danmarks första professur i landskapsarkitektur med
specialansvar inom Health Design. I Gröna Fakta får vi ta del av IGN:s forskning och erfarenheter.
av Ulrika K. Stigsdotter och Anne Dahl Refshauge
Tel 031-87 70 70 • www.jordelit.se • [email protected]
Gröna Fakta produceras av tidningen Utemiljö i samarbete med branschens experter
UTEMILJÖ 1 / 2015
III
Health Design
– ny gren inom landskapsarkitektur
A
tt det kan vara bra för oss att uppmärksamheten” som vi använder till exvistas i naturen, är något som empel i stadsmiljöer med lite vegetation eller
de flesta av oss känner igen. när vi arbetar vid våra datorer eller när vi kör
Det är också något som man bil. Kaplan och Kaplan menar att vi använkan läsa om i skrifter eller betrakta i konst- der den riktade uppmärksamheten, för att
verk från skilda tidsepoker. Att naturen kan sortera bort oviktig information. Omkring
vara en resurs för vår hälsa, är alltså ingenting 11 miljoner informationsbitar når oss varje
nytt, men att medvetet arbeta med att form- sekund i den del av hjärnan som kallas hipge gröna områden och trädgårdar så att de pocampus. Men vi kan bara kognitivt bepå ett bestämt sätt ska stötta hälsoprocesser handla omkring 15 till 20 stycken inforhar utvecklats till en gren inom landskaps- mationsbitar i frontalloben, resterande inarkitekturen. I de engelsktalande länderna formation måste därför sorteras bort på
talar man om det som Health Design och en vägen. Detta system, den riktade koncendirekt översättning till svenska blir ”hälso- trationen, är begränsat och kräver energi.
design”. Den här artikeln är baserad på Har vi inte möjlighet att vila, blir vi menforskning och erfarenheter vid Institut for talt utmattade. Om det sker, och vi fortGeovidenskab og Naturresurs forvaltning farande måste fokusera, slår det sympatis(IGN) vid Köpenhamns Universitet. År 2013 ka nervsystemet till, mängden vakenhetsinrättades där Danmarks första professur i hormoner ökar och pulsen höjs. Kaplan
landskapsarkitektur med specialansvar inom och Kaplan menar att intryck från till exHealth Design, och idag arempel naturen eller grönskbetar en interdisciplinär forsande trädgårdar inte behö”Allt fler
kargrupp med frågeställningver sorteras, utan man snaar kring Health Design unrare ”scannar” omgivningländer och
der Professor Ulrika K. Stigsarna. Vi använder här istälforskningsdotters ledning.
let ett uppmärksamhetssysJämfört med många antem som de kallar för ”spondiscipliner
dra forskningsdiscipliner är
uppmärksamhet”, vilket
intresserar sig tan
emellertid Health Design
inte kräver energi och är obeför ämnet”
inom landskapsarkitekturen
gränsat. Det betyder att den
ganska ung, och lutar sig till
riktade koncentrationen kan
stor del mot den forskning
vila medan den spontana uppsom skett brett inom relationen mellan märksamheten är i gång. Spontan uppmänniska och natur. Denna forskning har märksamhet utlöses av spontan fascination
pågått i cirka 40 år, och forskningen ökar i miljöer där mängden stimuli är lagom och
genom att allt fler länder och forsknings- hanterbara. Dessa miljöer kallas för restoradiscipliner intresserar sig för ämnet. tiva miljöer. Forskarparet menar att restoAsiatiska länder, speciellt Japan, Kina och rativa miljöer kan beskrivas med hjälp av
Sydkorea, har trätt fram som nya vik- fyra komponenter (Fascination, Att komma
tiga aktörer och som använder sig av bort, Utsträckning och Överensstämmelse).
nya, spännande metoder som kan mäta Fascination bör inte kräva allt för stora
människors fysiologiska respons på na- mentala ansträngningar, utan innebär istälturen. Den europeiska forskningen har let att man stimulerar sinnena och vill utdäremot sin grund i teorier från miljö- forska omgivningarna. Att komma bort är
psykologin.
känslan av att vara på ett avstånd till vardagens rutiner och krav, det vill säga det
OFTA BRUKAR TRE teorier lyftas fram som de
som ofta kräver att vi använder den rikdominerande. Den första teorin är utveck- tade uppmärksamheten. Utsträckning avlad av det amerikanska forskarparet Stephen ser miljöns möjlighet att erbjuda ramaroch Rachel Kaplan, och kallas på engelska na till att vi får lust att utforska det, att
för Attention Restoration Theory (ART). det ger oss en upplevelse av helhet och att
Teorin tar utgångspunkt i att människan har det är tillräckligt stort så att vi inte blir
två typer av uppmärksamhet; den ”riktade störda. Överensstämmelse handlar om att
UTEMILJÖ 1 / 2015
våra förväntningar till upplevelser och aktiviteter också besvaras av omgivningen, att
det ser ut som vi förväntade och att vi kan
och får göra det vi har lust med.
är utvecklad av Roger S.
Ulrich och heter på engelska The PsychoEvolutionary Theory, men den kallas också för (i direkt översättning) ”stressreduktions-teorin”. Teorin tar utgångspunkt i
att människan är ett biologiskt väsen som
är designat för ett liv i naturen. Genetiskt
är nutidens människor i stort sett identiska
med de människor som levde under stenåldern. Då levde de sina liv helt under naturens betingelser och kunde lita på sina
affekter. Affekter är omedvetna reaktioner
som anses vara viktiga för vår överlevnad.
Enligt Silvan Tomkins har vi nio grundaffekter, två positiva (glädje och intresse),
en neutral (förvåning), och sex negativa
(avsmak, avsky, ilska, ledsnad, rädsla och
skam). Ulrich menar att med hjälp av våra
affekter, kan vi på bråkdelen av en sekund
avgöra om en miljö är bra, det vill säga en
miljö där vi har goda överlevnadsmöjligheter och därmed kan känna oss trygga och
vi kan slappna av. Idag bor dock de flesta
av oss i städer, och det går inte att lita på
våra affekter, i stället måste vi använda oss
av vårt logiska tänkande, vilket kan resultera i stress.
DEN ANDRA TEORIN
sista teorin är formulerad av Jay Appleton och heter på engelska
Prospect-Refuge Theory, vilken kan översättas till teorin om utsikt och avskärmning. Den försöker förklara relationen
mellan människor och våra naturliga omgivningar. Ursprungligen levde våra förfäder i ett naturlandskap, där det var nödvändigt att jaga och samla för att överleva. En trygg tillflyktsplats, såsom en grotta, gjorde möjligt att gömma sig säkert,
medan en utsiktspunkt, från till exempel
toppen av en backe, gav god utsikt över det
omgivande landskapet, så att man tidigt
kunde se när fara nalkades. Än idag anser många att utsikt och en trygg sittplats
(gärna med buskar i ryggen) ger en behaglig upplevelse. Appelton menar att det är
förbundet med vår estetiska upplevelse av
landskapet.
DE N TR E DJ E OCH
Efterfrågan
på Health
Design ökar
INTE R NATION E LLT HAR POLITIKE R och beslutsfattare inte varit sena med att inse vikten av dessa sammanhang, och allt oftare
efterfrågas evidensbaserad landskapsplanering och formgivning av både större kommunala grönområden samt terapiträdgårdar för olika patientgrupper vid vårdinrättningar. Samtidigt sker det en utveckling inom landskapsarkitekturen mot att
bli en allt mera vetenskaplig yrkesdisciplin.
Estetiska färdigheter interageras allt mer
med forskningsresultat för att planera,
formge och förvalta landskapet. Vissa delar
av landskapsarkitekturen har även tidigare
haft en tradition av att arbeta evidensbaserat, till exempel när det gäller markhantering och materialteknik, medan andra områden, varit och är mer outvecklade.
Eftersom den evidensbaserade designprocessen (EBD) inom Health Design är
ganska ny inom landskapsarkitekturen
finns det inte någon allmänt vedertagen
definition. Vid IGN arbetar vi med att
utveckla en modell över en transparant
EBD-process för hälsodesign (figur 1).
Health Design – Gröna Fakta 1/2015
II
En del av miljön på Terapiträdgården Nacadia, som är designad för att bidra aktivt och positivt till
FOTO: ANNE DAHL REFSHAUGE
patienters välbefinnande. kret kan lösas i designen och förklara vilka bevis det finns för detta. Evidensbaserad
hälsodesign är en process som också inkluderar en evaluering när miljön är anlagd,
som ska undersöka om miljön ser ut som
förväntat, om den blir använd som planerat och om den kan tänkas ha den effekt
som var önskad.
det finnas djur (som fästingar) som bär
på smittor, allergener, nedfallande trädgrenar etcetera. Poängen är att naturen inte
är obetingat bra för hälsan. Det kräver kunskap och insikt i vilka hälsofrämjande upplevelser och aktiviteter som naturen kan
vara en resurs för.
I en del länder, som Australien, Singapore, Storbritannien och Kanada, är det ett
krav att arkitekter som ska planera eller
ÄVEN OM VI menar att evidensbaserad hälsodesign kan göra stor skillnad har vi i formge sjukhus eller sjukhusområden
vår kontakt med flera olika aktörer upp- är certifierade i evidensbaserad design.
levt att många vill tillskriva naturen allt för Vi har inte nått riktigt lika långt i Europa,
mycket. Därför vill vi här betona att na- men i allt fler arkitekturtävlingar för
turen i sig själv inte botar några sjukdo- vårdmiljöer, krävs eller påtalas en evimar. Den kan däremot vara med och stötta densbaserad designprocess. Här komModellen har tre huvudbeståndsdelar:
behandlingförlopp och förebygga en del mer ofta landskapsarkitekten till korta.
1. Konstnärliga och praktiska landskaps- sjukdomar. Vi vill uppmana till realistiska Det kan delvis förklaras med att störsarkitektoniska kompetenser och färdigheter. förväntingar på vad naturen kan göra för ta delen av forskningen inte har ett ut2. Forskningsevidens och valida praktis- vår hälsa. Det kan också finnas en del ris- talat landskapsarkitektoniskt perspektiv,
ka erfarenheter.
ker med att vara i naturen, till exempel kan samt att få forskare är landskapsarkitek3. Brukargruppens
ter. Vårt forskarteam ställs
ofta inför praktiker som
speciella krav, behov och
kan ha mycket konkreta
preferenser. Om det är
frågor, som till exempel
tal om patienter ska också
vill veta hur många kvaddet planerade behandratmeter en terapiträdgård
lingsprogrammet samt
ska vara, vilken form utepatientens förväntade remiljön på ett sjukhus ska
habiliteringsprocess inha, hur många träd det
kluderas.
krävs för att promovera hälsa, om en fontän
DET BÖR BETONAS att de
är bättre än en sjö… Forsktre delarna är likvärdiga,
ningen har inte nått så
men att finna en balans
långt ännu att så specifimellan dem kan ibland
ka frågor kan besvaras, och
vara en utmaning. Detta
en del är svåra att överhuarbete utgör grundläget
vudtaget kunna svara på.
för nästa steg i modellen,
Vår förhoppning är att vår
som är programmering.
Här ska landskapsarkimodell för den evidensbatekten klargöra vilka hälserade hälsodesignprocessoaspekter som designen
sen kan guida praktikerna
ska stötta, hur detta kon- Figur 1. Modell över en transparent EBD-process. Från IGN i Köpenhamn.
i deras arbete.
UTEMILJÖ 1 / 2015
V
Tre byggstenar: naturen, användarna och hälsan
vi valt att forskningen inom
evidensbaserad Health Design ska ha ett
tydligt fundament inom landskapsarkitekturen. Forskningen ska vara meningsfull, relevant och användbar för praktiker och beslutsfattare. Naturligtvis arbetar vi inte isolerade, utan vi samarbetar
nationellt och internationellt med andra
forskningsmiljöer- och discipliner, såsom
arkitektur, miljöpsykologi, psykologi,
medicin, folkhälsa och sociologi. Vår vi-
PÅ IGN HAR
sion är att arbeta utifrån tre grundstenar;
naturen, användarna och hälsa. Vårt mål
är att förstärka den forskningsmässiga dokumentationen inom var och en av dem.
Naturen: Adressera hela spannet av
urbana grönområden, från fickparker
till historiska stadsparker, från privata
trädgårdar till idrottsfält etcetera. Målet
är att identifiera deras indiviuella roller,
men också länkarna mellan dem i det urbana gröna nätverket.
Användarna: Adressera hela spannet
av användare genom att tillämpa ett inkluderande perspektiv, med vilket avses
alla åldersstadier, från småbarn till äldre, men också svaga grupper, såsom individer med funktionsnedsättningar. Här
vill vi betona att universell design är naturligt kopplat till Health Design.
Hälsan: Adressera hälsa holistiskt, till
exempel mental hälsa, fysisk hälsa och
folkhälsa.
Natur-, Hälso& Designlaboratoriet
Vår vision kräver mycket arbete och det är lång väg kvar. Men som ett viktigt led i IGN:s forskning etablerades i november 2014
Natur-, Hälso-, & Designlaboratoriet. Laboratoriet, som är placerat i arboretet i Hörsholm, är det första av sin sort, och fokus är
på interaktionen mellan natur, hälsa och Health Design. Laboratoriet består av två större projekt, Terapiträdgården Nacadia som
har fokus på naturbaserad behandling och människor med svår stress, och Hälsoskogen Octovia som har fokus på att främja
god mental hälsa och förebygga dålig mental hälsa. Både Nacadia och Octovia används i forskning, undervisning och som
demonstrationsanläggningar.
Hälsoskogen
Octovia®
året invigdes Hälsoskogen Octovia. Namnet Octovia, som
speglar hälsoskogens uppbyggnad, består
av de två latinska orden octo som betyder
åtta och via som betyder väg. Octovia består alltså av en väg, eller snarare en 750
meter lång stig, som förbinder åtta rum.
Forskningsidén som ligger till grund för
hälsoskogen är att allt som är grönt inte
kan vara bra för hälsan i sig själv. Tanken
är att det krävs att naturen erbjuder viss
kvalitet i sina naturupplevelser. I samarbete med professor Patrik Grahn vid SLU
i Alnarp genomfördes en studie. Nästan
1 000 personer deltog i studien. Genom att
de fick gradera vilka naturupplevelser de
hade preferens för, samt själva estimera sin
hälsa kunde forskarna identifiera hur olika
naturupplevelser formerade sig i åtta grupper. Dessa kallas för upplevelsekaraktärer.
Det är tredje gången som forskningen finner detta resultat, och vi kallar dem därför för den tredje generationen upplevelse-
I NOVE M B E R FÖR R A
karaktärer. Nytt i denna studie var att
istället för organisationer så deltog individer i undersökningen, samt att de åtta upplevelsekaraktärerna för första gången kunde
relateras till hälsa.
De svenska namnen på de åtta upplevelsekaraktärerna är, enligt professor
Patrik Grahn:
1.Rofyllt
2.Rymd
3.Natur
4.Artrikedom
5.Tryggt
6.Kulturhistoria
7.Utblick/Allmänning
8.Social
att folk som är
stressade har en annan preferens för naturupplevelser än personer som inte är stressade. Om man tänker sig upplevelsekaraktärerna som färger på en palett, så ska man
blanda Artrikedom med Tryggt och Natur,
samt helt undvika Social.
Tidigare versioner av upplevelsekaraktärerna har ofta fått kritik för att de är en
produkt av forskare för andra forskare, och
mycket svåra att använda praktiskt. I hälso-
FORSKNINGEN VISAR OCKSÅ
UTEMILJÖ 1 / 2015
Terapiträdgården
Nacadia®
enligt vår definition
en medvetet formgiven trädgård, med avsikten att bidra aktivt och positivt till den naturbaserade behandlingen och till patientens
välbefinnande. Det betyder att terapiträdgården både ska stötta och utmana/stimulera
patienten under rehabiliteringsprocessen. Terapiträdgården ska också erbjuda ramar för
meningsfulla och konkreta aktiviteter, exempelvis att plocka frukt eller hugga ved, samt
erbjuda aktiviteter på symbolisk nivå, såsom
samtal med terapeuten som tar utgångspunkt
i naturens kretslopp.
IV
EN TERAPITRÄDGÅRD ÄR
TE R APITR ÄDGÅR DE N ÄR E N förutsättning
för den naturbaserade terapin, ofta kallad
trädgårdsterapin. Terapiträdgårdens design
och trädgårdsterapins behandlingsprogram
är intimt relaterade. Det betyder att landskapsarkitekten, som formger terapiträdgården, bör samarbeta med medicinskt/
terapeutiskt utbildade personer som väl känner den aktuella patientgruppen. I terapiträdgården ska det finnas en trädgårdsterapeut som utför behandlingen. Saknas det ett
behandlingsprogram och en terapeut får
trädgården en mer passiv roll, och kallas
då generellt för en helande trädgård. I Danmark börjar vi se en oroande tendens: det
anläggs fanatastiskt fina terapiträdgårdar,
men behandlingsprogrammet och den behandlande personalen är bortglömda i processen. Det betyder att det finns en del fina
terapiträdgårdar som personalen inte vet
hur de ska använda.
En grundförutsättning för formgivningen av en terapiträdgård är att männi-
Så här ser terapiträdgården Nacadia ut. En konceptmodell som beskriver arbetsprocessen för att
utarbeta en terapiträdgård kan laddas ner från nacadia.dk.
skor i stor grad varseblir, upplever och förstår sina omgivningar utifrån hur de har
det. Miljöer eller element i miljöer som
en frisk människa inte reagerar nämnvärt
på, kan upplevas dramatiskt och stressande för en som är svag eller sjuk. Det finns
exempel på terapiträdgårdar som har haft
negativ effekt på patienternas upplevelser. Ytterligare en viktig aspekt är att olika
patientgrupper kräver olika utformade
terapiträdgårdar. En terapiträdgård utformad speciellt för personer med Alzheimers- och demenssjukdomar ser helt
annorlunda ut än en terapiträdgård för till
exempel personer som lider av stressrelaterade sjukdomar.
NACADIA ÄR ET T eget påhittat namn som
utgörs av en kombination av orddelar från
Natur, Arboretum och Arcadia (den grekiska mytologins paradisiska trädgård).
I likhet med Hälsoskogen utarbetades det
en konceptmodell som enkelt beskriver
arbetsprocessen för hur man kan etablera
en terapiträdgård. Konceptmodellen kan
laddas ner gratis på: nacadia.dk.
i en terapiträdgård är inte helt okomplicerat. Många miljöfaktorer kan påverka patienternas upplevelser och beteenden. Därför var en grundförutsättning att formge ett antal rum med
en del konstanta egenskaper: samma form,
samma storlek och riktning, men med olika
innehåll. Med detta som bakgrund utformades terapiträdgården Nacadia utifrån nio
överordnade designkriterier, som bygger på
dokumenterade erfarenheter från flera terapiträdgårdsprojekt och forskningsresultat.
Designkriterierna är generella för terapiträdgårdar avsedda för patienter som lider
av stressrelaterade sjukdomar.
AT T BE DRIVA FORSKN ING
Skiss över Hälsoskogen Octovia.
skogen representerar varje rum en specifik upplevelsekaraktär. I en konceptmodell
förklarar vi därför tankarna bakom projektet samt beskriver i en stegvis guide hur man
kan använda upplevelsekaraktärerna som
analysverktyg och/eller som verktyg till design. Det förklaras också varför och hur varje rum har formgivits, så att de blir tydliga representanter för upplevelsekaraktärerna. Vi rekommenderar ett besök i hälsoskogen med konceptmodellen i handen.
Konceptmodellen som är skriven på danska kan gratis laddas ned på: octovia.dk.
I Nacadia formgavs ett antal rum med vissa likheter, som form, storlek
och riktning. Men innehållet var olika. FOTON: ANNE DAHL REFSHAUGE
Det finns nio generella designkriterier för terapiträdgårdar. Dessa är
avsedda för personer som lider av stressrelaterade sjukdomar.
UTEMILJÖ 1 / 2015
VII
De nio designkriterierna
Designkriterium 1:
Den rumsliga uppbyggnaden
Terapiträdgården ska upplevas som en helhet, ett område avgränsat från sina omgivningar. En terapiträdgård består av rum
med golv, väggar och tak. Den kan bestå
av ett större rum i vilket flera mindre rum
byggs upp. Väggarna kan skapas av buskar eller staket och murar med slingrande grönska. Golvet kan vara av gräs, grus,
sten eller trä och taket kan utgöras av trädkronor, pergolor med blomstrande klätterplantor eller bara himlen.
Designkriterium 2:
Levande byggnadsmaterial
Det levande, växande, livskraftiga och konstant skiftande växtmaterialet är en grundsten i en terapiträdgård. Mängden av grönt
är betydelsefull för trädgårdens helande
kvaliteter – ju mer grönt desto bättre.
Växtmaterialet ska vara varierat så att det
skänker patienterna en grundläggande
känsla av att vara en del av naturen, av dess
cykliska förändringar, av hopp och liv.
Designkriterium 3:
Lätt att tolka
Terapiträdgården ska vara lätt att förstå
för patienterna. De ska kunna avläsa vad
trädgården kan erbjuda dem, samt vad de
kan och får göra. Svaga och sjuka människor kan uppleva och förstå sin omgivning på annat sätt än andra.
Designkriterium 4:
Trygghet
En terapiträdgård ska vara en helt trygg
miljö för patienterna. Här kan man använda trädgårdens väggar, i form av grönskande staket eller buskar, för att skapa trygghet. Man bör förhindra att an-
Rumslig-rummet i Hälsoskogen. dra människor kan komma in i trädgården
eller att de kan se in i trädgården. Det är
viktigt att avgränsningen inte ger patienten upplevelsen av att vara instängd, istället ska de uppleva att de stänger ute problem och krav.
Designkriterum 5:
Nivåer av krav
Patientens förväntade rehabiliteringsprocess ska vara en del i formgivningen. Det
betyder att man ska planera för områden
som både stöttar i starten av behandlingen, men också rum som utmanar/stimulerar patienten när han eller hon blir starkare. Patientens användning och behov av
trädgården avgörs av hur mycket han eller
hon klarar av att ta in från omvärlden. Detta kan illustreras med en pyramid. Botten
av pyramiden är den inåtriktade engagemangsnivån, där patienten i enskildhet och stillhet har ett stort behov av kravlös natur. På nästa nivå, ”utåtvänt engagemang”, finns patienter med mer mental styrka och som visar på socialt intresse där de gärna observerar andra. På ”deltagande engagemang”-nivån har naturbehovet minskat och patienten är stark nog
att vara med andra människor. Översta
nivån utgörs av ”ledande engagemang”, här
är naturbehovet litet och patienten är stark
nog att genomföra egna idéer och leda
andra människor i olika aktiviteter. Med
fördel kan reträttrutter planeras, som möjliggör mindre kravfyllda rum lokaliserade
nära de mest kravfyllda rummen.
Designkriterium 6:
Mental och fysisk tillgänglighet
Mental tillgänglighet handlar om att locka
patienten ut i trädgården, att formge attraktioner och upplevelser som kan få patienten
FOTON: INGER GRØNKJÆR ULRICH
att vilja vistas i trädgården. Viktigt är att
de attraktioner som lockar också går att nå
fysiskt och att minimera gränsen mellan att
vara inne och ute. Genom att använda olika markunderlag och en varierad terrängmodulering kan patientens kroppsmedvetenhet och kondition förbättras. Här bör
man vara uppmärksam på att trädgården
också ska vara tillgänglig för patienter med
funktionsnedsättningar, detta ska tillgodoses utan att naturupplevelsen ödeläggs.
Ovan: Fridfull-rummet. Nedan: Vild-rummet.
Designkriterum 7:
Flexibilitet och delaktighet
En terapiträdgård är en konstant pågående
process. Trädgården är inte färdig då den
är anlagd. Den ska kunna förändras, för
att på bästa möjliga vis svara mot patientens behov men också genom att erbjuda
ett område där patienten kan sätta sin egen
prägel på trädgården.
Designkriterum 8:
Upplevelsekaraktärer
Samtliga karaktärer kan inarbetas i terapiträdgården. Människor som är drabbade av stress, har dock störst preferens för
Tryggt, Artrikedom och Natur. De önskar
inte Social.
Designkriterium 9:
Naturbaserade aktiviteter
Trädgården ska bygga in möjligheter för
trädgårdsaktiviteter året runt. Aktiviteterna
ska dels vara konkreta men också symboliska. Det finns olika odlingsformer och
man bör välja den form som passar miljön, patienten och behandlingsprogrammet. Den traditionella köksträdgården kan
upplevas som kravfylld medan den skogsliknande forestgardeningtypen kan upplevas som mindre kravfylld.
Kulturhistorisk-rummet i Hälsoskogen.
UTEMILJÖ 1 / 2015
Ovan: Artrik-rummet. Nedan: Underhållning och service-rummet.
Vart och ett av de åtta rummen i Hälsoskogen har en egen upplevelsekaraktär: Artrik, Gemenskap, Fridfull, Fristad, Kulturhistorisk, Rumslig,
Underhållning och service samt Vild. FOTON: INGER GRØNKJÆR ULRICH
Nacadias behandlingsprogram
Nacadia är speciellt utformad för den grupp
av stressade som man i Sverige diagnostiserar med utmattningssyndrom
(ICD F 43.8A) och som finns detaljerat
beskriven i doktorsavhandlingen Stress,
Nature & Therapy av Sus Sola Corazon från år 2012. Behandlingen har ett
salutogent perspektiv, där fokus är på det
som trots diagnosen är starkt och friskt inom individen.
Det övergripande målet med behandlingen är att göra det möjligt för patienterna att återupprätta sin fysiska, psykiska
och mentala balans. Det är också viktigt att
patienterna utvecklar och inarbetar en sund
stressberedskap, så att de kan förebygga ny
negativ stress. En del av den sunda stressberedskapen är en ökad psykisk flexibilitet
och medvetenhet om personliga värden och
mål. Det kan göra individen mer stresstålig om det finns en överensstämmelse
mellan de mål man har för sitt liv, och det
sätt man lever livet i vardagen.
Behandlingsförloppet i terapiträdgår-
BEHANDLINGEN I TERAPITRÄDGÅRDEN
den Nacadia genomförs i grupper med
upp till åtta deltagare under ledning
av två trädgårdsterapeuter och en assisterande trädgårdsmästare. Grupperna
möts tre förmiddagar i veckan under
tio veckor. I starten förväntas deltagaren
ha behov av både social- och aktivitetsmässig ro och vila. Deltagaren möts därför inte av krav, utan stöttas, så att processen kan genomföras i ett tempo som
passar den enskilda individen. Här spelar
de mindre kravfyllda rummen i trädgården en viktig roll. I takt med att deltagaren blir redo finns det möjligheter för deltagaren att bli stimulerad (utmanad) via
kontakt med de mer kravfyllda rummen.
R AMEN FÖR BEHANDLINGEN är densamma
alla dagar: Deltagarna anländer, byter till
arbetskläder och samlas i stillhet omkring
ett bål med en kopp varmt att dricka.
Trädgårdsterapeuten guidar en avslappningsövning eller en meditativ övning och
slår an dagens tema. Därefter sprider deltagarna sig i trädgården för aktiviteter som
UTEMILJÖ 1 / 2015
är meningsfullt anpassade till var och en.
Trädgårdsterapeuten går runt och bistår var
och en av deltagarna. I något av trädgårdens många rum kan också terapeutiska samtal ske. I terapiträdgården Nacadia
använder trädgårdsterapeuterna mindfulnessinspirerad trädgårdsterapi. Själva trädgården används som ett terapeutisk redskap, och deltagarnas upplevelser, sinnesintryck, aktiviteter och den allestädes närvarande och omgivande naturen är en
väsentlig del av den terapeutiska processen. Parallellt med trädgårdsterapin
erbjuds deltagarna individuella samtal med
en psykolog i trädgården. Deltagare
och trädgårdsterapeuter vistas så mycket
som möjligt utomhus hela året runt. Det
finns dock ett 300 kvadratmeter stort och
frodigt drivhus med möjligheter för vila
samt sociala och hortikulturella aktiviteter i skydd för vind, regn och snö. Till slut
samlas gruppen för att runda av dagen och
terapeuten presenterar övningar som deltagarna eventuellt kan ta med sig hem, exempelvis en övning i mindfulness.
VI
VIII
REFERENSER OCH
KONTAKTUPPGIFTER
En kunskapsportal
för natur och hälsa
går framåt,
och mer och mer evidens presenteras, så finns det naturligtvis fortfarande kunskapsluckor. Samtidigt
finns det praktiker från skilda discipliner med flera viktiga erfarenheter. Vi har därför i slutet av förra året, med stöd från det Nordiska
Ministerrådet, startat en nätbaserad
informationsportal. Ambitionen är
att det ska bli en nordisk portal inom
Natur & Hälsa, och att våra nordiska grannländer ska upprätta länkade systersidor. Vår danska portal kan
betraktas som ett pilotprojekt, och
erfarenheterna ska hjälpa de andra
länderna.
ÄVE N OM FORSKN INGE N
Informationsportalen, som är på
engelska, har följande webbadress:
natureandhealth.dk och lanserades i
november 2014. Den är riktad mot
både forskare, praktiker, studerande,
journalister och allmänheten. Målet
med portalen är att undvika att synergier mellan forskare-forskare, forskarepraktiker och praktiker-praktiker går
förlorad. På portalen kan både forskare och praktiker fylla i formulär och ladda upp foton som beskriver deras arbete. Informationsportalen
förväntas bli ett viktigt forum för
fortsatt utveckling av ämnet Health
Design och generera nya synergier
mellan olika aktörer på fältet.
Om forskningens status
T R O T S AT T F O R S K N I N G E N ökar ska
dock nämnas att många menar att de
nämnda teorierna ännu inte är bekräftade. Den samlade forskningen
visar dock att naturen kan vara en resurs till vår hälsa. Forskning från både laboratorium och fältstudier visar att både visuell och fysisk kontakt med natur kan vara bra för hälsan. Studierna har observerat positiva
effekter på cell-, individ-, och befolkningsnivåer. Övergripande kan naturen främja hälsa genom att; återställa mental utmattning, agera som arena för fysisk aktivitet och sociala in-
teraktioner samt genom att bistå behandling. Forskningen pekar också
mot att det kan finnas synergier mellan de tre sambanden. Till exempel
kan fysisk aktivitet i naturen ge större
mentala fördelar än när man tränar
inomhus på ett gym.
Idag kan vi med ganska stor säkerhet säga att det finns tillräckligt med
evidens för att stötta antagandet att
naturen kan hjälpa till med att hålla oss friska (hälsopromotion) och
kan bidra som stöttande miljöer (terapiträdgårdar) för naturbaserad behandling när vi blir sjuka.
1. Cooper Marcus, C & Barnes, M. 1999.
Healing Gardens: Therapeutic Benefits
and Design Recommendations, John
Wiley & Sons, New York.
2. Cooper Marcus, C. & Sachs, N. 2014.
Therapeutic Landscapes: An EvidenceBased Approach to Designing Healing
Gardens and Restorative Outdoor
Spaces. New York, John Wiley & Sons.
3. Grahn, P. & Stigsdotter, UK. 2010.
The relation between perceived sensory dimensions of urban green space and
stress restoration. Landscape and Urban
Planning, volume 94, issues 3-4, pp.
264-275.
4. Nilsson, K. & Sangster, M. (eds.)
2011. Forests, Trees and Human Health.
Springer, Heidelberg.
5. Stigsdotter, U. & Grahn, P. 2002. What
Makes a Garden a Healing Garden?
Journal of Therapeutic Horticulture, vol
13, pp. 60-69.
Hemsidor: nacdia.dk, octovia.dk, natureandhealth.dk
Hallå där....
31
... landskapsarkitekten Ulf Nordfjell!
Du står för en av programpunkterna på ett
lökseminarium för fackfolk på Rosendals
Trädgård den 13 april. Vad ska du göra där?
att jag på olika sätt samarbetar med
såväl Rosendal som Millesgården och Valdemarsudde.
Ett av mina mål är att de här tre platserna som står för
det gröna Stockholm ska samverka. Det vi nu kallar
”Blomsterlök” är en sådan samverkan, och seminariet
är en del i det. På Millesgården har vi gjort några lökrabatter och en löktrappa, på Valdemarsudde en lökmatta framför entrén och på Rosendal gör vi en rad
lökplanteringar och det här seminariet. Där ska jag
och Jacqueline van der Kloet samt en representant från
Verver Export visa och föreläsa om lökar. Jag kommer
inte att hålla föredrag, vilket de andra gör, men jag ska
vara med och visa de lökplanteringar vi har gjort på
Rosendal som exempelvis Ekbacken och rabatterna.
– BAKGRUNDEN ÄR
Vilka trender finns bland lökar just nu?
– En trend är att använda de blandningar som nu har
kommit och som har visat sig fungera alldeles utmärkt. Vi
vill ha mer än enbart tidiga tulpaner på svart jord. Att använda så kallade vildlök och att blanda många olika arter är
också populärt. Samtidigt kan det vara svårt att få en lök-
rabatt att bli som man har tänkt sig. Man ska använda löken
med vördnad och respekt, och det krävs stor kompetens.
Har du någon särskild favoritlök?
– Nja, sånt är alltid svårt att säga. Man måste alltid utgå från platsens förutsättningar och historia när man väljer
växter. Men jag är mycket förtjust i alla nyanser av vitt och
av svart. Vitt och svart lyfter ju andra färger. Jag gillar tulpanen Havran mycket, och gammaldags narcisser som doftar.
Vad håller du mer på med just nu?
– Väldigt mycket! Men en särskilt intressant sak är att
få arbeta i de stora satsningarna på stadsparker långt uppe
i landet, som i Umeå och Skellefteå. Det här är något nytt
i Sveriges historia och helt banbrytande! Jag jobbar förstås
också med parkprojekt i Stockholm, till exempel i Ropsten.
Och med stora, privata trädgårdar, som
jag tyvärr inte kan berätta så mycket om.
Vi ringde:
landskapsarkitekten Ulf
Nordfjell.
Varför? För att fråga om trender med
lökplanteringar och det lökseminarium
som han medverkar i på Rosendals
Trädgård i Stockholm den 13 april.
Adress till
Natur-, Hälso- & Design Laboratoriet
Arboretet är öppet för allmänheten från
klockan 07.30 till solnedgången. Ibland
erbjuds guidade turer i arboretet. Mer information finns på hemsidan: ign.ku.dk/
arboret-hoersholm/.
Terapiträdgården är stängd för allmänheten. Visningar kan arrangeras.
Hälsoskogen är öppen för allmänheten
och har samma öppettiden som arboretet.
Adressen är Kirkegårdsvej 3A, 2970
Hørsholm, Danmark.
Sponsorer
Terapiträdgården Nacadia och Hälsoskogen Octovia anlades med bidrag
från Realdania, Det Obelske Familiefond,
G.B. Hartmanns Familiefond, Friluftsrådet
och Köpenhamns Universitet.
Detta nummer av Gröna Fakta
är skrivet av Ulrika K. Stigsdotter, professor i landskapsarikitektur med specialansvar inom Health
Design vid Institut for Geovidenskab og Naturresurs forvaltning (IGN), Köpenhamns universitet,
och Anne Dahl Refshauge, adjunkt vid IGN, Köpenhamns universitet.
Gröna Fakta 1/2015. R
edaktör: Florence OppenheimISSN 0284-9798.
UTEMILJÖ 1 / 2015
UTEMILJÖ 1 / 2015
Ulf Nordfjell
33
32
Ny lista presenterar
200 utvalda perenner
Perennagruppen, som består av elva företag som odlar perenner professionellt och
är anslutna till LRF Trädgård/Plantskola,
har utarbetat en ny version av 200-listan
– en lista med utvalt sortiment och arter
som gavs ut för första gången på 1980-talet. Listan, som finns på perenner.se, är
uppdaterad efter dagens behov och användning av perenner i Sverige.
Nu har Perennagruppen gett ut en ny
version av 200-listan, med ett utvalt sortiment perenner.
LISTAN INNEHÅLLER 200 arter och sorter av
perenner och är ett noga utvalt sortiment
som grundar sig helt på svenska erfarenheter.
200-listan hittar du på perenner.se där
du med hjälp av en sökfunktion, Perenner
A-Ö, kan klicka dig fram till beskrivningen
av varje perenn i text och bild.
Perennagruppen utser också varje år Årets
Perenn. Detta görs med stöd av gruppens
samlade kunskap och erfarenhet, och syf-
tar till att lyfta fram särskilt värdefulla trädgårdsväxter som blivit bortglömda eller har
ett prydnadsvärde som är underskattat. Årets
Perenn är alltid frisk, härdig, vacker och lättskött. Årets Perenn har blivit en succé sedan
den lanserades första gången för 18 år sedan.
Actaea simplex ’Brunette’
Camalagrostis acutifl. ’Overdam’
Aster divaricatus
Echinacea purpurea ’Magnus’
200-listans målsättningar:
•
•
•
•
att utgöra ett grundsortiment för
odling och handel med perenner.
att innehålla arter och sorter som är
tillgängliga och odlingsvärda över så
stor del av landet som möjligt.
att få enhetliga växtdata.
att vara till hjälp vid trädgårdsundervisning och för trädgårdsjournalister.
Actaea simplex ’Brunette’s doft är oslagbar när de
vitfärgade blomaxen kommer fram på höstkanten.
Det purpurfärgade bladverket gör den till en bra
kontrastväxt i rabatter och växtsättet skapar snygga
vintersiluetter.
Aster divaricatus är Årets Perenn 2015 med all rätt.
Perenner som blommar och lyser upp i skuggiga
lägen och som dessutom tål torka behövs verkligen. Denna vita stjärna blommar från augusti till
långt in på hösten. Den är lättskött och låter sig
odlas i hela landet i de flesta lägen.
Svenska
plantskolor
ger nya skötselråd
Marie Wändel
Kolla in perennredaktörens favoriter!
t
etablerar sig på sin nya växtplats beror mycket på hur de hanteras efter att
de har lämnat plantskolan, hur de planteras och
hur de sköts under etableringstiden. Nu finns
nya gemensamma råd från de svenska plantskolorna som reder ut alla frågor kring hantering
och plantering.
Det är Sveplantgruppen inom LRF Trädgård/Plantskola, alltså de svenska plantskolor
som producerar främst vedartade växter, som
har tagit fram skriften som heter Allmänna råd
för hantering, plantering och skötsel av planskoleväxter. Den finns att ladda ner på Växtforums
hemsida: vaxtforum.se under Arkiv.
HUR VÄL VÄ XTER
REDAKTÖREN FÖR HEMSIDAN perenner.se, Marie Wändel på Wändels Trädgård, har valt ut fem favoriter bland de perenner som
finns på 200-listan. Marie är utbildad trädgårdsingenjör och driver sedan 1994 Wändels Trädgård tillsammans med sin man.
Wändels Trädgård ligger på skånska slätten och producerar mer
än en miljon perenner vilket gör den till en av Sveriges största
perennaplantskolor. På deras hemsida, wandels.se, finns mer information om plantskolan och perenner i allmänhet.
På nästa sida finns bilder på Marie Wändels favoriter bland
perenner, och även hennes kommentarer om de växter hon har
valt ut!
UTEMILJÖ 1 / 2015
Calamagrostis acutifl. ’Overdam’ är ett ovanligt
användbart gräs som startar växtsäsongen tidigt.
På våren är de vitrandiga bladen kontraster både
i rabatt och kruka och på hösten övergår den till
naturlig gulbrun höstfärg som passar fint i många
lägen. Tålig till och med på så utsatta lägen som
takodlingar.
Echinacea purpurea ’Magnus’. Vem älskar inte röd
rubeckia! Med sina stora lysande blommor är de
alltid ett blickfång i rabatterna. De senaste åren har
det kommit många nya sorter i glada färger som vi
gärna provar men vill jag ha en pålitlig bra sort som
dessutom är prisvärd är den frösådda ’Magnus’ bra.
Att denna sort ursprungligen kommer från Sverige
är extra roligt.
Salvia ’Caradonna’ är en av perennasortimentets mest
lyckade nyheter, vilket inte är konstigt. Färgstark med
mörka stjälkar och längre blomningstid än andra
Salviasorter gör den helt fantastisk. Uppskattad av
fjärilar och bin och torktålig och samtidigt lättskött
gör också den till en bra perenn i moderna planteFOTON: WÄNDELS TRÄDGÅRD
ringar. Salvia ’Caradonna’
35
34
välkända experter kommer Tidningen Utemiljö att, tillsammans
med Trädgårdsanläggarna, arrangera en
paneldebatt på Scen 3 den 22 april klockan
11.15–12.15. Temat är Blågröna möjligheter
och lösningar, och de som deltar är Jonatan
Malmberg, Scandinavian Green Roof Institute, Mats Wirén, ekolog i Malmö stad,
Ann-Mari Fransson, universitetslektor vid
SLU och Simon Olofsson, landskapsingenjör från Trädgårdsanläggarna. Moderator
är Tidningen Utemiljös chefredaktör,
Florence Oppenheim.
I SAMARBETE MED
Hur viktigt är det att kosta på en besikning
av utemiljön? Det illustreras i en aktivitet på
Infrastrukturmässan i april.
FOTO: GÖRAN NILSSON
Tillsammans med BEUM (Föreningen
besiktningsmän för utemiljö) och Trädgårdsanläggarna kommer vi också att ordna en aktivitet där vi tittar närmare på om
man verkligen behöver lägga pengar på en
besiktning av utemiljön? Här kommer besiktningsmän att praktiskt visa och förklara varför deras svar på frågan är ”ja!”. De
visar också vilka som är de vanligaste felen
och vad man ska titta extra på vid en besiktning. Detta äger rum på en aktivitetsyta mellan montrarna G11 och 13.
Resten av tiden hittar ni oss i Utemiljös
monter nummer I12.
Infrastrukturmässan vänder sig till alla
som på något sätt arbetar med framtidens
hållbara stadsutveckling. I anslutning till
den arrangeras också bygg- och vvs-mässa.
Mer information finns på: easyfairs.com/
MALMO2015.
Några av de seminarier som erbjuds på Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan i mars handlar om växtmaterial för framtiden, om växtbäddar och
om mångkulturella kyrkogårdar.
Mycket att lära
på seminarier i Stockholm
FLORENCE OPPENHEIM OCH LENA M FREDRIKSSON
i-Tree presenteras i Sverige i mars
Den 12 mars kommer den första europeiska konferensen om i-Tree att äga
rum i Alnarp. i-Tree är ett ekosystemprogram som används för att räkna ut
värdet för träds ekosystemtjänster*
i kronor och ören.
finns massor av föreläsningar, bland annat om
i-Trees historia och hur det används i
Latinamerika, Karibien och Edinburgh.
Det blir också en guidad visning runt på
Alnarp.
– Den här konferensen blir startskottet för att sprida i-Tree till Sverige, säger
Johan Östberg, forskare på SLU och den
som arrangerar konferensen. Ekosystemprogrammet i-Tree har använts i andra
länder i fem–tio år, och vi här i Sverige
har inte riktigt hunnit ikapp ännu.
i-Tree ger oss nya argument för varför vi
ska plantera träd. Vi har samlat representanter från flera länder som kommer och
berättar om sina erfarenheter av systemet. Vi kommer också att ordna ett runda bords-samtal där våra utländska gäster och svenska forskare tillsammans kan
formulera vad vi kan göra här i Sverige
FOTO: ANNICA LARSDOTTER
Panelen kommer bland annat att diskutera hur vi bäst ska rusta oss för extrem väderlek som skyfall. Hur ska vi planera och
designa våra utemiljöer för att kunna ta
hand om stora mängder dagvatten? Vilka
lösningar finns och hur kan de användas i
stadsmiljöer?
Den 26-29 mars är det dags för
Trädgårdsmässan Nordiska Trädgårdar
på Stockholmsmässan. Mässan anordnar tillsammans med FOR, Fritidsodlarnas Riksorganisation, ett antal seminarier med aktuella frågeställningar.
UNDER FÖRMIDDAGEN PÅ torsdagen står utvecklingen och förändringen av begravningsplatser i fokus. Seminariet behandlar användningen av perenner på kyrkogården och en vägledning för hantering
av träd. Dessutom reflekterar kyrkogårdskonsulent Eva Grönwall kring designtävlingen om gravanordningar 2014 och strax
PÅ KON FE R E NSE NS PROG R AM
före lunch behandlas mångkulturella begravningsskick.
Växtmaterial för framtiden är rubriken
för ett seminarie torsdag eftermiddag med
bland andra den engelska gästföreläsaren
Adrian Bloom från Bressingham Gardens.
Nytt växtmaterial, Nya E-plantor med
fokus på funktion och Chipmärkning av
E-träd är några av de övriga rubrikerna under torsdagen.
FREDAGEN BJUDER PÅ två parallella seminarier. Det ena handlar om att skapa, utveckla och bevara en besöksträdgård där tre
av Sveriges välkända besöksträdgårdar samt
• Publika
S L U: S TAN K E S M E D J A F Ö R H Å L L B A R S TA D S U T V E C K L I NG
Aktuella utbildningar
FLORENCE OPPENHEIM
– planera för barns park15 april 2015 i Malmö. Internationella och svenska föreläsare. Sista anm.dag: 25 mars 2015.
Kostnad: 3 200 kr exkl. moms.
SLU i Alnarp är värd för den första europeiska konferensen om programmet i-Tree, som används
FOTO: JOHAN ÖSTBERG
för att räkna ut värdet för träds ekosystemtjänster. UTEMILJÖ 1 / 2015
nätverket Swedish Society of Public Parks
and Gardens medverkar.
Seminariet Växtbäddens betydelse för
etableringen kom till för att uppmärksamma att 2015 har förklarats som det internationella året för marklära av FN:s Generalförsamling. Vad är viktigast att sätta
fingret på i ämnet jord och hur lär vi känna
jorden vi ska arbeta med? Bland föreläsarna finns bland andra Björn Embrén, trädspecialist från Trafikkontoret Stockholms
Stad och Örjan Stål, VIOS AB.
Mer information finns på: nordiskatradgardar.se. Anmälan senast 9 mars.
parker och trädgårdar
och trädgårdsupplevelser.
för att implementera systemet.
Mer info samt registreringsformulär kan
hittas på: i-tree.se. Sista dag för registrering
är den 1 mars.
FOTO: ANNICA LARSDOTTER
På infrastrukturmässan i Malmö den 22–23 april kommer Tidningen Utemiljö
att delta med flera aktiviteter. Passa på
att lyssna på vår paneldebatt, ta del av
vår aktivitet om besiktningar och inte
minst – kom och prata en stund med oss
i montern!
= sant!
FOTO: RICHARD OCH ADRIAN BLOOM
UTEMILJÖ +
* Ekosystemtjänster är de funktioner hos
ekosystem som är gynnsamma för människor
på ett eller annat sätt: till exempel rening
av luft, lagring av koldioxid samt tillgång till
grönytor.
LENA M FREDRIKSSON
UTEMILJÖ 1 / 2015
37
36
Trädgårdsarkeologen
vill rädda kunnande och arter
– Det finns ett värde i sig i gamla trädgårdar, som vi kan lära oss mycket ifrån. Anna
Andréasson är trädgårdsarkeolog och brinner för att vi ska ta vara på de kunskaper
som finns i anläggningar från svunna tider. Därför forskar hon om medeltidens trädgårdar.
Därför föreläser hon och jobbar i restaureringsprojekt. Bland mycket annat.
av Lena M Fredriksson
fick de inte börja gräva utan att en trädgårdsarkeolog var närvarande, säger hon.
Det tycker jag är bra, för då finns möjligheten att rädda spår som visar hur en trädgård har sett ut. Vi har bara en enda chans
att dokumentera dem. När man väl har
grävt är chansen borta.
Det man kan hitta är massor av information som faktiskt inte går att få tag i på
något annat sätt.
– Ofta finns det inte så mycket dokumentation. Och även när det finns, kan vi
inte veta om trädgården verkligen anlades
precis efter skisserna. Det kanske inte gick,
eller anläggaren kanske hittade på egna lösningar. Och det är faktiskt ofta mer spår
kvar i en gammal trädgård än vad man kan
tro. Om man bara vet vad man ska leta efter.
Det kan vara att analysera olika typer av
jord för att få reda på var det har varit gräsmatta respektive rabatt, eller att hitta stolphål och stolpar som visar avgränsningar. Det gjorde man i Eidsvoll, där stolpen
kunde tidsbestämmas.
– Genom att ta vara på sådan information kan vi lära oss olika sätt att arbeta, anlägga och utforma. Vi får se precis hur man
UTEMILJÖ 1 / 2015
har arbetat, vilka material som har använts
och så vidare. Jag tycker att man ska ta vara
på det gamla i gamla anläggningar. Gamla,
uppväxta trädgårdar ger ofta en känsla av
trivsel, ungefär som gamla bostadsområden
kan göra. Nytt är också fint, men det kan
man ju göra på andra ställen, där det inte
redan är något!
NU JOBBAR ANNA Andréasson på en doktorsavhandling om medeltida trädgårdar i
Norden. Det har visat sig att den kunskap
som funnits samlad om denna tid egentligen inte var så trovärdig.
– Ofta hänvisar man till Sten Carlings
bok Svenska trädgårdskonstens historia i
Sverige intill Le Notre-stilens genombrott,
som kom ut på 1930-talet. Men när jag har
gått vidare till hans källor har jag upptäckt
att en hel del av ”sanningarna” om medeltidens trädgårdar nog mest är myter. Kjell
Lundquist kallade det ”kompendietradition”. Någonting som skrivits för att illustrera hur det skulle ha kunnat vara repeteras gång på gång tills alla tror att det är
sanning.
De senaste tio åren har många nya utgrävningar gjorts i skandinaviska medel-
t
gå när en trädgårdsintresserad
arkeolog slår ihop sina hjärtefrågor och börjar arbeta i en nisch som passar henne som
hand i handske.
– Jag utbildade mig först till vanlig,
nordisk arkeolog och arbetade med utgrävningar inför vägbyggen och liknande,
på uppdrag av Malmö museer, säger Anna
Andréasson. Men jag blev mer och mer intresserad av trädgårdsarkeologi. Så småningom fick jag möjlighet att arbeta lite
som trädgårdsarkeolog när de satsade även
på den delen.
Men 2008 var de stora grävprojekten i
Malmö slut och många arkeologer fick se
sig om efter nya jobb. Hon började då arbeta i POM-projektet (Programmet för odlad mångfald) på SLU, där hon samlade in
växter. I samarbete med Kjell Lundquist
arbetade hon sedan med trädgårdshistorisk
forskning.
Parallellt med detta startade hon sitt
eget företag, ArchaeoGarden, och jobbade
med utgrävnings- och restaureringsprojekt
åt bland annat kommuner. Till exempel ett
stort projekt i Eidsvoll i Norge.
– Parkerna kring Eidsvoll har samma
skydd som byggnaderna, så enligt norsk lag
SÅ KAN DET
Förutom att vi kan lära oss mycket från gamla trädgårdar och kanske hitta arter vars överlevnad är hotad, finns det fler skäl att värna om gamla trädgårdar, säger Anna Andréasson. Tänk bara på hur lång tid det tar för ett träd att växa upp, kanske 100 år. Låt det då ta den tiden!
Bilden är från en anläggning som är mycket äldre än 100 år, från Alvastra klosterruin i Östergötland. Det anlades på 1100-talet.
FOTO: LENA M FREDRIKSSON
UTEMILJÖ 1 / 2015
39
38
Malmömässan, Malmö
22-23 april 2015
som både har med
arkeologi och trädgårdar att göra, är gravstenar och kyrkogårdar. Som arkeolog har
Anna Andréasson varit mycket på kyrkogårdar, och då har hon fascinerats av allt
man kan läsa ut av gravstenarna.
– De speglar sin tid och sin hantverkstradition på ett väldigt uppenbart sätt, säger hon. Genom att titta på gravstenar av
granit går det att avläsa teknikutvecklingen
och se när nya verktyg har kommit i bruk
och börjat användas, och sedan hur hantverksskickligheten har ökat och förändrats
med de nya verktygen.
Detta har hon beskrivit i boken Gravvårdar i sten, som beskriver kyrkogårdar
och gravstenar från medeltiden och fram
till idag.
På gamla kyrkogårdar och andra platser med lång historia, som borgruiner, kan
man också hitta spännande så kallade kulturreliktväxter. Detta är växter som en
gång odlats, och som blir kvar på platsen
långt efter att odlingen upphört. Ett exempel på en plats med många sådana växter
är borgruinen Hammershus på Bornholm.
Dessa har också en särskild plats i hennes
hjärta, och hon vill gärna att vi försöker bevara dem för att värna om den biologiska
mångfalden.
Det är också för att värna om mångfalden, men också för att sprida sin kunskap
till allmänheten, som hon håller föredrag
och besöker privatpersoner i deras trädgårdar.
– Det finns bara ett sätt att rädda dessa
växter och spår och det är genom att informera människor om att de gamla växterna och trädgårdslämningarna fortfarande finns och att det går att rädda dem.
Efter att jag har besökt folk i deras gamla trädgårdar och hjälpt dem att ställa in
ögonen på de historiska spåren brukar de
säga att de aldrig kommer att se sin trädgård på samma sätt igen. Det kan räcka
med tio minuter i en trädgård för att visa på historien och växter som kanske behöver lite extra omsorg för att klara sig.
Det är häftigt!
ET T ANNAT INTRESSE ,
Trädgårdsarkeologen Anna Andréasson vid ett besök på Gamla kyrkogården i Malmö.
FOTO: KERSTIN HANSSON
Anna Andréasson:
•
Trädgårdsarkeolog som driver företaget ArchaeoGarden, där hon arbetar i restaureringsprojekt för bland
annat länsstyrelser och kommuner i
både Sverige och Norge. Föreläser
också om till exempel gravstenar,
gamla växter och restaurering av
gamla trädgårdar.
•
Har arbetat i POM – programmet för
odlad mångfald, en nationell satsning
för att bättre bevara och utnyttja våra kulturväxter.
•
Är doktorand vid Stockholms universitet och skriver en avhandling om
medeltida trädgårdar.
•
Fick Bengt Jansons pris 2014, ett
pris som särskilt ska uppmärksamma ”personer som genom en stark
pedagogisk insats som folkbildare bidrar till att öka intresset och förståelsen för svensk kulturhistoria
och folkkonst”.
•
Har gett ut skrifter och böcker
som: Kulturreliktväxter – levande
fornminnen och hur vi bevarar dem,
Då som nu – Kvarndala trädgård i
tiden samt Gravvårdar i sten – ett
mångskiftande kulturarv.
På hemsidan archaeogarden.se
finns info om var de kan köpas.
tida städer och nya informationen visar till
exempel att de var mycket grönare än vad
som tidigare har varit känt. Det fanns till
exempel ofta köksväxtodlingar på tomterna
inne i städerna, som nog var ganska självförsörjande när det gäller grönsaker.
– Kanske fanns det också vissa trädgårdar som var mer till prydnad och till för att
vara i, där produktionen av grönsaker och
frukt kom i andra hand.
Vid utgrävningar nuförtiden finns det
ofta med i planeringen att ta det varligt och
även titta efter jordlager och lämningar efter odling och trädgårdar.
– Det är väldigt roligt! Förut hände det
ofta att jorden bara schaktades bort.
också undersöka om det fanns trädgårdar i Norden
som hade en estetisk funktion redan under medeltiden. Det är känt att adeln i
England hade rekreationsträdgårdar, fruktträdgårdar och örtagårdar. Men vi vet inte
hur det såg ut i Norden.
– Det är ganska svårt att undersöka.
Men jag har sett att biskopen i Lund hade en stor fruktträdgård inne i staden, i
Lundagård. Den måste ha ansetts som viktig eftersom den fick ligga inne i staden, så
den var nog inte enbart till för produktion
av frukt. Nu ska jag kolla om det här är
ett mönster som går igen hos andra biskopar och adelspersoner. Heliga Birgitta har
till exempel skrivit om hur hon såg ut över
träd och trädgårdsmur när hon som ung
besökte Vadstenapalatset, långt innan det
blev kloster. Undrar vad det betyder?
ANNA ANDRÉASSON FÖRSÖKER
UTEMILJÖ 1 / 2015
Mässan som visar produkter, tjänster och tekniska lösningar
inom infrastruktur, hållbarhet och smarta städer
ta
t
e
l
p
m
o
k
t
s
e
m
s
e
g
i
r
e
!
5
1
0
2
Besök Sv
n
e
ch
s
n
a
r
b
r
ö
f
mötesplats
Mässan för dig som jobbar med stadsplanering,
byggnation, förvaltning, drift & underhåll
• Kostnadsfria seminarier
Tre mä
ssor
under
s
a
m
m
• Produktnyheter
Arrang a tak!
eras
paralle
• Ny teknik
Byggm llt med
ässa
VVS-M n och
Sverige ässan
• Mängder av utställare
/Danm
ark
• Nätverka med branschen
...och mycket mycket mer
Läs mer och skriv ut ditt kostnadsfria entrékort på:
www.easyfairs.com/MALMO2015 (Använd kod: 8050)
Värd för mässan:
Officiella samarbetspartners:
Mediapartners:
UTEMILJÖ 1 / 2015
41
40
Gröna nyheter
Gröna nyheter
Ullungrönnen
fick ett namn
Mängder av redskap att välja på
utvecklat sina midjestyrda minilastare med mer än
170 olika redskap, bland annat utifrån fiffiga lösningar som användarna
har kommit på.
Gräsluftare/vertikalskärare, pallgaffel med sidoförskjutning och häcksax är några av de redskap som finns.
På bilden syns gräsluftaren/vertikalskäraren. Den finns i två varianter: en som primärt skär snitt i gräsmattorna så att regnvatten snabbt leds
ner i jorden för att ge gödning och andra skötselåtgärder maximal effekt.
Den andra är avsedd för svåra jordar och åstadkommer hålrader i gräsmattan med hjälp av robusta stavar på en vals.Mer info på: hcpetersen.se
ITALIENSKA CFS HAR
Liten men effektiv vattenkanon
Utanför entrén till Göteborgs botaniska trädgård står tolv exemplar av Ullungrönnen. Vart
och ett av dem härstammar från var sitt frö, som samlats in i Sydkorea av trädgårdens
dåvarande trädexpert på 1970-talet. De olika individerna varierar i färg. Nu har rönnen fått
FOTO: MATS HAVSTRÖM
ett vetenskapligt artnamn. en ny generation vattenkanoner, med namnet Demolitor, som är särskilt anpassade
för mindre jobb. De har låg vatten- och elförbrukning, och
kan sprida en fin vattendimma som binder damm i luften.
Tänkbara användningsområden är demoleringsarbeten och
återvinningsverksamhet.
Räckvidden på Demolitor 40 är 20–30 meter och vattenförbrukning 7–28 liter per minut vid 10 bar. Demolitor 50
har en räckvidd på 30–40 meter och förbrukar 9-–36 liter vatten per minut vid 10 bar. Vikten är 200 respektive 240 kg.
Demolitor kan utrustas med elektrisk rotation och fjärrbetjäning.
Källa: andersen-contractor.se
ANDERSEN CONTRACTOR LANSERAR
LÄTT OCH SÄKER
HÖGTRYCKSTVÄTT
Kärcher lanserar nu nya högtryckstvättar för
professionellt bruk, HD 5/11P Plus. De är lätta,
kompakta och har utdragbart handtag. För att
tvättarna ska vara extra lätta att flytta och hantera har de utrustats med förvaringsfack för tillbehören. De kan användas både liggande och
stående och vikten är knappt 20 kg.
Mer info på: karcher.se
För bekväm
grävning
FISK ARS X ACT ÄR en serie grävredskap som består av spade, grep och
skyffel. Spaden och grepen finns i två
olika storlekar, för att passa användare med olika kroppslängd. Skyffeln har brett blad och upprätt skaft,
för att lyften ska bli lättare.
Redskapen är designade för att
vara bekväma, lätta och exakta.
Spaden har slipade kanter som lätt
glider ner i jorden. Hela Xact-serien
har en särskild, ergonomiskt anspassad vinkel mellan huvud och skaft.
Cirkapris: 499 kr/st.
Mer info på: fiskars.se
UTEMILJÖ 1 / 2015
är vitt spridd i svensk handel, ’Dodong’, har fått ett vetenskapligt artnamn:
Sorbus ulleungensis. På Göteborgs botaniska trädgård förväntar man sig att detta kommer att innebära ett internationellt uppsving för arten.
Fröna till rönnen samlades in i Sydkorea 1976
av trädexperten Tor Nitzelius, och spreds sedan
via plantskolor i Sverige och utomlands. Namnet
kommer sig av att rönnen är endemisk på ön
Ullung i Sydkorea. Den har sprakande, ofta knallröda färger på hösten och frukter som är 1–1,5 cm
breda, orangeröda och runda eller päronformade.
Källa: gotbot.se
E N RÖN NSOR T SOM
Här finns
jobbkläder för tjejer!
GOGIRL WORKWEAR SÄLJER hantverks- och arbetskläder som
är speciellt framtagna för att passa kvinnor. Till exempel har
byxorna extra generöst höftmått samt resårkil i sidan för bekvämt arbete. Plaggen finns i många varianter och med olika funktioner för att passa olika ändamål. Det finns också
varselplagg och en nyhet är mönstrade arbetsbyxor i denim.
Mer info på: gogirlworkwear.com
UTEMILJÖ 1 / 2015
43
42
Gröna nyheter
Träd & buskar
Vill du synas i
uTvalda för svenskT klimaT
Tidningen
Begär E-certifikat
UTEMILJÖ?
– en garanti för ursprunget
www.eplanta.com
Vi gör jobbet
Kontakta Urban Hedborg
för att boka din annons!
På VI GÖR JOBBET (sidan 46 i tidningen) kan du och ditt företag synas hela året, med kontaktuppgifter och egen logga.
VI GÖR JOBBET ligger också ute på vår hemsida och är sökbar.
Ni som är medlemmar i Trädgårdsanläggarna och Svenska
Trädgårdsdesigners annonserar på VI GÖR JOBBET till ett
rabatterat pris.
tel: 08–732 48 50
e-post: [email protected]
Kontakta oss:
e-post: [email protected], tel: 031-388 0388
Smart att odla i pyramider
man också odla! När det är ont om utrymme, som i urbana miljöer, kanske en pyramidträdgård
kan vara lösningen.
Pyramid Garden är tillverkad av UV-tålig polyetylen. Fyra identiska skivor bildar en pyramidform
med hål för plantor. På en och en halv kvadratmeters
SÅ HÄR KAN
yta ryms det 136 plantor. Odlingen i pyramiderna är
aeroponisk, alltså utan jord. Rötterna hänger löst innanför väggskivorna. Vattning sker genom att vatten sprayas på rötterna, vilket gör metoden väldigt vattensnål.
Dessutom är den ogräsfri.
www.bevattningsteknik.se Tel:0431-222 50
TEKNIK CENTRUM
Helsingborgsvägen 262 96 ÄNGELHOLM
Tel: 0431-222 50
Fax: 0431-222 70
Marktäckning, Dränering, Rörsystem, Damm & vattentankar, Uppvärmning-plan, Tillväxtdukar,
Pumpstationer, Sprinkler/Dropp, Fontäner, Planteringskärl, Ogräsförbränning, Maskiner.
Plantering Urnor
medieindustri och tv-spelsvärlden
kan användas för att visualisera resultat och effekter av projekt inom samhällsbyggnad, fastigheter och industri. Detta
har samhällsbyggnadsföretaget Tyréns tagit fasta på när de
har utvecklat TyrEngine, där användaren med hjälp av en
spelkontroll mycket detaljrikt kan 3D-visualis era miljöer
som landskap eller stadsbilder. Dessa kan sedan kompletteras med analysresultat, så att möjligheter och risker syns
på ett tydligt sätt.
TyrEngine är framför allt tänkt att vara en plattform
för att visa på effekten av ett visst tänkbart scenario. Data
kan tas in från flera källor samtidigt, vilket ger möjligheter
att få en bild av hur den faktiska verkligheten kan komma
att se ut vid olika scenarier.
Kokosmattor
Pump-system
Mer info på: tyrens.se
Diskar / Vattenpåse
www.ttshop.se
[email protected] - www.bevattningsteknik.se - www.ttshop.se
annons/utetjanst/teknikcentrum7
GRAFISK TEKNIK FRÅN
UTEMILJÖ 1 / 2015
0703-33 33 82
0707-67 87 86
00358-527201
Mer info på: pyramidgarden.com
3D-koll på projekten
Med en spelkontroll kan användaren titta närmare på miljöer och stadsbilder, som
uppdateras med olika analysresultat.
Ängelholm:
Visby:
Mariehamn:
G illa U temiljö
på
F acebook !
Vi finns på Facebook. Gilla vår sida så kan du se när vi lägger vi upp nyheter och delar branschrelaterade länkar!
Sök på Tidningen Utemiljö på Facebook!
45
44
På gång hos Trädgårdsanläggarna
Kom ihåg:
Vinnovaprojekt skapar
samsyn i branschen
19–20 februari
Kurs i Kalkyl- och entreprenadjuridik,
Mölle.
Vid ett slutseminarium strax före jul presenterade
Vinnovaprojektet ”Grågröna systemlösningar för hållbara
städer” sina resultat. Projektets målsättning var att med
minskad resursförbrukning skapa städer som står bättre rustade inför den ökade urbaniseringen och ett mer
nederbördsrikt klimat.
19–20 mars
Förbundsårsmöte i Sollefteå.
26–29 mars
Nordiska Trädgårdar, Stockholm.
26–29 mars
Nordiska Mästerskapen i trädgårdsanläggning i Helsingfors.
VINNOVAPROJEKTET ”GR ÅGRÖNA SYSTEM-
för hållbara städer” har varit
indelat i sju olika arbetsgrupper, så kallade
workpackages (WP) med olika inriktning
där ett flertal underprojekt har genomförts.
Trädgårdsanläggarnas Göran Andersson
var på plats på slutseminariet. Trädgårdsanläggarna har varit med och bidragit i olika frågor men har inte ingått som projektdeltagare.
WP1 handlade om Attraktiva städer
och där har landskapsarkitekten Torbjörn
Andersson bland annat ansvarat för att genomför en enkät bland 23 av landets främsta experter inom området hur gröna, grå
och blå lösningar samverkar. En av de viktigaste slutsatserna visade sig vara ”Om ett
träd får en dålig växtplats bör man avstå
från att plantera det. En undermålig växtplats har ett träd svårt att kompensera för
och resultatet blir oftast svag utveckling
och stora skötselinsatser.”
– Självklarheter kan man tycka men definitivt inte för alla, säger Göran Andersson. Det är därför det är så viktigt att få
grå och gröna ytor att fungera tillsammans. Det faktum att träd ”andas” är ingen spridd kunskap utanför branschen.
LÖSNINGAR
hårdgjorda ytor och
ett av målen var att komma överens om hur
systemet med överbyggnader ska fungera.
– Idag finns olika syn på överbyggnader
av natursten respektive betong, och vi har
olika modeller. Här har projektet gjort ett
bra jobb och tagit fram en gemensam överbyggnads- och monteringsanvisning för alla typer av sten och betong.
WP2 FOKUSERADE PÅ
På gång hos Trädgårdsanläggarna
En del i WP2 var en fältstudie där de
ansvariga körde ett hjul 140 000 gånger
över en yta belagd med betongplattor respektive stenhällar. Resultatet visade att det
fungerar mycket bra, och att man till och
med kan öka axeltrycket över tillåten nivå
utan att det påverkar beläggningen nämnvärt.
– Det förutsätter förstås att det är rätt
gjort från början och att man inte använder för mycket sättsand utan följer anvisningarna, säger Göran Andersson.
också om en
fältstudie i Växjö där man beskrivit en renovering av alléer med goda resultat.
– Genom att plocka bort hårdgjorda
ytor och ersätta dem med grusytor/makadam, har man gjort det lättare för rötterna att andas.
Däremot fanns det andra problem som
uppdagades, till exempel att det i första
hand inte är dagvattenbrunnarna som ska
ta hand om avvattningen utan att man istället lägger ytor där vattnet kan dränera.
– Problemet är att det inte alltid finns
tillräcklig kunskap om hur detta ska gå till,
vilket har gjort att lösningen har fått dåligt
rykte. Dessutom visade det sig att det fanns
brister i besiktningen.
GÖRAN ANDERSSON BERÄTTAR
i första hand inte systemets
fel att det inte fungerar, och i Växjö har
man nu infört hårdare kontroller före, under och efter när ett sådant arbete ska utföras.
– Det är viktigt att forska vidare i den
här frågan, som i första hand gäller innerDET ÄR ALLTSÅ
UTEMILJÖ 1 / 2015
22–23 april
Infrastrukturmässan i Malmö. Trädgårdsanläggarna deltar i Tidningen Utemiljös
monter och aktiviteter.
22–24 september
Grågröna systemlösningar
för hållbara städer
Projektet är samfinansierat av VINNOVA och projektdeltagarna som är:
Forskarutförare: CBI Betonginstitutet, SP
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI –
Institutet för jordbruks- och miljöteknik, SLU
Alnarp och VTI Statens Väg- och transportforskningsinstitut.
Industrirepresentanter: Hasselfors Garden,
MinBaS, NCC, Sveriges Stenindustriförbund,
STARKA, Cementa, Pipelife och Benders.
Konsulter: CEC Design, SWECO, Viös AB,
StormTac AB, Movium – SLU:s tankesmedja för
hållbar stadsutveckling och Thorbjörn Andersson
– Landskapsarkitekt.
Städer och kommuner: Stockholm Stad
Trafikkontoret, Växjö Kommun och Malmö Stad.
stadsytor, inte så mycket bostadsområden där det ofta finns gott om dränerande
ytor. Det gäller att kunna utnyttja gatumiljön till dränering och fördröjning av vatten. Det krävs mer arbete för att klara utbildning kring montaget och för att kunna ta fram bra och hållbara monteringsanvisningar, mallar och kontrollverktyg.
Dessutom kräver ju dessa ytor en annan
typ av drift för att kunna fungera på sikt,
säger Göran Andersson.
Vinnovaprojektet kommer att göra en ny ansökan för en fortsättning och
Trädgårdsanläggarna hoppas kunna bidra
med en mer aktiv roll i arbetet framöver.
Elmia Park, branschmässa för utemiljöer,
Jönköping.
Dags för ny utbildning
inom gröna näringar?
januari träffades representanter från Trädgårdsanläggarna, GRO
(Gröna näringens riksorganisation), FU
(Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd),
Fastighetsanställdas förbund och Skolverket för att diskutera problematiken
med att få ungdomar att söka sig till utbildningar inom dessa områden.
En idé är att skapa en ny utbildning
som tar fasta på de kompetenser som det
finns behov av, vilka kurser som skulle behövas för att tillgodose dessa kompetensbehov och att man därefter försöker hitta vägar att locka elever till en sådan utbildning. Kan man till exempel skapa en
gemensam utbildning för både fastighetsoch trädgårdsbranschen? Kanske även riktad till de som vill arbeta inom kyrkogård,
golfbanor och idrottsanläggningar?
Nu ska de olika branschföreträdarna
diskutera vidare internt, samt med andra
branschorganisationer, innan ett nytt möte äger rum i mars i år, där mer konkreta
planer kan börja ta form.
I S L U T E T AV
Ljuspunkter i mörk tid
F
ör några veckor sedan kom
beskedet att branschen får sex
nya trädgårdsutbildningar
inom YH, Yrkeshögskolans
utbildning, till hösten. Den
geografiska spridningen är inte så stor,
fem av dem finns i södra Sverige, och
en i Stockholm. Det är förstås glädjande att vi får fler utbildningsmöjligheter. Samtidigt är det tråkigt att den tidigare utbildningen till trädgårdsmästare på Säbyholm utanför Stockholm inte fick vara kvar. I Stockholmsområdet
finns ett oerhört stort behov av utbildad
arbetskraft i vår bransch och det är viktigt att det finns utbildningsalternativ
på flera håll i landet. I de norra delarna
av Sverige är det ännu värre, inga nya
YH-utbildningar beviljades.
Arbetsförmedlingens utbildningar
börjar nu komma igång, men viss inkörningsproblematik finns. Vi stöttar
all utbildning inom vår bransch som är
värd att stötta.
Vi skall även ha ett inledande möte med programrådet för Fastighetsprogrammet inom Skolverket för att
diskutera framtida samarbeten i utbildningsfrågor.
Vinnovaprojektet ”Grågröna systemlösningar för hållbara städer”
har redovisat det mesta av sina resultat. En viktig del i projektet har varit att samarbeta och hitta en samsyn
när det gäller hur hårdgjorda ytor och
vegetation kan samspela i staden. Vi i
Trädgårdsanläggarna har varit med i
olika delar och stöttat projektet och vi
stödjer även fortsättningen och hoppas
att vi kan fortsätta och bidra till ökad
samsyn och gemensamma system. Nu
är det också väsentligt att de gemensamma lösningarna implementeras i
det praktiska utförarledet. Där har vi en
uppgift. Vi kan konstatera att vid nyproduktion finns redan mycket av lösningarna med i en del projekt, men det
är viktigt att även det befintliga fastighetsbeståndet inkluderas. Du kan läsa
mer om projektet i artikeln här bredvid.
Så här i början av året är det ju normalt lågsäsong i vår bransch, förutom
när det gäller beskärningsarbeten och
snö- och halkbekämpning. I skrivande
stund har lugnet förbytts i stor aktivitet eftersom i stort sett hela landet har
fått vinter och snö. Snön skapar mycket arbetstillfällen för oss i en tid på året
då vi annars har svårt att få beläggning.
Dessutom ger snön ett välkommet
ljus under den mörkaste delen av vinterhalvåret.
Läs mer om
våra aktiviteter
på vår hemsida!
Kenneth Lundin
ordförande
Trädgårdsanläggarna
i Sverige
Förbundsstyrelse
Skåne
www.tradgardsanlaggarna.se
Telefon 040 - 756 20
Telefax 044 - 612 68
[email protected]
Holmavägen 10
289 32 Knislinge
Förbundsordförande
Kenneth Lundin
M 070-515 01 66
[email protected]
Förbundssekretariat
Göran Andersson
T 040-756 20
[email protected]
UTEMILJÖ 1 / 2015
Göran Andersson
T/F 044-612 68,
M 070-345 87 47
[email protected]
Västra Sverige
Magnus Fischer
T 0733-96 96 01
magnus.fischer@tradgardsanlaggarna.se
Stockholm
Joakim Nyberg
T 08 770 7191
joakim.nyberg@tradgardsanlaggarna.se
Norr
Anders Rönngren
T 026-18 36 30
M 0706-46 54 10
anders.ronngren@tradgardsanlaggarna.se
Vi gör jobbet
VI GÖR JOBBET
Skåne
Samtliga företag under
VI BYGGER OCH
VÅRDAR GRÖNT
är medlemmar i Trädgårdsanläggarna i Sverige, en
yrkesorganisation för
kvalificerat yrkesfolk
inom den gröna sektorn.
VI BYGG E R OCH
VÅR DAR G RÖNT
Göteborg
Billdals Trädgårdsanläggning AB
Box 13,
427 21 Billdal
Letsegårdsvägen 125
Telefon: 031-91 08 50
Fax: 031-91 08 60
Tobias: 0706-45 47 04
Christian: 0705-35 37 73
[email protected]
www.billdals.se
Nyanläggning, stenarbeten.
HTE Garden Produktion AB
Flygfältsgatan 20
423 37 Torslanda
[email protected]
www.hte-garden.se
Telefon: 031-56 80 52
Mobil: 0705-95 56 66
Skötsel och underhåll av park
och fastigheter, nyanläggning
och renovering.
Halland
Markplanering i Varberg AB
Bälggatan 5
432 95 Varberg
Telefon: 0340-62 04 16
Mobil: 0705-83 04 16
[email protected]
www.markplanering.se
Certifierade enligt FR2000
Ahrling & Östinge Trädgårdsanläggningar AB
Astervägen 21, 232 39 Arlöv
Telefon 040-43 44 46
Fax 040-43 79 15
[email protected]
www.ahrling-ostinge.se
AB Cyréns Trädgårdsanläggningar
Celsiusgatan 40
212 14 Malmö
Telefon: 040-29 00 35
Allt inom branschen.
Flaggstänger. Pordrän.
Elfströms Trädgårdsanläggningar AB
Malmgårdsvägen 20
116 38 Stockholm
Telefon: 08-644 48 24
Fax: 08-644 56 05
[email protected]
Nyanläggning – skötsel – underhåll.
Snöröjning – transporter
www.elfstromstradgard.se
AB Hagslätts Markservice
Norregöksvägen 28,
163 54 Spånga
Telefon: 08-36 13 69,
Fax: 08-36 13 65
Mobil: 0708-21 12 47,
0708-21 12 46
Utför alla inom branschen förekommande arbeten.
Lev. alla slag av trdg. matrl.
Sommar o vinterunderhåll
Specialitet: Stenarbeten.
www.hagslattsmark.se
Enockssons
Trädgårdstjänst AB
Torpgatan 8 C
262 62 Ängelholm
Telefon: 0431-191 36
Filial: 042-16 00 54
Mobil: 0702-43 98 40
Anläggning – Underhåll –
Stenarbeten.
Göranssons
Anläggningar AB
Box 12, 267 21 Bjuv
Telefon: 042-742 50
Fax: 042-820 18
Mobil: 0706-57 82 21
[email protected]
www.goranssons.com
Nyanläggningar, underhåll, rörtryckning, schaktarbete, kabelrörläggning, styrbar borrning.
AB Hus & Villaträdgårdar
Speditionsvägen 19,
142 50 Skogås
Telefon: 08-86 50 60
Fax: 08-86 76 83
Mobil: 0709-18 88 28
[email protected]
www.hus-villatradgardar.se
Markskötsel och miljöupprustning åt kommuner, fastighetsbolag samt bostadsrättsföreningar.
Trädgårdskonsult TSTC AB
Industrigatan 22,
233 51 Svedala
Telefon kontor: 040-44 13 65
www.tradgardskonsult.se
Sådd av naturäng, bollplaner.
Planteringsarbeten. Stubbfräsning. Sprutsådd med terränggående maskin.
Hässelby Tomt &
Trädgårdsservice AB
Astrakangatan 102, bv
165 52 Hässelby
Mobil: 0708-52 99 57,
0708-52 99 37
www.tomtotradgardab.se
Specialitet: Trädgårdsunderhåll
samt nyanläggningar. Trädfällningar, beskärningar och
transporter.
Stockholmsregionen
Alexissons Trädgårdsanläggningar AB
Box 37, 149 21 Nynäshamn
Telefon: 08-520 208 00
Fax: 08-520 181 70
Mobil: 0708-52 02 08
[email protected]
Vi anlägger och vårdar er
trädgård.
Delta Trädgårdsanläggningar AB
Vintervägen 33, 169 54 Solna
Telefon: 08-730 35 50
Fax: 08-730 53 51
Mobil: 0705-85 85 01
Nyanläggning – skötsel –
projektering.
AB Idrotts- & Trädgårdsanläggningar
Åldermansvägen 3,
171 48 Solna
Telefon: 08-730 39 20
Fax: 08-730 36 54
Mobil: 0705-36 48 17
[email protected], www.iot.se
Planerat underhåll.
UTEMILJÖ 7
1 / 2014
2015
47
Här kan du annonsera i årets samtliga
åtta nummer av tidningen!
VI GÖR JOBBET ligger också på
vår hemsida och är sökbar. Ni som är
medlemmar i Trädgårdsanläggarna
och Svenska Trädgårdsdesigners
annonserar här till ett rabatterat pris.
ABIMA Gruppen AB
Postadress: Box 15042,
167 15 Bromma
Besöksadress: Västerledstorget 2, 167 55 Bromma
Telefon växel: 08-26 87 00
Fax: 08-26 99 35
Mobil: 0700-80 87 01
[email protected]
www.abima.se
IT-Underhåll Stockholm AB
Håkan Åhlund
Mobil: 0707-13 01 82,
Telefon: 08-783 16 72
Kontor: Karlavägen 102
Box 24018,
104 50 Stockholm
Telefon: 08-783 16 70
Fax: 08-783 16 75
[email protected]
www.itunderhall.se
Årlig skötsel av park- och
fastighetsmark. Förnyelse
och renovering av miljön.
Raines Mark &
Trädgårdstjänst AB
Box 169, 746 24 Bålsta
Telefon: 0171-561 55
Mobil: 0705-36 75 65
Solna Trädgårdsanläggning AB
Solö Backe 7
761 93 Norrtälje
Telefon: 08-754 30 78
[email protected]
Kvalitetsarbeten till rätt pris!
Spades Trädgårdsanläggningar AB
Bjällervägen 39
129 46 Hägersten
Telefon: 08-88 68 33
[email protected]
Nyanläggning, underhåll.
B ESKÄR N I NGSVE R KTYG
Ars Japanska
beskärningsverktyg
i högsta kvalité
l Stångsekatörer ARS Pro.
l Stångsågar ARS Pro.
l Sekatörer ARS Pro.
l Grensaxar ARS Pro.
l Batteri & tryckluftdrivna sekatörer.
ARS Scandinavia AB,
Box 2011, 611 02 Nyköping
Telefon: 0155-24 20 00
www.ars-tools.se
[email protected]
B EVATTN I NG
WaterBoys AB
Box 64, Ekebogatan 15
342 21 Alvesta
Telefon: 0472-104 80
Fax: 0472-104 41
[email protected]
www.waterboys.se
Skräddarsydda bevattningslösningar – såväl inomhus
som utomhus!
TORO
Bevattningsanläggningar
projektering, installation och
service. Pumpar, fontäner
med mera.
www.aquadesign.se
Skandinavisk Bevattning
Lars Åkerberg AB
Parkvägen 23, 169 35 Solna
Telefon: 08-760 04 25 el. 26
Fax: 08-761 89 36
[email protected]
Hunter och Nelson automatisk
bevattning.
Östorps Bevattning AB
Östorp 249
312 91 Laholm
Telefon: 0430-123 85
Fax: 0430-716 42
[email protected]
Fast och mobil bevattning.
Hunter automatbevattning.
B EVATTN I NGSSÄCKAR
HP Johannesson Trading AB
se under Trästör/Uppbindning!
Grönyte-Konsult AB
Box 2, 791 21 Falun
Telefon: 023-296 55
www.gronytekonsult.se
[email protected]
Japanska beskärningsverktyg
l SILKY sågar.
l Golden Star sekatörer.
B ESÖKSRÄKNAR E
Skogma
830 70 Hammerdal
Telefon: 0644-721 00
Fax: 0644-710 87
www.skogma.se
[email protected]
Dold besöksräknare för
utemiljö.
B ESI KTN I NG
Trädgårdsmiljö
I Kristianstad AB
Holmavägen 10
289 32 Knislinge
Tel. o fax: 044-612 68
Mobil Göran: 0703-45 87 47
andersson.tradgardsmiljo
@telia.com
www.tradgardsutbildning.com
Besiktning.
B LOMSTE R LÖKAR
Mona Plant System
l Kapillär långtidsbevattning för urnor, rabatter, träd,
takterrasser, innergårdar mm.
l Amplar, kuber, blomträd och
blomsterskulpturer. Stora spanska metallkärl för offentlig miljö.
Södra Sverige:
Janne Petersson
Telefon: 0708-40 27 80
www.visingsoapplen.com
Västra Sverige:
Peter Eclund
Mobil: 0709-90 16 48
Kontor: 0505-307 52
www.molltorp.com
Stockholm
och norra Sverige:
Mats Karlströmer
Telefon: 08-511 876 10
www.agenten.nu
Distribution:
Horto Aps
DK-5230 Odense
Verver Export
Blomsterlökar i största storlek
och av högsta kvalitet. Färdiga
specialblandningar för offentlig
miljö. Välkommen att beställa vår
stora lökkatalog.
Försäljes av:
Södra Sverige:
Visingsöäpplen
Janne Petersson
Telefon: 0708-40 27 80
[email protected]
Västra Sverige:
Mölltorps Växtinredningar
Peter Eclund
Telefon: 0709-90 16 48
[email protected]
Trivselträdgårdar AB
Strandallén 4, 135 61 Tyresö
[email protected]
Vivaldi AB,
för varandemiljön
Stockholm
Telefon: 08-718 30 00
www.vivaldi.se
Certifierad enligt ISO 9001
och ISO 14001.
UTEMILJÖ 1 / 2015
Stockholm
och norra Sverige:
Agenten.nu
Mats Karlströmer
Telefon: 08-511 876 10
[email protected]
Danmark:
Horto ApS
Henrik Iversen
Telefon: 0045-23-43 2545
[email protected]
www.ververexport.nl
CYKE LSTÄLL/
CYKE LGARAG E
Nola Industrier AB
Se under Parkutrustning/Yttre
miljö!
FÄR DIGA
G RÄSMATTOR
GräsCenter AB
Eskilstuna:
Telefon: 016-707 00
Fax: 016-220 03
Mobil 0706-44 29 59
Stockholm:
Telefon: 08-531 707 25
Fax: 08-531 707 24
Mobil: 0730-71 01 13
www.grascenter.se
Vedumsgräs
Horshaga
530 10 Vedum
Telefon: 0512 - 404 70
Telefax: 0512 - 403 60
www.vedumsgras.com
VI GÖR JOBBET
46
49
48
se under Trästör/Uppbindning!
VI GÖR JOBBET
G RÄSETAB LE R I NG
Trädgårdskonsult TSTC AB
Industrigatan 22,
233 51 Svedala
Telefon kontor: 040-44 13 65
Sådd av naturäng, bollplaner.
Planteringsarbeten. Stubbfräsning. Sprutsådd med terränggående maskin.
G RÄSFRÖ
Skånefrö AB
Specialisten på gräsfröer,
färdig gräsmatta av högsta
kvalitet samt gödselmedel.
Telefon: 0414-41 25 20
Fax: 0414-41 25 27
[email protected]
www.skanefro.se
KALKYLE R I NG
Trädgårdsmiljö
i Kristianstad AB
Se under Besiktning!
KOM PAKTLASTAR E
LE KPLATSE R
l Gräsfröer
l Gödsel, Blomlökar
l Greengräs Färdigt gräs
Återförsäljare:
Gjersvolds Mark & Trädgård,
Sollefteå
Telefon: 0620-161 50
Hallarnas trädgård, Göteborg
Telefon: 031-84 38 00
Trädgårdsgrossisten AB, Årsta
Telefon: 08-81 30 40
Taggen Miljö
och Landskap AB
Telefon: 08-27 27 70
[email protected]
www.taggen.se
l Säkerhetsbesiktning av lekredskap samt HIC-mätning
av fallunderlag. Certifierade
besiktningsmän.
l Kurser om leksäkerhet, 1–2
dagars kurser med teori och
praktik hos er.
MAR KB ETONG
Starka Betongindustrier
Adress: Kristianstad
Tegelbruksvägen, Box 520,
291 25 Kristianstad
Telefon: 044-20 25 00
Fax: 044-20 26 20
Adress: Lund
Flyingevägen, Box 73
247 22 Södra Sandby
Telefon: 044-20 25 00
Fax: 044-20 26 26
[email protected]
www.starka.se
Hako Ground
& Garden AB
Olofsdalsvägen 23
302 41 Halmstad
Telefon: 035-10 00 00
www.hako.se
TORO proffsgräsklippare och
bevattning
HAKO gatusopmaksiner och
kompakttraktorer
REDEXIM markvårdsmaskiner
SISIS markvårdsmaskiner
MULTICAR redskapsbärare
LM TRAC redskapsbärare
KIOTI kompakttraktorer
Carlsson & Co. AB
Giant kompaktlastare
Se under Minidumper.
Prodana Seed AB
Box 43
201 20 Malmö
Telefon: 013-35 27 36
Fax: 013-35 32 29
[email protected]
www.prodana.se
MASKI N E R FÖR SKÖTSE L OCH U N DE R HÅLL
Svenningsens
Turf Care AB
Box 73, 596 22 Skänninge
Besöksadress: Idrottsvägen 3,
Skänninge.
Telefon: 013-25 36 00
Fax: 013-27 05 86
epost: [email protected]
www.svenningsens.se
Gräsvårdsmaskiner och specialmaskiner för grönytor, traktorer
och redskapsbärare Kubota,
Ransomes, Jacobsen, Holder,
E-Z-GO, Cushman,
Ryan, Brouwer, Reformwerke,
Smithco, Allen, Allett.
Vi representerar dessutom:
National: cylinderklippare
Turfco: topdressar, torvskärare
Bernhard: slipmaskiner
Wiedenmann: maskiner för
grönytor och konstgräs.
UteTjänst Maskin AB
Box 88, 267 22 Bjuv
Telefon: 042-789 80
Fax: 042-707 10
[email protected]
www.utetjanstab.se
M I N I DU M PE R
PLANTE R I NG
Carlsson & Co. AB
Göteborgsvägen 107
311 33 Falkenberg
Telefon: 0346-845 30
[email protected]
www.carlsson-co.se
Messersi självlastande
minidumper Messersi minigrävare från 1 – 5 ton.
Denka personliftar från 12 meter.
Trädgårdskonsult AB
Se under Gräsetablering!
PAPPE RSKORGAR
Byarums Bruk AB
Se under Parkutrutsning/Yttre
miljö!
Nola Industrier AB
miljö!
PAR KUTR USTN I NG/
YTTR E M I L JÖ
Byarums Bruk AB
567 92 Vaggeryd
Telefon: 0393-222 10
Fax: 0393-223 80
[email protected]
www.byarumsbruk.se
Park- och gatumöbler, planteringskärl, papperskorgar,
askkoppar.
Nola Industrier AB
Box 17701, 118 93 Stockholm
Besöksadress: Repslagarg. 15 B,
Skeppsbron 3, Malmö
Telefon: 08-702 19 60
Fax: 08-702 19 62
Orderfax 040-12 75 45
www.nola.se
[email protected]
Ett komplett sortiment av produkter för gator, parker, torg och
bostadsområden.
SKOG OCH FR ITI D
Skogma
830 70 Hammerdal
Telefon: 0644-721 00
Fax: 0644-710 87
www.skogma.se
[email protected]
Allt för skog och fritid.
SPR UTSÅDD
STU B B FRÄSN I NG
l Trädvårdsplaner & konsulttjänster
l Vi utför besiktningar av träd – från fristående träd till kompletta stadsmiljöer
UTB I LDN I NG
NYHET!
Grävning med tryckluft!
Vi är nordisk distributör för
AIR-SPADE ®
Trädmästarna
Drottningholmsvägen 80
112 42 Stockholm
Telefon: 08-656 55 07
www.tradmastarna.se
[email protected]
Trädtjänster med arboristkompetens.
Vi utför beskärning och fällning
samt besiktning och inventering
av små och stora trädbestånd.
TRÄSTÖR/
U PPB I N DN I NG
TRÄDVÅR D
Svensk TrädVård
& Utbildning AB
Kärlingeberga 2427,
281 97 Ballingslöv
Telefon: 0451-313 93
Fax: 0451-315 93
[email protected]
Med över 25 år i trävårdsbranschen kan vi stolt erbjuda:
l Försäljning av undersök-
ningsinstrument (IML osv) PFANNER sågskyddsklä-
der och GEFA kronstabiliseringsmaterial samt hela
Freeworkers sortiment
l Utbildning inom trädklätt-
ring & trädvård
Järnvägsgatan 1, 268 31 Svalöv
Telefon: 0418-66 82 50
Fax: 0418-66 82 60
Mobil: 0708-25 41 77
[email protected]
www.hpjtrading.se
VÄXTE R
Gröna Råd Växtkonsulter AB
Västeråker, Björkdal 30
755 91 Uppsala
Hortonom Maj-Lis Pettersson
Lands. ark. Tomas Lagerström
www.gronarad.se
[email protected]
Föredrag, kurser, rådgivning
l Skadegörare på träd, buskar
och perenner.
l Växter, växthantering och
beskärning.
Trädgårdsmiljö
i Kristianstad AB
Se under Besiktning.
STAF Service AB
Holmavägen 10,
289 32 Knislinge
Telefon: 040-756 20
Fax: 044-612 68
[email protected]
Trädgårdsanläggarna i Sverige
har som motto att “tala så att alla
förstår”, trädgård är inte konstigare och märkvärdigare än vad vi
själva gör det till.
Trädgårdsanläggarna i Sverige
erbjuder rådgivning och utbildning.
UTE MÖB LE R
Byarums Bruk AB
Se under Parkutrutsning/Yttre
miljö!
AB Björkhaga Plantskola
Veberöd 471, 247 96 Veberöd
Telefon: 046-810 00
Fax: 046-813 12
[email protected]
www.bjorkhaga.se
Fullsortimentsleverantör av
kvalitetsväxter. Produktion och
försäljning av resistenta almar i
Sverige.
Flyinge Plantshop AB
Plantskolevägen 6,
247 47 Flyinge
Telefon: 046-642 10
Fax: 046-528 20
[email protected]
www.flyingeplantshop.se
Fullsortimentsleverantör av växter och tillbehör av högsta kvalité.
Snabba och säkra leveranser
över hela Sverige.
VI GÖR JOBBET
G EOTEXTI L
Splendor Plant AB
Norra Kustvägen 469
263 92 Jonstorp
Telefon: 042-36 61 05
Fax: 042-36 78 32
[email protected]
www.splendorplant.se
Vi levererar växter med kvalitet,
inspiration och innovation.
Nola Industrier AB
miljö!
UTEMILJÖ
t i d n i n gen
UTEMILJÖ
Nr 4 2014
t i d n i n gen
UTEMILJÖ
t i d n i n gen
Prenumerera?
Nr 2 2014
Årgång 47
Nr 7 2014
bransch
Årgång 47
UTEMILJÖ
branschens ledande tidning
t i d n i n gen
Nr 5 2014
branschens tidnin
g sedan 1967
Beställ din prenumeration via hemsidan:
UTEMILJÖ
tidningen
Nr 8 2014
branschens tidning sedan1967
Tema: Vinter i utemiljö
tidningenutemiljo.se
Studenter
Från giftkatastrof
Hett med
Platsers värde
övar på stadsdel
till Miljörum
trädgård på taket ökar med historia
Hur sköter man
skulpturer?
Kaktusplantering
med gamla anor
Hundar får plats
för aktiviteter
Framtidens
gröna stad
Så naturaliserar
du lökväxter
Idéer som gör en
stad cykelvänlig
Ny lekplats med
havsnära läge
Köpcentrat fick
park på taket
Nytt liv för
anrik trädgård
UTEMILJÖ 8 / 2014
branschens tidning sedan 1967
ens ledande tidning
UTEMILJÖ 8 / 2014
Tem
a:
Utr
u
i o f st n i n
f
ut e entl i g
mil ga
j öe
r!
Målning uppå
t
Så främjas
väggarna
biologisk mång
fald
Bland gravstenar
på Irland
God jul!
Barnens egen
Dagvatten renas
park i Melbourne av våtmarksöar
Natursten
håller i längden
Drönare bra på
att kolla uppifrån
50
Nästa nummer
Nr 2/2015 kommer ut
den 17 mars!
Missa inga nummer!
Prenumerera på
ris!
p
t
t
Ny
er
m
m
8 nu 20 kr
för 4
UTEMILJÖ
E-posta till
[email protected],
anmäl dig på vår hemsida,
tidningenutemiljo.se, eller skicka ett
vykort till Tidningen Utemiljö,
Drängvägen 14, 438 93 Landvetter!
UTEMILJö 1 / 2015
Vi fortsätter att växa!
Vill du annonsera?
Nu ingår även Jacksons Trädvård
och GML Sport i vår familj
Kontakta Urban
Hedborg
på UH Marketing
för att boka din
annons!
Du når honom på
urban@
uhmarketing.se
eller på telefon
08-732 48 50.
VÄLKOMMEN!
Din kompletta leverantör
inom utemiljö, nu med
specialistkompetens inom
trädvård och gröna sportytor.
Du hittar oss nära dig.
www.greenlandscaping.se
UTEMILJÖ 7 / 2014
Posttidning B-post 0-3
Tidningen Utemiljö 1/2015
L E D
I S
MO R E
SKY, HIMMELSK PARKARMATUR
En ny luftig armatur i enkel, ren design.
Ljuskällan är LED, som med sitt läge,
helt dolt i botten av lykthuvudet ger ett
behagligt indirekt ljus som reflekteras av
den kupolformade toppen. Som om ljuset
skulle komma från himlavalvet.
B Y
F OX
tel: 08–440 85 40 [email protected] www.foxdesign.se

Tema: Hållbara utemiljöer

Transcription

Similar documents

Tillsammans ska vi göra vårt boende trivsamt och för att

Hämta pdf, klicka här!

MarkbyggarMarknad - Tidningen Utemiljö

Jämställd lek i utemiljöer

ÅRSBLADET 2013 - Riksbyggens Brf Knivstahus nr 2

KONTROLLBESKRIVNING KONTROLLPROTOKOLL

www.bombusbygg.se Claudia Eriksson 1 Din trädgård 1. Vad tycker