Ladda ner rollspelet här (PDF-dokument, 627 kB)

Transcription

Ladda ner rollspelet här (PDF-dokument, 627 kB)
FN-ROLLSPEL
Säkerhetsrådsmöte om Skyldighet att skydda
utifrån situationen i Syrien 2014-2015.
UN Photo/JC McIlwaine
Introduktion
Konflikten i Syrien aktualiserar diskussionen om vad FN bör göra när stater inte förmår
skydda sin egen befolkning från omfattande övergrepp. Sedan 2005 har FN ökade möjligheter
att visa handlingskraft i sådana situationer, men bara om medlemsländerna är överens.
Sedan 2012 har flera försök gjorts för att lösa konflikten i Syrien, bland annat genom en
fredsplan skapad av FN:s och Arabförbundets dåvarande särskilda sändebud, Kofi Annan.
Sedan juli 2014 är den svensk-italienske diplomaten Staffan de Mistura, nytt FN-sändebud för
Syrien.1
Detta material innehåller förutom instruktioner för förberedelser, bakgrund och rollkort som
utgår från ett möte i FN:s säkerhetsråd som hölls i januari 2014 – Genève II-konferensen.2
Informationen på rollkorten är till stor del hämtad från det mötet. Vid mötets tidpunkt hade
den humanitära situationen i Syrien fortsatt att förvärras. Flyktingströmmarna ökade i
omfattning och någon politisk lösning på konflikten var inte i sikte.
Rollspelet är en ögonblicksbild från januari 2014 med fokus på FN:s säkerhetsråds roll i
konflikter och principen ‘skyldighet att skydda’.
Syftet med rollspelet är att utifrån ett aktuellt fall ge kunskap om FN:s möjlighet att, enligt
principen ‘skyldigheten att skydda’, ingripa för att skydda civilbefolkningen i ett land där
regimen inte förmår att skydda sin egen befolkning eller själva begår övergrepp.
Roller i rollspelet: Kina, USA, Frankrike, Ryssland, Storbritannien, Tchad, Nigeria, Chile,
Jordanien, Litauen, Angola, Malaysia, Venezuela, Nya Zeeland, Spanien, Syrien.
Säkerhetsrådets 15 medlemmar återges enligt mars 2015, den är inte identisk med deltagandet
i Genève II-konferensen. Syrien och representanter för den syriska oppositionen var då
inbjudna med rätt att uttala sig, men inte att rösta. Dock har det varit svårt att finna underlag
för att göra rollkort till oppositionen i Syrien, varför endast rollkort för den syriska regimen
finns med i detta material. Första halvåret 2015 agerar Frankrike ordförande i säkerhetsrådet.
FN och skyldigheten att skydda
Efter 1990-talets folkmord och krigsförbrytelser på Balkan och i Rwanda var det uppenbart att
folkrätten behövde förstärkas och att världssamfundet måste öka sina möjligheter att
förhindra övergrepp. FN antog 2005 en ny princip kallad ‘skyldigheten att skydda’. Den
innebär att varje stat har en skyldighet att skydda sin befolkning mot folkmord, etnisk
rensning, krigsbrott och brott mot mänskligheten.
Omvärlden är skyldig att bistå enskilda stater att uppfylla den skyldigheten. Om staten själv
inte klarar att garantera sina medborgares säkerhet, eller om staten själv är ansvarig för de
brott som begås, flyttas ansvaret över på omvärlden. Detta innebär att omvärlden har
1
2
Intervju med Mistura i Svd 29 dec 2014: http://www.svd.se/nyheter/utrikes/staffan-de-mistura_4217461.svd
http://www.unog.ch/unog/website/news_media.nsf/(httpPages)/
1eddbcd2da6c044ec1257c75004df5aa?
OpenDocument&ExpandSection=4%2C3%2C17%2C16.3%2C16.2%2C16.1%2C2#_Section4
skyldighet att med hjälp av diplomati, sanktioner och andra medel skydda befolkningen mot
de brott som begås. Som en sista utväg kan FN:s säkerhetsråd ge dess medlemsstater mandat
för att använda militära medel i detta syfte.
Samtidigt är statens suveränitet, tanken om att staten själv ska få bestämma över sina inre
angelägenheter och att FN bara får lägga sig i mellanstatliga frågor, en av grundbultarna i FNsystemet. Dessa två principer står i konflikt med varandra, och debatten om dem är långt ifrån
avslutad.
Det är FN:s säkerhetsråd som fattar beslut om fred- och säkerhetsfrågor. Där sitter 5
permanenta medlemmar, USA, Ryssland, Kina, Frankrike och Storbritannien, tillsammans
med 10 icke-permanenta medlemmar valda på två år var. För att ett beslut ska gå igenom i
säkerhetsrådet måste det stödjas av minst nio av medlemmarna, men de fem permanenta
medlemmarna har också vetorätt, vilket innebär att de ensidigt kan stoppa ett beslut från att
gå igenom, även om alla de andra medlemmarna är överens. Detta gör att principen om
skyldigheten att skydda är svår att omsätta i verkligheten.
Syrien under den arabiska våren
Baath-partiet tog makten i Syrien genom en statskupp 1963, och 1970 tillträdde
flygvapenchefen Hafez al-Assad som president. Under hans 30 år vid makten förföljdes
oppositionsmedlemmar, andra politiska partier än Baathpartiet förbjöds och yttrande- och
pressfriheten inskränktes. När sonen Bashar al-Assad tog över presidentskapet efter sin fars
död år 2000 förde han snart själv en auktoritär politik, och Syrien fortsatte vara ett land där
mänskliga rättigheter kränks och oliktänkande förföljs.
I mars 2011 klottrade några ungdomar slagord mot regimen på en vägg i staden Deera. De
arresterades och fördes till okänd ort av den lokala säkerhetstjänsten. Det startade en
kedjereaktion av protester och demonstrationer i landet, först mot lokala myndigheter men
med tiden mot hela den styrande regimen. De första protesterna var fredliga, men med tiden
beväpnade sig även oppositionen, och sedan juli 2012 pågår ett fullskaligt inbördeskrig i
Syrien. Från det att upproret började fram till mitten av januari 2015 hade konflikten enligt
FN:s beräkningar krävt minst 220 000 människors liv. Januari 2015 rapporterades att nära 4
miljoner människor hade flytt från landet, och 7,6 miljoner människor inuti Syrien
beräknades vara i behov av humanitär hjälp. Krigsbrott och brott mot de mänskliga
rättigheterna rapporterades från båda sidor av konflikten.
FN i Syrienkonflikten
FN har sedan början av konflikten i Syrien diskuterat frågan i säkerhetsrådet. I
oktober 2011 lades ett resolutionsförslag fram som dock fälldes av ett veto av Kina och
Ryssland. I slutet av januari 2012 vädjade Arabförbundet, som redan tidigare tagit flera egna
initiativ för att skapa fred i landet, om säkerhetsrådets hjälp. Den 4 februari lades ytterligare
ett resolutionsförslag fram baserat på tidigare överenskommelser mellan Syrien och
Arabförbundet. Även detta resolutionsförslag stoppades genom av Kina och Ryssland som
lade in sina veton.
Den 23 februari utsåg FN och Arabförbundet FN:s förre generalsekreterare Kofi
Annan till sitt gemensamma särskilda sändebud i konflikten. Kofi Annan lyckades förhandla
fram en fredsplan i sex steg som alla parter ställde sig bakom. Fredsplanen stöttades av
säkerhetsrådet både i flera uttalanden och i en resolution som antogs den 14 april 2012, där
man också godkände en preliminär militär observatörsstyrka på upp till 30 personer och
meddelade sin intention att upprätta en större observatörsstyrka. En vecka senare antogs
resolutionen om UNSMIS (United Nations Supervision Mission in Syria), bestående av upp
till 300 obeväpnade observatörer med uppgift att övervaka situationen i implementeringen
av Kofi Annans fredsplan på plats i Syrien. Dock följdes inte fredsplanen och situationen i
Syrien fortsatte att förvärras. Den 15 juni var UNSMIS tvunget att avbryta sin verksamhet på
grund av det försämrade säkerhetsläget.
Den 30 juni 2012 hölls en konferens i Genève om konflikten i Syrien. Slutdokumentet från
Genève byggde på Annans fredsplan, men innehöll också en plan för hur en politisk övergång
i Syrien bör se ut. Den syriska regeringen ställde sig bakom dokumentet, precis som de gjort
med fredsplanen, men i avsaknad av reella framsteg vad gäller både övergången och
fredsplanen hölls ytterligare en konferens den 22 januari - 15 februari 2014 i Montreux och
Genève. Den så kallade Genève II-konferensen utgick åter från slutdokumentet från Genève,
men resulterade inte i något nytt dokument.
I september 2013 antogs resolution 2118 om övervakning av användningen av kemiska vapen
mot civila, Syriens olagliga innehav av vapnen, och en plan för att förstöra dem genom ett
OPCW-mandat s (Organisationen för förbud mot kemiska vapen). I januari 2015 var frågan
ännu inte uttömd. I februari 2014 lade Australien, Frankrike, Jordanien, Litauen, Luxemburg,
Storbritannien och USA fram resolutionsutkast S/2014/115, vilken antogs som resolution
2139. I resolutionen kräver säkerhetsrådet att konfliktens parter, och främst regimen, lyfter
blockader över områden i Syrien där befolkningen förhindras från att ta emot humanitär
hjälp. Kraven har hittills inte lett till en förbättring av det humanitära läget.
Instruktioner
Förberedelser (1-2 lektioner)
Berätta för eleverna att de snart kommer att gå in i roller som representanter för stater i FN:s
säkerhetsråd som ska fatta beslut om vad FN bör göra i Syrien. För att de ska kunna göra detta
på bästa sätt behöver de baskunskaper om konflikten och om FN:s och säkerhetsrådets
arbetsordning. Gå därför igenom detta tillsammans. En sammanfattad bakgrundsbeskrivning
finns bifogad.
Dela in eleverna i grupper om 2-3 personer. Varje grupp är representanter för ett land. Ge
varje elev en bakgrundsbeskrivning, rollspelsreglerna och ett rollkort för det land som
gruppen tilldelats. Var noga med att berätta att rollkorten är sammanfattningar av landets
åsikter så som de uttryckts i FN:s säkerhetsråd, och alltså inte opartiska beskrivningar.
Uppmana eleverna att läsa igenom den information de fått och skriva ner eventuella frågor
och oklarheter. Ta upp frågorna i helklass så att alla får möjlighet att höra svaren.
Låt eleverna läsa in sig på sina roller. Uppmuntra dem att söka information även på andra
ställen än i rollkorten och att ta reda på om deras land har några uttalade allianser, intressen i
konflikten eller annat som kan göra att de tycker på ett visst sätt. Tipsa gärna om FNförbundets sida om konsten att kartlägga ett land: http://www.fn.se/skola/fnrollspel/konstenatt-kartlagga-ett-land/.
Öppningstal (ca 30 minuter)
När eleverna känner sig nöjda med sina efterforskningar ska de skriva ett inledningstal. Talet
ska vara max 1 minut långt och ta upp de viktigaste aspekterna av landets åsikter i den fråga
som ska debatteras. I övrigt se rollspelsreglerna.
Möblera klassrummet i en dubbel hästsko (likt säkerhetsrådet, se bild) eller på annat sätt så att
grupperna kan se varandra. Ställ ett bord längst fram i klassrummet för läraren/ordföranden.
Bredvid ordförandebordet ska det stå ett ståbord eller liknande som kan fungera som talarstol.
Lägg ut landskyltarna vid varje lands plats och ge varje elev en namnskylt. Uppmuntra
eleverna att komma i ”delegatklädsel” till rollspelet. Hur strikt delegatklädseln är kan man
välja, från slipsar eller andra markörer tillsammans med vanliga kläder till full kostym, dräkt
eller folkdräkt. Det är en stark rekommendation från vår sida att man tydligt markerar med
sin klädsel när man är delegat. Detta underlättar för eleverna att gå in i sina roller.
Rollspelet börjar med att ordföranden hälsar välkommen och går igenom rollspelets regler.
Sedan kallar ordföranden upp delegationerna en efter en för att hålla sina inledningstal. Se
rollspelsreglerna för detaljerade instruktioner. Under inledningstalen gäller det för alla
delegationer att förbereda sig inför lobbyingen genom att lyssna noga på andra länders
ståndpunkter och jämföra dem med sina egna.
Om Generalsekreteraren sitter ordförande under öppningstalen, eller är närvarande, inleds
öppningstalen med ”Ärade Generalsekreterare (om GS är närvarande)/Ärade ordförande,
högt ärade delegater av FN:s säkerhetsråd, mina damer och herrar”.
Mall för enkelt öppningstal för landet ”X”
Högt ärade Generalsekreterare, Ordförande, ärade delegater, mina damer och herrar.
De senaste årens utveckling i frågan kring ... har inneburit enorma lidanden för
civilbefolkningen...
X finner detta djupt oroande.
Hur många ytterligare människoliv ska gå till spillo och hur många ytterligare ska behöva
utstå detta ofattbara lidande, enbart för att vissa stater inte anser att frågan är prioriterad eller
att den är ”svår att lösa så att alla parter blir nöjda”?
När vi nu alla är församlade här i ... för att diskutera just denna brännande fråga låt oss då
göra en kraftsamling. Låt oss göra allt vi kan för att skydda civila. Låt oss för befolkningens
bästa enas om en lösning. X kommer i ett resolutionsförslag att presentera en lösning på
frågan som innebär att ... , ... , Välkomna att diskutera detta förslag med oss.
X lämnar ordet till ordförande.
Lobbying och resolutionsskrivande (ca 1 timme)
När alla delegationer hållit sina öppningstal går rollspelet in i nästa fas: lobbying. Under
lobbyingen minglar delegationerna med varandra och förhandlar på ett mer informellt sätt.
Dela ut en resolutionsinstruktion och en resolutionsmall till varje delegation som ett stöd i
förhandlingarna. Delegaternas uppgift är att fylla på mallen med operativa satser för att skapa
ett resolutionsutkast med så brett stöd som möjligt som säkerhetsrådet sedan kan rösta om.
Det gäller alltså inte bara att försöka få sin egen vilja igenom, utan också att kunna
kompromissa. Vår rekommendation är att ni utöver ett framläggande land som ska presentera
förslaget, kräver minst 3-4 stödjande länder (underskrifter)för att resolutionsförslaget ska
kunna gå vidare. Ett land kan bara stå bakom en resolution.
Debatt och votering (ca 30 minuter)
Det är ordförandes alt generalsekreterarens roll att efter en stunds lobbying välja det
resolutionsutkast som har störst sannolikhet att kunna gå igenom och uppmana delegaterna
att arbeta vidare i lobbyingen med det tills det är dags för delegaterna att återgå till sina platser
i säkerhetsrådet. En delegat från framläggande land för det första resolutionsutkastet ombeds
av ordföranden att läsa upp de operativa satserna. Delegaten ges sedan möjlighet att
argumentera för sin resolution. Efter detta ges möjlighet för andra länder att tala antingen för
eller emot resolutionen. Ordföranden fördelar ordet, och har också en viktig uppgift att
uppmuntra så många som möjligt att delta i debatten och att se till att alla olika åsikter och
argument kommer fram.
Efter debatten går resolutionsutkastet till votering. Vid voteringen kan man antingen rösta för
att anta resolutionen, rösta för att avslå resolutionen eller avstå från att rösta. Varje
medlemsland har en röst och för att en resolution ska gå igenom krävs det att den stöds av
minst 9 medlemmar samt att ingen av de permanenta medlemmarna röstar emot. Observera
att Syrien inte är medlem av säkerhetsrådet och därför inte har rösträtt. Hela förfarandet med
debatt och omröstning upprepas för övriga resolutionsutkast, om sådana finns.
Efterarbete (1 lektion)
Nästa gång man ses är det bra att ha ett eftersnack där eleverna får kliva ur sina roller och
diskutera rollspelet och situationen i Syrien utifrån sina egna tankar och känslor. Börja med
att diskutera, gärna i mindre grupper:
 Hur är det att agera som någon helt annan?
 Vad tyckte ni om er egen rolls åsikter?
 Utvecklades rollspelet som ett troligt scenario?
 Vad lärde ni er av rollspelet?
 Är det här en bra metod för att sätta sig in i globala frågor?
Det här materialet baseras på ett riktigt säkerhetsrådsmöte. Berätta eller låt eleverna själva ta
reda på vad som blev resultatet av mötet och vad som hänt i Syrien sedan dess. Har det blivit
bättre? Sämre? Vilka initiativ till att skapa fred har tagits? Vad tror ni skulle behövas för att
lösa konflikten i Syrien?
Avsluta med att göra en fyrahörnövning där eleverna svarar i egenskap av sig själva: Tycker du
att FN ska använda tvingande åtgärder, med hänvisning till Skyldighet att skydda, i Syrien?
 Nej.
 Ja, fördömanden, sanktioner eller liknande, men inte militär intervention.
 Ja, alla tillåtna medel inklusive militär intervention
 Eget alternativ Ge eleverna möjlighet att motivera sina ställningstaganden och diskutera
med varandra.
Resolutionsutkast - Hur man skriver en formellt korrekt resolution
Varje delegat bör innan säkerhetsrådets möte startar ha förberett ett skriftligt
resolutionsutkast där man formulerar sitt lands förslag till den gemensamma resolution man
hoppas få igenom i säkerhetsrådet. En resolution består av två delar, en med inledande satser
och en med operativa satser. I den inledande delen beskrivs situationen varför man behöver
mötas för nya beslut, ofta med argument och hänvisning till tidigare resolutioner och historik.
I de operativa satserna, framgår det vad man önskar att världssamfundet ska enas om för
åtgärder som svar på den rådande situationen som beskrivits inledningsvis. Det finns också
tydliga regler rent grammatiskt för hur man bygger upp en resolution. Dessa regler finns för
att underlätta förhandlingarna och snabbt kunna baka samman olika länders förslag till en
gemensam resolution. Det finns t ex inget subjekt i en resolution. Se mall och exempel nedan.
Mall för resolutionsutkast
Utskott:
Fråga rörande:
Framläggs av:
Stöds av:
FN:s säkerhetsråd,
(1) Inledande varje inledande sats med ett kursiverat particip,
(2) Säkerställande lättheten i att hitta med radnumrering,
(3) Avslutande varje inledande sats med ett kommatecken,
(4) Försäkrande att denna avdelning innehåller all argumentering och historik,
(5) Hållande i minnet att denna del även ska innehålla hänvisningar till eventuella
(6) tidigare resolutioner och avtal,
(7) Med uppmärksamhet på att varje operativ sats bör vara motiverad i denna del av
(8) resolutionen,
(9) 1. Fastställer att den operativa delen av resolutionen alltid inleds med ett verb i
(10) tredje person singularis;
(11) 2. Påminner om att varje operativ sats avslutas med ett semikolon;
(12) 3. Konstaterar att i denna avdelning avgörs det om resolutionen är vag, d v s
(13) inleds med verb som
(14) i) stödjer,
(15) ii) vädjar,
(16) iii) betonar;
(17) 4. Konstaterar vidare att en stark resolution innehåller inledande verb som
(18) i) kräver,
(19) ii) fördömer,
(20) 5. Påpekar att resolutionen är en enda lång mening som avslutas med en punkt.
Exempel på hur en resolution i Syrienfrågan kan inledas:
Fråga rörande: Situationen i Syrien
Framläggs av:
Stöds av:
FN:s säkerhetsråd,
(1) Hållande i minnet resolutioner 2042 (2012) och 2139 (2014),
(2) Återbekräftande vårt stöd till den av FN och Arabförbundet stödda planen för en (3)
politisk lösning på konflikten i Syrien som återges i slutdokumentet från Genève,
(4) Fördömande det pågående våldet från alla parter och uttryckande sin sorg över
(5) hundratusentals människors död i Syrien,
(6) Fördömande alla brott mot de mänskliga rättigheter som syriska regimen begått, likväl
(7) som brott mot de mänskliga rättigheterna begångna av beväpnade oppositionsgrupper,
(8) Återbekräftande vårt starka stöd för Syriens suveränitet, självständighet, enhet och
(9) territoriella integritet, och för FN-stadgans principer,
(10) Agerande under kapitel VI/VII i FN-stadgan, (OBS välj vilket kapitel).
Länkar
FN-stadgan, svenska: http://www.fn.se/fn-info/om-fn/fn-stadgan/
FN-stadgan, engelska: http://www.un.org/en/documents/charter/
Resolution 2042, inklusive Kofi Annans fredsplan: http://www.un.org/ga/search/
view_doc.asp?symbol=S/RES/2042%20(2012)
Resolution 2043 om bland annat UNSMIS: http://www.un.org/ga/search/
view_doc.asp?symbol=S/RES/2043%20(2012)
Slutdokumentet från Genèvekonferensen, ‘Geneva Communiqué’:
http://www.un.org/News/dh/infocus/Syria/FinalCommuniqueActionGroupforSyria.pdf
Resolution 2139 om den humanitära krisen i Syrien:
http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/RES/2139(2014)
Resolution 2118 om kemiska vapen och deras användning i Syrien:
http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/RES/2118(2013)
Säkerhetsrådets alla resolutioner och andra dokument avseende Syrien:
http://www.securitycouncilreport.org/un-documents/syria/
Mötesprotokollet från säkerhetsrådsmötet den 19 juli 2012 om Syrien:
http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/PV.6810
Resolutionsutkast från säkerhetsrådsmötet den 19 juli 2012 om Syrien:
http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/2012/538
Resolutionsutkast som cirkulerade innan mötet men som ej togs upp till debatt:
http://www.securitycouncilreport.org/atf/cf/%7B65BFCF9B-6D27-4E9C-8CD3CF6E4FF96FF9%7D/Syria%20S%202012%20547%20Rev%202.pdf
Förteckning över Genève II-konferensen den 22 februari - 15 februari 2014 om Syrien:
http://www.unog.ch/unog/website/news_media.nsf/(httpPages)/
1eddbcd2da6c044ec1257c75004df5aa?
OpenDocument&ExpandSection=4%2C3%2C17%2C16.3%2C16.2%2C16.1%2C2#_Section4
Organisationen Security Council Reports kronologi över FN:s agerande i Syrien:
http://www.securitycouncilreport.org/chronology/syria.php
UN News Centre, News Focus Syria:
http://www.un.org/apps/news/infocusRel.asp?infocusID=146&Body=Syria&Body1=
Tips: Använd sökfunktionen på UN News Centre för att få fram äldre artiklar.
Rollkort Kina3
Position
En lösning av konflikten i Syrien kan enbart nås om följande fem grundläggande principer
följs: 1. Konflikten måste lösas på politisk väg. 2. Enbart syrierna själva ska få bestämma
Syriens framtid. 3. En inkluderande politisk övergångsperiod. 4. Nationell försoning och
enighet måste uppnås. 5. Humanitärt stöd måste levereras.
”Best practice”- principen bör följas, vilket betyder att erfarenheter från fall där andra stater
kunnat lösa interna konflikter bör användas. Därför behöver en övergångsregering med
verkställande makt etableras som tar hänsyn till alla parters intressen i efterföljande
fredsförhandlingar.
Det finns ingen militär lösning på konflikten. Därför är det nödvändigt att det syriska folkets
vilja för förändring balanseras med ordning och stabilitet under den politiska övergången.
Befintliga institutioner bör behållas. Olika etniska, religiösa, och sekteristiska gruppers
intressen måste respekteras och balanseras. Speciellt viktigt är att minoriteters, kvinnors och
flyktingars rättigheter garanteras.
Syrien ska fortsatt vara en sammanhållen stat. En splittring av landet är utesluten. Syriens
betydelse för fred och säkerhet i Mellanöstern får inte underskattas, och inte heller landets
roll att förhindra spridning av terrorism och extremism.
Kinas utgångspunkt är att parterna ska förhandla med varandra för att hitta en ”medelväg”.
De måste båda vara beredda att kompromissa.
Bakgrund
Kina agerar konsekvent för att principerna om suveränitet och icke-intervention ska följas.
Internationell lagstiftning och FN-stadgan ska följas i konfliktlösning. I så stor utsträckning
som möjligt ska säkerhetsrådets beslut följas, medling ska främst ske genom det befintliga
FN-systemet.
Kina framhåller gärna sin aktiva roll i att implementera OPCW:s (Organisationen för förbud
mot kemiska vapen) mandat för att omhänderta kemiska vapen genom stöd till UN-OPCW
Joint Mission, S/RES/2118 (2013).
Kina stödjer Syriens befolkning, och grannländernas, med humanitära insatser. Landet har
manat de stridande parterna i Syrien att följa säkerhetsrådets krav på att inte förhindra att
humanitär hjälp når civilbefolkningen samt låta stödet passera syrisk gräns utan statligt
medgivande, S/RES/2165 (2014). Man stöttade S/RES/2139 (2014) avseende humanitärt
bistånd, men lade veto, tillsammans med Ryssland, mot resolutionsutkast S/2014/348
avseende internationella brottsmålsdomstolens befogenheter som skiljedomare i konflikten.
3
http://www.fmprc.gov.cn/mfa_eng/wjb_663304/wjbz_663308/2461_663310/t1122045.shtml
Rollkort Storbritannien4
Position
Både Syriens regering och oppositionen måste inse allvaret i att Syriens framtid som stat står
på spel. Syriens regering bär det största ansvaret för kriget – det är också de som kan göra
mest för att avsluta det. Storbritannien manar den syriska regeringen till att verka för en
lösning som kan accepteras av båda parter och att upphöra motarbeta fredsförhandlingarna.
Det står klart att kriget i Syrien inte började som en kamp mot terrorism, som Syriens
regering påstår är fallet. Konflikten började när vanliga medborgare i Syrien krävde politisk
och ekonomisk frihet, men möttes av våld och förtryck istället för fredlig förändring. Syriers
kamp för frihet är rättvis och legitim.
En syriskledd fredsprocess bör vara inkluderande och ta hänsyn till alla gruppers intressen.
En politisk övergång där syrierna själva kan besluta om sin framtid på demokratisk väg,
förespråkas. En tidsplan för eldupphör och övergång till demokrati bör upprättas snarast.
Storbritannien anser att humanitär hjälp måste nå alla drabbade. Städer belägras av de
stridande parterna och hjälpen hindras avsiktligt från att nå fram. Detta är oacceptabelt.
Kvinnor måste låtas delta fullt ut i fredsprocessen och påverka hur Syrien styrs i framtiden.
EU-länderna har en gemensam utrikespolitisk linje vad gäller Syrien som drivs direkt av
EEAS (EU:s utrikestjänst). EU anser att konflikten måste få ett slut och en syriskledd politisk
övergång i enlighet med det syriska folkets vilja etableras. Civilbefolkningens tillgång till mat,
vatten, elektricitet och vård måste säkerställas. EU stödjer slutdokumentet från Genève.
Under stödkonferensen i Kuwait gav EU totalt 2,6 miljarder EUR till den humanitära insatsen
i Syrien. Det är mycket viktigt att kvinnor inkluderas i fredsbyggandet i Syrien.5
Bakgrund
Storbritannien stödde fullt ut slutdokumentet från Genève och är frustrerade över att så lite
gjorts för att avsluta kriget. Man vill ha en ny fredsplan som följs upp av konkreta åtgärder
från Syriens sida.
Storbritannien har velat se någon form av internationell militär intervention i Syrien för att
backa upp fredsprocessen, då regimen upprepade gånger brutit mot löften och avtal.
Suveränitetsprincipen får inte prioriteras framför behovet att hjälpa den civila befolkningen.
Storbritannien är näst största mellanstatliga bidragsgivaren i krisen.
Läget kompliceras av att terrorgrupper som IS gynnas av ytterligare instabilitet i Syrien.
Därför vill Storbritannien inte se en drastisk försvagning av den syriska regimen.
P3-länderna (USA, Storbritannien, Frankrike) har som ambition att införa resolutionen om en
fredsplan under kapitel VII i FN-stadgan. Det skulle ge mer tyngd åt säkerhetsrådets
uppmaningar. Detsamma kan vara aktuellt för en ny resolution om kemiska vapen.
Storbritannien framhåller det mycket höga antalet civila dödsoffer och internflyktingar i
regionen. Slutdokumentet från Genève antogs i juni 2012, då var 15 000 döda och 87 000
registrerade flyktingar. I januari 2014, vid tidpunkten för Genève II, hade 110 000 oskyldiga
människor mist sina liv och 2,3 miljoner är flyktingar - en miljon av dessa är barn. Dessa
siffror är katastrofala och visar på den enorma mänskliga kostnaden för kriget.
4
5
http://www.unog.ch/80256EDD006B8954/(httpAssets)/E09E293DD95E7E14C1257C6800333EE6/$file/UK.pdf
http://www.unog.ch/80256EDD006B8954/(httpAssets)/6A97E0E2F16C4D4BC1257C6800589EAB/$file/EU.pdf
Rollkort Frankrike6
Position
Frankrike är för att en övergångsregering med verkställande makt ska bildas och att en
politisk lösning på inbördeskriget på så vis ska nås.
Den syriska regimens brott mot sin egen befolkning, som attacker med kemiska vapen,
organiserad svält och massmord ska aldrig glömmas. Med resolutionsutkast S/2014/348 ville
Frankrike ge internationella brottsmålsdomstolen ett mandat att åtala individer inom den
syriska regimen för deras brott mot mänskligheten. Resolutionen stoppades av Rysslands
och Kinas veto.
Den syriska regimen bär det tyngsta ansvaret för kriget, men också för terrorn. Regimen
påstår sig bekämpa terrorrörelser, men är snarare allierad med dem i praktiken. Syriska
nationella koalitionen bekämpar både regimen och terroristerna. Därför stödjer Frankrike den
syriska oppositionen.
Det är av högsta prioritet att eldupphör förhandlas fram, att humanitära korridorer öppnas,
och att förnödenheter och medicin levereras till överlevande så fort som möjligt.
Frankrike är en vän till det syriska folket och även dess grannfolk. Frankrike vill åstadkomma
fred och ett enat, demokratiskt, självständigt, försonat Syrien som respekterar både enskilda
medborgare och olika samhällsgrupper. Ett Syrien utan utländska krigare på dess territorium
och utan en massmördare till ledare.
Frankrike anser att man bör arbeta för att en övergångsregering ska sättas upp samtidigt
som konkreta förtroendebyggande aktioner genomförs av parterna för att uppnå fred.
EU-länderna har en gemensam utrikespolitisk linje vad gäller Syrien som drivs direkt av
EEAS (EU:s utrikestjänst). EU anser att konflikten måste få ett slut och en syriskledd politisk
övergång i enlighet med det syriska folkets vilja etableras.
Civilbefolkningens tillgång till mat, vatten, elektricitet och vård måste säkerställas. EU stödjer
slutdokumentet från Genève. Under stödkonferensen i Kuwait gav EU totalt 2,6 miljarder
EUR till den humanitära insatsen i Syrien. Det är mycket viktigt att kvinnor inkluderas i
fredsbyggandet i Syrien.7
Bakgrund
Frankrike har traditionellt mycket starka band till Syrien och grannländerna varför den
humanitära faktorn får speciellt hög prioritet. I sina tal framhåller Frankrike sin historiska och
kulturella relation till Syriens och Mellanösterns folk och ser sig som en naturlig beskyddare.
Då konflikten inte kunnat lösas under tiden som gått sedan de två Genève-konferenserna har
Frankrike stöttat den syriska oppositionen med vapen under 2014. Frankrike menar att
världssamfundet inte kan lämna de enda syriska grupperna som arbetar för demokrati utan
vapen.8
P3-länderna (USA, Storbritannien, Frankrike) har som ambition att införa resolutionen om en
fredsplan under kapitel VII i FN-stadgan. Det skulle ge mer tyngd åt säkerhetsrådets
uppmaningar. Detsamma kan vara aktuellt för en ny resolution om kemiska vapen.
6
http://www.unog.ch/80256EDD006B8954/(httpAssets)/C8BC3BAA535A877BC1257C6800333E6A/$file/France+
(Fabius).pdf
7
http://www.unog.ch/80256EDD006B8954/(httpAssets)/6A97E0E2F16C4D4BC1257C6800589EAB/$file/EU.pdf
8
http://www.france24.com/en/20140821-france-arms-syria-rebels-hollande/
Rollkort USA
9
Position
USA framhåller att konflikten började då den syriska regimen svarade med en fullständigt
oproportionerlig våldsupptrappning när landets befolkning fredligt och med all rätta krävde
förändring. Därför ställer USA sig på oppositionens sida i konflikten. Det är bevisat att den
syriska regimen har använt tunga vapen mot civilbefolkningen, vapen som inte går att
jämföra med oppositionens. Regimen har också använt svält som vapen. Regimen har även
gjort sig skyldig till systematisk tortyr och massavrättningar.
USA fördömer kraftigt regimens agerande. Det är en attack mot hela mänskligheten och alla
internationella principer, inte bara mot enskilda människoliv. USA vill göra klart att regimen
ska stå till svars för en humanitär katastrof, destabilisering av regionen och enorma
flyktingströmmar. Det är säkerhetsrådets medlemmars ansvar inför bland annat 9 miljoner
flyktingar att nå hållbar fred och sedan upprätthålla den med alla medel som krävs.
Bashar Al-Assad har förlorat all legitimitet och får absolut inte ingå i en övergångsregering.
USA är säkra på att Syriens befolkning inte önskar att han ska leda landet.
USA vill inte se extremister eller terrorister i en övergångsregering då dessa grupper bara
förvärrar det syriska folkets lidande. Men terrorhotet kan heller inte bekämpas effektivt så
länge som regimen sitter kvar vid makten.
Bakgrund
Då säkerhetsrådet misslyckats med att anta en handlingskraftig resolution under lång tid har
USA bidragit med utbildning, utrustning och vapen till den syriska oppositionen. Man avser
fortsätta med detta stöd.10
USA ser ett ytterligare hot mot Syriens och grannländernas civilbefolkning i
terrororganisationer som IS. Fokus har under 2014 lagts på diplomatisk och väpnad aktion
för att motverka terrorn. Eftersom terrorn gynnas av instabilitet får Assadregimen inte
kollapsa, utan en övergång måste ske under ordnade former.11
USA har samma intresse som Storbritannien och Frankrike vad gäller att ställa den
syriska regimen inför internationella brottmålsdomstolen, ICC.
Från USA:s perspektiv är principen om skyldigheten att skydda (R2P) viktigare än
suveränitetsprincipen när en stats regering inte förmår att skydda sin egen befolkning. I
Syrien är det också regimen som målmedvetet angriper civila. USA, Storbritannien, och
Frankrike har redan agerat med anledning av detta i Libyen och skulle i princip kunna göra
det igen – om de fick FN-mandat.
P3-länderna (USA, Storbritannien, Frankrike) har som ambition att införa resolutionen om en
fredsplan under kapitel VII i FN-stadgan. Det skulle ge mer tyngd åt säkerhetsrådets
uppmaningar. Detsamma kan vara aktuellt för en ny resolution om kemiska vapen.
9
http://www.unog.ch/80256EDD006B8954/(httpAssets)/F706C405EC076576C1257C68003E11A7/$file/US.pdf
10
11
http://www.wsj.com/articles/SB10001424052702304626304579509401865454762
http://news.nationalpost.com/2014/11/03/syrian-rebels-defect-to-al-qaeda-after-receiving-weapons-from-u-s-to-fightisisassad/#__federated=1
Rollkort Ryssland
12
Position
Ryssland menar att säkerhetsrådets gemensamma mål är att avsluta den tragiska konflikten
i Syrien för att skona landets befolkning från lidande och undvika att grannländer påverkas
negativt i denna mycket svåra period för hela Mellanöstern. Ryssland stödjer de arabiska
folkens ambition till bättre liv, hållbar utveckling, och välstånd.
Ryssland är säkra på att samhällsreformer bara kan bli framgångsrika om de införs på
fredlig väg, som ett resultat av nationell dialog och internt förändringsarbete.
Världssamfundet ska inte tvinga normer och reformer på folken i Mellanöstern och
Nordafrika. Extern inblandning i sociala och ekonomiska frågor är inte heller önskvärd.
Världssamfundet manas till att strikt följa internationell lagstiftning; det innebär en fredlig
konfliktlösning samt fullständig respekt för staters suveränitet och territoriella integritet.
Ryssland har hela tiden ansett att konflikten inte har en militär lösning och stödde därför
slutdokumentet från Genève.
Det är viktigt att engagera och inkludera regionala aktörer i förhandlingarna för att en hållbar
fred ska kunna uppnås. Därför är det nödvändigt att Iran deltar i förhandlingarna. Mest
oroande är att Syrien kan bli ett centrum för den internationella terrorn. Extremister har
skapat sådan intolerans i samhället att kristna nu lämnar Syrien i mycket stor omfattning.
Det är viktigt att mer görs för att åtgärda den humanitära situationen. Humanitära insatser
ska dock inte användas som verktyg för att ställa krav på Syriens regering eller för att främja
egna politiska målsättningar. Flera aktörer i säkerhetsrådet påstår sig välkomna Genève IIsamtalen men vill egentligen inte att de blir framgångsrika.
Spänningarna mellan islams olika grenar har ökat markant, vilket är mycket oroande.
Ryssland värdesätter sin goda relation med den arabiska och muslimska världen. Ryssland
har ett stort intresse av att den arabiska och muslimska världen får en stark position på
världsscenen som jämbördig partner och allierad i en ny multipolär världsordning.
Bakgrund
Ryssland har haft en drivande roll i att medla fram ett OPCW-mandat (Organisationen för
förbud mot kemiska vapen) för att omhänderta kemiska vapen i Syrien, S/RES/2118 (2013),
efter att först ha påstått att inga kemiska vapen finns i landet.
Ryssland värnar tillsammans med Kina om principen om alla staters fullständiga suveränitet
och territoriella integritet. Detta ska vara enligt med det syriska folkets vilja. Man söker
förhindra att andra stater använder de humanitära och politiska problemen för att främja
egna intressen i regionen.
Ryssland står passivt bakom kravet på en övergångsregering i Syrien, men kräver att
representanter från regimen ska ingå i den. Bashar Al-Assad är en strategisk rysk
bundsförvant och en viktig importör av vapen.13
12
http://www.unog.ch/80256EDD006B8954/(httpAssets)/4E170633493E2270C1257C6800333E20/$file/
RussianFederation.pdf
13
http://edition.cnn.com/2013/08/29/world/meast/syria-iran-china-russia-supporters/
Rollkort Tchad
14
Position

Tchad stödjer S/RES/2139 (2014) avseende humanitärt bistånd till Syrien. Förhoppningen är
att Syriens befolkning nu får tillgång till hjälp som den med orätt har berövats från.
Tchad manar den syriska regimen till att upphöra med våld riktat mot civilbefolkningen och
med brott mot internationell humanitär lagstiftning. Regimen bör bana väg för
fredsförhandlingar för att hitta en lösning som alla parter kan acceptera.
Säkerhetsrådet behöver stå tydligt på civilbefolkningens sida i konflikten och agera med kraft
och engagemang för att hjälpa den. Konfliktens båda parter uppmanas att ta sitt ansvar och
föra en dialog för att oskyldiga civila inte ska komma till skada.
Processen för att desarmera och förstöra regimens kemiska vapen behöver snabbas upp.
Illegala bombningar av civila bör upphöra. Detta kan lägga grunden för ett framtida stabilt
Syrien.
Bakgrund

Tchads historiska relation och allians med Frankrike innebär att man i princip stödjer den
franska utrikespolitiken i alla avseenden. Då Tchad också är en auktoritär diktatur vill dock
landet troligtvis stå fast vid suveränitetsprincipen.15
14
http://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/Security%20Council%20Unanimously%20Adopts%20Resolution%202139%20%28
2013%29%20to%20Ease%20Aid%20Delivery%20to%20Syrians%2C%20Provide%20Relief%20from%20%E2%80%98Chilling%20Darkness%E2
%80%99.pdf
15
http://www.dw.de/chads-role-behind-the-scenes-in-the-central-african-republic/a-17426113
Rollkort Chile
16
Position
Chile anser att S/RES/2139 (2014) avseende humanitärt bistånd till Syrien är ett viktigt och
nödvändigt steg på vägen för att åtgärda den humanitära kris som landet befinner sig i.
Situationen förvärras dagligen och påverkar även grannländerna mycket negativt. Konflikten i
Syrien har blivit ett hot mot fred och stabilitet i hela världen.
En kraftsamling behövs för att alla parter i konflikten i Syrien ska följa internationell humanitär
lagstiftning och garantera befolkningens mänskliga rättigheter. Civila måste skyddas från att
komma till skada. Regimen och oppositionen måste båda aktivt medverka till att humanitärt
bistånd snabbt, säkert och obehindrat når rätt mottagare i Syrien.
Chile anser att de fall där krigsbrott eller brott mot mänskligheten har begåtts måste få
behandlas av internationella brottsmålsdomstolen.
Den humanitära krisen kan endast lösas på politisk väg. Chile håller fast vid slutdokumentet
från Genève där det konstateras att konflikten måste avmilitariseras och övergå till en politisk
förhandlingsfas.
Bakgrund
Chiles egna erfarenheter med inbördeskrig och statskupper gör att Chile speciellt vill stödja
offren för olika konflikter, samtidigt som man ogärna stödjer sanktioner. Landet arbetar gärna
genom internationella organisationer och söker helst regionala lösningar på regionala
problem. Diplomati och fredlig konfliktlösning har prioritet över andra sätt att lösa konflikter
på. Chile har tidigare varit medlem i säkerhetsrådet.17
16
http://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/Security%20Council%20Unanimously%20Adopts%20Resolution%202139%20%28
2013%29%20to%20Ease%20Aid%20Delivery%20to%20Syrians%2C%20Provide%20Relief%20from%20%E2%80%98Chilling%20Darkness%E2
%80%99.pdf
17
http://www.chile-usa.org/forpolicy.htm
Rollkort Litauen
18
Position

Litauen anser att S/RES/2139 (2014) avseende humanitärt bistånd till Syrien är en mycket
viktig signal från det internationella samfundet till landets befolkning. Samtidigt har beslutet
kommit alldeles för sent, i tre år har syrierna gått igenom oerhört mycket lidande utan någon
större åtgärd från omvärlden.
Litauen hoppas nu på att humanitär hjälp snabbt och säkert kan nå de behövande och att
säkerheten för personal som arbetar med humanitär hjälp garanteras av konfliktens båda
parter. Det är av yttersta vikt att båda parter, men särskilt Syriens regering, implementerar
resolutionen. Säkerhetsrådet måste agera om parterna inte tar de nödvändiga stegen för att
göra detta, annars står säkerhetsrådets trovärdighet på spel.
Det är viktigt att de skyldiga till krigsbrott, brott mot mänskligheten och kränkningar av de
mänskliga rättigheterna får stå till svars för sina brott. Straffrihet föder endast mer våld och
leder till en konfliktspiral. Säkerhetsrådet måste använda alla till buds stående medel,
inklusive den internationella brottsmålsdomstolen, för att flyktingarna och dödsoffren ska få
rättvisa.
EU-länderna har en gemensam utrikespolitisk linje vad gäller Syrien som drivs direkt av
EEAS (EU:s utrikestjänst). EU anser att konflikten måste få ett slut. En syriskledd politisk
övergång i enlighet med det syriska folkets vilja bör etableras.
Civilbefolkningens tillgång till mat, vatten, elektricitet och vård måste säkerställas. EU stödjer
slutdokumentet från Genève. Under stödkonferensen i Kuwait gav EU totalt 2,6 miljarder
EUR till den humanitära insatsen i Syrien. Det är mycket viktigt att kvinnor inkluderas i
fredsbyggandet i Syrien.19
Bakgrund

Litauens utrikespolitiska prioriteringar är extern säkerhet, mänskliga rättigheter,
utvecklingssamarbete, och demokratifrämjande. Litauen agerar helst genom internationella
organisationer som EU, NATO och OSSE. Därför ligger också Litauens position vad gäller
konflikten i Syrien i linje med EU:s och USA:s.20
18
http://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/Security%20Council%20Unanimously%20Adopts%20Resolution%202139%20%28
2013%29%20to%20Ease%20Aid%20Delivery%20to%20Syrians%2C%20Provide%20Relief%20from%20%E2%80%98Chilling%20Darkness%E2
%80%99.pdf
19
http://www.unog.ch/80256EDD006B8954/(httpAssets)/6A97E0E2F16C4D4BC1257C6800589EAB/$file/EU.pdf
20
http://mission-un-ny.mfa.lt/missionny/en/lithuania-in-the-world/lithuanian-foreign-policy
Rollkort Jordanien
21
Position
Jordanien anser att S/RES/2139 (2014) avseende humanitärt bistånd till Syrien är högst
nödvändig för att åtgärda den humanitära situationen i landet som blivit ohållbar.
I Syrien har civila attackerats med legala och illegala vapen och tvingats till svält när hela
regioner blockerats från att ta emot förnödenheter. Brott mot internationell humanitär
lagstiftning och brott mot mänskligheten har begåtts i stor skala.
Det mycket höga antalet internflyktingar i Syrien, som uppgick till över 6,5 miljoner i februari
2014, har blivit ett internationellt säkerhetsproblem. De sociala och ekonomiska villkoren i
länderna som gränsar till Syrien har påverkats mycket negativt.
Jordanien understryker att de negativa konsekvenserna för hela regionen blir långvariga och
kräver därför handlingskraft från säkerhetsrådet och det internationella samfundet. Hela
Mellanösterns stabilitet och säkerhet är hotade.
För Jordanien är det mycket viktigt att konfliktens alla parter, särskilt Syriens regering,
omedelbart tillåter humanitär hjälp passera genom statsgränser och frontlinjer. Blockader av
civil befolkning måste upphöra. Attacker på civila, inklusive bombningar från luften, måste
omedelbart få ett slut. Säkerhetsrådet bör nära bevaka resolutionens fullständiga
implementering.
Bakgrund
I februari 2014 var Jordanien värd för 1,3 miljoner flyktingar från Syrien. Kostnaden för dessa
förväntades uppgå till 2,8 miljarder USD samma år.
Jordanien är allierad med USA vad gäller både konflikten i Syrien och kampen mot IS.
Däremot motsätter Jordanien sig att amerikanska trupper och syriska oppositionella rebeller
tränar på jordansk mark.22
21
http://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/Security%20Council%20Unanimously%20Adopts%20Resolution%202139%20%2820
13%29%20to%20Ease%20Aid%20Delivery%20to%20Syrians%2C%20Provide%20Relief%20from%20%E2%80%98Chilling%20Darkness%E2%
80%99.pdf
22
http://www.reuters.com/article/2014/07/12/us-usa-syria-jordan-idUSKBN0FH0EI20140712
Rollkort Nigeria
23
Position:

Nigeria välkomnar S/RES/2139 (2014) avseende humanitärt bistånd till Syrien. Den
humanitära situationen i landet har orsakats av våld och brutalitet som inte kan försvaras
eller förklaras och som är svårt att få slut på. Nigeria är säkra på att resolutionen är ett
mycket viktigt steg till att bättre skydda civilbefolkningen, speciellt kvinnor och barn. Nigeria
vidhåller att just civilbefolkningen lider mest av konfrontationen mellan de stridande parterna i
konflikten.
Säkerhetsrådet måste agera snabbt och bestämt i Syrien eftersom landet är centralt för hela
Mellanösterns stabilitet. Rådet måste se till att humanitärt bistånd når fram till rätt områden –
säkert och utan förhinder.
Nigeria vill stödja alla fredliga initiativ som skulle kunna bespara den syriska befolkningen
dess lidande samt hitta en permanent politisk lösning till den utdragna konflikten.
Terrorgrupper som IS hotar Syrien och Irak, men också global fred och säkerhet. Hela
världen måste med samlad kraft ta sig an terrorproblemet. Det är viktigt att arabstaterna är
tydliga med att ta avstånd från religiös extremism och terrorism.
Bakgrund
I ljuset av en egen intern konflikt med Boko Haram har Nigeria ett mycket starkt egenintresse
av att det internationella samfundet engagerar sig i humanitärt bistånd till konfliktdrabbade
områden och bidrar till kampen mot terrorism och extremism.24
Nigeria är en skör demokrati och vill därmed verka för global fred samt stödja andra
demokratier i kamp med extremistiska rörelser.
23
http://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/Security%20Council%20Unanimously%20Adopts%20Resolution%202139%20%28
2013%29%20to%20Ease%20Aid%20Delivery%20to%20Syrians%2C%20Provide%20Relief%20from%20%E2%80%98Chilling%20Darkness%E2
%80%99.pdf
24
http://www.theguardian.com/world/boko-haram
Rollkort Spanien
25
Position
Spanien minns det spanska inbördeskriget och landets demokratiska övergång på 70-talet.
I det kriget, precis som nu i Syrien, ville varje sida med våld tvinga sin egen modell på hela
landet. Kostnaden i liv och förstörelse blev enorm. Kriget var också internationellt, då andra
makter ville mäta sig med varandra genom att blanda sig in i den spanska interna konflikten.
Viljan eller möjligheten att förhandla om en politisk lösning på konflikten fanns inte då. Idag
finns den här möjligheten för Syrien, via världssamfundet där hela världen och konfliktens
parter är samlade.
En första del av Spaniens övergång till demokrati var återställandet av politiska och
ekonomiska friheter, först sedan kom demokratin. Frihet först och demokrati senare bör
också vara den syriska övergångsregeringens mål. Spanien stödjer fullständigt
slutdokumentet från Genève.
Konflikten i Syrien kan endast lösas på politisk väg. Det är FN:s och Arabförbundets
skyldighet att få slut på konflikten, speciellt med den humanitära situationen i åtanke.
EU-länderna har en gemensam utrikespolitisk linje vad gäller Syrien som drivs direkt av
EEAS (EU:s utrikestjänst). EU anser att konflikten måste få ett slut. En syriskledd politisk
övergång i enlighet med det syriska folkets vilja bör etableras.
Civilbefolkningens tillgång till mat, vatten, elektricitet och vård måste säkerställas. EU stödjer
slutdokumentet från Genève. Under stödkonferensen i Kuwait gav EU totalt 2,6 miljarder
EUR till den humanitära insatsen i Syrien. Det är mycket viktigt att kvinnor inkluderas i
fredsbyggandet i Syrien.26
Bakgrund:
Spanien, liksom USA, prioriterar värderingar som individens frihet, fred, demokrati, rättvisa
och mänskliga rättigheter. Spanien önskar arbeta med slutdokumentet från Genève som
vägkarta för konfliktlösningen i Syrien. Spanien anser också att regimens användning av
kemiska vapen mot civila måste bestraffas. Landet följer generellt EU:s och USA:s linje i
Syrienfrågan.27
25
26
27
http://www.unog.ch/80256EDD006B8954/(httpAssets)/1DC312EC45FF3732C1257C6800419C5B/$file/Espana.pdf
http://www.unog.ch/80256EDD006B8954/(httpAssets)/6A97E0E2F16C4D4BC1257C6800589EAB/$file/EU.pdf
http://www.cfr.org/spain/conversation-mariano-rajoy/p31519
Rollkort Nya Zeeland
28
Position

Problemen i Mellanöstern går mycket djupt och är svårlösta. Nya Zeeland anser att FNsystemet behöver bli mycket bättre på att hantera konflikten i Syrien.
När väpnad konflikt väl börjat är det svårt att gå tillbaka till alternativ för fredliga lösningar.
Nya Zeeland anser att konfliktförebyggande inte bara är viktigt under nya kriser, utan också i
frusna konflikter där fredsbyggandet ännu inte fått fäste.
I fallet Syrien såsom Irak syns tydligt ett enormt misslyckande hos det nationella ledarskapet,
men också bristen på ledarskap inom säkerhetsrådet är uppenbar. Utan att något konkret
har gjorts åt flyktingproblematiken och blodspillran spreds den syriska konflikten även till Irak,
ett redan konfliktdrabbat land.
Bakgrund
Nya Zeelands premiärminister John Key har sagt att landet skulle kunna skicka trupper för
att bekämpa IS i Syrien och Irak om världssamfundet begärde det.29
Nya Zeeland agerar i allmänhet för mindre staters rättigheter och verkar för att alla röster ska
få bli hörda i internationella sammanhang.
På grund av sin historiska relation med Storbritannien och USA väntas Nya Zeeland följa
deras utrikespolitiska linje.
Nya Zeeland har tidigare varit medlem i säkerhetsrådet tre gånger.
28
http://www.lowyinterpreter.org/post/2014/11/05/What-will-New-Zealand-do-with-UN-Security-Councilseat.aspx?COLLCC=303674904&
29
http://www.nzherald.co.nz/nz/news/article.cfm?c_id=1&objectid=11333678
Rollkort Venezuela
Position
Venezuela anser, precis som Kina och Ryssland, att suveränitetsprincipen är den viktigaste i
internationella sammanhang. Frågor som mänskliga rättigheter berör endast de stater som
eventuella problem finns i, inte det internationella samfundet. Interna konflikter är varje stats
egen angelägenhet. Detta ställningstagande motiveras av landets eget inbördeskrig med
olika gerillor.30
Venezuela står sida vid sida med Syriens regering. Västländer som USA, Storbritannien och
Frankrike tar sig endast an problemen i Syrien, och i förlängningen Irak, för att främja egna
geopolitiska intressen och komma åt naturresurser. Kraven på att Syriens regering ska
dömas för några brott, eller till och med avgå, är inte legitima. Ingen stat har rätt att kräva
några eftergifter från Syriens regering vad gäller gränskontrollen eller hur rebellerna
hanteras.31
Bakgrund
UN Watch har kritiserat det faktum att 16 av 28 EU-medlemsstater röstade in Venezuela i
FN:s säkerhetsråd. FN-stadgan säger att kandidater till rådet ska ha bidragit till internationell
fred och säkerhet. Venezuela röstade som enda land i UNHRC (FN:s råd för mänskliga
rättigheter) emot att ställa Syrien till svars för massmordet av de egna invånarna.32
Venezuela har traditionellt stöttat länder som Ryssland, Iran, Syrien, och Libyen; både med
handelsavtal, militärövningar, och inför FN-beslut.33 Landet är också en viktig vapenimportör
från dessa allierade, främst Ryssland.34
Venezuela har tidigare varit medlem i säkerhetsrådet fyra gånger.
30
http://venezuelanalysis.com/news/6241
31
http://www.slate.com/blogs/the_world_/2014/10/17/new_members_elected_to_the_u_n_security_council_the_body_has_looked_pre
tty.html
32
http://blog.unwatch.org/index.php/2014/10/17/un-watch-condemns-eu-majority-for-backing-venezuelas-security-council-bid/
33
34
http://foreignpolicy.com/2013/09/11/the-syria-venezuela-connection/
http://www.reuters.com/article/2009/09/15/us-usa-venezuela-arms-idUSTRE58E0TY20090915
Rollkort Malaysia
35
Position
Malaysias bär med sig viktiga erfarenheter från fredsmedlingen i södra Filippinerna som varit
erkänt framgångsrik. Malaysia anser att denna erfarenhet kan komma till användning också i
den syriska fredsprocessen.
Malaysias fem prioriteringar för arbetet i säkerhetsrådet är:
1. Globalt arbete mot extremism och för moderation.
2. Förespråka medling som verktyg för konfliktlösning.
3. Stödja FN:s fredsbevarande insatser.
4. Delta i fredsbyggandet i konfliktdrabbade länder.
5. Förespråka en grundlig reform av säkerhetsrådet.
Bakgrund
Malaysia har av UNHRC (FN:s råd för mänskliga rättigheter) kritiserats för att tysta
dissidenter på hemmaplan och införa lagstiftning som alltmer stärker religionens roll i
samhälle och lagstiftning.
Malaysia har tidigare avstått från att kritisera Syriens regim och dess användning av kemiska
vapen mot de egna medborgarna och förväntas inte inta någon stark egen position i
konfliktlösningen.
Malaysia har tidigare varit medlem i säkerhetsrådet tre gånger.
35
http://thediplomat.com/2014/10/malaysia-how-will-it-perform-on-the-un-security-council/
Rollkort Angola
Position
Angola kommer att, likt sin föregångare Rwanda, arbeta för mer handlingskraftiga
internationella mekanismer för att förebygga och lösa konflikter. Angola vill arbeta för att en
stabil fred ska infinna sig i Afrika och i Afrikas grannskap. Verkligt internationella problem
som ebolautbrottet bör prioriteras högst av säkerhetsrådet.36
Angola ställer sig inte emot världssamfundets medling för en fredlig övergångsprocess i
konfliktdrabbade Syrien, men anser att suveränitetsprincipen bör gälla och att interna
konflikter alltid är enskilda staters angelägenheter.
Fred och säkerhet i Afrika och i världen prioriteras. Angola är en mycket viktig del av den
internationella kampen mot terrorism.37
Bakgrund
Angola har tidigare kritiserats av UNHRC (FN:s råd för mänskliga rättigheter) för brott mot de
mänskliga rättigheterna. I landet är yttrandefriheten starkt begränsad och tortyr är mycket
vanligt. I linje med egna värderingar förväntas Angola inte kritisera den syriska regimen för
brott mot mänskliga rättigheter, krigsbrott, eller den humanitära situationen för civila och
internflyktingar.38
Angolas kandidatur till säkerhetsrådet stöddes av AU (Afrikanska unionen), Kina och
Ryssland. Angola har tidigare varit medlem i säkerhetsrådet en gång.
Angolas erfarenheter från ett 26 år långt inbördeskrig och dess historiska relation med Kina
och Ryssland gör att landet förväntas prioritera suveränitetsprincipen och argumentera mot
internationell inblandning i konflikten i Syrien.3940
36
37
38
39
40
http://allafrica.com/stories/201410171496.html
http://www.un.int/wcm/content/site/angola/cache/offonce/home/angolaandun
http://www.state.gov/j/drl/rls/hrrpt/2010/af/154330.htm
http://www.bbc.com/news/world-africa-13036732
www.cmi.no/publications/file/3938-china-and-angola-strategic-partnership-or-marriage.pdf
Rollkort Syrien
41
Position
De stater som stödde resolutionsutkast S/2014/348 för att ge ICC, internationella
brottmålsdomstolen, mandat att döma det syriska ledarskapet för brott mot mänskligheten är
hycklare enligt Syrien.
Syrien anser att det är västmakterna som skapade den syriska konflikten i syfte att dela upp
Syrien mellan sig, varför det även är västmakterna som bär ansvar för förhållandena i Syrien.
Med resolutionsutkastet lägger sig västmakterna sig i ett suveränt lands interna
angelägenheter vilket är oacceptabelt och diskriminerande.
Internationell lagstiftning säger tydligt att enskilda stater har det främsta och enda ansvaret
för att lag och rätt skipas på sitt territorium. En nationell utredningskommitté har undersökt
fler än 30 000 fall vilket bevisar Syriens förmåga att självständigt skipa rättvisa i eget land.
För att verkligen skipa rättvisa måste först och främst stater som Frankrike, Israel,
Saudiarabien, Qatar och Turkiet hållas ansvariga för att driva upp våld och terrorism. Dessa
stater finansierar, tränar, och beväpnar grupper i Syrien som de kallar för ”moderat
opposition”.
Syrien anser att konflikten kan lösas i linje med slutdokumentet från Genève när syrierna
själva, utan utländsk inblandning, får välja sin framtid. Detta har man till exempel gjort i
presidentvalet 2014.
Vad gäller resolution 2139 (2014) anser Syrien att allvarliga brister finns både i resolutionen
och i dess implementering. Antalet internflyktingar och behövande är starkt överdrivet av FNorgan som OCHA. Terroristgrupper beskrivs i FN-rapporter som ”väpnad opposition”.
Syrien uttrycker sin solidaritet med Nigerias folk och regering i samband med
terroristattackerna mot städer som Kano. Det syriska folket är också offer för extremistisk
aggression, precis som det nigerianska.
Bakgrund
På San Fransisco-konferensen 1945 närvarade Syriens delegation när utkastet till artikel 78 i
FN-stadgan skrevs. Artikel 78 lyder: Förvaltarskapssystemet skall ej tillämpas på territorier,
som blivit medlemmar av Förenta Nationerna, vilkas inbördes förhållanden skola vara
grundade på aktning för principen om medlemmarnas suveräna likställdhet.
Artikel 78 skulle garantera att Syrien inte blir ett territorium under franskt mandat. Franska
ockupationstrupper attackerade dock Syriens parlament och underställandet till Frankrike
ses som en historisk orättvisa av Syrien.
41
SR-möte 14/07/2014 om res S/2014/490 http://www.securitycouncilreport.org/atf/cf/%7B65BFCF9B-6D274E9C-8CD3-CF6E4FF96FF9%7D/s_pv_7216.pdf
SR-möte 22/05/2014 om res S/2014/348 http://www.securitycouncilreport.org/atf/cf/%7B65BFCF9B-6D274E9C-8CD3-CF6E4FF96FF9%7D/s_pv_7180.pdf
SR-möte 26/06/2014 om res 2139 http://www.securitycouncilreport.org/atf/cf/%7B65BFCF9B-6D27-4E9C8CD3-CF6E4FF96FF9%7D/s_pv_7212.pdf
Syrien menar att västmakternas dubbelmoral är uppenbar och att västmakterna varken har
alla eller rätt lösningar. Till exempel anses Abu Ghraib-fängelset, Guantanamo och det
kaosartade tillståndet i Irak och Libyen vara bevis på detta.
Syriens regering vägrade förhandla och agera om både terrorhotet och övergångsregeringen
vid Genève II-samtalen, vilket var syftet med samtalen. Syrien valde att först kräva en
lösning på terrorproblemet. Syrien och Ryssland lägger dock skulden för misslyckandet i
förhandlingarna på den syriska oppositionen.
De oppositionella grupperna i Syrien har under lång tid befunnit sig i splittring och sönderfall
då de pressas mellan Assadregimens militär och IS. De kan svårligen sägas ha en legitim
gemensam representation.42
42
http://www.thedailybeast.com/articles/2015/03/01/main-u-s-backed-syrian-rebel-group-disbanding-joiningislamists.html