Examensarbete A is internet addictive - MUEP

Transcription

Examensarbete A is internet addictive - MUEP
ÄR INTERNET
BEROENDEFRAMKALLANDE?
EN STUDIE OM DROGHANDEL PÅ INTERNET
UTIFRÅN EN SAMMANSTÄLLNING AV
INTERVJUER MED ANSTÄLLDA PÅ
TULLVERKET
ARNELA CENANOVIC
Examensarbete i Kriminologi III
61-90 hp
Kriminologiprogrammet
Juni 2015
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
ÄR INTERNET
BEROENDEFRAMKALLANDE?
EN STUDIE OM DROGHANDEL PÅ INTERNET
UTIFRÅN EN SAMMANSTÄLLNING AV
INTERVJUER MED ANSTÄLLDA PÅ
TULLVERKET
ARNELA CENANOVIC
Cenanovic, A. Är internet beroendeframkallande? En studie om droghandel på
internet utifrån en sammanställning av intervjuer med anställda på Tullverket.
Examensarbete i Kriminologi III 15/30 högskolepoäng. Malmö högskola:
Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2015.
ABSTRAKT
Tullverket är en av myndigheterna som arbetar med att förhindra och försvåra
import av narkotika och andra preparat till Sverige. I följande uppsats kommer
narkotikahandel via nätet behandlas utifrån intervjuer med några av Tullverkets
tjänstemän. Riskerna med den illegala e-handeln är minimal för köparen.
Anonymiteten ökar på nätet samtidigt som tillgängligheten möjliggör en större
målgrupp, där den yngre populationen utmärker sig. Utvecklingen bidrar till allt
säkrare metoder att köpa och sälja narkotika utan att åka fast samtidigt som
internet möjliggör att nya syntetiska preparat vinner fäste på marknaden.
Nyckelord: E-handel, Internet, Narkotika, Rationella valteorin, Syntetiska droger,
Tullverket.
1
IS THE INTERNET ADDICTIVE?
AN ESSAY ON E-DRUG TRADE BASED ON
INTERVIEWS WITH EMPLOYEES OF THE
SWEDISH CUSTOMS SERVICE
ARNELA CENANOVIC
Cenanovic, A. Is the Internet addictive? An essay on e-drug trade based on
interviews with employees of the Swedish customs service. Degree project in
Criminology III 15/30 hp. Malmö University: Faculty of health and society,
Department of Criminology, 2015.
ABSTRACT
The Customs service in Sweden has a great responsibility of preventing narcotics
and other forbidden products from entering the country. This thesis discusses
online drug trade through interviews with some of the officials at Customs service
(Sweden). The risks with online drug purchase are very limited because there are
constantly new approaches implemented while the Internet anonymity decreases
the risk to be caught. The drug access on Internet is available to a much larger
scale then traditional trading and is especially convenient for the younger crowed.
Developments contribute to safer methods for the buyers while Internet has given
rise to new synthetic drugs that have gained position on the market.
Keywords: E-market, Internet, Narcotics, Rational choice theory, Synthetic drugs,
Tullverket (Customs service Sweden).
2
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ....................................................................................................... 5
1.2. Syfte och frågeställning................................................................................. 6
2. BAKGRUND ....................................................................................................... 6
2.1. Begreppsförklaring ........................................................................................ 6
2.1.1. Narkotika ................................................................................................ 6
2.1.2. Syntetiska alternativ ............................................................................... 6
2.1.3. Hälsofarliga substanser ........................................................................... 6
2.1.4. Missbrukssubstanser ............................................................................... 6
2.1.5. Preparat ................................................................................................... 7
2.2. Avgränsning .................................................................................................. 7
2.3. Svenskarnas vanor under 2000-talet ............................................................. 7
2.4. Upphov till Cybercrime................................................................................. 8
2.5. Tullverket ...................................................................................................... 9
3. TEORETISK REFERENSRAM........................................................................ 11
3.1. Redogörelse för teorival ............................................................................. 11
3.1.1. Rationella valteorin .............................................................................. 12
3.1.2. Motivering av teorival .......................................................................... 13
4. METOD ............................................................................................................. 13
4.1. Kvalitativ metod .......................................................................................... 13
4.2. Intervjustudier och urval ............................................................................. 14
4.3. Forskningsetiska överväganden .................................................................. 14
4.4. Förförståelse ................................................................................................ 15
4.5. Intervjuguide ............................................................................................... 16
4.6. Genomförandet av intervjuerna................................................................... 16
4.7. Validitet & reliabilitet ................................................................................. 16
4.8. Giorgis Fenomenologiska Analysmetod ..................................................... 17
4.8.1. Helhetsintryck....................................................................................... 17
4.8.2. Identifikation av meningsbärande enheter............................................ 17
4.8.3. Kondensering ........................................................................................ 18
4.8.4. Sammanfattning av innebörd ................................................................ 18
5. RESULTAT ....................................................................................................... 18
5.1. Risker .......................................................................................................... 19
3
5.2. Vem handlar online ..................................................................................... 20
5.3. Tillgänglighet/Möjlighet ............................................................................. 20
5.4. Missbrukssubstanser ................................................................................... 21
5.5. Brottsförebyggande arbetet ......................................................................... 22
5.5.1. En lagstiftning som begränsar .............................................................. 22
6. DISKUSSION .................................................................................................... 23
6.1. Resultatdiskussion ....................................................................................... 23
6.2. Metoddiskussion ......................................................................................... 26
7. SLUTSATSER................................................................................................... 27
7.1 Framtida forskning ....................................................................................... 28
REFERENSER ...................................................................................................... 29
BILAGA 1 - Informationsbrev .............................................................................. 33
BILAGA 2 – Matris ............................................................................................... 34
BILAGA 3 – Exempel på frågor ställda vid intervjutillfällena ............................. 35
4
1. INLEDNING
Teknologin har gjort stora framsteg under 2000-talet och likaså brottsligheten på
nätet. I följande uppsats diskuteras narkotikahandel på internet. Syftet är att utreda
vad internet innebär för narkotikahandeln? För att besvara frågan kommer
Tullverket att vara en central utgångspunkt i uppsatsen där intervjuer sker med
anställda från Tullverket. Det som gett upphov till utvecklingen av brottslighet via
e-handel kan utpekas till ett hemligt internet som kallas Darknet. Syftet med
internetsidan är att köpa eller sälja illegala varor eller tjänster. Användarna är
anonyma både genom kommunikationsflödet och betalningsmetoden då dem
skyddas av programmen Tor och Bitcoin (se 2.4. Upphov till cybercrime).
Konsekvenserna av den nya tekniken är en ökning av handel av nya okända
preparat samt enklare tillgång till traditionella droger där ungdomar är
överrepresenterade bland köparna. Rationella valteorin som är teoriunderlaget i
uppsatsen är utvald för att konkretisera narkotikahandel utifrån olika sätt som
individer väljer att gå tillväga när de inhandlar preparat samt för att utreda vilka
möjliga orsaker som styr vilka preparat som väljs att brukas.
Tullverkets arbete är en central del i min uppsats eftersom deras uppdrag går ut på
att förhindra att oberättigade varor kommer in till Sverige. Dock problematiserar
inte studien kring Tullverkets tillvägagångssätt i bekämpningen mot narkotika och
syntetiska substanser. Däremot uppger studiens intervjupersoner att Tullverket
kontrollerar cirka tio procent av samtliga varor vid inflödet till Sverige. Utifrån
uppskattningen finns en föreställning om att en enorm mängd olagliga varor når
den svenska befolkningen i syfte att brukas eller i syfte för vidare försäljning.
Intresset för Tullverket och deras brottsförebyggande arbete grundades i en
personlig uppfattning om en vag förbindelse mellan Tullverket som myndighet
och den kriminologiska institutionen på Malmö Högskola i utbildningssyfte. Ofta
när vi talar om brottsförebyggande arbete i utbildningen så relaterar vi till Polis.
För att skapa kunskap om en tredje part vars uppgift också är brottsförebyggande
arbete tas i denna uppsats Tullverket som utgångspunkt. Efter ett möte med
Tullåklagare på Tullverket Malmö ökade det personliga intresset för
internetrelaterad narkotikasmuggling.
Ämnet har även uppmärksammats i media där det bland annat återgivits som ”the
hidden web”. Kalla fakta i TV4 tog upp ämnet Darknet/det mörka nätet under
hösten 2014 där de redogör för hemsidor som ger upphov till en anonym brottslig
handel där droghandeln utpekas vara den största problematiken (Kalla Fakta,
2014). Media har dessutom uppmärksammat flera dödsfall bland unga där orsaken
till dödsfallen misstänkts vara bruk av olika nätdroger (Ekot, 2014; Evereus,
2014; Lagerwall, 2012).
För att ytterligare skapa kunskap om ämnet valdes tre personer utav tullåklagaren
ut med avseende på expertis och erfarenhet om ämnet för intervjutillfällen.
Förutom intervjuer genomfördes en mängd sökningar på internetdatabaser.
Resultaten genererade en begränsad och sällan empirisk litteratur/forskning.
Därav är följande uppsats av stor relevans gällande den kunskapslucka och brist
på forskning som detta ämne förfogar över.
5
1.2. Syfte och frågeställning
Syftet med följande studie är att utreda internets roll i dagens narkotikahandel.
Frågeställningen som ska besvaras i denna uppsats är: Hur har internet som ett
verktyg bidragit till den illegala droghandeln?
För att uppnå syftet utreds uppfattningar om internets roll i narkotikahandel hos
anställda på Tullverket. Utöver intervjuerna används en mängd rapporter gjorda i
Sverige och Europa för att bedöma drogsituationens utveckling under 2000-talet.
Rationella valteorin används i studien för att närmare utreda skillnaden mellan att
begå denna typen av brott antingen via internet eller i den fysiska miljön.
Visionen är att bidra med ökad förståelse kring sambandet mellan internet och
droganvändning samt väcka intresse kring fenomenet och uppmuntra till vidare
forskning inom området.
2. BAKGRUND
2.1. Begreppsförklaring
Nedan följer uppsatsens aktuella begrepp
2.1.1. Narkotika
Uppsatsen utgår från begreppet narkotika som ett begrepp för traditionella droger
såsom cannabis och amfetamin (Malmquist, 2015). Dessa droger får varken
nyttjas, försäljas eller framställas i Sverige enligt lag (a.a.). I uppsatsen tas även
syntetiska alternativ, såsom hälsofarliga varor och missbrukssubstanser, upp
eftersom de problem som blivit uppmärksammade på senare tid, och för att de
oftast strävar efter att uppnå liknande bieffekter som narkotika
(Folkhälsoinstitutet, 2015). Syntetiska droger kan hänvisas som narkotika om dem
reglerats som sådana av regeringen (a.a.)
2.1.2. Syntetiska alternativ
I uppsatsen framgår begreppet syntetiska alternativ som samlingsbegrepp för
syntetiska substanser som strävar efter att uppnå liknande bieffekter som
narkotika (Folkhälsoinstitutet, 2015). Substanserna kan tillhöra kategorierna
narkotika, hälsofarliga substanser och missbrukssubstanser. Kriteriet är att
substanserna/alternativen ska vara syntetiskt framkallat i mål att efterlikna
traditionell narkotika.
2.1.3. Hälsofarliga substanser
Hälsofarliga substanser regleras i lag och behandlar olagliga substanser som har
en negativ hälsoinverkan vid nyttjande (Folkhälsoinstitutet, 2015). I vissa fall kan
hälsofarliga substanser leda till en narkotikaklassning och missbrukssubstanser
kan vid utredning komma att bli klassade som hälsofarliga ämnen
(Folkhälsoinstitutet, 2015).
2.1.4. Missbrukssubstanser
Missbrukssubstanser är också ett förekommande begrepp i uppsatsen. Begreppet
är ett samlingsbegrepp för syntetiska substanser som är lagliga men en misstanke
om hälsopåverkan finns så länge en utredning inte blivit tillsatt av ansvarande
6
myndighet (Åklagarmyndigheten, 2014). Utredningen leder till att substansen
antingen blir olaglig och klassad antingen som narkotika eller hälsofarlig vara
eller förblir legal.
2.1.5. Preparat
Preparat används som ett samlingsbegrepp i uppsatsen för både syntetiska
alternativ, olika former av substanser och narkotika om inget annat framkommer.
Exkluderande i uppsatsen är alla olika verktyg som kan används vid
narkotikabruk som medel.
2.2. Avgränsning
I uppsatsen uteslutas syntetiska substanser som tillhör kategorin doping/hormon
preparat eftersom dessa till största grad brukas i syften att upprätthålla eller nå en
förbättring av bland annat fysiskt utseende eller fysisk prestation och i majoriteten
av fall är bundet till idrottsrelaterade sammanhang (Folkhälsoinstitutet, 2011).
Uppsatsen berör inte heller substanser som är reglerade under läkemedelsverket
och Läkemedelslagen då det är svårt att fastställa ifall det finns ett bakomliggande
missbrukssyfte (1992:859).
2.3. Svenskarnas vanor under 2000-talet
Sedan början av 2000-talet har internetanvändningen eskalerat markant hos den
svenska befolkningen. Förutom internetanvändningen så har även e-handeln ökat
från att drygt 10 procent av internetanvändarna handlade och sålde varor via nätet
år 2000 till 85 procent år 2014 (Findahl, 2014 diagram 4.1.). Generellt uppger
mellan 65-75 procent av befolkningen i åldrarna 16-54 av respektive kön att dem
handlat online under de senaste tre månaderna när data sammanställdes på SCB
(Statistiska Centralbyrån, 2015).
Å andra sidan har andra undersökningar uppskattat att andelen av befolkningen
som testat narkotika förblivit konstant under cirka 10 års tid (Englund, 2014).
Siffror visar på att andelen flickor i årskurs 9 som provat narkotika ligger på 7
procent och lite högre för pojkar, nämligen 9 procent. Enligt den senaste rapporten
om svenskarnas drogsituation utgiven av Centralförbundet för alkohol och
narkotika, CAN (a.a.) är det däremot vanligare för gymnasieelever att prova
narkotika, där 14 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna svarar ja, på
frågan om dem har testat narkotika. Könsskillnaderna är mer uppenbara för
gymnasiegruppen och ungdomarna uppger cannabis vara den vanligaste drogen
och på andra plats hamnar den syntetiska drogen – Spice1 (a.a.).
En rapport utgiven av Tullverket och Rikskriminalpolisen om drogsituationen i
Sverige 2010-2012 visar också på att den vanligaste drogen fortfarande är
cannabis, där marijuanan har övertaget framför hasch. Precis som ungdomarna
svarade i undersökningen ovan så uppmärksammas en ökning av en ny trend av
syntetiska droger så som spice (Rikskriminalpolisen & Tullverket, 2013). Till
skillnad från tidigare år där majoriteten av cannabisanvändare endast uppgett att
de brukat cannabis är det allt vanligare att man idag kombinerar både cannabis
och spice (Englund, 2014).
Förutom frågor om i vilken omfattning befolkningen använder sig av droger har
CAN sedan 70-talet även tillfrågat informanterna vart de har fått narkotikan från.
Från och med 2013 fanns internet med som svarsalternativ. I den senaste
1
Syntetisk drog som försöker efterlikna cannabis (Schneir et al, 2011)
7
rapporten från 2014 framgår det att få köpt droger online och att det istället är
vanligast att köpa narkotika via partners, bekanta och vänner. Utifrån tabell M i
CAN rapport 146 kan man dock utläsa att individer som uppger att de använt
narkotika fler än 20 gånger har 7 procent av tillfrågade niondeklassare respektive
10 procent av tillfrågade gymnasieelever beställt drogerna online (Englund, 2014
s.72).
De allra senaste CAN rapporterna från 2013 och 2014 där internet varit ett av
svarsalternativen har statistiken visat att näthandeln varit ett vanligare
tillvägagångssätt för flitigare brukare än för individer som brukat narkotika färre
gånger (Englund, 2014; Gripe, 2013). Rapporterna varken problematiserar eller
uppmärksammar skillnaden i tillvägagångssätt beroende på hur erfaren individen
är. Slutsatser som framgår av CAN är endast beträffande generellt
tillvägagångssätt vid köp av droger. Slutsatsen i båda rapporterna är att få
individer generellt använder internet i syfte att köpa narkotika (a.a.). De två åren
som näthandeln har mäts i CAN har det inte framträtt som ett växande problem
enligt statistiken (a.a.).
Relevant med avseende på drogsituationen i Sverige är även fördelningen av
andelen missbrukare utifrån geografiska aspekter som inte tas upp av ovan
rapporter. En studie uppger att andelen narkotikamissbrukare i befolkningen är ett
större problem i Sveriges storstäder i och med större tillgänglighet av narkotika
och andra substanser i tätorter (Richert, 2008).
2.4. Upphov till Cybercrime
Cybercrime är ett begrepp som ofta används när man talar om internetrelaterad
brottslighet. Därefter kan man dela upp begreppet i två kategorier. Den ena
kategorin gäller brottslighet som tidigare inte funnits (Yar, 2005). Det vill säga
när nya brott uppstår med nya verktyg (a.a.). Här hör brottslighet såsom ”olovlig
hacking” och virusplantering i och med teknologins framgång. Den andra
kategorin berör traditionella brott med nya verktyg (a.a.). Traditionella brott är
något som funnits länge i historien men nu kan utföras på andra sätt. Här hör
narkotikaförsäljning och narkotikasmuggling till ämnet (a.a.). I denna uppsats ska
traditionella brott behandlas via cybercrime med fokus på narkotika och syntetiska
alternativ till narkotika.
Nya verktyg utvecklas i takt med teknikutvecklingen och utgör en betydande roll
för handeln av narkotika. Verktyg som används idag är främst Tor och Bitcoin
(Buxton & Bingham, 2015). Orsaken till deras betydelse på den illegala
marknaden är deras löfte om anonymitet (a.a.).
Programvaran Tor gör det tekniskt sätt omöjligt att spåra det du skriver och läser
på nätet. Programvaran är uppbyggd och skapad för att din dators IP-adress ska
vara oförutsägbar. Tor utvecklades i början på 2000 talet för att förhindra andra
individer, myndigheter och företag att ta del av individers IP-adresser vid
användning och kommunikation över internet (Buxton & Bingham, 2015). Tor
används även av militär och vid polisiärt arbete för att garantera anonym
kommunikation sinsemellan och för att bedriva underrättelsestyrt arbete (Buxton
& Bingham, 2015). Anonymiserade tjänster såsom Tor har även bidragit till att
invånare i strikta regimer fått möjlighet att anonymt yttra sig när den allmänna
informationen har varit strikt kontrollerade av makten (Rady, 2013).
Vad som kompletterar Tor i den anonyma digitala handeln är internetvalutan,
bitcoin. Bitcoin är till för att byta ut kontanthanteringen och kortbetalning med en
8
virtuell valuta (Böhme et al, 2014). Bitcoin är bland annat skapad för att utgöra ett
motstånd mot bankerna och deras dyra transaktionskostnader samt för att undvika
bedrägerier och spårning (a.a.). Bitcoin garanterar sina kunder anonymitet och
fullständig säkerhet, det vill säga ingen kan komma åt dina pengar (a.a.).
Sammanfattningsvis garanterar Tor dig anonym kommunikation vid beställningar
och köp medan Bitcoin garanterar en betalningsmetod som inte heller kan spåras
tillbaka till användaren.
Bitcoins och Tor är tillsammans verktyg som används för att nå omtalade
hemsidor såsom Darknet, ’Silk Road’2 med flera (Böhme et al, 2014). Således
behövs programmen får att nå dessa hemliga sidor. Alltså är det inte något som
går att sökas fram till via stora sökmotorer så som Google, Yahoo och ASK
(Maras, 2014). Hemsidor som dessa blir då ett säkert spelrum för alla som har ett
intresse för illegal handel.
Hemsidans utformning kan lätt liknas med Blocket3, där vem som helst kan
publicera sina varor och där du som kund har stor valfrihet. Varorna kan vara allt
ifrån narkotika till stulna varor (Maras, 2014), till grövre tjänster så som
beställning av mord (McCormick, 2013). Internet har sedan det skapades
utnyttjats som verktyg till illegal handel men ovanstående nämnda hemsidor
uppkom efter år 2009 (Buxton & Bingham, 2015). Chansen att bli lurad på dessa
hemsidor anses vara liten eftersom konkurrensen är stor och majoriteten av
säljarna har en historik med betygsättningar och kommentarer från tidigare kunder
(Maras, 2014). Förutom varor så finns riktlinjer om hur man ska undkomma lagen
både som säljare och köpare (a.a.).
2.5. Tullverket
Tullverket är en myndighet som har två uppdrag. Dem arbetar dels för att
underlätta effektiv och legal handel och dels säkra brottsbekämpningen
(Tullverket, 2015). I arbetet mot brottsbekämpning ingår det att förhindra och
försvåra illegal import av narkotika till Sverige. Tullverket arbetar både civilt och
uniformerat i Sverige. Analys- och underrättelsestyrt arbete bedrivs för att
underlätta att uppnå Tullverkets mål och ansvar (a.a.). Samverkan mellan
Polismyndigheten och Tullverket är vanligt förekommande för att tillsammans
uppnå Regeringens krav (Rikskriminalpolisen, 2005; Rikskriminalpolisen &
Tullverket, 2013).
Brottspreventivt arbetar Tullverket utifrån två strategier. Dels genom att påverka
brottslighet genom visuell närvaro. Situationell prevention kan bland annat vara
varukontroll och inspektion. Den andra strategin är social prevention som bygger
på långsiktigt arbete att påverka attityder gällande narkotikabruk (Tullverket,
2015).
År 2014 uppskattades Tullverket bidra med en samhällsnytta värd 1340 000 000
kr (Tullverket, 2015; beslagsstatistik). Beslagsstatistik baserat på antal upptäckter
av narkotika i post- och kurirflödet finns tillgängliga sedan 2008.
Narkotikabeslagen har mellan åren 2008-2014 ökat med cirka 1300 beslag vilket
motsvarar en ökning på 60 procent på 6 år (Tullverket, 2015; beslagsstatistik).
2
En webbsida med syfte att driva olaglig aktivitet, på Darknet sedan 2011. (Van Hout & Bingham,
2013)
3
Sveriges största köp- och säljmarknad på internet. (blocket.se)
9
Projekt Nicks var ett projekt som startade 2004 och som syftade till att skapa ett
effektivt samarbete mellan polis, tull och åklagare för att bekämpa
uppmärksammad problematik gällande narkotika och ungdomar
(Rikskriminalpolisen, 2005). Enligt rapporten som publicerades som en
sammanställning av Projekt Nicks uppges att Tullverket år 2005 bara hade en
deltidsanställd som ansvarade gentemot internetspaning (a.a.)
I rapporten lyfter man problematik kring internet som ett nytt verktyg som kan
utgöra en avgörande betydelse i narkotikatillgången (Rikskriminalpolisen, 2005).
Projektet startade 2004 mellan ovan nämnda myndigheter. Gemensamma resultat
utifrån projektet var bland annat att det saknades verktyg och arbetsmetoder för att
förhindra narkotikaförsäljning via nätet (a.a.). Enligt rapporten är
narkotikahandeln via nätet likt den fysiska narkotikahandeln beroende av ett möte
och en kommunikation mellan köpare och säljare (a.a.). Enligt föregående bör
därför myndigheterna sträva efter att skapa en proaktiv arbetsmetod och samtidigt
skapa kännedom om vilka individer och vilka olika internetsidor som skapar
tillgång till narkotika. Anonymitet och avsaknaden av polisiär bevakning tycks
vara en anledning till förfogandet av internetsajter och populariteten bland främst
unga vuxna (a.a.).
Under projektet var e-handeln uppbyggd och problematiserad annorlunda än idag
(Maras, 2014). Betalningsmetoderna då skedde bland annat via PayPal4, kontokort
och postförskott5 (Rikskriminalpolisen, 2005). Under 2005 skedde
narkotikahandeln på nätet främst via Communitys6 och forum7 (a.a.).
Webbsidorna kunde inte garantera individers anonymitet (a.a.), Tor och andra
programvaror som garanterar anonymitet användes inte för illegal handel förrän
2009 (Maras, 2014). Enhetligt är emellertid att försändelserna sänds via post och
bud. Enligt slutrapporten av projekt Nicks var de vanligaste illegala varorna som
Tullverket upptäckte i posthanteringen: frön, gödning och narkotikautrustning
(Rikskriminalpolisen, 2005).
Det brottsförebyggande arbetet har bland annat som mål att försvåra illegala varor
innan de når Sverige. Arbetsmetoderna styrks av Tullverkets författningshandbok,
TFH där rättigheter för arbetet styrks med lagar från brottsbalken,
smugglingslagen med flera. Samtliga lagar som är av relevans för tullverkets
brottsförebyggande arbete gentemot narkotika presenteras i TFH IV (Tullverkets
författningshandbok, IV). Tullverket har själva möjlighet att bedriva
förundersökningar gällande vissa brottstyper. Dessa bedrivs delvis av tullåklagare
och regleras av åklagarmyndighetens författningssamling (Åklagarmyndigheten,
2013). Tullåklagaren har därtill även talerätt såvitt dessa avser uppenbara
bötesbrott gällande de brottstyper som tillkommer Tullverkets Fu-rätt (exempelvis
ringa narkotikasmuggling eller smuggling). Tullåklagaren kan endast driva
förundersökning om fallet är av enkel beskaffenhet vilket även finns beskrivet
mer ingående i författningssamling, ÅFS (Åklagarmyndigheten, 2013).
Tullåklagarens roll är betydande eftersom utredningen kan spara tid och resurser
genom att inte involvera andra aktörer inom rättsväsendet (Tullverket, 2015).
4
Betalningssystem på nätet (paypal.se)
Varor som beställs betalas först vid mottagning (postforskott.se)
6
Mötesplats på internet med specifikt syfte, specifik målgrupp eller dylikt (Kim, 2000)
7
Diskussionsgrupper på nätet centraliserade för ämnesspecifika diskussioner (Fogelström, 2015)
10
5
År 2011 stiftades en ny lag om missbrukssubstanser som idag tillåter bland annat
tullverket att omhänderta och även förstöra lagliga substanser i beslut från
tullåklagare om mängden betraktas vara av enkel beskaffenhet
(Åklagarmyndigheten, 2014). Lagen kallas förstörandelagen (SFS 2011:111) och
uppkom som reaktion när man uppmärksammade syntetiska droger som ett
problem i samhället. Kriteriet för att omhänderta och förstöra substanserna är
bland annat att folkhälsomyndigheten ska ha uppmärksammat substansen och att
substansen är på väg att bli utredd eller är under utredning. Utredningen ska
fastställa om substansen har en påverkan på hälsa och sjukdom (a.a.). Idag kan
man med hjälp av denna lag förhindra nya substanser som inte hunnit
narkotikaklassas eller klassas som hälsofarliga ämnen men som misstänks ha en
negativ inverkan på hälsotillstånd (a.a.). Skillnaden mellan narkotikaklassade och
hälsofarliga substanser är oftast att substansen i utredningen visat sig vara skadlig
men det är inte utrett till vilket omfång substansen är beroendeframkallande och
därför är straffskalan något lägre för hälsofarliga substanser (SFS, 1999:42). I
narkotikastrafflagen avses substanser som är klassade som narkotika, det är inte
ovanligt att missbrukssubstanser eller hälsofarliga varor blir klassade som
narkotika efter utredning (SFS 1968:64).
3. TEORETISK REFERENSRAM
Tanken om att applicera en teori på illegal droghandel är för att närmare förstå
fenomenets tillväxt och för att redogöra om vad internet innebär för droghandeln.
Nedan följer skälet till beslutet om teoretisk referensram.
3.1. Redogörelse för teorival
Tidigare omnämndes Tullverkets två brottspreventiva insatser gentemot narkotika.
Dem vill dels skapa en långsiktig förändring genom att reducera acceptansen för
narkotika genom social prevention samt förhindra narkotikasmuggling via
situationell prevention (Tullverket, 2015). Brottspreventivt arbete grundar sig i
kriminologiska teorier om orsaker till brottslighet och hur man bäst kan förhindra
att brott uppstår (Sarnecki, 2009).
Social prevention grundas i teorier som uppfattar människan som social varelse
där individen tidigt socialiseras in i kriminogena miljöer och att familj, skola och
samhälle utgör en stor roll i utformning av individens öde (Sarnecki, 2009).
Exempel på sociala teorier (även kallade socialekologiska teorier) är bland annat
inlärningsteorin och sociala bandteorin. Eftersom syftet med uppsatsen inte är att
undersöka varför unga börjar med droger är därför social teori inte relevant.
Å andra sidan grundas situationell prevention i uppfattningen om att minskade
tillfällen för brott kommer att leda till lägre brottslighet (Sarnecki, 2009). Intresset
för att vara kapabel till att begå brott är mindre viktig inom situationell prevention
och de kriminologiska teorierna bakom begreppet (a.a.). Människan inom denna
genre uppfattas snarare som en egoistisk varelse som strävar efter personlig
vinning (Cornish & Clarke, 1986). Exempel på teorier bakom situationell
prevention är miljöanknutna teorier såsom Rationella valteorin och
Rutinaktivitetsteorin (Sarnecki, 2009).
11
Vad som är mest framgående från denna studies bakgrund är att internet med
hjälp av nya funktioner möjliggör ett upprätthållande av missbruk genom att
ganska enkelt exkludera rättsväsendet och straffrättsliga processer. En
miljöanknuten teori är mest passande i detta syfte eftersom teorin bland annat
lyfter situation, tillvägagångssätt och möjligheter som grunder till brott och
brottslighet (Cohen & Felson, 1979; Cornish & Clarke, 1986).
Rationella valteorin har valts som grundteori i uppsatsen eftersom den betraktas
vara en passande teori och förväntas vara till hjälp vid förklarandet av kopplingen
mellan internet och missbruk samt den ständiga utvecklingen av verktyg för att
undgå rättssystemet. Nedan följer rationella valteorins utgångspunkter mer
ingående.
3.1.1. Rationella valteorin
Framväxten av Rationella valteorin var en följd av avsaknaden av kriminologisk
teori som var policybunden (Cornish & Clarke, 1986). Teorin skulle förutom att
förklara brott även bidra med kunskap för att förhindra brottslighet, därav en
betoning gällande situationell brottsprevention.
Rationella valteorin är som det låter utarbetad efter ett antagande om rationellt
handlingstänk hos individer. Handlingarna är ett resultat av överväganden av
risker och konsekvenser i givna situationer. Handlingarna är i sig motiverade ur
frestelser för att individen ska uppnå personlig vinning (Cornish & Clarke, 1986).
Cornish och Clarke (1986) motiverar handlingsövervägande ur situationen där
individen agerar samt ur individens tidigare erfarenhet av beslutsfattande.
Teorins utgångspunkt är att förklara brott som specifika händelser och inte
generell brottslighet eller kriminella individer (Cornish & Clarke, 1986). Teorin
försöker urskilja på brott och brott. Vart brottet sker är beroende av tillgänglig
information i varje enstaka situation (a.a.). Tidigare forskning stödjer grundarna
till teorins antagande om att samma typ av brott kan ha olika former av motivation
och val av metoder beroende på situation. Utifrån teorin är det särskilt viktigt att
analysera samma typ av brott utifrån olika synvinklar eftersom situationen utgör
en stor betydelse i hur individen väljer att agera (a.a.). Exempel som tas upp av
Cornish och Clarke är att inbrott bör särskiljas och bedömas olika beroende på
vart det skett någonstans. Enligt dem är tankeprocessen olika för olika individer
och även gällande val av exempelvis fastighet vid inbrott. Det rationella
bedömandet av skillnaden att göra inbrott i villa eller lägenhet bedöms utgöra en
betydande roll för förklaringen av brottslighet (a.a.).
Enligt Cornish och Clarke styrs handlingar av ett beslutsfattande att begå ett brott
som lösning till att uppnå ett mål i begränsning till tid och information som varje
situation erbjuder (Cornish & Clarke, 1986). Handlingen kräver dessutom att
individen ska uppfatta möjligheter som leder till brottslighet. Dessa uppfattningar
är styrda av bakgrundsfaktorer såsom attityd gentemot brott, normer och
individers personlighetsdrag. Fortsatt brottslighet kan enligt Cornish och Clarke
bland annat förklaras genom individens förbättring av teknik och nya kunskaper
som båda bidrar till att riskerna för brott minskar (a.a.). I brottsförebyggande
aspekt kan endast situationella åtgärder påverka om brottet ska ske eller inte. För
att förebygga ett brott krävs det att individen ska uppfatta riskerna som för stora
för handlingens utbyte (Cornish & Clarke, 1986). Utifrån teorin är avskräckning
avgörande för att förhindra brottslighet.
12
Rationella val teorin har fått kritik främst med avseende på två aspekter.
Teoretiker tillhörande social teori har påpekat att människan inte endast är en
egoistisk varelse utan att individen socialiseras in i världen och därför bör till
exempel inlärning beaktas i handlingsalternativ (Cornish, 1993). En annan aspekt
har framgått ur Akratic Behavior som funnit evidens att individers handlingsbeslut
inte alltid är rationella då individer till exempel utsätts för tidspress (Trasler,
1993). Motiveringen är att individer vid tidspress hellre utför en handling som
genererar ett snabbt utfall trots att ett ihärdigt tålamod hade genererat ett
påtagligare utfall (a.a.).
Kritik beträffande sociala mekanismer påverkar inte valet av teori i denna uppsats.
Anledningen är för att uppsatsen inte beaktar orsaker till individers bruk av
narkotika utan snarare fokuserar på att skilja mellan tillvägagångssätt när
narkotika anskaffas. Vidare förnekas inte relevansen av att social teori är
nödvändig för att förstå individers livsresa fram till somliga handlingsbeslut.
Akratic Behavior förser uppsatsen med nya synvinklar och hjälper till att
diskutera tillvägagångssätt att anskaffa sig narkotika i resultatdiskussionen.
Rationella valteorins utgångspunkter diskuteras i förhållande till studiens resultat
(se 6.2. Resultatdiskussion).
3.1.2. Motivering av teorival
Forskning kring internetbedrägerier och informationsstöld av personuppgifter på
nätet har tidigare använt sig av Rationella valteorin för att motivera varför vissa
brott är vanligare på nätet (Holt et al, 2015). Motiveringen till att teorin appliceras
i denna studie är för att riskerna, precis som med bedrägeri, är betydligt lägre
inom den virtuella världen jämfört med samma typ av brott i den fysiska miljön.
Riskerna för att åka fast via internetrelaterad brottslighet uppfattas vidare av
individen som låga och därmed är det rationella beslutsfattandet det som triggar
ett verkställande av brott (a.a.).
4. METOD
Nedan redogörs för studentens motivering till val av bland annat metod, urval och
studentens resonemang kring etiska förhållanden och förförståelse. Slutligen
redogörs för bearbetningen och analys av insamlat material med hjälp av Giorgis
fenomenologiska analysmetod.
4.1. Kvalitativ metod
Metoden som ska besvara uppsatsens frågeställning är vald utifrån uppfattningen
om att kunskapsbasen på området är bristfällig. En kvalitativ metod är anpassad
för att skapa förståelse för egenskaper av fenomen (Malterud, 2014). Slutsatserna
kommer att vara baserade på individuella uppfattningar och erfarenheter från
individer som erhåller rätt kunskap inom problemområdet. En kvantitativ metod
är en uppskattad metod om man vill fastställa orsaker och predicera utfall om valt
problemområde (a.a.). I kvantitativa metoder arbetar man oftast med ett stort
fenomen för att sedan generalisera slutsatserna på individnivå (a.a.). Eftersom
målet är att skapa ett kunskapsunderlag snarare än att identifiera grundorsaker till
fenomenet är därför inte kvantitativ metod tillämplig.
13
Förväntningarna är att finna olika uppfattningar om samma fenomen vilket
försvårar en generalisering i kvalitativ metod (Malterud, 2014). Kvalitativ metod
är av större relevans när man arbetar med komplexa frågeställningar. När man
talar om kvalitativ och kvantitativ metod kan man även diskutera induktiv och
deduktiv metod. Den induktiva metoden är besläktad med kvalitativ metod och
strävar efter en tolkande syn på forskning (a.a.). Den deduktiva metoden är
likartad med kvantitativ metod och strävar efter att testa och falsifiera hypoteser.
Det är inte ovanligt att forskare tillhörande ena metoden kritiserar den andre.
Viktigt är dock att applicera rätt metod på forskningsfrågan. Olika aspekter på
verklighet och forskning är lika vanliga som olika typer av forskningsfrågor. I
kvalitativ metod är det extra viktigt att undvika sin egen prägel och förförståelse i
arbetet (Malterud, 2014).
Kvalitativ metod betraktas som mest applicerbar på forskningsfrågan och är den
som styr vidare val av insamlingsmetod.
4.2. Intervjustudier och urval
Kvale och Brinkmann skriver i inledningen i sin bok Den kvalitativa
forskningsintervjun: ”Om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt
liv, varför inte prata med dem?” (Kvale & Brinkmann, 2009 s. 15). Baserat på
syftet att undersöka erfarenheter och uppfattningar om ämnet via individers
yrkeserfarenheter och expertis valdes intervjumetoden som mest lämplig.
Tullverket Malmö erbjöd tre utvalda individer utifrån expertis bli intervjuade. Det
är inom kvalitativ forskning outtalat hur stort urval som är mest relevant (Kvale &
Brinkmann, 2009).
Avsikten med denna studie är att skapa en kunskapsgrund och att vägleda inför
framtida forskning. I kvantitativ forskning är mängden information eller antalet
svar bedömd utifrån kvantitet där fler informanter genererar tydligare och
pålitligare slutsatser (Kvale & Brinkmann, 2009). I kvalitativ forskning är antalet
beroende på frågan och mängden kan lika gärna vara för liten som för stor (a.a.).
Utifrån informanternas yrkesroll och erfarenheter i denna uppsats betraktas
individerna som nyckelinformanter då dem besitter värdefull kunskap.
Problemformuleringen styrde dessutom valet av metod eftersom svaren
uppskattades variera och vara utförliga samt bidra till följdfrågor vilket skulle
vara ett problem i t.ex. enkätstudier. Med det sagt hade intervjuer med andra
individer som inte uppskattas förfoga över denna nivå av expertis behövts
behandlas annorlunda både när metod och antal informanter beaktats.
4.3. Forskningsetiska överväganden
Forskningskravet är beaktat inför uppsatsen och problemformuleringen. Syftet
med uppsatsen är att bidra med ny information. Metoderna som ska användas för
att nå information riskerar inte att påverka intervjupersonerna i negativt
sammanhang. Forskningen och intervjuerna kommer inte att beröra känsliga och
personliga frågor och på grund av sekretesskäl och Tullverkets krav behandlar
inte uppsatsen heller individens arbetsuppgifter.
Fyra huvudkrav inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning är beaktade
under forskningsprocessen (Forskningsetiska principer - Codex). Dessa är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitets kravet samt
nyttjandekravet.
Innan intervjuerna presenterar jag mig som student, syftet med uppsatsen och
presenterar informantens rättigheter samt tilldelar informanten mina
14
kontaktuppgifter. Samtliga intervjupersoner har informerats, utifrån
informationskravet, både skriftligt och muntligt om deras roll i uppsatsen samt om
att det är frivilligt deltagande, utifrån samtyckeskravet (se Bilaga 1:
Informationsblad).
Samtliga informanter fick när som helst under intervjun välja att avbryta sin
medverkan utan att jag som intervjuare skulle motsäga beslutet. Detta var inte
något som jag fick erfara under intervjuerna. Samtliga intervjupersoner fick
dessutom möjligheten att ta del av materialet innan det publicerades för ett sista
godkännande.
Personuppgifter är inte relevanta för forskningsfrågan. Samtliga kontaktuppgifter
förvaras oåtkomligt för allmänheten och informanternas deltagande är anonymt.
Därav är samtlig information som kan ge upphov till identifikation förvarad och
outtalad i uppsatsen enligt konfidentialitets kravet. Intervjuerna och informationen
utifrån insamlingsmetoden är endast avsedda för detta forskningsändamål enligt
nyttjandekravet och kommer inte att användas i annat ändamål än den
informanten anförtrott (Ivert & Mellgren, 2014).
Problematik i internetrelaterad smuggling i brottsförebyggande arbete kan komma
att diskuteras. Tanken är att resultaten och sammanställningarna ska användas i
vidare forskning för att förbättra arbetet (Ivert & Mellgren, 2014). Tanken är inte
att lyfta fram en negativ bild av ett misslyckat arbete utan identifiera problematik i
mål att tackla dem. Med det sagt är alla kritiska aspekter till för att
uppmärksamma och skapa nya inblickar i eventuellt förbättringsstadie av
brottsförebyggande arbete inom internetrelaterad narkotikasmuggling med
avseende till Tullverket som aktör. Materialet är sammanställt utifrån ett litet
urval av personer anställda på Tullverket Malmö och andra aspekter på denna typ
av brottslighet kan tänkas föreligga hos andra anställda eller på andra orter än
Malmö.
4.4. Förförståelse
Oundvikligt i kvalitativ forskning är förförståelsen (Malterud, 2014). Främst styr
den temat som en är intresserad av att forska på men den är i viss mån även
nödvändig för att i intervjuer veta vilka frågor som bör besvaras (Kvale &
Brinkmann, 2014). För att genom hela studien återkomma och fundera över sin
egen roll i arbetet har den fenomenologiska analysmetoden valts medvetet. Giorgi
Amadeo skriver i sin bok the descriptive phenomenological method in psychology
om hur grundaren till fenomenologi såg på rollen av medvetenhet i forskning.
Grundaren till fenomenologi är Edmund Husserl (Giorgi, 2009). Giorgi skriver
följande:
“To assume the phenomenological attitude means to regard
everything from the perspective of consciousness. That is to
look at all objects from the perspective of how they are
experienced regardless of whether or not they actually are the
way they are being experienced.” (Giorgi, 2009 s.87)
Ovan citat lyfter aspekten om att undvika sin förförståelse av fenomenet och
betrakta material i högsta möjliga grad ur informantens perspektiv. Det är endast
möjligt när man betraktar och analyserar sin egen medvetenhet och betydelse i
forskning.
15
Vid sidan av denna studie har en dagbok följt med på resan där anteckningar om
förväntningar på resultat, intervjuer med mera har noterats. Detta för att
förförståelsen ska undvika att genomsyra arbetet.
4.5. Intervjuguide
Avtalet med intervjupersonerna var att samtalet endast baseras på personliga
uppfattningar och erfarenhet utan möjlighet att behandla arbetsmetoder som
Tullverket erhåller i brottsförebyggande syfte på grund av sekretessbelagt arbete.
Innan intervjuerna utarbetades en personlig intervjuguide med frågeställningar.
Tanken var att intervjuerna skulle utgå från tidigare utvalda kategorier och teman
med öppenhet för nya synvinklar och ämnesspår (Leech, 2002). Metoden som
ligger till grund för planeringen av intervjuerna är semistrukturerade intervjuer.
Exempel på frågeställningar presenteras i Bilaga 3. Frågorna ställdes i en sådan
ordning där enkla frågor ställdes i början för att utreda djupgående frågor mot
slutet. Anledningen var att skapa en avslappnad dialog och en mindre avgränsning
mellan intervjuare och informant (a.a.). Mellan frågorna ämnades ett tidsutrymme
för att ge respondenterna möjlighet att fundera över frågan, svaret och tillägga
något nytt (a.a.). Semistrukturerade intervjuer är använda i studier där forskaren
har hyfsad kunskap om ett visst ämne men vill ge informanter möjlighet att agera
experter och bekräfta eller ge nya infallsvinklar till befintlig kunskap (a.a.). I detta
fall var det återkommande temat under intervjuerna narkotikarelaterad smuggling
och IT-relaterad brottslighet, både tillsammans och var för sig. Flexibilitet är
nyckeln i semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2012). Frågorna som ställdes var
delvis utarbetade från början men svaren styrde vilka följdfrågor som skulle
ställas (a.a.).
4.6. Genomförandet av intervjuerna
Samtliga intervjuer genomfördes under april månad, 2015. Efter
överenskommelse beslutades även att intervjuerna skulle ske på Tullverkets
lokaler. Intervjuerna tog mellan 30-40 minuter. Den första intervjun följdes upp i
efterhand via mail för att komplettera ytterligare funderingar. Samtliga intervjuer
spelades in på mobiltelefon. Telefonen var på flygplansläge för att undvika
inkommande störningar i form av sms och samtal. Se vidare 4.8. Giorgis
fenomenologiska analysmetod för hur transkriberingen och analysen av materialet
behandlades.
4.7. Validitet & reliabilitet
Validitet och reliabilitet är två begrepp som ofta diskuteras i forskning. Enligt
Kvale & Brinkmann (2009) bör begreppen även beaktas olika beroende på
forskning och forskningsmetod. När det gäller kvalitativa intervjuer och
reliabilitet är frågan om intervjupersonerna hade ämnat att ge samma svar till
andra personer vid andra tidpunkter (Kvale & Brinkmann, 2009). I detta fall kan
inte informanterna komma att tillfrågas samma frågor eftersom dem är anonyma i
studien. Däremot kan det diskuteras vidare ifall informanterna hade ändrat sina
svar vid andra omständigheter än givna, se 6.1. Metoddiskussion. Validitet kan
beskrivas utifrån om man undersökt det man avsett att undersöka från första
början (Kvale & Brinkmann, 2009). Likaså är validiteten olika utformad beroende
på om metoden är kvalitativ eller kvantitativ samt vilket tillvägagångssätt man
använt när man samlat in informationen. I detta fall handlar det om intervjuer är
det bästa sättet att få svar på forskningsfrågan (a.a.). I nedan metoddiskussion
diskuteras ytterligare varför intervjuer är den ultimata metoden för denna
specifika informationsinsamling.
16
4.8. Giorgis Fenomenologiska Analysmetod
Allting efter att informanten har uttalat sig i en intervju är data som forskaren
själv skapar. Transkriberingen är forskarens tolkning av informantens verklighet
(Kvale & Brinkmann, 2009). Det är därför viktig att vara likvärdig inför
bedömningen och avgränsningen i samtliga transkriberingar. Metodologiskt är det
uppskattat att en person gör samtliga transkriberingar (a.a.). Om det inte är
forskaren själv är det viktigt att gå tillbaka och kontrollera transkriberingen med
ljudfilen. Följande transkriberingar av författaren av uppsatsen. För att slutligen
analysera texten kommer Giorgis fenomenologiska analysmetod att användas.
Valet av denna analysmetod är baserat i Giorgis motivering att kunskap är
informantens erfarenhet av uttalat undersökningsämne samt fokus på en
systematisk granskning av materialet i helhet (Malterud, 2014). Analysen bör
enligt detta förhållningssätt behandlas i fyra steg:
1.
2.
3.
4.
Helhetsintryck,
Identifikation av meningsbärande enheter,
Skapa en abstrakt bild av de meningsbärande enheterna, samt
Sammanfatta innebörden av innehållet (Malterud, 2014)
4.8.1. Helhetsintryck
Helhetsintrycket skapas utifrån det transkriberade materialet av intervjuerna
(Malterud, 2014). Det första steget är att lära känna sitt material och vara öppen
för intryck i försök att undvika att tänka utifrån sin egen förförståelse (a.a.).
Materialet lästes igenom några gånger för att sedan läggas undan och fundera
kring vad som framgått i materialet. Det fördes inga anteckningar under
läsningens gång för att förhindra att systematisera eftersom det bör ske i följande
steg (a.a.). I detta skede är detaljer mer eller mindre obetydliga och det mest
centrala som bör bilda teman är framträdande problematiseringar om fenomenet
(a.a.).
Intrycken av materialet presenteras i teman som uppmärksammats i läsningen
(Malterud, 2014). Rekommenderat är att någon utomstående forskare eller student
ska läsa det transkriberade materialet och redovisa sina tillfälliga teman för att
skapa en diskussion och en enighet om vilka som är mest betydande och
framträdande i texten (a.a.). Nackdelen är att informanterna i studien är anonyma
vilket resulterade i att endast intervjuaren tog del av ursprungsmaterialet och
begränsade en tredje parts helhetsintryck. Slutligen uppmärksammades 11 stycken
tillfälliga teman med tillfälliga namn av studenten:
Risker, Anonymitet, Unga köpare/beställare, Informationsflöde,
Tillgänglighet/Möjlighet, Oro för missbrukssubstanser, Vanligt
förekommande bland smuggling, Flöde utrikes/inrikes, Typ av
missbrukare, Oro för ökad IT-brottslighet, Resursbrist.
4.8.2. Identifikation av meningsbärande enheter
Temana som framgick efter helhetsintrycket kommer i detta steg att göra ett
intryck i bakgrunden. I detta steg behandlades texten mer noggrant än tidigare.
Varje mening analyserades och tillrättalades utifrån koder (Malterud, 2014).
Irrelevant information exkluderades medan information som rör studiens syfte
kategoriserades (a.a.). Identifikation av meningsbärande enheter kan förklaras
som information som tillhör teman. Teman som används är framtagna i
helhetsintrycket. De är dock inte skrivna i sten och med det sagt har teman även
ändrats i detta steg för att få en koncentrerad betydelse.
17
Således resulterade de förstnämnda 11 temana i 5 koncentrerade teman som
presenteras i den slutgiltiga matrisen i Bilaga 2. Samtidigt ändrades namnen i de
slutgiltiga temana för att bättre representera dess innehåll.
Samtliga meningsbärande enheter har slutligen kategoriserats till varsitt tema. Den
systematiska analysen av texten underlättades genom att använda färgpennor och
markera i texten. Olika färger tillhörde olika kategoriseringar för att skapa en
inblick av fördelning. I Bilaga 2 visas en matris med utvalda delar ur texten
kodade under valda teman, kodningen kallas även dekontextualisering.
Dekontextualisering innebär att information tas ut ur sin kontext och tolkas
(Malterud, 2014). Kolumnerna i matrisen är uppdelade utifrån teman och rader
utifrån informanter. Utvalda citat kommer att presenteras i Resultat, övrigt
material är kodat och refereras tillbaka till den transkriberade texten som endast
författaren har tillgång till. Kodningen har skett utifrån vilken sida, stycke och rad
informationen/citatet är hämtat ifrån.
4.8.3. Kondensering
Under kondenseringsanalys används matrisen som tidigare nämnts och nedan
presenteras den slutgiltiga matrisen i tabellform (se; Bilaga 2 - Matris). Endast de
meningsbärande enheterna som valts ut ur texten används och övrig text
exkluderas. Jämförelsevis undersöktes om de meningsbärande enheterna stod
under rätt kategori eller om koderna skulle slås ihop om de var lika eller delas upp
i fler koder. Efter att ha sammanställt allt, där det mest tillhör, undersöktes en ruta
i taget. De meningsbärande enheterna gav tillsammans i en ruta olika innebörder
som presenteras som rad under den sista informanten. Innebörderna är alltså det
som kunde sammanställas utifrån de meningsbärande enheterna i varje
kodning/kategori (Malterud, 2014). Innebörderna beskrivs med enstaka ord som
ska representera det som framgått i de meningsbärande enheterna utifrån varje
tema.
4.8.4. Sammanfattning av innebörd
Sammanfattningen innebär forskarens tolkning av informantens uttalanden i
utarbetade teman, kategorier och slutsatser (Malterud, 2014). I detta skede är det
viktigt att gå tillbaka till det ursprungliga materialet för att undersöka om
innebörden stämmer i sin ursprungliga kontext, detta kallas rekontextualisering
(a.a.). Det transkriberade materialet lästes utförligt ännu en gång för att analysera
om innebörderna fortfarande var dem mest framträdande. Förförståelsen är något
som avsatte extra mycket tid i detta förlopp. Anledningen är att personliga
tolkningar inte ska genomsyra informantens svar.
I resultatdelen presenteras resultaten utifrån dataanalysen. Slutsatser i form av
teman och innebörder redovisas med hjälp av citat för att ge en återberättande bild
av vad som sades i intervjuerna. Samt för att belysa för läsaren hur temana och
innebörderna är utarbetade med hjälp av analysmetoden (se 5. Resultat).
5. RESULTAT
Analysen av intervjuerna resulterade i följande teman som redovisas i detta
kapitel. Framträdande teman belystes av samtliga informanter. I fall där
innebörder inte belystes av samtliga informanter anges det i texten. Oundvikligt
18
bör resultaten betraktas som tolkningar utifrån ett begränsat antal informanter som
inte kan generalisera Tullverkets samtliga tjänstemäns uppfattningar om
problemområdet.
5.1. Risker
Vad som uppmärksammades av samtliga informanter var att brottslighet tenderar
att öka när riskerna minskar. Internet har därför blivit ett verktyg som missbrukas
för att minska riskerna med narkotikahandeln. I intervjuerna nämns olika typer av
risker som minimeras vid e-handeln jämfört med likartad handel i den fysiska
miljön. En risk kan vara att åka fast som minimeras med näthandel där du till
exempel slipper bli sedd när du köper illegala varor. Varorna som upptäcks i
brevhanteringen leder till en misstanke av adressaten. Problem som
uppmärksammas är att den riktiga beställaren ofta beställer varor i andras namn
eller utnyttjar andras brevlådor. Anledningen till detta tycks vara på grund av att
adressaten i första hand vill missleda misstanken. En annan risk är att träffa
”langaren” eftersom det innebär en träff och ibland en relation till en kriminell
person. En tredje risk som man undviker i och med näthandel är att få andra varor
än dem man ville ha. En informant beskrev näthandeln som en välutformad plats
med personliga kommentarer och betygsättningar på varor och distributörer allt
för att garantera kvalitet. Anonymiteten och exponeringen av sig själv som
användare framgår vara den mest framträdande anledningen till den exploaterade
näthandeln. Fördelarna med illegal näthandel beskrivs nedan av en informant:
”Individerna riskerar inte att stå i ett hörn och träffa langaren
med alla risker det innebär så då reducerar man den risken
genom att beställa det på internet istället. Om man dessutom
läser kommentarer från andra i olika forum kan man få reda på
om det är bra säljare och om varorna håller kvalitet” 8
Följande diskussion om Risker ledde till en problemformulering om hur e-handeln
konstant utvecklas för att minska riskerna när narkotika hanteras. Dock handlar
det inte om att minska bieffekterna av narkotikabruk utan sätt att minska
brukarens personliga exponering. Två av informanterna var erfarna och medvetna
om Bitcoin och Tor som nya verktyg för kommunikation och som
betalningsmetod på nätet. Båda har en positiv uppfattning gentemot verktygen
men poängterar att de används för andra ändamål än vad de är avsedda för, de
missbrukas för att uppnå illegala ändamål.
’Det hemliga nätet’ omnämns vara en välanvänd metod för att köpa illegala varor.
Vad som ofta nämndes i samtalen var en nyare metod där varor inte längre bara
beställs från utländska hemsidor. En intressegrupp i Sverige har gett upphov till
att köpa och sälja varor inrikes. Ett svenskt Darknet. Detta för att ytterligare
minska riskerna eftersom brevhantering inom Sverige inte passerar Tullverkets
kontroller och därmed svårare upptäcks. Varorna finns i Sverige och har kommit
in på något sätt, därför uppmärksammar informanterna att fokus bör ligga på ökad
kontroll vid införseln till Sverige för att sedan försöka eliminera tillgängligheten
inne i landet. En annan uppfattning som uppgavs under samtalets gång är att
distributionen inne i landet går väldigt snabbt och där en informant ger exemplet
på att 10 000 illegala tabletter sannolikt fördelas på flertal försäljningar medan
importen sker en gång. Skulle man hindra importen skulle arbetet för polisen
minimeras. För Tullverket är det väldigt svårt att kontrollera varor som väl är inne
8
Talspråk översatt till skriftspråk
19
i landet, enligt ena informanten tillhör dessa arbetsmetoden snarare Polisen.
Resonemanget för en köpare inrikes enligt en informant lyder följande:
”[…]sakerna finns redan i Sverige. Så du som slutanvändare
behöver inte ta risken att ditt lilla paket fastnar i tullens filter.”
5.2. Vem handlar online
Vad som är eftertraktat på marknaden har till visst omfång även att göra med
risker. Enligt informanterna har de nya alternativa syntetiska substanserna dels
uppstått för att undgå rättsprocessen av personligt narkotika bruk. Tidsspammet
mellan att en syntetisk substans uppmärksammas och klassas ger upphov till ett
legalt missbruk med liknande bieffekter som med traditionella droger. Vad
samtliga informanter upplevt är att den yngre populationen tenderar att handla
traditionell narkotika och syntetiska substanser mer på nätet än andra
samhällsgrupper. Den typiska köparen som handlar varor via nätet och sedan
skickar vidare via postflödet uppfattas vara en man i 20års åldern. Det som gör
denna population speciell betraktas vara deras kännedom om informationsflöde
och möjligheter genom internet. I importen har informanterna förmodat att stora
paket/beställningar ofta betraktas vara till för individer med ett betydligt flitigare
missbruk än vad man tror beställaren till små beställningar erfar. Nedan citat är av
en informant som förklarar sin känsla för maktlöshet inför ungas
internetanvändning:
”Nu har vi enorm tillgång till information. Och med det sagt
även enorm tillgång till desinformation. Unga kan inte värja sig
mot informationsflödet och dem kan inte alltid särskilja på vad
som är sant och inte. Med enorma floden av information följer
våld, propaganda, hat, droger och annat unga människor inte
kan värja sig mot. Det är svårt att veta vad ens barn gör. Förr
krävdes större ansträngning för att ta del av hat, pornografi
med mera som inte ska finnas i ett barns omgivning.” 9
5.3. Tillgänglighet/Möjlighet
Förutom smidigheten med internetköp ledde samtalet med samtliga informanter
till en bestämd enighet om att e-handeln inte kommer att ta över gatuhandeln och
hanteringen av narkotika helt och hållet. Informanterna uppmärksammar att
tillfället styr och med det menar man att tiden är en viktig aspekt. Dem menar att
många ”partyknarkar” vilket betyder att inköp sker spontant snarare än genom
narkotikahandel via internet som tar längre tid att få. Dem tyngre missbrukarna
som inte har tillgång till internet/dator kommer med största sannolikhet bibehålla
eftertraktandet på den fysiska marknaden. Även om näthandeln med illegala varor
inte tros ta över helt finns en oro om att samtlig IT-brottslighet kommer fortsätta
att öka exceptionellt. Nedan citat är av en informant som delar med sig av sin
uppfattning om varför ”gatulangning” kommer kvarstå.
”[…] alla är inte bekväma eller kunniga att beställa preparat
på nätet. Dels strävar vissa efter ett omedelbart köp. […] Oftast
är det billigare att köpa via nätet men man måste vänta 1-2
dagar. Tillfället styr vid till exempel partybruk som sällan
innebär planering i förtid. Ökningen kommer dock ske för
personliga och planerade bruk eller när man ägnar sig till
9
Talspråk översatt till skriftspråk
20
kommers där man kan beställa fram lager för att till exempel
sälja vidare.” 10
Det som lett till och upprätthåller e-handel anses vara det oändliga
informationsflödet som befolkningen kan ta del av med hjälp av internet. Förutom
oändlig information har generellt sett hela Sveriges befolkning idag möjligheten
att få tag på varor avsevärt enkelt. Som samtliga informanter påstod; Några klick
fram och varan kommer i posten. Med det sagt behöver man inte som tidigare åka
till särskilda platser som tenderar att vara mer exponerade för denna typ av
brottslighet.
5.4. Missbrukssubstanser
Missbrukssubstanser omtalas oroande vid samtliga intervjuer. Som tidigare nämnt
uppkom syntetiska alternativ för att bland annat undgå rättsprocessen.
Missbrukssubstanser är substanser som med hjälp av förstörandelagen kan
betraktas som varor som kan bli klassade som hälsofarliga eller klassade som
narkotika men som inte genomgått prövning och betraktas som legala. Tullverkets
informanter uppger att förstörandelagen används för att kunna omhänderta och
förstöra substanser där köparen inte riskerar strafföreläggande konsekvenser.
Trots att lagen ofta ses som en stor fördel genom att man kan förhindra missbruk
av varor som kan komma att bli illegala så finns även sidor av lagen som
uppmuntrar producenterna att kontinuerligt modifiera varorna. Modifieringen
bidrar med att substanserna återigen måste behandlas som nya substanser och
glappet mellan att varan uppmärksammas och genomgår utredning ger upphov till
ett legalt missbruk. Informanterna uppmärksammar att producenterna är väldigt
kvicka och att tillverkningen som ofta sker i Indien och Kina ligger i framkant
med myndigheter som arbetar med att klassa substanserna. Nedan citat av en
informant beskriver processen utifrån sin uppfattning mellan producenter och
ansvarande myndighet.
”De som säljer syntetiska droger ligger i framkant hela tiden
och följer den öppna demokratiska processen med vilka droger
som ska klassas. Individerna håller sig uppdaterade på
myndigheters hemsidor och folkhälsoinstitutet så dem vet vilka
preparat som ska klassas. Då säljer man slut på preparaten och
lägger ut nya beställningar som ofta produceras i Kina och
Indien. Preparaten modifierar man på någon molekylär nivå
eller liknande och så frångår man den klassningen som skett. ”
11
En annan aspekt som framgick från en av informanterna var en oro över att
trenderna gällande inhaleringsprincipen gällande tobak tenderar att minska
generellt i samhället, enligt tidigare forskning lyder principen att rökning har en
tydlig parallell med cannabisrökning och om trenden tenderar att minska gällande
tobaksrökning är det möjligt att ingångsmissbruk i framtiden kommer att baseras
på tyngre narkotika både gällande syntetiska alternativ och läkemedelstabletter.
Oron hos informanten grundas främst i syntetiska drogers långsiktiga bieffekter
som än är relativt outforskade.
10
11
Talspråk översatt till skriftspråk
Talspråk översatt till skriftspråk
21
5.5. Brottsförebyggande arbetet
Cannabis, amfetamin och syntetiska alternativ är de mest förekommande
preparaten som upptäcks på väg till Sverige genom postinförsel utifrån
informanternas erfarenhet. Upptäcktsrisken är beaktansvärt låg gällande
narkotikainförsel och flera aspekter tas upp som anledningar till begränsningen.
Dels erfar posthanteringen begränsade resurser i form av anställda. En optimism
genomsyrar dock en intervju eftersom nästkommande års plan är att utöka
arbetsgrupperna och öka upptäcktsstatistiken enligt informanten. Enligt
informanten erhåller posthanteringen rätt utrustning men antalet anställda är
begränsat för att hinna med att kontrollera alla inkommande försändelser.
Det finns skepsis gällande myndigheters arbete med att hinna med teknologin och
arbeta proaktivt. En informant uttalar sig om hur myndigheters långsamma
reaktion ger långtidskonsekvenser för det brottsförebyggande arbetet:
”Sett historiskt så är myndigheters generella förmåga att ta till
sig och följa med i teknikutvecklingen långsam, och min egen
bedömning är att detta inte är något som kommer förändras.
Konsekvensen av detta är att drivna brottslingar mutar in nya
kriminella inkomstbringande områden, och där konsekvensen
blir att myndigheter arbetar reaktivt snarare än proaktivt.”12
Informanterna upplyser att resurser dels måste riktas mot brottsbekämpningen vid
införseln samt framtida förhoppningar om att tekniken ska få gehör och att
Tullverket ska avsätta experter för att arbeta endast med IT-brottslighet. Outtalat i
intervjuerna var antalet anställda på underrättelsetjänsten som jobbar mot ITrelaterad brottslighet eftersom detta var en fråga rörande arbetsmetoder och kunde
påverka sekretessen. Antalet uttalas i en av intervjuerna vara någorlunda måttligt
men enligt individen finns ingen anställning som endast är begränsad till denna
sortens uppgift och det är något som vid förändring hade bidragit till
effektivisering.
5.5.1. En lagstiftning som begränsar
Under ett möte på Tullverket diskuterades främst begränsningar av
brottsutredning som är en följd av svensk lagstiftning. Diskussionen rörde
aspekter om främst internetbeställare och svårigheten att döma dessa för ringa
narkotikabrott.
Arbetsmetoderna som tas till vid brottsutredning på Tullverket är delvis styrda av
mängden substans vid illegal införsel. Samtliga substanser har gränser i mängd för
vad som anses vara grovt narkotikabrott, ringa narkotikabrott och vad dessa
preparat genererar vid påföljd. Brott som överstiger gränsen för enkel
beskaffenhet får inte längre ledas av Tullåklagare utan ska bearbetas av
åklagarmyndigheten (SFS 2000:1225 §19). Det framgick av ena informanten från
Tullverket att den misstänkta adressaten av enkel beskaffenhet sällan blir dömd
för brott eftersom brottet av ringa fall inte kan generera högre straff än dagsböter.
Då brott inte genererar högre straff än två månaders fängelse i straffskala anser
lagen dels att kostnaderna för utredningen är för omfattande för brottets
allvarlighetsgrad (SFS 1942:740 kap 23 §1) dels att omständigheterna med
misstanke om adressat i sig inte är stark nog i bevisning att individen utfört brottet
12
Mailkorrespondens – uppföljning från intervju 1
22
(SFS 1942:740 kap 23 §4). Ett citat från en informant jämför skillnaden mellan
brottsutredning i den fysiska miljön och via upptäckt i varuinflöde:
”En individ med samma mängd narkotika påträffad i den
fysiska miljön hade i majoriteten av alla fall fått en påföljd för
sitt innehav medan majoriteten av alla fall av enkel beskaffenhet
via internetbeställningar går fria” 13
Paketets adressat är automatiskt misstänkt för narkotikasmugglingen men
bevisningen är inte tillräcklig i brottsutredning eftersom det finns en chans att
någon annan beställt varan i adressatens namn. Vidare tillåter lagen Tullverket att
utreda brottet genom att den misstänkta individen får hem ett brev om att varan
omhändertagits samt där adressaten blir ombedd att besvara om denne beställt
varan. Utifrån informanten besvaras givetvis brevet med ett nekande av
majoriteten av individerna och förundersökningen måste läggas ned.
6. DISKUSSION
6.1. Resultatdiskussion
Denna del avser att knyta samman syftet till det som framgått ur intervjuerna samt
diskutera detta utifrån teori och andra aspekter som behandlas i bakgrunden.
Syftet är att utreda internets roll för narkotikahandeln.
Redan år 2004 var brottsligheten kring internet uppmärksammad som
problematisk och resulterade i Projekt Nicks. Dåtidens problematisering av
fenomenet grundar sig så som idag i individers nästan obegränsade anonymitet på
nätet. Tekniken har dock gjort stora framsteg och bidragit till att riskerna minskat
och anonymiteten ökat ytterligare sedan dess. Idag sker köpen via slutna väggar
och tekniken ger upphov till att man inte behöver dela med sig av personuppgifter
i lika stor grad som tidigare då varorna såldes via öppna forum och Communitys.
Tidigare nämnt betraktade man narkotikahandel via nätet som en interaktion
mellan köpare och säljare. Enligt informanterna har man inte denna uppfattning
längre. Köpare och säljare är beroende av varandra men har samtidigt inget med
varandra att göra med hjälp av teknologin, främst för att minska riskerna att
exponera sig. En studie om brukarperspektiv visade att brukarna upplever en
professionell relation med sina köpare på ’det hemliga nätet’ (Van Hout &
Bingham, 2014).
Utifrån en samlad bild av informanterna tros inte narkotikahandeln övergå till
endast försäljning via internet. Däremot kan vi fastställa utifrån intervjuerna att de
senaste åren har det blivit allt vanligare främst för den yngre populationen att
beställa narkotika och missbrukssubstanser via nätet. Under de senaste tio åren
finns uppskattningar gjorda av CAN som konstaterar att andelen brukare bland
svenska skolelever varit oförändrad (Englund, 2014). Dessa påståenden behöver
inte nödvändigtvis säga emot varandra. En ökning av andelen brukare är inte
nödvändig för en ökning av näthandel. Samtidigt anger Tullverkets informanter en
högre grad av beställare i 20års åldern medan CAN undersökningar är gjorda på
elever i åldrarna 15-17 (årskurs 9) samt 17-18 (årskurs 2 i gymnasiet).
13
Talspråk översatt till skriftspråk
23
Internethandlandet kan reflekteras ur en rationell handlings teori. Utifrån
informanternas uppgifter baseras de flesta köp på en individs uppskattning om
låga risker med inhandlande av narkotika och missbrukssubstanser. Den
framträdande anledningen till ökad brottslighet på nätet bedöms utifrån
informanterna och tidigare forskning bero på anonymiteten på nätet (Buono,
2014; Ceccato & Haining, 2004; Maras, 2014; Europol, 2014; Van Hout &
Bingham, 2013). Kriteriet för rationella valteorin är som tidigare nämnt ett
övervägande om risker med olika handlingsval vilket styrker orsaken till ökad
illegal näthandel (Cornish & Clarke, 1986).
Som tidigare nämnt kommer ”gatulagningen” enligt studiens informanter bestå av
anledningar såsom en grupp missbrukare som inte har möjligheter att anskaffa sig
varor via internet samt ett eftertraktande baserat på ett snabbt förfogande, ofta
relaterad till ett ”partyliv”. Akratic Behavior som tidigare nämndes som kritik
gentemot Rationella valteorin och deras tes om att handlingsalternativ endast är
baserat på maximal vinning stödjer informanternas yttranden om att tidspammet
ibland är mer betydande än förtjänster av att beställa preparat i förväg på internet.
Andra kriterier för rationella valteorin är att individen ska uppfatta
handlingsalternativ vilket kan reflekteras ur ungas uppväxt och kunskap om
internet där vuxna inte uppfattar dessa möjligheter (Cornish & Clarke, 1986).
Informanterna menar att de nya generationerna oftare erfar sådana möjligheter på
grund av uppväxt med datorer och internet. Därav en yngre population som
handlar preparat via nätet. Handlingsalternativ är baserat på individers uppfattning
om tillfällen där internet och datorer ger framträdande möjligheter för individer
med ’rätt’ kunskap, som ofta erhålls av den yngre populationen.
Ett kännetecken för fortsatt brottslighet enligt rationella valteorin är att individers
förbättring av teknik och kunskaper ytterligare minskar riskerna för i detta fall
inköp av narkotika och därför är utbytet större än vad riskerna med inhandlandet
medför (Cornish & Clarke, 1986). Utvecklingen av inrikes shoppare och
användare av verktygen Bitcoin och Tor är rena exempel på teknikutveckling och
nya tillvägagångssätt som missbrukas för att minska risker med inköp av
narkotika eller syntetiska substanser.
Generellt är den samlade bilden utifrån intervjuerna att risken för upptäckt med
avseende både på utrikes- och inrikes beställningar beaktansvärt låg. Även om
upptäckt sker är andelen utredda brott för ringa narkotikabrott som sker via den
virtuella sfären fortfarande avsevärt låg.
Cornish och Clarke (1986) gör en parallell med inbrott i olika fastigheter för att
förklara skillnaden i samma typ av brott utifrån olika val av tillvägagångssätt.
Denna parallell är eventuellt anpassbar i sammanhanget med valet av
tillvägagångssätt när man inhandlar narkotika samt vid valet av preparat. Utifrån
deras perspektiv bör dessa handlingar granskas varierande beroende på
omständigheter såsom val av tillvägagångssätt samt val av preparat. Enligt teorin
bör inhandlandet av narkotika därför behandlas olika beroende på om det är köpt
via exempelvis internet jämfört med inhandlande till exempel via ”gatulagning”.
CAN undersökningar visar att unga allt oftare provat/brukar alternativa syntetiska
substanser. Likaså har Tullverket erfarit en ökning i postinflödet gällande de
syntetiska substanserna. Tidigare studie från 2005 angav gödning, frön och
narkotikautrustning som framträdande fynd vid posthanteringen i Tullverkets
beslagsstatistik. I dagsläget pekas snarare cannabis, syntetiska alternativ och
24
amfetamin ut som mest förekommande preparat som upptäcks av Tullverket
utifrån informanterna.
Bruket för syntetiska alternativ kan diskuteras utifrån rationella valteorin.
Möjligtvis styrs beslutsfattandet att bruka missbrukssubstanser eftersom riskerna
anses vara lägre (inga strafföreläggande konsekvenser) för sådana syntetiska
alternativ men utbytet (effekterna) detsamma som för traditionella droger. Utifrån
rationella valteorin är avskräckning avgörande för att brott inte ska begås.
Gällande missbrukssubstanser som inte är olagliga är den största risken att varan
blir omhändertagen och förstörd. Upptäcktsrisken bedöms vara låg av Tullverkets
informanter och förstörandelagen ger inte upphov till att individer kan få
strafföreläggande konsekvenser för sitt innehav avseende missbrukssubstanser.
Utifrån teorin är avskräckningen inför handlingsval avsevärt betydelsefull och
konsekvenserna bör uppfattas som mer riskabla av individerna för att individerna
ska avstå från dessa handlingsalternativ.
Oron gällande syntetiska alternativ är framträdande i diskussioner med
Tullverkets informanter. Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och
narkotikamissbruk (EMCDDA) har likaså uttryckt denna oro (EMCDDA, 2014).
Dem publicerade en Europeisk narkotikarapport om trender och utveckling år
2014. I denna beskrivs hur syntetiska substanser varit ett växande problem i
Europa sedan 2005. I rapporten belyses att heroinmissbruket tenderar att minska
medan syntetiska substanser, medicinska preparat och cannabis ökar (a.a.).
Närmare 100 olika syntetiska ämnen uppmärksammas på marknaden varje år
(a.a.). Den stora skillnaden mellan traditionella droger och syntetiska alternativ,
utifrån denna rapport, är mängden som behövs för att uppnå ett rus (a.a.). I
dagsläget krävs endast 1 gram av vissa ämnen för att framställa 10 000 doser.
Detta kan jämföras med kokain där 200 gram krävs för samma mängd doser (a.a.).
Detta visar hur kraftfulla syntetiska substanser i själva verket kan vara.
Med avseende på den geografiska obundenheten som internet erfar möjliggör den
ett narkotikaanvändande för alla internetanvändare. Storstäder har generellt en
större andel missbrukare bland befolkningen och det är även storstäderna som
sätter narkotikatrender som sprids runt om i landet (Richert, 2008). Anledningen
till storstädernas högre missbruksandel tycks bero på att tillgängligheten är större i
dessa orter (a.a.). Utifrån denna aspekt kan internet komma att fungera som
verktyg för narkotikahandel och generera ett likvärdigt missbruksbeteende
oberoende av bostadsort på grund av dess oändliga möjligheter. Tidigare studier
har uppmärksammat den geografiska betydelsen för brott som försvinner i den
virtuella världen (Buono, 2014; Ceccato & Haining, 2004). ”The Internet has
made geographic considerations less relevant, if not indeed totally irrelevant.”
(Buono, 2014 s.4).
I och med internets obundenhet har flera med expertis på ämnet ansett att det
brottsförebyggande arbetet bör ske genom ett internationellt samarbete (Buono,
2014; Europol, 2014). Förutom samarbete uppges den bästa metoden att arbeta
preventivt mot IT-brottslighet vara underrättelse styrt och strategiskt arbete
(Buono, 2014). Något som en informant även betonar som nödvändigt för att
myndigheter ska undvika att arbeta reaktivt. I intervjuerna framgick att Tullverket
har ett relativt lämpligt antal anställda som arbetar mot IT-relaterad brottslighet
men att ytterligare expertis kan ge godare resultat. Antalet är osagt men betydligt
större än vad som dokumenterades under Projekt Nicks, 2005 då Tullverkets
bemötande mot denna typ av brottslighet bestod av en deltidsanställning.
25
6.2. Metoddiskussion
Metoddiskussionen är avsedd för att argumentera för samtliga steg genomförda i
uppsatsen i syfte att slutligen presentera en trovärdig studie.
Valet av kvalitativ metod speglar syftet med att undersöka uppfattningar hos
anställda på Tullverket. En kvantitativ metod hade varit av relevans om man ville
undersöka ett generellt forskningsområde. Utifrån frågan krävdes dock expertis
om ett brett fenomen som uppskattades finnas hos fåtal individer på Tullverket
Malmö. Urvalet kan uppfattas något litet då bara tre informanter var tillgängliga
att intervjuas. Frågorna hade utformats annorlunda ifall möjligheten fanns att gå
på djupet av vilka arbetsmetoder som används för att angripa denna brottslighet.
På grund av sekretesskäl var ett av kriterierna inför intervjuerna att sådana frågor
inte kunde besvaras.
Tillvägagångssättet är viktigt att diskutera för att bedöma validitet i kvalitativ
forskning (Kvale & Brinkmann, 2014). Valet av semistrukturerade intervjuer är
valt för att samtalet ska innehålla kunskap om särskilt tema. En intervjuguide
valdes eftersom det är ett bra redskap för att få svar på frågor som var mer
specifika. Som förstagångsintervjuare upplevdes semistrukturerade intervjuer som
något bekvämare att utgå ifrån då intervjuguiden upplevdes som en pelare att luta
sig tillbaka mot (Bryman, 2012). För att skapa djup i vissa frågor ställdes även
frågor om hur man ser på framtiden gällande temat (se; Bilaga 3 Intervjuguide).
Strukturerade intervjuer var inget alternativ eftersom det inte finns någon
flexibilitet då man helt och hållet utgår från sin intervjuguide (a.a.). Värt att
nämna är att observation var ombett som alternativ i syfte att få en inblick av
arbetsmetoder, vilket tyvärr inte var möjligt på grund av sekretesskäl.
Frågorna som ställdes i intervjuerna är inte betraktade som ledande i negativt syfte
eftersom svaren i de flesta fall var oförutsägbara, inga frågor ställdes för att få
bekräftelse vilket är viktigt när man diskuterar reliabilitet i utformningen av
intervjuerna (Kvale & Brinkmann, 2014). Under temat reliabilitet diskuteras det
ofta om svaren man fick hade varit annorlunda beroende på omständigheter (a.a.).
Bedömningen är att svaren förvisso kan variera i den utsträckning man väljer att
svara dels beroende på sekretess dels beroende på informantens relation till
intervjuaren. Däremot bedöms inte svaren vara en felaktig uppfattning av
informantens verklighet. Däremot kan omfattningen av svar bedömas vara
beroende på de nämnda omständigheterna.
Materialet behandlades först genom transkribering och sedan med hjälp av
Giorgis fenomenologiska analysmetod. Transkriberingen är ett tillvägagångssätt
som genomgår flera steg. Först behandlas informantens uttryck som deras
uppfattning på verkligheten för att sedan skrivas ned av intervjuaren.
Transkribering bör alltid behandlas som en indirekt bild av verkligheten
(Malterud, 2014). Fördelarna är att samtliga transkriberingar gjorts av intervjuaren
som varit delaktig under intervjuerna och tagit del av kroppsspråk och annat som
inte speglas i ljudfilerna (a.a.). Reliabiliteten i analysprocessen anses vara god
eftersom den fenomenologiska analysmetoden kräver att en tydlig arbetsprocess
framställs (Kvale, 1997). Däremot kan det diskuteras om andra individer hade
funnit samma teman och subgrupper/innebörder i datamaterialet. Analysmetodens
precision gör det möjligt för läsaren att tydligt följa varje steg i processen
(Malterud, 2014).
26
Materialet speglar tre individers uppfattning och kan därför inte anses vara hela
myndighetens uppfattning. Det ger oss dock en inblick av problem och möjlighet
att styra vart framtida forskning är relevant. En konkretare frågeställning om till
exempel posthanteringens arbetsmetoder gentemot narkotika hade förmodligen
lämpats annorlunda utifrån en viss typ av metod med en viss typ av informanter
som har kunskap om just denna arbetsmetod. Likaså kan fenomenet betraktas ur
brukares perspektiv på näthandel och huruvida dem ser på utvecklingen av
näthandel jämfört med gatulagning. Syftet var dock att belysa Tullverkets
uppfattningar och därför granskas frågeställningen utifrån deras synvinkel.
7. SLUTSATSER
Denna del avser att ge motivering till varför internet är av betydelse för
droghandeln och för att uppmärksamma aktörer av relevans inför framtiden.
Sammanfattningsvis framhäver tidigare studier och samtliga informanter att
anonymiteten är en stark orsak till den exploaterade näthandeln med narkotika och
missbrukssubstanser. Anonymitet är betydande eftersom den inte kan uppskattas
nå samma grad i den fysiska miljön. Det är inget nytt fenomen men ett ständigt
problem eftersom den uppmuntrar en utveckling och förbättring av både
marknaden (internet) och varorna på den (illegala varor såsom syntetiska
alternativ etc.), allt för att minska riskerna med personlig exponering och
minimera riskerna att åka fast.
Den ständiga kampen att reducera och minska risker med brottslighet på nätet
överensstämmer med rationella valteorins formulering om fortsatt brottslighet
som är baserad på att individen ständigt söker nya tillvägagångssätt och verktyg
för att minimera konsekvenserna för brott och riskerna att åka fast.
Internet har gett upphov till att syntetiska alternativ till traditionella droger vunnit
fäste och därav är dessa preparat även kallade nätdroger. Dem expanderar,
utvecklas och används av fler individer för varje år som går.
Internet har skapat en värld utan geografiska gränser där brottslighet inte längre
endast kan inträffa inom individens närhet. Majoriteten av näthandlarna bedöms
vara beställare som flera gånger tidigare brukat narkotika i större grad än att
beställare är debutanter.
Den samlade bilden utifrån intervjuer med anställda på Tullverket och tidigare
studier är att ökningen av dels den illegala näthandeln samt
missbrukssubstansernas etablering är konsekvenser av utökad anonymitet, låg
upptäcktsrisk och inga strafföreläggande konsekvenser gällande
missbrukssubstanser samt en enorm tillgänglighet av olika preparat.
Informanterna och tidigare studier bedömer att IT-brottslighet avseende all
brottslighet har ökat och kommer att öka ytterligare och därför bör resurser
avsättas för att arbeta proaktivt gentemot problemet.
27
7.1 Framtida forskning
Nedan ges förslag på områden inom det diskuterade ämnet som kan tyckas behöva
ytterligare vetenskaplig uppmärksamhet som konsekvens och kännedom om
studiens egna begränsningar.
Fenomenet näthandel bör uppmärksammas från fler synvinklar för att undersöka
hur perspektiv skiljer sig mellan exempelvis brukare och myndigheter. Enligt
tidigare studier har användare av ’det hemliga nätet’ haft en positiv uppfattning
om Darknet (Van Hout, Bingham, 2013). Motiveringen är att hemsidorna erhåller
fler funktioner än bara möjligheter att sälja och köpa illegala varor. Enligt en
studie baserad på chattar med ungdomar på ’det hemliga nätet’ framgick det att
individer på hemsidorna kunde dela med sig erfarenheter av substanser och
rekommendationer på mängd och intagsalternativ vilket resulterade i att
individerna lättare kunde hantera preparaten (a.a.).
En oro gällande syntetiska substanser anträffas i intervjupersonernas åsikter. Dels
som eventuell ny debutdrog dels på grund av ovisshet av konsekvenserna gällande
syntetiska alternativ och vilka långsiktiga följder bruket kan innebära för
brukarna. Vidare forskning bör undersöka vad det skulle innebära om allt fler
individer introducerades till missbruk via syntetiska alternativ jämfört med
cannabis, som är vanligaste debutdrogen i Sverige idag.
Förstörandelagen som delvis problematiseras i uppsatsen bör utredas gällande
avskräckning exempelvis genom att undersöka hur denna lag upplevs av brukare.
Är omhändertagande utan strafföreläggande konsekvenser för brukaren tillräcklig
för att avskräcka brukare att handla syntetiska alternativ eller stimulerar detta
användarna till att ständigt upptäcka nya alternativ för att undvika samtliga
rättsprocesser?
En yngre generation är framträdande näthandlare av diskuterade preparat.
Framtida forskning bör undersöka om en yngre population på nätet kommer att
generera en yngre population bland missbrukare i sin helhet i framtiden.
Framtida forskning bör undersöka om tidigare geografiska egenskaper som
bidragit till ett koncentrerat missbruk i storstäder kommer att förändras i och med
internets geografiska obundenhet som frambringar tillgänglighet av preparat i
samtliga Sveriges hörn.
CAN statistik som tidigare nämnts speglar ett vanligare illegalt näthandlande
bland missbrukare som har ett flitigare missbruk än bland förstagångs användare
samtidigt som Tullverket estimerar att de flesta försändelser är ämnade för
flitigare missbrukare samt att de gånger debutanter beställer varor online tenderar
dem att beställa preparat i mindre mängder. En utredning bör avsättas för att finna
orsaker till varför flitigare missbrukare i större grad handlar online än individer
som använt preparat färre gånger.
28
REFERENSER
Blocket (2015)
>www.blocket.se< (2015-05-22)
Bryman, A. (2012). Social research methods. 4. ed. Oxford: Oxford University
Press
Buono, L. (2014). Fighting cybercrime through prevention, outreach and
awareness raising. Springer Berlin Heidelberg, s 1-8.
Buxton, J., & Bingham, T. (2015) The Rise and Challenge of Dark Net Drug
Markets.
>http://www.drugsandalcohol.ie/23274/1/Darknet%20Markets.pdf< (2015-06-25)
Böhme, R., Christin, N., Edelman, B. G., & Moore, T. (2014). Bitcoin. Journal of
Economic Perspectives, Forthcoming, s 15-015.
Ceccato, V., & Haining, R. (2004). Crime in border regions: The Scandinavian
case of Öresund, 1998–2001. Annals of the Association of American
Geographers, 94(4), s 807-826.
Cohen, L. E., & Felson, M. (1979). Social change and crime rate trends: A routine
activity approach. American sociological review, s 588-608.
Cornish, D. B. (1993). Theories of action in criminology: Learning theory and
rational choice approaches. Clarke, R. V. G. & Felson, M, (red.) Routine activity
and rational choice: Advances in Criminological Theory (vol. 5). New
Brunswick, NJ: Transaction Publishers, s 351-382
Cornish, D. B. & Clarke, Ronald G. (red.) (1986). The reasoning criminal:
rational choice perspectives on offending. New York: Springer-Vlg, s. 1-13.
Ekot (2014) Nätdrog orsakar fler dödsfall i Ryssland.
>http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5977916<
(2015-05-31)
Englund, A (2014) Skolelevers drogvanor 2014. Rapport/Centralförbundet för
alkohol- och narkotikaupplysning: 128. Stockholm: CAN rapport nr. 146.
>http://www.can.se/contentassets/7c8611100de9446fae9ff5c10a14e9e3/skoleleve
rs-drogvanor-2014.pdf< (2015-07-28)
European police office, Europol (2014). The Internet organised Crime Threat
Assessment (iOCTA) [pdf] Europol.
>http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:z5pWGwfugcoJ:https://
www.europol.europa.eu/sites/default/files/publications/europol_iocta_web.pdf+&
cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se < (2015-05-07)
Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, EMCDDA
(2014) Rapport/Europeisk narkotikarapport 2014: trender och utveckling: 80.
Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå.
>www.emcdda.europa.eu/...cfm/att_239505_SV_TDAT15001SVN.pdf< (201507-28)
29
Evereus, L (2014) Polisen varnar för nätdrog efter dödsfall.
>http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=101&artikel=5771148<
(2015-05-31)
Findahl, O (2014) Svenskarna och Internet - En årlig studie av svenska folkets
Internetvanor; SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur).
>https://www.iis.se/docs/SOI2014.pdf< (2015-05-13)
Fogelström, C. (2015) Flashback.
>http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/flashbac
k-(2)< (2015-05-22)
Folkhälsoinstitutet (2011) Dopning. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk
rapport 2010. Rapport 2011:18: Folkhälsoinstitutet.
>https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12673/R2011-18-DopningKunskapsunderlag-Folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf< (2015-07-28)
Folkhälsoinstitutet (2015) Klassificering av missbrukssubstanser.
>http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/tillsyn-ochregelverk/klassificering-av-missbrukssubstanser/< (2015-05-11)
Giorgi, A. (2009). The descriptive phenomenological method in psychology: a
modified husserlian approach. Pittsburgh: Duquesne Univ. Press
Gripe, I. (2013) Skolelevers drogvanor 2013. Rapport/Centralförbundet för
alkohol- och narkotikaupplysning: 122. Stockholm: CAN rapport nr. 139
>http://www.can.se/contentassets/477e63829c65458c8b781d1d220bf31e/skolelev
ers-drogvanor-2013.pdf< (2015-07-28)
Holt, T. J., Smirnova, O., Chua, Y. T., & Copes, H. (2015). Examining the risk
reduction strategies of actors in online criminal markets. Global Crime, 16(2), s
81-103.
Ivert, A.K. & Mellgren, C. (2014). Student, forskning och etik. I: Mellgren, C. &
Tiby, E. (red.) Kriminologi. En studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. Ss. 89110.
Kalla fakta. (2014) Det mörka nätet – del 2.
>http://www.tv4.se/kalla-fakta/klipp/kalla-fakta-del-2-detmprocentC3procentB6rka-nprocentC3procentA4tet-2977610< (2015-05-13)
Kim, A. J. (2000). Community building on the web: Secret strategies for
successful online communities. Boston, MA: Addison-Wesley Longman
Publishing Co., Inc.
Kvale, S. (2007). Doing interviews. Thousand Oaks, Calif.: Sage Publications
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur
Lagerwall, K (2012) Flera unga döda efter ny nätdrog.
>http://www.dn.se/nyheter/sverige/flera-unga-doda-av-ny-natdrog/< (2015-05-31)
Leech, B. L. (2002). Asking questions: techniques for semistructured
interviews. Political Science & Politics, s 665-668
30
Malmquist, J. (2015) Narkotika.
>http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/lprocentC3procentA5
ng/narkotika< (2015-05-13)
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion.
3. [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Maras, M. H. (2014). Inside Darknet: the takedown of Silk Road: Marie-Helen
Maras reports on the unexplored underworld of cyberspace. Criminal Justice
Matters, 98 (1), s. 22-23.
McCormick, T. (2013). The Darknet. Foreign Policy, (203), s 22-23.
PayPal (2015)
>www.paypal.com< (2015-05-22)
Postförskott (2015)
>www.postforskott.se< (2015-05-22)
Rady, M (2013) Anonymity Networks: New Platforms for Conflict and
Contention. MIT Political Science Department Research Paper No. 2013-5.
>http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.2241536< (2015-07-28)
Raeesi, R. (2015). The Silk Road, Bitcoins and the Global Prohibition Regime on
the International Trade in Illicit Drugs: Can this Storm Be Weathered? Toronto:
Glendon Journal of International Studies, 8(2).
>http://gjis.journals.yorku.ca/index.php/gjis/article/view/38935/36402< (2015-0728)
Richert, T. (2008). Unga missbrukare i Stockholm, Göteborg och Malmö - En
deskriptiv och jämförande studie av sex öppenvårdsmottagningar och deras
besökare. Rapport: Folkhälsoinstitutet
>http://www.ikmdok.se/konferensen2007/Unga20missbrukare.pdf < (2015-07-28)
Rikskriminalpolisen (2005). Narkotikaspaning på Internet, slutrapport projekt
Nicks – ett MOB-finansierat samverkansprojekt mellan Polisen, Tullverket och
Åklagarmyndigheten. Rapport 2005:8: Rikskriminalpolisen.
>https://www.polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Rapporterutredningar/01%20Polisen%20nationellt/Narkotika/Narkspan_pa_internet.2005.p
df< (2015-07-28)
Rikskriminalpolisen & Tullverket (2013). Drogsituationen i Sverige 2010-2012.
Rapport: 56.
>https://www.tullverket.se/download/18.e0158eb140f9d5442d1f46/13869234755
24/Drogsituationsrapport_2013_version_mo.pdf< (2015-07-28)
Sarnecki, J (2009). Introduktion till kriminologi. Lund: Studentlitteratur
Schneir, A. B., Cullen, J., & Ly, B. T. (2011). “Spice” girls: synthetic cannabinoid
intoxication. The Journal of emergency medicine, 40(3), s. 296-299.
SFS 1968:64, Narkotikastrafflagen, Stockholm: Justitiedepartementet
SFS, 1999:42, Lagen förbud mot vissa hälsofarliga varor, Stockholm:
Socialdepartementet
31
SFS, 2011:111, Lagen om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser,
Stockholm: Justitiedepartementet
SFS, 2000:1225, Lagen om straff för smuggling, Stockholm: Finansdepartementet
SFS, 1992:859 Läkemedelslag, Stockholm: Socialdepartementet
SFS, 1942:740 Rättegångsbalk, Stockholm: Justitiedepartementet
Statistiska Centralbyrån (2015) Internetanvändning bland personer 16-74 år
(andel, procent) efter användningsområde (senaste tre månaderna), kön,
demografisk indelning och år.
>http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0108__LE
0108B/LE0108T05/table/tableViewLayout1/?rxid=c82638e4-1f96-4af8-abae27040c3e1e3f< (2015-05-16)
Trasler, G. (1993). Conscience, opportunity, rational choice, and crime. I: Clarke,
R. V. G. & Felson, M, (red.) Routine activity and rational choice: Advances in
Criminological Theory (vol. 5). New Brunswick, NJ: Transaction Publishers, s
305-322.
Tullverket (2015) Tullverket
>www.tullverket.se< (2015-05-13)
Tullverket (2015) Beslagsstatistik.
>http://www.tullverket.se/press/beslagsstatistik/nationellbeslagsstatistik/helarnatio
nellbeslagsstatistik.4.16f3ec5a144fd16b2f4262.html< (2015-05-13)
Van Hout, M. C., & Bingham, T. (2013). ‘Silk Road’, the virtual drug
marketplace: A single case study of user experiences. International Journal of
Drug Policy, 24(5), s 385-391
Vetenskapliga rådet (2015). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning.
>http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf< (2015-05-11)
Yar, M. (2005). The novelty of ‘cybercrime’an assessment in light of routine
activity theory. European Journal of Criminology, 2(4), s 407-427.
Åklagarmyndigheten (2013) Åklagarmyndighetens regelförteckning, ÅFS.
>http://www.aklagare.se/PageFiles/3760/Regelf%C3%B6rteckning%20uppdatera
d%202015-05-04.pdf< (2015-06-01)
Åklagarmyndigheten (2014) Förstörandelagen - information om lagen (2011:111)
om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser.
>http://www.aklagare.se/PageFiles/4714/R%C3%A4ttsPM%202011%204%20up
pdaterad%20april%202014.pdf< (2015-07-28)
32
BILAGA 1 - INFORMATIONSBREV
Mitt namn är Arnela Cenanovic och jag är en kriminologistudent vid Malmö
Högskola. Jag genomför nu mitt sista moment, kandidatuppsatsen, inför min
examen.
Mitt intresse för Tullverket och Internetrelaterad narkotikasmuggling har växt
genom åren. Intresset blev som starkast efter Kalla Faktas dokumentär om ”det
mörka nätet - Darknet”. Trots att jag upplever att media uppmärksammat
problematiken tycker jag det är ett vagt ämne på forskningsfronten. Syftet med
uppsatsen är att skapa en kunskapsbas om problembilden. För att göra detta ska
jag bland annat undersöka tullverkets erfarenhet och syn på problematik gällande
Internetrelaterad narkotikasmuggling som nytt tillvägagångssätt till traditionell
brottslighet. Detta via anställdas uppfattning om problembild genom intervjuer.
Det är därför du är här idag och jag är oerhört tacksam för din medverkan.
Din medverkan är frivillig och du kan när som helst innan inlämning av uppsatsen
avbryta ditt deltagande. Intervjun kommer att spelas in och transkriberas. Ingen
annan än jag kommer att ta del av det ursprungliga materialet som endast kommer
att användas till denna studie. Du kommer att vara anonym när resultaten
presenteras i uppsatsen.
Om du är nyfiken på den slutgiltiga rapporten meddela mig under mötet eller i
efterhand!
Har du övriga frågor kontakta mig gärna!
Kontaktuppgifter
Email: [email protected]
Telefonnr: 0739109026
Jag är oerhört tacksam för er medverkan
Arnela Cenanovic
33
BILAGA 2 – MATRIS
Teman
Risker
Vem handlar
online
(S.1 St.1 R 2-4)
(S.1 St.1 R 911)
(S.1 St.2 R 2-5)
(S.1 St. 2 R 1-2)
(S.1 St. 4 R 2-5)
(S.1 St. 7 R 3-5)
(S.4 St.1 R 2-6)
Tillgänglighet/
möjlighet
(S.1 St. 5 R 2-5)
(S.2 St. 9 R 4-7)
Missbrukssubstanser
(S.1 St.1 R 6-9)
(S.3. St.5 R 1-3)
(S.3 St. 5 R 2-6)
Brottsförebyggande
arbetet
(S.2 St.7 R 1-4)
(S.2 St.8 R 1-4)
(S.3 St.1 R 2-5)
Informant 1
(S.1 St.1 R.11-14)
(S.1 St. 4 R. 4-5)
(S.1 St. 6-7)
Informant 2
(S.1 St. 3 R. 5-9)
(S.2 St 5 R 4-6)
(S.2 St. 6 R 1-4)
(S.3 St. 3 R 1-2)
(S.1 St. 3 R 2-5)
(S.2 St.3 R 1-2)
(S.4 St.5 R 210)
(S.1 St.5 R 1-2)
(S.1 St.6 R 1-4)
(S.2 St.4 R 2-3)
(S.3 St. 5 R 2-7)
(S.1 St. 2 R 2-3)
(S.1 St. 5 R 1)
(S.1 St. 2 R 1-2)
(S.1 St.2 R 2-3)
(S.2 St. 2 R 1)
(S.3 St. 4 R 1)
(S.1 St. 12 R 1)
(S.2 St. 4 R 1)
(S.1 St.1 R 3-6)
(S.2 St.7 R 2-9)
(S.2 St. 8 R 1-3)
(S.2 St. 9 R 1-5)
(S.3 St. 1 R 1-2)
S. 4 St. 7 R 2-6)
(S.2 St. 5 R 1-4)
(S. 3 St. 9 R 1)
Informant 3
Innebörd
Åka fast, slipper
träffa kriminell,
anonymitet,
inrikes,
beställning i
andras namn,
riskerna krymper
i.o.m. teknologins
framväxt
Unga, typ av
beställare, typ
av missbrukare,
olika substans
Infoflöde,
Teknologi
missbrukas,
partyknark,
ökning,
geografisk
bundenhet
Uppkomst, svår
kontrollerat,
förstörandelag,
framtidsoro
Upptäcktsrisk,
kontrollflöde, vanligt
förekommande, resurser
till inflöde och
teknologi, myndigheter,
lagar
S=Sida, St= Stycke (räknat utifrån start på varje ny sida), R=Rad
34
(S.2 St.21 R1-4)
(S.3 St. 8 R 1-2)
(S. 3 St. 10 R 1)
BILAGA 3 – EXEMPEL PÅ FRÅGOR STÄLLDA
VID INTERVJUTILLFÄLLENA

Upplevelser om vilka individer som är mest problematiska gällande
internetrelaterad narkotikasmuggling/narkotikabeställning?

Varför tror du individer väljer att köpa online? Fördelar?

Vad beställer dessa individer oftast?

Hur ser upptäcktsrisken ut för illegal narkotika via e-handel?
- Exempel på följdfråga: olika upptäcktsrisk beroende på preparat?

Vad innebär IT-teknologins utveckling för handel av narkotika?

Hinner ni med teknologin?

Kommer denna typ av brottslighet byta ut traditionell ”gatulagning”

Något du vill tillägga som är av stor vikt gällande ämnet som jag inte tänkt
på?
35