Gotländska medeltidssigill

Transcription

PROVISORISKT INVENTARIUM ÖVER PERSONLIGA
MEDELTISSIGILL FRÅN GOTLAND.
mitten 1200-talet
Sigillum Mourici Stenhus.
Höjd 39 mm, bredd 31 mm. Sköldformat.
Gotlands fornsal, deposition 1336.
Litt: AGM II s 31.
mitten 1200-talet
Sigillum domini Nicolai.
Höjd 39 mm, bredd 25 mm. Spetsovalt. Bild av S:t Laurentius med halster. Ägaren kan misstänkas ha varit
kyrkoherde vid S:t Lars i Visby.
Litt: AGM II s 26.
ca 1275
Sigillum Iohanis Papeling.
Höjd 32 mm. Bredd 20 mm. Spetsovalt. Bild av en arm från höger, med en fjäderpenna i hand. Däröver ett
kors. Ägaren kan misstänkas ha varit stadsskrivare.
ca 1275
Sigillum Alexsandri sacerdotis.
Höjd 41 mm, bredd 30 mm. Spetsovalt. Bild: Ett altare täckt av duk med en bild på under en baldakin, krönt
av en kula, med nedhängande fransar.
Troligen identisk med den Alexander, kyrkoherde vid Vårfrukyrkan i Visby, som avgick 1295 23/3.
Statens historiska muséum, inventarie nr 5604:78. Inköpt 1875 av fabrikör Hellgren i Visby.
ca 1275
Sigillum domini Ionis Magni de Lundebergh.
Höjd 61 mm, bredd 36 mm. Sköldformat.
Statens historiska muséum; obekant ursprung. Endast i Visby kan det borgerliga bruket av vapensköldar ha
slagit igenom på 1200-talet i större skala. Jmf också att gården Lundbjers återfinns i Lummelunda socken på
Gotland, och att en släkt ”Bindenperd” återfinns i staden senare. Den sista kan kanske sättas i samband med
vapenbilden, en bunden häst.
Statens historiska muséum, inventarie nr 21263:29. Obekant ursprung.
ca 1280
Sigillum Iohannis Pape Harcrat.
Höjd 40 mm, bredd 30 mm. Spetsovalt med bomärke.
Ägaren förde med största sannolikhet dubbelt binamn. Harcrat bör då ha varit moders eller hustrus släktnamn.
Gotländskt arkiv 1979 s 118.
ca 1285
Sigillum Hinrici Pleskowe.
28 mm diameter? Runt med bomärke.
Ägaren var utflyttad från Visby till Lübeck före 1297. Han var son till borgmästaren Henrik Pleskow i Visby,
som avled 1292.
Siegel des Mittelalters aus den Archiven der Hansestadt Lübeck IV taf 3.
ca 1285
Sigillum Eleri de Domo Teuthonicorum.
38 mm diameter. Runt med bomärke. I senare tid har ett stort hål borrats i mitten av stampen och fyra mindre
i ”väderstrecken”.
Statens historiska muséum; obekant ursprung. ”Domo Tevthonicorum” kan inte gärna vara något annat än
det tyska rådhuset i Visby på 1200-talet.
ca 1285
Sigillum Iacobi de Wengi.
25 mm diameter. Runt med bomärke.
Statens historiska muséum, inventarie nr 17697. Jordfynd från Visby. Inlöst från upphittaren, gelbgjutaren
Gottfrid Jacobsson i Visby 1924/1925(?).
ca 1290
Sigillum Hermanni Cesaris.
Gotlands fornsal, inventarie nr C 10247. Funnet 1952 vid schaktning på vägen mellan Stengärdet och lasarettet.
ca 1290
Sigillum Conradi Border.
Gotlands fornsal deposition 1339.
ca 1290
Sigillum domine Lutgardis de Velde.
38 mm diameter. Runt med vapenbild av gutabaggen, utan sköld.
Hon torde ha varit hustru till en gotländsk Visbyrådman N (Henrik?) van Velde. En medlem av släkten som är
känd tidigare är Münsterrådmannen Helger by deme Velde 1221. Det gotländska ursprunget understryks
också av vapenbilden, gutabaggen. Jmf även släkten Hamers vapenbild, ett lamm snett bakifrån, med
huvudet åt vänster blickandes frånsides.
Statens historiska muséum, inventarie nr 169. Gammalt sigill från Gotland.
ca 1290
Sigillum Iohannis Nicholai prepositus.
30 mm diameter. Runt med bild av en man, hållandes en kalk i vänster och ett bomärke i höger hand.
Bomärket kan kopplas ihop med det som är huvudbomärke på den Silkentoppska gravstenen från 1335 och
alltså kan bäraren förmodas ha tillhört denna släkt.
Riksantikvarieämbetets gotlandsundersökningar. Funnet vid utgrävningar i S:t Jörgens kyrka 1969, där väl
ägaren varit präst.
ca 1295
Sigillum Tidemanni Winnepenninc.
Statens historiska muséum, inventarie nr 15417. Funnen vid Snäckers i Hangvar socken, inlöst 1915 från
upphitterskan, fru Alma Johansson i Kappelshamn.
ca 1295
Sigillum Luberti Albi.
22 mm diameter. Runt med vapensköld.
Han tillhörde samma släkt som bröderna Borchard och Engelbert Witte i Stockholm 1323, då sistnämnde
förde samma vapenbild i sitt sigill. Troligen är han en broder till dessa som kvarstannat i Visby och anfader
till den Wittesläkt som i rådet representeras av Gotskalk Witte († ca 1389) och vars siste kände medlem - av
vapenbilden att döma - var kyrkoherden Peter Petersson vid S:t Hans 1479 (se nedan). Borchard Witte hade
f ö två söner, Henrik och Albert, av vilka den förste var borgmästare i Stockholm och den andre ”åtrflyttade”
till faderns födelsestad. Bägge dessa skrev sig med patronymika istället för binamnet Witte, och Henrik förde
dessutom en helt annan vapenbild än Engelbert och Lydbert.
Statens historiska muséum, inventarie nr 224. Obekant ursprung.
ca 1295
Sigillum Iohannis Wreden.
Runt med bomärke.
Statens historiska muséum: Funnet på Borgholms slott. Johannes Wrede måste sättas i samband med bl a
Tidemannus Wrede, vars hustru Jutta avled omkring 1330 i Visby. Endast på Gotland uppträder släkten så
tidigt i Sverige att någon koppling kan göras till Johannes. Jmf också Visbyköpmannen Hans Wrede 13691383.
Statens historiska muséum, inventarie nr 1304:1839:32. Funnen på Borgholms slott.
ca 1300
Sigillum Martini dicti Brunsvic.
Ägaren hade flera ärenden i Lübeck åren 1322-1330.
Gotlands fornsal, inventarie nr C 494. Funnet 1909 vid grundgrävning, ungefär 0,5 m djupt, å fröken Jenny
Hallins tomt, öster om Visby och norr om artillerikasernen.
ca 1300
Sigillum Rotgeri de Coesvelde.
Rotger Cosvelt var inflyttad från Lübeck, son till borgaren där, Hildebrand Cosvelt och far till Visbyborgmästaren
Johannes Cosvelt 1358.
Gotlands fornsal, inventarie nr C 11241. Påträffat 1895 i en åker norr om Visby.
ca 1300
Sigillum Ihuri Ranvalson Sus.
Han torde ha tillhört släkten Susse, främst känd genom köpmannen Sigleif Susse 1293-1322. Jmf dock även
borgmästaren Benedictus Ragwaldi S(usse?) omkring 1330.
Gotlands fornsal, inventarie nr B 1151.
Litt: AGM II s VII.
ca 1300
Sigillum Bourgartdi de Rekelini.
Litt: AGM II s 32.
ca 1300
Sigillum Adolfi de Gotlandiapapu.
19 mm diameter. Runt med bomärke omgivet av stjärna och halvmåne.
Namnet ska tolkas som Adolf Gotlandsfarer.
Gotlands fornsal, inventarie nr C 4782. Funnet i Strandgruset utanför Kames-tornet 1922.
ca 1300
Sigillum Gode Fegreser.
Gotlands fornsal, lackavtryck av försvunnen sigillstamp i inventarie i A-serie, Högre allmänna läroverkets
samling. Förmodligen har ett lackavtryck gjorts av en sigillstamp i privat ägo, då orginalstampen ingenstädes
är återfunnen. Det är märkligt att Gustaf Lindström missat den, men avtrycket skulle ju kunna vara senare än
hans Anteckningar om Gotlands medeltid.
ca 1300
Sigillum Iohannis Longi.
Höjd 22 mm, bredd 21 mm. Sexkantigt.
Namnet Johannes Longe är så vanligt att en viss osäkerhet råder angående ursprunget. I Visby fanns emellertid
en gotländsk släkt Longe, med en Johannes Longe, född omkring 1275, vilken tidsmässigt stämmer bra med
stampen.
ca 1300
Sigillum Henrici De Swauia.
Sigillet är mycket svårläst och C i binamnet osäkert (kan vara U/L/E också). Förmodligen ska namnet utläsas,
Henrici de Swauia. Om så det enda majuskelsigill med ett U i texten. Vid de första läsningarna har jag
misstolkat namnet.
ca 1315
Sigillum Iohannes Plescove.
Ägaren är identisk med Visbyrådmannen Johannes Pleskow, avliden före 1341. Han var son till Jacob Pleskow
1312 och brorson till Henrik i Lübeck (se ovan).
Litt: AGM II s 32.
ca 1315
Sigillum Iacobi Olavi Presbiteri.
24 mm diameter. Runt med kalk och hostia.
Riksantikvarieämbetets gotlandsundersökningar. Funnet vid utgrävningar i S:t Jörgens kyrka 1969, där väl
ägaren varit präst.
ca 1315
Sigillum Iacobi de Linge.
Mecklenburgisches Urkundenbuch Bd VIII nr 5547.
ca 1315
Sigillum Swenpa Dabsson.
25 mm diameter. Runt med bomärke. Sigillstampen är numera mycket anfrätt, och helt oläslig. Däremot
finns några läsliga lackavtryck bevarade.
Gotlands fornsal deposition 1341. Funnet nordväst om S:ta Katarinas kyrka.
Litt: AGM II s 32, med felaktig läsning; ”s swen pa nab ss”.
ca 1320
Sigillum Iacobe Casseler.
Han härstammade från Kassle gård i Hangvar.
Statens historiska muséum, inventarie nr 5909:5. Inköptes 1876 av en änkefru Häggbladh, vars man varit
bosatt i Visby, jämte andra gotländska ”petrifikat”.
ca 1320
Sigillum Hinrici de Hostinchuse.
Statens historiska muséum; Gotland. Han tillhörde släkten Østinchusen, troligen känd i Visby tidigast med
rådmannen Herman 1257 och senare med bl a den driftige gardianen vid franciskanerkonventet i Visby,
Albert 1388-1400.
Statens historiska muséum, inventarie nr 7571:604. Obekant ursprung på Gotland.
ca 1320
Sigillum Diderici Oringes.
Runt med bomärke.
Sigillet brukades av Ivar Axelsson Totts skrivare, Henrik Bentzin, under en urkund 1478. I Lübeck omtalas
Gerhard, Henrik, Hildebrand, Mechtild och Elisabet Orinch 1318-1328.
Lindströms regester i ViLa, Sällskapet för gotländsk forskning vol 17.
Litt: AGM II s 32.
ca 1320
Sigillum Conradi sacerdotis Calvi scriptoris.
Höjd 38 mm, bredd 23 mm. Spetsovalt. En ängel ovan en skrivande präst och under honom en knäböjande
präst i bön.
Litt: AGM II s 26.
ca 1325
Sigillum Henrici dicti Boten.
23 mm diameter. Runt med en vapenbild utan sköld.
En snarlik stövel som den som avbildas på sigillet återfinns på en 1400-talsgravsten från Vårfrukyrkan i Visby.
Jmf också Nicolaus Boot 1330, Johannes Boet 1368, Claus Boot 1385 och Johannes Bot 1406.
ca 1330
Sigillum Iohannis Persone.
Spetsovalt prästerligt sigill med Agnus Dei. Enligt teckning i ATA, inv nr 27302.Z.
ca 1330
Sigillum Thidemanni Vridach.
Han var sigillvittne i Söderköping 1347 30/1 och tydligen rådman (discretus vir) där. Hans änka, Gertrudis
Vridages, avled 1365 och begravdes hos Visbyfranciskanerna, liksom hans son, Thidemannus Vridach, vilken
avled 1389. Det är uppenbart att Tidekin — som hans skrivs i brevtexten — varit inflyttad till Söderköping
från Visby.
DS VII 6149, SvSigill II nr 747.
ca 1330
Sigillum Iacobi Eyksta.
Förmodligen detsamma sigill som användes av (sonsonen?) domaren Jacob Eeste i Eksta ting i bekräftandet
av Erik av Pommerns skattehöjning för ön 1412 10/5.
Statens historiska muséum, inventarie nr 6819:638. Obekant ursprung (i Kalmar län).
Litt: AGM II s 33.
ca 1335
Sigillum Magni de Horne.
32 mm diameter. Runt.
Han tillhörde utan tvekan den gotländska släkt ”Harne/Horne/Hørn” som är känd med Visbyköpmannen Nicolaus
1304, Peter som 1341 erhöll burskap i Lübeck, gardianen Peter i Visby 1368-1374, bröderna Peter, Nicolaus
och Olof som 1377 hade kvarlåtenskap efter Berend Swart i Rostock, köpmannen Magnus 1383, rådmannen
Henrik i Stockholm 1400 och borgaren i samma stad, Johannes 1390-1406. Sigillet har han tappat Stockholms
hamn.
Statens historiska muséum, inventarie nr 2113:C:4. Anträffat vid muddringsarbeten för ny sluss och
skeppsbrokaj 1855.
ca 1340
Sigillum Lambertdi Sefrydh.
Vapenbilden är sannolikt identiskt med resterna på en fragmentarisk vapensköld på Vårfrukyrkans kyrkogård
i Visby (GG I 322). Gumsehuvudet visar också på släktens gotländska ursprung.
Statens historiska muséum, inventarie nr 21248:16.
ca 1340
Sigillum Ase Packe.
Ägaren jordades 1350(?) tillsammans med Nicolaus Röde Becker, vilket framgår av att bomärket framgår på
Rödes stympade gravsten.
ca 1340
Sigillum Hans Ferger.
Statens historiska museum, inventarie nr 19342. Funnen Brännkyrkagatan 66 i Stockholm. Hans bomärke är
så snarlikt det över WINREUS DE AT[LINGE] att ett samband måste finnas. Sannolikt har Hans Ferger
överflyttat till Stockholm.
ca 1345
Sigillum Wenemari Buchorne.
Wenemar Buckhorn var son till Visbyrådmannen Fredrick Buckhorn 1341-1342. Han flyttade efter faderns
död till Stralsund, där han erhöll burskap 1348 och var rådman 1366-1368.
Bohlen, Julius von: Geschichte des adlichen, freiherrlichen und gräflichen Geschlechts von Krassow II s 50.
Von Bohlen har felaktigt ”wenemeri buchordt”, vilket måste vara en missuppfattning av de ibland mycket
snarlika majusklerna.
ca 1345
Sigill Engelbreckt van Elten.
Runt med bomärke.
Det än idag uttydbara sigillet har brukats av Gertrud van Elten, änka efter Engelbrekt och mor till Kerstin
Smedinges i ett donationsbrev 1479. Då sigillet är vida mycket äldre än Gertruds make (som omtalas 14221431) så måste det vara ärvt efter hans farfar, Stockholmsrådmannen Engelbert van Elten (1366). Det är ett
mysterium varför inte Wallin avbildat detsamma.
Visby domkyrkas brevsamling i Riksarkivet, brev 1479 22/4.
ca 1350
Sigillum Marqvardi Wardum.
Runt med bomärke.
Han ska sannolikt kopplas ihop med den Halwi Vardem som dog 1401 och vars gravsten senare förts till
Vårfrukyrkan.
ca 1350.
Sigillum Rodwaldi sacerdotis.
Spetsovalt. S:t Bartolomeus med kniv och bok under ett rikt sirat ciborium.
Riksarkivet, pergamentbrev 1380 22/6.
Litt: AGM II s 26.
ca 1350
Sigillum Boldewini presbiteri.
Riksarkivet, pergamentbrev 1380 22/6.
Litt: AGM II s 27.
m 1300-t
Sigillum Holmwasti Iohannis.
Statens historiska muséum; Gotland. Möjligen identisk med den ”Holwester” som 1385 avled och begravdes
hos Visbyfranciskanerna.
ca 1355
Sigill Hinrick van Aken.
Gotländskt arkiv 1940 s 52. Funnet 1933 i Vallstena socken.
ca 1355
Sigillum Hermanni Cruse.
Statens historiska muséum, inventarie nr 16786.
ca 1360
Sigill Helmych Kannengeter.
20 mm i diameter. Runt.
ca 1360.
Sigillum Petri Crusen.
Runt med bomärke.
Bröderna Kristoffer och Peter Kruse erkände sig 1416 13/5 ha mottagit första utbetalningen av lösensumman
för gårdarna Näglinge, Gåsö, Stendörren, Fagerholm, Ängnö och Elgö av fru Katarina Erengisladotter
(Hammerstaätten). SD III 2235. Sannolikt ska de sammankopplas med den Visbyköpman Peter Cruse som
1383 förde gods värt 12 mark från Visby till Lübeck och som 1398, som ”her Peter” (borgmästare) förde 14
tunnor salt, värda 13 ½ mark, mellan Lübeck och Visby. En av bröderna (troligen Kristoffer) torde ha överflyttat
till Stockholm, varav lånet till fru Katarina.
Svenskt diplomatarium III 2235. Förmodligen ärvt efter fadern.
ca 1365
Sigillum Botolf Iacopson.
ca 1365
Sigillum Kersten Scipman.
ca 1365
Sigillum Hinrici van Werden.
Runt med bomärke(?).
Källa: Urkundenbuch der Stadt Lübeck IV nr 411.
ca 1385
Sigillum Iacobi sacerdotis.
Riksarkivet i Köpenhamn 1412 10/5, Svenskt diplomatarium II 1572.
ca 1385
Sigillum Sunonis sacerdotis.
ca 1385
Sigillum Hegwidi Presbiteri de Ner.
Läsningen gjord efter vaxavgjutning i Gotlands fornsal. Det kan inte råda någon tvekan om namnet, trots att
sigillet använts av Botwid i När. Antingen har han använt en företrädares, eller så har sigillmakaren begått ett
misstag, för ett B är gjutet på bildytan över en krona, omgiven av ringar.
ca 1385
Sigillum Hermanni Munter.
Orginalavtryck i vax, från ett dokument 1427 i fornsalens samling från Högre allmänna läroverket. Av texten
på detta återstår endast ”...R + MANNI + MVNTE...”.
Ca 30 mm i diameter.
Riksarkivet i Köpenhamn 1410 13/4. Svenskt diplomatarium II 1286.
ca 1385
Sigillum Iohanni Eken.
Rest av orginalavtryck i vax i Fornsalens samling efter Högre allmänna läroverket. Samtida med avtrycken
från Herman Munters och Johan Duseborchs sigill. Nu återstår bara undre halvan av bomärket och svagt
”...(N)I [V](R)...”. Då Hans van Eyken var det andra sigillvittnet i den urkund varifrån sigillavtrycken emanerar
bör det ha tillhört Hans van Eyken, men bomärket visar släktskap med de Vridachska, så möjligen kan texten
ha varit:
Jmf ca 1390.
ca 1385
Sigillum Boldewini Scheper.
slutet 1300-talet
Sigillum fratris Gerardi de Gotlandia ordinis predicatorum.
Höjd 29 mm, bredd 18 mm. Spetsovalt.
Gotlands fornsal deposition 1325. Funnet på Kreta, där det inköpts av kapten G Ekström på 1800-talet.
ca 1390
Sigillum Hermanni Vridach.
Ca 30 mm diameter.
Riksarkivet i Köpenhamn 1410 13/4. Svenskt diplomatarium II 1286.
ca 1390.
Sigillum Hinrici van der Wisch.
Statens historiska muséum, obekant ursprung, inventarie nr 242.
ca 1395
Sigillum Cristoferi Cruse.
Runt med vapensköld, Svenskt diplomatarium III 2235.
Bröderna Kristoffer och Peter Kruse erkände sig 1416 13/5 ha mottagit första utbetalningen av lösensumman
för gårdarna Näglinge, Gåsö, Stendörren, Fagerholm, Ängnö och Elgö av fru Katarina Erengisladotter
(Hammerstaätten). SD III 2235. Sannolikt ska de sammankopplas med den Visbyköpman Peter Cruse som
1383 förde gods värt 12 mark från Visby till Lübeck och som 1398, som ”her Peter” (borgmästare) förde 14
tunnor salt, värda 13 ½ mark, mellan Lübeck och Visby. En av bröderna (troligen Kristoffer) torde ha överflyttat
till Stockholm, varav lånet till fru Katarina.
ca 1400
Sigill Laurens Kreienskok.
Hansisches Urkundenbuch VII 765.
ca 1400
Sigillum Hinrici Ficher.
ca 1400
Sigillum Botolphi Ysem presbiteri.
Litt: AGM II s 28.
ca 1405
Sigillum Iohannes van Elten.
Acta Gotlandensia Walliniana III fol 1173.
ca 1405
sigillum Olavi Bracka presbiteri.
ca 1405
Sigillum Ioan Gudhason.
Obekant fyndort, men troligen från Gotland, vilket framgår av gravsten nr 105 vid Vårfrukyrkan i Visby, vilken
kan identifieras med hjälp av det armborstliknande bomärket.
ca 1415
Sigill Hermen Krunninner.
ca 1415
Sigill Herman Bretholt.
ca 1420
Sigillum Iohannes Schutte.
ca 1420
Sigill Hannes Duseborch.
Rester av sigillavtrycket i vax i Gotlands fornsal, från urkund 1427, i samlingen från Högre allmänna läroverkets
mynt- och antikvitetssamling. Ingen text återstår, endast vapenskölden under resterna av en hjälm med
hjälmdok. Textdelen fanns dock kvar, men tydligen med underdelen av det ganska stora sigillet redan då
avbrutet. Denna del läste Wallin före 1747 (AGW III p 1173). Tack vare Styffe, som sett en kvittens från 1441
i Danzig (Styffe: Bidrag till skandinaviens historia II 117, 122) vet vi att de två delarna hör ihop, då Johannes
Duseborch anges ha tre rosor i sitt sigill.
Mer än 30 mm i diameter.
ca 1420
Sigill Ion Salve.
Orginalvaxavtryck i Gotlands fornsal, samlingen från Högre allmänna läroverket.
22 mm diameter.
ca 1425
Sigill Iacob Halekow.
Styffe, Bidrag till Skandinaviens historia II 122.
ca 1430
Sigill Hans Smede.
Riksarkivet i Köpenhamn 1458 17/3.
ca 1435
Sigill Hans Hampelman.
20/12 mm diameter. Runt med övre stampen endast med bomärkesstamp.Gotlands fornsal, inventarie nr C
8717. Funnet 1936 vid trädgårdsarbete i ”Odlingen” i Visby (norr om D B W.s paviljong).
ca 1435
Sigill Ambrosius Kreienschoc.
Runt. Hänger under en urkund från 1469 25/4 i Landsarkivet i Visby.
Litteratus: AGM II s 35.
ca 1440
Sigill Hans Smedinch.
ca 1440
Sigill Hans van Elten.
Statens historiska muséum, inventarie nr 1304:1835:82.
ca 1445
Sigill Hans Tunnendrechren.
ca 1450
Sigill Iacop Ridder.
ca 1450
Sigill Knut Treutfelder.
ca 1450
Sigill Gerwen Hobreke.
Orginalavtryck i vax i Gotlands fornsal, samlingen från Högre allmänna läroverket.
24 mm diameter
ca 1450
Sigill Iacop Salve.
Mitten 1400-talet
Sigill Per Laurenson.
Gotlands fornsal, inventarie nr C 3318. Funnet 1916.
ca 1455
Sigill Cort Lindow.
Statens historiska muséum, inventarie nr 8173, Acta Gotlandensia Walliniana III fol 1161.
ca 1455.
Sigill Albrecht Rennenberch.
ca 1455
Sigill Peter Kusser.
ca 1455.
Sigillum Petri Petri presbiteri.
Jöran Wallin, Gotländska samlingar I s 255.
ca 1455
Niclaus Ganvider.
ca 1455
Sigill Iones Ingelson.
ca 1455
Sigillum Hinrici Halekow.
Liv- Est- und Kurländisches Urkundenbuch XII 624.
ca 1460
Sigillum Iohan Freze.
ca 1460
Erik Peterson.
Funnen vid Vidunge i Dalhem.
ca 1465
Sigill Henrici Negelsen.
Obekant fyndort, men gotländsk anknytning då det sannolikt är det ursprungliga Pleskowska vapnet som är
ingraverat. Förmodligen är denne Henrik Niklessen en sonsons son till Visbyrådmannen Wilhelm Pleskow
1382, vilken — av den danskklingande namnformen att döma — blivit knuten till slottshushållet. Den ryss
som ursprungligen var i vapnet har vid tiden för sigillets tillkomst blivit uppfattad som en narr.
Statens historiska museum inventarie nr 21248:18.
ca 1470
Sigill Laurens Brun.
Landsarkivet i Visby, pergamentsbrev 1500 9/8.
ca 1475
Sigill Hans Heket.
ca 1475
Sigill Hermen Ulzen.
Lindströms regester i ViLa, Sällskapet för gotländsk forskning vol 17.
ca 1480
Sigill Bottolf Vasste.
Landsarkivet i Visby, pergamentsbrev 1500 9/8.
Ca 1485
Sigillum magistri Bernardi Brant.
Litt: Hans Hildebrand, Sveriges medeltid I s 525.
ca 1490
Sigillum Olauos Otonis.
Gotlands fornsal, inventarie nr C 9704. Funnet 1950 vid restaureringen av Vänge kyrka.
ca 1490
Kalk med hostia i bomärke(?).
Sigillum Tegnwidi presbiteri.
24/14 mm. Runt med övre enkom vapensköldsstamp.
Gotlands fornsal deposition 1335. Funnet i Palissaderna vintern 1888-1889.
ca 1490
Sigillum Olai Nielson.
Hans eller hans faders/barns gravsten med identiskt bomärke vid S:t Hans och S:t Pers kyrkor (GG II 633).
Statens historiska muséum, inventarie nr 1484:4
ca 1500
Her Anderss prester.
26 mm diameter. Runt med kalk.
Gotlands fornsal, inventarie nr
ca 1500
Iooni Tomta.
Statens historiska muséum, inventarie nr 27170:1-14.
Början 1500-talet.
Initialerna ska möjligen stå för Hans Hoppenacke.
Lackavtryck i Gotlands fornsal, inventarie C 9861.
Början 1500-talet.
Lackavtryck i Gotlands fornsal, samlingen från Högre allmänna läroverket.
Början 1500-talet
början 1500-talet
början 1500-talet
början 1500-talet
ca 1525
Laures Persen.
SIGILL I STATENS HISTORISKA MUSÉUM LÄSTA AV DICK WASE.
omkring 1300
Sigillum Ian van Warler.
Statens historiska muséum; obekant ursprung.
Statens historiska muséum, inventarie nr 1795:2
ca 1325
Fratris Martini dicti Colle.
Höjd 32 mm, bredd 22 mm. Spetsovalt prästsigill med bild av S:t Paulus bärande bok och svärd.
ca 1390.
Sigill Clawes Brasce.
Claus Braske var rådman i Stockholm 1405-1420.
ca 1440
Sigill Egghert van dem Brinke.
slutet av 1400-talet
Sigill L[au]riz Iensson.
Statens historiska muséum, inventarie nr 21248:7. Felläst ”Erik Anesson”.

Gotländska medeltidssigill

Transcription

Similar documents

17–20 maj - Öppna Ateljéer

Landskap i sikte! Gotland

Att jobba på Länsstyrelsen Gotland

FOTBOLLS- SAMMANDRAG

UNGA FÖR UNGA JUNIOR OPEN 27/2–1/3

Läs mer om resan här

CV Anna E Weiser 2014

Informationssida i Framtidsvalet

Namn Arbete Inkomst av tjänst Slutgiltig skatt Per Ole Morken Chef