15. Grundskolans underlag för utbyggnadsstrategi inkl

Transcription

15. Grundskolans underlag för utbyggnadsstrategi inkl
Malmö stad
1 (22)
Grundskoleförvaltningen
Datum
Tjänsteskrivelse
201 5 -0 1- 14
Vår referens
Jan Nilsson
planeringssekreterare
[email protected]
Grundskolans un derlag för utbyggnadsstrategi inklusive uppdrag utifrån Malmökommissionens åtgärdsförslag nr 29 och 30
GRF-2015-163
Sammanfattning
Efter beslut i förvaltningsledningen 2014-03-25 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att utforma ett underlag för utbyggnadsstrategi för grundskolan. Till utredningen har senare lagts till
uppdrag utifrån Malmökommissionens åtgärdsförslag nr 29 – ”Inrätta, finansiera och fö rlägg attraktiva skolor i de mest utsatta områdena för att attrahera elever från
hela staden” samt utredningsuppdrag, åtgärdsförslag nr 30 - ”Se över konsekvenserna av de nyplanerade skolornas lokalisering samt överväg en ny struktur
för grundskolans organisering i Malmö”.
Följande förslag till underlag för utbyggnadsstrategi har tagits fram:
SIGNERAD
1. Huvudprincipen för att anpassa skollokalerna till de kommande behoven följer fem steg
a. Befintliga skolors kapacitet ska tas tillvara innan utbyggnad blir aktuellt
b. Lokaler på skoltomter som hyrts ut till annan verksamhet ska återställas för skolans behov
c. Om-/tillbyggnad av befintliga skolor bör göras då möjlighet och behov finns, där
även behoven av specialsalar, matsalar, personalutrymmen och liknande ska beaktas
d. Tillfälliga lösningar i form av paviljonger eller externa förhyrningar tillämpas i t
ex utbyggnadsområden i väntan på att underlaget motiverar en ny skolbyggnad
eller då områdena har tillfälliga toppbehov under begränsad tid.
e. Nybyggnation i områden med långvariga behov
2. Anpassa kontinuerligt skolornas upptagningsområden för effektivt utnyttjande av skollokalerna
3. Etablera en centralt placerad högstadieskola med profilspår med hela Malmö som upptagningsområde. Skolan bör erbjuda flera profiler än en
4. Öka satsningar att likställa mindre attraktiva skolor med övriga genom kommunikationsoch organisationsinsatser
5. Tilldela busskort till högstadieelever med skolgång utanför det egna skolupptagningsområdet
2 (22)
6. Nya skolor bör organiseras med årskurserna F-9, F-6 respektive 7-9. Flexibilitet kan förekomma p g a fysiska begränsningar och för att nå effektivt utnyttjande vid snabb elevtillväxt
7. Nya skolor ska organiseras för likställighet och ett ekonomiskt utnyttjande genom att:
a. Bifogat lokalprogram ska tillämpas vid nybyggnation eller där det är möjligt vid
större ombyggnation av skolorna
b. Lokalprogrammet ska kompletteras med ett rumsprogram med teknisk och fast
utrustning i respektive lokal
c. Öka samarbetet med fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret så att tilldelade tomter motsvarar grundskolans behov
d. Särskild bevakning på lösningar av grundskolebehoven i stadsdelar utan ny bostadsproduktion då elevantalet fortsätter att öka på grund av förtätning utan att
nya skoltomter kan erbjudas
Förslag till beslut
Grundskolenämnden föreslås besluta
att anta förslag till underlag för utbyggnadsstrategi för Malmö stads grundskolor,
att översända underlaget för utbyggnadsstrategin till kommunstyrelsen som svar på utredningsuppdraget utifrån Malmökommissionens åtgärdsförslag nr 30, samt
att översända underlaget för utbyggnadsstrategin som rapport av uppdraget utifrån
Malmökommissionens åtgärdsförslag nr 29
Beslutsunderlag

Tjänsteskrivelse med bilagor
Beslutsplanering
Grundskolenämnden 2015-01-28
Ärendet
Uppdraget
Förvaltningsledningen beslutade 2014-03-25 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att forma
ett underlag för en utbyggnadsstrategi för grundskolan. Gruppen bestod av utbildningscheferna
Hans Nilsson och Ann-Christine Olsson och planeringssekreterare Jan Nilsson, lokalstrateg Drilon Iberdemaj avdelningen för fysisk miljö. Utredningssekreterare Jan Walhagen kvalitetsavdelningen har adjungerats.
3 (22)
Den stora tillströmningen av nya elever till skolorna skapar stora utmaningar att kapacitetsmässigt erbjuda alla plats. Samtidigt ska alla skolor hålla hög kvalitet och vara attraktiva för elever och
föräldrar. I direktiven till uppdraget ställs följande frågeställningar:








Kapacitetsbedömning; med hänsyn till olika kriterier, hur många elever kan/bör varje enskild skola ta emot. Kartläggningen ska ske i samverkan med AFM och innefatta bedömning av fysisk, pedagogisk och teknisk kapacitet.
Var bör vi geografiskt bygga/förlägga nya skolor? Bör skolor förläggas centralt i staden
för att skapa integration?
Bör vi skapa profilskolor?
Utifrån vilka premisser bör elever/föräldrars val av skola göras?
Bör alla elever göra aktiva skolval inför skolår 7?
Bör det finnas funktionsprogram för standardskola? Hur bör den se ut?
Presentera ett tillfälligt lokalprogram för nybyggnation och större ombyggnation av skolorna
Klargöra ansvarsfördelningen för lokalerna då flera verksamheter samverkar i byggnaderna
Utgångspunkterna för utredningen som beskrivs i direktivet är:




Befolkningsprognos – geografisk uppdelning
Slutrapporten från ”Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö” med förslag för att
minska skolsegregationen; att elevsammansättningen i Malmös skolor ska vara integrerad
med avseende på socioekonomiska, etniska, könsmässiga och prestationsmässiga kategorier.
Utredning om skolplacering GrF-2013/6293
Grundskolenämndens målsättning att alla skolor ska ha hög kvalitet och därmed vara attraktiva.
I tilläggsuppdrag 2014-07-01 har tillkommit att utreda på vilket sätt de negativa segregerande
effekterna i skolan kan brytas samt ge förslag på vilket sätt socioekonomiska klasser kan skapas.
Materialet ska innehålla en fördjupad analys av om det fria skolvalet kan vara orsak till ökad segregering samt kartläggning av fristående skolor i Malmö.
Vidare har direktiven kompletterats med att se över - inrätta, finansiera och förlägga attraktiva
skolor i de mest utsatta områdena för att attrahera elever från hela staden. Tillse att en samlad
strategi utarbetas för planering och utbyggnad av skolor där ett syfte är att nå större blandning av
elever i stadens skolor. Vid utarbetande av strategin ska övervägas att förlägga nya profilskolor i
områden där de kan generera positiva integrationseffekter.
4 (22)
Demografiska utgångspunkter
Elevutvecklingen
Av Malmös 31 000 elever fördelar sig knappt 26 400 i kommunala och 4 600 (14.8 %)1 i fristående skolor. Enligt befolkningsprognoserna väntas Malmö få en fortsatt stark tillväxt av elever under överskådlig tid.
Januari 2014 fanns i befolkningen 29 570 skolpliktiga grundskoleelever i Malmö. Fram till januari
2026 förväntas antalet öka med 13 680, varav 1 170 avser förskoleklassen. Därmed ökar underlaget av barn och ungdom i grundskoleåldern med ca 46 % till ca 43 250 under redovisad
period. Denna utveckling kommer att ställa stora krav på anpassning och utbyggnad av skolorna.
Ökningen av eleverna fördelar sig på kommunala och enskilda skolor där fördelningen i nuläget
är ca 15 % av eleverna i fristående skolor. Tillgången på fristående skolor är geografiskt ojämnt
fördelade inom staden. Framtida prognoser för utvecklingen av de enskilda alternativen saknas
och utbudet är svårt att på längre sikt uppskatta, men påverkar naturligtvis den kommunala planeringen av de framtida behoven.
Under prognosperioden fram till år 2020 ökar antalet skolpliktiga malmöbarn med ca 8 200 fördelat i åldrar enligt diagrammet nedan.
Diagrammet redovisar läget den
31:e december per år.
Vid en fördelning mellan kommunal och enskild verksamhet motsvarande dagens så innebär förändringen ett tillkommande platsbehov
på ca 7 000 nya platser i den kommunala grundskolan under perioden.
Åldersgruppen 6-9 år ökar under
perioden med 3 500, åldersgruppen
10-12 år med 2 900 och åldersgruppen 13-15 år med 1 800.
6-åringarna beräknas fram till år 2020 bli 760 flera än år 2014. Utbildningsområde Norr (264) har
störst ökning av 6-åringarna i absoluta tal följt av Söder (177) och Väster (148).
Såväl utgångsläge som utveckling i grundskolans fem utbildningsområden varierar och kan utläsas i nedanstående tabeller och diagram.
1
Statistik Exstens 14-08-08
5 (22)
Utveckling för 6-12 åringar
Befolkning
2013
Prognos
Förändring
%
2019
Norr
Innerst
Väster
Söder
Öster
3 188
4 743
1 555
48,8%
3 039
4 324
1 285
42,3%
6 625
8 271
1 646
24,8%
4 413
5 691
1 278
29,0%
4 191
4 863
672
16,0%
Summa
21 456
27 892
6 436
30,0 %
Utvecklingen 13-15 åringar
Befolkning
2013
Prognos
Förändring
%
2019
Norr
1 104
1 487
383
34,7%
Innerst
1 135
1 363
228
Väster är det utbildningsområde som20,1%
har
Väster
2 354
748
31,8%
störst befolkning
i de3 102
skolpliktiga
åldrarna
Söder
1 745
059
314
18,0%
och som också
ökar 2mest
i absoluta
tal
Öster
1 725
1 805
80
4,6%
med ca 2 395 fram till år 2020. En ökning
med 27 %. 8 063
Summa
9 816
1 753
21,7%
Väster är det utbildningsområde som har störst befolkning i de skolpliktiga åldrarna och som
också ökar mest i absoluta tal med c a 2 395 fram till år 2020. En ökning med 27 %.
Inom område Norr ser man emellertid den största procentuella ökningen med 45 % under
samma tid (1 940). Inom dessa områden finns också de största exploateringsprojekten med stora
nybyggnadsplaner för bostäder. Utbildningsområde Öster har den långsammaste tillväxten under
perioden med en ökning av ca 750 i åldergruppen 6-15 år. Huvuddelen, eller 670, finns i åldrarna
6-12 år.
I områdena Väster och Söder utgör högstadieeleverna en större andel av ökningen än i övriga
områden.
Under nuvarande förutsättningar tycks ökningstakten även bland de yngsta successivt minska
under prognosperioden.
6 (22)
Demografiska förändringar läsåren 2014/15 – 2019/20
Utbildningsområde
Ökning
6-12 år
Ökning
13-15 år
Andel i kommunala skolor
Tillkommande elever
kommunala skolor
1)
1)
Norr
Innerstaden
Väster
Söder
Öster
1 350
1 100
1 230
975
520
325
240
710
330
110
89,4 %
76,7 %
87,5 %
89,1 %
77,9 %
1 500
1 000
1 700
1 200
500
Summa
5 175
1 715
84,3 %
5 900
Vid valen till förskoleklass
Friskolorna och elevströmmarna
Friskolereformen genomfördes 1992 och innebar bland annat att icke kommunala skolor kunde
finansieras genom skolpeng, att läroplanen skulle följas och att det uppstod möjlighet att välja
skola på ett sätt som tidigare inte funnits.
Utvecklingen för fristående skolor i Malmö under de senaste tio åren har varit en ökning av
marknadsandelen från 8 % till drygt 15 %. Under samma tid har antalet elever som söker utbildning i andra kommuner ökat med 146 % men utgör fortfarande endast 241 elever.
Fristående skolornas andel av Malmöeleverna
År
%
andel
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
8
9
10
11
12
13
13
14
15
15
15
Idag erbjuder 26 fristående skolor förskoleklass och grundskola i Malmö.2
utbildningsområde
skolans namn
adress
åk
elever främst från skolområde
Öster
Al Salamah
Sporreg. 2
F-7
Husie, Riseberga, Videdal
287
Montessori grsk
Maria
Runstycket
Husie Kyrkov.64
F-9
Höja, Bäckagård
170
Husie Kyrkov.96
F-9
Höja, Bäckagård, Videdal
211
Videdals privat
Videdalsv.40
F-9
Husie, Riseberga, Videdal
178
Ögårds
Jägersrov.90
F-6
209
Små rosornas fsk
Von Rosens v 48
F
Rosengård, Örtagård, Värner
Rydén
Rosengård
Hindby småskola
Boukefs språk
Fosiev 69
F-3
Söderkulla, Munkhätte
53
Kungsörnsg. 3
F-9
Högaholm, Hermodsdal,
Söderkulla, Värner Rydén
135
Söder
2
malmo.se Grundskolor A-Ö. aug 2014
antal
elever
10
7 (22)
Norr
Backaskolan
Östra Fäladsg.4648
S:a Bulltoftav. 21
F-9
Kirseberg, Segevång, Bulltofta
233
F-6
Rosengårdsskolan
164
Vittra Västra
Hamnen
V:a vavsg 10
F-9
Blandat
202
Östra
Rönnbladsg 4
6-9
Segevång
130
Kilowatt
Friisg. 15
4-9
Värner Rydén, Örtagård
44
Bellevue
Delsjög. 46
F-6
Lorensborg, Kroksbäck
54
Hyllie park
Elinelundsv.55
F-4
Berga, Geijer, Kroksbäck,
129
(Lilla Humfry
Delsjög 46
F-5
Blandat
27)
Maria
Stensjög 2
F-9
Lorensborg, Kroksbäck
214
Svea
Ringugnsg. 1
6-9
Geijer, Sjöstaden, Karl-Johan
238
Ängsdal
Ängsdalsv. 20
F-9
Sundsbro, Ängslätts
248
Bladins internationella
Bladins
Själlandstorget 1
Dammfri, Fridhem, Mellanhed
378
Stadiong 25
K10
F-9
Mellanhed, Dammfri
302
Europaporten
Erik Perssons v 10
F-9
Kulladal, Mellanhed
219
Humfry
Tuborgg. 2
6-9
Monbijou, Österport, Johannes
98
Kastanje
Palmg. 19B
F-9
Sofielund, Möllevång, Stenkula
207
Montessori grsk
Backåkersv 3B
F-9
Geijer, Dammfri, Mellanhed
303
Resurs Ung art
Henrik Smithsg 14
7-9
Malmö friskola
Väster
Innerstaden
Övriga
-
8
Eleverna i friskolorna kommer i huvudsak från närområdet. Sammanställningen ovan visar vilka
av grundskolans ”ordinarie” upptagningsområden som friskolornas elever kommer ifrån. Alla
skolor utom Vittra Västra hamnen rekryterar merparten i närområdet och fyller sedan på med
enstaka från mera avlägsna områden. När det gäller Vittra Västra hamnen har den en mera splittrad bild med elever från olika delar av staden utan att kunna utpeka någon särskild. (Lilla Humfry har stängt efter att sammanställningen gjordes)
Skolverkets forskningssammanställningar pekar på att det är de mera välbeställda eleverna som
lämnar ”hemskolan” och söker sig till andra alternativ och att intresset att välja inte är lika stort
inom utsatta grupper.
Från och med 2014 påverkas resurserna till skolorna i Malmö av en mix av socioekonomiska
faktorer där de elever som bedöms ha sämre förutsättningar att klara skolans krav genererar
högre ersättning än de som bedöms ha bättre förutsättningar för att klara skolans krav. Den utgående s k strukturersättningen skulle därför kunna utgöra en grund för att visa eventuella skillnader i rekryteringsunderlaget för skolorna.
8 (22)
Den genomsnittliga strukturersättningen per elev för fristående skolor jämfört med de kommunala inom respektive utbildningsområdena(summan av skolorna) framgår nedan3.
Beräknat på elevunderlaget4 under september
2014. Små verksamheter med specialverksamhet ingår ej. Mottagningsskolan Mosaik tillhör
inte geografiskt utbildningsområde och har på
grund av sina speciella förutsättningar lämnats
utanför.
Sammanställningen visar att strukturersättningen knappast avviker mellan kommunala och fristående skola i utbildningsområdet Norr följt av något större skillnad i område Väster. Störst är
skillnaden i Innerstaden följt av Öster, men även en tydlig avvikelse finns inom område Söder.
Inom Innerstaden är strukturersättningen mer än dubbelt så hög i de kommunala skolorna jämfört med de fristående. Resultatet följer hypotesen och redovisade forskningsresultat att det fria
skolvalet bidrar till dränering av de goda förebilderna från skolorna vilket inom framförallt mera
utsatta områden kan förstärka problemen för skolorna.
Andelen elever i fristående skolor varierar inte så mycket mellan grundskolans olika årskurser.
Lägst är andelen i förskoleklassen 13,3%, och högst i årskurs 7 med 19 %.
Fördelning kommunal respektive fristående skola
Förskoleklass
Antal
Andel
elever
flickor
(%)
Kommunen totalt
Kommunen kommunal
Kommunen fristående
3
4
Åk 1-9
Antal
elever
åk 1-9
Andel
flickor
(%)
Andel
m utl
bakgr
(%)
Andel m
föräldr
m eftergymn
utb (%)
3 351
49
25 353
49
47
53
2 905
48
21 305
49
49
50
446
55
4 048
51
39
65
Prislista Malmö skolor; Mö Grundskoleförvaltning
IST analys 2014-09-22
9 (22)
Av statistiken framgår att det är något högre andel flickor i fristående skolor och att andelen
föräldrar med eftergymnasial utbildning är 15 % högre än i de kommunala skolorna. Skillnaderna
är dock stora mellan olika skolor. Utländsk bakgrund varierar i friskolorna mellan 11 – 94 %.
Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning varierar samtidigt mellan 30 – 86 %.5
Hur ser föräldrarna på det fria skolvalet
Kairos Future6 har i maj 2014 frågat 1 900 föräldrar över hela Sverige kring det senaste skolvalet
där 64 % uppger sig vara positivt inställda till systemet med fritt skolval att jämföra med 15 %
som är negativa. De viktigaste aspekterna vid bedömning av skolorna inför valet var a) Att skolan
känns trygg och säker b) Hur engagerade lärarna upplevs och c) Hur kunniga lärarna upplevs.
När det gäller de viktigaste aspekterna som varit mest avgörande vid valet, går åsikterna mera
isär men de tre viktigaste var a) Barnets egen vilja, b) Lärarnas engagemang och c) Att skolan känns
trygg och säker.
Redan i F-klassen uppger 48 % av föräldrarna att barnen har en mycket eller ganska tydlig uppfattning om vilka skolor man vill gå på.
Oavsett var i landet man bor och utbudet av skolor i närområdet är det sällan man överväger
mera än tre skolor vid valet. Tre kandidatskolor, tre till fyra informationskällor och 10-15 timmar
för efterforskning är den genomsnittlige förälderns förberedelser inför skolvalet. Oavsett hur
mycket tid man lägger på valet så verkar dock alla bli lika nöjda och 86 % upplever att barnen i
det stora hela blev nöjda med valet.
Malmökommissionens förslag behandlade i Kommunstyrelsen
Malmökommissionen bildades för att vaska fram vetenskapligt grundade förslag hur man kan
minska hälsoskillnader inom staden och nå ett socialt hållbart Malmö. Kommissionens slutrapport7 behandlades i kommunstyrelsen den 5 mars 2014.
Av kommissionens många förslag till åtgärder som behandlades av kommunstyrelsen avsåg 17 st
skolan, under rubriken ”lärande och utbildning” samt ett förslag avseende elevhälsovården inom
kapitlet om hälso- och sjukvård.
Av de aktuella åtgärdsförslagen har 4-5 bedömts kunna beröra skolornas fysiska lokaler, men
påverkan under nuvarande förutsättningar har bedömts vara begränsad.

Under rubriken ”Genomför en grundlig inventering av resursbehov i stadens utbildningsinstitutioner
åtföljt av en finansieringsplan” nämns ändamålsenliga lokaler under enskilda insatser för ökad
likvärdighet.
Statistik från SIRIS databas, Skolverket
”Ett val av vikt”, Kairos Future juni 2014
7 Malmökommissionens slutrapport Dnr STK 2013-145
5
6
10 (22)
Den nedan beskrivna kapacitetsutredningen syftar just till att bedöma skick, kapacitet
och ändamålsenlighet för skollokalerna utifrån kommungemensamma riktlinjer. I avvaktan på att utredningen som startar hösten 2014 har genomförts och sammanställts kan
inte omfattningen av faktiska förändringar bedömas. Utredningen beräknas klar under
hösten 2015.

Åtgärden ”Barngruppernas storlek i Malmös fritidshem ska minska. Ett första steg är att barngrupperna inte får överstiga 30 barn/avdelning” bedöms inte påverka lokalplaneringen utöver de
ytor som presenteras i bifogat lokalprogram eftersom huvuddelen av fritidshemmen använder skolans hela lokalutbud i verksamheten (s k integrerade fritidshem).

”Reformera systemet för mottagande av nyanlända elever”. I förslaget föreslås nedläggning av
mottagningsskolan Mosaik för att istället sprida eleverna på övriga skolor. En sådan förändring skulle i och för sig påverka lokalbehoven i skolorna när eleverna ska beredas
plats men eftersom eleverna delas upp på flera skolor är det svårt att utpeka utbyggnadsbehoven.

Åtgärden ”Inrätta, finansiera och förlägg attraktiva skolor i de mest utsatta områdena för att attrahera elever från hela staden” innebär inte totalt sett ett utökat behov av skolor utan avser lokaliseringen. Denna punkt kommenteras bl a under rubriken ” Skapa särskilt attraktiva
skolor och fritt skolval” nedan.

Åtgärdsförslag ”Se över konsekvenserna av de nyplanerade skolornas lokalisering samt överväg en ny
struktur för grundskolornas organisering i Malmö” kommenteras i kommande avsnitt.
Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
För att få ett bättre underlag om hur skolans resultat kan förändras genom att gå utanför de traditionella upptagningsområdena och samla elever från hela staden i skolorna har Skolverkets kunskapsbank inventerats.
Enligt Skolverket (f d Myndigheten för skolutveckling) är forskning och kunskapsproduktion
kring grundskolans fysiska miljö ett eftersatt område. Det finns inte mycket vetenskapliga rapporter sammanställt kring den fysiska miljöns betydelse för skolresultaten och elevernas framtida
livssituation. I de sammanhang lokalerna framhålls handlar det ofta om trygghetsfrågor eller anpassningar efter speciella behov hos funktionshindrade elever.
Resultaten av Skolverkets samlade forskning kring vad som påverkat skolresultaten i Sverige från
1990-talet och framåt sammanfaller med förändringar i skolsystemets struktur och ökade socioekonomiska skillnader och pekar främst på att segregering, decentralisering, differentiering och
individualisering har påverkat resultaten i svensk skola negativt.
11 (22)
Föräldrarnas utbildningsnivå har blivit allt viktigare för studieresultaten medan det som kan
kopplas till lokalerna pekar på att en sammanhållen skola utan stratifiering ger de bästa resultaten8.
Kunskapsöversikten har utarbetats på Skolverkets initiativ. Den har en bred ansats och innehåller en sammanställning av forskning som belyst faktorers betydelse för elevernas resultat på olika
nivåer, från systemnivå till klassrumsnivå. I sammanställningen har deltagit forskare från Göteborgs, Uppsala och Växjö universitet
Analysen av skolforskningen sammanfattas som följer:
Segregering
Som en följd av bland annat den ekonomiska krisen på 1990-talet ökade bostadssegregationen.
Elever med likartad social och utbildningsmässig bakgrund samlades på samma skolor. Dessutom flyttade personer med så kallad etnisk svensk bakgrund ut ur vissa stadsområden.
Fattigdomen bland barn är idag mer koncentrerad till specifika bostadsområden än för två decennier sedan. I vissa områden idag har vi en högre koncentration av barn med språksvårigheter
och sociala och ekonomiska svårigheter.
Sedan friskolereformen 1992 har föräldrar i ökad utsträckning gjort aktiva val att flytta sina barn
från skolor i socioekonomiskt utsatta områden till andra skolor med förhoppningen att skapa
bättre förutsättningar för sina barns utveckling.
Forskarna är eniga om att elevsammansättningen har blivit mer homogen utifrån socioekonomisk bakgrund. Därmed har den positiva kamrateffekten i de utsatta miljöerna minskat. En direkt konsekvens av segregeringen är att resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper har
ökat. I dag har föräldrars utbildningsnivå större betydelse för barns skolresultat än tidigare.
Decentraliseringen
För tjugo år sedan hade Sverige ett av västvärldens mest centraliserade skolsystem. I och med
kommunaliseringen 1991 och friskolereformen 1992 decentraliserades skolans huvudmannaskap
och det svenska skolsystemet blev ett av de mest avreglerade.
Bidragen för kompenseringen för socioekonomiska faktorer har varit otillräckliga för att kompensera för effekterna av den ekonomiska krisen och den påföljande segregeringsökningen.
Granskningen av lärartätheten visar att antalet lärare per hundra elever har minskat sedan 1990talets början och nådde sin lägsta nivå 1997/1998 (7,5 lärare). Sedan dess har lärartätheten ökat
till 8,3 lärare per 100 elever 2007. Andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning har minskat under samma period.
Idag är skillnaderna mellan kommunerna när det gäller resurstilldelningen till skolor större än för
tjugo år sedan. Därtill är kompenseringen för de ökade behoven, som socioekonomiskt segregeVad påverkar resultaten i svensk grundskola ”kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer" - Skolverkets
sammanfattning på www.skolverket.se
8
12 (22)
rade områden och kommuner har, otillräcklig.
I Malmö har fr o m 2014 införts ett nytt resursfördelningssystem som fördelar medel till skolorna utifrån elevernas individuella kriterier. Detta kompenserar skolorna i större utsträckning
för de faktiska socioekonomiska skillnaderna i elevunderlaget. Utöver årskurs och ålder baseras
resurstilldelningen på de socioekonomiska variablerna kön, invandringsår, föräldrarnas utbildningsnivå, förekomst av ekonomiskt bistånd, antal vårdnadshavare, bostadsområde samt skoltyngd. Därutöver utgår tillfälligt bidrag för nyinvandrade under de första 18 månaderna i Sverige9.
Differentieringen
Den sammanhållna svenska grundskolan ska enligt den svenska skollagen organiseras integrerat
men det har under det senaste decenniet blivit allt vanligare med särlösningar. Exempelvis har
antalet elever i särskolor ökat liksom differentieringen efter kunskapsnivå. Dessa lösningar är
ofta stigmatiserande och påverkar elevernas motivation och självkänsla negativt. Den ovan beskrivna geografiska och socioekonomiska segregeringen tillsammans med differentieringen har
också påverkat lärarnas förväntningar negativt på vissa elevgrupper.
Individualiseringen
Individualiseringen inom den svenska skolan kan beskrivas som både individanpassning av
undervisningen och som ett sätt att i ökad grad jobba självständigt med olika arbetsuppgifter.
Den sistnämnda individualiseringsprocessen beskrivs som en av de bidragande orsakerna till
försämrade skolresultat.
Parallellt med kommunaliseringen påbörjades arbetet med införandet av nya styrdokument för
samtliga skolformer och den nya skolreformen trädde i kraft 1994. I de nya styrdokumenten
poängterades vikten av en ökad lärarautonomi och en av följderna var förändrad lärarroll. Den
nya målstyrda skolan blev mindre regelstyrd och det fanns färre direkta anvisningar om innehåll
och undervisningsmetoder. Detta gav ett större utrymme för lärarens egna tolkningar och
undervisningsstrategier och enligt planerna skulle undervisningen utformas utifrån elevernas
egna behov, erfarenheter och förutsättningar. Tanken var att en mer flexibel och varierad undervisning skulle höja kvalitén.
Dock har individualiseringen lett till en förskjutning av ansvaret från läraren till eleven. Eleverna
har fått ägna allt mer tid åt individuella arbetsformer medan lärarna har fått ägna mer tid åt administration, information och instruktioner. Det påpekas att mindre tid har lagts åt att berätta
och gå igenom läxor i helklass. Forskarna menar att eleverna och deras föräldrar har fått ta ett
allt större ansvar för lärandet. Att eleverna lämnades mer åt sig själv ses som en viktig förklaring
till de ökade skillnaderna i skolresultaten mellan olika elevgrupper. Således har föräldrarnas utbildning och kulturellt kapital fått en ökad betydelse för elevers skolresultat.
Förslag till ersättningsmodell för resursfördelning till Malmös kommunala och fristående skolor 2014 Dnr GrF
2013/184
9
13 (22)
Stora samhällsförändringar har således sedan 1990-talet påverkat situationen i skolan och resultaten.
Skolornas upptagningsområden
Enligt skollagen10 gäller den s k närhetsprincipen vid placering av elever i kommunens skolor.
”En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen
placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola.
Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om
1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller
2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero”.
Lagen tolkas i huvudsak så att man alltid har rätt till den närmsta skolan enligt upptagningsområdena vilket medför att det måste finnas ”överkapacitet” i de skolor som ska kunna ta emot
elever som bor utanför området. I en tid med stor tillströmning av elever i alla utbildningsområden blir det svårare att uppnå en ökad rörlighet hos eleverna då ”överkapaciteten” försvinner.
I takt med att elevantalet fortsätter växa och nya skolplatser tillskapas måste en årlig justering av
skolornas upptagningsområden genomföras för att nå en nödvändig överensstämmelse med
behoven.
Med en fortsatt förtätning av Malmö, utan möjligheter att planera in nya skolor i de centrala
stadsdelarna försämras förutsättningarna för att kunna erbjuda närhet till skolan i samma utsträckning som idag.
Synen på skolornas organisation och upptagningsområden kan komma hanteras mera flexibelt
för att i första hand erbjuda de yngre eleverna närhet mellan skolan och hemmet. Ökningen av
tillkommande elever är också störst i den yngre åldersgruppen som svarar för nästan 79 % av
förändringen under den aktuella prognosperioden.
Då de yngre eleverna fyller på i skolorna måste de äldre erbjudas skolor utanför de nuvarande
upptagningsområdena, vilket kan innebära större avstånd för dessa elever. Det innebär samtidigt
att de skolor som byggs i de mindre centrala lägena i vissa fall också behöver ta hänsyn till elevbehov som ligger utanför det egna traditionella området. De elevströmmar som härigenom uppstår kan också bidra till att minska segregationen.
Skapa särskilt attraktiva skolor och fritt skolval
Den grundläggande förutsättningen för en mindre segregerad skola med bättre resultat menar
arbetsgruppen är att skapa möjligheter för att alla skolor blir välfungerande och attraktiva. Dock
leder dagens segregerade bostadssituation till begränsningar i att överbrygga socioekonomiska
skillnader. Eftersom skolan har svårt att påverka orsakerna i samhälls- och bostadssituationen
diskuteras möjligheter att föra samman elever från attraktiva och mindre attraktiva områden i
skolan.
10
Skollagen kap10 § 30
14 (22)
Arbetsgruppen kan se såväl fördelar som nackdelar med att elever från olika delar av staden samlas i ”attraktiva” skolor men bedömer, bland annat utifrån tidigare försök, det som mindre sannolikt att, med hjälp av skolans mandat, kunna skapa förutsättningar för att attrahera elever från
alla delar av Malmö om lokaliseringen sker inom de mest socioekonomiskt utsatta områdena.
Skapandet av särskilt attraktiva skolor bidrar samtidigt till att öka stratifieringen, vilket enligt
Skolverkets nuvarande kunskapsbank med resultatpåverkande faktorer, framställs som negativt
för de generella resultaten i skolorna. En uppdelning på mer och mindre attraktiva skolor i bostadsområden har dokumenterat oönskade konsekvenser för de mindre attraktiva och kan därmed skapa en risk att motverka syftet att höja resultaten för de svagpresterande eleverna.
En annan möjlighet som diskuterats i arbetsgruppen är en medveten justering av upptagningsområdena i de lägen där detta kan bidra till mindre segregation, det vill säga då angränsande skolor ligger inom områden med olika socioekonomisk karaktär och på så sätt skulle bidra till att
öka blandningen av eleverna. Det fria skolvalet kan dock kullkasta den planerade elevsammansättningen på kort tid genom att skolans elever med goda förutsättningar då väljer andra alternativ.
Besluten för elevernas och föräldrarnas val av skola har fått en annan inriktning än vad som förväntades vid friskolereformens införande. Enligt en studie i Stockholmsskolorna av Sociologiska
institutionen11 konstateras att ”valfriheten i mindre utsträckning har kommit att liera sig med
skolkonkurrens byggd på kvalité, pedagogik och nytänkande och mer med konkurrens byggd på
boendesegregation, symbolik, föreställningar, myter och tradition”. Eleverna flyr vid valet en
relation inte en pedagogisk praktik.
Centrala skolor med bred upptagning
Bland de äldre eleverna är rörligheten automatiskt större. Som ett alternativ till Malmökommissionens förslag om attraktiva skolor i utsatta områden har föreslagits att öka rörligheten bland de
äldre eleverna genom att öppna ett antal centralt belägna högstadieskolor dit eleverna kan söka
från hela staden. Som tidigare redovisats behöver upptagningsområdena för sådana skolor utan
profil bli föremål för en särskild anpassning för att uppnå önskvärd effekt.
Exempel finns från Skolinspektionens behandling av anmälan där central intagning inte åtsidosatt närhetsprincipen eftersom det fanns andra skolor i närheten som kan tillgodose närhetsprincipen och där man tagit hänsyn till elevernas möjligheter att nå skolan genom goda kommunikationsmöjligheter12.
”Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor”; Kompetensfonden Stockholm och Stockholms universitet 2007/8
12 Skolinspektionen Dnr 2009:3642
11
15 (22)
Aktivt val inför åk 7
Att dessutom införa en rutin med ett aktivt val av skola för alla inför övergången till högstadiet
skulle eventuellt ytterligare kunna underlätta förutsättningar för att ge alla elever lika möjligheter.
Ett obligatoriskt val tvingar fram ett aktivt ställningstagande och skulle kunna bidra till en bättre
spridning av eleverna inför starten i högstadiet. Elever som trots allt inte väljer följer då närhetsprincipen.
Juridiskt bedöms det dock inte vara möjligt att göra val till högstadiet obligatoriska utifrån skollagen. Däremot har det bedömts att inget hinder föreligger för att erbjuda ett val om så skulle
vara önskvärt. Med välriktade informationsinsatser borde valet trots allt kunna få god spridning
under förutsättning att det finns realistiska valmöjligheter. Förutsättningen för ett meningsfullt
val är att det avgränsas till skolor som har kapacitet att ta emot elever utanför sitt eget upptagningsområde och därigenom ger realistiska förutsättningar att uppfyllas.
Skolverket har undersökt valfrihet och dess effekter inom skolområdet13 och konstaterade redan
för tio år sedan att valfriheten är både positiv och negativ. ”Skolutvecklingen stimuleras, särskilt
genom profilering och pedagogisk förnyelse. Föräldrars engagemang ökar liksom lyhördheten
från skolor och kommuner. Samtidigt visar Skolverkets studie att valfriheten förstärker såväl den
etniska som den socioekonomiska och prestationsmässiga segregationen.
Det finns dock betydande skillnader mellan olika föräldragrupper avseende hur välinformerad
man är inför frågor om skolval och i vilken utsträckning man väljer skola. Studien visar att de
faktiska förutsättningarna för att kunna skaffa sig information varierar i betydande utsträckning
mellan olika föräldragrupper beroende på socioekonomiska faktorer och var man bor. Inställningen till både fristående skolor och konkurrens mellan olika skolor är betydligt mer positiv
bland föräldrar med hög utbildning, föräldrar från storstadsområden och föräldrar som valt fristående skolor”.
De positiva effekterna av skolvalet förbättrar inte de bortvalda skolorna och den totala vinsten
när det gäller att stimulera eleverna från utsatta områden är därför oklar.
Det finns också ”kulturella problem” med att byta miljö genom att eleverna inte känner sig
hemma i innerstadsskolorna. Det kan vara svårt att hänga med i den sociala samhörigheten när
man saknar pengar till lattefika och övriga aktiviteter som hör till de mera välbärgade skolorna.
Elever vittnar också om att man emellanåt upplever stor frustration genom att lärarna har andra
förväntningar än på klasskamraterna.14
Kallstenius fältstudier i Stockholmsskolorna15 tyder också på att integrationen i de innerstadskolorna som ökar graden av mångkultur blir mycket begränsad i praktiken. Relationerna mellan
elevgrupperna är sparsamma under skoltid och ännu mera sällsynta under fritiden.
13
Valfrihet och dess effekter inom skolområdet. En belysning av begreppet valfrihet och valfrihetens effekter
inom skolan. Skolverket rapport 230
SR, Programmet ”Barnen” i P1 granskar skolan
Kallstenius J.(2005) Tagna på sängen – en studie om valfrihet och segregation i grundskolan; Stockholm Kompetensfonden
14
15
16 (22)
Inom arbetsgruppen finns en osäkerhet om i vilken utsträckning det finns ett aktivt intresse
bland de målsmän som inte redan valt skola att göra val till högstadieskola och förslag på ett
provval har framförts. En enstaka mätning kan dock ge en otillräcklig bild av hur ett obligatoriskt val utvecklas över tiden. Först när ett högstadieval blivit väl känt och en naturlig del i rutinerna kring skolgången kan pålitligare mätningar göras.
Undersökningarna i Stockholm pekar på att alla eleverna i förortsskolorna är väl medvetna om
möjlighet och innehåll i det fria skolvalet. Samtidigt trivs man och är trygg i sin invanda miljö
men tar till sig av bostadsområdets rykte och de negativa förväntningarna och känner sig i underläge gentemot de mera respekterade skolorna. Skolans och bostadsområdets status och rykte blir
en ”social kraft” som kan vara svår att bryta.
Undersökningen ger också råd till förändring.
1. Först handlar det om att stärka tilliten till de mindre populära skolorna genom kommunikationsinsatser på bred front för att bryta nuvarande mediabild av verksamheten. Det nya budskapet kombineras dels med nya interna kommunikationsstrategier och dels med reella organisationsförändringar. Identifiera de budskap som skolan kommunicerar utåt och inåt såväl medvetet som omedvetet
2. Mera fortbildning för såväl lärare som skolledare i att arbeta i mångkulturella miljöer
3. Skolorna ska se över sina bedömningskriterier så att det ställs samma krav på eleverna som
vid de mera populära skolorna. Man får inte riskera att sänka kraven då detta ger eleverna
osäkerhet om skolans kvalité.
4. Ökat samarbete mellan skolor från olika delar, exempelvis inrätta gemensamma profiler
mellan olika skolor så att eleverna möts utan att behöva byta skola.
Därutöver diskuteras rättvisare resursfördelningssystem även i dessa förslag till åtgärder.
Möjlighet till nya högstadieskolor
Fram till 2020 ökar populationen i åldern 13-15 år med 1 800. Generellt beräknas, enligt nuläget,
15 % söka sig till friskolor. Andelen är något högre i åk 7-9 med 17 % - 19 %. Det innebär med
en framtida fördelning i paritet med dagens att ca 1 500 fler elever än idag ska beredas plats i
högstadiet i de kommunala skolorna.
I nuvarande planer över möjliga nya eller återställda skolor är behoven för högstadiet väl tillgodosett. Enbart inom utbildningsområde Väster med 1 650 planerade platser skulle hela behovet
täckas om samtliga projekt genomförs. Därutöver planeras högstadieklasser i nybyggnadsprojekten i områden Norr(Västra hamnen området), Öster(Östra Skrävlingeområdet) och Innerstaden (Idrottsgrundskola och föreslagen utbyggnad vid Borgarskolan).
I två centrala byggnader, eventuellt möjliga att återställa till grundskolor, finns potential till åtminstone 1 000 skolplatser. Ytterligare en centralt belägen byggnad skulle vid återställning kunna
ge minst 500 ytterligare platser.
Därmed finns det idag ingen brist på uppslag för skolor för högstadieeleverna då totala antalet
platser motsvarande minst tre gånger behoven finns i mer eller mindre aktuella projekt under
aktuell prognosperiod.
17 (22)
Vid planeringen av de tillkommande skolorna är det i nuläget mest omfattande behov att tillgodose inom de lägre årskurserna. Man bör dock beakta att högstadieeleverna ökar efter nuvarande
prognosperiod och att fler skolor kan behövas ställas om för att ta emot de senare årskurserna.
Eftersom de nya skolorna byggs med klassrum för alla stadier är det specialsalar som kan behöva
kompletteras senare. Genom att redan i projekteringen av nya skolbyggnader ha de framtida
behoven i åtanke borde skolorna med en enklare anpassning kunna kompletteras för behoven
bortom nuvarande prognosperiod.
Arbetsgruppens ställningstagande om centrala skolor med brett upptagningsområde
Arbetsgruppen är positiv till att man underlättar för ökad rörlighet bland högstadieeleverna och
kan i förslaget om centrala högstadieskolor se vinster med en blandad elevsammansättning trots
de problem som beskrivs i forskningen.
Möjligheterna kan skapas om äldre centrala skolor som idag har övergått till annan verksamhet
kan återställas till grundskolan. Centralt läge är en viktig förutsättning för att skapa den önskade
attraktiviteten liksom bra kommunikationer, för att locka sökande från hela Malmö.
Eftersom Skolinspektionen i tidigare ärende godkänt central antagning bedöms det finnas en
öppning för denna möjlighet. Men även urvalsförfarandet till skolorna, då det uppstår kö, måste
utredas. Kan betyg, ansökningsdatum eller lottning användas? Urvalsprinciperna regleras inte i
skollagen men ska vara objektiva och sakligt grundade. Dessutom måste urvalet ske inom transparenta och rättssäkra former.
Inom nuvarande tillämpning av skollagen är det nästan endast profilskolor med särskild inriktning som står utanför kravet på i första hand placering inom närområdet. Arbetsgruppen har
därför sett inrättande av profilskolor i första hand för att snabbt kunna införa skolor med kommuncentral ansökan.
Arbetsgruppen vill dock utifrån tidigare erfarenheter påpeka vikten av att varje profilskola erbjuder mera än ett profilspår inom skolan för att undvika alltför smal inriktning och därmed begränsat upptagningsunderlag.
För att i grunden skapa goda förutsättningar för alla elever måste parallellt med inrättandet av
centrala skolor med hela staden som upptagningsområde, ske en ökad satsning på skolorna i de
utsatta områdena. Förutom en likställd kvalitet i skolorna, behövs särskilda insatser för att underlätta för eleverna att bryta de sociala krafterna som bottnar i skolans och bostadsområdets
rykte.
För att inte avståndet ska utgöra ett hinder för den enskilde föreslås busskort tilldelas för högstadieelever med skolgång utanför det egna upptagningsområdet. Förutsättningarna för detta bör
undersökas.
18 (22)
Skolstrukturen
Malmös grundskolor är organiserade på flera olika sätt när det gäller årskursindelningen.
I huvudsak bör skolorna organiseras i F-6, 7-9 respektive F-9 skolor. På grund av tidigare inriktning är flera skolor organiserade med årskurs F-5 där ett långsiktigt arbete pågår att justera organisationen enligt den nuvarande normen.
Skolornas upptagningsområden och organisation kan behöva hanteras mera flexibelt vid en
snabb elevtillväxt bl a för att i första hand kunna erbjuda de yngre eleverna närhet mellan skolan
och hemmet.
Flera skolor är små och klarar inte den organisation som nu förespråkas. Tre skolor har mindre
än 100 elever och ytterligare 19 har mindre än 300 elever. Under nuvarande snabba utbyggnadstakt behövs alla skolplatser och en nedläggning av de små skolorna kan inte generellt rekommenderas.
Nya skolor planeras för mellan 550-750 elever.
Huvudprincip för att anpassa verksamheten till tillkommande behov
Anpassningen av skolornas kapacitet till den ökande elevtillströmningen utgår ifrån fem steg.
1. I första hand ska den kapacitet som finns i befintliga skolor tas tillvara. För att objektivt kunna bedöma skolornas faktiska kapacitet när det gäller elevantalet pågår en utredning inom avdelningen för fysisk miljö i samarbete med fastighetskontoret, Lokal i
Malmö, med syfte att genomföra en strukturerad inventering i samtliga skolor.
Skolornas fysiska miljö förändras under årens gång. En ny skola är annorlunda planerad
än äldre på grund av förändrade pedagogiska och tekniska krav, men även äldre skolor
har under åren successivt anpassats efter skiftande elevunderlag och nytillkomna behov.
En inventering behövs därför för att på ett enhetligt sätt bedöma vilka lokalresurser som
måste tillgodoses för att uppfylla ett visst elevantal. Utöver skolsalar/basrum handlar det
om grupprum, matsalar, kök men även specialsalar för slöjd, idrott, hemkunskap, naturorienterande ämnen e t c som måste bedömas i den totala kapaciteten. Särskilda undervisningsgrupper kan påverka kapaciteten i stor omfattning genom behov av mindre grupper
eller specialanpassade lokaler efter skiftande behov. Därutöver måste även teknisk kapacitet involveras såsom ventilation, räddningstjänstens krav för utrymning, tillgänglighetskrav, miljöförvaltningens riktlinjer för miljö såsom exempelvis uteyta per barn, fönsterytor, tillgång till skugga med mera. Klasstorlekarna påverkar kapacitetsbedömningen liksom skolornas organisation.
För att bättre klargöra möjligheten att utöka elevantalet vid de befintliga centrala skolorna bör även möjligheten att öka kapaciteten genom om- eller tillbyggnad snarast inventeras.
19 (22)
Inom utredningen för utbyggnadsstrategin har initierats en ”snabbundersökning” i form
av en enkät till rektorerna med ett frågebatteri kring olika typer av lokaler på skolan (se
bilaga 1). En jämförelse med tidigare genomförd kapacitetsutredning under 2013 visar
god överensstämmelse med de uppgifter som respektive skola rapporterat om antal
klassrum. Sammanställningen har överlämnats till den pågående kapacitetsutredningen.
2. Återta skollokaler som hyrts ut till annan verksamhet
Skollokaler har hyrts ut till annan verksamhet under perioder med mindre elevunderlag.
Främst har skollokaler upplåtits för förskoleverksamhet men även andra verksamheter
förekommer. Som ett led i att skapa fler elevplatser i skolorna är målsättningen att skolbyggnader som upplåtits för annan verksamhet ska återgå till skolans behov. Åtgärden
leder till ett ökat utbyggnadsbehov för förskoleverksamheten. Återtagandet måste därför
planeras och genomföras i samarbete med förskoleförvaltningen.
3. Om-/tillbyggnad för att öka kapaciteten bör göras då möjligheter finns
Tillbyggnad av befintliga skolor kräver ofta också anpassning eller utökning av specialsalar, matsalar, personalutrymmen och liknande för att kunna användas för de nya eleverna. En utökning av elevplatserna inom de befintliga skolorna kan därför få stora konsekvenser och därmed kostnader, men kan vara enda alternativet att skapa större kapacitet i centrala områden. Problem kan också uppstå med för liten uteyta för barnen, ökad
trafikbelastning och buller eller att den omgivande miljön i sig försvårar en utökning av
elevantalet.
4. Tillfälliga lösningar som exempelvis paviljonger eller andra inhyrda lokaler kan vara
bästa alternativet i t ex utbyggnadsområden som under en begränsad period har tillfälliga
”toppbehov” som måste tillgodoses eller under en period inte volymmässigt motiverar
en ny skolbyggnad. Möjligheten att bevilja tillfälliga bygglov har utsträckts till maximalt
15 år.
5. Nybyggnation av skolor i områden med långvariga behov. Möjligheter att tilldela mark
för skola är ofta begränsad till utbyggnadsområden men elevantalet växer även i övriga
områden på grund av förtätning. Problem att möta behoven uppstår då mark i de färdigbyggda områdena inte kan avsättas för nya skolor.
Lokalisering av nya skolbyggnader
Tomtmark för nya skolor eftersöks hos fastighetskontoret genom LIMA (Lokal i Malmö).
Skoltomter avsätts i utbyggnadsområden medan möjligheterna är starkt begränsade i innerstadsområdena.
Utöver elevunderlag från nyproducerade bostäder bidrar även förtätning och generationsväxling
i stadsområdena till fler elever. Vid lokalisering i nybyggnadsområden är det därför viktigt med
ett fördjupat samarbete med fastighets- och stadbyggnadskontoren så att de avdelade tomterna
motsvarar grundskoleförvaltningens faktiska behov. Skolans upptagningsområde sträcker sig
20 (22)
oftast över ett större område än det aktuella exploateringsområdet vilket måste beaktas vid dimensionering av tomtmarken.
Nya skolor bör planeras för likställighet och ett ekonomiskt utnyttjande
Grundskolan står inför en omfattande utbyggnad vilket också orsakar stora kostnader.
Planeringen av nya skolor kräver omfattande planerings- och projekteringsarbete som tar stora
resurser i anspråk. Vid varje nytt projekt finns en tendens att börja arbetet från början med behovsanalyser, lokalprogram e t c. För att förkorta och underlätta denna process har avdelningen
för fysisk miljö och grundskoleförvaltningen arbetat fram ett lokalprogram som ska tillämpas vid
såväl nybyggnation som större om-/tillbyggnader (se bilaga 2). Programmet innebär att de ytor
som ska finnas i en ny skola har preciserats för undervisning, administration, idrottshall med
mera, liksom de viktigare sambanden mellan lokalerna. I varje objekt ska kontakt tas med utbildningschefen för samordning och stöd för att stämma av om behov av särskilda undervisningsgrupper finns i området. Kompletteringsblankett finns för verksamheten Samordning och stöds
särskilda behov. Checklista för att inte tappa bort mera sällan förekommande behov finns som
utbildningschefen fyller i innan lokalbehoven bearbetas inom avdelningen för fysisk miljö och
stadsfastigheter.
Tre ”typskolor” beskrivs i lokalprogrammet: a) F-9 för 650-710 elever, b) F-6 för ca 525 elever
samt c) 7-9 för 600-720 elever.
Beroende på specifika faktorer kan andra kombinationer väljas. Dock bör målsättningen vara att
bibehålla organisationen i de nya skolorna och att undvika små skolor.
Tanken är att fortsätta precisera lokalernas utrustning i en generell rumsbeskrivning för att förbättra likställigheten och förenkla och rationalisera planeringsarbetet. Arbetet fortskrider under
hösten 2014.
Det huvudsakliga planeringsinstrumentet för den framtida lokalplaneringen utgörs som nämnts
av Malmö stads befolkningsprognos. En särskild studie över hur de kommande behoven kan
lösas i de stadsområden som saknar större utbyggnadsområden bör genomföras då de flesta planerade nya skolbyggen idag är belägna i Väster och Norr medan befolkningsprognosen även
visar elevökningar i övriga delar av staden.
Inplanerade workshops om de kommande behoven per utbildningsområde är en första gemensam inventering mellan fastighetskontoret, serviceförvaltningen, förskolans avdelning för fysisk
miljö och grundskoleförvaltningen för att se alla möjligheter att utveckla skollokalerna.
21 (22)
Förslag till underlag för utbyggnadsstrategi för Malmö stads grundskolenämnd
1. Huvudprincipen för att anpassa skollokalerna till de kommande behoven följer fem steg
a. Befintliga skolors kapacitet ska tas tillvara innan utbyggnad blir aktuellt
b. Lokaler på skoltomter som hyrts ut till annan verksamhet ska återställas för skolans behov
c. Om-/tillbyggnad av befintliga skolor bör göras då möjlighet och behov finns, där
även behoven av specialsalar, matsalar, personalutrymmen och liknande ska beaktas
d. Tillfälliga lösningar i form av paviljonger eller externa förhyrningar tillämpas i t
ex utbyggnadsområden i väntan på att underlaget motiverar en ny skolbyggnad
eller då områdena har tillfälliga toppbehov under begränsad tid
e. Nybyggnation i områden med långvariga behov
2. Anpassa kontinuerligt skolornas upptagningsområden för effektivt utnyttjande av skollokalerna
3. Etablera en centralt placerad högstadieskola med profilspår med hela Malmö som upptagningsområde. Skolan bör erbjuda flera profiler än en
4. Öka satsningar att likställa mindre attraktiva skolor med övriga genom kommunikationsoch organisationsinsatser
5. Tilldela busskort till högstadieelever med skolgång utanför det egna skolupptagningsområdet
6. Nya skolor bör organiseras med årskurserna F-9, F-6 respektive 7-9. Flexibilitet kan förekomma p g a fysiska begränsningar och för att nå effektivt utnyttjande vid snabb elevtillväxt
7. Nya skolor ska organiseras för likställighet och ett ekonomiskt utnyttjande genom att:
a. Bifogat lokalprogram ska tillämpas vid nybyggnation eller där det är möjligt vid
större ombyggnation av skolorna
b. Lokalprogrammet ska kompletteras med ett rumsprogram med teknisk och fast
utrustning i respektive lokal
c. Öka samarbetet med fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret så att tilldelade tomter motsvarar grundskolans behov
d. Särskild bevakning på lösningar av grundskolebehoven i stadsdelar utan ny bostadsproduktion då elevantalet fortsätter att öka på grund av förtätning utan att
nya skoltomter kan erbjudas
Ansvariga
Anders Malmquist, grundskoledirektör
Bilagor:
1 Snabbenkät om skolornas lokalutbud/kapacitet
2 Lokalprogram för grundskoleförvaltningen
22 (22)
Bilaga 1
Inventering av skolornas kapacitet under juni 2014
Skola
Skolsalar/hemrum
helklass mindre
GruppBildsal
Musiksal
NO-sal
Tekniksal
rum
helklass halvklass helklass halvklass helklass halvklass helklass halvklass
Kombisal Övr specialsalar Särsk
Särskola Tränings- Fritid
uvgrupp
skola
Övrigt
F
åk1-3 åk4-6
klasser
åk 7-9
särskola Tot
elever
6
3
0
0
0
1
0
0
0
0
0
2 a)
3
1)
0
3
5
2
2
3
3
15
1
9
0
1
1
0
0
1
0
0
0
3
1)
1
0
0
0 ftgd
28
77
61
139
305
15
0
5
1
0
1
0
5
0
0
0
0
4
2)
1
1
0
0
0
0
0
0
20
565
Broskolan V
5
0
5
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
0
5
0
0
0
105
Bulltofta N
13
0
3
0
0
1
0
0
0
0
0
0
2
3)
0
0
0
4
0
1
3
8
0
270
Bäckagårdsskolan Ö
20
0
14
1
0
1
0
0
1
0
0
3 a)
3
4)
1
0
0
0
0
2
6
6
6
557
5)
0
0
0
3
0
3
12
8
0
560
2
0
0
3
0
3
7
4
305
0
0
0
0
0
3
3
3
425
0
0
0
4
0
3
6
6
0
Anneberg
I
Apelgård Ö
35
199
Augustenborg S
Berga V
Blankebäck S
Dammfri I
Djupadalsskolan V
20+6
1
3+6
0
0
1
0
0
0
0
0
0
1
Fridhemsskolan I
15
0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Geijer V
19
0
3
0
0
1
0
0
0
0
0
0
3
Gullvik S
15
1
4
1
0
1
0
0
0
0
0
0
Hedmätaren V
5
0
5
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
Hermodsdal S
20
0
8
1
0
1
0
0
1
0
0
0
1
7)
0
0
0
0(5)
Holma V
15
2
4
0
0
1
0
0
0
0
0
0
4
8)
0
0
0
0
Husie Ö
14
0
1
0
1
1
0
0
0
0
0
0
3
6)
0
0
0
Högaholm S
14
4
6
0
0
1
0
0
0
0
0
0
2
3)
0
0
Höja Ö
22
0
11
1
0
1
0
1
0
0
0
0
4
8)
3
Idrottsgrsk I
9
1
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
10)
Johannes N
24
3
7
1
0
1
0
0
2
0
0
0
5
Karl Johan V
8
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
Karlshög N
3
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Kirseberg N
21
7
6
1
0
0
1
2
0
0
0
0
9
Klagshamn V
8
0
1
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Kroksbäck V
20+3
4
9
1
1
0
2
2
0
0
0
0
4
Kryddgård Ö
17
1
6
0
0
1
0
0
1
0
0
(2)
3
Kulladal V
18
0
6
0
1
1
0
0
0
0
0
0
Kungshög S
15
1
6
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Lindeborg V
28
2
4
1
0
1
0
3
0
0
0
Lindängen S
20
0
8
1
0
1
0
1
0
0
0
0
0
Linné V
21
0
1
1
0
1
0
3
0
0
0
0
2
Lorensborg I
20
0
11
0
0
1
1
0
0
0
0
0
4
Mellanheden I
21
0
8
1
0
1
0
0
0
1
0
0
11
0
Monbijou N
11 (13)
0
0
0
6)
5
111
2
3
5
6
380
0
2
6
6
0
310
4
0
2
6
6
0
360
0
1
0
2
6
6
0
330
0
0
2
0
2
6
6
6
515
0
0
0
0
0
0
0
0
9
234
11)
3
0
0
3
0
3
7
7
6
440
12)
0
0
0
0
0 1b)
2
6
0
0
0
0
0
1
3
0
0
3
0
0
0
2
5
3
8
0
0
0
0
0
4
3
14)
0
0
0
2
0
2
6
6
9
430
1)
0
0
0
0
0
2
7
8
1
400
2
0
0
0
3
0
3
9
6
0
420
0
0
0
0
0
0
3
8
6
0
0
0
2
0
2
6
8
12
670
0
0
0
0
0
2
3
3
9
400
3)
3
0
0
0
0
0
0
6
13
450
27)
3
0
0
0
0
0
0
0
0
4
0
3
9
9
0
500
0
3
0
0
0
0
3
6
3
0
280
9
13)
15)
1a)
1c)
200
62
440
150
391
360
0
Mosaik
Munkhätte S
Mölletofta N
5
0
3
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
3
0
0
Möllevång I
20
1
14
1
0
1
0
0
2
0
0
0
3
0
0
0
0
0
(62)
(140)
(102)
(114)
98
418
Nydala S
18
3
3
0
0
0
1
0
0
0
0
0
2
3)
0
0
0
4
0
4
9
9
0
425
Oxievång S
16
0
6
1
0
1
0
3
0
1
0
0
4)
0
2
0
0
0
0
0
0
13
350
Pilbäck V
19
0
13
1
0
1
0
2
0
0
0
0
2
3)
3
0
0
2
0
0
3
8
6
325
Ribersborg I
21
0
5
0
0
1
0
0
0
0
0
0
3
29)
0
0
0
7 bibl
3
10
7
Riseberga Ö
8
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1
16)
0
0
0
5
0
2
6
0
0
184
Rosengård Ö
15
0
6
1
0
1
0
0
0
0
0
1
3
4)
0
0
0
2
0
2
7
6
0
350
Rönnen N
12
0
11
1
0
1
0
1
0
0
0
0
1
17)
0
0
0
0
0
3
9
300
Rörsjö N
18
1
4
0
0
1
0
0
0
0
0
1 b)
1
18)
1
0
0
0
0
3
10
5
8
0
2
0
1
1
0
2
0
0
0
(1)
4
19)
0
0
0
0
1 1d)
0
0
2
8
240
11
0
3
0
1
1
0
0
1
0
0
0
3
6)
0
0
0
10
0
2
5
4
0
250
450
Rosenholm S
Rörsjö Zenith N
Segevång N
Sjöstads (Berga) V
Slottsstaden I
21
1
4
1
0
0
1
0
3
0
0
0
3
4)
0
0
0
0
0
0
0
0
19
487
Sofielund I
20
3
10
1
1
1
0
1
0
0
0
0
2
3)
3
0
0
0
0
3
7
6
6
400
Sorgenfri I
22
4
5
1
0
1
0
0
1
0
1
0
3
20)
1
0
0
2
0
2
7
5
5
Stenkula I
25
7
15
1
0
1
0
1
0
0
0
0
5
28)
0
2
6
0 ftgd
3
7
5
6
Strand V
17
0
17
1
0
1
0
2
0
0
0
0
2
3)
3
0
0
2
0
0
6
9
6
460
Sundsbro V
10
0
9
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
2
0
0
6
4
0
232
Söderkulla S
28
0
13
1
0
1
2
4
0
1
0
0
7
21)
0
0
0
0
0
3
9
9
12
840
Tingdamm S
23
0
13
0
0
0
0
0
0
0
0
0
3
22)
0
0
0
4
0
4
9
8
0
465
Tygelsjö V
10+3
0
9+4
0
0
1
0
0
0
0
0
0
1
5)
0
0
0
1
0
4
9
0
0
285
Videdal Ö
23
0
12
1
0
1
0
4
0
0
0
0
0
1
3
3
2
2
6
7
10
605
Värner Rydén Ö
26
2
16
1
0
1
0
2
0
0
0
0
6
6
0
0
3
3
7
6
9
610
Västra N
10
0
4
0
0
0
1
0
0
0
0
0
0
1
0
0
0 bibl
1
6
4
Västra hamnen N
23
0
37
1
0
0
1
1
0
0
0
0
3
0
0
0
0
0
4
7
7
6
530
Ängsslätt V
23
5
11
0
1
0
1
0
0
0
0
0
0
0
7
0
10
0
3
17
0
0
470
6
1
0
0
1
1
0
0
0
0
0
0
1
18)
0
0
0
1
0
1
3
2
0
360
Örtagård Ö
14
4
4
0
1
1
0
0
1
0
0
0
5
25)
0
3
13
0
2 1f)
21
121
101
0
320
Österport N
20
5
16
1
0
1
0
0
0
0
0
0
4
26)
0
0
0
0
0
3
10
6
0
415
928
68
423
Ön V
a) förskoleklass/fritidshem
b) bild + txslöjd
1a) allaktivitetshus som använder olika lokaler i skolan
1b) Idrott, slöjd och musik på Berga
1c) fritidshem autism kommunövergripande, 2 rastrum, utställningsrum
1d) delar ytor med fritidsgården
1e) fritids för särskola
1f) LSS hemvist
23)
24)
1) Slöjd Idrott
2) Slöjd hemk(delas med Linné)
3) tx o träslöjd
4) tx o träslöjd, hemkunskap
5) Idrott
6) tx, träslöjd, idrott
7) hemkunskap
8)Idrott tx/träslöjd, datasal
9) tx, träslöjd, hemk, datasal
10) hemk i personalmatsalen
11)idrott2, tmslöjd 1, txslöjd 1, hemk 1
12) spec ped
13)tm slöjd 2, txslöjd 1, hemk 2, idrott 2, teorirum 2
14) slöjd 2, Hk 1, idrott 1
15)txslöjd 2, tmslöjd 2, hemk 2, idrott 2, datasal 1
16) liten verkstad
17) txslöjd
18) tmslöjd
19) tx+tmslöjd, idrott 2
20) hemkunskap1, idrott 2
21) hemkunskap, tx/tmslöjd, idrott
22) Idrott 1, tx + tmslöjd
23) tx slöjd 2, tmslöjd 2, hemk 2
1,5 1e)
0
430
4+3
240
230
24) slöjd 2, Hemk 1
25) Hemk 1, idrott 2, tmslöjd 1, Txslöjd 1
26) Hemk 1, tm slöjd 1, Tx slöjd 1, idrottshall 1
27) Tx, TM, Idrott, Förberedelseklass
28) Slöjd 2, idrott 2, hemk 1
Anneberg
Apelgård
Berga
Broskolan
Bulltofta
Bäckagårdsskolan
Djupadalsskolan
Fridhemsskolan
Geijer
Gullvik
Hedmätaren
Hermodsdal
Holma
Husie
Högaholm
Höja
Idrottsgrsk
Johannes
Karl Johan
Karlshög
Kirseberg
Klagshamn
Kroksbäck
Kryddgård
Kulladal
Kungshög
Lindeborg
Lindängen
Linné
Lorensborg
Mellanheden
Monbijou
Mölletofta
Möllevång
Nydala
Oxievång
Pilbäck
Ribersborg
Riseberga
Rosengård
Rönnen
Rörsjö
Rörsjö Zenith
Segevång
parantes efter ombyggn av fsklokaler
Slottsstaden
Sofielund
Sorgenfri
Stenkula
Strand
Sundsbro
Söderkulla
Tingdammsskolan
Tygelsjö
22 Videdal
Värner Rydén
Västra
Västra hamnen
Ängsslätt
Ön
Örtagård
Österport
Lokalprogram för Malmö grundskolor
Grundskoleförvaltningen
Upprättad
Datum: 2014-05-12
Version: 2.3
Ansvarig: Antaget av förvaltningsledningen
2014-05-13 rev 2014-09-09, 2014-10-13, 2014-12-10
Förvaltning: Grundskoleförvaltningen
Enhet:
Innehållsförteckning
Lokalprogram för Malmö grundskolor .............................................1
Inledning .............................................................................................3
Programmets innehåll........................................................................3
Checklista vid utbyggnad och renovering av skollokaler ..............4
Lokalprogram för årskurs F – 9 skola, rev. 2014-05-12 ...................5
Lokalprogram för årskurs F – 6 skola, rev. 2014-05-12 ...................9
Lokalprogram för årskurs 7 – 9 skola, rev. 2014-05-12 ................. 12
Bilaga avseende särskilda undervisningsgrupper, särskola,
autismgrupper e t c .......................................................................... 15
2 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor
Inledning
För att använda tydligare riktlinjer för lokalplanering i samband med byggnation
av nya skolbyggnader eller vid större ombyggnader har ett enhetligt lokalprogram antagits av förvaltningsledningen 2014-05-20.
Programmet revideras genom nytt beslut i förvaltningsledningen.
Programmet bygger på hemvistgrund, d v s att undervisningslokaler för 3-4 klasser knyts samman med lärararbetsplatser. I exemplen nedan innehåller varje
hemvist tre klasser. Möjlighet finns även för fyra klasser per hemvist där det
anses mera ändamålsenligt.
Utgångspunkten har varit att göra hemvisterna så lika som möjligt för att kunna
använda lokalerna flexibelt utan hänsyn till årskurs dock har behoven för anpassade entréer, fritidsverksamhet och specialsalar i de tidigare årskurserna fått genomslag i programmet.
Programmet har tagits fram i samarbete mellan grundskoleförvaltningen och
förskoleförvaltningens avdelning för fysisk miljö.
Programmets innehåll
Tre exempelskolor redovisas i programmet, skolor med årskurserna F-9, F-6 och
7-9.
Exempel 1 är en F-9 skola med 650 - 710 elever fördelat på 14-15 klasser F-6
och 12 klasser åk 7-9.
Exempel 2 är en skola med förskoleklass t o m åk 6 med totalt 525 elever.
Exempel 3 innehåller en skola för 600-710 elever i åk 7-9.
Som komplement till exemplen ovan finns en bilaga att användas vid behov av
lokaler för särkilda undervisningsgrupper.
Då programmet används i samband med förändringar i befintliga skolor ska
nedanstående checklista bifogas som en påminnelse om och bekräftelse på att
hela lokalbehovet har analyserats.
3 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor
Checklista vid utbyggnad och renovering av skollokaler
I de fall byggnadsarbeten ska genomföras på skola ska checklistan fyllas i före beställning av arbetena som en avstämning att alla lokaler räcker till efter förändringen
Frågor
1.
Hur många klasser innehåller skolan
idag?
2.
Hur många elever går på skolan idag?
3.
Hur många klasser blir det efter förändringen?
4.
Hur många elever blir det efter förändringen?
5.
Räcker matsalen till efter förändringen?
Svar
Kommentarer
Ja
Nej
1)
6.
Är kökskapaciteten avstämd med
skolmåltiden?
Ja
Nej
7.
Räcker gymnastiksalen till efter förändringen?
Ja
Nej
8.
Räcker bildsalen till efter förändringen?
Ja
Nej
9.
Räcker musiksalen till efter förändringen?
Ja
Nej
10.
Räcker NO salen till efter förändringen?
Ja
Nej
11.
Räcker slöjdsalarna till efter förändringen?
Ja
Nej
12.
Räcker hemkunskapssalen till efter
förändringen?
Ja
Nej
13.
Finns behov av lokaler för särskilda
undervisningsgrupper eller andra gemensamma verksamheter exempelvis
särskola, autismgrupper2)
Räcker toaletterna till efter förändringen. Dagens riktlinje 15 barn/toalett
Ja
Nej
Ja
Nej
Räcker utemiljön till efter förändringen
enligt miljöförvaltningens riktlinje 15
kvm/barn
Ja
Nej
14.
15.
1)Riktlinjer
för matsalen: 1,2 kvm per ätande + 25 kvm för serveringen. Över 300 barn – ytterligare 15
kvm för serveringen.
2) Kontrollera även med övriga utbildningsområden om det finns ett behov av särskilda undervisningsgrupper. Lokalerna utformas efter det aktuella behovet.
4 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor
Lokalprogram för årskurs F – 9 skola, rev. 2014-12-10
organisation:
(2 paralleller åk F-6 och 4 paralleller åk 7-9.Treklass-hemvister, 650-710 elever)
Rumsfunktioner - entré m.m.
typ av utrymme/funktion
antal rum antal pers./rum
Café, samvaroytor
Bibliotek/media
Studierum
Arbetsplats bibl.
Toalett
RWC
(reception)
1
1
1
1
1
1
SUMMA
6
65
60
6
2
1
1
kvm/rum totalt kvm samband
60
150
15
12
2
5
60
150
15
12
2
5
centralt i byggnaden, kopplat till bibliotek/media på bv
centralt i byggnaden, kopplat till cafédelen på bv
i anslutning till bibliotek
i anslutning till bibliotek
se skolexpedition
244
Rumsfunktioner - skolexpedition, elevvård, personal m m
typ av utrymme/funktion
Arbetsrum rektor
Arbetsrum admin.
Arkiv
Mötesrum
Samtalsrum
Personalrum
Vilrum
Post / Kopiering
Vaktmästeri
Städförråd
Varumottagning/förråd
Toalett
RWC
Skolsköterska
Vilrum
RWC
SYV
Kurator
Specialpedagog
SUMMA
antal rum antal pers./rum
2
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
1
22
41)
41)
16
6
40
1
2
1
1
4
1
1
41)
41)
41)
kvm/rum totalt kvm samband
15
12
10
20
10
70
8
15
15
4
20
2
5
15
8
5
12
12
12
30
12
10
20
20
70
8
15
15
4
20
4
5
15
8
5
12
12
12
på bv, om tillräckligt utrymme finns. (Kan behövas fler vid större skolor)
på bv, ett rum mot entrén som reception
byggs enligt särskilt reglemente (stadsarkivet, kulturförvaltningen)
vid admin.
vid admin.
vid admin.
vilrum för personal
vid admin.
på bv i anslutning till adm och mot angöring
lätt tillgängligt från kommunikationsytor, med utslagsvask
på bv, mot angöring
för administrationen
för administrationen
på bv, om tillräckligt utrymme finns
i anslutning till rum för skolsköterska
i anslutning till rum för skolsköterska
på bv, om tillräckligt utrymme finns
på bv, om tillräckligt utrymme finns
på bv, om tillräckligt utrymme finns.(Kan behövas fler på större skolor)
297
5
Rumsfunktioner - per hemvist 6-12 år (F-6)
typ av utrymme/funktion
Groventré2)
Kapprum
Klassrum/basrum 6-12 år
Grupprum
Fritidshemslokaler
"Uteförråd" för fritids
Lärararbetsrum
Förrådsutrymme för laddningsvagnar IT
Toalett
RWC/Personaltoalett
Städförråd
antal rum antal pers./rum
1
3
3
3
1
1
1
1
6
1
1
2)
32
12
25
10
1
1
kvm/rum totalt kvm samband
20
20
65
15
65
20
25
5
2
5
4
20
60
195
45
65
20
25
5
12
5
4
ev lokaler för särskild undervisningsgrupp
SUMMA
Antal hemvister:
1 per hemvist med möjlighet för avsköljn och tork av kläder
I anslutning till entrén men uppdelat per klass
hemklassrum
i anslutning till klassrum/basrum men inte låst till resp rum utan tillgängl från olika håll
i anslutning till klassrum/basrum 6-12 år
kallförråd? Ett per skola
i anslutning till klassrum/basrum
grunt utrymme med plats för laddningsvagnar från tre basrum
(riktlinje 1 toalett / 15 elever)
i anslutning till övriga toaletter
i anslutning till toaletter, lätt tillgängligt från kommunikationsytor
enl individuell bedömning i varje enskilt fall enligt bilaga
22
5
456
2280
15 klasser F-6
Rumsfunktioner - per hemvist 13-15 år (7-9)
typ av utrymme/funktion
Klassrum/basrum 13-15 år
Grupprum
Lärararbetsrum
Förrådsutrymme för laddningsvagnar IT
Toalett
RWC/Personaltoalett
Kapprum
Städförråd
SUMMA
Antal hemvister:
antal rum antal pers./rum
2
2
1
1
6
1
3
1
17
4
32
12
10
1
1
kvm/rum totalt kvm samband
65
15
25
5
2
5
20
4
130
30
25
5
12
5
60
4
271
1084
OBS! 2 hemklassrum täcker 3 klasser pga schemaläggning i specialsalarna
i anslutning till klassrum/basrum
i anslutning till klassrum/basrum
grunt utrymme med plats för laddningsvagnar från tre basrum. Särskilt elförsörjt och ventilerat
(riktlinje 1 toalett / 15 elever)
i anslutning till övriga toaletter
kvm kan disponeras olika
i anslutning till toaletter, lätt tillgängligt från kommunikationsytor
12 klasser 7-9
6
Rumsfunktioner - specialsalar. Skola med upp till 600-650 elever
typ av utrymme/funktion
NO-sal
Förråd, kemikalier, fysik, prep
Hemkunskapssal
Textilslöjd
Trä- och metallslöjd
Förråd, textilslöjd
Förråd, trä- och metallslöjd
Ateljé/bildsal
Förråd bildsal
Städförråd
Musiksal
Övningsrum
Förråd, musik
3)
Matsal/samlingssal
Förråd
4)
Tillagningskök
SUMMA
antal rum antal pers./rum
2
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
32
16
20
20
32
32
6
230
kvm/rum totalt kvm samband
65
20
70
70
80
10
10
65
10
4
65
15
10
315
10
150
17
130
20
70
70
80
10
10
65
10
4
65
15
10
315
10
150
mellan NO-salarna m dragskåp och låst kemikalieförråd
inkl förvaring
(separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen
(separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen
(separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen
(separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen
(separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen
lätt tillgängligt från kommunikationsytor med utslagsvask
på bv, kopplat till matsal
i anslutning till musiksal
i anslutning till musiksal
på bv (med tre matlag upp till 700 elever; 280 kvm vid 600 elever) Gärna litet utfällbart podium
i anslutning till matsal/samlingssal
mathantering utreds mht till övrig kapacitet i närområdet. Köket beslutas av Skolrestauranger, Serviceförvaltn
1034
Idrott och hälsa
typ av utrymme/funktion
Sporthall/ gymnastikhall
Förråd
Redskap
Förråd
Städförråd
Aktivitetsrum
Omklädningsrum damer, med dusch x 3
Omklädningsrum herrar, med dusch x 3
RWC
Omklädningsrum enskilda
RWC med dusch
Lärararbetsrum
Omklädning lärare
RWC med dusch
antal rum antal pers./rum
1
1
2
1
1
1
2
2
4
2
2
1
2
1
15
4
1
1
Summa
SUMMA NTA
Kvm NTA/elev
7 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor
kvm/rum totalt kvm samband
448
20
35
20
4
40
30
30
4
8
5
15
6
5
448
20
70
20
4
40
60
60
16
16
10
15
12
5
gymnastikhall 16x28 delbar
koppling till hallen
koppling till hallen
nåbart både utifrån och inifrån
i entréhallen
dans rörelse träning
avser personalen
796
m
2
8,82 m
2
5 735
8,08 vid 30 klasser i åk 7-9
Utomhusyta för idrott m m
Bollplan, 20x40 m
1
Friidrott, 100 m löparbana, hoppgrop
m.m.
1
Allmän vistelseyta år 6-12
Allmän vistelseyta år 13-15
375
300
800
800
470
470
15
5625
a)
15
4500
a)
c a 120 m + förlängning i ländhoppsgrop 7x2,5m
1) i samband med mindre sammanträden
2) Ytan för entré och kapprum kan kombineras i olika alternativ
3) Matsal dimensioneras efter antal elever enligt min 1,2 kvm/ätande+ 25 kvm servering + 15 kvm vid mera än 300 elever. Olika antal matlag ger olika behov
4) Kök dimensioneras i samråd med skolmåltiden efter antal elever och typ av kök
a) enligt miljöförvaltningens riktlinjer
8 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor
Lokalprogram för årskurs F – 6 skola, rev. 2014-05-12
organisation:
(3 paralleller åk F-6. Treklass-hemvister. 525 elever )
Rumsfunktioner - entré m.m.
typ av utrymme/funktion
antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm samband
Bibliotek/media 90-130
Studierum
Arbetsplats bibl.
Toalett
RWC
(reception)
1
1
1
1
1
SUMMA
5
60
6
2
1
1
150
15
12
2
5
150
15
12
2
5
centralt i byggnaden,
i anslutning till bibliotek
i anslutning till bibliotek
se skolexpedition
184
184
Rumsfunktioner - skolexpedition, elevvård, personal m m
typ av utrymme/funktion
Arbetsrum rektor
Arbetsrum admin.
Arkiv
Mötesrum
Samtalsrum
Personalrum
Vilrum
Post / Kopiering
Vaktmästeri
Varumottagning/förråd
Städförråd
Toalett
RWC
Skolsköterska
Vilrum
RWC
Kurator
Specialpedagog
SUMMA
antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm samband
2
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
2
1
1
1
1
1
1
41)
41)
16
6
40
1
2
1
1
4
1
1
41)
41)
21
9 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor
15
12
10
20
10
70
8
15
15
20
4
2
5
15
8
5
12
12
30
12
10
20
20
70
8
15
15
20
4
4
5
15
8
5
12
12
285
på bv, om tillräckligt utrymme finns
på bv, ett rum mot entrén som reception
byggs enligt särskilt reglemente (stadsarkivet, kulturförvaltningen)
vid admin.
vid admin.
vid admin.
vilrum för personal
vid admin.
på bv i anslutning till adm och mot angöring
på bv, mot angöring
lätt tillgängligt från kommunikationsytor, med utslagsvask
för administrationen
för administrationen
på bv, om tillräckligt utrymme finns
i anslutning till rum för skolsköterska
i anslutning till rum för skolsköterska
på bv, om tillräckligt utrymme finns
på bv, om tillräckligt utrymme finns
Rumsfunktioner - per hemvist 6-12 år (F-6)
typ av utrymme/funktion
2)
antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm samband
Groventré
Kapprum
Klassrum/basrum 6-12 år
Grupprum
Fritidshemslokaler
"Uteförråd" för fritids
Lärararbetsrum
Förrådsutrymme för laddningsvagnar IT
Toalett
RWC/Personaltoalett
Städförråd
SUMMA
Antal hemvister:
1
3
3
3
1
1
1
1
6
1
1
32
12
25
10
1
1
20
20
65
15
65
20
25
5
2
5
4
22
7
20
60
195
45
65
20
25
5
12
5
4
456
3192
1 per hemvist med möjlighet för avsköljn och tork av kläder
I anslutning till entrén men uppdelat per klass
hemklassrum
i anslutning till klassrum/basrum men gärna tillgängligt från olika håll
i anslutning till klassrum/basrum 6-12 år
kallförråd? Ett per skola
i anslutning till klassrum/basrum
grunt utrymme med plats för laddningsvagnar från tre basrum
(riktlinje 1 toalett / 15 elever)
i anslutning till övriga toaletter
i anslutning till toaletter, lätt tillgängligt från kommunikationsytor. Med utslagsvask
21 klasser F-6
Specialsalar vid enbart F-6 klasser upp till 600 - 650 elever
Rumsfunktioner - specialsalar
typ av utrymme/funktion
Kombisal NO/teknik/ bild/ateljé
Förråd
Hemkunskapssal
Textilslöjd
Trä- och metallslöjd
Förråd, textilslöjd
Förråd, trä- och metallslöjd
Städförråd
Musiksal
Förråd, musik
Matsal/samlingssal
Förråd
4)
Tillagningskök
SUMMA
3)
antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm samband
1
1
1
1
1
1
1
1
1
1
32
1
1
1
175
16
20
20
32
13
10 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor
65
10
50
70
80
10
10
4
65
10
65
10
50
70
80
10
10
4
65
10
250
10
130
250
10
130
764
i anslutning till kombisalen
tre köksinredningar, förenklat utförande
(separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen
(separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen
(separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen
(separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen
lätt tillgängligt från kommunikationsytor med utslagsvask
på bv, gärna kopplat till matsal
i anslutning till musiksal
på bv (525 elever med tre matlag; 280 kvm vid 600 elever)
i anslutning till matsal/samlingssal
mathantering utreds med skolrestauranger, serviceförvaltn mht övrig kapacitet i närområdet
Idrott och hälsa
typ av utrymme/funktion
Sporthall/ gymnastikhall
Förråd
Redskap
Förråd
Städförråd
Aktivitetsrum
Omklädningsrum damer, m dusch x 3
Omklädningsrum herrar, m dusch x 3
RWC
Omklädningsrum enskilda
RWC med dusch
Lärararbetsrum
Omklädning lärare
RWC med dusch
antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm samband
1
1
2
1
1
1
2
2
4
2
2
1
2
1
4
1
1
448
20
35
20
4
40
30
30
4
8
5
15
6
5
Summa
448
20
70
20
4
40
60
60
16
16
10
15
12
5
( gymnastikhall 16x28) delbar
koppling till hallen
koppling till hallen Omfattning av behovet oklar
nåbart utifrån
i entréhallen
dans rörelse träning
vid respektive omklädningsrum
avser personalen
796
SUMMA NTA
Kvm NTA/elev
5 221 m2
9,94 m2
Utomhusyta för idrott m m
1
Bollplan, 20x40 m
Friidrott, 100 m löparbana, hoppgrop m.m. 1
Allmän vistelseyta år 6-12
Allmän vistelseyta år 13-15
525
800
470
800
470
15
15
7875
0
1) i samband med mindre sammanträden
2) Ytan för entré och kapprum kan kombineras i olika alternativ
3) Matsal dimensioneras efter antal elever enligt min 1,2 kvm/ätande + 25 kvm servering + 15 kvm vid mera än 300 elever
4) Kök dimensioneras i samråd med skolmåltiden efter antal elever och typ av kök
a) enligt miljöförvaltningens riktlinjer
11 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor
c a 120 m + förlängning i ländhoppsgrop 7x2,5m
a)
a)
Lokalprogram för årskurs 7 – 9 skola, rev. 2014-05-12
organisation:
(8 paralleller åk 7-9. Treklass-hemvister innebär 600-710 elever)
Rumsfunktioner - entré m.m.
typ av utrymme/funktion
Café, samvaroytor
Bibliotek/media 90-130
Studierum
Arbetsplats bibl.
Toalett
RWC
(reception)
SUMMA
antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm
1
65
60
60
1
60
150
150
1
6
15
15
1
2
12
12
1
1
2
2
1
1
5
5
samband
centralt i byggnaden, kopplat till bibliotek/media på bv
centralt i byggnaden, kopplat till cafédelen på bv
i anslutning till bibliotek
i anslutning till bibliotek
se skolexpedition
6
244
244
Rumsfunktioner - skolexpedition, elevvård, personal m m
typ av utrymme/funktion
Arbetsrum rektor
Arbetsrum admin.
Arkiv
Mötesrum
Samtalsrum
Personalrum
Vilrum
Post / Kopiering
Vaktmästeri
Varumottagning/förråd
Städförråd
Toalett
RWC
Skolsköterska
Vilrum
RWC
SYV
Kurator
Specialpedagog
SUMMA
antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm
2
15
30
41)
1)
1
12
12
4
1
10
10
1
16
20
20
2
6
10
20
1
40
70
70
1
1
8
8
1
15
15
1
2
15
15
1
20
20
1
4
4
2
1
2
4
1
1
5
5
1
4
15
15
1
1
8
8
1
1
5
5
1)
1
12
12
4
1
12
12
41)
1)
1
12
12
4
22
297
12 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor
samband
på bv, om tillräckligt utrymme finns. Kan behöva kompletteras vid större skolor
på bv, ett rum mot entrén som reception
byggs enligt särskilt reglemente(stadsarkivet, kulturförvalningen)
vid admin.
vid admin.
vid admin.
vilrum för personal
vid admin.
på bv i anslutning till adm och mot angöring
på bv, mot angöring
lätt tillgängligt från kommunikationsytor, med utslagsvask
för administrationen
för administrationen
på bv, om tillräckligt utrymme finns
i anslutning till rum för skolsköterska
i anslutning till rum för skolsköterska
på bv, om tillräckligt utrymme finns
på bv, om tillräckligt utrymme finns
på bv, om tillräckligt utrymme finns. Kan behöva kompletteras vid större skolor
Rumsfunktioner - per hemvist 13-15 år (7-9) Räknat på 25 elever per klass
typ av utrymme/funktion
antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm
Klassrum/basrum 13-15 år
2
32
65
130
Grupprum
2
12
15
30
Lärararbetsrum
1
10
25
25
Förrådsutrymme för laddningsvagnar IT 1
5
5
Toalett
6
1
2
12
RWC/Personaltoalett
1
1
5
5
Kapprum
3
20
60
Städförråd
1
4
4
SUMMA
17
271
Antal hemvister:
8
2168
samband
OBS! 2 hemklassrum täcker 3 klasser pga schemaläggning i specialsalarna
i anslutning till klassrum/basrum
i anslutning till klassrum/basrum
grunt utrymme med plats för laddningsvagnar från tre basrum. Särskilt elförsörjt och ventilerat
(riktlinje 1 toalett / 15 elever)
i anslutning till övriga toaletter
kvm kan disponeras olika
i anslutning till toaletter, lätt tillgängligt från kommunikationsytor
24 klasser 7-9
Rumsfunktioner - specialsalar. Skola med upp till 600-650 elever
typ av utrymme/funktion
NO-sal
Förråd, kemikalier, fysik, prep
Hemkunskapssal
Textilslöjd
Trä- och metallslöjd
Förråd, textilslöjd
Förråd, trä- och metallslöjd
Ateljé/bildsal
Förråd bildsal
Städförråd
Musiksal
Övningsrum
Förråd, musik
Matsal/samlingssal 3)
Förråd
Tillagningskök4)
SUMMA
antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm
2
32
65
130
1
20
20
1
16
70
70
1
16
70
70
1
20
80
80
1
10
10
1
10
10
1
32
65
65
1
10
10
1
5
5
1
32
65
65
1
6
15
15
1
10
10
1
215
300
300
1
10
10
1
150
150
17
13 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor
1020
samband
mellan NO-salarna m dragskåp och låst kemikalieförråd
inkl förvaring
(separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen
(separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen
(separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen
(separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen
(separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen
lätt tillgängligt från kommunikationsytor, med utslagsvask
på bv, ev kopplat till matsal
i anslutning till musiksal
i anslutning till musiksal
på bv (med tre matlag upp till 650 elever; 280 kvm vid 600 elever) 1)
i anslutning till matsal/samlingssal
mathantering utreds med skolrestauranger, serviceförvaltn mht övrig kapacitet i närområdet
Idrott och hälsa
typ av utrymme/funktion
Sporthall/ gymnastikhall 5)
Förråd
Redskap
Förråd
Städförråd
Aktivitetsrum
Omklädningsrum damer, m dusch x 3
Omklädningsrum herrar, m dusch x 3
RWC
Omklädningsrum enskilda
RWC med dusch
Lärararbetsrum
Omklädning lärare
RWC med dusch
antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm samband
1
1
2
1
1
1
2
2
4
2
2
1
2
1
4
1
1
448
20
35
20
4
40
30
30
4
8
5
15
6
5
Summa
(gymnastikhall 16x28) delbar
koppling till hallen
koppling till hallen
Nåbart utifrån
i entréhallen
dans rörelse träning
avser personalen
796
SUMMA NTA
m2
4 525
7,54
Kvm NTA/elev
Utomhusyta för idrott m m
antal
1
Bollplan, 20x40 m
Friidrott, 100 m löparbana, hoppgrop m.m.1
Allmän vistelseyta år 6-12
Allmän vistelseyta år 13-15
448
20
70
20
4
40
60
60
16
16
10
15
12
5
0
650
800
470
Yta
800
470
15
15
0
9 750
2
m
6,37 vid 30 klasser
c a 120 m + förlängning i ländhoppsgrop 7x2,5m
a)
a)
1) i samband med mindre sammanträden
3) Matsal dimensioneras efter antal elever enligt min 1,2 kvm/ätande + 25 kvm servering + 15 kvm vid mera än 300 elever
4) Kök dimensioneras i samråd med skolmåltiden efter antal elever och typ av kök
a) enligt miljöförvaltningens riktlinjer
14 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor
Bilaga avseende särskilda undervisningsgrupper, särskola, autismgrupper e t c
Rumsfunktioner - särskilda undervisningsgrupper
typ av utrymme/funktion
antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm samband
0
0
0
Kapprum
Klassrum/basrum
Klassrum/basrum
Grupprum
Fritidshemslokaler
"Uteförråd" för fritids
12
65
15
0
0
0
i anslutning till klassrum/basrum, gärna tillgängl från olika håll/rum
Förrådsutrymme för laddningsvagnar IT
Toalett
RWC/Personaltoalett
Städförråd
5
2
2
4
0
0
0
0
grunt utrymme med plats för laddningsvagnar
SUMMA
0
0
Bilagan används vid behov i det specifika objektet av särskilda undervisningslokaler.
Alla värden anpassas till det specifika behovet.
15 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor
hemklassrum
hemklassrum
i anslutning till klassrum/basrum
kallförråd
inkl dusch med möjlighet att använda duschbår
i anslutning till toaletter, lätt tillgängligt från kommunikationsytor