docDETTA ÄR ETT EXEMPEL
download 
Report Transcription
DETTA ÄR ETT EXEMPEL
UNGA OM SEXUALITET OCH RISKER En kvalitativ studie om bedömningar av sexuella risker Johanna Karlsson Examensarbete i sexologi 91–120 hp Masterprogrammet i sexologi Handledare: Lars Plantin Januari 2015 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö UNGA OM SEXUALITET OCH RISKER En kvalitativ studie om bedömningar av sexuella risker Johanna Karlsson Karlsson, J. Unga om sexualitet och risker: En kvalitativ studie om bedömningar av sexuella risker. Examensarbete i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Enheten för socialt arbete, 2015. ABSTRACT Den här studien har fokus på unga människors syn på risk och sexualitet. Det övergripande syftet är att undersöka hur unga människor uppfattar och bedömer sexuella risker. Inom ramen för detta syfte kommer följande forskningsfrågor att särskilt studeras: Vad påverkar unga människors förståelse av sexuella risker? Vilka sexuella risker är mest framträdande för unga människor idag? Studien är av kvalitativ art och för att besvara frågeställningarna har fokusgrupper online genomförts. Studiens material består av fyra fokusgrupper med totalt 16 informanter i åldern 18–24 år. Det teoretiska ramverket för studien består av teorier om hur tendenser i det senmoderna samhället påverkar de sexuella skripten kring risker. I analysen har även ett emotionsperspektiv kring risker använts. Studiens huvudsakliga resultat är att unga människor förhåller sig till en mängd olika sexuella risker, som finns både inom det sociala och medicinska perspektivet. I den reflexiva moderniteten blir risken att inte duga sexuellt, eller att få ett negativt rykte i vissa fall mer påtaglig än en eventuell risk att bli eller göra någon oplanerat gravid eller att smittas av en sexuellt överförbar sjukdom (STI). För att förbättra den sexuella hälsan bland unga människor behövs det därför en bredare definition av riskbegreppet och ett annat samtal än enbart det medicinska. Unga människor behöver mer än enbart kunskap om hur de ska skydda sig mot oplanerade graviditeter och STI. Nyckelord: sexualitet, ungdomar, sexuella risker, sociala risker, säkrare sex, identitet 1 YOUTH ABOUT SEXUALITY AND RISKS A qualitative study about assessments of sexual risks Johanna Karlsson Karlsson, J. Youth about sexuality and risks: A qualitative study about assessments of sexual risks. Degree project in sexology 30 ECTS. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2015. ABSTRACT This study focuses on young people’s view on risk and sexuality. The main purpose is to explore how young people perceive and assess sexual risk. Within this purpose, the following research questions will be studied in particular: What influences young people's understanding of sexual risks? Which sexual risks are most in question for young people today? The study is qualitative in its nature and to answer the questions at issue, online focus groups are used. The study material consists of four focus groups with a total of 16 respondents aged 18–24 years. The theoretical framework for the study consists of theories about how tendencies in the late modernity affect the sexual scripts about risks. In the analysis have also theories about emotional perspective on risks been used. The study's main finding is that young people have a variety of sexual risks to relate to, from both the social and medical perspective. In the reflexive modernity the risk of not being good enough sexual or to get a negative reputation is in some cases more palpable than a possible risk of unplanned pregnancy or of contracting a sexually transmitted infection (STI). Therefore to improve sexual health among young people will require a broader definition of the concept of risk and a different conversation than just the medical. Young people need more than just knowledge of how to protect themselves against unintended pregnancy and STIs. Keywords: sexuality, youth, sexual risk, social risk, safer sex, identity 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ...................................................................................................................... 5 Syfte och forskningsfrågor .............................................................................................. 6 Disposition....................................................................................................................... 6 2. METOD OCH UTFÖRANDE ............................................................................................... 7 Fokusgrupper online ....................................................................................................... 7 Urval av informanter ....................................................................................................... 8 Genomförandet av fokusgrupperna ............................................................................... 9 Analys och bearbetning................................................................................................. 10 Etiska överväganden ..................................................................................................... 11 3. TIDIGARE FORSKNING ................................................................................................... 12 Unga människors bedömningar av sexuella risker ....................................................... 12 Subjektiva bedömningar ........................................................................................... 12 Kondomens stigma.................................................................................................... 13 Rykten ....................................................................................................................... 14 Risk eller chans .......................................................................................................... 15 Sammanfattande reflektioner....................................................................................... 15 4. TEORETISKA PERSPEKTIV PÅ RISKER ............................................................................. 17 Sexuella skript ............................................................................................................... 17 Den kulturella nivån och det senmoderna samhället ................................................... 18 Den interpersonella nivån och den rena relationen ..................................................... 19 Den intrapsykiska nivån, emotioner och risker............................................................. 20 Sammanfattande reflektioner....................................................................................... 21 5. DET HANDLAR OM SOCIALA RISKER.............................................................................. 22 Risken att inte duga ...................................................................................................... 22 Att tillåta det som blir fel .......................................................................................... 24 Vad andra ska tycka ...................................................................................................... 25 Rykte.......................................................................................................................... 26 ”Om man är intresserad av lite annorlunda saker” .................................................. 28 Medicinska sexuella risker ............................................................................................ 30 Kondomen som symbol............................................................................................. 33 3 6. SLUTDISKUSSION ........................................................................................................... 36 7. REFERENSER .................................................................................................................. 39 BILAGA 1............................................................................................................................ 42 Utlåtande från Etikrådet ............................................................................................... 42 BILAGA 2............................................................................................................................ 43 Intresseanmälan och bakgrundsinformation ................................................................ 43 BILAGA 3............................................................................................................................ 44 Informationsbrev till informanterna ............................................................................. 44 BILAGA 4............................................................................................................................ 45 Samtycke från deltagare i projektet ............................................................................. 45 BILAGA 5............................................................................................................................ 46 Intervjuguide ................................................................................................................. 46 4 1. INLEDNING Hur kommer det sig att så många som hälften av unga människor i Sverige uppger att de vid senaste sextillfället har haft oskyddat analt eller vaginal samlag med en ny eller tillfällig partner trots att vi idag har mer kunskap om hiv än för några decennier sedan (Smittskyddsinstitutet, 2013; Tikkanen m.fl., 2011)? För att höja sex- och samlevnadskunskapen, och i förlängningen öka praktiken av säkrare sex, har vi i Sverige haft sex- och samlevnadsundervisning i snart 60 år. Genom åren har det även funnits en rad omfattande upplysningskampanjer om kondomer och säkrare sex. I Sverige har frågan kring sexuella risker därmed varit på agendan under en längre tid och är inte längre lika tabubelagd som tidigare. Vidare finns det ungdomsmottagningar runt om i landet där unga människor har tillgång till råd, stöd och information kring sex och samlevnad. På vissa ungdomsmottagningar finns det även gratis preventivmedel för alla upp till 21 eller 25 års ålder, beroende på landsting. Det finns således både god service i samhället och stor kunskap hos allmänheten om sexuella risker som sexuellt överförbara sjukdomar (STI) och oplanerade graviditeter. Vad är det då som gör att säkrare sex inte praktiseras i högre utsträckning? Vad oroar sig unga människor för när det handlar om sex idag? Och framförallt vad menar de med sexuella risker? Om frågan ställs vad en sexuell risk är för något skulle majoriteten troligtvis svara att det innebär oplanerade graviditeter eller att smittas av en STI. De nämnda sexuella riskerna faller inom det medicinska perspektivet, vilket även är där mycket av den tidigare forskningen och folkhälsokampanjer har rört sig. I den här studien används en socialkonstruktivistisk definition av risk, vilket innebär att risker är ständigt föränderliga och framförhandlas i sociala interaktioner (se bl.a. Christianson, 2009, s. 273; Lupton, 2013a, s. 36). Vad som anses vara riskabelt är inte objektivt utan beror på värderingar i samhället och hos olika individer (a.a.). Enligt sociologen Ulrich Beck (1986/2000) lever vi i ett risksamhälle med ständigt hotande och alltmer abstrakta faror. I risksamhället är risker inte faktiska utan potentiella faror (Arnoldi, 2009). 5 Med den här studien vill jag öppna upp för en bredare och ickemedicinsk förståelse av sexuella risker genom att studera unga människors eget perspektiv. Min förhoppning är att interventioner kring säkrare sex framöver ska ta hänsyn till fler aspekter av unga människors uppfattning av sexuella risker, vilket i förlängningen ska leda till en ökad praktik av säkrare sex. Syfte och forskningsfrågor Den här studien har fokus på unga människors syn på risk och sexualitet. Det övergripande syftet är att undersöka hur unga människor uppfattar och bedömer sexuella risker. Inom ramen för detta syfte kommer följande forskningsfrågor att särskilt studeras: Vad påverkar unga människors förståelse av sexuella risker? Vilka sexuella risker är mest framträdande för unga människor idag? Disposition Efter inledningen med studiens syfte och frågeställning följer metodkapitlet med en beskrivning av metoden synkrona fokusgrupper online. Därefter följer en genomgång av den tidigare forskningen som är relevant för studien. I det efterföljande teorikapitlet presenteras de teoretiska perspektiv som använts vid analysen av empirin. Därefter presenteras de resultat som framkommit i studien samt en analys av dessa. Slutligen följer en diskussion om studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, samt en diskussion om framtida forskning. 6 2. METOD OCH UTFÖRANDE Nedan följer en beskrivning av det tillvägagångssätt och urval som gjorts i samband med insamling och bearbetning av studiens material. Syftet med studien är att undersöka hur bedömningar av sexuella risker ser ut bland unga och uppsatsen har därmed en induktiv ansats (Bryman, 2008/2011; Larsson, 2005; May, 2011/2013). För att kunna undersöka unga människors uppfattning av risker har jag valt en kvalitativ metod. Diskussioner om materialets tillförlitlighet och trovärdighet kommer att presenteras löpande för att läsaren ska kunna avgöra hur pålitligt resultatet är. För att öka studiens trovärdighet har studiens arbetsgång gjorts så transparant som möjligt genom en utförlig beskrivning av tillvägagångssättet i de olika momenten, samt en noggrann redogörelse för de valda metoderna (Henriksson & Månsson, 1996). Fokusgrupper online Intresset för den här studien är unga människors bedömningar av sexuella risker, och det finns flera metoder som skulle kunna användas för att studera detta. Med hänsyn till att studiens ämne kan upplevas känsligt har fokusgrupper valts som metod då gruppinteraktionen kan göra det lättare att prata om ämnen som annars kan upplevas tabubelagda (Kvale & Brinkmann, 2009). En fokusgrupp är en gruppintervju där fokus ligger på samspelet mellan informanterna (Bryman, 2008/2011; Wibeck, 2010). För att ytterligare underlätta diskussionen har jag valt metoden synkrona fokusgrupper online, vilket är fokusgrupper i skriven form på internet där informanterna är anonyma inför varandra (Bryman, 2008/2011, s. 591). Förutom den fördel som följer med anonymiteten är fokusgrupper en lämplig metod för den här studien då syftet är att undersöka vilka attityder, normer och värderingar som finns på gruppnivå. Jag valde att genomföra synkrona fokusgrupper istället för asynkrona för att kunna ställa följdfrågor och upprätthålla ett samtal, samt styra diskussionen om det skrivs kränkande uttalanden eller tar in på sidospår (Bryman, 2008/2011). Om metodvalet istället varit enskilda intervjuer skulle berättelserna troligtvis blivit djupare och mer personliga, men då skulle dynamiken som uppstår i gruppdiskussioner gå förlorad (Bryman, 2008/2011; Wibeck, 2010). Eftersom 7 intresset för studien ligger på gruppnivå, och således inte på de individuella berättelserna, valdes fokusgrupper som metod. Urval av informanter Informanterna har dels rekryterats genom att jag informerat om studien på olika arenor och dels genom så kallat snöbollsurval där personer i mitt nätverk har frågat personer i studiens målgrupp, som i sin tur har frågat andra i sina nätverk (Larsson, 2005). Den ursprungliga planen var att enbart rekrytera informanter via skolor och mötesplatser, men efter nekande svar från femton mötesplatser, idrottsföreningar och skolor valde jag att även använda mig av snöbollsurval. De arenor jag har besökt är en praktisk gymnasieskola i Malmö, en folkhögskola i Malmö, ett aktivitetshus i Malmö och ett aktivitetshus i Lund. Innan informationen hölls på respektive mötesplats inhämtades tillstånd från verksamhetsansvariga. Vid informationsbesöken har de som var intresserade fyllt i en intresseanmälan med bakgrundsinformation (se bilaga 2). Därefter har de intresserade fått skriftlig information om studien hemskickad (se bilaga 3) samt en blankett för informerat samtycke (se bilaga 4). Efter att det underskrivna samtycket inkom bjöds informanterna in till fokusgrupperna. Jag försökte skapa så heterogena grupper som möjligt utifrån bakgrundsvariablerna. Det finns både för- och nackdelar med att använda heterogena istället för homogena grupper. Till den här studien har heterogena grupper valts då det är användbart för att kunna analysera hur människor utvecklar idéer i relation till andras perspektiv (Kitzinger & Barbour, 1999, refererad i Wibeck, 2010). Begreppet unga kan innebära allt från tidiga tonåren till en bra bit upp i 20årsåldern. För att informanterna ska vara på ungefär samma nivå gällande mognad och erfarenhet har en avgränsning gjorts till åldern 18–24 år. Studien inkluderar därmed inte de riktigt unga ungdomarnas eller de äldre unga vuxnas perspektiv. Då studien genomfördes på svenska i skriven form krävdes att informanterna behärskade svenska språket i skrift. Det fanns däremot inget exklusionskriterium utifrån bostadsort, då fokusgrupperna genomfördes online och informanterna kunde delta från vilket plats som helst. Totalt deltog 16 informanter i studien, varav 12 rekryterades genom informationsbesök och fyra genom snöbollsurval. Tre av de inbjudna informanterna uteblev från fokusgrupperna och fem informanter valdes bort på grund av att de inte kunde delta på de föreslagna 8 tiderna. Informanterna kommer från olika delar av Skåne, där olika storlekar på städer är representerade. Könsfördelningen bland informanterna var åtta tjejer, åtta killar och ingen som definierar sig som annat kön. Den åldersmässiga spridningen var relativt jämn mellan 18 och 24 år, med en viss överrepresentation av 21-åringar. Genomförandet av fokusgrupperna För att testa intervjufrågorna och tekniken, samt en rad andra metodologiska överväganden, genomfördes en provstudie där fem informanter deltog. Slutsatsen av provstudien var att vinjettfrågan, följdfrågorna och tekniken fungerade väl, samt att fem informanter var ett bra antal för att hinna läsa alla inlägg. En annan viktig lärdom från provstudien kretsar kring mitt eget agerande som studieledare: Jag upptäckte att det var svårare för mig att invänta informanternas svar om inga inlägg skrevs direkt, jämfört med vid fokusgrupper i det fysiska rummet där jag som studieledare har informanterna framför mig. Fokusgrupperna består av tre till fem deltagare per grupp, men om fokusgrupperna istället hade genomförts i det fysiska rummet hade antal deltagare per grupp med fördel kunnat vara fler (Bryman, 2008/2011; Kvale & Brinkmann, 2009; May, 2011/2013; Wibeck, 2010). Totalt har fyra fokusgrupper genomförts för att underlaget skulle bli tillräckligt stort för att kunna se en variation i materialet (Wibeck, 2010). Fokusgrupperna har genomförts med hjälp av en chattfunktion som heter Hangouts som är en del av websidan Google. Det går att delta i chatten från dator, smartphone eller surfplatta med internetuppkoppling. Hangouts är gratis och går att ladda ner som applikation till mobilen. För att delta i chatten krävs ett Google-konto och en inbjudan till en chattdiskussion. Informanterna fick var sin inbjudan skickad till sin e-post med instruktioner och inloggningsuppgifter till ett Google-konto och behövde därför inte uppge sina riktiga namn i fokusgrupperna. För att säkerställa konfidentialiteten ändrades lösenorden direkt efter att fokusgruppen avslutats så att ingen obehörig kunde ta del av diskussionerna. Fokusgrupperna pågick i 80–90 minuter vardera och hade formen av semistrukturerade intervjuer (May, 2011/2013) som genomfördes med hjälp av en intervjuguide (se bilaga 5). Under fokusgrupperna styrde jag som studieledare 9 intervjuerna inom de på förhand bestämda temana, samtidigt som jag lämnade utrymme för diskussioner som framkom. De olika fokusgrupperna var självgående i olika grad. I den grupp som endast tre informanter deltog gick diskussionen lite trevande och jag som studieledare fick därför komma in med fler följdfrågor utifrån studiens tema. De övriga tre fokusgrupperna flöt däremot på i högre grad genom den skapade gruppinteraktionen. Diskussionen sattes igång med en vinjettfråga och därefter följdfrågor, samt frågor utifrån alternativa scenarier. Avslutningsvis frågades informanterna hur de upplevde intervjumetoden för att svara på frågor om sexualitet och risker. I figur 1 nedan visas hur diskussionen i en fokusgrupp på Hangouts kunde se ut. Figur 1: Utklipp från en fokusgrupp i Hangouts. Analys och bearbetning I analysarbetet har jag sökt efter trender och mönster som karakteriserat både de enskilda resonemangen och materialet som helhet. Detta har jag gjort genom kodning och kategorisering av materialet och sökning efter övergripande teman (Wibeck, 2010). I framställningen har jag velat förtydliga dessa framträdande drag genom att åskådliggöra hur olika värden, egenskaper och relationer har präglat berättelserna. Arbetet med att välja ut vilka egenskaper som bör lyftas fram har skett genom ett samspel mellan de teoretiska utgångspunkterna och de framväxande kategorierna. En studies trovärdighet hör ihop med hur äkta den bedöms vara. För att avgöra detta kan läsaren fråga sig hur pass rimliga resultaten verkar vara genom att jämföra trovärdigheten i slutsatserna i förhållande till det studerade fenomenet (Svensson, 1996). 10 Etiska överväganden Som nämnts ovan fick informanterna del av muntlig och skriftlig information om studien varvid de undertecknade ett samtycke, och därmed är informationskravet och samtyckeskravet uppfyllt (Vetenskapsrådet, 2002). Under studiens gång har uppgifterna om informanterna, samt studiens material förvarats så att enbart jag som studieledare har haft åtkomst till dem, och därmed är konfidentialitetskravet uppfyllt (a.a.). Informationen som samlats in under fokusgrupperna kommer enbart användas till föreliggande studie och materialet kommer att förstöras när projektet är avslutat och därmed är även nyttjandekravet uppfyllt (a.a.). När studien är färdigställd kommer informanterna att få studien skickad till sig. Att diskutera bedömningar av sexuella risker kan upplevas känsligt då det berör personliga områden i en människas liv. I UngKAB09-studien (Tikkanen m.fl., 2011) tillfrågades informanterna hur de upplevde att svara på frågor kring sexualitet och relationer och majoriteten upplevde att frågorna var både viktiga och intressanta. Detta visar på att unga generellt inte upplever att det är känsligt att svara på frågor om sexualitet. Även i min studie uttryckte majoriteten av informanterna att de tyckte att det var intressant, trevligt och tryggt att diskutera risker och sexualitet i synkrona fokusgrupper online, samt att det var positivt att vara anonym. Ingen av informanterna framförde att det var negativt att svara på frågorna. Med anledning av att unga människor är vana vid att kommunicera på internet är det rimligt att anta att fokusgrupper online är en metod som passar bra för just den här studiens målgrupp. 11 3. TIDIGARE FORSKNING Forskning om unga människor och deras sexualitet är mycket omfattande såväl internationellt som i Sverige. Den här genomgången är därför avgränsad till studier kring unga människor och sexualitet i förhållande till risker och bedömningar av sexuella risker. I urvalet av tidigare forskning har studier valts ut som är publicerade från och med år 2000 i västerländsk kontext, med undantag för en internationell forskningsöversikt (Marston & King, 2006) där studier från hela världen ingår. Unga människors bedömningar av sexuella risker Unga människor påverkas idag av flera motstridiga diskurser kring sexualitet samtidigt. Forskarna Nils Hammarén och Thomas Johansson (2001, 2002) menar att unga människor påverkas av en striktare sexualmoral med konservativa könsroller samt av en sexuell frigjordhet med en liberal hållning till sex. Inom samhällets normer och ramar formar unga sina egna modeller för hur de ska betrakta sex- och samlevnadsfrågor (a.a.). Enligt Hammarén och Johansson har unga människor idag generellt bra kunskap om sexualitet. Det finns enligt Smittskyddsinstitutets (2013) studie Hiv i Sverige idag även en hög kondommedvetenhet bland allmänheten där drygt 80 % känner till att kondom är ett säkert skydd mot hiv, och bland de yngsta är kondommedvetenheten dessutom ännu högre. Samtidigt som det finns en generellt bra kunskap om sexualitet menar Hammarén och Johansson att unga människor måste kunna hantera och förhålla sig till alla intryck i det senmoderna samhället från media, globala influenser, skolan, kompisar och föräldrar (a.a.). Med denna medvetenhet om att unga människor påverkas av ett flertal motstridiga diskurser följer här en genomgång av forskning kring unga människor och sexuella risker. Subjektiva bedömningar I en internationell forskningsöversikt av Cicely Marston och Eleanor King (2006) om unga människors hantering av risker i heterosexuella möten framkommer flera teman utifrån det sociala perspektivet på risker. Det första temat handlar om att unga människor gör subjektiva bedömningar av sina sexpartners utifrån om de uppfattas som ”rena” eller ”orena” (”clean” eller ”unclean”). Upprepade studier 12 har visat att unga människor bedömer sjukdomsrisken hos en potentiell partner genom hur väl de känner varandra socialt, samt utifrån partnerns utseende och uppträdande (a.a.). Monica Christiansons (2006) studie om ungdomar och sexuellt risktagande i Umeå visar att hennes informanter var väl medvetna om att kondom skyddar mot STI och att de hade utgångspunkten att använda kondom vid sex med en ”främling”. Precis som i Marstons och Kings studie pekar Christiansons studie på att unga människor gör subjektiva bedömningar av en potentiell partner. Vem som uppfattas vara en främling kunde till exempel variera mellan någon de känt i bara några timmar till någon de känt i flera månader. Christiansons studie visar på att ungdomarnas riskbedömning till stor del byggde på intuition och känslor: om de gillade, kände eller älskade personen de hade sex med. Känslor är därför en viktig beståndsdel i tillitsbedömningar då även helt nya relationer kan upplevas trygga om det finns positiva känslor till sexpartnern (a.a.). Hiv-preventiva interventioner riktade till ungdomar skulle enligt Laurie J. Bauman och Rebecca Berman (2005) bli mer effektiva om hänsyn togs till relationskontextens inverkan på beslut kring kondomanvändning. De framför att på vilket sätt förhållanden, kärlek och tillit påverkar riskuppfattningar är viktiga aspekter att ta hänsyn till (a.a.). Ovanstående resonemang är intressant i förhållande till min studie för att undersöka hur subjektiva bedömningar som känslor och tillit påverkar informanternas bedömningar av sexuella risker. Kondomens stigma Ett annat tema som framkommer i Marstons och Kings (2006) forskningsöversikt handlar om att kondomer kan upplevas stigmatiserande och kopplas till bristande tillit. Att ha med sig, köpa eller föreslå kondom kan signalera sexuell erfarenhet, vilket kan vara önskvärt för killar men oftast inte för tjejer. Utifrån Christiansons (2006) studie framkommer det däremot att både tjejer och killar har svårt att förhandla om säkrare sex med sin partner och att det inte skiljer sig åt mellan könen. Även en nyzeeländsk kvalitativ studie av Gillian Abel och Lisa Fitzgerald (2006) visar på att unga människor har god kännedom om den sexuella hälsodiskursen samtidigt som kondomanvändandet kan upplevas som en risk om den sexuella identiteten sätts på spel. Det framkom i studien att killar uttryckte en rädsla för att tappa erektionen och därigenom inte upplevas tillräckligt maskulina om de bröt den sexuella aktens flöde genom att föreslå kondom (a.a.). Det finns 13 utifrån detta resonemang en social risk inbyggd i själva skyddet mot den medicinska sexuella risken. Vidare framkom det i Marstons och Kings (2006) forskningsöversikt att kommunikationen om sex kan hämmas av sociala förväntningar. Unga människor undviker ofta att prata öppet om sex med sina partners vilket framförallt gäller i början av nya relationer (a.a.). Det framkommer dessutom att tjejer har ännu svårare att prata om sex eller erkänna sexuella begär utifrån samhällets genusförväntningar. En annan anledning till att unga människor undviker att diskutera sex är rädslan för att tappa ansiktet om partnern inte vill samma sak, vilket bidrar till att det blir svårt att planera säkrare sex. Det finns en rädsla för att det ska uppfattas som att den som tar fram en kondom föreslår eller samtycker till sex eller tror att partnern har en STI (a.a.). Vidare framkommer det av forskningsöversikten att könsstereotyper är avgörande för sociala förväntningar, vilket i sin tur påverkar de sexuella beteendena där killar förväntades vara heterosexuellt mycket aktiva och tjejer förväntas hålla på sin sexualitet. En paradox när det handlar om könsstereotyper är att trots att det uppfattas stigmatiserande för tjejer att köpa eller föreslå kondomer eller andra preventivmedel, är det tjejer och inte killar som generellt sett anses vara ansvariga för att förhindra graviditeter (Forsberg, 2006; Marston & King, 2006). Rykten Rykte utifrån sexuell aktivitet eller inaktivitet är ett annat tema som framkommer i Marstons och Kings (2006) forskningsöversikt. Olika typer av sexuella beteenden bestraffas eller belönas i samhället. För ungdomar som följer genusförväntningarna kan sexualiteten höja den sociala statusen, medan det kan sänka statusen för ungdomar som bryter mot genusförväntningarna (a.a.). För tjejer handlar rykten framförallt om att påstås ha haft sex med ”för många” personer och för killar om att bli stämplad som homosexuell utifrån en homofobisk inställning till homosexualitet. Killars rykte kan även bli lidande ifall de anses vara för lite pådrivande i heterosexuella relationer eller ha ”för få” sexuella erfarenheter. Rykten kan leda till social isolering eller i värsta fall till hot och våld (a.a.). Även i Margareta Forsbergs (2005) studie Brunetter och blondiner: Om ungdom och sexualitet i det mångkulturella Sverige framkommer det att rykte och kontroll används som 14 kontrollsystem i relation till sexualitet, vilket kan få social isolering som följd. Hennes studie fokuserar på tjejer i Sverige med utländsk bakgrund och det framkommer att rykte och kontroll används för att kontrollera och begränsa tjejernas sexuella handlingsfrihet (a.a.). Marstons och Kings forskningsöversikt visar däremot på att negativa rykten kan drabba både killar och tjejer som bryter mot genusförväntningarna i samhället. Enligt Forsbergs studie har rykten som mest påverkan under barndomen och tonårstiden, vilket är en period då grupptillhörighet är extra viktig. Hon framför att ryktens påverkan minskas när individen får fler kontaktytor i samband med stigande ålder. Forsbergs studie är dock genomförd för runt 10 år sedan och sedan dess har mycket hänt när det gäller den sociala utvecklingen på internet. Hur påverkas unga människor som har vuxit upp med sociala medier på nätet av rykten i förhållande till sexuella risker idag? Denna fråga kommer att diskuteras mer i kapitel 5 ”Det handlar om sociala risker”. Risk eller chans Ett annat tema kring risker utifrån det sociala perspektivet framkommer i Malin Lindroths (2013) studie av ungdomar på svenska statliga ungdomshem och hur de förhåller sig till utsatthet och sexuell hälsa. Det handlar om att chansen till närhet, status, tröst eller njutning ibland upplevs vara värd att tas, trots vetskapen om de medicinska sexuella riskerna med osäkert sex. Chansen att få vara med om något positivt i det sexuella mötet vägde ibland tyngre än risken med oplanerad graviditet eller att smittas av en STI (Lindroth, 2013). Även Christiansons (2006) studie visar på att ungdomar kalkylerar mellan chans och risk i sexuella möten där det ibland ansågs vara värt att ta chansen. Det framkommer i hennes studie att faktorer som kunde påverka att chansen ansågs vara värd att tas, trots vetskapen om sexuella risker, kunde vara känslan av kärlek, tillit och intima relationer (a.a.). Diskussionen kring risk eller chans är intressant i förhållande till min studie då det visar att individens subjektiva bedömningar kan påverka vilka riskbedömningar som görs. Sammanfattande reflektioner Den tidigare forskningen som presenterats ovan pekar på att unga människor har generellt bra kunskap om sexuella risker utifrån det medicinska perspektivet (Abel 15 & Fitzgerald, 2006; Hammarén & Johansson, 2001, 2002). Samtidigt visar forskningen på att ungdomar påverkas av flera perspektiv på risker samtidigt. Vad som avgör om säkrare sex praktiseras eller inte kan bero på vilken risk som upplevs mest påtaglig i stunden. Är det risken att tappa ansiktet genom att ta upp frågan om kondom till diskussion eller risken att eventuellt smittas med en STI? Den tidigare forskningen visar på att unga människors riskbedömningar påverkas av subjektiva bedömningar som grundar sig dels på emotioner som kärlek och tillit, dels på bedömningar utifrån om sexpartnern upplevs ”ren” eller ”oren” (Bauman & Berman, 2005; Christianson, 2006; Marston & King, 2006). Mycket av den tidigare forskningen kring unga människors riskbedömningar utifrån det sociala perspektivet börjar få några år på nacken och mycket har hänt i samhället de senaste 10 åren. Det behövs således nya studier för att förstå unga människors bedömningar av sexuella risker. Hur påverkas bedömningar av sexuella risker bland unga i en tid där internet blivit en viktig arena för kontaktskapande och relationer? 16 4. TEORETISKA PERSPEKTIV PÅ RISKER För att människors beteenden ska bli logiskt och förståbart måste vi enligt Mary Douglas (1992) kunna förklara rationaliteten bakom individens risktagande. Vi måste sätta individens agerande i förhållande till det samhälle och kultur hen lever i för att förstå ett riskbeteende som på ytan verkar vara orationellt (Douglas, 1992, s. 13–14). Därför har teorier om hur det senmoderna samhället inverkar på individen och sexualiteten använts i analysen av empirin. Vi behöver även en förståelse för människans val och agerande i sexuella situationer och således kommer John Gagnons och William Simons (1986) resonemang om sexuella skript att presenteras nedan. Genom dessa teoretiska perspektiv har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv använts i studien. Sexuella skript Ett sätt att förstå den mänskliga sexualiteten är genom att betrakta den som ett skript eller ett manus som styr våra sexuella beteenden som individen antingen kan välja att följa eller bryta (Gagnon & Simon, 1986). Enligt Gagnon och Simon är sexualiteten en social konstruktion som påverkas av såväl aktör som kontext, och förändras över tid och mellan kulturer. De sexuella skripten är inlärda och påverkas enligt Gagnon och Simon på tre nivåer samtidigt där den första nivån benämns den kulturella nivån och handlar om hur vi påverkas i det kollektiva, där samhällets förväntningar, normer och regler påverkar individens sexuella skript. Den andra nivån som benämns den interpersonella nivån handlar om hur individen omvandlar denna kollektiva mening till sitt eget handlande som i sin tur påverkar relationer mellan människor. Den tredje nivån benämns den intrapsykiska nivån och handlar om hur individen hanterar sin egen sexuella lust, sina preferenser och sin läggning. Allt mänskligt beteende och agerande involverar alla tre nivåerna av skript, även om inte alla tre nivåerna är lika relevanta i alla sammanhang. Det intrapsykiska skriptet påverkas av individens tankegångar om sexualitet som i sin tur påverkas av de kulturella skripten (a.a.). Vilka tendenser i det senmoderna samhället kan tänkas påverka de sexuella skripten när det gäller risker? I följande tre avsnitt kommer en genomgång av de för studien relevanta teorier och de presenteras utifrån de sexuella skriptens tre nivåer med en början på den kulturella nivån. 17 Den kulturella nivån och det senmoderna samhället De sexuella skriptens kulturella nivå handlar om hur samhällets förväntningar och normer påverkar individens sexuella skript. Modernitetsforskarna Anthony Giddens (1990, 1992/1995), Thomas Ziehe (1993) och Ulrich Beck (1986/2000) menar att det senmoderna samhället präglas av allt mer reflexivitet. Detta innebär att människor i det senmoderna samhället har allt fler möjligheter att uttrycka och fundera över jaget, kroppen och sexualiteten i förhållande till det samhälle vi lever i, samtidigt som vi skapar ett avstånd till oss själva. Reflexivitet kan förklaras som systematisk självkontroll i ett socialt system. Den ökade reflexiviteten kräver att vi förhandlar med våra egna identiteter och vi tränas oundvikligen att förhandla med oss själva (Gagnon & Simon, 1986). För att förstå unga människors uppfattning av sexuella risker måste vi undersöka den reflexivitet och rationalitet som ligger bakom individens olika val (Lalander & Johansson, 2007). Sociologen Scott Lash (1993) har riktat kritik mot Becks och Giddens teori om reflexivitet då han menar det estetiska perspektivet inte finns med. Enligt Lash är de kulturella och estetiska aspekterna av reflexivitet och modernitet viktiga då subjektet både är reflexivt genom kognition och estetik och kulturellt förvärvad förståelse (a.a.). Även sociologen Deborah Lupton (2013a) diskuterar denna kritik av Beck och Giddens och menar att en estetisk och hermeneutisk reflexivitet handlar om självtolkning snarare än självkontroll. Ett exempel på hermeneutisk reflexivitet i förhållande till säkrare sex som Lupton tar upp är att en kulturellt förvärvad förståelse av risk påverkar våra bedömningar av andra personer. Bedömningar om någon anses ”ren” eller ”farlig” grundas på attribut som klass, etnicitet, sexuell preferens, utseende samt hur länge bekantskapen funnits (a.a.), vilket kan jämföras med Marstons och Kings (2006) internationella forskningsöversikt (se ”Tidigare forskning”, kapitel 3). En annan tendens i det senmoderna samhället är en ökad görbarhet, vilket innebär att allt betraktas som möjligt att forma (Giddens, 1992/1995; Ziehe, 1993). Ett exempel på den ökade görbarheten är att kroppen inte betraktas som av naturen given utan snarare som individens ansvar att forma utifrån de normer och ideal som finns i samhället (Giddens, 1992/1995). En tredje tendens i det senmoderna samhället är den ökade individualiseringen, som innebär att individens problem snarare betraktas som dålig planering än en konsekvens av kollektiva förändringar 18 eller problem (Beck, 1986/2000). En följd av den ökade individualiseringen är att individen måste forma sin identitet på egen hand, då den inte längre bestäms av en kollektiv tillhörighet vilket Ziehe (1993) kallar för kulturell friställning. Detta kan både skapa frihet och press för individen. Istället för kollektiva ramar har individen i det senmoderna samhället en mängd intryck från det globala mediesamhället att förhålla sig till i identitetsformandet (a.a.). En annan tendens som Ziehe pekar på är att prestationsprincipen omfattar allt fler områden i en människas liv. Prestation har samtidigt blivit allt mer abstrakt och påverkar idag områden även utanför utbildning och arbete. När vi skapar och omformar våra personligheter görs det hela tiden i konkurrens mot förskönade bilder som strömmar till oss i informationssamhället. Ziehe menar att utseendet, umgänget samt det sexuella beteendet påverkas av prestationsprincipen genom att varje individ måste kunna framställa sig själv i så bra dager som möjligt (a.a.). Även den amerikanska psykoterapeuten och psykiatrikern Leonore Tiefer (2004) menar att normativa intryck kring sexualiteten från framförallt massmedia påverkar människors uppfattning kring hur ett lyckat sexliv bör se ut, vilket ligger i linje med prestationsprincipen. Den interpersonella nivån och den rena relationen Vilka tendenser i samhället kan påverka de sexuella skripten kring risker på den interpersonella nivån? Unga människors attityder till sexualitet är föränderliga och ett flertal forskare menar att sexualiteten har blivit allt mer frikopplad från kärlek och romantiska relationer (se bl.a. Giddens, 1992/1995; Häggström-Nordin, 2009). Giddens beskriver en utveckling som har gått från det romantiska kärlekskomplexet, där heterosexualitet och livslång kärlek var viktiga normsättare med synen att sexualiteten enbart hör hemma i kärleksrelationer. I samband med att preventivmedlen kom ut på marknaden och det har blivit möjligt med reproduktion utanför kroppen har heterosexualitetens och kärlekens roll i förhållande till reproduktion minskat. Utvecklingen har enligt Giddens gått mot en friställd och oberoende sexualitet, den plastiska sexualiteten. Sexualiteten finns istället för sin egen njutnings skull så länge som de inblandade är nöjda med relationen, vilket Giddens benämner den rena relationen. Den brittiska sociologen Zygmunt Bauman (2003) har formulerat liknande tankegångar. Han menar att vår tid som han kallar för en flytande modernitet (liquid modernity) präglas av att 19 såväl identiteter som relationer är utbytbara i en ständig jakt efter förbättring. Människan i den flytande moderniteten undviker därför att binda upp sig för hårt i relationer för att alltid ha en möjlighet att kunna gå vidare. Bauman menar att människan i den flytande moderniteten försöker skilja den sexuella akten från känslor och relationer för att kunna anpassa den till konsumtionssamhällets mönster. Parterna i ett rent sexuellt möte kan känna sig trygga då de är säkra på att inga känslomässiga band har bundits. Bauman menar att det är en risk för människan i den flytande moderniteten att investera med relationer då det finns en risk att bli bortvald. Lösa och utbytbara relationer har ersatt modellen ”livslång kärlek” vilket ligger i linje med Giddens (1992/1995) resonemang om den rena relationen. Kristian Daneback (2006) menar i sin tolkning av Bauman att i rädslan att göra fel val sprider individen därför ut sina relationsrisker, vilket har blivit möjligt genom bland annat nätdejting. Individen kan på så sätt vara både intimt nära andra personer samtidigt som det finns ett fysiskt avstånd. Dessa sociala förändringar avspeglas i människors vardag, genom förändrade attityder och normer om sexualitet. Trots att ungas attityder håller på att förändras menar ett flertal forskare att kärleksideologin fortfarande bidrar till att forma unga människors sexualitet (se bl.a. Hammarén & Johanson, 2001; Helmius, 2000; Häggström-Nordin, 2009). Enligt Gisela Helmius (2000, s. 77) påverkas vi i det västerländska samhället redan från tidig ålder av budskapet att sex och kärlek hör ihop med en monogam tvåsamhet och att kärleksideologin snarare är en självklarhet för unga människor. Som nämnts ovan påverkas unga människor idag av flera motstridiga diskurser kring sexualitet och relationer samtidigt. De senmoderna teorierna visar på en rad olika tendenser som kan skönjas i samhället, samtidigt som det kan uppstå konflikter mellan tradition och förändring. Hur påverkar dessa tendenser unga människors bedömningar av sexuella risker? Detta kommer att diskuteras mer under kapitel 5, ”Det handlar om sociala risker”. Den intrapsykiska nivån, emotioner och risker Vad kan påverka individens bedömning av sexuella risker på den intrapsykiska nivån, och på vilket sätt styr emotioner våra val när det handlar om risker? Lupton (2013b) menar att det sker en ömsesidig påverkan mellan risker och känslor 20 genom att känslor skapar risker och risker skapar känslor som på så sätt bekräftar varandra. Även Lars Dahlgren och Bengt Starrin (2004) diskuterar relationen mellan risker och känslor, men ur synvinkeln att känslor kan vara ett av flera sätt att hantera risker på då människor fattar beslut genom både ett kognitivt, ett känslomässigt och ett värderande övervägande. När individen får till sig fakta genom hälsokampanjer och uppmanas att förändra sitt riskbeteende hanteras detta av det kognitiva övervägandet (a.a.). Sen kommer det känslomässiga övervägandet in i bilden och det påverkas av hur viktig hälsan anses vara för individen. Genom det värderande övervägandet görs en bedömning mellan kognition och känsla som leder fram till individens val. Det är på så sätt inte bara fakta som avgör en människas riskbeteende utan en kombination av de tre överväganden (a.a.). Detta pekar på att känslors inverkan på sexuella riskbedömningar är en viktig komponent att ta hänsyn till i föreliggande studie. Utifrån ovanstående resonemang att risker och känslor påverkar varandra ömsesidigt, kan även de sexuella skripten tänkas påverkas av både känslor och risker. Hur individen hanterar risker i förhållande till sexualitetens när, var, hur, med vem och varför sker genom en växelvis påverkan av de kognitiva, känslomässiga och värderande övervägandena. Känslornas inverkan på riskbedömningar kan därför handla om vilken risk som upplevs vara värst för individen i stunden. Sammanfattande reflektioner De sexuella skripten kring risker kan utifrån ovanstående resonemang påverkas av en rad tendenser och motstridiga diskurser i det senmoderna samhället. Å ena sidan kan den rena relationen höja prestationskraven på individen då risken att misslyckas blir värre genom att sexualiteten finns där för sin egen skull så länge de inblandade är nöjda med relationen. Och å andra sidan kan riskbedömningar påverkas av emotioner som kärlek och tillit. När den reflexiva människan ska göra bedömningar kring sexuella risker kan det därför handla om risker att inte prestera tillräckligt, att välja fel partner, att inte ha format sin kropp utefter vad normer påbjuder eller att inte vara tillräckligt sexig. 21 5. DET HANDLAR OM SOCIALA RISKER I detta kapitel kommer studiens material att redovisas och analyseras. Kapitlet börjar med en diskussion kring risker utifrån temat prestation, för att fortsätta med temat rykte och avslutas med STI och oplanerade graviditeter. Då studien är av kvalitativ art är syftet inte att resultatet ska vara generaliserbart till en större population, utan kan snarare betraktas som en ögonblicksbild av informanternas perspektiv och attityder. I presentation av citat har stavfel, stor bokstav och punkter korrigerats för att öka läsbarheten i texten. Risken att inte duga Fokusgrupperna sattes igång med nedanstående vinjettfråga och därefter diskuterades vilka oroande tankar som kan finnas innan paret i vinjetten har sex. Sarah, 23 år, och Michael, 22 år träffades på en nattklubb för en månad sedan. Därefter har de hörts ganska mycket och varit på bio och fikat några gånger. Nu är de hemma hos Sarah och det ligger i luften att de vill ha sex med varandra för första gången. Vad tror ni det är som gör att de bestämmer sig för att ha sex eller inte? Den oro som framförallt framkom i fokusgrupperna när det handlar om sex med en ny partner var att inte duga sexuellt, eller att inte se tillräckligt bra ut. Informanterna uttryckte att det är av stor vikt att partnern tycker att det sexuella mötet är tillräckligt bra. Informant 8: Hur den andra kommer tycka om deras kropp och om man kan tillfredsställa den andra ”ordentligt”. Informant 9: Om man är bra nog, om den andra kommer blir tillfredsställd. Informant 10: Nog nervösa, tänker på hur den andra kommer se kroppen, massa tankar. Informant 9: Ja, jag känner att det finns en viss förhoppning om att man själv ska se bra ut och att de sex man kommer ha kommer vara ett av de bästa sex man har haft. Citaten ger uttryck för en oro att partnern inte skulle bli nöjd med den egna 22 sexuella insatsen. Det framgår av diskussionen att informanterna har en tydlig föreställning av vad som är ”bra sex”, vilket visar på ett kulturellt sexuellt skript med förväntningar på att vara lyckade sexuella aktörer med ett aktivt sexliv. Unga människor präglas till stor del av normer som förmedlas genom massmedia där vi matas av bilder på hur det ”perfekta sexlivet” ska se ut (Tiefer, 2004). Den sexuella risken blir utifrån detta kulturella skript att inte duga eller prestera sexuellt. Det framkom dessutom i fokusgrupperna att ansvaret ansågs ligga på dem själva om det sexuella mötet upplevdes ”bra”. Prestationen handlar om att göra den andra nöjd, snarare än att njuta själv, vilket nedanstående citat är ett exempel på. Informant 14: Typ att man inte får den andra att njuta på riktigt? Informant 16: Kommer för tidigt, är sjukt tråkig i sängen, smakar illa, ja va fan som helst. Som framgår av ovanstående citat finns det en oro över att inte duga sexuellt, att inte smaka på rätt sätt och att utlösning eller orgasm ska komma för tidigt. Oron kring att komma ”för fort” verkar vara kopplad till en skamkänsla och en av informanterna, en 18-årig tjej uttryckte att: ”Det kanske känns pinsamt att man inte ’hann’ tillfredsställa den andra innan man själv känner sig klar. Många tjejer kanske känner att det är pinsamt att inte man ’hann göra sin del’, innan den andra har fått komma.” Oron över att inte duga sexuellt eller att inte se ut eller lukta på ”rätt” sätt kan jämföras med prestationsprincipen som enligt Ziehe (1993) inbegriper allt fler områden människors liv. Genom att de tillrättalagda mediabilderna hela tiden finns där att jämföra sig med har prestation även lagt beslag på skapandet av oss själva som sexuella aktörer (Tiefer, 2004). Bilden av hur en sexig kropp ska se ut eller vad som är bra sex påverkar unga människor sedan deras första kontakt med det globaliserade mediaflödet. Diskussionerna i fokusgrupperna kan även tolkas som att den sexuella prestationen är en del i marknadsföringen av det egna jaget, där sexualiteten är en bytesvara. En av informanterna, en 21-årig kille, uttryckte att: ”Ja det är som när man byteshandlar är båda nöjda är det ett bra byte.” För att dra paralleller till Baumans (2003) diskussion om konsumtionsmänniskan i den flytande moderniteten, så kan relationer betraktas som utbytbara varor. För att ha en chans 23 på en marknad av intima relationer där alla ständigt är på jakt efter något bättre, formar individen sexuella skript som påminner om marknadsföring där det handlar om att prestera sexuellt och se ut på ett visst sätt. Detta kan även jämföras med den rena relationen där sexualiteten enbart finns för sin egen njutnings skull så länge de inblandade är nöjda med relationen (Giddens, 1992/1995). Informanterna uttryckte en oro över att om partnern inte är nöjd med deras sexuella prestation riskerar de att inte få en andra chans. Om sexualiteten betraktas som en bytesvara där relationen enbart existerar så länge de inblandade är nöjda, kan den upplevda risken bli att inte duga sexuellt. Prestationsprincipen medför att individen måste framställa sig själv som en lyckad sexuell aktör (Ziehe, 1993), samtidigt som den ökade görbarheten lägger ansvaret på individen att själv forma sin kropp och framstå i så god dager som möjligt (Giddens, 1992/1995; Ziehe, 1993). Då kroppen anses formbar förväntas individen uttrycka sig genom sin yta, vilket innebär att allt större förväntningar läggs på individen själv. Om partnern inte tycker att jag är tillräckligt ”bra sexuellt”, att jag luktar fel eller inte ser tillräckligt snygg eller sexig ut kan självbilden falla då det betraktas vara upp till var och en att forma ett snyggt yttre och en lyckad identitet. I den reflexiva moderniteten pågår inom individen en ständig tolkning och kontroll av jaget: Vem ska jag vara och hur ska jag bete mig? Sexualiteten är en av många arenor att uttrycka sin identitet på, vilket kan skapa både frihet och press för individen. Att tillåta det som blir fel I två av fokusgrupperna framträdde även en mer tillåtande inställning i förhållande till vad informanterna pratade om som ”sexuella misslyckanden”, som krånglande kondomer, för tidig utlösning eller orgasm, eller att inte kunna få orgasm alls. Informanterna menade att det bästa är att prata eller skratta åt det som händer. En av informanterna, en 18-årig tjej uttryckte: ”Att man är så pass trygg att man kanske råkar göra något fel men att man skrattar åt det och sedan gör annorlunda. Isf kan ett gott skratt lätta upp situationen lite.” Informanterna uttryckte att om någon får utlösning ”för fort” finns många andra sätt att ha sex på som att pulla, slicka eller försöka med samlag igen. En av informanterna, en 19årig tjej menade att sex är skönt även om en själv inte kan komma. Det framkom även av diskussionen att en del av informanterna menade att det är bättre att prata 24 om sina förväntningar innan det sexuella mötet, medan andra menade att det kan vara svårt att prata om sex. I detta resonemang presenteras ett interpersonellt skript där de upplevda sexuella misstagen är möjliga att prata om. Genom att prata om det som upplevs gått fel kan även den sexuella risken att inte duga minskas. Vad som påverkar om individer kan prata om sina sexuella förväntningar och skratta åt misstagen kan bero på vilka som ingår i det sexuella mötet och deras tidigare erfarenheter. Vad andra ska tycka En oro som uttrycktes i fokusgrupperna är risken att själv ha känslor för en sexuell partner som inte är besvarade, eller att sexpartnern ska berätta för andra om det sexuella mötet om något upplevts gått ”fel” sexuellt. Flera informanter menade att det är lättare om alla inblandade är införstådda med att det bara handlar om ett så kallat ”one-night stand” och att ingen förväntar sig något mer. En av informanterna som är en 18-årig tjej uttryckte att: ”Om man har planerat att bara träffas en gång så kan man också vara mer trygg. För man vet att om det inte gick bra, eller det var pinsamt så kan man nästan glömma att det ens hände.” Ett flertal av informanterna uttryckte att ”one-night stands” känns tryggare då oron över att bli bortvald efter det sexuella mötet inte blir lika påtaglig. Detta visar på hur sexualiteten är tydligt frånkopplad kärlek och bryter på så sätt mot det romantiska kärlekskomplexet och de traditionella föreställningarna om kön (Giddens, 1992/1995). Genom att organisera relationer i ”one-night stands” undviker människan i den flytande moderniteten att knyta känslomässiga band och det finns därmed utrymme för att gå vidare när som helst om det kommer någon bättre (Bauman, 2003). I citatet är det 18-årig tjej som uttryckte att det kan upplevas tryggare om överenskommelsen redan på förhand är gjord att det handlar om ett ”one-night stand”. Detta visar på att en utveckling mot det den rena relationen vilket avspeglar sig i de förändrade normerna kring sexualitet. Inom den traditionella och romantiska föreställningen om kön och sexualitet hade det däremot inte varit möjligt för en tjej att uttala en inställning till sexualitet som är skild från kärlek. Vidare uttryckte flera informanter även att det är tryggare att träffa en ny sexpartner över internet, då det möjliggör möten med personer som inte bor i 25 samma stad och därmed minskas risken kring det egna ryktet. Det framkom även att möten över internet gör det möjligt att prata om sina sexuella preferenser och erfarenheter på förhand, vilket minskar risken för ett upplevt sexuellt misslyckande. För att minimera risken att bli bortvald försöker den flytande modernitetens människa förhandla det interpersonella sexuella skriptet på förhand innan det fysiska mötet äger rum (Bauman, 2003). Hur mycket är det möjligt att förhandla kring sex och relationer för att undvika risken att bli bortvald? Eller är risken att bli bortvald en nödvändig insats i alla intima relationer, vare sig vi vill det eller inte? Rykte I ovanstående stycke handlade diskussionen om risken att inte duga sexuellt. En annan sexuell risk utifrån det sociala perspektivet som framkom i fokusgrupperna var risken att få ett negativt rykte. Den upplevda risken med rykte kan vara att andra ska få veta att jag har haft sex över huvud taget eller med just den eller de personerna, eller att sexpartnern ska råka säga något olämpligt i vänkretsen. När det gäller ryktesspridning uttrycktes även en oro i fokusgrupperna att som tjej inte våga kräva att kondom används vid heterosexuellt samlag. En av informanterna, en 21-årig tjej, uttryckte att: ”Ja man vill ju inte att alla ska få reda på att man haft sex liksom och speciellt när man inte haft det på länge och man inte har sex med vem som helst och vill helst ha en partner.” Samtidigt som utvecklingen går mot den rena relationen där sex finns för sin egen skull så länge de inblandade är nöjda med relationen (Giddens, 1992/1995), visar citatet på en rädsla för att hon som tjej ska ha haft många partners. Detta visar på en oro för ryktesspridning utifrån sexuell aktivitet som präglas av genusförväntningarna i samhället där tjejer kan påstås ha haft sex med ”för många” personer (Forsberg, 2005;; Marston & King, 2006). I det senmoderna samhället påverkas unga människor både av traditionella värderingar och förändring samtidigt. En annan grund för oro för ryktesspridning som framkom i fokusgrupperna var att inte anses duga sexuellt. I det senmoderna samhället formas vi av intryck från det globala informationssamhället, samtidigt som vi uttrycker oss själva på sociala medier. En effekt av denna utveckling är att risken för negativ ryktesspridning även påverkar människor högre upp i åldrarna. Utifrån Forsbergs (2005) studie 26 Brunetter och blondiner har rykten starkast påverkan under barn- och ungdomsåren. Då hennes studie genomfördes för snart tio år sedan har mycket hänt sedan dess. Idag uttrycker majoriteten av unga människor sina identiteter på sociala medier. Ryktets makt kan därmed hålla sig kvar högre upp i åldrarna genom att information har en tendens att spridas fort på sociala medier och stanna kvar. När bilden av oss själva har blivit mer görbar är den samtidigt också mer sårbar. På frågan hur informanterna tror att Sarah och Michael i vinjettfrågan hade tänkt kring sex om Sara hade träffat en tjej och Michael en kille, framkom det även här en betoning på de sociala sexuella riskerna. Det handlade framförallt om hur omgivningen skulle tänka kring valet av partner eller att omgivningen skulle kunna påverka individens agerande om det är första sexuella kontakten med någon av samma kön. Informant 5: Jag bara tänker mest på omgivning. Om det vara Sarahs första gång med en tjej exempelvis. Kanske är det svårt för henne att avgöra sina känslor, då kan exempelvis omgivning påverka hennes beslut och allmänt känslor. Informant 1: Det hade kanske varit en kompisrelation som hade utvecklat sig till en mer sexuell relation, då kanske det hade blivit jobbigare om det inte hade funkat. Det framgår i ovanstående citat att den förväntade risken skulle vara vad omgivningen anser om relationen, samtidigt som flera av informanterna menade att det inte borde spela någon roll vad omgivningen anser om valet av partner. Informanterna framförde att vänner som inte accepterar ens val av sexpartner inte är värda att ha kvar som vänner. I fokusgrupperna uttrycktes ingen oro för ryktesspridning vid samkönat sex och majoriteten av informanterna uttryckte även att tankarna kring sex inte borde påverkas av kön. Det var bara en av informanterna som menade att sex mellan två män inte är samma sak som sex mellan en man och en kvinna eller mellan två kvinnor. Detta tyder på att utvecklingen är på väg mot den rena relationen men att vi inte är där än (Giddens, 1992/1995). Unga människor påverkas i dag av en rad motstridiga diskurser kring sex och relationer, där traditionella värderingar existerar parallellt med liberala värderingar 27 (Hammarén & Johansson, 2001, 2002). Diskussionerna i fokusgrupperna kring samkönat sex visar på en förändring av de kulturella sexuella skripten som i sin tur påverkar individens förhållningssätt till kärlek, sexualitet och risker. Det finns således olika kulturella skript bland olika individer eller grupper av människor i samhället. Utvecklingen av de kulturella sexuella skripten sker inte rätlinjigt utan beror på en komplex påverkan av olika faktorer. Det framgick dock en tydlig tendens i fokusgrupperna kring att kön inte spelar någon avgörande roll för bedömningen av sexuella risker. ”Om man är intresserad av lite annorlunda saker” En oro i samband med sex med en ny partner som kom upp i två av fokusgrupperna var risken att bli illa bemött om ens sexuella preferenser bryter mot samhällets normer kring sex. På frågan om informanterna trodde att sättet att tänka kring sex skulle påverkas av vilken typ av sex en har, framkom att det kan vara svårare att berätta för sexpartnern om de sexuella preferenserna går utanför normen samt att det kan vara svårt att hitta likasinnade. Detta ger uttryck för ett sexuellt skript där det är så pass viktigt att bli accepterad och omtyckt att det kan få följden att individen inte vågar berätta om sina sexuella preferenser utifrån risken att inte bli accepterad. I den andra fokusgruppen gick diskussionen i liknande banor där informanterna uttryckte att oron vid sex med en ny partner till stor del handlar om att bli accepterad för sina sexuella preferenser. Informant 16: Om man är intresserad av lite annorlunda saker. Informant 14: Om man tycker om något som man kanske inte tycker är "norm" och är rädd för att den andra ska tycka det är fel eller sjukt. Informant 16: Kan det vara svårt att säga det. Informant 17: Ohja! One-night stand och över nätet kan du ju bara skrika ut direkt om vad du gillar? Liksom om personen i förfrågan inte har samma intresse kan du bara pysa undan utan någon skada gjord. Informant 18: Men om man inte tycker om det så får man väl säga till om det. Detta kan tolkas som en oro att bli dömd och föraktad för att ha brutit mot de kulturella sexuella skripten. Flera av informanterna menade att det kan kännas 28 tryggare att träffa en sexpartner över internet då det gör det möjligt att prata om sina sexuella preferenser innan det fysiska mötet. På så sätt kan individerna förhandla om de interpersonella skripten och hitta andra personer med liknande sexuella skript. Informanterna uttryckte att om mötet sker med en okänd person över internet kan de välja att inte träffas om personen på andra sidan dataskärmen inte verkar gilla samma saker sexuellt. När den sexuella risken att bli hånad, socialt utstött eller inte accepterad utifrån sin sexuella preferens kan internet användas som ett skydd. Detta kan förstås genom att individen i den flytande moderniteten skapar en känsla av trygghet genom den fysiska distansen, samtidigt som internet möjliggör intimitet och närhet (Daneback, 2006). Det går dock inte att förutse alla risker trots möjligheten att rekognoscera en partner innan en eventuell fysisk träff vilket en av informanterna, en 23-årig kille, berättade om: ”Men det var ju inte alltid som det blev som planerat. Tex en midsommar jag stack till [en plats i Sverige] för träffa en flicka slutade med att jag blev utkastad 04 på natten eftersom hon inte var som jag hade trott över chatten och samtalen.” Citatet visar på att det inte går att förutse alla eventuella risker även om internet kan underlätta till viss del. En av informanterna, en 21-årig tjej, höll dock inte med om att internet underlättar kontakten då hon menade att det borde vara lättare att träffa någon ute än bakom en skärm. Detta visar på att olika personer har olika interpersonella sexuella skript. I en av fokusgrupperna uttryckte informanterna att risken för ryktesspridning upplevs större om mötet med en ny partner sker ute på exempelvis en nattklubb än på internet, på grund av det kan finnas gemensamma bekanta. En av informanterna, en 23-årig kille, uttryckte att: ”Men om det är en person på klubben eller baren så kan reaktionen bli mer hånfull, liksom fulla vänner som skrattar åt en när personen pratar senare med vännerna osv, kanske till och med mobbar dig för det. ’Du är fan äcklig!’ Typ.” Ovanstående citat visar på att en risk med att bryta mot normerna kring sex kan handla om ryktesspridning, som i sin tur kan leda till social isolering och i värsta till fall hot och våld vilket ligger i linje med resultatet i Marstons och Kings (2006) forskningsöversikt. Olika typer av sexuella beteenden bestraffas eller belönas i samhället och om individen bryter mot samhällets genusnormer finns där hela tiden det negativa ryktet som en hotande risk (Forsberg, 2005; Marston & King, 2006). 29 Medicinska sexuella risker Oro för att bli eller göra någon oplanerat gravid eller att smittas av en STI var inte de risker som var mest framträdande under fokusgrupperna. Det var endast i två av fokusgrupperna som frågan kom upp över huvud taget. Diskussionen handlade om att STI är ett av flera områden som kan skapa oro vid sex med en ny partner och framförallt vid sex med en tillfällig partner som följande citat visar. Informant 5: Det går väldigt fort med att ha sex utan att tänka, men man kanske känner sig besviken efteråt och tänker att det inte var värt att ta den risken... när man väl har gjort det... att gå och tänka och inte kunna testa sig direkt eftersom man måste vänta minst några veckor och i vissa fall månader... Det är någon okänd man har varit med... det ger ingen tillit... Citatet visar på att kunskapen om den sexuella hälsodiskursen finns men att det ändå kan vara svårt att praktisera säkrare sex med en ny partner. Detta kan förstås genom den växelverkan som sker mellan emotioner och risker, där känslor skapar risker och risker skapar känslor (Lupton, 2013b). I citatet beskrivs en känsla av obehag som kan komma efter osäkert sex med en ny eller tillfällig partner. På samma sätt kan känslor skapa risker genom att kärlek, attraktion eller tillit kan påverka riskbedömningar och leda till osäkert sex med en okänd person (Christianson, 2006; Marston & King, 2006), vilket har diskuterats ovan. Vidare framkommer det i fokusgrupperna att det både kan vara skrämmande och pinsamt med STI. Informant 12: Det är ju givetvis skrämmande, eftersom man dessutom kanske har sex med någon man inte känt så pass länge att man har diskuterat om ifall någon av dem har det [sexuellt överförbar sjukdom]. Även om man verkligen alltid borde säga det till partnern om så är fallet, så kan det kännas ”skämmigt” att faktiskt säga. Det framkom motstridiga uppfattningar kring kommunikation om STI i fokusgrupperna. Flera informanter menade att det är lätt att tänka att sjukdomar inte kommer drabba en själv med en förhoppning om att sexpartnern skulle berätta om en sjukdom innan de har sex. Samtidigt uttrycktes att det kan vara svårt att berätta om en STI, som citatet nedan visar. 30 Informant 12: Många är kanske även lite naiva och tänker att personen borde sagt om han eller hon haft en sjukdom - fast i och för sig om samlaget sker i väldigt tidigt fas i deras relation eller någon man bara träffat under en kväll så är det ju inte princip att man pratar om det och då gör man mer det man känner för. Informant 11: Att man inte vågar berätta att man har en sjukdom. Det framkom i båda två fokusgrupperna att informanterna menade att det kan vara svårt att prata om STI med en ny partner, vilket stämmer överens med mycket av den tidigare forskningen (Marston & King, 2006). Kommunikationen om sex kan hämmas av sociala förväntningar och unga människor undviker ofta att prata öppet om sex med sina partners, framförallt i början av nya relationer (a.a.). Detta kan bero på att sexualiteten präglas av ett kulturellt skript som är laddat med skuld och skam där sexuellt överförbara sjukdomar blir tabubelagt att prata om. Under fokusgrupperna diskuterades vidare vilka oroande tankar som kan finnas före, under och efter sex med en ny partner. Det framkom att oro för graviditet kan vara ett orosområde i samband med en ny eller tillfällig partner vilket följande citat visar på. Informant 12: T.ex. Graviditet, om vad den andra person tänker, vad som händer mellan dem nu. Ja främst skulle jag anse, eftersom man ibland kanske blir nojig för att man börjar visa tecken på graviditet osv. Vi alla vet ju att risken/chansen finns, men ändå har vi sex. Så därför tror jag inte tanken finns där på samma sätt när man väl har sex. Oplanerade graviditeter var dock inget orosområde som uttrycktes i hög grad under diskussionerna och det var fortfarande bara i två fokusgrupper som diskussionen uppkom. Hur kommer det sig att oplanerade graviditeter inte uttrycktes som en mer påtaglig risk i fokusgrupperna än de gjorde? Tar unga människor för givet att preventivmedel används vid heterosexuella samlag och att de därför inte behöver oroa sig för oplanerade graviditeter? Oron att smittas av hiv nämndes inte alls som ett orosområde i någon av fokusgrupperna. Kan det bero på att de sociala riskerna som finns närvarande i stunden upplevs som mer påtagliga än en abstrakt oro för graviditet eller hiv? 31 I fokusgruppens inledande vinjettfråga beskrevs hur Sarah och Michael hade känt varandra i en månad innan de hade sex första gången. Längre fram under fokusgruppsintervjun ställdes frågan om det hade påverkat hur de tänkt kring sex om de hade haft sex första kvällen de sågs. Det framkom i en av fokusgrupperna att oron för att smittas av en STI är större vid en helt ny sexuell kontakt, vilket följande citat visar exempel på. Informant 1: Jag tror de hade varit mer oroliga om det är en helt ny kontakt, då vet man ju inte vad den personen har varit med om eller har varit. Informant 5: Könssjukdomar såklart är den största risken och det är att man kan bli gravid eller att man kan göra en gravid ifall man bara tänker på vad man känner. Det kan gå väldigt snett och de kan hända på några minuter ;) Informant 2: Håller med ettan, vet man ingenting om personen känns det mer oroligt ang just oskyddat. Oron över oplanerad graviditet eller att smittas med en STI framkommer främst vid sex med en ny partner första kvällen. Detta kan jämföras med delar av den tidigare forskningen som visar på att bedömningar kring en potentiell partner till stor del görs utifrån hur väl de känner varandra socialt, eller utifrån en känsla om den potentiella partnern uppfattas som ”ren” eller ”oren” (Christianson, 2006;; Lupton, 2013a; Marston & King, 2006). Den reflexiva människan tolkar sig själv och sin omgivning utifrån både kognition och kulturellt förvärvade kunskaper och hur vi uppfattar en annan människas framtoning och yttre är därför viktiga komponenter i riskbedömningen (Lash, 1993). När risksamhället består av allt mer abstrakta faror gör individen de bedömningar som i stunden upplevs relevanta och riktiga. Bedömningar av en sexuell partner påverkas av positiva känslor för en annan person som exempelvis känslan av tillit, kärlek eller attraktion (Bauman & Berman, 2005; Christianson, 2006). Detta innebär att vid en träff med en helt ny person kan känslan av attraktion skapa en tillit som påverkar riskbedömningarna, utan att individerna har diskuterat vare sig STI eller preventivmedel. Unga människor i det senmoderna samhället påverkas således av både det sociala och medicinska riskperspektivet samtidigt, vilket för oss vidare till hur preventivmedel diskuterades i fokusgrupperna. 32 Kondomen som symbol I de fyra fokusgrupperna diskuterades preventivmedel i olika hög grad. I en av fokusgrupperna kretsade diskussionen mycket kring kondomer och de menade att det är viktigt att skydda sig, men att det kan vara jobbigt om bara den ena parten vill använda kondom. I en annan fokusgrupp kom kondomdiskussionen igång först efter att jag som studieledare ställt frågan och då diskuterades hur lätt eller svårt det kan vara att föreslå eller kräva att kondom används. I de två övriga fokusgrupperna var preventivmedel inte alls något framträdande tema. I diskussionerna om preventivmedel handlade det framförallt om kondomer. Ppiller nämndes endast som en vanlig orsak till att inte använda kondom vid heterosexuella samlag och slicklapp eller andra preventivmedel nämndes inte alls. I diskussionerna framkom att det finns en skamkänsla kopplat till kondomer vilket citatet nedan är exempel på. Informant 5: Att man inte vet hur man ska ta fram kondom. Många skäms för att de inte vill på och visa direkt att ja, nu ska vi ha sex, utan att det sker “naturligt”. Att kondom inte bli någon symbol att man är “tvungen” att ha sex. I diskussionen framkom att flera av informanterna menade att det kan vara jobbigt att ta fram en kondom då en aldrig är helt säker på vad partnern vill. Detta kan jämföras med resultatet från Marstons och Kings (2006) forskningsöversikt som visar att rädslan att uttrycka en vilja till sex innan vetskapen om att den är besvarad försvårar unga människors planerande av säkrare sex. Då unga människor har svårt att prata om sex i början av nya relationer kan det därför bli svårt att komma till det stadiet där individerna känner sig trygga nog att ta upp frågan om kondom (a.a.). Som nämnts i diskussionen ovan menade vissa av informanterna att internet kan möjliggöra talet om sex med en ny partner innan första träffen. Genom att diskutera de sexuella preferenserna över internet innan ett fysiskt möte äger rum framförhandlas de interpersonella skripten på förväg. Genom att unga människor blir mer bekväma med att prata om sex och relationer över internet skulle det i förlängningen kunna leda till ett förändrat kulturellt skript som möjliggör ett samtal om sexuella preferenser, kondomanvändning och STI även i det fysiska mötet. 33 En oro som framkom i diskussionerna kring kondomer var att som kille komma ”för fort” eller att kondomen skulle krångla vilket de menade kan göra att en känner sig dum. Detta visar på ett sexuellt skript som präglas av att hela tiden kunna prestera och leva upp till bilden av sig själv som en lyckad sexuell partner. Föreställningen av hur en lyckad sexuell partner ska vara påverkar oss till stor del av de tillrättalagda massmediala bilderna och i dag är det mediala trycket så uppskruvat att vi har en känsla av att inget får gå fel (Tiefer, 2004; Ziehe, 1993). Denna föreställning ligger även i linje med Abels och Fitzgeralds (2006) studie som visar att om kondomen upplevs riskera skada den sexuella identiteten kan det innebära att kondomen väljs bort. För en kille kan risken att tappa erektionen innebära att den sexuella identiteten upplevs kunna skadas genom att han inte framställer sig själv som tillräckligt maskulin (a.a.). Utifrån detta resonemang finns det en social sexuell risk inbakat i skyddet mot den medicinska sexuella risken. I fokusgrupperna var det bara en informant, en 23-årig kille, som framförde att kondom var en förutsättning för att det skulle bli sex och han menade även att det är lätt att prata om kondomer. De övriga informanter uttryckte inte lika bestämda krav på kondom och flera olika förklaringar framkom till att kondom inte används vid sex med ny eller tillfällig partner. Några av de anledningar som framkom var att ha sex när det inte var planerat, att inte ha kondomer till hands, att det kan vara skönare eller smidigare att ha sex utan kondom eller en föreställning om att en själv inte kommer att smittas av en STI. En annan anledning som framkom var när längtan efter sex är för stor vilket citatet nedan visar. Informant 9: Det händer att man blir dum när man blir kåt. Informant 8: Kroppen vill en sak men hjärnan en annan. Intervjuaren: Så man både vet om att man ska skydda sig och sen kanske inte gör det för man blir dum när man blir kåt? Informant 8: Och ofta tar kroppen över. Upplevelsen att kroppen ibland tar över hjärnan framfördes av flera informanter i de olika fokusgrupperna. Detta kan förklaras med att det sker en ömsesidig påverkan mellan risker och känslor (Lupton, 2013b). I citatet ovan beskrivs att känslan av att vara sexuellt upphetsad eventuellt kan leda till att oron över 34 medicinska konsekvenser av osäkert sex blir mindre närvarande i stunden. Som Dahlgren och Starrin (2004) menar gör människan riskbedömningar utifrån en kombination av ett kognitivt, ett känslomässigt och ett värderande övervägande. Vilket av de tre övervägandena som får genomslagskraft i stunden kan handla om hur viktig hälsan anses vara i relation till den upplevda känslan. Därför skulle hivpreventiva interventioner riktade till unga människor bli mer effektiva om hänsyn togs till relationskontextens inverkan på beslut kring kondomanvändning och hur förhållanden, kärlek och tillit påverkar risk (Bauman & Berman, 2005). Citatet ovan ligger även i linje med den tidigare forskningen av Christianson (2006) som menar att ungdomars riskbedömning till stor del bygger på intuition och känslor utifrån om de gillar, känner eller älskar sexpartnern. Även i Lindroths (2013) studie framkom att chansen till något positivt ibland vägde tyngre än risken av oplanerad graviditet eller att smittas av en STI. I min studie framkom dock inget genomgående mönster kring att chans övertrumfar risk utan ses snarare som en av flera förklaringar till oskyddat sex. 35 6. SLUTDISKUSSION Den här studien har visat att unga människor har en mängd olika sexuella risker att förhålla sig till samtidigt, vilka finns både inom det sociala och medicinska perspektivet. Risker inom det sociala perspektivet var de som framkom mest i studien, där risken att inte prestera sexuellt eller att kroppen inte ska se tillräckligt bra ut var två av de mest framträdande riskerna. Risken för att få ett negativt rykte är en annan social sexuell risk som framkom i studien, vilket kan bli effekten om genusnormer bryts eller vid normbrytande sexuell praktik. Den medicinska risken vid sex med en ny partner kom endast upp i liten grad och handlade då om att smittas av en STI och i väldigt liten grad om oro för oplanerad graviditet. Oron för hiv kom däremot inte alls upp i fokusgrupperna. I fokusgrupperna framkom att de sexuella riskerna inom det sociala perspektivet var mest framträdande. Frågan kring hur jaget, kroppen och sexualiteten uppfattas blir i många fall den risk som kommer före de medicinska sexuella riskerna. När oron att inte duga; att könsorganet ser konstigt ut; att få utlösning eller orgasm för fort eller att partnern inte tycker att det är skönt upptar all tankeverksamhet; finns det inte alltid utrymme kvar till diskussioner om säkrare sex. Att bli accepterad och känna att jag duger och kan prestera blir i många fall viktigare än en abstrakt risk med oplanerad graviditet eller att drabbas av en sjukdom. Det framkommer även i studien att tillit och känslor kan styra vilka riskbedömningar som görs genom att positiva känslor som sexuell attraktion och upphetsning kan leda till att eventuella medicinska konsekvenser förbises. Det framkommer i studien att unga människor försöker förhålla sig till en komplex värld. Å ena sidan har de mycket kunskap utifrån hälsodiskursen kring säkrare sex, och å andra sidan måste de kunna hantera en rad intryck i det globaliserade informationssamhället och marknadsföra sig själva i den flytande modernitetens marknad av känslor och relationer. Det framkom i studien att internet kan användas som ett verktyg för att minimera risken att bli bortvald eller hånad för sina sexuella preferenser genom att på förhand göra upp de interpersonella skripten. Mycket av den tidigare forskningen, hälsokampanjer och utbildningar bygger på att det finns ett linjärt samband mellan ökad kunskap om risk som leder till individens attitydförändringar kring risker och därigenom förändrad praxis för att 36 undvika risker (se studier kring ”knowledge, attitude and practices”, exempelvis Tikkanen m.fl., 2011). Utifrån detta linjära perspektiv blir sexuellt risktagande en effekt av bristande kunskap som antas kunna korrigeras genom mer upplysningskampanjer. Då tidigare forskning visar att allmänhetens kunskap om hiv har ökat under de senaste decennierna (Smittskyddsinstitutet, 2013), samtidigt som så många som hälften av unga människor i Sverige uppger att de vid senaste sextillfället har haft oskyddat analt eller vaginal samlag med en ny eller tillfällig partner (Tikkanen m.fl., 2011) måste det ligga något annat än okunskap bakom bristen på praktiserandet av säkrare sex. Även min studie pekar på att sambandet mellan kunskap, attityder och sexuellt beteende inte är linjärt. Unga människor är medvetna om vilka sexuella risker som finns och hur de bäst bör undvika dem, men det finns en mängd olika risker att förhålla sig till i det senmoderna samhället. När den sexuella risken handlar om att inte duga sexuellt, att inte se ut eller lukta på ”rätt sätt”, eller att bli hånad eller i värsta fall skadad för sin sexuella preferens, behöver även dessa risker få uppmärksamhet. Vi senmoderna människor skapar en bild av oss själva som vi tror att vi måste leva upp till. Den största risken blir då att masken ska falla, att vi ska bli avslöjade att vara någon annan än vår egen bild av oss själva. Utifrån vad som framgått av den här studien behövs det en bredare förståelse av sexuella risker och ett annat samtal än enbart det medicinska. Ungas uppfattning och bedömning av sexuella risker är mer komplext än ett rätlinjigt samband. Detta resultat ligger i linje med Lindroths (2013) studie av ungdomar på statliga ungdomshem och hur de förhåller sig till utsatthet och sexuell hälsa, där det framgick att ungdomarna ibland väljer chansen till något positivt före risken med oplanerad graviditet eller att smittas av en STI. I det senmoderna samhället kan en sexuell risk för unga människor handla om såväl risken att inte duga, som att få ett negativt rykte eller att drabbas av en medicinsk sexuell risk. Även dessa tendenser framkommer i svenskproducerad tidigare forskning av Forsberg (2005) och i internationell forskningsöversikt av Marston och King (2006). Som diskuterats ovan behöver unga människor mer än enbart kunskap om hur de ska skydda sig mot oplanerade graviditeter och STI. För att förbättra den sexuella 37 hälsan bland unga människor behövs en bredare syn på riskbegreppet i forskning kring unga, sexualitet och risker. Om forskning enbart fokuserar på ett linjärt samband mellan kunskap, attityder och praxis kommer vi inte att förstå unga människors sexuella risktagande och inte heller kunna sätta in rätt interventioner för att förändra sexuella riskbeteenden. Som vidare forskning på detta ämne skulle det vara intressant utöka åldersspannet neråt och även studera hur ungdomar som nyligen debuterat sexuellt förhåller sig till sexuella risker i den reflexiva moderniteten. Eftersom informanterna i den här studien själva lyfte fram internet som en viktig del i sexuella möten, och som till viss del skilde sig från möten utanför internet, vore det intressant att även studera hur internet påverkar unga människors syn på sexuella risker. 38 7. REFERENSER Abel, G. & Fitzgerald, L. (2006). ‘When you come to it you feel like a dork asking a guy to put a condom on’: Is sex education addressing young people's understandings of risk? Sex Education: Sexuality, Society and Learning, 6(2), 105-119. Arnoldi, J. (2009). Risk: An introduction. Cambridge: Polity Press. Bauman, L. J. & Berman, R. (2005). Adolescent relationships and condom use: Trust, love and commitment. AIDS and Behaviour, 9(2 ), 211-222. doi: 10.1007/s10461-005-3902-2 Bauman, Z. (2003). Liquid love: On the frailty of human bonds. Cambridge: Polity Press. Beck, U. (2000). Risksamhället på väg mot en annan modernitet. (S. Hums, Trans.). Göteborg: Daidalos. (Original work published 1986) Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, Trans.). Malmö, Liber. (Original work published 2008) Christianson, M. (2006). What's behind sexual risk taking?: Exploring the experiences of chlamydia-positive, HIV-positive, and HIV-tested young women and men in Sweden (Doctoral dissertation, Umeå University). Christianson, M. (2009). Konstruktion av kön och risk bland unga kvinnor och män som hiv-testar sig. I C. Magnusson & E. Häggström-Nordin (Red.), Ungdomar, sexualitet och relationer (s. 267-284). Lund: Studentlitteratur. Dahlgren, L. & Starrin, B. (2004). Emotioner, vardagsliv & samhälle: En introduktion till emotionssociologi. Malmö: Liber. Daneback, K. (2006). Love and sexuality on the internet (Doctoral dissertation, Göteborgs University, Department of Social Work). Douglas, M. (1992). Risk and blame: Essays in cultural theory. London: Routledge. Forsberg, M. (2005). Brunetter och blondiner: Om ungdom och sexualitet i det mångkulturella Sverige (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete). Forsberg, M. (2006). Ungdomar och sexualitet: En forskningsöversikt år 2005. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. Gagnon, J. H. & Simon, W. (1986). Sexual scripts: Permanence and change. Archives of Sexual Behavior, 15(2), 97-120. doi: 10.1007/BF01542219 39 Giddens, A. (1990). The consequences of modernity. Cambridge: Polity in association with Blackwell. Giddens, A. (1995). Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället. (M. Söderlind, Trans.). Nora: Nya Doxa. (Original work published 1992) Hammarén, N. & Johansson, T. (2001). Ungdom och sexualitet i gränslandet. Delrapport 1: Ung och kåt? Om ungdomars sexuella berättelser. Skövde: Institutionen för beteendevetenskap, Högskolan i Skövde. Hammarén, N. & Johansson, T. (2002). Könsordning eller könsoordning?: Ungdomens sexuella landskap. Göteborg: Göteborgs universitet, Centrum för kulturstudier, Forum för studier av framtidskultur. Rapport nr 2. Henriksson, B. & Månsson, S.-A. (1996). Deltagande observation. I P.-G. Svensson & B. Starrin (Red.), Kvalitativa studier i teori och praktik (s. 11-51). Lund: Studentlitteratur. Helmius, G. (2000). Manus för mognad: Om kärlek, sexualitet och socialisation i ungdomsåren. Sala: Mimers brunn. Häggström-Nordin, E. (2009). Ungdomars sexualvanor. I C. Magnusson & E. Häggström-Nordin (Red.), Ungdomar, sexualitet och relationer (s. 51-66). Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lalander, P. & Johansson, T. (2007). Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod: en introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 91-128). Lund: Studentlitteratur. Lash, S. (1993). Reflexive modernization: The aesthetic dimension. Theory, Culture & Society, 10(1), 1-23. doi: 10.1177/026327693010001001 Lindroth, M. (2013). Utsatthet och sexuell hälsa: En studie om unga på statliga ungdomshem (Doktorsavhandling, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle). Lupton, D. (2013a). Risk. London: Routledge. Lupton, D. (2013b). Risk and emotion: Towards an alternative theoretical perspective. Health, Risk & Society, 15(8), 634-647. doi: 10.1080/13698575. 2013.848847 40 Marston, C. & King, E. (2006). Factors that shape young people’s sexual behaviour: A systematic review. The Lancet, 368(9547),1581-1586. May, T. (2013). Samhällsvetenskaplig forskning. (S.-E., Torhell, Trans.). Lund: Studentlitteratur. (Original work published 2011) Smittskyddsinstitutet (2013). Hiv i Sverige: Kunskaper, attityder och beteenden hos allmänheten 1987-2011. Solna: Smittskyddsinstitutet. Svensson, P.-G. (1996). Förståelse, trovärdighet eller validitet? I P.-G. Svensson & B. Starrin (Red.), Kvalitativa studier i teori och praktik (s. 209-227). Lund: Studentlitteratur. Tiefer, L. (2004). Sex is not a natural act & other essays. Oxford: Westview Press. Tikkanen, R. H., Abelsson, J. & Forsberg, M. (2011). UngKAB09: Kunskap, attityder och sexuella handlingar bland unga. (Skriftserien 2011:1). Göteborg: Göteborgs universitet. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Ziehe, T. (1993). Kulturanalyser: Ungdom, utbildning, modernitet. Essäer. Stockholm: Symposium. 41 BILAGA 1 Utlåtande från Etikrådet 1(1) Malmö högskola / Fakulteten för Hälsa och samhälle Etikrådet Registrator/Adm sekreterare Lena Winslow UTLÅTANDE 2014-10-10 Dnr HS602014/872:4 Projekt: Ungdomar om säkrare sex Student: Johanna Karlsson Handledare: Lars Plantin Föredragande: Ewa Ericson Masteruppsats: Sexologi Etiknämndens utlåtande angående ansökan Din etikansökan är välformulerad och lätt att förstå. Dina etiska reflektioner är väl genomtänkta. Ditt material bör förstöras när projektet är avslutat. I informationsbrevet skriver Du att deltagarna kan genom lottning erhålla en biobiljett, detta är olämpligt och bör utgå. För Etikrådet vid Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola Ewa Ericson ______________________________________________________________________________ Postadress Besöksadress Malmö högskola Malmö sjukhusomrråde Fakulteten för Jan Waldenströms g 25 hälsa och samhälle 205 06 Malmö Tel 040-665 74 54 Fax 040-665 81 00 42 Internet www.mah.se E-post [email protected] BILAGA 2 Intresseanmälan och bakgrundsinformation Vill du vara med i studien Unga om säkrare sex? Ja (svara på frågorna nedan!) Nej Om du vill vara med i studien fyll i: Namn: ……………………………………………………………….… Gatuadress:……………………………………….………….…….… Postnummer & ort:……………………………………………….. Mobil:…………………………………………………………..…….… E-post: ……………………………………………….……………….… Ålder: ………………………………………………………………….… Kön: tjej kille annat Vilken är din högsta avslutade utbildning? grundskola gymnasiet universitet eller högskola annat Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? studerar, i så fall vad? ………….……………..…………. praktiserar arbetar arbetssökande annat, i så fall vad…………………….……………. Tack! Johanna Karlsson 43 BILAGA 3 Informationsbrev till informanterna Jag heter Johanna Karlsson och studerar sista terminen på masterprogrammet i sexologi vid Malmö högskola. Den här studien är min examensuppsats. Syftet med studien är att undersöka vilka attityder som ungdomar har kring risker i förhållande till hiv, sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter. Min förhoppning är att studien ska bidra till att information om säkrare sex riktade till ungdomar kan bli ännu bättre. Jag kommer att genomföra studien med hjälp av fem fokusgruppsintervjuer på internet. Detta innebär att intervjuerna görs i grupp och diskussionerna sker i skriven form på Googles chattfunktion Hangouts. Om du vill delta i studien kommer du att få inloggningsuppgifter till ett Google-konto och du behöver inte uppge ditt riktiga namn i diskussionerna. Varje fokusgrupp kommer bestå av fem personer i åldrarna 18-24 år. Jag har valt informanter med olika bakgrund för att få så blandade grupper som möjligt. Det kommer att ta ca en och en halv timme att delta i intervjun och du kan delta från vilken dator eller mobiltelefon du vill som har internet. Största möjliga konfidentialitet eftersträvas i undersökningen genom att ingen obehörig får ta del av materialet. Materialet förvaras så att det bara är åtkomligt för mig som är undersökningsledare. I rapporteringen av resultatet i form av en examensuppsats på Malmö högskola kommer informanterna att avidentifieras så att det inte går att koppla resultatet till enskilda individer. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att motivera varför. Om du vill ha mer information om studien kan du kontakta mig på telefon 070322 49 87 eller e-post [email protected] Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning. Om du vill vara med, skriv under samtyckesblanketten och skicka tillbaka till mig i returkuvertet! Vänliga hälsningar, Johanna Karlsson 44 BILAGA 4 Samtycke från deltagare i projektet Projektets titel: Ungdomar om säkrare sex Datum: 2014-11-04 Studieansvarig: Johanna Karlsson E-post: [email protected] Studerar vid Malmö högskola, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö Telefon 040-66 57 000 Utbildning: Masterprogrammet i sexologi Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande. Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning: Datum: …………………………………………… Deltagarens underskrift: ……………………………………………………………………….……. Namnförtydligande: …………………………………………………………………………………… 45 BILAGA 5 Intervjuguide Intervjun har genomförts genom synkrona fokusgrupper på internet. Vinjettfråga Sarah, 23 år, och Michael, 22 år träffades på en nattklubb för en månad sedan. Därefter har de hörts ganska mycket och varit på bio och fikat några gånger. Nu är de hemma hos Sarah och det ligger i luften att de vill ha sex med varandra för första gången. Vad tror ni det är som gör att de bestämmer sig för att ha sex eller inte? Vilka tankar tror ni de tänker innan de har sex? Vad skulle kunna gå fel i den här situationen? Vad skulle kunna gå rätt i den här situationen? Vilka tankar tror ni de tänker under tiden de har sex? Skulle det kunna finnas oroande tankar under tiden de har sex och i så fall kring vad? Nu har de haft sex: vilka tankar tror ni de tänker efteråt? Tror ni att sättet att tänka kring sex påverkas av vilken typ av sex en har? Som oralsex, smeksex, gnidsex, analt eller vaginalt samlag eller någon annan form av sex? Om detta var första kvällen de sågs – hade det påverkat hur de tänkt kring sex? Om Sarah och Michael var i samma umgängeskrets – hade det påverkat hur de tänkt kring sex? Skulle det påverkat om Sara träffade en tjej istället? Skulle det påverkat om Michael träffade en kille istället Om de inte har nämnt kondom: Ni har inte nämnt något om kondomer, vad tror ni det kan bero på? Om alla säger att det är självklart att använda kondom: Tidigare studier har visat att så många som hälften av unga (15-29 år) har oskyddat vaginalt eller analt samlag med en ny eller tillfällig partner. Vad tror ni det beror på att många inte skyddar sig? Avslutande frågor Hur var det för er att svara på dessa frågor i Hangouts? Vilka fördelar finns det att göra intervjun såhär på nätet istället för att träffas i grupp? Vilka nackdelar finns det att göra intervjun på nätet? Har ni andra synpunkter eller något ni vill tillägga? 46
