Ladda ner fil

Transcription

Ladda ner fil
T:136
Byggnadsstyrelsens informationer
1991-10
Fukt i grundkonstruktioner
0
O
0
O
0
10
°
v
a
a4
a
a a
4 a4 _
a
LO-i
a a4
4a
a
a
44
a d
a 4
a
a
a
4
a
a
a
4
°
4 a-
a
aa
I
a
4
a
4
a
a
4
a a 44
Dokumentnamn och dokumentbeteckning
Dokumentets utgivare
Byggnadsstyrelsens informationer T:136
¶POSBYGGNADSSTYRELSEN
Dokumentets
datum
Ärendebeteckning
1991-10
5001-102/91
Projektnamn
(ev förkortat)
Fukt i grundkonstruktioner
Projektledare
, upphovsman(mån),konsult(er), etc
Uppdragsgivare
Olov Gillberg, projektledare, Tm
Gunnilla Billgren, Th
Lars Tobin, Statens provningsanstalt
Byggnadsstyrelsen
Staben för byggproduktion
Dokumentetstitel
Fukt i grundkonstruktioner
Huvudinnehåll
Skriften Fukt i grundkonstruktioner ger ledning i hur man kan förebygga och behandla fuktskador
i grundkonstruktioner av olika slag. Här redovisas sådana utformningar av källarytterväggar och
betongplatta på mark som har goda förutsättningar att fungera fukttekniskt riktigt. De kan användas
i nyproduktion men också utgöra förebild för vad som bör eftersträvas vid åtgärder i befintliga
konstruktioner.
1ett kapitel om fuktteori redovisas på ett förenklat sätt några grundläggande
och fukttransport.
begrepp för fuktig luft
Som bilaga finns en översikt över förekommande isoleringsmaterial.
Nyckelord
Dränering, fukt, grundläggning, isolering, kondens, källargolv, källarvägg,bottenplatta,
fuktteori, diffusion
ISSN
Försäljningsställen
Byggnadsstyrelsen/pubat
lik ionsförrådet
Svensk byggtjänst Stockholm
Göteborg
Malmö
Umeå
Omfång
08 - 734 50 00
42 s + 6 s bilaga i ficka på omslag s 3
031 - 81 00 85
040 - 709 55
090- 12 59 10
Red
Ref
Marieanne Adsjö
© Byggnadsstyrelsen 1991
Olov Gillberg
Denna skrift är utgiven av Byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens
medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungörelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner.
Innehållet i denna skrift får inte återges utan Byggnadsstyrelsens
samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättslagen (SFS 1960:799).
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Telefax
Byggnadsstyrelsen
Karlavägen 100
Banergatan 30
08-78310 00
104 46 build S
08-783 11 80
10643 STOCKHOLM
Innehållsförteckning
sid
SNVWSANFATTNING
1
INLEDNING
3
KÄLLARVÄGG
5'
- Utvändigisolering,diffusionsöppen
och dränerande
6
- Utvändigisolering,diffusionsöppen
ej heltdränerande
8
- Utvändigisolering,ej diffusionsöppen
och ej dränerande 10
12
- Utvändigisolering,medutanpåliggande
tätskikt
15
16
18
BOTTENPIATTA
- Underliggande
isoleringi yttrerandzon
- Underliggande
isolering,skivorav mineralull
eller
expanderade
cellplastkulor
Underliggande
isolering,lättklinker
Underliggande
isolering,skivorav cellplast
Over-och underliggande
isolering
20
22
24
ANSLUTANDE
DETALJER
26
DRÄNERING
28
ÅTGÄRDER
1SKADADE
BYGGNADER
31
FUKTTEORI
FÖRBYGGARE
35
BILAGA:PRODUKTÖVERSIKT
BYGGNADSSTYREISENS
PUBLIKATIONER
• T:136
;
`
Sammanfattning
Orsakerna till fuktproblem i grundkonstruktionerkan oftast hänföras till brister i isolering och dränering av källarväggen och bottenplattanliksom i det kapillärbrytande
skiktet under bottenplattan.
Genom att korrekt isolera och dränera en bottenplatta och en källarväggs utsida kan
man undvika skador orsakade av fukt i marken.
I denna publikation behandlas olika konstruktionerför källarväggar och bottenplattor.
För att nå en fuktsäker konstruktion rekommenderarvi följande.
Källarväggar ska utföras utan tätskikt men med ett dränerande och isolerande skikt på
utsidan, helst i form av skivor av limmade expanderade cellplastkulor.
Bottenplatta ska konstrueras med underliggandeisolering av mineralull eller skivor av
limmade expanderade cellplastkulor.
Dräneringsledning
skautförasav PEH-material,
ha en kringfyllnadav singeleller
makadam och placeras minst 200 mm under grundsula eller isoleringsskikt.Kringfyllningenska ha god förbindelse med dräneringsskiktetutmed klarväggen.
Kapillärbrytandelager under bottenplattanska vara minst 200 mm tjockt och utgöras
av singel eller makadam, helst tvättad. Schaktbottenunder kapillärbrytandelagret ska
luta mot dräneringen.
Som golvbeklädnad på bottenplatta rekommenderasdiffusionsöppnamaterialsåsom
klinker, cementmosaik eller textilmattautan gummibaksida.
BYGGNADSSTYREISENS
PUBLIKATIONER
• T:136
J
2
BD6STYREISENS
PUBUKATIOIER
• T:136
Inledning
Att fukt i grundkonstnuktionermedför skador av olika slag har blivit allt mer uppenbart
undersenareår.Det kanfinnasfleraorsakertill detta, som t ex bristande
om
vilka
kterman bondetagithänsyntill, fel material- och klimatdata,fel i utförande (att man inte följt handlingarna),tidspress, att konstuktionen inte varit skyddad under byggtiden eller att byggfukten inte givits möjlighet att torka ut.
Det är också vanligt att fuktproblem uppstår när källarlokaler används till andra ändamål än de ursprungligen avsetts för, särskilt om nya vägg- och golvbeklädnader och
uppvämining tillkommit.
Fuktdimensioneringär ett relativt nytt begrepp. Att dimensionera för fukt är svårt.
Klimatetvarierar
, kunskapenom materialensf ukttekniska
egenskaperär o
ig
och det är inte alltid så lätt att beräkna och beskriva en •
it.
Det är dock viktigt att man vid projekteringennoggrant tänker igenom hur en konstruktion ska kunna tåla den fuktbelastningden utsåtts för under byggnadstid och
brukstid. Upprättade handlingar ska skapa förutsättningaratt uppnå önskad funktion.
Fuktproblem i befintliga byggnader år ofta svåra att komma tillrätta med. Det är inte
alltid möjligt att åtgärda det grundläggande felet.
I denna skrift redovisas sådana utformningar av " urytterväggar som har goda förut-
sättningar att fungera f uktteknisktriktigt. De kan användas i nyproduktion, men också
utgöra förebild för vad som bör eftersträvas vid åtg" er i befintliga konstruktioner.
För betongplatta på mark redovisas vanligt förekommandeutformningar med de föroch nackdelar de har. Utformningar lämpliga för nyproduktion skiljs ut och åtgärder
för problemkonstruktionerdiskuteras.
En översikt över förekommande isoleringsmaterialredovisas i bilaga i ficka på omslagets tredje sida.
Skriften avslutas med ett kapitel om fuktteori. Några grundläggandebegrepp för fuktig
luft och fukttransportredovisas kortfattat och på ett förenklat sätt, så som de numera
brukar beskrivas för byggare.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:136
4
Bvccrs ssr as s PUBUKATIOIER
• T:136
Källarvägg
I detta kapitel redovisas konstruktioner för källarväggar som har förutsättningar att
fungera väl ur fukt- och`energisynpunkt.
Konstruktioner
som mdovisasär:
- Utvändigisolering, diffusionsöppenoch dränerande
- Utvändig isolering,diffusonsöppen,ej helt dränerande
- Utvändig isolering, ej diffusionsöppenoch ej dränerande
Samtligakonstruktioner
har utvändig isolering.
Konstruktioner
utanisoleringellermed invändigisoleringredovisasinte.
Konstruktionerutanisoleringbör inte användas av vänneekonomiskaskäl.
Invändigisoleringär olämplig eftersommandå vid u
kondensi källarväggen.
ångvandringriskerarfå
Den "gamla" konstruktionen med asfaltstrykningoch den "moderna" med luftspaltbildande matta på källarväggens utsida är likaså olämplig eftersom det täta skiktet
stoppar fukten vid utåtriktad ångvandring.Väggen blir våt. Asfaltstrykningkan dock
användas i begränsad utsträckning vid anslutning mellan vägg och bottenplatta. Se
avsnitt om "Anslutande detaljer".
Invändiga ytskikt som är diffusionstätabör undvikas eftersom ångtransporti väggen
under vissa förhållanden även sker inåt..
Den nya typen av dränerande isolerskivor är att föredra framför ett konventionellt dräneringsskikt av dräneringsgrus, finmakadam eller singel, framförallt eftersom de
senare materialen är svåra att anbringa.Ett sådant dräneringsskikt blir d ' 'r oftast
inte korrekt utfört och fungerar följaktligeninte som tänkt.
Om det finns skål att ändå utföra öringsskiktet
man använda dräneiingsfonnar av wellpapp.
BYGGNADSSTYREISENS
PUBLIKATIONER
• T:136
av grus, makadam eller singel bör
Utvändigisolering,diffusionsöppen
och
dränerande
(Skirarav limmadecellplastkulor/skivor av sammansmä
lta cellplaslkulor)
Fuktaspekter
Den utvändiga isoleringen gör att väggen blir vann och därmed också ton
Ingettätskiktfinns på väggens utsida. Därförkanfukt(byggfukt, Angvandring
inifrån,
kapillärfuktfrånunderkantsula) torkautåt.
Om de invändiga ytskiktenärf uktöppna,kommer fukt i väggen att kunna torka även
inåt.
Välventileradelokalerpåskyndarurtorkningen
ytterligare.
Markvatten dräneras i skivan till öringsledningen . Det är viktigt att kringfyllningen
kring dräneringsledningenär i god kontakt med skivan.
Skivorav limmadecellplastkulorharstön dräneringskapacitet
än skivorav sammansmältacellplastkulor.
Ovriga synpunkter
Konstruktionen
är ekonomisktfördelaktigeftersomingetdränerandelager av makadam eller singel behöverutförasmot väggenoch befintligamassorkan användastill
återfyllning.
Dennakonstniktion, liksom alla andra,förutsätter
en fungerandedränering.Om
dräneringensättsigen kanvattentryck uppståmot väggenmed fuktvandringin genom
väggen som följd.
Trasigfiberdukkan innebäraattfinmaterialsätterigen isoleringensom då inte blirlika
dränerande.
Vid storamarkdjupbör skivansihoppressningbeaktas.Det kan erfordrasdubblaskivor
för attsäkerställaisoler- och dräneringsfönnågan.
BYGGNADSSTYRELSENHAR ANVÄNT DENNA KONSTRUKTIONMED
GODA RESULTAT
6
BYGGNAossivas s PUBUKATO
NER • T:136
TÄCKT
IST AV PLAST
SPIKPLUGG
c% 150 NM
30-50MM
0
REMSA
AV GEOTEXT
II
SPIKASNEOTACKIISTEN
1 VÄGGEN
I
o
0
0
0
MELLAN
L IST OCH
VAGGTATASNED
S Il IKONtIJNM
I
0
1:10
i_ iii_ii.III
rlllllliiti
r 1i
TÄCKT
IST
ÅTERFnIN
INGI{D
BEFINTIIGAMASSOR
GEOTEXT
IL
ISOLERING
INGENFUKTSPÄRR
PÅ
KÄLLARVÄGGENS
UTSIDA.
FUKTTÄT
ANSIUTN
ING,
EX FOGBAND.
AVJÄNN
INGI{O CEMENTBRUK
LUTNING
1:5
PLASTFOI
IE 0.2$1
S INIIL ELLERMAKADAM
8/12
ORÄNER
INGSLEON
ING
Figur 1
Utvändig, diffusionsöppen och dränerande isolering
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:136
Utvändigisolering,diffusionsöppenej helt
dränerande
(Mineralullsski va av stenull)
Fuktaspekter
Den utvändiga isoleringen gör att väggen blir varm och därmed också torr.
Ingettätskiktfinns på väggensutsida. Därförkan fukt(byggfukt, ångvandringinifrån,
kapillärfuktfrånunderkantsula)torkautåt.
Stenuisskivankan bindaen viss mängdfrakt
, vilket innebären ökadrelativfuktigheti
fuktvandringen
i väggen.Skivansisoleringsskivan.Därmedförsvårasden utåtriktade
förmågaminskarocksåmed ökatfuktinnehåll.
Om de invändigaytskiktenärf uktöppna
, kommerfukti väggen attkunnatorkaäven
inåt.
Välventileradelokalerpåskyndaruttorkningenytterligare.
Övriga synpunkter
Mineralullsskivorav stenull ska användas.
Stenullenhari förstahandisolerandefunktion.Dess dräneringsförmåga
är begränsad.
Därförmåstekonstruktionen
innehållaett dränerandesniktav singel eller makadam.
Konstniktionenblirdärmeddyrareän om en dränerandeisoleringsskivaanvänds.På
grundav attdet är svårtattpraktisktutföradräneringsskiktet
blirockså
dräneringsfunktionen
osäker.
Om dräneringensättsin igen kanvattentryckuppståmot väggenmed fuktvandringin
genom väggen som följd.
Vid storamarkdjupbör skivansihoppressningbeaktas. Det kanerfordrasdubblaskivor
för attsäkerstäl
l a isoleringsförmågan.
8
BYGGNADS
STYREISENS
PUBUKATIONER
• T:136
TÄCKT
IST
GEOTEXT
Il
ÅTERFYLLN
INGI{O
BEF
INTL
IGAMASSOR
S INGETELLERMAKADAM,
200 MM
ISOLER
ING
FUKTSPÄRR
PÅ
INGEN
KÄLLARVÄGGENS
UTSIDA
FUKTTÄTANSL
UTNING,
EX. FOGBAND
AVS
ÄNNINGME
D CEMENTBRUK
LUTNING1:5
PLASTFOLIE
0,2 MM
SINGETELLERMAKADAM
8/12
LOTEXTIL
DRÄNE
RINGSL
EDNING
Figur 2
Ulvändig, diffusionsöppen ej helt dränerande isolering
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBUKATIONER
• T:136
9
Utvändigisolering,ej diffusionsöppenoch
ei dränerande
(cellplast)
Fuktaspekter
Den utvändigaisoleringengör attväggen blirvann och dännedockså torr.
Ingettätskiktfinns på väggens utsida. Isoleringenärdock relativtdiffusionstätvarför
uttorkningutåtgår mycket långsamt.
En någorlunda snabb uttorkning (byggfukt, kapillär fukt från underkant sula) kräver att
ytskikteninvändigtär diffusionsöppna och att ventilationen i källarutrymmena är god.
Den relativtdiffusionstätaisoleringengör attfuktinnehålleti väggens yttredel inte
påverkasså snabbtnärfukteni markenökar(vid kraftigaregn,snösmitning).
Ovrig a sy npunkter
Vattenkan trängain mellanisoleringenoch väggent ex om tätningeni överkantenpå
isoleringenär bristfälligeller om vattentryckuppstårmot isoleringenpå grundav att
dräneringsledningen
sättsigen. Om det finnsen liten spaltmellanisoleringenoch
väggen (vilketofta är falletvid punktlimningav skivor) kommerfukt att"låsas"vid
väggen underlängretid. Skivormed profileradeskarvarger en viss säkerhet.
Cellplastenharenbartisolerandefunktion,ärej dränerande
. D ' 'r måstekonstruktionen innehållaett dränerandeskiktav makadameller singel. Konstrniktionen
blirdärmed dyrareän om en dränerandeisoleringsskivaanvänds.Eftersomdet är svårtatt
praktisktutföradräneringsskiktet
blirockså dräneringsfunktionen
osäker.
Det användsi branschentvå typerav cellplastskivor
, skivorav expanderad
cellplast
(XPS) och skivorav expanderadcellplast(EPS).EPS-skivortarupp avsevärtmycket
mer vattenän XPS-skivor, vilket innebärattden utåtriktadeångvandringeni väggen
försvåras.Isoleringsförmågan
avtarockså märkbart.
10
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBUKATIONER
• T:136
TÄCKIIST
LOTEXT
IL
ÅTERFYILN
INGI'EO'
BEFINTLIGAMASSOR
S ALELELLER
MAKADAM,
200 NM
ISOLER
1NG
INGEN
FUKTSPÄRR
PÅ
KÄL
l ARVÄGGE
NS UTSIDA
FUKTTÄT
ANSLUTN
ING,
EX. FOC$ANO
AVJÄIN
INGISED
CEI'ENTBRUC
LUTNING
1:5
PLASTFOL
IE 0,2 NM
SINGELELLERMAKAOAM
8/12
GEOTEXT
Il
DRÄNE
RINGSL
EONING
Figur 3
Utvändig, ej dränerande eller diffusionsöppen isolering
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBIIKATIONER
• T:136
11
Utvändigisoleringmedutanpåliggande
tätskikt
(Di/fusionsöppen
ochheltellerdelvisdränerande isolering,tätskikt av
luftspaltbildande
skiva)
Fuktaspekter
Den utvändiga isoleringen gör att väggen blir vann och därmed också torra
Isoleringenska varadränerandeför attfuktska kunnatorkautåt.Den utvändiga
luftspaltbildande
skivanärtät.Dettainnebärattfuktvid ångvandringinifrånstoppas
av skivanoch stannari isoleringenom dennainte ärdränerande.
Fukt från marken tränger inte in i isoleringen,vilket gör att fuktinnehålleti väggens
yttre del inte påverkas när fukten i marken ökar (vid kraftiga regn, snösmältning).
Om de ivändiga ytskikten är fuktöppna kommer fukt i väggen att kunna torka även
inåt.
Välventileradelokaler påskyndar uttorkningen ytterligare.
Ovriga synpunkter
Det ärytterstviktigtattden luftspaltbildande
skivaninte stängerförbindelsenmellan
isoleringenoch kringfyllnadenkringdräneringen
. Om så skeruppstårvattentryckmot
väggen närångvandringskerinifrånellerom vattenträngerin innanförskivan,t ex om
det blirotättvid skivansöverkant eller om skivanskadasså attvattenkanläcka in.
Konstruktionenmåste innehålla ett dränerande skikt av makadam eller singel utanför
den luftspaltbildande skivan vilket gör den dyrare än om enbart en dränerande isoleringsskiva används. Eftersom det är svårt att praktiskt utföra dräneringsskiktetblir
också dräneringsfunktionenosäker.
12
BYGGNADSSTYREISENS
PUBLIKATIONER
• T:136
TÄCKIIST
GEOTEXT
Il
ÅTERFYLLN
ING
NEO
BEFINTIRik MASSOR
SINGEL
ELLER
MAKADAM,
200NM
LUFTSPAL
TBILDANDE
SKIVA
ISOLERING
INGEN
FUKTSPÄRR
PÅ
KÄL
LARVÄGGE
NS UTSIDA
FUKTTÄT
ANSLUTNING,
EX. FOI ANO
AVKÄNN
IICi NEDCENENTBRU
K
LUTNING
1:5
PIASTFOIIE0 ,2 NM
SINGELELLERMAKADAM
8/12
GEOTEXT
Il
ORÄNE
RINGSL
EONING
Figur4
Utvändigisoleringmed utanpåliggandetätskikt
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:136
13
14
BYc
aossTYREISENS
PUBLIKATIONER
. T:136
Bollenplatta
De aspekter som redovisas för de olika konstruktionema i detta kapitel gäller generellt
för såväl platta på mark som för bottenplattai källarvåning.
Konstluktionema som redovisas är:
Underliggande isolering av mineralullsskivori yttre randzonen av bottenplattan
Underliggande isolering, skivor av mineralull eller expanderade cellplastkulor
Underliggande isolering,lättklink
er (kulor av expanderad, bränd lera)
Underliggande isolering, skivor av cellplast
Under- och överliggande isolering
Fuktproblem
Fuktproblem i samband med användandetav täta ytskikt som limmas på golv på mark
har ökat under senare tid. En anledningtill detta kan vara att konstruktionenöverhuvudtaget inte harmöjlighet att fungera fukttekniskt riktigt med ett tätt ytskikt- en
annan att byggfukten inte haft möjlighet att torka 'ut innan ytskiktet lagts på alternativt
att fukt tillförtsplattan genom läckage. En bidragande orsak kan också vara att man
numera använder vattenbasemtlim vid läggningen och därmed tillför plattan ytterligare fukt.
Om•täta ytskikt ska användas måste man vara helt säker på hur den aktuella konstriktionen fungerar fuktteknisltt.Uttorkning av byggfukt kan kontrolleras- problemet är
att det tar tid. Då risk för läckage föreliggerbör möjlighet till uttorkning beaktas, d v s
täta ytskikt bör undvikas.
I konstruktioner som inte fungerar med ett tätt ytskikt bör endast fukttåliga material
användas. I osäkrakonstruktionerkan en lösning vara att inte limma ytskiktet- numera finns PVC-mattor för lösläggning som enligt fabrikantenklarar 95% relativ fuktighet. Byggnadsstyrelsenhar dock ingen erfarenhet av dessa.
Om inte dyn tas till varje enskild konstauktionsförmåga att fungera fukttekniskt
kan slutsatsen bli att täta ytskikt är en omöjlighet för golv på mark.
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:136
15
Underliggandeisoleringenbart i yttr
randzon
Fuktaspekter
I den yttrerandzonenkommerbetongplattan
attligga varmt och bli torr.I byggnadens
inrekommerbetongplattansnedredel i jämviktmed markensfukt,medanöverdelen
av betongplattankommeratthamnai jämviktmed inneluftensrelativafuktighet.
Byggfuktenkan torkabådenedåtoch uppåt. Uttorkningenskersnabbare den yttre
randzonenoch den isoleradedelenbliralltsåtorrareän reste av betongplattan.
Uttorkningstiden
är beroendeav hurvarmaoch välventileradelokalernaär.
lager med minst dubbla kapillära
Under byggnaden ska det finnas ett kapillärbrytande
stighöjden. Annais kommer betongplattanatt bli fuktig genom kapillärsugning.
Innerväggarsom ställsmot betongplattan
bör fuktspärras
. Skadorkan uppståom täta
.
. garställsovanpåbetongplattan.
Observeraattovanståenderesonemangom fuktendastgäller underförutsättningatt
golvets överytaär dif fusionsöppen
. Om ett tätt ytskikt läggs ovanpåbetongplattanuppstårfuktproblem(förtvålningav lim, nerbrytningav PVC-mattoroch mögelangrepp).
Täta ytskikt kan inte användas i denna konstruktion. Lämpliga ytskikt är klinker,
cementmosaik eller textilmatta med Öppen baksida
Ovriga sy npunkter
Konstniktionenär vanligtförekommandei befintligtbestånd. Vid nyproduktion
användsden däremotnumerainte.
16
BYGGNADsswREisENs
PUBUKATIONER
• 7:136
AWATTN
ING
AVFASAD
FUKTSPÄRR
SOCKEL
ISOLERAS
i
i
i
ISOLER
ING
Figur5
Underliggandeisoleringav mineralullenbarti yttre randzon
BYGGNADSSTYREISENS
PUBLIKATIONER
• T:136
17
Underliggandeisolering-mineralull,
skivorav expanderadecellplastkulor
Fuktaspekter
Betongplattanliggervarmtoch blir på sikt acceptabelttorr,underförutsättning att
tempe
'
en mot markenär minst3 °C. Isoleringenär kapillärbrytande.
Byggfuktenkan torkabådeuppåtoch nedåtunderförutsättningattgolvets överytaär
diffusionsöppen.
Om ett tätt ytskikt används ovanpå betongplattankan uttorkningen enbart ske neråt.
För att inte fuktproblem (förtvålningav lim, nerbrytning av PVC-mattor och mögelangriepp) ska uppstå ska byggfuktenha torkat ut innan ytskiktet läggs på. Fukt som
tillförsplattangenom läckage kan ge motsvarande fuktproblem.
Under stora plattor kan en vännekudde bildas under uppvärmningssäsongen.Om värmen stängs av finns då risk för fukttillförselunderifrån genom diffusion. Detta kan
leda till samma typ av skador som för instängd byggfukt.
Med ett tätskikt under bottenplattan(antingen ovanpå isoleringen eller direkt mot
schaktbotten) kan
isel underifrån undvikas. Detta medför dock att uttorkning
endast kan ske uppåt - dvs risken för att fuktproblem ska uppstå genom att byggfukt
eller läckagefukt stängsin av täta ytskikt ökar.
Ovriga synpunkter
Vid storalasterfinns riskför ihoppressningav isoleringmed låg densitet.
Konsonen
med minerallullsom isoleringär vanlig i befintligtbestånd. Den har
fönrtsättningar
attfungerabraom ovanståendeaspekterbeaktats. Isoleringav expanderade cellplastkulor ökar säkerheten.
Om skivor av limmade cellplastkuloranvänds som isolering är det möjligt att ventilera
under bottenplattan med frånluft.
18
BYGGNADSSTYRaSENS
PUBUKATIOIER
• T:136
STOR
BYI33NAD
FUKTSPÄRR
PÅ ELLER
tINOER
BETONG,
ATTAN
AWATTN
ING
AV FASAD
FUKTSPÄRR
SOCKEL
ISOLERAS
i
i
ISOLER
ING
Figur 6
Underliggande isolering -mineralull, skivor av expanderade
cellplastkulor
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBUKATIONER
• T:136
19
Underliggandeisolering-lättklinker
Fuktaspekter
Betongplattanligger varmtoch blirpå sikt acceptabelt torrunderfärutsättningatttemperaturskillnaden
mot macken ärminst 3 °C.
Lättklinkemärkapillärbrytande
underfbrutsåttning
attden är renfrånfinmaterialoch
betong.
Om golvets överytaär diiiusionsäppenkanbyggfuktentoiica både uppåt och nedåt.
' er är relativtöppet för diffusion. Fuktfrånmarkenkan därförge upphovtill
attbetongplattanblir fuktig.
Understoraplattorkan en vännekuddebildasunderuppvärmningssäsongen
. Om värmen stängsav finns då riskför fukttillförselunderifrångenom diffusion.
Om ett tättytskiktläggs ovanpåbetongplattanfinns det alltså- även om byggfuktenär
ordentligtuttorkad- en storriskför fuktproblemi fonn av förtvålning,nerbrytningav
PVC-mattoroch mögelangrepp.
Täta ytskikt ska undvikas i denna konstruktion.
Med ett tätskiktunderbottenplattankan fukttillförselnunderifrånundvikas.Detta
innebärdock attuttog
endastkan ske uppåt - och riskenför attfuktproblemska
uppstågenom attbyggfukteller läckagefuktsångs in av tätaytskiktökar.
Övriga synpunkter
Om läukklinkerblock
användssom kantbalkbörman säkerställaatt anslutningenmellan
blockenoch betongplattanär lufttät.Risk finnsannaisför intäckningav markradon.
Konsttukktionen
är vanlig i befintligtbestånd. 1nyproduktionbör den undvikasom man
vill använda 'täta
ytskiktpå golvet.
i
20
BvccaossivRasa
s PUBUKATOIER
• T:136
STOR
BYGL34AD
FUKTSPÄRR
PÅ ELLER
AVVATTN
ING
AVFASAD
UNDER
BETONI
R ATTAN
FUKTSPÄRR
PUTSADE
OCH
ASFAL
TSTRUKNA
LÄTTKL
IHKERBLOCK
0
c
0
000
0
0
0
0
0
0
0
0
Figur7
0
LÄTTKL
INKER
Underliggandeisolering- lättklinker
BYocnossmEsajs
PUBVKATIOIER
• T:136
21
Underliggandeisolering-cellplast
Fuktaspekter
Betongplattanliggervarmtoch blirpå siktacceptabelttoa , underförutsättningatttemperatur
skillnadenmotmarkenär minst 3°C. Cellplasten är kapillärbrytande
.
Under storaplattorkan en värmekuddebildasunderuppvärmningssäsongen.
Om
vännen stängsav finns då risk för
rsel underifrån genom diffusion. Cellplastensnågot störreångmotståndän andraisolermaterialger dock en viss säkerhet
mot tillfälligafukttillskottfriånmarken.
Byggfukten kan torka ut uppåt Urtorkningenneråtskerlångsammareän genommera
fuktöppna material, som t ex mineralulleller skivor av expanderade cellplasrkulor.
Om ett tätt ytskikt ska användasovanpåbetongplattanmåste byggfukten ha torkat
ut innan detta läggs på annarsuppstårfuktproblem(förtvålningav lim, nerbrytning
av PVC-mattoroch mögelangrepp
). Fuktsom tillförsplattangenomläckageger motsvarandefuktproblem.
Ovriga sy npunkter
Förskjutnaeller profileradeskarvari cellplastenhindrarbetong attrinnanermot marken och garanterar
cellplastenskapillärbrytande
funktion.
På grundav den långauttorkningstiden
för byggfuktenharByggnadsstyrelsensrekommendation hittills varit att undvika denna konstruktion där man vill använda täta yt-
skiktpå golvet.
22
BYGGNADSSTYRnSENS
PUBUKATIONER
• T:136
AWATTN
ING
AV FASAD
FUKTSPÄRR
SAKEL
ISOLERAS
I
ISOLER
ING
Figur 8
Underliggandeisolering-cellplast
BYGGNAD6STYREISENS
PUBLIKATIONER
• T:136
23
Over- och underliggandeisolering
Fuktaspekter
Betongplattankommerattligga relativttorrtpå grund av den underliggandeisoleringen.
Under organiskt material som står mot betongplattankrävs en fuktspärr. Det är också
lämpligt att lägga en fuktspärrovanpå betongplattanunder isoleringen. Betongytan ska
vara väl rengjord innan fuktspärrenläggs på.
Byggfukten kan torka nedåt - olika snabbt beroende på vilken sorts isolering som
används.
Med en väl fungerandefuktspärrpå betongens översida behövs egentligen ingen uttorkninginnangolvkonstruktionen
läggs på.
Tillförs fukt ovanpå fuktspärrenkommer utrymmet under ytskiktet att bli fuktigt fånge.
Någon uttorkning kommer inte att ske. Tillförs fukt under fuktspärrenkan uttorkning
ske nedåt.
Ovriga synp unkter
Störredelen av isoleringenskaläggasunderbetongplattan
. Ovanpåbetongenläggs
endast20-50 mm isolering.
Utformningen med isoleringpå båda sidor av betongplattan är relativt ny. Eftersom
uttorkningen kommer att ta mycket lång tid år en förutsättningför dess användning att
betongens överyta är helt ren och försedd med en väl fungerande fuktspärr.
Byggnadsstyrelsen saknar längre erfarenheterav denna konstruktion.
24
BYGGNADSSTYREISENS
PUBLIKATIONER
• T:136
PLASTFOI
IE PÅHELTRENYTA
AWATTN
ING
AVFASAD
ISOLERING
SOCKEL
ISOLERAS
ISOLER
ING
Figur 9
Över- och underliggande isolering
BYccNAOssTi
nys
PUBUKATIONER
• T:136
25
Anslutandedetaljer
Förutom att välja rätt konstruktioni källarväggoch bottenplatta finns det i anslutningama dem emellan kritiska eller känsligapunkter. Det förekommer i branschen bra
och mindre bra lösningar. Nedan redovisasnågra lösningar som vi tycker är bra.
Yttervägg - plattapå mark
Vid anslutningav ytterväggmot plattapå markgällerattvattensom försned i eller
utmedväggen ska ledasbort från plattan. Dettakan ske genom en avtäckningmed plåt
eller klistradbitumenmatta.
Syllanslutningenska görasfukt- och lufttät mot plattan, vilket kan ske med en cellplastremsa.
SYLLISOLERING
SYLLISOLERING
OCHTÄTN
ING
sY1_L
ISOLERING
OCHTÄTNING
AWATTN
ING
T EX BITUMENMATTA
Fig 10
AWATTN
ING
T EX BITU{NMATTA
Ytterväggsanslutning
mot bottenpiatta
Källarvägg - bottenbjälkla
g
Anslutningen mellan vägg och bottenbjälklagska vara tät vad avser såväl lufttäthet
(för att hindra radoninträngning)som täthet mot vatteninträngning.
Konstruktionen får inte hindra uttorkningutåt i de fall diffusionsöppenutsida eftersträvas.
Härges någraexempelpå lösningar.
AsfaItstr
ykning
Vid diffusionstätutvändigisolering, t ex cellplast, stlyykshela sulanskantoch 50 cm
upp på väggen med asfalt"
Vid diffusionsöppenutvändig isolering,t ex mineralull eller expanderade cellplastkulor, stryks endast bålkälet och 10 cm uppåt och nedåt med asfall
26
BYGGNADSSWREISENS
PUBLIKATIONER
• T:136
Fig 11
Asfaltstrykningvid diffusiontätrespektivediffusionsöppen
utsida
Fogbandellerexpanderande
massasomgjutsin vid byggandet
Konswktionen används vid k1llarväggarsom har fuktöppenutsida och kan kombineras med asfaltstrykningom väggen kan befaras bli utsatt för vattentryck. Vid extrema
fäfiållanden bär bottenplatta och vägg ljutas utan gjutskarv.
Fig 12
Tätning av gjutskirrv med fogband respektive expanderande
massa
Avledningavvattenmedplastfolie
Konstruktionen avledervatten från väggen och hindrar vatten från att samlas ovanpå
betongsulan. Används vid utvändig diffusionsöppenisolering och är inte avsedd att
motståvattentryck.
Fig 13
BvGGt ssiv(ns
Avledningav varieramedplastfolie
t s PUBUKATIONER
•T
136
27
Dränering
Dräneringssystemet ska föra bort vatten från byggnadens utsidor.
I systemet ingår:
• Marklutning kring byggnaden
- Dräneringsskikt utmed källarväggensutsida
- Dräneringsledningmed kringfyllningsmaterial
- Dränerande och kapillärbrytandelager
Marklutningkring byggnaden
Maiicenska lutahelst 1:10, minst 1:20 från byggnadeninom 3 meterfrånväggen
Det är en fördel om ytan inom 3 meter från byggnaden görs så tät som möjligt, t ex
med asfalt eller plattor.
Dränerande skiktutmed källarväggens utsida
Utmed klarväggens utsida ska ett dränerande skikt finnas.
Skiktet kan bestå av
- makadam eller singel
- dränerande isolerskiva
- läder
(kulor av expanderadbränd lera)
För att dräneringssystemetska fungera är det i samtliga alternativ ett absolut krav att
skiktet har god förbindelsemed den dränerande kringfyllningenkring dräneringsledningen.
Makadamellersingel
Makadam eller singel ska vara så ensgraderat som möjligt. Lämpliga fraktioner är 8-12
eller 12-16 mm.
Det är praktiskt svårt , och dyrbart, att utföra dräneringslagretså att det blir jämntjockL
Dräneringsfunktionenblir d ' 'r osäker. Eftersom det inte går att placera någon geotextilduk mellan skiktet och återfyllningenföreligger risk att dräneringsskiktetmed
tiden sätts igen.
Man får ett säkrare resultat genom att använda s k dräneringsform av wellpapp. Formen är utfonnad som en låda i vilken dräneringsmaterialethals ner. En sida är försedd
med geotextilduk vilket hindrar finpartiklarfrån återfyllningen att infiltrera i dräneringslagret
28
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:136
Dränerande
isolerskivor
Dränerandeskivorbestårav limmadeellersammansvetsade
cellplastkulor.De harförutom god dränerande funktion också vänneisolerandeförmåga.
Skivorna
'strasmot väggenoch påutsidanskivanplacerasen geotextildukvarefter äterfyllningkan ske med befintligamassor.
lättklinker(Kulorav expanderadbrändtero)
I stället för makadam eller singel kan kulor av expanderadlera (leca) användas. Detta
är dock betydligt dyrare.
Fömtom att lecan har god dräneringsfönnåga är den ocksåvärmeisolerande.
Leca i dräneringsform av wellpapp ger en säkert dränerandeoch vänneisolerad konstruktion som dock är relativt kostsam.
Dräneringsledningmed kringfyllningsmaterial
Ledningen utförs med PEH-rör, t ex Lybonyl DSA eller AROT med dimensionen
100 mm.
Ledningen läggs normaltmed fall 1:200.
Avståndet mellan vattengång och underkant grundsulabör inte vara mindre än 2 ggr
kapillära stighöjden för det kapillärbrytandelagret under grundsulan.Med makadam
eller singel som kringfyllningsmaterialkan man räkna med avståndet 20 cm. Detta kan
av praktiska " ibland vara svårt att uppnå. Minimikravetär att dräneringsmitt ligger
under underkant kantbalk. Detta krav sätts före kravet på fall för ledningen. Bakfall får
dock aldrig uppstå på dräneringsledningen.
Kringfyllningenkring '° eringsledningenska utgöras av makadam eller singel. Fraktionen ska vara så ensartad som möjligt, 8-12 eller 12-16.Kringfyllningenska utföras
från 5 cm under underkant rör till 20 cm över överkant mr.
Kring hela kringfyllningen ska finnas geotextilduk.
200
/
200
50
Geotexti (duk
Fig 14
Makadam
etter sin el
8-12 eller 12-16
Dränering och kringfyllning
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
T:136
29
Dränerandeoch kapillärbrytandeskiktunder
bottenplattan
Under bottenplattan ska finnas ett dränerandeoch kapillärbrytande skikt av makadam
eller singel, fraktion 8-12 eller 12-16mm. Tjockleken ska vara minst2 gånger kapillära
stighöjden för det kapi hirbrytandematerialet
. Detta är ofta mer än 200 mm som är
ByggnadsstyrelsensminimimåttÄven under kantbalker och sulor ska lagret ha full
tjocklek.
Det är viktigt att det är god kommunikationmellan det dränerande, kapillärbom
lagret under bottenplattaoch kantbalk och dräneringenutanför kantbalken. Som extra
säkerhet kan dräneringsrörstickas in under bottenplattani det kapillärbrytande lagret,
t ex på var fjärde meter.
Det är också viktigt att schaktbotteninte har lågpunktmittunderbottenplattanså att
vatten kan bli stående under byggnaden. Detta är tyvärr vanligt vid sprängd grund. Det
år lämpligt att utföra schaktbottenmed lutning mot dräneringen, om möjligt 1:100 eller
mer.
v
a
v
vv
v
v
v
v
v
G
v
v
v
d
a
a
c
v
v
a
v
v
vav
v
v
V
a
v
V
D
v
v
v
>200
v
v
v
å
av
>200
Makadam
e l ler s inget
8-12 etter 12-16
Lutning mot draner ing
Fig 15
30
Dränerandeoch kapillärbrytande skiktunderbottenplatta
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBLIKATIONER
• T:136
Å
tgärder i skadadebyggnader
Samma teoretiska principer och resonemangsom ligger till grund för de lösningar som
redovisats i tidigare kapitel gäller naturligtvisäven för fukt och fuktvandring i befintliga byggnader. Angreppssättet blir emellertid annorlundadå byggnaden redan står på
plats. I stället för att under projekteringenvälja "rätt konstruktion" gäller det här att
hitta orsaken och därefter vaja lämpliga åtgärder.
De vanligaste orsakerna till fuktpmblem i befintligakällarväggar och bottenplattorär
följande:
1 Markenlutarmot huset
2
" girandeskiktutmedväggen saknas
3 Väggenharett tätskiktpå utsidan,t ex asfaltstrykning
4 Väggenhardiffusionstätyta på insidan
5 Dränerandekringfyllningkringdräneringsledningen
saknas
6 Dräneringsledning
saknaseller ligger förhögt
7 Dräneringsledningen
eller avloppetfråndennaharsattsigen
8 Kapilärbry'tandelagerunderbottenplattan
saknaseller så trängerfuktfrånmarken
medelstångvandringgenom det kapillä rytandelagretoch bottenplattan
För attkommatillråtta med uppträdandefuktproblem
kantre grundprinciper
anges.
1 Stoppaeller minskafukttillförseln
2 Accepteraattvissa byggnadsdelarär fuktigamen se till attomgivandeskikt,t ex
golv- och väggbekliidnader
, årdiffusionsöppna
och attlokalernaärvål ventilerade.
3 Accepteraattvissa byggnadsdelarär fuktigamen hindrafuktenattträngavidaretill
fuktkänsligamaterial, t ex diffusionsspärr
på bottenplatta.
I det följande redovisas förslag till olika åtgärder beroendepå vilken orsaktill fuktpro-
blemetmanharkunnatkonstatera.
Atgärder
1 Markenlutarmothuset
Justera marken så att den lutar från huset åtminstone3 meter ut Det kan innebära att
manfår lågpunkter 3 meter från huset och att dagvattenbnannaroch dagvattenledningar måste byggas.
2 Dränerande skiktutmed väggen saknas
Gräv upp och utför dränerande skikt. Alternativakonstruktioner,se avsnittet
Källarvägg.
BYGGNADSSTYREISENS
PUBLIKATIONER
• T:136
31
3 Väggen har ett tätskiktpå utsidant ex asfaltsirykning
Gräv upp och blästra eller slipa bort tätskiktet. Täta eventuella sprickor och kompletteramed dränerande
skiktutmedväggen. Alternativakonstruktioner,
se avsnittet Källarvägg.
4 Väggenhar diffusionstöt
ytapå insidan
Byt ut de diffusionstätaväggbeklädnademamot diffusionsöppna.Förbättra om
möjligt ventilationeni lokalerna.
5 Dränerandekring4'!!ning
kringdräneringsledningen
saknas
Gräv upp och lägg nydränering med kringfyllning av makadam eller singel. Var
noga med att kringfyllningenfår godkontakt med det dränerande skiktet utmed
väggen.
6 Dräneringsledningsaknas eller ligger för högt
Gräv upp och lägg ny dräneringpå tillräckligt djup, se avsnitt Dränering, med
kringfyllning av makadam eller singel. Var noga med att kringfyllningenfår god
kontakt med det dränerandeskiktetutmed väggen.
7 Dräneringsledningen
elleravloppetfrån dennahar sattsigen
Rensa och spola avlopp och dränering,alternativt läggom avlopp och dränering.
8 Kapillörbrytande
lagerunderbottenplattan
saknasellerså trängerfukt
från markenmedelstringvandringgenomdet kapillörbiytandelagret
och bottenplattan
Nytt kapillärbrytandelager går inte att utfdra. Fukt kommer alltid att tillföras
bottenplattan underifrån.Följande åtgärder kan lösa problemet:
A
Låtbottenplattanförbli diffusionsöppen och tillåt fukt att tränga upp
genomplattan.
Ta bort all befintlig golvbeklädnad,rengör bottenplattan fullständigt och
dammsugden.
Lägg dif fusionsöppengolvbeklädnadpå plattan t ex
- klinker
- cementmosaik
- heltäckningsmattautan gummibaksida t ex nålfilt
Denna konstruktioninnbär att fukten tillåts att diffundera genom platta och
golvbeklädnad.Så fånge lokalen har en normal ventilation kommer inga
problem att uppstå.
DETTA ÄR DEN SÄKRASTEMETODEN ATT ÅTGÄRDA PROBLEM
VID B
32
LATTA MED FUKTVANDRING LINDE
Bvcrs SSiwEisais
PUBUKATIONER
• T:136
B
Ventilerat tätskiktpå bottenplattan
Allt golvmaterialovan bottenplattantas bort.
Tätskiktetutförsmed luftspaltbildande
matta.Ovanpåmattankan läggas valfri
golvbeklädnad.
Att åstadkommaluftspalt genom att använda träreglar är olämpligt Trä i direkt
kontakt med bottenplattanska undvikas.
Luftspalten under mattan står i förbindelsemed tilluilsöppningar i lokalens ena
sida. Llokalensmotsattasidasugs luftenpunktviseller sträckvisut med frånluftsfläkt.
Bottenpiattaans
yta ska varanoga rengjonl och dammsugeninnanden luftspaltbildande mattan läggs på. Om den ventilerandeinomhusluftensom sugs in
under mattan har för hög fukthalt kan mögeltillväxrske på organiskt material
mellan bottenplattanoch mattan.
Vid platta på mark måste anslutningenmellan yttervägg och bottenplatta vara
tät. Annars kan utomhusluftdras in i golvkonstruktionenoch ge kalla golv och
därmed även kondens på golvet.
Kantbalken bör också isoleras utv tndigt för att höja temperaturen på botten
plattan vid ytterväggen.Risken för kondens minskar då.
Metoden är kompliceradoch dyr men ger rätt utföul ett säkert resultat En förutsättning är dock att ventilation verkligen sker under hela golvet. Vid stora
golvytor finns risk att man får områden med stillaståendeluft.
Ventilerat tätskikt kan också användas i nyproduktionmen en konstruktion
som klarar sig utan detta dyra och kompliceradeövergolv är att föredra.
Frånluttstlakt
Fig 18
Ventilerattätskiktpå bottenpiatta
BYGGNADSSTYRELSENS
PUBUKATO
NER• T:136
33
C
Tätabottenpialtans
översida
fullständigt
motfukt
Tätning kan utföras med
- asfaltklistrad
bitumenmatta
- luftspaltbildandematta
- impregneringav plattans yta, t ex med vattenglas
- plastfolie
Ingen av metoderna är hundraprocentigtsIIker.
Om väggbeklädnadeller regelverk är utfört av trä eller annat fuktsugande
materialmåstetätningenutförasäven under mellanväggar för att fukt inte ska
kunnafortsätta att stiga upp i väggen.
Om regelverketärutförtmed stålreglarkandet räckaom tätningengår fram
till stålregelnoch väggbeklädnaden
skärsbortfrånplattanoch cirkaS cm upp.
Den öppna spalt som upstår kan täckas med en sockel med lufthål.
För att mögeltillväxtinte ska ske under 'tåaningen,
där det kommer att vara
fuktigt, är det viktigt att inget organiskt material finns kvar. Bottenplattans yta
måste rengöras ytterst noga och dammsugas innan tätskiktet påförs.
Plattan kommer aldrig att torka ut. Åtgärden hindrar uttorkning uppåt och
syftar enbart till att få en tillräckligt torr konstruktion ovanför tätskiktet.
Vid platta på mark kan kondens uppstå på tätskiktets ovansida vid ytterväggen
om plattans kant är oisolerad och luftfuktigheteni rummet är hög,
Kondens kan också i ogynnsamma fall uppstå i nederkant på mellanväggar om
dessa är isolerade.Syllen kommer att få ungefär sammatemperatur som bottenplattan och om inomhusluftenär vann och fuktig (vanligt sommartid) kan
kondensering ske.
Träregelverk
fig 17 och 18
34
Stålregelveri
c
Tätning av bottenplattans översida
BYGGNADSSiVREISENS
PUBLIKATIONER
• T:136
Fuktteoriför byggare
I det följandeberörsmycketkortfattatnågragrundläggande
begreppför fuktigluft och
ri
Begreppen redovisas med ett förenklat framtällningssätt
, så som de numera brukar beskrivas för "byggare". Detta skiljer sig i vissa avseendenfrån vvs-teknikers framställningssätt.
Den som vill tränga djupare in i dessa fenomenhänvisas till skriftenFukthandbokav
Nevander och Elmarsson.
0
..
o
,
Å nghalt mättnadsanghalt
Luft är en blandning av gaser varav vattenångaär en.
Mängden vattenånga som finns i luften kallas ånghalt, betecknas v och anges i sorten
gra3,
v=g/m3•
Vid en given temperatur kan luften inte innehållamer än en viss mängd vattenånga.
Denna mängd definieras som mättnadsånghaltoch betecknas vs.
Ju vannare luften är ju mer vattenånga kan den innehålla.MA
temperaturer framgår av nedanståendetabell.
Temperatur°C
Mättnadsånghaltv=g/m3
-6
-4
-2
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
3,00
3,53
4,15
4,86
5,18
5,57
5,96
6,37
6,79
7,26
7,74
8,27
8,83
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
9,40
10,03
10,67
11,38
12,05
12,83
13,66
14,45
15,36
16,29
17,28
18,3
19,4
BYGGNADssiyis js PUBUKA11ONER
• T:136
ghalten vid olika
35
Relativfuktighet
Kvoten mellanden aktuellaånghaltenoch mättnadsånghalten
benämnsden relativa
ånghalten eller, populärt uttryckt, relativa fuktigheten,RF. Den angesi procent
RelativfuktighetRF =
alduellånghalt
mätalsånghalt
x 100 =
v
x 100
vs
Fuktkvot
/ fukthalt
De flesta material är hygroskopiska,vilket innebär att de påverkas av luftens fuktinnehåll så attde så småningomställlersig i jämviktmed luften.Materialetfårdå ett fukttillståndsom svararmot luftensrelativafuktighet.
Fukti materialuttrycks vanligtvis på annatsättän med relativ fuktighet, t ex fuktkvo
som ärett uttryck för kilo vatteni materialetper kilo torrt material.
Fuktkvot (u) =
kg vatten
x 100 = %
kg torrt material
eller fukthalt som är kg vatten i materialetper m3 material
Fukthalt (w) =
-kg
3 vatten
x 100 = %
m3 material
När ett materialfuktmässigtkommiti jämvikt med den omgivandeluftenharden en
viss fuktkvot som svararmot luftensrelativa fuktighet. Dettasambanduttrycks i s k
sorptionskurvor.
Fuktkvot
30
3
20
15
10
5
Relativ fuktighet
20
Fig ) 9
36
30
40
50
60
70
80
90
100
Sorptionskurvaför trä (vid temperaturen 20 °C)
BYGGNADSSTYREISENS
PUBUKATIONER
• T:136
I sorptionskurvan
på föregåendesida ser manattträi nonnaltinomhusklimatharen.
fuktkvotpå cirka8%.
Om relativafuktighetenstigertill 100%(vidextremnedfukmingav byggnadsdelar)
blirträetsfuktkvotcirka28%.Manbardånåttgränsenförhurmycketfuktträetkan ta
upp ur luften(hygroskopiskt).
Fuktkvotenkanstiga över 28%om träetliggerundervatteneller vattentillförsgeten
'skt
t ex kondensellerkapillärt. Det ärdå träetsporersomfylls medvatten,hy
tarendastcellväggamauppvatten.
Sorptionskurvanär relativt tillförlitlig förmaterialsom harjämt fördeladdensitetoch
det i fuktkvot.
porositet. För sådana materialär det därför lämpligt attange
I andramaterialmed inhomogen sammansättning
, t ex betong, ger relativa fuktigheten
säkrare uppgift om fuktigheten.Relativa fuktighetenmäts då i luften i borrade hål i betongen.
BNaossrns
PUBUKATIOIER
• T:136
37
Kapillaritet
Porösa material har fönnåga att transporteravatten. Det sker genom vattnets ytspänning och attraktionskrafteni porväggama.Ju finare porer desto större kapillär sugkraft.
Däiför skerkapillärtransportbara från material med grövre porer till material med
finare porer.
För attundvikaattfukttransporteras
kapillärsfrån
kapillärbrytande
skiktfinnasunderplattan.
ttentill bottenplattaska ett
Här följer ungefärligakapillära stighöjderför några material.
Makadam 10 cm
Singel 10 cm
Lättklinker 10 cm
Sand0,05 - l0 m
Silt 1,5 -10 m
Lera 10 m
Tvättad makadam eller singel kan ha en kapillar stighöjd som år ungefär hälften av de
angivna för otvättad. Det år dock tveksamt hur "tvättad" makadamen eller singlet
verkligen ärrnär det kommit på plats under bottenplattan.
Konvektion
Konvektioninnebärattluft strömmari en viss riktning. Drivkraftenärskillnadi lufttryck. Konvektiongenomett poröstmaterial, t ex en vägg, uppstårnärlufttrycketär
olika på ömse sidorav materialet
. Vattenångani lufted kan därför med konvektion
strömma genom en konstruktion.
Skillnaden i lufttryck på in- och utsidan av en vägg kan exempelvis uppstå genom inverkan av ventilationssystem,vindellertemperaturskillnad
(s k skorstensverkan).
Vind mot en byggnad ger ett övertryckpå lovartsidoma och ett undertryck på fäsidorna.
Fuktigluft som med konvektionströmmargenom en vägg frånett varmareutrymme
till ett kallare kyls ner och risk för kondensation föreligger.
38
BYGGNADSSTYREISENS
PUBLIKATIONER
• T:136
Diffusion (ån gtrans port )
Drivkraften för diffusion är skillnadeni ånghalt Man brukar också beskriva den som
skillnadeni vattenånganspartialtryck.
År det högre ångbaltinne i en lokal än i uteluflendiffunderar
fuktgenom ytterväggen
inifrånoch ut även om relativafuktighetenär 100%på utsidanav väggen, vilket ofta år
falleti jordenutanförkällarväggar.
Nedanvisas ett exempel på diffusioni en källarvägg.
Ångbaltenär framräknad
med formelnv = vs x RF samttabellenpå sidan20.
RF=100°ti
TemP
era tur=3°C
v=5,96 g/m3
Fig 20
BYGG w
•
......................
RF=45%
Tempera
tur=20°C
v=7,74g/m3
Diffusioni källarvägg. Ånghalten inne är högre än ånghalten
ute, fuktkommeratt diffundera ut genom källarväggen.
sryREisaisPUBUKATIOIER
• T:136
39
Kondens
Kondens uppträder när fuktig luft träffar en tillräckligtkall yta eller, om luften kyls,
när den når den temperaturdär mättnadsånghaltenär lika med den aktuella ånghalten.
Detta innebär t ex att om luft diffunderarut genom en källarvägg och successivtkyls
ner kan kondens uppträda någonstansi väggen eller på väggens utsida. Det är då viktigt att utsidan inte har något tätskikt utan fukten kan fortsätta ut och att det finns ett väl
fungerandedräneringsskikt.
Om väggenharinvändigisoleringökarriskenför kondensationinne i väggeneftersom
den då blir kallare.
I exempleti avsnittetom diffusionär temperaturen
inne 20 °C och RF = 45% vilket
ger ånghalten7,74 g/m3.Narfuktendiffunderarut genomväggen kyls den och kondens uppstårvid ungefär 7 °C.
Om man antar att temperaturenfaller rätlinjigti väggen från innetemperaturen20 °C
till utetemperaturen3 °C och att väggen ar 20 cm tjock sker kondensationencirka 5 cm
från väggens utsida.
T=7°C vs=7,74 g/m3
Kondens!
------T=3°C -------------
Fig 2 l
40
T=20°C
RF=4S%
v=7,74 g/m3
Kondens 1 källarvägg
BYGGNADSSTYRELSENS
h UKATONER
• T:136
(7
á
á
Byggnadsö
T: 136
informationer
1991-10
ISEN
Fukt i grundkonstruktioner är framtagenvid Byggnadsstyrelsens
tekniska enhet och ingår i skriftserien 'Byggnadsstyrelsens publika-
tioner".
Redigeringoch layout:A-info, Byggnadsstyrelsen
Upplaga: 1000 ex.
Tryckeri: Gamisonstryckeriet
, Stockholm, oktober1991.
Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas
av informationssektionens
biblioteks
- och dokumentationsservice, tel 08-783 13 71.
Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från
kontorsservice
/publikationsförrådet
, tel 08-783 11 53.
Adress: Byggnadsstyrelsen
, 106 43 Stockholm.