Inger Fridolfsson
Transcription
Inger Fridolfsson
Inger Fridolfsson Den tidiga läs- och skrivinlärningen där alla hänger med! Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se The Simple View of Reading L=AxF Läsförståelse Språklig förståelse Avkodning (Gough och Tunmer, 1986) Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Alfabetiska koden • Koden översätter språkljud till grafiska tecken. • Det som kodas av kan även kodas in • Avkodning – läsning • Inkodning – skrivning Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Kodknäckarstadiet Kodknäckarstadiet är mycket kort och är därför mycket sårbart. Läsförståelse utvecklas i stort sett under hela livet. Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Alla ska med! Det grundläggande måste vara att samtliga elever redan från början hänger med och att inget barn hamnar på efterkälke. Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Mål efter första klass Alla elever ska ha en läsförmåga som är så pass stabil att den ”bär” över sommarlovet. Eleverna ska ha börjat spontanläsa. Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Faserna i läs- och skrivutvecklingen o Logografisk läsning o Alfabetisk fonemisk läsning o Ortografisk morfemisk läsning Vilken fas bör eleverna ha uppnått efter fyra år i skolan? Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se (Frith, 1985) Alfabetisk-fonemisk läsning • Ljudat ut ljud för ljud och upptäcker vilket ord ljuden bildar. • Barnet har fått en insikt i att alla bokstäver korresponderar med ett ljud. • Har knäckt den alfabetiska koden. • Förutsätter fonemisk medvetenhet och bokstavskunskap. Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se • Har fått ett instrument för självinstruktion så att man kan gå vidare på egen hand. (Share, 1999) • Den alfabetisk-fonemiska läsningen är en förutsättning för den fortsatta läsning. • Kan på egen hand läsa nya korta ord. • Långt kvar till ett läsflyt. Kräver mycket träning. Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Alfabetisk-fonemisk skrivning • Skriver symboler för ljud • Skriver de bokstäver barnet kan uppfatta: oftast det initiala ljudet. S (sol) • Utesluter ofta vokaler. Exempel: S SL STL • Använder oftast bokstavsnamnen: MA (EMMA), MLI (EMELIE) T(TE) PTR (PETER) Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se STOL Fonologisk medvetenhet och läsning Varför är det viktigt att barn blir fonologiskt medvetna? Vilken fonologisk förmåga behöver eleverna kunna för att klara av att knäcka den alfabetiska koden? Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Ortografisk – morfemisk läsning o Orden eller delar av orden har blivit en ortografisk identitet och behöver inte längre ljudas. o Viktigt för förståelsen o En gradvis övergång. o Varje grafem i ordet uppmärksammas. o Alfabetisk-fonemisk läsning är en förutsättning för ortografisk läsning. o Förväxlas ofta med logografisk läsning. Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Morfologisk-ortografisk skrivning • Skrivningen är automatiserad och går snabbt och säkert. • Utvecklas genom att skriva alfabetiskfonemiskt. • Kunskap om hur ord är morfologiskt uppbyggda. Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se LÄSINLÄRNINGSMETODER Top down Bottom up Whole Language Phonics Helordsmetod Ljudningsmetod Storbok, ASL Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se De flesta barn lär sig att läsa oavsett metod. För 20-25 % kan dock metoden vara avgörande. Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Interventionsforskning o o o o o o o o Publicering? Randomisering Kontrollgrupper För- och eftertester Tydliga beskrivningar Hänsyn till lärareffekter Hänsyn till ev. placeboeffekter Finansiering? Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Metastudier • • • • SBU 2014, Hattie 2011, NRP 2000, Chall 1967 Då det gäller de resurssvaga eleverna finns entydigt stöd för phonics. Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se ”Elever är olika och därför behöver de olika läsinlärningsmetoder.” Vilken metod behöver de som redan kan läsa? Vilken metod behöver de som inte kan läsa när de börjar skolan? Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Ljudningsmetoden Typiska inslag: Tydlig och strukturerad progression ◦ Bokstavsarbetet ◦ Fonologisk medvetenhet ◦ Kopplingen grafem-fonem Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Val av bokstäver o Frekvens o Vokaler med långt ljud o Konsonanter med hålljud o Visuella skillnader o Auditiva skillnader Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Progressionen 1. 2. 3. 4. 5. VK as al os KV sa la KVK sal sol ser res KVK –a sola resa KVK –en –et –er –ar reser solar solen riset 6. KKVK svan slev osv Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Motivationens betydelse Det är inte vilken sorts aktivitet eller vilket slags materiel som är avgörande för motivationen. Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Det som är avgörande är istället att barnet märker att det gör FRAMSTEG. Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se o Förutsätter att övningarna ligger inom den proximala utvecklingszonen. o Läraren ska ligga steget före. Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Fyra delar avkodning inkodning förståelse kreativt skrivande Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Principer • Lärarens kompetens • RTI – Respons to intervention (formativ bedömning) • Tidiga insatser • Grafem-fonem-kopplingar (Phonics) • SVR Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Trösklar En förutsättning för att ALLA ska hänga med. Trösklar: 1. Skolstart 2. Efter 4 veckor 3. Efter 10 veckor 4. Efter höstterminens slut Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Vad mäter trösklarna? • Fonologisk medvetenhet – initialt och finalt fonem, fonemsyntes och fonemsegmentering • Bokstavskunskap • Avkodning • Inkodning Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Tröskel 3 • Bokstavskunskap: Kan bokstavsljuden för Aa, Ss, Ll, Oo, Rr, Ee, Nn, Ii, Vv, Mm. • Fonologisk medvetenhet: fonemsyntes och fonemsegmentering med längre ord kläderna strumporna • Avkodning och inkodning: På egen hand kunna sammanljuda enkla ord KVK ras ner ler ren res sen Åtgärder på organisationsnivå Nivå tre Nivå två Nivå ett Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Organisation tröskel 3 • 10 veckor: riktade genomgångar i liten grupp inom klassrummets ram. • Efter höstterminen: riktade genomgångar i liten grupp inom ramen för särskilda åtgärder (specialundervisning). • Slutet av februari: parvis/enskilt extra stöd (specialundervisning). Åtgärder med fokus på innehåll • Övningar att öva upp de olika färdigheterna kopplat till de olika trösklarna • Rekommendationer till andra läromedel Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Exempel på dagliga aktiviteter • • • • • Bokstavsgenomgång Språklig medvetenhet Koppla fonem till grafem (inkodning) Koppla grafem till fonem (avkodning) Högläsning Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Aktiviteter några ggr per vecka • • • • Ordkunskap Figurativt språk Bildberättelse Faktatexter Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Utbildningsdag i mars 2016 För mer information: vallmomodellen.se Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se Tack för att ni har lyssnat! Fil.mag. Inger Fridolfsson vallmomodellen.se