Pitekvarten nr 4 2014, , nytt fönster

Pitekvarten
PITEÅ KOMMUNS PERSONALTIDNING NR 4 2014
För alla medarbetare på Piteå kommun
För vem
är vi till?
OM MEDBORGARDIALOG
SIDORNA 4-5
Konsten att bygga en kommun
SIDAN 6
Piteå Kunskapsfestival
SIDAN 16
Sveriges viktigaste jobb
SIDAN 14
Pitekvarten NR 3 2014 | 1
INNEHÅLL
Ledare
3
För vem är vi till?
4
Konsten att bygga en kommun
6-7
Smått, gott och blandat
8-9
Inflyttarfesten 2014
Självservice för Stöd och omsorg
Upp i rök
10-11
11
12-13
Enkät - hur och vart firar du jul?
13
Sveriges viktigaste jobb
14
Medarbetarenkäten
14
På jobbet med ...
15
Pedagogisk konferens i toppklass
16
Ny grafisk profil
17
Konsument
17
Ekonomi, inköp och centralarkiv
18
Evenemangstips
19
Ungas tankar - krönika om fritid
20
4
för vem
är vi till?
Nytt år - nya möjligheter
Snart står ett nytt år utanför dörren och knackar
på. Ett nytt år med nya möjligheter. Ett år som
bland annat innebär ett intensivt arbete med den
nya översiktsplanen och ett fortsatt dagligt ”harvande” för alla oss som faktiskt har ”Sveriges viktigaste jobb”. I det här numret kan du läsa mer om
ett av våra viktiga jobb - jobbet som flyktingsamordnare. ”Smått och gott” bjuder denna gång
bland annat på filmtips och ett recept på sherry
sill. Med det önskar vi på informationsenheten en
riktigt god och ett gott nytt år till er alla.
//Informationsenheten
PS. Kom ihåg att tipsa Pitekvarten :-)
Piteå kommuns personaltidning ges ut fyra
gånger per år och produceras av informationsenheten i samarbete med förvaltningsinformatörer.
Personaltidningen publiceras även på
www.pitea.se/pitekvarten.
Ansvarig utgivare: Marie Lindgren
tel 0911-69 60 14, [email protected]
Layout: Maria Fäldt
Omslagsbild: Magnus Johansson
Tryck: Tryckericity i Umeå
Detta är nr 4 årgång 15, hösten 2014
2 | Pitekvarten NR 3 2014
upp i rök
SVERIGES
VIKTIGASTE
JOBB
14
12
LEDARE
Demokratins grundfundament och önskelista till tomten…
När jag sitter för att skriva årets sista ledare till Pitekvarten är det naturligt att titta tillbaka på
det gångna året. Det är glädjande att kunna konstatera att utvecklingen är fortsatt positiv för Piteå.
Befolkningsutvecklingen går i rätt riktning, med en befolkningsökning per 30 sept på 166 personer,
ett stort antal byggprojekt av bostäder, handel och mötesplatser pågår, stort intresse finns för fortsatt
bostadsbyggande, utvecklingen av universitetsområdet fortsätter, företagsetableringar är beslutade
och intressen finns för ytterligare etableringar i Piteå. På den negativa sidan av samhällsutvecklingen
kan nämnas tidsförskjutningen av Markbygdenprojektet med 1101 vindkraftverk, att
Piteås företag tappat i långsiktig lönsamhet. Den mest negativa samhällsutvecklingen
är dock inget unikt för Piteå, utan gäller stora delar av västvärlden – främlingsfientligheten som i mina ögon är det största hotet mot ett samhälles positiva utveckling.
Därför är ett brett och tydligt mångfaldsarbete grunden för utvecklingsarbetet i
Piteå. I detta arbete har vi alla ett ansvar – i jobbet och i privatlivet.
Detta nummer av Pitekvarten handlar till stora delar just om hur vi låter medborgarperspektivet vara det som styr vår kommunala service och utvecklingen av vår
verksamhet. Jag ser kommunen som den yttersta försvararen för demokratins
grundfundament; att systematiskt ge alla invånare möjlighet att göra sin
röst hörd och vara en aktiv del av ortens- och den kommunala organisationens utveckling. Den viktigaste symbolen för demokratin utgörs naturligtvis av de fria valen till riksdag, landsting och kommun var fjärde år.
Det är i tidsspannet mellan valen som det viktiga arbetet sker och det är
här kommunernas roll är direkt avgörande. Vi måste ha en systematiserad medborgardialog, där vi öppnar upp påverkansmöjligheterna för alla
medborgare. De som vanligtvis inte blir inkluderade på ett naturlig sätt
i de påverkanskanaler som finns, är dem som återfinns i någon av de sju
diskrimineringsgrunderna för mänskliga rättigheter. Det är därför som
det är så viktigt att koppla ihop mångfaldsarbetet med hur vi dialogiserar med piteborna.
Mitt budskap är kort och gott: ”var omvärldstillvänd i stort och involvera piteborna i utvecklingen av verksamheten. Fundera hur ni ska
kunna inkludera så många grupper som möjligt i utvecklingsarbetet,
ta hand om resultatet och återkoppla till dem som deltagit”. Om vi får
detta att fungera i våra verksamheter är det en mycket god förutsättning för att tilliten till samhället ökar och vi kommer att stå starka i
konkurrensen med andra städer.
Efter dessa lite allvarliga rader vill jag naturligtvis avsluta med några julrader, speciellt som det lyser vitt när jag tittar ut genom fönstret, samtidigt som
tonerna av ”Fairytale of New York ”med The Pogues och Kirsty MacColl, ljuder
i datorns högtalare. Den är för övrigt den bästa julsången någonsin i fall jag glömt
skriva det tidigare år☺.
Avslutningsvis knåpar jag ihop en liten önskelista som jag även i år tror att tomten kommer att behandla med förtur och stort engagemang:
1. Att vindarna av främlingsfientlighet och utanförskap ska vända till vindar av
mångfald, tolerans, glädje – och det mycket underskattade ordet - snällhet.
2. 3600 medarbetare som känner glädje att gå till arbetet och stolthet för uppdraget.
3. 250 fler pitebor vid utgången av 2015 jämfört med utgången av 2014.
4. Byggnationer av bostäder och verksamhetslokaler i full gång på universitetsområdet hösten 2015.
Ho ho ho
Tomten
MATS BERG, KOMMUNCHEF
Pitekvarten NR 4 2014 | 3
Piteå kommun är till för medborgarna och då är det viktigt att man som medborgare får komma till tals, som här vid som här vid en
öppen workshop om hur vi skapar Ett Piteå för alla. En av många dialoger i arbetet med att ta fram en handlingsplan för mångfaldsarbetet.
För vem är vi till?
Visste du att?
• 9 050 personer har deltagit i olika
dialoger under 2014, det är en ökning
med 1 000 personer från 2013
• 200 barn har varit med och utformat
Piteås lekparker
• över 1 200 pitebor deltog i olika
dialogformer vid framtagandet av
handlingsplanen för mångfald
• 55 personer har deltagit i så kallade
Smakpaneler i samband med livsmedelsupphandling
Drygt 9 000 pitebor har engagerat sig i de dialoger och undersökningar som
Piteå kommun hittills genomfört under 2014. Dialogerna har bland annat varit
på Medborgarplatsen, genom Unga i Piteå, PiteåPanelen och Trygghetsvandringar. De har även svarat på olika enkäter samt lämnat Synpunkter och Medborgarförslag. Därutöver har piteborna deltagit i olika råd, exempelvis landsbygdsråd, skolråd och planutställningar, samt andra öppna möten.
– Olika undersökningar pekar på en ökad vilja att delta i samhällsutvecklingen. Viljan
att delta innebär inte med automatik att medborgarna engagerar sig politiskt, därför är
det viktigt att kommunen ger andra möjligheter till deltagande menar kommunstrateg
Anna-Lena Pogulis.
Medborgarna vill påverka sin kommuns utveckling. Vara med och påverka i frågor som
rör dem personligen via service och tjänster inom kommunen. Men även vara med och
påverka frågor som rör lokalsamhället och dess demokrati.
– Vi är övertygade om att medborgarna har mycket att tillföra i samtalet om framtiden.
Därför är det viktigt att åsikter och idéer kommer in tidigt i olika beslutsprocesser i
kommunen. Då blir medborgardialogen ett bra verktyg för invånarna att påverka och ett
viktigt beslutsunderlag, säger Anna-Lena Pogulis. Delaktigheten i kommunen kan på
sikt även stärka demokratin i landet. Legitimitet och förtroende skapas till stor del av
just den lokala förmågan att skapa delaktighet.
text: MARIA JOHANSSON
Foto: magnus Johansson
4 | Pitekvarten NR 4 2014
MEN... BLIR DET
NÅGOT RESULTAT DÅ?
Här kommer några exempel där medborgarna gjort skillnad.
Vad tycker Piteås
unga och studenter?
AKTIVITETSPARK
Ungdomar i Piteå har länge efterfrågat en central plats för skate, under
sommaren 2012 gjordes en namninsamling med 1 800 underskrifter som
ställde sig bakom idén. Piteå kommun
lyssnade.
Piteå skatepark blir startskottet för
utvecklingen av aktivitetsområdet intill
Norrstrand och till våren sätts spaden
i jorden. Utformningen och designen
utgår från de lokala användarnas önskemål och de ges möjlighet att påverka
och följa hela processen.
PÅVERKAN I
BUDGET 2015
Vikten av stöd till unga och deras hälsa
poängteras i många undersökningar.
Budget 2015 innehåller bl.a. ökade
anslag för förstärkta familjehem, skydd
för barn och unga.
Utveckling av äldreomsorg och stöd
till utsatta lyfts i flera dialoger. Men
även underhåll av våra vägar och en
aktiv fritid är något som är viktigt för
piteborna.
Budget 2015 innehåller bland annat fortsatt införande av platser i
trygghetsboende, byggnation av ett
nytt äldrecentra samt planering för
nytt vård – och omsorgsboende. Vad
gäller den fysiska miljön innehåller
den bland annat utökat vägunderhåll,
utbyggnad av gång och cykelvägar, en
satsning på nya konstgräsplaner och
ombyggnad av Öjeby torg.
MEDBORGARBUDGET
Medborgarbudget är ett samlingsnamn
på metoder för medborgare att påverka
offentliga resurser.
I Piteå har vi PÅPP, Påse pengar
projektet, som unga planerar och
genomför själva med stöd av ungdomskonsulenter inom kommunen och
utveckling av byacentrum där Piteå
kommun avsatt medel för att förstärka
centrum i byarna.
För att ta tillvara på det engagemang och den kreativitet som finns
och ge möjlighet till inflytande och delaktighet, genomförs varje år
undersökningarna, Unga i Piteå tycker och Student i Piteå tycker.
Årets frågor har dels utgått från det prioriterade målet om ökad
mångfald men handlade även om boendemiljöer och bostäder.
Ökad mångfald genom kunskap och delaktighet
För att vi ska få ett öppet och tolerant Piteå är integrations- och
mångfaldsarbetet viktigt. På frågan hur man kan bidra till att möta
nya invånare på ett bra sätt, är det vanligaste svaret hos både de unga
och studenterna att det handlar om att vara snäll, trevlig och hjälpsam. Att vara välkomnande och att bjuda in och informera om olika
saker i Piteå så att de känner sig delaktiga i samhället.
I arbetet med att minska fördomar mot varandra tyckte de att Piteå
kommun kan bidra med information och kunskap genom informationsträffar/ inspirationsföreläsare, via sociala medier, annonser och
bjuda in till delaktighet i projekt.
Naturnära boende och fler arbetsplatser
På frågan vad som är viktigt för boende och bostadsområden var det
främst var kostnaden, närhet till butik/handel, närhet till natur och
grönområden, bra parkeringsmöjligheter samt att det är barnvänligt.
På frågan om vad man vill ha mer av i Piteå centrum var svaret att de
vill ha fler arbetsplatser, bostäder, bilparkeringar, mötesplatser och
fler restauranger/caféer.
Unga i Piteå tycker, riktar sig till elever i grundskolan och gymnasiet.
Student i Piteå tycker görs bland studenterna på LTU i Piteå. I år var
enkäten öppen mellan den 8 september – 5 oktober.
Ta del av hela rapporten på pitea.se/resultat
Jag tycker skolorna ska ha bättre skolgårdar.
Lite mindre skoldagar. Mera tacos om året
(ex 5 gånger).
Kille 12 år och yngre
Mer grillplatser och stugor i skogen för uthyrning.
Kvinna under 25 år
Det är nära till allt. Alla är väldigt välkomnande
och trevliga. Man känner sig som hemma
Kvinna under 25 år
Pitekvarten NR 4 2014 | 5
Översiktsplaneringen är ett
verktyg för att sätta enskilda
beslut om den fysiska miljön
i ett större perspektiv. Blir
det en bra del i en bra helhet,
också på lång sikt? Med översiktsplanen anges inriktningen
för den långsiktiga utvecklingen
mot bättre miljö, enklare vardagsliv för medborgarna och en
attraktivare kommun.
Källa: Boverket
6 | Pitekvarten NR 4 2014
”Det är lite
som ’Sim City’
fast på riktigt”.
ÖVERSIKTSPLANEARBETET
Konsten att bygga
och utveckla en kommun
- På grund av bostadsbristen är boende en väldigt stor fråga för oss. Och
det handlar inte bara om boende rent
generellt utan vi måste tänka ”socialt
boende”, det vill säga att det ska finnas bostäder som passar för alla. Vi
tänker även stad och landsbygd, att
man ska kunna välja vart man vill bo
och att det finns förutsättningar både
för lägenheter och villor.
Vart ska vi bygga nya bostäder?
Hur ska våra industriområden
utvecklas? Vart ska det finnas
orörda ytor för rekreation? Hur
gör vi det enkelt för piteborna att
bo och leva i Piteå? Frågorna som
ställs inför den nya översiktsplanen är många och viktiga för att
Piteå kommun ska fungera bra för
alla och vara en attraktiv plats att
leva och bo på.
- När det gäller själva stadskärnan finns det strategiska frågor som
förtätning, höjder, småstadskänsla och
parkeringar att ta hänsyn till.
Syftet med en översiktsplan
är att rent fysiskt beskriva
visionen hur kommunen ska se
ut i framtiden. Slutresultatet
blir helt enkelt en karta med
tillhörande textmaterial som
beskriver planerna för respektive område och hur man tänkt
och resonerat sig fram till det.
Det ska vara enkelt att leva
David berättar att andra områden
man tittar på är arbete och näringsliv
samt infrastruktur och kommunikation.
- Hur ska företagen kunna utvecklas
och hur ska vi kunna locka till oss fler
företag som skapar fler jobb? Vart ska
vi bereda plats för nya etableringar
och hur kan de befintliga expandera?
Det ska vara enkelt för medborgarna
att ta sig mellan hemmet, arbete,
skola/förskola, butiker och fritidsaktiviteter. Lokaltrafik, gång och
cykelvägar samt ”vanliga” vägar är
viktiga aspekter. Pendling likaså.
Det ska vara enkelt att bo i Piteå och
jobba på annan ort likväl som att det
ska vara enkelt att bo på en annan ort
och jobba i Piteå.
En översiktsplan är inte bara
viktig internt utan även för medborgarna. Du som bosatt i Piteå kommun
ska kunna veta vad som är planerat.
Det ska inte behöva bli en överraskning om det exempelvis byggs
upp ett antal hyreshus i närheten av
ditt villakvarter. Som företagare ska
man kunna veta hur det är tänkt med
exempelvis infrastruktur och kommunikationer samt vilka andra verksamheter som planeras.
Bostäder är en viktig fråga
Samhällsstrategen David Sundström
leder arbetet med översiktsplanen och
berättar lite om huvudpunkterna som
man tar hänsyn till.
”Livet mellan husen”
I översiktsplanearbetet jobbar man
även med det som kallas ”livet mellan
husen”. Vad ska ske där mellan? Det
kan vara exempelvis ytor för lek,
sport, rekreation och parkeringar.
Tryggt, säkert och miljövänligt
Trygghet och tillgänglighet är ett
annat viktigt område att ta hänsyn till.
Det handlar om allt från belysning
och säkra bil-, gång- och cykelvägar
till att förenkla livet för synskadade
genom exempelvis sinusplattor på
gågatan. Det ska även finnas möjligheter för medborgarna att göra både
hälsosamma och miljövänliga val som
exempelvis att åka buss eller cykla
istället för att köra bil.
Under 2014 har vi samlat in material
som ska ge oss ny kunskap om stadsoch samhällsplanering, synpunkter från medborgare genom olika
dialoger, berättar David. Under första
halvan av 2015 kommer många medarbetare att involveras för att få fram
vad som kallas en ”samrådshandling”
och skulle kunna beskrivas som ett
första utkast. Samrådshandlingen
används därefter i dialoger med medborgarna och särskilda fokusgrupper
för att få in synpunkter från ”alla”.
Slutligen sammanställs allt material
till en utställningshandling.
- Med utställningshandlingen ställer
vi liksom frågan ”har vi uppfattat er
rätt”? Efter utställning fattar till sist
Kommunfullmäktige beslut om en ny
Översiktsplan.
Text: MARIA FÄLDT
ILLUSTRATIONER: EVA LESTANDER
Pitekvarten NR 4 2014 | 7
Smått och gott bjuder på spännande
filmtips, recept, pyssel och evenemang i Piteå. Perfekt sysselsättning
kalla vinterdagar.
År 2021 fyller Piteå 400 år.
Upptakten till det stora kalaset kan du följa på facebook.
www.facebook.com/pitea400
Serieskapare: Beau Willimon med flera
I rollerna: Kevin Spacey, Robin Wright,
Kate Mara, Jacqueline Sharp.
GLADA
ÄNKAN
HOUSE OF CARDS
Välkommen!
Roger Norén
Konserhuschef, Studio Acusticum
ER
TT
BILJE
VINNå frågorna på siden av
an
p
g
in
Svara
utlottn
delta i
gen av
19 och ll livesändnin
ti
r
biljette
änkan.
Glada
Om du vill
vara osocial
under julledigheten. Välj House of
Cards, ingen kommer att
märka av dig!
Detta är föregångaren till
världens bästa
film, Nyckeln till frihet.
FLER FILMTIPS...
Under 90-talet missade jag ogärna
nåt avsnitt av Dallas eller Dynastin.
Personligheter som JR, Angela Channing eller Bobby och ingredienser
som kärlek, avundsjuka, begär, hat
och intiger fängslade mig. Än i dag
behöver jag bara höra ett
par takter
av den pampiga vinjettmusiken
för att framkalla känslan från
förr.
Alla personlighetdrag
och övriga ingredienser
finns också i en vanlig
opera. På Studio
Acusticum visar vi
varje säsong ett antal
Följ Piteå kommun på facebook
Visste du att Piteå kommun har en sida på Facebook? I
operor från världens
skrivande stund är det 2 283 personer som gillar vår
mest kända operahus –
facebooksida och vi hoppas självklart på fler. Här kan du
enkelt och lättsamt kommunicera med kommunen
The Metropolitan opera
om olika saker och hålla dig uppdaterad kring vad
i New York.
som är på gång. Hoppas att vi ses på:
www.facebook.com/pitea.se
17 januari visar vi Glada änkan av LEAHAR. Operan innehåller en rad hitlåtar som många har hört
men kanske inte vet vart dom kommer ifrån.
– Jag ska dit. Hoppas vi ses då!
Det är lätt att tro att House of Cards
är en serie om maktspelen som sker
bakom Capitol Hills lyckta dörrar. Men
det är framförallt en serie om Kevin
Spacey, i rollen som Francis ”Frank”
Underwood är han en naturkraft.
Efter att ha blivit blåst på sin utlovade
ministerpost börjar det politiska geniet
Frank Underwood spinna ett fint nät av
konspirationer och manipulationer. Det
är cyniskt, elakt och mycket, mycket bra!
Tips från personal på kommunledningskontoret.
Ta dig tid under julledigheten och se en riktigt bra film.
Livesändning
från The Met
1621-2021
Magnus Johansson
Informationsenheten
Medmänsklighetens kamp
för överlevnad
i östtyskt övervakningssamhälle. En film värd
att se!
Robert Nyström
Informationsenheten
När jag ser
den här filmen
infinner sig den
ultimata julstämningen.
Filmen måste ses före jul!
Eva Andersson
Informationsenheten
Orginalfilmen
med Rutger
Hauer i rollen
som ”liftaren” är en klassisk nagelbitare. Se den!
Tommy Söderbäck
Fastighetskontoret
Eva Lestander
Informationsenheten
LADDA HEM...
Du vet väl att Piteå kommun har en egen
App? Rakt in i din telefon hittar du genvägar
till nyttiga funktioner som rör din kommun.
Kontaktuppgifter till kommunen, felanmälan,
nyheter, lediga jobb är bara några exempel
på riktigt bra saker som du hittar i appen.
Appen finns för iPhone, Android och
Windows Phone.
Ladda hem idag!
ILL
S
SHERRY
IENSER
INGRED
er
ade sillfilé
4 ur vattn
Ättikslag:
)
prit (12%
1 dl ättiks
ocker
2 dl strös
tjuice
rr)
3 dl toma
eller halvto
r
r
o
(t
y
r
r
e
2 msk sch
g
Garnerin
rödlök
d
Finhacka
ll
!
och rör ti
GÖR DU
ttikslagen
ä
ll
ti
SÅ HÄR
m
r
e
e
s
d
n
t
a ingredie
rna och lå
Blanda all
er sillfilée
n
g
är sillen i
g
k
s
ä
L
h
.
st sig
pp oc
u
a
T
.
n
g
y
sockret lö
finhackad
ett d
era med
n i minst
n
e
r
g
a
g
la
i
h
c
a
g
o
lig
lagen
era med
bitar. Ser v
rödlök.
!
iktigt gott
kelt och r
n
e
t
ig
ld
ä
V
PROVA NÅGOT NYTT I JUL!
SHERRY SILL
När jag och min man träffades började varannanjulfirandet. Hos mina svärföräldrar fick vi ingifta barn ta med
oss det vi tyckte var viktigt på julbordet. Det visade sig
vara ett roligt sätt att få prova på varandras favoriter
och även lite nya smaker.
Ett år introducerade min svärmor en fantastiskt god
sherrysill som hon gjorde på sin egen rödbetssherry.
En ganska klassisk inläggning där sherryn ger en extra
knorr. Den blev genast en favorit hemma hos oss och
förutom att den är supergod pryder den julbordet
med sin vackra färg. Skulle det bli över några bitar, lägg
dem på en knäckemacka och du har kunglig nattamat.
Maria Norberg-Johansson
Informationsenheten
SLÅ IN PÅ NYTT SÄTT
SMARTA JULKLAPPAR
Vik egna kalaspåsar av gamla boksidor
istället för att slå in paketen på traditionellt vis. Det är både roligt och prisvärt
att göra egna påsar istället för att köpa
färdiga. Läs vikbeskrivningen på:
www.makeandcreate.se
Gör ett besök på Repris, där hittar du
med all säkerhet originella julklappar att
ge till nära och kära. Repris tar emot
saker som du inte längre behöver. Vissa
saker går att sälja direkt, medan andra
behöver lite omsorg och reparation
innan de hittar nytt hem.
– Bra för miljön, billigt för dig och
viktigt för Piteå.
2014
Inflyttarfesten
Årets inflyttarfest gick i samma anda
som tidigare år. Många nya glada
pitebor tillsammans med många
fantastiska medarbetare gjorde festen
till en succé.
Besökarna bjöds traditionsenligt på
palt. Utomhus bjöds på ridturer och
en sväng upp i det blå med Räddningstjänstens stegbil.
10 | Pitekvarten NR 4 2014
Inomhus bjöds bland annat på
underhållning av Filip Lundgren. Där
fanns även ansiktsmålning för barnen,
balllongfigurer och fika. Peter Roslund
hälsade välkommen tillsammans
med företag som Pite Energi, Piteå
Tidningen och Pite Havsbad som
också fanns på plats för att välkomna
de nya piteborna. Sammantaget en
trevlig och uppskattad tillställning.
Stöd och omsorg
går över till självservice
Nu har det blivit dags för Stöd och omsorg att gå över till självservice
och rapportera sina avvikelser i arbetsschemat digitalt. På mindre än två
månader har Ruth Filipp och Gunnel Nordberg från personalavdelningen
utbildat 450 personer.
̶ Det har varit ett högt tempo med ungefär tre utbildningstillfällen per
vecka med upp till 27 personer vid varje tillfälle berättar Ruth. Allt för
att vi skulle hinna klart innan jul.
Självrapportering påbörjades inom Piteå kommun redan år 2000 och
de flesta tjänstemän med fasta arbetstider har varit med på tåget tidigt.
Däremot har det många gånger tagit längre tid innan personal med
oregelbunden arbetstid och skiftgång har klivit på. Först nu är det alltså
dags för Stöd och omsorgs personliga assistenter och personal ute på
boenden och olika dagverksamheter.
Avdelningschefen för Stöd och omsorg, Greger Pettersson är mycket
positiv till digitaliseringen. Han var med och införde stämpelklocka och
självservice på Strömgården när han var chef för delar av Individ och
familjeomsorgen redan i början på tjugohundratalet. Det visade sig vara
jackpot för personalen. Med stämpelklockan blev det tydligt hur mycket
arbetstid dom anställda faktiskt hade bjudit på tidigare.
Greger berättar att man 2010 valde att göra ett form av test med boendepersonal inom delar av dåvarande Handikappomsorgen. Det föll väl ut
och nu har man alltså valt att gå vidare med hela Stöd och omsorg.
Faktum är att hela det här året har handlat om digitalisering för Stöd
och omsorg. Lönerapporteringen är sista steget, berättar Greger. All
personal använder nu både ärehanteringssystemet Viva och vikariehanteringssystemet TCP - Time Care Pool.
Greger poängterar att han är djupt imponerad och glad över personalens insatser och engagemang.
̶ Det har varit en stor omställning vilket givetvis är påfrestande och
slitigt. Dom har gjort ett alldeles fantastiskt jobb. Om jag får passa på så
vill jag verkligen skicka ett stort tack till all personal och önska alla en
riktigt god och skön jul.
Text: MARIA FÄLDT
Foto: MAGNUS JOHANSSON
Text: MARIA FÄLDT Foto: ULF GUSTAVSSON
Pitekvarten NR 4 2014 | 11
Upp i rök.
Klockan 13.00 en måndag i november. Två brandmän rycker ut. Den här
gången inte till en brand utan till ett
annat viktigt uppdrag, nämligen att
informera Piteås gymnasieelever om
olyckor och bränder.
Emelie Ullberg och Martin Carlsson
är på Strömbackaskolan för att träffa ett
tjugotal elever. De inleder med kortfilmen
”Upp i rök” som handlar om anlagda skolbränder och dess konsekvenser. Branden
på Hovsjöskolan 2009 som orsakades av
två tonårskillar som smetade ut brandfarlig
vätska, tände på och gick där ifrån. Delar
av skolan brann ner till grunden vilket
innebar stora konsekvenser för både elever
och personal. Skadorna efter branden beräknas till cirka 50 miljoner kronor. Elever
och personal delar med sig av tankar och
känslor.
Vad tyckte ni om filmen frågar Martin?
– Spännande. Intressant att se något som
hänt i verkligheten, tycker någon.
Förstörda skolor är lika med förstörda
liv och det kan straffa sig rejält för den
som tänder en eld och/eller ser en brand
men inte agerar. Straffet kan bli ung-
12 | Pitekvarten NR 4 2014
domsvård, ungdomstjänst, böter eller
skadestånd och kan få konsekvenser långt
senare i livet.
omfattande skadegörelse, brand- och
våldsincidenter, anlagd brand och upptrappat grovt våld.
– Ofta kan det bli problem med körkortet, svårt att söka jobb, eftersom vissa
arbetsgivare kollar straffregistret, och även
svårt att få banklån, säger Emelie.
Ett annat exempel som lyft är en
skolbrand i Brunflo 2007 där tre flickor i
åldern 14-15 år tände på ett kärl utomhus som någon upptäckte och snabbt
kunde släcka. Tjejerna drog vidare till en
fritidsgård där de tände eld i en soptunna
inomhus och stack.
Hur kan man förebygga anlagda bränder då?
Genom att ha en trygg och säker skolmiljö, där elever känner engagemang och
delaktighet har möjlighet att vara med och
påverka.
70 procent av alla anlagda bränder orsakas av ungdomar. Av alla anlagda bränder
sker 75 procent i skolan och 25 procent i
övriga samhället.
Vad ska man göra om man ser att det
förekommer skadegörelse?
Säga ifrån och agera snabbt. Det är ju
din arbetsplats. Skadegörelse leder ofta till
anlagd brand, och det finns även forskning
som visar att det finns viss koppling mellan mobbning och anlagda bränder.
Det är viktigt att reagera tidigt!
En trappa/illustration som visar ”avhumansiering” av språket, skadegörelse,
150 timmars ungdomstjänst, 415.000
kronor i självrisk till försäkringsbolaget
och 27 miljoner i kostnader.
Så blir det tyst en stund, musik och en
lista med namn rullas upp. Namnen på de
63 ungdomar som dog i diskoteksbranden
i Göteborg den 29 oktober 1998.
– Det är samma år som vi föddes, säger
någon.
Diskot var en nykter tillställning. 400
personer i en lokal som var avsedd för
150 och tre missnöjda killar som inte vill
betala inträdet på 40 kronor utan såg till
att bli insläppta bakvägen. Väl inne visade
de sitt missnöje mot arrangören genom
att tända eld på några möbler som stod
undanställda.
Straffet för en blev åtta års fängelse, två dömdes till sju års fängelse
och den fjärde, killen som släppte
in dem, dömdes till tre års sluten
ungdomsvård.
Eleverna får också se en otäck video från 2003 på en brand som utbryter under en konsert på “The Station”
i Rhode Island, USA. En bengalisk
eld orsakar en brand på scenen. Redan
efter 30 sek blir trängseln stark och
panik bryter ut, efter en minut börjar
tjock rök fylla lokalen och efter två
minuter slår stora flammor ut genom
fönstren. Folk skriker i panik!
Facit: Av ca.
430 besökare
dog 100 och
115 personer
behövde sjukvård minst tre
dygn.
mopeder är trimmade. Var 60 timme
dör någon på grund av rattfylleri?
Tydligt råd från Martin:
– Använd alltid hjälm! Kör aldrig
med alkohol i kroppen. Och trimma
inte – lägre hastigheter innebär färre
olyckor och mindre allvarliga skador.
Någon som funderar på att bli
brandman? undrar Emelie.
Om ni funderar så finns det en
tvåårig eftergymnasial utbildning i
Skåne eller Sundsvall. Det är ett jätteroligt jobb. Och när vi inte rycker ut
på olyckor och bränder så i tränar vi
och utbildar
både företag
och privatpersoner i
hur man kan
göra för att
förbygga
olyckor och
bränder.
”Sverige har flest
anlagda skolbränder i
världen och det är ju
ett stort problem.”
Tips från
Emelie och
Martin till
Strömbackas
elever är att
vara schyssta
med varandra, vara rädd om sin skola
och när man är i allmän lokal hålla
kolla på var nödutgångarna finns.
Hur många brandmän tror ni jobbar i Piteå varje dag?
20 gissar någon. Nej, vi är fem
brandmän och en insatsledare på varje
skift. Dessutom fem deltidsbrandmän som har vanliga jobb men är i
beredskap om larmet går. Vi har även
räddningsvärn i Långträsk, Norrfjärden och Infjärden berättar Emelie.
På frågan om alla har brandvarnare
hemma blir svaren både ja och nej.
- Vi har så att när en piper så piper
alla, säger en kille.
Jättebra, säger Martin och visar
bilder på brandsläckare och brandfilt.
Otroligt värdefullt för att kunna släcka
den lilla branden hemma.
Och om det börjar brinna, använda
nödutgången, håll dörrar och fönster
stängda och larma 112.
Och när man ringer så ska man
rapportera vad som har hänt, var någonstans och ange sitt telefonnummer.
Att besvara frågorna från larmoperatören försenar inte utryckningen.
Vi rycker ut 90 sekunder från det att
larmet kommit in, säger Emelie.
Kör ni moped? Har ni trimmat?
Handuppräckning visar att det är
rätt många. Och några kör epatraktor. Det blir även här en kort film
och ett par obehagliga och blodiga
bilder. Visste du att risken att dö i en
mopedolycka är tio gånger större än i
en olycka med bil? 50 procent av alla
Martin:
– Roligt att få
förmedla
budskapet till ungdomarna. Det känns
som att de är intresserade och lyssnar.
Sverige har flest anlagda skolbränder i
världen och det är ju ett stort problem.
Man förstör både för sig själv och för
andra.
Emmeli Ullberg, som är gravid och
därför inte kan jobba som vanligt med
utryckningar, tycker att det den årliga
utbildningen för Piteås alla sjundeklassare och årskurs 1 i gymnasiet är
viktig.
– Det känns som att vi gör något
vettigt, förhoppningsvis tar de in
ett och annat. Det känns som att det
filmerna och det vi säger sjunker in,
även om det inte alltid blir så mycket
följdfrågor.
Att bli brandman var inte självklart
för Emelie som själv gick hotell- och
restaurang på Strömbacka.
– Efter ett år på resande fot och
lite inhopp i storkök kände jag att det
var dags att ta tag i mitt liv. Har väl
alltid varit lite lockad av polis eller
brandman. Och så fick det bli det sistnämnda. Dels gillar jag att träna, och
som brandman får jag också jobba
omhändertagande, möta utmaningar
och utvecklas.
– Det är verkligen ett jobb jag vill
rekommendera andra, framför allt
tjejer. Vill man så kan man – men man
måste vara beredd på att träna och
visa att man vill.
text: SUSANNE JACOBSSON
foto: ULF GUSTAVSSON
Var och hur
firar du jul?
Louise Nilsson, 40 år
Förskollärare, Familjens Hus
– Jag och min familj ska fira
julen i Strömsund utanför
Långträsk hos min faster och
farbror.
Mikael Wikström, 56 år
IT konsult, IT avdelningen
– Jag, min fru och barnen
firar jul på Norra Pitholm
tillsammans med släkten på
min frus sida.
Malin Wikberg, 44 år
Badmästare, Öjebyns Simhall
– Jag och sambo och son
firar julen hos min svägerska
på Klubbgärdet.
Tage Anderzon, 64 år
Undersköterska, Berggården
– Julen kommer att firas i
Göteborg tillsammans med
mina nära och kära. Alla
reser in från olika håll och
kanter för en gemensam jul.
Irad Jimale, 28 år
Butiksarbetare, Repris
– Jag firar egentligen inte jul,
men jag kommer att vara
ledig och ska bli bjuden på
jullunch av jobbet och julmiddag av min handläggare.
Helena Granström, 31 år
Anläggningsarbetare, Teknik
och Gator
– Jag ska fira jul hos min
pojkväns släkt på Hemlunda..
text och foto: maria fäldt
Pitekvarten NR 4 2014 | 13
Du har
Sveriges
viktigaste
jobb!
Medarbetarenkäten
- din chans att påverka
Du kanske tror att det inte spelar någon
större roll vad du tycker, men faktum är att
alla chefer får i uppdrag att jobba med resultaten från medarbetarenkäten i sin verksamhet.
Och det ger sakta men säkert resultat.
- Vi ser att vi ligger något bättre till på alla
frågor sedan den senaste enkäten, säger Maria
Renström. Vissa mer än andra så klart, men
det syns att cheferna har jobbat med frågorna.
Medarbetarenkäten genomförs vartannat år.
Vid senaste tillfället omarbetades den något
men i år är det inga ändringar gjorda vilket gör
att den är direkt jämförbar med förra tillfället.
Svarsfrekvensen är hög om man jämför med
andra kommuner men tyvärr ändå något lägre
än tidigare år; 80,7 procent i jämförelse med
84,2 under 2012.
Det är en bra chans att uttrycka vad man
tycker och tänker. Och vi kan se att någonstans gör enkäten faktiskt skillnad för verksamheten, säger Maria.
– Att jobba inom offentlig sektor är bland det viktigaste man kan
göra, säger Maria Renström på personalavdelningen. Du är den som
gör skillnad i pitebornas vardag! Det är du och alla vi andra offentligt anställda tillsammans som gör hela vår kommun till vad den är.
Vad vore en snöig vinterdag utan plogade vägar? Vad vore en skoldag
utan personalen som fixar barnens lunch? Hur skulle vardagen fungera för
den som behöver hjälp i hemmet om ingen hemtjänst fanns? Utan de offentliga jobben så fungerar inte vardagen. Ja inte heller framtiden.
̶ Många offentliga jobb är ganska ”direkta” säger personalchefen Ewa
Degerman. Det är alltså jobb ”som syns” relativt väl utåt. Men i en kommun
finns också väldigt många strategiska jobb. Sådana som man kanske inte
tänker på direkt. Jobb som handlar om att bygga samhället och planera för
Piteås framtida utveckling. Eva berättar att det även finns funktioner inom
vissa yrken som man inte alltid tänker på. Ett bra exempel är räddningstjänsten som inte bara rycker ut och släcker bränder utan jobbar mycket
med förebyggande arbete. I det här numret av Pitekvarten kan du exempelvis läsa om deras uppdrag på Strömbackaskolan.
Vi har Sveriges viktigaste jobb menar Maria, det är ett budskap vi arbetar
med både lokalt och nationellt. Vår arbetsgivarorganisation SKL, Sveriges
kommuner och landsting, arbetar på bred front med att lyfta fram och synliggöra den offentliga sektorn.
̶ För oss är det lika viktigt att arbeta med att attrahera nya medarbetare,
genom att vi till exempel finns på mässor och arbetsmarknadsdagar, som att
arbeta för att våra befintliga anställda vill arbeta kvar. Det gäller att arbeta
för att Piteå kommuns medarbetare har goda arbetsvillkor med möjlighet att
påverka, semesterväxlingen är ett exempel.
Så nu när du går på julledighet, för att inte tala om varenda dag på jobbet,
glöm inte bort att du är värdefull. Du har Sveriges viktigaste jobb!
Text och foto: MARIA FÄLDT
14 | Pitekvarten NR 4 2014
Marie Sundqvist, studie och
yrkesvägledare och Elisabeth
Burström, teamledare
Roligast med jobbet: glädjen att
se ungdomarna lyckas, följa deras
utveckling, bra arbetskamrater
Största utmaningarna: stötta
ungdomarna när de mår dåligt;
bistå vid exv. ansökningar om
familjeåterföreningar - mycket står
på spel, hur man formulerar sig
kan avgöra.
På jobbet
med Marie
& Elisabeth
Ingen
dag är
den andra
lik. Det innehåller både
stora glädjeämnen och jobbiga situationer. Deras kreativitet och engagemang är lika viktigt som deras formella
kompetens. Så kan jobbet på Hamnen
18+ summeras – en verksamhet som
är ett förlängt skyddsnät för ensamkommande flyktingungdomar som fyllt
18, som har uppehållstillstånd och är
på väg ut i samhället på egna ben.
Marie Sundqvist och Elisabeth Burström
är två av totalt sju som arbetar på Hamnen
18+ där 17 ungdomar mellan 18 och 21 år
är inskrivna idag. Det är socialtjänsten som
upprättar vårdplan, sen är det Hamnen som
tar fram en genomförandeplan som ska
leda framåt för individen.
att disktrasan är sur och behöver bytas ut,
de har bara inte tänkt på vad det innebär,
säger hon.
Dagtid är ungdomarna i skolan. Då
handlar jobbet mest om att nätverka med
olika aktörer – dels för att skapa förutsättningar för gruppen som helhet, dels
för att lösa utmaningar som uppstår på
individuellt plan. På kvällarna är Hamnen
en mötesplats för läxläsning och socialt
umgänge, men också med olika aktiviteter
som att träna jobbintervju och skriva CV.
Fokus på studier och egen försörjning
Maries jobbar främst med att stötta ungdomarna kring studier, yrkesval och arbete.
De flesta kommer hit när de är 16-17,
vilket gör det tufft att lära sig svenska och
klara gymnasiet innan de fyller 20. Då gäller det att försöka hitta andra vägar fram.
̶ På boendena handlar det mycket om
omsorg och att hjälpa. Nu är tiden inne för
att låta dem ta ansvar och klara sig mer
själv, men samtidigt hjälpa dem förstå hur
Sverige fungerar, beskriver Elisabeth.
̶ I varje enskilt fall kartläggs skolbakgrund, tidigare erfarenheter och deras
ambitioner för framtiden. Nyckeln till
framgång är att sätta upp realistiska mål
och för det krävs en viss inblick i hur
Sverige och utbildningssystem fungerar,
säger hon.
Regelbundna träffar och hembesök gör
att personal snabbt fångar upp vilket stöd
den enskilde individen behöver.
̶ De är intresserade av hur både vuxenlivet och livet i Sverige fungerar. De tar
inte illa vid sig för att man kommenterar
Idag kan ungdomarna få praktik via
sitt introduktionsprogram på Strömbacka.
Det är ett effektivt sätt att lära sig språket,
skaffa sig ett nätverk och det ger dem
vägledning för framtiden.
Elisabeth (ovan), Marie (lilla bilden) och
det övriga teamet blir som en extrafamilj
för ungdomarna som saknar anhöriga här
i Sverige.
̶ Vissa har fått både sommarjobb och
fast anställning efter praktiken, vilket är
jättekul, säger Marie som hyllar praktik
som metod och dörröppnare.
Hon har i princip knackat dörr för att
få företag och verksamheter att erbjuda
ungdomarna praktikplatser eller sommarjobb – en insats som uppmärksammades av
förre integrationsministern.
̶ Vi har många exempel på privata
företag som varit duktiga på att ta emot
flyktingungdomar, men färre kommunala
verksamheter, det är Pitebo och enstaka
äldreboende. Men här kan vi absolut bättra
oss, jag tycker kommunen ska vara en
förebild när det handlar om att öppna upp
arbetsplatser för mångfald, avslutar Marie.
Text: ANN-Sofie Boman
FOTO: PERSONAL PÅ HAMNEN 18+
Pitekvarten NR 4 2014 | 15
Pedagogisk konferens i toppklass
Piteå Kunskapsfestival arrangerades under oktober månad
på Pite Havsbad. Deltagarna fick ta del av framstående föreläsare inom Hållbar utveckling, matematik och IKT/media
- digitala verktyg i undervisningen. Under konferensen lyftes
även intressanta pedagogiska insatser inom Piteå kommun.
Kunskapsfestivalen anordnades av CMiT, Skola för Hållbar
Utveckling samt Piteå kommuns matteutvecklare. Pedagoger, skolledare och övriga intresserade i samtliga kommuner i norra Sverige
var inbjudna. Det var totalt 830 deltagare under de två dagarna
varav 150 personer från andra kommuner i Norrbotten.
Över 90 procent av besökarna var nöjda och kan tänka sig att
komma tillbaka och lika många skulle rekommendera festivalen till
en kollega, berättar Gunilla Dahlbom CMiT som var ansvarig för
festivalen och hoppas få göra en kunskapsfestival även 2015.
Seminarier, workshops och läromedelsutställning
Lust att skapa, lust att berätta, hette specialpedagogen Ulrika
Jonsons inspirationsföreläsning om hur digitala verktyg kan ge nya
vägar till kreativt skapande. Hon höll även en fullbokad workshop
där deltagarna fick prova på att arbeta multimodalt med text, bild
och ljud på olika sätt. Bland föreläsarna fanns även Pär Holmberg från SMHI som pratade på temat ”Mat och klimat”, David
Hirdman föreläste om ”Globala utmaningar – närmare än vi tror”
och Madeleine Eriksson höll en föreläsning om att möta människor
som har sitt ursprung i arabisk kultur.
Det anordnades även workshops från Håll Sverige Rent, seminarier
kring internationalisering och en läromedelsutställning med 25
utställare som presenterade sina produkter.
Text: MARIA johansson
foto: ulf gustavsson
Har du tid, empati och intresse för människor?
Överförmyndarexpeditionen
har just nu ett stort behov av
gode män och förvaltare. Kanske kan uppdraget vara något
för dig eller någon i din närhet
som vill bidra med en insats.
– Vi söker speciellt efter gode
män till ensamkommande flyktingbarn, berättar Åsa Hellsten
handläggare på överförmyndarexpeditionen. Som god man är
man ett viktigt stöd för barnet
i personliga, ekonomiska och
rättsliga frågor och vi erbjuder
självklart utbildning och infor-
16 | Pitekvarten NR 4 2014
mation så att man kan känna
sig trygg i sitt uppdrag. Ring
oss gärna så berättar vi mer
hälsar Åsa.
God man och förvaltare, vad
är det?
Godmanskap och förvaltarskap
är uppdrag som innebär att
man utför uppgifter för någon
annans räkning. Uppdraget är
viktigt eftersom tanken med
det är att alla i Sverige ska ha
lika rätt oavsett förmåga. Att
få en god man är frivilligt och
i ett godmanskap har personen
kvar sin rättshandlingsförmåga,
det vill säga möjligheten att
själv sluta avtal bland annat.
En förvaltare kan utföra samma
saker som en god man, men
det är inte alltid frivilligt att ha
en förvaltare. Den som får en
förvaltare förlorar rättshandlingsförmågan på de områden
som förvaltaren övertar.
Har du frågor kontakta
överförmyndarexpeditionen
på 0911-69 60 00 vardagar kl
10-12 eller läs mer på www.
pitea.se/ofn
e
b
Vad
?
r mig
et fö
rd
tyde
GR A F IS K M ANUAL
Visuell identitet för Piteå kommun samt Piteå platsvarumärke
Ny grafisk profil
Piteå kommuns varumärke är det samlade
avtrycket av bilder, känslor, upplevelser och
fakta som skapas vid varje möte med omvärlden, oberoende av vilken kanal mötet
sker. Med ett starkt, tydligt och enhetligt
varumärke stärker vi vår identitet, legitimitet och trovärdighet. Informationsenheten
har under hösten arbetat med att revidera
den gamla grafiska profilen och tagit fram
en ny. Nu är den grafiska manualen politiskt
antagen och vi kan börja arbeta med vår
nya visuella identitet.
Varför ska vi ha en ny grafisk profil?
Syftet med den grafiska profilen är att
du ska kunna fokusera på din yrkesroll.
Form, färg och utseende på annonser och
kontorsmaterial ska finnas och där har din
förvaltnings kommunikatör ansvar att se till
att allt blir rätt.
Nyttan blir att kommunens alla verksamheter får ett tydligt och gemensamt
ansikte utåt. Vi bygger förtroende för vår
verksamhet genom att vi har en tydlig
grafisk identitet, enhetligt och professionellt,
gentemot våra kunder/brukare/användare/
gäster/medborgare.
Med korrekt avsändare skapar vi igenkänning, det blir lätt att komma i kontakt med
oss, aktuella kontaktuppgifter kommer alltid
att finnas med.
Det du först kommer att märka är att
från och med den 1 januari kommer din
e-post signatur att införas automatiskt i
Outlook. Uppgifterna till signaturen hämtas
från AD (AD betyder Active Directory
och förenklat kan man säga att det är en
databas som innehåller information om dig
som användare). Det är därför viktigt att
du som anställd hos Piteå kommun via din
förvaltnings IT-stöd kontrollerar så att dina
uppgifter i AD (titel, telefonnummer m.m)
stämmer.
Från informationsenheten kommer vi också
att komma ut till förvaltningarna för att
informera om vad den nya grafiska profilen
kommer att innebära för just dig.
Har du frågor får du gärna kontakta
Informationschef Marie Lindgren på 091169 60 14, välkommen att höra av dig.
Konsument Piteås
önskelista för en riktigt
god julstämning
Fråga om du kan få öppet köp
och bytesrätt
Det finns ingen lag som ger dig
rätt till öppet köp när du handlar i
butiker. Men det finns många som
tillämpar öppet köp utan att du
behöver be om det. Det är alltså inte
självklart att du kan återlämna en
vara och få pengarna tillbaka om du
ångrar ett köp. Vill du köpa en vara
på öppet köp bör du be om det
innan du betalar.
Fråga i butiken hur länge presentkortet gäller
Ett presentkort eller tillgodokvitto
gäller i tio år om det inte står något
annat på det. Står det en kortare tid
gäller i regel den. Du bör använda
presentkortet eller kvittot inom den
tid som är angiven. Annars kan det
bli värdelöst. Du kan vanligtvis inte
lösa in presentkort eller tillgodokvitton i pengar, och inte heller få
kontanter i växel om du handlar för
mindre än vad du har tillgodo. Om
butiken upphör, går i konkurs eller
byter ägare kan du inte räkna med
att tillgodokvittot eller presentkortet. gäller Vid ägarbyte gäller det
i allmänhet bara om det finns en
överenskommelse mellan den gamla
och nya ägaren om att överta sådana
förbindelser gentemot kunderna
Spara kvittot
Du har alltid rätt att få ett kvitto när
du köper något. Spara alltid kvittot
för att kunna bevisa ditt köp. På
kvittot ska det finnas information
om datum och klockslag, företagets
namn, adress och organisationsnummer, pris och moms. Kvittot behövs
vid nyttjande av öppet köp eller vid
eventuella reklamationer/klagomål på
produkten.Spara kvittot vid vanliga
köp i tre år
Leksaker i klapparna ska vara
CE-märkta
CE-märket betyder att tillverkaren
eller tillverkarens representant lovar
att varan uppfyller de säkerhetskrav
som EU ställer för just den produktgruppen. Det är inte alla produkter
som ska CE-märkas.
Leksaker, elektrisk hemutrustning
samt flytvästar, hjälmar och annan personlig skyddsutrustning är
några varugrupper som omfattas av
märkningen. Märkningen ska vara väl
synlig, lätt läsbar och permanent. Det
strider mot lagen att sälja en leksak
utan CE-märkningBestämmelser
om CE-märkning finns även i lagen
(2011:791) om ackreditering och
teknisk kontroll.
För dig som e-handlar: kolla upp
företaget och se till att betala säkert.
Glöm inte att kolla leveranstiden
så att du hinner få klapparna till jul.
Viktigast att tänka på är att inte
lämna ut kortuppgifter över en
osäker anslutning. Kontrollera att
webbsidan där kortuppgifterna ska
lämnas börjar med https:// till skillnad
mot en osäker anslutning som börjar
med http://. En säker anslutning
gör att kommunikationen inte kan
“avlyssnas”. Lag om distansavtal
och avtal utanför affärslokaler gäller
också när du handlar på internet.
I den finns bland annat din rätt till
14 dagars ångerrätt. Vid jul brukar
e-handelsföretag förlänga öppet
köptiden till efter jul. Kolla företagets
villkor
Handla av privatperson
Kontrollera om du handlar av en
privatperson eller ett företag när
du köper något på nätet. När du
handlar av en privatperson gäller inte
konsumentskyddande lagar som lag
om distansavtal och avtal utanför affärslokaler eller konsumentköplagen.
Det gör att du inte har ångerrätt och
samma möjligheter att reklamera
varan. Om du inte är nöjd med köpet, vänd dig först till säljaren, det vill
säga den motpart du har på kvittot.
En konsument ska aldrig ha kontakt
med leverantörer/tillverkare.
Vänd dig till Konsument Piteå om du
bor i Piteå kommun och behöver råd
för att komma vidare; konsument@
pitea.se; www.pitea.se/konsument;
0911-69 70 10
Pitekvarten NR 3 2014 | 17
Personalinformation från Ekonomi och inköp
Årets julklapp
Välj rätt
arkivmateriel
När det gäller arkivvård är det av avgörande
betydelse vilket skrivmateriel som används,
och enligt arkivlagen är de kommunala myndigheterna skyldiga att använda skrivmateriel
som garanterar informationens beständighet.
Med skrivmateriel menas alla typer av underlag för skrift, bild och medel för skriften, till
exempel pennor, skrivare, faxar och kopiatorer.
Även i år har kommunens personal möjlighet att välja på flera julklappsalternativ
Det är viktigt att välja och hämta sin
julklapp så snart det är möjligt, lämpligen
innan julafton. Julklappen ska hämtas
TYDLIGA SKRIFTLIGA
BESTÄLLNINGAR
Det är viktigt med tydliga skriftliga
beställningar. Beställningar som innehåller uppgifter om vad som ska levereras/
utföras, referensnummer, kontaktperson,
leveransadress.
Kontakta inköpsavdelningen om ni har
frågor om upphandling och inköp.
NÅGRA ”KOM IHÅG” INFÖR
ÅRSSKIFTET
Tiden går och snart är det årskifte igen!
Kom ihåg att:
• det är leveranstidpunkten av varorna/
tjänsterna som avgör på vilket år kostnaden ska bokföras.
senast den 20 januari 2015.
Det är ingen skillnad om du väljer ett
presentkort, en vara eller en tjänst.
Glöm inte att ta med gåvobeviset till
leverantören.
• det är inte en fakturas betalningsdatum som avgör på vilket år kostnaden
bokförs, det är endast bokföringsdatumet som styr.
• sista dag att betala fakturor som ska
bokföras på 2014 är den 12 januari
2014.
• om du har fakturor som tillhör 2015
kan du från och med den 10 december
2014 bokföra dem på 2015.
• lämna in dina personliga utlägg som
avser 2014, senast den 7 januari 2015.
För information om hur du ändrar bokföringsdatum mm finns på Insidan under
Ekonomirum/Handledningar
Vi på ekonomiavdelningen vill tacka för
ett gott samarbete under året 2014 och
vill önska Er alla Ett Gott Slut och Ett
Gott Nytt År.
Hur vet man vilka skrivmateriel
som är arkivbeständiga?
I Riksarkivets författningssamling (RA-FS
2012:8) upptas de tekniska krav som måste
uppfyllas för att skrivmateriel ska godkännas
för arkivändamål. Olika skrivmateriel testas
sedan av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) som ger ut en lista där det går att
kontrollera om ens bläck eller papper uppfyller kraven och därför har godkänts.
Det går också bra att leta efter märkningen
”svenskt arkiv” på förpackningen då det är
en lagskyddad beteckning som garanterar att
materiel är arkivbeständigt.
Det enda papper som idag får kallas arkivbeständigt är tillverkat av bomull, hampa eller lin.
Pappret känns lätt igen genom vattenstämpeln
”svenskt arkiv” som syns om man håller upp
det mot ett fönster och finns i 80 och 100
grams tjocklek, både i A4 och A3-format. Det
tjockare pappret används bara till handlingar
som slits väldigt mycket och som används
dagligen. Papperskvaliteten 80 gram är fullt
tillräcklig för handlingar som ska bevaras.
När ska man använda arkivbeständigt skrivmateriel?
Arkivbeständig skrivmateriel används till
de handlingar som ska bevaras. Inkomna
handlingar som ska bevaras men som inte är
framställda med godkända skrivmedel bör
kopieras över till arkivbeständigt papper före
arkivläggning. Den inkomna skrivelsen bör
dock inte gallras eftersom den i sin egenskap
av originaldokument kan ha ett juridiskt värde.
hotellet
som inte blev av
Arkitekt Viktor Åström fick uppdraget år 1900 att rita ett nytt hotell. Det skulle uppta mer än halva
kvarteret Häggen. Mot Storgatan fanns ingångar till post- och bank, där skulle också finnas festsal och
biljardlokal. Kostnaden beräknades till ungefär 280 000 kronor. Men av dessa planer blev det ingenting.
Drätselkammaren ansåg att nybyggnaden hade för få resanderum och dessutom innebar placeringen, att
man först måste riva ”stadshuset”. Detta var i gott skick och kunde användas ännu i flera år. Stadsfullmäktige beslöt att förkasta Åströms förslag. En ny plats utsågs till kvarteret Lönnen (Stadshotellets
nuvarande placering). Åström fick i uppdrag att rita ett nytt förslag och detta byggdes upp av prima
Grisbergsgranit och invigdes den 10 november 1906. Notan slutade på 325 345 kronor.
18 | Pitekvarten NR 4 2014
DET FINNS MYCKET ATT GÖRA I PITEÅ
Det händer mycket i Piteå.
Här har vi gjort ett urval
av alla de evenemang
som presenteras på
Piteå kommuns
webbplats. För
fler evenemang,
besök www.pitea.se
REGGAE JAM
Varje tisdag mellan kl. 14.00-18.00
i Norrmalmias foajé
Välkommen till Reggae Jam
– ett musikcafé för alla.
Här lyssnar vi på skön reaggaemusik
från Jamaica, träffar nya och gamla
bekanta i alla åldrar, spelar spel och
umgås. Kom och ha en trevlig stund.
Fika finns till försäljning.
STICK Å LÄS
2015-01-13 kl. 14.00-18.00
Piteå Stadsbibliotek
Stick å läs
Högläsning, bok- film- och musiktips.
Ge och få tips, läs eller lyssna. Ta med
sticken om du vill. Fri entré och fika
till försäljning. Varmt välkomna till
Piteå Stadsbibliotek!
HOFFMANNS ÄVENTYR
2015-01-31 kl. 19.00
Stora salen, Studio Acusticum
JANNE SCHAFFER MÖTER
MARKUS WARGH
2015-02-01 kl. 16.00
Stora salen, Studio Acusticum
THE REAL GROUP 30 ÅR
2015-01-24 kl. 19.00
Stora salen, Studio Acusticum
UNG KREATIV
2015-01-21 kl. 18.00-21.00
Norrmalmia foajé
Kom som du är!
Ung Kreativ är en Mötesplats för
unga som gillar att skapa fritt med
färg, textil, trä, papper, knappar m.m.
Självklart står allt från pyssel till
symaskiner framme om man känner
för att göra något kreativt.
Världspremiär!
Ditt öra kan lura dig att tro att du
hör både stråkar, elgitarrer och trummor, men alla ljud görs med enbart
fem unika röster. Välkommen till
världspremiären på The Real Groups
30-årsjubileumsturné.
UNGDOMSKVÄLL
2015-01-23 kl. 19.00-22.00
Furubergskyrkan
Mötesplats Munksund Pitholm
En mötesplats för ungdomar åk 6-9,
fredag mellan 19-22 i Furubergskyrkan! Pingis, spel och målarhörna,
biljard, replokal och speciella aktivitetskvällar. Vi bjuder på fika.
N
ÄNKAMet
A
D
GLA
ån the
dning fr
Livesän
TICUM
ACUS
IO
D
9.00
STU
ari kl 1
u
n
ja
7
1
Fråga 1
När fyller Piteå 400 år?
Svar:
Vinn biljetter!
Fråga 2
Vilket är Piteås bästa
besöksmål enligt dig?
Svar:
Svara på dessa frågor, maila eller posta ditt svar så att vi har det
senast den 2015-01-08. Delta i utlottning av 6 biljetter till
livesändningen från the Met av Glada Änkan.
Mitt namn:
Mitt telefonnummer:
Min e-post:
Inlämnade tips vill vi gärna dela med oss av i kommande nummer
av Pitekvarten.
Svara på frågan och ge oss ditt bästa besöksmål i Piteå. Skicka in ditt svar per post eller e-post senast 8
januari till Piteå kommun Informationsenheten, 941 85 Piteå eller [email protected]
Vinst: Delta i utlottningen av biljetter till livesändning från the Met av Glada änkan.
Pitekvarten NR 4 2014 | 19
Posttidning B
Avsändare:
Piteå kommun
Kommunledningskontoret
941 85 Piteå
Kära
tomten, din tid på året är här igen och alla
våra liv är återigen fyllda av glädje, julstämning och en underbar lång väntan efter
den 24 december. Det var länge sedan sist men i år skulle jag
återigen vilja skriva en önskelista till dig för i år, kära tomten, så
har jag saker jag önskar mig.
I
år önskar jag mig böcker och spel. Jag önskar mig en ny säsong
av Sherlock och att de fiktiva karaktärer jag bryr mig om så
mycket överlever ytterligare ett år. Jag vill ha en vit jul fylld
av glädje och personer jag älskar. En jul lika underbar som alla
andra jag upplevt.
Kära
tomten, jag vill ha bättre skolmat och mindre
betygsstress. Jag vill ha en skola där det är
kul att lära sig saker; en skola där jag lär mig
saker. En skola där prestationer och betyg inte alltid går först.
En skola där folk respekterar varandra, lärare såväl som elever,
och bryr sig om varandra. Jag vill att alla ska få uppleva en sådan
skola.
Jag
önskar mig ett Sverige där rasistiska partier slutar
växa, ett Sverige där vi välkomnar invandrare med
öppna armar och ett Sverige där alla kan känna sig
trygga. Jag önskar mig ett Sverige som jag kan känna mig stolt
över att leva i.
Efter
ännu ett år av sexism och förtryck önskar
jag mig nu en värld där alla behandlas lika.
Där du inte trycks ner på grund av ditt kön,
din etnicitet, din sexuella läggning eller något annat. Där du kan
identifiera dig som vad du vill utan att ifrågasättas. En värld där
rika inte trycker ner fattiga, en värld där fattiga inte utnyttjas. Jag
önskar mig en värld där du oavsett vem du föds som har rätt till
ett precis lika bra liv som alla andra. Rätt till livet du vill leva.
Jag
önskar mig en värld där vi vågar prata om saker.
Där ingens problem är tabubelagda. En värld där vi
kan diskutera vad som händer i Ferguson och vad
vi kan göra åt det. En värld där vi slutar hålla för våra ögon och
låtsas som att problemen inte existerar, för problemen existerar
även om vi blundar.
Jag
önskar mig en planet vars miljö inte är förstörd, en
mänsklighet som tar tag i sig själva och gör något
åt världen vi lever i. Gör något åt alla tidigare års
misstag. I år önskar jag mig ett rättvist samhälle, ett bättre samhälle. Är det för mycket begärt?
Text: Klara Michaelson, SA2A, sTRÖMBACKAskolan
Ungas
tankar