Detaljplan för HALL 4:3 m. fl.(Bostäder)

Transcription

Samhällsbyggnadskontoret
PLANBESKRIVNING
P 2013–01741-214
Detaljplan för
del av HALL 4:3 och del av HALL 4:1 (Bostäder)
inom Södertälje
i Södertälje
SAMRÅDSHANDLING
Upprättad 2015-09-10
Sydhamnen
Till planen hör dessa handlingar:
 Plankarta med planbestämmelser samt tillhörande grundkarta
 Planbeskrivning
 Fastighetsförteckning (finns hos kommunen)
 Miljökonsekvensbeskrivning
Innehåll
Övrigt planeringsunderlag.................................................................................................... 3
Planens syfte och huvuddrag ............................................................................................... 4
Miljöpåverkan ...................................................................................................................... 4
Allmänt ............................................................................................................................. 4
Förenlighet med 3,4 och 5 kap MB .................................................................................. 4
Behovsbedömning............................................................................................................ 8
Plandata ............................................................................................................................... 8
Lägesbestämning och areal .............................................................................................. 8
Markägoförhållanden....................................................................................................... 8
Tidigare ställningstaganden ................................................................................................. 9
Tidigare beslut och utredningar ....................................................................................... 9
Översiktliga planer ........................................................................................................... 9
Gällande planer .............................................................................................................. 10
Strandskydd .................................................................................................................... 10
Program för planområdet .............................................................................................. 10
Förutsättningar och förändringar ...................................................................................... 11
Naturmark och friytor .................................................................................................... 11
Markbeskaffenhet .......................................................................................................... 19
Bebyggelseområden ....................................................................................................... 22
Vattenområden .............................................................................................................. 29
Gator och trafik .............................................................................................................. 30
Störningar ....................................................................................................................... 33
Teknisk försörjning ......................................................................................................... 35
Administrativa frågor ..................................................................................................... 37
Konsekvenser ..................................................................................................................... 37
Kulturmiljö ...................................................................................................................... 38
Miljö och hälsa ............................................................................................................... 38
Säkerhet och trygghet .................................................................................................... 40
Barn och ungdomar ........................................................................................................ 40
Naturmiljö och friluftsliv ................................................................................................ 40
Nationella Miljömål ............................................................................................................ 42
Medverkande tjänstemän .................................................................................................. 47
Sida 2 av 47
Övrigt planeringsunderlag
 Planprogram för detaljplan för Hall 4:3, 2010-06-09
 Samrådsredogörelse för planprogram för detaljplan för Hall 4:3, 2013-11-11
 Kulturmiljöanalys Hall 4:3 Södertälje, Rapport, reviderad 2012-10-02
 Arkeologisk utredning Hall. Särskild arkeologisk utredning, etapp I och II,
Hall 4:3, Östertälje socken, Södertälje kommun, Rapport nr 2011:59,
Stockholms läns museum, 2012-02-06
 Mätning av bullerimmission, Sydhamnen, Södertälje, LN Akustikmiljö AB,
2012-09-21
 Beräkning av externt buller från täktverksamhet inom fastigheten Hall 4:1 i
Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Rapport:
R130277-1, Tunemalm Akustik, 2013-05-28
Om detaljplanen
Plan- och bygglagen styr kommunernas fysiska planering. Det finns tre typer av
kommunala fysiska planer: översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser.
Detaljplanen reglerar mer i detalj hur mark och vattenområden bör användas, var
bebyggelse och infrastruktur ska ligga och hur den bör vara utformad. Den ger
byggrätt och är bindande. Det som anges i detaljplanen är också det som blir en
laglig rättighet att bygga.
Den 2 maj 2011 började en ny Plan- och bygglag (2010:900) att gälla.
Den 1 januari 2015 skedde ändringar i plan- och bygglagen. Detaljplaneprocessen
kan nu ske genom begränsat-, standard - eller utökat förfarande.
Standardförfarandet kan tillämpas om förslaget till detaljplan är förenligt med
översiktsplanen, inte är av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor
betydelse. Detaljplanen får inte heller antas medföra en betydande miljöpåverkan.
När något av dessa kriterier inte uppfylls ska ett utökat förfarande tillämpas.
Aktuell detaljplan anses vara av betydande intresse för allmänheten då bland
annat hela detaljplaneområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö.
Detaljplanen upprättas enligt Plan- och bygglag (2010:900) i sin lydelse från 2
januari 2015, genom utökad förfarande (PBL 5 kap. 7§). Förfarandet består av
kungörelse, samråd, samrådsredogörelse, underrättelse, granskning,
granskningsutlåtande och antagande innan planen kan vinna laga kraft.
Sida 3 av 47
Planens syfte och huvuddrag
Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av bostäder inom fastigheterna Hall 4:3
och Hall 4:1. Huvuddelen av marken som tas i anspråk för bebyggelse har tidigare
nyttjats av anstalten. Numera sker all verksamhet inom anstaltens väggar, varför den
största fastighetsägaren, Specialfastigheter, är intresserad av att undersöka
möjligheterna att använda de andra delarna av fastigheten till bostäder.
Ett planprogram för detaljplanen finns. Där har ställning tagits utifrån
översiktsplanen från 2004 där området föreslogs bebyggas med betydligt lägre
exploateringsgrad. För att skapa förutsättningar för ett kollektivtrafikförsörjt område
innefattar nuvarande förslag 400-450 enheter.
Hela planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljövården med anledning av
den värdefulla fornlämningsmiljön och det kustanknutna odlingslandskapet med
starka historiska kopplingar. En arkeologisk utredning samt en kulturmiljöanalys har
tagits fram i samband med programmet. En del gammal, högklassad åkermark samt
delar av strandskyddsområde från Igelstaviken kommer att tas i anspråk för
bebyggelse.
Nybyggnad av bostadshus inom planområdet kommer att utgöra en ny fas i Halls
historiska utveckling genom att erbjuda utrymme för modern arkitektur på
landsbygden i ett vattennära läge. Detaljplanens utförande har anpassats med stor
respekt för kulturmiljön på platsen och omgivande landskap för att bidra till att
säkerställa värden och samtidigt öka tillgängligheten till områdets kulturmiljö och
strandområde.
Detaljplanen innebär ökade skötselkostnader för kommunen i och med att kommunen
tar över huvudmannaskapet för vägen inom planområdet, VA-nätet samt ett mindre
område med en fornlämning (park).
Miljöpåverkan
Allmänt
Förenlighet med 3,4 och 5 kap MB
Följande bedömningar om planens förenlighet med MB 3-5 kap har gjorts.
Kulturmiljö
Hela detaljplaneområdet ingår i riksintresseområdet Hall (K:AB 8) som
fornlämningsmiljö i kustnära läge som speglar bosättning och näringsfång med trolig
början under yngre stenåldern och fram till 1600-talet, då tre byar avhystes i samband
med att säteriet Hall bildades. Ett större område än planområdet omfattas i
riksintresset.
Sida 4 av 47
Avgränsning av riksintresseområdet Hall. Ett större område än planområdet
omfattas.
Från perioden från och med etablering av säteriet till utveckling till åkerbrukskoloni,
består de höga kulturvärdena i sambandet mellan säteriets huvudbyggnad,
ekonomibyggnader och annan samtida bebyggelse, tydliga axlar i nord-sydlig
respektive ost-västlig riktning, alléer, trädgård, jordbruksmark. För mer information
om kulturmiljön i området hänvisas till ”Kulturmiljöanalys Hall 4:3 Södertälje” som
togs fram år 2012 i samband med planarbetet av Tyréns.
Kulturmiljöfrågan behandlas i MKB. Följande slutsats har dragits:
I och med förslaget rivs en ekonomibyggnad (ladugård) då den bedöms allt för svår
att bevara och rusta ur ett ekonomiskt perspektiv och öppen, tidigare brukad
odlingsmark, byggs på vissa delar igen. Bedömningen är att de stora sambanden och
tillräckligt många komponenter bevaras för att området fortsatt ska vara en rik
kulturmiljö som förmedlar kunskap om Halls historia. Komponenternas skydd
förstärks i och med detaljplanen då fornlämningar planläggs som natur eller park och
den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen får varsamhetsbestämmelser,
skyddsbestämmelser och rivningsförbud samt omges av mark som inte får bebyggas.
Genom att utveckla området och öka tillgängligheten för allmänheten ökar
möjligheterna för fler att ta del av Halls och Södertäljes historiska utveckling.
Markresurser
I området finns högvärdig jordbruksmark med den högsta klassningen i
stockholmsregionen. Södertälje är en av Stockholms läns största jordbrukskommuner
samtidigt som den är en regional utvecklingskärna (utsedd i RUFS regional
Sida 5 av 47
utvecklingsplan för Stockholm) dit bostadsbebyggelse och arbetsplatser ska
centreras. I kommunens översiktsplan beskrivs att den största delen av den mest
värdefulla åkermarken ligger i kommunens södra delar. Vidare beskriver planen att
jordbruket ska bibehållas i konkurrens med annan markanvändning för att motverka
behovet av import och skapa förutsättningar för lokal- och närodlat. Hall är beläget i
ett förhållandevis centrumnära läge och bedöms kunna övervägas för
bostadsbebyggelse och bidra till RUFS vision, i sammanhanget att jordbruksvärdena
tillvaratas och utvecklas på landsbygden i kommunens övriga delar. För att
bostadsutvecklingen ska nå en kritisk massa som utgör ett tillräckligt underlag för
kollektivtrafiken att trafikera området samt för anpassning av väg till
kollektivtrafikstandard ianspråktas totalt ca 0,9 ha jordbruksmark. De resterande
ytorna som är utsedda som åkermark brukas inte aktivt idag då de har bedömts som
svårbrukade och olönsamma på grund av norrläge och för små enheter, men är
utpekade som jordbruksmark i länsstyrelsens kartering från 1976.
Natur
Planområdet består av en varierad natur som innefattar bebyggelse, jordbruksmark,
skogsbryn och äng. Hittills har ingen extra värdefull vegetation identifierats
undantaget tre alléer och några värdefulla större äldre träd. Ett par alléträd längs
Halldalen kommer att behöva fällas för att göra plats åt vägen. Alléerna ges
bevarandebestämmelser i planen. En kompletterande naturinventering ska göras inför
granskningsskedet. Konsekvenserna för naturvärdena kan beskrivas mer ingående
efter att inventeringen är gjord. En del av planen ingår i en utkant av en
spridningskorridor för en grön kil. Påverkan på grönkilen anses vara ringa då en
mycket liten del av spridningskorridoren berörs av planen och denna mark i sin tur
planläggs som kvartersmark som inte får bebyggas. Utifrån den kunskap som finns
om områdets förutsättningar idag står en bostadsutveckling inte i strid med
naturintresset i området.
Strandskydd
Föreslagen bebyggelse ligger till allra största del utom strandskyddet för
Igelstaviken. Vissa mindre delar av strandskyddet upphävs med hänvisning till att
marken redan är avskild av befintlig bebyggelse. En liten del av strandsskyddszon
tas i anspråk som tomtmark. Detaljplanen upphäver här strandskyddet men
planbestämmelser införs för att behålla strandskyddsområdeskaraktären (se rubriken
Administrativa frågor). Genom att i stor utsträckning bibehålla strandskyddet värnas
både växt- och djurliv som lever i anslutning till vattnet. Området bedöms även bli
mer tillgängligt för allmänheten i och med föreslagen exploatering.
Klimat
Nya bostäder innebär per automatik en ökad trafikmängd oavsett var den tillkommer.
I planförslaget är vägstrukturen anpassad för att möjliggöra flera olika lösningar för
Sida 6 av 47
kollektivtrafiken att trafikera området. Planförslaget möjliggör för 400-450 nya
bostäder vilket utgör ett bra underlag för busstrafik och som motiverar en ökad
turtäthet. Förslaget bedöms därför leva upp till både regionala och kommunala mål
om att bostäder bör uppföras där förutsättningar för god kollektivtrafik finns.
Miljökvalitetsnormer
Planområdet tillhör
delavrinningsområdet
Östersjökust-Södertörn som
omfattar endast Marsjön och
Hallbäcken.
Planområdet berör
vattenförekomsterna
Igelstaviken (SE590990174015) och Hallsfjärden
(SE590740-174135).
Recipient för dagvattnet är
Hallbäcken som från Marsjön
rinner till Igelstaviken och
därefter via Hallfjärden ut i
Östersjön.
Delavrinningsområde
Östersjökust-Södertörn
Hallbäcken rinner genom åkermark och annan öppen mark.
Bäcken är ofta torr sommartid trots ett 7,6 km² stort avrinningsområde.
Närsalthalter bedömdes vara mycket höga vid en inventering 1973.
Enligt Länsstyrelsens WebbGIS, juli 2015, har Igesltaviken och Hallfjärden måttlig
ekologisk status samt god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). I övrigt har
dessa vattenförekomster miljöproblem avseende tungmetaller, bekämpningsmedel,
industriella föroreningar med mera. Miljökvalitetsnormerna för båda förekomsterna
är fastställda till god ekologisk status med tidsfrist till 2021 på grund av övergödning.
Genomförandet av detaljplanen innebär att fler ytor hårdgörs som leder till sämre
infiltrationsförmåga i området och att större mängder vatten riskerar rinna ut
oinfiltrerat i Hallbäcken.
Detaljplanen reglerar en buffertzon mot Hallbäcken. Buffertzonen agerar även som
filter för att skydda vattenkvalitet och vattenlevande organismer.
Dagvatten som genereras i området kan vara en förorenings källa till Hallbäcken eller
Igelstaviken. Enligt uppskattning som utgår ifrån markanvändningen kommer
dagvattnet i området att innehålla låga halter av förorening. Frågan behandlas
närmare i samband med hantering av dagvatten vid nästa skede, granskning.
Sida 7 av 47
Behovsbedömning
Kommunen har gjort en bedömning att planens genomförande kan antas medföra
sådan betydande miljöpåverkan som anges i 6 kap. 11 § miljöbalken och att en
miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. 11 § miljöbalken och 4 kap. 34 §
plan- och bygglagen (PBL 2010:900) har upprättas.
I MKB har behandlats frågor kring kulturmiljö, natur, odlingslandskap,
kommunikationer och klimatpåverkan. Fokusen har lagts på:
- riksintresse med fornlämningar, skyddsvärd trädmiljö (Halls trädgårdpark),
äldre kulturlandskap, landskapsbildskydd och landmärken
- gröna kilar och ianspråktagande av ängsmark och skog
- areella näringar
- kollektivtrafikförsörjning och närhet till service
- lokalisering
Miljöbedömning
Kommunen har utifrån framtagen miljökonsekvensbeskrivning vidtagit åtgärder för
att anpassa planförslaget och gjort bedömningen att planens genomförande inte
medför sådan betydande miljöpåverkan som kunde antas i behovsbedömningen.
Plandata
Lägesbestämning och areal
Planområdet ligger i Hall, söder om stadsdelen Östertälje och om Nynäsvägen.
Det avgränsas i nordväst av säteriets Hall huvudbyggnad med trädgården medan i
nordost av åkermark och kriminalvården. I söder avgränsas planområdet av ett stort
sammanhängande skogsområde medan i väst av strandområdet längs med
Igelstaviken. Detaljplaneområdet omfattar cirka 30 hektar mark varav 8 hektar
säkerställs som naturmark i planen, 0,2 hektar säkerställs som parkmark, cirka 18
hektar är kvartersmark medan utrymmet för vägnätet tar cirka 4 hektar.
Sydhamnen ligger cirka 700 m väster om detaljplanegränsen, på andra sidan av
Södertälje kanal. I vattenområdet där emellan ligger Halls holme.
Markägoförhållanden
Berörda fastigheter är Hall 4:3, Hall 4:15 och Hall 4:1. Specialfastigheter AB äger
fastigheterna Hall 4:3 och Hall 4:15. Fastigheten Hall 4:3 utgör den största delen av
planområdet. Marken söder om anstalten, mellan Hallbäcken och byvägen,
arrenderas för bete och för odling av olika grödor.
Fastigheten Hall 4:1 som utgör huvudsakligen sydöstra delen av planområdet är i
privat ägo.
Hall-kungsdalens samfällighetsförening är delägare i gemensamhetsanläggningen för
Kungsdalsvägen.
Sida 8 av 47
Tidigare ställningstaganden
Tidigare beslut och utredningar
Fastighetsägaren för Hall 4:3 inkom sommaren 2008 med en förfrågan till
kommunen om planläggning för ny bostadsbebyggelse på delar av fastigheten.
För att utreda om det är lämpligt att planlägga området för nya bostäder och
båtvarvsverksamhet beslutade stadsbyggnadsnämnden 2008-09-02 att ge
samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta ett program för fastigheten
4:3 (Dnr: 08-884/260).
Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2014-02-05 att godkänna programsamrådet och
programsamrådsredogörelsen och gav samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att
upprätta planhandlingar för bostäder i delar av fastigheterna Ha11 4:3 och Hall 4:1.
För att skapa förutsättningar för ett kollektivtrafikförsörjt bostadsområde kom en av
fastighetsägarna med ett förslag där en utveckling med 500-600 bostäder föreslogs.
En kulturmiljöanalys upprättades år 2012. För att ta hänsyn till kulturmiljön på
platsen har planområdets gränser därefter minskats och med gränserna har även
antalet bostäder minskats. Nu gör detaljplanen möjligt för cirka 400-450 bostäder.
Hall har även tidigare varit ett intressant utredningsområde för nya bostäder. Redan
1996 inkom den dåvarande fastighetsägaren med en förfrågan till kommunen om att
utreda möjligheterna till ny bostadsbebyggelse. Beslut om att upprätta ett
planprogram togs av stadsbyggnadsnämnden men arbetet sköts upp på grund av
ytterligare utredningsbehov och lades sedan på is.
År 2000 återupptogs ärendet men på grund av behovet att fokusera på andra
utbyggnadsområden inom kommunen avskrevs ärendet.
Översiktliga planer
Översiktsplan 2013-2030 – Framtid Södertälje
Detaljplanen anses vara överens med kommunens gällande översiktsplan i följande
frågor:
-
-
-
Detaljplanen möjliggör för ett attraktivt och varierat bostadsutbud med närhet
till vattnet
Utrymme ges för nytt tänkande och modern arkitektur på landsbygden med
stor respekt för befintlig kulturmiljö på plats och omgivande landskap. Stora
krav har ställds på lokalisering av ny bebyggelse.
Den nya bebyggelsen är av sådan skala att den ensamt, eller tillsammans med
befintlig bebyggelse, ger underlag för en god tillgänglighet till kollektivtrafik
inom rimlig tid.
Allmänhetens tillgång till strandskyddade områden ökar.
Detaljplanen avviker från gällande översiktsplan i följande frågor:
Sida 9 av 47
-
-
En del åkermark som också är av intresse för kulturmiljön tas i anspråk för
bebyggelse. I översiktplanen står det att jordbruksmarkens värden ska beaktas
vid avvägning mot annan markanvändning med avseende på hushållnings-,
kultur- och naturvårdshänsyn. I enlighet med miljöbalken får brukningsvärd
jordbruksmark endast tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga
samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän
synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Frågan
bemöts i miljökonsekvensbeskrivningen.
Området i Hall är inte utpekat som ett utvecklingsområde i nuvarande
översiktsplan.
Översiktsplan 2004 för Södertälje kommun
Hall utpekades i tidigare Översiktsplan 2004 som ett utredningsområde för bostäder.
Där föreslogs att området byggs med cirka 50 bostäder. I översiktsplanen uttrycktes
även målsättningen att planera för attraktiva boenden i närheten till vatten.
Gällande planer
Området är inte planlagt idag.
Strandskydd
Delar av detaljplaneområdet omfattas idag av strandskydd på 100 meter från
Igelstaviken.
Beslut om införande av generellt strandskydd i Södertälje kommun fattades den 28
februari 1980. Hallbäcken omfattas inte av detta generella strandskydd. Kommunens
bedömning är att eftersom strandskyddet inte har upphävts så återinträder inte heller
strandskyddet enligt 7 kap. 18 g § Miljöbalken.
Program för planområdet
Av byggnadsnämnden godkänt
planprogram finns för Hall (dnr
2009–00058-214).
I programmet har tagits ställning
utifrån dåvarande översiktsplan från
2004 för att bland annat utreda
möjligheterna att etablera 40-80
bostäder inom område markerat
med ett B i kartan.
Av remissyttranden framkom bland
annat att en sådan
Sida 10 av 47
bostadsutveckling är alldeles för liten för att skapa förutsättningar för ett
kollektivtrafikförsörjt bostadsområde och att det därmed inte följer riktlinjerna i den
regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010).
Efter programsamråd utökades antalet bostäder rejält till 500-600. Medan efter
upprättning av kulturmiljöanalysen har område B för etablering av bostäder minskat
och på så sätt bevaras den största delen av Halls trädgårdspark. Nuvarande förslag
inbegriper cirka 400-450 bostäder.
Området markerat med A planläggs för båtvarv medan område C avses planläggas
för småbåtshamn.
Förutsättningar och förändringar
Naturmark och friytor
Terräng och vegetation
Hall ligger i ett sprickdalslandskap som är typiskt för Mälardalen med
förkastningsbranter, omväxlande långsträcka dalgångar och odlingsmarker som
breder ut sig mot vattnet (Igelstaviken). Här finns höjdryggar i form av rullstensåsar
med företrädesvis tall- och granskog. Dessa omger den långsträckta dalgång i östvästlig riktning som hyst de medeltida byarna Hall (senare Bondehall), Hagaby
(senare Hågelby) och Håga. Dalgångens mark är idag till stora delar uppodlad och
består av bördiga lerjordar som bildades när isen drog sig tillbaka. Dalgången sluttar
ner mot Igestaviken i väster.
Planområdet är vidsträckt och i stora delar öppet, men består även av skogspartier av
blandad karaktär. Topografin är huvudsakligen flack, men sluttar mot vattnet och
ganska kraftigt i skogsbrynet i tomtgräns.
Sydöstra delen av planområdet utgörs av ett skogsbryn tillhörande den privatägda
fastigheten Hall 4:1. Cirka 1,6 ha av denna mark kommer att tas i anspråk för
bebyggelse.
Där, på en bergshöjd med vid utsikt finns 3 stycken jättegrytor (Östertälje 298:1) ca
1,1–1,5 m i diameter, liggande intill varandra med olika nivåer. Dessa har
ursprungligen haft vattensamband. Grytorna är igenfyllda med jord, gräs och annan
växtlighet. Den nederst belägna grytan är beväxt med en tall och sälg samt
ormbuskar. 8 meter söder om översta grytan finns ytterligare en vågrätare
jättegrytsbildning. Området där dessa objekt ligger ges bestämmelsen NATUR i
planen.
Sida 11 av 47
Detaljplanegräns
Stora träd och värdefull vegetation finns inom planområdet längs Hallbäcken. Dessa
bevaras i planen genom att området planläggs som natur. Området övergår till
kommunalt huvudmannaskap så att allmänheten ska kunna få tillgång till detta.
Detaljplanen säkerställer sammanlagt cirka 8 hektar mark som naturmark.
Jordbruk
Av Länsstyrelsen klassificerad som högproduktiv åkermark tas i anspråk för
bebyggelse. Frågan behandlas i Miljökonsekvensbeskrivningen.
Marken söder om anstalten ända ner till byvägen används för bete och för odling av
olika grödor. En del av odlingsmarken, cirka 0,6 hektar kommer att tas i anspråk för
bebyggelse. Medan cirka 0,3 hektar åkermark längs vägen kommer att tas i anspråk
för breddning av vägen.
Länsstyrelsens WebbGIS tjänst (augusti 2015) redovisar följande markindelning.
Sida 12 av 47
Åkermark
Del av åkermark
som tas i anspråk
för bebyggelse
Betesmark, tas i
anspråk för
bebyggelse
Åkermark, tas i
anspråk för
bebyggelse
Åkermarken söder om byvägen som ligger i fastigheten Hall 4:1, cirka 3 ha, tas i
anspråk för bebyggelse. Marken ligger för närvarande i träda.
Gulmarkerad mark på bilden
till vänster visar ungefärlig
utsträckning av åkermark år
1630.
Längre ut fanns ängsmarker.
I samband med 1800-talets
agrara revolution, då
industriellt framställt
konstgödsel blev tillgängligt,
odlades delar av de äldre
ängsmarkerna upp och började
brukas som åkermark.
Nästan all odlings- och betesmark inom detaljplaneområdet är klassificerad som
högproduktiv åkermark av den värdefullaste klassen (klass 5) som finns i Södertälje
och Stockholms län, enligt gradering av åkermark i Stockholms län 1976. Det
handlar sammanlagd om cirka 4,5 hektar.
Planen medger lägre bebyggelse vid gränsen till återstående jordbruksmark för att
inte negativt påverka solförhållandena för jordbruksmarken.
Sida 13 av 47
Betesmark
I planområdets södra delar finns, från strandområdet bakom sommarstugorna ända
till paviljongerna betesmark och igenväxande betesmark. Den igenväxande
betesmarken söder om radhuslängorna och närmast vattnet har störst naturvärden och
ingår ej i planområdet.
Denna mark som inte har varit odlingsmark har också potential att hysa en fin
betesmarksflora. Här avses att utföras en naturartsinventering i samband med nästa
skede, granskning.
Marken inom detaljplaneområdet som ligger söder om byvägen och tillhör
fastigheten Hall 4:3, redovisas som betesmark i Länsstyrelsens WebbGIS tjänst (se
rubriken ovan). Denna betesmark av en yta på cirka 1.9 hektar, tas i anspråk för
bebyggelse.
Fornlämningar
I samband med detaljplanen har Stockholms läns museum genomfört en särskild
arkeologisk utredning år 2011 av delar av fastigheten Hall 4:3.
I dalgången där Hall är belägen finns rikligt med fornlämningar från främst
bronsålder och järnålder. Fornlämningsbilden hänger intimt sammas med områdets
topografi. Fornlämningarna domineras av hällristningar och yngre järnåldersgravfält i
anslutning till den lägre liggande odlingsmarken och av ensamliggande stensättningar
på de omgivande bergryggarna. På höjdryggarna mot Igelstaviken finns även stora
bronsåldersrösen, gravar för stormän. Dessa är placerade som landmärken på de
högsta punkterna vid vattnet och måste ha varit väl synliga under förhistorisk tid.
Idag är dessa områden inbäddade i granskog.
På de högre belägna berghällarna finns hällristningar i form av skålgropar som går att
härleda till bronsåldern. Dessa har sannolikt gett namn åt Hall (häll-hall).
Följande fornlämningar finns inom planområdet.
Vid strandskyddslinjen, i sydvästra delen av planområdet finns ett gravfält från
stenåldern/bronsåldern/järnåldern (RAÄ Östertälje 148:1) 40x30 m stor, bestående av
4 fornlämningar. Dessa utgörs av cirka 3 runda, fyllda stensättningar och en treudd.
Gravfältet har belamrats med trädgårdsavfall från det intilliggande bostadsområdet
Radhusen. En gångstig löper över gravfältet.
Gravfältet skyddas i detaljplanen genom planbestämmelsen PARK och går över till
kommunalt huvudmannaskap. Planbestämmelsen ställer också krav på att området
ska skötas.
Sida 14 av 47
Husgrund RAÄ 321
Stensättningsliknande
lämning
Småindustriområde
med kvarnlämningar
Skålgropar
Gammalt torp
Husgrund RAÄ 323
Kvarn
Husgrund RAÄ 324
Stensättning
Jättegrytor
Gravfält
RAÄ 148:1
Husgrund RAÄ 327
Fornlämningsliknande bildning
Detaljplanegräns
I allra södra delen av planområdet ligger en husgrund (RAÄ Östertälje 327) från
nyare tid, ca 5x4 m (sydväst-nordöst) i storlek och 0,3 m hög, övertorvad med talrika
stenar i ytan. Den norra sidan ansluter till en grusväg i riktning sydväst-nordöst.
Där bredvid, norr om grusvägen ligger en fornlämningsliknande bildning (RAÄ
Östertälje 143:1). Vid särskild utredning 2011 provgrävdes den stensättningsliknande
formationen och den konstaterades vara en naturbildning.
Den del av ängen där dessa objekt ligger bebyggs ej för att behålla karaktär och
siktlinjer.
Lite längre bort mot norr, i en liten avsats vid foten av en större bergshöjd, i
barrskogsmark ligger en välbevarad husgrund från nyare tid (RAÄ Östertälje 324), ca
4x3 m (nord-syd) stor och 0,3 m hög, övertorvad och med väggsyllar av 0,4-0,6 m
stora stenar. Fornlämningen är inte undersökt.
Där bredvid, 12 m öster om nordöstra hörnet av en anstaltspaviljong och 15 m om
sydöstra hörnet av annan anstaltspaviljong ligger en rund stensättning från
bronsålder/järnålder (RAÄ Östertälje 142:1), ca 8 m i diameter och ca 0,4 m hög med
en fyllning av i allmänt 0,3-0,4 m stora stenar. Fornlämningen är beväxt med 2 tallar
och 2 granar samt 1 videbuske.
Stensättningen är av betydelse för kulturmiljön enligt Riksantikvarieämbetets
beskrivning.
I planområdets mitt ligger en husgrund från nyare tid (RAÄ Östertälje 323), ca 8x5 m
i storlek (nord-syd) och upp till 0,4 m hög i norra delen, kraftigt övertorvad. I södra
Sida 15 av 47
delen är en tydlig väggsyll av 0,3-0,5 m stora stenar. I övrigt är endast enstaka
syllstenar synliga längs grundens sidor. Fornlämningen är inte undersökt.
Fornlämning undersöks och tas bort därefter för att lämna plats åt nybebyggelse.
Strax väster om grunden finns en förfallen jordkällare av betong med taktäckning av
korrugerad plåt. Även jordkällaren tas bort.
I sydvästra delen av korsningen
mellan Hallsbäcken och Halldalen
ligger en knuttimrad kvarnbyggnad
(skvaltkvarn) i två våningar och med
brutet tak (RAÄ Östertälje 164:1), ca
12x7 m. Kvarnen som är uppförd i
mitten av 1800-talet har särskild
karaktär som landmärke mitt i
planområdet enligt
kulturmiljöanalysen och skyddas
därför i planen med bestämmelser om rivningsförbud, skyddsbestämmelse och
varsamhetsbestämmelse.
Kvarnstomten ges användningen R (besöksanläggning) kombinerad med B
(bostäder) i planen.
I sydöstra delen av samma korsning ligger ett småindustriområde med
kvarnlämningar (RAÄ Östertälje 320), ca 30x10-20 m. I sydvästra delen ligger en
husgrund, sannolikt från hjulkvarn (underfallskvarn) övertorvad. I bäckravinen norr
om grunden finns 2 kvarnrännor med stensatta kanter. Fornlämningen som är
välbevarad är inte undersökt. Området skyddas i detaljplanen genom
planbestämmelsen NATUR.
I planområdet norra sida ligger ett husgrund från nyare tid av betong (RAÄ Östertälje
321), ca 5x2 m stor och 0,3-0,4 m hög, övermossad till övertorvad.
Fornlämningen som är välbevarad är inte undersökt. Denna fornlämning kommer
förmodligen att behöva tas bort och tas i anspråk för väg efter undersökningen.
Alla husgrunder inom planområdet förutom kvarnlämningarna härrör från uthus eller
ekonomibyggnader och är alla sannolikt från relativt sen tid, dvs. från 1800- eller
1900-talet.
I planområdets östra sida ligger tomten till gamla byn Hall. Där finns talrika med
spår efter gammal bebyggelse. Halls gamla tomt skyddas i planen genom
planbestämmelsen NATUR.
Ett gravfält finns vid bytomten.
Sida 16 av 47
Norr om gamla bytomten Hall i finns 3 skålgropar (RAÄ Östertälje 198:1). Dessa är
4-7 cm i diameter och 0,5-1,5 cm djupa, belägna på krönet av ett större nordöst
sluttande berghäll.
Därintill ligger en stensättningsliknande lämning (RAÄ Östertälje 132:1), rund, ca 6
m i diameter, fylld, ca 0,1 m hög.
Området där dessa fornlämningar ligger skyddas i planen genom bestämmelsen
NATUR.
I övrigt är de förhistoriska lämningarna inom området sannolikt i huvudsak från
järnåldern (ca 500 f Kr-1100 e Kr). Okända bronsålderslämningar kan dock finnas i
området.
Naturskyddsområden
Flera alléer och skyddsvärda träd finns inom detaljplaneområdet. Dessa beskrivs i
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) tillhörande detaljplanen.
Parkområden
En del av Halls trädgårdspark som ligger i norr, kommer att ingå i planområdet och
att tas i anspråk för bebyggelse. Frågan behandlas i MKB.
Skyddsvärda träd inom parkområdet är träd längs befintliga alléer, några enstaka
jätteträd i området längs Hallbäcken och ett jätteträd vid torpet.
Området är oerhört påverkat av vildsvins bök. Unga plantor av till exempel bok är
omkullvräkta.
Grönstruktur
Söder om planområdet går en grön kil, en del av vilken kommer att omfattas i
detaljplanen.
SÖDERTÄLJE
KOMMUN
Grön kil
Sida 17 av 47
BOTKYRKA
KOMMUN
Den del av kilen som kommer att tas i anspråk utgörs i huvudsaken av äng. Den är
delvis bebyggd med en anstaltpaviljong och väg. Kilen tillhör en spridningskorridor
som kopplar ihop ett stor sammahängande naturområde med vattenområdet
Hallsfjärden.
Detaljplanegräns
Den gröna kilen spänner över bland annat Södertälje och Botkyrkas kommun.
Botkyrka kommun tar del av planhandlingarna för att kunna lämna synpunkter över
ianspråktagen del av grön kil.
Södra delen, ungefär hälften av den del av kilen som ingår i planområdet, bebyggs ej
för att behålla karaktär och siktlinjer.
Södra delen av planområdet utgör en entrépunkt till den gröna kilen.
Naturen i den gröna kilen är variationsrik med skogsmark, öppna kulturlandskap,
vatten och stränder och dramatiska höjdskillnader.
Lek och rekreation
l stora delar av strandområdet från smedjan ända ner till småbåtshamnen finns
dumpade schaktmassor. Området äger inget rekreationsvärde idag. Medan
gränslandet söder om radhusen, mellan bete och igenväxning/skog, har stora
kvaliteter för rekreation.
Söder om de befintliga småstugorna vid stranden utgör stranden av en naturlig miljö
med mycket fina rekreationsvärden (mestadels utanför planområdet). Detta område
Sida 18 av 47
har förmodligen de finaste kvaliteterna med möjligheter till små badplatser med
mera.
Vid båtvarvet finns en bergknalle som har fina rekreationskvaliteter med utsikt över
Igelstaviken. Området ligger idag inne på småbåtshamnens område och är
privatiserat. Invid bergknallen på sydöstra sida finns en liten vik med sandstrand.
Denna är i dagsläget mycket skräpig och kantas av schaktmassor, men skulle efter
uppröjning kunna utgöra en fin rekreationsmiljö.
Markbeskaffenhet
Geotekniska förhållanden och jordarter
Detaljplanegräns
Lera dominerar största delen av planområdet (gulmarkerad på bilden) enligt
kommunens översiktliga jordartskarta. Det handlar om jordbruks- och ängsmark. En
del av marken är tagen i anspråk för bebyggelse (radhus). I nordvästra delen av den
tilltänka utbyggnadsområdet där äldre byggnation är koncentrerad, dominerar sand
(brunmarkerad på bilden). På vissa platser finns även inslag av morän och berg.
Lermark har låg bärighet och kan betraktas som sättningskänslig. I lerområden är det
vanligt med konsolideringssättningar. Dessa uppstår i samband med
markuppfyllningar, byggnader och grundvattensänkningar.
En översiktlig geoteknisk undersökning kommer att göras i samband med nästa
skede, granskning.
Förorenad mark
Vid platsbesök konstaterades att längs stranden, hela vägen från det skogliga
naturvärdet i norr, förbi marinan och fram till de första sommarstugorna längs
vattnet, består marken av schaktmassor.
Sida 19 av 47
På vissa ställen går de hela vägen ut i
vattnet och på vissa ställen ser det ut
att vara naturlig strand och massorna
ligger ett par meter in från
strandlinjen.
Schaktmassorna ligger väster om
planområdet, i direkt anslutning till
detta.
Sydväst om marinan, från den lilla
viken norr om första sommarstugan,
verkar en hel sänka upp mot befintlig
väg/bebyggelse vara igenfylld.
Detaljplanegräns
Telefonstolpar, vilka är impregnerade och utgör farligt avfall, noterades på ett ställe
och ur marken sticker det på vissa ställen upp plast och annat skräp. Betongbitar med
uppstickande rostiga armeringsjärn sticker upp på många ställen. Ett brunnsrör man
kan falla ned i noterades bredvid ett nyligen rensat dike.
Som det ser ut idag utgör det en farlig miljö för barn och inte lämpligt att ha som
granne till bostadsbebyggelse som troligtvis riktar sig till stor del mot barnfamiljer.
Dessutom är det oklart vad massorna består av. Eventuellt kan det finnas förorenade
massor som läcker till omgivande vatten.
I detta område är skogen uppväxt på schaktmassor och utgör inte en skog med höga
naturvärden. Området behöver åtgärdas och återställas med vegetation.
Schaktmassorna behöver utredas och tas omhand på lämpligt sätt. En utredning sker i
samband med nästa skede, granskning.
Mellan år 1971 och 1986 drev Kriminalvårdsmyndigheten Hall en
impregneringsverksamhet på Hall 4:3, som låg delvis inom detaljplaneområdet (se
bilderna nedan). I processen användes preparatet Bolidensalt K33, vilket bland annat
innehöll arsenik, krom och koppar. Verksamhetens omfattning är ej känd, men var
sannolikt relativt liten. Höga arsenikhalter har uppmätts vid undersökningarna i
direkt anslutning till platsen för den f.d. impregneringsbyggnaden inom ett ca 100150 m² stort område.
Sida 20 av 47
Schaktat område
Detaljplanegräns
Sanering av området har gjorts år 2008 genom schaktning samt deponering av
förorenat material. Kvarvarande föroreningar understiger Naturvårdsverkets förslag
på generella riktvärden för känslig markanvändning enligt saneringsraporten från
2008-09-18.
Radon
Södertälje kommun har gjort en kartering av markradon. Den anger ungefär vilken
risk det finns för markradon i olika områden. Kartan bygger på hur geologin ser ut
och på ett antal stickprovsmätningar.
Marken indelas i områden med hög, normal eller låg risk för markradon.
Området söder om
bäcken (grönmarkerat i
bilden), vilken utgör
den största delen av
planområdet, ligger
inom ett lågriskområde
för radon. Medan
området nor om bäcken
(gulmarkerat i bilden)
ligger inom ett
normalriskområde vad för radon enligt kartering av markradon.
Normalriskområde betyder att halten radon i marken är medelhög.
Sida 21 av 47
Risk för skred/höga vattenstånd
En översvämningsanalys har gjorts år
2010 för att utreda
översvämningsrisker
längs Södertälje
kanal vid höga nivåer i
Mälaren och i
Östersjön samt
översvämningsrisker i
centralorten vid extrem
nederbörd, skyfall.
Analysen visar att inga
delar av planområdet
riskerar att
översvämmas vid
extrem nederbörd samt
att inga delar av
planområdet påverkas
av de högre framtida
havsnivåerna.
Detaljplanegräns
Bebyggelseområden
Bostäder
I den södra delen av planområdet finns radhusbebyggelse som uppfördes som
arbetarbostäder för de som arbetade på anstalten.
Kriminalvården ligger vid östra och norra gränsen av planområdet.
De bostäder som finns inom fastigheten, fristående villor och radhus, hyrs ut. De små
sommarhusen längsmed vattnet arrenderas ut. Totalt bor idag cirka 40 personer inom
planområdet (interner på anstalten inte inräknade).
Detaljplaneförslaget innebär att något eller samtliga befintliga radhus samt
anstaltspaviljonger inom detaljplaneområdet rivs.
Föreslagen utbyggnad omfattar villor, tvåfamiljshus, radhus och flerbostadshus.
Sida 22 av 47
Arbetsplatser, övrig bebyggelse
Övrig närmast befintlig bebyggelsestruktur ligger vid Östertälje, cirka 3 km fågelväg
från planområdet. Igelstavärmeverket och Astra Zenecas verksamhet ligger cirka 2
km fågelväg från detaljplanegränsen.
Astra Zeneca har idag cirka 2 000 anställda. Verksamheten kommer att utökas vilket
leder till att cirka 1 000 nya arbetsplatser skapas.
Bostadsområdet i Hall tillsammans med bostadsområdet för Igelsta Strand och de nya
hyreslägenheterna som planeras i fastigheten Östertälje 1:15, kommer att erbjuda
boendemöjligheter för anställda vid dessa verksamheter.
Ny bergtäktverksamhet
Svevia AB har ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för brytning av berg samt
vidareförädling till krossprodukter inom fastigheterna Hal 4:1 i Södertälje kommun
och Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun, Stockholms län. Den tilltänkta
täktverksamheten kan komma att ligga cirka 2 km söder om detaljplaneområdet.
Offentlig och kommersiell service
Viss service i form av förskola, centrum karaktär, verksamheter möjliggörs inom
planområdet. Användningen Skola ges till två tomter inom detaljplanen, tomten
mellan byvägen och Hallbäcken, enligt förslaget i kulturmiljöanalysen och tomten
som innefattar den gula ladugården. Den första tomten har en yta på cirka 7 000 m²
och en kapacitet för 6 förskoleavdelningar (cirka 110 elever). Tomten som tillhör
ladugården har en yta på cirka 4700 m² medan byggnaden anses ha en kapacitet för 4
förskoleavdelningar (70-80 elever).
Vissa av de byggnader som sparas kan också vara lämpliga för verksamheter av olika
slag. Den gula ladugården ges också användningen C (centrum), K (kontor) och R
(besöksanläggning). Kvarnen får bland annat användningen R (besöksanläggning)
medan smedjan får bland annat användningen Z (verksamheter).
I Östertälje, 3-4 kilometer från planområdet, finns tillgång till såväl
dagligvaruhandel, vårdcentral, förskola och skola.
Södertäljes stadskärna ligger 5-6 kilometer bort från planområdet.
Småbåtshamn
Kommunen har i programmet undersökt möjligheten att planlägga för att den
befintliga småbåtshamnen väster om planområdet ska kunna ligga kvar och
utvecklas. Hamnområdet föreslås byggas ut för småbåtsverksamhet, samt så långt
som möjligt utvecklas som besöksmål, med t ex caféverksamhet. Denna kan bli en
viktig del av områdets attraktionskraft för de boende och även ett utflyktsmål för
Södertäljebor.
Sida 23 av 47
Tillgänglighet
Detaljplanens utförande kommer att bidra till en ökning av tillgängligheten för att
bättre utnyttja vad platsen har att bjuda. Allmänheten kommer lättare att kunna ta del
av områdets kulturmiljö och strandområde.
Byggnadskultur och gestaltning
Halls historia består av två historiska skeenden medan en eventuell utbyggnad av
bostäder kan ses som ett tredje skikt i landskapets historiska utveckling.
1. Förhistoria till medeltid
Etableringar på platsen från åtminstone bronsålder och framåt övergår i fast jordbruk
och de medeltida byarna Hall och Hagaby. Denna etablering utgör riksintresse som
uttrycks i följande: Bronsålderslämningar i form av rösen, stensättningar, boplatser
och skålgrops-förekomster. Flera järnåldersgravfält samt tomterna till byarna Hall,
Håga och Hågelby.
2. Från säteri till kriminalvård
Säteriet etableras på 1600-talet och utvecklas under 1800-talet till åkerbrukskoloni
och senare kriminalvårdsanstalt. En stor del av bebyggelsen inom Hall är uppförd
under 1700- och 1800-talen. Inom planområdet finns den H-formade
ladugårdslängan, den stora nya ladugården, smedjan, kvarnen, det lilla torpet,
trädgårdsmästarbostaden samt de gråputsade bostadshusen.
De höga kulturvärdena från denna period består i sambandet mellan säteriets
huvudbyggnad, ekonomibyggnader och annan samtida bebyggelse, tydliga axlar i
nord-sydlig respektive ost-västlig riktning, alléer, trädgård, jordbruksmark.
Den H-formade
ladugårdslängan
(gula ladugården) är
uppförd kring år
1858 av dåvarande
ägaren Alexander
Gerhard Röhl som
vid denna tid även lät
bygga på
huvudbyggnaden.
Det är oklart vem som har ritat byggnaden. Möjligen kan Johan Fredrik Åbom vara
arkitekten. Ladugården är uppförd av tegel, på grund av delvis gjuten, delvis tuktad
sten. Fasader är slätputsade och delas in i fält av putsade pilastrar vars krön avslutas i
mittelbandlister och i gavlarnas hör med omvikta hörn som kapitäl som bär upp den
profilerade takgesimen under takfoten. I fasaderna syns synliga ankarslutar. Sadeltak
Sida 24 av 47
täckt med enkupigt lertegel. Fönstren är varierande form, såväl rundbågiga fönster
som lågt sittande rektangulära fönsteröppningar förekommer.
Värde: Ekonomibyggnaden är omsorgsfullt utformad och betingar ett högt
kulturhistoriskt värde som en del av säteriets kulturmiljö. Utpekad i
Bebyggelseinventering 1972 som byggnad av högt kulturhistoriskt värde samt
utpekad som del i kulturmiljön Hall i kommunens kulturhistoriska kunskapsunderlag
”Inventering av kulturmiljöer i Södertälje”.
Den H-formade ladugårdslängan, smedjan, kvarnen, det lilla torpet,
trädgårdsmästarbostaden samt de gråputsade bostadshusen skyddas i planen med
varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser och rivningsförbud.
Den H-formade ladugårdslängan får i planen flera användningsmöjligheter för att den
ska kunna bevaras och utvecklas.
Smedjan får användningen verksamheter samt bostäder.
Nya ladugården är tillkommen i
början av 1900-talet och tillhör
bebyggelseperiod Åkerbrukskolonin
1870-1940-tal. Utpekad i
kulturmiljöanalysen av Tyréns som
landmärke tillhörande
åkerbrukskolonin.
Byggnaden har en tidstypisk utformning med bottenvåning med ladugårdsdel i murat
tegel och med en hög påbyggnad i trä och brutet tak. Den utgör ett riktmärke i sin
stora volym och tillhör om inte den största så en av de största ekonomibyggnaderna i
kommunen. Dess kulturhistoriska värde är av miljöskapande betydelse,
byggnadshistoriskt och som en del av åkerbrukskolonins verksamhet av
samhällshistorisk betydelse.
Det finns ett kulturhistoriskt värde av pedagogisk betydelse i att
ekonomibyggnaderna ligger samlade som en miljö på andra sidan allén från
mangården sett.
Anstaltens bebyggelse och anläggningar dominerar idag området när man kommer in
i området via infarten från Nynäsvägen. Det beror dels på att anstalten i sig är stor
men även på att terrängen runt omkring består av flack mark utan någon högre
vegetation.
3. Bostadsområde nära Södertälje
Nybyggnad av bostadshus inom planområdet kommer att utgöra en ny fas i Halls
historiska utveckling. Södertälje stad växer och radhus- och villabebyggelse i
natursköna omgivningar efterfrågas.
Sida 25 av 47
I kulturmiljöanalysen
redovisas gul
markerade områden
på bilden som
möjliga
utbyggnadsområden
och anges bland
annat följande
riktlinjer:
Nybyggnad av
bostadshus är en helt
ny etablering på
platsen vilket bör synas i utformning av bebyggelsen. Bostäderna bör förhålla sig till
platsens topografi och förutsättningar. Det är en gestaltningsmässig balansgång att
hitta ett förhållningssätt till befintlig bebyggelses karaktärsdrag, proportioner och
material som samtidigt låter tillkommande byggnaderna spegla vår tid.
De historiska byarna, säteriet och kriminalvården har etablerats här på grund av
områdets goda jordbruksmark och kommunikationsmässigt gynnsamma läge vid
Igelstaviken. Den agrara prägeln bör vara vägledande även vid planering av tomt och
trädgård, placering av komplementbyggnader, val av väggmaterial, etc.
Sambandet mellan säteriet med den gula ladugården, startarbyggnaden som är putsad
grå, kvarnen och det lilla torpet Kvarnlyckan som ligger nära den stora
ekonomibyggnaden samt ekar, park och trädgård bör bibehållas.
Sambandet mellan åkerbrukskolonin med de två kasernbyggnaderna (gula) intill
fängelset, verkstaden i tegel, the gate house, trädgårdsmästarbostaden samt de
gråputsade bostadshusen med taksparrar bör bibehållas.
Planförslaget
Avsikten med detaljplanen är att uppnå en tillräckligt hög exploatering för att göra
området intressant att utveckla, samtidigt som det varit väsentligt att så långt möjligt
bibehålla de kvaliteter avseende natur och miljö som ger området sin karaktär och
gör det attraktivt.
Kulturmiljö, vägar, befintliga byggnader, samt natur och topografi utgör det ramverk
som den nya bebyggelsen infogas i. De för kulturmiljön viktiga sambanden beaktats
genom att områden inte får bebyggas, värdefulla byggnaderna har fått
varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser och i vissa fall pålagts rivningsförbud
och fornlämningar och naturområden bevaras.
Befintligt vägnät kompletteras med gator, gång- och cykelvägar. Genom olika
möjligheter att röra sig genom området blir naturen tillgänglig för alla.
Sida 26 av 47
Sida 27 av 47
Aktuellt utvecklingsförslag innehållandes 400-450 nya bostäder
Volymstudier
Sida 28 av 47
Principen för placering och fördelningen av den nya bostadsbebyggelsen är följande:
• Lägre bebyggelse i form av villor och sammanbyggda hus närmast vattnet,
åkermarken och annan bebyggelse av vikt för kulturmiljö.
• Högre bebyggelse i form av flerfamiljshus och sammanbyggda hus i skogsbacken
och ängen. Här är exploateringsgraden lite högre.
Med valt angreppssätt finns det många möjligheter till en variation i fördelningen
mellan bebyggelsetyper, t ex villor, radhus och flerbostadshus.
Huvudbyggnader i områden i anslutning till den H-formade ladugårdslängan,
smedjan, kvarnen, trädgårdsmästarbostaden samt de gråputsade bostadshusen får
utföras endast med sadel- eller mansardtak. Även taklutning regleras i planen för
huvudbyggnader i direkt anslutning till ovannämnd byggnation av värde för
kulturmiljön på plats.
Tomtmarken längs med byvägen har det svåraste läget för bostadsbebyggelse
eftersom endast ena sidan av byvägen bebyggs för att inte bygga på den gamla
åkermarken norr om vägen samt behålla det öppna landskapsrummet.
Den visuella kontakten med anstalten är påtaglig och området är relativt avskuret från
övrig bebyggelse.
Vattenområden
Hallbäcken går genom planområdets norra del i öst-västlig riktning.
Från Marsjön rinner vattnet via Hallbäcken ut i Igelstaviken. Hallbäcken rinner
genom åkermark och annan öppen mark. Bäcken är ofta torr sommartid trots ett 7,6
km² stort avrinningsområde.
Hallbäcken
Avvattningsdike
Detaljplanegräns
Hallbäcken som gav möjlighet till vattenkraft har betydelse för kulturmiljön enligt
kulturmiljöanalysen.
Sida 29 av 47
Bäcken är registrerad som vattendrag i Länsstyrelsens WebbGIS (juli 2015). Beslut
om införande av generellt strandskydd i Södertälje kommun fattades den 28 februari
1980. Hallbäcken omfattas inte av det generella strandskyddet.
Enligt Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 1993:2) till skogsvårdslagen ska
skyddszoner med träd och buskar lämnas mot vattendrag och sjöar. Det finns idag
dock inte reglerat hur breda dessa zoner ska vara eller hur de ska vara utformade.
Detaljplanen säkerställer skyddszoner med träd och buskar mot Hallbäcken genom
att lägga ut dessa som naturområde.
Åtgärder som berör vattendraget ingår i vattenverksamhet. Flytt och/eller
omgrävning av vattendraget, byggning av en bro eller anläggning av trumma utgör
sådana anmälningspliktiga verksamheter som ska anmälas till Länsstyrelsen.
Väster om
detaljplaneområdet går ett
enligt bedömning
markavvattningsdike, med
början strax söder om
smedjan. Inget
markavvattningsföretag med
koppling till diket finns
redovisat i Länsstyrelsens
WebbGIS. Enligt
kommunens bedömning
omfattas inte det konstgjorda
diket av strandskydd.
Området längs diket är kraftigt påverkat av dumpade schaktmassor. I detta område är
naturen uppväxt på schaktmassor och äger inte någon hög värde.
Gator och trafik
Gatunät, biltrafik och utfarter
Stommen i strukturen utgörs av den gamla vägförbindelsen i öst-västlig riktning från
bytomten Hall/Bondehall mot kvarnen som sedan fortsätter norrut mot säteriets
huvudbyggnad och Nynäsvägen. Befintliga vägar bevaras så långt som möjligt och
breddas. Dessa kompletterats med nya gator och gång- och cykelvägar för att skapa
en fungerande kommunikationsstruktur.
Detaljplanen möjliggör för två anslutningspunkter från planområdet till Nynäsvägen,
genom Halldalen och Kungsdalsvägen.
Nynäsvägen fortsätter österut fram till väg 225 och norrut genom Igelstaverket mot
Östertälje.
Sida 30 av 47
Nynäsvägen
Halldalen
Väg 225
Gamla vägförbindelsen
utgör stommen i strukturen
Kungsdalsvägen
Byvägen
Genomförandet av detaljplanen innebär att trafik genereras inom planområdet. All
trafik från och till planområdet, kommer att gå genom Nynäsvägen. Det handlar om
cirka 2100 fordonsrörelser per dygn.
En stor del av trafiken kommer att gå norrut genom Igelstaverket till mål som skolor
eller stationen i Östertälje samt Södertälje centrum. En del trafik som har för mål
handelsområdet i Moraberg eller motorvägen kommer att gå österut till väg 225.
Efter att väg 225 öppnades har Nynäsvägen blivit en förhållandevis lugn väg från
Söderenergis anläggning till Halls infart och ännu lugnare efter infarten till Hall och
fram till väg 225. På denna sista sträcka passerar ca 700 fordon idag.
Nynäsvägen är 7.5 m bred på den här sträckan och har en hel del längsgående
sprickor.
Sträckan av Kungsdalsvägen som ingår i detaljplaneområdet är ca 5.7 m bred.
Kungsdalsvägen används idag som tillfartsväg av Kungsdalens samfällighetsförening
i Botkyrka kommun. Den här sträckan av enskild väg behöver förbättras och breddas.
I korsningen mellan den enskilda vägen och Nynäsvägen är sikten god.
Om planerna för ny täktverksamhet i söder förverkligas kommer Kungsdalsvägen att
också användas av all tung trafik från täktverksamheten. Det handlar om mellan ca
80 och 150 fordonsrörelser med tunga fordon per vardag från bergtäkten och 40
fordonsrörelser med tung trafik från asfaltsverket. Till detta tillkommer
fordonrörelser för arbetande på bergtäkten. Den tunga trafiken kommer att passera
sedan genom Nynäsvägen i öster mot väg 225.
Vid tillägga av trafik genererad av bergtäkt/asfaltverket och nyexploatering vid Hall,
blir beräknad trafikmängd ca 1650 fordon per vardagsmedeldygn (varav 11% tung
trafik) på Nynäsvägen, jämfört med dagens ca 700 fordon.
Sida 31 av 47
Korsningspunkten ut på väg 225 är utformad för att klara en större trafikmängd än
vad det är idag och bör klara den nya trafikmängden från planområdet och
täktverksamheten.
Gång-, cykel- och mopedtrafik
Förbindelserna med cykel till och från Östertälje är bristfälliga. Den sista biten av
cykelstråken mot Hall saknar cykelbana som är separerad från bilvägen.
I kommunens cykelplan från 2013
finns förslag på att bygga ut den
sista biten som saknas bort till Hall
(se karta). Ny detaljplan för
Igelstaverket kommer att
möjliggöra utsträckning av detta
separata cykelstråk genom
Igelstaverket.
Bild: Utdrag ur kommunens cykelplan (2013)
Detaljplanen möjliggör en fortsättning av gång- och cykelvägen genom hela
detaljplaneområdet ända ner till spridningskorridoren för den gröna kilen.
Kollektivtrafik
Närmaste pendeltågsstation ligger i Östertälje på ett avstånd av cirka 3 km från
planområdet. Därifrån går även bussar mot Södertälje centrum och de övriga
stadsdelarna i kommunen samt till andra destinationer som Nykvarn, Botkyrka och
Liljeholmen.
Linje 783 (Södertälje centrum - Nynäshamn) går längs Nynäsvägen norr om
detaljplaneområdet och stannar där vägen möter Halldalen.
Turtätheten är tämligen låg, cirka en buss i timmen under vardagar, förutom under
rusningstrafik när det är något fler. Kvällar och helger är dåligt trafikerade.
Sida 32 av 47
Befintlig
busshållsplats
Busslinje
783
Busshållsplatsen ligger idag mellan 700 och 1 800
meter från det nya bostadsområdet.
Enligt kommunens bedömning behöver busstrafik
dras genom detaljplaneområdet för att kunna
erbjuda en hållbar bebyggelse. Detaljplanen
möjliggör för detta.
Bostadsområdet som detaljplanen möjliggör,
tillsammans med två tillkommande verksamheter,
båtvarvet i norr och bergtäkten söder om
planområdet, skulle kunna erbjuda ett bra underlag för en tätare kollektivtrafik samt
en utsträckning av busslinjen längre in i Hallområdet.
Parkering
Parkering sker på den egna tomten för villabebyggelse eller på mindre
parkeringsytor/i garage i nära anslutning till bostaden för radhus och flerbostadshus.
Störningar
Störande verksamheter
- Jordbruk bedrivs strax öster och norr om detaljplanegränser.
- Tung trafik från tilltänkt täktverksamhet kan passera längs Kungsdalsvägen öster
om planområdet. En utredning avseende vibrationer från denna trafik kan behöva
göras i samband med en geoteknisk utredning vid nästa planskede, granskning.
- Öster om planområdet har Svenska Kraftnät två 400 kV ledningar med
beteckningar CL11 S6-7 och FL8 S1. Svenska Kraftnät har ledningsrätt för
ledningarna och kraftledningarna är av betydelse för rikets elförsörjning. De
planerade bostäderna ligger cirka 200 meter som närmast från ledningarna.
Svenska Kraftnät har därför bedömt att avståndet till ledningarna är lämpligt med
bland annat hänsyn till påverkan på människohälsan.
Buller
Buller kommer att uppstå av trafik som genereras inom planområdet. Gällande
riktvärden för buller bedöms kunna uppfyllas. En bullerutredning genomförs i
samband med nästa planskede, granskning, då även skissförslaget anpassas till
kommande synpunkter.
Cirka 700 m väster om detaljplanegränsen, på andra sidan av Södertälje kanal, ligger
Sydhamnen. Den har tillstånd enligt miljöbalken att bedriva hamnverksamhet under
förutsättning att buller från verksamheten begränsas.
Verksamheten i Sydhamnen omfattar regelbundet anlöpande och avgående fartyg
förutom den direkta verksamheten som består i lossning och lastning av
Sida 33 av 47
transportfartyg och godståg. Den omfattar också containerhantering med kranar,
hjullastare, lastbilar etc. samt anslutande godståg på räls i hamnområdet.
LN Akustikmiljö har fått i uppdrag att kontrollera bullernivåer från
hamnverksamheten. Mätning utfördes år 2012 bland annat i en mätposition
(mätposition 2 i bilden nedan) vid detaljplanegränsen.
Detaljplaneområdet
Resultatet från ljudnivåmätningar visar att Boverkets riktvärden för industribuller
från hamnverksamheten vid fasad och vid uteplats klaras vid mätpunkt 2 som ligger
strax utanför detaljplanens västra gräns. Detaljplaneområdet ligger i zon A enligt
Boverkets klassificering av områden som är utsatta för industri- eller annat
verksamhetsbuller. Detta innebär att bostadsbebyggelse bör kunna uppföras utan
bulleranpassad utformning av bebyggelsen.
Boverkets riktvärden från industri eller annan verksamhet, utomhus vid bostadsfasad
är som följande: ekvivalent ljudnivå dagtid (06-18) 50 dBA, ekvivalent ljudnivå kväll
(18-22) samt ekvivalent ljudnivå lördagar, söndagar och helgdagar (06-22) 45 dBA,
ekvivalent ljudnivå natt (22-06) 45 dBA.
Bullerfrågan för täktverksamheten som eventuellt tillkommer söder om planområdet,
behandlas i ”Beräkning av externt buller från täktverksamhet inom fastigheten Hall
4:1 i Södertälje kommun samt Snäckstavik 3:110 i Botkyrka kommun”, Rapport
R130277-1, upprättad 2013-05-28 av Tunemalm Akustik på uppdrag av Svevia.
Enligt beräkningar i rapporten kommer Boverkets utomhusriktvärden för externt
industribuller med de planerade åtgärderna, inte att överskridas vid fasad och uteplats
inom tillkomande bostadsområde i Hall. Även riktvärden för dygnsekvivalent
ljudnivå och maximal ljudnivå från transporter kommer att klaras vid fasad och
uteplats inom planområdet.
Sida 34 av 47
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Inom Hall finns det interna ledningsnät för vatten och spillvatten. Befintliga
vattenledningar i planområdet är gamla medan avloppet är underdimensionerat redan
nu. Det finns möjlighet till en ny anslutning till en leveranspunkt för vatten utanför
infarten till Hall, norr om Halls Allevilla. För spillvatten finns möjlighet till ny
anslutning till befintlig spillvattentunnel (SYVAB-tunneln).
Vattenledning
Spillvattenledning
Räddningstjänstens möjligheter till brandvattenförsörjning ska beaktas.
Dagvatten
Genomförandet av detaljplanen innebär att fler ytor hårdgörs som leder till ökad
dagvattenmängd och sämre infiltrationsförmåga i området. Större mängder vatten
riskerar att rinna ut oinfiltrerat i Hallbäcken. En del kommer att hamna i natur- och
jordbruksmark utanför detaljplanen.
Enligt uppskattning som utgår ifrån markanvändningen (bostadsområden, vägar,
parkeringsplatser) kommer dagvattnet i området att innehålla måttliga halter av
förorening.
Detaljplanen möjliggör för svacka diken längs med huvudaxlarna för
omhändertagning av dagvattnet. Medan skogsbrynen i södra delen av detaljplanen
planeras som naturområde för att kunna anlägga diken som ska skydda bebyggelsen i
anslutningen till skogsbrynen från dagvatten från höjdryggen utanför
detaljplaneområdet.
Söder om planområdet går en grön kil. Kilarna har bland annat en funktion för att
infiltrera, rena eller flödesutjämna dagvatten (så kallade ekosystemtjänster).
Det finns förutsättningarna för LOD inom detaljplaneområdet enligt bedömning.
Hantering av dagvatten kommer att visas vid nästa skede, granskning, då en
Sida 35 av 47
geoteknisk undersökning är genomförd samt att skissförslaget har anpassats till
kommande synpunkter.
Värme
Fjärrvärmeledningar i mark går genom detaljplaneområdet från anstalten till området
nära radhusen och därifrån längs befintlig gata till bytomt Hall. Möjligheten finns att
koppla det nya bostadsområdet till befintlig fjärrvärme
El
Elledningar passerar genom detaljplaneområdet genom att försörja befintliga
byggnader med el. Förutom två befintliga transformatorstationer inom planområdet
möjliggör detaljplanen för två nya tranformatorstationer. De ligger indragna från
vägen för befintlig fjärrvärmeledning och ny högspänningsledning.
Samtliga tranformatorer är åtkomliga med lastbil.
Tele
Skanova har teleanläggningar inom planområdet, se karta, där in mätt markförlagd
ledning illustreras med heldragen linje och ledning i osäkert läge med streckad linje.
Avfall/Återvinning
Källsortering av sopor förutsätts. Kompostering kan också vara tänkbart. Något
särskilt område för kompostering eller övrig sophantering anvisas ej i detaljplanen.
Sida 36 av 47
I samband med bygglov/bygganmälan diskuteras konkret hur sophanteringen ska ske.
Administrativa frågor
Strandskydd
Delar av detaljplaneområdet omfattas idag av strandskydd på 100 meter från
Igelstaviken.
Strandskyddet upphävs i
detaljplanen för områden
1, 2, 3 på bilden med
motivering att marken är
redan avskild från området
närmast strandlinjen
genom befintlig
bebyggelse, verksamhet
eller annan exploatering
(MB kap 7, § 18c, punkt
2).
1
2
3
4
Område 4 behöver tas i
anspråk för breddning av
befintlig bro med
5
motivering att området
behövs för att utvidga en
Område där strandskyddet upphävs
pågående verksamhet och
utvidgningen inte kan genomföras utanför området (MB kap 7, § 18c, punkt 4).
Område 5 tas i anspråk som tomtmark. Detaljplanen upphäver här strandskyddet men
planbestämmelser införs för att behålla strandskyddsområdets karaktär: marken får
inte förses med byggnad, inte hårdgöras och nivåer får inte förändras. Lov krävs för
samtliga byggnadsverk. Området är så litet att livsvillkoren för djur eller växtarter
inte anses förändras väsentligt. Åtgärdet bedöms inte strida mot strandskyddets
syften eller påverka allmänhetens tillgänglighet till strandområdet negativt. Dessutom
är området närmast strandlinjen redan ianspråktaget av mindre fritidhus.
Konsekvenser
Hall är ett mycket naturskönt område, med fina skogsområden, gamla alléer och
öppna fält. Närheten till vattnet ger området en extra kvalitet. Dessa faktorer talar för
att förutsättningarna finns för att skapa en fin boendemiljö. Samtidigt behöver
kommunen utveckla ett varierat boende inom kommunen.
Sida 37 av 47
Kulturmiljö
Det är främst två följder av föreslagen exploatering som bedöms påverka
kulturmiljön. Dels bevaras inte säteriets ekonomibyggnad, som är utsett till
landmärke i Tyréns kulturmiljöanalys och dels kommer den förhistoriska
markanvändningen inte att vara intakt och där med blir mer svårläst. Sambanden
mellan ladugården, huvudbyggnaden och jordbruksmarken i öster (utanför
planområdet) bedöms kunna berätta historien om det åkerbruk som idkats på platsen.
Ekonomibyggnaden bedöms i dagsläget vara i så pass dåligt skick att den inte är
ekonomiskt försvarbar att behålla och restaurera för att innehålla ny användning.
Efter den förhistoriska markanvändningen har nya epoker/anpassningar skett. Först
till herrgårdsmiljö/säteri, åkerbrukskoloni och säkerhetsanstalt. Utvecklingsförslaget
innebär en ytterligare ändrad markanvändning för de delar som enligt detaljplanen
föreslås bebyggas och detta utgör en ny epok i områdets utveckling.
Läsbarheten av tidigare markanvändning liksom de funktionella och visuella
sambanden mellan säteriet och ekonomibyggnaden (ladugården) bedöms som en
följd av detta att till viss grad försvåras. Övriga objekt som omnämns i
kulturmiljöanalysen avseende vad som påverkar läsbarheten kulturmiljön är säteriets
huvudbyggnad och kvarnen, förhistoriska landmärken i form av gravfält och
bytomter, fornlämningar, tydliga axlar i nord-syd och öst-väst, alléer, historisk
vägsträckning, trädgård, jordbruksmark och Hallsfjärden. Med undantag för
jordbruksmarken kommer samtliga av dessa objekt att förbli intakta eller i och med
exploateringen i vissa fall att få en än mer framträdande roll som bidrar till en ökad
läsbarhet av områdets kulturhistoria. Kulturhistoriskt intressanta byggnader och
fornlämningarna skyddas med planbestämmelser som säkerställer att de bevaras och
inte förvanskas. Planens norra del skyddas helt från bebyggelse och planläggs som
prickad kvartersmark för att värna viktiga siktlinjer och en sammanhållen
kulturhistorisk miljö.
Föreslagen exploateringen stärker de nord-sydliga och öst-västliga
sambanden/axlarna genom att områdets huvudsakliga vägstruktur behålls och
ytterligare förstärks genom att bebyggelsemönstret i stor grad även följer denna
struktur. Bebyggelsemönstret har utformats med respektavstånd mot befintliga
kulturhistoriska bebyggelsegrupper och anpassats så att de inte inkräktar på deras
inbördes visuella samband. Detta säkerställs även genom att marken inte får
bebyggas enligt plankartan. En komplettering av bebyggelse i när men inte direkt
anslutning kan medföra att de äldre byggnadernas värde framhävs tydligare när de
kontrasteras mot mer modern arkitektur. Gravfält, bytomter, fornlämningar och Halls
trädgård tillgängliggörs i och med exploateringen för fler människor som kommer att
vistas i området och stora möjligheter att synliggöra dem ytterligare finns.
Sida 38 av 47
Halls trädgårdspark är ett utbrett område som idag är präglat av ängsmark, tomtmark
och hårdgjorda ytor och inte anlagd eller skött park. Dess högsta värden bedöms
finnas i de mellersta och nordligaste delarna samt i sambanden mellan parken,
kvarnen, alléerna och säteribyggnaderna. Genom bestämmelser och mark som inte
får bebyggas samt bevarandeoch varsamhetsbestämmelser anses parkens värde
tillvaratas och den föreslagen exploatering endast utgöra ett mindre intrång.
Andel åkermark minskar i och med exploateringsförslaget, främst de delar som idag
har karaktären av ängsmark. Ca 0,6 ha jordbruksmark som aktivt brukas idag
ianspråktas av bebyggelse. Medan cirka 0,3 hektar åkermark längs vägen kommer att
tas i anspråk för breddning av vägen. För att värna kulturmiljön som är kopplad till
jordbrukshistorien i området bevaras siktlinjer som berättar hur stort område som
tidigare brukats. Jordbruk kommer att fortgå i till planområdet angränsade område.
Miljö och hälsa
En impregneringsverksamhet har drivits på Hall 4:3, som låg delvis inom
detaljplaneområdet. Sanering av området har gjorts år 2008 genom schaktning samt
deponering av förorenat material. Kvarvarande föroreningar understiger
Naturvårdsverkets förslag på generella riktvärden för känslig markanvändning enligt
saneringsraporten från 2008-09-18.
Öster om planområdet har Svenska Kraftnät två 400 kV ledningar. De planerade
bostäderna ligger cirka 200 meter som närmast från ledningarna. Avståndet till
ledningarna bedöms som lämpligt med bland annat hänsyn till påverkan på
människohälsan.
Enligt en kartläggning av halter av partiklar PM10 från 2010 klaras MKN för PM10
inom planområdet.
Påverkan av den ökade mängden tung trafik från den tilltänkta täktverksamheten på
PM10 halterna har inte utretts för planområdet.
Tung trafik från täktverksamhet kan komma att passera längs Kungsdalsvägen öster
om planområdet. Vibrationer kan komma att genereras av denna trafik. En utredning
avseende vibrationer kan behöva göras i samband med en geoteknisk utredning vid
nästa planskede, granskning.
Strandskydd
En liten del av strandsskyddszon tas i anspråk som tomtmark. Detaljplanen upphäver
här strandskyddet men planbestämmelser införs för att behålla strandskyddsområdets
karaktär: marken får inte förses med byggnad, inte hårdgöras och nivåer får inte
förändras. Lov krävs för samtliga byggnadsverk. Området är så litet att livsvillkoren
för djur eller växtarter inte anses förändras väsentligt. Åtgärdet bedöms inte strida
mot strandskyddets syften eller påverka allmänhetens tillgänglighet till
Sida 39 av 47
strandområdet negativt. Detaljplanen bedöms tvärtom påverka allmänhetens
tillgänglighet till strandområdet positivt i och med att en allmän väg, en gång- och
cykelväg och allmänt tillgängliga passager anläggs. Schaktmassorna längs stranden
utreds och tas omhand på lämpligt sätt i samband med detaljplanen.
Säkerhet och trygghet
Bostadsområdet ligger nära Kriminalvårdsanstalten Hall. Det finns inget underlag
som visar att det är mindre tryggare att bo nära en kriminalvårdsanstalt.
Planen medger låg bebyggelse nära stängslet till anstalten.
Barn och ungdomar
Detaljplanen möjliggör för attraktiva bostäder nära natur och vatten dit barnfamiljer
flyttar. Det höga antalet bostäder och blandad bebyggelseform möjliggör för att ett
betydligt antal barn flyttas till området. Detaljplanen möjliggör också för
samlingsplatser för barn där barn kan umgås med varandra som förskola och
lekplatser.
Säkerhetssåtgärder längs Hallbäcken i form av stängsel kan behöva tas framförallt
om området söder om Hallbäcken bebyggs med skola såsom planen medger.
För att inte barn skulle exponeras av höga metallhalter som detekterades i ytliga
jordmassor där en gång bedrevs tryckimpregneringsverksamhet har saneringsåtgärder
vidtagits.
Naturmiljö och friluftsliv
Med sin lantliga karaktär och vattennära läge har planområdet bra möjligheter att bli
ett kvalitativt rekreationsområde både för de boende i området och södertäljebor
i allmänhet.
Dumpade schaktmassor som finns i stora delar av strandområdet från smedjan ända
ner till småbåtshamnen utredas och tas omhand på lämpligt sätt i samband med
detaljplanen.
Tillgången till området söder om de befintliga småstugorna vid stranden med
möjligheter till små badplatser, säkerställs från detaljplaneområdet.
En utbyggnad av området kan göra den här delen av Södertäljes stadsnära natur mer
tillgänglig både för de boende i området och för allmänheten. Genomförandet av
denna detaljplan anses medföra att området blir mer inbjudande samt blir det enkelt
att röra sig i strandomnrådet.
Att människor i regionen har god tillgång till stranden bidrar till uppfyllning av ett av
planeringsmålen i Regionala utvecklingsplanen för Stockholmregionen 2010
(RUFS).
Det krävs också att knyta ihop områdets promenad- och cykelstråk med de stråk som
leder in mot Södertälje.
Sida 40 av 47
Spridningskorridor för grön kil
Den del som kommer att tas i anspråk utgörs i huvudsak av äng, skogsbryn, väg och
bebyggelse. Spridningskorridorens utbredning är grovt markerad i kartan och berör
en mindre del som inte bedöms påverka kilens sammanhängande struktur eller
helhet, dess landskaps- eller tidsaspekt. Negativa konsekvenser ur sociala,
ekologiska och samhällsekonomiska aspekter bedöms inte heller uppstå i och med
anspråkstagandet av området.
Av vikt för en spridningskorridors funktion är bl.a. dess bredd och inslag av olika
naturtyper. Spridningskorridoren som ligger inom detaljplanens gräns lämnas
obebyggd och markeras som prickad kvartersmark som förhindrar uppförande av
byggnader. Området tillgängliggörs för allmänheten med kopplingar till och från
området via gång- och cykelväg.
Den del av spridningskorridoren som ingår i planförslaget ligger inte inom någon av
kilens värdekärnor som är särskilt värdefulla för växt- och djurlivet. Kontakten med
stranden bibehålls och planens genomförande anses bidra till att den gröna kilen blir
mer tillgänglig för allmänheten. Att människor i regionen har god tillgång till gröna
kilar bidrar till uppfyllning av ett av planeringsmålen i Regionala utvecklingsplanen
för Stockholmregionen 2010 (RUFS).
Alléer
Ett par alléträd längs Halldalen kommer att behöva fällas för att göra plats åt vägen.
Samtliga av områdets alléer och minnesmärkta träd bevaras i planen. Däremot är
flera av träden i allén längs Halldalen drabbade av sjukdom. Om det behövs ersätts
den sjuka allén genom plantering av nya träd.
Ängsmark och skogsmark
I och med förslaget ianspråktas stora delar av ängsmarken i de södra delarna och ett
skogsbryn i planens östra del. framtida naturinventering får vidare bedöma
konsekvenserna av intrånget som sker i planens södra delar.
Kommunikationer, infrastruktur och teknisk försörjning
Detaljplanens genomförande innebär att kommunen anlägger cirka 3 km väg, 2 gator,
gång- och cykelväg samt anordnar vatten- och avloppsanläggningar. Största delen av
kostnader kommer att täckas av byggprojektet.
Förutom det innebär detaljplanens genomförande ökade skötselkostnader för
kommunen i och med att kommunen tar över huvudmannaskapet för vägen, två
gator, en gång- och cykelväg i planområdet samt ett parkområde.
Sida 41 av 47
En utveckling och utbyggnad av Hallområdet, med nya bostäder och
verksamhetsområde, gör det möjligt att förbättra och bygga ut vägar, kollektivtrafik
samt gång- och cykelstråk.
Detaljplanen innebär ökad trafik genom Nynäsvägen framförallt längs Igelstaverket.
Nationella Miljömål
Detaljplanen anses beröra följande miljömål
Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft
Exploateringen skapar förutsättningar för kollektivtrafik att försörja området genom
ett tillräckligt bostadsunderlag och infrastrukturella förutsättningar som
hållplatslägen och vägbredd. Området planeras för småhus och flerbostadshus och
bilanvändningen kommer att öka i området och så även utsläpp av växthusgaser som
kommer påverka det lokala klimatet negativt. I den fortsatta planeringen kan även
åtgärder som energieffektiva hus, klimatsmarta energilösningar och gemensamma
transporter så som bilpooler belysas för att begränsa klimatpåverkan och bidra till en
frisk luft.
Levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och hav
i balans samt levande kust och skärgård:
Planen verkar för ovanstående mål genom att tillgängliggöra Hall och dess
friluftskvaliteter i anslutning till Igelstaviken för både boende och besökare.
Föreslagen bebyggelse ligger till allra största del utom strandskyddet för Igelstaviken
som i övrigt inte ingår i avgränsningen för planen men som påverkas ändå på olika
sätt. Vissa mindre delar av strandskyddet föreslås upphävas med hänvisning till att
marken redan är avskild av befintlig bebyggelse. Genom att i stor utsträckning
bibehålla strandskyddet värnas både växt- och djurliv som lever i anslutning till
vattnet.
Vid en hård bedömning av målet om levande sjöar och vattendrag kan upphävandet
av strandskyddet anses verka mot måluppfyllelsen.
Södertälje och stockholmsregionen befinner sig i stark tillväxt och bostadsutveckling
i attraktiva lägen är starkt efterfrågat i regionen. Sjönära boende i ett område med
tillgång till kollektivtrafik är ett bra komplement till de bostadsutbud som Södertälje
idag erbjuder sina invånare och kan bidra till en större mångfald i kommunen.
Levande skogar, rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv
Planområdet inbegriper en del skog, men å andra sidan gränsar det till både
skogsmark och en grönkil med varierad natur. Planförslaget verkar varken för eller
emot målet om levande skogar. Däremot tillgängliggörs skogen för fler personer och
dess rekreativa värde ökar i och med att fler kan ta sig dit både med bil och via gångSida 42 av 47
och cykelvägar. Planförslaget ianspråktagande av skogsbryn bedöms inte påverka
skogen och dess växt- och djurliv. Stora delar av planområdet är jordbruksmark och
ängsmark varav ca 4,5 ha jordbruksmark (enligt länsstyrelsens gradering av åkermark
från 1976). 0,9 ha brukas idag, 3 ha ligger i träda medan resten används som
betesmark. Att bebygga nämnda mark går emot målet om ett rikt växt- och djurliv
men hittills har ingen unik flora eller djurliv identifierats på platsen. En
naturinventering ska göras för att vidare undersöka växt och djurlivet. På platsen
sparas stora delar av sammanhållen jordbruksmark och delar av ängsmark utspritt i
området som gör att djur och växtliv som lever i dessa sorts marker kommer att
kunna vara kvar i området och att den biologiska mångfalden i Hall inte inskränks i
lika stor utsträckning.
God bebyggd miljö
Den föreslagna exploateringen går till viss del emot men verkar framför allt för
miljömålet för en god bebyggd miljö. Platsen är belägen 2,5 km från Östertälje
pendeltågsstation och ligger i anslutning till Hallanstalten och Igelstaverket samt
andra större arbetsplatser i Södertälje. Ur ett regionalt perspektiv bedöms platsen
vara lämplig för bostäder då det ligger i ett attraktivt vattennära läge med
förutsättningar för god kollektivtrafik. Södertälje är en av sju utpekade regionala
kärnor där bostäder och arbetsplatser ska förläggas i regionen.
De boende på platsen får tillgång till rekreation, naturupplevelser och ett boende i en
vacker kulturmiljö. Området tillgängliggörs även för besökare genom att gång- och
cykelvägar inom planområdet och till den regionala grönkilen upprättas. För att
gång- och cykelvägen ska fylla sin funktion krävs att kommunen anlägger en
trafikseparerad gång- och cykelväg i enlighet med cykelplan 2013, så att Hall
kopplas ihop med övriga Södertälje. Förslaget skapar förutsättningar för
kollektivtrafik med ett tillräckligt stort antal bostäder och med infrastruktur som är
anpassad för flera olika lösningar för bussar i området.
Kulturmiljön i området värnas då samtliga fornlämningar av vikt för kulturmiljön
planläggs inom detaljplaneområdet som park eller natur med syfte att öka det
juridiska skyddet. Byggnaderna får varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser,
rivningsförbud och omges av mark som inte får bebyggas. Detta gäller all
kulturhistoriskt intressanta bebyggelse med undantag för ekonomibyggnaden
(ladugården) som av ekonomiska skäl, inte bedöms kunna bevaras. Ladugården är ett
av två utpekade landmärken i området och valet att ej bevara denna kan anses gå
emot målet om god bebyggd miljö. En mindre del av ett äldre öppet odlingslandskap
avses även att bebyggas, vilket kan försvåra läsbarheten av det kulturhistoriska
landskapet.
Sida 43 av 47
Alla övriga kulturhistoriska komponenter bevaras och de intressanta sambanden som
visar på platsens tidigare funktion sparas och förstärks i och med planens
bebyggelsestruktur med tydliga axlar i nord-syd och öst-väst.
Förslaget innebär en målkonflikt där nya bostäder i attraktiva lägen som medför en
god och hälsosam miljö ställs mot biologisk mångfald och andra gröna värden.
Förslaget ianspråktar jordbruksmark som inte brukas idag då de anses vara för små
och skuggiga enheter, ängsmark och en del skogsbryn. Strandskyddet förslås
upphävas i begränsad omfattning kring Igelstaviken. De rekreativa, sociala och
naturliga värdena kring vattnet sparas och tillgängliggörs för flera att upptäcka och
uppleva i och med exploateringen.
Genomförandebeskrivning
Organisatoriska frågor
Tidsplan
Preliminär tidplan för den fortsatta planprocessen:
Granskning – juni 2016
Antagande - oktober 2016
Laga Kraft - november 2016
Genomförandetid
Genomförandetiden är 15 år från närmsta halvårsskifte efter det att planen vunnit
laga kraft.
Ansvarsfördelning
Inom planområdet ansvarar Kommunen för utbyggnad av den del av vägnätet där
Kommunen är huvudman. VA-huvudmannen (Telge Nät) ansvarar för utbyggnad av
vatten- och avloppsnätet längs gator med kommunalt huvudmannaskap.
Separat avtal skall tecknas mellan kommunen och exploatör (fastighetsägare) till
Hall 4:1 och Hall 4:3, i form av exploateringsavtal angående kostnadsfördelning mm.
innan planen antas. Kostnaden för utbyggnad av vägar och VA avses bekostas av
fastighetsägarna till Hall 4:1 samt Hall 4:3.
En reglering av ansvar och kostnadsfördelning skall tecknas mellan kommunen och
fastighetsägaren Hall 4:3 innan detaljplanen antas, avseende omhändertagande av
dumpade schaktmassor som finns i stora delar av strandområdet, från smedjan ända
ner till småbåtshamnen.
Sida 44 av 47
Huvudmannaskap
Inom detaljplaneområdet tillämpas delat huvudmannaskap.
Kommunen tar över huvudmannaskapet för stommen i väg, vatten- och avloppsnätet.
Kommunen tar över huvudmannaskapet för område redovisat som ”PARK” inom
detaljplaneområdet.
Utbyggnad av gator, vatten- och avlopp inom kvartersmark svarar respektive
fastighetsägare för.
Exploateringsavtal
Ett exploateringsavtal skall tecknas innan detaljplanen antas, i enlighet med
huvuddragen i avsnittet ”Genomförandefrågor” i denna planbeskrivning.
Fastighetsrättsliga frågor
Gemensamhetsanläggning
Eventuella servitut och gemensamhetsanläggning för delar av Kungsdalvägen som
kommunen tar över huvudmannaskapet för avses upphöra att gälla.
Vid utfarten från Kungsdalsvägen till Nynäsvägen finns en grind tillhörande
gemensamhetsanläggningen för Kungsdalsvägen. I och med genomförandet av
detaljplanen kommer möjligheten till grind vid utfart från Kungsdalsvägen till
Nynäsvägen att upphöra
Gatuområde (där kommunen avses vara huvudman) regleras över till kommunalt ägd
fastighet utan ersättning.
Med ”Natur” betecknat område utmed bäcken (i anslutning till äldre kvarnbyggnad)
avses regleras över till kommunalt ägd fastighet utan ersättning.
Exploatör (Hall 4:3 och Hall 4:1) svarar för kostnader gällande lantmäteri
förrättningar med mera.
Ekonomi
Planekonomi
Byggnadsprojektet belastas för gatuutbyggnadskostnader.
Om- och utbyggnadskostnader för planområdets befintliga teleanläggningar belastas
på byggnadsprojektet.
Om- och utbyggnadskostnader för planområdets befintliga högspänningsledning
belastas på byggnadsprojektet.
Inlösen, ersättning
Sida 45 av 47
Telge Nät AB ska kostnadsfritt disponera E-områden.
Tekniska frågor
Tekniska utredningar
Dessa tekniska utredningar avses utföras i samband med nästa planskede,
granskning:
- Förprojektering av vägen
- Artinventering för del av detaljplaneområdet tillsammans med inventering av
alléträd
- Dagvattenutredning
- Bullerutredning
- Översiktlig geoteknisk undersökning tillsammans med utredning avseende
vibrationer från tung trafik från tilltänkt bergtäkt i söder
- Utredning av dumpade schaktmassor
- Undersökning av husgrunder från 1800-talet som kommer att tas bort
- VA-utredning
- Eventuell studie av solljusförhållander inom detaljplaneområdet och på
åkermarken i anslutning till detaljplanegränsen
Sida 46 av 47
Medverkande tjänstemän
Kommunen
Emma Tibblin, stadsantikvarie, Kultur och fritid
Anders Eklind, utredningsingenjör, Gata och Trafik
Kurt Ackerblad, planeringsingenjör, Gata och Trafik
Anna Gustafsson, trafikplanerare, Gata och trafik
Nils Rundqvist, exploateringsingenjör, Projekt och Exploatering
Liselotte Löthagen, miljöplanerare
Hillerdal Ljungqvist Carolina, kommunekolog
Britt-Marie Hedström, karttekniker
Medverkande konsulter
Linda Sjögren, NAI Svefa
Kristina Sandberg, NAI Svefa
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET
Plan
Urban Dahlberg
Plan- och Bygglovschef
Sida 47 av 47
Alvin Mielli
Planarkitekt
Samhällsbyggnadskontoret
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
P 2013–01741-214
Detaljplan för
Hall 4:3, del av, m fl. (Bostäder)
inom Södertälje
i Södertälje
Upprättad 2015-08-10
SAMRÅDSHANDLING
Innehållsförteckning
Bakgrund planarbete Hall ........................................................................................ 3
Avgränsning miljöbedömning........................................................................................... 3
Beskrivning av platsen ............................................................................................. 3
De tre alternativen .................................................................................................. 5
Nollalternativet ................................................................................................................ 5
Föreslagen exploatering (samrådsförslaget) .................................................................... 6
Ursprungligt/tidigare exploateringsförslag ...................................................................... 7
Påverkan och konsekvenser ..................................................................................... 8
Påverkan kulturmiljö ........................................................................................................ 8
Påverkan natur ............................................................................................................... 14
Påverkan strandskydd .................................................................................................... 16
Påverkan klimat .............................................................................................................. 18
Påverkan markresurser .................................................................................................. 20
Sammanvägd bedömning ...................................................................................... 21
Miljökvalitetsmålen............................................................................................... 24
De 16 nationella miljökvalitetsmålen ............................................................................. 24
Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft ....................................................................... 25
Levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och hav i balans samt levande kust och
skärgård: ......................................................................................................................... 25
Levande skogar, rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv ................................ 26
God bebyggd miljö ......................................................................................................... 26
Sida 2 av 28
Bakgrund planarbete Hall
Hall är ett område i ett natur- och vattennära läge med en strandkant som vetter mot sydväst
och som pekades ut som intressant för bostadsutveckling i en mindre skala i kommunens
översiktsplan från 2004. Efter en förfrågan om att starta planarbete från en av fastighetsägarna
år 2008, inleddes ett programarbete, i linje med översiktsplanens intentioner. Kommunen
valde att avgränsa områdets utveckling till ett båtvarv, en småbåtshamn och en
bostadsutveckling på ca 40-60 bostäder. I remissyttranden framkom bland annat att en sådan
bostadsutveckling är alldeles för liten för att skapa förutsättningar för ett
kollektivtrafikförsörjt bostadsområde och att det därmed inte följer riktlinjerna i den regionala
utvecklingsplanen (RUFS 2010). Därefter kom en av fastighetsägarna med ett förslag där en
utveckling om 500-600 bostäder föreslogs.
En kulturmiljöanalys upprättades år 2012. För att ta hänsyn till kulturmiljön på plats har
planområdets gränser därefter minskats och med gränserna har även antalet bostäder
minskats.
Nu har ett planarbete inletts i syfte att pröva områdets lämplighet för 400-450 bostäder.
Området för båtvarv och småbåtshamn har lämnats utanför detta planarbete och bedrivs i
separata detaljplaner. Kommunen antog 2013 en ny översiktsplan där det geografiska området
i Hall inte pekas ut som ett utvecklingsområde. Däremot är bostäder i attraktiva lägen fortsatt
prioriterat i kommunen. Denna miljökonsekvensbeskrivning ska beskriva den nu pågående
detaljplanens konsekvenser och sätta dem i relation till ett nollalternativ och ett annat tänkbart
utvecklingsförslag.
Avgränsning miljöbedömning
Om en plan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning
upprättas, vars innehåll styrs av en behovsbedömning framtagen av kommunen. Södertälje
kommun har inte beslutat att planen innebär betydande miljöpåverkan, men däremot
identifierat att flera frågor får stora konsekvenser, varför dessa ska redogöras för separat i
denna MKB. Dessa frågor är kulturmiljö, natur, strandskydd, klimatpåverkan och
markresurser. Innehållet i en MKB regleras i miljöbalken. I dessa bestämmelser ställs krav på
rimliga alternativ samt att nollalternativ ska redovisas för planen. Den geografiska
avgränsningen för MKBn fokuserar på planområdet som föreslås i och med samrådsförslaget
för Hall 4:3 m fl. Det alternativa utvecklingsförslaget omfattar även en utveckling väst och
nordväst om anstalten samt breder ut sig något mer i alla riktningar. Nollalternativet har
samma geografiska avgränsning som planförslaget.
Beskrivning av platsen
Hall ligger längs med kanalen strax söder om Södertälje och är del av en dalgång,
angränsande till Hallsfjärden i öster. Hall ligger i ett sprickdalslandskap typiskt för
Sida 3 av 28
Mälardalen. Här finns höjdryggar i form av rullstensåsar med företrädesvis tall- och granskog.
Dessa omger den långsträckta dalgång i öst-västlig riktning som hyst de medeltida byarna
Hall (senare Bondehall), Hagaby (senare Hågelby) och Håga. Dalgångens mark är idag till
stora delar uppodlad och består av bördiga lerjordar som bildades när isen drog sig tillbaka.
Dalgången sluttar ner mot Hallsfjärden i väster. Landskapet kring Hall upplevs idag som
starkt kulturpåverkat och herrgårdspräglat med gamla ekar, bokar och askar. Utmed vägen
norr om säteribyggnaden – i det som under 1700- och 1800-tal kallas för Mossängen – står en
rad av minnesmärkta ekar. Säteriets huvudbyggnad med tillhörande ekonomibyggnad, några
bostadshus och kvarnen finns kvar i området och är samtliga uppförda under1700-1800-tal
och utgör kvarlevor från det Säteri som bedrivits på platsen. Fornlämningar från både bronsoch järnåldern finns i området i form av bland annat gravfält, kolmila och boplats.
Området ingår i riksintresset Hall (K:AB 8) . Riksintressets motivering behandlar lämningar
från järn- och bronsålder samt utvecklingen av säteriet Hall som via åkerbrukskoloni för
vanartiga barn nu står som modernt fängelse. Sydöstra delen av planområdet med en yta av
cirka 7,5 ha mark är klassificerad som högproduktiv åkermark av den värdefullaste klassen
som finns i Södertälje och Stockholms län (klass 5 av 10 i landet som helhet).
Sida 4 av 28
De tre alternativen
Nollalternativet
I ett nollalternativ förutsätts att de förutsättningar som finns idag i form av arrenden, skötsel
och ägarstruktur fortsätter att vara densamma. Den pågående markanvändningen fortgår med
jordbruk, ängs- och skogsmark.
Flygfoto över aktuellt område
De värden som finns i den kulturhistoriskt intressanta miljön idag förväntas bli intakta.
Utifrån antagandet att nuvarande skötselnivå gäller i nollalternativet riskerar befintliga
byggnader med koppling till säteriet att förblir allt mer eftersatta. Risk att den öppna marken
blir allt mer igenväxt finns också. Den tidigare jordbruksmarken söder om vägen i
planområdets östra del brukas sedan några år tillbaka och kommer mer stor sannolikhet att
förslyas allt mer. Fornlämningarnas status kommer troligen att vara intakt.
Sida 5 av 28
Föreslagen exploatering (samrådsförslaget)
Området utvecklas med 400-450 bostäder som i huvudsak placeras utmed områdets befintliga
gatunät, tillika huvudaxlar. Bebyggelsestrukturen är anpassad för att bibehålla det lantliga
intrycket och läsbarheten av områdets kulturmiljö samtidigt som en attraktiv kontakt med
vattnet kan skapas.
Bostadsutvecklingen som föreslås består av gruppbyggda småhus (rad-/kedjehus), friliggande
hus för en- och två familjer samt flerfamiljshus och förskola. Det huvudsakliga vägnätet
utgörs av de befintliga vägarna i området och kompletteras med kvartersgator. Kollektivtrafik
möjliggörs i området med hållplatslägen och tillräcklig vägbredd på huvudgatorna. En för
allmänheten tillgänglig gång- och cykelväg leder genom området ner mot det stora
skogsområdet i söder.
Aktuellt utvecklingsförslag innehållandes 400-450 nya bostäder
Utvecklingen innebär ianspråktagande av ca 3,6 ha åkermark enligt Länsstyrelsens WebbGIS
tjänst (ca 4,5 ha åkermark enligt gradering av åkermark i Stockholms län 1976), ca 2,5 ha
ängsmark, ca 1,6 ha skogsbryn samt del av Halls trädgårdspark (inräknat i ängsmarken). Av
den ianspråktagna jordbruksmarken är det 0,9 ha som brukas idag. I förslaget bevaras den
kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen och dess närmaste omgivning/sammanhang genom
varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser, rivningsförbud och bebyggelsefria zoner. En
ekonomibyggnad som tillhör säteriet och är belägen norr om Hallbäcken bevaras ej på grund
Sida 6 av 28
av dess dåliga skick. Det finns tre biotopsskyddade alléer och några värdefulla större träd
vilka alla bevaras genom planbestämmelser. En husgrund från 1800-talet inom
detaljplaneområdet kommer att tas bort efter undersökning. Alla andra fornlämningar inom
planförslaget bevaras och inbegrips inom park- eller naturmark i plankartan för att få ett stärkt
skydd. Befintlig bebyggelse (radhus och byggnader i skogsbrynet) i områdets södra delar som
tillkommit under modern tid bedöms inte besitta något högt bevarandevärde och föreslås rivas
i och med utbyggnadsförslaget. Bebyggelsen ligger i huvudsak utanför strandskyddad
område, så när som på ett par ställen inom vilka upphävande av strandskydd motiveras med
att det redan finns befintlig bebyggelse och vägar.
Ursprungligt/tidigare exploateringsförslag
Utvecklingen innebär ca 500-600 bostäder i form av friliggande hus, rad-kedjehus och
flerbostadshus samt serviceanläggningar och mindre handel och en småbåtshamn. Strukturen
följer i huvudsak området huvudaxlar och kvartersgatorna har en böljande karaktär. Längs
med vattnet föreslås en gång- och cykelväg.
Tidigare exploateringsförslag med ca 500-600 bostäder
Sida 7 av 28
Utvecklingen innebär en omfattande bostadsutveckling i och runt omkring kulturhistoriska
miljöer och ianspråktar ca 6,7 ha jordbruksmark, ca 2,7 ha äng, ca 0,8 ha skogsbryn och ca 4
ha av Halls trädgårdspark.
Förslaget innebär att flertalet fornlämningar, bevarandevärda byggnader, träd och alléer tas
bort eller flyttas medan byggnader som är utpekade landmärken bevaras. Bebyggelsen i de
södra delarna föreslås rivas. Bebyggelsen ligger i huvudsak utanför strandskyddad område.
Påverkan och konsekvenser
I detta avsnitt sammanfattas konsekvenserna för de tre alternativen utifrån kulturmiljö, natur,
klimat och markresurser.
Påverkan kulturmiljö
Kulturmiljön i Hall omfattas av landskapet och dess topografi samt byggnader och
fornlämningar. För att kunna avläsa och förstå kulturhistoriska värden behövs kulturhistoriska
objekt bevaras men också det sammanhang som objektet befinner sig i. Därför är sambanden
mellan olika kulturhistoriskt värdefulla objekt och omgivningar viktiga att beakta när en
utveckling ska ske i ett kulturlandskap.
Riksintresse
Hela detaljplaneområdet ingår i riksintresseområdet Hall (K:AB 8) som fornlämningsmiljö i
kustnära läge som speglar bosättning och näringsfång med trolig början under yngre
stenåldern och fram till 1600-talet, då tre byar avhystes i samband med att säteriet Hall
bildades. Uttryck för riksintresset beskrivs som följer: Bronsålderslämningar i form av rösen,
stensättningar, boplatser och skålgrops-förekomster. Flera järnåldersgravfält samt tomterna
till byarna Hall, Håga och Hågelby.
Från mer modern tid är det säteriverksamheten och de lämningar som finns kvar från
åkerbrukskolonin som är viktiga delar av riksintresset och kulturmiljön. Säteriets
huvudbyggnad och flygel, kvarnen samt två anstaltsflyglar från slutet av 1800-talet bedöms i
kommunens inventering av kulturmiljöer ha högt kulturhistoriskt värde. För mer information
om kulturmiljön i området hänvisas till ”Kulturmiljöanalys Hall 4:3 Södertälje” som togs
fram år 2012 i samband med planarbetet av Tyréns.
Sedan området pekades ut som ett riksintresse för kulturmiljövården, har ett utökat
perimeterskydd anlagts omkring kriminalvårdsanstalten. När beslutet om denna utvidgning
togs gjorde aldrig länsstyrelsens kulturmiljöenhet någon bedömning av hur utvidgningen
skulle komma att påverka riksintresset. Nämnvärt är också att det mitt i riksintresseområdet
Sida 8 av 28
och det kulturhistoriska landskapet har uppförts ett högriskfängelse, Hallanstalten, som till
stor del har inverkat på områdets ursprungliga kulturhistoriska läsbarhet.
Avgränsning för riksintresseområdet Hall. Ett större område än planområdet omfattas.
Odlingslandskap
Odlingslandskapet är också en del av kulturmiljön. Nästan all odlings- och betesmark inom
detaljplaneområdet är klassificerad som högproduktiv åkermark av den värdefullaste klassen
(klass 5) som finns i Södertälje och Stockholms län, enligt gradering av åkermark i
Stockholms län 1976 (se karta nedan). Det handlar sammanlagd om cirka 4,5 hektar.
Ytterliggare cirka 0,3 hektar åkermark av huvudsakligen klass 4 tas i anspråk för breddning
av vägen. Cirka 0,9 hektar mark brukas aktivt idag.
Länsstyrelsens kartering av åkermark från 1976
Sida 9 av 28
Marken som är identifierad som åkermark är idag dels aktivjordbruksmark och dels
ängsmark. Åkermarken som brukas idag är belägen nord och nordväst om ”Backen” i mitten
av det utmärkta området. För mer detaljerad beskrivning av åkermarkens funktionsindelning
hänvisas till detaljplanen under avsnittet Jordbruk.
Den öppna åkermarken är ett viktigt karaktärsdrag i området. De öppna landskapsrummen är
relativt små och därmed känsliga för förändringar som bygger igen öppenheten.
Kriminalvårdsanstalten Hall är ett storskaligt objekt som fyller stora delar av dalgången vilket
ger kvarvarande odlade markytor en ännu viktigare roll för upplevelsen av det historiska
landskapet. Marken runt bytomterna har brukats sedan 1600-talet, och kanske även
medeltiden medan större delar av området började brukas under 1800- talets agrara
revolution.
Halls trädgårdspark
Halls trädgårdspark ligger i områdets norra del och dess omfattning är markerad i rött på
kartan nedan. En del av Halls trädgårdspark kommer att ingå i planområdet och att tas i
anspråk för bebyggelse. I parkområdet ligger två av områdets tre alléer samt spridda grova
träd. Asp, ek och bok förekommer i området, men någon föryngring pågår ej. Parken är idag
av blandad karaktär innehållandes byggnader från säteriverksamheten från 1700-1800 talet,
mer modern bostadsbebyggelse och enkla lagerbyggnader, ängsmark och skogsbryn.
Halls trädgårdspark är skrafferad i rött
Landmärken (Tyréns kulturmiljöanalys)
I Tyrens kulturmiljöanalys har landmärken för bebyggelseperioden för åkerbrukskolonin
1870-1940-tal identifierats. En av dessa är en ekonomibyggnad (ladugård tillkommen i början
Sida 10 av 28
av 1900-talet). Byggnaden har en tidstypisk utformning med bottenvåning med ladugårdsdel i
murat tegel och med en hög påbyggnad i trä och brutet tak. Den utgör ett riktmärke i sin stora
volym och tillhör en av de största ekonomibyggnaderna i kommunen. Dess kulturhistoriska
värde är av miljöskapande betydelse, byggnadshistoriskt och som en del av åkerbrukskolonins
verksamhet av samhällshistorisk betydelse.
Att ekonomibyggnaderna ligger samlade som en miljö på andra sidan allén från mangården
har ett kulturvärde av pedagogisk betydelse. Det ger en förståelse för hur säteriverksamheten
och åkerbrukskolonin organiserades och bedrevs. Sambanden mellan säteriets huvudbyggnad,
ekonomibyggnader, tydliga axlar i nord-sydlig respektive ost-västlig riktning, alléer, trädgård,
jordbruksmark och Hallsfjärden har ett högt kulturvärde.
Bild på ekonomibyggnaden (ladugården) från början av 1900-talet.
Nollalternativet
I ett nollalternativ förutsätts att de förutsättningar som finns idag i form av arrenden, skötsel
och ägarstruktur fortsätter att vara densamma. Vid utebliven exploatering kommer de
kulturhistoriskt intressanta byggnader som finns idag tills vidare att stå kvar. Standarden
riskerar dock att sjunka då någon skötsel-/bevarandeplan inte finns framtagen och vissa av
byggnaderna är tomställda och saknar varaktigt användningsområde. Ekonomibyggnaden har
bedömts av fastighetsägaren som i mycket dåligt skick och dess framtid i nollalternativet är
svårbedömd. Jordbruks- och ängsmarkens hävd styrs av arrendeavtal. Den befintliga
jordbruksmarken närmast bytomten hall riskerar att växa igenom med sly då ytan bedöms
som en liten enhet belägen i norrslutning och oekonomisk att bruka. Sammantaget bedöms
Hall fortsätta vara en avskild plats och de avläsbara sambanden och enskilda kulturhistoriska
objekt kommer tills vidare att finnas kvar i ungefär samma utsträckning som idag. Jordbruket
i den skala den bedrivs idag väntas fortgå och Halls trädgårdspark finns kvar i befintligt skick
med främst en prägel av ängsmark.
Sida 11 av 28
Föreslagen exploatering
Det är främst två följder av föreslagen exploatering som bedöms påverka kulturmiljön. Dels
bevaras inte säteriets ekonomibyggnad, som är utsett till landmärke i Tyréns
kulturmiljöanalys och dels kommer den förhistoriska markanvändningen inte att vara intakt
och där med blir mer svårläst. Sambanden mellan ladugården, huvudbyggnaden och
jordbruksmarken i öster (utanför planområdet) bedöms kunna berätta historien om det
åkerbruk som idkats på platsen. Ekonomibyggnaden bedöms i dagsläget vara i så pass dåligt
skick att den inte är ekonomiskt försvarbar att behålla och restaurera för att innehålla ny
användning.
Efter den förhistoriska markanvändningen har nya epoker/anpassningar skett. Först till
herrgårdsmiljö/säteri, åkerbrukskoloni och säkerhetsanstalt. Utvecklingsförslaget innebär en
ytterligare ändrad markanvändning för de delar som enligt detaljplanen föreslås bebyggas och
detta utgör en ny epok i områdets utveckling.
Läsbarheten av tidigare markanvändning liksom de funktionella och visuella sambanden
mellan säteriet och ekonomibyggnaden (ladugården) bedöms som en följd av detta att till viss
grad försvåras. Övriga objekt som omnämns i kulturmiljöanalysen avseende vad som
påverkar läsbarheten kulturmiljön är säteriets huvudbyggnad och kvarnen, förhistoriska
landmärken i form av gravfält och bytomter, fornlämningar, tydliga axlar i nord-syd och östväst, alléer, historisk vägsträckning, trädgård, jordbruksmark och Hallsfjärden. Med undantag
för jordbruksmarken kommer samtliga av dessa objekt att förbli intakta eller i och med
exploateringen i vissa fall att få en än mer framträdande roll som bidrar till en ökad läsbarhet
av områdets kulturhistoria. Kulturhistoriskt intressanta byggnader och fornlämningarna
skyddas med planbestämmelser som säkerställer att de bevaras och inte förvanskas. Planens
norra del skyddas helt från bebyggelse och planläggs som prickad kvartersmark för att värna
viktiga siktlinjer och en sammanhållen kulturhistorisk miljö.
Föreslagen exploateringen stärker de nord-sydliga och öst-västliga sambanden/axlarna genom
att områdets huvudsakliga vägstruktur behålls och ytterligare förstärks genom att
bebyggelsemönstret i stor grad även följer denna struktur. Bebyggelsemönstret har utformats
med respektavstånd mot befintliga kulturhistoriska bebyggelsegrupper och anpassats så att de
inte inkräktar på deras inbördes visuella samband. Detta säkerställs även genom att marken
inte får bebyggas enligt plankartan. En komplettering av bebyggelse i när men inte direkt
anslutning kan medföra att de äldre byggnadernas värde framhävs tydligare när de
kontrasteras mot mer modern arkitektur. Gravfält, bytomter, fornlämningar och Halls trädgård
Sida 12 av 28
tillgängliggörs i och med exploateringen för fler människor som kommer att vistas i området
och stora möjligheter att synliggöra dem ytterligare finns.
Halls trädgårdspark är ett utbrett område som idag är präglat av ängsmark, tomtmark och
hårdgjorda ytor och inte anlagd eller skött park. Dess högsta värden bedöms finnas i de
mellersta och nordligaste delarna samt i sambanden mellan parken, kvarnen, alléerna och
säteribyggnaderna. Genom bestämmelser och mark som inte får bebyggas samt bevarandeoch varsamhetsbestämmelser anses parkens värde tillvaratas och den föreslagen exploatering
endast utgöra ett mindre intrång.
Andel åkermark minskar i och med exploateringsförslaget, främst de delar som idag har
karaktären av ängsmark. Ca 0,9 ha jordbruksmark som aktivt brukas idag ianspråktas av
bebyggelse. För att värna kulturmiljön som är kopplad till jordbrukshistorien i området
bevaras siktlinjer som berättar hur stort område som tidigare brukats. Jordbruk kommer att
fortgå i till planområdet angränsade område.
T.v. Vy norr ut från befintlig vägkorsning. Ca 0,6 ha av den närmaste jordbruksmarken på höger sida om vägen
inbegrips i planområdet i föreslagen exploatering. Hallanstalten i bakgrunden.
T.h. Området längt öster ut i planområdet, närmast Halls gamla bytomt. Bebyggelsen föreslås ej bevaras och
den öppna marken har sedan lång tid tillbaka hållits öppen för bland annat jordbrukshävd, men den brukas ej
längre idag då den anses vara för orationell i sitt läge och storlek. I nollalternativet riskerar marken att på sikt
förslyas och i exploateringsförslagen föreslås den bebyggas. Något som delvis minskar läsbarheten av tidigare
markanvändning.
Sida 13 av 28
T.v. Vy norr ut mot Hallbäcken som föreslås bevaras genom bestämmelser i plankartan.
Th. Vy väster ut i trädgårdsparken. Som föreslås bevaras genom bestämmelser i plankartan.
Ursprungligt/tidigare exploateringsalternativ
Förslaget innebär att flera fornlämningar tas bort eller flyttas. Ett respektavstånd från säteriets
huvudbyggnad med ekonomibyggnader upprätthålls och de kulturhistoriska sambanden i
säterimiljön bibehålls. Området är format kring den befintliga vägstrukturen i både öst-västlig
och nord-sydlig riktning och framhäver områdets historiska struktur. I detta alternativ behålls
ekonomibyggnaden men nästan 4 ha av Halls trädgårdpark i anspråkstas för bebyggelse.
Påverkan natur
Planområdets södra spets berörs av en spridningskorridor för den gröna kil som kopplar ihop
ett stort sammanhängande naturområde med Hallsfjärden. Enligt kommunens översiktsplan
ska värdet av de gröna kilarna i Södertälje beaktas vid ny bebyggelse. Spridningskorridorer är
särskilt viktiga att skydda. Kilarna som sammanhängande yta har dock inget formellt skydd.
I den regionala utvecklingsplanen för Stockholm, RUFS2010, anges att de gröna kilarna ska
bevaras, utvecklas och göras tillgängliga för invånarna. Eftersom kilarna ofta spänner över
flera kommuner är det ett mellankommunalt planeringsområde och konsekvenser av
förändringar i en kil bör beskrivas avseende kilen som helhet, landskapsperspektivet och olika
tidsperspektiv. De sociala, ekologiska och samhällsekonomiska aspekterna bör också
beskrivas.
Ängsmark och skogsbryn
Ca 2,5 ha ängsmark och 1,6 ha skogsbryn inryms inom planområdet. Hittills har ingen
värdefull vegetation identifierats men delar av ängsmarken söder om de befintliga radhusen
och väster om jordbruksmarken kan hysa hotade och/eller sällsynta växtarter. Inför
Sida 14 av 28
granskningsskedet ska en naturinventering tas fram där bland annat kärlväxter och
biodiversiteten kopplat till ängsmarken utreds vidare.
Alléer
Tre alléer finns i detaljplaneområdet idag. I den ena som går längs Halldalen, är lövträden
planterade i dubbel rad. Allén börjar vis Säteriet och slutar vid Hallbäcken innan kvarnen.
Flera av träden längs allén har drabbats av sjukdom. I den andra allén är lövträden planterade i
enkel rad längs vad som tidigare utgjort en väg. Allén går parallellt med den första, ca 70 m
väster ut. Den börjar strax söder om smedjan och slutar vid vägen som går parallellt med
Hallbäcken. I områdets södra del finns en enkelsidig allé bestående av björkar.
Utmed Halldalen, norr om planområdet står 5 ekar och 2 bokar som skyddas genom
naturminnesmärkning. De är rester av en tidigare lövängsvegetation. Två naturminnesmärkta
tallar finns också i närheten. En naturminnesmärkt gran står söder om planområdet.
Dubbelsidig allé vid huvudentrén och enkelsidig allé vid Smedjan
Nollalternativet
Nollalternativet innebär inga större förändringar. Ängen riskerar att växa igen och bli till skog
över tid vilket medför en oönskad homogen natur i grönkilens spridningskorridor. Områdenas
rekreativa värden bedöms inte tas tillvara då Hall är svårtillgängligt med förhållandevis
okända rekreativa värden. Den biologiska mångfalden i området och spridningskorridoren
förblir intakt.
Den del som kommer att tas i anspråk utgörs i huvudsak av äng, skogsbryn, väg och
bebyggelse. Spridningskorridorens utbredning är grovt markerad i kartan och berör en mindre
del som inte bedöms påverka kilens sammanhängande struktur eller helhet, dess landskaps-
Sida 15 av 28
eller tidsaspekt. Negativa konsekvenser ur sociala, ekologiska och samhällsekonomiska
aspekter bedöms inte heller uppstå i och med anspråkstagandet av området.
Av vikt för en spridningskorridors funktion är bl.a. dess bredd och inslag av olika naturtyper.
Spridningskorridoren som ligger inom detaljplanens gräns lämnas obebyggd och markeras
som prickad kvartersmark som förhindrar uppförande av byggnader. Området tillgängliggörs
för allmänheten med kopplingar till och från området via gång- och cykelväg.
Den del av spridningskorridoren som ingår i planförslaget ligger inte inom någon av kilens
värdekärnor som är särskilt värdefulla för växt- och djurlivet. Kontakten med stranden
bibehålls och planens genomförande anses bidra till att den gröna kilen blir mer tillgänglig för
allmänheten. Att människor i regionen har god tillgång till gröna kilar bidrar till uppfyllning
av ett av planeringsmålen i Regionala utvecklingsplanen för Stockholmregionen 2010
(RUFS).
Alléer
Ett par alléträd längs Halldalen kommer att behöva fällas för att göra plats åt vägen. Samtliga
av områdets alléer och minnesmärkta träd bevaras i planen. Däremot är flera av träden i allén
längs Halldalen drabbade av sjukdom. Om det behövs ersätts den sjuka allén genom
plantering av nya träd.
Ängsmark och skogsmark
I och med förslaget ianspråktas stora delar av ängsmarken i de södra delarna och ett
skogsbryn i planens östra del. framtida naturinventering får vidare bedöma konsekvenserna av
intrånget som sker i planens södra delar.
Naturvärden i området påverkas genom att ängsmark, skogsbryn och högvärdig
jordbruksmark tas i anspråk till förmån för bostadsbebyggelse. Grönkilen går i områdets
sydligaste del och bebyggelse i form av småhus och flerbostadshus uppförs inom kilens
avgränsning. Områdets alléer behöver tas ned i och med planförslaget.
Påverkan strandskydd
Strandskyddet ska långsiktigt trygga medborgares tillgång till strandområden genom
allemansrätten. Dessutom ska strandskyddet bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet.
För att tillgodose syftena är det enligt huvudregeln förbjudet att inom strandskyddsområden
vidta vissa åtgärder, bl.a. att uppföra nya byggnader. Det skyddade området är normalt 100
meter från strandkanten både på land och i vattenområdet. I Miljöbalkens 7 kap §18c.Som
Sida 16 av 28
särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet
får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser:
1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets
syften,
2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från
området närmast strandlinjen,
3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan
tillgodoses utanför området,
4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras
utanför området,
5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan
tillgodoses utanför området, eller
6. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.
Från Igelstaviken råder strandskydd på 100 meter.
Från Marsjön rinner vattnet via Hallbäcken ut i Igelstaviken. Bäcken rinner genom åkermark
och annan öppen mark för att sedan passera genom planområdets norra del i öst-västlig
riktning.
Beslut om införande av generellt strandskydd i Södertälje kommun fattades den 28 februari
1980. Hallbäcken omfattas inte av detta generella strandskydd. Kommunens bedömning är att
eftersom strandskyddet inte har upphävts så återinträder inte heller strandskyddet enligt 7 kap.
18 g § Miljöbalken.
Omedelbart väster om detaljplaneområdet och söder om smedjan finns ett mindre
avvattningsdike. Enligt bedömning omfattas inte diket av strandskydd på grund av dess ringa
utbredning.
Nollalternativet
Nollalternativet innebär inga förändringar i förhållande till strandskyddszonen.
En mindre del av strandskyddet föreslås upphävas till förmån för bostadsbebyggelse med
hänsyn till punkt 2 MB kap 7 § 18c. Det vill säga att marken är redan avskild från området
närmast strandlinjen genom befintlig bebyggelse.
Sida 17 av 28
Område där strandskyddet upphävs
En liten del av strandsskyddszon tas i anspråk som tomtmark. Detaljplanen upphäver här
strandskyddet men planbestämmelser införs för att behålla strandskyddszonskaraktären:
marken får inte förses med byggnad, inte hårdgöras och nivåer får inte förändras. Lov krävs
för samtliga byggnadsverk. Området är så litet att livsvillkoren för djur eller växtarter inte
anses förändras väsentligt. Åtgärdet bedöms inte strida mot strandskyddets syften eller
påverka allmänhetens tillgänglighet till strandområdet negativt. Detaljplanen bedöms tvärtom
påverka allmänhetens tillgänglighet till strandområdet positivt i och med att en allmän väg, en
gång- och cykelväg och allmänt tillgängliga passager anläggs. Schaktmassorna längs stranden
utreds och tas omhand på lämpligt sätt i samband med detaljplanen.
Bebyggelse förläggs utanför strandskyddzon.
Påverkan klimat
En bostadsutveckling genrerar ett ökat transportbehov och i sin tur mer utsläpp och
klimatpåverkan. Hall ligger med ca 5,5 km till den kommersiella servicen i Södertälje
centrum och ca 2,5 km till pendeltåget och Östertälje station. Från stationen går bussar mot
Södertälje centrum och de övriga stadsdelarna i kommunen samt till andra destinationer som
Nykvarn, Botkyrka och Liljeholmen. Buss 783 trafikerar sträckan Hall – Östertälje station
med en till en halvtimmestrafik beroende av veckodag och rusningstider. Med ett tillskott av
400-450 bostäder är det sannolikt att trafikmängden kommer att öka markant i området och så
även trafikbelastningen på Nynäsvägen som beräknas öka med ca 1 000 bilrörelser/dygn. Det
Sida 18 av 28
är även troligt att kollektivtrafikförsörjningen till området ökar med det utökade
befolkningsunderlaget.
Idag är förbindelserna till Hall bristfälliga och området är svårtillgängligt för gång- och
cykeltrafik. Mellan Östertälje station och Hall går Nynäsvägen som i aktuell sträckning
saknar trafikseparerad gång- och cykelväg. I kommunens cykelplan från 2013 finns förslag på
att bygga ut gång- och cykelväg mellan Hall och Östertälje station.
Nollalternativet
Ingen förändring i antal fordonrörelse i området kan påvisas och området fortsätter att vara
otillgängligt med gång- och cykel och med ett begränsat antal bussavgångar till och från
Hallanstalten.
Detaljplanen utformas så att bussförbindelse kan trafikera området. Vägbredder, svängradier
och utfartsförbud på huvudgatan etc. anpassas så att en buss både kan vända inne i
området/alternativt vid Hallanstaltens entré och så att den kan passera igenom området. Det
utökade underlaget av personer bedöms ge goda möjligheter för att en utökad turtäthet, mellan
framförallt Hall och Östertälje station, och en eller flera nya hållplatser inom området ska
kunna komma till stånd. Turtätheten är avhängig befolkningsunderlaget i området och med en
attraktiv bussförbindelse kommer en större andel av de boende att välja kollektiva
transportmedel.
Den utökade bostadsexploateringen leder till en ökad trafikmängd i området och det ökade
transportbehovet kommer att generera mer utsläpp trots att bilarna i framtiden spås vara mer
fossilbränslefria. Utsläppen och där med klimatpåverkan, bedöms öka i samband med
föreslagen exploatering. Förslaget skapar förutsättningar för gång- och cykel trafikanter
genom GC-vägar inom området och är anpassad efter kommunens målsättning att bebygga en
trafikseparerad GC-väg längs Nynäsvägen som beskrivs i den antagna cykelplanen från 2013.
Den alternativa utbyggnaden av området omfattar ca 500-600 bostäder och kommer att bidra
till fler bilrörelser, ökade utsläpp och således påverkan på klimatet. Omfattningen av bostäder
ger ett större underlag för kollektivtrafiken och skapar bra förutsättningar för SL att dra en
busslinje genom området. Närhet till hållplatser är en attraktivitetsfaktor för kollektivtrafiken
och det ursprungliga förslaget erbjuder kortare avstånd till busshållsplatser för fler bostäder än
planförslaget. Underlaget för övrig service är också större men bedöms inte vara stort nog för
lokal handel som annars kan bidra till färre resor i området. Däremot kan underlaget ge
förutsättningar för kommunal service i form av både skola och förskola inom området.
Sida 19 av 28
Påverkan markresurser
Sydöstra delen av planområdet med en yta av cirka 6,3 ha mark är klassificerad som
högproduktiv åkermark av den värdefullaste klassen som finns i Södertälje och Stockholms
län (klass 5 av 10) i landet som helhet, enligt gradering av åkermark i Stockholms län 1976.
Cirka 0,6 ha av ytan ligger på åkern norr om vägen mellan säteriet och den gamla bytomten
och används för jordbruk idag.
Ytterligare cirka 0,3 ha åkermark kommer att tas i anspråk för vägbreddning.
Behovet av lokal- eller närodlad mat kommer med all sannolikhet att öka i framtiden. Det är
viktigt att värna om jordbruksmarken så att beroendet av att importera livsmedel inte ökar. Ett
rikt odlingslandskap är även en resurs för ekologiska värden som är viktiga för ett hållbart
samhälle. Det är därför mycket viktigt att bibehålla jordbruksmark i konkurrens med annan
markanvändning och Miljöbalkens hänsynsregler poängterar att jordbruk är av nationell
betydelse. I både miljöbalken och i Översiktsplanen står att brukningsvärd jordbruksmark
endast får tas i anspråk om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta
behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan
mark tas i anspråk.
Nollalternativet
Med förutsättningen att gällande arrendeavtal fortlöper kommer marken i huvudsak att
användas på samma sätt som idag. Jordbruksmarken söder om vägen i öst-västlig riktning
befaras växa igenom med sly då området anses vara olönsamt att odla av nuvarande
markägare.
Kvartersmarken inom förslaget förläggs på ca 6,3 ha jordbruksmark varav 0,6 ha aktivt
brukas idag. Den föreslagna exploateringen innebär att andelen jordbruksmark i området
minskar till förmån för bostäder. I förslaget har den omfattande kulturmiljön och värdet av
jordbruksmark balanserats mot behovet av att komma upp i en kritisk massa för bostäder som
skapar underlag för kollektivtrafik och ett hållbart bostadsområde ur ett
koldioxidutsläppshänseende. Bostadsbebyggelsen är till största del belägen på mark som inte
odlas idag och en omfattande del har karaktär av äng snarare än jordbruksmark.
Förslaget innebär att ytterligare jordbruksmark tas i anspråk för bostäder. Den befintliga
vägen i öst-västlig riktning justeras norr ut och förläggs på jordbruksmark och inskränker på
en stor sammanhållen jordbruksenhet som brukas idag. En större jordbruksenhet som brukas
idag ianspråktas för bostadsutveckling i områdets norra del.
Sida 20 av 28
Sammanvägd bedömning
Region
Södertälje är en del av den snabbt växande Stockholmsregionen där behovet av bostäder är
stort och ständigt ökande. Enligt RUFS (regional utvecklingsplan för Stockholm) ska
bostadsområden beläggas i kollektivtrafiknära lägen och koncentreras till redan ianspråktagen
mark för att spara gröna värden och hålla nere utsläppen. Hall ligger inom cykelavstånd till
Östertälje station och har goda möjligheter att försörjas med kollektivtrafik. Bostadsområdet
planeras i en rik kulturmiljö där det redan i dag finns bostadsbebyggelse men området som
helhet är starkt präglat av Hall anstalten. En bostadsutveckling i Hall bidrar med ett sjönära
boende i sydvästläge som bidrar till ett attraktivt och varierat bostadsutbud i regionen och
kommunen och bedöms därför som viktigt ur ett regionalt perspektiv. Södertälje är en utsedd
värdekärna i Stockholms län där det är uttalat att en större del av den tillkommande
bostadsbebyggelsen samt arbetsplatser ska beläggas.
Kulturmiljö
Hall är ett riksintresse och mycket intressant ur ett kulturhistoriskt perspektiv. För att
områdets historiska funktion och betydelse ska kunna avläsas behöver så många komponenter
som möjligt sparas och samband mellan viktiga enheter bevaras. Förslaget är i stor
utsträckning anpassat för att bevara sambanden i området både vad gäller bebyggelse och
vägstruktur och för att framhålla de kulturhistoriska miljöerna och deras läsbarhet. I och med
förslaget rivs en ekonomibyggnad (ladugård) då den bedöms allt för svår att bevara och rusta
ur ett ekonomiskt perspektiv och öppen, tidigare brukad odlingsmark, byggs på vissa delar
igen. Bedömningen är att de stora sambanden och tillräckligt många komponenter bevaras för
att området fortsatt ska vara en rik kulturmiljö som förmedlar kunskap om Halls historia.
Komponenternas skydd förstärks i och med detaljplanen då fornlämningar planläggs som
natur eller park och den kulturhistoriskt intressanta bebyggelsen får varsamhetsbestämmelser,
skyddsbestämmelser och rivningsförbud samt omges av mark som inte får bebyggas.
Natur
Planområdet består av en varierad natur som innefattar bebyggelse, jordbruksmark, skogsbryn
och äng. Hittills har ingen extra värdefull vegetation identifierats undantaget tre alléer och
några värdefulla större äldre träd. Alla dessa får bevarandebestämmelser i planen. En
kompletterande naturinventering ska göras inför granskningsskedet. Konsekvenserna för
naturvärdena kan beskrivas mer ingående efter att inventeringen är gjord. En del av planen
ingår i en utkant av en spridningskorridor för en grön kil. Påverkan på grönkilen anses vara
ringa då en mycket liten del av spridningskorridoren berörs av planen och denna mark i sin tur
planläggs som kvartersmark som inte får bebyggas. Utifrån den kunskap som finns om
Sida 21 av 28
områdets förutsättningar idag står en bostadsutveckling inte i strid med naturintresset i
området.
Strandskydd
Föreslagen bebyggelse ligger till allra största del utom strandskyddet för Igelstaviken. Vissa
mindre delar av strandskyddet föreslås upphävas med hänvisning till att marken redan är
avskild av befintlig bebyggelse pkt 2 MB 6 kap 18§C. En liten del av strandsskyddszon tas i
anspråk som tomtmark. Detaljplanen upphäver här strandskyddet men planbestämmelser
införs för att behålla strandskyddszonskaraktären: marken får inte förses med byggnad, inte
hårdgöras och nivåer får inte förändras. Lov krävs för samtliga byggnadsverk. Området är så
litet att livsvillkoren för djur eller växtarter inte anses förändras väsentligt. Åtgärdet bedöms
inte strida mot strandskyddets syften eller påverka allmänhetens tillgänglighet till
strandområdet negativt. Detaljplanen bedöms tvärtom påverka allmänhetens tillgänglighet till
strandområdet positivt i och med att en allmän väg, en gång- och cykelväg och allmänt
tillgängliga passager anläggs. Schaktmassorna längs stranden utreds och tas omhand på
lämpligt sätt i samband med detaljplanen.
Klimat
Nya bostäder innebär per automatik en ökad trafikmängd oavsett var den tillkommer. I
planförslaget är vägstrukturen anpassad för att möjliggöra flera olika lösningar för
kollektivtrafiken att trafikera området. Planförslaget möjliggör för 400-450 nya bostäder
vilket utgör ett bra underlag för busstrafik och som motiverar en ökad turtäthet. Förslaget
bedöms därför leva upp till både regionala och kommunala mål om att bostäder bör uppföras
där förutsättningar för god kollektivtrafik finns.
Markresurser
I området finns högvärdig jordbruksmark med den högsta klassningen (5 av 10) i
stockholmsregionen. De högst klassade åkermarkerna (8-10/10) återfinns i Skåne. I övrigt
anses Skåne och Blekinge samt Sörmland och Mälardalen vara av högre bördighet än
resterande Sverige med några undantag för kommuner söder om Vänern. Södertälje är i sin
tur en av Stockholms läns största jordbrukskommuner samtidigt som den är en regional
utvecklingskärna(utsedd i RUFS regional utvecklingsplan för Stockholm) dit
bostadsbebyggelse och arbetsplatser ska centreras. I kommunens översiktsplan beskrivs att
den största delen av den mest värdefulla åkermarken ligger i kommunens södra delar. Vidare
beskriver planen att jordbruket ska bibehållas i konkurrens med annan markanvändning för att
motverka behovet av import och skapa förutsättningar för lokal- och närodlat. Hall är beläget
i ett förhållandevis centrumnära läge och bedöms i denna MKB och i planarbetet kunna
övervägas för bostadsbebyggelse, och bidra till RUFS vision, i sammanhanget att
Sida 22 av 28
jordbruksvärdena tillvaratas och utvecklas på landsbygden i kommunens övriga delar. Av de
delar som brukas idag ianspråktas ca 0,6 ha för att bostadsutvecklingen ska nå en kritisk
massa som utgör ett tillräckligt underlag för kollektivtrafiken att trafikera området. Medan 0,3
ha tas i anspråk för breddning av vägen. De resterande ytorna som är utsedda som åkermark
brukas inte aktivt idag då de har bedömts som svårbrukade och olönsamma på grund av
norrläge och för små enheter, men är utpekade som jordbruksmark i länsstyrelsens kartering
från 1976.
Sida 23 av 28
Miljökvalitetsmålen
Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Det övergripande
målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Sveriges gränser. Utöver generationsmålet finns 16 nationella miljökvalitetsmål med
preciseringar samt etappmål.
De 16 nationella miljökvalitetsmålen
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
Begränsad klimatpåverkan
Frisk luft
Bara naturlig försurning
Giftfri miljö
Skyddande ozonskikt
Säker strålmiljö
Ingen övergödning
Levande sjöar och vattendrag
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Myllrande våtmarker
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Ett rikt växt- och djurliv
Länets prioriterade miljömål
Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har sex av de 16 nationella miljömålen som
ska nås till år 2020 valts ut för prioriterade insatser i länet.
• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
• Giftfri miljö
• Ingen övergödning
• God bebyggd miljö
• Ett rikt växt- och djurliv
I detta underlag till MKB behandlas miljömål 1, 2, 8, 9,10, 12, 13,15.
Sida 24 av 28
Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft
”..Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att
människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Luften ska vara så ren att människors
hälsa samt djur, växter och kulturmiljövärden inte skadas”.
Exploateringen skapar förutsättningar för kollektivtrafik att försörja området genom ett
tillräckligt bostadsunderlag och infrastrukturella förutsättningar som hållplatslägen och
vägbredd. Området planeras för småhus och flerbostadshus och bilanvändningen kommer att
öka i området och så även utsläpp av växthusgaser som kommer påverka det lokala klimatet
negativt. I den fortsatta planeringen kan även åtgärder som energieffektiva hus, klimatsmarta
energilösningar och gemensamma transporter så som bilpooler belysas för att begränsa
klimatpåverkan och bidra till en frisk luft.
Levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och hav i
balans samt levande kust och skärgård:
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska
bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt
landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som
förutsättningar för friluftsliv värnas… Grundvattnet ska ge en säker och hållbar
dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och
vattendrag… Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska
mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald,
upplevelsevärden samt natur och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av
hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas.
Planen verkar för ovanstående mål genom att tillgängliggöra Hall och dess friluftskvaliteter i
anslutning till Igelstaviken för både boende och besökare. Föreslagen bebyggelse ligger till
allra största del utom strandskyddet för Igelstaviken som i övrigt inte ingår i avgränsningen
för planen men som påverkas ändå på olika sätt. Vissa mindre delar av strandskyddet föreslås
upphävas med hänvisning till att marken redan är avskild av befintlig bebyggelse. Genom att i
stor utsträckning bibehålla strandskyddet värnas både växt- och djurliv som lever i anslutning
till vattnet.
Vid en hård bedömning av målet om levande sjöar och vattendrag kan upphävandet av
strandskyddet anses verka mot måluppfyllelsen.
Södertälje och stockholmsregionen befinner sig i stark tillväxt och bostadsutveckling i
attraktiva lägen är starkt efterfrågat i regionen. Sjönära boende i ett område med tillgång till
Sida 25 av 28
kollektivtrafik är ett bra komplement till de bostadsutbud som Södertälje idag erbjuder sina
invånare och kan bidra till en större mångfald i kommunen.
Levande skogar, rikt odlingslandskap och ett rikt växt och djurliv
"Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den
biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas… Den
biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Arternas livsmiljöer och
ekosystemen ska värnas…Människor skall ha tillgång till en god natur och kulturmiljö med
rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd…Odlingslandskapets och
jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas
samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks”.
Planområdet inbegriper en del skog, men å andra sidan gränsar det till både skogsmark och en
grönkil med varierad natur. Planförslaget verkar varken för eller emot målet om levande
skogar. Däremot tillgängliggörs skogen för fler personer och dess rekreativa värde ökar i och
med att fler kan ta sig dit både med bil och via gång- och cykelvägar. Planförslaget
ianspråktagande av skogsbryn bedöms inte påverka skogen och dess växt- och djurliv. Stora
delar av planområdet är jordbruksmark och ängsmark varav ca 4,5 ha jordbruksmark (enligt
länsstyrelsens gradering av åkermark från 1976). 0,9 ha brukas idag, 3 ha ligger i träda
medan resten används som betesmark. Att bebygga nämnda mark går emot målet om ett rikt
växt- och djurliv men hittills har ingen unik flora eller djurliv identifierats på platsen. En
naturinventering ska göras för att vidare undersöka växt och djurlivet. På platsen sparas stora
delar av sammanhållen jordbruksmark och delar av ängsmark utspritt i området som gör att
djur och växtliv som lever i dessa sorts marker kommer att kunna vara kvar i området och att
den biologiska mångfalden i Hall inte inskränks i lika stor utsträckning.
God bebyggd miljö
”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt
medverka till en god regional och global miljö. Natur och kulturvärden ska tas till vara och
utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt
och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas”.
Den föreslagna exploateringen går till viss del emot men verkar framför allt för miljömålet för
en god bebyggd miljö. Platsen är belägen 2,5 km från Östertälje pendeltågsstation och ligger i
anslutning till Hallanstalten och Igelstaverket samt andra större arbetsplatser i Södertälje. Ur
ett regionalt perspektiv bedöms platsen vara lämplig för bostäder då det ligger i ett attraktivt
vattennära läge med förutsättningar för god kollektivtrafik. Södertälje är en av sju utpekade
regionala kärnor där bostäder och arbetsplatser ska förläggas i regionen.
Sida 26 av 28
De boende på platsen får tillgång till rekreation, naturupplevelser och ett boende i en vacker
kulturmiljö. Området tillgängliggörs även för besökare genom att gång- och cykelvägar inom
planområdet och till den regionala grönkilen upprättas. För att gång- och cykelvägen ska fylla
sin funktion krävs att kommunen anlägger en trafikseparerad gång- och cykelväg i enlighet
med cykelplan 2013, så att Hall kopplas ihop med övriga Södertälje. Förslaget skapar
förutsättningar för kollektivtrafik med ett tillräckligt stort antal bostäder och med infrastruktur
som är anpassad för flera olika lösningar för bussar i området.
Kulturmiljön i området värnas då samtliga fornlämningar av vikt för kulturmiljön planläggs
inom detaljplaneområdet som park eller natur med syfte att öka det juridiska skyddet.
Byggnaderna får varsamhetsbestämmelser, skyddsbestämmelser, rivningsförbud och omges
av mark som inte får bebyggas. Detta gäller all kulturhistoriskt intressanta bebyggelse med
undantag för ekonomibyggnaden (ladugården) som av ekonomiska skäl, inte bedöms kunna
bevaras. Ladugården är ett av två utpekade landmärken i området och valet att ej bevara
denna kan anses gå emot målet om god bebyggd miljö. En mindre del av ett äldre öppet
odlingslandskap avses även att bebyggas, vilket kan försvåra läsbarheten av det
kulturhistoriska landskapet.
Alla övriga kulturhistoriska komponenter bevaras och de intressanta sambanden som visar på
platsens tidigare funktion sparas och förstärks i och med planens bebyggelsestruktur med
tydliga axlar i nord-syd och öst-väst.
Förslaget innebär en målkonflikt där nya bostäder i attraktiva lägen som medför en god och
hälsosam miljö ställs mot biologisk mångfald och andra gröna värden. Förslaget ianspråktar
jordbruksmark som inte brukas idag då de anses vara för små och skuggiga enheter, ängsmark
och en del skogsbryn. Strandskyddet förslås upphävas i begränsad omfattning kring
Igelstaviken. De rekreativa, sociala och naturliga värdena kring vattnet sparas och
tillgängliggörs för flera att upptäcka och uppleva i och med exploateringen.
Sida 27 av 28
Medverkande konsulter:
Linda Sjögren, NAI Svefa
Kristina Sandberg, NAI Svefa
Bilderna är tagna av Linda Sjögren.
Plan
Urban Dahlberg
Plan- och Bygglovschef
Sida 28 av 28
Alvin Mielli
Planarkitekt
Sam hällsbyggnadskont oret
PLAN ROGRAM
Dnr 2009- 00058- 214
Det alj plan för
H ALL 4 :3
inom Öst ert älj e i Södert älj e
Godkänt dokument - Martin Mansell, Samhällsbyggnadskontoret Södertälje, 2014-02-26, Dnr 2009-00058
Upprät t ad 2010- 06- 09
PROGRAMSAMRÅDSHANDLI NG
Rothug
HALL
4:1
2
Kullen
1:28
1
Furutorp
Hågelby
gamla tomt
Hågelby
Björk-
Fridhem
udden
Fruåker
4:5
1
4:6
1
Kriminalvårdsanstalt
4:3
1
Hallsfjärden
GA:1
Va d ä r k om m una l pla ne r ing?
Kommunen är ansvarig för att det finns en övergripande
planeprogram, för hur området skulle kunna användas.
planering som beskriver hur marken inom kommunen är
Programmet skickas därefter ut på samråd till de sakägare,
tänkt att användas. Det kan handla om var det är lämpligt
boende och myndigheter som berörs.
att bygga nya bostäder, handelsområden eller var det
behövs nya vägar eller mer utbyggd offentlig service.
Efter samrådet sammanställer man de tankar och kommen-
Allt för att på ett bra och effektivt sätt använda den mark
tarer (yttranden) som kommit in till kontoret i en samråds-
som finns inom kommunens gränser, oavsett om den är
redogörelse. Efter den sammanställningen bearbetar
privatägd eller kommunalägd.
kommunen planförslaget och ser om det är någonting som
behöver undersökas mer, förbättras eller kompletteras.
Det här arbetet sker både på en översiktlig nivå, där man
tittar på och försöker planera för huvuddragen av utvecklingen i hela kommunen (översiktsplan), och mer lokalt
genom så kallade detaljplaner. En detaljplan berör ett
mindre område och ska ge en samlad bild av hur marken
används idag och hur den är tänkt att förändras eller
bevaras. Det är en process som grundar sig på lagstiftning;
Pla nsa m rå d
I den här fasen finns det ett mer genomarbetat och detaljerat förslag. En viktig del av förslaget är den plankarta
med bestämmelser som kommer att reglera markanvändningen. Planförslaget ska precis som programhandlingarna
skickas ut på samråd till de sakägare, boende och myndigheter som berörs.
plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB).
Progra m sa m rå d
Efter samrådet sammanställer man de nya tankar och
Arbetet börjar med att samhällsbyggnadskontoret samlar
kommentarer som kommit in i en ny samrådshandling.
in information om området. Man tittar bland annat på
grönområden, kommunikationer, karaktären på befintlig
bebyggelse, mark och vatten samt teknisk försörjning
som vatten och avlopp. Samhällsbyggnadskontoret tittar
också över de behov som finns inom kommunen och det
aktuella området, exempelvis elevunderlag för skolor
och förskolor eller vägar och tekniska system, lokaler
för industri och handel, bostäder och annat som kan vara
intressant. Samtidigt tittar man också igenom de riktlinjer
och beslut som finns inom kommunen som berör planering,
exempelvis skydd av natur, tillgänglighet för funktionshindrade och säkerhet.
Ut st ä llning
Kommunen bearbetar återigen igenom planförslaget och
ser om det behöver justeras. Efter eventuella ändringar
ställer man ut förslaget i stadshusets entréhall för
granskning. Utställningstiden ska vara minst fyra veckor.
Samrådskretsen av sakägare, boende och myndigheter har
möjlighet att lämna in synpunkter och de sammanställs
sedan i ett utställningsutlåtande.
Ant a ga nde & La ga k ra ft
För att detaljplanen ska börja gälla måste Stadsbyggnadsnämnden ta ett formellt beslut om att planen ska antas. Tre
veckor efter att Stadsbyggnadsnämnden beslutat att anta
Med hjälp av den insamlade informationen utarbetar
kommunen ett första och mer översiktligt förslag, detalj-
planen börjar den gälla (vinner laga kraft) och det blir till
exempel möjligt att ansöka om bygglov.
Efter varje skede i planprocessen behandlas planen politisk i berörd nämnd (stadsbyggnadsnämnd eller kommundelsnämnd).
PROGRAMSAMRÅD
Programarbete
2
Planarbete
PLANSAMRÅD
UTSTÄLLNING
Planarbete
ANTAGANDE
Ev revideringar
Syft e t
byggnadsnämnden, 2008-09-02, att ge samhällsbyggnads-
Syftet med programmet är att utreda möjligheterna för ny
kontoret i uppdrag, att upprätta ett program för fastigheten
bostadsbebyggelse och ett nytt verksamhetsområde för
4:3 (Dnr: 008-884/260).
båtvarv och båtvarvsrelaterad verksamhet.
Tidiga re beslut och ut redninga r
Allmänhetens möjlighet att lättare kunna ta del av områdets
kulturmiljö och stranzon ska också undersökas.
Att skapa förutsättningar att bygga fler bostäder till
kommunens invånare är en viktig målsättning för
kommunens arbete. Särskilt intressant är områden med
närhet till vatten. Viktigt är också att skapa bra möjligheter för näringslivet att utvecklas i kommunen. Samtidigt
ska den här typen av utveckling ske med hänsyn till den
omkringliggande miljön och landskapsbilden.
Cent ra la frå gest ä llninga r
Hall har även tidigare varit ett intressant utredningsområdet för nya bostäder. Redan 1996 inkom den dåvarande
fastighetsägaren med en förfrågan till kommunen om att
utreda möjligheterna till ny bostadsbebyggelse. Beslut
om att upprätta ett planprogram togs av stadsbyggnadsnämnden men arbetet sköts upp på grund av ytterligare
utredningsbehov och lades sedan på is.
År 2000 beslutade man om att återuppta ärendet och
skickade ut programförslaget på samråd. På grund av
behovet att fokusera på andra utbyggnadsområden inom
kommunen avskrevs ärendet.
Förutom de generella frågeställningarna som är viktiga
vid planläggning (exempelvis vatten och avlopp, risker,
Öve r gr ipa nde pla ne r och policys
terräng mm) så finns särskilda frågor som är centrala för
Här nedan sammanfattas de kommunala riktlinjer som är
planläggning av Hall 4:3.
centrala för utredningen av nya bostäder
• Fornlämningar och kulturmiljö
Översik t spla nen
• Strandskydd
Hall utpekas i Södertälje Översiktsplan (2004) som ett
• Tillgänglighet och rekreation
utredningsområdet för bostäder. I Översiktsplanen uttrycks
• Båtvarvets miljöpåverkan
även målsättningen att planera för attraktiva boenden i
närheten till vatten.
De här frågorna kommer att beskrivas utförligt längre
fram i den här programhandlingen.
I kapitlet om näringsliv och arbete poängteras också
vikten av att det finns företagsområden i attraktiva lägen.
Beslut om a t t ut reda H a ll 4 :3
Kommunen ska också sträva efter att antalet arbetstill-
Fastighetsägaren för Hall 4:3 inkom sommaren 2008 med
fällen ökar genom tillväxt av befintliga företag och genom
en förfrågan till kommunen att utreda möjligheterna för
nyetablering.
ny bostadsbebyggelse på delar av fastigheten.
Hall är även markerat som ett riksintresse genom den
Wasa Yacht, som har båtverksamhet och båtuppläggning
värdefulla fornlämningsmiljön och det kustanknutna
i Pershagen idag, har visat intresse för att kunna utöka
odlingslandskapet med starka historiska kopplingar.
sin verksamhet. För att kunna göra det krävs ett större
verksamhetsområde än de har idag och Hall ses som en
Viktigt är också att beakta värdet och kvalitén av den
möjlig och intressant ny placering.
odlingsmark som ligger inom programområdet vid
avvägning mot annan markanvändning.
För att utreda om det är lämpligt att planlägga området
för nya bostäder och båtvarvsverksamhet beslutade stads-
3
Gä lla nde det a lj pla ner
Om rå de A
Området är idag inte planlagt. För att kunna uppföra ny
I det här området föreslås att ett verksamhetsområdet för
sammanhängande bebyggelse krävs enligt lag att området
båtvarv upprättas. Utbyggnad är tänkt att ske i två etapper.
är planlagt med detaljplan.
I första utbyggnadsetappen beräknas ca 34.000 kvm vatten
och ca 16.000 kvm markyta tas i anspråk. Fullt utbyggt
Folk hä lsopla n för Södert ä lj e
I Folkhälsoplanen, antagen av kommunfullmäktige,
kan verksamhetsområdet uppta ca 65.000 kvm vatten och
55.000 kvm markyta.
uppmärksammas betydelsen av att skapa en bra fysisk
miljö. Vikten av att bevara och utveckla grönområden och
att göra dem tillgängliga för rekreation och fysisk aktivitet
finns med som en central målsättning.
Da gva t t enpolicy
För att motverka att regn och smältvatten (dagvatten),
som av olika orsaker blivit förorenat, släpps ut i Södertälje vattendrag har kommunen antagit en dagvattenpolicy
(2001). Den ska användas som som underlag vid frågor
som rör hantering av hur dagvatten ska ske.
Programsamråd
3:e kvartalet
2010
Plansamråd
2:e kvartalet
2011
Utställning
4:e kvartalet
2011
Antagande
1:a kvartalet
2012
Om rå de B
Ungefär en tredjedel av område B är utredningsområde för
nya bostäder (se karta sid 7). Det är inom det här området
som vi undersöker om det är möjligt att komplettera med
ny bebyggelse.
Pla ne r ingpr oce ss i t vå de la r
Kommunen vill även i programmet undersöka möjlighe-
Hall är utpekat som ett riksintresse för kulturmiljövård på
terna att planlägga för att den befintliga småbåtshamnen
grund av den värdefulla fornlämningsmiljön i kustnära
ska kunna ligga kvar.
läge samt det kustanknutna odlingslandskapet med starka
historiska koppling. Därför är det viktigt att planlägg-
Programsamråd
3:a kvartalet
2010
ningen av området hanterar både fornlämningsfrågan och
Plansamråd
2:a kvartalet
2011
kulturmiljöfrågan på ett genomarbetat sätt.
Utställning
4:e kvartalet
2011
Antagande
1:a kvartalet
2012
För att kunna göra det föreslår kontoret att man efter
programmet delar upp programområdet i två detaljplaner.
En stor plan, för alla de delar av programområdet där
det finns fornlämningar och en mindre plan i nordvästra
hörnet där båtvarvsverksamheten är tänkt att placeras (se
kartan nästa sida).
För ut sä t t ninga r och för sla g
I den här delen av programmet följer en beskrivning av
områdets karaktär och historia. Därefter beskrivs de
utbyggnadsförslag av båtvarv, bostäder och småbåtshamn
som finns för området.
Det här gör det möjligt att mer djupgående utreda vilka
Lä gesbest ä m ning och a rea l
konsekvenser planläggning av de centrala delarna av Hall
Hela programområdet är ca 65 hektar stort. Utrednings-
leder till när gäller fornlämningar och kuluturmiljö. Det är
området för bostäder är ca 25 hektar och utredningsom-
viktigt att konsekvensanalysen görs ur ett helhetsperspektiv,
rådet för båtvarvsverksamhet ca 15 hektar. Stora delar av
att man lyfter blicken från de enskilda fornlämingarna och
programområdet kommer med andra ord att fortsätta vara
ser dem som en del av ett större fornlämningsområde. För
antingen åkermark eller skogsmark.
att kunna göra det får område B inte vara för litet.
Pla t sens hist oria
Södertälje kommun täcker ett område som historisk sett har
4
Rothugge
HALL
4:1
2
Kullen
A
1:28
1
Furutorp
Hågelby
gamla tomt
Hågelby
Björk-
Fridhem
udden
Fruåker
B
4:5
:5
1
4:6
4
:6
1
4:3
1
Hallsfjärden
GA:1
Skiss: Föreslagen indelning av området efter programsamrådet (se ”Planeringsprocess i två delar”).
haft ett strategiskt läge intill farleden mellan Mälaren och
antingen gjorde krigstjänst eller arbetade inom ämbetena
Östersjön. Den bördiga jorden och den strategiska place-
stora jordegendomar (säterier). Ofta uppfördes även stora
ringen längsmed farleden, vilket var mycket fördelaktigt
och praktfulla gårdar. Många av de tidigare självägande
för handelsutbyten, gjorde att området tidigt bosattes av
bönder på platsen blev ofta arrendatorer eller bortkörda
människor.
från sina gårdar.
Arkeologiska fynd som gjorts väster om Håga är daterade
Under 1660-talet uppförde Lars Sparre säteriet i Hall. Ett
till stenåldern och vittnar om miljöns betydelse som
av hemmanen kom att ingå i säteribildningen medan de två
boplats. I området kan man även hitta gravrösen och
andra låg kvar på sina ursprungliga platser och kallades
boplatslämningar från bronsåldern liksom spår från den
Bondehall. 1719 brändes Hall ned av ryssarna men gården
bebyggelse som fanns här under medeltiden. Första
byggdes upp under den nya ägaren, von Schewen. Den
gången Hall omnämns i skrift är 1331 då byn bestod av tre
timrade kvarnbyggnaden som uppfördes under den här
hemman (gårdar med tillhörande jordbruksfastighet och
tiden finns fortfarande kvar idag och är i gott skick. Fram
boende).
till 1920-talet var Hall en av de fem stora gårdarna som
dominerade stadsdelen Östertälje.
Under stormaktstiden på 1600-talet var kontanta pengar
en bristvara i Sverige på grund av de kostnadskrävande
I slutet av 1800-talet öppnades en uppfostringsanstalt för
krigen. För att klara av krigen erbjöds de adelsmän som
så kallade ”vanartiga” barn i området. Den utvidgades
5
under början på 1900-talet och 1940 ovandlades det till
Inom programområdet finns en fastighet som avstyckats
fängelse. Anstalten har sedan, i olika omgångar, byggts ut
från Hall 4:3.
och renoverats.
Befi nt lig bebyggelse
N a t ur och la ndsk a p
Anstaltens bebyggelse och anläggningar dominerar idag
Hall ligger i en dalgång angränsande till Hallsfjärden
området när man kommer in i via infarten från Nynäs-
i öster. Det omkringliggande landskapet är typiskt för
vägen. Det beror dels på att anstalten i sig är stor men
Södermanland; ett sprickdalslandskap med förkastnings-
även på att terrängen runt omkring består flack mark utan
branter, omväxlande långsträcka dalgångar och odlings-
någon högre vegetation.
marker som breder ut sig mot vattnet (i det här fallet
Hallsfjärden).
I de västra delarna av planområdet finns ett antal bostadshus
i form villabebyggelse och i den södra delen av planom-
Planområdet avgränsas i norr av Nynäsvägen som slingrar
rådet finns radhusbebyggelse som uppfördes som arbetar-
sig fram på en hög brant. I söder avgränsas planområdet
bostäder för de som arbetade på anstalten.
av ett stort sammanhängande skogsområde.
Det finns även bebyggelse kvar från den period när det
För att begränsa utbyggnaden på åkermark, som är en
bedrevs jordbruksverksamhet i anstaltens regi.
viktig naturresurs, är utbyggnadsområdet för nya bostäder
till störst del lokaliserat till det område där det redan idag
Ut redningsom rå den för bå t va rv, nya bost ä der
finns bostäder. Det föreslaga verksamhetsområdet för
och sm å bå t sha m n
båtvarvet tar en del av jordbruksmarken vid infarten i
Med det här programmet vill kommunen undersöka möjlig-
anspråk.
heterna att etablera ett verksamhetsområde för båtvarv,
nya bostäder och planlägga för en mindre småbåtshamn
Vägen som går genom området, från avfarten till radhus-
(se karta sid 7).
området, är kantad av en fin allé. De stora ekarna vid
infarten och allén ger tillsammans en fin karaktär till
Båtvarvsverksamhet (A)
området. Den nya bebyggelsen bör på ett bra sätt ta till
Verksamhetsområdet för båtvarv är placerat i den
vara på de här två elementen i landskapet.
nordvästra delen av Hall 4:3 för inte påverka kultumiljövärdena, samt för att minimera omfattande markarbeten.
M a rk ä goförhå lla nden och boende
Specialfastigheter AB äger fastigheten Hall 4:3 och deras
Huvudverksamheten kommer bestå av vinterförvaring av
största hyresgästen är kriminalvårdsanstalten. Tidigare
båtar i stora hallar. Utöver det tillkommer verksamheter
utnyttjade anstalten även marken runt utanför själva
i form av motorverkstad, båtreparationer, båttvätt samt
anstaltsområdet men numera sker all verksamhet inom
försäljning av båtar och båttillbehör. Visst arbete med
anstaltens väggar. Fastighetsägaren är därför intresserad
glasfiber kommer att ske. Förbrukningen av polyester
av att undersöka möjligheterna att använda de andra
förväntas ligga på max 800 kilo per år. Ingen bränslehan-
delarna av fastigheten till bostäder.
tering eller fullskalig båtproduktion är planerad. Uppförande av kaj och bryggor för båtplatser behövs samt
De bostäder som finns inom fastigheten, fristående villor
lyftanläggningar för iläggning och upptagning av båtar.
och radhus, hyrs ut fastighetsägaren. De små sommarhusen längsmed vattnet arrenderas ut. Totalt bor idag cirka
Första utbyggnadsetappen beräknas uppta ungefär 34.000
40 personer inom planområdet (interner på anstalten inte
kvadratmeter vattenyta och 16.000 kvadratmeter markyta.
inräknade).
Fullt utbyggt kan verksamhetsområdet maximalt uppta
6
Rothug
HALL
4:1
2
Kullen
A
1:28
1
Furutorp
Hågelby
gamla tomt
Hågelby
Björk-
Fridhem
udden
Fruåker
4:5
1
4:6
1
4:3
1
Hallsfjärden
C
B
GA:1
Skiss: Utredningsområden för A) båtvarv B) bostäder C) småbåtshamn
65.000 kvadratmeter vatten och 55.000 kvadratmeter
I utredningen ska framgå vart, inom utredningsområdet,
markyta.
det är möjligt att placera ny bebyggelse och hur stor exploatering som är möjlig. Utredningen ska även ge riktlinjer
Det är idag svårt att avgöra hur stor vattenyta respektiva
för placering och utformnig av ny bebyggelse.
markyta som är möjligt att planlägga för båtvarvsverksamhet. Men räknat med den yta som krävs för för att
Innan kulturmijlöutredningen är gjort så är det svårt att
klara full utbyggnad bör en miljökonsekvensbeskrivning
avgöra exakt hur många nya bostäder det kan handla om.
upprättas.
Men ett rimligt antagande är att det rör sig om cirka 40-80
nya bostäder.
Ny bostadsbebyggelse (B)
Med programmet önskar kommunen även utreda möjlig-
Planlägga för befintlig småbåtshan (C)
heterna att etablera ny bostadsbebyggelse i Hall. Det
Inom programområdet finns idag en liten småbåtshamn
område som kan vara möjligt att antigen förtäta och/eller
och programmets inriktning är att den ska kunna ligga
bygga ut är markerat på kartan ovan med ett B.
kvar även i framtiden. Om det är möjligt bör man även se
Utredningsområdet för nya bostäder ligger inom ett
över möjligheterna att utöka småbåtshamnen något för att
området med högt kulturmiljövärde och riksintresse.
kunna erbjuda båtplatser även till de nya boende.
Därför ska en kulturmiljöutredning tas fram till planskedet.
7
HAL
Kullen
Furuto
Hågelby
gamla tomt
Hågelby
Fruåker
4:5
1
4:6
1
4:3
1
Hallsfjärden
Bild: Utdrag ur kommunens kartdatabas 2010-05-24
Vatten
Strandskyddslinje
Odlingsmark
Fastighetsgräns
Öppen gräsyta
Väg
Barrskog
Traktorväg
Lövskog
Gång- och cykelväg
Sankmark
Fornlämning
8
Vattendrag
Ledning
Fornlä m ninga r, rik sint ressen och k ult urm ilj ö
genom 100 meter strandskydd. Syftet med strandskyddet
Hall är utpekat som ett riksintresse för kulturmiljövård
är att trygga allmänhetens möjligheter till friluftsliv och
genom den kustnära fornlämningsmiljö som finns i
bevara livsmiljön för det djur- och växtliv. Strandskyddet
området. I området finns bronsålderslämningar och flera
är fastställt av Länsstyrelsen.
järnåldersgravfält. Från mer modern tid är det säteriverksamheten och de lämningar som finns kvar från
Att planera för ny båtvarvsverksamhet inom strandzonen
åkerbrukskolonin som är viktiga delar av riksintresset och
medför en inskränkning av allmänhetens tillgång till den
kulturmiljön.
delen av strandzonen där den föreslås ligga. Att Södertälje
kommun ändå anser att planläggning för ett nytt verksam-
Att området är markerade som riksintresse betyder att
hetsområde är rimligt grundar sig på att båtvarvsverksamhet
platsen ska skyddas mot ingrepp eller åtgärder som kan
måste ligga vid vatten och att det idag inte finns någon
innebära ”påtaglig skada” (3 kap. 6 § Miljöbalken). Ett
annan bra lokalisering vid vatten i kommunen. Verksam-
riksintresse ger även en signal om att Länsstyrelsen eller
hetsområdet är också placerat så nära järnvägsbron som
staten kan gå in och upphäva kommunala beslut, om man
möjligt för att minimera störningarna.
inte anser att kulturvärdena blivit tillräckligt beaktade.
En utveckling och utbyggnad av Hall-området, med nya
Inom programområdet finns även 5 ekar, 2 bokar och en
bostäder och verksamhetsområde, gör det möjligt att
tall som skyddas genom naturminnesmärkning. Denna
förbättra och bygga ut vägar samt gång- och cykelstråk.
skyddsform liknar naturreservat men omfattar normalt
Så även om just området för båtvarvet inte kommer vara
bara vissa naturföremål eller mycket små områden.
tillgänligt för allmänheten så kommer de andra delarna
av strandzonen öppnas upp mer för allmänheten vid ny
Det här betyder att det är viktigt att man i planeringsar-
etablering.
betet aktivt analyserar vilka positiva och negativa effekter
en utbyggnad kan ha på fornlämningarna i området och
Syftet med strandskyddet är inte bara att trygga allmän-
den kulturmiljö som platsen utgör. För att på ett bra sätt
hetens möjligheter till friluftsliv utan finns även till för att
kunna göra det föreslår kontoret att planläggningen delas
bevara en bra livsmiljö för djur- och växtlivet. Därför är
upp i två delar efter programsamrådet (dvs två olika detalj-
det viktigt att även belysa hur båtvarvet påverkar miljön i
planer) samt att planen för del B (se karta) kompletteras
strandzonen.
med en utredning som ger underlag och riktlinjer för hur
området ska utformas för att inte skada riksintresset.
Att flytta båtvarvet från Pershagen till Hall har två viktiga
miljövinster. Dels blir det möjliggör att sanera den
Det är viktigt att poängtera att en utbyggnad av Hallom-
förorenade marken där båtvarvet ligger idag och det blir
rådet kan vara positiv ur kulturmiljösynpunkt, men att
även möjligt att etablera ett nytt området för båtvarv enligt
det måste ske på ett lämpligt sätt. Genom att utveckla
de riktlinjer och miljöpolicys som finns idag. Även om man
området och öka tillgängligheten för allmänheten vilket
planerar för ett nytt verksamhetsområde i strandskyddad
också ökar möjligheterna för fler att ta del av Halls och
zon, vilket leder till miljöpåverkan, så leder omlokalise-
Södertäljes historiska utveckling och den fina miljön som
ringen till en förbättring för djur- och växtlivet i stort.
finns i området. Ny bebyggelse och en tydligare struktur
i området, med bättre ankytande gång och cykelförbin-
Enligt lag är det inte nödvändigt att upprätta en miljökon-
delser kan öppna upp området på ett positivt sätt.
sekvensbeskrivning för för båtvarvsverksamhet. Däremot
finns det goda skäl att tro att ett betydande vattenområde
St ra ndsk ydd
kommer att tas i anspråk för bryggor och liknande vatten-
Strandzonen längsmed Hallsfjärden är idag skyddad
9
verksamhet. Därför bör en miljökonsekvensbeskrivning
upprättas med fokus på den miljöpåverkan vattenverksamheten kan leda till.
Eftersom det finns indikationer på att sjöbottnen i Hallsfjärden är förorenad så är det också lämpligt att det ingår
en analys av hur sjöbottnen påverkas vid nyetablering av
ett båtvarv.
Pla nom rå det s vä rde som rek rea t ionsom rå de
Med sin lantliga karaktär och vattennära läge har planområdet bra möjligheter att bli ett kvalitativt rekreationsområde både för de boende i området och södertäljebor
i allmänhet. För att göra området attraktivt som rekreationsområdet krävs att området utvecklas och görs mer
tillgängligt.
En utbyggnad av området kan göra den här delen av
Södertäljes stadsnära natur mer tillgängliga både för de
boende i området och för allmänheten. Viktigast är att
göra det mer inbjudande och enkelt att röra sig i strand-
Bild: Utdrag ur kommunens cykelplan (2007)
zonen samt att knyta ihop områdets promenad- och cykelstråk med de stråk som leder in mot Södertälje. Mer exakt
Stadsdelscentrum
var gångstråk ska gå och hur det ska ansluta till befintliga
Skola
gång- och cykelvägar ska utarbetas i planförslaget (nästa
Idrott/fritid
steg i planprocessen).
Handel
Järnvägsstation
Odlingsla ndsk a p och j ordbruk sm a rk
Cykel i blandtrafik
Enligt de nationella miljömålen som antagits av Sverigs
Större cykelstråk
riksdags är det viktigt att odlingslanskapet och jordbruks-
Förslag till utbyggnad
markens värde skyddas.
går även bussar mot Södertälje centrum och de övriga
För att följa ovanstående miljömål, samt att ta hänsyn till
stadsdelarna i kommunen samt till andra destinationer
kulturmiljölandskapet, är det föreslagna utbyggnadsom-
som Nykvarn, Botkyrka och Liljeholmen.
rådete placerat så att endast en begränsad odlingsmark tas
i anspråk.
Det finns även en busshållpalats vid infarten från Nynäsvägen men turtätheten är tämligen låg. Där passerar linje
N ä rhet t ill ha ndel och sk olor
I Östertälje, cirka 3,5 kilometer från Hall, finns tillgång till
såväl dagligvaruhandel, vårdcentral, förskola och skola.
Södertälje stadskärna ligger 5,5 kilometer från Hall.
783 (Södertälje centrum - Nynäshamn). Turtätheten ligger
på cirka en buss i timmen under vardagar, förutom under
rusningstrafik när det är är något fler. Kvällar och helger
är dåligt trafikerade.
Kom m unik a t ioner
Närmaste pendeltågsstation ligger i Östertälje. Därifrån
10
Förbindelserna med cykel till och från Östertälje är brist-
fälliga. Den sista biten av cykelstråken mot Hall saknar
cykelbana som är separerad från bilvägen. I kommunens
cykelplan från 2007 finns förslag på att bygga ut den sista
biten som saknas bort till Hall (se karta nästa sida). Möjligheterna att anknyta strandpromenaden med de gång- och
cykelvägar som leder in mot Södertälje ska utredas noga i
planförslaget (nästa steg i planeringsprocessen).
Jorda rt er och geot ek nisk a förhå lla nden
I de tilltänka utbyggnadsområdena är sand, lera och isälvssediment dominerande. På vissa platser finns även inslag
av morän och berg.
Ra don
Radon är en ädelgas som ger upphov till joniserande
strålning
som i höga doser har skadlig inverkan på
människor. Radon finns i marken i stora delar av Sverige
och kan tränga in i byggnader genom otätheter i grunden
eller i källaren. I områden med höga mängder radon
krävs därför åtgärder för att man ska klara de riktvärden
som har tagits fram. Vanliga åtgärder är bättre tätning av
husgrunden och förbättrad ventilation.
Den delen av Hall som utreds för ny bebyggelse ligger
inom ett lågrisk- respektive normalriskområde vad gäller
radon. Därmed behövs inga särskilda åtgärder inom det
området. Däremot ligger utredningsområdet för båtvarvet
Bild: Utdrag ur kommunens radonutredning (1990)
inom ett lokalt högriskområde vilket ska uppmärksammas
i det fortsatta planarbetet.
Tek nisk försörj ning
Normalriskområde (morän, salt och silt)
Lågriskområde (lera eller silt)
Idag finns fjärrväme utbyggt till anstalten men inte till
den övriga bebyggelsen i området. Möjligheten att bygga
Högradonmark lokalt (isälvssediment)
ut fjärrvärme även till den omgivande bebyggelsen ska
utredas till planskedet.
det är möjligt att ta hand om regn- och smältvatten följer
de målsättningar som finns i kommunens policy kring
En analys ska även göras för att se var lämpliga anslut-
dagvattenhantering (se sid 4).
ningen för avlopp kan göras till det kommunala VA-nätet
samt vilken kapacitet det befintliga nätet har. Det finns
Buller och föroreninga r
även en önskan om att se över möjligheten att ha separata
Det föreslagna området för ny bostadsbebyggelse anses
system för anstalten och den omgivande bebyggelsen.
inte ligga inom riskzonen för att överskrida de riktvärden
kring buller som socialstyrelsen har tagit fram.
Planläggningen av Hall ska göras på ett sådant sätt att
Verksamhetsområdet för båtvarvet är en arbetsplats och
11
ska därför kunna följa de riktvärden som naturvårds-
Frågan om eventuella föroreningar i den delen av Halls-
verket har tagit fram. Den verksamhet som planeras
fjärden som berörs av utbyggnaden av verksamhetsom-
inom området är framförallt av den typen där bullrande
rådet ska beaktas i miljökonsekvensbeskrivningen.
maskiner och utrustning används, vilket ger ett riktvärde
på 80 dBA i ekvivalent ljudnivå (dvs medelljudnivå under
Behovsbedömningen är gjord enligt den praxis som
en arbetsdag).
tillämpas av samhällsbyggnadskontoret i Södertälje
kommun. Samhällsbyggnadskontoret har även haft ett
Verksamhetsområdet ligger nära en järnväg som alstrar
tidigt samråd med Länsstyrelsen kring behovsbedöm-
buller, vilket ska beaktas. Men även om verksamhetsom-
ningen och hur ett eventuellt upphävande av strandskyddet
rådet är placerat väldigt nära järnvägen så beräknas place-
kan komma att gå till.
ringen klara de riktvärden som finns uppsatta. Verksamhet
som kräver en lägre ekvivalent ljudnivå (klass 2 eller
klass 1) på 60 respektive 40 dBA går också att placera
inom verksamhetsområdet men kräver en god placering
av byggnaderna.
Vid behovsbedöm ningen bedöm t s a t t :
a) Riksintresse, fornlämningar och landskapsbild (s 7-9)
Hall är utpekat som ett riksintresse för kulturmiljövård
genom den kustnära fornlämningsmiljö som finns i
området. I området finns bronsålderslämningar och flera
Det buller som verksamhetsområdet själva skapar
beräknas inte hamna på de nivåer att det skulle vara en
risk för omgivande verksamheter eller bostäder.
järnåldersgravfält. Från mer modern tid är det säteriverksamheten och de lämningar som finns kvar från
åkerbrukskolonin som är viktiga delar av riksintresset och
kulturmiljön.
Området där sågen tidigare låg är idag sanerad och kan
bebyggas. Däremot är bottensedimentet i vattnet, utanför
sågens tidigare placering, fortfarande förorenat. Det är
därför viktigt att den nya utbyggnaden av området inte
uppmuntrar till bad på den platsen.
Vårt ställningstagande är att det är möjligt att utveckla
området utan att riksintressets skadas. Men för att det ska
vara möljigt krävs en kulturmiljöutredning. Den utredningen ska ge riktlinjer om vart i området det är lämpligt
med ny bebyggelse samt ange riktlinjer för placering,
utformning och gestaltning av ny bebyggelse. En väl
Be hovsbe döm ning
Det är i dagsläget osäkert om detaljplanen för Hall 4:3
anpassad bebyggelse anses kunna stärka riksintresset och
öka allmänhetens tillgänglighet till området.
kommer att medför betydande miljöpåverkan eller ej.
Detta på grund av att det är svårt att avgöra exakt placering
och utbredning av båtvarvets verksamhetsområde. De
övriga delarna i programmet bedöms inte medföra någon
betydande miljöpåverkan.
Båtvarvsverksamheten i sig bedöms inte medföra någon
betydande miljöpåverkan. Däremot finns det goda skäl att
tro att ett betydande vattenområde kommer att tas i anspråk
för bryggor och liknande vattenverksamhet. Vilket kräver
att en miljökonsekvensbeskrivning upprättas med fokus på
den påverkan vattenverksamheten kan leda till. Det ställ-
b) Strandskydd och vattenmiljö (s 9)
Ett verksamhetsområde för båtvarvsverksamhet kräver
att Länsstyrelsen ger strandskyddsdispens för de delar av
verksamhetsområdet som ligger inom skyddszonen.
Båtvarv kräver närhet till vatten. Ingen annan lämplig
placering, utan strandskydd, finns för den här typen av
verksamhet inom kommunen. Därför anses det rimligt
att planlägga för verksamhet i det här området. Detta till
trots att viss inskränkning kommer att ske av allmänhetens
tillgänglighet i just den här delen av strandkanten.
ningstagande är beräknat på den vattenyta som kan tänkas
tas i anspråk vid full utbyggnad av verksamhetsområdet.
12
Flytt av båtvarvet från Pershagen till Hall leder med stor
sannolikhet till miljövinster för djur och växter i Halls-
M edverk a nde t j ä nst em ä n
fjärden. Marken i Pershagen kan saneras och risken för
Nils Rundqvist
Planarkitekt
spridningar av markföreningar ut i vattnet minskar. Vidare
Åsa Hansson
Exploateringsingenjör
kommer planläggning och upprättande av nytt båtvarv på
Anna Persson
Landskapsarkitekt
Hallsidan följa dagens riktlinjer och utformningsbestäm-
Aila Vuorio-Strid
Bygglovsarkitekt
melser som rör miljön.
Thomas Örn
Vik. Stadsantikvarie
Anders Eklind
Utredningsingenjör
c) Buller (s. 11)
Bo Ljungberg
Kommunekolog
Det föreslagna området för ny bostadsbebyggelse anses
Tuuli Kivimäki
Miljöinspektör
inte ligga inom riskzonen för att överskrida de riktvärden
kring buller som socialstyrelsen har tagit fram.
Det buller som kan uppkomma inom båtvarvet beräknas
inte hamna på de nivåer att det skulle utgöra en risk för
omgivande verksamheter eller bostadsbebyggelse.
Radon
Delar av programormådet (båtvarvet) ligger inom ett lokalt
högriskområde för radon. Det här ska uppmärksammas i
det fortsatta planarbetet och kan eventuellt kräva bestämmelser kring ventialtion och grundläggning.
Urban Dahlberg
Planchef
Isak Ericsson
Planarkitekt
13
RAPPORT
KULTURMILJÖANALYS HALL 4:3 SÖDERTÄLJE
2012-04-02. Reviderad 2012-10-02
Uppdrag:
240594, Hall 4:3 Södertälje Kulturmiljöanalys
Titel på rapport:
Kulturmiljöanalys Hall 4:3 Södertälje
Tyréns AB
Status:
Slutleverans
Datum:
2012-10-02
118 86 Stockholm
Peter Myndes Backe 16
Tel: 010 452 20 00
www.tyrens.se
Medverkande
Beställare:
Södertälje kommun
Kontaktperson:
Isak Ericsson
Konsult:
Tyréns AB
Uppdragsansvarig:
Fredrika Mellander Rönn, Hanna
Gårdstedt
Handläggare:
Gårdstedt, Sara Johansson,
Johanna Alton, Anna Aalto och
Hanna Cöster (praktikant)
Kvalitetsgranskare:
Peter Joseph
Säte: Stockholm
Org.Nr: 556194-7986
O:\STH\240594\BK\_Text\Kulturmiljöanalys Hall. Reviderad 20121002.docx
2012-10-02
2(27)
Sammanfattning
Hall ligger i Södertälje kommun, i en dalgång med Hallsfjärden i öster. Hall är ett riksintresse för kulturmiljövården, som ett område med historisk kontinuitet
från förhistorisk tid och fram till idag. Hall är även en utpekad miljö i kommunens inventering av kulturmiljöer.
Då planer finns för bostadsbebyggelse i riksintresseområdets västra del har Södertälje kommun uppdragit åt Tyréns AB att utföra en kulturmiljöanalys och en
konsekvensbedömning av de planerade utbyggnadsområdena. Utredningens syfte är att belysa de historiska sammanhangen på platsen samt bedöma
utbyggnadens påverkan på riksintresset. Utredningen gjordes under mars 2012.
I närområdet kring Hall finns lämningar från bronsålder men framför allt från järnålder. Inom området finns platserna för två medeltida bytomter. På delar av
byarnas mark anlades säteriet Hall på 1660-talet och vidareutvecklades under 1700- och 1800-talen. På 1870-talet öppnades en anstalt för s.k. vanartiga barn
som år 1940 omvandlades till säkerhetsanstalten Hall. Landskapet präglas idag av dess naturgeografiska förutsättningar i form av ett typiskt
sprickdalslandskap vid Hallsfjärden, områdets förhistoria och agrara historia samt den storskaliga kriminalvårdsanstalten, vilken dominerar västra delen av
dalgången.
Inom utredningsområdet finns kulturvärden i form av objekt – exempelvis fornlämningar, bebyggelse, enskilda träd och vägar, samt kulturhistoriska samband
– det vill säga relationen mellan kulturhistoriska objekt i landskapet.
Sambandet mellan förhistoriska gravfält, medeltida bytomter och den brukade jorden är ett tydligt och storskaligt historiskt sammanhang med lång
kontinuitet. Det har därmed höga kulturvärden.
Den brukade och odlade jorden som helhet har särskild betydelse för platsens historia. Den odlingsbara marken har varit avgörande för alla etableringar på
platsen inklusive åkerbrukskolonin som under 1900-talet utvecklades till säkerhetsanstalten Hall.
Aktuella förslag för utbyggnad inom området innehåller bebyggelse på åkermark i nära anslutning till gravfält, förhistoriska boplatser och de historiska
bytomterna. Detta är olämpligt ur kulturmiljösynpunkt då det gör sambandet gravfält/bytomt/åkermark mindre tydligt och riskerar därmed att skada
riksintressets värden.. Bebyggelse i mindre exponerade landskapsrum i områdets södra del kan dock vara möjligt. Bebyggelse i säteriets trädgård väster om
säteriets huvudbyggnad samt vid vägen till kvarnen från norr är olämpligt då kulturhistoriska samband inom säterianläggningen försvagas.
Nybyggnad av bostadshus är en helt ny etablering på platsen. Eventuell nybebyggelse bör spegla sin tid och förhålla sig till platsens topografi och
förutsättningar. Det är en gestaltningsmässig uppgift och balansgång att hitta ett förhållningssätt till befintlig bebyggelses karaktärsdrag, proportioner och
material som samtidigt låter de tillkommande byggnaderna spegla vår tid. Det är viktigt att ny bebyggelse inte blir pastischer av andra historiska företeelser
som inte har någon koppling till historien på platsen, exempelvis brukssamhälle eller det tidiga 1900-talets trädgårdsstad.
Uppdrag: 240594, Hall 4:3 Södertälje - Kulturmiljöanalys
Beställare: Södertälje kommun
2012-10-02
3(27)
Innehållsförteckning
1
Inledning............................................................................................................. 5
1.1
1.2
2
Bedömningsgrunder.......................................................................................... 5
2.1
2.2
2.3
2.4
3
Objekt och samband ............................................................................................... 15
Känslighet för förändring ......................................................................................... 21
Konsekvensbedömning .................................................................................. 23
5.1
5.1.1
5.1.2
5.2
6
7
Topografi och landskap............................................................................................. 8
Fornlämningsbild....................................................................................................... 8
Bebyggelse och trädgård .......................................................................................... 9
Hall och Håga – historien om svensk kriminalvård ................................................. 13
Kulturvärden .................................................................................................... 15
4.1
4.2
5
Underlag för analys ................................................................................................... 5
Riksintresseområdet ................................................................................................. 6
Plan- och bygglagen ................................................................................................. 7
Metod och begrepp ................................................................................................... 7
Områdesbeskrivning och historik .................................................................... 8
3.1
3.2
3.3
3.4
4
Vad är en kulturmiljöanalys? ..................................................................................... 5
Bakgrund och omfattning .......................................................................................... 5
Konsekvenser av aktuella förslag ........................................................................... 23
AG Arkitekter Förslagsskiss 2011-09-09 ................................................................ 23
Tema Förslagsskiss 2011-10-20 ........................................................................... 24
Förslag till riktlinjer inför utbyggnad ........................................................................ 25
Förslag till åtgärder för att levandegöra området .......................................... 26
Förslag till fortsatt arbete ................................................................................ 26
2012-10-02
4(27)
1
Inledning
1.1 Vad är en kulturmiljöanalys?
En kulturmiljöanalys eller analys av kulturvärden
är en fristående utredning och bedömning av
eventuella kulturvärden i en byggnad eller miljö.
En analys av kulturvärden kan fungera som
underlag vid beslutsfattande enligt Plan- och
bygglagen (PBL), eller annan lagstiftning som
reglerar kulturarv, ofta Kulturminneslagen (KML)
eller Miljöbalken (MB).
1.2 Bakgrund och omfattning
Fastigheten Hall 4:3 omfattar området för
kriminalvårdsanstalten Hall med omkringliggande
områden i Östertälje, före detta Tveta socken
utanför Södertälje. Hall ligger naturskönt på östra
sidan av Hallsfjärden mitt emot Södertälje hamn.
Specialfastigheter AB som äger och förvaltar Hall
har planer för utveckling av området. Södertälje
kommun arbetar med en ny detaljplan som ska
möjliggöra förtätning med villa- och radhusbebyggelse. Ett planprogram för detaljplan har
tagits fram (dnr 2009-00058-214).
Inför fortsatt detaljplanearbete har Södertälje
kommun uppdragit åt Tyréns AB att utföra en
kulturmiljöanalys av området. Hall 4:3 är del av ett
riksintresseområde för kulturmiljövården, med
historisk kontinuitet från stenåldern fram till idag.
Kulturmiljöanalysen omfattar fastigheten Hall 4:3
och innehåller en analys av områdets kulturvärden
samt av områdets känslighet för förändring.
Analysen är inte en fördjupad beskrivning av hela
riksintresseområdets värden. I rapporten ingår
även en konsekvensbedömning av de aktuella
utvecklingsförslag som finns för området.
2
Bedömningsgrunder
2.1 Underlag för analys

Besök på plats 2012-03-26. Deltog gjorde
Gårdstedt och Hanna Cöster (praktikant).

Beskrivning av riksintresseområde för
kulturmiljövården Hall (AB 8),
Riksantikvarieämbetet 1997.

Arekologisk utredning Hall, Stockholms
läns museum, rapport 2011:59.

Historiska kartor från år 1636 (Hall 1-3
1636 A128-5 C7 47-48), 1713 (01 ÖSS 4)
och 1951 (ekonomiska kartan blad Igelsta
J133 10 I2b69) www.lantmäteriet.se

www.raa.se – fornsök med information
om registrerade fornlämningar

Framtid Södertälje – förslag till ny
översiktsplan 2012, Södertälje kommun.

Gelotte, Hanna. Hall –
Bebyggelsehistorisk dokumentation, 1995

Gelotte, Hanna. Hall – kriminalvårdsanstalt med anor. Sörmlandsbygden
2009.

Hedin, A. Åkerbrukskolonien på Hall.
Svenska familjejournalen, oktober 1879

Rudstedt, Gunnar. Hallanstalten i ny
skepnad. Skyddsvärnet. Tidskrift för
skyddsverksamhet. Nr 6 1941.

Rudstedt, Gunnar. Östertälje. Från forntid
till nutid i en södertörnssocken. Östertälje
1952.

Schnell, Ivar. Hall före kristendomen.
Täljebygden 1942.

Hall i nyare tid. Täljebygden 1945.

Sundin, Olof. Skyddshemmet
Åkerbrukskolonien Hall. Södertälje 1926.

Ståhle, Carl Ivar. Hall under medeltiden.
Täljebygden 1943.

Tibblin, Emma. Inventering av
kulturmiljöer i Södertälje kommun.

Åman, Anders. Om den offentliga vården.
Uddevalla 1926.

Andersson, Sofia. E-postutlåtande om
länsstyrelsens beslut om arkeologisk
utredning, 2005.
2012-10-02
5(27)
2.2 Riksintresseområdet
Riksintresseområden för kulturmiljövården
regleras i Miljöbalken (MB) 3 kap 6 §.
Bestämmelsen anger att områden som har
betydelse från allmän synpunkt på grund av sina
kulturvärden så långt möjligt ska skyddas mot
åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön.
Riksintresseområdet Hall (K:AB 8) omfattar
dalgången i öst-västlig riktning som under
medeltiden hyste hemmanen Håga, Hågelby och
Hall. I Riksantikvarieämbetets beskrivning har
riksintresseområdet följande motivering:
Fornlämningsmiljö i kustnära läge som speglar
bosättning och näringsfång med trolig början
under yngre stenåldern och fram till 1600-talet, då
tre byar avhystes i samband med att säteriet Hall
bildades.
Uttryck för riksintresset beskrivs som följer:
Bronsålderslämningar i form av rösen,
stensättningar, boplatser och skålgropsförekomster. Flera järnåldersgravfält samt
tomterna till byarna Hall, Håga och Hågelby.
I området ingår även Säteriet Halls bebyggelse
som via åkerbrukskoloni för vanartiga barn
förvandlats till modernt centralfängelse.
Skrivningen ” I området ingår även..” innebär att
dessa företeelser inte är av riksintresse men har
kulturhistoriskt värde.
Riksintresseområdet Hall med kriminalvårdsanstalterna
Hall och Håga.
Sedan området pekades ut som ett riksintresse för
kulturmiljövården, har ett utökat perimeterskydd
anlagts omkring kriminalvårdsanstalten. När
beslutet om denna utvidgning togs gjorde aldrig
länsstyrelsens kulturmiljöenhet någon bedömning
av hur utvidgningen skulle komma att påverka
riksintresset.
Hall har också valts ut i kommunens inventering av
kulturmiljöer. Här nämns platsens långa
kontinuitet som boplats, men även säteriet och
anstaltshistoriken lyfts fram. Säteriets
huvudbyggnad och flygel, kvarnen samt två
anstaltsflyglar från slutet av 1800-talet bedöms ha
högt kulturhistoriskt värde.
2012-10-02
6(27)
2.3 Plan- och bygglagen
2.4 Metod och begrepp
I Plan- och bygglagens (PBL) åttonde kapitel finns
följande bestämmelser om särskilt värdefulla
byggnader eller bebyggelseområden.
Metoden för denna kulturmiljöanalys har varit
besök och fotografering i fält samt inläsning av
litteratur och annat underlag. Översiktligt
kartöverlägg har gjorts digitalt: 1600-talets
storskaliga geometriska karta har rektifierats
schematiskt på ortofoto. Även 1713 års karta över
säteriet Hall har analyserats schematiskt, då som
överlägg på ekonomiska kartan från 1951.
Förvanskningsförbudet i PBL 8 kap 13 § reglerar
att en byggnad som är särskilt värdefull från
historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller
konstnärlig synpunkt inte får förvanskas.
Bestämmelsen gäller även anläggningar, allmänna
platser och bebyggelseområden
Underhåll och varsamhet regleras i PBL 8 kap 14 §
och innebär att ett byggnadsverk ska hållas i
vårdat skick och underhållas så att dess
utformning och tekniska egenskaper i huvudsak
bevaras. Underhållet ska anpassas till
omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde
från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och
konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är
särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk,
miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det
underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
Även vid ändring och eventuell flytt av en byggnad
ska varsamhet beaktas genom att man tar hänsyn
till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara
byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska,
miljömässiga och konstnärliga värden (PBL 8 kap
17 §).
Fredrika Mellander Rönn, byggnadsantikvarie, har
gjort den bebyggelsehistoriska analysen. Hanna
Gårdstedt, bebyggelseantikvarie, och Sara
Johansson, arkeolog, har arbetat med landskap
och fornlämningsbild. Hanna Cöster (student och
praktikant) har tagit fram kartillustrationer på
ortofoto (figur 1-5). Landskapsantikvarie Johanna
Alton och landskapsarkitekt Anna Aalto har
medverkat vid revidering av rapporten.
Med kulturmiljö avses miljöer som tydligt
avspeglar vår historia och berättar om mänsklig
verksamhet i förfluten tid. Helhetsmiljöer och
historiska samband är lika viktiga som enskilda
objekt. Kulturmiljön speglar hur tidigare
generationer har dragit nytta av naturens
förutsättningar, hur de har organiserat sig och hur
maktförhållanden och olika tankesätt igenom
tiderna har präglat den fysiska miljön. Ort- och
platsnamn är en viktig aspekt av kulturmiljön.
Kulturarv är ett vidare begrepp än kulturmiljö. Det
innefattar inte bara föremål, byggnader och
fornlämningar utan också berättelser, traditioner
och andra immateriella värden som vi övertar från
tidigare generationer. Kulturarv utgörs av vad
tidigare generationer har skapat och hur vi i dag
uppfattar, tolkar och för det vidare. Kulturarv är
något som ständigt förändras och omformuleras.
Varje tid bildar sig en egen uppfattning om vad
som är kulturarv och vad det betyder.
Vanliga begrepp som används för att beskriva
värden hos kulturmiljö är kulturvärden samt
kulturhistoriska värden. Kulturvärden är ett vidare
begrepp som inte bara inkluderar rent historiska
värden utan även miljömässiga värden och
konstnärliga värden med betydelse för
kulturmiljön.
Kriminalvårdsanstalten Hall mitt i ett odlingslandskap med
lång historisk kontinuitet. Anläggningen sedd från söder.
2012-10-02
7(27)
3
Områdesbeskrivning och
historik
3.1 Topografi och landskap
Hall ligger i ett sprickdalslandskap typiskt för
Mälardalen. Här finns höjdryggar i form av
rullstensåsar med företrädesvis tall- och granskog.
Dessa omger den långsträckta dalgång i öst-västlig
riktning som hyst de medeltida byarna Hall (senare
Bondehall), Hagaby (senare Hågelby) och Håga.
Dalgångens mark är idag till stora delar uppodlad
och består av bördiga lerjordar som bildades när
isen drog sig tillbaka. Dalgången sluttar ner mot
Hallsfjärden i väster.
På en storskalig geometrisk karta över byarna Hall
och Hagaby från år 1636 är det tydligt att all den
mark som idag är uppodlad inte var odlad under
1600-talet och därför inte heller under medeltid.
Åkermarken var då främst belägen i direkt
anslutning till bytomterna. Längre ut fanns
ängsmarker. Åkergärdena var inhägnade för att
fredas från djuren som betade på utmarken eller
ängsmark efter slåttern (se figur 1 på sid. 17).
I samband med 1800-talets agrara revolution, då
industriellt framställt konstgödsel blev tillgängligt,
odlades delar av de äldre ängsmarkerna upp och
började brukas som åkermark.
På 1660-talet etablerades säteriet Hall på marker
som tillhört byn Hall och Hagaby. Landskapet kring
Hall upplevs idag som starkt kulturpåverkat och
herrgårdspräglat med gamla ekar, bokar och askar.
Utmed vägen norr om säteribyggnaden – i det som
under 1700- och 1800-tal kallas för Mossängen –
står en rad av minnesmärkta ekar. De är rester av
en tidigare lövängsvegetation som finns redovisad
på en karta från 1700-talet. Idag är denna yta
åkermark.
Den uppodlade dalgången mot öster sett från Halls
hällar vid bytomten Hall.
3.2 Fornlämningsbild
Områdets topografi hänger intimt samman med
fornlämningsbilden i området. På höjdryggarna
mot Hallsfjärden finns stora bronsåldersrösen,
gravar för stormän. Dessa är placerade som
landmärken på de högsta punkterna vid vattnet
och måste ha varit väl synliga under förhistorisk
tid. Idag är dessa områden inbäddade i granskog.
Inom utredningsområdet finns hällristningar i form
av skålgropar (RAÄ Östertälje 198:1) som går att
härleda till bronsåldern (ca 1800-500 f Kr). Dessa
finns på den högre belägna berghäll öster om
säteriet som sannolikt gett namn åt Hall (häll-hall).
I övrigt är de förhistoriska lämningarna sannolikt i
huvudsak från järnåldern (ca 500 f Kr-1100 e Kr).
Okända bronsålderslämningar kan dock finnas i
området.
Nära vattnet finns ett par lägre belägna gravfält.
Dessa är sannolikt från yngre järnålder, eventuellt
vikingatid (ca 800-1100 e Kr), och måste också ha
haft ett väl synligt läge mot Hallsfjärden.
I övergången mellan äldre och yngre järnålder (ca
500 e Kr) förändras gravskicket från gemensamma
gravfält till gravbackar för den egna byn eller
gården intill boplatsen. Denna förändring hänger
sannolikt samman med att man började odla mer
kontinuerligt på samma plats. En förutsättning för
kontinuerligt jordbruk är gödning i form av gödsel,
vilket i sin tur kräver djurhållning nära
odlingsmarken. Under denna tid börjar många
boplatser etableras som sedan utvecklas till byar
under tidig medeltid. Gravfälten är därför en
indikation på bosättning under lång tid.
Utöver de gravfält som finns nere vid vattnet mot
Hallsfjärden så finns stora gravfält vid bytomterna
för hemmanen Hall/Bondehall och
Hagaby/Hågelby (RAÄ Östertälje 129:1 och RAÄ
Östertälje 152:1). Dessa har troligen använts
under lång tid. De varierade gravformerna antyder
att gravfältet använts under både äldre och yngre
2012-10-02
8(27)
järnålder. Gravfältet vid bytomten Hall/Bondehall
är mycket stort med omkring ett 225 gravar från
olika perioder under järnålder. Intill bytomten
Hall/Bondehall finns även ett mindre gravfält från
järnåldern (RAÄ Östertälje 149:1).
Vid bytomterna Hall/Bondehall och
Hagaby/Hågelby är sambandet mellan gravfält och
bytomt mycket tydligt. På 1600-talskartan finns
lägena för de medeltida byarna markerade.
I norra delen av området på dagens åkermark
finns en odaterad boplatslämning registrerad som
fast fornlämning. Även denna kan möjligen
härledas till järnåldern. Dateringen är dock på
intet sätt säker. Vid vattnet finns två
fornlämningar i form av så kallade liggmilor, en
medeltida typ av kolmila.
Hällarna i Hall som gett namn åt området. Här finns det
hällristningar i form av skålgropar, sannolikt ristade
under bronsåldern (1800-500 år f Kr).
Bronsåldersröse på höjd vid Hallsfjärden, söder om
utredningsområdet.
År 1719 brändes säteriet Hall ner av ryssarna, men
byggdes snart upp igen. Även gården
Hagaby/Hågelby försvann vid denna tid. Den siste
private ägaren av säteriet sålde Hall till
”Föreningen till minne av konung Oscar I och
drottning Josefina.” Kartor från 1600- och 1700talet visar att den brukade jorden i stort sett hade
samma utbredning som före säteribildningen. På
kartorna syns vägen i nord-sydlig riktning förbi
säteriets huvudbyggnad till kvarnen i söder. Även
vägen från huvudbyggnaden och österut, samt
vägen mellan kvarnen och bondehall är utritade.
3.3 Bebyggelse och trädgård
På 1660-talet bildades säteriet Hall. De tre
hemmanen i byn Hall och det enstaka hemmanet i
byn Hagaby finns på 1500-talet dokumenterade
som skattehemman, det vill säga gårdar ägda av
självägande bönder som betalade skatt till kronan.
Under 1600-talet fick adelsmannen Lars Sparre av
kronan rätten att beskatta bönderna. Det kom i
praktiken att innebära att gårdarna blev Sparres
egendom.
Säteriet Hall grundades av Lars Sparres änka Carin
Bååt. Hagaby (senare Hågelby) och en av gårdarna
i byn Hall uppgick då i säteriet. De kvarvarande
gårdarna i Hall kom efter säterbildningen att kallas
Bondehall. Idag finns ingen bebyggelse kvar i
anslutning till dessa bytomter. Vid bytomten
Bondehall fanns dock en byggnad så sent som på
1940-talet.
Vägen norrut från kvarnen mot säteriets huvudbyggnad.
Denna vägsträcka är samtida eller äldre än säteriet
Mellan vattnet och säteriets huvudbyggnad fanns
vid denna tid en trädgård. Söder om
huvudbyggnaden, på båda sidor om vägen, fanns
ladugård, trädgårdsland och humlegård.
Under 1700- och 1800-talen uppfördes stora delar
av den bebyggelse som finns kvar idag. På 18502012-10-02
9(27)
talet skedde omfattande byggnadsarbeten. Den
dåvarande ägaren Alexander Gerhard Röhl lät
bygga på huvudbyggnaden och uppföra en ny
ladugårdsbyggnad. Bränneriet nere vid sjön
byggdes om till statarbostad och kvarnen flyttades
till sitt nuvarande läge.
om säteriets gårdsplan. Norr om säteriets
huvudbyggnad finns även ett par bokar från 1600talet.
Mot slutet av 1800-talet utfördes täckdikning och
slåtter- och betesängar odlades upp. Även
trädgården växte vid denna tid. Väster och söder
om huvudbyggnaden fanns ett antal anläggningar
som fruktträdgård, köksland, humlegård med
mera. Dagens terrasser väster om
huvudbyggnaden är spår av trädgården.
En mängd nya byggnader uppfördes under
anstaltsepoken. Under 1900-talets första år
byggdes bland annat ett kapell öster om mangården, vilket förstärkte den öst-västlig axel som
funnits redan under säteriets tid. Axeln sammanfaller sannolikt med bygränsen mellan Hall och
Hagaby som den är utritad på kartan från år 1636.
Planterad allé väster om säteriets huvudbyggnad ner
mot vattnet.
Dagens bokbestånd mellan trädgården och fjärden
planterades i början av 1880-talet. Planteringarna
talar för att området norr om säteriets
huvudbyggnad och mellan trädgården och vattnet
hade karaktären av park vid denna tid. Om det
vittnar även de promenadvägar i skogsområdet
direkt väster om säteriet som syns på en karta från
1860-talet.
Säteriets huvudbyggnad från väster. I förgrunden
terrasseringar och trappor.
Norr om huvudbyggnaden fanns i mitten av 1800talet fortfarande äng men denna kallades för
”Bellmans park”. De flesta träd i detta område
fälldes på 1870-talet då ängen odlades upp. Idag
finns endast tre stora ekar kvar längs vägen norr
Kvarnbyggnaden intill bäcken.
Under Hall fanns många torp. Systemet med
dagsverkestorp upphörde 1881 på Hall. Sedan
brukades torpens ägor antingen under gården
eller arrenderades ut till de före detta torparna.
På 1870-talet öppnade en anstalt för vanartiga
barn som år 1940 omvandlades till
säkerhetsanstalten Hall (se historik under 3.4).
Bostadshus norr om kvarnen intill bäcken.
2012-10-02
10(27)
Sammanfattningsvis är det tydligt att dagens
muromgärdade och storskaliga fängelseområde är
placerat i en miljö med bebyggelse som speglar
utvecklingen från 1700-talet fram till 1960-tal.
Nere vid vattnet finns även en båtklubb och små
sommarstugor tillkomna i senare tid. Här finns
också mindre pirar för fritidsbåtar och fundament
till en tidigare ångbåtsbrygga.
Bryggor nere vid vattnet.
Dagens äldre bebyggelse inom området är knuten
till olika faser och går att dela in i följande tre
kategorier och tidsperioder (se figur 3 sid. 19).

Säteriet (1600-1800-tal):
huvudbyggnaden, norra flygeln, kvarnen,
ladugården, bostaden Kvarnlyckan,
statarbostaden (före detta bränneri).

Åkerbrukskolonin (1870 -1940-tal): två
kasernbyggnader, verkstadsbyggnad
Allévillan/Grindstugan,
trädgårdsmästarbostaden samt
ytterligare två bostadshus.

Säkerhetsanstalten (1940-tal fram till
idag): paviljonger för öppen och
halvöppen förläggning, med flera.
Sedan Hall blivit säkerhetsanstalt 1940 tillkom nya
förläggningsbyggnader inom nuvarande
fängelseområde och i skogsbrynet. Under följande
decennier skedde ytterligare kompletteringar,
bland annat förläggningar i områdets östra del.
Statarbostaden som ursprungligen var bränneri.
Den äldsta bevarade bebyggelsen är från
säteriepoken, huvudbyggnaden och en flygel är
kvar från denna tid. Huvudbyggnaden har ett
mycket högt läge och är vida synlig i landskapet.
Nedanför mangårdsbyggnaden ligger
trädgårdsterrasser. Övriga byggnader som
bevarats från tiden då Hall fortfarande var i privat
ägo är ladugården, kvarnen, statarbostaden (före
detta bränneriet) och möjligen en timrad stuga
kallad Kvarnlyckan. Säteriets byggnader togs i
anspråk av åkerbrukskolonin och kompletterades
med förläggningar, gymnastiksal, kök, kapell, ny
ladugård, smedja med mera.
Ladugården, senare stall. Uppförd år 1858.
Verkstadsbyggnad, smedja och slöjdhus.
2012-10-02
11(27)
Storskalig geometrisk karta över byarna Hall och
Hagaby upprättad år 1636 (från lantmateriet.se)
2012-10-02
12(27)
3.4 Hall och Håga – historien om
svensk kriminalvård
Dagens anstalter Hall och Håga med bebyggelse
från olika tider berättar om en viktig del av
kriminalvårdens utveckling i Sverige. Denna
historia är dock i detta sammanhang relativt
okänd och bör utredas närmare.
På säteriet Hall etablerades så tidigt som på 1870talet en verksamhet som är föregångare till dagens
kriminalvård. Inom riksintresset för
kulturmiljövården ligger även Håga, också det en
tidig anläggning. Idag speglar den fysiska miljön i
Hall och Håga flera viktiga epoker i kriminalvårdens utveckling.
Under 1800-talet förändrades strafflagstiftningen i
Sverige och successivt infördes en humanare
fångvård. Kung Oscar I var mycket intresserad av
kriminalvård och förde 1840 fram de nya
straffteorierna med en skrift Om straff och straffanstalter. På initiativ av justitierådet Knut
Olivecrona och Gustaf Fridolin Almqvist,
generaldirektör i fångvårdsstyrelsen, instiftades år
1873 ”Föreningen till minne av konung Oscar I och
drottning Josefina”. Föreningens syfte var dels att
uppfostra ”vanartade” unga personer, dels att ge
moraliskt stöd till frigivna och hjälpa dem att söka
anställning. 1874 köptes egendomen Hall och här
startades 1876 en ”åkerbrukskoloni” efter fransk
förebild.
Genom att förlägga inrättningen till landsbygden
krävdes mindre tvångsåtgärder än vad som skulle
vara nödvändigt i staden. Arbetet på fälten ansågs
vara mer hälsosamt och stärkande än instängda
verkstadsarbeten. Planen var att man skulle kunna
ta emot 300 pojkar, mellan 10 och 15 år gamla.
Främst bestod verksamheten i praktiskt arbete,
men även teoretiska studier förekom. Hela
anstalten skulle ha ett vårdat yttre och inre skick.
Ordningen tog sig uttryck i dagsprogram, enhetlig
klädsel, ordningsregler, hygienska föreskrifter och
ändamålsenliga lokaler. Barnen fick arbeta med
trädgård och jordbruk. De fick undervisning i
skrädderi och skomakeri, sång, gymnastik, exercis
och simning.
Säteriets byggnader utgjorde grunden i denna
anläggning. Huvudbyggnaden blev bostad för
direktören och framför den uppfördes fyra nya
flyglar, putsade stenhus i två våningar. Tre av
byggnaderna innehöll sovsalar, den fjärde bestod
av administrationslokaler, sjukavdelning och
straffceller. De nya byggnaderna ritades av J. F.
Åbom och hade plats för cirka 50 pojkar i varje.
Senare byggdes gymnastiksal och kök. 1902
byggdes ett kapell ritat av F.G.A. Dahl.
Grindstugan/Allévillan samt smedjan och
slöjdstugan ritades av ingenjör Milson Day. En ny
ladugård uppfördes i början av 1900-talet.
År 1926 uppfördes vid Håga en särskild koloni för
äldre pojkar. Kolonin lades ner 1940. Byggnaden
blev senare personalbostäder för Håga sjukhus.
Logementsbyggnader uppförda år 1877.
Den stora ladugårdsbyggnad som är väl synlig från
området öster om säteriet.
Strafflagstiftningen reformerades successivt under
första halvan av 1900-talet. Genom beslut av 1938
års riksdag bestämdes att en säkerhetsanstalt,
samt en ny sinnesjukavdelning inom fångvården,
skulle anläggas på egendomen Hall. Hall köptes av
staten och omvandlades till säkerhetsanstalt 1940.
Ett antal nya byggnader, ritade av G. Birch
Lindgren uppfördes. Samma år lades
2012-10-02
13(27)
verksamheten vid åkerbrukskolonin ned. De gamla
institutionsbyggnaderna blev verkstad,
personalbostäder och administrationslokaler.
ansågs vara fysiskt och psykiskt välgörande.
Ganska ofta placerades de före detta fångarna ut
hos lantbrukare och trädgårdsidkare i trakten.
omfattande utbyggnad. Idag är både Håga och Hall
kriminalvårdsanstalter. Hall med en högre
säkerhetsklass.
1942 kunde anstalten ta emot 200 intagna. Av
dessa var cirka 100 så kallade förvarade och
internerade, det vill säga otillräkneliga och
återfallsförbrytare. Det fanns både slutna, öppna
och halvöppna avdelningar för denna grupp.
Sinnessjukavdelningen placerades i Håga och
omfattade ett 70-tal platser i en sluten avdelning
och 24 i en mera öppen förläggning. 1946 blev
Håga en självständig enhet kallad Håga sjukhus.
Patienterna fick bruka jorden kring sjukhuset samt
ägna sig åt vävning och strumptillverkning.
Sinnesjukanstalten var en väntanstalt för de som
skulle vidare till statliga sinnessjukhus.
Förläggning intill bytomten Hall/Bondehall. Troligen
tillkommen på 1960-talet.
Vid anstalten Hall uppfördes en ny förläggning,
vakt- och entrébyggnader, samt hus för tvätt och
panncentral. Logementen byggdes om till
expedition, verkstäder, personalmäss med mera.
De slutna avdelningarna på Hall omslöts av en fem
meter hög mur. Området innanför murarna var väl
tilltaget för att minska känslan av instängdhet.
Utanför det muromgärdade området byggdes en
halvöppen avdelning med fönstergaller med 20
platser och två helt öppna avdelningar, med 20
respektive 10 platser. Dessa avdelningar var
avsedda som etapper mot utskrivningen. Fångarna
sysslade med jord- och skogsbruk, snickeri,
trädgårdsarbete och tvätt. Det hårda arbetet
Paviljonger från år 1940. Arkitekten Gustaf BirchLindgren är känd för sina sakliga och ändamålsenliga
institutionsbyggnader. Överst halvöppen avdelning med
galler för fönstren.
Både vid Håga och Hall uppfördes
personalbostäder. 1952 arbetade ett sjuttiotal
personer vid Hall. Under 1960-talets skedde en
Radhusbebyggelse i områdets södra del vilka har
fungerat som personalbostäder för Hall.
2012-10-02
14(27)
4
Kulturvärden
1.
Sambandet mellan förhistoriska gravfält,
gamla bytomter, den förhistoriska åkeroch ängsmarken tillsammans med den
förhistoriska vattenlinjen är tydligt
avläsbart i området. Dessa faktorer var
förut-sättningen för bosättning under förhistorisk tid. De funktionella och rumsliga
sambanden som fortfarande kan
uppfattas, har lång konstinuitet och
därmed höga kulturvärden (se figur 2 och
3).
2.
Sambandet mellan säteriets
huvudbyggnad, ekonomibyggnader, de
tydliga axlarna i nord-sydlig respektive
ost-västlig riktning, alléer, trädgård,
jordbruksmark och Hallsfjärden är mer
eller mindre tydligt i området eftersom
senare tiders verksamheter delvis har
brutit vissa av dessa samband. De
resterande funktionella och rumsliga
sambanden har höga kulturvärden.
3.
Sambanden mellan åkerbrukskolonin
som under 1900-talet utvecklades till
centralfängelset Hall och såväl åker- som
skogsmark, på en plats avskild från
staden är till stor del fortfarande tydligt
då den omgivande markanvänd-ningen
har förändrats endast marginellt det
senaste århundradet, med undantag från
säkerhetsanstaltens utvidgning med ett
perimeterskydd år 2005.
4.1 Objekt och samband
Inom utredningsområdet finns kulturvärden i form
av objekt, exempelvis fornlämningar, bebyggelse,
enskilda träd och vägar. Vissa historiska objekt har
även en viktig rumslig funktion som landmärken i
landskapet. Här finns också kulturhistoriska,
funktionella samband, d.v.s. relationen mellan
olika objekt.
Ett av syftena med riksintresseområdena är att
sätta in kulturhistoriskt värdefulla objekt i ett
sammanhang. Den historiska relationen mellan
objekten finns oavsett om den går att uppleva
visuellt eller ej; t.ex. kan ju en väg mellan en
övergiven bytomt och utmarken ha försvunnit,
men platserna ingår fortfarande i ett
sammanhang.
Ju fler pusselbitar som faller bort, desto svårare
blir det att förstå ett gammalt kulturlandskap förhistoriska gravfält eller herrgårdar ligger ibland
som öar i sentida bostadsområden.
Därför är det viktigt att samband inte bryts, utan
att man istället förtydligar dem vid förändringar i
ett riksintresseområde.
Vid Hall finns ett antal tydliga funktionella
samband:
Vägnätets funktion är naturligtvis att binda
samman och det har anpassats till den förändrade
bebyggelsestrukturen över tid. Vägarna
sammanlänkande de äldsta byarna med
yttervärlden. Vid säteriets tillkomst anpassades de
till herrgårdsmiljöns representativa och
funktionella behov. De senaste förändringarna är
anpassningen till åkerbrukskoloni och senare
säkerhets-anstalten, med allt vad det innebär.
Närheten till vattenleden i Hallsfjärden har varit av
avgörande betydelse för bebyggelse-etableringen i
området. Under förhistorisk tid låg vattnet högre
och kopplingen mellan den dåvarande
bebyggelsen och vattnet var tydligare. Vid
Mossängen har det troligen funnits en förhistorisk
hamn. Säteriet Hall placerades på en höjd för att
vara väl synligt från vattenleden som var den
vanligaste färdvägen till säteriet.
Vad är då viktigt för att man ska kunna uppleva
och förstå sammanhang? En betydelsefull faktor är
att så många komponenter i sammahanget som
möjligt ska förbli intakta (gravfält, bytomt, brukad
mark).
En annan är att sammanhanget ska kunna
upplevas visuellt, man ska inte bygga barriärer
mellan de olika objekten - mellan boplats och
gravfält, mellan herrgård och ladugård, etc.
2012-10-02
15(27)
Objekt med betydelse för kulturmiljön består till
stor del av fornlämningar, historiska
vägsträckningar, rester av park och trädgård samt
bebyggelse från olika epoker. Vissa av dessa objekt
är särskilt framträdande i landskapet och har
karaktär av landmärken och markeras med *.
Dessa objekt finns redovisade på en karta på s. 18.


Den öst-västliga axeln från vattnet till
mangården som tidigare fortsatte i en
allé vidare österut men som byggts bort i
samband med säkerhetsanstaltens
uppförande. Denna axel motsvarar också
i stort bygränsen mellan de gamla byarna
Hall och Hagaby.
Spår från förhistorisk tid i form av rösen,
stensättningar, boplatser och
skålgropsförekomster


Hällen mitt i dalgången* som gett
området Hall dess namn.

Allé som omger säteriets trädgård på
dess västra och norra sida.

De stora förhistoriska gravfälten* som
ligger på dalgångens norra sida.


De gamla bytomterna belägna på var sida
om dalgången.
Den enskilda mycket gamla eken*,
vilken är ett naturminne, som står mitt i
den öppna åkermarken vid vägen norr om
säteriets huvudbyggnad.

Åkermarken med dess historiska
arrondering.


Bäcken som gav möjlighet till vattenkraft.
Vägsträckningen i nord-sydlig riktning
förbi säteriets huvudbyggnad. Denna
vägsträckning är från tiden när säteriet
anlades eller tidigare.

Vägförbindelsen i öst-västlig riktning
från bytomten Hall/Bondehall mot
kvarnen vilket är ett stråk med lång
kontinuitet.
Trädrad av bok från 1880-talet längs
skogsbrynet mot Asphagen, söderut mot
trädgården.
Bland byggnaderna har ett antal särskild karaktär
som landmärken:

Säteriets huvudbyggnad.*

Kvarnen vid bäcken* mitt i området,
uppförd i mitten av 1800-talet. På platsen
har kvarnar funnits långt tillbaka i tiden.

Säteriets stora ekonomibyggnad.*

Grindstugan.*
När det gäller den befintliga bebyggelsen går den
att hänföra till de tre epokerna; säteriet Hall,
åkerbrukskolonin anlagd på 1870-talet samt,
säkerhetsanstalten från 1940 och framåt.
Bebyggelsen i sin helhet vittnar om dessa epoker
och har därmed kulturvärden (se figur 5). Exakt
vilka värden den sentida bebyggelsen har är dock
inte utrett då uppdaterad bebyggelseinventering
och klassificering av bebyggelsen saknas.
Sambandet mellan boplats/gravfält och odlad mark. I
fonden till höger i bild del av gravfält som sluttar ner
mot den brukade jorden. Till vänster en ek som utgör ett
väl synligt landmärke. Ungefär där eken står finns även
spår av förhistorisk boplats. På bilden syns även
allévillan/grindstuga, ett landmärke som markerar
entrén till området.
2012-10-02
16(27)
Figur 1: Fornlämningar och 1630-talets markanvändning
(ungefärlig utsträckning)
2012-10-02
17(27)
Figur 2: Landmärken och historiska vägarsträckningar
2012-10-02
18(27)
Figur 3: Byggnationsepoker
2012-10-02
19(27)
Den öppna ytan väster om säteriets huvudbyggnad,
fruktträdgård på 1800-talet.
Vy från väster mot Hall. Säteriets huvudbyggnad har en
upphöjd placering och är väl synlig från vattnet.
Vy mot kvarnen från vägen norrifrån. Kvarnen utgör ett
landmärke i området.
Säteriets huvudbyggnad och den kvarvarande norra
flygeln sedd från norr.
Vy mot säteriets bebyggelse och kriminalvårdsanstalten
från vägen öster om utredningsområdet. Till höger syns
ett stort gravfält. Mitt i bild skymtar gaveln på den stora
ekonomibyggnaden, väl synlig från många platser.
Allévillan/Grindstugan vid entrén till området norrifrån.
2012-10-02
20(27)
4.2 Känslighet för förändring
Den öppna åkermarken är ett viktigt karaktärsdrag
i området (se analys 4.1) vilket gör området
känsligt för förändring. De öppna viktiga
landskapsrummen är relativt små och därmed
känsliga för förändringar som bygger igen
öppenheten. Kriminalvårdsanstalten Hall är ett
storskaligt objekt som fyller stora delar av
dalgången vilket ger kvarvarande odlade markytor
en ännu viktigare roll för upplevelsen av det
historiska landskapet.
boplatserna i området mer känsliga för
tillkommande bebyggelse än de mindre
exponerade områden som utgjort skogsbeväxt
ängsmark längre tillbaka i tiden. Dessa områden är
mindre exponerade från områdets historiska
kärnor, bytomterna samt säteriets anläggning, och
därmed möjliga utbyggnadsområden (se figur 4.
Sid.22).
Övergången mellan åker- och ängsmark i områdets
sydvästra del. Detta mindre landskapsrum mellan strand
och mer storskalig åker har ett inbäddat och mindre
exponerat läge i landskapet.
Strandängar vid vattnet i områdets södra del.
Från väster mot bytomten Hall/Bondehall. Öppna odlade
ytor som möter höjden med Halls häll, gravfält och läge
för den historiska bytomten.
För att kunna uppleva mötet mellan gravfält,
bytomt och öppen mark krävs även visst avstånd
från utblickspunkter mot dessa platser. Detta gör
också att noggrann planering krävs vid eventuell
nybyggnad. Generellt sett är de landskapsrum som
gränsar till de stora gravfälten och de historiska
Utblick över landskapet från vägen i norr. Anstalten Hall
dominerar dalgången.
Ytor söder om bäcken som eventuellt kan tas i anspråk
för ny bebyggelse, t.ex. en handelsträdgård.
2012-10-02
21(27)
Figur 4: Områden där utbyggnad kan vara möjlig.
2012-10-02
22(27)
5
Konsekvensbedömning
5.1 Konsekvenser av aktuella
förslag
Aktuella förslag för nybyggnation inom området
har tagits fram av AG Arkitekter och Tema
Arkitekter hösten 2011.
Sammanfattningsvis innebär de båda aktuella
förslagen en relativt stor utbyggnad i ett område
med höga kulturvärden. Båda förslagen skulle vid
ett genomförande innebära att denna utbyggnad
ytmässigt blir den största byggnationsfasen i
områdets historia.
Nedan analyseras olika delar i förslagen. Möjliga
utbyggnadsområden redovisas även ovan i figur 5.
5.1.1
AG Arkitekter Förslagsskiss
2011-09-09
Område 1
Ett mindre bostadsområde har placerats på höjden
längs med vattnet strax nordväst om
huvudbyggnaden och trädgården. Ytterligare
bostadshus har placerats vid den ursprungliga
vägen och i säteriets träd- och fruktträdgård samt
mitt emot den gamla stenladugården.
Kommentar: Nya byggnader på den mark som idag
utgör säteriets träd- och fruktträdgård, centralt i
den gamla säterimiljön bör undvikas, då det
riskerar att påtagligt skada riksintresset. Platsen
bör vara obebyggd så att vyn mot säteriets
huvudbyggnad från andra sidan fjärden kan
bevaras.
Placeringen av bostadshus på höjden längs vattnet
kan vara möjlig under förutsättning att den nya
bebyggelsen inte förtar upplevelsen av Halls säteri.
Bostadsgruppen kan förslagsvis placeras närmare
det planerade båtvarvet och trafikmatas via en
gemensam tillfartsväg till varvet och bostäderna.
Den nya vägen skulle då ansluta till befintlig nordsydlig väg. Man bör dock vara uppmärksam på de
fasta fornlämningar som finns i området.
Område 2
Område 2 har placerats söder om
säteribebyggelsen, där det idag ligger radhus.
Kommentar: Detta område är ett möjligt
utbyggnadsområde. Läget är relativt undanskymt
och påverkar inte de stora landskapsrummen i
anslutning till de historiska bytomterna. Den
bostadsgrupp som är belägen strax söder om
ladugården, norr om vägen, bör dock minska i
storlek och inte ta åkermark i anspråk. En mer
lämplig användning av området skulle kunna vara
verksamhet som knyter an till jordbruket, såsom en
handelsträdgård. En annan möjlighet är att
bebygga området mer extensivt, med exempelvis
en skola eller förskola som kräver större ytor..
Område 3
Bostäderna har placerats på åkermark längs med
den gamla vägen som löpte mellan säteriet och
Bondehall. I öster gränsar området till den gamla
bytomten tillhörande Bondehall. Vid ett
uppföljningsmöte mellan Tyréns och beställaren av
denna utredning föreslogs att vägen flyttas norrut
för att skapa större utrymme för bostäder söder
om vägen.
Kommentar: De föreslagna bostadshusen bör
placeras minst 50 meter från gränsen till den gamla
bytomten, då man annars riskerar att skada
befintliga lämningar som inte syns ovan mark. Ett
respektavstånd är även lämpligt för att ge den
gamla bytomten ett visuellt utrymme som
underlättar för besökare att uppfatta lämningen.
Respektavståndet minskar risken för att påtagligt
skada riksintresset.
Vägen mellan säteriet och den gamla bytomten är
åtminstone 400 år. Att flytta den norrut skulle
tillsammans med det redan flyttade vattendraget
och tillkommande bebyggelse göra det svårt att
uppfatta de funktionella och historiska sambanden
i landskapet. För att inte riskera att riksintresset
påtagligt skadas bör vägen därför ligga kvar i
befintligt läge. Inga bostadshus bör placeras på
åkern norr om vägen.
2012-10-02
23(27)
Service, hamn
Ny infartsväg från området norrifrån
5.1.2
Ett serviceområde har förlagts till vägkorsningen
vid kvarnen. Vid vattnet, där det redan idag finns
en småbåtshamn, placeras en ny hamn.
En ny tillfartväg har dragits över åkermarken och i
den västra delen av åkermarken mot vattnet för att
sedan fortsätta söderut genom säteriets träd- och
fruktträdgård.
Område 1 Lummig trägårdstad i norr
Kommentar: Kvarnen för förmalning av spannmål
var en viktig funktion i jordbruket vilket gör
området med kvarn och kvarnlämningar till en
central plats i området. Det kan tyckas logiskt att
bygga vidare i detta läge. Värdefullt är att denna
plats fortsätter att utgöra ett nav i området men
ytorna i direkt anslutning runt bäcken och
vägkorsningen vid kvarnen bör inte bebyggas. Ett
serviceställe kan dock anläggas närmare vattnet i
anslutningen till hamnen.
Båtvarv i norr
Ett båtvarv planeras i områdets norra del, nära
bron.
Kommentar: Området i direkt anslutning till den
höga tågbron är karaktärsmässigt förändrat på
grund av bron. Ett båtvarv i detta läge är tänkbart
om nya anläggningar kan planeras så att fornlämningar på platsen inte skadas. Vid vattnet finns
en fornlämningsklassad kolmila. Eventuell nybyggnad bör placeras ner mot vattnet och inte ta
stor del av åkermarken i anspråk. Befintlig vägdragning direkt söder om den höga bron kan
användas som tillfartsväg.
Kommentar: Denna vägsträckning riskerar att
förskjuta fokus från en av de två historiska
entréerna till området med kontinuitet sedan
åtminstone 1600-tal. Den nya vägsträckningen går
dessutom tvärs igenom säteriets åkermark och
trädgård. Båda dessa aspekter är negativa ur
kulturmiljösynpunkt.
Placeringen av vägen över åkermarken och längs
skogsbrynet kan eventuellt göras under
förutsättning att den dras så nära skogsbrynet som
möjligt så att så lite åkermark som möjligt tas i
anspråk. Ytterligare en förutsättning är att den
underordnas den befintliga nordsydliga vägen mot
säteriet, i dess utformning och storlek. Man bör
dock vara uppmärksam på de fasta fornlämningar
som finns i området, samt på värdefulla lövträd.
Vägen bör inte skära av delar av den historiska
trädgårdsanläggningen från huvudbyggnaden.
Därför bör en alternativ förkortad lösning tas fram
som trafikmatar endast de föreslagna
bostadshusen på höjden längs med vattnet i
Asphagen (område 1). Övriga nya bostadsområden
föreslås att trafikmatas från öster med anslutning
från väg 225 så att säterimiljön med dess träd- och
fruktträdgård bevaras intakt.
Tema Förslagsskiss
2011-10-20
Ett stort bostadsområde har föreslagits i områdets
norra del, mellan den förhistoriska boplatsen vid
Hågelby och nuvarande Hallsfjärden. Bostäderna
ligger på åkermarken väster om den väg som
utgjort en av två historiska entréer till Halls säteri
samt på höjden i Asphagen med dess
lövträdsbestånd.
Kommentar: Placeringen av bostäderna bryter
sambandet mellan den förhistoriska bosättningen
och vattnet, vilket riskerar att påtagligt skada
riksintresset. Lokaliseringen är negativ då den
omfattande bebyggelsen förtar upplevelsen av en
av det två historiska entréerna till säteriet.
Dessutom bygger den igen den historiska
åkermarken väster om vägen. I någon mån kan det
vara möjligt att bygga i området närmast vattnet
och mot den höga tågbron.
Område 2 Infill i herrgårdsmiljö
Söder om säteriets huvudbyggnad och mitt emot
de gamla ekonomibyggnaderna placeras parhus i
två rader.
Kommentar: Infillbebyggelse i denna känsliga miljö
är en svår uppgift. Den historiskt medvetna
separeringen mellan säteriets fä- och mangård
försvinner och det innebär också att siktstråket
2012-10-02
24(27)
från vägen mot kvarnen byggs igen. Området
närmast vägen mellan säteriets huvudbyggnad och
kvarnen bör därför inte bebyggas. Längre ner mot
vattnet i anslutning till äldre bebyggelse kan dock
ett fåtal byggnader möjligen uppföras.
Område 3 Trädgårdsstad i mindre skala
Söder om den stora ladugården, i anslutning till
befintliga radhus, väster om kriminalvårdens
paviljonger från 1940-talet och i ett stråk bort mot
Halls gamla bytomt planeras kvarter med parhus,
enfamiljshus och radhus. Bebyggelsen ligger på
båda sidor om vägen som går i öst-västlig riktning.
Kommentar: Västra delen av utbyggnadsområdet
är tänkbar eftersom detta är ett relativt
undanskymt läge som inte påverkar de stora
landskapsrummen i anslutning till de historiska
bytomterna.
Ny bebyggelse i den östra delen av området mot
bytomten Bondehall är negativ ur
kulturmiljösynpunkt då den innebär att sambandet
gravfält/bytomt/åkermark blir mindre tydligt. De
föreslagna bostadshusen bör placeras minst 50
meter från gränsen till den gamla bytomten, då
man annars riskerar att skada befintliga lämningar
som inte syns ovan mark. Ett respektavstånd är
även lämpligt för att ge den gamla bytomten ett
visuellt utrymme som underlättar för besökare att
uppfatta lämningen. Respektavståndet minskar
risken för att påtagligt skada riksintresset.
Inga byggnader bör placeras norr om vägen.
Den bostadsgrupp som är belägen strax söder om
ladugården, norr om vägen, bör minska i storlek
och inte ta åkermark i anspråk. En mer lämplig
användning av området skulle kunna vara
verksamhet som knyter an till jordbruket, såsom en
handelsträdgård. En annan möjlighet är att
bebygga området mer extensivt, med exempelvis
en skola eller förskola som kräver större ytor.
5.2 Förslag till riktlinjer inför
utbyggnad
Nybyggnad av bostadshus inom
utredningsområdet kommer att utgöra en ny fas i
Halls historiska utveckling. I rapporten har
områdets bebyggelse kategoriserats som
tillkommen under tre historiska perioder. På ett
övergripande plan kan man dock se att Halls
historia består av två historiska skeenden.
Brytpunkten utgörs av att säteriet etablerades. En
eventuell utbyggnad av bostäder kan utifrån denna
analys ses som ett tredje skikt i landskapets
historiska utveckling.
1.
Förhistoria till medeltid: Etableringar på
platsen från åtminstone bronsålder och
framåt övergår i fast jordbruk och de
medeltida byarna Hall och Hagaby.
2.
Från säteri till kriminalvård: Säteriet
etableras på 1600-talet och utvecklas
under 1800-talet till åkerbrukskoloni och
senare kriminalvårdsanstalt.
3.
Bostadsområde nära Södertälje:
Södertälje stad växer och radhus- och
villabebyggelse i natursköna omgivningar
efterfrågas.
Utifrån denna analys kan följande riktlinjer
formuleras:
Nybyggnad av bostadshus är en helt ny etablering
på platsen vilket bör synas i utformning av
bebyggelsen. Det är viktigt att bostäderna som
byggs speglar sin tid. Samtidigt bör de förhålla sig
till platsens topografi och förutsättningar. Det är en
gestaltningsmässig balansgång att hitta ett
förhållningssätt till befintlig bebyggelses
karaktärsdrag, proportioner och material som
samtidigt låter tillkommande byggnaderna spegla
vår tid. Det är viktigt att ny bebyggelse inte blir
pastischer av andra historiska företeelser som inte
har någon koppling till historien på platsen,
exempelvis brukssamhälle eller det tidiga 1900talets trädgårdsstad. Hall är en jordbruksbygd. De
historiska byarna, säteriet och kriminalvården har
etablerats här på grund av områdets goda
jordbruksmark och kommunikationsmässigt
gynnsamma läge vid Hallsfjärden. Den agrara
prägeln bör vara vägledande även vid planering av
tomt och trädgård, placering av komplementbyggnader, val av vägmaterial, etc.
2012-10-02
25(27)
6
Förslag till åtgärder för att
levandegöra området
Inom riksintresseområdet har det på många sätt
skett relativt omfattande förändringar de senaste
åren, inte minst genom den omfattande
utvidgningen med perimeterskyddet. För att tydligoch levandegöra områdets rika kulturhistoria
föreslås följande åtgärder:

Upprätthålla åkerbruket på den historiska
åkermarken.

Bedriva bete på åkerholmar och på
anslutande skogsmark.

Slå dikes- och vägrenar. Genom att slå
dessa med skärande redskap och ta bort
det slagna gräset från ytorna kan den
tidigare ängsfloran åter växa där.

Röja fram enskilda gravar och gravfält
samt tillgängliggöra de ofta relativt
oansenliga skålgroparna.

Röja fram de gamla bytomterna.

Återställa kvarnanläggingen genom att
rensa fram dammen och vattendraget och
genom att återställa kvarnen i så gott
skick att den kan besökas.

Tillgängliggöra och återställa trädgården i
anslutning till säteriet.
7

Återställa säteriets angöringsbrygga.

Uppsättning av informationsskyltar vid
fornlämningar, byggnader och
betydelsefulla platser.
Förslag till fortsatt arbete
I arbetet med denna rapport har behov av
ytterligare kunskapsunderlag identifierats. Därför
formuleras följande förslag till fortsatt arbete.
En fördjupad riksintressebeskrivning av hela
riksintresseområdets miljöer skulle kunna tas fram.
En sådan skulle fördjupa bilden av riksintressets
kulturmiljöer, exempelvis även miljöer och
sammanhang från bronsålder vilka till stora delar
ligger utanför aktuellt utredningsområde.
För att fullt ut kunna bedöma kulturvärden hos
bebyggelse kopplad till kriminalvårdens utveckling i
området behöver man genomföra en
bebyggelsehistorisk inventering och analys av
verksamheten vid Hall och Håga. Man bör överväga
om även kriminalvårdens historik är av riksintresse.
Även inventering av gröna kulturvärden kopplade
till säteriet skulle kunna tas fram och komplettera
tidigare byggnadsinventering.
2012-10-02
26(27)
2012-10-02
27(27)

Detaljplan för HALL 4:3 m. fl.(Bostäder)

Transcription

Similar documents

Plankarta - Karlskoga kommun

10 Samrådsyttrande – detaljplan för kv Rosen, del av Uppsala

Godkänt dokument - Martin Schröder

Detaljplan för bostäder

plankarta

MKB Bergtäkt 2015-02-18

Yttrande över Detaljplan för Brännbackens arbetsområde