Karin Axberg

Guidlines för Laboratoriearbete
enl. Laboratory Safety Giudlines, LSI , The Laboratory Safety Institute, Massachusetts USA
Viktiga steg för säkerhetsarbete
1. Utarbeta en säkerhetspärm inom skolans systematiska miljöarbete.
2. Organisera lärare, ledningen, elever och övrig personal i grupper och ha regelbundna
möten och diskussioner om säkerhetsarbetet.
3. Utarbeta informationsmaterial till nyanställda och nya elever.
4. Uppmuntra och motivera anställda och elever att bry sig om sin hälsa och säkerhet och
att det går att påverka.
5. Engagera anställda och elever i några aspekter i säkerhetsprogrammet och ge dem
speciella ansvarsområden.
6. Utarbeta motivation och ge incitament för ett säkerhetstänkande och att det går att
påverka.
7. Uppmana all personal att läsa säkerhetsmanualen. Uppmana elever att läsa
säkerhetsregler. Låt båda grupperna skriva under ett kontrakt att de har förstått och
kommer att följa reglerna i praktiken. Förvara dessa underskrifter.
8. Utför planerade och oplanerade inspektioner på laboratoriet för att korrigera felaktig
hanteringar och öka säkerhetstänkandet. Involvera elever att göra simulerade
inspektioner.
9. Integrera ett säkerhetstänkande och motivera att det är en viktig del i utbildningen
inom naturvetenskapen, ditt arbete och i livet.
10. Planera regelbundna säkerhetsmötet för elever och anställda så att de kan diskutera
inspektionernas resultat och lämna sina åsikter om säkerheten.
11. När man utför ett experiment med farliga eller möjligt farliga risker, ställ frågan:
a) Vilka är farorna?
b) Vad är det värsta som möjligen kan ske och något går fel?
c) Hur handskar jag med dessa faror?
d) Vilka är reglerna för arbetet och vilka ar de nödvändiga säkerhetsutrustningarna
som krävs för att minimera riskkerna med experimentet?
12. Skriv ner och rapportera alla olyckor och tillbud. Låt en säkerhetsgrupp diskutera
dessa vid ett möte.
13. Diskutera med gruppen innan man gör ett experiment alla de hälso- och
säkerhetsaspekter som kan tänkas.
14. Gör inga experiment obevakade och utan en säkerhetsgenomgång utom de som är helt
ofarliga.
15. Förbjud att arbeta ensam i labbet och inget arbete skall utföras utan tillräckliga
kunskaper.
16. Låt säkerhetsreglerna gälla både utanför labbet och hemma.
17. Tag bara fram så mycket av brännbara vätskor som behövs för experimentet
18. Förbjud rökning på labbet.
19. Tillåt inte att mat förvaras på i labbkylskåpet
20. Skriv rutiner för nödsituationer, såsom brand, explosion, förgiftning,
kemikaliespill/utsläpp, gasläckage, elchock och blödning.
21. Upprätthåll hygiensiska och goda arbetsregler på labbet och på institutionen.
22. Gör upp en lista med telefonnummer till brandstation, ambulans mm. vid varje telefon.
23. Förvara syror och baser åtskiljt. Förvara brännbart och oxiderade kemikalier åtskiljt.
24. Upprätta en kemikalielista och håll den aktuell så att man inte köper onödvändigt
mycket av en kemikalie.
25. Använd varningsskyltar för att visas på särskilda faror.
26. Utarbeta speciella rutiner för vissa experiment, särskilt de som ska utföras i dragskåp
eller har speciella faror. Utför alltid experiment som har en risk i dragskåp.
Steg som kan kosta
27. Avsätt en budget till säkerhetsarbetet.
28. Använd alltid skyddsglasögon hela tiden på laboratoriet och på områden där det finns
kemikalier.
29. Se till att det alltid finns personlig säkerhetsutrustning – skyddsglasögon, visir,
handskar, labrock, bänkskyddsskiva.
30. Utrusta varje laboratorium med brandsläckare, nöddusch, ögondusch, första hjälpen,
brandfilt och kontrollera dessa minst varje månad.
31. Installera vakter på vacuumpumpar och gasflaskor under tryck.
32. Se till att första hjälpen utrustningen har instruktioner om hur man gör vid olika
olyckor.
33. Använd flamsäkra skåp för förvaring av brännbara kemikalier.
34. Förvara alla säkerhetsregler på labbet men även på centralt håll (t.ex. expeditionen)
35. Tag bort elektriska kopplingar från insidan av kylskåp och installera en magnetisk
stängning.
36. Installera jordade eluttag, använd endast jordade apparater och installera en
jordfelsbrytare samt en huvudavstängning för el.
37. Märk alla kemikalier så att namnet och faroklass visas. Även namn på kemiansvarig.
38. Utarbeta ett dataprogram för att registrera alla kemikalier samt hur dessa hanteras vid
avfall. Registrera hållbarheten hos kemikalier och när de bör destrueras.
39. Utarbeta att system för avfall ur säkerhet- och miljönsynpunkt
40. Förvara kemikalier på ett adekvat sätt och i väl ventilerade skåp.
Fritt översatt från Laboratory Safety Giudlines, LSI , The Laboratory Safety Institute,
Massachusetts USA ”40 suggestions for a Safer Lab.
192 Worcester Road, Natick, MA 01769 www.labsafety.org
Farosymboler
Starkt frätande eller frätande: Om man dricker ett sådant
ämne kan det bli obotliga skador i matstrupen. Huden blir röd
och det svider om man får ämnet på sig. Ögonen är extra
känsliga om olyckan är framme kan man bli blind. Använd
därför alltid skyddsglasögon, förkläde och gummihandskar.
Brandfarligt: Ämnet kan antändas.
Mycket brandfarligt: Sådana ämnen tar lätt eld och får inte
förvaras nära öppen eld eller stark värme.
Oxiderande: Om ämnet kommer i kontakt med andra ämnen
kan det börja brinna.
Explosivt: Om ämnet utsätts för värme, eld eller stötar kan det
explodera.
Miljöfarligt: Ämnet skall förvaras och användas så det inte
skadar miljön.
Varning: Ämnet är farligt eller måttligt farligt,.
Med ”varning” menas en mindre fara. Man måste
läsa varningstexten innan man använder ämnet.
Farligt och irriterande: Ämnena har oftast stark lukt och ångorna svider i
ögonen och retar halsen
Giftig/Mycket giftig: Kan ge bestående eller livshotande skador
vid inandning, hudkontakt eller förtäring.
Gaser under tryck
Checklistaförgasanläggningsamtgasolflaskor
Ja Nej Anmärkning/Åtgärder Är den allmänna ordningen tillfredställande? Förvaras de lösa gasflaskorna i EI 30 skåp. (om volymen är understigande 250 l) Är ventilationen till EI 30 skåp tillfredsställande? Används förvaringsutrymme – EI 30 skåp enbart för gasflaskor? Är alla gasflaskor stående? Har de icke anslutna flaskorna tätpropp? Finns mindre gasflaskor framme i lektionssalen. < 5 liter. Är gasolslangarna till brännarna max 1,5 m och i bra skick? Är anslutningar till ventiler, brännare och flaskor kontrollerade med såptest? Är denna kontroll dokumenterad? Är brännarna i gott skick, kan man på dem tydligt se när gasen är avstängd? Finns varnings och förbudsskyltar uppsatta? Finns det tillräckligt med gasol? Finns det en föreståndare för gasolflaskorna? Finns tillstånd från kommunens byggnadsnämnd och räddningstjänsten? Finns skriftliga instruktioner om hur gasolflaskorna ska skötas: ‐Dagligen ‐Månadsvis ‐Årligen Ja
Nej
Anmärkning/Åtgärd
Checklistaförförstahjälpen
Undervisande lärare har genomfört och kan Första hjälpen
Ögondusch kontrollerad
Nöddusch kontrollerad
Nödstopp fungerar
Tydlig instruktions skylt om Första hjälpen finns i salen
Ett fullständigt första hjälpen set finns i salen
Plåster och sårtvätt finns i salen
Tydligt utmärkt telefon och aktuellt telefonnr.
Finns rutiner för hur man ska agera vid kemiska olyckor?
Är eleverna informerade om rutinerna?
Känner lärarna till rutinerna?
Finns telefon tillgänglig för att påkalla hjälp vid en olycka?
Finns personal utbildad till att ge första hjälpen alltid tillgänglig
på skolan?
Finns rutiner för omhändertagande av elever och lärare
som varit med, men inte själva skadats fysiskt, vid en olycka?
Finns utrustning för första hjälp?
Finns anslag/skyltning om första hjälpen?
Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga III; Lista med faroangivelser,
kompletterande faroinformation och kompletterande märkning
Del 1. Faroangivelser
1.1 Faroangivelser för fysikaliska faror
H200 Instabilt, explosivt.
H201 Explosivt. Fara för massexplosion
H202 Explosivt. Allvarlig fara för splitter och kaststycken.
H203 Explosivt. Fara för brand, tryckvåg eller splitter och kaststycken.
H204 Fara för brand eller splitter och kaststycken
H205 Fara för massexplosion vid brand
H220 Extremt brandfarlig gas
H221 Brandfarlig gas
H222 Extremt brandfarlig aerosol
H223 Brandfarlig aerosol
H224 Extremt brandfarlig vätska och ånga
H225 Mycket brandfarlig vätska och ånga
H226 Brandfarlig vätska och ånga
H228 Brandfarligt fast ämne
H240 Explosivt vid uppvärmning
H241 Brandfarligt eller explosivt vid uppvärmning
H242 Brandfarligt vid uppvärmning
H250 Spontanantänder vid kontakt med luft
H251 Självupphettande. Kan börja brinna.
H252 Självupphettande i stora mängder. Kan börja brinna.
H260 Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser som kan självantända
H261 Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser
H270 Kan orsaka eller intensifiera brand. Oxiderande.
H271 Kan orsaka brand eller explosion. Starkt oxiderande.
H272 Kan intensifiera brand. Oxiderande.
H280 Innehåller gas under tryck. Kan explodera vid uppvärmning.
H281 Innehåller kyld gas. Kan orsaka svåra köldskador.
H290 Kan vara korrosivt för metaller
1.2 Faroangivelser för hälsofaror
H300 Dödligt vid förtäring
H301 Giftigt vid förtäring
H302 Skadligt vid förtäring
H304 Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna
H310 Dödligt vid hudkontakt2 : 4
H311 Giftigt vid hudkontakt
H312 Skadligt vid hudkontakt
H314 Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon
H315 Irriterar huden
H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion
H318 Orsakar allvarliga ögonskador
H319 Orsakar allvarlig ögonirritation
H330 Dödligt vid inandning
H331 Giftigt vid inandning
H332 Skadligt vid inandning
H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning
H335 Kan orsaka irritation i luftvägarna
H336 Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad
H340 Kan orsaka genetiska defekter <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran
inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H341 Misstänks kunna orsaka genetiska defekter <ange exponeringsväg om det är definitivt
bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H350 Kan orsaka cancer <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan
orsakas av några andra exponeringsvägar>
H351 Misstänks kunna orsaka cancer <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran
inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H360 Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet <ange specifik effekt om denna är känd>
<ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra
exponeringsvägar>
H361 Misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet <ange specifik effekt om denna är
känd> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några
andra exponeringsvägar>
H362 Kan skada spädbarn som ammas
H370 Orsakar organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> <ange
exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra
exponeringsvägar>
H371 Kan orsaka organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> <ange
exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra
exponeringsvägar>
H372 Orsakar organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> genom lång
eller upprepad exponering <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan
orsakas av några andra exponeringsvägar>
H373 Kan orsaka organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> genom
lång eller upprepad exponering <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte
kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H300 + H310 Dödligt vid förtäring eller vid hudkontakt
H300 + H330 Dödligt vid förtäring eller inandning
H310 + H330 Dödligt vid hudkontakt eller inandning
H310 + H310 + H330 Dödligt vid förtäring, hudkontakt eller inandning
H301 + H311 Giftigt vid förtäring eller hudkontakt
H301 + H331 Giftigt vid förtäring eller inandning3 : 4
H311 + H331 Giftigt vid hudkontakt eller förtäring
H301 + H311 + H331 Giftigt vid förtäring, hudkontakt eller inandning
H302 + H312 Skadligt vid förtäring eller hudkontakt
H302 + H332 Skadligt vid förtäring eller inandning
H312 + H332 Skadligt vid hudkontakt eller inandning
H302 + H312 + H332 Skadligt vid förtäring, hudkontakt eller inandning”
1.3 Faroangivelser för miljöfaror
H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer
H410 Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter
H411 Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter
H412 Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer
H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer
H420 Skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonet i övre delen av atmosfären”
Del 2. Kompletterande faroinformation
EUH001 Explosivt i torrt tillstånd
EUH006 Explosivt vid eller utan kontakt med luft
EUH014 Reagerar häftigt med vatten
EUH018 Vid användning kan brännbara/explosiva ång-luftblandningar bildas
EUH019 Kan bilda explosiva peroxider
EUH029 Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten
EUH031 Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra
EUH032 Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra
EUH044 Explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare
EUH059 Farligt för ozonskiktet
EUH066 Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor
EUH070 Giftigt vid kontakt med ögonen
EUH071 Frätande på luftvägarna
Del 3. Kompletterande märkning/information om vissa ämnen eller
blandningar
EUH201 Innehåller bly. Bör inte användas på ytor där barn kan komma åt att tugga eller suga.
EUH201A Varning! Innehåller bly.4 : 4
Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga III; Lista med faroangivelser,
kompletterande faroinformation och kompletterande märkning
Del 1. Faroangivelser
1.1 Faroangivelser för fysikaliska faror
H200 Instabilt, explosivt.
H201 Explosivt. Fara för massexplosion
H202 Explosivt. Allvarlig fara för splitter och kaststycken.
H203 Explosivt. Fara för brand, tryckvåg eller splitter och kaststycken.
H204 Fara för brand eller splitter och kaststycken
H205 Fara för massexplosion vid brand
H220 Extremt brandfarlig gas
H221 Brandfarlig gas
H222 Extremt brandfarlig aerosol
H223 Brandfarlig aerosol
H224 Extremt brandfarlig vätska och ånga
H225 Mycket brandfarlig vätska och ånga
H226 Brandfarlig vätska och ånga
H228 Brandfarligt fast ämne
H240 Explosivt vid uppvärmning
H241 Brandfarligt eller explosivt vid uppvärmning
H242 Brandfarligt vid uppvärmning
H250 Spontanantänder vid kontakt med luft
H251 Självupphettande. Kan börja brinna.
H252 Självupphettande i stora mängder. Kan börja brinna.
H260 Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser som kan självantända
H261 Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser
H270 Kan orsaka eller intensifiera brand. Oxiderande.
H271 Kan orsaka brand eller explosion. Starkt oxiderande.
H272 Kan intensifiera brand. Oxiderande.
H280 Innehåller gas under tryck. Kan explodera vid uppvärmning.
H281 Innehåller kyld gas. Kan orsaka svåra köldskador.
H290 Kan vara korrosivt för metaller
1.2 Faroangivelser för hälsofaror
H300 Dödligt vid förtäring
H301 Giftigt vid förtäring
H302 Skadligt vid förtäring
H304 Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna
H310 Dödligt vid hudkontakt2 : 4
H311 Giftigt vid hudkontakt
H312 Skadligt vid hudkontakt
H314 Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon
H315 Irriterar huden
H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion
H318 Orsakar allvarliga ögonskador
H319 Orsakar allvarlig ögonirritation
H330 Dödligt vid inandning
H331 Giftigt vid inandning
H332 Skadligt vid inandning
H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning
H335 Kan orsaka irritation i luftvägarna
H336 Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad
H340 Kan orsaka genetiska defekter <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran
inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H341 Misstänks kunna orsaka genetiska defekter <ange exponeringsväg om det är definitivt
bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H350 Kan orsaka cancer <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan
orsakas av några andra exponeringsvägar>
H351 Misstänks kunna orsaka cancer <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran
inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H360 Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet <ange specifik effekt om denna är känd>
<ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra
exponeringsvägar>
H361 Misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet <ange specifik effekt om denna är
känd> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några
andra exponeringsvägar>
H362 Kan skada spädbarn som ammas
H370 Orsakar organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> <ange
exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra
exponeringsvägar>
H371 Kan orsaka organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> <ange
exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra
exponeringsvägar>
H372 Orsakar organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> genom lång
eller upprepad exponering <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan
orsakas av några andra exponeringsvägar>
H373 Kan orsaka organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> genom
lång eller upprepad exponering <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte
kan orsakas av några andra exponeringsvägar>
H300 + H310 Dödligt vid förtäring eller vid hudkontakt
H300 + H330 Dödligt vid förtäring eller inandning
H310 + H330 Dödligt vid hudkontakt eller inandning
H310 + H310 + H330 Dödligt vid förtäring, hudkontakt eller inandning
H301 + H311 Giftigt vid förtäring eller hudkontakt
H301 + H331 Giftigt vid förtäring eller inandning3 : 4
H311 + H331 Giftigt vid hudkontakt eller förtäring
H301 + H311 + H331 Giftigt vid förtäring, hudkontakt eller inandning
H302 + H312 Skadligt vid förtäring eller hudkontakt
H302 + H332 Skadligt vid förtäring eller inandning
H312 + H332 Skadligt vid hudkontakt eller inandning
H302 + H312 + H332 Skadligt vid förtäring, hudkontakt eller inandning”
1.3 Faroangivelser för miljöfaror
H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer
H410 Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter
H411 Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter
H412 Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer
H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer
H420 Skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonet i övre delen av atmosfären”
Del 2. Kompletterande faroinformation
EUH001 Explosivt i torrt tillstånd
EUH006 Explosivt vid eller utan kontakt med luft
EUH014 Reagerar häftigt med vatten
EUH018 Vid användning kan brännbara/explosiva ång-luftblandningar bildas
EUH019 Kan bilda explosiva peroxider
EUH029 Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten
EUH031 Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra
EUH032 Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra
EUH044 Explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare
EUH059 Farligt för ozonskiktet
EUH066 Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor
EUH070 Giftigt vid kontakt med ögonen
EUH071 Frätande på luftvägarna
Del 3. Kompletterande märkning/information om vissa ämnen eller
blandningar
EUH201 Innehåller bly. Bör inte användas på ytor där barn kan komma åt att tugga eller suga.
EUH201A Varning! Innehåller bly.4 : 4
EUH202 Cyanoakrylat. Fara. Fäster snabbt på hud och ögon. Förvaras oåtkomligt för barn.
EUH203 Innehåller krom (VI). Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH204 Innehåller isocyanater. Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH205 Innehåller epoxiförening. Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH206 Varning! Får ej användas tillsammans med andra produkter. Kan avge farliga gaser
(klor).
EUH207 Varning! Innehåller kadmium. Farliga ångor bildas vid användning. Se information från
tillverkaren. Följ skyddsanvisningarna.
EUH208 Innehåller <namnet på det sensibiliserande ämnet>. Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH209 Kan bli mycket brandfarligt vid användning
EUH209A Kan bli brandfarligt vid användning
EUH210 Säkerhetsdatablad finns att rekvirera
EUH401 För att undvika risker för människors hälsa och för miljön, följ bruksanvisningen.
EUH202 Cyanoakrylat. Fara. Fäster snabbt på hud och ögon. Förvaras oåtkomligt för barn.
EUH203 Innehåller krom (VI). Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH204 Innehåller isocyanater. Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH205 Innehåller epoxiförening. Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH206 Varning! Får ej användas tillsammans med andra produkter. Kan avge farliga gaser
(klor).
EUH207 Varning! Innehåller kadmium. Farliga ångor bildas vid användning. Se information från
tillverkaren. Följ skyddsanvisningarna.
EUH208 Innehåller <namnet på det sensibiliserande ämnet>. Kan orsaka en allergisk reaktion.
EUH209 Kan bli mycket brandfarligt vid användning
EUH209A Kan bli brandfarligt vid användning
EUH210 Säkerhetsdatablad finns att rekvirera
EUH401 För att undvika risker för människors hälsa och för miljön, följ bruksanvisningen.
Riskreducerande åtgärder
Ämne
Aceton
Vallas in med inert absorbtionsmedel, ex Vermikulit eller Chemizorb.
Uppsamlas. Spola rent med stora mängder vatten
Acetylsalicylsyra
Sopas försiktigt ihop och uppsamlas. Skicka till destruktion. Gör rent med
vatten.
Alkalimetaller
Rester av alkalimetaller K, Na får reagera med etanol. Efter reaktion tillsätt
lite vatten. Det bildas vätas och ger NaOH och KOH som neutraliseras med
syra.
Aluminiumkarbid
Använd endast "torra" släckmedel, som pulver eller CO2.
Undvik antändningskällor. Liten lagringstid.
Rester reagerar med vatten i dragskåp, aluminiumhydroxid samlas i kärl för
rester av syror och baser
Aluminiumklorid
Samlas försiktigt upp i täta behållare. Undvik dammbildning. Rengör
förorenade ytor grundligt. Förhindra utsläpp till dricksvattenkällor, avlopp
eller jordmån
Aluminiumpulver
Rester av aluminiumpulver förbränns i dragskåpet. Kan irritera
andningsorgan. Andningsskydd Sopa ihop och samla upp.
Vid brandsläckning använd sand, soda, koksalt, aldrig vatten. Efter avslutad
reaktion tillsätts försiktigt vatten i stort överskott och spolas ned i avlopp
med mycket vatten.
Rester förbränns till aluminiumoxid. Hanteras som farligt avfall.
Eliminera alla antändningskällor. Åtgärder mot elektrostatisk laddning..
Undanröj kontakt med vatten
Sopas försiktigt ihop och uppsamlas. Gör rent med vatten. Förhindra
utsläpp i avlopp.
Aluminiumsulfat-xhydrat
Undvik upphettning. Farliga gaser bildas. Neutralisation av avfallet tar bort
lukt. Luftkoncentrationer mellan 15 och 28 volyms- % ammoniak är
explosivt.
Brand kan släckas med pulver eller koldioxid.
Lösningar över 4M kan ge allergiska reaktioner.
Ammoniumdikromat Håll produkten fuktig. Sopas försiktigt ihop och uppsamlas. Gör rent med
vatten. Lös i vatten, tillsätt natriumvätesulfit eller Fe2+-salt. Gör surt med
3M H2SO4. Om det rör sig om stora mängder, bör krom fällas som sulfid.
Späd ut med stora mängder vatten före tömning i avlopp. Spola rent med
Ammoniumnitrat
stora mängder vatten
Ammoniumtiocyanat Tiocyanater är miljöfarliga även i låga koncentrationer och måste oxideras
fullständigt innan destruktion. Undvik klor och klorföreningar som
oxidationsmedel.
Tiocyanater utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra.
Skall om möjligt återvinnas
Antimon
Ammoniak
Asbest
Hantering förbjuden. Riskavfall.
Ersätt med nät av keramisk fyllning.
Bariumföreningar
Lösliga bariumföreningar fäller man med sulfat. Detta gäller även andra
lösliga tungmetallsalter som man försöker få så svårlösliga föreningar av
som möjligt. Skyddsbladen ger bra tips.
Bensen
Undvik kontakt. Förvaras åtskilt från antändningskällor. Får inte blandas
med halogenerat avfall. Hindra statisk elektricitet, dragskåp. Förhindra
utsläpp i vask. Explosionsrisk, använd vermikulit
Förtäring framkalla ej kräkning. Drick vatten
Blyoxid
.
Både rester av blyoxid bildat bly blandat med kol och samlas in i en tät
metall-låda. Informera om risker som det innebär att laborera med bly och
vad som händer om det kommer ut i naturen och in i t ex människokroppen.
Blujoner reagerar med svavel i cystein.
Brom
Täck över med en riklig mängd fast Na2CO3 och rikligt med vatten och
blanda noga tills all brom (mörkröd olja) har blandat sig med sodalösningen
(gul färg). Spola ut i avloppet med mycket vatten.
Framställning av bromvatten ur kaliumbromid med KMnO4 i svagt sur
vattenlösning för att slippa hantera brom. Överblivet bromvatten kan
förstöras med tiosulfat och spolas ut i avloppet (mkt vatten)
Bromföreningar som bildas kan förstöras med 50/50 T-röd /konc NH3.
Oxiderande substanser blandas med natriumtiosulfat eller natriumsulfit i
fast form.
Späd ut och hälls ut i vasken
Tillsätt cyaniden en starkt basisk lösning av Ca(OCl)2 eller natriumklorat
(natriumhypoklorat. Upprätthåll överskottet av bas. Låt detta stå i 24
timmar före tömning i avlopp. Skölj efter med mycket vatten. Arbeta i
dragskåp eller vid punktutsug.
BTB
Cyanider
Cyklohexen
Undvik kontakt. Förvaras åtskilt från antändningskällor. Får inte blandas
med halogenerat avfall. Åtgärder mot statisk elektricitet
Iandning konstgjord andning, kontakta läkare framkalla ej kräkning
Ångor tyngre än luft.
Använd vanlig matolja som exempel på en omättad förening
Etanol
Ämnet reagerar kraftigt med flera oxidationsmedel, däribland AgNO3. Får
inte blandas med halogenerat avfall.Gå igenom brandregler
Förtäring framkalla ej kräkning. Drick mycket vatten (ej matolja eller
mjölk), andningsvägar öppna. Späd ut till mindre än 37% då detta ej är
brännbart.
Etylenglykol
Får inte blandas med halogenerat avfall.
Fluorider
Tillsätt aldrig syra på fluorider då bildas lättflyktigt vätefluorid.
Tillsätt Na2CO3 och Ca(OH)2, blanda och låt stå en stund. Filtrera och
deponera fällningen. Dekantera och neutralisera med 6M HCl före tömning
i avlopp. Fällningen kan sändas till sopstation. Vid förtäring ge genast ett
par glas mjölk eller vatten att dricka om den skadade är vid fullt
medvetande. Till läkare/sjukhus om mer än en obetydlig mängd svalts.
Fosfor röd
Små mängder kan brännas i dragskåp. Explosivt vid stöt, friktion, eld eller
annan antändningsorsak. Bildar känsliga explosiva metallförening. Kan
antändas av slag eller upphettning. Vid upphettning bildas korrosiva gaser
fosforoxid. Undvik kontakt med oxidationsmedel tex peroxider.
Undvik solljus. Olämplig att släcka med koldioxid. Bör släckas med skum
eller pulver
Fosfor vit/gul
Självantänder i luft. Kan explodera vid kontakt med syreavgivande ämnen.
Se till att fosfor ej kommer i kontakt med andra ämnen. Reagerar
explosionsartat vid kontakt med oxidationsmedel såsom klor, klorater,
nitrater, permanganater, peroxider samt vid upphettning av svavel. Små
mängder kan brännas i dragskåp. Förvaras under vatten. Självantänder i
luft. Vid brand bildas frätande rök.
Täck spill med vatten eller i annat fall med våt sand eller jord för att
förhindra kontakt med luft och samla upp. Släckningsvatten kan vara
frätande. 2%-ig kaliumpermanganatlösning bör finnas tillgänglig för
hudtvätt.
Jod (I)
Jod är starkt korroderande på metaller och ska därför inte spolas ned i
avloppet direkt. Jod reduceras till jodid med natriumtiosulfat
Små mängder överbliven jod kan även låta reagera med lite stålull i
vattenlösning över natten. Lösningen kan sedan spolas ned i vasken. Skölj
stålullen och kasta den med soporna
Flertalet tungmetallers joner kan med fördel fällas och avfiltreras som
sulfider. Vid brandsläckning använd sand, koldioxid eller pulver. Använd
aldrig vatten. Undvik dammbildande hantering, undvik inandning. Sörj för
god ventilation
Låta kalciumkarbidresterna reagera med vatten i dragskåpet. Använd endast
"torra" släckmedel, som pulver eller CO2.
Undvik antändningskällor. Liten lagringstid.
Järn(III)kloird
Kalciumkarbid
Kaliumpermanganat Vi laborerar en del med kaliumpermanganatlösningar och eleverna får
instruktion om att överbliven lösning från laborationen ej får hällas ut i
avloppet utan ska samlas upp i avfallskärl. Kaliumpermanganatlösningen
reduceras med C-vitamintablett eller annat reduktionsmedel. Skickas med
farligt avfall.
Kemikaliespill
Sanering av utspillande kemikalier kan absorberas upp med hjälp av
”vermiculit” de som används av kemikalieleverantörer vid transporter.
Släng därefter i respektive ”farligt avfall” organiska lösningsmedel
Kopparjoner
Kopparjoner fräter på vattenledningar om man spolar ut kopparsulfat i
avloppet. Därför bör man lösa kopparsulfat i vatten och sätta till stålull.
Kopparjonerna faller då ut som ren koppar medan järnet går i lösning.
Sedan kan man hälla lösningen i avloppet (om det handlar om små
mängder).
Tex. Kopparsulfat
(CuSO4)
Kvicksilver
Kvicksilver uppsamlas med Zn-bleck som sedan går till destruktion
Natrium
Blanda och överför detta försiktigt till en behållare med butylalkohol. Efter
24 timmar späds lösningen med vatten och töms i avlopp tillsammans med
mycket vatten. OBS: Icke reagerat Na kan reagera kraftigt med vatten!
Brand slacks med pulver ock täcks med sand. Undvik kontakt med
oxidationsmedel. Reagerar explosionsartat vid kontakt med halogenerade
kolväten.
Förtäring, drick vatten, mjölk eller grädde. Framkalla ej kräkning! Risk
för perforering
Bör ej användas av grundskoleelever utan endast av gymnasieelever
Pikrinsyra
Explosivt vid stöt, friktion, eld eller annan antändningsorsak. Bildar mycket
känsliga explosiva metallföreningar. Giftigt vid inandning, hudkontakt och
förtäring. Bör ej användas i skolan.
Små mängder löses i överskott av utspädd NaOH och spolas ut i avlopp i
dragskåp med mycket vatten.
Silvernitrat
Får ej slås ut i avloppet. Silverjoner är giftigare än kvicksilverjoner. Fäll ut
silverjonerna med kloridjoner.
Ammoniakalisk silverjonlösning (Tollens reagens) kan bilda explosiva
kväveföreningar. Surgör överbliven lösning för att oskadliggöra den.
Framkalla ej kräkning! Drick vatten eller mjölk- ej kräkning.
Tiocyanater
Tiocyanater är miljöfarliga även i låga koncentrationer och måste oxideras
fullständigt innan destruktion. Undvik klor och klorföreningar som
oxidationsmedel.
Tiocyanater utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra.
Vid tillverkning av tomtebloss: Pappret som tomteblossen har torkat på ska
eldas upp.
Tomtebloss
Ättiksyra
Mer än 90%
Täck med NaHCO3, eventuellt Na2CO3, och blanda med vatten.
Värm ej konc ättiksyra! Många kemilärare tänker inte på att konc ättiksyra
är brandfarligt. Reagerar under kraftig värmeutveckling med alkali, aminer,
svavelsyra och explosionsartat med starka oxidationsmedel såsom
kromtrioxid, salpetersyra, och väteperoxid
Förtäring, drick mycket vatten, neutralisera ej, framkalla ej kräkning
ChecklistaSystematiskarbetsmiljöarbetepåkemiinst.
Planen är ett levande dokument och uppdateras med nya kontrollpunkter om behov finns.
Frågeställningar
1. Finns det en klar fördelning av
arbetsuppgifter på kemiinstitutionen?
2. Finns det delegeringar av ansvar till
institutionsföreståndare, lärare och till
föreståndare för gas?
3. Är denna delegering och fördelning
av arbetsuppgifter dokumenterad?
4. Finns namn och telefonnummer på
institutionsansvarig, övriga kemilärare,
skyddsombud, föreståndare för gas och
vaktmästare lättillgängliga på
institutionen.
5. Finns det en fördelning samt en
beskrivning av olika
arbetsmiljöuppgifter. Finn den
nerskriven?
6. Görs det riskbedömningar av alla
laborationer?
7. Dokumenteras riskbedömningarna i
en pärm på institutionen?
8.Finns det instruktioner och blanketter
för riskbedömningar och
riskreducerande åtgärder.
9. Har de lärare som har till uppgift att
utföra riskbedömning tillräckliga
kunskaper för detta?
10. Har de lärare som har till uppgift att
leda kemilaborationer tillräckliga
kunskaper för detta?
11. Har lärare och elever kännedom om
de risker som finns med
laboratoriearbete?
12. Finns det skriftliga hanterings och
skyddsinstruktioner för
laboratoriearbete?
Finns det:
-Arbetsregler för lärare
-Information till nyanställda
-Information till vikarier
-Information till föräldrar och elever
-Ordningsföreskrifter till elever
13.Finns följande lättillgängligt på
institutionen:
Ja
Nej
Kommentar
-AFS:ar
-Risk- och skyddsfraser
-Farosymboler
-Kemikalier i skolan
-Säkerhetsdatablad
-Aktuell kemikalieförteckning
-Checklista för institutionen
14. Finns och kontrolleras följande
säkerhetsåtgärder regelbundet med en
checklista:
-Brandsläckare
-Dragskåp
-Nödduschar
-Gas och gasanläggningar
-Personlig skyddsutrustning ink första
hjälpen
-Ögondusch, fast och transportabel
15. Finns följande skriftliga
instruktioner:
-Instruktion för att larma SOS,
-Instruktion för telefonen
-Instruktion första hjälpen
-Instruktion om hur och vem skjutsar
skadad person till sjukhus
-Instruktion om hur och vem som
kontaktar föräldrar/anhörig
-Telefonnummer till syster, giftcentral,
vårdcentral.
-Åtgärdsrutiner vid personskada.
-Skriftliga rutiner - vid brand.
-Utrymningsplan med återsamlingsplats
-Blankett för olycksfallsrapportering –
kommunal OSIS-blankett.
16. Finns följande skriftliga rutiner:
-Rutiner för avfall/ riskavfall
-Rutiner för inventering,
-Rutiner för leverans av varor
-Rutiner för städning
-Rutiner för uppdatering av
rutiner/information
-Rutiner inför kursstart, säkerhetsarbete
-Rutiner inför laboration/efter
laboration
-Rutiner vid inköp
-Rutiner vid spill
-Rutiner vid spädning av syror/baser
-Rutiner för övriga återkommande
arbetsmoment.
17. Har övrig personal, t.ex.
städpersonal, informerats om riskerna
på kemilaboratoriet?
18. Får elever arbeta ensamma med
laboratorieförsök utan tillsyn av lärare
eller annan vuxen person med
tillräcklig kunskap?
19. Har skolan tillstånd från
räddningstjänst och kommun för
gasanvändning / förvaring?
20. Finns följande lättillgängligt på
institutionen:
- Säkerhetspärm
- Plan för systematiskt
arbetsmiljöarbete
-Alla skriftliga rutiner
-Alla skriftliga instruktioner
-Alla skriftliga checklistor
Följande kemikalier bör inte komma i kontakt med varandra vid förvaring: Aceton
Konc. Salpetersyra och svavelsyra
Acetylen etyn
Klor, brom. Silver fluor
Aktivt kol
Kalciumhypoklorit
Alkalimetaller
Vatten, koldioxid, koltetraklorid, andra klorerade kolväten
Aluminiumkarbid
Vatten fukt syror
Aluminiumklorid
Vatten fukt
Ammoniak
Kvicksilver, halogener, kaciumhypoklorit, fluorväte
Zink och aluminium bildar vätgas
Ammoniumnitrat
Syror, metallpulver, finfördelat organiskt material, brännbara ämnen
och vätskor, klorater, nitrater, svavel
Anilin
Salpetersyra, väteperoxid ozon
Brom
Ammoniak, acetylen, butanmm vätgas, terpentin, metallpulver
Cyanider
Syror, alkalimetaller
Divätesulfid
Med luft bildas explosiva blandningar, perklorater, rykande
salpetersyra
Vätesulfid
Fenol
Aluminiumklorid svavelsyra, natriumnitrit, natriumnitrat,
formaldehyd
Fluorider
Syror
Fosfor (vit)
Luft, syre
Fosforpentoxid
Vatten, organiska materiel
Jod
Ammoniak, väte
Kalcium
Syror vatten
Kalciumkarbid
Vatten
Kalium
Vatten, koldioxid
Kaliumklorat
Syror
Kaliumpermanganat Glycerol, etylenglykol, bensaldehyd, svavelsyra
Klorater
Ammoniumsalter, syror, metallpulver, svavel, fint fördelat organiskt
material, brännbara ämnen och kol
Klorgas
Ammoniak, organiska ämnen, finfördelad metall
Kolväten
Halogener, kromsyra, natriumperoxid
Koppar
Väteperoxid
Kromsyra
Ättikssyra, naftalin, kamfer, alkoholer, glycerol, terpentin, brännara
vätskor
Natriumnitrat
Syror oxidationsmedel
Natriumperoxid
Metanol, ättikssyra, bensaldehyd, glycerol, etylacetat
Nitrater
Metallpulver, brännbart
Oxalsyra
Silver, kvicksilver
Perklorsyra
Ättikssyraanhydrid, alkoholer, organiska material såsom papper och
trä
Salpetersyra
Ättikssyra, krom- och cyanvätesyra, anilin, kol, brännbara vätskor
och gaser, glycerol
Svavelsyra
Klorater, perklorater, permanganater, vatten
Vätefluorid
Ammoniak
Väteperoxid
Metaller och deras salter, brännbara vätskor, anilin
Zink
Syror, hydroxider
Ättiksyra
Kromsyra, salpetersyra, hydroxylhaltiga föreningar, etylenglykol,
perklorsyra, peroxider, permanganater
Följande kemikalier är vattenkänsliga (bör beaktas vid eldbekämpning):
Litium, natrium, kalium, kalcium, hydrider, nitrider, sulfider, karbider.
Tipstorg om regler och praktiskt arbete inom No
Här följer några tips om hur man kan integrera kemikunskaper och säkerhet
med vardagshändelser och hemma-kemikalier/produkter.
1) Startexperiment
a) Ögonskada: Häll en äggvita i en kristallisationsskål och ställ på en overhead. Droppa
på 2 M lösningar av hydroxid och syra. Äggvitan liknar ett öga. Vad händer när man får
syra/bas i ögat? Syran fungerar bäst på detta experiment men basen ger mycket mera
skador på ögat. (lösningar men konc över 0,0001 M pH 4 och 10 kan ge permanenta
skador)
Gör även experiment på farligheten med kontaktlinser. Rita ett öga med iris på en
overhead. Klipp ut en ny iris (kontaktlinsen) och lägg ovanpå ögat. Droppa en droppe
metylenblått vid i kanten av ”linsen”. Se hur fort metylenblått dras in under linsen.
b) Dammexplosion: Klipp ett sugrör med ”knä” ca 1 cm under knäet. Fyll knäet med ett
pulver (nikt, potatismjöl, cacao = finfördelat ämne) blås i ett ljus (eller bättre i en
gasollåga).
c) Vilket ljus slocknat först? I en stor vanna monteras tre ljus på olika höjd. En ljus i
botten, ett högt upp och ett mittemellan. Tänd ljusen och lägg på en skiva. Hitta en
förklaring. Hur ska man bete sig om det brinner i ett hus? Krypa ut!
d) Bensinexplosion: I en mjölkkartong klipps ett lock av och ersätts med ett plastlock.
Gör ett hål i nedre kanten. Droppa ca 10 droppar bensin på en bit tidningspapper (ca 3x5
cm) eller på en kork (av kork). Stoppa indränkt tidningspapper i mjölkförpackningen och
sätt på locket. Håll för hålet med ett finger och skaka (fördela gasen) så att det bildas
bensinånga. Tänd en tändsticka och för till hålet. Pang!
e) Låt bensinånga ”rinna ner” i en ränna och antändas av ett ljus: Vad är tyngs? Ånga
eller luft?
f) Tänd ett värmeljus och sätt i en hög bägare. Häll en nyöppnad cocacola vid sidan av
ljuset. Alt 1: lägg ner en brustablett (koldioxid) i en bägare där ett ljus flyter i vattnet. Alt
2:Lös upp bikarbonat i vattnet där ljuset flyter. Tillsätt ättiksyra. Vad händer? Varför?
g) Låt olja brinna i en bägare. Släck med att hälla på mera olja (fördelar värmen).
f) Klassisk frittösbrand Diskutera vad som skulle hända om man släckte den brinnande
oljan med vatten! Då kan brinnande oljan börja skvätta ut och ”allt” kan börja brinna.!
h) Vad händer om man fyller på med mera tändvätska direkt från flaskan på grillen som
inte vill ta sig ordentligt!! Flaskan kan explodera i handen.
i) Visa hur svavelsyra kan förkolna tyg. Visa på den exoterma reaktionen då svavelsyra
späds med vatten. SIV-reglen.
j) Häll salpetersyra på en nagelbit. Gulfärgas. Silvernitrat på en Pertorpsskiva (det tar tid
innan svart silver faller ut) tas bort med konc ammoniak. Men huden klarar inte av det.
k) Samla hår från din hårborste. Tänd eld på detta. Brinner bra och luktar illa. Vad kan
hända om man inte har hårband!
l) Blås upp en ballong och knyt. Fyll en annan ballong med ca 5 ml vatten, blås sedan
upp den och knyt. För luftballongen över ett värmeljus. Den smäller! Gör samma sak med
vatten-ballongen. Vatten tar upp/fördelar värme och klarar av ljuset (åtminstone en stund!)
2) Introduktionstips:
a) Visa två ofärgade lösningar (tex NaCl och AgNO3). De ser lika ut men. Häll ihop!
b) Gör ett farligt experiment: Klorat och svavel (mycket små mängder). KMnO4 och
glycerol (självantänder efter en stund). Vad skulle kunna hända om man dubblerade
mängderna?
c) Visa bilder på olyckor, ”nära på” olyckor. Diskutera vad man borde ha gjort. Vilken
säkerhetsutrustning man borde ha osv.
d) Gör massa ”fel” när du kommer till lektionen på låtsas och låt eleverna hitta ”fem fel”.
Dramatisera en incident. Visa bilder. Finn 5 fel, vad kan hända, säkerhetsutrustning mm.
3) Elever kan!:
a) Låt eleverna få visa sina föräldrar på ett föräldramöte om all säkerhetsutrustning som
finns på labb och berätta varför/hur de används.
b) Utse en elev som extra ansvarig för att personlig säkerhetsutrustning används på labbet.
d) Gå på studiebesök till en avfallsanläggning, vattenverk, avloppsreningsverk. Vad
händer med avfallet? Vad kan vi bidra med för att göra avfallet mera miljöanpassat.
e) Låt brandkåren komma på besök eller gör ett studiebesök.
f) Ta reda på statistik på olyckor och orsaker.
g) Låt eleverna inventera kemikalier hemma. Hur används, hur förvaras och vilka är
riskerna med kemikalien/produkten. Låt dem göra inordning pH-papper ( rödkålsavkok på
filterpapper) för att testa pH på kemikalierna.
h) Låt eleverna skriva och diskutera igenom arbetsregler själva. Motivationshöjande.
i) Låt syster komma eller låt eleverna ta reda på och berätta vad som kan göras vid en
olycka. Tex syra i ögat, brand i håret, utspilld kvicksilver mm.
j) Engagera elevskyddsombudet (och skyddsombudet).
g) Diskutera begrepp som olyckskorpar, (över-)modiga pojkar, (för) försiktiga flickor.
k) Regler, R-och S-fraser. Var används kemikalier. Skillnad mellan produkt och
kemikalie.
l) Visa runt i labbet. Låt eleverna ”leta rätt” på all säkerhetsutrusning (glöm inte dörren ut
och utrymningsvägen).
4) Läraren bör:
a) Berätta och diskutera olyckor och ”nära” olyckor. Berätta egna upplevelser. Låt även
eleverna berätta om något som de känner till eller har hört talas om.
b) Inbjud rektor till en laboration och låt eleverna berätta om faror och vad som skulle
kunna hända om man inte hade kunskap om kemi, säkerhetsutrustning och var försiktig.
c) Visa alla elever var huvudströmbrytaren, gaskranen, telefonen finns. Det kan lika gärna
vara läraren som råkar ut för en olycka
d) Informera föräldrar om regler som finns kring kemilaborationer och att olyckor kan
ske. Berätta rutinerna kring om något skulle hända. Samla in telefonnummer till föräldrars
arbetsplatser. Berätta att eleverna inte får laborera om de kommer för sent till en
laboration. Då har eleven inte fått den säkerhet information som ska ges innan
laborationen får ske.
e) Elever som bär linser: Eleverna bör ha glasögon vid laboration. Linser ökar risken vid
en olycka.
f) ”Kända faror” är mindre farliga! Om man känner till faran med en kemikalie/metod så
har man lättare att förstå var man ska vara försiktig. Med kunskap minskar faran.
5) Varför ett säkerhetstänkande:
a) Säkerhet betyder att vara närvarande, engagera sig och tänka efter före. Säkerhet ska
inte bara vara under en timme per år!! En enda genomgång av arbetsregler räcker inte.
b) De flesta olyckor sker i hemmet och inte på Kemilaboratoriet!
c) Säkerheten ökar för alla när alla förstår vad säkerhet är. Din säkerhet ökar när grannen
vet vad han/hon ska/får göra. Alla måste hjälpa alla.
d) I ett högteknologiskt samhälle blir kunskap om naturvetenskap viktigare. Alla bör veta
hur man hanterar kemikalier (lösningsmedel, färger, produkter mm). Det ska finnas en
allmänbildning i kemi. Denna utbildning måste ske på kemitimmarna på högstadiet.