KRAV-äggproducenter Östergötland

Till:
KRAV Ekonomisk förening
Box 1037
751 40 Uppsala
2015-03-31
Remissvar på KRAVs regelförslag i översynen av KRAVs regler för
djurhållning (kapitel 5)
Vi som här insänder svar på förslaget om förtydligade av regler för rastgårdar är en grupp
ekologiska äggproducenter i Östergötland. Våra företag kännetecknas av att de finns i
slättbygd. Vi är familjeföretag men alla har anställd personal. Vår växtodling baseras på egen
areal som ofta kompletteras med arrenderad areal. Vi brukar arealer på mellan 125 och 300
ha per gård.
Innan vi går in på de specifika frågeställningarna i förslaget vill vi betona att vi anser att det
är viktigt att hönsen fritt kan gå ut under betesperioden. Vi upplever att det är en
nyckelregel i ekologisk äggproduktion. Vi möter också många konsumenter i våra äggbodar,
på bondens marknad och liknande som ger mycket positiv återkoppling just angående att
hönsen kan gå ut.
Synpunkter på regelförslaget 5.4.13 Rastgård för alla fjäderfän punkt 6
– inte innehålla flaskhalsar
Vi anser inte att det är tillräckligt belagt att så kallade flaskhalsar begränsar hönsens vilja att
sprida sig över rastgårdsytan och anser därför att skrivningen är alltför strikt. Det finns inte
tydliga indikationer på att hönsen upplever det som är trångt och begränsande i passager
under de mått som anges i regelförslaget. Det är troligen andra faktorer som i högre grad
styr hönsens vilja att sprida sig i rastgårdarna.
Vi anser inte att det finns underlag som styrker att det går att jämföra en passage ute i det
fria med passagen från stall till rastgård. Vi anser att det är rimligt att anta att det innebär ett
större steg att gå ut från husets trygghet, mat och sällskap jämfört med att gå ytterligare en
bit ut i rastgården när hönsen redan är där. Att hönsen skulle känna sig trängda av en
passage på de mått som anges är inte troligt med tanke på den beläggningsgrad som är
inomhus och tätheten i de grupper som hönsen rör sig i utomhus.
Vi anser att om flaskhals-begreppet skall införas i reglerna bör minimimåttet vara högst det
som är tillåtet vid rotationsbete det vill säga 3,35 m/3000 hönor. Om man anser att det
fungerar vid rotationsbete borde det rimligtvis fungera även annars.
Synpunkter på regelförslaget 5.4.13 Rastgård för alla fjäderfän punkt 6
– ”naturlig växtlighet”
Vi är inte bekanta med begreppet ”naturlig växtlighet” och förstår inte vad som avses. Alla
vegetabilier som används som foder idag är naturlig växtlighet i lantbruksproduktion. Det
finns ingen skillnad i naturlighet mellan spannmål, vallväxter eller andra lantbruksgrödor
som är aktuella som foder för höns.
Idag får vi fodra hönsen med grovfoder i rasthagen, något som flera äggproducenter gör och
anser ha betydelse för hönsens trivsel och utnyttjande av rasthagen. Syftar skrivningen
”naturlig växtlighet” på växter som inte växer i rastgården vilket skulle innebära att vi inte
längre kommer att få använda grovfoder i rasthagarna anser vi att det är en utveckling i fel
riktning.
Vi anser:
1. Att begreppet ”naturlig växtlighet” bör bytas ut till något som beskriver vilka växter som
avses eftersom det är ett helt okänt begrepp för distinktion mellan olika lantbruksgrödor.
2. Att om skrivningen inkluderar grovfoder är ändringen olämplig och man bör även
fortsättningsvis få ge hönsen grovfoder i rastgården.
Synpunkter på regelförslaget 5.4.13.1 Detaljangivelser för värphönsens
rastgård
Synpunkt 1
Vi anser att första meningen har en orimlig innebörd och en komplicerad tolkning. EUförordningen anger att hönsens rastgård skall omfatta en yta på minst 4 m2 per höna. Det
har vi inga invändningar mot men regelskrivningen i KRAV-remissförslaget att varje höna
under sin livstid skall använda 4 m2 är en otydlig skrivning. Rent språkligt är den otydlig. Hur
använder varje höna 4 m2, vilka 4 m2?
Från tidigare diskussioner tycker vi oss förstå att KRAV anser att hönsen skall använda hela
rastgårdens yta (om rastgården är begränsad till just minimimåtten 4 m2 per höna x antalet
hönor). Vi anser, liksom Jordbruksverket, inte att EU-förordningen kräver att hönsen vistas
på alla rastgårdens enskilda kvadratmeter men att de ska ha tillgång till hela rastgården på
det sätt att den inte är avgränsad. Vi anser att KRAV bör ändra sin skrivning och inte kräva
att hönsen använder alla kvadratmeter. KRAVs tolkning bidrar inte till hönsens välfärd
eftersom det inte är för hönsens beteende som ytan är satt till 4 m2 och risken för slitage och
växtnäringsförluster minskas inte av att till varje pris tvinga hönsen att använda alla
kvadratmeter. Fokus bör istället läggas på att öka utevistelsen allmänt i rastgårdarna.
Synpunkt 2
Vi anser att skrivningen om rastgårdarnas utsträckning är otydlig rent språkligt angående vid
vilka längder på rastgården som kravet på användning träder in. Det första stycket tyder på
att det är om man har rastgårdar som är längre än 150 m det blir ett krav på att hönsen
använder den längre utsträckningen (se nedan).
”Rastgården ska finnas inom som mest 150 meters avstånd från närmaste utgångshål i
hönsstallet. Om hönsen använder en längre utsträckning av rastgården kan de 4
kvadratmeterna per höna finnas inom som mest 250 meters avstånd från närmaste
utgångshål i hönsstallet.”
Första meningen i stycket efter detta ”Du ska kunna visa att den utsträckning som du gör
anspråk på för 4 kvadratmeter utnyttjas av hönsen.” kan däremot tolkas som att det gäller
alla producenter. Det är olämpligt med den otydligheten. Det bör vara utom tvivel ifall
reglerna avser alla producenter eller om det rör producenter med rastgårdar längre än 150
m.
Synpunkt 3
Vi anser inte att regelskrivningen ”ska kunna visa” är lämplig i reglerna. Det är vid första
anblicken inte svårt att tänka sig en kontroll av om det finns tramp, spillning eller andra spår
av hönsens aktiviteter längst bort i rastgården. Men, eftersom det är mycket stor variation i
hur olika omgångar utnyttjar rastgården blir det ändå komplicerat att bedöma och definiera
vad som är tillräckligt utnyttjande.
Vi anser inte att det är rimligt att vi producenter skall kunna bevisa att hönsen använder hela
rastgårdens längd. Vi anser att reglerna skall fokusera på det arbete producenten gör och
har gjort i form av åtgärder i rastgården eller på andra sätt för att locka hönsen att utnyttja
mer av rastgårdarna.
Vi inser att det är svårt att skriva en sådan regel på ett sätt så att den samtidigt är konkret
men inte för strikt bindande till vissa specifika åtgärder. Vi inser även att det är svårt att
jämföra åtgärder som att exempelvis så in stråk med högväxande örter med att bygga ett
visst antal skydd per hektar eller ha fler tuppar i flockarna. Det är ett problem både ni och vi
måste leva med nu eftersom kunskapsläget vi har idag gällande hur man får höns att utnyttja
rastgårdarna är svagt. Men, samma kunskapsläge kräver att skrivningen ändras. Det är
orimligt att behålla den befintliga skrivningen och orimligt att införa det nya
formuleringsförslaget när det finns så lite kunskap om hur man lyckas med den. I synnerhet
som regelskrivningen inte fokuserar på hur mycket hönsen är ute – bara på om de
någonstans går längst bort.
Alltså måste en ny skrivning fokusera på det arbete som görs för att öka utnyttjandet av
rastgårdarna. Det skulle kanske kunna formuleras som exempelvis en lista med exempel på
typåtgärder där man kan välja några och sedan komplettera de åtgärderna med några
åtgärder som man väljer helt själv.
Synpunkter på regelförslaget 5.x.x Mått på öppningar i stallar för fjäderfän
Vi har inga synpunkter på skrivningen om proportionalitet för den sammanlagda bredden på
utgångshålen i förhållande till rastgårdsytan utanför som sådan. Men vi vill att för befintliga
hus skall viss avvikelse i proportionalitet vara möjlig förutsatt att man gör så många
utgångshål som är möjligt för byggnadens hållfasthet.
Synpunkter på regelförslaget 5.6.16 Byggnader till värphöns
Vi anser att de hus som var byggda före 2010 och som har fler än 18000 höns skall få
fortsätta att ha fler än 18000 höns även efter 2020. Undantaget bör vara kopplat till
byggnadens livslängd.
Vänliga hälsningar
Axel Lagerfelt
Erik Emanuelsson
Fritz Frithiofsson
Gunnar Lind
Henrik Hermansson
Joakim Nordenhed
Lennart Samuelson
Magnus Davidsson
Mats Andersson
Pathrik Ahlsen
Per-Arne Lööf
Robert Emanuelsson
Åsa och Thomas Orrenius
Patrik Franzén
Per-Gunnar Swärdh
Antal höns
14000
33000
24000
24000
18000
19100
26300
14000
24700
26500
27700
34000
18000
18000
60000
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Frackstad Ekoproduktion