Samrådsunderlag Skellefteå Airport

Transcription

Underlag för samråd
Tillståndsansökan
2015-10-12
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
http://ams.se.wspgroup.com/projects/10215859/Document/3_Dokument/Samråd/Samråds
möte 20151025 Närboende och allmänhet/20151012_Samrådsunderlag Särskilt berörda
Skellefteå Airport.docx
Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0
INNEHÅLL
1
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
3
2
INLEDNING
4
3
GÄLLANDE BESLUT
6
4
LOKALISERING OCH OMGIVNING
6
5
ALTERNATIV
11
6
FLYGPLATSENS UTFORMNING OCH ANLÄGGNINGAR
12
7
FLYGPLATSENS VERKSAMHET
13
8
PLANERAD VERKSAMHET
17
9
FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN FLYGVERKSAMHET
19
10
FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN PLANERAD
TÄKTVERKSAMHET
22
11
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNINGENS INNEHÅLL
23
12
KÄLLOR
23
Bilagor:
Bilaga A: Skogens Pärlor
Bilaga B: Aerodrome chart - ICAO
Bilaga C: Ljudnivåer
Bilaga D: Förslag till disposition Miljökonsekvensbeskrivning
För kartor i detta dokument innehas medgivande enligt Lantmäteriet I 2012/0257
2 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
1
10215859
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
1.1 Uppgifter om
verksamhetsutövaren/sökanden
Verksamhetsutövare
Skellefteå City Airport
Organisationsnummer
556510-8718
Adress
Skellefteå Airport
931 92 Skellefteå
Telefonnummer
0910-576 00
Juridiskt ansvarig;
Flygplatschef/VD
Robert Lindberg
[email protected]
0910-576 01, 070-551 70 75
Roland Nilsson
[email protected]
0910-576 07, 070-267 55 77
Säkerhets- och miljöchef;
Kontaktperson miljöfrågor
1.2 Uppgifter om anläggningen
Fastighetsägare
Fastighetsbeteckning
Läge
Skellefteå City Airport AB
Vikdal 2:1
Bureå, Skellefteå kommun
X=7179 335, Y=1752 084 (RT90 2,5 gonV)
Tillsynsmyndighet
Skellefteå kommun
Kod enligt Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251)
Kap 24, 3 §, Flygplatser
Tillståndsplikt
Verksamhetskod
A
63.30
3 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
2
10215859
INLEDNING
Skellefteå flygplats invigdes 1961 och staten var verksamhetsutövare fram till april
2010 då flygplatsen såldes till Skellefteå kommun som därefter driver den i form av
ett nytt bolag Skellefteå City Airport AB. Skellefteå City Airport AB ägs av Skellefteå
kommun genom Skellefteå Stadshus AB. Bolagets styrelse är tillsatt av kommunfullmäktige och speglar den aktuella politiska representationen i kommunfullmäktige.
Skellefteå Airport (SAAB) nyttjas för civil flygtrafik till och från Skellefteå och är en
väsentlig förutsättning för utveckling av regionens näringsliv inklusive turistnäring.
Skellefteå Airports uppdrag är att på ett kostnadseffektivt sätt driva och utveckla
förutsättningar för trafikexpansion. Medvetet och systematiskt arbete för att förbättra
verksamheten sker fortlöpande, bland annat har terminalbyggnaden moderniserats,
parkeringsområdet har förbättrats och för energiförsörjning nyttjas förnybar energi .
Befintligt miljötillstånd för verksamheten utfärdades 1999 av Miljödomstolen vid
Umeå Tingsrätt. Tillståndet är utfärdat enligt miljöskyddslagen (1969:387) och är
ställt till Luftfartsverket som var huvudman för verksamheten fram till 1 april 2010.
Skellefteå Airport har för avsikt att under 2016 ansöka om nytt tillstånd enligt 9 kap.
Miljöbalken (1998:808) för den samlade verksamheten, inklusive en täkt för uttag av
natursand, vid Skellefteå Airport. Prövande instans är Mark- och miljödomstolen.
Syftet med den planerade ansökan är att uppdatera det nuvarande tillståndet i enlighet med miljöbalken och därigenom fortsatt kunna erbjuda en modern anläggning
för flygtransporter till och från Skellefteå.
WSP har tagit fram detta samrådsunderlag på uppdrag av Skellefteå Airport.
2.1 Gällande tillstånd
Gällande miljötillstånd för verksamheten utfärdades enligt miljöskyddslagen
(1969:387) av Miljödomstolen vid Umeå Tingsrätt den 2 november 1999.
Tillståndet medger:
”…fortsatt verksamhet vid Skellefteå flygplats samt till förlängning västerut av befintlig rullbana till en längd av högst 2 100 meter. Tillståndet
omfattar högst 19 600 flygrörelser, varav högst 11 000 med tunga flygplan…”
4 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
2.2 Omfattning av planerad ansökan
Avsikten är att tillstånd för flygplatsverksamhet och täktverksamhet hanteras i
samma prövningsärende som flygplatsverksamheten.
2.2.1
Flygverksamhet
I den nu planerade ansökan avser flygplatsen att söka tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för förlängning av rullbanan med 400 meter i östlig riktning till en total längd
av 2 500 meter.
Ansökan planeras omfatta högst 19 600 civila flygrörelser per år, det vill säga att
tillståndsgiven trafikvolym förblir oförändrad.
2.2.2
Sandtäkt
3
För mekanisk halkbekämpning används cirka 800 ton (cirka 1 000 m ) natursand.
3
Den planerade sandtäkten omfattar ett totalt uttag på 13 000 m (cirka 10 000 ton)
med ett genomsnittligt årligt uttag om 1 000 ton. Tillstånd avses att sökas för 10 år.
2.2.3
Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251)
Koder enligt Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251)
Huvudsaklig verksamhet:
Kap 24. 3§, Flygplatser
Tillståndsplikt
Verksamhetskod
A
63.30
Planerad sandtäkt:
4 kap. 3§, Utvinning, brytning och bearbetning av naturgrus
Tillståndsplikt
B
Verksamhetskod
10.20
2.3 Samråd
I och med att verksamheten vid Skellefteå Airport antas medföra betydande miljö1
påverkan enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, 3§ följer
en obligatorisk skyldighet att samråda med en större krets.
Samrådsprocessen bedöms pågå under höst/senhöst 2015.
I samrådet hanteras bägge verksamheter; flygplats och sandtäkt.
Inkomna synpunkter efter genomfört samråd beaktas i den fortsatta processen i
prövningsärendet gällande flygplatsverksamheten.
1
Hänvisning till Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251) Kap 24, Flygplatser.
5 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
Gällande den planerade täktverksamheten kommer en samrådsredogörelse att upprättas. Samrådsredogörelsen inlämnas till Länsstyrelsen i Västerbottens Län för yttrande och beslut om betydande miljöpåverkan eller ej.
En tillståndsansökan planeras att lämnas in till Mark- och miljödomstolen, som är
prövningsmyndighet, under andra halvåret 2016.
3
GÄLLANDE BESLUT
Skellefteå Airports nuvarande miljötillstånd meddelades 2 november 1999 av Miljödomstolen vid Umeå Tingsrätt (M 540-99). Slutliga villkor meddelades17 mars 2004
av Miljödomstolen vid Umeå Tingsrätt (M 540-99).
4
LOKALISERING OCH OMGIVNING
Skellefteå Airport är lokaliserad till fastigheten Vikdal 2:1, Bureå församling,
2
Skellefteå kommun. Flygplatsen ligger cirka 15 km söder om Skellefteå Centrum.
3
Närmaste serviceort är Bureå beläget ca 5 km öster om Skellefteå Airport,
se Figur 1.
Figur 1. Skellefteå centrum med flygplatsen markerad söder om Skellefteå.
2
3
Cirka 36500 inv enligt Skellefteå kommun”Befolkning” http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=2006
Cirka 2500 inv enligt Skellefteå kommun”Befolkning” http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=2006
6 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
Flygplatsområdet utgörs av hedmark med i huvudsak finkorniga jordarter ovan vattenförande grusås. Landskapet domineras av barrskog och jordbruksmark.
4.1 Planförhållanden
4
I Skellefteå kommuns översiktsplan, lagakraftvunnen 1991-10-22, beskrivs flygplatsen under Transportsystem. I planen uppmärksammas flygbuller, framtida förlängning av rullbana samt ny tillfartsväg från E4.
I Fördjupning av översiktsplan för Bureå, lagakraftvunnen 2013-01-08, beskrivs att
en mindre bullerzon som orsakas av flygtrafiken påverkar södra delen av Bureå
motsvarande 70 dBA, maximal ljudnivå.
4.2 Planerade områden för bebyggelse
5
Bullerberäkningar utfördes 2011 där resultaten visar att delar av Bureå exponeras
för flygbuller från start och landning med större flygplan (Boeing 737-800). Beräkningarna omfattade 19 600 st flygrörelser, maximalt antal enligt gällande miljötillstånd. Se även avsnitt 9.1 nedan.
Figur 2. Beräknat flygbuller. Källa: Skellefteå kommun.
4
5
http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=3741&refid=35759
Swedawia, Förslag till underlag för bebyggelseplanering. D 2011-008386
7 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
4.3 Riksintressen
Områden som är av nationell betydelse för olika samhällsintressen, t.ex. natur- och
kulturmiljövärden, friluftsliv eller kommunikation kan pekas ut som områden av riksintresse enligt miljöbalken. Ett riksintresse ska, enligt lagstiftningen, skyddas från
åtgärder som påtagligt kan hindra eller försvåra verksamheten eller dess utveckling.
Området berörs av tre utpekade riksintressen, se Figur 3.
Figur 3. Riksintresseområden. Källa Länsstyrelsens GIS-tjänst.
4.3.1 Riksintresse för kommunikation
Skellefteå Flygplats är utpekat som riksintresse för kommunikationer enligt
3 kap. 8 § miljöbalken med motiveringen att ”Flygplatsen är av fundamental regional
betydelse”. Området illustreras med grön rastrering i Figur 3.
Även väg 364/774, mellan Skellefteå och Skellefteå Airport är utpekat som riksintresse för kommunikationer med motiveringen att ”Flygplatsen är av fundamental
regional betydelse”. Området illustreras med olivgrön färg i Figur 3
4.3.2 Riksintresse för rennäring
I direkt anslutning till flygplatsen, och inom dess influensområde, finns ett område
som är utpekat som riksintresse för rennäringen enligt 3 kap. 5 § miljöbalken. Enligt
Sametingets kartunderlag omfattar riksintresseområdet renbetesmarker som kan
nyttjas av samebyarna Maskaure och Malå. Området illustreras med blå rastrering i
Figur 3.
8 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
4.4 Värdefulla områden
4.4.1 Vattenskyddsområde
Räveludden i Falmarksträsket, cirka 3 km väst om flygplatsområdet, utgör vattenskyddsområde. Det skyddade området omfattar cirka 5 ha.
Burmoran som är ett större vattenskyddsområde om 527 ha ligger cirka 6 km sydöst
om flygplatsområdet.
Figur 4. Blå markeringar för vattenskyddsområden Räveludden respektive Burmoran. Källa: Länsstyrelsens GIS-tjänst.
4.4.2 Historiska objekt
I ett område söder om Skellefteå Airport, mellan rullbanan och Burträskvägen, väg
744, finns fyra stycken historiska boplatser noterade, samt sex stycken lämningar
från mänskliga bosättningar och aktiviteter i området, se Figur 5.
9 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
Figur 5. Utsnitt från ”Skogens Pärlor” med historiska objekt markerade.
Källa: Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet.
Utöver de objekt som listas i tabellen till
höger är fyra stycken boplatser
identifierade i området mellan flygplatsen och Burträskvägen.
Utsnitt från Skogsstyrelsens webbtjänst
”Skogens pärlor” visas i Bilaga A.
Nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Objekt
Lejdare i vatten
Stenmur
Röse
Tjärdal
Fångstgropsystem
Eldhärd
Kanal med stensatt botten
Kokgrop
Stenmur med grop
Husgrund
4.5 Vattenförekomster
Grundvattenmagasin med god kvantitativ status förekommer dels väster om flygplatsområdet vid Östra Falmark, dels en förekomst som sträcker sig från Nygrensgärdan söder om flygplatsen till Grandbodarna söder om Bureå.
Enligt Hav- och Vattenmyndighetens preliminära bedömningar 2015 omfattar vattenförekomsten Harrsjöbäcken sträckan från Hamptjärn till Bottenviken, med preliminär statusklassning enligt:


Måttlig ekologisk status
Uppnår ej god kemisk status
10 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
Enligt 2009 års beslut ska god ekologisk status respektive god kemisk ytvattenstatus uppnås till 2021 för vattenförekomsten.
5
ALTERNATIV
5.1 Nollalternativ
Nollalternativet i en miljökonsekvensbeskrivning innebär att miljökonsekvenser av
att en åtgärd eller verksamhet inte kommer till stånd beskrivs.
5.1.1 Flygtrafik
Nollalternativet bedöms för Skellefteå Airport utgöras av att verksamheten fortsätter
att drivas som idag, inom ramen för gällande tillstånd med 2 100 m rullbana och
maximalt 19 600 flyg-rörelser.
Som nollalternativ beskrivs i kommande miljökonsekvensbeskrivning den miljöpåverkan som verksamheten ger upphov till med de förhållanden som råder idag med
2 100 m rullbana och cirka 5 000 flygrörelser.
5.1.2 Sandtäkt
Som nollalternativ i kommande miljökonsekvensbeskrivning beskrivs den miljöpåverkan som uppkommer genom att täcka behov av natursand genom externa leverantörer, enligt de förhållanden som råder idag.
5.2 Alternativ lokalisering
5.2.1 Flygtrafik
Flygplatsverksamhet har bedrivits på platsen sedan 1961 och är därmed en sedan
6
lång tid befintlig verksamhet. Skellefteå Airport är utpekat som riksintresse för
kommunikation och är i översiktplanen (1991) utpekat för flygplatsverksamhet. Utvecklingen i Skellefteå stad och i Bureå har hittills skett på sådant sätt att markområden inom luftfartsverksamhetens influensområde används för lämpliga ändamål.
Med beaktande av ovanstående bedöms att utredning av alternativ lokalisering av
flygplatsverksamheten ej är motiverat, och alternativa platser kommer i ansökan
endast att översiktligt beskrivas.
6
MB, 3 kap.8§.
11 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
5.2.2 Sandtäkt
I dagsläget levereras natursand för mekanisk halkbekämpning från en täkt i närområdet, vilket bedöms utgöra både det nollalternativ och den alternativa lokalisering
som kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen.
6
FLYGPLATSENS UTFORMNING
OCH ANLÄGGNINGAR
Figur 6. ”Aerodrome chart” som beskriver anläggningen och dess objekt.
Se även bilaga B.
2
Flygplatsområdet är cirka 2 100 000 m stort. se Figur 6 och Bilaga B. Flygplatsens
anläggningar domineras av terminalbyggnaden, huvudbyggnaden, belägen söder
om rullbanan. Från uppställningsplattan vid terminalbyggnaden går en taxibana ut
till rullbanan. Rullbanan är 2 100 meter lång och löper i väst- ostlig riktning.
I huvudbyggnaden inryms bland annat utrymmen för flygplatsens personal, utrustning för övervakning av flygtrafik inklusive flygledartorn. Därutöver finns byggnader
för drivmedelcisterner, verkstad, garage, el- och värmeförsörjning, vattenförsörjning,
räddningstjänst, brandövningsplats och hangarer. Anläggningen omfattar även inflygningshjälpmedel.
Området är indelat i två områden, airside och landside.
Airside är det område inom flygplatsen som nyttjas för start och landning och i övrigt
för flygplanens rörelser på marken samt därtill relaterade aktiviterer. Airside avgrän-
12 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
sas vid säkerhetskontrollen i terminalbyggnaden samt av den inhägnad som omger
området.
Landside är övriga anläggningar som är nödvändiga för flygplatsen, huvudsakligen
terminalbyggnad och parkeringsytor.
Flygplatsen omfattar inga anläggningar för militär verksamhet.
7
FLYGPLATSENS VERKSAMHET
7.1 Bakgrund
Skellefteå Airport övertog 1 april 2010 ansvaret som verksamhetsutövare för flygplatsen som har varit ortens flygplats sedan 1961. Vid Skellefteå Airport bedrivs inrikes och utrikes reguljär linjefart, vidare har flygplatsen ett antal utrikes charterdestinationer.
Företrädesvis trafikeras både reguljär- och chartertrafiken för närvarande med flygplanstypen Boeing.
Icke regelbunden flygverksamhet förekommer med affärsflyg samt motorflygklubbar.
I undantagsfall kan militärflyg och ambulansflyg och förekomma. I nu gällande tillstånd medges maximalt 19 600 flygrörelser, varav högst 11 000 med tunga flygplan.
Skellefteå Airport ansvarar för säkerhetskontroll, fälttjänst, ramptjänst, brand- och
räddningstjänst på flygplatsen. På flygplatsen finns även ett antal andra verksamhetsutövare.
Nedan beskrivs kortfattat verksamheterna som bedrivs vid flygplatsen.
7.2 Flygplatsens verksamhet Airside
7.2.1 Fälthållning
Skellefteå Airport bedriver sommar- och vinterfälthållning på flygplatsen. Sommarfälthållning består av renhållning och allmänt underhållsarbete av banor, stråkytor,
ljusanläggningar, inflygningshjälpmedel, hinderfrihet, vägar och ramper, vilt- och
fågeljakt m.m. Vinterfälthållning består, utöver sommarfälthållning, av mekanisk
halk-bekämpning med plogning, sopning och sandning. I begränsad mängd sker
halkbekämpning med urea och/eller formiat.
Försörjning av sand som används för halkbekämpning av rullbana sker för närvarande genom inköp av sand från en närliggande sandtäkt.
7.2.2 Ramptjänst
Ramptjänst omfattar de arbetsmoment som krävs för att hantera ett flygplan mellan
ankomst och avgång. Detta omfattar bl.a. att tanka, utföra avisning, lasta och lossa
bagage, koppla trappor och markström m.m. under flygplanets markstopp.
13 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
7.2.3 Räddningstjänst och brandövning
Brand- och räddningstjänst krävs för att flygplatsen ska kunna vara öppen. Huvuduppgiften för flygplatsens räddningstjänst är att rädda liv i samband med luftfartsolycka. Brandövningar görs för att upprätthålla beredskap och kompetens för att
kunna fullgöra räddningstjänstens uppgifter.
Flygplatsens brandövningsplats ligger sydost om bansystemet, brandövningar genomförs en gång i veckan. Som brandövningsvätska används gasol och flygbränsle.
Fyra typer av släckmedel används vid övningar varav vatten är helt dominerande.
De övriga tre är pulver, detergentskum och filmbildande skum.
När kemikalier används vid en brandövning går allt det förorenade vattnet till en
uppsamlingstank. Innehållet i uppsamlingstanken hanteras som farligt avfall och
transporteras till destruktionsanläggning.
7.2.4 Underhåll av markfordon etc.
Garage och verkstad för markfordon finns väster om huvudbyggnaden. Lokalerna
används för underhåll av markfordon. Avloppen är försedda med oljeavskiljare.
7.2.5 Avisning av flygplan
Syftet med flygplansavisning är att säkerställa flygförmågan hos flygplanen, särskilt
förmågan att lyfta vid start. Flygplan avisas med medel som måste uppfylla internationella normer och samtidigt är lämpliga ur arbetsmiljö- och miljösynpunkt.
Efter utförd avisning samlas minst 80% av glykolspillet på marken upp med en sugbil. Denna vätska (uppsugen avisningsvätska) töms och mellanlagras i en cistern
under mark, som ligger vid sydöstra hörnet av stationsbyggnaden.
7.2.6 Drivmedelshantering
En flygbränsledepå är belägen söder om terminalbyggnaden. Försäljning sker genom Air BP och tankningen utförs av Skellefteå Airports personal. Jetbränslet transporteras i tankbil från depåområdet till stationsplattan där tankningen av jetplanen
sker via slang från tankbilen. Motsvarande tankning sker också i mindre skala vid
hangarerna. Tankning av flygbensin sker på stationärt tankställe i direkt anslutning
till aktuell cistern på norra delen av stationsplattan. Air BP är ägare av tankanläggningar och tankbil samt leverantör av bränslet, och personal vid Skellefteå Airport
sköter verksamheten på uppdrag av Air BP.
De bränslen, som Skellefteå Airport hanterar på flygplatsen är främst bensin- och
dieselbränslen till fordon.
Därutöver används en liten mängd diesel till flygplatsens reservkraftaggregat som
provkörs vid jämna mellanrum.
14 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
7.2.7 Kemikalier
De kemikalier som används i störst volymer på flygplatsen är avisningsmedel, halkbekämpningsmedel och drivmedel.
Övriga kemikalier av betydelse som används i verksamheten är t.ex. bilvårdsprodukter såsom avfettningsmedel, bilschampo m.m., motor- och hydrauloljor, färg och
lack (förbättringsmålning av byggnader, servicefordon, banmarkeringar m.m.), baktericider (till flygplanstoaletter), rengöringsmedel och absorberingsmedel (vid städning och sanering).
7.2.8 Avfallshantering
För att möjliggöra god hantering av avfall finns soprum och miljöstationer inrättade
på strategiska platser inom området för källsortering och återvinning.
Farligt avfall omhändertas av godkänd entreprenör med erforderliga tillstånd för
transport och kvittblivning.
7.3 Verksamhet på landside
Förutom ren kontorsverksamhet bedrivs parkeringsverksamhet i passagerarterminalens omedelbara närhet. Större delen utgörs av parkeringsytor för passagerarna. En
del av dessa är förhyrda, ofta av olika företag. Hyrbilarna parkeras på fasta platser.
En bilvårdsanläggning finns som riktar sig främst till resenärer.
Skellefteå Airport inrymmer även en Flygplatsrestaurang.
7.3.1 Flygvägssystemet
Grundtanken med ett flygvägssystem är att kanalisera startande och landande flygplan på ett sätt som bidrar till hög flygsäkerhet, hög kapacitet samt minskar oönskad
bullerpåverkan i flygplatsernas närhet. Ett flygvägssystem ska också vara anpassat
så att flygoperatörer ska kunna nyttja det så bränsleoptimalt som möjligt, vilket innebär att utsläpp till luft av främst koldioxid minimeras.
Flygvägssystemet för civil flygtrafik till och från Skellefteå Airport bygger på
konventionell navigeringsteknik.
Radarledning förekommer i stor utsträckning både vad gäller ankommande och avgående trafik. Huvuddelen av ankommande trafik genomför en s.k. grön inflygning
(CDO).
15 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
Figur 7. Flygvägar markerade med röda linjer avser jettrafik till och från Stockholm.
Källa: Rapport till underlag för bebyggelseplanering. Skellefteå Airport
7.4 Övriga aktörers verksamheter
Förutom Skellefteå Airports verksamhet finns ytterligare fem hangarer inom området; MECA Flygmekaniker, Skellefteå Motorflygklubb, en hangar för magasin för
husmoduler samt två stycken privata hangarer.
7.5 Energi och färskvatten
Uppvärmning av byggnaderna sker huvudsakligen med fjärrvärme från den pelletsanläggning som Skellefteå Kraft har på flygplatsen. Olja används endast till reservkraft och vid eventuellt driftavbrott i pelletsanläggningen.
Försörjning av färskvatten sker genom egen borrad brunn.
16 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
8
10215859
PLANERAD VERKSAMHET
8.1 Flygtrafik
8.1.1 Trafikutveckling
Utveckling av flygtrafiken sker inom ramen för gällande och sökt volym av flygrörelser; 19 600 st. Flygtrafik sker dels genom reguljärtrafik, dels genom charter.
Skellefteå Airport bedöms med sitt strategiska läge ha goda förutsättningar för utveckling av flygtrafiken. Genom att stärka möjligheter till flygtransporten från Skellefteå minimeras incitament att nyttja andra flygplatser. Närmaste större flygplatser
med kommersiell trafik finns i Umeå och i Luleå.
Det är av stort värde för utvecklingen i Skellefteå att förvalta och utveckla kommunikation via flyg, dels för att erbjuda fortsatt goda kommunikationer för fortsatt utveckl7
ing av de globala industrier och tjänsteföretag som verkar i regionen, dels för att
skapa förutsättningar för en medveten utveckling av besöksnäringen, Swedish Lapland.
8.1.2 Flygvägssystemet i den nya tillståndsansökan
Några särskilda föreskrifter för reglering av in- och utflygningsvägar finns inte vid
Skellefteå Airport. Därmed bedöms en förnyad översyn av dagens flygvägssystem i
detta skede i prövningsprocessen vara underordnad.
Eventuella förändringar av flygvägarna kommer att bli minimala. Kriterier som styr
en eventuell översyn är främst flygsäkerhet, långsiktighet, bästa teknik, effektivitet
och kapacitet samt miljöoptimering med avseende på bullerexponering och utsläpp
till luft. En målsättning är att reducera utsläpp till luft utan att öka antalet berörda av
bullernivåer överstigande riktvärden. En ytterligare målsättning är att systemet ska
vara flexibelt, avlasta flygtrafikledningen och kunna rymma införande av ny teknik.
Dessa kriterier bedöms omfattas i befintligt flygvägssystem.
8.1.3 Utbyggnadsplaner flygtrafik
Skellefteå Airport planerar i närtid en utbyggnad av rullbanan.
Utbyggnad av rullbanan motiveras för att möjliggöra trafik med befintliga och kommande flygplanstyper vilka erfordrar längre rullbana vid start och landning, t.ex Airbus 321-200.
8.2 Planerad sandtäkt
Ansökan planeras även att omfatta täktverksamhet för uttag av sand.
7
Boliden, Alimak, Franke-Futurum, Metso m fl.
17 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
3
För mekanisk halkbekämpning används cirka 800 ton (cirka 1 000 m ) natursand.
3
Den planerade sandtäkten omfattar ett totalt uttag på 13 000 m (cirka 10 000 ton)
med ett genomsnittligt årligt uttag om 1 000 ton. Tillstånd avses att sökas för 10 år.
Täkten planeras att etableras i den östra delen av fastigheten med ungefärlig lokalisering enligt röd markering i Figur 8.
Figur 8. Placering av planerad sandtäkt framgår med röd markering.
Uttaget omfattar en något större mängd natursand än den faktiska mängd som behövs för halkbekämpning eftersom material med oönskad kornstorlek måste sorteras bort. Material som inte uppfyller rätt krav kommer att lämnas kvar och användas
i efterbehandlingen av området. Ytan på täktområdet planeras på en yta om 3,5
hektar, 50x700 meter.
Tillstånd för täkten avses att sökas för 10 år.
Uttag av material från den planerade täkten avses att ske kampanjvis, en gång per
år. Under perioden sker uttag av natursand som sorteras i sorteringsverk där
material större än 3,5 mm sorteras bort då korn större än 3,5 mm på orsakar ökat
slitage, främst på motordelar. Sorterad sand ≤ 3,5 mm läggs på upplag för att användas för kommande årets halkbekämpning. Bortsorterat material läggs på upplag
och används till återställning av täktenområdet.
Inget materialuttag kommer att ske under grundvattenytan. Uppmätt grundvattennivå i befintliga grundvattenrör är 4-4,5 meter under markytan.
All täktverksamhet sker inom flygplatsområdets Airside, innanför flygplatsområdets
stängsel/staket.
18 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
9
10215859
FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN
FLYGVERKSAMHET
Verksamheten vid Skellefteå Airport påverkar miljön i första hand genom




bullerexponering från flygtrafik,
utsläpp till luft från angörande flygplan, servicetrafik inom flygplatsen, marktrafik till och från flygplatsen samt från värmeproduktion för uppvärmning av
byggnader,
utsläpp till vatten från avisning av flygplan, halkbekämpning av banor, brandövning m.m.,
risker vid lagring och hantering av drivmedel
Flygplatsen medför även miljöpåverkan som orsakas av marktransporter av passagerare till flygplatsen, i huvudsak genom buller och utsläpp till luft.
9.1 Buller
Flygtrafiken vid Skellefteå Airport är relativt jämnt fördelad över året både i nuläget
och i framtiden.
Flygbuller beskrivs som ljudnivå med enheten dB(A). För att värdera den totala bullernivån över ett helt år används den så kallade FBN-metoden (SOU 1975:56). Metoden innebär att ljudnivån redovisas som ett årsmedelvärde uttryckt i ekvivalenter
dB(A) och där ljudnivån är viktad med hänsyn till vilken tidpunkt under dygnet bullerhändelsen inträffar. En kvällshändelse (mellan kl.19.00 och 22.00) värderas som
tre dagshändelser medan en natthändelse (mellan kl.22.00 och 07.00) värderas
som tio dagshändelser. En enskild händelse värderas genom redovisning av maximal ljudnivå (dB(A) SLOW respons).
En bullerutredning utfördes 2011. Bullerutredningen baserades på antal flygrörelser
i befintligt miljötillstånd. En kartbild med beräknat influensområde för flygbuller
framgår i Figur 2, samt i Bilaga C.
Några särskilda föreskrifter för reglering av in- och utflygningsvägar finns inte vid
Skellefteå Airport. Den planerade förlängningen av rullbanan (400 m) kommer att
påverka en fastighet belägen vid rullbanans östra ände. Den preliminära bedömningen är att påverkan av flygbuller i övrigt blir likartad som beskrivs i ovan nämnda
bullerutredning.
9.2 Utsläpp till luft
Verksamheten vid flygplatsen orsakar utsläpp till luft huvudsakligen genom följande:





flygtrafik som angör flygplatsen
intern marktrafik och annan serviceverksamhet inom flygplatsområdet
energiproduktion för uppvärmning av byggnader
passagerarnas och anställdas markresor till och från flygplatsen
godstransporter till och från flygplatsen, inklusive bränsletransporter
19 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
Av ovanstående aktiviteter kan Skellefteå Airport i egenskap av flygplatshållare direkt påverka den interna servicetrafiken. Övriga aktiviteter kan påverkas indirekt.
De enskilda ämnen som kan antas ha störst betydelse för negativ miljöpåverkan
bedöms vara



koldioxid som påverkar det globala klimatet, och
kväveoxider som bland annat bidrar till försurning och regional övergödning
partiklar som kan ge hälsoeffekter vid lokalt höga halter
Härutöver orsakar flygplatsverksamheten bland annat utsläpp av svaveldioxid och
flyktiga kolväten samt bildande av ozon.
Utsläpp från flygplanen beräknas enligt LTO- cykel, det vill säga de rörelser flygplanen gör på en höjd av 900 meter och lägre samt deras markrörelser vid starter och
landningar. Beräknade utsläppsmängder redovisas i Tabell 1.
Tabell 1. Nuvarande årliga utsläppsmängder (beräknade).
Parameter
År 2014
Bränsleförbrukning (ton)
845
Antal LTO
2 405
CO2 (ton)
2 667
NOx (ton)
12,8
SOx (ton)
1
VOC (ton)
1,4
Beräknade utsläppsnivåer bedöms dock minska per LTO, främst orsakat av den
teknikutveckling som fortlöpande pågår.
9.3 Utsläpp till mark och vatten
9.3.1 Mark- och vattenförhållanden
Flygplatsområdet utgörs av hedmark med i huvudsak finkorniga jordarter. Flygplatsen är belägen på en grusås med grundvattenmagasin mellan sjöarna Bodaträsket
och Falmarksträsket.
Närmast belägna vattenskyddsområde ”Räveludden”, Figur 4, är beläget cirka 3 km
väster om flygplatsområdet, är beläget i motsatt riktning till ovan beskrivet avrinningsområde.
Flygplatsens ytvattenavrinning sker huvudsaktigen till Hamptjärn. Runt bansystemet
och delar av stationsområdet finns dränerings- och dagvattensystem. Insamlat vatten från hela rullbanan, taxibanan samt norra delen av stationsplattan i anslutning till
taxibanan släpps via ett öppet dike söder om östra banändan till Hamptjärn och vidare till Harrsjöbäcken. Insamlat dagvatten från resterande del av stationsplattan
och parkeringen söder om stationsbyggnaden utmynnar i dagvattenbrunn vid ett
lågstråk öster om stationsbyggnaden. Lågstråket sträcker sig bort mot Hamptjärn.
20 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
Vattenskyddsområdet Burmoran, ett vattenskyddsområde om 527 ha, ligger cirka 6
km sydöst om flygplatsområdet.
9.3.2 Verksamheter med mark- och vattenpåverkan
Spillvatten från flygplatsens olika byggnader avleds till en slamavskiljare och infiltrationsanläggning sydost om stationsbyggnaden.
Avlopp från arbetsutrymmen där olja hanteras, såsom verkstäder och fordonsgarage, är försedda med oljeavskiljare. Avloppet från restaurangen i terminalbyggnaden är försedd med en fettavskiljare.
Huvudsakliga vattenföroreningar som avrinner till ytvatten härrör från avisningsaktiviteter och eventuella bränslespill. Bränslespill från tankning är dock ovanligt. Om
sådant sker saneras spillet direkt av räddningstjänsten med absorberingsmedel,
t.ex. absol, som sedan omhändertas enligt rutiner för farligt avfall.
De huvudtyper av vattenföroreningar som förekommer är organiska ämnen från
propylenglykol (MPG) och kväve (N) från urea. Även petroleumkolväten förekommer. Utöver tillskottet av föroreningar till ytvattnet enligt ovan innehåller dagvattnet
ämnen som är vanliga i dagvatten från publika områden i allmänhet exempelvis
metaller.
Som tidigare nämnts samlas glykolspill från avisning av flygplan upp med sugbil för
vidare kvittblivning samt att släckvatten frånbrandövningsplatsen avleds via en oljeavskiljare till en infiltrationsbädd som avvattnas till öppet dike mot Hamptjärn.
Någon gång per år används kemikalier vid brandövningarna, vid de tillfällena avleds
det förorenade vattnet till en uppsamlingstank. Innehållet i uppsamlingstanken hanteras som farligt avfall och transporteras till destruktionsanläggning.
Mellan övningarna på brandövningsplatsen leds nederbördsvattnet via perkolationsbrunn vidare till Hamptjärn.
Beräknade mängder av glykol, sand, urea och formiat som använts redovisas i
Tabell 2. För halkbekämpning medges att urea använd om det erfordras för flygsäkerheten och användningen regleras i ett villkor i miljötillståndet; högst 25 ton får
användas årligen, som genomsnitt över en treårsperiod.
Tabell 2. Kemikalieförbrukning nuvarande flygverksamhet.
Parameter
År 2014
Antal LTO
2 405
Glykol typ 1+2
22 941
Sand
800
Urea (ton)
21
Formiat (ton)
4,7
21 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
9.4 Påverkan på rennäring
Den sökta verksamheten kommer att medföra en förlängning av rullbanan med 400
meter, samt etablering av en sandtäkt till vilka renbetesmark kan komma att påverkas. Enligt de kartor som är tillgängliga via Sametingets webbtjänst är det samebyarna Maskaure och Malå som har nyttjanderätt till berört område.
10
FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN
PLANERAD TÄKTVERKSAMHET
Utöver vad som beskrivits i avsnitt 8.2 bedöms verksamheten vid den planerade
sandtäkten vid Skellefteå Airport påverka miljön i huvudsak genom



uttag av natursand; påverkan på mark och vatten
utsläpp till luft av avgaser
buller från maskiner vid uttag och sortering av material
10.1 Buller
Verksamheten vid sandtäkten kommer ge upphov till buller från arbetsmaskiner i
samband med fordonsrörelser vid bearbetning, sortering och transporter till och från
platsen.
10.2 Utsläpp till luft
Verksamheten ger upphov till utsläpp i form av avgaser i samband med hantering
och sortering av sand, samt att damm rörs upp vid hantering, sortering och transporter.
10.3 Påverkan på mark och vatten
Täktverksamhet påverkar markförhållandena genom bearbetning och bortforsling av
naturligt förekommande material. Markvegetation som finns inom brytningsområdet
kommer att tas bort och marknivå på befintlig ås kommer att sänkas inom täktområdet. Grundvattennivån i området är cirka 4 meter under markytan. Planerat uttag av
natursand kommer ej att ske till ett djup som riskerar negativ påverkan på grundvattnet.
Vid normal verksamhet sker inga utsläpp till mark och vatten.
Vid eventuell olycka kan drivmedel och olja läcka från maskiner och fordon och förorena mark och grundvatten. Absorptionsmedel ska alltid finnas tillgängligt för att
minska risken för förorening av mark och grundvatten vid oförutsedd maskinolycka.
22 (23)
Samrådsunderlag
Miljöprövning
Skellefteå Airport
2015-10-12
10215859
10.4 Påverkan på rennäring
Täktverksamheten är belägen inom flygplatsområdet. Påverkan på rennäringen
skulle kunna orsakas av att damm kan spridas till närliggande betsområde, utanför
befintligt stängsel som omgärdar flygplatsområdet.
11
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGENS INNEHÅLL
Planerad tillståndsansökan för verksamheten vid Skellefteå Airport kommer att åtföljas av beskrivningar av flygplatsverksamheten och verksamhetens miljökonsekvenser. Miljökonsekvensbeskrivningen planeras att behandla dels flygplatsverksamheten och dess anläggningar, dels följdverksamheter inklusive flygverksamhet samt
marktransporter till och från flygplatsen.
Preliminärt förslag till disposition av miljökonsekvensbeskrivningen bifogas
detta samrådsunderlag som bilaga D.
12
KÄLLOR
Miljörapport. 2014. Skellefteå Airport
Kontrollprogram. 2012. Skellefteå Airport
Rapport Banförlängning. 2014. Skellefteå Airport & Pontarius
Rapport Förslag till underlag för bebyggelseplanering. 2011. Swedavia
Deldom Miljöfarlig verksamhet 1999-11-02, M540-99. Umeå Tingsrätt
Dom Miljöfarlig verksamhet, villkorskomplettering, 2004-03-17, M540-99. Umeå Tingsrätt
Kunskapsunderlag Strategiområde 1. Skellefteå kommun
Skellefteå City Airports Miljöimage. 2012. Skellefteå Airport
Webbaserad karttjänst Solen. Skellefteå kommun
Webbaserad information om markplanering. Skellefteå kommun
Fastighetsrapport. Skellefteå kommun
Webbaserad karttjänst. Kartor för planeringsunderlag. Sametinget
Webbaserad karttjänst Skogens Pärlor. Skogsstyrelsen
Muntlig information från Roland Nilsson, Säkerhets- och miljöchef, Skellefteå Airport
23 (23)

Samrådsunderlag Skellefteå Airport

Transcription

Similar documents

Vitbergets Dag

Se karta (pdf) - Skellefteå museum

Digitalt p-pass, instruktion med bilder (pdf, nytt fönster)

Informationsblad

Smultronställen - Destination Skellefteå

i skellefteåbutiken

Projekt Lotus pressmeddelande_120214 (PDF)

ai agh 4 2013 ny layout för behörighetshandling

Lathund – så här fyller du i ansökan om registerkontroll