Framtidens skola rapport 2015

Framtidens skola
Processrapport och uppföljning 2015
Rose-Marie Bergman, Gun-Sophie Andersson, för projektet Framtidens skola
2015-06-25
1
INNEHÅLL
PROCESSRAPPORT OCH UPPFÖLJNING 2015 ..................................................................................................... 1
INLEDNING .................................................................................................................................................... 3
SYFTE ............................................................................................................................................................ 3
RAPPORTDEL 1 MED STUDIER OCH GRANSKNINGAR ........................................................................................ 3
GRANSKNINGSOMRÅDE: ORGANISATION OCH RUTINER ..................................................................................... 3
Frånvaro......................................................................................................................................................... 3
Lärartäthet..................................................................................................................................................... 4
Behörigheter .................................................................................................................................................. 5
Förstelärare ................................................................................................................................................... 6
Skolledarresurser .......................................................................................................................................... 6
GRANSKNINGSOMRÅDE: KVALITETSMÄTNINGAR ................................................................................................ 7
Qualis ............................................................................................................................................................. 7
Portalenkät, från SKL vt -15 ......................................................................................................................... 8
GRANSKNINGSOMRÅDE: TRYGGHET OCH TRIVSEL .............................................................................................. 9
Ur Qualisenkät, vt -15................................................................................................................................... 9
Portalenkät, från SKL vt -15 ......................................................................................................................... 9
GRANSKNINGSOMRÅDE: RESULTAT ................................................................................................................ 10
Måluppfyllelse, alla ämnen........................................................................................................................ 10
Nationella ämnesprov vt -15 ..................................................................................................................... 10
Betyg/genomsnittligt meritvärde ............................................................................................................... 11
GRANSKNINGSOMRÅDE: STÖDÅTGÄRDER ....................................................................................................... 12
Särskilt stöd skola läsåret 2014 – 2015 ................................................................................................... 12
Åtgärdsprogram .......................................................................................................................................... 13
GRANSKNINGSOMRÅDE: UTVECKLINGSSAMTAL OCH ELEVDOKUMENTATION ...................................................... 14
RAPPORTDEL 2 FOKUSOMRÅDEN ................................................................................................................. 14
Tidigare fokusområden: ............................................................................................................................. 22
RAPPORTDEL 3 AVSTÄMNING MOT PROJEKTMÅL .......................................................................................... 22
Delmål för projektet ................................................................................................................................... 23
ANALYS OCH ÅTGÄRDER ................................................................................................................................ 24
Granskningsområde: Organisation och rutiner ...................................................................................... 24
Granskningsområde: Kvalitetsmätningar ................................................................................................ 25
Granskningsområde: Resultat ................................................................................................................... 25
Granskningsområde: Stödåtgärder .......................................................................................................... 25
Granskningsområde: Utvecklingssamtal och elevdokumentation ........................................................ 25
Fokusområde Matematik ........................................................................................................................... 26
Fokusområde IT........................................................................................................................................... 26
Fokusområde Delaktighet .......................................................................................................................... 26
Övrigt ............................................................................................................................................................ 26
OMRÅDEN FÖR UPPFÖLJNING OCH/ELLER UTREDNING ..................................................................................... 26
2
Framtidens skola
- uppföljning och progressrapport
Inledning
Projektledning för Framtidens skola ansvarar för att det görs en övergripande sammanställning
efter varje läsår. Hur projektet Framtidens skola ska följas upp och rapporteras beskrivs i
projektets handlingsplan.
Den övergripande sammanställningen i augusti ska fungera som löpande uppföljning, prognos
och kalibrering för resten av året. Samma granskningsområden återkommer årligen. Projektet
ska följa upp, granska och analysera de mätningar som görs rörande olika kvalitetsaspekter i den
kommunala grundskoleverksamheten. Dessa beskrivs huvudsakligen i projektets strategiska
teman. Ett grovt årshjul för löpande analyser har upprättats. I årshjulet anges
granskningsområden och perioder för uppföljning. Avnämare för analysen är styrgruppen för
Framtidens skola, som ytterst godkänner den. Därefter fungerar analysen som dialoginstrument
för projektet.
Syfte
Med denna beskrivning avses att skapa en bild av våra skolor daterad vårterminen 2015,
gällande läsåret 14/15. Med beskrivning och analys som underlag kan vi sedan ta ut riktning för
kommande års arbete i projektet Framtidens skola, mot givna mål satta för projektet.
Rapportdel 1 med studier och granskningar
Denna rapport utgår från dokument som sammanställts på Bildningskansliet under läsåret och
omfattar den kommunala grundskoleverksamheten. Rapporter och statistiska uppgifter är i
huvudsak hämtade från Kävlinges digitala system, som t.ex. Hypergene och InfoMentor, men
också från Skolverkets databaser, främst www.siris.skolverket.se. Uppgifterna gäller för läsåret
14/15 om inget annat anges.
Granskningsområde: Organisation och rutiner
Området organisation och rutiner innehåller nyckeltal för skolorna.
Frånvaro
System för digital frånvarohantering används på samtliga enheter. I systemet kan utläsas såväl
anmäld som oanmäld frånvaro och beviljad ledighet. För femte året i rad görs nu motsvarande
avstämning hur frånvaron ser ut avseende de olika frånvarokategorierna. Mätningen görs under
en 50-dagars period under vårterminen. Vi kan konstatera att den totala frånvaron har en
uppåtgående trend som varierar mellan 6 % och 10 % för våra skolor.
3
Oanmäld frånvaro
På Korsbackaskolan kan vi konstatera att oanmäld frånvaro ligger på samma nivå som förra året,
ca 1 %, medan motsvarande siffra för Tolvåkerskolan har ökat till 0,8 %. Granskningen visar också
att andelen elever med fler än tio tillfällen med oanmäld frånvaro har ökat till 8,8 % (under
mätperioden 2015) på Korsbackaskolan men på Tolvåkerskolan minskat till 1 %. Se diagram
nedan.
Andel (%) elever med mer än 10 tillfällen av
oanmäld frånvaro under perioden
Procent
20
15
Korsbacka
10
5
Tolvåker
0
2011
2012
2013
2014
2015
För att tydligare åskådliggöra avvikelser visar diagrammets y-axel värde 0-20%.
Beviljad ledighet
Beviljad ledighet ligger relativt konstant över åren. På våra högstadieskolor är förekomsten av
beviljad ledighet 0,5 %. För våra F – 6 skolor varierar förekomsten av beviljad ledighet mellan
0,5% och 3,0%.
Reflektion / kommentar
Som tidigare påpekats finns det en variation av den sammanlagda frånvaron mellan skolorna
som varierar mellan sex och tio procent. Detta är ett område där åtgärder och insatser kommer
att intensifieras.
Lärartäthet
Antal elever per lärare
14,3
12,8
13,7
13,4
11,8
13,2
13,3
12,7
13,8
13,4
16,7
12,4
12,7
Tolvåkerskolan
Söderparksskolan
Skönadalsskolan
Rinnebäcksskolan
Olympiaskolan
Nyvångsskolan
Ljungenskolan
Lackalängaskolan
Korsbackaskolan
Dösjebroskolan
Annelundsskolan
Jämförbar kommun
Kävlinge, kommunala skolor
0,0
5,0
10,0
15,0
elever per lärare 2015
elever per lärare 2014
20,0
4
Måttet lärartäthet redovisas som antal elever per lärare i Skolverkets statistik. Statistiken avser
antalet lärare uttryckt i antal heltidstjänster, anställda i oktober 2014. I statistiken ingår fasta
lärarvikarier men inte elevassistenter eller lärare anställda kortare tid än en månad.
Kävlingesnittet är 12,7 elever per lärare. För jämförbar kommun är motsvarande siffra 12,4.
Behörigheter
Kravet på legitimation för lärare och förskollärare gäller fullt ut från och med den 1 juli 2015.
Detta innebär krav på legitimation för att få sätta betyg. Betyg sätts i åk 6 – 9. Om legitimation
saknas kan en lärare undervisa, men måste överlåta betygssättningen åt en legitimerad kollega
som följt undervisningen på nära håll. Detta kan medföra en ökad arbetsbelastning för behöriga
lärare.
I Siris statistik kan vi utläsa i vilken omfattning personalen har en pedagogisk högskoleexamen.
Här ligger Kävlinge (89%) något under jämförbara kommuner (90%). Lägsta värden har
Korsbackaskolan (77%) vilket ändå är en tydlig förbättring mot förra året (70,5%).
Kommunen använder en modul i Aditro som är en del av självservicen för anställda. Här lägger
den anställde själv in all information om behörigheter, legitimation, erfarenhet med mera. Detta
verktyg underlättar för respektive rektor att använda behörig personal på ett ändamålsenligt
sätt. Lärares behörighet i de ämnen man undervisar i kontrolleras på respektive enhet.
I händelse av otillräcklig behörighet uppmanas lärare att komplettera sin utbildning genom den
statliga satsningen Lärarlyftet II. Under höstterminen -14 deltog 9 lärare eller fritidspedagoger i
Lärarlyftet och under vårterminen deltog 13 stycken. (En lärare har studerat matematik, i övrigt
är studierna inriktade på bl.a. svenska, svenska A, specialpedagogik). Inför höstterminen är nio
deltagare anmälda varav sex av dessa påbörjade sina studier under vårterminen.
Som ett led i matematiksatsningen har inventering genomförts gällande ”legitimerade lärare i
Kävlinge kommun som undervisar i matematik”. Den visar ett sammantaget gott resultat. Våra
lärare är legitimerade med få undantag. Som källa har Aditros kompetensmodul använts.
1-6 skolor: Totalt undervisar drygt 130 lärare i matematik på våra 1-6 skolor. 99% har
lärarlegitimation. Övriga saknar lärarbehörighet, är i sitt introduktionsår eller väntar på
legitimation.
7-9 skolor: Korsbackaskolan har sex matematiklärare varav fyra är behöriga och legitimerade att
undervisa i matematik. Tolvåkerskolan har sex matematiklärare. Samtliga är lärarexaminerade
och behöriga att undervisa. En av dessa saknar legitimation.
Under det gångna läsåret har samtliga av kommunens skolor deltagit i matematiklyftet.
Annelund, Rinnebäck, Annebro, Skönadal samt Ljungen och Lackalänga har gått in i
matematiklyftet för första året, medan Korsbacka, Tolvåker, Söderpark, Nyvång och Olympia har
fortsatt sitt deltagande med reducerad fart. Totalt har 146 lärare träffats i ämnesgrupper varje
vecka, under ledning av tre utbildade handledare, för att utbyta erfarenheter och prata
pedagogik utifrån ett webbaserat utbildningsmaterial. Matematiklyftet finns även för
förskoleklassen. Några skolor har deltagit i detta.
Reflektion / kommentar
Samtliga skolor upplever att träffarna i matematiklyftet har varit värdefulla. En vinst är att den
metodik som är inarbetad via matematiklyftet även spiller över inom andra ämnesområden.
5
Förstelärare
Skickliga lärare är, enligt forskning, den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsresultat. I
kommunen finns 31 förstelärare som har ett uttalat uppdrag att coacha och stödja sina kollegor
och driva skolans pedagogiska utveckling. De ansvarar också särskilt för att föra in forskning och
beprövad erfarenhet i skolans arbete. Förstelärarna har i uppdrag att tillsammans med
skolledningen utveckla och kvalitetssäkra skolans uppdrag. Samtliga har fått ett uttalat uppdrag
av respektive rektor på den skola där man är anställd. Skolchefen har regelbundna träffar med
förstelärarna för uppföljning. Från höstterminen -15 kommer ytterligare förstelärare att utses.
Skolledarresurser
Underlaget är hämtat från Infomentor i maj 2015. Elevantal omfattar förskoleklass till åk 9. När
det gäller Annebro är omfattningen av skolledarresursen svår att jämföra med övriga skolor då
rektorsområdet innefattar även förskolan. I sammanställningen nedan har därför inte biträdande
rektorstjänsten räknats in för Annebro.
Inom rektors ansvarsområde på f-6-skolor innefattas även fritidshemmens verksamhet.
Genomsnittet för skolledarresurs i Kävlinge, läsåret 12/13 var 0,44. Läsåret 13/14 var det 0,39
skolledare på etthundra elever och för läsåret 14/15 anges 0,39, oförändrat.
Skolledning, del av tjänst per 100 elever
0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
Annelund
Annebro*
Korsbacka
Lackalänga/Ljungen
Nyvång
Olympia
Rektor/100 elever
Bitr. rektor/100 elever
Rinnebäck
Skönadal
Söderpark
Tolvåker
*rektor tillika förskolechef
Reflektion / kommentar
Trots utökning av antal skolledare har skolledarresurser per 100 elever över tid minskat i takt
med ett ökat elevantal. Siffrorna ger inte ett komplett jämförelsematerial mellan olika skolor.
Utöver elevantal finns många faktorer som påverkar uppdragets omfattning, som till exempel
antalet skolor i rektorsområdet, antal personal, antal verksamheter eller upptagningsområdets
sociala struktur. Olika verksamheter, som särskola och/eller fritidshem med verksamhet från
klockan 6.00 till 18.00 hela året, ger varierad tyngd åt uppdraget.
Den skollag som trädde i kraft 1 juli 2011 beskriver en mer aktiv roll för rektors pedagogiska
ledarskap och betonar rektors ansvar för elevernas resultat och skolans måluppfyllelse samt för
lärarnas kompetensutveckling.
6
Granskningsområde: Kvalitetsmätningar
Granskningsområdet Kvalitetsmätningar innehåller Qualisdokumentation och delar ur portalenkäten.
Qualis
Skolorna Rinnebäck, Korsbacka och Nyvång har Qualisgranskats under läsåret, vilket innebär att
samtliga skolor nu har certifierats en gång. För att bli certifierad krävs minst 60 poäng och att
kvalitetssteg 3 nåtts inom samtliga elva granskningsområden. Maxpoäng är 126. Kävlinges skolor
har genomgående mycket goda resultat och har alla certifierats redan vid första granskningen.
Under läsåret har personal, föräldrar och elever besvarat Qualisenkäten - med frågor om hur de
upplever barnets/sin skolvardag samt vilka synpunkter de har på denna. En översiktlig bild av
elevers och föräldrars nöjdhet med grundskolorna i Kävlinge kommun får man av enkätens sista
fråga, se nedan.
Totalt sett nöjd med min/mitt barns skola
föräldrar
82%
elev åk 3-9
81%
elev åk f-2
96%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Sammanfattningsvis framgår det i enkäterna att:
De yngsta eleverna (F- åk 2) trivs i hög grad (95%), de känner sig trygga (93%) och anser att de
vuxna reagerar och ingriper mot kränkningar (96%). Lärare/vuxna betyder mycket. De ”bryr sig
och hjälper” (96%), ”hjälper att lära” (98%) och ”är bra” (98%).
Eleverna i åk 3-9 trivs i skolan (86%) och känner sig trygga (87%). De känner att vuxna/lärare ”bryr
sig” (86%), ”har höga förväntningar” (90,5%) och ”är kunniga” (90%). 85% uppger, att de har
förtroende för sina lärare.
Föräldrarna anger att deras barn trivs i skolan (85 %), att skolan ger barnet goda kunskaper och
färdigheter (83%) och att de får god information om vad som händer i skolan (80%).
Enkätsammanställningen för elever och föräldrar visar en viss ökning gällande ”arbetsro”.
Föräldrar är den grupp som i minst omfattning uppfattar arbetsron i skolan som god, med en
variation mellan skolor på 34% (Korsbacka) till 80% (Ljungen). Bland elever i åk 3-9 är spridningen
mellan 44% (Olympia) och 87% (Ljungen) för de olika skolorna. För de yngre eleverna är
variationen mellan 70% (Annelund) och 94% (Söderpark).
Enkätsvar från eleverna, särskilt de yngre, visar ett något bättre resultat än tidigare gällande
frågor som på olika sätt berör deras delaktighet i målformulering, planering och kännedom om
kunskapskrav. Frågor som under året utgjort fokusområden i Framtidens skola.
I sammanställningen av Qualisenkäten redovisas även andra, för projektet Framtidens skola,
viktiga frågor. Nedan presenteras ”Kunskaper och färdigheter” samt ”Höga förväntningar”.
7
Kunskaper och färdigheter, ur Qualis 2015
100%
80%
60%
åk f-2
40%
åk 3-9
20%
föräldr
0%
83 % av föräldrarna anger ”att skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter”. Av eleverna
i åk 3-9 anser 84% att de når bra resultat och 96% av de yngre eleverna anser att de lär sig
mycket.
Av de äldre eleverna (åk 3-9) ansåg 89% att lärarna ställer höga förväntningar på dem. Eleverna i
åk 7-9 anger något lägre värde då det gäller utmaningar.
Höga förväntningar och utmaningar, åk 3-9,
Qualis 2015
100%
80%
60%
40%
20%
0%
A-bro A-lund
Lac
Lju
Nyv
lärarna har höga förväntningar
Oly
Rin
Skö
Sp
Kb
To
lärarna ger mig utmaningar
Portalenkät, från SKL vt -15
SKL:s portalenkät genomförs av elever i åk 5 och 8. Delar av Portalenkäten redovisas
fortsättningsvis under respektive granskningsområde och är ytterligare en indikator på tillståndet
på våra skolor.
I Portalenkäten där elever i åk 5 och åk 8 ger sin syn på skolan och undervisningen, anger 93% (åk
5) respektive 91% (åk 8) att lärarna förväntar sig att de når målen i alla ämnen. (Sammanvägt
resultat för alternativen ”stämmer helt och hållet” och ”stämmer ganska bra”.)
Reflektion / kommentar
Sammanställningen av enkätsvaren visar i stort inga större förändringar jämfört med föregående
år, med något undantag. En ökning inom våra fokusområden kan noteras, vilket visar att
skolornas kvalitetsarbete har genomslagskraft. I den mån det finns variation gäller det i hög
8
utsträckning variation mellan f-6 och 7-9 skolor. Gällande föräldrars nöjdhet kan vi konstatera att
det finns en svag negativ trend, även föräldrars totala svarsfrekvens minskar.
Granskningsområde: Trygghet och trivsel
I området Trygghet och trivsel ingår SKL:s portalenkät som berör åk 5 och åk 8. Även Qualisenkäten
visar resultat för området.
Ur Qualisenkät, vt -15
Ur Qualisenkäter från 2015 är nedanstående resultat hämtade och gäller elevers och föräldrars
upplevelse av trygghet och trivsel. När det gäller trivsel för de äldre eleverna finns variation
mellan 70% (Olympia) och 93% (Ljungen, Skönadal). När det gäller de yngre elevernas trygghet (F
– åk 2) finns variation mellan 88% (Annebro) och 98% (Ljungen).
Även upplevelse av arbetsro redovisas. Allt fler, i alla tre grupperna, instämmer i att det råder
arbetsro. Variationen mellan skolor är störst för de äldre eleverna, där högsta värdet är 87% och
lägsta 44%.
Trygghet, trivsel, arbetsro, ur Qualis 2015
0%
20%
40%
60%
80%
80%
åk f-2
69%
åk 3-9
föräldrar
100%
59%
95%
93%
Jag/mitt barn har arbetsro
Jag/mitt barn trivs i skolan
86%
87%
Jag känner mig trygg i
skolan
85%
Bilden, ur Qualisenkäten, visar andel elever/föräldrar som tycker att påståendet till höger
stämmer helt eller ganska bra.
Portalenkät, från SKL vt -15
Eleverna i åk 5 och 8 uppger, att de känner sig trygga i skolan. Vid en sammanslagning av
svarsalternativen ”stämmer helt och hållet” respektive ”stämmer ganska bra” är det 94% i både åk
5 och i åk 8, som anger, att de känner sig trygga i skolan. Jämfört med resultat för tidigare år är
resultatet stabilt.
Eleverna ombads ange, vilken av enkätens sju frågor, som de upplevde som viktigast/mest
angelägen för dem. I de tillfrågade årskurserna är det frågan om deras trygghet i skolan, som
även i år upplevs som mest angelägen. 53% i åk 5 och 39% i åk 8 väljer denna aspekt på
skolvardagen som viktigast.
9
Reflektion / kommentar
Urvalet, åk 5 och åk 8, är snävt, men resultaten från Qualisenkäten pekar åt samma håll.
Resultaten bedöms i stort som positiva, betraktat som ett genomsnitt, men stora variationer
inom varje fråga visar på enskilda skolors utvecklingsområden. Frågan om elevers arbetsro är en
fråga i enkäten som sticker ut och visar stora variationer, men ett ökat instämmande i att det
råder arbetsro kan noteras.
Granskningsområde: Resultat
Resultat innehåller prognos för måluppfyllelse, betyg, meritvärde, nationella prov.
Måluppfyllelse, alla ämnen
En gång per termin, i oktober och april, görs en sammanställning av i vilken mån elever förväntas
nå målen i samtliga ämnen. Prognosen utgör underlag för skolans egen uppföljning och
åtgärdsplan. Som ett led i huvudmans uppföljning har skolchefen samtal med respektive
skolledning utifrån visade resultat.
För andra året i rad görs dessutom en sammanställning av resultat i åk 1 gällande läsning och
grundläggande taluppfattning i matematik. Dessa redovisas under respektive fokusområde.
Reflektion / kommentar
Prognos för måluppfyllelse ger skolan en användbar bild för planering av fortsatt undervisning
och åtgärder. I InfoMentor finns flera olika rapport- och statistikalternativ som ger stöd i
samman-ställningar, uppföljning och analysarbete på olika nivåer.
Nationella ämnesprov vt -15
Nedanstående diagram visar andel elever, som når kravnivåerna i nationella prov, uppdelade per
årskurs och över tidsperioden 2013- 2015. Siffror för jämförelse med riksgenomsnitt är ännu inte
tillgängliga. Siffror för 2015 är preliminära och är hämtade ur Hypergene i juni. Skolverkets
officiella statistik blir tillgänglig i oktober.
För åk 6 och 9 genomförs nationella prov i matematik, engelska och svenska. I åk 9 genomförs
nationella prov även i ett av SO- och ett av NO-ämnena. Då SO- och NO-proven inte behandlar
samma ämne från ett år till ett annat och då det ännu inte finns jämförbara siffror för riket
redovisas resultatet för dessa prov inte här. Från och med innevarande läsår avgör varje skola
om proven ska användas i åk 6.
NÄP åk 6, 2013-2015, andel godkända
100
Procent
80
60
2013
40
2014
20
2015
0
ma åk 6
en åk 6
sv åk 6
För åk 6 kan vi se en stabil andel godkända, med mindre fluktuationer mellan 93 och 96%.
10
NÄP åk 9, 2013 - 2015, andel godkända
100
Procent
80
60
2013
40
2014
20
2015
0
ma åk 9
en åk 9
sv åk 9
I åk 9 är andelen godkända elever i engelska stabil och fortsatt god, 98%. Även svenskan har en
hög andel elever som når kravnivån, för andra året stiger siffran och är nästan 99 %. Däremot
sjunker matematiken ytterligare och andelen elever som klarar kravnivån når strax över 80%.
För åk 3 genomförs nationella prov i matematik och svenska. Dessa prov består av ett antal
delprov, 7 respektive 8 stycken. Skolverket har tagit bort det sammansatta måttet för
ämnesproven i årskurs 3. Måttet visade sig vara alltför känsligt när det gäller skolenheter med få
elever och blev svårtolkat.
Nedan redovisas, för åk 3, den variation som gäller för elever som nått kravnivån för delproven
inom varje ämne och för varje år. Årets resultat för åk 3 visar att de olika delprovens kravnivå
uppnåtts av mellan 90% och 98% av eleverna både i matematik och svenska.
Näp åk 3, variation i procent för uppnådd kravnivå på
delproven under åren 2012-2015
100
80
60
40
20
0
12
13
14
15
matematik
12
13
14
15
svenska
Ovanstående uppgifter är samtliga hämtade ur Hypergene (utom NÄP åk 3 för år 12). Det visar
sig vid kontroll att det finns viss avvikelse mellan Hypergene och den officiella statistiken i
Skolverkets databas.
Betyg/genomsnittligt meritvärde
Betygsstatistiken över meritvärde är sedan vt 2014 förändrad. Elever som avslutade grundskolan
våren 2014 får räkna med betyg i moderna språk som ett 17:e betyg i meritvärdet. Maxvärdet för
meritvärdet är 340 poäng istället för som tidigare 320 poäng. Siris databas visar statistik för 16
ämnen för åk 9. Vi har ingen officiell statistik för åk 6 – 8. Uppgifterna är hämtade ut Hypergene
och avser 17 ämnen.
(I diagrammet nedan kallas alla genomsnittliga betygsvärden för meritvärde.)
11
Meritvärde, 17 ämnen
240
200
160
120
80
40
0
vt 2014
vt 2015
Siffror för jämförelse med riksgenomsnitt är ännu inte tillgängliga. (Se även redovisning av
Delmål)
Vi kan konstatera att med få undantag har meritvärdena ökat under det senaste året.
Vid tidigare jämförelser av relationen mellan resultat av nationella prov och betyg kunde vi se en
stor diskrepans på vissa skolor/ämnen. Diskrepans NÄP och betyg blir ett fortsatt område för
uppföljning inom fokusområdet bedömning när statistik publiceras.
Granskningsområde: Stödåtgärder
Området Stödåtgärder granskar åtgärdsprogram och resurser för särskilt stöd.
Särskilt stöd skola läsåret 2014 – 2015
Tillsammans med rektorsgruppen har de centrala specialpedagogernas uppdrag genomlysts.
Inför läsåret 2015 – 2016 kommer uppdraget att förtydligas och det ska finnas en klarare
skiljelinje mellan lokala och centrala specialpedagogers uppdrag.
Mobila teamet Mobila teamet är ett samarbete med socialtjänsten, utvecklat ur tidigare
”Rubinen”, utökades med en heltidstjänst specialpedagog inför läsåret. Detta för att bredda
kompetensen i teamet och för att utveckla samarbetet med pedagogerna på skolorna för att
hitta vägar till att få hemmasittande elever till skolan. Resultatet har varit gott. Mobila teamet har
arbetat med 15 elever under läsåret varav sex av eleverna har gått från total frånvaro till full
närvaro i skolan. De allra flesta av eleverna har fått en betydligt högre skolnärvaro sedan Mobila
Teamet har satts in.
Detta läsår har Skolan i Hög enbart haft verksamhet för elever åk 1-6 i form av en korttidsskola.
Lärarnas behörighet täcker alla teoretiska ämnen och de praktiska ämnena erbjuds av
hemskolan eller annan skola. Alla placeringar på Hög är individuellt anpassade och
tidsbestämda. Skolan i Hög arbetar också på uppdrag på hemskolorna för att så långt som
möjligt undvika placering av elever.
Modersmål Behovet av modersmål ökar i takt med att antalet nyanlända elever ökar och största
ökningen har vi sett i arabiska. Utmaningen för modersmålsenheten är att hitta kompetenta
lärare i de mindre språken. Vi har inlett ett samarbete med Lomma kommun för att lättare kunna
bemanna efter behov.
12
Nyanlända elever Inför läsåret startades mottagningsklassen på Olympiaskolan. Efter individuell
kartläggning erbjuds elever åtta veckors intensiv undervisning i svenska och omvärldskunskap på
förmiddagstid. Antalet platser i mottagningsklassen är begränsat och prioriteringen görs efter
den kartläggning som genomförs på alla nyanlända elever. På eftermiddagarna är eleverna på sin
hemskola. Utvärdering av mottagningsklassens första verksamhetsår är genomförd. Generellt är
de rektorer som har haft elever i verksamheten nöjda.
Nyckeln till att nyanlända elever så tidigt som möjligt ska kunna följa ordinarie undervisning är en
väl fungerande studiehandledning. Behovet av studiehandledning har ökat kraftigt och även om
vi både har fler studiehandledare och att kvaliteten har ökat så är studiehandledning ett
utvecklingsområde.
Kvalitetsarbete I skollagen är det tydligt att elevhälsans arbete främst ska vara förebyggande och
hälsofrämjande.
Elevhälsans fyra yrkesgrupper har satt upp aktiviteter med mätbara mål för att öka det
förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Elevhälsan ska bli bättre på att skapa underlag för
analys och vi använder oss av Skolverkets kvalitetshjul för att utveckla det systematiska
kvalitetsarbetet. I detta kvalitetarbete är även Mobila teamet och Skolan i Hög påkopplade.
Åtgärdsprogram
Källa för granskningen av åtgärdsprogram är InfoMentor. I nedanstående bild anges fördelning
av aktiva åtgärdsprogram under perioden januari till maj 2015. Notera att y-axeln endast visar
noll till trettiofem procent för att tydligare åskådliggöra eventuell skillnad mellan pojkar och
flickor.
Fördelning av åtgärdsprogram, pojkar, flickor vt -15
30%
20%
10%
0%
Abro
Alund
flickor
Lac
Lju
pojkar
Nyv
Oly
Rin
Skö
Sp
Kb
To
andel elever med åtgärdsprogram, 2015
Reflektion / kommentar
Vi kan konstatera att pojkar, jämfört med flickor, i större utsträckning får åtgärdsprogram.
Kännedom om respektive skolas förhållanden krävs för att kommentera antal och fördelning.
Tidigare skulle alla elever som inte nått måluppfyllelse få ett åtgärdsprogram upprättat. Numera
upprättas åtgärdsprogram då eleven inte når kunskapskraven trots stöd och extra anpassningar
av undervisningen inom klassens ram, i enlighet med ändringar i skollagen i juli 2014.
13
Granskningsområde: Utvecklingssamtal och
elevdokumentation
Området utvecklingssamtal och elevdokumentation innehåller granskning av dokumentation i
InfoMentor.
En ändring i skollagen 2013 innebar att utvecklingssamtalet fick en utvidgad roll och att kravet på
skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffades i de årskurser betyg sätts. Skriftliga
individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen upprättas numera en gång per läsår för
elever i årskurs 1-5. För de skriftliga omdömena används Skolverkets blankett som finns i digital
form i InfoMentor.
Det digitala systemet InfoMentor, kan även ge rapport över genomförda utvecklingssamtal samt
över elevers individuella utvecklingsplan (IUP) och tillhörande skriftligt omdöme, förutsatt att
informationen lagts in. I vårterminens slutskede granskades frekvensen av IUP för alla elever i
årskurs 1-5 för perioden augusti -14 till juni -15. Hösten 2015 sker internkontroll med fokus på
tydlighet och kommunikation gentemot elever och vårdnadshavare via InfoMentor.
Reflektion / kommentar
I samband med att verktyget InfoMentor uppdateras inför ht -15, kommer nya rutiner angående
användnings-områden och dokumentation att utarbetas för att stödja likvärdighet och tillsyn av
elevens rätt till dokumentation av olika slag.
Rapportdel 2 Fokusområden
Inom ramen för Framtidens skola fanns följande fokusområden för läsåret 14/15;

matematik

IT som pedagogiskt verktyg

svenska, fokus på att utveckla läs- och skrivförmåga

inflytande och delaktighet för eleverna

betyg och bedömning

övergången mellan förskola och förskoleklass

rektors ledarskap
Utvecklingsarbetet har sitt centrum i rektorsgruppen, där strategier och konkreta åtgärder tas
fram och handlingsplaner utarbetas, men den egentliga arenan för utvecklingsarbetet är på de
enskilda skolorna och i arbetslagen med stöd av förstelärare.
Kort beskrivning av arbetet inom fokusområdena under läsåret:
Matematik: Satsningen på matematik fortsätter och berör hela processen från nationella mål –
undervisning – resultat- uppföljning - åtgärder.
SKL Nätverksarbetet med SKL fortsätter och är inne på tredje året. Arbetet sker i arbetande
nätverk på hemmaplan men också på de regionala nätverksträffarna. Utmärkande för arbetet är
att samtliga fyra nivåer, politiker, förvaltning, rektorer samt lärare, är aktiva i arbetet. Målet med
projektet är att Sverige på nationell nivå ska nå mycket bättre resultat i den internationella
studien PISA 2015 och lyckas halvera den andel elever som idag inte når högre än lägsta nivån
och öka den andel som når den högsta.
14
Svårigheten i projektet är detsamma som i alla arbetsgrupper, att sprida erfarenheter, kunskaper
och framförallt det engagemang, som den innersta kärnan (i detta fall kommungruppen) besitter.
Operativa mål, SKL Inom ramen för SKL har följande operativa mål för matematiken beslutats:

Alla elever har vid utgången av åk 1 taluppfattning inom området 0 – 20, vilket innebär
förståelse mellan antal och symbol. Mäts med test ur ”Förstå och använda tal”.

Andelen elever som når betyget A har ökat.

Elevernas attityd till matematiken har förbättrats. Uppföljning av attityder till
matematiken sker genom årlig enkät.
Taluppfattning: Under året genomförs mätning av taluppfattning för såväl förskoleklass som åk 1.
Endast resultatet för åk 1 redovisas.
83,3%
98%
86%
68%
70%
91%
95%
92%
85%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
64%
Andel elever med alla rätt på "Förstå och använda tal"
2015
2014
I diagrammet ovan visas andelen elever med alla rätt i testet för åk 1 i ”Förstå och använda tal” av
Alistair McIntosch. Testet består av 15 uppgifter som behandlar talområdet 1- 20. Syftet med
testet är att lyfta fram gruppens och enskilda elevers styrkor, eventuella missuppfattningar och
svårigheter – som underlag för fortsatt undervisning. I resultatsammanställningen från skolorna
var den vanligaste kommentaren att det i de flesta fall rörde sig om att eleverna hade ett fel.
Elevers attityd till ämnet: Ett annat operativt mål i SKL:s matematiksatsning är att elevernas
positiva attityd till matematik ska öka. Diagrammen nedan redovisar resultatet av en
attitydundersökning som samtliga elever varit delaktiga i. Svarsalternativen på samtliga frågor är
graderade från 1 till 4 där 1 motsvarar ”inte alls” och 4 motsvarar ”Ja, mycket”.
Jag tycker matte är viktigt
4
3,5
3
2,5
2
1,5
2014
2015
15
Jag tycker matte är roligt
4
3,5
3
2,5
2
1,5
2014
2015
Jag tycker lärarna förklarar bra
4
3,5
3
2,5
2
1,5
2014
2015
För andra året har attitydundersökningen genomförts, diagrammen redovisar tre av enkätens
frågor. Vi kan se att resultatet överlag är likartat från förra årets mätning med några få undantag.
Vi kan också konstatera att de yngre eleverna är mer positiva än de äldre. Forskning visar att
lusten att lära är nära förknippad med motivation och god måluppfyllelse.
Öka andel A i matematikbetyget: Ett av övergripande målen för SKL Pisa 2015 är att Sverige på
nationell nivå ska nå mycket bättre resultat i den internationella studien PISA 2015 och lyckas
halvera den andel elever som idag inte når högre än lägsta nivån och öka den andel som når den
högsta.
Underlag för matematikbetyg är hämtat ur Hypergene 150625.
ANDEL (%) elever med betyg A, matematik
50
40
30
20
vt -13
10
vt -14
0
vt -15
16
ANTAL elever som ej uppnått betyget E, matematik
30
25
20
15
10
5
0
vt -13
vt - 14
vt - 15
Notera att diagrammet visar antal elever som inte uppnått betyg E i matematik.
Vi ser en ökning av antal elever som saknar godkänt betyg i matematik i åk 7, särskilt på
Korsbacka. I diagrammet kan elever följas över tid. Elever i åk 6 föregående läsår återfinns i 7-9skolans åk 7 nästkommande år. Området bör bli föremål för fortsatt uppföljning och utveckling.
Mattelänken: I länken ingår representanter från alla skolor samt två skolledare. Mattelänken är
oerhört viktig för att nå ut med matematiksatsningen på alla skolor. De som deltar i SKL
matematiksatsning finns med i matematiklänken och ska utgöra garanter för spridningen.
Matematiklyftet: Under det gångna läsåret har samtliga av kommunens skolor deltagit i
matematiklyftet och ämnesgrupper har träffats regelbundet under ledning av tre utbildade
handledare för att utbyta erfarenheter och prata pedagogik utifrån ett webbaserat
utbildningsmaterial.
IT som pedagogiskt verktyg; Kompetensutveckling och kunskapsutbyte bland pedagoger och
skolledare: Ett kompletterande IT-pedagogiskt utvecklingsarbete för skolledare och skolornas ITresurser/nyckelpersoner har genomförts under våren 2015, i form av en utbildningsserie och
återkommande utbildningstillfällen/workshops. Samtliga skolor har genomfört en LIKAkartläggning som nu ligger till grund för varje skolas fortsatta strategi för och arbete med ITstödd pedagogik. Skolledarna genomför även ett gemensamt IT-strategiskt arbete som kommer
att fortsätta under hösten 2015. Införandestöd för lärplattor respektive laptops har genomförts
på samtliga skolor. I samband med den slutliga fasen i den digitala satsningen planeras ett
kompletterande utbildningstillfälle av teknisk karaktär.
Ökad datortäthet för elever: Två faser av den digitala satsningen har nu genomförts, omfattande
1660 lärplattor till åk 1-6 och ca 580 bärbara datorer till åk 7. För bärbara digitala verktyg är
genomsnittet nu 1,3 elever per verktyg. Fas 3 i satsningen planeras till terminsstarten ht 2015.
Därefter kommer varje elev i årskurs 1-9 att ha tillgång till en lärplatta eller bärbar dator.
Satsningen omfattar inte förskoleklassen.
Förändringar i IT-miljön: Ytterligare förstärkning av skolornas trådlösa nätverk planeras inför
hösten 2015, eftersom det visat sig att det fortfarande finns svaga punkter i näten när antalet
verktyg ökar.
Verktyg för samverkan och innehållsdelning: Flertalet skolor är nu i ett aktivt användande av
Google Apps for Education (GAFE), för pedagogiskt arbetsmaterial och för löpande
kommunikation och samverkan med eleverna. Informationsmaterial till vårdnadshavare och
elever om användandet av GAFE kommer att tas fram inom kort, i fas med att användandet tar
en mer samlad form.
17
Parallellt med detta genomförs en övergång till en ny version av den skoladministrativa
plattformen InfoMentor. Eventuellt kommer dessa lösningar tillsammans täcka de behov som
finns av intern kommunikation och samverkan, samt av samverkan med elever och
vårdnadshavare. Vidare utvärdering av behov och lösningar kommer att genomföras 2015/2016.
Roller och organisation för IT-utveckling: En IT-strategigrupp för skola startades i januari 2015,
som en vidareutveckling av den projektgrupp som arbetat med den digitala satsningen. I
gruppen ingår 1 rektor, 1 pedagog/förstelärare, 1 specialpedagog, IT-utvecklare, IT-samordnare
och IT-strateg.
En pedagogisk IT-samordnare för skola har anställts, som en projektanställning på heltid under
ett år, som en förstärkning. På flertalet skolor finns nu även en utökad intern grupp som driver
det IT-pedagogiska arbetet.
Antal elever per bärbar dator eller lärplatta
1,6
1,3
1,1
1,3
1,3
1,3
1,4
1,2
1,4
1,2
1,3
0,8
Uppgifter från IT-strateg i maj 2015.
Fokusområde
svenska;
Under
vårterminen
gjorde
Skolinspektionen
en
riktad
kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andra
språk i årskurserna 4-6 på 35 skolor i landet. Två skolor i Kävlinge kommun granskades
(Ljungenskolan och Lackalänga skola). Granskningsrapporter och beslut beskriver såväl
Skolinspektionens krav och förväntningar på undervisningen som genomförandet. Vid årets slut
kommer den samlade rapporten för alla granskade skolor.
Hösten 2015 startar Läslyftet som syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom
att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande och
riktas mot alla lärare från förskoleklass till åk 9.
Förra årets uppföljning av skolornas arbete i ämnet svenska visade behov av arbete kring
progression, bedömning och betygssättning. Behov av fortsatt arbete gällande övergången
mellan åk 6 och åk 7 där förståelse och kännedom om progressionen i kunskapskrav och
betygssättning påtalades. Detta beskrivs närmare under fokusområde ”bedömning och betyg”.
Läsgarantin har en avstämningspunkt i Skolverkets material ”Nya Språket Lyfter”. Denna innebär
att ”Eleven känner igen flera bokstäver, har knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet”
vid avstämning den 30 maj i åk 1. Sammanställningen gäller 447 elever, varav 14 elever ännu inte
nått uppsatt mål. Betydande för utfallet är att även nyanlända elever är medräknade.
18
Andel elever som når läsgarantin åk 1 vt -15
97%
96%
100%
93%
98%
87%
100%
100%
98%
97%
Elevernas delaktighet, inflytande och ansvar; Ett fokusområde där varje skola arbetar utifrån
enhetens olika behov.
Att elever känner sig delaktiga och har möjlighet att utöva inflytande över det egna arbetet är en
demokratisk princip i styrdokumenten. Barnkonventionen anger barns rätt att få säga sin mening
i frågor som rör dem samt att få åsikten respekterad och beaktad i förhållande till ålder och
mognad. Detta avspeglas i läroplanerna, bl.a. i avsnitt för ”Inflytande och delaktighet”. Elever ska
kunna utöva reellt inflytande när det gäller arbetssätt, arbetsformer och undervisningens
innehåll samt förväntas utveckla demokratiska förmågor genom att delta i beslutsfattande
processer. Ett nätverk för att främja detta arbete startades under våren 2015 med uppdrag att ta
fram en övergripande plan.
Elevers delaktighet kan alltså belysas ur olika perspektiv, ur en demokratisk och värdegrundande
aspekt, men också i en lärandeaspekt. Detta fokusområde är därför starkt bundet till
fokusområdet för bedömning och betyg.
Qualisenkäter för 2015 visar elevers upplevelse av delaktighet. Delaktighet i planering för åk 3-9
varierar på skolorna mellan 49% (Olympia, Korsbacka) och 87% (Annelund, Ljungen). Upplevelsen
av inflytande varierar på skolorna mellan 58% (Korsbacka) och 93% (Ljungen). Variationen på
skolorna gäller även elever som anger att de sätter egna lärandemål, mellan 56% (Tolvåker) och
95%(Nyvång). Ökat inflytande och delaktighet ska enligt skolans styrdokument vara ökande i
förhållande till ålder och mognad. I diagrammet nedan är därför åldersgrupperna angivna i tre
steg.
I diagrammen redovisas även andra områden, ”jag vet vad jag ska kunna för att nå målen” och
”jag får veta hur det går för mig i skolarbetet”. Områden som kan anses vara förutsättningar för
delaktighet och ska genomsyra undervisningen. Dessa frågor har en betydande roll för skolornas
arbete med formativ bedömning. Ett vidare resonemang om elevers delaktighet och dess olika
aspekter förs i avsnittet ”reflektion/ kommentarer”.
19
Förutsättningar för delaktighet, Qualis 2015
100%
80%
60%
åk f-2
40%
åk 3-6
20%
åk 7-9
0%
Jag är delaktig i
planering
Jag formulerar Jag har inflytande Jag vet vad jag ska Jag får veta hur
egna lärandemål
kunna för att nå det går för mig i
målen
skolarbetet
I Portalenkäten från april 2015, som visar elevers (åk 5 och åk 8) syn på skolan och
undervisningen, undersöks om lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Eleverna i åk 5 upplever i
betydligt större utsträckning än eleverna i åk 8, att deras lärare helt tar hänsyn till elevernas
åsikter. Endast 17% av eleverna i åk 8 instämmer helt i påståendet. Även i andra frågor rörande
det formativa förhållningssättet skiljer sig svaren åt mellan de båda åldersgrupperna på samma
sätt.
Ur Portalenkät, 2015
Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter
100%
5%
80%
60%
48%
17%
åk 5
stämmer ganska dåligt
stämmer ganska bra
45%
0%
vet ej
stämmer inte alls
59%
40%
20%
17%
stämmer helt och hållet
åk 8
Ur Portalenkät 2015
Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika
ämnena
100%
80%
60%
5%
18%
43%
45%
stämmer inte alls
stämmer ganska dåligt
40%
20%
vet ej
52%
34%
stämmer ganska bra
stämmer helt och hållet
0%
åk 5
åk 8
20
Ur Portalenkät 2015
Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet
100%
6%
80%
60%
54%
51%
40%
20%
19%
38%
stämmer inte alls
stämmer ganska dåligt
stämmer ganska bra
25%
0%
åk 5
vet ej
stämmer helt och hållet
åk 8
En intressant notering är att eleverna i åk 8, i mindre omfattning än åk 5, anser sig veta
kunskapskraven eller får veta hur det går för dem i skolarbetet, trots att de får betyg.
Reflektion / kommentar
Elevernas inflytande, delaktighet och möjlighet till påverkan i sitt eget lärande förväntas öka med
stigande ålder och har stor betydelse för elevers syn på skolan och lärandet. En granskning av
resultatet visar att elevers delaktighet är lägre i skolans senare år. Inflytande och delaktighet är
ett fortsatt utvecklingsområde och kan med fördel kopplas ihop med bedömning och formativt
arbete.
Formativt förhållningssätt beskrivs i forskning som en framgångsfaktor för att öka elevernas
lärande. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen
tydliggörs, att det tydliggörs var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling
ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet.
Bedömning och betyg: Skolorna har under läsåret utformat ett kontrakt för fokusområdet,
precis som tidigare har projektet dialog och kontrakt som arbetsmetod. I dialogdelen användes
en självvärderingsmatris med utgångspunkt i forskning kring framgångsrika metoder för det
formativa lärandet. Fokusområdet utvärderas på höstterminen 2015. Skolorna beskriver planerat
och pågående arbete kring bedömning. Lärarna arbetar strukturerat med att tydliggöra mål,
förmågor, vad och hur bedömning sker samt former för själv- och kamratbedömning. Vidare
beskrivs arbete med bedömningsmatriser och pedagogiska planeringar som ett led i tolkning av
kunskapskrav, betydelsen av elevens kännedom om vad som ska bedömas, förmåga till
självbedömning, och hur formativ bedömning leder till en förändrad undervisning. Det har inletts
ett stadieövergripande arbete i förstelärargruppen för samsyn kring bedömning och betyg.
Rektors ledarskap; Rektorerna har under läsåret haft fördjupat fokus på betyg och bedömning.
Det innebär att kompetensutvecklingen på enheterna har till sitt innehåll arbetat utifrån en
fördjupad förståelse för vikten av kollegialt lärande och stöd i bedömningsgrunderna. Det arbetet
kommer även att innebära ett samarbete mellan F-6 skolorna kopplat till 7-9 skolorna genom ett
påbörjat processarbete mellan förstelärarna på respektive stadier för att få en ökad förståelse
för kunskapskraven i respektive ämne och stadier och få till stånd en så likvärdig bedömning som
möjligt.
Att rektorer möts regelbundet för att utveckla en s.k rektorsdomän som är en arbetsmodell i
Kävlinge, är av stor betydelse för en enskild rektor och för rektorer som grupp. Det innebär att
rektor kan erbjudas kollegialt stöd i den komplexitet som utgör skolans verksamhet, rektor kan
arbeta med att utveckla en ”delakultur” på skolan, utveckla strategier för organisationen och
21
därmed också skapa förutsättningar för att nå framgång i det pedagogiska ledarskapet. Det i sin
tur skapar trygghet i rektorsutövandet och därmed i hela organisationen.
Rektor ska även säkerställa lärares möjlighet till utveckling och med stöd av de
försteläraretjänster som nu är inrättade i Kävlinge, ser vi stora möjligheter att inom ramen för
Framtidens skola, säkerställa den kompetensutvecklingen. Det är av stor betydelse att rektor kan
distribuera sitt ledarskap till den förstelärargrupp som nu varje skola har tillgång till, för att
kunna driva en gemensam skolutveckling på enheten. Att arbeta för ett omdefinierat lärande,
utveckla lärmiljöer och skapa gynnsamma förutsättningar för att alla elever ska nå så långt som
möjligt krävs en tydlig målbild, där rektor numera har ett stort stöd med hjälp av förstelärarna.
Övergången mellan förskola och förskoleklass: Syftet med samverkan förskola/förskoleklass
är att utveckla ett samarbete när det gäller kollegialt lärande med avseende på den röda tråden
mellan förskolans pedagogiska verksamhet och det pågående utvecklingsarbetet inom ramen för
Framtidens skola.
Under läsåret har det dels arbetats fram en generell handlingsplan för samarbete mellan
förskola/ förskoleklass och dels arbetats fram en riktad handlingsplan inom området matematik i
syfte att öka förståelsen för varandras respektive styrdokument, för att därigenom kunna möta
barnen/elevernas lärande i en utvecklingsprogression.
Tidigare fokusområden:
Fritidshemmen; Fritidspedagoger, med representation från samtliga enheter, träffas
kontinuerligt för erfarenhetsutbyte, planering av gemensam utveckling och utvärdering samt
fortbildningsinsatser. Denna grupp av fritidspedagoger är också nyckelpersoner ute på sina
enheter där de med stöd av sina rektorer kan driva ett utvecklingsarbete med stöd av
fritidshemsenkät och delfrågor i Qualis.
Värdegrundsarbete; Varje skola arbetar utifrån enhetens behov med stöd av utbildade
värdegrundsledare.
Skola 2011; Pågående arbete beskrivs under andra aktuella rubriker, som årets ”bedömning och
betyg”.
Skapande skola; Kulturrådet har för sjunde året beviljat Kävlinge kommun anslag för Skapande
Skola. Arbetet omfattar alla elever F – åk 9. Projektet utvärderas kontinuerligt och utvecklas
utifrån elevers, pedagogers och aktörers synpunkter. Projektet som är till största delen
finansierat av pengar från Kulturrådet är efter sju år väl befäst som ett värdefullt pedagogiskt
inslag och är uppskattat av såväl elever som pedagoger.
Rapportdel 3 Avstämning mot projektmål
Projektets mål, att inom fem år vara bland landets 20 bästa kommuner i SKL:s öppna jämförelser
låter sig stämmas av i april varje år. SKL har i årets öppna jämförelser gjort en del förändringar
rörande indikatorer, vilket gör att resultatet av rankingen inte är helt jämförbart med tidigare år.
Det finns en rad nya indikatorer samtidigt som en del gamla tagits bort. De nationella proven till
exempel, har helt tagits bort som indikator.
Nya indikatorer, som viktas med koefficient:

Elever i årskurs 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen

Elever i årskurs 9 som har uppnått kunskapskraven i alla ämnen

Elever i årskurs 9 genomsnittligt meritvärde (16 ämnen)
22

Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram

Elever i årskurs 9 som har fått betyg A–E och genomsnittlig betygspoäng i matematik

Sammanvägt resultat kommunala skolor
Nya Område för ranking
Andel godkända elever i
alla ämnen, åk 9
Andel godkända elever i
alla ämnen, avvikelse
från modellberäknat
värde
Genomsnittligt
meritvärde, 16 ämnen
Genomsnittligt
meritvärde, 16 ämnen,
avvikelse från
modellberäknat värde
Elever i åk 9 behöriga till
ett yrkesprogram
Elever i åk 9 behöriga till
ett yrkesprogram,
avvikelse från
modellberäknat värde
Andel godkända elever i
alla ämnen, åk 6
Sammanvägt resultat
Resultat
2012
Ranking
2013
Resultat
2013
Ranking
2014
Resultat
2014
Ranking
2015
Preliminärt
Resultat
2015
86,70%
34
85,70%
34
81,6%
68
85,55%
83%
168
217
67
219.6
144
91,4%
29
92%
87
93%
8
saknas
värde
219,7
27
218,5
38
saknas
värde
saknas
rank
89,5%
saknas
rank
saknas
värde
saknas
rank
saknas
rank
34
40
224,8
88,97%
91,7%
58
Delmål för projektet
Under läsåret 12/13 togs ett delmål fram: ”Alla elever i betygsgivande årskurser når sin fulla
potential och minst betyget E i matematik.” Betygen i matematik, vt -15 visar att delmålet inte
uppnåtts och satsningen på matematik fortgår.
Andel elever med F eller streck i matematik
12,8%
9,1%
vt -15
8,1%
6,8%
5,7%
5,1%
5,2%
5,0%
vt -13
vt -14
3,5%
11,5%
8,2%
8,3%
åk 6
åk 7
åk 8
åk 9
23
Betyg matematik, vt -15
0%
20%
40%
60%
Olympia åk 6
80%
100%
A
Ljungen åk 6
B
Nyvång åk 6
C
Annebro åk 6
D
Tolvåker åk 7
Tolvåker åk 9
E
ej godkänt
Korsbacka åk 8
Delmålet gällande matematik har inte uppnåtts. Planerade insatser fortsätter. Andel elever med
godkända betyg i alla ämnen (åk 9) har ökat.
Reflektion / kommentar
Betygsammanställning för jämförelse med riksgenomsnittet är ännu inte tillgänglig. Vid
betraktandet av betygsfördelning som ovan måste man vara medveten om att de enskilda
skolornas underlag i åk 6 utgörs av relativt få elever. Det kan röra sig om en enda klass med ca 20
elever. Varje elev representerar i det fallet 5%.
Analys och åtgärder
Enstaka diagram kan te sig ointressanta, men variationer mellan skolor, variationer inom olika
områden och det mönster som växer fram kan bilda en helhet för att synliggöra områden/skolor
som är i behov av mer omfattande åtgärder och eventuellt stöd från huvudman.
Granskningsområde: Organisation och rutiner
Frånvaro: Rapporten beskriver en period på 50 dagar. Vi ser anledning till att ytterligare granska
frånvaron i sin helhet, då vi ser en ökande trend av frånvaro. Chef för särskilt stöd beskriver det
mobila teamets framgångsrika arbete med hemmasittande elever.
Lärartäthet och behörighet: Forskning visar att lärarens betydelse är den enskilt viktigaste
faktorn för elevernas lärande.
Rekrytering är ett område som redan idag är problematisk, med större rörlighet bland personal,
svårigheter att rekrytera personal med rätt behörighet och löneanspråk som är svåra att matcha.
På vilket sätt kommer ökade ingångslöner/löner till nyanställda att påverka befintlig personals
benägenhet att söka anställning i annan kommun och hur möter vi detta?
Skolledarresurser per 100 elever har minskat över tid i takt med ett ökat elevantal. Siffrorna ger
inte ett komplett jämförelsematerial då det utöver elevantal finns många faktorer som påverkar
uppdragets omfattning. Samtidigt beskriver skollagen (trädde i kraft 1 juli 2011) en mer aktiv roll
24
för rektors pedagogiska ledarskap och betonar rektors ansvar för elevernas resultat och skolans
måluppfyllelse samt för lärarnas kompetensutveckling.
Förstelärarna har i uppdrag att tillsammans med skolledningen utveckla och kvalitetssäkra
skolans uppdrag. Systemet med förstelärare kommer att utvärderas.
Granskningsområde: Kvalitetsmätningar
Sammanställningen av kvalitetsmätningar visar inga större förändringar jämfört med föregående
år, med något undantag. En ökning inom våra fokusområden kan noteras, vilket visar att
skolornas kvalitetsarbete har genomslagskraft. I den mån det finns variation gäller det i hög
utsträckning variation mellan f-6 och 7-9 skolor. Gällande föräldrars totala nöjdhet kan vi
konstatera att det finns en svag negativ trend, även föräldrars totala svarsfrekvens minskar.
Mätningar i enkätform blir allt vanligare, bara under vårterminen har elever och/eller föräldrar
genomfört ca en till två per månad.
Prognos för måluppfyllelse ger skolan en användbar bild för planering av fortsatt undervisning
och åtgärder. I InfoMentor och i Hypergene finns flera olika rapport- och statistikalternativ som
ger stöd i samman-ställningar, uppföljning och analysarbete på olika nivåer.
Granskningsområde: Resultat
Det finns ett fortsatt behov av arbete kring progression, betyg och bedömning. Det finns också
anledning till att fortsätta granskningen av avvikelser i relationen mellan resultat för nationella
ämnesprov och betyg. De nationella ämnesproven mäter inte alla kunskapskrav, i alla nivåer, de
utgör bara ett av många bedömningsunderlag. Det krävs således inte en total överensstämmelse
mellan provresultat och betyg, men avvikelsen får inte vara för stor eller pågå under en längre
tid. Det ska handla om temporära avvikelser, om man ser en tendens – att det ofta finns ett ämne
som sticker ut – bör man fundera över vad det beror på. Diskrepans NÄP och betyg föreslås blir
ett fortsatt område för utveckling inom fokusområdet bedömning, särskilt om vi ser ett fortsatt
mönster i avvikelserna.
Vi kan skönja variation gällande betygssättning i vissa klasser och av vissa lärare, bara genom att
titta i Hypergene. Hur ser uppföljningen av detta ut på respektive skola? På vilket sätt sker
uppföljning av undervisningens kvalitet i förhållande till styrdokument? I det formativa
förhållningssättet, används den löpande bedömningen som en kalibrering även för
undervisningen. En stor mängd F, satta av samma lärare kan ge en fingervisning om
utvecklingsbehov.
Under läsåret 15/16 kommer det att göras en extra satsning med specialpedagoger, för de elever
som inte når målen.
Granskningsområde: Stödåtgärder
I samband med att InfoMentor förnyas inför ht -15, kommer nya rutiner att utarbetas för att
stödja likvärdighet och tillsyn av elevens rätt till dokumentation av olika slag.
Granskningsområde: Utvecklingssamtal och elevdokumentation
I samband med att InfoMentor förnyas inför ht -15, kommer nya rutiner angående användningsområden och dokumentation att utarbetas för att stödja likvärdighet och tillsyn av elevens rätt till
dokumentation av olika slag.
25
Fokusområde Matematik
Antalet elever som saknar godkänt betyg i matematik ökar vid stadieövergången till åk 7 på
Korsbacka. Området bör bli föremål för uppföljning och utveckling. Satsningen på matematik
fortsätter.
Andelen godkända resultat på de nationella ämnesproven i matematik åk 9 sjunker (81%).
Andelen godkända resultat på de nationella ämnesproven i matematik åk 6 ökar (96%).
Fokusområde IT
Skolorna har arbetat fram en lokal strategi för att utveckla användandet av digitala verkstyg i
undervisningen.
Fokusområde Delaktighet
Elevernas inflytande, delaktighet och möjlighet till påverkan i sitt eget lärande förväntas öka med
stigande ålder och har stor betydelse för elevers syn på skolan och lärandet. En granskning av
resultatet för eleverna i åk 3-9 visar även detta år att elevers delaktighet sjunker med stigande
ålder i de parametrar som mäts. Inflytande och delaktighet är ett fortsatt utvecklingsområde.
Forskningen anger att ökat inflytande och delaktighet ökar elevers motivation och engagemang
att lära. Elever som upplever hög grad av inflytande väljer till exempel mer medvetet källor och
resurser. De presenterar oftare mer avgränsade faktaområden med mer djup. Delaktighet
samspelar med inflytande. Elever som känner sig delaktiga upplever sig ha mer möjlighet att
utöva inflytande. Inkludering och tillitsfulla relationer ökar känslan av delaktighet som i sin tur
främjar inflytande. Kontinuitet och begriplighet är andra faktorer som främjar delaktighet samt
inställningen att det handlar om delaktighet här och nu och inte en förmåga som ska tränas upp
inför framtiden. Om elever upplever reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den
utförs har det visat att de lär sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar. Hur
undervisningen organiseras har dessutom inte bara betydelse för elevers inflytande i skolan.
Genom att öva sig att delta för att agera för inflytande är eleven mer förberedd att agera för
inflytande i kommande arbets- och föreningsliv. Det vill säga, det är troligt att en elev som lärt sig
former för inflytande har lättare att organisera sitt arbete utifrån dessa former även i framtiden.
(Källa: Skolverket)
Övrigt
Då resultat och rankning utgör jämförelsegrunden för Framtiden skola, behöver styrgruppen
avgöra eventuellt förändrat innehåll i projektets årliga rapport.
Alla uppgifter om nationella prov (vt -15) och betyg (satta vt -15) är preliminära.
Områden för uppföljning och/eller utredning
Beslutas av styrgruppen för Framtidens skola.
26