docRisk och sårbarhetsanalys 2015
download 
Report Transcription
Risk och sårbarhetsanalys 2015
Risk- och sårbarhetsanalys Växjö kommun 2015 Antagen av kommunfullmäktige 19 maj 2015 Innehåll SAMMANFATTNING AV VÄXJÖ KOMMUNS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS ........................... 3 1 BESKRIVNING AV VÄXJÖ KOMMUN OCH DET GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVARET .... 5 1.1 ANSVARSOMRÅDE ...................................................................................................................................... 7 1.2 KRISSAMVERKAN KRONOBERG .................................................................................................................. 8 1.3 SAMVERKANSOMRÅDEN (SO) .................................................................................................................... 9 2 BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD ..................................................................... 10 2.1 BAKGRUND ............................................................................................................................................... 10 2.2 ARBETSPROCESS OCH METOD ................................................................................................................... 11 3 IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE .............................................................................................................................................................. 13 4 IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR KOMMUNENS SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHET ................................................................................................................................................... 14 5 IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE RISKER FÖR KOMMUNEN OCH KOMMUNENS GEOGRAFISKA OMRÅDE ............................................................................................................................... 15 5.1 DRIVANDE FAKTORER ............................................................................................................................... 16 5.1.1 Klimat ............................................................................................................................................. 16 5.1.2 Naturtillgångar ............................................................................................................................... 18 5.1.3 Energi ............................................................................................................................................. 19 5.1.4 Politik ............................................................................................................................................. 19 5.1.5 Ekonomi .......................................................................................................................................... 20 5.1.6 Naturkatastrofer ............................................................................................................................. 20 5.1.7 Religion .......................................................................................................................................... 22 5.2 RISKER/HOT .............................................................................................................................................. 22 5.2.1 Väder .............................................................................................................................................. 22 5.2.2 Olycka ............................................................................................................................................. 25 5.2.3 Smitta .............................................................................................................................................. 25 5.2.4 Utsläpp ........................................................................................................................................... 27 5.2.5 Social oro ....................................................................................................................................... 27 5.2.6 Våld och hot.................................................................................................................................... 28 5.2.7 Brott ................................................................................................................................................ 29 5.2.8 Terror ............................................................................................................................................. 30 5.2.9 Krig ................................................................................................................................................. 31 5.3 RISKVÄRDERING AV IDENTIFIERADE RISKER/HOT ..................................................................................... 33 5.3.1 Riskmatris Växjö kommun .............................................................................................................. 34 5.4 ALLVARLIG STÖRNING/BORTFALL AV VIKTIGA RESURSER........................................................................ 35 5.4.1 El .................................................................................................................................................... 35 5.4.2 Kommunikation .............................................................................................................................. 38 5.4.3 Vatten.............................................................................................................................................. 41 5.4.4 Livsmedel ........................................................................................................................................ 43 5.4.5 Värme/kyla...................................................................................................................................... 44 5.4.6 Personal.......................................................................................................................................... 46 5.4.7 Transporter ..................................................................................................................................... 48 5.4.8 It...................................................................................................................................................... 50 5.4.9 Information ..................................................................................................................................... 52 5.4.10 Finansiella system ..................................................................................................................... 54 6 BESKRIVNING AV IDENTIFIERADE SÅRBARHETER OCH BRISTER I KRISBEREDSKAP INOM KOMMUNEN OCH DET GEOGRAFISKA OMRÅDET .................................................................. 56 7 BEHOV AV ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT .......................................................................................................................................................... 58 7.1 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER ........................................................................................................................ 58 7.2 PÅGÅENDE OCH PLANERADE ÅTGÄRDER .................................................................................................. 60 7.3 YTTERLIGARE BEHOV AV ÅTGÄRDER ....................................................................................................... 62 7.3.1 Behov av åtgärder som ligger utanför kommunens ansvarsområde .............................................. 63 REFERENSER ..................................................................................................................................................... 64 2 Sammanfattning av Växjö kommuns risk- och sårbarhetsanalys Växjö kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2015 följer Myndigheten för samhällskydd och beredskaps föreskrifter om kommuner och landstingsrisk- och sårbarhetanalyser (MSBFS 2015:5), samt myndighetens allmänna råd. Den följer riskhanteringsprocessen och består av fyra delar: Del 1 Identifiering av samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden Samhällsviktiga verksamheter har identifierats i arbetet med STYREL och redovisas i kapitel 3. Det finns ett behov av att fördjupa analysen av kritiska beroenden i samhällsviktiga verksamheter. Under mandatperioden kommer ett länsgemensamt arbete att påbörjas för att skapa en gemensam arbetsprocess för skydd av samhällsviktig verksamhet. Resultatet av arbetet ska kunna användas som underlag för kontinuitetsplanering i kommunens samhällsviktiga verksamheter. Del 2 Riskbedömning Ett antal tänkbara risker/händelser som beskrivs i det gröna fältet i Riskcirkeln, har värderats i kommunens riskhantreringsgrupp, utifrån sannolikhet och konsekvens. Riskerna/hoten har värderats i en skala med tre nivåer (13) och har sammanställts i en riskmatris (se nästa sida). 3 Del 3 Sårbarhetsbedömning De sårbarheter och brister i förmåga som framkommit vid identifiering och analys av risker/hot, samt vid identifiering av kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamheter, redovisas i tabellen i kap 6. Del 4 Riskbehandling I kap 7 redovisas redan genomförda och planerade åtgärder, samt behov av ytterligare åtgärder. Både nationellt och inom kommunen sker en viss omsvängning i synen på krishantering. Istället för att utgå från värsta tänkbara scenario (extraordinära händelser) och planera för detta, är utgångspunkten våra samhällsviktiga verksamheter och hur dessa skyddar sig mot störningar av olika slag. Genom kontinuitetsplanering förväntas krishantering komma närmare verksamheternas vardag med ett bättre skydd såväl i vardag som vid en kris. 4 1 Beskrivning av Växjö kommun och det geografiska områdesansvaret Kommunen består av 13 tätorter, där centralorten är Växjö som har ca 64 300 invånare av kommunens totala 86 970 (31 december 2013). Övriga tätorter i kommunen består av mindre orter med 150-2 300 invånare och av dessa är Rottne, Ingelstad, Braås samt Lammhult de största. Växjö kommun som den ser ut idag bildades 1971 genom en sammanslagning av Växjö stad och tio andra kringliggande kommuner. Befolkningstätheten i kommunen är 52,2 invånare/km2, vilket kan jämföras med Stockholms stad som har ca 4 873 invånare/km2 och hela landet i genomsnitt där det bor 23,9 invånare/km2. Växjö kommuns totalareal är 1 924,81 km2. En viktig resurs och ett karaktärsdrag för Växjö kommun är dess vattendrag och sjöar. Flera av tätorterna i kommunen ligger vid eller i närheten av vatten. Inom Växjö kommun finns över 200 sjöar och cirka 13 % av kommunens yta är vatten. Ca 86 % av kommunens yta tillhör Mörrumsåns avrinningsområde, resten tillhör Lagans (i nordväst) och Bräkneån (i sydost). Bild 1:1 Växjö kommun 5 Växjö är en expanderande universitetsstad med omkring 7 000 små och medelstora företag inom en mängd olika branscher. Tyngdpunkten ligger på tjänsteproducerande företag, men regionen är även centrum för skogs-, trä- och verkstadsindustri, bioenergi, IT och högteknologi. I Växjö har man de senaste åren satsat stort på utbyggnad av idrottsområdet Arenastaden, där 15 olika sporter samsas. Arenorna står ofta värd för såväl nationella och internationella idrottstävlingar, som för konferenser, mässor, konserter och andra större evenemang. Växjö kommun ligger centralt i en stor pendlingsregion. Södra stambanan, Kusttill-kustbanan och flera riksvägar korsar regionen. Störst är pendlingen mellan Växjö och Alvesta kommuner. Kommunen är delägare i regionens största flygplats, Smaland Airport. Flygplatsen möjliggör snabba kommunikationer med omvärlden och genom sitt centrala läge i regionen kan kronobergarna snabbt nå Europa och världen. Växjö kommun arbetar tillsammans med invånare, företag, organisationer och universitet för en bättre miljö och för minskad klimatpåverkan och har fått flera internationella utmärkelser för det framgångsrika arbetet med klimatfrågor och för ett fossilbränslefritt Växjö. Internationella medier beskrev 2007 Växjö som ”Europas grönaste stad”, vilket sedan blev stadens varumärke. 6 1.1 ANSVARSOMRÅDE Det svenska krishanteringssystemet bygger på geografiskt områdesansvar och tre grundprinciper; ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. En kommun är ansvarig för att hantera en kris inom sitt geografiska område, länsstyrelsen är ansvarig på regional nivå och regeringen har områdesansvaret på nationell nivå. Vid en kris ska de som har ett geografiskt områdesansvar verka för att samordningen fungerar mellan alla som är inblandande i krisberedskapen på lokal, regional respektive central nivå – till exempel myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. De områdesansvariga ska också samordna informationen till allmänheten vid en kris. Däremot övertar de inte ansvaret från någon annan. Myndigheter och organisationer behåller sitt ansvar inom sitt verksamhetsområde. Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation. Det betyder att det är den vanliga sjukvården som har hand om vården även vid en kris och att kommunerna sköter skola och äldreomsorg, och så vidare. Likhetsprincipen innebär att under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som vid normala förhållanden – så långt det är möjligt. Verksamheten ska också, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden. Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. Det är alltså i första hand den drabbade kommunen som ansvarar för insatsen. Först om de lokala resurserna inte räcker till blir det aktuellt med regionala och statliga insatser. 7 1.2 KRISSAMVERKAN KRONOBERG I Kronobergs län har vi organiserat samverkan mellan krishanteringssystemets aktörer under namnet Krissamverkan Kronoberg. Det är ett brett nätverk med representanter från kommunerna och deras räddningstjänster, länsstyrelsen, polismyndigheten, landstinget, Försvaret och SOS Alarm. När en kris eller allvarlig olycka inträffar finns särskilda rutiner för att snabbt göra en första bedömning av läget och starta upp ett krishanteringsarbete (G-sam). Vid komplexa händelser eller stora kriser upprättas en så kallad samverkansstab. Varje organisation kan skicka en representant att delta i staben. Samverkansstaben tar aldrig över ansvaret från respektive organisation utan har till uppgift att överblicka och samordna insatserna, sammanställa en gemensam lägesbild, kalla in förstärkningsresurser och analysera tänkbara händelseutvecklingar för att ligga steget före. Bild 1:2 Organisationsskiss Krissamverkan Kronoberg. Källa: www.lansstyrelsen.se/kronoberg 8 1.3 SAMVERKANSOMRÅDEN (SO) För att skapa ett helhetsperspektiv på samhällets krisberedskap har regeringen inrättat samverkansområden enligt förordningen (SFS 2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Vissa myndigheter har ett särskilt ansvar för samhällets krisberedskap, dvs. för att minska samhällets sårbarhet och för att hantera kriser när de väl uppstår. Myndigheterna är indelade i olika grupper utifrån identifierade samverkansbehov, så kallade samverkansområden (SO). Syftet med samverkansområdena är att genom förebyggande arbete och i samverkan med myndigheter och andra berörda aktörer komma fram till hur krisberedskapen bör och kan stärkas. Teknisk infrastruktur (SOTI) arbetar med att minska sårbarheten och reducera konsekvenserna av störningar inom bland annat elförsörjning, tele- och IT-system, distribution av gas, mediedistribution, och kommunaltekniska försörjningssystem. Transporter (SOTP) syftar till att säkerställa en grundläggande transportverksamhet som tillgodoser samhällets behov i fredstida kriser och höjd beredskap Farliga ämnen (SOFÄ) syftar till att skapa förutsättningar för att centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting, andra organisationer och näringsliv ska kunna förebygga, hantera och lära av händelser med farliga ämnen. Ekonomisk säkerhet (SOES) bidrar till att minska sårbarheterna i det finansiella systemet och verkar för att det finansiella systemet är robust och flexibelt nog för att minimera skador och konsekvenser av skador. Detta sker bland annat i samverkan med FSPOS (Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkan). Skydd, undsättning och vård (SOSUV) syftar till att identifiera brister inom samhällets krisberedskap och föreslå åtgärder för att säkra att funktioner för skydd, undsättning och vård fungerar i kris. Geografiskt områdesansvar (SOGO) syftar till att stärka länsstyrelsens stödjande och samordnande roll inom det geografiska området och att stärka länken mellan lokala och regionala aktörer och den nationella nivån. 9 2 Beskrivning av arbetsprocess och metod Växjö kommuns risk- och sårbarhetsanalys är en process som ständigt pågår som ett led i arbetet med att utveckla krishanteringsförmågan. Kommunen ska i enlighet med överenskommelse om kommunernas krisberedskap analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbar-hetsanalys (SKL & MSB, 2013). 2.1 BAKGRUND I 2011 års risk- och sårbarhetsanalys var målsättningen att undersöka hur kommunenes verksamheter hanterar bortfall av viktiga resurser som får allvarliga konsekvenser för samhället, samt vad som behöver åtgärdas för att mildra konsekvenserna av de allvarliga störningarna. Växjö kommun arbetade därför fram en ny modell, Riskcirkeln, för att kunna överblicka tänkbara risker och deras samband med varandra. Genom att identifiera och bedöma dessa risker ges möjlighet att arbeta både förebyggande, för att hindra att allvarliga händelser uppstår, såväl som hitta lösningar för att hantera och mildra redan uppkomna händelser. Uppföljningen av kommunens risk- och sårbarhetsanalys från 2011 fastslog att dricksvattenförsörjning var ett prioriterat område och skulle analyseras separat. En analys för dricksvattenförsörjning gjordes därför under 2012 och rapporterades till länsstyrelsen i den årliga uppföljningen av risk- och sårbarhetsanalysen. Under 2011-2012 identifierades och analyserades klimatrisker för kommunen, och sammanställdes i en klimatanpassningsplan som antogs i kommunfullmäktige i april 2013. Allt klimatanpassningsarbete ryms traditionellt inte i vad som krävs av en kommunal RSA. Med ett för kort tidsperspektiv finns det en risk att man missar konsekvenser av mer långsiktiga klimatförändringar som vi kan behöva planera för redan i dag. Likaså behöver det analyseras vilka positiva effekter som klimatförändringarna kan leda till och som kommunens verksamheter kan dra nytta av. Klimatanpassningsplanen kompletterar därför risk- och sårbarhetsanalysen och går djupare in på risker och konsekvenser för kommunens verksamheter, som en följd av ett förändrat klimat. 10 Bild 2.1: Aspekter av klimatanpassning som ryms inom den lagstadgade kommunala riskoch sårbarhetsanalysen och aspekter som faller utanför. Observera att det är en glidande skala över vad som faller inom respektive utanför den lagstadgade processen. Källa: FOI – ”Integrera klimatanpassning i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser” 2.2 ARBETSPROCESS OCH METOD Enligt Budgetpropositionen för 2015 (Finansdepartementet, 2014), är ett av målen för arbetet med samhällets krisberedskap att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar, kriser och olyckor. Växjö kommun har i 2015 års risk- och sårbarhetsanalys haft målsättningen att vidareutveckla den modell som togs fram inför 2011 års RSA (riskcirkeln). I årets process har därför samtliga förvaltningar och bolag analyserat vilka risker och sårbarheter som finns inom deras respektive verksamhetsområden. Vidare har man bedömt riskerna utifrån sannolikhet och konsekvens. Underlaget har därefter sammanställts för hela kommunen med avseende på risker som kan leda till allvarlig eller extraordinär händelse. Dessa risker har kompletterats med den omvärldsbevakning som sker inom ramen för krissamverkan Kronoberg och inom kommunen. Därefter har dessa risker bedömts i kommunens riskhanteringsgrupp. De risker som kvarstår och som är av mindre allvarlig och mer lokal karaktär kommer att hanteras av respektive förvaltning och bolag. Risk- och sårbarhetsanalysen följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). Risk- och sårbarhetsanalysen har kvalitetssäkrats genom att förvaltningschefer och bolagens VD:s, samt säkerhetsombuden, har haft möjlighet att läsa igenom materialet före beslut. 11 Samarbete med övriga kommuner i länet har skett under delar av processen. Krishanteringsarbetet, inklusive RSA-process, i Växjö kommun kan sammanfattas i nedanstående bild. Bild 2:2 Krishantering i Växjö kommun 12 3 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Vårt samhälle måste fungera även vid en allvarlig händelse. Vad som är samhällsviktigt vid en krissituation kan variera beroende på vilka situationer vi ställs inför och i takt med att samhället utvecklas. Därför måste vi veta vilka samhällsviktiga verksamheter vi har och hur vi kan förebygga avbrott och allvarliga störningar. Samhällsviktig verksamhet är ”en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor; ü Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället, ü Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.” (MSBFS 2015:5) Nedanstående identifierade samhällsviktiga verksamheter som finns inom kommunens geografiska område, utgår från tidigare arbete med bl.a. STYREL. I STYREL är samhällsviktig verksamhet identifierad på objektsnivå och en ny planeringsomgång inom STYREL kommer genomföras under 2015. Tabell 3:1 Identifierade samhällsviktiga verksamheter i Växjö kommun 13 4 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera kallas kritiska beroenden. Vad händer med den egna verksamheten om en verksamhet man är beroende av inte fungerar? Finns det alternativa sätt att tillgodose behovet utan den verksamhet man är beroende av? Hur länge klarar sig verksamheten utan den verksamhet man är beroende av? Genom att analysera beroenden kan man få bättre bild av vad den enskilda samhällsviktiga verksamheten och samhället i helhet är beroende av för att fungera. På så sätt får man också ett bättre underlag för centrala beslut när det gäller att förebygga och begränsa konsekvenserna av en inträffad händelse. Identifierade kritiska beroenden: • Kommunikation inom och mellan verksamheter, med kommunens krisledningsstab och med allmänheten • Transporter av drivmedel till reservelverk • Tillgång till reservelverk vid trygghetspunkter, boenden etc. • Livsmedelstransporter • Värmeförsörjning • Leverans av kemikalier (vattenrening) • Andra entreprenörer som utför transporter i verksamheten • Transaktioner till och från bank • Bidragsutbetalningar (via bank) • Leverantörer av IT-infrastruktur • IT-system; journaler etc. för säker vård och omsorg • Telefonileverantörer; tekniska larm, trygghetslarm etc. • Leverans av skogsråvara som bränsle för fjärrvärme/kyla • Leverans av stora mängder rent vatten till Sandviksverket Växjö kommun ser ett behov av att fördjupa analysen av kritiska beroenden. Under mandatperioden kommer ett arbete att påbörjas inom Krissamverkan Kronoberg som syftar till att skapa en gemensam arbetsprocess för skydd av samhällsviktig verksamhet. Resultatet av arbetet ska kunna användas som underlag för kontinuitetsplanering. 14 5 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Växjö kommun har arbetat fram en modell - Riskcirkeln. Riskcirkeln ger ett bra underlag till vilka risker som finns, hur de hänger ihop, vad som händer och vad riskerna beror på – vad är det till exempel i omvärlden som driver och påverkar en händelse och hur kan man jobba förebyggande? Den illustrerar också vilka viktiga resurser som finns i verksamheten och vad som händer när de försvinner och bidrar på så sätt till kontinuitetshanteringen. Bild 5:1 Riskcirkeln Den yttre, blå cirkeln visar de drivande faktorer som kan leda till en händelse (gröna cirkeln) som i sin tur innebär att viktiga resurser (gula cirkeln) drabbas av en allvarlig störning. Orsakssambanden behöver inte alltid gå utifrån och inåt i cirkeln. Exempelvis kan en naturkatastrof (som jordbävningen i Japan i mars 2011) leda till flertalet stora olyckor, smittspridning, bortfall av el, vatten, värme, telefoni, transporter osv. I kombination med utebliven/missvisande information 15 kan det leda till social oro, våld och hot, brott och upplopp. Även drivande faktorer som världsekonomin kan påverkas. Påverkan kan alltså ske inåt, utåt och inom fälten i cirkeln. Det är viktigt att också vara öppen för framtida faktorer som påverkar riskbilden. Sådant som vi idag inte ser som drivande faktorer kan i framtiden bli starka indikatorer för allvarliga störningar. Dessa okända faktorer visas som frågetecken i cirkeln. 5.1 DRIVANDE FAKTORER Med drivande faktor avses de yttre faktorer och omständigheter i omvärlden som kan leda till att allvarlig störning uppstår. Det kan vara politisk instabilitet, klimatförändringar, brist på naturtillgångar osv. 5.1.1 Klimat Naturliga variationer av klimatet har alltid förekommit, men förändringen vi ser nu är unik och saknar motstycke. Det sker snabbt, har stor omfattning och förväntas få mycket större effekter än tidigare. När klimatet ändras påverkas temperaturer, nederbörd, vindar, vattenflöden m.m., som kan leda till översvämningar, värmeböljor, jordskred osv. Ett varmare klimat kommer med stor sannolikhet att påverka den framtida olycks- och krisutvecklingen i samhället. Enligt FN:s internationella klimatpanels (IPCC) senaste utvärderingsrapport (IPCC, 2013) har vart och ett av de tre senaste årtiondena varit varmare än samtliga tidigare årtionden sedan 1850. På norra halvklotet har perioden 19832012 sannolikt varit den varmaste 30-årsperioden under de senaste 1400 åren. Atmosfären och världshaven har blivit varmare, mängden snö- och is har minskat, havsnivåerna har stigit och halten av växthusgaser har ökat. Bevisen för människans påverkan på klimatsystemet har stärkts sedan IPCC:s förra utvärderingsrapport från 2007. Enligt bl.a. den amerikanska klimatgranskande myndigheten NOAA var 2014 det varmaste året någonsin, sedan man började mäta och registrera uppgifterna 1880. Även havens yttemperaturer är rekordhöga globalt sett. Den 1-12 december 2014 träffades världens länder i Lima, Peru för det tjugonde partsmötet under FN:s klimatkonvention. I beslutet från Lima beskrivs omfattningen av de planer för utsläppsmål och andra klimatåtgärder som länderna ska lämna in under 2015. Det handlar bland annat om att identifiera områden som har stor potential för utsläppsminskningar. Beslutet visar också att det är viktigt att involvera andra aktörer såsom civilsamhället, näringslivet, hållbara städer och kommunernas arbete, där konkret klimatarbete sker. COP 20 i Lima var det sista partsmötet innan världens länder ska besluta om ett nytt klimatavtal i Paris, under senhösten 2015. 16 Den svenska regeringen har presenterat finansieringen för klimatanpassning och i regleringsbrevet för budgetåret 2015 finns 115 miljoner kronor anslaget till Lantmäteriet, Länsstyrelserna, SMHI, MSB, SGI och Kammarkollegiet. Störst andel av anslaget disponeras av Lantmäteriet för att ta fram en rikstäckande markmodell med täta och noggranna höjddata samt av Länsstyrelserna för att stödja samordningen av det lokala och regionala arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. På Klimatanpassningsportalen, som är ett samarbete mellan sjutton myndigheter, och drivs av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns bland annat underlag för att stödja de som arbetar med klimatanpassning på kort och lång sikt. På uppdrag av Länsstyrelsen Kronoberg har SMHI utfört en regional analys avseende klimatförändringar och förändrade översvämningsrisker i ett framtida klimat (Johnell, Eklund, Hallberg och Stensen, 2010). Analysen visar en medeltemperaturökning av mellan 4-5o C mot slutet av seklet. Bild 5:2 Den framtida beräknade temperaturutvecklingen i Kronobergs län baserat på 16 klimatscenarier. Medianvärdet, den svarta kurvan, visar mittenvärdet för samtliga klimatscenarier. Observerade historiska värden större eller mindre än referensperiodens (19611990) medelvärde visas som röda och blåa staplar. Källa: SMHI Som följd av temperaturökningen kommer nederbörden att öka i länet, främst under vinterhalvåret. Vattenflöden kommer att öka under vintern, men minska under vår, sommar och höst. Extremväder i form av t.ex. skyfall och värmeböljor blir allt vanligare och riktigt kalla perioder blir allt mer ovanliga. 17 Växjö kommun fick under 2011-2012 möjligheten att delta i EU-projektet CLIPART. Inom ramen för projektet arbetade Växjö kommun med att ta fram en klimatanpassningsplan, som beskriver hur ett framtida klimat påverkar kommunen och vilka konsekvenser det kan medföra för kommunens verksamheter. Några konsekvenser identifierades som extra viktiga; problem med dagvattenhantering, urban heating, ökad smittorisk och ökat kylbehov. Se mer under avsnitt 5.2.1 Väder. Den 28 augusti 2014 blev Växjö den första svenska kommunen att ansluta sig till Mayors Adapt, ett initiativ som lanserats av EU-kommissionen och som handlar om vikten av europeiska kommuners engagemang för att göra EU mer anpassat till klimatförändringar. Kommuner som ställer sig bakom initiativet kommer att utvärdera vilka klimatförändringar som kommunen kan påverkas av och ta fram en klimatanpassningsplan med åtgärder för hur kommunen ska anpassa sig till dessa. Växjö kommun antog en klimatanpassningsplan redan i april 2013. 5.1.2 Naturtillgångar Naturresurser eller naturtillgångar kan delas in i förnybara (till exempel vind, sol och skog) och icke förnybara (olja, kol, uran och malm). Förnybara och hållbara resurser är exempelvis solstrålningen, vindens rörelser, havsvattnets rörelser, flöden i vattendrag och jordens inre värme. Tillgången på vatten är avgörande för vår överlevnad. Klimatförändringarna kan få till följd att tillgången på vatten blir begränsad i framtiden. En följd av ett sådant scenario är att vi i Norden skulle kunna få klimatflyktingar på grund av brist på vatten i andra delar av världen. Omfattande torka kan leda till dåliga skördar, vilket ger begränsad tillgång till vissa livsmedel även i Sverige. Tillgången på olja påverkar naturligtvis pris på och leveranser av drivmedel till Sverige. Om leveranser av diesel uteblir kan vi exempelvis inte driva våra reservelverk, i det fall ett längre elavbrott inträffar. Skogsbruket dominerar markanvändningen i Växjö kommun och två tredjedelar av marken är skog med dominerande barrskog (Växjö kommun, 2005). Vidareutvecklingen av trä och dess användning är en prioriterad fråga i kommunen och i augusti 2013 antogs en träbyggnadsstrategi av kommunfullmäktige; Växjö – den moderna trästaden. 18 5.1.3 Energi Energi i form av råolja, gas, biomassa, kol, vind, sol, vatten och uran tillförs energisystemet för vidare omvandling till el, fjärrvärme, fjärrkyla och förädlade bränslen. Dagens energisystem förbrukar jordens resurser och försämrar förutsättningarna för vår framtida välfärd. Energimyndighetens samarbete med International Energy Agency (IEA) och Sveriges medlemskap i EU och FN ökar möjligheterna att effektivisera energianvändningen och minska klimatpåverkan på global nivå. För att kunna prioritera användare av el vid effektbrist har regeringen uppdragit åt Energimyndigheten att utveckla ett system kallat Styrel, som står för ”styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer”. Styrel bygger på att statliga myndigheter, kommuner och elnätsföretag tillsammans identifierar och planerar för hur samhällsviktiga elanvändare ska kunna prioriteras vid effektbrist. En ny energiplan antogs 2011 av kommunfullmäktige i Växjö kommun, som bl.a. utredde säker energitillförsel. Genom Sandviksverket producerar Växjö kommun fjärrvärme och el och det pågår arbete med att öka produktionskapaciteten genom byggnationen av Sandvik 3. Läs mer om Sandvik 3 under 5.4.1 El. Sundets biogasanläggning ligger vid Växjös avloppsreningsverk, precis intill de båda sjöarna Norra Bergundasjön och Södra Bergundasjön. Anläggningen behandlar avloppsvatten från Växjö och omgivande tätorter, samt insamlat matavfall. Gasen transporteras från biogasanläggningen vid Sundet till ett tankställe i centrala Växjö. Tekniska förvaltningen gör regelbundet riskanalyser för Sundet och det fortlöpande arbetet har medfört att riskerna har minskat. Det finns handlingsplaner och rutiner framtagna i händelse av strömavbrott (reservkraft) och en katastrofpärm med utförliga instruktioner hur man kan köra verket i händelse av katastrof. Tekniska förvaltningen följer de regler och rutiner som finns kring gashantering, samt håller explosionsskyddsdokument ständigt aktuella. Regelbundna besiktningar och kontroller genomförs och personal fortbildas löpande. Tillgång på drivmedel är av mycket stor betydelse för att kunna upprätthålla samhällsviktiga verksamheter. Merparten av fordonen som behövs (hemtjänst, polis, ambulans m.m.) tankas på kommersiella drivmedelsstationer. Om drivmedelsstationerna slås ut finns begränsade möjligheter att tanka. 5.1.4 Politik Politiska beslut som påverkar människors liv fattas från lokal till global nivå. Förutom myndigheter och medborgare finns det även privata globala aktörer på den världspolitiska arenan. Dessa är bland andra multinationella företag, medier och internationella finansinstitutioner. Förenta Nationerna (FN) med sin 19 sammanslutning av de flesta länderna i världen, är den viktigaste globala aktören när det gäller arbete för bland annat fred, mänskliga rättigheter och demokrati. Demokratins institutioner är sköra i den meningen att de tar lång tid att bygga upp men kan raseras betydligt snabbare, genom t.ex. våld. Politiska oroligheter någonstans i världen kan i värsta fall leda till krig. Det kan få stora följder globalt; ekonomin påverkas, information kan utebli eller förvrängas, social oro ökar vilket kan leda till en brottsvåg och eventuella terrorhandlingar. Riksdagsvalet hösten 2014 ledde fram till en minoritetsregering. Detta medförde senare att regeringens budget för 2015 röstades ner av Riksdagen. Decemberöverenskommelsen mellan regeringspartierna och de 4 allianspartierna möjliggör för en minoritetsregering att få igenom sin budget i riksdagen. 5.1.5 Ekonomi Svängningar i världsekonomin påverkar även ekonomin i Sverige. Den globala finansiella krisen och lågkonjunkturen 2009 fick inte lika stora konsekvenser i Sverige som i flera andra länder, t.ex. Baltikum och Island. I dessa länder blev kombinationen av finanskris och lågkonjunktur så kännbar för stora delar av befolkningen att den ledde till social oro i form av upplopp och demonstrationer (MSB, 2010). Den europeiska finansiella krisen 2011 gjorde att det ekonomiska läget i hela Europa påverkades negativt. Ett av de värst drabbade länderna var Grekland, där krisen skapade stor social oro, med demonstrationer, strejker och upplopp som följd. Arbetet i samverkansområdet Ekonomisk säkerhet (SOES) syftar till att minska sårbarheterna i det finansiella systemet. SOES ska verka för att det finansiella systemet har en sådan robusthet och flexibel organisation och verksamhet att riskerna för allvarliga skador kan begränsas, samt att samhällets grundläggande behov av ekonomisk säkerhet kan tillgodoses. Aktörerna i SOES är Arbetsförmedlingen, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Riksgälden, Skatteverket, Riksbanken, Försvarsmakten, Länsstyrelsen och SKL. 5.1.6 Naturkatastrofer Med en naturkatastrof avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. Inom Förenta Nationerna (FN) finns en global plattform för naturkatastrofer, International Strategy for Disaster Reduction (ISDR). Medlemmar är ett stort antal organisationer, stater, finansiella institutioner, representanter ur det civila samhället m.fl. och målet är att uppnå en hållbar reducering av förluster vid katastrofer, samt bygga motståndskraftiga nationer och samhällen som en förutsättning för hållbar utveckling. 20 FN ger följande definition av naturkatastrof: ”Natural hazard is a natural process or phenomenon that may cause loss of life, injury or other health impacts, property damage, loss of livelihoods and services, social and economic disruption, or environmental damage” (UNISDR, 2009) De naturfenomen som kan orsaka naturolyckor delas av FN in i tre huvudgrupper med olika ursprung: Geologiska - Jordbävning, tsunamis, vulkanutbrott - Jordskred, stenras, laviner och slamström Hydrometeorologiska - Översvämningar, cykloner, tornados, snöstormar - Åskväder - Torka, värmeböljor - Skogsbränder - Ökenspridning Biologiska - Epidemier - Smittsamma djur- och växtsjukdomar - Angrepp av skadeinsekter I Sverige har 19 myndigheter och organisationer etablerat Nationell plattform för arbete med naturolyckor. MSB har regeringens uppdrag att vara samlingspunkt för arbetet och samordna det nationella arbetet via den svenska plattformen. Sverige har varit relativt förskonat från naturolyckor, men har under årens lopp drabbats av ett antal extrema naturhändelser som har gett stora effekter på samhällets funktioner och på naturmiljön. Större jordbävningar, tsunamis och vulkanutbrott är exempel på naturkatastrofer som sker globalt, snarare än lokalt i regionen, och kan därför ses som drivande faktorer som kan påverka exempelvis väder, ekonomi och transporter i Sverige och i regionen. Ett exempel är vulkanutbrottet på Island 2010 som spred aska över ett stort geografiskt område och fick omfattande konsekvenser i vårt samhälle. Ett ännu större utbrott skulle sannolikt påverka det lokala vädret i större omfattning. I ett framtida förändrat klimat kommer de extrema naturhändelserna sannolikt bli mer omfattande och/eller frekventa. Klimatscenarier fram till år 2100 indikerar att nederbördsmängderna kommer att öka i vår region och att en större andel av nederbörden kommer att utgöras av intensiva regn. Den ökande nederbörden medför att erosionen tilltar, att grundvattennivån i jordlagren höjs och en ökning av såväl frekvens som omfattning av översvämningar längs sjöar och vattendrag. 21 5.1.7 Religion Inom de stora religionerna i världen finns det fraktioner av extrema trossamfund. Den religiösa extremismen skapar spänningar och motsättningar som i förlängningen kan leda till social oro, våld/hot, terrorhandlingar och krig. Terrorhotet mot Sverige och svenska intressen härstammar främst från våldsfrämjande islamism, eller så kallade al-Qaidainspirerade grupperingar. I några fall sedan hösten 2010 har Säkerhetspolisen sett att en attentatsavsikt utvecklats mot Sverige eller från Sverige mot Danmark. Hotet motiveras framför allt av upplevda kränkningar av islam men troligen även av svensk och annan utländsk trupp i Afghanistan. Dessa enstaka fall av attentatsavsikt mot mål i Sverige har en koppling till en större ideologisk förändring där mål i Sverige sedan 2007 utpekats som önskvärda av ideologer i utlandet som förespråkar alQaidas ideologi. Denna förändring är enligt SÄPO att betrakta som oroande. (Säkerhetspolisen) På regeringens uppdrag har Säkerhetspolisen i rapporten Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige (2010) sammanställt befintlig kunskap inom myndigheten avseende våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige och radikaliseringsprocesser i dessa miljöer. 5.2 RISKER/HOT Det finns olika faktorer som kan orsaka en allvarlig störning som utvecklas till en extraordinär händelse. Exempelvis kan det vara väder i form av storm, kraftigt snöfall eller värmebölja, eller en stor olycka, t.ex. en tågolycka i tätbebyggt område. Den kraftiga stormen Gudrun i januari 2005 skördade ett antal dödsoffer och ställde till med stora skador. Sju personer omkom i olyckor under stormnatten och 11 personer dog i samband med uppröjningsarbetet. 2000 mil elledningar skadades, 730 000 abonnenter blev utan el och 300 000 abonnenter blev utan telefon under stormnatten. Detta innebar att många fick leva under förhållandevis enkla livsbetingelser under flera veckors tid. På vissa håll slogs i princip alla viktiga samhällsfunktioner ut kortvarigt, och beroendet av el för transporter och kommunikation, liksom framkomlighet på vägar och järnvägar, blev mycket tydligt. Totalt uppskattas de merkostnader som stormen innebar för näringsliv och offentlig sektor till ca 20-30 miljarder kronor, varav skador på skogen stod för den absoluta merparten (MSB, 2010). 5.2.1 Väder Klimatförändringar, med ökade medeltemperaturer, ökar risken för att väderrelaterade händelser leder till allvarliga störningar i samhällsviktiga verksamheter. 22 De klimatscenarier som SMHI och andra institut tagit fram ger en bra indikation på hur klimatförändringarna kommer att märkas i vår region. I Växjö kommun får vi räkna med ökande medeltemperatur, mildare vintrar (även om enstaka år fortfarande kan ge snörika, kalla vintrar) och ökad nederbörd, främst under vinterhalvåret. Vinterstormarna förväntas orsaka allt större skada, eftersom tjälperioden blir kortare och tjäldjupet minskar. Ett varmare klimat medför att säsongen för brand i vegetationen förlängs, vilket leder till att antalet gräs- och skogsbränder kan komma att öka. Ökad nederbörd medför även större risk för fukt- och mögelskador samt överfulla avloppssystem och översvämningar av källare. Vi kommer också se en ökning av extremväder så som skyfall, värmeböljor och torka, vilket kan påverka infrastruktur, människors hälsa och den ekonomiska utvecklingen. Klimatfaktorerna som påverkar Växjö kommun redovisas mer ingående i kap 3 i Klimatanpassningsplan Växjö kommun 2013 (Växjö kommun, 2013). I arbetet med klimatanpassningsplanen analyserades fyra områden; Tekniska försörjningssystem/infrastruktur, Bebyggelse & byggnader, Naturmiljö, areella näringar & turism, samt Människors hälsa. Klimatanpassningsplanens kap 4 redovisar resultatet av analysen mer ingående men sammanfattningsvis identifierades några konsekvenser som extra viktiga: Ø Kraftiga skyfall kommer att leda till stora problem med dagvattenhanteringen. Översvämningar ger inte bara en ökad risk för olyckor, utan kan indirekt innebära hälsorisker genom påverkan på viktig infrastruktur och samhällstjänster. Ø Kylbehovet ökar med ett förändrat klimat som ger högre temperaturer och allt fler, längre och intensivare värmeböljor. 23 Ø Städer är särskilt utsatta under värmeböljor då de skapar högre temperaturer än sin omgivning genom värmelagring, så kallad Urban Heat Island Effect (urban heating). Ett nytt GIS-skikt som visar andel hårdgjord yta per fastighet har tagits fram som visar sårbara områden främst på Norremark, Västra mark, Sandviksområdet och i Växjö stadskärna. Ø Ett varmare och våtare klimat innebär också en ökad smittorisk och risk för att nya sjukdomar sprids. Pollensäsongen förlängs och blir mer intensiv och risken för att dricksvattnet förorenas ökar i och med fler perioder av extrem nederbörd. Långvariga värmeböljor leder till ökad dödlighet, särskilt bland sårbara grupper som äldre och sjuka. Viss samhällsviktig verksamhet, som äldreboenden och andra vårdinrättningar, är särskilt sårbara vid längre perioder med extrem värme. Även luftfuktigheten har betydelse för hur hårt människor drabbas av en värmebölja. Preliminära svenska resultat indikerar en ökad dödlighet då det är varmt och luftfuktigheten är hög. (Rocklöv, Hurtig & Forsberg, 2008). SMHI har utvecklat ett varningssystem för värmeböljor i Sverige och varningskriterierna har bearbetats och förankrats i en referensgrupp med deltagande från Socialstyrelsen, MSB och representanter från kommuner och landsting (SMHI): Meddelande om värmebölja: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26°C tre dagar i följd. Klass 1-varning för värmebölja: Prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30°C tre dagar i följd. Klass 2-varning för värmebölja: Klass 1-varning utfärdad och prognos på att perioden med maxtemperatur på minst 30°C kan bli längre än 5 dygn och/eller maxtemperaturen ligger på minst 33°C tre dagar i följd Växjö kommun har länge arbetat med översvämningar och dagvattenfrågor. Vid kraftiga regn klarar inte ledningsnätet av att ta hand om regnmängderna. Volymerna behöver fördröjas och detta görs bl.a. med hjälp av en anlagd kanal med grässlänter och planterade träd på Linnégatan, dagvattenanpassade ytor i form av ”försänkta parker” som kan översvämmas när dagvattenledningarna blir fulla, arbetet med lagunen vid Växjösjön, plantering av träd vid refuger i vägnätet och fördröjningsmagasin under parkeringsplats och fotbollsplan. Som en följd av nuvarande och framtida översvämningsproblematik, samt de åtgärder som beslutats i klimatanpassningsplanen, arbetar tekniska förvaltningen aktivt vidare med frågan. Tillsammans med DHI har man tagit fram en bättre simuleringsmodell för dagvatten vid en eventuell översvämning orsakad av kraftigt skyfall. 24 5.2.2 Olycka Största delen av kommunen består av stora skogsområden. Vid extrem torka kan det finnas risk för bränder genom åsknedslag, mänskliga faktorn eller i samband med avverkning. Räddningsinsatser och övriga insatser kan bli långvariga och mycket krävande. Bostadshus, skolor, äldreboenden etc. kan hotas och evakuering kan bli nödvändig. Andra tänkbara händelser är industribrand, tåg-, flyg-, bussolycka eller olycka med transport av farligt gods med eventuella utsläpp av farliga ämnen som följd. För att förebygga allvarliga olyckor inom kemindustrin och begränsa följderna för människor och miljö har EU antagit det så kallade ”Sevesodirektivet”. Arbetet påbörjades efter en allvarlig och uppmärksammad olycka i staden Seveso i Italien, där dioxiner släpptes ut som förorenade 25 km² mark och förgiftade ett stort antal människor. I Sverige är direktivet infört genom Lag (SFS: 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (den så kallade ”Sevesolagstiftningen”), förordningen om skydd mot olyckor (SFS 2003:789) samt genom arbetsmiljölagstiftningen. Verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen är i de flesta fall att betrakta som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor. I Växjö kommun finns två verksamheter som enligt lagstiftningen (SFS 2003:778) kan räknas som farlig verksamhet, AGA-gas och Smaland Airport. AGA-gas kan också räknas som SEVESO-anläggning enligt lag (SFS 1999:381). Värends räddningstjänst genomförde under hösten 2014 tvåtimmarsövningar för samtlig heltidspersonal i utryckningstjänst. Övningarna som genomfördes tillsammans med ett bussbolag omfattade egenskaper och risker med biogas, erfarenhet av inträffade olyckor och genomgång av bränslesystemet på de bussar som trafikerar Växjö. Vardagsolyckor behandlas vidare i räddningstjänstens handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), samt i andra kommunala mål- och handlingsprogram. 5.2.3 Smitta Klimatförändringarna och ett omfattande resande ökar risken för sjukdomar orsakade av bakterier, virus och parasiter, både tidigare kända och sådana sjukdomar som inte funnits i Sverige. Utvecklingstrenden mot ett förändrat sjukdomspanorama kommer troligen att beröra Sverige allt mer framöver. Den årliga influensaepidemin pågår oftast under perioden december till februari. Vid en utbredd influensaepidemi ökar belastningen inom alla vårdformer. Även kräksjuka kan under perioder drabba ett stort antal personer under kort tid, vilket kan leda till personalbrist. När en stor del av befolkningen i flera världsdelar drabbas är det en influensapandemi. Influensa A(H1N1) som kom att spridas över hela världen 25 2009 hade en ny genetisk sammansättning som man inte sett tidigare. I Sverige genomfördes en massvaccinering av befolkningen och smittspridningen blev inte så allvarlig som man befarade. Även andra sjukdomar, t.ex. zoonoser (smitta mellan djur och människa) kan ge allvarliga konsekvenser i samhället (exempelvis utbrotten av fågelinfluensa, främst i Asien 2003 och 2004). Smittskyddsinstitutet, Statens veterinärmedicinska anstalt och Socialstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att följa och analysera utvecklingen hos nya och kända smittsamma sjukdomar till följd av klimatförändringar och vid behov föreslå åtgärder. Uppdraget redovisades till regeringen 1 april 2011 i rapporten Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat - Redovisning av ett myndighetsgemensamt regeringsuppdrag. Generellt kan man säga att klimatförändring leder till en allmän riskhöjning för klimatkänsliga sjukdomar. Vid sidan av direkta olyckor och naturkatastrofer vid extremväder torde sjukdom och hälsopåverkan hos både människor och djur vara bland de allvarligaste effekterna vi har att vänta. Ett förändrat klimat innebär också påfrestningar inom dricksvattenområdet. Cryptosporidium, som under 2010 och 2011 orsakade stora utbrott av magsjukdomsfall i Östersund och Skellefteå, är utpekad som en av de parasiter som kommer att ge fler sjukdomsfall framöver. Växjö kommuns alla vattenverk är dock försedda med ultraviolett desinfektionsutrustning som kan hantera sådana parasiter. Stigande sommartemperaturer ökar risken för infektioner som sprids med mat och vatten och vi kan alltså förvänta oss en ökning av antalet livsmedels- och dricksvattenburna sjukdomar. Högre förekomst av smittsamma sjukdomar kan innebära ett ökat behov att behandla med antibiotika och antiparasitära medel som i sin tur leder till ökad resistensutveckling hos mikroorganismer och parasiter. I november 2014 genomfördes en utbildningsdag för bl.a. ansvariga inom vårdoch omsorg och förskola- och skola om människors hälsa i ett förändrat klimat. Seminariet arrangerades av Länsstyrelsen Kronoberg i samarbete med Växjö kommun, Landstinget Kronoberg och SMHI. Syftet var att öka kunskapen om hur människans hälsa påverkas av klimatförändringarna, vilken beredskap som finns, samt ge konkreta råd på hur man kan anpassa verksamheten vid t.ex. värmeböljor. Växjö kommun har antagit en pandemiplan och särskild pandemigrupp sammanträder vartannat år. 26 5.2.4 Utsläpp Farliga ämnen avser kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen, s.k. CBRNE-ämnen. Det förebyggande arbetet bedrivs inom ramen för regelverken kring t.ex. transport av farligt gods, produktion och hantering av brandfarliga och explosiva varor, åtgärder för att förebygga och begränsa allvarliga kemikalieolyckor, strålsäkerhet, arbetsmiljö och smittskydd som avser både naturlig och avsiktlig smittspridning. Farliga ämnen används av många aktörer i samhället, t.ex. inom industri, forskning, energiproduktion och hälso- och sjukvård. Dagligen transporteras dessutom farligt gods både till land och till havs och det finns alltid risk för ett utsläpp av farliga ämnen i miljön, t.ex. som en följd av en transportolycka på väg, järnväg eller till havs. När det gäller all typ av högriskindustri, t.ex. kärnkraften och den petrokemiska industrin, kan ett utsläpp orsakas av tekniska fel och brister. En sådan händelse kan innebära ett stort antal döda och skadade i befolkningen, men även svåra miljökonsekvenser för mycket lång tid framåt. Den största övningen i sitt slag, SAMÖ KKÖ, genomfördes 2 februari till 7 april 2011 och övade samhällets förmåga att hantera konsekvenserna av en kärnteknisk olycka. Scenariot utspelades i Kalmar län, men i övningen deltog aktörer på såväl lokal och regional som nationell nivå. Växjö kommun var en av de lokala aktörerna som deltog i övningen. Oskarshamns kärnkraftverk ligger endast ca 14 mil från Växjö tätort och vid en kärnteknisk olycka kan även Växjö kommun bli drabbat. För att omhänderta de slutsatser som gjordes vid utvärderingen av SAMÖ-KKÖ 2011, har Växjö kommun har under 2014 deltagit i en kartläggning av riskbilden när det gäller CBRNE-ämnen (kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen). Målet med kartläggningen var att länets aktörer i krishanteringssystemet gemensamt ska få kunskap om riskbilden i länet för CBRNE-händelser. I november 2014 deltog Växjö kommun i en, av Krissamverkan Kronoberg anordnad, kunskapsdag om CBRNE i syfte att få en uppdaterad och fördjupad bild av de risker och hot som finns kring CBRNE i vårt län. 5.2.5 Social oro Segregation och ökat utanförskap, inte minst hos socioekonomiskt utsatta ungdomsgrupper i samhället, kan ge upphov till ett minskat förtroende för samhällets institutioner samtidigt som det också kan gynna den organiserade brottsligheten. Ett antal händelser har blivit uppmärksammade i Sverige de senaste åren, bland annat stenkastning mot polis och räddningstjänst i Malmö och Göteborg, ofta i samband med att räddningstjänsten ryckt ut för att släcka bränder. I maj 2013 blossade kraftiga upplopp upp i delar av Stockholms län (Husby) och spred sig 27 senare till flera andra delar av landet. Sådana upplopp leder till en ökad belastning på samhällsviktiga verksamheter som räddningstjänst, polismyndigheter, socialtjänst, hälso- och sjukvård etc. I Växjö kommun har vi ännu inte haft lika omfattande problem som storstadsregionerna, men det finns en grogrund till problem inom vissa områden. Araby är en av 15 stadsdelar i nio kommuner som ingår i URBAN-15, regeringens urbana utvecklingsarbete. Därmed uppfyller Araby tre kriterier för att klassas som socioekonomiskt utsatt områden präglad av utanförskap1. (Arbetsmarknadsdepartementet, 2012). De senaste åren har det funnits tendenser till social oro i Växjö. Det har förekommit bilbränder, anläggda bränder och stenkastning mot polis. Under oktober 2014 genomförde Växjö kommun tillsammans med Polismyndigheten i Kronobergs län och Länsstyrelsen i Kronoberg ett seminarium om ämnet; Att hantera och förebygga social oro och om samverkan i praktiken. På seminariet medverkade polisen i Västerort, Stockholm och MSB. Under seminariet som var välbesökt lyftes goda exempel på samverkan i syfte att förebygga och hantera social oro fram, både på strategisk och på operativ nivå. Inför mötet hade en arbetsgrupp bildats som med stöd av en LEAN-konsult ska föra över tillämpliga delar av metoden till det lokala samarbetet mellan polisen och de kommunala verksamheterna. Vid något tillfälle, och det gäller främst under år då Växjös fotbollslag spelar i högsta serien, har tillresande supportergrupper medfört särskilda åtgärder kring ordning och säkerhet. Arenastaden kan ibland ta emot stora arrangemang och vid några tillfällen har flera av arenorna samtidiga arrangemang. Krissamverkan Kronoberg arbetade inför dam-EM 2013 fram rutiner för stora publika arrangemang. 5.2.6 Våld och hot Hot och våld, eller risken för att bli utsatt för hot och våld på arbetsplatsen, kan förekomma inom de flesta branscher eller yrken och är ett allvarligt arbetsmiljöproblem. En del av de som utsätts för hot och våld kommer dessutom vara sjuka länge på grund av de fysiska skadorna eller den psykiska belastning det innebär att bli utsatt för våld och hot. Mutor, hot och trakasserier mot rättsväsendets anställda, vittnen, förtroendevalda, anställda inom det sociala området och journalister är inte bara allvarliga för de personer som drabbas, utan kan i förlängningen påverka allmänhetens förtroende för samhällets institutioner. 1 förvärvsfrekvens lägre än 52 procent, långvarigt försörjningsstöd högre än 4,8 procent, gymnasiebehörighet lägre än 70 procent. 28 I Växjö kommuns Policy för att förebygga och hantera våld och hot i arbetsmiljön är målsättningen att samtliga arbetstagare ska veta var och i vilket sammanhang det finns kända risker för att hotfulla eller våldsamma situationer kan uppstå. Samtliga arbetstagare ska känna till rutinerna vid en våld- eller hotsituation för att kunna ge hjälp och stöd till drabbade. Inför varje ny mandatperiod ges särskild information/rådgivning till politiker gällande skydd för personlig säkerhet. Krissamverkan Kronoberg har tagit fram foldern Personlig säkerhet som delats ut till politiker (och vissa tjänstemän), inför valen 2014, i syfte att höja säkerhetsmedvetandet och fungera som stöd och vägledning för en ökad trygghet. 5.2.7 Brott Brott mot samhället kan vara mer eller mindre organiserat. Den organiserade brottsligheten förser i första hand marknaden med illegala och ”skattefria” varor och tjänster, som narkotika, alkohol, vapen, storskaligt svartarbete och sexuella tjänster. Den ligger även bakom en viss del av stöldbrottsligheten, hälerier och till viss del rån. Den svarar i mer begränsad omfattning för indrivning och beskyddarverksamhet. Enligt Säkerhetspolisens rapport Nationell hotbild - Otillåten påverkan från den grova organiserade brottsligheten (Säkerhetspolisen, 2014) så får brottslighetens otillåtna påverkan2 konsekvenser för både enskilda individer och grundläggande samhällsfunktioner. Den organiserade brottsligheten förekommer över hela landet, men majoriteten inträffar i de tre storstadslänen. Rikskriminalpolisen har identifierat stadsdelen Araby i Växjö som ett av 55 geografiska områden där kriminella nätverk anses ha negativ påverkan på lokalsamhället. Områdena är fördelade över 22 städer, från storstad till mindre orter. Vanligt förekommande brott i områdena är bland annat öppen narkotikahantering, kriminella uppgörelser som yttrar sig i grova våldsyttringar på allmän plats, olika former av utpressning och otillåten påverkan samt utåtagerande missnöje mot samhället. Utvecklingen i områdena har medfört svårigheter att utreda brott och polisen har svårt att arbeta i dessa områden, bland annat på grund av att omgivningen reagerar mot polisen vid ingripanden eller genom att angripa polisens fordon. Polisens svårigheter med att stävja de nämnda problemen kan vara en bidragande faktor till att allmänheten i flera fall uppfattar det som att det är de kriminella som styr i områdena. Situationen i dessa områden är bekymmersam och har i flera fall medfört att polisen inte kunnat fullgöra sin uppgift. (Rikskriminalpolisen, 2014) 2 Våld, hot och trakasserier som på ett beräknande sätt syftar till att påverka förtroendevalda, myndighetsföreträdares eller journalisters myndighets- eller yrkesutövning samt brott som dessa begår för att vara den grova organiserade brottsligheten behjälplig i samband med sin yrkesutövning. (Säkerhetspolisen, 2014) 29 Flera av de 55 områdena ingår också i regeringens urbana utvecklingsarbete URBAN-15, och Araby ingår som en av 15 stadsdelar i detta arbete. Se mer under 5.2.5 Social oro. En god samverkan mellan kommunen, myndigheter och det lokala näringslivet, försvårar för kriminella att etablera sig och driva sin verksamhet. I Växjö kommun finns BRÅ - brottsförebyggande rådet. Kommunstyrelsens ordförande är ordförande i BRÅ och i rådet ingår både politiker och tjänstemän inom kommunen, samt lokalpolisområdeschef. I det operativa arbetet har polis och kommun ett nära samarbete. Polisen och företrädare från flera av kommunens förvaltningar träffas varje vecka (i den så kallade tisdagsgruppen) för att få gemensam lägesbild och för samordning av lämpliga åtgärder. Det finns också många verksamheter som på ett eller annat sätt genomförs i brottsförebyggande syfte i Växjö kommun. Ungdom i Centrum, Fältgruppen, Nattvandrarna och Medvandrarna arbetar för att minska våld och skadegörelse samt skapa ett tryggare samhälle. 5.2.8 Terror Ett terrorattentat kan få mycket stora konsekvenser både för samhället och för enskilda individer. Det kan ha många bakomliggande motiv – etiska, religiösa, politiska m.m. Det förebyggande arbetet är därför viktigt för att förhindra terrorattentat både i Sverige och utomlands. Sedan 2010, då flera allvarliga händelser inträffade, är Säkerhetspolisens bedömning att hotnivån i Sverige är förhöjd, det tredje steget på den femgradiga hotnivåskalan som används för terrorhotbedömning (inget hot, lågt hot, förhöjt hot, högt hot, mycket högt hot), från att tidigare ha varit låg. Men hotbilden kan snabbt förändras och det går inte att utesluta att det i framtiden inträffar situationer som kan leda till en skärpning av hotbilden. Bombningen i Oslo och massakern på Utöya den 22 juli 2011, där närmare 80 personer dödades, är skrämmande exempel på hur extremistiska element i samhället kan utföra terrorhandlingar. I december 2010 utsattes Stockholm för en självmordsbombare när en man sprängde sig själv mitt i julruschen i centrala Stockholm. Tolv personer sköts ihjäl i centrala Paris när radikaliserade islamister attackerade satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i januari 2015. Dagen efter sköts en polis ihjäl och 16 personer, varav 4 dödades, togs som gisslan i en judisk matbutik i Paris. Händelsen väckte starka reaktioner världen över och söndagen efter attentatet marscherade flera miljoner människor genom Paris, tillsammans med drygt 40 tillresta världsledare. Säpochefen Anders Thornberg säger, i samband med Rikskonferensen Folk och Försvar 11-13 januari 2015, att man avvärjt 2 försök till terrorhandlingar i Sverige 30 under de senaste 12-18 månaderna. Några av de attentatshot som Säkerhetspolisen upptäckt i Sverige de senaste tre åren, har involverat återvändare som rest till konfliktområden för att delta i träning kopplad till terrorism och olagliga våldshandlingar. Det rör sig, enligt Säpochefen Anders Thornberg, om cirka 130 personer som rest från Sverige till konfliktzoner men det kan vara så mycket som upp till 300 personer. Resandet till Syrien är exceptionellt omfattande i förhållande till andra al-Qaidainspirerade resandevågor. Säkerhetspolisen bedömer att det allvarligaste attentatshotet i Sverige kommer från alQaidainspirerade personer och grupper (våldsfrämjande islamistisk extremism). (Säkerhetspolisen). Medverkan i internationella militära insatser utomlands, offentliga politiska ställningstaganden i frågor som rör politik, religion eller utländska förhållanden eller enskilda personers agerande är exempel på aktiviteter som kan användas som skäl av terrorister för att uttala hot mot Sverige. Stora evenemang som politiska toppmöten och idrottstävlingar skulle också kunna hotas av terrorattentat. Att sådana attacker kan leda till mycket stora konsekvenser för samhället när det gäller antal döda och skadade, miljö, egendom samt möjligheterna att upprätthålla samhällsviktig verksamhet står utom allt tvivel. Regeringen tillsatte sommaren 2014 Mona Sahlin som nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Uppdraget är främst att stärka och stödja samverkan lokalt och nationellt men också att jobba med riktade utbildningsinsatser, bilda referensgrupper m.m. Samordnaren ska i första hand jobba i det förebyggande perspektivet tillsammans med lokala krafter som socialtjänst, lokal polis och det civila samhället. Det förebyggande arbetet är viktigt och värdefulla insatser kan bedrivas inom skola och socialtjänst. Ett gott samarbete mellan kommunen och den lokala polisen är viktig för att tidigt ge indikationer om brottsliga grupperingar och eventuella terrorhot. Sabotage är en typ av brott som gränsar mot terrorhandling. I MSB:s rapport Antagonistiska hot mot transporter av farligt gods - hot, skydd och förmåga (2010) görs bedömningen att samhällets förmåga att hantera antagonistiska hot mot transporter av farligt gods är bristfällig. Stöldproblematiken inom landtransporter generellt är ett problem som skulle kunna sprida sig till transporter av farligt gods. Skulle en transport med giftiga ämnen bli utsatt för brott/sabotage kan detta leda till stor skada för hälsa, egendom och miljö. 5.2.9 Krig De senaste åren har vi sett en ökning av krig och etniska konflikter i Europas närhet vilket medfört omfattande flyktingströmmar. Europa påverkas av en ekonomisk stagnation som tillsammans med utanförskap ökar polariseringen i samhället. I vårt närområde tilltar spänningarna mellan Ryssland och västvärlden som har sin grund i konflikten i Ukraina, detta tar sig uttryck i en ökad militär övningsverksamhet och flera incidenter har inträffat. Risken för våldsanvändning, 31 även med militära medel, är inte längre osannolik. Utvecklingen de kommande åren medför betydande risker och är mycket svårförutsägbar. När beredskapen i Sverige höjts, skall Försvarsmakten krigsorganiseras i den omfattning som regeringen bestämmer. Vid beredskapslarm skall hela Försvarsmakten krigsorganiseras och ett antal författningar träder omedelbart i kraft. Dessa författningar listas i Förordning om krisberedskap och höjd beredskap (SFS 2006:942), 27 §. Under flera år på 2000-talet bedömdes det inte föreligga militära hot mot Sverige. Planering avseende civilt försvar har i princip legat nere under en 10-årsperiod. Händelseutvecklingen i Ukraina och Ryssland har, tillsammans med kränkningar av svenskt territorium under 2014, hastigt förändrat bedömningen och Försvarsmakten har fått nya direktiv kring Sveriges beredskap, vilket förväntas ge nya uppgifter även på kommunal nivå åren framöver. 32 5.3 RISKVÄRDERING AV IDENTIFIERADE RISKER/HOT Med utgångspunkt i de identifierade risker/hot som beskrivs i det gröna fältet i riskcirkeln, har ett antal tänkbara scenarier/händelser värderats i kommunens riskhantreringsgrupp (RHG). Riskerna/hoten har värderats i en skala med tre nivåer (1-3). Sannolikhet Gällande sannolikheten för en viss händelse bedömdes det utifrån hur sannolikt det är att händelsen inträffar inom en 10-årsperiod och är av den omfattningen att det kan leda till extraordinär händelse. Konsekvens Utgångspunkten i konsekvensbedömningen har varit befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, grundläggande värden, samt skador på egendom och miljö. Nedan redovisas rankingskalan som användes för konsekvensbedömningen vid riskvärderingen. Nivå Konsekven ser 1 Små 2 Medel 3 Stora Beskrivning Små eller måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets funktionalitet, övergående misstro mot enskild eller flera samhällsinstitutioner, mycket begränsade eller begränsade skador på egendom och miljö Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter, allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende, allvarliga skador på egendom och miljö Mycket stora eller katastrofala direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende eller allmän instabilitet, mycket allvarliga skador på egendom och miljö Tabell 5.3: Bedömningsskala Konsekvens 33 5.3.1 Riskmatris Växjö kommun Bild 5.4: Riskmatris analyserade risker Växjö kommuns 34 5.4 ALLVARLIG STÖRNING/BORTFALL AV VIKTIGA RESURSER De allvarliga störningar som är angivna i det gula fältet i cirkeln kan inträffa enskilt eller i kombination med varandra och ju fler resurser som berörs desto allvarligare blir konsekvensen. Bortfall av vissa resurser kan även leda till att andra resurser slås ut – ett elbortfall kan ge bortfall av värme, telefoni, it osv. Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har det också under en krissituation. Det innebär att samhällsviktig verksamhet måste kunna upprätthållas, oavsett vilken typ av störning som verksamheten utsätts för. Det är därför av största vikt att all samhällsviktig verksamhet har planerat för och vet hur man ska agera om något oönskat inträffar, oavsett om det rör sig om en mindre störning eller en omfattande kris. Genom att planera för att kunna hantera olika händelser, allt från mindre incidenter till större kriser, skapas förutsättningar för att en händelse effektivt ska kunna tas om hand och för att den samhällsviktiga verksamheten ska kunna upprätthållas. Under 2013-2014 deltog Växjö kommun i ett regionalt pilotprojekt om kontinuitetsplanering. Syftet med projektet var att höja kommunens förmåga att hantera störningar och avbrott i de viktigaste verksamheterna. Växjö kommuns krisstödsgrupper har till uppgift att minska eller förhindra personliga kriser hos berörd allmänhet i samband med allvarliga händelser. I grupperna ingår skol- och psykiatrisjuksköterskor, psykologer, socialarbetare och präster. Vid en extraordinär händelse finns möjligheter till hjälp och stöd från andra kommuner i Sverige och/eller av myndigheter. Exempelvis har Försvaret (inkl. Hemvärnet) resurser som skulle kunna användas av kommunen. Vid en större katastrof finns också möjligheten att få humanitär och materiell hjälp från EU och FN. 5.4.1 El Tillgång till el är i stor utsträckning en förutsättning för all annan energiförsörjning. Det starka beroendet av el ger denna energiform en särställning inom energiförsörjningen. Denna särställning förstärks av att flertalet andra samhällsverksamheter för sin funktion är beroende av att ha tillgång till el. Långvariga och omfattande avbrott i eltillförseln tillhör därför de händelser som många samhällsaktörer uppfattar som de mest allvarliga som kan drabba deras verksamhet. Tänkbara scenarier: Storm/orkan Värmebölja Antagonistisk handling/terrorattentat IT-attack Underkylt regn (isstorm) 35 Effektbrist Produktionsfel Solstorm Brand (Sandvik 3) Konsekvenser: ü Svårigheter vid uppröjningsarbete efter en storm gör att det kan ta tid att reparera skadade ledningar ü Problem med värmeförsörjningen, dricksvattenförsörjningen, avloppsreningen och avfallshanteringen kan följa av ett elavbrott ü Svårigheter att komma åt it-baserade verksamhetssystem ü Produktionsbortfall (t.ex. industri, tjänster) ü Livsmedelsförsörjning (havererade kyldiskar gör att livsmedel blir förstört, kommunala kök kan inte producera mat till bl.a. äldreomsorg) ü Människor kan behöva evakueras från äldreboendena ü Förskole- och skolverksamheten kan ställas in ü Mobil och fast telefoni kan slås ut, trygghetslarm hos de äldre kommer att sluta fungera ü Ökat behov av el för luftkonditionering och kylning kan sannolikt inte matchas med en motsvarande produktionsökning. (MSB, 2014) ü Kärnkraftverk och andra typer av kraftverk får inte tillgång till tillräckligt kallt kylvatten och behöver då dra ner på elproduktionen. (MSB, 2014) ü Försvårad distributionen av el till följd av värmerelaterade tekniska problem på bland annat ledningar, transformatorer och omformare (MSB, 2014) Vad görs på nationell nivå? Energimyndigheten har det samordnande ansvaret för den övergripande försörjningstryggheten inom energiområdet i händelse av bristsituationer. Efter stormen Gudrun i januari 2005 infördes flera nya bestämmelser i lag. Ändringarna innebar bland annat krav på att inga elavbrott får vara längre än 24 timmar, efter 1 januari 2011. Det här innebär också att elanvändare minst måste klara av att hantera konsekvenser av elavbrott som varar 24 timmar. Som en direkt effekt av stormen Gudrun, ”vädersäkrades” 17 000 km luftledning i skogsbygd. Efter det har avbrotten i skogsbygd under svåra väderförhållanden minskat med ca 60 % (E.ON). De närmsta åren kommer stora investeringar i stamnätet för el att genomföras, för att möta dagens krav på säkra elleveranser och utbyggnaden av exempelvis förnybar elproduktion (Svenska kraftnät). Erfarenheter och arbete på lokal nivå Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) medförde stora störningar i samhällets infrastruktur och i Växjö kommun betraktades de båda händelserna som extraordinära. Krisledningsnämnd och krisledningsstab trädde i funktion och var verksamma under lång tid. Händelserna innebar dessutom stora ansträngningar för delar av kommunkoncernen i övrigt. Utvärderingar har gjorts efter båda händelserna som lett till förbättringar i kommunens krishantering. Stormen 36 Simone, 2013, medförde också störningar i infrastrukturen men i betydligt mindre omfattning. En ny energiplan antogs 2011 av kommunfullmäktige i Växjö kommun, som bl.a. utredde säker energitillförsel. I energiplanen gjordes en djupare analys av klimatanpassning när det gäller elsystem, dammar, fjärrvärme, värme- och kylbehov, samt skogsbruk. Växjö kommun har identifierat och planerat för hur samhällsviktiga elanvändare ska prioriteras vid effektbrist i projektet Styrel. Den andra nationella planeringsomgången av Styrel genomförs 2014-2015, enligt Förordning om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare (SFS 2011:931). Genom Sandviksverket producerar Växjö kommun fjärrvärme och el i olika enheter. Huvudanläggningar är kraftvärmeverken Sandvik 2 och 3. Utöver dessa finns reservanläggningar i form av tre oljepannor. Genom Sandviksverket producerar Växjö kommun fjärrvärme och el i flera olika enheter. Huvudanläggningar är kraftvärmeverket Sandvik 2 och en hetvattenpanna som båda eldas med biobränsle. Utöver dessa finns reservanläggningar i form av ett oljeeldat kraftvärmeblock samt olje- och elhetvattenpannor. I juni 2012 tog kommunfullmäktige beslut om en utbyggnad av produktionskapaciteten genom byggnationen av Sandvik 3, som tas i drift under 2015. När Sandvik 3 tagits i drift kommer produktionen att motsvara 50 procent av Växjös elbehov. Sandvik 3 är utrustat med nöddieslar som kan starta kraftvärmeverket mot dött överliggande nät. Både turbinreglering och ställverk är byggt för att kunna köra Sandvik 3 i ö-drift mot Växjös elnät. Byggnationen av Sandvik 3 innebär också en fördubbling av elreservkraften. VEAB arbetar kontinuerligt med att stärka robustheten genom bland annat nya/fysiskt utlokaliserade styrsystem, förbättrat skalskydd och redundant datanät. 37 I Växjö kommun finns reservelverk för flera samhällsviktiga verksamheter. Det finns stationär reservkraft på centrallasarettet, räddningstjänst, vattenpumpstationer, kommunens förråds- och drivmedelsanläggning samt på kommunal ledningsplats. Det finns även en förteckning över mobila reservelverk som kommunen kan använda vid kris. Vidingehem har ett antal mobila reservelverk som placeras ut på strategiska platser vid förvarning om oväder. Kommunstyrelsen beslutade 2011 att omsorgsnämnden skulle analysera nödvändiga åtgärder för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid strömavbrott vid kall väderlek. Efter utredning och nytt beslut (KS/2013:214 § 278), har två särskilda boenden (Bågen på Teleborg och Borgmästaren på Väster), samt Araby Park Arena sektionerats och utrustats med inkopplingsmöjlighet för reservkraft (”handske”). Vid nybyggnation och större ombyggnation av samhällsviktig verksamhet, är grundprincipen att sektionera elinstallationen och utrusta fastigheten med ”handske”. 5.4.2 Kommunikation För att kunna leda, samverka och informera i en krissituation är det viktigt att det finns en förmåga att kommunicera. Telefoni, Rakel, WIS, hemsidor, sociala medier, radio och tv är exempel på kanaler för att kommunicera inom och mellan organisationer, samt utåt mot medborgarna. Sociala medier spelar en allt större roll i hur kunskap om samhällskriser sprids. Ett allvarligt hot mot telekommunikationer kan följa av Internetutvecklingen och att IP, Internet Protocol, är världsstandard för datatrafik med stora möjligheter till samtrafik. Därmed öppnas nya angreppsmöjligheter mot dåligt skyddade datasystem och nät. HPM (High Power Microwave) är en typ av elektromagnetiskt vapen som är under utveckling. Det kan åstadkomma skada eller förstörelse på elektroniska system. HPM anses vara ett tänkbart terroristvapen som dolt kan göra stor skada på viktiga system utan att skada personal. (Post- och telestyrelsen) Tänkbara scenarier: Elavbrott Sabotage Terrorhandling IT-attack Storm/orkan Översvämning Överbelastat nät Solstorm Konsekvenser: ü Allmänna kommunikationsproblem; svårt nå SOS ü Krisledning försvåras 38 ü Olika larmtyper, så som trygghetslarm och överfallslarm, kan upphöra att fungera ü Verksamheter inom allmän ordning, säkerhet och hälsa får svårt att samverka, inom och mellan organisationer Vad görs på nationell nivå? Med stöd av förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap har sex samverkansområden skapats. Inom Samverkansområde Teknisk infrastruktur (SOTI) arbetar man för att minska sårbarheten och reducera konsekvenserna av störningar i den tekniska infrastrukturen, så som bl.a. telefoni. I SOTI ingår Energimyndigheten, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen och representanter från Försvarsmakten, länsstyrelse, landsting och kommun. Syftet med SOTI är att genom samverkan och förebyggande arbete komma fram till hur krisberedskapen bör och kan stärkas inom området. Målet är att berörda aktörer ska ha en sådan krisberedskapsförmåga att konsekvenserna för samhället begränsas vid allvarliga störningar. SOTI arbetar för närvarande bl.a. med kunskapsinhämtning och erfarenhetsåterföring av inträffade allvarliga och extraordinära händelser och med kommunikationsplanering. (MSB) Post- och telestyrelsen (PTS) arbetar kontinuerligt för att förebygga problem i telefoni- och datanäten och har till uppgift att arbeta för säkrare elektroniska kommunikationer i fred, kris och beredskapstider. Hotbilden mot Sverige har förändrats. Därför har också statens satsningar ändrat karaktär. PTS har tidigare koncentrerat sina investeringar på att bygga in operatörers centrala driftsledningar och knutpunkter i bergrum. De insatser som nu är aktuella berör kraftförsörjning, reservel, redundans och kvalitet. Nationella telesamverkansgruppen (NTSG) bildades i augusti 2005 och är ett frivilligt samarbetsforum med syfte att stödja återställandet av den nationella infrastrukturen för elektroniska kommunikationer vid extraordinära händelser i samhället. Frågan om ett robust, gemensamt radiokommunikationssystem för skydds- och säkerhetsaktörer utreddes i tio års tid och resulterade i det som nu har blivit Rakelsystemet. RAKEL står för ”radiokommunikation för effektiv ledning” och är idag Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och för att underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Rakelsystemet (infrastrukturen) är robust och driftsäkert och ska klara 7 dagar med bruten elkraft. Det finns idag ca 50 000 abonnemang i ca 480 organisationer (polis, räddningstjänst, kommuner, landsting, energibolag, tull, länsstyrelser, kollektivtrafik m.fl.). Själva Rakelmobilerna kan laddas med hjälp av reservel eller fordonsladdare. 39 WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem som är utvecklat för att i huvudsak användas under en kris, men kan även användas som erfarenhetsbank i det förebyggande arbetet och som stöd vid övningar och utbildning. MSB tillhandahåller WIS kostnadsfritt för myndigheter, kommuner, landsting och privata aktörer med ansvar under en kris 113 13 är ett nationellt informationsnummer som infördes i Sverige den 11 mars 2013. Numret är ett stöd för kommuner och andra ansvariga aktörer och förmedlar information till allmänheten vid allvarliga olyckor och kriser i samhället. Allmänheten ska också via tjänsten kunna lämna information om allvarliga olyckor och kriser. Erfarenheter och arbete på lokal nivå Kommunens kommunikationsenhet omvärldsbevakar såväl i vardag som vid kris och samordnar den övergripande kriskommunikationen. De stöttar även enskilda förvaltningar i krislägen. Checklistor för kriskommunikation är framtagna men det finns behov av revidering, kommunicering och senare övning för att den interna kommunikatörsorganisationen ska känna trygghet i hur de ska agera. För att få länsgemensamma metoder och rutiner sker samverkan inom Krissamverkan Kronoberg. Kommunens kontaktcenter är ofta de första som märker att en kris har uppstått och som blir kontaktade. Förberedelser sker i det löpande arbete, bland annat genom talmanus och kunskapsbank för olika typer av händelser. Uthålligheten är en riskfaktor och vid långvarig kris måste personalavlösning kunna ske. Samordning med ”113 13” måste vidare utredas. Växjö kommun har 23 Rakelmobiler i drift i Växjö kommuns verksamheter; 4 mobiler för krisledning på övergripande nivå, 11 mobiler för förvaltning- och bolagsledning, 3 mobiler för kommunens insatsstyrka (KIS) samt 5 mobiler på tekniska förvaltningens VA-avdelning. Rakel används vid skarpa händelser för sambandsledning, bland annat vid stormen Simone, 2013 och Egon, 2015. Säkerhetsfunktionen har tagit fram en lathund för enkel användning av Rakel, samt en rutin för när och hur vi ska använda Rakel. Dessutom genomförs regelbundna utbildningar och sambandsövningar med Rakel. Även VEAB har ca 10 Rakelmobiler som används i första hand av jour- och driftspersonal inom elnät. För närvarande genomför VEAB en sambandsanalys för att utreda ytterligare viktiga funktioner inom organisationen som bör förstärkas med Rakel. Värends Räddningstjänst har under flera års tid använt RAKEL för att kommunicera. Det finns ett intresse för ökad Rakel-anslutning inom kommunens verksamheter. Inom Krissamverkan Kronoberg pågår ett arbete med att ytterligare identifiera behovet av Rakelmobiler inom samhällsviktig verksamhet och att analysera vilket sambandsbehov som finns mellan och inom olika organisationer. Detta kan på sikt leda till ett ökat antal Rakelmobiler inom kommunal samhällsviktig verksamhet. 40 5.4.3 Vatten Ett avbrott i vattenförsörjningen påverkar de allra flesta människor och verksamheter i samhället. Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Förutom som dricksvatten används vatten även för att klara den personliga hygienen, för livsmedelshantering och inom industrin. Ett långvarigt avbrott i vattenförsörjningen bedöms därför få mycket omfattande konsekvenser för de kommuner som drabbas och det är tveksamt om någon av dessa klarar att hantera detta på egen hand. Som samhällsfunktion karaktäriseras vattenförsörjningen av att den är storskalig och komplex. Samtidigt måste den vara robust nog för att fungera tjugofyra timmar om dygnet, dag efter dag, månad efter månad, år efter år. Ett förändrat klimat kan enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) leda till att vi inte klarar vår dricksvattenförsörjning. Extrema väderhändelser med ökad nederbörd och risk för ras och skred, kan komma att ställa stora krav på dricksvattenproduktionen i framtiden. Tänkbara scenarier: Skyfall, ökad nederbörd (klimatförändringar) Sabotage Terrorhandling Torka Olycka/Utsläpp Smitta/förorening Tekniskt fel Konsekvenser: ü Vattenbrist ü Ökade humushalter och föroreningar av mikroorganismer ü Överbelastade ledningsnät och bräddning av avloppsvatten kan förorena dricksvatten vid översvämning, vilket leder till ökad hälsorisk ü Smittämnen släpps ut i dricksvattentäkter Vad görs på nationell nivå? Livsmedelsverket är samordnande myndighet för dricksvattenfrågor på nationell nivå. Våren 2010 initierades ett nationellt nätverk för dricksvatten, vars medlemmar består av sektorsansvariga myndigheter och berörda branschorganisationer; Boverket, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Vattenmyndigheterna (representerade genom länsstyrelserna), Svenskt Vatten samt SKL. Kvalitetskrav och andra regler om dricksvatten tas fram gemensamt av medlemsstaterna inom EU och införlivas i svensk lagstiftning bland annat av Livsmedelsverket. EU:s medlemsländer har enats om ett direktiv som innehåller minimikrav på dricksvattenkvaliteten. Detta innebär att länderna måste följa de krav som direktivet ställer men får ha egna, strängare nationella krav. Sverige har införlivat EU-direktivet i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. 41 Livsmedelsverket har i samarbete med Nationella nätverket för dricksvatten tagit fram Nationell strategi för dricksvattenförsörjning under korta kriser 2014-2020 – planering och utveckling, som är ett planerings -och kunskapsunderlag med förslag, aktiviteter, behov och sårbarheter, och kan användas av alla aktörer som arbetar med dricksvatten i ett krisperspektiv. VAKA är en nationell vattenkatastrofgrupp som kan ge stöd till kommuner och regioner som riskerar att drabbas av problem med dricksvattenförsörjningen. Gruppen består av krislednings- och vattenförsörjningsexperter med bred samlad kompetens och erfarenhet. Medlemmarna i VAKA har tillgång till ett brett expertnätverk som används i varje unik situation. I VAKA:s expertnätverk ingår bl.a. Räddningsverket, frivilliga organisationer, smittskyddsexperter, jourtjänster på SMHI och Statens geotekniska institut. Nationella lager med utrustning för nödvattenförsörjning finns på 6 platser i landet. VAKA:s insatser, uppdrag och utbildning betalas med medel från den civila delen av försvarsanslaget och är därför helt kostnadsfri för de kommuner och eller organisationer som får hjälp av VAKA. Erfarenheter och arbete på lokal nivå I planen Regional samverkan för nödvattenförsörjning (2011) ger Krissamverkan Kronoberg en övergripande beskrivning av vilka resurser som finns dels i länets kommuner och dels att tillgå från annat håll, liksom rutiner för hur vi ska kunna hantera dessa resurser och bistå varandra vid en större händelse i länet. Planen uppdateras under 2015. Kommunens största dricksvattentäkt är Bergaåsen (grundvattentäkt) som försörjer ca ¾ av kommunens invånare med vatten. Även Alvesta får sitt dricksvatten från Bergaåsen. Bergaåsen är en grundvattentäkt, vilket avsevärt minskar sårbarheten för smittor av olika slag. Övriga får sitt dricksvatten från kommunala ytvattentäkter (Innaren och Stora Värmen), mindre kommunala grundvattentäkter (Braås, Berg, Åryd och Åby) eller från enskilda brunnar. Alla kommunala vattentäkter har fastställda skyddsområden (utom Berg, som planeras få skyddsområde 2015). Det pågår en kontinuerlig översyn av samtliga vattenskyddsområden för de kommunala grundvattentäkterna och förebyggande arbete för att säkerställa vattnets kvalitet pågår kontinuerligt. Tekniska nämnden arbetar sedan flera år systematiskt med risk- och säkerhetsfrågor och bedöms ha ett fungerande angreppssätt för att förbättra robusthet och krishanteringsförmåga gällande dricksvattenförsörjning. I sin åtgärdsplan har de även tagit hänsyn till Livsmedelsverkets föreskrifter om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar (LIVFS 2008:13). 42 Nödvattenövningen som genomfördes tillsammans med Livsmedelsverket i januari 2015, resulterade bland annat i en åtgärdslista som kommer att genomföras löpande. Exempel på genomförda åtgärder för robustare dricksvattenförsörjning: Ø Växjö kommun har sedan 2012 avtal med privat leverantör om försörjning av nödvatten vid behov. Leverans kan ske inom sex timmar dygnet runt året om Ø Nödvattenplan har tagits fram, där det framgår var dricksvattentankar ska placeras Ø Nödvattenövningar genomförs i samverkan med Livsmedelsverket Ø Skydd mot brand, inbrott och sabotage har stärkts vid vattenverken Ø Kraftfullare UV-aggregat har tagits i drift, vilket minskar förekomsten av mikrobiella smittorganismer 5.4.4 Livsmedel Under de senaste åren har ett antal händelser inträffat inom livsmedels- och dricksvattenområdet, allt från lokala olyckor till händelser med internationella dimensioner. Smitta, extrema natur- och väderhändelser och störningar i dricksvattenförsörjningen är några exempel på vad som skulle kunna utvecklas till kriser. En kris kan också uppstå avsiktligt, till exempel vid medveten spridning av farliga ämnen. Som ett led i utvecklingen av en mer kostnadseffektiv distribution av livsmedel har lagerhållningen minskat. Effektivare orderhantering och distribution har medfört att omsättningstiderna i lagren generellt minskat och hastigheten i varuflödet ökat. I förhållande till det stora antalet dagligvarubutiker är det få och stora lagercentraler som försörjer landets konsumenter med livsmedel. Ett större centrallager, som av någon anledning inte har någon tillförsel av varor, uppges vara helt tomt efter cirka åtta dagar. (Livsmedelsverket, 2011) Sveriges låga självförsörjningsgrad gör att vi är beroende av leverenser av livsmedel från utlandet. Denna sårbarhet är ett nationellt problem som är omöjlig att åtgärda på lokal nivå i kommunen. Tänkbara scenarier: Värmebölja/höga temperaturer Skyfall Naturolycka (t.ex. storm, askmoln) Sabotage Terrorhandling Olycka med farligt gods (t.ex. farliga ämnen kommer ut i dricksvattentäkt) Strejk i transportbranschen/leveransproblem Sanktioner mot Sverige 43 Konsekvenser: ü Omfattande sjukdomsutbrott kan leda till personalbrist inom samhällsviktig verksamhet ü Dödsfall bland särskilt utsatta grupper ü Maten i affärerna tar slut på några dagar om leveranser uteblir, eftersom det så kallade just-in-time konceptet inneburit allt snävare marginaler och i det närmaste obefintlig lagerhållning ü Mat till skolor och äldreomsorg uteblir Vad görs på nationell nivå? Livsmedelsverket är central myndighet som leder och samordnar landets livsmedelskontroll. För att göra kontrollen likvärdig över hela landet granskar Livsmedelsverket kommunernas livsmedelskontroll. Verket kontrollerar också att länsstyrelsernas kontroll följer lagstiftningen. Hur livsmedelskontrollen ska gå till och vilka mål och prioriteringar som finns för kontrollen beskrivs i den Nationella kontrollplanen. I rapporten Livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv, från 2011, ges en introduktion till olika aspekter av livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv. I rapporten beskrivs också basfakta om bland annat livsmedelsproduktionen i landet, import av mat, hur mycket energi och näring vi får i oss, handel och distribution. Erfarenheter och arbete på lokal nivå Länsstyrelsen har ansvar för den regionala livsmedelskontrollen och för att kontrollera primärproducenterna av livsmedel. Kommunerna kontrollerar att den som producerar och säljer mat har tillräckliga goda kunskaper och lokaler för att klara detta. Länsstyrelsen granskar kommunernas livsmedelskontroll för att se att denna sköts på ett bra sätt. Växjö kommun har från den 1 januari 2015 en ny måltidsorganisation. Måltidsenheten är centralt placerad och omfattar ett hundratal kök av varierande storlek. Den nya organisationen svarar för nästan all måltidshantering i kommunen och producerar drygt 20 000 måltider per dag. På grund av just-in-time konceptet och Sveriges förhållandevis låga självförsörjandegrad har kommunen mycket liten förmåga att tillhandahålla livsmedel i sina verksamheter om livsmedelsleverenser skulle utebli. 5.4.5 Värme/kyla Vid en kris i energiförsörjningen måste temperaturkraven sänkas för att vi ska kunna hushålla med energin och samtidigt kunna försäkra oss att energiförsörjningen är tillräcklig för att de lägsta temperaturkraven ska uppfyllas. För att hålla temperaturen i en bostad över fryspunkten vid extrem kyla behövs omkring två tredjedelar av den värmeeffekt som behövs för normal komforttemperatur. 44 Klimatförändringarna kommer kraftigt att påverka värme- och kylbehoven. Värmebehovet kommer att minska till följd av temperaturhöjningen medan kylbehovet kommer att öka. Med fler värmeböljor i ett framtida klimat, blir behovet av en säker energitillförsel, främst för att tillfredsställa kylbehovet till känsliga/utsatta grupper av människor, ännu större. En omfattande och långvarig störning i uppvärmningen kan innebära en svår kris för samhället. Om en storskalig värmekris inträffar måste kommunens insatser koncentreras till de människor som är i störst behov av hjälp. Vid ett storskaligt värmebortfall och med en utomhustemperatur på ca -5° C kan situationen för kommunen snabbt bli kritisk. Redan efter några timmar måste man börja kontakta alla som är över cirka 80 år gamla och andra som är fysiologiskt mycket känsliga för kyla och påbörja evakuering. Efter drygt 1 dygn måste evakuering påbörjas av boende i småhus. Efter cirka 5 dygn måste evakuering påbörjas av boende i flerfamiljshus. Om värmeavbrottet håller i sig i 10 dygn måste kommunen i princip ha tömts på sin befolkning, med undantag av dem som bor i de allra nyaste flerfamiljshusen och dem som har egen el-oberoende, fast installerad lokaluppvärmning och har lagrat tillräckliga mängder bränsle. I praktiken betyder det att ca 80 % av befolkningen måste ha lämnat sina bostäder och att vattensystemen ska ha tömts för att undvika frysskador i fastigheterna. Vid -15° C måste allt ske på halva tiden jämfört med exemplet ovan. (Energimyndigheten, 2009) Tänkbara scenarier: Storm/orkan (elavbrott) Värmebölja Sabotage Terrorhandling Effektbrist Brand (Sandvik 3) Konsekvenser: ü Ökad dödlighet, främst bland äldre/särskilt utsatta ü Livsmedel blir förstört om det inte går att kyla ü Svårigheter bedriva verksamheter om värme/kyla försvinner under längre tid ü Omfattande och kostsamma vattenskador till följd av sönderfrusna och spruckna rörsystem ü Storskaligt värmebortfall (vid låg utomhustemperatur) Vad görs på nationell nivå? Samverkansområdet Teknisk infrastruktur (SOTI) omfattar bl.a. kommunalteknisk försörjning och energiförsörjning. Energimyndigheten är förvaltningsmyndighet för tillförsel och användning av energi och ska verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi. Energimyndigheten har gett ut en skrift, Värmeavbrott – en guide till hur kommuner kan lindra en värmekris, som ger råd om hur en kommun kan arbeta för att förebygga effekterna av en värmekris (Energimyndigheten, 2009). 45 Erfarenheter och arbete på lokal nivå Att verka för ett högt medvetande hos invånare, fastighetsägare och företag om det egna ansvaret vid en kris är därför en viktig uppgift för kommunen. Det är också viktigt att sprida kunskap om vad alla kan göra för att ha beredskap för ett värmebortfall och hur situationen kan lindras om krisen är ett faktum. I kommunens klimatanpassningsplan har det analyserats vilka effekter som bland annat en långvarig värmebölja kan ha på kommunens verksamheter. Beslutade åtgärder redovisas i kap 5 i klimatanpassningsplanen. Exempel på beslutade åtgärder med koppling mot ett varmare klimat: Ø Områden som är viktiga ur ett urban heating- och dagvattenperspektiv ska synliggöras i Grönstrukturprogrammet och i ordinarie planarbete Ø Ta fram åtgärdsplan för att kunna behålla normal inomhustemperatur (främst för utsatta grupper som barn, äldre och svårt sjuka personer) vid höga utetemperaturer Ø Informera allmänheten om hälsoeffekter av värme(böljor) i ett förändrat klimat Ø Informera och utbilda ledningsfunktioner och personal inom omsorg och skola gällande hälsoeffekter (av främst värme) i ett förändrat klimat Växjö kommun har inom ramen för Krissamverkan Kronoberg deltagit i ett projekt (Hesa Fredrik) med att ta fram informationsmaterial om hur enskilda medborgare kan förbereda sig för det oförutsedda. Materialet riktar sig till olika ålderskategorier och finns på internet och i form av en skrift. Skolbesök genomförs löpande för att sprida kunskapen till eleverna. Växjö kommun samarbetar också med Civilförsvarsföreningen i Växjö som sprider kunskap om hur man kan klara sig i 72 timmar i samband med en kris. VEAB har en buffert (som klarar ca 1 dygns produktion) av bränsle för produktion av el och fjärrvärme vid Sandviksverket. Växjö kommun har identifierat och planerat för hur samhällsviktiga elanvändare ska prioriteras vid effektbrist i projektet Styrel. Den andra nationella planeringsomgången av Styrel genomförs 2014-2015, enligt Förordning om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare (SFS 2011:931). 5.4.6 Personal Vare sig det beror på en storm eller en epidemi så kan ett omfattande personalbortfall få allvarliga konsekvenser i samhällsviktig verksamhet. Det går att konstatera att konsekvenserna av influensan A(H1N1) 2009 var begränsade. En allvarligare influensa skulle dock kunna innebära betydande konsekvenser för samhällsviktig verksamhet. 46 Tänkbara scenarier: Storm/orkan Epidemi/pandemi Hot- och våld Terrorhandling Olycka med nyckelfunktioner för verkssamheten inblandade Konsekvenser: ü Personal kan inte ta sig till jobbet på grund av begränsad framkomlighet på vägarna ü Omfattande sjukfrånvaro ü Frånvaro av nyckelpersoner ü Svårigheter upprätthålla samhällsviktig verksamhet Vad görs på nationell nivå? I MSB:s uppföljning av krisberedskapen i Sverige (MSB, 2011), dras bland annat slutsatsen att vid personalplanering är det viktigt att planera för ett bortfall av särskilda nyckelfunktioner snarare än att utgå från att ett visst antal av personalen insjuknar. Samma slutsats återkommer också till stor del i utvärderingen av förberedelser och hantering av pandemin influensa A(H1N1) 2009. Det kan konstateras att många verksamheter har utvecklat sin planering under influensan, vilket bör innebära att beredskapen för en liknande händelse har förbättrats i och med hanteringen av influensan. Erfarenheter och arbete på lokal nivå Vid ett större personalbortfall finns möjligheter att omfördela personal inom kommunens olika förvaltningar. Vissa verksamheter kan ”ligga nere” under en tid och den personalen kan då utgöra en tillgång för andra, samhällsviktiga verksamheter som måste upprätthålla verksamheten oavsett omständighet. Med hjälp av en ”kompetensdatabas”, som är under uppbyggnad i Växjö kommun, blir det också enklare att hitta rätt kompetens vid omfördelning av personal. 2007 antog kommunen en pandemiplan och en pandemigrupp bildades. Gruppen träffas vartannat år, bland annat för att hålla analysen aktuell. Varje förvaltning och bolag har i analysen identifierat vilka verksamheter som alltid måste upprätthållas och vilka som under en period kan omfördelas för andra arbetsuppgifter. Frågan kring nyckelpersoner var ett av de övergripande kontrollområdena i 2014 års interna kontrollplan. Förvaltningar och bolag fick frågor kring om man identifierat nyckelpersoner och om det fanns rutiner för att hantera bortfall av dessa. 47 5.4.7 Transporter Behovet av resor och transporter i samhället, dvs. både inom person- och godstrafiken, ser ut att fortsätta att öka framöver, samtidigt som samtliga transportslag, dvs. järnväg, luftfart, sjöfart och vägtrafik, i stor utsträckning är beroende av andra sektorer i samhället för att kunna fungera. Fungerande transporter är också en förutsättning för Sveriges kontakt med omvärlden och för en fungerande ekonomi. I princip all samhällsviktig verksamhet är beroende av transporter, samtidigt som transporterna är beroende av el och tele och annan kommunikationsförsörjning för att själva fungera. Ju längre avbrottet blir, desto allvarligare blir konsekvenserna för samhället och individerna. Det kan bli svårigheter att upprätthålla samhällsviktig verksamhet vid en kombination av ett långvarigt elavbrott och avbrott i transporterna, eftersom flertalet verksamheter behöver ha tillgång till transporter för att få diesel till sina reservkraftaggregat. (MSB, 2010) Tänkbara scenarier: Naturkatastrof/naturolycka (t.ex. storm, snöoväder, översvämning, ras och skred) Sabotage Terrorhandling Strejk Epidemi/pandemi Utebliven/begränsad bränsleförsörjning Sanktioner mot Sverige Konsekvenser: ü Utebliven leverans av drivmedel ger stora störningar i kommunal verksamhet, i kollektivtrafiken och för utryckningsfordon ü Leveranser till samhällsviktig verksamhet uteblir ü Störningar i t.ex. livsmedelsdistributionen ü Maten i affärerna tar slut på några dagar om leveranser uteblir, eftersom det så kallade just-in-time konceptet inneburit allt snävare marginaler och i det närmaste obefintlig lagerhållning ü Leveranser av sterilprodukter, förbrukningsmaterial, medicinteknisk utrustning och läkemedel uteblir ü Transporter inom omsorgen (äldre och personer med funktionshinder som är beroende av dagliga matleveranser och medicinskt omhändertagande) uteblir ü Diesel till reservaggregat kommer inte fram ü Utebliven avfallshantering Vad görs på nationell nivå? Det finns ett antal myndigheter som arbetar inom transportområdet och Transportstyrelsen är den myndighet som utformar regler och kontrollerar hur de följs. Inom Samverkansområdet Transporter (SOTI) arbetar man förbyggande genom kunskapsuppbyggnad, planering och samverkan kring att bl.a. upprätthålla samhällsviktiga transporter. SOTI anordnar bl.a. Mötesplats Transporter där man diskuterar transportsektorn ur ett globalt perspektiv, hur en föränderlig värld 48 påverkar transportsektorn och vad som kan hända om transporterna uteblir; konsekvenser för transportsystemet och beroenden mellan aktörer/verksamheter samt möjliga åtgärder för att förbättra krisberedskap och robusthet. Trafikverket har resurser i form av utbildad och övad personal, som är specialister inom olika områden. De har även krisberedskapsmateriel i form av elverk, ersättningsbroar och bandvagnar. Resurserna kan användas vid händelser såväl i Sverige som i andra länder. Erfarenheter och arbete på lokal nivå Inom kommunen finns i den dagliga verksamheten fordon som skulle kunna utnyttjas för att, i begränsad omfattning, genomföra viktiga transporter vid en extraordinär händelse. Växjö kommuns frivilliga insatsstyrka (KIS) har skapats i samverkan mellan Växjö kommun och flera frivilligorganisationer. KIS är en organisation som i första hand är avsedd att förstärka samhällets resurser vid svåra påfrestningar. KIS utför uppdrag åt krisledningsstaben och kan samverka med andra aktörer. KIS består av en ledningsfunktion som till sitt förfogande har personal för olika typer av uppdrag, t.ex. radiosamband, flyg och transport. KIS använder Rakel för samband och samverkan med krisledningsstaben. KIS förfogar över bandvagnar, lastbilar och andra terrängfordon som en extra resurs vid behov. Alla fordon och all materiel består av överskottsmateriel från försvaret. Denna materiel hanteras och underhålls av egen personal. Tekniska förvaltningen har införskaffat fler fyrhjulsdrivna fordon för driftgrupperna, vilket innebär en förbättrad möjlighet att ta sig fram under dåliga väderförhållanden. Omsorgsförvaltningen har också köpt in ett tiotal fyrhjulsdrivna fordon som företrädesvis är i trafik utanför tätbebyggt område. Växjö kommun har en egen resurs för drivmedelsförsörjning vid tekniska förvaltningens förråd på Söderleden. Anläggningen är försedd med reservkraft och skulle kunna utgöra en resurs för samhällsviktig verksamhet. En förutsättning är att tankstationen i sin tur får påfyllning av olika bränsletyper från oljebolag. På anläggningen disponerar man (nedanstående volymer avser fulla tankar): Diesel 20m3 Bensin 3 m3 RME 16 m3 EcoPar 9 m3 Alkylatbensin (4-takt) 2,5 m3 Alkylatbensin (2-takt oljeblandad, för motorsågar m.m.) 2,5 m3 49 5.4.8 It Det ökande beroendet av informationsteknik (it) innebär ökade risker – det sker en tydlig ökning av incidenter såsom dataintrång, bedrägerier och spridning av skadlig kod. Bakomliggande aktörer utgörs av enskilda individer, men också i form av organiserad brottslighet, terrorister och statsmakter. De konsekvenser som kan uppstå till följd av nätangrepp eller angrepp mot informationssystem handlar exempelvis om störda funktioner inom samhällsviktig verksamhet, eldistribution, dricksvattenförsörjning, tele- och datanät, transportsystem, myndigheters webbplatser m.m. Sedan några år tillbaka har det avslöjats allt fler fall av noggrant förberedda och riktade angrepp mot informationssystem. Händelser utomlands, bl.a. i Estland 2007, visar att man inte kan bortse från risken för storskaliga IT-attacker och att dessa kan ha ett samband med olika typer av politiska händelser. Fredagen den 25 november 2011 drabbades it-driftleverantören Tieto av ett tekniskt fel, vilket kom att få direkta konsekvenser för cirka 50 av företagets kunder inom såväl privat som offentlig sektor. De värst drabbade kunderna saknade i princip möjlighet att använda sina it-lösningar under flera veckor. (MSB, 2012) I december 2012 drabbades Västra Götalandsregionen av skadlig kod, vilket skapade störningar bl.a. i tillgången till e-recept och det regionsgemensamma ejournalsystemet för ambulanssjukvården, men även till webbaserade tjänster för samtalshantering, som t.ex. sjukvårdsrådgivningen 1177 och tjänster för fastighetsstyrning. Även internetförbindelsen och funktioner i regionens it-miljö sattes ur spel. På Skaraborgs sjukhus drabbades ett system som används för att göra bedömningar på hjärtpatienter. Under september 2013 utsattes flera sydsvenska kommuner och trafikföretag för överbelastningsattacker vilket skapade stora problem i flera samhällskritiska verksamheter. Detta är bara några exempel på it-incidenter som inträffat de senaste åren. För att beskriva bredden på de konsekvenser som en it-incident kan ge upphov till har MSB analyserat fem större incidenter som inträffade under perioden 2012–2014 där samhällets informationshantering påverkades kraftigt. Erfarenheterna från dessa går att läsa mer om i rapporten It- och informationssäkerhet i Sverige Erfarenheter och reflektioner från några större it-incidenter under 2012–2014. Tänkbara scenarier: Större elavbrott Antagonistisk handling/terrorattentat IT-attack DDOS/virusangrepp Brister i informationssäkerheten Tekniskt fel 50 Konsekvenser: ü Generellt mycket svårt att upprätthålla samhällsviktig verksamhet ü Svårigheter att komma åt verksamhetskritiska it-system, som t.ex journaler/dokumentation för säker vård ü E-legitimation (SITHS) fungerar inte ü Biogasproduktionen upphör att fungera ü Försörjningsstöd kan utebli ü Vissa trygghetslarm slutar fungera ü Styrsystem för värme/ventilation slutar fungera ü Styr- och övervakningssystem för VA slutar fungera Vad görs på nationell nivå? Sveriges nationella CSIRT (Computer Security Incident Response Team) med uppgift att stödja samhället i arbetet med att hantera och förebygga IT-incidenter heter CERT-SE. Verksamheten är en del av MSB och riktar sig till såväl näringsliv som offentlig sektor. CERT-SE strävar efter att öka ITsäkerhetsmedvetandet i Sverige genom att förmedla kunskap och fakta, utfärda varningar och råd om sårbarheter i IT-system, bedriva omvärldsbevakning rörande hot och säkerhetsproblem på IT-området. Erfarenheter och arbete på lokal nivå It-enheten ser en tydlig trend hur it blir en allt mer integrerad del i verksamheterna, vilket ger en allt mer komplex it-miljö med höga krav på tillgänglighet. En annan trend är molntjänster som ställer nya tekniska krav och som samtidigt har ett osäkert juridiskt läge. Även de externa hoten ökar. Under 2013 noterades hur belastningsattacker ökade och åtgärder har vidtagits i form av centralt och lokalt DDoS-skydd för att skydda internetförbindelsen. Hotet från skadlig kod ökar vilket har föranlett åtgärder i form av en ökad säkerhet i antivirussystemet, förenklad hantering av säkerhetsuppdateringar och aktivering av AntiBot-skydd. En väsentlig åtgärd för att säkra den egna driften har också varit ny datorhall (GDC, Green Data Center). För att säkerställa åtkomst till nätverk och dess resurser så har livscykelhantering av inloggningskonton införts. Systemet säkerställer exempelvis att inloggningskonton avvecklas i samband med att en person slutar sin anställning hos kommunen. I närtid planeras även åtgärder där man ser över behörigheter och tydligare knyter dessa till roller i verksamheten, samt aktivering av IPS-blad som ytterligare stärker förmågan att detektera skadlig kod inom vårt nätverk. Se mer under 5.4.9 Information. 51 5.4.9 Information I dagens informationssamhälle bearbetar, lagrar, kommunicerar och mångfaldigar vi information i större mängder än någonsin tidigare. En stor del av vår information är mycket värdefull för oss, ibland till och med livsviktig, t.ex. informationen i patientjournaler eller styrsystemen i kärnkraftverk. Är informationen förlorad eller felaktig kan det få katastrofala följder. Därför måste informationen skyddas så att den alltid finns när vi behöver den (tillgänglighet), att vi kan lita på att den är korrekt och inte manipulerad eller förstörd (riktighet), att endast behöriga personer får ta del av den (konfidentialitet) och att det går att följa hur och när informationen har hanterats och kommunicerats (spårbarhet). För första gången har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tillsammans med Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt (FRA) och Polismyndigheten tagit fram en gemensam hot- och riskrapport för informationssäkerhet: Informationssäkerhet – trender 2015. Rapporten tar upp sju trendområden och huvudtrenderna är: • Informationssäkerhet - allt mer en fråga om att skydda hela samhället och dess välstånd. • Komplexiteten i it-tjänster gör riskerna och korsberoendena allt mer svåröverskådliga. • Frågor om privatlivet kommer aktualiseras då allt mer information om oss själva och om våra tekniska lösningar blir allmänt tillgängliga. Informationssäkerhet får en allt mer växande säkerhetspolitisk dimension. • Samspelet mellan traditionell och elektronisk brottslighet ökar och blir allt mer komplex. • Människan fortsätter vara den svagaste länken i skyddet av information. • Konsekvenserna av oplanerade driftavbrott i informationssystem blir större och mer oöverskådliga och riskerar att påverka samhällsviktiga funktioner allt mer. Tänkbara scenarier: Brister i informationssäkerhet Antagonistisk handling/terrorattentat IT-attack Konsekvenser: ü Förvrängd, förstörd eller utebliven information kan leda till social oro och eventuellt upplopp, eller kanske en olycka som ger ännu fler bortfall av viktiga resurser i samhällsviktig verksamhet. ü Felaktig information i patientjournaler kan innebära fara för liv och hälsa ü Kommunens anseende (goodwill) och förtroendekapital kan allvarligt skadas 52 Vad görs på nationell nivå? MSB har i uppgift att samordna arbetet med samhällets informations-säkerhet och har bland annat knutit till sig ett informationssäkerhetsråd med bred representation från både offentlig förvaltning och näringslivet. Informationssäkerhetsrådet ska i huvudsak bistå MSB med information om utvecklingstrender, synpunkter på inriktning, prioritering och genomförande av MSB:s arbete inom området, kvalitetssäkring, samt bidra till spridning av information om MSB:s arbete med informationssäkerhet i omvärlden. Inom samverkansområdet för Teknisk infrastrutur (SOTI) finns Samverkansgruppen för informationssäkerhet (SAMFI), som består av myndigheter med särskilda uppgifter inom området informationssäkerhet. SAMFI:s verksamhet fokuseras på genomförande av åtgärdsförslagen i den nationella handlingsplanen för samhällets informationssäkerhet. Handlingsplanen är ett redskap för att förverkliga strategin som lades fast 2009 och den är framtagen på regeringens uppdrag tillsammans med de myndigheter som ingår i SAMFI. (msb.se) Webbplatsen informationssäkerhet.se är en gemensam satsning av MSB, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Post- och telestyrelsen och Rikspolisstyrelsen och syftar till att underlätta arbetet med informationssäkerhet inom offentlig sektor. MSB har också tagit fram ett metodstöd som riktar sig till organisationer som ska införa eller förbättra sitt ledningssystem för informationssäkerhet. Metodstödet utgår från standarderna i ISO 27000-serien. WIS är ett nationellt webbaserat informationssystem som har utvecklats för att myndigheter, kommuner och landsting enkelt och effektivt ska kunna skapa sig en helhetsbild av läget vid en kris genom aktiv delning av ledningsinformation. WIS är användbart före, under och efter kriser. Aktörerna i WIS delar information med varandra genom en dagboksfunktion och på så sätt kan aktörer på ett enkelt sätt följa händelseutvecklingen hos varandra under en kris. Erfarenheter och arbete på lokal nivå Växjö kommun har valt att lämna tidigare BITS (basnivå för informationssäkerhet) och arbetar nu aktivt för ett gemensamt och strukturerat arbetssätt som bygger på det internationellt accepterade ledningssystemet för informationssäkerhet (LIS), ISO 27000-serien (med huvudstandarderna SSISO/IEC 27001 och SS-ISO/IEC 27002). Med stöd av LIS nås rätt nivå på informationssäkerheten samtidigt som anställda får ett stöd i sitt dagliga arbete. Under 2014 har informationssäkerhet varit ett fokusområde. Ny informationssäkerhetsgrupp är bildad och denna jobbar för att efterhand närma sig ISO 27000-standarden. I arbetet ligger att ta fram nya styrande dokument och att hitta modeller för att klassa information och genomföra informationssäkerhetsanalyser. 53 Exempel på genomförda åtgärder gällande informationssäkerhet: Ø Ny användarinstruktion är beslutad Ø Kortversion (broschyr) av användarinstruktionen tryckt. Delas bl.a. ut vid introduktion till nyanställda samt tillsammans med nya datorer och mobila enheter Ø Utbildningsmaterial i informationssäkerhet har arbetats fram i syfte att öka kunskapen i ämnet och höja säkerhetsmedvetandet Ø Ny rutin för informationssäkerhetsanalys framtagen och testad på flertalet it-system. 5.4.10 Finansiella system De allvarligaste tekniska sårbarheterna inom den finansiella sektorn hänger samman med det komplexa och omfattande el- och teleberoendet, samt beroendet av fungerande och säkra IT-system. I det fall samhället skulle drabbas av t.ex. ett långvarigt el- och tele- eller IT-avbrott så skulle det även få konsekvenser inom den finansiella sektorn. Tänkbara scenarier: Omfattande elavbrott Antagonistisk handling/terrorattentat IT-attack Konsekvenser: ü Svårigheter betala med kort eller få ut kontanter ur uttagsautomater ü Löner, pensioner, socialbidrag etc. kan inte betalas ut i tid. Detta kan i sin tur leda till minskat förtroendet hos allmänheten för de samhälleliga institutionerna och för både det finansiella och politiska systemet ü Kontantbrist ü Social oro/upplopp ü Ökning av stölder/rån Vad görs på nationell nivå? Sedan länge pågår ett kontinuerligt krisberedskapsarbete inom den finansiella sektorn och många åtgärder har därför vidtagits för att stärka sektorns motståndskraft och beredskap. Exempelvis har de större aktörerna inom finanssektorn reservkraft och reservarbetsplatser för väsentliga funktioner, vilket innebär att betalningssystemet inte slås ut förrän efter flera dagars elavbrott i kombination Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet (SOES) verkar för att enskilda individer, företag och det allmänna ska ha tillgång till och förtroende för att samhällets betalningar fungerar och att systemen för att betala varor och tjänster fungerar. SOES analyserar och dokumenterar risker och sårbarheter, kritiska resurser och beroenden, tar fram åtgärdsförslag, och tillsätter ansvariga aktörer. 54 Erfarenheter och arbete på lokal nivå Inom ramen för interna kontroller enligt Kommunallagen (SFS 1991:900) görs i Växjö kommun en risk- och väsentlighetsanalyser. Analys görs både på övergripande nivå och av respektive nämnd. Utifrån analysen sammanställs kontrollplaner. Införandet av ett nytt ekonomisystem kommande år kan medföra vissa risker eftersom systemet sammanlänkas med ett flertal underliggande system. 55 6 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och det geografiska området Med krisberedskap avses ”förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder, samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer”. (MSBFS 2015:5) Syftet med beskrivningen är att få en övergripande bild av de förutsättningar kommunen har att förebygga och hantera extraordinära händelser oavsett händelse. Syftet är också att MSB ska kunna följa upp kommunernas arbete utifrån lagen (2006:544) om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I det här kapitlet beskrivs de sårbarheter och brister i förmåga som framkommit vid identifiering av kritiska beroenden, identifierade och analyserade risker samt vid bedömning av kommunens generella krisberedskap. Även övriga identifierade sårbarheter och brister i förmåga som framkommit vid inträffade händelser, genomförda övningar samt övrigt analysarbete beskrivs nedan. En generell sårbarhet är att förebyggande åtgärder kan vara väldigt kostsamma och därför kan de vara svåra att finansiera inom kommunal ekonomi. Det finns en svårighet att bedöma en investerings nytta på lång sikt i förhållande till kostnaden. 56 Sårbarheter och brister Behov av fördjupad analys avseende skydd av samhällsviktig verksamhet och dess kritiska beroenden Kontinuitetsplanering/reservrutiner saknas i viss samhällsviktig verksamhet Kraftiga skyfall leder till stora problem i dagvattenhanteringen och i spillvattenhanteringen Begränsad möjlighet att hantera höga temperaturer och värmeböljor Förmågan att hantera en terrorattack eller CBRNE-händelse i kommunen är begränsad Brist på nyckelkompetens vid personalbortfall Politiker och tjänstemän riskerar utsättas för påtryckning i sin myndighetsutövning Araby har av Rikskriminalpolisen identifierats som ett av 55 områden där kriminella nätverk anses ha negativ påverkan på lokalsamhället Bristande kunskap om uppgifter för kommunen vid höjd beredskap och krig Reservel saknas till delar av kommunens samhällsviktiga verksamheter, t.ex. kök, äldreboende och för åtkomst till it-baserade verksamhetssystem Samhällsviktig verksamhet saknar kommunikationsverktyg vid bortfall av telefoni Trygghetslarm och överfallslarm kan upphöra att fungera vid störningar Kvaliteten på dricksvatten påverkas negativt i ett förändrat klimat Förmågan att upprätthålla en god kvalitet på dricksvattenförsörjningen vid exempelvis stor skogsbrand vid Bergaåsen eller mikrobiell förorening är begränsad. Mycket liten förmåga att tillhandahålla livsmedel i samhällsviktig verksamhet om livsmedelsleverenser skulle utebli Drivmedelsbrist leder till stora störningar i samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet är beroende av fungerande it-system Brist på kompetens inom informationssäkerhetsområdet Vissa brister i hantering av sekretessmaterial I samband med olika typer av allvarliga/extraordinära händelser saknar kommunen erfarenhet och planering för att ta emot förstärkningsresurser utifrån Hot och våld i skolmiljö Förmågan att förebygga och motverka våldsbejakande extremism är begränsad 57 7 Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 7.1 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Nedan redovisas åtgärder som gjorts i Växjö kommun för att öka säkerheten och höja beredskapen för att få en förbättrad förmåga att motstå, mildra och hantera uppkomna allvarliga händelser. Genomförda åtgärder Kommunikationsenheten bevakar sociala medier kontorstid Infört Rakel i krisledning (övergripande kommunnivå samt förvaltning- och bolagsnivå) Klimatanpassningsplan antagen i fullmäktige Infört Rakel inom dricksvattenproduktionen på VA-avdelningen Infört Rakel i drift på VEAB Elnät Utbildningsseminarium Social oro Utbildningsseminarium Människors hälsa i ett förändrat klimat Ny larmtjänst och avtal med SOS (krisjour) Prioritering av it-system Ny riktlinje för informationssäkerhet Ny informationssäkerhetsinstruktion för medarbetare och förtroendevalda Utbildningsmaterial informationssäkerhet Identifierat lämpliga trygghetspunkter i stad och på landsbygd Rutin för att anslutningsmöjlighet (handske) för reservelverk installeras vid ny- och ombyggnation Installerat anslutningsmöjlighet (”handske”) för reservelverk på 3 anläggningar: ü Borgmästaren (omsorgsboende) ü Bågen (omsorgsboende) 58 ü Araby Park Arena (trygghetspunkt i Växjö tätort) Förbättrad/förstärkt övervakning på utalarmeringssystem (Värends Räddningstjänst) Förbättrat skalskydd till kontrollrum (VEAB) samt vissa av VEAB Elnät:s fördelningsstationer Fysiskt utlokaliserat styrsystem VEAB Elnät Möjlighet köra Sandvik 3 i ö-drift mot Växjös elnät Sandvik 3 innebär fördubbling av reservelkraften Nödvattenövningar har genomförts i samarbete med Livsmedelsverket Fler dricksvattentankar har införskaffats Fler fyrhjulsdrivna bilar för driftgrupperna inom VA Stor katastrof-länspump har införskaffats Förbättrade övervaknings- och larmfunktioner har installerats vid flertalet av vattenkraftverken Eget fibernät för styr- och övervakning av primära VA-anläggningar Säkerhetshöjande åtgärder mot brand, inbrott och sabotage har genomförts vid vattenverken Byte till kraftigare UV-aggregat för att avdöda mikrobiella smittoorganismer i dricksvattnet Nödvattenplan framtagen, där det framgår var dricksvattentankar kan placeras ut Avtal med entreprenör om dricksvattentransporter (nödvatten) Utbildning har genomförts vid det nationella nödvattentanklagret i Eslöv Rutin för hantering av fjäderfäavfall är framtagen för att minska smittspridning vid exempelvis fågelinfluensa Nya säkerhetsrutiner inom Individ- och familjeomsorgsverksamhet Ny (säkrare) processanläggning Lammhultsbadet Inom ramen för Krissamverkan Kronoberg har följande genomförts: - Nya rutiner för stora publika evenemang – SPE-rutiner Nya utvärderingsrutiner - GUL (Gemensam Utvärdering Lärande) Informationsfolder Personlig säkerhet Skolturné Vilda Hilda (om VMA och egenansvar) 59 7.2 PÅGÅENDE OCH PLANERADE ÅTGÄRDER Det finns även ett antal beslutade åtgärder i klimatanpassningsplanen som inte redovisas i risk- och sårbarhetsanalysen. Se kap 5 i Klimatanpassningsplan Växjö kommun 2013 – Konsekvenser av ett förändrat klimat. Pågående och planerade åtgärder Planeras vara klart Inom Krissamverkan Kronoberg skapas en gemensam arbetsprocess för skydd av samhällsviktig verksamhet 2018 Gemensamma krisledningsrutiner för aktörerna inom Krissamverkan Kronoberg. Aktörerna ska ha den kunskap och den förmåga som krävs för att samverka enligt dessa rutiner 2018 Inom Krissamverkan Kronoberg verka för en god hushållsberedskap (krismedvetna länsmedborgare) 2018 Inom Krissamverkan Kronoberg påbörjas en process för att klarlägga ansvarsförhållanden med privata aktörer och verksamhetsägare 2018 Utbildningar i WIS och Rakel 2015 Kartläggning riskbild för CBRNE-händelser, inom ramen för Krissamverkan Kronoberg 2015 Nya informationssäkerhetsinstruktioner (förvaltning/bolag och it drift) 2015 Informationssäkerhetsanalyser på prioriterade it-system ska genomföras 2016 Införande av tjänstekort 2018 Kartläggning av VEAB:s säkerhet- och beredskapsarbete 2015 Rutiner för befintliga reservelverk 2016 Ny kommunövergripande krishanteringsplan 2015 Förvaltning- och bolagsspecifika krishanteringsplaner 2016 Ny planeringsomgång STYREL 2015 Utökat samarbete för räddningstjänsterna i länet (Räddsam) Fortlöpande Kartläggning av utökad Rakelanvändning inom tekniska förvaltningen 2015 Kartläggning av utökad Rakelanvändning inom VEAB 2015 60 Deltagande i den nationella samordnarens arbete för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism Fortlöpande Byte av styrsystem för Sandvik 2 2017 Förbättring/byte av passersystem VEAB 2016 Ytterligare stor katastrof-länspump ska köpas in 2015/16 Personal utbildas i konflikthantering (hot och våld) Fortlöpande Omfattande ombyggnad av Åby kraftverk med förbättrade möjligheter för by-pass av höga flöden 2015 Åtgärder för att minska översvämningsrisker i Åryd, Ingelstad och Helgevärma är planerade 2016/17 Inköp av fler dricksvattentankar som går att sätta ut vid behov 2016 Ta fram övning- och utbildningsplan för mandatperioden 2015 61 7.3 YTTERLIGARE BEHOV AV ÅTGÄRDER Utöver genomförda och planerade åtgärder så har ytterligare behov av åtgärder identifierats, med utgångspunkt i identifierade kritiska beroenden, analyserade risker, brister som framkommit vid inträffade händelser, genomförda övningar samt övrigt analysarbete. Likaså har bedömningen av kommunens generella krisberedskap visat på förbättringsområden för kommunen. De identifierade åtgärder som redovisas nedan kan anses vara speciellt viktiga för att öka robustheten. Ytterligare behov av åtgärder Kontinuitetsplanering för all samhällsviktig verksamhet Reservrutiner/planer (kontinuitetsplanering) behöver ses över och kompletteras Bemanning/erfarenhet/kompetens krisledningsstaben Kontaktcenters roll vid allvarliga/extraordinära händelser behöver fastställas Genomföra informationssäkerhetsanalyser på samhällsviktiga system Robusta avtal för kritiska produkter/tjänster (livsmedel, drivmedel, vatten, telefoni, it etc.) Alternativa släckresurser vid skogsbränder Evakueringsplanering inom omsorgen Utökat användande av Rakel i samhällsviktig verksamhet Anlägga högreservoarer (mindre vattentorn) i Lammhult och Braås, så eventuella driftstörningar vid vattenverken kan hinna lösas innan det blir vattenbrist Förstärka kompetens avseende informationssäkerhet Utarbeta rutiner för att kunna ta emot förstärkningsresurser utifrån 62 7.3.1 Behov av åtgärder som ligger utanför kommunens ansvarsområde Behov av åtgärder utanför kommunens ansvarsområde Behov av Rakel-tjänster utvecklade för kommunal samhällsviktig verksamhet (t.ex. ”Rakel-app” för smarta telefoner) Drivmedelsförsörjning Livsmedelsförsörjning Tydliggöra (konkretisera) kommunens uppgifter vid höjd beredskap 63 Referenser Arbetsmarknadsdepartementet. (2012). Urbana utvecklingsområden Statistisk uppföljning utifrån sju indikatorer. Regeringskansliet: Arbetsmarknadsdepartementet. Energimyndigheten. (2009). Värmeavbrott – En guide till hur kommuner kan lindra en värmekris. Eskilstuna: Energimyndigheten E.ON. Historien om krafttag. Hämtad 23 februari, 2015, från: http://www.eon.se/privatkund/Produkter-och-priser/Elnat/Historien-om-Krafttag/ Finansdepartementet. (2014). Budgetpropositionen för 2015: Utgiftsområde 6. Försvar och samhällets krisberedskap (Proposition 2014/15:1). Stockholm: Finansdepartementet. Hämtad 2 april 2014 från: http://www.regeringen.se/content/1/c6/24/83/43/ea4ccdda.pdf IPCC. (2013). Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and Vulnerability. Summary for policymakers. IPCC Working group II Contribution to the IPCC fifth Assessment Report. Hämtad 7 april 2014 från: http://ipccwg2.gov/AR5/images/uploads/IPCC_WG2AR5_SPM_Approved.pdf Johnell, A., Eklund, D., Gustavsson, H., Hallberg, K., & Stensen, B. (2010). Regional klimat- och sårbarhetsanalys Kronobergs län: Risker för översvämningar och höga flöden. (Dnr 2010/452/203 ). Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län. Hämtad 7 april, 2014, från: http://www.lansstyrelsen.se/kronoberg/Sv/miljo-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/inventeringar/Pages/oversvamningskansliga-omraden.aspx Krissamverkan Kronoberg. (2011). Regional samverkan för nödvattenförsörjning. (Dnr 451-2340-11). Växjö: Länsstyrelsen i Kronobergs län. LIVFS 2008:13. Livsmedelsverkets föreskrifter om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar. Stockholm: Livsmedelsverket Livsmedelsverket. (2011). Livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv. Hämtat 23 februari, 2015, från: http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/Kris%20och%20beredskap/livsmed elsforsorjning_i_ett_krisperspektiv_Livsmedelsverket_2011.pdf MSBFS 2015:5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuner och landstings risk- och sårbarhetsanalyser. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt, Polisen. (2015). Informationssäkerhet – trender 2015. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 64 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2015). Samverkansområden. Hämtad 23 februari, 2015, från: https://msb.se/sv/Forebyggande/Krisberedskap/Samverkansomraden/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2015). It- och informationssäkerhet i Sverige - Erfarenheter och reflektioner från några större it-incidenter under 2012–2014. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2014). Hur värme påverkar tekniska system – Möjliga konsekvenser av en värmebölja på elförsörjning och järnvägstransporter. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2012). Reflektioner kring samhällets skydd och beredskap vid allvarliga it-incidenter - En studie av konsekvenserna i samhället efter driftstörningen hos Tieto i november 2011. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2011). Uppföljning av samhällets krisberedskapsförmåga 2010. (MSB263 - Maj 2011). Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2010). Antagonistiska hot mot transporter av farligt gods. (MSB204 - oktober 2010). Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2010). Olyckor & kriser 2009/2010. (Statistik och analys). Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Post- och telestyrelsen: http://www.pts.se Rikskriminalpolisen. (2014). En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället. Stockholm: Rikskriminalpolisen. Rocklöv, J., Hurtig, A-K., & Forsberg, B. (2008). Hälsopåverkan av ett varmare klimat - en kunskapsöversikt. Umeå: Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar. SFS 2011:931. Förordning om planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare [Elektronisk version]. (Ändrad t.o.m. 2013:282). Stockholm: Näringsdepartementet. Hämtad 23 februari, 2015, från: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2011931-om-plane_sfs-2011931/ SFS 2006:942. Förordning om krisberedskap och höjd beredskap [Elektronisk version]. (Ändrad t.o.m. 2014:1305). Stockholm: Försvarsdepartementet. Hämtad 23 februari, 2015, från: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:942 65 SFS 2006:544. Lag om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap [Elektronisk version]. (Ändrad t.o.m. 2010:455). Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 23 februari, 2015, från: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2006544-om-kommuners-oc_sfs2006-544/ SFS 2003:789. Förordning om skydd mot olyckor [Elektronisk version]. (Ändrad t.o.m. 2014:1223). Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 23 februari, 2015, från: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2003789-om-skydd_sfs2003-789/ SFS 2003:778. Lag om skydd mot olyckor [Elektronisk version]. (Ändrar t.o.m. 2014:668). Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 23 februari, 2015, från: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003778-om-skydd-mot-ol_sfs2003-778/ SFS 1999:381. Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor [Elektronisk version]. (Ändrad t.o.m. 2010:939). Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 23 februari, 2015, från: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-1999381-om-atgarder-for_sfs-1999381/ SFS 1991:900. Kommunallag [Elektronisk version]. (Ändrad t.o.m. 2014:93). Stockholm: Finansdepartementet KL. Hämtad 23 februari, 2015, från: http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Kommunallag-1991900_sfs-1991-900/ SKL & MSB. (2013). Överenskommelse om kommunernas krisberedskap Precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH. Stockholm: SKL & MSB. Hämtad 23 februari, 2015, från: http://skl.se/download/18.9f425ef147b396d46794655/1408693521742/SKLoverenskommelse-kommunernas-krisberedskap.pdf SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten. (Ändrat t.o.m. LIVSFS 2005:10). Stockholm: Livsmedelsverket. SMHI. (2014). Varning för värmebölja införs. Hämtad 23 februari, 2015, från: http://www.smhi.se/nyhetsarkiv/varning-for-varmebolja-infors-1.30684 Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen & Statens veterinärmedicinska anstalt. (2011). Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat: Redovisning av ett myndighetsgemensamt regeringsuppdrag. Stockholm: Socialstyrelsen. 66 SOU 2007:60. Klimat- och sårbarhetsutredningen. Stockholm: Miljödepartementet. Svenska kraftnät: http://www.svk.se/Projekt/ Säkerhetspolisen. (2010). Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige. Stockholm: Säkerhetspolisen. Säkerhetspolisen. (2014). Nationell hotbild - Otillåten påverkan från den grova organiserade brottsligheten. Stockholm: Säkerhetspolisen Säkerhetspolisen: http://www.sakerhetspolisen.se United Nations International Strategy for Disaster Reduction. (2009). 2009 UNISDR Terminology on disaster risk reduction. Geneva, Switzerland: United Nations International Strategy for Disaster Reduction. Växjö kommun. (2005). Växjö kommun översiktsplan. Växjö: Växjö kommun Växjö kommun. (2013). Klimatanpassningsplan Växjö kommun 2013. Konsekvenser av ett förändrat klimat. (Beslut KF § 83/2013). Växjö: Växjö kommun Växjö kommun: http://www.vaxjo.se/Miljo--klimat/Natur/Skog-och-natur/ 67
