Risk- och Sårbarhetsanalys 2015 Ragunda kommun

Risk- och Sårbarhetsanalys 2015
Ragunda kommun
KS beslutad 2015-XX-XX
Inledning .............................................................................................................................................................. 3
1.
Beskrivning av kommunen och dess geografiska område. .............................................................. 3
1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter – Samhällsskydd och Beredskap ............................... 3
1.2 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område ................................................................. 5
Befolkning .............................................................................................................................................. 6
Näringsliv ............................................................................................................................................... 6
Kommunikation .................................................................................................................................... 7
Jämtlands län.......................................................................................................................................... 7
2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod .......................................................................... 8
2.1 Tidigare analyser ...................................................................................................................................... 8
2.2 Risk- och sårbarhetsanalysarbetet 2015................................................................................................ 8
2.2.1 Nya förutsättningar .............................................................................................................. 8
Ökade flyktingströmmar ...................................................................................................................... 8
Nyetableringar och renoveringar ........................................................................................................ 9
Inträffade händelser .............................................................................................................................. 9
Klimatförändringar ............................................................................................................................. 10
Kommunens verksamhet i stort ....................................................................................................... 10
2.3 Riskvädering – Sannolikhet och Konsekvens ................................................................................... 11
2.4 Analys och förmågebedömning .......................................................................................................... 14
2.4.1 Långvarigt Elavbrott - Sommar .......................................................................................... 14
2.4.2 Olycka Väg/Järnväg ........................................................................................................... 15
2.4.3. Problem med dricksvattenförsörjningen ............................................................................ 17
2.4.4 Hot och våld ...................................................................................................................... 18
2.4.5. Pandemi ............................................................................................................................ 19
3. Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ..................................................... 20
4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens
geografiska område. ......................................................................................................................................... 22
5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att
hantera extraordinära händelser. .................................................................................................................... 23
6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att
motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. .............................. 24
7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till
en extraordinär händelse. ................................................................................................................................ 26
8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med
anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. ................................................................................... 29
8.1 Genomförda åtgärder sedan 2011 års RSA; ...................................................................................... 29
8.1.2. Åtgärder för ökad kriskommunikationsförmåga................................................................. 29
8.1.3. Åtgärder för ökad krisledningsförmåga .............................................................................. 29
8.1.3. Åtgärder för att Identifiera risk .......................................................................................... 31
8.2 Planerade åtgärder ................................................................................................................................. 32
8.2.1 Åtgärder för ökad krishanteringsförmåga ........................................................................... 32
8.2.2 Åtgärder för identifiera risker ............................................................................................. 32 Inledning
Enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder vid extraordinära händelser
och höjdberedskap ska kommuner och landsting för varje mandatperiod genomföra och
sammanställa en risk- och sårbarhetsanalys. Syftet är att beskriva vad som kan inträffa inom
kommunens geografiska ansvarsområde, vilka konsekvenser det kan få för samhället samt
identifiera vad som kan göras för att förebygga och hantera riskerna.
Genom att bedriva ett kontinuerligt risk- och sårbarhetsanalysarbete inom kommunen ökar
medvetenheten om vilka risker som finns och hur vi kan hantera dessa.
Denna Risk- och sårbarhetsanalys bygger i mångt och mycket på föregående mandatperiods
rapport. Fokus har varit att se nya/tillkommande risker samt att i samtliga scenarier ta hänsyn
till klimatförändringar.
1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska
område.
Kommunen har ett stort ansvar för att ta hand om sina medborgare och andra som vistas
inom kommunen. Under punkt 1.1. beskrivs kortfattat vilka uppgifter som omfattas, punkt
1.2. innehåller en kort beskrivning av Ragunda kommun och dess organisation.
1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter – Samhällsskydd och
Beredskap
Kommunens ansvarområde och uppgifter inom Samhällsskydd och beredskap regleras av lag
(2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i
fredstid och höjd beredskap (LEH). Tillsammans med Sveriges kommuner och landsting
(SKL) har det fattats en överenskommelse som utvecklar detta och förtydligar vad som
förväntas av kommunerna för att ha en god förmåga att hantera en kris. I överenskommelsen
ställs även ett antal krav för att Kommunerna ska kunna få del av den årliga riktade
ersättningen från staten.
Enligt LEH ska följande uppgifter genomföras;
Risk- och sårbarhetsanalyser
Syftet med att genomgöra en risk- och sårbarhetsanalys inom kommunen är att vi
ska kunna besvara frågorna;
1. Vad är det som kan inträffa i Ragunda kommun?
2. Varför kan det inträffa och hur ofta?
3. Vilka konsekvenser kan det få för samhället - liv, hälsa och miljö?
4. Vad kan samhället göra för att åtgärda riskerna?
Genom kontinuerligt risk- och sårbarhetsanalysarbete får kommunen ett bra
underlag till beslutsfattare och verksamhetsansvariga, man ökar möjligheten för
att kunna ge rätt information om samhällets risker till allmänheten samt skapar
förutsättningarna för en säker samhällsplanering.
Målet är att identifiera de risker som finns inom Ragunda kommun samt
kartlägga behov av åtgärder och planera för att hantera det som ej kan
förutses/förebyggas.
Uppgifter som framkommer inom RSA arbetet är ett viktigt planeringsunderlag.
Planering
Ett av kraven i lagen är att det ska finnas en plan för hantering av extraordinära
händelser i kommunen. Den ska uppdateras kontinuerligt och fastställas varje
mandatperiod. Planen ska beskriva hur kommunen planerar för att kunna
hantera en extraordinär händelse. Nytt för 2014-2018 enligt överenskommelsen,
är att det ska tas fram ett styrdokument som beskriver kommunens arbete med
krisberedskap såväl, organisation, utbildning och övning samt samverkan med
övriga aktörer i det geografiska området.
Geografiskt områdesansvar
Kommunen ska verka för att aktörer inom kommunens område agerar för att
skapa ett säkert samhälle, minska riskerna och öka förmågan att hantera de
samma.
Att initiera samverkansråd och dialog med privata företagare och offentliga
myndigheter är ett steg i att ta det geografiska områdesansvaret.
Kommunen ska via krisledningsgruppen verka för att samordna insatserna i
kommunen före, under och efter en händelse
Nytt för 2014-2018 är att kommens ansvar för samverkan före, under och efter
en kris har förtydligats med en särkskild samverkansersättning.
Utbildning och övning
För att förbereda organisationen för saker som kan förutses såväl som för det
oväntade bör organisationen övas och utbildas kontinuerligt. Enligt lagen ska
det finnas en plan för hur, när och vad som kommunen behöver öva och vilka
som behöver utbildningar.
Rapportering
Kommunen ska kunna avge lägesrapporter till länsstyrelsen när behov finns,
sammanställa och rapportera agerande och erfarenheter efter en händelse.
Höjd beredskap
Kommunen ska upprätthålla varningssystem för varning av allmänheten samt
utbilda krishanteringsorganisationen i kommunens uppgifter vid höjdberedskap.
1.2 Beskrivning av kommunen och dess geografiska område
Ragunda kommun är belägen i den östra delen av Jämtlands län. Kommun bildades den 1
januari 1974 genom sammanslagning av Fors, Ragunda och Stuguns kommuner.
Kommunkontoret ligger i centralorten Hammarstrand med drygt 1000 innevånare. De två
övriga tätorter är Bispgården i öst och Stugun i väst.
Kommunen karaktäriseras av stora ytor, branta älvbrinkar, många kraftverksdammar, mycket
skog och en åldrande befolkning. Flertalet stora vattenkraftsanläggningar med tillhörande
dammar finns etablerade i Indalsälven.
Geografi
Ragunda kommun är 90 km från väst till öst och ca 50 km från nord till syd och har en yta på
2.511 kvadratkilometer. Landskapet är mycket varierat och kuperat. Östersund och Sundsvall
är de närmaste större städerna. Närmaste stora stad är Trondheim i Norge.
Ragunda ligger inom det mellannorrländska bergkullområdet och har en berggrund som
huvudsakligen består av gnejser och graniter. Höjderna har relativt plana överytor och branta
stup ner mot omgivande lågområden. Granskog och stora långsträckta myrar finns i de lägre,
flackare partierna. Genom Ragunda rinner Indalsälven som, liksom biflödet Ammerån, är
djupt nedskuren och bildar raviner och branta nipor i dalens finkorniga sediment. Mellan
Hammarstrand och Bispgården ligger Döda fallet, den älvsträcka som torrlades när
Ragundasjön tappades på sitt vatten 1796.
Befolkning
Kommunen är glest befolkad med ca 2 personer per kvadratkilometer. Totalt bor 5 440
innevånare (2014) i kommunen. Ca 40 % av befolkningen bor i tätorter och 19 % i
centralorten. Ragunda har en äldre befolkning än riket i dess helhet, och kommunen uppvisar
en negativ nettopendling.1
Näringsliv
1
SCB, Kommunfakta 2014
Ragunda kommun har ett rikt och differentierat näringsliv. Basnäringarna finns inom jord-,
tjänste- och skogssektorn samt inom industrin. Även turism- och besöksnäringen har visat
sig ha en stor betydelse och är under ständig tillväxt. I Ragunda kommun finns en lång
tradition av eget företagande.
Elproduktionen är stor, kommunens vattendrag bidrar med ca 10 % av landets totala
vattenkraftsproduktion. I Indalsälven finns 9 stycken stora vattenkraftverk, ett mindre
kraftverk finns även i Gillerån.
I Ragunda finns även verkstadsindustri med behov av säker eltillförsel och vattenleverans,
samt tjänsteföretag med behov av t.ex. fungerande it- och teleinfrastruktur.
Kommunikation
Genom kommunen går Indalsleden - riksväg 86/87 - mellan Sundvall/Timrå och Östersund.
Här finns det dagliga bussförbindelser med Sundsvall, Östersund och Umeå.
Södra delen av Ragunda kommun genomkorsas av järnvägen mellan Ånge och Långsele.
En stor del av befolkningen är beroende av bilen som transportmedel.
Organisation
Ragunda kommun har under 2014/2015 genomgått en omorganisation och består idag av
fyra stycken förvaltningar; Barn- och utbildningsförvaltning, Samhällsbyggnadsförvaltning,
Individ- och omsorgsförvaltningen samt Kommunledningsförvaltningen. Dessa förvaltningar
drivs av förvaltningscheferna som också tillsammans med Ekonomichef och Personalchef
utgör kommunens ledningsgrupp.
Totalt jobbar ca 540 personer i kommunens verksamheter.
Kommunens politiska organisation består av Kommunfullmäktige, Kommunstyrelse, Byggoch miljönämnd/Överförmyndarnämnd, Krisledningsnämnd och Valnämnd samt tre utskott
under Kommunstyrelsen.
Inom kommunen finns en stor närhet till såväl medmänniskor som beslutsfattare och
samhällsservice. Lokalkännedomen hos tjänstemän och politiker är stor vilket borgar för ett
snabbt agerande och en stor kunskap om vad som kan göras, vem som har resurserna och
hur man tar sig till platsen vid behov.
En liten kommun begränsas dock av att antalet personer som jobbar i förvaltningarna är
relativt få samt att avståndet till de centrala myndigheterna är stort. I kommunen saknas
dessutom för tillfället en fast stationerad polisresurs.
Kommunen har ett helägt bolag – Ragunda Energi och teknik AB, (Retab), som ansvarar för
kommunens fjärrvärme.
Jämtlands län
I Jämtlands län har en överenskommelse om samverkan mellan aktörer som har ansvar för
att hantera samhällsstörningar i länet tecknats. Syftet med överenskommelse är att skapa
förutsättningar för olika aktörer att kunna samverka före, under och efter samhällsstörningar
som kräver samordnade insatser. Syftet med att samverka över organisationsgränser är att
helheten av vidtagna åtgärder ska möta behoven på bästa möjliga sätt. Resurser ska kunna
användas effektivt, så att var och en av aktörerna ska kunna lösa sina uppgifter optimalt.
Målet med samverkan kring krishantering är att skapa ökad trygghet och säkerhet för de
personer som bor, vistas eller verkar i Jämtlands län.
2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och
metod
2.1 Tidigare analyser
2011 genomförde kommunen en Risk- och sårbarhetsanalys gällande kommunens
geografiska område och de verksamheter som kommunen bedriver med utgångspunkt i
ROSA metoden.2 Se rapporten från 2011 för en utförlig beskrivning.
2011 analyserades följande;
1.
2.
3.
4.
5.
Långvarigt Elavbrott
Brand i särskilt boende nattetid
Skandal - Förtroendekris
Skolskjuts/Bussolycka
Vattensabotage
2013 genomförde kommunens bolag för fjärrvärme Retab AB, en risk- och sårbarhetsanalys
för sin verksamhet.
2.2 Risk- och sårbarhetsanalysarbetet 2015
Under 2015 har kommunens ledningsgrupp bestående av samtliga förvaltningschefer,
Kommunchef, och Säkerhetssamordnare diskuterat och analyserat vilka risker som kan
orsaka extraordinära händelser inom Ragunda kommuns geografiska område. Analysen har
baserats på den analys som gjordes 2011, men har också kompletterats med nya
förutsättningar, punkt, 2.2.1—5.
Förvaltningscheferna har genom sin stora verksamhetskännedom kunnat lyfta fram risker,
sårbarheter och förändringar som summerats i RSA arbetet. Samma personer deltog i arbetet
2011. Resultatet av rapporteringarna till Länsstyrelsen under åren 2012, 2013 och 2014 har
även varit ett underlag.
Våren 2015 har kommunens Fjärrvärmebolag Retab AB uppdaterat sin RSA analys för deras
verksamhet. Resultatet av denna har redovisats för kommunen.
2.2.1 Nya förutsättningar
Ökade flyktingströmmar
2
ROSA metoden framtagen av Krisberedskapsmyndigheten, Länsstyrelsen Kronoberg och Växjö kommun.
Ragunda kommun har tagit emot flyktingar under en längre tid men kravet ökar och med det
påverkan på den ordinarie verksamheten. Strömmen av personer som kommer till
kommunen som har utländsk bakgrund, såväl familjer som ensamkommande ökar.
Under 2014 etablerades ett hem för ensamkommande flyktingbarn i kommunen.
Utmaningen för krishanteringsorganisationen vid en händelse är att kunna kommunicera med
dessa grupper utifrån deras språkkunskaper, bakgrund och erfarenheter.
Nyetableringar och renoveringar
Ragunda kommun har under 2011-2014 genomfört en rad större investeringar och
renoveringar inom verksamheterna som t.ex. minskat sannolikheten för en kris. Några
exempel.
 Nybyggnation Äldreboende - 2014 stod Äldreboendet Nyviksvägen i Hammarstrand
klart. Ersätter gamla lokaler med flertalet brister.
Boendet med tillhörande atrium har skapat en möjlig plats för samling vid en större
händelse detta då det är ständigt bemannat, har gott om plats och det finns tillgång till
kök, reservkraft osv.
 Renovering av Järåskolan - Under 2014 har Järåskolan i Bispgården renoverats, detta har
skapat en samlingsplats som kan vara en god tillgång vid en kris.
 Uppdatering av brandlarm - Arbetet med brandskyddsåtgärder har pågått under
mandatperioden 2011-2014, vilket ökat möjligheten till tidig upptäckt och därmed
minskat sannolikheten för större bränder i samhällsviktig verksamhet. Arbetet fortgår
ständigt.
 Vindparker - Inom kommunens geografiska område har vindkraftsbolagen etablerat ett
antal vindkraftsparker. Det medför att flertalet vägar har brutits/rustats upp för att klara
transporterna samt att det finns entreprenörer och driftspersonal i området. Resurser
som inte funnits tidigare.
Inträffade händelser
Sedan 2011 har inträffade händelser gett erfarenhet och utvecklat rutiner som stärkt
kommunens förmåga att hantera kriser. Tex:
 Väderhändelser - Varningar från SMHI om väderutveckling, vilket kan innebära fara för
allmänheten, upplevs ha ökat under perioden 2011-2014. Kommunens respons på dessa
varningar har utvecklats och genom att verksamheterna vidtagit förberedande åtgärder i
samband med varningarna har konskevenser av händelserna minimerats. Stormen
Dagmar och Ivar orsakade såväl el- som teleavbrott i kommunen, med efterföljande
problem med vatten, avlopp och kommunikation.
 Elavbrott - Under perioden 2011-2014 har elavbrott skett som påverkat bla. kommunens
serverrum. Detta har påverkat verksamheterna negativt då datasystem inte kunna
användas.
 Vattenproblem – till följd av brott på vattenledningar och eventuell inträngning av vatten
i dricksvatten har kommunen försörjt delar av kommunen med nödvatten. Egna resurser
i form av vattentankar och personal har kunnat användas.
Klimatförändringar
De senaste åren har det inträffat såväl stormar, som värmeböljor och mindre översämningar
tillföljd av skyfall. Klimatet har blivit mer extremt än tidigare.
Enligt Länsstyrelsens regionala risk- och sårbarhetsanalysen är det följande natureffekter som
samhället måste förhålla sig till;
-
översvämningar och höga flöden
tidigare islossning och vårflod
ras och skred
värmeböljor
stormar
mindre tjäle
mer barmark
ändrade växtförhållanden
Kommunens verksamhet i stort
 IT-utvecklingen - Utvecklingen med E-tjänster/E-arkiv kan både öka och minska vår
sårbarhet samt förmåga.
 Social oro - Utifrån dagens samhälle med fler personer som inte har sysselsättning,
fler som är beroende av ekonomiskt stöd osv finns en rädsla för att social oro ska
uppkomma. Kontroverser mellan olika grupper, kulturer och personer kan öka i
samhället.
 Ekonomisk kris - Då fler personer hamnar i ekonomiskt bistånd när de blir
utförsäkrade från försäkringskassan kan det komma att påverka kommunens
ekonomi.
 Organisationsförändringar - Kommunen har genomfört förändringar för såväl
tjänstemanna- som den politiskaorganisationen. Allt för att möta upp den minskade
börsen. Med minskade personella resurser så får vi även minskad förmåga att hantera
en kris. Förre personer finns tillgängliga för att genomföra handgripligt arbete och för
att skapa redundans i krisledningen. Organisationsförändringen ska dock öka
samverkan mellan verksamheterna vilket kan stärka förmågan.
2.3 Riskvädering – Sannolikhet och Konsekvens
Kommunens ledningsgrupp har diskuterat de scenarion som visas i tabell 1 nedan. Dessa är
något förändrade sedan RSA 2011.
Tabell 1.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
Scenario
Långvarigt Elavbrott
Snöstorm/Storm
Brand i samhällsviktig verksamhet3
Olyckor Järnväg/Väg
Hot och Våld
Pandemi
Händelse/Olycka inom personalgruppen
Problem med dricksvattenförsörjning 4
Skandal
Skolskjuts Bussolycka
Bränslebrist
Översvämning 100 årsflöde
Värdering av dessa risker baseras på inträffade händelser och ledningsgruppens samlade
kunskap om kommunens verksamhet och dess geografiska område. Vid bedömning av
sannolikhet och konsekvens har kommunen vägt in kännedom om historiskt inträffade
händelser såväl som kunskap om utvecklingar i samhället framöver.
Definition av sannolikhet och konsekvens, se tabell 2 och 3 nedan.
Tabell 2 Definition av Sannolikhet.
Sannolikhet
Förekomst
1. Osannolikt
Mindre än en gång per 100 år
2. Liten sannolikhet
En gång per 50-100 år
3. Sannolik
En gång per 25-50 år
4. Stor sannolikhet
En gång per 10-25 år
5. Mycket stor sannolikhet
Mer än en gång per 10 år
3
4
2011 - Brand i särskilt boende nattetid
2011 - Vattensabotage.
Tabell 3 Definition av Konsekvens.
Konsekvens
Miljö
1. Mycket
begränsade
2. Begränsade
Små direkta hälsoeffekter, mycket begränsade störningar i samhällets
funktionalitet, övergående misstro mot enskild samhällsfunktion.
Måttliga direkta hälsoeffekter, begränsade störningar i samhällets
funktionalitet, övergående misstro mot flera samhällsinstitutioner.
3. Allvarliga
Betydande direkta eller måttliga hälsoeffekter, allvarliga störningar i
samhällets funktionalitet, bestående misstro mot flera
samhällsinstitutioner eller förändrat beteende.
Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter, mycket
allvarliga störningar i samhällets funktionalitet, bestående misstro mot
flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende
Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter, extrema
störningar i samhällets funktionalitet, grundmurad misstro mot flera
samhällsinstitutioner och allmän instabilitet.
4. Mycket
allvarliga
5. Katastrofala
Resultatet av diskussionerna presenteras i tabell 4 och riskmatrisen nedan.
Tabell 4 Riskvärdering
Risk
Sannolikhet Konsekvens
Riskvärde
1.
Långvarigt Elavbrott
4
4
16
2.
3.
Snöstorm/Storm
Brand i samhällsviktigverksamhet
3
2
4
2
12
4
4.
Olyckor Järnväg/Väg
4
4
16
5.
Hot och Våld
5
3
15
6.
7.
Pandemi
3
Händelse/Olycka inom personalgruppen 4
5
2
15
8
8.
Problem med dricksvattenförsörjningen
5
3
15
9.
Skandal
4
3
12
10. Skolskjuts Bussolycka
11. Bränslebrist
4
2
2
4
8
8
12. Översvämning 100 årsflöde
2
4
8
Sannolikhet →
Mycket stor
5 Sannolikhet
5, 8
Stor
4 Sannolikhet
7, 10
9
3 Sannolikt
1, 4
2
Liten
2 sannolikhet
3
6
11, 12
1. Långvarigt Elavbrott
2. Snöstorm/Storm
3. Brand i samhällsviktig
verksamhet
4. Olyckor Järnväg/Väg
5. Hot och Våld
6. Pandemi
7. Händelse/Olycka inom
personalgruppen
8. Problem med
dricksvattenförsörjning
9. Skandal
10. Skolskjuts/Bussolycka
11. Bränslebrist
12. Översvämning 100
årsflöde
1 Osannolikt
1
Små
konsekve
nser
2
3
4
5
Katastrofal
Stora
a
Medel
Lindriga
konsekven konsekven konsekven konsekven
ser
ser
ser
ser
Konsekvens →
Figur 1 Riskmatris.
Resultatet av riskvärderingen inplottat i riskmatrisen visar att fem stycken risker har stor
sannolikhet och stora konsekvenser. Nämligen;
1. Långvarigt Elavbrott
4. Olyckor Järnväg/Väg
5. Hot och Våld
6. Pandemi
8. Problem med dricksvattenförsörjning
Utifrån detta har analysen gått vidare.
2.4 Analys och förmågebedömning
Ytterligare analys av scenario har gjorts och bedömning av förmågan.
2.4.1 Långvarigt Elavbrott - Sommar
Beskrivning:
Det är mitten av juli och en värmebölja har brett ut sig över landet. Temperaturen pendlar
mellan + 35 dagtid och + 20 nattetid. Värmen har varat ett antal dagar och prognosen säger
att det kommer att hålla i sig åtminstone en vecka innan det börjar lätta.
Ingen nederbörd i sikte, torrt i markerna.
En fredag eftermiddag kl 15.00 sker ett strömavbrott som får till följd att kommunens näst
största samhällen blir utan ström. Även dess omkringliggande byar drabbas.
Efter kontakt med Elnätsföretagen framkommer att det är ett allvarligt fel som inträffat och
de har svårt att ge någon prognos för när elen kommer att komma tillbaka.
Om ett långvarigt elavbrott skulle inträffa i Ragunda kommun sommartid, under en extrem
värmeperiod kommer det att innebära stora problem för samtliga verksamheter, IT, tele och
dricksvattendistributionen kommer att påverkas redan efter ett mycket kort avbrott. Då stora
delar av kommunens verksamhet är beroende av IT så kommer det i förlängningen leda till
stora svårigheter för de olika verksamheterna.
Förvaltningar som drabbas och/eller vars resurser tas i anspråk för att hantera krisen:
 Vård och omsorg – extra stöd till vårdtagare, omfördelning av resurser
 Barn och utbildning – upplåtande av uppsamlingslokal, tillagningskök, förskolans
verksamhet flyttas till annan plats.
 Samhällsbyggnad– drift av VA, automatlarm slutar fungera, kyla i fastigheter, kontroll
och provtagning av vattenkvalitet.
 Kommunledning – omfördelning av personal, planering för uthållighet,
företagshälsovård, informationshantering.
Kommunhuset är from 2015 försett med reservkraft varför möjligheterna till ledning har
förstärkts.
För medborgarna kommer det största problemet bli att få tillgång till dricksvatten och
fungerande avlopp. Andra konsekvenser är risken för drivmedelsbrist, uthålligheten i
mobilnätet samt problem med ekonomiska transaktioner.
Externa aktörer med vilka samverkan bör ske före och under en händelse:
 Elnätsföretagen – redundans i elnätet.




Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – Rakel förstärkning.
Telekommunikationsföretagen – redundans.
Företag med behov av tillgång till vatten.
Försvarsmakten – kommunikation, transporter osv.
Efter analys av scenariot har kommunens förmåga att hantera ett scenario med långvarigt
elavbrott i kommunens näst största ort under värmebölja värderats som godtagbar.
Kommunen har identifierat ett antal åtgärder som bör genomföras:
 Information till allmänheten – vilka förberedelser kan var och en göra.
 Checklistor för vården bör tas fram.
 Översyn av reservkraft - vilka verksamheter har behov av reservkraft, skapa en plan
för att komplettera befintlig. Samverkan med drivmedelsföretagen bör ske.
 Förberedelser för uppsamlingsplats.
En stor utmaning är att tillfredsställa informationsbehovet vid krisen. Radio bör prioriteras.
2.4.2 Olycka Väg/Järnväg
Beskrivning:
Det är mitten av maj och vädervarning klass 1 för regn har utfärdats.
Fredag morgon ska centralskolans åk 5 åka på studieresa till Storstan. De ska besöka diverse
företag och myndigheter. Med på resan följer två stycken klasser och deras lärare, två elever
har tyvärr insjuknat under natten och lämnar återbud till läraren i sista stund. Totalt är det 35
elever och 3 lärare som kliver på bussen kl 07.05 på morgonen.
Efter en tids färd får bussen möte med en personbil med dåliga sommardäck, just innan
mötet får bilen problem med vattenplaning och kommer över på motsatt körfält…
Flertalet elever blir allvarligt skadade, 4 stycken så allvarligt att de avlider omedelbart. En av
lärarna får livshotande skador medan de två andra blir enbart lättare skadade.
I en liten kommun som Ragunda med ca 1000 innevånare i centralorten och ca 5400 totalt i
hela kommunen finns ett stort inslag av att ”alla känner alla”. Med en olycka av den sort som
beskrivs i scenariot där flertalet ungdomar avlider och personal på centralortens skola skadas
allvarligt, blir stora delar av kommunens innevånare personligt drabbade av händelsen. Även
inom kommunens egen organisation blir många personligt berörda varför det är extra viktigt
att hantera känsliga uppgifter och den psykologiska krishanteringen på ett effektivt sätt.
Första åtgärden för skolans del om detta scenario skulle inträffa är att aktivera skolans
krisgrupp som består av rektor, mentor, kurator och skolsköterskor. Denna grupp har till
uppgift att arrangera minnesstunder, stödsamtal m.m. Eftersom händelsen har stort
skadeutfall torde även övriga skolors krisgruppers resurser tas i anspråk.
När händelsen har inträffat och larmet har kommit till kommunens krisledningsgrupp har
den ett antal uppgifter:
-
Stötta skolans rektor med informationshanteringen
Aktiver Elevhälsan i krisstödet.
Aktivera kommunens eller länets POSOM grupp
Agera för att underlätta omfördelning av resurser till skolan i form av stödpersoner,
extra lärare.
Stötta elever och lärare vad gäller försäkringar
Skolan ställs inför utmaningen att snabbt hitta ersättare för drabbad personal samtidigt som
man har att hantera drabbade elever och deras kompisar.
Förvaltningar som drabbas och/eller vars resurser tas i anspråk för att hantera krisen
förutom barn och utbildning:
 Vård och omsorg – POSOM, krisstöd
 Samhällsbyggnad - sanering efter olyckan, behov av lokaler eller ombyggnation av
lokaler, försäkringsfrågor.
 Kommunledning - planera uthållighet och krisstöd. Informationshantering.
Externa aktörer med vilka samverkan bör ske före och under en händelse:
 Polisen, Landstinget och Räddningstjänsten – informationssamordning
 Kommunens Försäkringsmäklare – besvara försäkringsfrågor.
 Länstrafiken/bussentreprenören – informationssamordning.
 POSOM aktörer – Svenska kyrkan, landstinget, räddningstjänsten mfl.
Efter analys av scenariot har kommunens förmåga att hantera ett scenario med stort
skadeutfall bland skolungdomar värderats som i huvudsak god men har vissa brister.
Vid diskussion och analys av detta scenario har ett antal åtgärder identifierats:
 Skolan behöver repetera vikten av användandet av bälten i buss och allmän
skolskjutsdisciplin.
 Skolan behöver se över sin krisplan.
 Utbildning och övning för all personal bör ske regelbundet.
2.4.3. Problem med dricksvattenförsörjningen
Beskrivning:
10 Februari 2015 kl 11.30.
Personalen på Äldreboendet rapporterar till förvaltningschefen om flertalet fall av patienter
med magsjukesymptom. Även del ar av personalen dåliga och vikarier tas in.
Skolan rapporterar liknande uppgifter till skolledningen.
Kommunchefen har hört på nyheterna där de berättat om ökat antal magsjuka som
rapporterats till landstinget…
Vid misstanke om dålig kvalité på dricksvattnet är den initiala åtgärden gå ut med
rekommendationer om att inte dricka vattnet till dess prover har analyserats. Beskrivet
scenario skulle relativt omgående kunna skapa problem med brist på personal inom samtliga
verksamheter. Om magsjukan är en följd av vattenproblem och den får stor spridning så
kommer det att påverka tillgången på personal, såväl inom kommunen som ute på företagen.
En långdragen händelse med vattenproblem kommer att kräva planering för att klara
hanteringen över tiden.
Eftersom kommunens vattenverk är relativt små finns goda möjligheter att distribuera vatten
via andra alternativ. Kommunen har vattentankar att tillgå för detta ändamål.
Förvaltningar som drabbas och/eller vars resurser tas i anspråk för att hantera krisen
 Vård och omsorg – personalbrist, ökat omvårdnadsbehov, tillagningsköken.
 Samhällsbyggnad – nödvattenförsörjning, provtagning, felsökning och åtgärder.
 Kommunledning - planera uthållighet. Informationshantering.
 Barn- och utbildning – Personalbrist
Externa aktörer med vilka samverkan bör ske före och under en händelse:
 Vaka – resurser för nödvattenförsörjning m.m.
 Grannkommuner – återställande
 Kommunens Försäkringsmäklare – besvara försäkringsfrågor.
 Livsmedelsverket
 Länsstyrelsen - informationssamordning
 Landstinget
Efter analys av scenariot har kommunens förmåga att hantera ett scenario med problem i
dricksvattenförsörjningen värderats som i huvudsak god men med vissa brister.
Vid diskussion och analys av detta scenario har ett antal åtgärder identifierats:
 Inventering, kartläggning samt framtagande av plan för nödvattenförsörjning.
 Felanmälan via webb och Kundcenter - rutiner för den interna hanteringen under och
efter kontorstid.
2.4.4 Hot och våld
Beskrivning:
Flera kommunala tjänstemän har vid upprepade tillfällen fått motta samtal och brev som
uttrycker irritation och ilska över beslut som fattats av kommunen. Detta är anmält till
Polisen men man har inte kunnat vidta några åtgärder.
Kl 09.45 går en person in i kommunhuset, Hen uppträder hotfullt utan att ta till
handgripligheter mot personalen i kundcenter. Otrevlig och ställer krav på att bli insläppt.
Personalen larmar Polisen men innan de har hunnit komma till platsen försvinner hen
därifrån.
Senare samma eftermiddag när en av tjänstemännen kommer hem har någon ristat in
”AKTA DIG!” på dennes bil.
I analysen av detta scenario har sannolikheten för Hot och våld mot kommunen värderats
som 5, dvs. mycket stor sannolikhet.
Då hot och våld kan komma att påverka beslutsfattande av såväl politiker som tjänstemän så
ses detta som allvarligt och ett hot mot samhället och den demokratiska processen.
En eskalering kan komma att leda till en extraordinärhändelse.
Framförallt inom Vård- och omsorgsförvaltningen samt Barn- och utbildningsförvaltningen
har man märkt tendenser till ökning.
Ragunda kommun har en fastställd Hot och Våldpolicy som beskriver ansvar och roller samt
innehåller checklistor för hanteringen före, under och efter en händelse.
Externa aktörer som berörs är framförallt Polisen.
Efter analys av scenariot har kommunens förmåga att hantera ett scenario med Hot och våld
värderats som bristfällig.
Vid diskussion och analys av detta scenario har ett antal åtgärder identifierats:
 Översyn av rutiner för personlarm.
 Utbildning i Hot och Våld - teori och praktik för utsatta grupper.
 Samverkan med Polisen gällande resurser i kommunen.
2.4.5. Pandemi
En pandemi är när en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en
stor andel av befolkningen i varje land.
Skulle en pandemi inträffa som drabbar Sverige kommer all samhällsviktig verksamhet att stå
inför mycket stora utmaningar. Risken för personalbrist är mycket hög.
Kommunen har att samverka med ansvariga myndigheter tex. Socialstyrelsen och MSB.
Förvaltningar som drabbas och/eller vars resurser tas i anspråk för att hantera krisen
 Vård och omsorg – personalbrist, ökat omvårdnadsbehov.
 Samhällsbyggnadsförvaltningen – Bygg och miljö - Kontrollen av livsmedel och
dricksvatten, råd och anvisningar som rör livsmedel och hälsoskydd, akuta tillsyn.
Verksamheten måste säkerställa tillgång till externt analyslaboratorium och ha rätt och
fungerande provtagningsutrustning.
Scenario Pandemi kräver ytterligare analyser.
3. Samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska
område
Samhällsviktig verksamhet är enligt definitionen sådan verksamheten som uppfyller det ena
eller båda av följande villkor:
1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med
motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i
samhället.
2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i
samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.
Vad gäller kommunens egen verksamhet har vi i samband med Styrel5 projektet identifierat
följande verksamheter som samhällsviktiga:
Tabell 5
Verksamhet
Kommunal ledning –
krisledning och
kriskommunikation
Skola och Förskola
Vård och omsorg
Individ och familjeomsorg
Funktion ex
Förmågan att
sammanställa lägesbilder,
leda verksamheterna och
kommunicera med
aktörer och medborgare
vid en kris.
Barnomsorg,
Skolundervisning, särskilt
stöd
Definition
Krävs för att kunna hantera en
inträffad händelse.
Ett bortfall av verksamheten
skulle tex. påverka förmågan hos
anställda inom andra
verksamhetera att agera normalt.
Bortfall skulle leda till resursbrist
i samhället.
Äldreomsorg, omsorg
En bristande verksamheten
om funktionshindrade,
skulle tex. leda till fler
hemsjukvård osv.
sjukdomsfall/dödsfall i
samhället. Bortfall skulle även
kunna leda till resursbrist i
samhället.
Omsorg om personer
En bristande verksamhet skulle
med särskilda behov,
leda till att vissa grupper mister
utbetalning av bidrag och betalningsmöjligheter.
ersättningar
Bortfall skulle kunna leda till
oroligheter i samhället.
5 Styrel projektet initierat av Energimyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Svenska kraftnät.
”Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer”
Dataservrar
Nätverk och
korskopplingar
Fjärrvärme
Räddningstjänsten
Dricksvatten - vattenverk
Avloppsverk
Servrar för kommunala
verksamhetssystem
En bristande verksamhet skulle
leda till längre väntetider,
bristande säkerhet m.m.
IT infrastruktur
Krävs för kommunikation med
servrar. Bortfall skapar stora
problem.
Distribution av värme till Bortfall i samband med kyla
fastigheter
skapar problem i samhället.
Operativ och
förebyggandes
räddningstjänst
Kontroll och distribution
av dricksvatten till
medborgare och
verksamheter.
Rening och hantering av
avloppsvatten.
Hantering av olyckshändelser
och kriser.
Brist på färskt dricksvatten
skapar stora problem i samhället.
Orenat avloppsvatten kan sprida
sjukdomar i samhället.
Verksamhet inom kommunens geografiska område med annan huvudman än kommunen har
följande verksamheter identifierats:
Tabell 6
Sektor
Elförsörjning
Vård
Drivmedelsförsörjning
Transportsektorn
Tele/TVkommunikation
Spårbundentrafik
Finansiella sektorn
Polis
Livsmedelsdistribution
Läkemedelsdistribution
Verksamhet
Vattenkraftsproducenter, Elnätsägare
Regionens hälsomottagningar, ambulansresurser
Bensinstationer
Distribution av varor, personer, drivmedel
Master
Reläkiosk
Banker, kontanthantering
Polisstation, polisresurser
Matvaruaffärer
Apotek
4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt
kritiska beroenden inom kommunens geografiska
område.
Riskvärderingen gjordes av 12 stycken risker.
1. Långvarigt Elavbrott
2. Snöstorm/Storm
3. Brand i samhällsviktig verksamhet
4. Olyckor Järnväg/Väg
5. Hot och Våld
6. Pandemi
7. Händelse/Olycka inom personalgruppen
8. Problem med vattenförsörjningen
9. Skandal
10. Skolskjuts Bussolycka
11. Bränslebrist
12. Översvämning 100 årsflöde
Av dessa var fem stycken av hög sannolikhet och konsekvens, där vi har analyserat och
studerat konsekvenserna samt sårbarheterna för respektive verksamhet och för helheten.
Det beroende som är allra tydligast och även har uppmärksammats i många andra
sammanhang är beroendet av IT, Tele och El. Skulle något av detta falla ifrån kommer stora
bekymmer för den kommunala verksamheten och för krishanteringen. Ökad robusthet i
dessa system är prioriterat.
En av kommunens stora utmaningar vid en kris är att klara informationstrycket. Den
kriskommunikationsplan som är framtagen, visar hur organisationen ska agera, hur
informationen ska spridas och vilka budskap som man kan gå ut med vid olika händelser.
Tydligt vid analyserna har varit att en långvarig händelse skulle ställa organisationen inför en
utmaning eftersom antalet som kan bemanna krishanteringsorganisationen är begränsad.
I analysen har tagits hänsyn till att klimatförändringarna kommer att i de flesta fall ge mer
extremt väder och därmed ökade problem vid en händelse samt ökad sannolikhet. Då
Indalsälven rinner genom kommunen är dammbrott och ras och skred prioriterade områden
att jobba med.
5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser
som kommunen kan disponera för att hantera
extraordinära händelser.
För att hantera de scenarier som analyserats har vi identifierat att följande resurser är av stor
vikt och vi har även möjlighet att disponera dem vid behov.
Tabell 8
Händelse
Långvarigt Elavbrott
Brand i samhällsviktigverksamhet
Skolskjuts/Bussolycka
Problem med vattenförsörjningen
Resurser
Reservelverk, Rakel, Vattentankar, Vattentankbil
Filtar och sängar från räddningstjänsten ,
POSOM-gruppen
POSOM gruppen, LänsPosom, Elevhälsa
Vattentankar med tillhörande säckar finns i lager.
Vattentankbil.
6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet
inom kommunens geografiska område att motstå och
hantera identifierade risker som kan leda till en
extraordinär händelse.
Kommunen har värderat den samhällsviktiga verksamhetens förmåga att motstå och hantera
de i risk- och sårbarhetsanalysen identifierade riskerna. Bedömningen gjordes 2011 utifrån de
fem scenarier som behandlades och var en sammanvägning av resultatet av dessa. De av
myndigheten för samhällsskydd och beredskap framtagna indikatorerna och nivåerna har
använts, se tabell 5 nedan.
2015 har förmågan bedömts och nya förhållanden tagit i beaktande. Resultatet infört i tabell
6 nedan.
Tabell 9 Bedömningsnivåer
Nivå Förmåga
1
God
2
I huvudsak god, men
har vissa brister
3
Viss förmåga, men den
är bristfällig
4
Ingen eller mycket
bristfällig förmåga
Beskrivning
Kommunen har resurser och kapacitet att lösa de uppgifter
som är samhällsviktiga vid extraordinär händelse
Samhällsservice åsidosätts i viss mån för att prioritera mer
akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckliga resurser för
att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt
Kommunens resurser understiger kraftigt det som behövs för
att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära
händelser
Kommunen står i det närmaste oförberedd
Tabell 6 Förmåga i Samhällsviktig verksamhet
Indikatorer
Kriterier
InformationsDet finns redundans och robusthet inom kommunens
säkerhet
kommunikationssystem (IT, tele, radio).
Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att upprätthålla
informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och
tillgänglighet.
Säkerhet och
Det finns redundans och robusthet inom kommunens
robusthet i
infrastruktur.
samhällsviktig
infrastruktur
Reservkraft
Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en
vecka.
Nivå
3
Anm
6.1
3-4
6.2
2
6.3
2
6.4
Möjlighet att
flytta till annan
plats
Materiella
resurser
Personella
resurser
Samverkan
Praktisk
erfarenhet
Det finns genomförda förberedelser på den alternativa
platsen.
Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad.
Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga
störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel efter att
scenariot har inträffat och som har en uthållighet om minst en
vecka.
Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser
samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser.
Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är
tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en
vecka.
Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen
samt att ta emot förstärkningsresurser.
Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och
tillgodosedda.
Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det
beskrivna scenariot
Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna
scenariot.
3
6.5
3
3
6.6
6.7
3
6.8
3
6.9
3
6.10
3
6.11
2
6.12
2
6.13
6.1 Redundansen behöver utvecklas.
6.2 Kommunen har ett stort behov av att se över sina rutiner för informationssäkerhet.
6.3 Redundans för infrastruktur, el-, vatten- och värmeförsörjning bör förstärkas.
6.4 Reservkraft behöver utredas, idag finns reservkraft för kommunalkrisledning och viss
samhällsviktig verksamhet.
6.5 Vid behov att t.ex. förflytta vårdtagare till annan plats finns planer för detta.
6.6 Övning och ytterligare planering krävs för att hitta rätt rutiner.
6.7 Materiella resurser för att hantera nödvattenförsörjning finns, VAKA en viktig
samverkanspart.
6.8 Behöver utvecklas.
6.9 Personaltillgången är ett problem, planering krävs för att maximera uthålligheten.
6.10 Rutiner krävs.
6.11 Samverkan med aktörer utanför kommunens geografiska område sker via SäksamZ,
inom kommunen sker samverkan via bl.a. Brå och POSOM.
6.12 Tidigare erfarenhet finns bl.a. gällande händelse med vatten, storm med efterföljande
elavbrott.
6.13 Övningsverksamheten ska utvecklas, kommunen har övat t.ex. skolskjutning och
elbortfall och dammbrott.
Den samlade bedömningen av förmågan hos samhällsviktigverksamhet inom kommunens
geografiska område är att den är bristfällig.
7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och
hantera identifierade risker som kan leda till en
extraordinär händelse.
Kommunen har värderat krishanteringsorganisationens (krisledningsgruppens samt
krisledningsnämndens) förmåga att motstå och hantera i risk- och sårbarhetsanalysen
identifierade risker. De av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps framtagna
indikatorerna och nivåerna har använts, se tabell 5 och 6 nedan.
Tabell 10 Bedömningsnivåer
Nivå Förmåga
1
God
2
I huvudsak god, men har vissa
brister
3
Viss förmåga, men den är
bristfällig
4
Ingen eller mycket bristfällig
förmåga
Beskrivning
Kommunen har resurser och kapacitet att lösa de
uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinär
händelse
Samhällsservice åsidosätts i viss mån för att prioritera
mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckliga
resurser för att lösa sina uppgifter på ett
tillfredsställande sätt
Kommunens resurser understiger kraftigt det som
behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga
vid extraordinära händelser
Kommunen står i det närmaste oförberedd
Tabell 11 Bedömning av kommunens förmåga
Indikatorer
Ledning, samverkan
och information
Kriterier
Det finns en aktuell krisledningsplan som är
känd i organisationen
Det finns en regelbundet utbildad och övad
beredskaps- och ledningsorganisation.
Beredskapsorganisationen disponerar
nödvändiga resurser i form av lokaler samt
tekniska system för bland annat
kommunikation och lägesbild och den kan
verka dygnet runt under minst en veckas tid.
Det finns rutiner och tekniskt stöd för
information till allmänheten och till media, samt
för intern information
Det finns nätverk (t.ex. med andra
Nivå
2
Anm.
7.1
2
7.2
3
7.3
2
7.4
2
7.5
myndigheter, kommuner, landsting eller
näringsliv) för samverkan och att
samverkansövningar genomförs regelbundet.
Behov av samverkan med andra aktörer är
identifierade och tillgodosedda.
Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen att
upprätthålla informationstillgångarna
konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.
Larm
Det finns övade larmrutiner.
Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan
varna för allvarliga kriser som kan leda till
extraordinära händelser. Det finns rutiner och
tekniskt stöd för att snabbt sprida information
till den egna organisation och andra aktörer.
Materiella resurser
Det finns materiella resurser för krishantering
som kan tas i bruk med kort varsel och som har
en uthållighet om minst en vecka.
Det finns en förmåga att omfördela interna
materiella resurser samt en förmåga att ta emot
materiella förstärkningsresurser.
Personella resurser
Det finns regelbundet utbildad och övad
personal som är tillgänglig med kort varsel och
som kan verka under minst en vecka.
Det finns möjlighet att omfördela personal
inom kommunen samt ta emot extern personal
som förstärkning.
Praktisk erfarenhet
Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter
med det beskrivna scenario
Genomför övning hade beröringspunkter med
det beskrivna scenario.
3
7.6
3-4
7.7
2
2
7.8
7.9
3
7.10
3
7.11
3
7.12
3
7.13
2
7.14
2
7.15
7.1 Det finns en plan för extraordinära händelser som beskriver dels det förebyggandearbetet
samt den krishanteringsorganisation som träder i kraft vid en händelse. Planen baseras på
delar av risk- och sårbarhetsanalys arbetet och den kommer att antas under hösten.
Planen ska kompletteras med en krisledningsplan och en kriskommunikationsplan som
hanteras på tjänstemannanivå.
7.2 Risk- och krishanteringsgruppen genomför övningar. I dagsläget finns en plan för
kommande utbildnings- och övningsverksamhet. Enkla scenarioövningar sköts internt
inom kommunen, samverkansövningar sker i länsstyrelsens regi.
7.3 Ledningsplats för krisledningen finns förberedd men förmågan bedöms som bristfällig
med anledning av att reservkraft för kommunhuset inte är säkrad, arbetet pågår och
slutförs under hösten.
7.4 Kommunens hemsida är en av kanalerna för att sprida information till allmänhet och
media. Reservalternativ finns för att nå ut till allmänheten vid t.ex. elbortfall. En
begränsande faktor är att antalet informatörer i kommunen är ytterst få.
7.5 Kommunen deltar aktivt i Säksam Z, länsövergripande grupp med representanter för
länsstyrelsen, landstinget, kommunerna, Polisen m.fl. Ytterligare ett forum är Älvgruppen
för Indalsälven. Kommunen tillhör Räddningstjänstförbundet Jämtland.
7.6 Kommunen har identifierat att samverkan med elnätföretagen i samband med elbortfall
är mycket viktigt och det behövs ytterligare insatser. På grund av de små
personalresurserna finns ett stort behov av samverkan över t.ex. kommungränserna för
att klara en utdragen händelse. En samverkan med dammägarna för att förbereda och
förebygga dammhändelser har identifierats och jobbats med under mandatperioden.
7.7 Kommunen har ett stort behov av att se över sina rutiner för informationssäkerhet.
7.8 Rutiner för larmning av krishanteringsorganisationen finns.
7.9 Omvärldsbevakning sker kontinuerligt. Kommunen är ansluten till Skyddat Webbaserat
informationssystem.
7.10 Kommunen har begränsat med materiella resurser. I scenariot problem med
vattenförsörjningen finns resurser i form av vattentankar och tillhörande säckar för att
kunna nödvattenförsörja stora delar av samhället.
7.11 Förmågan att ta emot materiella resurser är begränsad, möjligheten att t.ex. reservkraft
försörja kritiska verksamheter måste utredas.
7.12 De personella resurserna är ytterst begränsade.
7.13 Möjligheten att ta emot personella resurser behöver utvecklas.
7.14 Händelse med sabotage mot vattenverk gav skarp erfarenhet av att samverka med
VAKA gruppen samt att ordna nödvatten till delar av befolkningen.
7.15 Övningsverksamheten behöver utvecklas för att skapa mervärde.
Den samlade bedömningen av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade
risker som kan leda till extraordinär händelse är att den är bristfällig.
8. Planerade och genomförda åtgärder samt en
bedömning av behov av ytterligare åtgärder med
anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat.
Kommunen har sammanställt åtgärder som behöver vidtas med anledning av det arbete som
bedrivits kopplat till risk- och sårbarhetsanalysen.
8.1 Genomförda åtgärder sedan 2011 års RSA;
Sammanställning av större genomförda åtgärder sedan risk och sårbarhetsanalysen 2011
redovisas nedan. Åtgärderna baseras på erfarenheter av inträffade händelser samt
utvecklingsmöjligheter som framkommit i samband med RSA 2011.
8.1.2. Åtgärder för ökad kriskommunikationsförmåga
Alternativ kommunikation – Rakel
Ragunda kommun har under slutet av 2012 och början 2013 genomfört ett pilottest i
organisationen vad gäller behov av Rakel. Resultatet blev att kommunen beslutade om att
införa Rakel som alternativ kommunikationskanal för verksamheterna Individ- och
familjeomsorg, Bygg- och miljö, Vård- och omsorg samt Krisledningen. Införandet ökar
säkerheten i vardagen för verksamheter som kör mycket bil i områden där mobiltäckningen
inte är tillfredsställande. Detta har även ökat möjligheterna att kunna använda Rakel vid kris
och mobiltelefonerna inte kan användas.
Utökad roll för kundcenter
Under 2014 har uppgifterna för kommunens kundcenter vad gäller kriskommunikation setts
över. Tjänstemännen har genomgått inter kriskommunikationsutbildning som även innehöll
delar kring hur man skriver i sociala medier6. Man har även utbildats i praktiskt handhavande
av hemsidan och socialamedier. En rutin för att snabbt kunna meddela radio vid störningar
har införts.
Ny kriskommunikationsplan
Under mandatperioden har en ny kriskommunikationsplan arbetats fram.
8.1.3. Åtgärder för ökad krisledningsförmåga
Utveckla den kommunala ledningsplatsen
Ragunda kommun beslutade 2013 att genomföra åtgärder framtagna i samarbete med
Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap vad gäller kommunens ledningsplats. Arbetet
6
Som stöd används MSB:s skrift ”Skriva i sociala medier – i händelse av kris”.
påbörjades under 2013 då kommunen byggde om receptionen, begränsade tillträdet och
säkrade upp inpasseringen i kommunhuset med nya rutiner. Under 2014/2015 har arbetet
fortsatt och reservkraftverk för kommunhuset har installerats. Slutliga åtgärder i
åtgärdsförslaget genomförs under 2015.
Utbildning och övning
I januari 2012 genomfördes en utbildningsdag för Kommunstyrelsen i Ragunda kommun.
Syftet var att öka kunskapen om risker och kriser samt om kommunens och
kommunstyrelsens ansvar vid en kris. Utbildningen genomfördes i samverkan med
länsstyrelsen och Räddningstjänstförbundet som även förevisade Trygghetens hus och de
möjligheter som detta samarbete kan ge vid hantering av en krissituation och i vardagen.
Under första delen av 2012 genomfördes en kriskommunikationsutbildning för kommunens
Krisledningsgrupp. Utbildningen behandlade hur man bör formulera budskap, praktiska
inslag framför kamera samt diskussioner kring talespersoner och
information/kommunikations organisation.
Kommunens krisledningsgrupp inklusive ledande politiker har deltagit i en av
säkerhetssamordnaren anordnad seminarieövning. Scenariot Skolskjutning i Hammarstrand
vilket gav en del tankar och idéer om utvecklingsbehov.
Utbildning i kontinuitetshantering har skett gemensamt i länet.
Under september månad 2013 deltog krisledningsgruppen samt krisledningsnämnden i en
stabsmetodik utbildning med syfte att se över rutiner för krisledningen samt tydliggöra olika
ansvar och roller.
I februari 2014 inbjöds såväl tjänstemän inom Skola, Vård och omsorg, Krisledningsgruppen
och Krisledningsnämnden till en seminariedag i Östersund. Dagen bestod av föreläsningar i
storforum och gruppdiskussioner inom respektive aktör.
I mars 2014 inbjöds politiker och valhandläggare till en webbsänd konferens gällande Hot
och Våld mot förtroendevalda.
Våren 2014 har kommunens informatör deltagit i MSB:s kurs ”Kriskommunikation”.
Systematisk brandskyddsarbete
Under mandatperioden har brandskyddspolicy med tillhörande dokument antagits.
Utbildningar för brandskyddsansvariga har genomförts. Återkommande arbete.
Beredskapsplanering för Dammbrott Indalsälven
Länsstyrelsen i Jämtlands län har initierat att samtliga aktörer som berörs av ett dammbrott i
Indalsälven tillsammans ska planera för hantering och konsekvenser av detsamma. En
workshop har anordnats i kommunen tillsammans med kraftverksföretagen samt
elnätsägarna. Där diskuterades konsekvenserna i Ragunda kommun vid ett eventuellt
dammbrott i Midskog.
Länsstyrelsen har även anordnat en workshop kring Dammbrott i Indalsälven. Workshopen
ledde till att ett antal frågeställningar identifierades och ökade även kunskapen om bl.a. olika
aktörer ansvar vid krisen. Deltog gjorde även aktörer från Västernorrlandslän
Under 2014/2015 har en Beredskapsplan för Dammbrott arbetats fram.
Samverkan i länet och utanför
Under åren har kommunen deltagit i samverkan med övriga Säkerhetssamordnare i länet,
tillsammans stärker vi varandra genom att dela information och lära av varandra.
Länsstyrelsen genomför ett projekt med syfte att stödja kommunernas övnings- och
utbildningsverksamhet samt skapa ett systematiskt övningsarbete.
Under året har Ragunda kommuns Kommunchef samt Informatören deltagit i av
länsstyrelsen anordnad process för att utveckla samverkan vid kris i länet.
Posom
November 2012 genomfördes en larmövning för POSOM ledningsgrupp. De har även
utbildats under 2015 i samband med en gemensam utbildning i länet för POSOM.
8.1.3. Åtgärder för att Identifiera risk
Riskidentifiering Gesunden – Nytt Döda fallet
Länsstyrelsen Jämtland har under 2014 med hjälp av extern konsult genomfört
undersökningar i och strax utanför området Tjärnviken i sjön Gesunden. Man har i tidigare
utredningar sett en potentiell risk för framtida eroderingsras i den så kallade sidodalen vid
Tjärnbodarna/Öratjärnen Syftet med undersökningarna var att utföra detaljerad djupmätning
och få en uppfattning om jordarter i Tjärnvikens bottensediment samt att lokalisera en
eventuell bergklack. Resultatet visar dock behov av fortsatt arbete. Ingen bergsklack har
kunnat lokaliseras i Gesunden. Risken för ett nytt Dött fall kan därför inte avskrivas.
Samverkan sker med Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Dammägare samt MSB.
8.2 Planerade åtgärder
Efter utvärdering av planerade åtgärder 2011 samt genomförd RSA 2015 planerar
kommunen att genomföra följande större åtgärder under mandatperioden 2015-2018.
8.2.1 Åtgärder för ökad krishanteringsförmåga
Reservkraftsinventering – tillgång och behov
Kommunens samhällsviktiga verksamheter ska inventeras utifrån tillgång och behov av
reservkraft. En plan för att förstärka tillgången ska tas fram.
Höja medvetandegraden gällande framtagna planer
Det finns mycket material men de behöver spridas inom krishanteringsorganisationen, tex
dammbrottsplan, kriskommunikationsplan, skolans krisplaner osv.
System för utbildning och övning
Kommunen ska anpassa sin utbildning och övning utifrån systemet som tas fram i länet.
Regionalsamverkansövning Hubbe 1 och 2
Länsstyrelen har initierat en regionalsamverkansövning Hubbe 1 2015 och Hubbe 2 2017.
Ragunda kommun har för avsikt att delta i dessa.
Stärka allmänhetens egen krishanteringsförmåga
Kommunen ska delta i den informationsinsats mot allmänheten som MSB arbetar fram för
genomförande under 2016.
8.2.2 Åtgärder för identifiera risker
Se 8.1.3 ovan. Arbetet med Tjärnviksdalen fortsätter.