Risk och sårbarhetsanalys Säffle kommun

Transcription

1(46)
SÄFFLE KOMMUN
Räddningstjänsten
Handläggare:
Ida Andersson, tfn 0570-814 77
Datum 2015-05-24
Dnr KS 2015-159
Risk och sårbarhetsanalys
Säffle kommun
Postadress
SÄFFLE KOMMUN
Räddningstjänsten
661 80 SÄFFLE
Besöksadress
Norrlandsvägen 33
Fax
E-post [email protected]
Telefon/fax
Tfn 0533-68 10 00 vx
0533-178 008 dir
Post-Bankgiro-Org.nr.
Postgiro 7 69 59-6
Bankgiro 294-7935
Org.nr. 212 000-1900
2(46)
Sammanfattning
Samtliga landets kommuner är enligt Lagen (2006:544) om kommuners och landstings
åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ålagda att
analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa
händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och
sammanställas i en riskoch sårbarhetsanalys.
För att belysa Säffle kommuns risker och sårbarheter samt påvisa förmågor att hantera
inträffade kriser både på övergripande (kommunen som organisation och geografiskt område)
samt detaljerad nivå (verksamheter och funktioner) har en kombination av kvalitativ och
kvantitativ analys utförts. Analysen har genomförts av representanter från kommunens
verksamheter och sammanställts av räddningstjänsten och dess säkerhetssamordnare.
Under analysen identifierades riskobjekt, farliga verksamheter samt potentiella händelser som
kan drabba kommunen. Utifrån dessa genomfördes en gradering av sannolikhet och
konsekvens samt en bedömning av kommunens förmåga att hantera de kriser som händelserna
innebär eller kan leda till.
Säffle kommun har en varierande riskprofil. Bygderna i kommunen har mycket gamla anor.
Jordbrukskulturen har sin prägel på bebyggelsestrukturen, vilket visar sig än idag i form av en
liten befolkning på stor yta med ett stort antal småbyar spridda över nästan hela kommunen. I
kommunens norra och västra delar finns stora skogsområden och områden runt Byälven
består av låglänt jordbruksmark. Södra delen av kommunen gränsar till Vänern med en lång
kuststräcka längs Värmlands näs och skärgårdens många öar. Genom kommunen går järnväg
och ett rikt förgrenat vägnät med bland annat Europaväg 18 och Europaväg 45.
Dagens samhälle är uppbyggt på tekniska och elektroniska system, vilket medför att vår
infrastruktur blir allt mer känslig för störningar. Övergripande störningar som kan slå ut
samhällsviktig verksamhet som avbrott i dricksvatten-, el- och värmeförsörjning samt
naturkatastrofer har identifierats som de största riskerna för Säffle kommun. Sådana händelser
kan även leda till social oro i samhället, vilket i sin tur kan medföra sociala risker. Under 2013
har ett arbete med att identifiera sociala risker och riskfaktorer påbörjats.
Risken för trafikolyckor med farligt gods eller omfattande personskador ses som påtaglig då
det går ett rikt förgrenar vägnät inom kommunen, dels i form av järnväg, dels i form av
Europaväg 18 och Europaväg 45.
Närheten till vatten (Byälven och Vänern) samt beroendet av Vänern som råvattentäkt gör
Säffle kommun känslig för miljöpåverkan i form av utsläpp från sjötransporter (diesel, olja,
metanol, övriga kemikalier till Grums och Skoghall), ras och skred samt översvämning. Under
2000-talet har Säffle vid flera tillfällen drabbats av höga flöden i sjöar och vattendrag samt
skyfall som orsakat översvämning. Erodering, vattenintränging i ledningsnät och
vattenskadade fastigheter ses därför som en stor risk och kommunen bedriver ett aktivt
förebyggande arbete för att minska risker och skador inom området.
Inom kommunens geografiska område har ett antal verksamheter identifierats som kan
medföra stor negativ påverkan för människors liv och hälsa och miljö, främst genom brand
eller utsläpp av kemiska ämnen.
Krisberedskaps- och riskminskande arbete främjas inom kommunens geografiska område
genom regelbundna samverkansfora på intern, lokal, regional, nationell och internationell
nivå.
3(46)
Innehåll
1
Begreppsförklaring ...........................................................4
2
Inledning ............................................................................6
2.1
3
Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 7
3.1
3.2
3.3
3.4
3.4.1
3.4.1
3.4.1
3.4.2
3.4.3
4
Syfte och mål ...................................................................................... 6
Kommunens ansvarsområde och uppgift ........................................... 7
Kommunens organisation inklusive egna bolag och förbundssamarbeten 8
Vilka författningar som har beaktats i redovisningen av risk och sårbarhetsanalysen
8
Övergripande beskrivning av kommunens geografiska ansvarsområde
9
Geografiska förhållanden ................................................................... 9
Demografiska förhållanden ................................................................ 9
Infrastruktur ...................................................................................... 11
Hydrologiska förhållanden ................................................................ 11
Näringsliv .......................................................................................... 11
Arbetsprocess och metod .............................................12
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
Arbetsprocess ................................................................................... 12
Metod – kontinuitetshantering .......................................................... 12
Aktörer .............................................................................................. 13
Underlag ........................................................................................... 13
Avgränsningar .................................................................................. 13
5
Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens
geografiska område................................................................14
6
Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga
verksamhet ..............................................................................19
6.1
Kort om kritiska beroenden .............................................................. 23
7
Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens
geografiska område................................................................24
7.1
7.1.1
7.2
Riskidentifiering ................................................................................ 24
Identifierade riskobjekt inom kommunens geografiska område är: .. 25
Riskanalys ........................................................................................ 28
8
Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap
inom kommunen och dess geografiska område .................31
9
Behov av åtgärder med anledning av riskoch sårbarhetsanalysens
resultat .....................................................................................45
4(46)
1
Begreppsförklaring
Hot5
Epidemi1
Vanligen en infektionssjukdom som sprids
snabbt i ett definierat geografiskt område.
Om en epidemi täcker en hel eller flera
världsdelar benämns den pandemi.
Epizooti och zoonos2
Epizooti är en allvarlig smittsam
djursjukdom som har eller kan misstänkas
få en stor utbredning. Zoonos är en
sjukdom eller smittämnen som på ett
naturligt sätt kan spridas mellan djur och
människor.
Extraordinär händelse3
Omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att
genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan
även bestå av en händelse eller en
företeelse som i sig framkallar fara mot
något eller någon.
Kritiskt beroende6
Beroenden som är avgörande för att
samhällsviktiga verksamheter ska kunna
fungera. Sådana beroenden karaktäriseras
av att ett bortfall eller en störning i
levererande verksamheter relativt
omgående leder till funktionsnedsättningar,
som kan få följder att en extraordinär
händelse inträffar.
Med extraordinär händelse avses en sådan
händelse som avviker från det normala,
innebär en allvarlig störning eller risk för
alvarlig störning i viktiga
samhällsfunktioner och kräver
skyndsamma insatser av en kommun eller
ett landsting.
Krisberedskap7
Förmåga4
Rakel
Här avses krishanteringsförmåga och
förmåga i samhällsviktig verksamhet att
motstå allvarliga störningar Med
krishanteringsförmåga avses att det inom
verksamhets- eller ansvarsområdet ska
finnas en förmåga att vid allvarliga
störningar leda den egna verksamheten,
fatta beslut inom eget verksamhets- eller
ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och
tillförlitlig information och vid behov
kunna samverka med andra aktörer.
Förmågan att genom utbildning, övning
och andra åtgärder samt genom den
organisation och de strukturer som skapats
för, under och efter en kris förebygga,
motstå och hantera krissituationer.
(Radiokommunikation för effektiv ledning)
Rakel är ett gemensamt
radiokommunikationssystem för
organisationer i samhället som arbetar med
allmän ordning, säkerhet eller hälsa.
Redundans
Redundans i samhället innebär extra
system eller rutiner för att minska
sårbarheten hos betydande funktioner.
Exempelvis att kunna ringa via mobil
telefoni vid störningar i det fasta
telefonnätet.
1
Nationalencyklopedin, epidemi och pandemi,
http://www.ne.se/lang/epidemi#,> (2013-09-09)
2
Länsstyrelsen i Värmland. Epizooti och zoonoser,
http://www.lansstyrelsen.se/varmland/Sv/djur-ochnatur/smittskydd/Pages/smittsamma-ochanmalningspliktiga-sjukdomar--.aspx, (2013-0909)
3
Lag (2006:544) om kommunera och landstings
åtgärder inför och vid en extraordinär händelse i
fredstid och höjd beredskap, kap 2 §1
4
MSB. Vägledning för riskoch
sårbarhetsanalyser, 2011, s. 77
5
MSB. Vägledning för riskoch
sårbarhetsanalyser, 2011, s. 78
6
Myndigheten för samhällsskydd och beredskapa
föreskrifter om kommuners riskoch
sårbarhetsanalyser
7
Ibid.
5(46)
(Organisatorisk) Resiliens
Samhällsviktig verksamhet, SVV10
Men resiliens avses den förmåga som ett
företag eller en organisation besitter för att
motstå kriser och påfrestningar.8
En verksamhet som uppfyller minst ett av
följande villkor
Risk
-
Ett bortfall av eller en svår störning
i verksamheten kan ensamt eller
tillsammans med motsvarande
händelser i andra verksamheter på
kort tid leda till att en allvarlig kris
inträffar i samhäller.
-
Verksamheten är nödvändning eller
mycket väsentlig för att en redan
inträffad kris i samhället ska kunna
hanteras så att skadeverkningarna
blir så små som möjligt.
9
En sammanvägning av sannolikheten för
att en händelse ska inträffa och de
(negativa) konsekvenser händelsen kan
leda till.
Riskdatabas
Kommunens databas med en
sammanställning av samhällsviktiga
objekt, farlig verksamhet (enligt kap 2 § 4 i
Lagen om skydd mot olyckor),
samlingslokaler och andra viktiga
funktioner i samhället som kan innebära en
risk eller ha behov av extra skydd.
Riskvärde
En gradering av bedömd sannolikhet för att
en händelse inträffar och vilka efterföljder
den kan få, dess konsekvens.
Riskindex
En summering av riskvärden med avsikt att
ge ett riktvärde för hur angeläget det är att
en skadeförebyggande eller risksänkande
åtgärd ska vidtas.
Sårbarhet
De egenskaper eller förhållanden som gör
ett samhälle, ett system, eller egendom
mottagligt för de skadliga effekterna av en
händelse
VMA11
Viktigt Meddelande till Allmänheten, är
ett varningssystem som används vid
olyckor och allvarliga händelser, vid svåra
störningar i viktiga samhällsfunktioner och
vid krishantering i samband med
extraordinära händelser.
10
8
MSB, Resiliens- Begreppets olika betydelser och
användningsområden.
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/27199.pdf,
2015-04-08
9
MSB. Vägledning för riskoch sårbarhetsanalyser
2011, s. 78
Myndigheten för samhällsskydd och beredskapa
föreskrifter om kommuners riskoch
sårbarhetsanalyser
11
MSB. Definitions av VMA, Viktigt meddelande
till allmänheten. https://www.msb.se/sv/Insats-beredskap/Hantera-olyckor--kriser/VMA/, (201309-13)
6(46)
2 Inledning
Samtliga landets kommuner är enligt lag ålagda att ”analysera vilka extraordinära händelser
i fredstid som kan inträffa i kommunen respektive landstinget och hur dessa händelser kan
påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet skall värderas och sammanställas i en
riskoch sårbarhetsanalys”12.
Riskanalysen är ett verktyg för att identifiera risker, hot och sårbarhet, påvisa
förbättringsmöjligheter och förbereda och bidra till att kommunen som helhet förbättrar sin
förmåga att motstå och hantera kriser. Det ska även vara ett verktyg i att ”bygga” ett mindre
sårbart samhälle.
2.1 Syfte och mål
Syftet med att genomföra en riskoch sårbarhetsanalys är att urskilja risker, kritiska
beroenden och sårbarheter inom kommunens geografiska område som kan påverka förmågan
att hantera kriser.
Analysen ska fungera som ett underlag för kommunens plan för hantering av extraordinära
händelser enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt för de kommunala
handlingsprogrammen enligt Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.
Analysens viktigaste syften är att:
 Öka medvetande och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga.
 Utveckla förmågan att hantera inträffade kriser.
 Ge underlag för information till kommuninvånare och anställda.
 Ge underlag för planering av åtgärder som minskar risker och sårbarhet.
 Stödja den fysiska planeringen.
 Uppfylla gällande lagstiftning.
Målet är att riskoch sårbarhetsanalysens innehåll kan precisera styrkor respektive
förbättringsområden inom kommunens krishanteringsförmåga samt ligga till grund för
verksamheternas handlingsplaner.
12
Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
höjd beredskap, kap 2 § 1
7(46)
3 Beskrivning av kommunen och dess geografiska
område
3.1
Kommunens ansvarsområde och uppgift
Kommunens ansvar och uppgifter regleras i kommunallagen samt speciallagstiftningen och
inkluderar följande obligatoriska uppgifter:

Förskoleverksamhet och fritidshem


Förskoleklass, grundskola,
gymnasieskola och särskola
Hälso- och miljöskyddstillsyn samt
livsmedelstillsyn

Renhållning och avfallshantering

Kommunal vuxenutbildning

Räddningstjänst

Svenska för invandrare

Vatten och avlopp

Socialtjänst, inklusive individ- och
familjeomsorg

Bibliotek


Krisberedskap
Omsorg om äldre och funktionshindrade


Kollektivtrafik (tillsammans med
landstinget)
Hälso- och viss sjukvård i särskilt
boende

Bostadsförsörjning

Stadsplanering och byggfrågor

Samhällsorientering för vissa
nyanlända invandrare
Det ingår även ett antal frivilliga uppgifter för kommunen, dessa är:

Öppen förskola

Hälso- och viss sjukvård i hemmet

Fritidsverksamhet

Sysselsättning

Bygga bostäder

Näringslivsutveckling

Energirådgivning

Kultur
8(46)
3.2
Kommunens organisation inklusive egna bolag och
förbundssamarbeten
För att hantera kommunallagen och speciallagstiftningen är Säffle kommun organiserad
genom en politisk organisation där kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande
organ och kommunstyrelsen är det högsta verkställande organ. Under kommunstyrelsen finns
ett antal nämnder med tillhörande förvaltningar, se figur 1. Direkt under kommunstyrelsen
finns även kommunledningskontoret och räddningstjänsten organiserade. De kommunala
bolagen finns organiserade under kommunfullmäktige.
Figur 1. Skiss över Säffle kommuns politiska organisation.
3.3



Vilka författningar som har beaktats i redovisningen av risk
och sårbarhetsanalysen
Lag om kommuner och landstings
åtgärder inför och vid extraordinära
händelser i fredstid och höjd
beredskap (2006:544)

Lag om allmänna vattentjänster
(2006:412).

Lag om skydd mot olyckor
(2003:778)
Myndigheten för samhällsskydd
och beredskaps föreskrifter om
kommuners riskoch
sårbarhetsanalyser (MSBFS
2015:5)

Socialtjänstlag (2001:453)

Lag (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga

Miljöbalken (1998:108)
Skollag (2010:800)
9(46)

Livsmedelsverkets föreskrifter om
dricksvatten (SLVSF 2001:30)

Kommunallagen (1991:900)
3.4
3.4.1

Hälso- och sjukvårdslagen
(1989:763)
Övergripande beskrivning av kommunens geografiska
ansvarsområde
Geografiska förhållanden
Säffle kommun är den sydligaste kommunen i Värmlands län, granne med kommunerna
Arvika, Grums, Åmål och Årjäng. I kommunen bor 15 33413 personer, varav drygt 9 000 i
centralorten, Sveriges yngsta stad, Säffle. Övriga tätorter är Svaneholm, Värmlandsbro,
Nysäter, Sillingsfors och Långserud.
Kommunens totala landyta är ca 1 220 km2, varav ca 82 % används till skogs- och jordbruk.
Den östra delen av kommunen utgörs av en bördig halvö, Värmlands näs, vars sträckning ut i
Vänern ger kommunen en lång kustlinje. Näset utgör dryga 1/3 av kommunens yta.
3.4.1
Demografiska förhållanden
Säffle kommuns befolkning har minskat något under de senaste 10 åren bland annat på grund
av ett födelse- och flyttningsunderskott. Demografiskt är befolkningen idag fördelade på
följande sätt:
Figur 2. Befolkningspyramid Säffle kommun år 2014
Bland både kvinnor och män finns flest invånare i åldersgruppen 45-70 år, se figur 2.
13
SCB. Befolkningsstatistik, http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efteramne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommunlan-och-riket/159277/, 2015-04-14
10(46)
Figur 3. Kommunkarta
11(46)
3.4.1
Infrastruktur
Genom Säffle kommun löper flera stora kommunikationsvägar som E45 och E18 samt
länsväg 175, från Säffle till Arvika. Järnväg, Norge/Västerbanan, mellan Oslo-Karlstad (Kil)
och Göteborg passerar också genom kommunen. Byälven rinner genom kommunen från
Glafsfjorden i norr till Vänern i söder. Älven var förr en betydande farled för godstrafik men
är idag främst en vattenled för turism och fritidsbåtar. Både järnvägen och väg E45 korsar
Byälven i Säffle stad.
3.4.2
Hydrologiska förhållanden
Säffle är en vattennära kommun som delas av Byälvens strömfåra och med lång kuststräcka i
Vänern. Närheten till vatten gör också kommunen utsatt för vattennivåstigningar. Främst
omfattar detta Säffle centralort och Nysäter. Delar av E45 och riksväg 175 påverkas av
översvämningar till följd av skyfall eller långvarigt regn. Höga flöden i Byälven samt ett högt
vattenstånd i Vänern innebär att samhällsviktig verksamhet hotas. Under översvämningen
2000-2001 uppmättes den högsta vattennivån vid Säffle Övre14 på 47,0 meter över havet15.
3.4.3
Näringsliv
Säffle har ett väl differentierat näringsliv. Det finns både större multinationella företag samt
små- och medelstora inom olika verksamhetsområden så som process- och verkstadsindustri,
styr – och regleringsteknik, elektronisk och data. De största arbetsgivarna i Säffle kommun är:
Tabell 1.
Arbetsgivare
Verksamhet
Antal
anställda
Säffle kommun
Offentlig verksamhet
1500-1999
CCI Valve Technology
AB
Tillverkning av andra kranar och ventiler
200-249
Aktiebolaget Somas
Tillverkning av andra kranar och ventiler
100-199
Nordic Paper Seffle AB
Tillverkning av papper och papp
100-199
Moelven Byggmodul
AB
Tillverkning av monteringsfärdiga trähus
100-199
Landstingen i
Värmland
Primärvårdsmottagning
100-199
Vattenfall Services
Nordic AB
Anläggningsarbeten för el och telekommunikation
50-99
Samhall AB
Förpackningsverksamhet
50-99
Hjelte restaurang
Restaurangverksamhet
50-99
Nettbuss AB
Linjebussverksamhet
50-99
Volvo Bussar AB
Parti- och provisionshandel med reservdelar och
tillbehöver till motorfordon
50-99
BTG Instruments AB
Tillverkning av instrument och apparater för mätning,
provning och navigering
50-99
14
15
Omedelbart norr om dammluckorna vid Strömbron
Höjden är angiven i RH2000. År 2000-2001 användes RH70, vilket motsvarar 46,83 meter över havet
12(46)
4 Arbetsprocess och metod
Den kommunala riskoch sårbarhetsanalysen är framtagen med hjälp av metoden
kontinuitetshantering. Metodvalet är baserat på flera anledningar. En av dessa är att
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) under året tagit fram nya förskrifter för
kommuners riskoch sårbarhetsanalyser. De första utkasten visade indikationer på stora
förändringar i redovisning och innehåll. Fokus har flyttats från riskinventering och
scenarioanalyser till att numera utgå från samhällsviktiga verksamheter och dess funktion. För
att uppnå de nya kraven krävdes ett metodbyte. Kommunen har även under en längre tid
arbetet med att förankra RSA:n i de kommunala verksamheterna för att på så vis bidra till en
mer resilient kommun. Kontinuitetshanteringen har bidragit till att förankra riskoch
sårbarhetsanalysen samt att systematiskt analysera vilka risker och hot som finns inom de
samhällsviktiga verksamheterna.
4.1 Arbetsprocess
Utifrån MSB:s vägledning för samhällsviktiga verksamheter och i dialog med kommunens
riskgrupp, togs en lista fram över de kommunala samhällsviktiga verksamheter som bör
analyseras. Ett tiotal områden identifierades och berörda verksamheter bjöds in till temadagar
som under en workshop diskuterade och analyserade det aktuella ämnet. Eftersom metoden är
helt ny och det saknades kunskap anlitades externa konsulter för att vara ett stöd under
analysprocessen.
Efter genomförda workshops sammanfattades resultaten i kontinuitetsrapporter. Rapporterna
har legat till grund för stora delar av riskoch sårbarhetsanalysen. Riskidentifiering och
riskanalys har sin utgångspunkt i den kommunala riskdatabasen samt tidigare riskoch
sårbarhetsanalyser och inträffade händelser. RSA:n har sedan sammanställts av
säkerhetssamordnarna med stöd av kommunens riskgrupp för att slutligen godkännas av
kommunfullmäktige.
Under mandatperioden kommer riskoch sårbarhetsanalysen årligen att följas upp enligt
föreskriften MSBFS 2015:5, uppföljningen rapporteras till Länsstyrelsen av
säkerhetssamordnare med stöd av riskgruppen.
4.2 Metod – kontinuitetshantering
De verksamhetsspecifika workshoparna inleddes med en gemensam identifiering av vilka
aktiviter som är nödvändiga för att verksamheten ska kunna utföra sitt samhällsviktiga
åtagande, exempelvis hemtjänst inom vård och omsorg. Aktiviteterna ställdes även mot en
maximal avbrottstid. Hemtjänsten (åtagande) ska exempelvis kunna hantera larm (aktivitet)
inom en timme och bedömdes därför ha en maximal avbrottstid på 30 min, för att ändå kunna
utföra aktiviten inom utsedd tid (hantera larm inom en timme).
Efter identifieringen av åtagandets aktiviteter identifierades de interna och externa resurser
som aktiviteten är beroende av. Detta är således de resurser som är nödvändiga för att kunna
utföra aktiviten, som i sin tur krävs för att uppfylla åtagandet. I exemplet ovan är telefoni en
sådan resurs.
Med utgångspunkt i de identifierade aktiviteterna och resurserna gjordes en kartläggning, i
vilken resurser kopplades till respektive aktivitet för att visualisera beroendekedjorna och
åtagandets komplexitet.
Efter kartläggningen genomfördes en riskbedömning av respektive resurs. Detta innebar att
risker kopplade till resursen identifierades, exempelvis störningar i telenätet. Sedan gjordes en
bedömning för sannolikheten att en frånvaro av resursen kommer att leda till att den
13(46)
maximala avbrottstiden överstigs. Hänsyn tas i denna analys till de befintliga reservlösningar
som finns för respektive resurs, exempelvis ytterligare kommunikationsmedel så som Rakel.
Slutligen föreslogs åtgärdsförslag för de resurser som bedömdes ha hög riskbild med stor
sannolikhet för att den maximala avbrottstiden överstigs. För särskilt kritiska resurser kommer
kontinuitetsplaner att arbetas fram. Dessa kontinuitetsplaner ska användas vid avbrott för att
säkerställa en så snabb återgång som möjligt till ordinarie verksamhet.
4.3 Aktörer
Följande aktörer och verksamheter har deltagit arbetet att ta fram 2015 års riskoch
sårbarhetsanalys:












Miljö och bygg, Miljökontoret
Kommunledningskontoret, IT-funktionen
Kommunledningskontoret, Räddningstjänsten, säkerhetssamordningen
Kommunledningskontoret, Räddningstjänsten, räddning (operativ verksamhet och
förebyggande)Teknik och fritid, gata
Teknik och fritid, VA
Teknik och fritid, GIS
Barn och utbildningsförvaltningen, förskola
Barn och utbildningsförvaltningen, kostenheten
Socialförvaltningen, socialtjänst
Socialförvaltningen, hemtjänst
Riskgruppen (arbetsgrupp med verksamhetsrepresentanter)
4C Strategies
4.4 Underlag
Risk- och sårbarhetsanalysen grundas på de kontinuitetsanalyser som gjorts under hösten
2014. Riskidentifiering och riskanalys bygger på den kommunala riskdatabasen, tidigare riskoch sårbarhetsanalyser samt inträffade händelser.
4.5 Avgränsningar
Arbetet med att ta fram en ny riskoch sårbarhetsanalys ska ses utifrån en fyrårsperiod som
tog sin början i och med att de nya föreskrifterna godkänndes den 1 mars 2015. Under den
första perioden (år 2015) har fokus varit att identifiera samhällsviktiga verksamheter inom
kommunkoncernen och påbörja en beroendeanalys av dessa. Under resterande år i
mandatperioden kommer ytterligare samhällsviktiga verksamheter analyseras, samt att vidare
arbeta med de sårbarheter som identifierats.
14(46)
5 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom
kommunens geografiska område
Samhällssektor
Viktig samhällsfunktion
Samhällsviktig verksamhet
Produktion och distribution
av el
Vattenfall
av fjärrvärme
Värmevärden
Distribution av drivmedel
Din X Svaneholm
Energiförsörjning
Fortum
Nysäters Macken, Bilisten
OKQ8
OKQ8 (Volvo Brandt)
Preem
Hillerströms Lanthandel
Samhällssektor
Viktig
samhällsfunktion
Lloyds Apotek (Säffle Sjukhus)
Läkemedels- och
materialförsörjning
Kronans Apotek (45:an Köpcentrum)
Apoteket Svanen (Östra Storgatan)
Vårdcentralen Säffle (Sjukhuset)
Primärvård
Hälso- och
sjukvård samt
omsorg
Svea Vårdcentral
Vårdcentralen, Nysäter
Distriktsköterskemottagning, Svaneholm
Psykiatri
Psykiatrisk mottagning Säffle
Skydd av barn
Socialtjänst
Försörjningsstöd
Flyktingsmottagning
Stöd till arbetslösa ungdomar
Smittskydd för djur Distriktsveterinären Säffle
och människor.
Miljökontoret
15(46)
Samhällssektor
Swedbank
Finansiella tjänster
Betalningar, tillgång till
kontanter, centrala
betalningssystem,
värdepappershandel
Nordea
Handelsbanken
45:an köpcentrum
(bankomat)
Samhällssektor
Handel och industri
Bygg- och
entreprenadverksamhet,
detaljhandel,
tillverkningsindustri
CCI Valve Technology AB
Samhällssektor
Hälso- och
sjukvård samt
omsorg
Viktig
samhällsfunktion
Omsorg av barn förskolor
Annelund
Mörten (fristående)
Enen
Pluto
Eldflugan (fristående)
Rävgården
Fiskarberget
Solkatten
Illern
Sund
Kullerbyttan (fristående)
Sörgården
Kyrkmyren
Tuvan (fristående)
Musikanten
Samhällssektor
Hälso- och
sjukvård samt
omsorg
Viktig
samhällsfunktion
Omsorg av barngrundskolor
Höglundaskolan
Botilsäters skola
Lugnadalskolan
Tegnérskolan
Svanskogs skola
(Svaneholm)
Tingvallaskolan
Tveta skola
Nysäters skola
Värmlandsbro skola
Långseruds skola
(friskola)
Samhällssektor
Socialförsäkringar
Allmänna pensionssystemet,
sjuk- och
arbetslöshetsförsäkring
Arbetsförmedlingen
16(46)
Samhällssektor
Viktig
samhällsfunktion
Kaptensgården
Industrigatans
gruppbostad
Svanen
Jättegatans gruppbostad
Enegården
Karlstadsvägens
gruppbostad
Boende för äldre
Funktionshindrade
och äldre
LSS
Björkbacken
Plogvägens gruppbostad
Lindbacken
Polstjärnans gruppbostad
Boende enligt LSS
Stjärngatans gruppbostad
Aspens gruppbostad
Hälso- och
sjukvård samt
omsorg
Vegagatans gruppbostad
Kil-Gillberga
Svaneholm
Värmlandsbro och Värmlandsnäs
Annelund/Tveta
Hemtjänstgrupper
Norelund
Rolfserud
Västra innerstan
Östra innerstan
Samhall (privat)
Attendo Sverige AB (privat)
Samhällssektor
Kommunledningskontoret
Offentlig förvaltning
Lokal ledning, regional
ledning, nationell ledning,
begravningsverksamhet,
diplomatisk och konsulär
verksamhet
Kommunledningsgrupp
(tillika krisledning)
Begravningsverksamheter
Begravning Fonus
Säffle-Åmåls
begravningsbyrå
Säffle Begravningsbyrå
Samhällssektor
Kommunal IT-verksamhet
Information och
kommunikation
Telefoni (mobil och fast)
Mobilnätsföretag, Telia och
Telenor
PTS
Teracom
17(46)
Säffle fibernät
Internet
Fiberföreningar
RAKEL (MSB, Teracom,
Racom)
Radiokommunikation
Sveriges Radio
Värmlands Folkblad
Nya Wermandstiningen
av dagstiningar
Provinstidningen Dalsland
Säffle-tidningen
Tidningstjänst AB
Webbaserade information,
sociala medier
Samhällssektor
Viktig
samhällsfunktion
Dricksvattenförsörjning
Kommunalteknisk
försörjning
Avloppshantering
Kommunledningskontoret,
kommunens hemsida
Säkerhetssamordningen
Vattenverk/vattentäkt
Ledningsnät
Säffle tätort/ Vänern
Pumpstationer
Svaneholm/Krubbenäs
Nysäter/Borrad brunn
Teknik och
fritid
Reningsverk
Ledningsnät
Säffle och Värmlandsbro
tätorter
Pumpstationer
Svaneholm
Teknik och
fritid
Nysäter
Renhållning
Väghållning
RenoNorden AB
Avfallstationer och återvinningscentral
Gatuenheten
Underhåll
Snöröjning
Entreprenörer
Samhällssektor
Transporter
Flygtransport,
järnvägstransport,
sjötransport, vägtransport,
kollektivtrafik
Trafikverket
Gatuenheten
Värmlandstrafik
SJ
18(46)
Samhällssektor
Viktig
samhällsfunktion
Livsmedelsbutiker Centralkök
Distribution av
livsmedel
Livsmedel
Lindgrens frukt &
Grönt
Tegnérskolan
Coop Nära
Svanskog
Herrgårdsgymnasiet
ICA Kvantum
Svanskogs skola
(Svaneholm)
Hillerströms
Lanthandel
Enegården
Pekås
Botilsäters
produktionskök
Netto
Långserudsfriskola
Lidl
Alla förskolor
Coop Extra
Övrigt
ICA Nära
Vikinghallen
Primärproduktion av
livsmedel
Egenproduktion
Kostenheten
Suggringen
Hidens Lantbruk
Södra Skanegården
Åhs Säteri
(Har miljöprövning A eller B).
Kontroll av livsmedel
Samhällssektor
Miljökontoret
Räddningstjänst
Skydd och säkerhet
Domstolsväsendet,
åklagarverksamhet, militärt
försvar, kriminalvård,
kustbevakning, polis,
räddningstjänst,
alarmeringstjänst,
tullkontroll, gränsskydd och
immigrationskontroll,
bevaknings- och
säkerhetsverksamhet
Säffle brandsstation
Svanskog deltidsstation
(Svaneholm)
Nysäters brandvärn
Polis
Bevakningsföretag
Securitas
19(46)
6 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet
Samhällsviktig
verksamhet
Infrastruktur
Verksamhetsnära
system
Personal
Varor och tjänster
Övrigt
Pumpstationer
Drivmedel
Ledningsnät
Kemikalier
El
Teknisk personal
Avloppsrening
Driftövervakningssystem
Fast telefon
Laboratorium
Fordon
Labbpersonal
SOS Alarm
Mobiltelefon
Mobiloperatör
Internet
Mobiltelefon
Fast telefon
Socionomer
HVB-hem
Handläggare
Familjehem
Övrig personal
Mobiloperatörer
Procapita
Barnskydd
El
Förvaltningsrätten
BBIC
Socialnämnden
Datorer
El
Fast telefoni
Nätverk
Quadracom, Växelsteg Alcatel (växel)
fiber
Växelbord Trio
TDC, fiber
Telefoner Virtuell miljö
Ledningar,
kabel
Växelpersonal
IT-personal
Tjänstemän
Telenor
Vattenfall
Telia
datakommunikation
Serverhallar
20(46)
Samhällsviktig
verksamhet
Verksamhetsnära
system
Infrastruktur
Personal
Varor och tjänster
Övrigt
Kollektivtrafik
Renhållning
Vägnät
Värme, fjärrvärme
Pedagogisk personal
Fast telefon
Förskolan
Förskolechef
Procapita
Internet
Städpersonal
El
Kockar mfl.
Väghållning/
snöröjning
Drivmedel
Midcam
Lokaler
Hygienartiklar
Extern matleverans
Vatten
Livsmedelsinköp
Avlopp
El
IT-stöd
Förvaltningsrätten
Mobiltelefon
Försörjningsstöd
Handläggare
Vaktbolag
IT
Personallarm
Procapita
Fast telefon
Socialnämnden
Lokaler
Datorer
Samhällsviktig
verksamhet
Infrastruktur
Mobiloperatörer
Verksamhetsnära
system
Telefoner, fast,
mobil, fax
Vägnät
Hemtjänst
El
Vatten
Personal
Varor och tjänster
Vårdbiträden
Väghållning/
snöröjning
LAPS-care
Sjuksköterskor
Caretech (larm)
Arbetsterapeut
Procapita
Administrativ
personal
Transportvarusändning
Matbutiker
Sjukvårsmaterial Taxi
Verkstad
Bussbolag
Drivmedel
Färdtjänst
Avlopp
IT-support
Övrigt
Närstående och
anhöriga
Kyl och frys
Alkolås
Bilpool
Fordon
Transport Apodos
Räddningstjänst
Lokaler
21(46)
Samhällsviktig
Verksamhetsnära
Infrastruktur
Personal
verksamhet
system
Varor och tjänster
Allkontroll
Avlopp
Datorer
Administrativ
personal
El
Kost
Fast telefon
Matilda
IT
Övrigt
Arla, Menigo
Polisen
(belastningsregister)
Beves
Recal
Drivmedel
Renhållning
Ecolab
Staples Ocay
Internet
Kockar
Livsmedelsbutiker Svensk cater
Vatten
Kökspersonal
Medhelp
Miljökontoret
(tillsyn)
Termometer,
systemtermometer
SÄBO (lokaler)
Svensk
storköksservice
Säffle expressen
Fordon (bil, ev. båt)
ID
Dator
Miljökontoret
(tillsyn av
dricksvatten)
Fast telefon
E-post
GPS
Server
Internet
Mobiltelefon
Personal från
Miljökontoret
Personal med rätt
kompetens för
provtagning
Kontaktuppgifter
Analystjänster
Expertstöd för
förorenad mark
Kommunikatör
Drivmedel
Mobiloperatör
Skyddskläder
SMHI
Utredningsunderlag,
rutiner, mallar,
styrdokument
@mis/ Allkontroll
Provtagningsutrustning
22(46)
Samhällsviktig
verksamhet
Infrastruktur
Verksamhetsnära
system
Personal
Varor och tjänster
Övrigt
Mobiltelefoner
Fast telefon
Material
Sökare
Mobiloperatör
TIC
(trafikverket)
Brandmän
SOS Alarm
Livsmedel
Utryckningsfordon
Förmän
Väghållning/
snöröjning
Bilbärgare
Syrgas/ syrgasflaskor
Kemikalier
Desinfektion
RAKEL
Privata bilar
Navigator
Rökdykarradio
Räddningstjänst El
Sateliter
VA,
vattenposter
Filemaker
Larmsystem
Kartprogram
Beredskap
(C40/TIB)
Drivmedel
Miljörestvärdesledare Ambulans
NØDNETT
Polis
Contal
VMA
Samhällsviktig
verksamhet
Infrastruktur
POSOM
Verksamhetsnära
Personal
system
Varor och tjänster
Övrigt
Drivmedel
Fast telefon
GS-beredskap
Väderwebb
Kontor
Mobiltelefon
Beredskapspersonal
Salt
Fordon och maskiner
El
Maskinister
Sand
Kartor och körlistor
Entreprenörer
Styrdokument
Snöröjning
Verkstad
23(46)
6.1 Kort om kritiska beroenden
Under hösten 2015 genomfördes kontinuitetsanalyser på flertalet av kommunens
samhällsviktiga verksamheter, ett arbete som kommer att fortsätta under
mandatperioden. Analyserna har bland annat resulterat i kartläggningar av de beroenden
som finns inom dessa verksamheter. Analysen inkluderar beroendekedjor, en
avgränsning har gjorts vid att inte vidareanalysera de externa resursernas beroenden,
eftersom det ligger utanför kommunens ansvarsområde.
Av de verksamheter som analyserats är den viktigaste resursen personal med rätt
kompetens och utbildning. Tillgången till ström och möjlighet att kommunicera,
antingen via internet, mobil eller fast telefon, är något som i stor sett alla verksamheter är
beroende av. Tillgången till drivmedel är ett måste för 8 av de 10 analyserade
verksamheterna.
Beroendeanalyserna visar även att alla kommunala verksamheter är strikt beroende av
privata företag som tillhandahåller varor och tjänstera av olika slag.
Att analysera de kommunala samhällsviktiga verksamheterna är en kontinuerlig process.
Följande samhällsviktiga verksamheter kvarstår att analysera:

LSS och särskilda boenden

Vattenverk och distribution av dricksvatten

Grundskola

Krisledningsnämnd/ ledning

Flyktingmottagning

Sysselsättning för arbetslösa ungdomar

Internet (ISP) och fiber

Renhållning

Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Driftsäkerhet
24(46)
7 Identifierade och analyserade risker för kommunen
och kommunens geografiska område
7.1
Riskidentifiering
Riskidentifieringen syftar till att identifiera extraordinära händelser och förhållanden
inom kommunens egen verksamhet och det geografiska området som innebär ett hot eller
en risk.
I kommunens riskdatabas finns de riskobjekt som omfattas av 2 kap. 4 § i Lag om skydd
mot olyckor. Dessa anläggningar är verksamheter som innebär fara för att en olycka ska
orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Riskdatabasen omfattar även objekt
som är samhällsviktig verksamhet, vilket avser funktioner som tillhandahåller så pass
viktiga tjänster och produkter att om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras
människors liv och hälsa och möjligheten att värna samhällets grundläggande värden.
Identifieringen av riskobjekt har gjorts med hjälp av en värdering och riskbedömning av
respektive objekt i riskdatabasen.
Arbetet med riskdatabasen påbörjades år 2007 och har under 2011 genomgått en
utbyggnad vari den kompletterats med samhällsviktiga objekt. En utökad
bedömningsmetod för att värdera skyddsbehov och risker infördes under våren 2011.
Ytterligare en uppdatering av riskdatabasens bedömningar behöver genomföras för att
databasen ska stämma överens med den nya konsekvensbeskrivningen, som använts i
den aktuella riskoch sårbarhetsanalysen.
Konsekvens
Bedömningen har utförts av representanter från Räddningstjänst, Miljökontoret,
Socialförvaltningen, SÄBO samt Teknik och fritid (dvs. gata och VA) utifrån
bedömningsklasserna liv och hälsa, miljö, egendom och funktion. Representanterna har
utgått från respektive profession och verksamhetsområde vid bedömningen av vilka
konsekvenser dessa riskobjekt/riskverksamheter kan medföra. För bedömningsmall, se
bilaga 1. Riskvärdena har summerats till ett riskindex, vilka graderats i tolererbar risk,
allvarlig risk, akut risk.
5
5
10
15
20
25
4
4
8
12
16
20
3
3
6
9
12
15
2
2
4
6
8
10
1
1
2
3
4
5
1
2
3
4
5
Sannolikhet
Figur 4. Gradering av riskindex
25(46)
7.1.1
Identifierade riskobjekt inom kommunens geografiska område är:
Objektsnamn
Moelven Värmlands Trä AB
Verksamhet
Tryckimpregnering
Nordic Paper AB
Cellulosaindustri
Pemco Träpellets AB
Tillverkning av
bränslepellets
Avloppsreningsverk
Pumpstation Karl XII
Tryckimpregnering
Säffle avloppsreningsverk
Säffle avloppspumpstation
Woodsupport
Nysäters avloppsreningsverk
Somashallen
Svaneholms
avloppsreningsverk
BTG Instrumensts AB
Avloppsreningsverk
Ishallar
Avloppsreningsverk
R Philipsen AB
Lackering
OK Q8 Säffle
Biltvätt, drivmedel
AP Däck Värmlandsbro
Botilsäter Kyrka
Medborgarhuset
Herrgårdsgymnasiet
Bensinstationer bil- och
gummiverkstäder
Bensinstationer bil- och
gummiverkstäder
Bensinstationer bil- &
gummiverkstäder
gummiverkstäder
Hotell, kontor och
konferensanläggningar
Industrier
Nedlagda deponier
Restaurang
Särskilt boende (äldre,
handikappade m.fl.)
handikappade m.fl.)
Övriga samlingslokaler
Gymnasium
Reimes process Säffle AB
Industrier
"Sjukhuset" i Säffle
Forskningen
Vårdcentraler
Statoil (Gulf)
Shell st1
DIN-X, Långserud
Comfort Hotel Royal
Säffle Förnickling AB
Långviken
Harrys
Björkbacken
Lindbacken
Verkstadsindustri
Anteckning
Brandbekämpning,
miljö
Gasol 2 tankar á 30
ton, haft ett tillbud på
svaveldioxid, finns
gasskyddsplan.
Oljecisterner,
Ammoniak,
väteperoxid
Brandbekämpning,
miljö
Miljö, SVV
Miljö, SVV
Brandbekämpning,
miljö
Miljö, SVV
Ammoniak
Miljö, SVV
Riskindex
11,6
Brandbekämpning,
miljö
Brandbekämpning,
miljö
Risk för spridning,
brandfarligt
Brandbekämpning,
miljö
9,75
11,5
11
10,88
10,71
10,5
10,33
10,2
10
9,6
9
9
9
Ligger centralt, risk för 9
spridning
9
9
Arsenik i marken.
Larmdator
Bygg-, transport- och
fordonsprogram
Galvanisering,
kemikalier
Vuxenskola, IT-
9
9
9
9
9
9
9
8,67
8,4
8,4
8,29
26(46)
enheten m.m
Bro Kyrka
By Kyrka
Kaptensgården
Medborgarhuset
Förskola Annelund
Moelven Byggsystem AB
Cellcomb AB
Karlsson Sven Tageborg
Lindbacken
Kyrkor och kulturmiljöer
handikappade m.fl.)
Skolor, förskolor,
barnomsorg
Industrier
Industrier (papper, lakan
till sjukhus m.m.)
Optimera AB
Jordbruk
handikappade m.fl.)
Varuhus
Granngården
Herrgårdsgymnasiet
Varuhus
Gymnasie Särkskola
Kila Kyrka
Långseruds Kyrka
Millesvik Kyrka
Svaneholm Kyrka
Ölserud Kyrka
Galna Tuppen
Tveta Kyrka
Botilsäter förskola Solkatten
Restauranger
Skolor, förskolor,
barnomsorg
Skolor, förskolor,
barnomsorg
Skolor, förskolor,
barnomsorg
Skolor, förskolor,
barnomsorg
Vuxenutbildning
Botilsäters fritidshem
Botilsäters skola
Höglundaskolan
Vuxenutbildning
OK Q8
AB Somas
gummiverkstäder
Industrier
CS Produktion AB
Industrier
Robust Komponenter AB
Industrier
Höglunds Flak AB
Industrier
Björnö Gård
Kullander Arne
Bröderna Lundqvist Lantbruk
Rosenborgs Säteri AB
Hus 5
Jordbruk
Jordbruk
Jordbruk
Jordbruk
Vårdcentraler
8,25
8,25
8,25
8,25
7,88
Moduler
7,8
fd Säffle Karosseri AB 7,8
Grisar
Har reservkraft
7,8
7,8
f.d. Henrik Färghus
AB färg och bygg
7,8
Gymnasie särskola
Fordon
7,8
7,67
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,5
7,33
7,33
7,33
7,33
Komvux, SFI och
vårdprogrammet
7,33
7,2
Mekanisk industri, stor
arbetsgivare
Mekanisk verkstad,
stor arbetsgivare
Plåtindustri inget
brandfarligt
Påbyggnationer för
lastbilar
7,2
7,2
7,2
7,2
7,2
7,2
7,2
Köttdjur
7,2
Vårdcentral och apotek 7,2
27(46)
m.m.
Gulsippan fritidshem
Förskola Mörten, Långserud
Saturnus fritidshem
Tegnérskolan
Säffle vattenverk
Gruppbostad Jättegatan
Skolor, förskolor,
barnomsorg
Skolor, förskolor,
barnomsorg
Skolor, förskolor,
barnomsorg
Skolor, förskolor,
barnomsorg,
kostproduktion
VA-system
handikappade m.fl.)
VA-system
VA-system
7,13
Friskola f o m 1 juli
2011
vid Höglundaskolan
7
7
7
Reservel
Avloppspumpstation Bron
Dagvatten pumpstation
Höglunds
Avloppspumpstation
VA-system
Stadshusparken
* Riskindex saknas, återstår bedömning från flera verksamheter.
7
*
*
*
*
28(46)
7.2 Riskanalys
Riskanalysen utgår från de identifierade objekten i riskdatabasen och andra kända risker
som kan hota kommunen och resultera i en extraordinär händelse. Riskanalysen
innehåller en värdering av vilka direkta konsekvenser som risken medför, sannolikhet för
att risken inträffar, om risken påverkas av ett förändrat klimat samt om analysen är en
säker eller osäker bedömning. Utgångspunkten för konsekvensdedömningen är
befolkningsens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och grundläggande värden som
rättsäkerhet och demokrati, samt skador på egendom och miljö. Vidare analys av
riskerna finns i kapitel 8.
Konsekvenser
Försumbar påverkan på samhällets funktionalitet och
förmågan att upprätthålla grundläggande värden.
Händelsen kan hanteras inom ordinarie organisation
Försumbar
Försumbar personskada (fysisk eller psykisk)
Försumbar skada på luft, mark, sjö eller egendom/
näringsverksamhet. Försumbar återställningskostnad i
tid och pengar
Lindrig påverkan på samhällets funktionalitet och
förmåga att upprätthålla grundläggande värden. Stadseller förstärkningsläge krävs.
Lindrig personskada (fysisk eller psykisk). Vård eller
Måttlig
sjukskrivning krävs.
Lindrig skada på luft, mark, sjö eller egendom/
näringsverksamhet. Låg återställningskostnad i tid och
pengar
Kännbar påverkan på samhällets funktionalitet och
förmågan att upprätthålla grundläggande värden.
Regionalt stöd krävs för att hantera händelsen.
Allvarlig personskada (fysisk eller psykisk) med
Betydande
bestående men/enstaka dödsfall.
Omfattande skada på luft, mark, sjö eller
egendom/näringsverksamhet. Hög återställningskostnad
i tid och pengar.
Allvarlig påverkan på samhällets funktionalitet och
förmåga att upprätthålla grundläggande värden.
Nationellt stöd krävs för att hantera händelsen.
Katastrofala
Flertalet dödsfall.
Allvarlig eller permanent skada på luft, mark, sjö eler
egendom/näringsverksamhet. Oförsvarlig
återställningskostnad i tid och pengar.
Figur 5. Bedömningskriterier för konsekvenserna av identifierade hot och risker.
29(46)
Sannolikhet
Osannolik
Mindre än 1 gång per 1000 år
Sällsynt
1 gång per 100-1000 år
Liten sannolikhet
Sannolik
Mycket sannolik
Mer än 1 gång per år
Figur 6: Bedömningskriterier sannolikheten att identifierade hot och risker inträffar.
Klimatpåverkan
Minskar
Hotet/risker drabbar Säffle kommun mindre
frekvent än i dagsläget
Oförändrad Hotet/risken drabbar Säffle kommun i samma
omfattning som i dag
Ökar
Hotet/risken kommer troligtvis att drabba
Säffle kommun mer frekvent framöver än vad
som sker idag
Figur 7: Bedömningskriterier för hur framtida klimatförändringar kan komma att
påverka frekvensen av identifierade risker och hot.
30(46)
Konsekvens
Funktionalite
t och
grundläggan
Miljö och
de värden
Liv och hälsa egendom
Sannolikhet för
inträffad händelse
Klimatpåverkan
Säker
bedömning
(Ja/Nej)
Översvämning
Katastrofala
Försumbar
Katastrofala
Mycket sannolikt
Ökar
Ja
Ras och skred
Måttlig
Försumbar
Måttlig
Liten sannolikhet
Ökar
Nej
Värmebölja
Försumbar
Betydande
Försumbar
Sannolik
Ökar
Ja
Storm
Måttliga
Måttliga
Betydande
Sannolik
Ökar
Nej
Skogsbrand
Måttlig
Försumbar
Betydande
Mycket sannolik
Ökar
Ja
Måttlig
Betydande
Betydande
Mycket sannolik
Ökar
Ja
Katastrofala
Katastrofala
Katastrofala
Sällsynt
Oförändrat
Nej
Betydande
Betydande
Betydande
Sannolik
Oförändrad
Ja
Betydande
Betydande
Betydande
Sannolik
Ökar
Ja
Teknisk infrastruktur och försörjningssystem
Störning i
Betydande
Betydande
elförsörjning
Försumbar
Sannolik
Ökar
Ja
Betydande
Försumbar
Mycket sannolik
Ökar ev.
Ja
Betydande
Måttlig
Liten sannolikhet
Ökar
Ja
Måttlig
Måttlig
Betydande
Liten sannolikhet
Oförändrat
Ja
Måttlig
Försumbar
Försumbar
Sannolik
Ökar
Ja
Risk (händelse)
Naturolyckor
Olyckor
Spridning av kemiska
ämnen
Spridning av nukleära
ämnen
Brand i farlig
verksamhet eller
samlingslokal
Trafikolycka Farligt
gods
Störning i elektroniska
kommunikationer
Betydande
Störning av
dricksvattenBetydande
försörjning
Störning av
fjärrvärmeförsörjning
Störning av
transportsystem
Antagonistiska hot och sociala oro
Våld och hot
Betydande
Betydande
Måttlig
Sannolik
Oförändrad
Nej
Social oro
Betydande
Betydande
Måttlig
Sannolik
Oförändrad
Nej
Kompetensbrist
Måttlig
Måttlig
Måttlig
Sannolik
Minskar ev.
Nej
Spridning av
biologiska ämnen
Betydande
Betydande
Måttlig
Sannolik
Ökar
Nej
Sjukdomar
31(46)
8 Beskrivning av identifierade sårbarheter och
brister i krisberedskap inom kommunen och dess
geografiska område
Sårbarheterna och bristerna i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska
område har bedömts med utgångspunkt i de kritiska beroenden och de risker som
identifierats i kontinuitets- samt riskanalysen. Kapitlet beskriver även sårbarheter och
förmågebrister som framkommit vid inträffade händelser samt genomförda övningar.
Beskrivningen av sårbarheter och brister ligger till grund för arbetet med att föreslå och
vidta åtgärder.
Översvämning – höga flöden och skyfall
Konsekvenserna av en översvämning där vattennivån överstiger 47,716 m.ö.h. bedöms
vara katastrofala för samhällets funktionalitet och grundläggande värden, då fleratlet
samhällsviktiga verksamheter hotas samt att nationellt stöd kommer krävas för att
hantera händelsen.
För liv och hälsa kommer konsekvenserna vara försumbara medan miljö och egendom
beräknas få kafastrofala konsekvenser. Ekosystemet kan rubbas i och med att
urlakningen och ledningsbrott kan förorena marken. Ett förändrat klimat bedöms kunna
öka risken för både höga flöden och skyfall.
Sårbarhet
Konsekvenserna av översvämning innebär stor påverkan på samhällsfunktioner och
infrastruktur. Enligt Sjöfartsverkets historiska mätningar tyder det på att kommunen
sannolikt kommer drabbas i framtiden. En ökning av vattennivån i Byälven och Vänern
med mer än 2 meter kan få följande effekter:








Höga vattennivåerna i Byälven kan medföra att sanitärt
avloppsvatten från Nordic Paper Seffle AB:s renseri orenat släpps
ut i älven
Risk för översvämning av kommunala spill- och dagvattennätet
Enskilda avlopp och oljeavskiljare kan få problem med rening och
funktion
Föroreningar bundna i marken kan lakas ut och följa med ut i
vattendragen
Sommarstugor längs Byälven kan översvämmas
Vägar till bostadshus och fritidshus på Önaholm kan översvämmas.
Riksväg 175 och järnvägen kan undermineras eller sköljas bort
El- och teleförsörjning utmed Byälven kan påverkas om marken
eroderas av vattnet
Vid skyfall har följande områden och funktioner drabbats:


16
Lågt belägna villor
Ledningsnät är dimensionerat och byggt för att klara så kallat 10årsregn. Senare tiders skyfall kan medföra breddning och överfulla
VA-ledningar, vilket främst gäller avlopp som ej är duplicerade (i
I måttenhet RH2000
32(46)
avlopp som inte är duplicerade rinner regn- och avloppsvatten i samma
ledning). Arbetet med att utöka dupliceringen pågår.
Förmåga
Samverkan i Byälsvgruppen, översvämningskartering och erfarenheten av att bygga
vallar ger kommunen en mycket god förmåga att hantera höga flöden. De skyfall som
kommunen drabbats av har även lett till förbättrade rutiner att hantera framtida skyfall.
Beredskapspersonal inom VA, gata, fastighet och räddningstjänst har en gemensam plan
för bemanning, insats och informationshantering vid översvämning.
Översvämningskartering
År 2004 genomfördes en laserscanning av Glafsfjorden och Byälven för att kunna
beräkna effekterna av vattennivåhöjningar. Utifrån mätningarna har en beräkning av
översvämningsområden kopplat till vattennivåhöjningen tagits fram för Byälvens
sträckning, framförallt genom Säffle och Värmlands Nysäter.
Översvämningskarteringen är uppbyggd i GIS och omfattar:


Geografisk illustration av översvämmade områden inom 250
respektive 300 cm över normal vattennivå
Samhällsviktiga objekt samt riskoch skyddsobjekt
33(46)
dvs. 48,2 m.ö.h RH2000
dvs. 47,7 m.ö.h RH2000
Höjdsystem
RH (Rikets Höjdsystem) är Sveriges
nationella höjdsystem. Höjdsystemet
representeras av bestämda fixpunkter som
relateras till en gemensam nollpunkt. RH70
är en tidigare måttenhet än RH2000.
Skillnaden i höjdsystemen beror på
landhöjningen. 48,0 m.ö.h (RH70)
motsvarar 48,2 m.ö.h (RH2000)
Normal vattennivå i Vänern:

44,6 m.ö.h (RH70)

44,8 m.ö.h (RH2000)
Figur 8: Översvämningskartering av höjd vattennivå i Byälven.
34(46)
Figur 9: Kartering av översvämning orsakad av skyfall/rikligt regn.
35(46)
Ras och skred
Ras och skred är ett led i den geologiska utvecklingen. Det pågår en ständig förändring
av landskapet. Allteftersom landhöjningen fortgår gräver sig älvar och bäckar allt
djupare ner i jorden. Slänterna mot vattendragen blir högre och brantare. När
påfrestningen i jorden blir för stor inträffar ett ras eller skred och slänten jämnas ut. Om
vattennivån i ett vattendrag sjunker minskar mothållet. Det ger samma effekt som om
belastningen på marken ökar.
På uppdrag av Statens Räddningsverk har BohusGeo 1996 utfört en inventering av
riskerna för skred inom Säffle kommun. Fyra områden - Säffle tätort, Värmlands Bro,
Nysäter och Kättebacka – Kålsäter är upptagna. Figur 10 visar riskområdet vid
gästhamnen längs älven mot Vänern i kvarteret Tuvan. De markerade områdena är inre
riskområden. Den fullständiga utredningen med kartmaterial finns på kommunkontoret. I
dagsläget finns ingen specifik analys av kommunens förmåga att hantera ras och skred.
Tuva
Gästhamn
Flå
Figur 10: Riskområden för skred längs Byälven i Säffle tätort
Värmebölja
Stark värme påverkar människors välbefinnande och hälsa negativt, vilket medför ökade
behov inom sjukvård och omsorg. Värmesystemen i kommunala fastigheter är inte
anpassade för att klara längre perioder av hög värme. Detta medför att påfrestningarna på
kylsystem och klimatanläggningar ökar, vilket i sin tur bidrar till en större
energiförbrukning och ökad risk för överbelastning. En ökad förbrukning av kylmedium
kan även medföra en negativ miljöpåverkan. Kommunens förmåga att hantera
värmebölja har förbättrats i och med att socialförvaltningen vidtagit egna åtgärder och
införskaffat portabla klimatanläggningar till verksamhetens boenden samt skrivit en
åtgärdsplan.
SMHIs definition av värmebölja är en sammanhängande period då dygnets högsta
temperatur överstiger 25 grader minst fem dagar i sträck. Klimatförändringar leder till att
antalet sammanhängande dagar med en dygnstemperatur på >20 grader förväntas öka.17
17
Länsstyrelsen i Värmland, Klimatanalys Värmlands län, 2014
36(46)
Storm
Stormar och orkaner kan få betydande konsekvenser för samhällets infrastruktur och för
drabbade skogsägare. Kommunens förmåga att hantera samhällsstörningar tillföljd av
storm har förbättrats under året då personal inom kommunen har fått utbildning i att röja
stormfälld skog18. För att hantera eventuella bortfall av dricksvatten har en nödvattenplan
tagits fram för kommunen. En fortsatt stor sårbarhet är att flera av kommunens mest
elberoende verksamheter saknar reservkraft.
Skogsbrand
Kommunen drabbas årligen av mindre skogsbränder men omständigheterna gör att
konsekvenserna ofta är försumbara. En viktig aspekt av skogsbränder är att de är
svårbedömda då brandens läge och vilket väderförhållande som råder har stor påverkan
på hanteringen. En normal skogsbrand får störst konsekvenser för enskilda markägare
men mindre stor betydelse för viktiga samhällsfunktioner. Om en skogsbrand däremot
inträffar vid kommunens råvattentäkt påverkas dricksvattnet. Påverkan kan dels bero på
branden som sådan, dels på grund av kemikalier som används vid släckningsarbetet.
Konsekvenserna blir även stora om branden hotar bebyggda områden. Under
sommarmånaderna när det råder stor risk för skogsbrand tar Räddningstjänsten hjälp av
länets skogsbrandflyg för att upptäcka eventuella bränder.
Kommunens förmåga att hantera skogsbrand ses som god men kommer ytterligare
förbättras i och med projektet att skapa en länsgemensam plan för skogsbränder i
Värmland.19 Verksamheter inom Socialförvaltningen arbetar med att ta fram
evakueringsplaner för deras boenden. Kommunens förmåga att hantera en större
evakuering till följd av skogsbrand är inte prövad.
Spridning av kemiska ämnen
Flertalet industrier med produktion som innefattar hälsofarliga kemiska ämnen är
lokaliserade i kommunen. Många av företagen arbetar aktivt med miljöcertifiering i
säker kemikaliehantering. Riskerna inom de befintliga industrierna varierar mycket.
Riskkällorna inom industrierna har studerats samt värderats med hänsyn till
sannolikheten för skadehändelse och möjliga konsekvenser om en olycka inträffar.
Främsta riskkällan för större utsläpp bedöms vara Nordic Paper Seffle AB, som håller
cisterner med gasol och svaveldioxid. Vid utsläpp av gasol kan gasmoln bildas, vilka kan
driva flera hundra meter innan antändning. Vid brand i eller intill en cistern kan
värmeutvecklingen medföra en explosion och värmestrålning. Industriområdet vid
Nordic Paper ligger i anslutning till bostadsområden, serviceinrättningar och
publika lokaler.
Ur miljösynpunkt kan oljeprodukter eller släckvatten från brand komma ner i
dagvattenbrunnar/avlopp. Andra riskkällor för spridning av kemiska ämnen är
godstransporter via lastbil på väg E18 (Karlstad-Oslo) samt på järnväg, Kil-Göteborg,
och E45 med sträckning genom Säffle centralort. Flera transporter av farligt gods sker
årligen igenom Säffle och Värmlandsbro.
18
Lagkrav att ha utbildning för att hantera motorsåg.
Mer information om Räddningstjänstens förmåga att hantera skogsbrand finns i det kommunala
handlingsprogrammet. Säffle kommun, http://saffle.se/sv/politik-forvaltning/kommunensledning/namnder-enheter-rad/kommunstyrelsen/raddningstjansten/var-verksamhet/, 2015-04-22
19
37(46)
Risken för att en mindre olycka med utsläpp sker ses som sannolik. Risken för en större
och mer omfattande gas- eller explosionsolycka bedöms vara liten då tillsyner och
säkerhetsrutiner är av hög standard kring kommunens farliga anläggningar. Risken för att
kemiska ämnen sprids med vattnet bedöms öka med ett förändrat klimat. Detta för att en
ökad nederbörd kan innebära en ökning av andelen halter (ämnen) ökar i yt- och
grundvatten. Ett förändrat klimat som är mer gynnsamt för bakterier kan även medföra
att det krävs mer besprutning som i sin tur ökar risken för spridning av kemiska ämnen.
Deponier innehåller allt från ämnen som är vanliga i naturen till naturfrämmande ämnen
som människan framställt. Tillsammans kan dessa föroreningsmängder utgöra ett avsevärt
hot mot människors hälsa och mot miljön. I kommunen finns flertalet nedlagda deponier
som har inventerats av bland annat kommunen för att bland annat kunna riskklassa dessa. I
dag har kommunen ingen deponi i drift utan allt avfall sorteras och transporteras till andra
kommuner för slutbehandling. Vid överskott på nederbörd kan lakvatten rinna ut i
vattendrag i Säffle kommun. Det har funnits en slamdeponi i Krokstad. Här finns endast
en liten risk för urlakning av näringsämnen.
Anläggningar med potentiellt miljöfarlig verksamhet är inlagda i en riskdatabas och
koordinatsatta efter geografisk placering. De kan vid samhällsplanering och vid en
eventuell olycka läggas ut på kartan och kompletteras med andra digitala databaser som
till exempel avrinningsområde, vattendrag och bebyggelse. Samtliga anläggningar i
databasen är inte klassade som miljöfarliga, men har sådan verksamhet som på ett eller
annat sätt kan skada miljön om inte deras produkter hanteras på ett tillfredsställande sätt.
Konsekvenserna av ett större utsläpp i eller nära centralorten kan bli betydande för
människors liv och hälsa samt för miljö. Beredskap för evakuering, sanering och
släckning av kemiska ämnen finns inom räddningstjänsten. Arvika och Karlstads sjukhus
har även en beredskapsplan för hantering av skadade och sanering till följd av allvarlig
olycka med kemiska ämnen. Under hösten genomfördes även en kontinuitetsanalys över
Miljökontoret med anledning av verksamhetens åtagande tillsyn av förorenat
dricksvatten. Analysen har resulterat i åtgärdsförslag för att ytterligare öka förmågan.
Kommunen arbetar även med en oljeskyddsplan för Vänern, detta sker i samverkan med
Åmåls kommun.
Spridning av nukleära ämnen
De nukleära ämnen som finns inom kommunen och i dess närhet begränsas till de
mängder som används inom sjukvården.
En kärnteknisk olycka alternativt haveri i Sverige eller Europa skulle kunna medföra
katastrofala konsekvenser för människors liv och hälsa samt vår natur och ekosystem i
form av radioaktivt nedfall eller strålning. Spridning av nukleära ämnen skulle även
kunna få allvarliga konsekvenser i form av förlorat förtroende för samhällsstrukturen och
demokratiska värden.
Sannolikheten för att Säffle kommun kommer att drabbas av en kärnteknisk olycka är
mycket svår att bedöma då risken påverkas av politiska lägen i omvärlden, naturolyckor
(väder och seismografisk aktivitet) och mänskliga faktorn.
Utifrån säkerheten på svenska kärntekniska anläggningar, effekten av tidigare spridning
av nukleära ämnen, avstånd till kärntekniska anläggningar samt transporter genom
kommunen bedöms det sällsynt eller osannolikt att Säffle drabbas. Klimatförändringar
bedöms inte påverka frekvensen av spridning av nukleära ämnen.
38(46)
Brand i farlig verksamhet eller samlingslokal
Stor brand i byggnad med farlig verksamhet eller i samlingslokaler innebär betydande
konsekvenser för miljö och egendom. En omfattande brand på sjukhuset eller i en skola
medför en stor förlust samt omfattande omorganisering av resurser för att kunna
upprätthålla en viktig samhällsfunktion eller samhällstjänst.
En omfattande brand i en byggnad där ett stort antal människor befinner sig kan innebära
katastrofala konsekvenser för berörda på plats samt för insatspersonal. Vid brand i farlig
verksamhet där risk finns för utsläpp eller förbränning av farliga ämnen blir
konsekvenserna även allvarliga för omgivningen.
Förbränning av farliga ämnen samt utsläpp från brandbekämpningen kan medföra stora
negativa konsekvenser på miljö och vattendrag i omgivningen.
Förhöjd risk för brandspridning och ett snabbt brandförlopp i centrum gäller framförallt
de ställen där det förekommer trähusbebyggelse och där husen ligger tätt. I Säffle tätort
finns sådana, bland annat utefter Östra och Västra Storgatan och vid
Herrgårdsgymnasiet. I Säffle kommun finns flertalet byggnader som kan inrymma mer
än 100 personer samtidigt.
Objektsnamn
Medborgarhuset
Somashallen
Herrgårdsgymnasiet
Harrys
Höglundaskolan
Tegnérskolan
Tingvallaskolan
Bro Kyrka
By Kyrka
Centrumkyrkan
Comfort Hotel Royal
Verksamhet
Danslokal
Ishall
Skola
Samlingslokal
Skola
Skola
Skola
Samlingslokal
Samlingslokal
Samlingslokal
Hotell, restaurang,
samlingslokal, kapellet
Personantal
500-999
500-999
500-999
200-499
200-499
200-499
200-499
100-199
100-199
100-199
100-199
Forskningen
Samlingslokal, SFI, komvux, 100-199
IT-enheten
Gillberga Kyrka
Kila Kyrka
Saga Bio
"Sjukhuset" i Säffle
Köpcentrum 45
Svaneholms Folkets
Hus
Säffle FF
Säffle
Kyrka/Församlingshem
Samlingslokal
Samlingslokal
Biograf
Vårdcentral
Varuhus
Samlingslokal
100-199
100-199
100-199
100-199
100-199
100-199
Samlingslokal
Samlingslokal
100-199
100-199
Guttane
Tegnerhallen
Erikshjälpen, Volvo
buss m.m.
Köpcentrum
Idrottslokal
Stor lokal.
-
Figur 11: Samlingslokaler och lokaler som rymmer många människor.
39(46)
Risker i samband med välbesökta arrangemang på Kanalön, som är ett område mellan
älven och kanalen, gör att framkomligheten för räddningsfordon försämras.
Utryckningsfordon kan få svårt att ta sig fram på grund av ökad gång- och biltrafik samt
otillbörlig parkering av stort antal bilar längs utryckningsvägarna.
Sommartid lockar Lurö många turister, både med egen båt och med båtcharter. Ön ligger
utanför Värmlandsnäs södra spets, vilket är svårtillgängligt för räddnings- och
brandbekämpande insatser.
Risken för omfattande bränder bedöms som sannolik utifrån nuvarande brandskydd
(byggstandard, rutiner och släckutrustning) i offentliga lokaler och på industrier. Ett
förändrat klimat har inte bedömts påverka risken för brand i farlig verksamhet eller
samlingslokal. Räddningstjänsten arbetar dagligen med att minska sårbarheten och öka
förmågan att hantera brand i farlig verksamhet och samlingslokal.20
Trafikolycka farligt gods
Kommunen genomskärs av E18 och E45, med en hög årsdygnstrafik samt av riksväg
175, mellan Säffle och Arvika med betydligt lägre belastning. Samtliga vägar trafikeras
av transporter med farligt gods samt tung trafik. E45 korsar Byälven mitt i Säffle tätort
och delar även orten i två områden, norra och södra. Vägen går parallellt med järnvägen
mellan Värmlandsbro och Säffle, vilket innebär att en urspårning på järnvägen kan
resultera i följdolyckor i biltrafiken och medföra stort antal personskador.
Trafikolyckor i närheten av Säffle tätort med utsläpp av farliga ämnen skulle kunna få
betydande eventuellt katastrofala konsekvenser för människors liv och hälsa, både direkt
och via utsläpp i Byälven med utlopp i Vänern. Konsekvenserna av en trafikolycka med
farligt utsläpp bedöms som betydande för samhällsfunktioner samt miljö och egendom.
Risken för att en trafikolycka med farligt gods inträffar bedöms som sannolik i och med
trafikens frekvens inom kommunens geografiska område. Risken bedöms kunna öka i
och med att ett förändrat och blötare klimat kan medföra en ökad risk för vattenplaning
vid skyfall samt på grund av erosion.
Störningar i elförsörjning
Majoriteten av styrsystem, kommunikationssystem, produktion, uppgiftslagring m.m. är
elberoende och endast ett fåtal funktioner är försedda med reservkraft. Därmed bedöms
påverkan på funktionalitet och grundläggande värden i samhället som betydande. Ett
långvarigt elavbrott vintertid medför även stora svårigheter för varmhållning av bostäder.
Konsekvensen bli betydande för människors liv och hälsa då det kan påverka
framkomligheten av larm till utryckningstjänst, akutsjukvård och polis. Avsaknaden av
vissa samhällsfunktioner som upphör utan el kan medföra större skade- och
olycksfrekvens, exempelvis belysning (trafikreglerande, gatu- och inomhusbelysning)
och kommunikation (trygghetslarm, hissar, hjälp till funktionshindrade). Bensinstationer,
centralkök, försörjningssystem, transporter och livsmedelsbutiker är ytterligare exempel
på samhällsviktiga funktioner som helt eller delvis slutar att fungera vid strömavbrott.
Följdhändelser och effekten av störningar i elförsörjningen står i relation till avbrottets
längd, väderlek och årstid. Påverkan på miljön bedöms bli begränsad.
20
Mer information om Räddningstjänstens förmåga finns i det kommunala handlingsprogrammet
40(46)
För att öka förmågan att hantera störningar i elförsörjning finns UPS för fast telefoni och
IT-servrar. Stationär reservkraft finns i dagsläget på Stadshuset, Forskningen,
vattenverket i Säffle, råvattenpumpstation i Säffle, råvattenintag i Svaneholm samt
Lindbackens äldreboende. Avloppsreningsverket i Säffle samt vattenverket i Svaneholm
är försedda med handske för att kunna ta emot reservkraft från ett mobilt aggregat. För
att ytterligare förbättra förmågan att hantera störningar i elförsörjningen bör en fortsatt
reservkraftsanalys genomföras samt att aggregat bör köpas in till prioriterade
verksamheter. En dialog bör även hållas med privata aktörer som bedriver samhällsviktig
verksamhet angående huruvida de kan hanterar längre strömavbrott.
Under år 2015 har kommunen deltagit i Energimyndighetens projekt Styrel II. Projektet
syftar till att kunna prioritera samhällsviktiga elanvändare vid en effektbrist i Sverige.
Vid effektbrist är det elnätsföretagen som prioriterar elledningar utefter kommunens
underlag.
Störningar i elektroniska kommunikationer
En stor del av samhällsviktiga funktioner styrs eller stöds via elektronisk
kommunikation, vilket medför att störningar i mobilt eller fast telefonnät, internet eller
intern datakommunikation bedöms få betydande konsekvenser och försvåra
upprätthållandet av drift och verksamhet.
Avbrott i telekommunikation kan leda till upplevelser av otrygghet och får betydande
konsekvenser för människors liv och hälsa om framkomlighet per telefon till larmcentral
(SOS 112) eller trygghetslarm inte fungerar. Störningar i internet kan medföra att
driftlarm inte går fram till driftjourer eller beredskapspersonal inom VA, fjärrvärme och
produktionsindustri. Påverkan på miljön bedöms som försumbar då detta i huvudsak
endast rör mindre utsläpp.
En allt mer digitaliserad vardag ökar sårbarheten för störningar i elektronik
kommunikation. Kontinuitetsanalyserna visar att kommunen kommer att behöva
genomföra satsningar för IT-säkerheten för att säkerställa funktionen av elektronisk
kommunikation. En digitaliserad kommun behöver bygga en stark IT-organisation, bland
annat genom redundansvägar för fibernät och fysisk back-up för att minska sårbarheten.
Ytterligare exempel är att avtal skrivs och att kommande upphandlingar beaktar
redundans inom IT för att öka kommunens förmåga att hantera störningar i elektronisk
kommunikation.
Störningar av dricksvattenförsörjning
Ungefär 65 % av kommunens invånare, merparten boende i Säffle tätort, försörjs med
dricksvatten från något av kommunens tre vattenverk. Utebliven vattenförsörjning eller
otjänligt dricksvatten får betydande konsekvenser för viktiga sociala samhällsfunktioner
som vård, skola och barnomsorg. Störst påverkan ger en störning av Säffles stora
vattenverk som försörjer hela Säffle tätort samt Värmlands bro. Stora personella resurser
kommer krävas för att driva dagliga verksamheter, upprätthålla hygien (VA, personal
och patient) samt livsmedels- och värmeproduktion. Även för liv och hälsa bedöms
konsekvenserna bli betydande i och med svårigheter med hygienhållning, smittspridning
och förvärrad sjukdomsbild för svaga individer och riskgrupper.
41(46)
Miljöpåverkan bedöms som måttlig i och med att störningar i vattendistributionen
påverkar avlopps- och reningssystemet samt att spridning av bakterier, särskilt vid icke
inhemska kulturer kan påverka det lokala ekosystemet.
Med utgångspunkt från att det under de senaste fem åren har inträffat flertalet allvarliga
störningar i dricksvattenförsörjningen i flera svenska kommuner som orsakats av
bakterier, ledningsbrott och sabotage, bedöms det sannolikt att även Säffle kommun kan
komma att drabbas. Ett förändrat klimat som kan medföra en ökning av översvämningar
och skyfall kan även bidra till en ökad frekvens av störningar i
dricksvattenförsörjningen.
Med en effektiv vattenrening av råvatten med UV-ljus minskar risken för smitta från
bakterier och andra mikroorganismer. Därtill har Säffle kommun tillgång till eget
laboratorium som testar såväl kemiska som mikrobiologiska ämnen. Detta är, som bland
annat påpekas i den nationella klimatutredningen, en stor tillgång genom att snabba svar
på prover erhålls kan direkta åtgärder vidtas. Detta sammantaget med ett systematiskt
underhåll av ledningsnätet ger en liten sannolikhet för störning av
dricksvattenförsörjningen.
Säffles råvattenintag är placerat ca 2 km ut från stranden i Stackviken och omfattas av
skyddsområdet. Stora volymer av kemikalier passerar per båt regelbundet Säffle
skärgård på väg till industrierna i Grums och Skoghall.
Ett utsläpp av kemikalier eller petroleumprodukter i Vänern även om det inträffar utanför
skyddsområdet skulle kunna förorena råvattnet.
Nysäters råvattentäkt är belägen alldeles intill riksväg 175. Även här kan en olycka
orsaka kemikalie-, olje- eller dieselutsläpp som kan medföra att vattentäkten förorenas.
Anläggningens läge intill vägen kan på sikt medföra att vattenkvaliteten påverkas av
vägsalt, vilket bevakas genom ökad provtagning och kontakt med Trafikverket.
Dricksvattnet från Svaneholms vattenverk kan påverkas av utsläpp eller förorening vid
närbelägen väg eller i sjön Mellansvan. Påverkan bör mildras av att råvattnet infiltreras
genom en grusås innan det tas in i vattenverket.
Vid höga vattenflöden finns det stor risk för att enskilda vattenbrunnar förorenas genom
att bakterier kommer in i vattnet. Detta kan ske genom att enskilda avloppsanläggningar
bräddas eller att jordbruksgödsel infiltreras i vattenbrunnar. Som information kan
nämnas att kommunen inte ansvarar för enskilda brunnar förutom ett antal enskilda
anläggningar vid skolor och äldreboenden. Dessa brunnar ska ha ett kontrollprogram
enligt dricksvattenföreskrifterna21.
Kommunen har ökat sin förmåga att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen i och
med att en nödvattenplan har tagits fram. Det har även genomförts en kontinuitetsanalys
för tillsyn av dricksvatten.
Störningar av fjärrvärmeförsörjning
Konsekvenserna av ett fjärrvärmeavbrott bedöms vara måttliga för människors liv och
hälsa samt för funktion och ekonomi beroende på årstid. Ett längre avbrott under
vintertid kan medföra stora behov av externa värmekällor vilket kan öka brandrisken.
21
Livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten LIVSFS 2011:3 <
http://www.slv.se/upload/dokument/lagstiftning/2011/2011_3_dricksvatten_omtryck.pdf > (2013-08-15)
42(46)
Risk finns även för frysskador på ledningsnät med stora ekonomiska följder. Svårigheter
att bedriva samhällsviktig verksamhet i dåligt uppvärmda lokaler kan resultera i
evakuering och omorganisering av personal och resurser.
Fjärrvärmeverket är inte försett med reservkraft, men möjligheten finns att hyra
reservkraft/pannkapacitet dock ej avtalat med uthyrare. Det bedöms som sannolikt att
distributionen av fjärrvärme kan störas. Möjliga orsaker bedöms vara produktionsstopp på
grund av sabotage, bränslebrist, elbrist eller distributionsstopp på grund av ledningsbrott.
Möjligheten att alternera mellan de olika pannorna och spillvärmen ger en viss redundans för
värmeproduktionen. Det finns möjlighet att omfördela personal inom Värmevärden samt att
ta emot förstärkningsresurser via entreprenörer. Ett förändrat klimat bedöms inte påverka
frekvensen av störningar i fjärrvärmeförsörjningen.
Störningar av transportsystem
En störning i trafikflödet på framförallt E45 skulle få konsekvenser för framkomlighet
och i sin tur kunna bidra till följdolyckor. Möjligheten att under en längre tid dirigera om
trafik varierar på vägsträckningen genom Säffle. Bitvis kan det komma att medföra stora
störningar i trafikflöde och för boende i området. Väg E45 är huvudled för trafik och
transport mellan Karlstad och Göteborg.
I dagsläget sker förutom persontrafik, transporter av skogsråvaror, tankar med farligt
gods och annat gods i container regelbundet på järnvägen genom Säffle. Kommunens
större industrier transporterar råmaterial och varor på järnväg.
En större störning i järnvägstrafiken får stora negativa konsekvenser för produktion och
industri.
Sannolikheten för mindre störningar bedöms som mycket stor medan större störningar
bedöms sällsynt. Ett förändrat klimat kan medföra ökad risk för störningar i
transportsystem dels på grund av översvämningar och skyfall men även på grund av
värme som kan medföra hal asfalt, solkurvor i järnvägen et cetera.
Våld och hot
Enligt Brå (Brottsförebyggande rådet) har 16 % av landets förtroendevalda blivit hotade
på grund av sitt uppdrag.22 Hot och våld riktat mot politiker påverkar det demokratiska
styret i kommunen och bör ses som mycket allvarligt. Även hot mot tjänste- och
myndighetsutövande personal är ett hot mot demokratiska värden inom kommunen.
Konsekvenserna av otillåten påverkan är betydande för det politiska utövandet,
samhällsviktiga funktioner samt människors liv och hälsa.
I Säffle kommun har inte hot eller våld riktat mot tjänstemän eller politiker inträffat i
någon större utsträckning. Kommunens utvecklingsavdelning anordnar regelbundet
medborgarundersökningar för att läsa av trender och svängningar i opinions- och
sakfrågor. En ökning av hot och våld har däremot förkommit inom vård och omsorg.
Säkerhetsrutiner och utbildning av personal i hantering av potentiella hotfulla situationer
genomförs för att minska risken att drabbas.
22
Brottsförebyggande rådet. Politikernas trygghetsundersökning (2012). <
http://www.bra.se/bra/brott-mot-politiker/ptu.html > (2013-07-01)
43(46)
Social oro
Social oro härstammar ofta från vardagliga problem som under en längre tid fortgått utan
förändring. Arbetsgruppen för social oro har arbetade fram följande social problematik
inom Säffle kommun som bakomliggande riskfaktorer23:









Psykisk ohälsa
Drog- och alkoholmissbruk
Utanförskap
Respektlöshet
Konflikter mellan grupper
Osäkra ekonomiska förhållanden
Sociala medier
Elever med hög frånvaro och hemmasittare
Grupper med kriminella individer
Om dessa riskfaktorer inte hanteras kan det leda till: våld i skolan, skolskjutningar,
upplopp, stor skadegörelse, ökat antal suicid, terrorattentat, större stölder samt att
organiserad brottslighet får ett starkare fäste och inflytande i samhället.
Arbetsgruppen upplevde gränsdragningen mellan bakomliggande riskfaktorer och
sociala risker som svår. Exempelvis kan psykisk ohälsa utgöra en riskfaktor som kan
mynna ut i en risk som skadegörelse, misshandel med mera. Vidare ansågs psykisk
ohälsa vara en risk i sig som en konsekvens av exempelvis utanförskap, osäkra
ekonomiska förhållanden och respektlöshet. Dessutom upplevdes det som mycket svårt
att bedöma sannolikheter. Tolkningen var snarare att det i ett första steg får röra sig om
en kvalitativ analys över vad som kan inträffa i form av sociala risker.
Gruppen diskuterade även termen social oro som dels bedömdes kunna orsaka dels
orsakas av problematik i samhället. Det stod klart i arbetsgruppen att traditionella
tekniska risker som avbrott i den elektroniska kommunikationen och störningar i
dricksvattenförsörjningen kan leda till social oro som i sin tur kan medföra en förhöjd
riskbild.
Den slutliga bedömningen efter mötet var givetvis att sociala risker förekommer inom
Säffle kommun och att vi behöver ökad kunskap och stöd i hur vi kan bedöma dessa.
Kompetensbrist
Dagens organisationer är väl slimmade, vilket redan på kort sikt medför att
verksamheterna blir sårbara vid frånvaro av personal, särskilt personal med
specialkompetenser.
En akut och bred kompetensbrist som drabbar flera verksamheter och som exempelvis
orsakas av sjukfrånvaro innebär stora påfrestningar på verksamheter som kräver
särskilda personalresurser. Stressad personal och en hårt belastad organisation är i sin tur
en vanlig orsak till frånvaro och kompetensbrist. Exempel på sådan verksamhet är vård
och omsorg, skola, socialtjänst och IT. I och med utbrottet av A(H1N1)-influensa under
2009, samt andra erfarenheter av personalbrist bedömdes det som sannolikt att Säffle
kommun kan komma att drabbas av akut kompetensbrist.
23
Västra Götalandsmodellen
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2013/2013-67.pdf
(2013-09-11)
44(46)
Ett långsiktigt frånfall av kompetenser exempelvis i form av generationsskifte, färre
utbildningstillfällen eller utflyttning innebär en framtida påfrestning. Påfrestningen
bedöms kunna motverkas med god planering och framförhållning. Konsekvensen av en
långsiktig kompetensbrist bedöms därför bli begränsad. Risken för att Säffle kommun
drabbas av långsiktig kompetensbrist bedöms vara densamma som för övriga Sverige,
det vill säga sannolikt i och med kommande pensionsavgångar samt ett sjunkande
invånarantal.
När risken för kompetensbrist ställdes mot ett förändrat klimat har bedömningen gjorts
att risken kan minska något. Detta på grund av att invandring till Sverige kan komma att
ske då sydligare länder kan bli allt för varma att vistas i, så kallade miljöflyktingar24.
Spridning av biologiska ämnen
Risken för epidemier och pandemier ökar i och med att vi blir allt mer mobila i samhället
och reser mer internationellt. Konsekvenserna av en omfattande sjukdomsutbredning är
betydande för samhällsfunktioner som kräver personalresurser och för människors liv
och hälsa. Verksamheter som vård, omsorg, skola, livsmedelsproduktion/-distribution
och utryckningstjänst kan drabbas svårt av personalbortfall och därmed få svårt att
upprätthålla acceptabel verksamhetsstandard.
I Säffle kommun finns flertalet djurhållande livsmedelsproducenter, med särskild
koncentration till Värmlandsnäs. En spridning av smitta mellan djur eller från djur till
människa ses därför som sannolik eller mycket sannolik med flertalet besättningar av
svin och nötkreatur i området. Risken för spridning av biologiska ämnen bedöms även
öka i och med ett förändrat klimat och en ökad medeltemperatur som i sin tur kan öka
spridningen av bakterier och parasiter.
Gynnsamma möjligheter att isolera eller avskärma en smitta på näset kan ses som
förmildrande förhållanden. En omfattande karantän i området vid E45 och järnväg
(Västerbanan) kan medföra stora konsekvenser för transport av arbetskraft, produkter
och livsmedel, både för kommunen och för regionen.
Ansvarsfördelingen gällande spridning av biologiska ämnen ligger främst på
Jordbruksverket, Länsstyrelsen, Landstinget i Värmland samt Distriktsveterinär.
Miljökontorets uppgift är främst att utöva tillsyn och blir därmed larmad vid en händelse.
24
Brown, Lester Russell, Plan B: rescuing a planet under stress and a civilization in trouble, 1. ed., W.W.
Norton & Company, New York, 2003
45(46)
9 Behov av åtgärder med anledning av riskoch
sårbarhetsanalysens resultat
Följande förslag för kompetenshöjande åtgärder såsom utbildning och övning eller
tekniska åtgärder föreslås:
Årligen förekommande

Verksamhetsspecifika utbildningsdagar utifrån identifierade behov,
för att höja krisberedskapen

Utbildnings och samverkan för kommunalt krisstöd (POSOSM)

Övning av krisledning och/eller verksamheter25

Revidering och uppföljning av riskoch sårbarhetsanalys

Vid inträffad händelse ska dessa utvärderas i syfte att förbättre
krisberedskapen.

Uppföljning och rapportering till Länsstyrelsen och MSB

Utveckling av arbetet med social oro

Fortsätta med handlingsplan för evakuering inom LSS och
boenden.

Fortsätta att genomföra kontinuitetsanalyser på resterande
samhällsviktiga verksamheter inom kommunal regi.

Fortsätta arbetet med att skapa kommunala
värmestugor/samlingsplatser

Utveckla former för samverkan mellan kommunen och frivilliga
resurser

Styrel II

Fortsätta arbetet för att analysera och ta fram underlag för
investering av reservkraft

Färdigställa oljeskyddsplanen

Arbeta vidare med lokalt omhändertagande av skyfall samt
informera fastighetsägare.


Analysera och utreda informationssäkerheten och IT inom kommunen
Följa upp de verksamheter som genomgått kontinuitetsanalys för
att sammanställa åtgärdsplaner

Utreda information och kommunikationsvägar vid strömavbrott

Implementera ”robusta avtal” vid kommunal upphandling

Utreda vilka förstärkningsresurser som finns inom kommunens
geografiska område och öka samverkan med privata aktörer
Pågående
Förslag
25
Mer information om övning för krisledning och kommunala verksamheter finns i övning- och
utbildningsplanen.
46(46)
Bilaga 1
Bedömning av riskobjekt i riskdatabasen
Sannolikhet
Klassificering
1
2
3
4
5
Sannolikhet
Liten sannolikhet
Liten sannolikhet
Sannolik
mycket sannolik
Mycket sannolik
Omfattning
Mindre än 1 gång per 1000 år
Mer än 1 gång per år
Konsekvensklass
1
2
3
4
5
Konsekvens
Människors liv och hälsa
Klassificering
Karaktär
Små konsekvenser
Övergående lindriga obehag
Lindriga konsekvenser
Enstaka skadade, varaktiga obehag
Stora konsekvenser
Enstaka svårt skadade, svåra obehag
Mycket stora konsekvenser Enstaka dödsfall, flera svårt skadade
Katastrofala konsekvenser Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade
Miljö
Konsekvensklass
1
2
3
4
5
Klassificering
Små konsekvenser
Stora konsekvenser
Mycket stora konsekvenser
Katastrofala konsekvenser
Karaktär
Ingen sanering, liten utbredning
Enkel sanering, liten utbredning
Enkel sanering, stor utbredning
Svår sanering, liten utbredning
Svår sanering, stor utbredning
Egendom
Konsekvensklass
1
2
3
4
5
Klassificering
Små konsekvenser
Stora konsekvenser
Mycket stora konsekvenser
Katastrofala konsekvenser
Karaktär
Ej förstörd egendom
Delvis förstörd egendom
Förstörd egendom
Förstörd egendom
Förstörd egendom
Funktion (viktiga samhällsfunktioner eller verksamhet)
Konsekvensklass Klassificering
Karaktär
Små konsekvenser
Driftstörning under någon timme
1
Driftstörning en dag
2
Stora konsekvenser
Driftstörning under flera dagar
3
Mycket stora konsekvenser Driftstopp i veckor
4
Katastrofala konsekvenser Driftstopp under längre tid
5

Risk och sårbarhetsanalys Säffle kommun

Transcription

Similar documents

Effektiva Arbetsplatser

Förslag till Kulturpris år 2015?

www.saffle.se

Informationsblad jan 2015

Kartan visar sannolik smi ort för TBE fall i Skåne samt västra

Beroendeanalys för ökad robusthet i samhällsviktig verksamhet : en

Frågor om lön - Säffle kommun

NYBÖRJARKURS KRUT