Artikel

Olympiskt
Utmanarna
e A nf
l
l
O
s
:
K
SO
Utmanarna
Olympiskt
e l t:
DAGS ATT SATSA I
YNGRE ÅLDRAR
30
IDROTT & KUNSKAP 3-2015
Snittåldern för idrottarna i Utmanarprojektet är
17,7 (12-27) år. Det betyder att ett antal av talangerna är 13-14 år. Att selektera och satsa resurser
på unga individer är emellertid inte okontroversiellt i idrotts-Sverige. Men enligt SOK:s Olle Anfelt
är det både nödvändigt och fullt förenligt med ett
humanistiskt tänkande. Det har, menar han, blivit
dags för ett paradigmskifte.
U
tvecklingen runt om i världen går mot allt
fler satsningar på elitförberedande verksamheter i yngre åldrar. Men i Sverige går
den åt ett annat håll. SOK:s huvudspår
är att vi måste inleda systematiska satsningar tidigare än i dag – utan att för den
skull bli exkluderande, säger Olle Anfelt
som är idrottspsykologisk rådgivare på
SOK och ansvarig för utvärderingen av Utmanarprojektet.
När vi ses i SOK:s lokaler i Sofiatornet befinner sig Olle Anfelt
mitt i halvtidsutvärderingen av det treåriga Utmanarprojektet.
Ett projekt som – förutom det uppenbara målet att öka antalet
aktiva i Topp- och Talangprogrammet till 400 år 2016 – också
har andra syften. Att förbunden börjar jobba i ännu högre
utsträckning med verktyg som kravanalyser, utvecklingsplaner
och årsplaneringar är ett sådant. Ett ytterligare rör sig på ett
annat plan och handlar om att börja skapa en diskussion inom
förbunden kring rekryteringsprocesserna till elitidrotten. Det är
många gånger nämligen en känslig fråga detta om vilka som ska
selekteras till olika satsningar.
– Man kan vända på resonemanget
och istället säga: ”vilka ska vi bjuda in
till det här projektet?”. Bara för att det
är en utmaning att förutse den sportsliga utvecklingen hos unga idrottare
så får det inte betyda att man inte
gör något alls. Okej, vi är kanske inte
hundraprocentiga i våra förutsägelser
men prickar nog rätt i alla fall i 60-70
procent av fallen och kommer med Olle Anfelt, idrottspsyförfinade metoder säkert kunna nå kologisk rådgivare på
SOK.
upp mot 80 procent. Samtidigt är det
väldigt viktigt att ha ett tillåtande system som innebär att dörren
står öppen för att komma in senare i olika satsningar – parallellt
med att man satsar tidigare på utvalda individer.
Att få igång diskussioner i förbunden om tidigare och
mer systematiska satsningar är ett av Utmanarprojektets viktigaste spin-offeffekter, enligt Olle Anfelt. Han har under arbetets
gång uppmuntrat dem att genomföra de nödvändiga omvärldsanalyserna. Genom att backa banden bakåt i tiden går det till
IDROTT & KUNSKAP 3-2015
31
Olympiskt
Utmanarna
Utmanarna
Olympiskt
Okej, vi är kanske inte hundraprocentiga i våra förutsägelser men
prickar nog rätt i alla fall i 60-70 procent av fallen och kommer med
förfinade metoder säkert kunna nå upp mot 80 procent.
exempel att spåra när de allra främsta utövarna av den aktuella
sporten börjar göra avtryck i de internationella resultatlistorna
(detta är för övrigt en metod som används av brittiska UK Sport,
se sidorna…). I dag finns ju stora mängder data tillgängligt för
allmänheten på webben.
Att en sådan analys då kommer att visa att den stora majoriteten av dagens världselit börjat göra internationella resultat redan
på pojk/flicksidan är, menar Olle Anfelt, ställt utom allt tvivel.
De behöver inte nödvändigtvis har varit bäst men de har i alla
fall funnits med på en ungdomselitnivå. Undantag finns alltid
men det vore ologiskt att låta dem utgöra huvudinriktning för
ett förbund.
– Men det är just undantagen som ofta dras fram av olika
idrottsforskare och krönikörer i media. Det finns en oro för
selekteringar i vårt samhälle men i många idrotter går det helt
enkelt inte att vänta med dem till dess att utövarna fyllt 15, 16 år.
I Utmanarprojektet har förbunden själva fått göra sina bedömningar när det gäller vilken ålder som är lämplig för att inleda
utmanarsatsningen. Är då målet att idrottaren ska vara redo för
Topp- och Talangprogrammet vid 18 års ålder så kanske den ska
starta då han/hon är 14 år i en viss idrott. Och en person som då
är aktuell har förstås redan gjort ett avtryck i det här förbundets
tävlingssystem.
Med allt detta sagt, ett mynt har som bekant alltid två
sidor och Olle Anfelt betonar flera gånger under vårt samtal
vikten av att undvika ett system som kan leda till att de 30-40
procent som hamnar strax utanför en gallring tappar sugen och
försvinner från idrotten. Det finns också alltid en risk att de som
väljs in och får allt tänkbart stöd blir lite bekväma medan de
som inte kommit med utvecklar en annan självständighet och
egen inre drivkraft.
I Sverige har debatten om så kallad tidig specialisering kontra
en tidig diversifiering rasat länge. Vilken väg är egentligen
den rätta? Efter att ha suttit i närmare 800 djupintervjuer med
svenska idrottstalanger på hög nivå så är Olle Anfelt övertygad
om svaret:
– Utgår man från dessa så handlar det kanske om ett dussintal
som har kommit in sent i sin idrott. Visst är det många som har
berättat att de även ägnade sig åt andra idrotter i unga år, men de
har också kommit i kontakt med sin huvudidrott tidigt. Ett typexempel kan utgöras av en skidåkare som stått på skidor redan i
4-5 årsåldern men som senare även spelat lite fotboll vid sidan av
skidåkningen. Men gemensamt för nästan alla är att de väldigt
32
IDROTT & KUNSKAP 3-2015
tidigt lockades av sin idrott. De upplevde också redan då att de
hade talang för sporten och känslan av att vara lite framgångsrik
kan vara en viktig motivation för en ung individ. Som tränare är
det därför viktigt att ha lite pedagogisk finess och se till att fler
kan få känna på den härliga känslan av att få vinna.
Svaren från förbunden i halvtidsutvärderingen visar att
man tror att utmanarprojektet är en framkomlig väg för svensk
elitidrott. De flesta inblandade har enligt Anfelt också genomfört gedigna arbetsinsatser när det gäller att ta fram de tre nödvändiga dokumenten: kravanalys, utvecklingstrappa och årsplanering.
– Det har man verkligen gjort. Samtidigt kan jag fortfarande
önska att de också skulle använda sig ännu mer av de här verktygen och bli ytterligare lite mer systematiska och akademiska
i sina tänk. Men traditionellt finns det inom idrotten ett motstånd mot att bli för teoretisk. Kanske finns det här en skillnad
mellan tränare som är högutbildade jämfört med de som är mer
praktiker?
En viktig fråga – kanske den allra viktigaste – när det gäller
talangutveckling är idrottarens förutsättningar på hemorten.
Vissa har haft turen att växa upp på platser där det exempelvis finns såväl fina träningsanläggningar som goda möjligheter
att kombinera skola och idrott via så kallade profilklasser eller
idrottsgymnasier. Andra har kanske inte haft samma tur och
hamnat i skolor där förståelsen för en parallell satsning på en
idrott är ringa. En situation som givetvis kan skapa en känsla
av stress hos en 13-14-årig talang. Men vad tycker då de representanter från förbunden i Utmanarprojektet om förutsättningarna för deras aktiva i hemmiljön? Hur bra är de egentligen på
en skala 0-7?
Svaret är 4,9, det vill säga nästan 5. Ett okej resultat om man
frågar Olle Anfelt – som dock gärna hade sett en sexa på denna
fråga.
En del som är en förutsättning för att SOK ska ge stöd till
en utmanarsatsning är att det aktuella förbundet kan presentera en individuell utvecklingsplan för de utvalda idrottarna.
En plan där den aktive själv ska ha varit involverad i arbetet. Ju
yngre idrottaren är, desto mer hjälp kan han eller hon förstås
behöva vid utformandet men att man är med i den processen är
något väldigt viktigt för motivationen, menar man på SOK. Förbundens svar på frågan om man har väl utvecklade individuella
planeringar är i siffror 5,7 på den sjugradiga skalan.
Mikael Ymer, född 1998, under årets upplaga av Franska öppna mästerskapen för juniorer.
– Det ligger ju nära en sexa så där är vi ganska nöjda. Riktigt
så tror jag nog inte att det ser ut om vi ser till idrottssverige i
stort. Svaren visar också att de är de aktiva själva i samråd med
sina tränare som har tagit fram utvecklingsplanerna. Detta är
ett sätt att öka precisionen i satsningarna. Det är ju trots allt den
unga individens satsning det handlar om – inte coachens eller
föräldrarnas eller någon annan i omgivningen.
I detta, tror Olle Anfelt, kan Sverige ha en så kallad komparativ fördel gentemot många andra länder där ledarskapet ofta
är mer auktoritärt och baserat på att idrottaren ska göra det han
eller hon blir tillsagd. Den svenska- eller ska vi säga den skandinaviska – tränarmodellen brukar i idrottspsykologiska termer
betecknas som ”Athlete centered-coach driven”. Det vill säga;
den aktive är involverad i upplägget när det gäller innehållet
medan själva processen sedan drivs av tränaren. Här tycks det
dock fortfarande finnas mycket att jobba på för lagidrotterna.
Det är åtminstone den bild som ett stort antal av de talanger Olle
Anfelt intervjuat givit uttryck för. Många av de som i dag är individuella idrottare har i unga år även ägnat sig åt någon lagsport
– ofta fotboll – men där känt att graden av självbestämmande
varit för litet.
– Man får någonstans ha en förståelse för att man i lagidrotter
Youth Olympic Camp
Youth Olympic Camp är ett event i projektet Utmanare.
Syftet med projektet är att skapa ett
bättre underlag för rekrytering av aktiva
till SOK:s Topp & Talangprogram (T&T)
för att de aktiva sen ska kunna göra bra och långsiktiga
satsningar mot världstoppen.
55 aktiva och 40 tränare som är redo för en tredagars Youth
Olympic Camp på Bosön juni 2014. Foto: SOK.
IDROTT & KUNSKAP 3-2015
33
Olympiskt
Utmanarna
Svenska Tennisförbundets Utvecklingstrappa för Utmanaråldrar
Utmanarna
Olympiskt
Vi tror mycket på att följa individens utveckling i olika mätbara system.
Inom idrotten är vi i regel ganska duktiga på att planera och genomföra.
Men om vi här talar i termer av före, under och efter så behöver vi bli
bättre på efterarbetet.
med kanske 20-25 spelare i en trupp också får ett mer kollektivt synsätt på olika saker. Men risken om man hela tiden bara
lyder instruktioner från tränaren är ju att man nästan lär in en
så kallad inlärd hjälplöshet. Tyvärr finns det aktiva som gillar att
ha det så, att man helt släpper över ansvaret för den egna utvecklingen till sin tränare. Det är förstås bekvämt. Men vår tro på
SOK är att man inte riktigt kan nå sin fulla potential om man
inte också aktiverar vad vi kan kalla det egna ”självet”.
– Det har ju visat sig att det går att nå framgångar även med
det andra förhållningssättet. Men man kommer här
också in på grundläggande värderingar, vad det är
vi står för. Och om vi då talar om en ung människas
ambition med sin idrott så ska känslan vara: ”detta är
något jag har gjort själv – inte för att någon annan har
sagt det.”. Jag är övertygad om att det redan i 12-13-årsåldern går att ha givande utvecklingsdialoger – precis
som i skolan. Dom vet ofta vad dom vill och drömmer om redan då och det är viktigt att då stimulera det
”självet”. Märker man i ett sådant läge att drivet verkligen genuint kommer från personen själv – varför ska
man då bromsa?
Nivåer för 21 år och äldre:
Fysnivåer: Stor tolerans för ökad träningsmängd inom anaerob träning men sämre förutsättningar till att förbättra denna del. Bra
förutsättningar till att utveckla styrkan. Snabbhet och Explosivitet är svårare att träna nu men kan påverkas av styrketräning. Nu är det mycket svårt att utveckla koordinationen. Fortsatt viktigt att hålla igång smidigheten.
Teknik:
34
Seniorkarriären i full gång på ITF, WTA/ATP Tour. Nu skall spelarens spelstil vara klar och det är utifrån denna spelstil
som arbetet med tekniken fortsätter. Träningen skall bygga på spelarens starka sidor.
IDROTT & KUNSKAP 3-2015
Framtiden får som alltid utvisa huruvida målsättningen om 400 olympier i Topp-och Talangprogrammet år 2016
varit realistisk. Viktigast av allt är kanske trots allt att kurvorna
börjar peka i rätt riktning. Att börja tänka i nya banor kommer
i alla händelser bli viktigt. En väg som praktiserats med framgång i såväl Australien som Storbritannien är systemet med så
kallade ”Talent transfers”. Ett system som syftar till att bättre ta
tillvara på landets samlade talangpool av potentiella olympier.
Att finna nya karriärer till ungdomar som har en gedigen trä-
Inom SOK finns ett motto som lyder ”att ligga
nära”. Det betyder att det ska finnas en tät kommunikation och dialog mellan alla inblandade runt en
idrottare. Något som sannolikt är extra viktigt när
man som i Utmanarprojektet jobbar med unga människor. Kommunikationen där mellan den ”centrala
instansen” i form av förbundets projektledare och den Andreas Almgren omskolade sig från fotbollsspelare till 800-meterlöpare.
”lokala instansen” bestående av idrottaren och dennes
ningsbakgrund men som av olika skäl – för hård konkurrens i
tränare spelar där en viktig roll. Svaren i halvtidsutvärderingen
favoritidrotten, tappad motivation eller annat – valt att sluta sin
– 6,0 på den 7-gradiga skalan – tyder på att den här kommunikationen har fungerat bra. Uppföljning är ett nyckelord i samelitsatsning.
manhanget.
– Detta med transfers är något där vi i svensk idrott kan bli
– Vi tror mycket på att följa individens utveckling i olika mätmycket bättre. UK Sport har som ett exempel ett samarbete med
bara system. Inom idrotten är vi i regel ganska duktiga på att
samtliga Premier League-akademier. Där gör man intervjuer
planera och genomföra. Men om vi här talar i termer av före,
med alla de spelare som inte lyckas gå hela vägen i den stenhårda
under och efter så behöver vi bli bättre på efterarbetet. I grunkonkurrensen och hör sig för om de kan tänka sig att prova ett
den handlar det om att ha en tät dialog runt olika slutsatser och
karriärbyte till en ny idrott. Här hemma har vi ju ett lysande
korrigera utifrån det som har varit. Det kan exempelvis handla
exempel i 800-meterslöparen Andreas Almgren som är en före
om testuppföljningar och där behöver vi från SOK:s sida kanske
detta fotbollspelare. Den typen av transfers har godast förutsättningar att lyckas vid byten till idrotter där finmotoriska faktorer
pusha förbunden ännu mer att verkligen ta sig in i de läroprocesserna, säger Olle Anfelt.
inte är helt avgörande för prestationen, säger Olle Anfelt. I&K
IDROTT & KUNSKAP 3-2015
35