Förhandstitt

Lika
för alla
Lär dig mer om flickors lika rättigheter
och vägen till en bättre värld
Studiematerial från Hungerprojektet
1
Organisationen Hungerprojektet
står bakom det här häftet och det vänder sig till dig som är
elev i årskurs 7– 9, men också till dig som är nyfiken
på hur Hungerprojektet arbetar.
Varför ett studiematerial om flickor?
När flickor och kvinnor diskrimineras drabbas individer,
men också hela familjer, byar, samhällen och länder.
Utveckling bromsas upp och trögheten i utvecklingstakten
ärvs från mammor till barn.
Utbildning av flickor leder till att samhällen byggs upp
och stärks, barns och hela familjers hälsa blir bättre och
flickors och kvinnors liv synliggörs. Mycket har gjorts för
att avskaffa fattigdomen i världen och nu ser det bättre ut
än på länge. Men fortfarande är 70 procent av de fattiga i
världen flickor och kvinnor.
Inledning
2
Kvinnor och flickor drabbas av förtryck som pojkar och
män slipper. De tvingas in i äktenskap som barn, de könsstympas, föder barn när de fortfarande själva är barn och
drabbas av sjukdomar till följd av detta. Flickor förhindras
att gå i skola, även om det också ser bättre ut nu än någonsin tidigare.
I vissa delar av världen har pappor, bröder och andra manliga släktingar helt andra möjligheter att delta i samhällslivet, än vad flickor och kvinnor har. De kontrolleras och
förhindras från att leva ett liv som de själva har valt.
På initiativ av FN firas varje år Internationella Flickadagen den 11 oktober, som en påminnelse om flickors
och kvinnors rättigheter och betydelse.
Hungerprojektet
Hungerprojektet är en global ideell organisation som
arbetar med att avskaffa hunger och fattigdom, genom att
bland annat ge flickor och kvinnor en egen röst och delta
i samhället på lika villkor. I Hungerprojektets program
utbildas kvinnor att bli beslutsfattare, ledare och entreprenörer, på samma villkor som männen. Hela samhällen
engageras i att ta makt över sin egen framtid, och genom
samarbeten med myndigheter och lokala beslutsfattare
läggs grunden för samhällen som kan stå på egna ben utan
hjälp utifrån.
Tillsammans med organisationen Crossing Boarders
driver Hungerprojektet även Flickaplattformen, finansierat av PostkodLotteriet. Flickaplattformen är en mötesplats för dem som arbetar med jämställdhet och flickors
rättigheter i Sverige och världen för att vi tillsammans ska
kunna göra större skillnad.
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete, genom Forum Syd.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
Omslagsbild: Skolflicka i Etiopien vid Mesqan Epicenter. De 19 byarna kring epicentret är nu, med stöd av Hungerprojektet,
på god väg att bli helt självförsörjande.
Bild vänstersida: I Indien, där den här flickan och 1/7 av världens befolkning bor, värderas flickor lägre än pojkar. Ofta är de
helt oönskade! De kan dö av undernäring eller aborteras bort. Även bland den rikaste tredjedelen av befolkningen är spädbarnsdödligheten bland flickor hög. Foto: Anna Zhu
3
Rättvisa i Sverige
Kolonialism
Rättvisa kan betyda olika saker i olika tider, bland olika
grupper av människor och på skilda platser på jorden. Att
alltid vara helt rättvis är svårt.
För flera hundra år sedan var europeiska länder inblandade i kolonialismen. Man flyttade till främmande områden,
till exempel engelsmän till Indien, portugiser till Brasilien
och spanjorer till Kuba. Odlingsområden, plantager, anlades för lyxvaror som kaffe och socker. De fördes sedan över
till de rikare länderna.
Idag kan både män och kvinnor rösta i Sverige, man kan
tycka om vem man vill oavsett kön och man får inte slå sina
barn. Men för 100 år sedan kunde hälften av befolkningen,
kvinnorna, inte välja vilken regering de ville ha. Rösträtt
för kvinnor infördes i Sverige 1921. För 75 år sedan var det
brottsligt att vara homosexuell och fram till 1979 var det
tillåtet att slå sitt barn i hemmet. Den rättvisa som vi nu
tycker är självklar, är inte så gammal.
Rättvisa
Idag finns det andra orättvisor i vårt land, äldres tillgång
till bra vård eller löneskillnaderna mellan kvinnor och
män. Segregationen är en annan rättvisefråga, skillnader
mellan hur och var invandrade och infödda svenskar bor,
kvaliteten på skolorna och vilken yrkesutbildning man
väljer.
Rättvisa i andra länder
Internationellt finns det stora orättvisor. De kan finnas
mellan folkgrupper, mellan kvinnor och män och mellan
föräldrar och barn, men också gentemot funktionshindrade. Dessa grupper har sina mänskliga rättigheter.
Miljontals slavar skeppades över Atlanten från Afrika för
att arbeta på plantagerna. Förhållandena var eländiga och
skapade enormt lidande. Slavarna var inte människor,
tyckte man, och kunde därför behandlas grymt och omänskligt. Var det rättvist?
Ursprungsbefolkningar drabbades också svårt och kolonialismens effekter finns kvar än idag. Många grupper kämpar
för sina mänskliga rättigheter, även om deras historia ser
annorlunda ut.
Ekonomisk och social rättvisa
Ekonomisk rättvisa hör ihop med social rättvisa. Rättvisa
är att själv kunna välja hur man vill leva sitt liv, oavsett om
man är kvinna eller man. Vill man flytta, studera och arbeta
med något särskilt? Utan pengar går det inte att välja, livet
är bestämt på förhand.
Det finns de i världen som anser att kvinnor och flickor
har ett lägre värde, att de inte förstår sitt eget bästa. Därför
måste män bestämma för och åt dem. Är det rättvist?
Bild vänstersida: Flickor, som dessa i Bangladesh, har ofta sämre möjligheter än pojkar i livet. Men utvecklingen i Bangladesh och många andra länder går snabbt och den nya generationen unga är mer jämställd än tidigare.
5
• I länder med ”low human development” skedde de största framstegen mellan år 2000 och 2008. Efter det har ut
vecklingstakten minskat.
Ricarda kämpar
för mänskliga rättigheter
Ricarda bor i Chiapas, en av de fattigaste delstaterna
i Mexiko. Hon är mayaindian och har utbildat sig i mänskliga rättigheter,
trots protester från både bror och far.
Brodern var missnöjd när Ricarda hade varit med på några
utbildningar, det märktes. Men hon stod på sig och krävde
att få fortsätta och lyckades också övertala sin far om att få
delta.
Ricarda har lett flera diskussioner om hur viktigt det är
med mänskliga rättigheter, att äta näringsrikt och att kompostera. Hon har också deltagit i diskussioner med personer
som arbetar med social utveckling i regeringen.
(Berättelsen kommer från Hungerprojektet)
I Chiapas i södra Mexiko är majoriteten av befolkningen
indianer. Det är ett område rikt på naturtillgångar, men
många indianfamiljer har varken el eller rinnande vatten.
De har svårt att göra sin röst hörd och bli respekterade.
Ricarda är 18 år och yngsta barnet i en stor familj som bor
i San Juan Chamula i Chiapas. Hon är en av många som
deltar i Hungerprojektets initiativ ”The sun of the Butterflies”, ett utvecklingsprojekt bland ursprungsbefolkningen
med stöd från staten.
”The sun of the Butterflies” ger utbildningar i bland annat
mänskliga rättigheter, kvinnors och ursprungsbefolkningars rättigheter och rättigheter till mark. Tidigare trodde
Ricarda att kvinnor måste acceptera att ständigt vara
rädda, att gå med nedslagen blick och aldrig säga vad de
tycker. Män kan däremot säga sin mening offentligt och
delta i beslut i byn. Men nu vet hon bättre.
6
Hur ser rättvisan ut i världen?
• Den förväntade livslängden beror på var man är född i världen. I statistik från FN, Human Development Index, delas världens länder in efter vilken utvecklingsnivå de uppnått. Man mäter bland annat läskunnighet, hur välutbildad befolkningen är, barna- och mödradödlighet, inkomst per person.
• Sedan 1990 har fler länder uppnått ”very high human development”, från 12 till 49 länder. 16 länder har lämnat gruppen med ”low human development” de återfinns i
”medium human development”-gruppen.
• Kvinnor arbetar 2/3 av världens alla arbetade timmar, men tjänar bara cirka 1/10 av inkomsterna.
Hungerprojektets arbete för rättvisa
Hungerprojektet, som står bakom häftet som du just nu läser i, skapar möjligheter för miljontals människor som lever
i fattigdom, att själva förändra sin situation. När människor börjar våga tro på en bättre framtid och tillsammans
börjar arbeta för att nå dit, då kan verklig förändring ske.
Globala problem som fattigdom och kronisk hunger beror
till stor del på att kvinnor inte har samma möjligheter,
rättigheter eller sociala ställning som män. Därför arbetar
Hungerprojektet med att ge framförallt flickor och kvinnor
möjlighet att utbilda sig, få sina rättigheter tillgodosedda
och bestämma över det som rör dem och deras utveckling.
Hungerprojektet utbildar personer med makt som tar
beslut som påverkar andra. Organisationen förbättrar kontakten mellan bybefolkning och lokala ledare, så att mat,
rent vatten, utbildning, hälsa och mänskliga rättigheter
kommer alla till del.
I Mexiko spelar kön och etnicitet roll för vilka chanser man har i
livet. Hungerprojektet stärker ursprungsbefolkningen att skapa
inkomster till sina familjer. Barnen på bilden deltar i ett trädplanteringsprojekt.
Ordförklaringar:
Segregation är att skilja olika grupper i befolkningen åt så att de
lever, går i skolan och arbetar i särskilda områden.
Mänskliga rättigheter är rätt till bostad och mat, till tankefrihet
och tro, skydd för sin familj, frihet från tortyr och slaveri, rätt till
utbildning och rätt att säga sin mening. Rättigheterna gäller alla
oavsett kön, religiös tro, ålder, ursprung eller funktionshinder.
Kolonialism är när ett land ockuperar ett främmande område och
flyttar in där. De bestämmer över dess befolkning och ekonomi.
Plantage kallas ett odlingsområde där man odlar till exempel
bomull, kaffe och sockerrör.
Ursprungsbefolkning är en folkgrupp som funnits i ett område
långt före andra folkgrupper flyttade in. De har ett eget språk,
traditioner och kultur.
Mayaindianer bor bland annat i Chiapas och på Yucatánhalvön
i södra Mexiko. Kulturen hade sin höjdpunkt för 1 500 år sedan,
känd för sin arkitektur, konst och kunskaper om astronomi. Många
ättlingar till mayas lever idag i Chiapas.
Offentligt är sådant som är öppet för alla och inte privat.
Globala problem omfattar hela världen.
Grupp av länder Förväntad livslängd i genomsnitt
Very high human development
(ex. Sverige och Japan)
80,2 år
High human development
(ex. Uruguay och Turkiet) 74,5 år
Medium human development
(ex. Sydafrika och Indien) 67,9 år
Low human development
(ex. Kenya och Afghanistan) 59,4 år
Källa: hdr.undp.org
Vad handlar texten om?
Frågor på innehållet:
Diskutera:
1. Vilka är de mänskliga rättigheterna?
2. Vad innebar kolonialismen?
3. Förklara vad en ursprungsbefolkning är!
4. Vad kan fattigdom och hunger till stor del bero på?
Varför tror du att Ricardas bror och far protesterade när
hon engagerade sig?
Källor: fn.se, hdr.undp.org, manskligarattigheter.se, thp.org (Hungerprojektet), womendeliver.org
7
Dubbelt förtryck
Kvinnor ansvarar för familjen
Just nu föds en liten flicka, kanske i södra Mexiko eller i
Bangladesh. Efter tre månader slutar hennes mor att ge
henne bröstmjölk, hon får den minsta portionen mat och
sist av alla i familjen. Hon blir mager och undernärd.
Undernäring och ojämlikhet ärvs från mor till dotter. När
kvinnor inte mår bra drabbas också barnen, eftersom det
ofta är kvinnorna som har ansvar för barnen. De som
arbetar med bistånd har märkt att när kvinnor får stöd,
mår hela familjer bättre.
När hon är sex år lär hon sig hur man mjölkar kor och
planterar grödor, istället för att gå i skolan. När hon är tio
år gammal går hon ensam sju-åtta kilometer varje dag,
bärande på en tung kruka med vatten.
Under en av dessa ensamvandringar, 12 år gammal, blir
hon våldtagen. För att slippa skämmas, tvingas hon gifta
sig med mannen som våldtagit henne. Som 13-åring blir
hon mamma, outbildad och undernärd. När hennes dotter
är tre månader, avslutas amningen och vid måltiderna får
flickan minst mängd mat och sist av alla.
Jämställdhet
8
Detta exempel kallas ”den onda cirkeln av undernäring”
och håller kvar särskilt flickor och kvinnor i fattigdom och
hunger.
Statistik visar att sju av tio som är fattiga, är flickor eller
kvinnor. Fortfarande går fler pojkar än flickor i skolan, även
om det ser bättre ut nu än någonsin. Flickor gifts bort som
barn och utsätts för sexuella övergrepp. Sjukdomar och problem de råkar ut för, har med graviditet och barnafödande
att göra. Att detta drabbar dem när de dessutom är fattiga
leder till ett dubbelt förtryck.
Det blir allt vanligare att kvinnor får ta små lån, så kallade
mikrolån, för att köpa en symaskin och sälja kläder., en get
och sälja mjölken eller några hönor och sälja äggen.
Kvinnorna är mycket fattiga, men det är större chans att de
verkligen betalar tillbaka, än om män får låna.
Det går att ändra på flickors situation
När kvinnor får utbildning och inkomster ser de till att
barnen får gå i skolan. Det förbättrar familjens ekonomiska
situation, ger också självförtroende och påverkar samhällen
och hela länder.
Utbildning och jämställdhet förbättrar livet för alla, för
både flickor och pojkar. När de får mer kunskap kan de
ifrågasätta gamla tankesätt och fördomar och ställa krav.
Flickor som kan läsa och skriva gifter sig senare, föder färre
barn och kan bättre sköta om sina barn och sig själva.
Bild vänstersida: I Bangladesh firar varje år tiotusentals människor Nationella Flickadagen, instiftad av Hungerprojektet,
för att uppmärksamma flickors låga status och förbättra situationen för dem.
9
Nu kan hon försörja sig själv
Nurunnahar Monzu från Bangladesh vet hur det är att vara fattig,
att inte få gå i skolan och att bli bortgift som ung flicka. Men trots svårigheter
har hon klarat av att vända utvecklingen, bli ledare och hjälpa andra.
Nu har hon en egen trädgårdsodling som har gått så bra att
hon kan försörja sig själv och sina barn. Med en regelbunden inkomst och när skördarna blir stora, kan hon sälja det
som blir över och spara pengar.
Idag har Nurunnahar Monzu en dotter som hon ger näringsrik mat och ser till att hon får sjukvård när det behövs.
Hon stöttar och uppmuntrar henne att gå i skolan och läsa
sina läxor. Hon har också startat en organisation för kvinnor och sparande.
(Berättelsen kommer från Hungerprojektet)
• En av fyra kvinnor blir misshandlade fysiskt eller sexu-
ellt under graviditeten.
• Nio av tio barn i världen börjar skolan, något fler pojkar än flickor. I Afrika söder om Sahara genomgår bara 61 flickor per 100 pojkar högre utbildning.
• Fler kvinnor än män får hiv/aids, dör av hjärtsjukdomar, drabbas av allvarliga biverkningar av diabetes och lider av undernäring.
Hungerprojektets arbete för jämställdhet
Hungerprojektet arbetar mot diskriminering av flickor
i Bangladesh, stöttar och utbildar kvinnliga politiker i
Nurunnahar Monzus nye man hade svårt att hitta ett
arbete och var inte nöjd med hemgiften som brudens
föräldrar skulle ge till honom och hans familj. Konflikten
gick så långt att han ville skiljas. Hon hamnade i en mycket
svår situation. Då upptäckte hon att Hungerprojektet höll
kurser i trädgårdsodling och beslutade sig för att börja på
en sådan.
Ordförklaringar:
Undernäring, eller näringsbrist, drabbar många barn som lever
i fattigdom. Immunförsvaret påverkas så att vanliga sjukdomar
snabbt kan bli livsfarliga. Deras mentala utveckling försämras
också.
Dubbelt förtryck innebär att man tillhör en utsatt folkgrupp och
också diskrimineras inom den egna gruppen. Kvinnor eller funktionsnedsatta ur ursprungsbefolkningar kan vara exempel på detta.
Mikrolån är små lån som ges för att köpa en ko, några hönor eller
fröer att sätta. Lånen har lägre ränta än vanliga banker och är möjliga att betala tillbaka för den som är fattig.
• De vanligaste skälen till att kvinnor inte har tillgång till Hemgift kan vara saker eller en summa pengar som brudens
föräldrar betalar till brudgummen och/eller hans familj vid eller inför
bröllopet. Hemgift är förbjudet i flera länder, men förekommer fortfarande. Ibland kan konflikter angående hemgift leda till att bruden
mördas.
sjukvård är höga avgifter, brist på utbildad sjukvårdsper-
sonal, förtryck och kontroll från make och/eller utanför-
skap till följd av hiv/aids.
I området Barisal i Bangladesh lever folk på att odla och
fiska och där finns över 1 000 byar utspridda. I en av dem,
Kwerea, bodde Nurunnahar Monzu tillsammans med sin
familj. Pappan arbetade med jordbruk och familjen var
mycket fattig. De hade inte råd att låta henne gå i skolan.
Föräldrarna bestämde sig för att gifta bort henne tidigt,
med en ung man från samma by.
Hungerprojektet utbildar lokala volontärer, som bedriver
informationskampanjer mot diskriminerande traditioner
som våld mot flickor och kvinnor och barnäktenskap, hemgift och kvinnlig könsstympning.
Grödor är sådant som planterats och växer på åkrar.
Hur ser jämställdheten ut i världen?
Nurunnahar Monzu blev bortgift som liten flicka och fick inte gå i
skolan. Nu har hon lärt sig om trädgårdsodling och kan se till att
hennes familj får mat på bordet.
Indien och ger mikrolån till kvinnor i åtta afrikanska
länder. Man stärker också kvinnor i ursprungsbefolkningar
i Latinamerika.
Volontär är den som frivilligt arbetar för en organisation utan
betalning.
När flickor utbildas och lär sig räkna och läsa, för de sen vidare sina
kunskaper till sina barn och barnbarn.
Diskriminering är orättvisor som drabbar en utsatt grupp.
Vad handlar texten om?
Nio av tio barn i världen börjar skolan, nästan lika många flickor som
pojkar. Men många flickor tvingas hoppa av skolan i förtid.
Frågor på innehållet:
Utveckla:
1. På vilket sätt utsätts flickor för dubbelt förtryck?
2. Varför är det framgångsrikt att ge bistånd till kvinnor?
3. Hur kan flickors situation i världen förbättras?
Teckna eller måla en bild till historien om Nurunnahar
Monzo. Den kan vara konkret och visa något av det som
berättas eller beskriva en känsla och vara abstrakt.
Källor: fn.se, scb.se, thp.org (Hungerprojektet), womendeliver.org
10
11
Hur går det till?
Små barn och ungdomar blir könsstympade
Könsstympning kan se ut på flera sätt. Delar av blygdläpparna eller klitoris skärs bort eller klitoris prickas med ett
vasst, skarpt föremål. Det största ingreppet kallas infibulation. Det innebär att både de inre och yttre blygdläpparna
och klitoris helt skärs bort. Det sker oftast helt utan bedövning. Huden sys samman och bara ett litet millimeterstort
hål lämnas kvar, så att urin och mensblod kan komma ut.
Enligt UNICEF, som arbetar för barns rättigheter runt om
i världen, könsstympas mer än två miljoner flickor varje
år. Det är vanligast i Afrika och Mellanöstern, men förekommer även på andra ställen. Många flickor är så unga
som fyra till elva år, men även spädbarn kan könsstympas.
I vissa områden görs ingreppet även på kvinnor som just
ska gifta sig, som ska föda sitt första barn eller precis har
gjort det.
De som utför stympningen kan vara outbildade barnmorskor, äldre kvinnor eller hårfrisörer. Verktyg som används
kan vara smutsiga saxar, rakblad eller glasbitar.
Hygienen är dålig så flickan kan drabbas hårt av svåra
infektioner, i värsta fall leder det till döden. Sex kan göra
mycket ont, flickorna kan få psykiska problem, kraftiga
blödningar efter ingreppet och bli sterila och få svårt att bli
gravida.
12
Flickor och kvinnor kontrolleras
På vissa ställen är könsstympning en ceremoni som markerar att en flicka är på väg in i vuxenvärlden. Genom den
ska flickan undvika sex före äktenskapet och när hon väl är
gift blir hon inte otrogen, eftersom sex gör så ont.
Det utförs bland folk med olika religioner, till exempel
katoliker, kopter, muslimer, protestanter och inom naturreligioner. De som utför det säger ofta att det har med deras
religion att göra. Men det står ingenting om könsstympning, eller kvinnlig omskärelse som det ibland kallas, i
några heliga skrifter.
Bild vänstersida: Nyamedo och Juliet, 13 år, är bästa vänner och bor i närheten av Matsekope, ett av de epicenter som
Hungerprojektet driver i Ghana. Nyamedo vill bli forskare när hon blir stor, och Juliet vill bli advokat. I Ghana är kvinnlig könsstympning förbjudet sedan 1994, men ca 10 –30% av kvinnorna, främst i norra Ghana, tros ändå vara könsstympade.
13
Pappan ångrade sig
I Etiopien har man skurit bort flickors yttre könsdelar
sedan många generationer tillbaka. Unga flickor drabbas av livslångt lidande,
men nu kan fler och fler bryta traditionen.
infört lagar som förbjuder stympning av flickors och kvin-
nors kön. I andra länder kan personer som utför ingreppet dömas för brott mot andra lagar. Så är det bland annat i Belgien, Frankrike, Kanada och USA och i de afrikanska länderna Elfenbenskusten och Guinea.
• Traditionen har ökat med flyktingströmmar till Europa, Nordamerika och Australien.
Teka Bataga, en av Hungerprojektets lokala medarbetare,
berättar om när han träffade sin granne och vän, också
pappa till en liten flicka, som planerade att omskära sin
ettåriga dotter:
• I Sverige infördes en lag 1999, som ger mellan två till fyra års fängelse för den som utför könsstympning. Dess-
utom är det ett brott att inte meddela om man vet att en stympning är planerad eller genomförd.
Hungerprojektets arbete mot könsstympning
Hungerprojektet har specialutbildade lokala volontärer
som informerar bybor om de många nackdelar och skador
som kvinnlig könsstympning innebär. Volontärerna arbetar
särskilt i Etiopien, där problemet är utbrett.
Ordförklaringar:
”Jag försökte välja ett bra tillfälle då jag berättade för
honom om alla nackdelar med ett sådant ingrepp. Vi som är
medarbetare har fått utbildning i ämnet.
Hygien betyder kunskap om hälsovård och renlighet.
UNICEF betyder United Nations Children’s Fund, på svenska FN:s
barnfond. Man arbetar efter FN:s konvention om barnets rättigheter,
som handlar om barns rätt att inte bli diskriminerade, om rätten till
god fysisk, andlig, social och psykisk hälsa och om barns rätt att få
säga sin åsikt.
Jag sa till min vän och granne att hygienen vid ingreppet
ofta är dålig och att det kommer att påverka flickan för
lång tid framöver. Hon utsätts för chock och fruktansvärda
smärtor, urin kan stanna kvar i kroppen och sår bildas i
underlivet. Hon kan råka ut för blodförgiftning, sterilitet
och i framtiden blir graviditeter och förlossningar svåra.
Min vän och granne tackade mig för den viktiga informationen och sa:
Här syns några skolbarn vid Mesqan epicenter i Etiopien. Där utbildar
Hungerprojektet lokala volontärer om nackdelarna med kvinnlig könsstympning. Volontärerna för i sin tur vidare sin kunskap, så att byborna själva kan
göra något åt problemet. Foto: Ricard Rinaldo
Etiopien har flest antal könsstympade kvinnor i världen,
tre av fyra kvinnor. Hungerprojektet arbetar med kampanjer för att informera barn och vuxna, kvinnor och män, om
traditionens skadliga biverkningar.
Flickorna utsätts för stark smärta under ingreppet, riskerar infektioner och de som utför stympningen har sällan
någon medicinsk utbildning. De använder ofta smutsiga
verktyg och är helt okunniga om konsekvenserna, de ser
könsstympningen som ett sätt att göra flickorna rena och
att kontrollera deras sexualitet.
”Jag var nära att döda min dotter. Från och med idag kommer jag också att vara med och arbeta mot kvinnlig könsstympning”.
(Berättelsen kommer från Hungerprojektet)
Fakta om könsstympning i världen
• Fler än 130 miljoner kvinnor och flickor runt om i världen
har blivit könsstympade. Det är fler än befolkningen i hela Mexiko.
• Vissa bedömer att cirka 86 miljoner flickor kommer att könsstympas de närmaste 15 åren.
• I de afrikanska länderna Burkina Faso, Egypten och Etiopien, samt i Australien och Storbritannien har man Ceremoni är en slags fest, då man firar att något särskilt betydelsefullt har hänt.
Kopter kallar sig de kristna i Egypten.
Naturreligioner är små religioner där naturen, planeter, sol och
måne är gudomliga med stor betydelse. De har inga religiösa böcker, som till exempel Bibeln för de kristna eller Koranen för muslimer.
Miidi, 10 år, bor med sin familj nära Hungerprojektets epicenter
Enemore, ett par timmar utanför Etiopiens huvudstad Addis
Abeba. Hon drömmer om att bli lärare eller läkare. Trots lagstiftning och många organisationers arbete är kvinnlig könsstympning
väldigt vanligt i Etiopien.
Kvinnlig omskärelse är detsamma som könsstympning. Kvinnans
yttre könsdelar skärs av och i de grövsta fallen sys kvinnans underliv
ihop. Endast ett litet hål lämnas öppet för mensblod och för att
kunna kissa.
Vad handlar texten om?
Frågor på innehållet:
Fundera mera:
1. Vad innebär könsstympning?
2. Var är könsstympning vanligast i världen?
3. Varför gör man det?
4. Vad kan drabba den som utför könsstympning i Sverige?
Du träffar en mamma eller pappa som vill omskära sin
flicka. Vad vill du säga till dem? Gör en lista med den viktigaste informationen.
Källor: fn.se, thp.com (Hungerprojektet), unicef.se
14
15
Flickor
i skolan
16
Att kunna läsa räddar liv
Bryta dåliga traditioner
Flickor och kvinnor som kan läsa kan informera sig själva
om näring, hygien och hälsa. De behöver inte fortsätta
gamla traditioner som är dåliga främst för flickor.
Ett barn till en mamma som kan läsa har mycket större
chans att överleva fem års ålder, även om hon bara gått i
skolan i fyra år. Varför? Jo, hon kan ta egna beslut kring
sina barn, sköter dem på ett bra sätt när de blir sjuka och
kan ge dem den bästa mat som just hon kan få tag på. Om
hon kan läsa behöver hon inte lita på äldre som är outbildade och har en gammaldags och fördomsfull syn på flickor
och kvinnor. Hon vet bättre!
Läskunniga flickor gifter sig senare, föder i genomsnitt
färre barn, och fler av barnen överlever. Därför är det bra
för alla barn, för både flickor och pojkar, att ha en mamma
som kan läsa.
Ett sätt att minska undernäringen i världen är att skydda
flickors och kvinnors rättigheter. I länder där flickor och
kvinnor diskrimineras är problemen med undernäring
större. Att föda barn med minst tre års mellanrum minskar
risken för att barnen blir undernärda, jämfört med om man
får barn tätt.
Utbildade kvinnor tjänar mer
För varje år som en flicka går i skolan på högstadienivå,
ökar hennes inkomster med 10-20 procent när hon börjar
arbeta som vuxen. Hon kan ta mer kvalificerade arbeten
och ta på sig mer ansvar på jobbet och det ger högre lön.
Tänk dig att en ung kvinna tjänar 500 kr/månad . Om
hon har gått tre år på högstadiet är det stor chans att hon
tjänar 170 – 270 kr mer! För oss i Sverige låter inte det
mycket, men i fattiga länder är en sådan ökning en möjlighet att komma ur den värsta fattigdomen och skapa sig ett
bättre liv.
Bild vänstersida: I förskolan i Ndereppe epicenter i Senegal, precis som i alla andra av Hungerprojektets epicenterförskolor,
serveras skolbarnen god och näringsrik mat, som gör att de orkar med hela skoldagen. Foto: Johannes Odé
17
Hon hjälper till
att få flickor till skolan
Navali Garasiya är medlem i byrådet i sin hemby i Indien.
Hon har besökt föräldrar i avlägsna byar för att övertala dem att skicka sina
döttrar till skolan. Hon lyckades men stötte på flera problem på vägen.
Byn Rerkwakala i nordvästra Indien ligger isolerad, den
hukar under stora barrträd och lövträd med fällande blad.
Det är torrt och sandigt. Vägarna hit är mycket dåliga och
det är svårt att ta sig hit, särskilt under regnperioderna.
Mycket av det som andra indiska byar och städer får hjälp
med, kommer aldrig fram till den här byn.
I Indien väljer varje by eller samhälle personer till ett
byråd. Stora byar har fler medlemmar i rådet och små har
färre, men alla råd måste bestå till en tredjedel av kvinnor, i
vissa byar måste hälften vara kvinnor.
Navali Garasiya är 22 år gammal och bor i den här byn.
Hon började gå ledarkurser som Hungerprojektet anordnade och specialiserade sig på barn och utbildning. I hennes
område fungerade förskolor och skolor dåligt, det var brist
på lärare och svårt att få elever till skolan.
Hon reste runt för att prata med föräldrar till flickor i
isolerade byar och fler föräldrar sände sina barn till skolan.
Men bara om det inte krockade med barnens arbete, som
till exempel hushållsarbete, städning och passning av
småsyskon.
Men så började regnperioden och skolvägen förstördes.
Navali Garasiya var med i byrådet, så hon kunde ordna så
att vägen reparerades. Men att få barnen till skolan var
inte allt.
– Att få dem att gå i skolan är en sak och kvalitén på undervisningen är en annan, det insåg jag efter ett tag, säger hon.
Centret där förskolan och skolan låg hade inte fungerat på
flera år och det fattades lärare. Navali Garasiya undersökte
och fann att med de 30 barn som fanns i byn, borde centret
kunna komma igång igen.
Navali Garasiya bor i byn Rerkwakala i Indien. Hon informerar föräldrar i byarna runtomkring hennes, hur viktigt
det är att de låter sina barn gå i skolan.
18
Idag fungerar centrat som det var tänkt, barnen går i
förskola och bybor kan komma dit för att bland annat lära
sig mer om hälsa. Navali Garasiya håller själv kurser för
kvinnor i sitt hem.
(Berättelsen kommer från Hungerprojektet)
Flickor i skolan, hur ser det ut i världen?
• 40 miljoner fler barn kunde gå till grundskolan 2009 jämfört med 1999. Lika många som bor i hela Polen! På vissa ställen i världen tycker man att det är viktigare att pojkar får gå i skolan, men fler och fler flickor får numera möjligheten.
• Fortfarande får världens flickor bara sex års utbildning i genomsnitt. I utvecklingsländerna kan var sjunde-
åttonde flicka i åldern 15–24 år varken läsa eller skriva.
• I i-länderna går nästan alla barn färdigt skolan upp till
årskurs sex. I u-länderna slutar fler barn, framförallt flickor, i förtid. Föräldrarna kan eller vill inte betala skolavgifterna och barnen behövs hemma för att passa småsyskon eller hjälpa till i jordbruket. I vissa länder har man tagit bort skolavgifterna, som är omöjliga för fattiga familjer att betala, särskilt om man har flera barn i skolåldern. Annars väljer man oftast att sönerna, och inte döttrarna, får gå i skolan.
• Andra skäl till att flickor slutar skolan i förtid kan vara att de gifter sig tidigt, blir utsatta för sexuellt våld och/
eller inte har tillgång till toaletter. Att behöva göra sina behov ensam utomhus i en främmande miljö, kan vara farligt för en flicka.
• I Afrika söder om Sahara har de största framstegen skett. Hälften hade chans att gå i skolan 1991, men nu får tre av fyra barn samma chans.
Hungerprojektets arbete för att få fler flickor att
gå i skolan
Utbildade volontärer i Hungerprojektets utvecklingsprogram informerar och försöker påverka föräldrar att skicka
sina barn till skolan.
I åtta länder i Afrika har Hungerprojektet förskoleverksamhet i de epicenter som drivs tillsammans med byinvånarna. Bland de 3 600 barn som var inskrivna i förskolan
under 2014, var mer än hälften flickor.
Ordförklaringar:
Fördomsfull är någon som har bestämt sig för vad som är rätt och
fel, trots att det presenteras fakta vill han eller hon inte ändra sig.
Kvalificerad är någon som är duktig och kan mycket om något.
Epicenter är ett slags samhällscentrum som Hungerprojektet
driver tillsammans med byinvånare. Det består bland annat av
förskola, hälsoklinik, utbildningslokaler, mikrofinansbank och
gemensamt jordbruk.
Vad handlar texten om?
Frågor på innehållet:
Fundera mera:
1. Varför är det bra att ha en mamma som kan läsa?
2. Varför tjänar flickor som har gått i motsvarande hög stadiet mer när de börjar arbeta, än de som inte har gjort det?
3. Varför skickar inte föräldrar sina barn till skolan?
4. Varför slutar flickor skolan i förtid?
Du är lärare i en by där många barn bor långt från byns
centrum. Det finns många flickor i området som inte kommer till skolan. Skriv ett brev till deras föräldrar om varför
det är viktigt att också flickor får gå i skolan.
Källor: fn.se, scb.se, thp.org (Hungerprojektet), unicef.org, womendeliver.org
19
Flickor
som arbetar
20
Barnarbete i Sverige
I Sverige, för mer än 50 år sedan, var det vanligt att barn
hjälpte till med familjens försörjning. Barn kunde plocka
potatis, passa småsyskon eller kanske hjälpa till med att
städa i familjens affär.
När unga under 18 år idag arbetar i Sverige, finns det regler som måste följas av arbetsgivaren. Barn får inte ha för
stort ansvar för till exempel pengar, arbeta för långa dagar
eller för sent på kvällen.
Barnarbete i andra länder
I utvecklingsländer är det vanligt att barn arbetar. De kan
tvingas till slavarbete i smutsiga, bullriga fabriker eller
gruvor, andas in dålig och giftig luft. Unga flickor som är
hembiträden, kan utsättas för misshandel och våldtäkter
av män i familjer där de arbetar.
Barnen som tvingas arbeta hårt under långa dagar hindras från att gå i skolan. De får inget betalt och har ingen
möjlighet att välja om de vill arbeta eller inte. Barn tvingas
att prostituera sig, posera eller medverka i pornografi, kan
användas som budbärare under krig eller bli barnsoldater.
Det skadar barnen psykiskt, moraliskt och socialt, påverkar hälsan och gör det omöjligt för dem att gå i skolan.
Flick- och pojkarbete
När barn arbetar i sin familj är arbetsuppgifterna uppdelade mellan pojkarna och flickorna. Flickorna tar hand om
saker inomhus i hushållet, medan pojkarna hjälper till med
saker utomhus.
Men allt arbete behöver inte vara negativt, om det inte är
för tungt, om det inte pågår för många timmar per dag eller
är skadligt för barnen. Då kan de gå i skolan också.
Bild vänstersida: Människor som lever i extrem fattigdom måste ofta låta sina barn arbeta, istället för att gå i skolan.
Foto: Anna Zhu
21
Fatija arbetar och går i skolan
i de byar där de verkar. De informerar föräldrar och andra om skadligt barnarbete, och ser till att barnen får gå i
skolan också.
Barn som arbetar kan fara mycket illa.
Det värsta är om de arbetar så hårt att de inte kan gå i skolan.
Men barn kan både hjälpa till hemma och gå i skolan.
Addis Abeba heter huvudstaden i det afrikanska landet
Etiopien. Byn Kend ligger många timmar med bil från
huvudstaden. Nioåriga Fatija bor med föräldrar och fyra
småsyskon en bra bit utanför den. Familjen är jordbrukare
och odlar falsk bananplanta, en gröda som odlas i Etiopien.
Den säljs på marknaden och ger dem nog med pengar till
mat.
Andraklassaren Fatija gillar att lära sig saker och tycker
att det är roligt att gå i skolan. Hon är van att gå långt och
Ordförklaringar:
Martidiana och Francisca vid School of Arts and Crafts
i Chiapas, Mexiko. Det är ovanligt att unga Tzotzilkvinnor går utanför hemmet själva, ännu ovanligare att
de får en utbildning.
• Mycket av det som flickor gör uppskattas inte och räknas Det finns skadligt barnarbete. Men att barn hjälper till lite extra
hemma behöver inte vara dåligt, så länge de hinner gå i skolan också.
Foto: Anna Zhu
inte ens som arbete. När man försöker uppskatta hur många arbetande barn som finns, tas flickorna oftast inte med i statistiken.
går till skolan varje dag. Det tar cirka två timmar och sen
ska hon gå hem igen.
• Flickor och kvinnor använder 90 procent av det de tjänar på sina familjer, medan män spenderar 30 – 40 procent av sina inkomster på familjen.
När hon inte går i skolan arbetar hon med saker i hemmet
och det gör hennes syskon också.
Vad gör Hungerprojektet för att få bort skadligt
barnarbete?
– Att vara flicka är att bära små barn på ryggen, att städa,
sopa golv, tvätta kläder och diska. Man bygger husen och
lagar dem när de är trasiga. Pojkar vallar boskap, hämtar
vatten och vaktar får, berättar Fatija.
När hon blir vuxen vill hon flytta till huvudstaden
Addis Abeba och jobba. Det är en dröm som delas av många
flickor, som vill göra annat än att diska.
(Berättelsen kommer från Hungerprojektet)
Fatija bor i byn Kend i Etiopien. Hon säger: ”Att vara flicka
är att bära små barn på ryggen, att städa, sopa golv, tvätta
kläder och diska. Pojkar vallar boskap, hämtar vatten och
vaktar får.”
I Hungerprojektets kvinnliga ledarskapsnätverk i Bangladesh driver kvinnliga utbildade volontärer utbildningskampanjer. De påverkar bybor och politiker att få slut på
skadligt barnarbete och för att alla barn ska få gå i skolan.
Fakta om barnarbete i världen
• 115 miljoner barn arbetar med saker som är skadliga för dem och som kränker deras människovärde.
I Indien utbildar Hungerprojektet kvinnliga lokalpolitiker,
som arbetar med information om barnarbete och skolgång
Ett hembiträde är anställt i en familj för att sköta hushållet.
Barn kan tvingas posera och utföra sexuella handlingar som filmas
och sprids över hela världen via internet.
Pornografi är bilder och texter som publiceras i upphetsande syfte.
Budbärare lämnar personligen över viktiga meddelanden mellan
olika parter i till exempel krig och konflikter.
Att ha en god moral är att förstå vad som är rätt och fel. Frågor om
att stjäla, att ta livet av någon, att plåga någon fysiskt eller psykiskt
är moraliska frågor. De som varit med om hemska saker kan ha fått
sitt känsloliv och sin moral skadad.
Det som är socialt rör samhället och hur vi beter oss när vi är
tillsammans med andra, hur vi samarbetar och lyssnar på varandra.
Har man varit med om övergrepp, kan det vara svårt att lita på andra
människor.
Uppskatta kan betyda två saker. Här betyder det att gissa eller
beräkna fastän man inte vet helt säkert. Det kan också betyda att
tycka om eller gilla något.
Vad handlar texten om?
Frågor på innehållet:
Fundera mera:
1. Vilka regler finns för barn under 18 år som arbetar i Sverige?
2. På vilket sätt skiljer sig arbetet för pojkar och flickor i u-länder?
3. Vilka arbeten är skadliga för barn?
Vilka skillnader finns mellan barn som arbetar i Sverige
och som arbetar i u-länder?
Källor: raddabarnen.se, thp.org (Hungerprojektet), unicef.se, womendeliver.org
22
23
Barn
äktenskap
24
Barn i tvångsäktenskap
När ett barn tvingas gifta sig med någon äldre eller när
två barn tvingas gifta sig med varandra, kallas det tvångsäktenskap. I Sverige begår man ett brott om man ordnar
ett äktenskap där en av dem som ska gifta sig är omyndig,
alltså är ett barn under 18 år.
Det är vanligast att gifta bort 10 –11-åringar i Sydasien
och i Afrika söder om Sahara. Barnäktenskap förekommer
även bland grupper i Mellanöstern och Nordafrika, men
traditionen minskar. Många flickor i Östeuropa och i Latinamerika gifter sig när de är 16 –18 år.
Döttrar – en belastning
I fattiga länder vill familjer hellre ha söner snarare än
döttrar. Fattigdom gör att familjer gifter bort döttrarna
tidigt. Föräldrarna ser ett tidigt giftermål för en dotter
som ett skydd för henne.
Föräldrar kan luras att gifta bort döttrarna mot en summa
pengar. De som lurar familjerna tvingar sedan flickorna till
prostitution och ibland skickas de iväg utomlands.
Vad händer med flickorna?
Det är vanligt att flickor som inte har gått i skolan gifter
sig. De som går i skolan väntar längre med giftermål, därför
är utbildning för flickor viktigt.
De unga nygifta flickorna kan råka ut för våldtäkter, misshandel och förtryck av sin man och hans familj. Dessutom
kan det vara livsfarligt att vara för ung och föda barn.
Kanske tänker du att de borde vägra gifta sig, men det kan
vara farligt för flickorna. En far, bror eller annan släkting
kan mörda henne för att de tycker att hon får dem att
skämmas. Att döda av det skälet kallas hedersmord. Vissa
unga kvinnor vill själva välja sin pojkvän eller man, mot
sina föräldrars vilja. De kan också hedersmördas av sina
släktingar.
Bild vänstersida: Comfort och Jennifer är kompisar och bor i Ghana, i närheten av Hungerprojektets epicenter Anyansu.
Där, liksom på många andra platser, håller Hungerprojektet workshops inom jämställdhet och ledarskap. Många av de
utbildade kvinnorna startar egna självhjälpsgrupper där de pratar om och arbetar aktivt för att stoppa barnäktenskap
och andra skadliga traditioner.
25
Shapla Banu ringde efter hjälp
Hungerprojektets arbete för att förhindra barnäktenskap
Shapla Banu bor i Bangladesh och går i sjätte klass.
Hon vill fortsätta läsa på universitet och bli lärare. Hon hade tur att få veta mer
om barnäktenskap i tid, annars hade hennes liv sett annorlunda ut.
Hungerprojektet utbildar lokalpolitiker, kvinnliga ledare
och volontärer om nackdelarna med barnäktenskap. De
driver kampanjer, påverkar lagstiftningen, håller i workshops och andra utbildningar för att förhindra att flickor
gifts bort.
”En eftermiddag när jag kom hem efter skolan, var det en
massa människor i vårt hus. Efter ett tag förstod jag att det
var en förberedelse för mitt bröllop, min far hade accepterat
ett frieri. Jag var ju bara 13 år, hur kunde mina föräldrar
vilja gifta bort mig?!
Min mor såg ledsen ut, men ingrep inte. Jag måste stoppa
det själv. I hemlighet lånade jag min svägerskas mobil och
ringde upp Miss Rajia.
Inom en timma stod Miss Rajia i vårt hus. Hon gick direkt
fram till mig utan att titta åt någon annan och förstod snart
situationen. Så började hon prata med mina föräldrar,
berättade om lagar och straff för barnäktenskap.
Vill din dotter verkligen gifta sig?, frågade hon min far.
Efter ett tag medgav han att det inte är rätt att småflickor
gifter sig. Men han tyckte att frieriet var för bra för att
tacka nej till det.
Shapla Banu bor i Bangladesh, där barnäktenskap är olagligt men
ändå vanligt förekommande. Hon lyckades stoppa sitt eget bröllop
när hon bara var 13 år.
I byn Durgapur i norra Bangladesh anordnade Hungerprojektet studiegrupper för unga, som Shapla Banu deltog i.
Vid ett tillfälle berättade en kvinna, Miss Rajia, om barnäktenskap och farorna med det. Efter det bestämde sig Shapla
för att vänta med att gifta sig tills hon fyllt 18. Så här berättar hon om vad som hände henne strax efter:
Plötsligt sa min mor att hon sett så många sorgliga barnäktenskap och ville inte att det skulle drabba mig. Hon pratar
inte så mycket, men den här gången stod hon upp för mig.
Min far blev chockad. Till slut lovade han att inte gifta bort
mig innan jag fyllt 18 år.
Idag beundrar mina klasskamrater och lärare mig och
tycker att jag är modig. Själv är jag glad om jag kan inspirera andra flickor”.
(Berättelsen kommer från Hungerprojektet)
Lydia är 12 år och går i fyran. Hon bor i Ghana, i närheten av Hungerprojektets epicenter Abehenease-Akawani. Tusentals flickor i Lydias
ålder gifts bort varje dag i världen.
Varje år firas Nationella Flickadagen i Bangladesh, som
Hungerprojektet arrangerar. 2014 samlades över 600 000
människor under temat ”Säkerställ hälsa och utbildning:
Stoppa barnäktenskap”.
Hur ser det ut med barnäktenskap i världen?
• Det är svårt att veta exakt hur många barn som gifts
bort, det är inte alltid som äktenskapen registreras. Enligt
FN finns det idag över 700 miljoner kvinnor som blivit bortgifta som barn. Var tredje av dem var yngre än 15 år när de
gifte sig.
• Varje dag ingår cirka 39 000 flickor äktenskap runt om i
världen. Det är ungefär lika många som bor i Kalmar eller
Falun.
Ordförklaringar:
Tvångsäktenskap är när någon tvingas att gifta sig, trots att hon
eller han inte vill det själv.
Prostitution kallas det när flickor, pojkar eller vuxna säljer sex.
Ofta får de inte behålla pengarna själva, det är någon annan som
bestämmer och tar hand om deras pengar.
Hedersmord kan utföras av en flickas släktingar, om de inte får
bestämma vem hon ska gifta sig med. Då tycker de att hon har
fått familjen att skämmas inför andra. Pojkar kan också råka ut för
hedersmord.
• En av tre flickor i utvecklingsländerna blir bortgift innan
hon fyllt 18 år. Ofta är mannen de gifter sig med mycket
äldre än de själva är.
Vad handlar texten om?
Frågor på innehållet:
Fundera mera:
1. Varför gifts unga flickor bort?
2. Hur ser lagstiftningen i Sverige ut för giftermål där minst en av parterna är under 18 år?
3. Vad är hedersmord?
4. Hur vanligt är det med barnäktenskap?
Vad skulle du själv tänka om din mamma och pappa
tvingade dig att gifta dig med någon som var mycket äldre
än du? Skriv en berättelse på en halv sida om dina tankar.
Källor: fn.se, millenniemalen.nu, thp.org (Hungerprojektet), unicef.se
26
27
Unga
mammor
Att föda barn som tonåring kan vara farligt
Den medicinska utvecklingen har gått framåt snabbt och
numera vet man mycket om kvinnors hälsa under graviditet, under förlossning och efter den. Dessutom vet man
att unga flickors kroppar inte är mogna för graviditet och
förlossning, de råkar oftare ut för komplikationer under
graviditeten än vuxna kvinnor. Unga flickor som tvingas
gifta sig tidigt, föder också barn tidigt.
Kunskap är viktigt
Tonårsflickor i fattiga länder föder ofta hemma utan hjälp
på mödravårdsklinik eller av utbildad barnmorska. Det
ökar riskerna för både mamman och barnet.
Unga flickor kan få hjälp av sina mammor och andra kvinnliga släktingar, med egna erfarenheter av graviditet och
förlossning. Men ibland kan traditionella uppfattningar
och fördomar förvärra, snarare än hjälpa. Man kan vara
vidskeplig, tro på ödet eller helt enkelt inte veta tillräckligt
mycket om hygien. Det kan leda till komplikationer som
annars kunde ha undvikits.
Mödrahälsovård
När en kvinna behöver vård under graviditet eller som nybliven mamma kan hon stöta på problem. Kanske drar hon
sig för att söka hjälp, för att hon är rädd eller ovan vid att
berätta hur hon mår. Hon kan bo långt ifrån en hälso- eller
sjukvårdsklinik, eller så är det en stor ansträngning att
ta sig dit, om det ens går. Om hon väl är där, kan det också
dröja för länge innan hon får rätt hjälp.
Kunskap behöver spridas om graviditet, förlossning och
mödrahälsa bland familjemedlemmar, lärare och politiska
ledare. Då överlever fler unga mammor och mår bättre och
det gör också deras barn. Att flickan vet mer om sin egen
graviditet och förlossning, gör det också säkrare för henne.
Bild vänstersida: En ung mamma i Bangladesh. Foto: Anna Zhu.
28
29
Med rätt hjälp överlever fler
Valda kvinnliga ledare i Indien ser till att regeringsstödda
mödravårds- och barnavårdscentraler fungerar effektivt
och att hjälpen når ut.
Utbildad personal vid förlossningar är A och O för blivande mammor.
Eftersom unga mödrar oftare drabbas av komplikationer, är det särskilt viktigt för dem.
Och för deras barn, förstås.
gal. På sitt första uppdrag, en septemberdag 2013, fick hon
ett telefonsamtal under ett möte. En ung fulaniflicka på 18
år skulle föda sitt första barn och hade legat i födslovärkar
sedan dagen före. Marie Cecilia Diam hjälpte henne att
föda fram sitt barn med hjälp av en utbildad barnmorska.
Allt gick bra och lugnt tillväga, utan några komplikationer.
Hon födde en liten livlig pojke på 3,3 kilo.
Det var en lättnad för den unga mammans familj att hon
slapp åka långt till ett hälsocenter. Om hon hade tvingats
föda vid vägkanten på väg dit hade risken varit stor att hon
drabbats av komplikationer, att hon hade mist sin lille son
eller kanske sitt eget liv. Därför är det viktigt att det finns
lokala hälsocenter med utbildad personal som ger rätt
behandling, särskilt när läget är akut.
(Berättelsen kommer från Hungerprojektet)
I Indien är det vanligt förekommande bland den fattigare delen av
befolkningen att flickor föder barn innan de blivit vuxna.
Hungerprojektet utbildar politiker och samarbetar med myndigheter så att de kan se till att kliniker och mödravårdscentraler
finns tillgängliga för alla.
Hungerprojektet, som vill minska hunger och fattigdom,
bygger upp epicenter i särskilda programländer. Där kan
befolkningen i byar inom en mils radie, få hjälp och arbeta
för områdets utveckling. Tillsammans med byborna arbetar
man med livsmedelssäkerhet, näringslära, hälsa, utbildning, mikrolån, vatten, hygien och renhållning.
Marie Cecilia Diam är en slags tjänsteman för hälsa och
näringslära på ett epicenter i det afrikanska landet Sene-
30
På Hungerprojektets epicenter i Afrika, vägs barnen och
kontrolleras. Över 159 000 barn kontrollerades under 2014,
över hälften av dem var flickor.
Ordförklaringar:
Det är viktigt att kvinnor och flickor får makt och möjlighet att
själva bestämma över sina liv. Hungerprojektet har workshops för
att stärka jämställdheten och utbilda inom hälsa och näring.
• 119 länder är med i Rädda Barnens statistik om ”mamma-vänligaste” länder i världen. Säkrast är det att bli mamma i Sverige, Danmark och Finland. Svårast är
det i de afrikanska länderna Niger och Burkina Faso. Men statistiken visar inte hur mycket kärlek barn får i olika länder, det är viktigt att veta.
Hungerprojektets arbete för att hjälpa unga
mammor
Hungerprojektet driver program riktade till kvinnor, där
man håller workshops om mödrahälsa och barnavård. Där
deltar många unga mammor.
Vidskeplig är den som tror på övernaturliga saker.
Programländer kallas de tolv länder som Hungerprojektet arbetar
i. I Afrika är det Benin, Burkina Faso, Etiopien, Ghana, Malawi,
Mocambique, Uganda och Senegal, i Asien Bangladesh och Indien
och i Latinamerika Mexiko och Peru.
Radie är en geometrisk term som betyder avståndet från en cirkels
mitt till dess utkant.
Hög livsmedelssäkerhet innebär god kvalitet på vatten, låga halter av bakterier och bekämpningsmedel i mat, vatten och djurfoder.
Tjänsteman är någon som är anställd hos en myndighet och får lön
därifrån.
Fulani är en stor folkgrupp i Västafrika som helt eller delvis lever
som nomader. De flyttar med sina djur varhelst det finns bete för
dem. De flesta fulanis är muslimer och talar språket fula.
Hur ser det ut för unga mammor i världen?
• 70 000 flickor i världen dör varje år av problem som har med graviditet att göra. Det är lika många som bor i Gävle.
• Graviditet och förlossning är den vanligaste orsaken till dödsfall bland flickor som är mellan 15 och 19 år i utveck-
lingsländer.
• I västvärlden är det vanligast med tonårsmammor i USA.
• Unga mammor är vanligast i världen i de afrikanska länderna Niger, Liberia, Mali och Tchad.
Vad handlar texten om?
Frågor på innehållet:
1. Varför är det farligare för tonåringar att föda barn än för vuxna kvinnor?
2. Varför kan traditionella uppfattningar leda till komplika-
tioner för både unga och äldre som föder?
3. Varför är det viktigt med utbildad personal vid förloss-
ningar?
4. Var i världen är det vanligast med tonårsmammor?
5.Vilka länder är ”mamma-vänligast” och var är det svårast
för mammorna?
Fundera vidare:
Tänk dig in i situationen att du ska bli pappa eller mamma.
Du ska gå till ett första besök hos en barnmorska för kontroll. Vilka frågor vill du ställa till henne?
Källor: encyclopedia.com, fn.se, jordbruksverket.se, svenska.yle.fi, sverigesradio.se, thp.org (Hungerprojektet)
unicef.se, womendeliver.org, worldschildrensprize.org
31
Vad innebär jämställdhet och rättvisa?
Hur har flickor i världen det? Och vad innebär egentligen sådant som
barnäktenskap, diskriminering och könsstympning?
Och framförallt – varför är det så viktigt att alla flickor och pojkar får bättre
möjligheter att utvecklas och leva det liv de själva vill?
Det här materialet riktar sig till er elever i åk 7–9, på gymnasiet eller i särskolan, som är nyfikna och vill veta mer!
Här berättar vi om flickors rättigheter och om hur det kan
vara att vara flicka i olika delar av världen. I varje temakapitel finns uppgifter och frågor att fundera vidare på.
Du kan jobba med materialet enskilt eller ha det som underlag för diskussioner i klassrummet. Dina idéer, erfarenheter och tankar är viktiga! Du kanske inte kan förändra
världen, men du kan göra mycket mer än du tror.
Det här studiematerialet är framtaget av Hungerprojektet
tillsammans med journalisten och läromedelsförfattaren
Ulla M. Andersson, som har en lång erfarenhet som lärare
bakom sig. Hungerprojektet är en global ideell organisation
som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom, och som
arbetar med bland annat att stärka flickor. Det gör de i tolv
länder i Afrika, Asien och Latinamerika, liksom i Sverige
där Hungerprojektet tillsammans med organisationen
Crossing Boarders driver Flickaplattformen.
Vi hoppas att ni ska få glädje av innehållet i det här häftet,
och att ni ska bli intresserade av att lära er ännu mer!
Hungerprojektet avskaffar hunger och fattigdom
genom att väcka lokal entreprenörsanda.
Det ger bestående resultat och äkta framtidstro. Hungerprojektet har 90-konto och
kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Bankgiro: 901-9977.
www.hungerprojektet.se, www.flickaplattformen.se, www.thp.org
Text och uppgifter: Ulla M. Andersson, Skrivstället Väst samt Hungerprojektet. Foto: Johannes Odé, Anna Zhu m.fl.
Produktion: the big plan. Tryck: Göteborgstryckeriet.
32