Polen Officiellt namn: Republiken Polen

Sid. 1(7)
2015-01-02
Warszawa
Polen
Officiellt namn: Republiken Polen/ Rzeczpospolita Polska
Nationaldag: 3 maj (Konstitutionen 1791), 11 november (Polen återuppstår
som stat 1918)
Huvudstad: Warszawa (1,8 miljoner invånare)
Yta: 312 685 km²
Befolkning: Polacker 98,7 procent, ukrainare 0,6 procent, övriga 0,7 procent
Folkmängd: 38,5 miljoner (2014)
Födelsetal: 9,6 födslar/1000 invånare eller 1,3 barn/kvinna (2014)
Språk: Polska
Religion: katoliker 90 procent (cirka 75 procent utövande), övriga religioner är
bl.a. ortodoxa kristna (1,3 procent), protestanter (0,3 procent), övriga (cirka 8
procent)
Statsskick: Republik
Statschef: Bronisław Komorowski
Regeringschef: Ewa Kopacz (PO/EPP)
Utrikesminister: Grzegorz Schetyna(PO/EPP)
Regeringspartier: Medborgarplattformen (PO/EPP) i koalition med
Lantbrukarpartiet (PSL/EPP)
Parlament: Tvåkammarsystem: sejmen (460 mandat) och senaten (100 mandat)
Partier i parlamentet: Medborgarplattformen (PO/EPP) – 39,2 % (nu 195
mandat i sejmen/61 mandat i senaten), Lag och Rättvisa (PiS/ECR) – 29,9 %
(nu 131 mandat i sejmen/31), Din Rörelse (TR) – 10 % (nu 15 mandat i
sejmen/0), Landsbygdspartiet (PSL/EPP) – 8,4 % (38/2), Vänsteralliansen
(SLD/S&D) – 8,2 % (nu 32 mandat i sejmen/0). Det nybildade Rättvisa Polen
(SP) har 15 mandat i sejmen och 1 i senaten. Grupperingen Säkerhet och
ekonomi (utbrytare ur TR) har 5 mandat i sejmen. Oberoende politiker: 22
ledamöter i sejmen (Varav Tyska minoritetspartiet 1 mandat– 0,2 %, etniska
minoritetspartier är undantagna från valspärren på 5 procent) och 4 i senaten.
Senaste och nästa parlamentsval: oktober 2011 och oktober 2015
Senaste och nästa presidentval: juli 2010 (tidigarelagt från oktober 2010) och
maj 2015
2(7)
Valuta: złoty, PLN (1 złoty = 100 groszy) = cirka 2,12 SEK
BNP: 1 636 miljarder PLN (2013)
BNP per capita: 17 500 EUR (2013)
BNP-tillväxt: 1,6 procent (2013)
Arbetslöshet: 8,7 procent, enligt Eurostat (september 2014). 11,5 procent
(september 2014) enligt inhemsk statistik (GUS)
Konsumentprisindex: 0,9 procent (2013)
Kärninflation: 0,4 procent (september 2014)
Budgetunderskott: 4,3 procent av BNP (2013)
Statsskuld: 838 miljarder PLN (2013)
Valutareserv: 319,9 miljarder PLN (2013)
Total import: 155 miljarder EUR (2013)
Total export: 157 miljarder EUR (2013)
Bytesbalans: -766 miljoner EUR (kv. I. 2014), -1,4 miljarder EUR (kv. IV.
2013).
Viktigaste handelspartners: Tyskland (cirka 25,9 procent av export och 21,6
procent av import). Övriga: Storbritannien, Tjeckien, Frankrike, Italien,
Ryssland, Holland, Sverige och Kina.
Viktigaste exportprodukter: Industriprodukter, råvaror, livsmedelsprodukter,
elektromekaniska och kemiska produkter, transportutrustning.
Bistånd: 1,478 miljarder PLN (2013). Största biståndsmottagarna från Polen är
Armenien, Georgien, Vitryssland, Azerbajdzjan Moldavien, och Ukraina. Större
delen av biståndet utbetalas främst via EU:s biståndsprogram och genom
multilaterala avtal.
Energikällor: Icke-förnybara energikällor utgör 92 procent av energimixen (kol
53, olja 26, gas 13 procent). Förnybara energikällor utgör endast 8 procent.
Polen – Ett dynamiskt grannland med en tung historia
Polen är ett snabbväxande grannland som blir en allt viktigare aktör i
Östersjöregionen och inom EU. Landet har genomgått en fantastisk utveckling
inte minst ekonomiskt, sedan demokratins genombrott år 1989. Efter 10
respektive 15 år av svåra och omfattande reformer blev Polen medlem i Nato
(1999) och i EU (2004) – två institutioner som bekräftar landets starka
transatlantiska och europeiska identitet.
Polen fortsatte sin utveckling och sitt engagemang också som medlem: Polen är
idag bland de få allierade som aktivt bidrar till Nato genom styrkor och
betydande försvarsutgifter. Sedan EU-inträdet har Polens BNP vuxit med 49
procent. Efter endast tio år som EU-medlem tillhör Polen de mest tongivande
medlemsländerna och Polens fd. premiärminister Donald Tusk är ordförande
för Europeiska rådet.
3(7)
Polens svåra historia visar att den snabba transatlantiska integrationen och
dagens starka förankring i Europa och dess institutioner är mycket viktig för
landet. Polen befinner sig i skärningspunkten mellan väst och öst och har således
varit synnerligen drabbat av de historiska maktkamperna som utspelade sig på
landets territorium. När den polska staten återupprättades efter första
världskriget 1918 hade landet varit uppdelat på tre imperier i 123 år. Polen blev
snart därefter skådeplatsen för stora delar av andra världskriget och drabbades
mycket hårt. De mänskliga, ekonomiska och materiella förlusterna var enorma.
Efter kriget inleddes en sovjetisering av Polen som pågick fram till 1989.
Motståndet mot regimen organiserades under den fria fackföreningsrörelsen
Solidaritet med dess ledare Lech Wałęsa. Central- och Östeuropas
demokratiseringsprocess och befrielse från det sovjetiska förtrycket startade med
de polska rundabordssamtalen mellan regimen och Solidaritet 1989 och de
åtföljande valen den 4 juni 1989. Året därpå upplöstes det polska
kommunistpartiet.
Polens största trauma sedan demokratins genombrott är flygkatastrofen i ryska
staden Smolensk den 10 april 2010. Ett polskt regeringsplan som transporterade
en högnivådelegation bestående av landets politiska och militära ledare, inklusive
dåvarande presidenten Lech Kaczyński, störtade på väg till en minneshögtid (70årsminnet av massakern i Katyń). Alla ombord, nästan 100 personer, omkom.
Polen klarade dessa svåra förluster på ett imponerande sätt (landets ledning
förnyades), men olyckan är fortfarande en källa till politisk splittring.
Inrikespolitik
Polen regeras sedan 2007 av en tvåpartikoalition mellan det stora centerhögerpartiet Medborgarplattformen (PO) under ledning av PM Ewa Kopacz och
det mindre Landsbygdspartiet (PSL) – bägge medlemmar i den europeiska
partigruppen EPP. Denna regeringskoalition anförd av Polens förre
premiärminister Donald Tusk lyckades 2011 med bedriften att bli omvald, något
som aldrig tidigare skett sedan demokratins genombrott 1989.
Det största oppositionspartiet Lag och Rättvisa (PiS) regerade Polen i två ganska
turbulenta år 2005-2007. Partiet är mycket konservativt i värderingsfrågor men
har i ekonomiska frågor en mer vänsterorienterad retorik, riktad till dem som
tycker sig vara förlorare i de senaste decenniernas transitionspolitik. PiS är inte
emot EU-medlemskapet men har en påtagligt nationalistisk prägel, ofta med en
udd riktad mot Bryssel.
Övriga betydande partier är den socialdemokratiska och europavänliga
Vänsteralliansen (SLD), det vänsterliberala Din rörelse (TR) och det
ultrakonservativa Kongress för nya högern (KNP).
4(7)
Återkommande heta debatter i polsk politik kretsar kring värderingsfrågor
(gender, HBTQ, abort, jämställdhet, etc.) och sociala frågor (barnomsorg,
kvinnligt arbetskraftsdeltagande, hälso- och sjukvård, pensionsfrågor). Den
katolska kyrkan deltar aktivt i samhällsdebatten. Extremhögern i det homogena
Polen har blivit mer välorganiserad, trots att toleransen i samhället har ökat.
Polens säkerhet, landets relation till Ryssland och krisen i Ukraina ligger högt på
den politiska agendan, även om det finns en grundläggande samsyn i debatten.
Även energifrågor debatteras, framför allt ur ett försörjningstrygghetsperspektiv.
Kollobbyn är betydande och miljörörelsen är liten. Politiska skandaler
förekommer relativt ofta och förtroendet för politiker och staten är lågt i
samhället. Att det sociala kapitalet är litet reflekteras också i lågt valdeltagande
(47 procent i senaste nationella val) och relativt lågt engagemang i civila rörelser.
EU-politik
Polen är ett dynamiskt och allt mer inflytelserikt EU-land vars aktörsroll grundar
sig på en stark övertygelse om Europatankens betydelse för landets säkerhet och
ekonomiska utveckling. Den mycket positiva EU-opinionen är närmast unik i
EU-kretsen: 89 procent av polackerna ser EU-medlemskapet som något positivt.
Polens målmedvetna agerande för ”mer Europa” bottnar i starka nationella
intressen och en vilja att påverka alla de viktiga frågorna på den europeiska
agendan. Polen är därför pragmatisk i sitt alliansbyggande i EU, men det finns
några konstanter (relationen till Tyskland, Weimartriangeln och V4-samarbetet)
vilka utgör Polens viktigaste plattformar för inflytande.
För Polen utgör de fyra friheterna EU-samarbetets kärna. Liksom Sverige, anser
Polen att de fyra friheterna måste värnas och stärkas. Polen är idag den största
mottagaren av EU:s strukturfonder, men sammanhållningspolitikens vikt
kommer på lång sikt att minska för Polen (2014-2020 är den sista
budgetperioden då Polen kan räkna med stort EU-stöd). Istället ses alltmer den
inre marknaden – liksom den digitala inre marknaden och en inre marknad för
energi – som motorer för tillväxt. Ett polskt EMU-medlemskap är ännu inte
aktuellt: polsk ekonomi är inte redo och EMU-stödet i polsk opinion är mycket
lågt. Det krävs också en ändring av konstitutionen för att ett medlemskap ska bli
möjligt.
Likt Sverige anser Polen att EU:s globala aktörsroll bör grundas på förmågan att
utöva inflytande i närområdet. Följaktligen sätter Polen stort värde på EU:s
utvidgningspolitik och grannskapspolitik, särskilt i öst. Tillsammans med Sverige
tog Polen initiativ till det Östliga partnerskapet år 2008 och engagerar sig starkt
fortfarande. Likaså har vi samsyn om EU:s gemensamma säkerhets- och
försvarspolitik (GSFP), som Polen anser bör stärkas och utvecklas.
Polen och Sverige delar visionen om Östersjöregionen som ett hållbart
tillväxtområde och Polen har aktivt verkat för att EU:s Östersjöstrategi skall ges
5(7)
konkret innehåll. Miljöskadorna i Östersjön är något som både Sverige och
Polen vill motverka, däremot står våra länder långt ifrån varandra när det gäller
EU:s klimat- och energipolitik. Polens kolberoende och landets ineffektiva
kolkraftverk är huvudanledningen till Polens inställning till EU:s klimatpolitik
och ambitionen att minska utsläpp. Istället prioriterar Polen energipolitiken och
sätter försörjningstrygghet i första rummet: Energiunionen är ursprungligen ett
polskt EU-initiativ som landet fortsätter att främja.
Utrikes- och säkerhetspolitik
Det grundläggande målet för polsk utrikespolitik är bestående: stark förankring i
europeiska och transatlantiska institutioner för att garantera Polens säkerhet och
ekonomiska tillväxt. Att både Natos generalsekreterare Stoltenberg och EU:s
HR/VP Mogherini hade valt att besöka Warszawa på sina första utlandsresor i
sina nya roller under 2014 ses som ett kvitto på Polens aktörsroll i de europeiska
och transatlantiska institutionerna.
Polen ser USA som den yttersta garanten för fred och säkerhet i Europa och är
således en ivrig förespråkare av nära transatlantiska relationer – både
säkerhetspolitiskt (Nato) och handelspolitiskt (handels- och investeringsavtalet
TTIP). Polens engagemang illustreras också av att landet kommer att stå värd för
Nato-toppmötet år 2016. Samtidigt fäster Polen stor vikt vid EU:s gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitik, inte minst i EU:s grannskap.
Polens viktigaste bilaterala relation är med grannlandet Tyskland. Tyskland är
Polens utan jämförelse största handelspartner och länderna har investerat
mycket i goda politiska relationer. Idag är besöksutbytet mellan Warszawa och
Berlin mycket intensivt. Polen har starka historiska band och goda relationer
även med UK och Frankrike. Polen ser Centraleuropa som en viktig plattform i
EU, men samarbetet med de övriga V4-länderna koncentreras mer på sektoriella
frågor än på strategisk-politiska.
Utvecklingen i Polens östra grannländer Ryssland, Ukraina och Vitryssland är av
stor betydelse för Polen. Relationerna med Ryssland är av historiska skäl
komplicerade. Polen och Ryssland har under 00-talet gjort vissa ansträngningar
för att förbättra relationen länderna emellan, men Rysslands agerande i Ukraina
och andra Öst-P-länder har radikalt förändrat förhållandet. Polen ser Ukraina
och Vitryssland som länder med brödrafolk och engagerar sig därför starkt för
demokrati och emot förtryck i dessa länder.
Polens globala engagemang är fortfarande relativt modest men ökar i
omfattning. Polen har under det senaste årtiondet påbörjat och allt tydligare
arbetat för en öppning mot nya marknader globalt, särskilt i Asien och i Afrika.
Det polska biståndet ökar och nischar in sig på demokrati- och reformstöd i
EU:s närområde. Polen deltar allt mer aktivt även i FN:s olika organ (senast i
MR-rådet 2013) och kandiderar idag till FN:s säkerhetsråd 2018-2019.
6(7)
Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar
Polens ekonomi är bland de starkaste i dagens EU. Det har manifesterats genom
en tillväxttakt på 2-5 procent genom hela finanskrisen. Det finns utrymme för
fortsatt tillväxt, då Polens BNP per capita motsvarar drygt två tredjedelar av EUgenomsnittet. Polens ekonomiska fundament är relativt stabila, också tack vare
att landet har genomgått omfattande strukturella reformer under början av 1990talet. Den polska ekonomin består idag av en stor privat sektor där majoriteten
av företagen är små och medelstora. Företagsklimatet är förhållandevis gott:
Polen rankas på 32:a plats i Världsbankens Ease of Doing Business Index, före
övriga V4-länder.
Givetvis bidrar även EU-stödet till Polens starka ekonomi. Polen är den största
förmånstagaren inom EU och mottar nästan 106 miljarder euro (brutto) i EUstöd under perioden 2014-2020. Landets regionala utveckling, inklusive
modernisering av infrastrukturen, är en av regeringens kanske största
ekonomiska utmaningar, följt av målsättningen att stärka innovationsgraden
(mindre än 1 procent av BNP går till FoU). Därtill väntas också stora
investeringar i landets försvar (försvarsutgifterna ökar stadigt och kommer att
uppnå 2 procent av BNP år 2016) och energisektor (modernisering av
kolkraftverk, LNG-terminal, utbyggnad av energiinfrastruktur) under de
närmaste åren.
Samtidigt finns det fortfarande några betydande strukturella utmaningar.
Skillnaderna mellan stad och landsbygd är stora och den polska ekonomin
behöver bli mer kunskapsbaserad. Den kvinnliga sysselsättningsgraden är låg (57
procent) och de demografiska utmaningarna är betydande: utvandring, åldrande
befolkning och låga födelsetal.
Polen fortsätter dock att vara attraktivt för utländska direktinvesteringar och
placeras av UNCTAD som femte land i Europa och trettonde i världen bland de
länder som är mest attraktiva för utländska investerare. Polen har ett relativt
gynnsamt kostnadsläge, tillgång till en välutbildad arbetskraft och en stor
inhemsk marknad. Därtill har produktiviteten vuxit snabbare än lönerna.
Polens fem största handelspartners på exportsidan är i nämnd ordning:
Tyskland, Storbritannien, Tjeckien, Frankrike, och Italien. Polens fem största
handelspartners på importsidan är Tyskland, Ryssland, Kina, Italien och
Frankrike. Tyskland är Polens allra största handelspartner med en exportrespektive importandel om drygt 20 procent. Handeln med Kina ökar och Kina
ser Polen som en viktig plattform för sin vidare verksamhet i Central- och
Östeuropa. En intressant trend är att polska exportörer söker finna nya
marknader i Afrika, Asien och Latinamerika.
7(7)
Förbindelser med Sverige
Sverige och Polen står närmare varandra än någonsin efter Polens demokratiska
frigörelse. Vår bilaterala relation präglas av de starka samhälleliga, ekonomiska
och kulturella banden våra länder emellan, liksom av ett nära samarbete inom
EU. Grunderna till dagens nära förbindelser lades under Polens omvandlingsoch demokratiseringsprocess. Det skedde redan under kommunisttiden genom
det svenska stödet till den demokratiska oppositionen i Polen och fortsatte
under 90-talet genom stöd primärt via Sida till landets EU-integration,
miljöarbete, energieffektivisering samt olika ekonomiska och sociala reformer.
Biståndet vid översvämningarna 1997 var omfattande. Det polska intresset för
svenska samhällslösningar är fortsatt stort och levande.
Polen är idag ett av de få länder med vilka Sverige har en strategisk bilateral
samarbetsdeklaration som spänner över ett brett spektrum av
samarbetsområden. Det mest framstående är EU-samarbetet där EU:s Östliga
partnerskap och Östersjöstrategi är särskilt betydelsefulla. Tillsammans med
Polen verkar vi även för att stärka EU:s inre marknad, ekonomiska politik,
grannskapspolitik och utrikes- och säkerhetspolitik. Det bilaterala säkerhets- och
försvarssamarbetet liksom energi- och miljösamarbetet utgör andra centrala delar
av vårt strategiska samarbete med Polen. Det sker ett omfattande besöksutbyte
på alla nivåer i samarbetsdeklarationens anda.
De ekonomiska banden till Polen är många och starka. Den svensk-polska
handeln har fördubblats sedan 2004 och det finns fortfarande stort utrymme för
ytterligare expansion. Sverige är Polens elfte största exportmarknad, medan
Polen är Sveriges elfte största exportmarknad – den största i Central- och
Östeuropa. Det finns idag cirka 400 svenska företag representerade i Polen.
Några exempel är IKEA, Electrolux, Skanska, Scania, Ericsson, Volvo,
Oriflame, Jula, H&M och Duka. De svenska företagen är verksamma framför
allt inom energisektorn, byggbranschen, tillverkningsindustrin, tjänstesektorn
och detaljhandeln. Polsk-svenska handelskammaren har ett 70-tal medlemmar
och sitt huvudkontor i Gdańsk. I Stockholm har Svensk-polska
handelskammaren (ca 70 medlemmar) sitt huvudkontor och i Warszawa finns
Scandinavian-Polish Chamber of Commerce med cirka 300 medlemsföretag från
de nordiska länderna.
Sverige har en ambassad och ett Business Sweden-kontor i Warszawa och
honorärkonsulat i Kraków, Szczecin, Wrocław och Gdańsk. Polen har en
ambassad och ett kontor för Polska institutet i Stockholm, samt ett
honorärkonsulat i Halmstad.
Det personliga och kulturella utbytet är stort mellan våra länder. Cirka 70 000
polacker lever i Sverige och några tusen svenskar är fast bosatta i Polen. Därtill
finns det cirka 1400 svenska studenter i Polen, framför allt medicinare. Turismen
ökar i båda riktningarna. Sverige är en populär turistdestination för polacker,
vilka också uppskattar svensk design, musik och litteratur.