KURSINFORMATION DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 - Ping-Pong

VT15
(rev 150128)
KURSINFORMATION
DEN FRISKA MÄNNISKAN 1
TERMIN 1, LÄKARPROGRAMMET
•
DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 (DFM1)
Moment 1 - "Grundläggande struktur och
utveckling - från ägg till embryo"
Moment 2 - "Matsmältning och ämnesomsättning"
Moment 3 - "Primärvården inklusive CeFAM"
Moment 4 - "Integrering med slutexamination"
•
INTEGRERADE DELMOMENT TILLHÖRANDE UPPTAKTEN
Vetenskaplig utveckling (VetU) – ”Litteratursökning” och
”projektarbete under avsnitt 2”
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
EXPEDITIONER OCH KONTAKT ................................................................ 3!
VÄLKOMMEN................................................................................................... 4!
KURSENS INNEHÅLL ..................................................................................... 4!
DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 (DFM1) .......................................................... 5!
INDELNING I MOMENT OCH AVSNITT ................................................................. 5!
KURSLITTERATUR..................................................................................................... 6!
GRUPPINDELNING ..................................................................................................... 6!
SCHEMAÄNDRINGAR OCH KURSWEBB............................................................... 7!
UNDERVISNINGSFORMER ........................................................................... 7!
SJÄLVSTUDIER MED LÄRARTILLGÅNG och SEMINARIER .............................. 7!
PROJEKTARBETEN .................................................................................................... 7!
GRUPPARBETEN OCH DISKUSSIONER ................................................................. 8!
GRUPPMIKROSKOPERINGAR.................................................................................. 8!
ANATOMIDEMONSTRATIONER ............................................................................. 9!
LABORATIONER......................................................................................................... 9!
KOM I TID och VISA HÄNSYN................................................................................ 10!
EXAMINATION............................................................................................... 10!
NÄRVARO, ID-KONTROLL OCH URKUNDSFÖRFALSKNING......................... 11!
QUIZ OCH SKRIFTLIGA DUGGOR ........................................................................ 11!
TENTAMEN................................................................................................................ 11!
OBLIGATORISK FÖRANMÄLAN TILL RESTDUGGA/RESTTENTA: ............... 12!
PRIMÄRVÅRDEN (PV) .................................................................................. 12!
KÄNNS DET JOBBIGT? ÄR DET SVÅRT ATT HÄNGA MED?........... 12!
FUNKTIONSHINDER..................................................................................... 12!
STUDIEPOÄNG ............................................................................................... 13!
TILLGODORÄKNANDE (TG) och DISPENS ............................................. 14!
STUDENTINFLYTANDE ............................................................................... 14!
RIS och ROS till DFM1s lärare ................................................................................... 14!
KURSRÅD................................................................................................................... 14!
TEMAKOLLEGIUM 1, Den Friska Människan ......................................................... 14!
"VETENSKAPLIG STRIMMA".................................................................... 15!
BIBLIOTEKSUNDERVISNING MED LITTERATURSÖKNING............ 16!
IT-KUNSKAP.................................................................................................... 16!
ATT CITERA OCH REFERERA PÅ ETT KORREKT SÄTT................... 17!
FUSK............................................................................................................................ 17!
FORSKNINGSINFORMATION .................................................................... 17!
ATT STUDERA VID KI .................................................................................. 18!
LIKABEHANDLING, MÅNGFALD.............................................................. 18!
OLIKA REGLER ............................................................................................. 19!
ORDNINGSREGLER VID DISSEKTIONER............................................................ 19!
Information om förhållningssätt och uppförandekod vid Karolinska Institutet........... 20!
REGLER VID GENOMFÖRANDE AV PROV/TENTAMENSSKRIVNING.......... 21!
HÅLL KOLL PÅ VAD DU GJORT och KARTA......................................... 22!
SCHEMAN (Ram, Detalj och GC) och kontaktlista LÄRARE MBB ......... 23!
2
EXPEDITIONER OCH KONTAKT
Kursexpedition för medicinsk biokemi (allmänt, avsnitt 1b och moment 2):
Scheelelaboratoriet, Tomtebodavägen 6, plan 3, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm.
Grundutbildningsansvarig MBB (kemi) och kursansvarig för kursen Den Friska Människan 1,
Universitetslektor Åke Rökaeus, tel: 524 869 93.
Mail: [email protected] Träffas efter anmälan på kursexpeditionen.
Utbildningsadministratör: Susie Björkholm, tel: 524 877 44.
Mail: [email protected] Öppet: Mån-fre 10.00-11.00, 13.30-14.15 eller enligt anslag.
Kursexpedition för anatomi (avsnitt 1a och första delen av avsnitt 3) och
histologi (avsnitt 2 och första delen av avsnitt 3):
Berzeliuslaboratoriet, plan 6, Berzelius väg 3. Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm.
Öppet: Mån-fre 8.30-12.00 samt mån-tor 13.30-15.00. fre. 8.30-12.00 eller enligt anslag.
Grundutbildningsansvarig (anatomi, histologi): Professor Björn Meister tel: 524 870 25.
Mail: [email protected]. Träffas efter anmälan på kursexpeditionen.
Utbildningsadministratör (anatomi): Liz Strandelin, tel: 524 878 93. Mail: [email protected]
Utbildningsadministratör (histologi): Helén Asp, tel: 524 864 97. Mail: [email protected]
Moment 1 och avsnitt 2 (Cell- och utvecklingsbiologi):
Studierektor (cellbiologi): Utbildningschef Matti Nikkola, tel: 524 873 98.
Mail: [email protected].
Utbildningsadministratör: Linda Lindell, tel: 524 872 90. Mail: [email protected]
Kursexpedition för fysiologi (sista delen av avsnitt 3 och avsnitt 5):
von Eulers väg 4a, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm.
Öppet: Mån-tor 9.30-11.00 samt 13.30-14.30, fre. 9.30-12.00.
Studierektor: Universitetslektor Mats Rundgren tel: 524 871 93.
Mail: [email protected]. Träffas efter anmälan på kursexpeditionen.
Kontaktlärare Prefekt Stefan Eriksson. Mail: [email protected]
Utbildningsadministratör: Sofia Pettersson, tel: 524 872 29. Mail kursexp: [email protected]
Primärvården (PV) Centrum för allmänmedicin (CeFAM):
Alfred Nobels allé 12, 141 83 Huddinge
Ansvarig grundutbildning PV studierektor: Helena Salminen. Mail: [email protected]
Terminsansvarig T1: Charlotte Leanderson. Mail: [email protected] och
Hans Lundin. Mail: [email protected]
Administratör: Amanda Moquist. Tel. 524 887 43 Mail: [email protected]
Karolinska Institutet Universitetsbibliotek (KIB)
Berzelius väg 7B, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm. Kontaktpersoner:
Magdalena Svanberg, tel: 524 84 061. Mail: [email protected] och
Miritt Zisser, tel: 524 840 50. Mail: [email protected]
3
VÄLKOMMEN
Hjärtligt välkommen till Karolinska Institutet och termin 1 på läkarutbildningen! Vi hoppas att
du skall trivas hos oss! På webben hittar du allmän information om regler och riktlinjer som
berör dig som student (http://ki.se/utbildning/studentratt). På denna sida hittar du länkar till
bl.a. studenträtt! ”examination och betygssystem”; ”disciplinärenden”; ”fusk” osv.
Kursinformationen som du håller i din hand innehåller mer specifik information som du har
nytta av under den första terminens studier och framförallt under kursen Den Friska
Människan 1 (DFM1), varför det är viktigt att du läser den noga.
KURSENS INNEHÅLL
För att du senare ska kunna tillägna dig kliniska kunskaper på bästa sätt, är det viktigt att du
förstår hur kroppen är uppbyggd på molekylär och cellulär nivå samt hur olika organsystem
fungerar. Dessa kunskaper är också nödvändiga för att du ska kunna förstå patologiska och
farmakologiska resonemang under de kommande terminerna under det prekliniska stadiet
(Temat - Den sjuka människan) men också för dina fortsatta kliniska studier. Tyngdpunkten
under denna första termin ligger dock på den friska människan och kursen ”Den Friska
Människan 1” (DFM1).
Syftet med DFM1 är att ge dig en sammanhängande bild av människans struktur och
funktion från molekylär nivå till vävnadsnivå samt att studera funktionssystemen
matsmältning och ämnesomsättning. Under kursen vill vi ta dig med på en resa in i cellernas
fantastiska värld, där atomer och molekyler fogas samman till alla de livsviktiga kemiska
föreningar som gör att vår kropp kan fungera. Vi vill göra dig nyfiken på hur kroppen, med
alla sina organ och vävnader, kan utvecklas ur en enda cell – det befruktade ägget. Vi vill att
du ska fascineras av hur arvsmassan styr synteser av komplicerade ämnen och reglerar det
enzymatiska maskineri som ger varje celltyp dess karakteristiska struktur och funktion. Vi vill
att du ska förstå hur cellerna tillgodoser sitt behov av energi – energi som sedan används för
bildning av viktiga biomolekyler, transport av joner, muskelkontraktion, m.m. Vi vill väcka
ditt intresse för hur celler och organ kan skicka budskap till varandra. Vi vill också hjälpa dig
att förstå hur sjukdom uppkommer genom störningar i någon av alla dessa biologiska
processer. Vi vill också få dig att förstå hur matsmältningsorganens struktur och funktion och
intag av olika näringsämnen skapar förutsättningar för den fortsatta normala cellulära
metabolismen men också leder till patologiska konsekvenser. Sist men inte minst vill vi få dig
att förstå hur ämnesomsättningen sker och regleras i kroppen vid olika tillstånd och hur
rubbningar i dessa processer kan leda till sjukdomar som t.ex. diabetes och åderförkalkning.
Integrerat med dina basala ämnesstudier kommer du i primärvården (PV) att möta patienter
med kopplingar till det du just studerar eller kommer att studera under terminen.
För att kunna sätta in dessa nya insikter i sitt sammanhang, behöver du vissa basala kunskaper
i anatomi och fysiologi samt biokemi, kunskaper som du förväntas få under det inledande
avsnittet (1) ”Systematisk anatomi” (SA) resp. ”Systematisk biokemi” (SB). På SA-avsnittet är
det meningen att du ska lära dig anatomiska termer och begrepp som du kommer att använda
senare under kursen och få en översikt av den mänskliga anatomin ur ett funktionellt
perspektiv. På SB-avsnittet kommer du att få tillfälle att repetera viss gymnasiekemi (gör det
dock helst innan då tempot är högt) som är relevant för dina fortsatta studier, men framförallt
kommer du att få en fördjupning och systematisering av den medicinskt relevanta biokemin
som många studenter behöver för de fortsatta studierna på läkarprogrammet.
4
Integrerat med kursen DFM1 löper den "Vetenskapliga utvecklingen" (VetU) i form av en
strimma och du kommer under DFM1-kursen genomföra det avslutande VetU-momentet som
tillhör Upptaktskursen: litteratursökning och ett individuellt projektarbete. Syftet med dessa
VetU-moment är att utveckla dig professionellt genom att främja och utveckla dina möjligheter
till ett livslångt lärande och genom att öka din vetenskapliga kompetens. En närmare
beskrivning av VetU under termin 1 hittar du på kurswebben.
Förutom ovanstående delmoment, som tillhör Upptaktskursen, genomförs DFM1-specifika
delmoment med samma grundläggande vetenskapliga mål (se stycket ”Vetenskaplig
strimma”).
DEN FRISKA MÄNNISKAN 1 (DFM1)
Information om kursens mål, arbetsformer, examination och litteratur återfinns i kursplanen på
kurswebben. Nedan följer kompletterande information om DFM1-kursen som är indelad i fyra
moment och fem avsnitt med en eller flera ansvariga huvudlärare. Undervisningen omfattar
föreläsningar, självstudier med lärartillgång, seminarier, diskussioner, projektarbeten, grupparbeten, gruppmikroskoperingar, preparatdemonstrationer, laborationer, patientkontakt inom
primärvården och inslag av vetenskaplig utveckling (VetU).
INDELNING I MOMENT OCH AVSNITT
Moment 1: Grundläggande struktur och utveckling - från ägg till embryo
1a. Systematisk anatomi
Ansvariga: Stefan Plantman (Neuro) och Björn Meister (Neuro)
1b.
Systematisk biokemi
Ansvarig: Åke Rökaeus (MBB)
2.
Cellbiologi och utvecklingsbiologi
Ansvarig: Matti Nikkola (CMB)
Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning
3.
Matsmältningskanalens struktur och funktion
Ansvariga: Sebastian Thams och Björn Meister (Neuro),
Åke Rökaeus (MBB) och Stefan Eriksson (FyFa)
4.
Kroppens ämnesomsättning
Ansvarig: Åke Rökaeus (MBB)
5.
Integrerande projektarbeten och näringslära
Ansvariga: Stefan Eriksson (FyFa) och Åke Rökaeus (MBB)
Moment 3: Primärvården
Ansvariga: Charlotte Leanderson (NVS), Hans Lundin (NVS) och
Helena Salminen (NVS)
Moment 4: Integrering med slutexamination
Ansvariga: Åke Rökaeus (MBB), Björn Meister (Neuro), Matti Nikkola (CMB) samt
Stefan Eriksson (FyFa)
5
KURSLITTERATUR
Allmän information om kurslitteratur
Kurslitteraturen är basen för kursen. De böcker som är ”obligatoriska” (se nedan) eller som vi
rekommenderar framgår av kursplanen och finns vanligtvis att köpa i Medicinska Bokhandeln
i Berzeliuslaboratoriet, KI samt att låna eller läsa på KI:s bibliotek (KIB). Vissa böcker finns
också som s.k. e-bok (”elektroniska böcker”).
OBS! Med "obligatorisk" kurslitteratur menas att det är dessa böcker som vi framförallt
använder oss av och hänvisar till, men man måste dock inte köpa just dessa böcker. Det är
lärandemålen och ditt intresse som bör styra ditt val av litteratur och inte om vi av olika
anledningar kallar viss litteratur för "obligatorisk" och annan litteratur för ”rekommenderad”
eller ”alternativ” litteratur.
Avsnitt 1a - systematisk anatomi (SA)
SA är det första av flera anatomiavsnitt under temat DFM. Vi kommer att i första hand
rekommendera Moore, Dalley & Agur, Clinically Oriented Anatomy, LWW 7th ed för dina
anatomistudier. Detta är en omfattande bok med många fina bilder. Denna bok
rekommenderas även till avsnitt 3 (”Matsmältningskanalens struktur och funktion”; del 1)
senare under DFM1. Detta är också den lärobok i anatomi som hittills använts under termin 2
och 3.
Under SA-avsnittet utdelas kompendier på kursexpeditionen i samband med första
gruppövningen. De räcker långt under SA-avsnittet, men kompendier kan inte ersätta en bra
bok för dina senare anatomistudier
Avsnitt 1b – systematisk biokemi (SB)
Under detta avsnitt rekommenderar vi i första hand Ferrier, ”Biochemistry” 6:e upplagan, de
inledande kapitlen i Alberts et al ”The Cell” samt de bokkapitel från Människokroppens kemi
som efter inloggning finns för nedladdning från DFM1s kurswebb (se länken ”stödmaterial”).
Avsnitt 2-5 (moment 1 och 2)
Den "obligatorisk" kurslitteratur framgår av kursplanen (se kurswebben under
”Grundinformation”). Det är de böcker som vi i första hand rekommenderar och kommer att
hänvisa till i undervisningen i biokemi, cellbiologi och histologi på DFM1. Kompletterande
litteratur i anatomi, embryologi och fysiologi och/eller alternativ litteratur finns också
beskrivna i kursplanen.
I övrigt rekommenderas kursens kompendiematerial: anatomikompendium, lab.-kompendier,
seminariekompendium, metabolismschema, m.fl.. Vissa av dessa kompendier kommer att
utdelas under avsnitt 1 o 3, men de allra flesta får man själv ladda ned från kurswebben (pdffiler).
GRUPPINDELNING
Kursen är indelad i 40 ”labgrupper” med vanligen fyra studenter i varje grupp. Vid olika
undervisningsmoment slås två, tre, fyra eller fem sådana grupper ihop (se schemat). Den
enskilde studenten tillhör i normalfallet samma grupp under hela termin 1.
Gruppindelningen baseras på personinformation som lämnas vid förregistreringen och utförs
av internatsansvariga i samråd med PU-administratör, med målsättningen att få så blandade
grupper som möjligt. I normalfallet görs inga byten under termin 1. Efter termin 1 kan man
till kursledningen för termin 2 anmäla om man vill byta grupp.
6
SCHEMAÄNDRINGAR OCH KURSWEBB
Tider och platser för de olika undervisningsmomenten under DFM1 anges i schemat. Av olika
anledningar kan det uppstå förändringar i schemat under pågående kurs. Löpande information
under terminens gång meddelas från våra kursexpeditioner till er via den studentmail som ni
blir uppkopplade till i början av terminen. Läs därför dagligen din studentmail. Vid
schemaändringar får du via mail information om vilken ändring som skett. Du hittar schemat
under webbadressen:
http://pingpong.ki.se/public/courseId/5729/lang-sv/publicPage.do?item=3855961
Alla ändringar i schemat, som sker efter kursstarten, gulmarkeras. En kopia av schemat anslås
också på tavlan i Scheelelaboratoriet utanför kursexpeditionen (plan 3). Om något är oklart får
du gärna ta kontakt med relevant kursexpedition eller kursledningen (se sid 3).
Nedanstående länk tar dig till kurswebbens startsida. Under rubriken ”Mer material” återfinns
kursspecifikt material av olika slag (t.ex. föreläsningar, seminarier, stödmaterial m.m.) ordnade
under olika generella huvudrubriker (OBS för att se samtliga huvudrubriker måste man logga
in på kurswebben). Under respektive huvudrubrik är stödmaterialet organiserat avsnittsvis, på
samma sätt som kursen (se sid 5). http://pingpong.ki.se/public/courseId/5729/langsv/publicPage.do?item=3855959
UNDERVISNINGSFORMER
SJÄLVSTUDIER MED LÄRARTILLGÅNG och SEMINARIER
”Självstudier med lärartillgång” finns innan många av seminarierna och då finns en lärare
tillgänglig på plats (under del av tiden) för att svara på dina eller gruppens frågor om ni kört
fast. OBS läraren svarar inte på den typ av frågor där svaret lätt kan hittas i de olika
kursböckerna. Läraren diskuterar och leder i första hand.
Seminarier hålls i grupprum enligt schemat (fyra ”labgrupper” bildar en storgrupp). OBS! På
grund av begränsad plats i grupprummen kan du endast delta vid de tillfällen då du är
schemalagd om du inte byter med någon kurskamrat. För att seminarierna ska ge bästa
möjliga utbyte, bör alla vara väl förberedda och kunna redogöra för uppgifterna vid
seminariet. Detta är mycket viktigt för att det skall bli en meningsfull diskussion och inte bara
någon form av miniföreläsning. Seminarierna är också bra tillfällen att ställa frågor på sådant
som känns oklart och som man kanske inte vågar fråga om under föreläsningarna.
Seminarieuppgifterna finns utlagda på kurswebben, och skall tas med till seminarierna
på papper eller i elektronisk form:
https://pingpong.ki.se/courseId/5729/content.do?id=12764981
PROJEKTARBETEN
Projektarbetena syftar till en aktiverande inlärning i grupp (två ”labgrupper” bildar en grupp)
med undantag för VetU-arbetet under avsnitt 2 som utförs individuellt och redovisas skriftligt
(OBS! tillhör Upptakten). Med utgångspunkt från en klinisk frågeställning eller ett
humanbiologiskt problem arbetar gruppen sig fram till vad var och en behöver lära sig för att
klara problemet och för att kunna redovisa det för t.ex. en student på DFM1 kursen som ännu
inte gjort projektarbetet.
De olika projektarbetena introduceras genom olika föreläsningar.
Under det första projektarbetet under avsnitt 4, som utföres i grupp, hjälper dessutom lärare till
med att informera om arbetsformen. I princip skall detta arbete innehålla en fas med
"brainstorming", där idéer kring projektet skrivs ner, en fas med inlärning, användning och
7
integrering av faktakunskaper och en fas där redovisningen planeras och i vissa fall skrivs. På
kurswebben hittar du ytterligare tips om arbetsformer. Information om projektarbetena med
bl.a. frågeställningarna samt artikellänkar finns utlagda på kurswebben under avsnitt 4 resp. 5.
Projektarbetena under avsnitt 4 och 5 avslutas med muntlig redovisning (se nedan). OBS! Att
läsa innantill från en sammanfattning som någon anna gjort är vilseledande och betraktas som
FUSK (se sid. 17).
Några viktiga principer bakom detta sätt att arbeta: Nyinhämtad kunskap skall baseras på
gammal kunskap i så stor utsträckning som möjligt - måste individualiseras.
Gruppmedlemmarna skall lära varandra - det effektivaste sättet att lära sig något är att
lära ut det. Litteraturen och Internet skall användas som redskap för att besvara ställda frågor
- det skall alltså inte främst vara kursbokens innehåll och uppläggning som styr inlärningen.
Eftersom tillgång till referenslitteratur, olika kursböcker men framförallt olika vetenskapliga
artiklar, är en förutsättning för arbetet så sker detta oftast i grupprummen på KI:s bibliotek
(KIB) eller i grupprum i KIB:s närhet eller i Scheelelab. Rummen är bokade för detta ändamål
i enlighet med schemat och vid dessa tider finns också lärare tillgängliga för hjälp med arbetet.
Grupprummen och bibliotekets resurser kan användas också vid andra tider när det är möjligt.
Uppgifter för projektarbeten och mer information om genomförande och redovisning kommer
att meddelas efterhand. Redovisning av projektarbeten är obligatoriskt och krävs för godkänd
kurs. OBS om examinatorn bedömer dina kunskaper som otillräckliga kan du
individuellt även underkännas vid dessa redovisningar. De tre projektarbetena under
moment 2 syftar också till att träna gruppdynamik och kommunikation samt förmåga till
muntlig presentation.
GRUPPARBETEN OCH DISKUSSIONER
Grupparbeten förekommer under anatomistudierna på avsnitt 1a och 3. Under grupparbetena
arbetar grupperna relativt självständigt med väldefinierade frågeställningar i rum enligt
schemat. Diskussioner förekommer under avsnitt 2 och är en variant på seminarium.
GRUPPMIKROSKOPERINGAR
Histologiundervisning i form av lärarledda demonstrationer förekommer under avsnitt 2 och
3. Undervisningen sker bl.a. genom projektion av histologiska preparat via videokamera på
TV-skärm och äger rum i mikroskoperingssalar på plan 6 i Berzeliuslaboratoriet (Berzelius
väg 3). Under demonstrationerna slås vanligen tre eller fyra ”labbgrupper” samman.
Gruppindelningen anslås också på termin 1:s anslagstavla i Berzeliuslaboratoriet, plan 6.
Nyckel kvitteras ut till skåp innehållande två lådor (i undantagsfall en) med mikroskopiska
preparat, som fyra studenter delar på. Preparaten används för enskild mikroskopering.
Studenterna är välkomna att använda undervisningslokalerna för enskild mikroskopering, när
det inte pågår schemalagd undervisning. Observera att lokalerna inte bara används för
läkarutbildningen. Lokalerna är tillgängliga kl. 08.00-22.00, även lördag och söndag. Koder
får inte lämnas ut till utomstående.
Det finns ett webbaserat program om mikroskopet, histologiska preparat och vävnadshistologi
(http://www.neuro.ki.se/neuro/KK2/vagledaren/vagledaren.html) och om matsmältningsorganens histologi (http://www.neuro.ki.se/neuro/KK2/huvovers.html). Länkar till dessa
program finns på DFM1-kursens hemsida under moment 2 (avsnitt 3 – länkar).
8
ANATOMIDEMONSTRATIONER
En viktig del av anatomiundervisningen är de demonstrationer av humana preparat som
genomförs under avsnitt 3. Ni delas då in i ”storgrupper” (se kursschema) och får under
handledning av seniora studenter möjlighet att titta närmare på anatomin hos olika delar av
matspjälkningsorganen. Demonstrationerna föregås av en introduktion där ni får möjlighet att
bekanta er med dissektionslokalerna och de preparat som ska studeras, samt ventilera
eventuella frågor och funderingar kring dissektioner och dissektionsundervisningen. Närvaro
vid introduktionen är starkt rekommenderad. För specifika ordningsregler i
dissektionssalen se kurswebben eller sid 19 denna kursinformation.
LABORATIONER
På kemilaboratorierna i Scheelelab, entréplanet (plan 2), genomförs tre obligatoriska
laborationer (digestion, kolhydrater, lipider). OBS! Laborationerna ingår i målen för kursen,
och frågor på de laborationer som ingått i kursavsnitt 3 och 4 kan därför förekomma på
duggorna under moment 2 liksom på den skriftliga tentamen (moment 4).
Vid allt laborativt arbete SKA arbetsrock användas. Vi tillhandahåller för utlåning en
enklare arbets-/skyddsrock av ”korttidskaraktär” som räcker hela terminen. Vill du ta med en
egen rock under denna kurs och vid nästa termins laboration, så går det bra.
OBS! Arbetsrocken får ej användas utanför kurslabben p.g.a. kontamineringsoch smittorisk. Ta därför av dig rocken innan du lämnar kurslabbet om du har
för avsikt att sätta dig vid datorerna eller borden utanför kurslab.
Att arbeta på laboratorium innebär alltid att utsätta sig för vissa risker. Det är därför viktigt
att du läser igenom avsnittet ”Säkerhet på kurslab” (ingår som del i kompendiematerialet
”Välkommen till kurslab”, som delas ut inför säkerhetsföreläsningen) innan du börjar
laborera. All förtäring (mat eller dryck), matlagning, rökning, snusning, tuggummituggning
etc. är förbjuden på laboratoriet. Eventuellt medhavd matlåda, flaskor med vatten el. dyl. får
inte tas med in på lab. Kläder och väskor ska under laborationen förvaras i skåp som du får
låna under laborationskursen. Skåpen står i källarkorridoren, ta med eget hänglås och sätt en
lapp med ditt namn, kurs och termin i plastfickan på skåpdörren. OBS! Du disponerar bara
dessa skåp under en begränsad period av kursen DFM1 (vanligen från avsnitt 3 och till
terminens slut). OBS! Kursledningen meddelar tidpunkt när skåpen blir tillgängliga.
Den
första
laborationsföreläsningen
”Säkerhet
på
kurslab”
liksom
”säkerhetsgenomgången på kurslab”, är obligatorisk eftersom generella och specifika
säkerhetsföreskrifter gås igenom. Dessutom föregås varje laboration av en katedral labföreläsning som hålls av den labbansvarige läraren. Dessa föreläsningar syftar till att ge en
bakgrund till laborationen och dess frågeställningar samt att sätta in dessa i ett större
sammanhang. Vissa säkerhetsaspekter som blir aktuella under laborationen gås också igenom.
Det är viktigt att du efter föreläsningen studerar laborationskompendiet för att vara ordentligt
förberedd inför labben. Ta eget ansvar!
Kom i tid då varje labbdag inleds med ett seminarium (labbgenomgång) inne på lab. Dessa
seminarier leds av en amanuens och har flerdubbel funktion: dels genomgång av viktiga saker i
labbkompendiet, dels en noggrann genomgång av praktiska moment som förekommer under
labben och dels att uppmärksamma specifika säkerhetsfrågor.
9
Varje dag, efter det praktiska laborerandets slut, tar labgruppen kontakt med "sin" amanuens
för en kort genomgång av dagens arbete, varvid man bl.a. diskuterar problem och oklara
punkter (OBS kan också genomföras kontinuerligt under laborationen). Först efter denna
genomgång kan studenten lämna laboratoriet. Denna avslutande genomgång av en laboration
är tänkt att underlätta gruppens arbete med att förbereda den muntliga
laborationsredovisningen.
OBS! Laborationerna är obligatoriska - se därför alltid till att du blir avprickad på närvarolistan, både i samband med starten och innan du lämnar labbet för dagen. Amanuensen
kontrollerar också närvaron under laborationen. För godkänd kurs krävs också aktivt
deltagande i laborationsarbetet.
Godkänd ”lab-kurs”
För godkänd laborationskurs krävs:
1. närvaro vid den första laborationsföreläsningen; ”Säkerhet på kurslab”
2. närvaro vid säkerhetsgenomgången på kurslab
3. närvaro och aktivt deltagande i laborationerna
4. godkända kunskaper vid avslutande genomgångar på kurslab
5. aktivt deltagande på de obligatoriska muntliga laborationsredovisningarna
Frånvaro från den första obligatoriska laborationsföreläsningen ”Säkerhet på kurslab”, liksom
den efterföljande säkerhetsgenomgången på kurslab, innebär att du måste göra restuppgifter för
att få delta i kommande laborationer.
Personal på kurslaboratoriet (amanuenslab)
Susanne Rothstein
Laboratorieassistent
524 87745
Trådlöst nätverk på kurslab + kursdatorerna
KIs trådlösa nätverk, som ni fått separat information om från IT-centrum, kan även nås från
MBBs undervisningsavdelning, Scheelelaboratoriet (plan 2 och 3). Utanför kurslab finns det
några datorer som du kan använda för att skriva t.ex. laborationsredogörelser, läsa mail eller
söka information. Dessutom finns en scanner för att scanna originaldata och en skrivare för att
skriva ut laborationsrelaterat material. OBS! För att använda datorerna måste man logga in
som ”mbbstudent” med lösenordet ”mbb”. För att komma ut på Internet, starta webbläsaren
och ange KI-inloggningsuppgifterna (Om sidan inte visas, ladda om startsidan i webbläsaren).
OBS! Glöm inte att logga ut från KI!!
KOM I TID och VISA HÄNSYN
Av hänsyn till lärare samt dina kurskamrater – kom i tid till de olika undervisningsmomenten!
Kommer du för sent till en föreläsning eller seminarium, smyg in, stäng dörren försiktigt och
sätt dej längst bak/där du stör minst. Stäng av ljudsignalen på din mobiltelefon! I övrigt se
”Uppförandekod” sid 20.
Kommer du för sent till laboration, laborationsredovisning, eller projektredovisning kan det
betraktas som frånvaro och medföra underkänt.
EXAMINATION
I kursen "Den friska människan 1" ingår fyra obligatoriska webb-baserade quiz och två
skriftliga duggor med efterföljande obligatoriska självrättning efter duggan på avsnitt 2 (se
nedan). För att kursen skall vara godkänd fordras deltagande och godkända resultat på quizen
och duggorna samt godkända laborationer och projektarbeten. I övrigt krävs godkänt
deltagande och uppgifter inom ramen för PV.
10
NÄRVARO, ID-KONTROLL OCH URKUNDSFÖRFALSKNING
Vid de obligatoriska delmomenten på kursen upptas närvaro genom att du vanligen
signerar en lista. Vid tentamen och skriftliga duggor är du skyldig att på motsvarande
sätt signera framsidan på varje skrivpass. Dessutom måste du kunna identifiera dig
med godkänd ID-handling (KI-kortet gäller ej) vid olika skriftliga examinationer, men
ID-kontroll kan också förekomma vid de andra obligatoriska undervisningsmomenten.
OBS!! att signera någon kurskamrats närvaro är URKUNDSFÖRFALSKNING,
ett brott som kan ge fängelse (se också sid 20 ”Uppförandekod”)
QUIZ OCH SKRIFTLIGA DUGGOR
Quiz är webb-baserade examinationer som det är obligatoriskt att delta i. Quiz förekommer på
de kortare undervisningsavsnitten. Quizet på avsnitt 1a (systematisk anatomi) är en anonym
självevaluering. Quizet på avsnitt 1b (systematisk biokemi) och de två quizen på avsnitt 3
är däremot IT-baserade duggor som ej är anonyma och du behöver 50% för att få
godkänt. Vid underkänt anordnas restförhör – obligatorisk anmälan till dessa restförhör (se
nedan – Obligatorisk föranmälan).
På de längre undervisningsavsnitten (2 och 4) förekommer skriftliga duggor som omfattar
kurslitteratur och information som har förmedlats i samband med olika undervisningsmoment
på avsnitten enligt de specificerade lärandemålen. Obs! i duggan efter avsnitt 2 ingår också
ett efterföljande obligatoriskt delmoment med självrättning samt ett efterföljande
delmoment Cellslöjd. Även på de skriftliga duggorna krävs 50% för godkänt och
frågorna är vanligen något enklare än på sluttentamen.
De detaljerade lärandemålen på de olika kursavsnitten finns tillgängliga vid kursstarten men
OBS smärre justeringar kan ske omedelbart innan de olika avsnittens start. Är något
oklart så fråga den som är ansvarig för kursavsnittet (se stycket ”Indelning i moment och
avsnitt”)! En restdugga (skriftlig, eller muntlig i grupper om !9 studenter) finns schemalagd
efter varje skriftlig dugga, då examineras var och en individuellt i gruppen. Dessutom finns
ytterligare restduggatillfällen (muntligt/skriftligt) före ordinarie tentamen och före
resttentamen i februari/mars och i augusti. Se nedan ang. anmälan till resttillfälle.
TENTAMEN
Den skriftliga integrerade sluttentamen omfattar hela kursen "Den friska människan 1" och
äger rum i slutet av terminen (för exakt datum se schemat). Den delas in i ett förmiddagspass
mellan kl. 08.30-11.00, ett pass mellan 12.00-14.00 och ett tredje pass mellan 14.20-16.30.
Resttentamina äger dessutom rum i februari-mars samt augusti (för exakt datum se schemat
eller information på kurswebben). Obligatorisk föranmälan till resttentamen (se nedan).
Gamla tentamina från DFM1 finns att läsa på webben under moment 4 (OBS du måste logga
in): https://pingpong.ki.se/courseId/5729/content.do?id=3857240
För regler vid genomförande av prov/ tentamensskrivning se sid 21 eller webben
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=18282&a=44913&l=sv
Otillåtna hjälpmedel
Vid examination får ingen form av otillåtna hjälpmedel förekomma. Alla former av elektronik
som medtages till skrivplatsen, oavsett om avstängd eller ej, är grund för anmälan om
misstänkt fusk!
Exempel på otillåtna hjälpmedel: elektroniska/mekaniska medier som möjliggör informationslagring eller –överföring (t.ex. ”smart phones”, uppkopplingsbara ”klockor”), anteckningar på
11
papper och/eller kropp, livsmedel med detaljerade innehållsförteckningar där delar av kursens
lärandemål finns angivna i innehållsförteckningen (t.ex. vitamindrycker).
För deltagande i den skriftliga tentamen krävs i princip ”godkänd DFM1-kurs”, d.v.s. att
samtliga obligatoriska delmoment på kursen DFM1 skall vara godkända (se ovan). Har
man ej godkänd kurs kan man få dispens. Dispens beviljas ej för de två duggorna på avsnitt
2 och 4, samt quizet ”systematisk biokemi” på avsnitt 1b och ”teoriquizet” på avsnitt 3,
men för enstaka andra delmoment (t.ex. laborationer, projektarbeten), beviljas vanligtvis
dispens, utan ansökan (gäller endast vid första ordinarie tentamenstillfället). Inför
resttentamen måste dispens alltid sökas för deltagande i tentamen om man inte har alla
obligatoriska delmoment avklarade. OBS! Oavklarade delmoment/dagar från PV utgör inget
hinder för deltagande i tentamen för DFM1.
OBS! För godkänd tentamen krävs dels minst 60% av maxpoängen men också minst 50% av
maxpoängen på frågorna från delavsnitten 2, 1b+3+5 resp. 4, man kan alltså inte taktikläsa och
strunta i något avsnitt. Vid underkänt skriver man om hela den integrerade tentamen.
OBLIGATORISK FÖRANMÄLAN TILL RESTDUGGA/RESTTENTA:
Till resttillfällena är det obligatoriskt med föranmälan senast kl. 12.00 tre arbetsdagar innan
provtillfället. Se meddelandesidan på kurswebbens anslagstavla för hur du ska anmäla
dej: http://pingpong.ki.se/public/courseId/5729/lang-sv/publicNoticeboard.do. Anmälan sker
antingen via en anmälningsenkät som det då finns länk till eller direkt till berörd
kursadministratör. Har tidig anmälan skett till provtillfälle och du sedan av olika skäl
bestämmer dej för att inte delta skall avanmälan snarast ske. OBS! Har du funktionshinder
som ger dej rätt till förlängd skrivtid, eller andra stödåtgärder i samband med skriftlig
examination, måste intyget inlämnas i god tid till Susie Björkholm och anmälan till
provtillfälle ske senast 15 arbetsdagar innan.
PRIMÄRVÅRDEN (PV)
Målsättning för undervisning inom primärvården för termin 1 hittar du på PV´s sidor på
kurswebben: http://pingpong.ki.se/public/courseId/5589/publicPage.do?item=3850541
KÄNNS DET JOBBIGT? ÄR DET SVÅRT ATT HÄNGA MED?
Ta kontakt med kursledningen om du märker att du har svårt att klara av något eller några
kursmoment, t.ex. om dina förkunskaper känns för svaga! Speciellt viktigt är det att du snarast
kontaktar Åke Rökaeus (kursansvarig för kursen DFM1) och/eller Isabel Johnson på
studievägledningen om du har problem av allvarlig art vid muntlig redovisning. Du bör då
också kontakta Studenthälsan och anmäla dig till deras kurs i att ”Våga tala i grupp”:
http://ki.se/utbildning/gruppverksamhet-och-seminarier
Se även tips om ”Balans i studierna”: http://ki.se/utbildning/balans-i-studierna
FUNKTIONSHINDER
Om du har funktionshinder av något slag (t.ex. dyslexi) kan du få hjälp och information om
det extra stöd du kan erbjudas genom att du kontaktar Tina Teljstedt (tel 524 860 04;
[email protected]). Tina Teljstedt utfärdar intyg om ditt funktionshinder och vilka
stödåtgärder som du eventuellt rekommenderas. Detta ska du i förekommande fall snarast
inlämna till Susie Björkholm (kursadministratör för DFM1). OBS! Dröj inte med att
kontakta Tina Teljstedt då det ibland kan ta ganska lång tid att få intyget.
12
STUDIEPOÄNG
De 30 poängen för terminen fördelas enligt följande lista. När alla delmoment inom ett
kursmoment är avklarat inrapporteras detta i LADOK och blir känt bl.a. för CSN. OBS! Om
du har beviljats tillgodoräknande för tidigare studier reduceras dina avklarade poäng gentemot
CSN men ej för programmet (bokförs som TG).
Du kan själv gå in på Ladok på webb (ki.se>Student>Ladok på webb) för att se vilka
kursmoment som är inrapporterade för dej):
https://lpw.ki.se/lpw/auth
Upptakten (de första 3 veckorna + PU-dagarna +VetU momenten under DFM1)
Den friska människan 1
Moment 1 - Grundläggande struktur och utveckling - från ägg till embryo
Moment 2 - Matsmältning och ämnesomsättning
Moment 3 - Primärvården
Moment 4 - Integrering med slutexamination
6 hp
6,5 hp
10 hp
1,5 hp
6 hp
OBS! Samtliga delmoment måste vara godkända för att poängen för momenten i DFM1 skall
redovisas i LADOK (se nedan). Enskilda delmoment redovisas ej. Dessa delmoment måste du
själv hålla reda på t.ex. i tabellen nedan. OBS även om samtliga delmoment inom ett
kursmoment är godkända så kan det bland ta ett par veckor beroende på arbetsbelastning innan
resultaten inrapporteras i LADOK. OBS, när det gäller PV har du ansvaret att skicka in dina
närvarolappar från vårdcentralen till PV-administratören. Först när dessa inkommit och lappen
om tystnadsplikt signerats och lämnats in, kan kursmomentet bokföras i LADOK.
Moment/Avsnitt Namn på delmomentet
Avsnitt 1
Avsnitt 2
Avsnitt 3
Avsnitt 4
Avsnitt 5
Moment 3
Moment 4
Datum
Webb-baserat quiz (självevaluering) - SA
Webb-baserat quiz (IT-baserad dugga) - SB
Skriftlig dugga + rättningsgenomgång
Cellslöjd
Föreläsning: säkerhet på kurslab
Utkvittering av labbutrustning + säkerhet
Digestionslaboration (enzym) - laboration
- redovisning
Webb-baserat preparatquiz (IT-baserad
dugga)
Webb-baserat teoriquiz (IT-baserad dugga)
Kolhydrat-laboration - laboration
- redovisning
Lipid-laboration
- laboration
- GC
- redovisning
Projektarbete Kolesterol
Skriftlig dugga + rättningsseminarium
Återlämning av labbutrustning
Projektarbete Lever
Projektarbete Metabola syndromet
4 PV-dagar*+signerad lapp om tystnadsplikt
Skriftlig tentamen/examination
Poäng bokförs
i LADOK
6,5 hp
10 hp
1,5 hp
6 hp
*OBS! mycket viktigt att du skyndsamt tar igen (”restar”) oavklarade PV-dagar under
moment 3 – OBS du kontaktar de ansvariga för PV och/eller din vårdcentral för
information om hur och när du skall ta igen en dag.
13
TILLGODORÄKNANDE (TG) och DISPENS
Om du har läst t.ex. anatomi, biokemi, cellbiologi, histologi/vävnadsbiologi,
embryologi/utvecklingsbiologi, magtarmkanalens fysiologi eller näringslära på högskolenivå,
har du möjlighet att ansöka om att få tillgodoräkna dig dessa studier. För att du skall få
tillgodoräknande måste du snarast skicka en skriftlig ansökan om detta till Åke Rökaeus (se
stycket ”Expeditioner och kontakt”) innan terminsstart om det gäller större delar av
kursen, men absolut senast två veckor innan ett enskilt obligatoriskt undervisningsmoment.
Till ansökan (för blankett och information se (programwebb, nyantagen) webbadress:
http://pingpong.ki.se/public/courseId/5729/lang-sv/publicPage.do?item=3855963 skall du
bifoga intyg som styrker dina tidigare studieresultat, men också kursplaner med angivande av
kurslitteratur samt detaljerade kursbeskrivningar med specifika kunskapskrav och/eller
godkänd labbrapport. Dessutom skall du jämföra de detaljerade lärandemålen för kursen
Den Friska Människan 1 och för var och ett tala om på vilken tidigare kurs som du
inhämtat motsvarande kunskap (se instruktioner på webben). OBS! Om du beviljas TG
för olika delmoment på kursen reduceras antalet avklarade kurspoäng i motsvarande grad
gentemot CSN.
Om du tidigare gjort en likartad laboration, som du vill slippa göra om, kan du i stället för att
söka tillgodoräknande söka dispens och bifoga kopia på labbrapport samt kursplan för kursen
där du utfört laborationen och ett LADOK-utdrag (inlämnas på kursexpeditionen till Susie
Björkholm) senast två veckor innan det aktuella delmomentet. OBS! Dispens kan bara sökas
för enstaka delmoment. Om befrielse önskas för flera delmoment skall en TG-ansökan
inlämnas.
STUDENTINFLYTANDE
Regelbundet under kursen DFM1 hålls kursrådsmöten (fem stycken), där upplägget och
innehållet av avsnitten diskuteras. Det går också att skicka e-mail till kursansvarig för DFM1
Åke Rökaeus eller övriga ansvariga lärare. Tveka inte att enskilt höra av dig med konstruktiv
feedback när som helst under kursen. Använd gärna den anonyma ”ris och ros-enkäten” på
kurswebben (se nedan).
RIS och ROS till DFM1s lärare
En webbaserad ”Ris och ros-enkät” för (anonym) konstruktiv feedback i realtid finns att nå
via kurswebben från och med kursstart: http://pingpong.ki.se/courseId/5729/launchCourse.do
KURSRÅD
Kort efter kursstarten ska varje storgrupp om 16-17 studenter (se stycket ”Gruppindelning”)
utse en ordinarie representant till ett kursråd (totalt 10 representanter; praktiskt är om varje
storgrupp också utser en reserv som då kan delta om den ordinarie representanten får
förhinder). Val sker ibland på introduktionsinternatet eller vanligen vid ett schemalagt tillfälle
då MF informerat kort (se schemat).
Vid kursrådsmötena framför kursrepresentanterna kursens synpunkter (positiva och negativa)
till ansvariga lärare på avsnittet. Minnesanteckningar skrivs av någon studentrepresentant och
som informell ordförande fungerar kursansvarig för DFM1 Åke Rökaeus.
TEMAKOLLEGIUM 1, Den Friska Människan
Temakollegiet DFM ansvarar för och koordinerar undervisningen på de enskilda delkurserna
Upptakten, DFM1, DFM2 och DFM3. I temakollegiet redovisas undervisningens innehåll och
utformning, på de enskilda delkurserna samt resultat av examination och utvärdering av dessa.
14
Den detaljerade planeringen av de olika delkurserna sker dock av olika lärarkollegier. I
normalfallet utser läkarsektionen på MF två ordinarie studentrepresentanter och två
suppleanter från vardera terminen. Intresserade studenter hör av sig till läkarsektionen MF.
Ordf. i Temakollegiet DFM:
Adj. professor Greger Lindberg, Institutionen för Medicin. Huddinge (MedH) enheten för
inflammation, gastroenterologi och reumatologi (E-post: [email protected]).
"VETENSKAPLIG STRIMMA"
De allmänna målen för den grundläggande högskoleutbildningen skall enligt 1 kap. 9§
högskolelagen utöver kunskaper och färdigheter ge studenterna
•
•
•
•
förmåga till självständig och kritisk bedömning
förmåga att självständigt lösa problem
förmåga att följa kunskapsutvecklingen
förmåga att delta i informationsutbyte på vetenskaplig nivå
Under kursen DFM1 på läkarutbildningen har vi en egen "Vetenskaplig strimma" (momenten
ligger utspridda under kursen), som syftar till att förmedla kunskaper och förhållningssätt som
är relevanta för ovanstående allmänna målsättning. I nedanstående undervisningsmoment,
varav vissa tidigare omnämnts, är denna allmänna målsättning speciellt tydlig men finns
givetvis också med som en röd tråd i många andra undervisningsmoment t.ex. grupparbeten
och seminarier:
•
•
•
•
Laborationer (”digestion”, ”kolhydrat” och ”lipid”) med muntliga redogörelser som skall
genomföras på ett vetenskapligt sätt.
Projektarbete 1 (”kolesterol”) – litteraturstudier i grupp och sammanställning av resultat
till en gemensam muntlig presentation med efterföljande diskussion.
Projektarbete 2 (”lever”) – litteraturstudier och informationssökning på Internet, samt
sammanställning av resultaten till en gemensam muntlig presentation med efterföljande
diskussion.
Projektarbete 3 (”metabola syndromet”) – litteraturstudier och informationssökning på
Internet och sammanställning av resultaten till en gemensam muntlig presentation och
efterföljande diskussion.
Metoder som förmedlas inom ramen för upptaktskursen (VetU) samt VetU-projektet:
• Biblioteksundervisningen – litteratursökning, informationssökning i olika typer av
databaser, samt genomgång av hur man skriver referenser enligt ett etablerat system
(Vancouver).
• Projektarbete 1 (”olika genetiska sjukdomar”) – individuella litteraturstudier och
sammanställning av resultat i form av en skriftlig sammanställning som skall hålla
vetenskapligt publikationsformat.
15
BIBLIOTEKSUNDERVISNING MED LITTERATURSÖKNING
Medicinsk vetenskap utvecklas snabbt. Det är viktigt att du som läkare följer
kunskapsutvecklingen och att du snabbt kan hitta och värdera såväl vetenskapliga artiklar som
patientinformation. Framstegen inom både de prekliniska och kliniska ämnesområdena
publiceras nästan uteslutande i internationella vetenskapliga tidskrifter, som finns tillgängliga
via KI:s bibliotek (KIB). Via biblioteket finns också möjligheter att söka i en mängd
databaser.
Undervisningen i litteratursökning och i hur du hittar vetenskaplig information/artiklar ges i
bibliotekets datorsalar och sker i anslutning till VetU-projektet under avsnitt 2 ("Litt.sökning.
+ bibl." i schemat). Syftet med KIB:s del av projektarbetet är att förmedla grunderna i
medicinsk informationssökning och visa några viktiga informationsresurser som är relevanta
för projektarbetet. Dessutom ges en introduktion till PubMed, världens största medicinska
databas. Undervisningen i litteratursökning tar ca 2 timmar. Litteratursökningen i biblioteket
föregås av en introduktion till litteratursökning och då projektarbetet är avslutat ges generell
återkoppling (i föreläsningsform) på det som visat sig svårt för ett flertal studenter.
Lån: Lånetiden för kursböcker är 7 dagar. De flesta kursböcker finns även som daglån. Det
innebär att boken måste vara tillbaka följande dag kl. 8.00. För övrig litteratur är lånetiden tre
veckor. Ett lån kan förlängas hur många gånger som helst så länge ingen annan önskar boken.
De flesta tidskrifter finns elektroniskt på nätet. För att komma åt dem utanför campus så
behöver du gå till dem via KIB:s hemsida (http://ki.se/ub) och logga in. Inloggningsrutan
dyker upp när du går till en tidskrift som kräver inloggning. Så länge du behåller
webbläsarfönstret öppet fortsätter du att vara inloggad.
Behöver du hjälp med att hitta en bok, artikel eller annan information så är du alltid
välkommen till biblioteket. Det går också bra att kontakta oss via telefon, e-post eller
chat. För mer information se: http://ki.se/ub
Läsplatser och grupprum: KIB finns både i Solna och Huddinge och lokalerna på båda
campus är tillgängliga för dig som student. På biblioteket i Solna har du tillgång till en tyst
läsesalar med 22 platser. Det finns dessutom en datorsal med 18 platser. Därutöver finns det ett
antal läsplatser och datorer utspridda i biblioteket. Varken läsplatserna eller datorerna kan
bokas. I Solna finns 15 grupprum med datorer. Grupprummen bokas på webben.
Bokningsregler för grupprummen finns på bibliotekets webbplats. På biblioteket finns ett
resursrum som kan bokas av studenter med tillstånd. I detta rum finns datorer med talsyntes,
scanner, särskilda rättstavningsprogram för dyslektiker samt anpassad skärm för synskadade.
Öppettider: KIB Solna och KIB Huddinge är öppet mån-tors. kl. 08.30-21.00, fre. kl. 08.3018.00 och lör. kl. 11.00 -17.00. (Begränsad service efter 18.00 och på lördagar.)
IT-KUNSKAP
Under din utbildning på KI och som verksam läkare krävs det att du kan använda datorer och
behärska MS Office eller motsvarande. Information om vad KI centralt kan erbjuda dig i form
av datasalar, student-e-post o.s.v. skickas ut innan terminens början och hittas också på
webben: http://kib.ki.se/pa-biblioteket/datorer-it. Det finns också datorer utanför kurslabben
där man kan skriva sina labbanteckningar inför de muntliga redogörelserna (se ovan
laborationer).
16
Inom ramen för det skriftliga individuella VetU-projektet som utförs på avsnitt 2 under DFM1
ska du visa att du behärskar basal kunskap i Word. Detta arbete, som är obligatoriskt, kommer
också att bedömas utifrån kompetens i att hantera Word enligt givna instruktioner. Behöver
du hjälp med de Wordfunktioner som ska redovisas i projektarbetet bör du besöka KIB-labb,
som är bibliotekets akademiska verkstad. KIB-labb är öppet varje vardag mellan kl. 11-16 och
finns både i Solna och Huddinge. Som KI-student kan du också skapa ett konto i Lynda.com
där det finns online-kurser i bland annat Word och Power Point. Du hittar till Lynda via
bibliotekets webbplats.
ATT CITERA OCH REFERERA PÅ ETT KORREKT SÄTT
I detta sammanhang kan det vara värt att poängtera att förutom att skriva referenser på ett
korrekt sätt, så får du endast använda bilder i ditt arbete för vilka upphovsmannen har gett sitt
godkännande. Många bilder är märkta med så kallade Creative Common licenser. Dessa anger
tydligt vilka rättigheter som gäller för bilder. Om man kopierar textavsnitt, citerar, från
någon annan författare, så skall detta markeras med citattecken. Att inkorporera textstycken
i sin egen text utan att det framgår är urkundsförfalskning och olagligt. Misstänker vi detta så
testar vi det som inlämnats med ”Urkund”.
För mer info om att citera och referera på ett korrekt sätt, se KIB:s sidor om att skriva
referenser http://kib.ki.se/skriva-referera/skriva-referenser och andra sidor på webben t.ex.:
http://bi.lnu.se/Refero/1intro.php
http://www.sh.se/p3/ext/res.nsf/vRes/bibliotek_urkund_plagiathandbok_pdf/$File/urkund_pla
giathandbok.pdf
http://libguides.ltu.se/content.php?pid=455147&sid=3896663
FUSK
"Enligt högskoleförordningen (1993:100), 10 kap. 1 § är fusk när studenten "med
otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en
studieprestation annars skall bedömas". Försök till vilseledande kan ta sig olika former.
Nedan anges några exempel på vad KI anser kan vara försök att vilseleda:
- att kopiera text från Internet eller andra källor utan att källhänvisa
- att otillåtet samarbeta med annan student (till exempel att studiekamraters svar är
identiska trots att uppgiften är individuell)
- att kopiera en annan students uppsats eller annat skriftligt arbete
FORSKNINGSINFORMATION
Karolinska Institutet är Sveriges enda medicinska universitet med en omfattande undervisning
och forskning. Dessa två verksamheter hänger mycket intimt samman och de är förutsättningar
för varandra. Alla lärare under kursen är också forskare, antingen doktorander eller disputerade
forskare. Många läkarstuderande har under åren påbörjat forskarstudier parallellt med den vanliga utbildningen. Under terminens gång kan du själv söka beskrivningar av olika
lärare/forskares projekt genom att läsa på följande webbadresser:
MBB: http://ki.se/en/mbb/research-at-mbb
CMB: http://ki.se/en/cmb/research-at-cmb
Neuro: http://ki.se/en/neuro/research-at-neuroscience
FyFa: http://ki.se/en/fyfa/research-at-fyfa
Biovetenskaper och näringslära: http://ki.se/en/bionut/research-and-group-leaders
17
Blir du då intresserad av något projekt, skall du inte tveka att ta kontakt med den som håller i
projektet, eller med kursexpeditionen, kursledningen eller studierektorer. Passa också på att
fråga dina lärare under terminens gång.
ATT STUDERA VID KI
Du som nu för första gången inleder universitetsstudier kommer kanske till en början att känna
dig ovan vid sådana studier. Kanske kommer du direkt från gymnasiet eller har jobbat några år.
Då kan den höga studietakten ibland bli chockerande. Men även du som tidigare har studerat
vid andra högskolor har kanske till en början svårt att vänja dig vid de studieformer som
tillämpas på KI. Många studenter upplever studietakten som hög innan man utvecklat ett
studiesätt som fungerar och speciellt vanligt är detta i samband med starten av terminens
huvudkurs ”Den friska människan 1 (DFM1)” (se nedan). De flesta brukar dock, oavsett
tidigare erfarenheter, finna sig tillrätta relativt omgående med KI:s undervisningsformer. Om
du får problem, eller om ni inom gruppen får problem, bör du/ni ta kontakt med din
studievägledare, Isabel Johnson (tel. 524 864 50, adress: Berzelius väg 3, plan 5) och/eller
kursansvarig för DFM1 Åke Rökaeus (tel: 524 869 93, adress: Tomtebodav. 6, plan 3).
För att du ska uppleva din studiesituation som meningsfull och positiv är det viktigt att du
tillägnar dig goda studievanor. När du ska lära dig ett nytt kunskapsområde bör du skaffa dig
en översikt, innan du går in på detaljer. Det är också bra att försöka förstå hur företeelser
hänger samman och att relatera nya kunskaper till det du redan behärskar.
För att inlärningsprocessen ska bli effektiv är det nödvändigt att man tar sig tid för bearbetning
och reflektion av det lästa, eftersom det grundläggande för god inlärning är att förstå och
integrera istället för att mekaniskt lära sig utantill utan att förstå helheten.
God studieteknik är viktigt men inte hela nyckeln till framgångsrika och resultatgivande studier. Vilken är din egen studiestrategi? Hur påverkar olika strategier studieresultaten? Vilken
betydelse har nyfikenhet, motivation, intresse och trivseln? Detta är viktiga saker för dig att
reflektera över.
För att du skall uppnå maximal inlärning vid våra olika undervisningsmoment är det viktigt
att du får in rutinen att förbereda dig så mycket som möjligt innan t.ex. en föreläsning
(skaffa dig en översikt genom att du bekantar dig med bilder och text). Innan seminarierna bör
du dessutom ha förberett seminarieuppgifterna.
LIKABEHANDLING, MÅNGFALD
Om du under din tid på läkarprogrammet tycker att du bemötts på ett icke korrekt sätt av
kurskamrater eller lärare, skall du inte tveka att ta kontakt med jämställdhetsombuden på de
institutioner som deltar i undervisningen eller det oberoende studentombudet (för namn,
telefon och e-mail se: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=162&a=271&l=sv).
I alla dessa frågor kan du också alltid vända dig till kursansvarig (för kursen DFM1 Åke
Rökaeus).
18
OLIKA REGLER
ORDNINGSREGLER VID DISSEKTIONER
Nedan följer de ordningsregler som student ska följa i samband med dissektioner som utgör
en del av anatomiundervisningen på Karolinska Institutet.
Ordningsreglerna syftar dels till att säkerställa en god hygien vid dissektionsarbetet, dels till
att hanteringen av donerade kroppar för undervisning sker med respekt och värdighet.
• Som student ska du hantera den donerade kroppen med respekt och bidra till att
dissektionsarbetet genomförs på ett lugnt och värdigt sätt.
• Det är inte tillåtet att fotografera eller spela musik i dissektionslokalerna.
• Mobiltelefoner ska vara avstängda i dissektionslokalerna.
• Det är inte tillåtet att förtära mat eller dryck i dissektionslokalerna.
• Det är inte tillåtet att ge obehöriga tillträde till dissektionslokalerna.
• Det är inte tillåtet att bortföra humanmaterial från dissektionslokalerna.
• God ordning och renlighet ska råda vid dissektionsplatsen.
• Skarpa/skärande instrument (t.ex. skalpeller) hanteras varsamt
och förvaras på avsedd plats efter genomfört arbete.
• Dissektionsavfall ska läggas i speciellt avsedda kärl.
• Som student ombesörjer du själv framtagandet och tillbakaläggandet av
humanpreparat från kylkammare.
• Följ donationskoordinatorns (Lars Winblad) och lärares instruktioner när du
vistas i dissektionslokalerna.
•
Anatomimodeller i plast ska hanteras varsamt och återföras till det ställe där de
hämtades. Anatomimodellerna ska inte lämna undervisningsavdelningen.
Den som inte följer ovanstående ordningsregler kan
uppmanas att omedelbart avbryta
dissektionsundervisningen och lämna dissektionssalen.
19
Information om förhållningssätt och uppförandekod vid Karolinska Institutet
Beslutad av Styrelsen för Utbildning Dnr: 1-132/2013 Datum: 2013-06-14
!
!"#$%&'()"*+'(,&,-,.,(*/!+0*12%*3#*",,*.#45-6"*"%%"*(,-6.',.#*.'*7$6*(,-6&.1&%58*63#*6-*92#*1.6*6&7*
7$6"*)-'()":.#*$;<*.#9"#.'<.,.#*&'*&*=#).(%&>.,?*@.,*3#*63#98#*>&),&7,*",,*6-*#.6"'*-'6.#*(,-6&.,&6.'*
&',"#*.,,*:#$9.((&$'.%%,*98#<2%%'&'7((3,,*,&%%*6&'"*(,-6&.#A*6&'"*(,-6&.)"1#",.#A*%3#"#.*$;<*:.#($'"%*
&'$1*-'&>.#(&,.,*("1,*&*6.*("11"'<"'7*6-*)$11.#*",,*4.9&''"*6&7*($1*(,-6.',?**
!+*<"#*"'(>"#*98#*&'9$#1",&$'*,&%%*6&7*($1*(,-6.',*$1*6.*#.7%.#*($1*,&%%31:"(*>&6*-'&>.#(&,.,.,*$;<*6-*
<"#*&*6&'*,-#*"'(>"#*98#*",,*,"*6.%*">*&'9$#1",&$'.'*$;<*",,*98%5"*#.7%.#'"?*@-*<"#*(53%>*$;)(2*185%&7<.,*
,&%%*&'9%=,"'6.*8>.#*6&'*-,4&%6'&'7*>&"*(,-6.',98#.'&'7"#'"*$;<*6.#"(*6.%"),&7<.,*&*!+B(*("1#26(C*$;<*
4.(%-,($#7"'?*
**
@.,,"*6$)-1.',*(=9,"#*,&%%*",,*)%"#78#"*'27#"*">*6.*6.%"#*($1*98#>3',"(*">*6&7*($1*(,-6.',*'3#*6-*
:248#5",*.'*-,4&%6'&'7*>&6*!+?*D2*EEE?)&?(.*)"'*6-*%3("*1.#*$1*6&'"*#3,,&7<.,.#*$;<*()=%6&7<.,.#*($1*
(,-6.',?**
*
F$1*(,-6.',*>&6*!+*98#>3',"(*6-B*
**
G*H"*6.%*">*#.7%.#*$;<*&'9$#1",&$'*($1*9&''(*:2*!+B(*E.44:%",(.#*C*426.*;.',#"%"A*:#$7#"1(:.;&9&)"*
$;<*)-#((:.;&9&)"?*H3')*$;)(2*:2*",,*)-#(:%"'.#*$;<*4.681'&'7(9$#1-%3#*98#*>.#)("1<.,(98#%"76C*
.%%.#*>.#)("1<.,(&',.7#.#"6*-,4&%6'&'7*/IJKLI+M0N*&''.<2%%.#*>&),&7*&'9$#1",&$'?**
*
G*O."),"*"%%"*13''&()$#(*%&)"*>3#6.?*F"1,%&7"*(,-6.',.#*$;<*"'(,3%%6"*>&6*!+*<"#*%&)"*#3,,&7<.,.#A*
185%&7<.,.#*$;<*()=%6&7<.,.#*$">(.,,*)8'A*)8'(8>.#()#&6"'6.*&6.',&,.,*.%%.#*-,,#=;)A*.,'&()*
,&%%<8#&7<.,A*#.%&7&$'*.%%.#*"''"'*,#$(-::9",,'&'7A*9-'),&$'(<&'6.#A*(.P-.%%*%377'&'7*$;<*2%6.#?*M&)"*
>&%%)$#*>&6*!+*&''.43#*.'*,$%.#"',*$;<*&')%-6.#"'6.*(,-6&.C*$;<*"#4.,(1&%58*9#&*9#2'*6&()#&1&'.#&'7A*
)#3')"'6.*4.,..'6.'*$;<*,#")"((.#&.#?*I"#5.*(,-6.',*<"#*%&)($1*"'(,3%%6"*.,,*.7.,*"'(>"#*",,*&*"%%"*
18,.'*4.<"'6%"*"'6#"*1.6*#.(:.),*("1,*",,*9#315"*.'*,#=77*$;<*98#6$1(9#&*(,-6&.C*$;<*"#4.,(:%",(?**
*
G*I&("*.,,*:#$9.((&$'.%%,*98#<2%%'&'7((3,,*&*18,.,*1.6*"'6#"*(,-6.',.#A*%3#"#.A*-'&>.#(&,.,(:.#($'"%A*
<"'6%.6"#.L:.#($'"%*("1,*:",&.',.#*$;<*'3#(,2.'6.*&'$1*IJKLI+M?*@.,*&''.43#*,?.P?*",,*4."),"*$;<*
98%5"*6.*#.7%.#*($1*73%%.#*">(..'6.*,=(,'"6(:%&),*$;<*(.)#.,.((?*@-*48#*)3''"*,&%%*",,*.P"1&'",$#*1.6*
$1.6.%4"#*>.#)"'*)"'*">4#=,"*.'*IJK*$1*6-*-::>&("#*(26"'"*"%%>"#%&7"*4#&(,.#*&*)-'()":.#A*
93#6&7<.,.#*.%%.#*98#<2%%'&'7((3,,*",,*:",&.',(3).#<.,.'*.%%.#*:",&.',.#'"(*98#,#$.'6.*98#*(5-)>2#6.'*
#&().#"(?**
!
"!O."),"*#.7%.#'"*>&6*7.'$198#"'6.*">*.P"1&'",&$'.#*$;<*.P"1&'.#"'6.*1$1.',A*",,*&',.*98#(8)"*
>&%(.%.6"*.P"1&'",$#*.%%.#*.P"1&'.#"'6.*%3#"#.*/6>(?*9-()"0A*",,*&',.*,3;)"*-::*98#*"'6#"*(,-6.',.#(*
9#2'>"#$*$;<*",,*&',.*"'>3'6"*-,#-(,'&'7*$;<*!+B(*6",$#.#*:2*.,,*4#$,,(%&7,*(3,,?**
*
G*@-*98#>3',"(*3>.'*",,*&*98#.)$11"'6.*9"%%*4."),"*$;<*#.(:.),.#"*6.*#.7%.#*($1*73%%.#*98#*'3#>"#$*
:2*,?.P?*%"4$#",$#&.#A*(.1&'"#&.#*1?1?*("1,*#.(:.),.#"*$;<*,&%%31:"*.,&()"*)#">*$;<*98%5"*6.*#.7%.#*$;<*
#&),%&'5.#*98#*6$)-1.',",&$'*$;<*7.'$198#"'6.*">*:#$5.),"#4.,.'?**
*
G*I"#"*-::13#)("1*:2*",,*%3#"#.'*"%%,&6*()"*,&%%9#27"(*>&6*&'(:.%'&'7*">*-'6.#>&('&'7*$;<*>&6"#.*",,*6.,*
3#*$.,&(),A*)"'*>.#)"*)#3')"'6.*$;<*&4%"'6*>"#"*6&#.),*4#$,,(%&7,*",,*:-4%&;.#"*-,4&%6'&'7(1",.#&"%*
.%%.#*9$,$'*9#2'*-,4&%6'&'7((&,-",&$'.#*.%%.#*-,4&%6'&'7(1&%58.#*:2*($;&"%"*1.6&.#*($1*J";.4$$)A*
HE&,,.#A*+'(,"7#"1*.,;?!
*
G*F.*,&%%*",,*<2%%"*6&'"*)$',"),-::7&9,.#*-::6",.#"6.A*",,*#.7.%4-'6.,*%3("*6&'*(,-6.',*.C:$(,A*",,*
)$11"*&*,&6*,&%%*"%%*-'6.#>&('&'7*$;<*,"*6.%*">*&''.<2%%.,*&*"),-.%%*)-#(:%"'*$;<*)-#(&'9$#1",&$'*@.,*3#*
$;)(2*>&),&7,*98#*6&7*",,*)3''"*,&%%*",,*9#2'>"#$*9#2'*$4%&7",$#&()"*-,4&%6'&'7(&'(%"7*/(.1&'"#&.#A*
7#-::"#4.,.'A*IJKLI+M*1?1?0*)"'*&''.43#"*",,*6-*&',.*)"'*,"*&7.'*1&((",*)-#(,&%%93%%.,*98##3'*'3(,"*
72'7*)-#(.'*7.(?**
1
I+M*Q*I.#)("1<.,(*+',.7#.#",*M3#"'6.*3#*.,,*("1%&'7(4.7#.::*98#*6.*:.6"7$7&()"*1$6.%%.#*($1*4=77.#*:2*("1>.#)"'*$;<*
&',.7#.#&'7*1.%%"'*<87#.*-,4&%6'&'7*$;<*"#4.,(%&>?*I+M*)"'*().*&*9$#1*">*>.#)("1<.,(98#%"76*-,4&%6'&'7*/IJK0A*(,-6&.4.(8)A*
"-()-%,",&$'A*<$(:&,.#&'7*.%%.#*93%,(,-6&.#*&'$1*8::.'*$;<*(%-,.'*<3%($C*$;<*(5-)>2#6A*$1($#7*.%%.#*"''"'*#.%.>"',*
>.#)("1<.,?
20
REGLER VID GENOMFÖRANDE AV PROV/TENTAMENSSKRIVNING
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=18282&a=44913&l=sv
•
Fri placering är inte tillåten utan studenterna ska placeras av skrivningsvakterna.
•
Väskor, ytterkläder, mobiltelefoner och annan elektronik (se nedan ”Otillåtna
hjälpmedel”) ska lämnas på anvisad plats. Mobiltelefoner ska vara avstängda.
•
Skrivsalen får lämnas tidigast 30 minuter efter provets början. Om studenten anländer
mer än 30 minuter efter utsatt starttid får studenten inte delta.
•
Studenten ska ha med egna pennor och radergummin samt de hjälpmedel som
uttryckligen tillåtits på skrivningen. Studenten får inte låna hjälpmedel av andra
studenter under skrivtiden.
•
Bara de kladd- och skrivningspapper som delas ut i skrivsalen får användas. Inga
papper får tas med ut ur skrivsalen innan provet lämnats in.
•
Samtal eller annan kommunikation mellan studenter får inte ske, vare sig i skrivsalen
eller vid toalettbesök.
•
Det är inte tillåtet att samarbeta med annan student om inte annan information givits
av skrivningsvakten (detta gäller samtliga typer av prov).
•
När studenten är klar med provet ska det lämnas in försett med kodnummer. Om
provet inte rättas anonymt anger studenten sitt namn och personnummer. Alla prov
ska lämnas in, då även blankt prov räknas som ett provtillfälle.
•
Vid inlämning av provet ska studenten visa upp giltig leg. Om studenten inte kan
styrka sin identitet, antecknas studentens namn och studenten undertecknar provet.
Leg ska sedan uppvisas så snart som möjligt. Provet rättas inte förrän detta är gjort.
•
Den som blir misstänkt för fusk har rätt att slutföra provet. Provet rättas inte utan
förvaras i förseglat kuvert i avvaktan på att ärendet avgörs. Provtillfället räknas även
om studenten fälls för fusk (och tentan därmed inte rättas).
•
Den som uppenbart stör eller hindrar prov eller inte följer KI:s regler och anvisningar
för genomförande av provtillfället, kan uppmanas att omedelbart avbryta och lämna
skrivsalen. Avbrutet prov räknas som ett provtillfälle.
21
HÅLL KOLL PÅ VAD DU GJORT och KARTA
genom att fylla i datum för godkänt delmoment i tabellen:
Moment/Avsnitt Namn på delmomentet
Avsnitt 1
Datum
Webb-baserat quiz (självevaluering) - SA
Webb-baserat quiz (IT-baserad dugga) - SB
Skriftlig dugga + rättningsgenomgång
Cellslöjd
Föreläsning: säkerhet på kurslab
Utkvittering av labbutrustning + säkerhet
Digestionslaboration (enzym) - laboration
- redovisning
Webb-baserat preparatquiz (IT-baserad
dugga)
Webb-baserat teoriquiz (IT-baserad dugga)
Kolhydrat-laboration - laboration
- redovisning
Lipid-laboration
- laboration
- GC
- redovisning
Projektarbete Kolesterol
Skriftlig dugga + rättningsseminarium
Återlämning av labbutrustning
Projektarbete Lever
Projektarbete Metabola syndromet
4 PV-dagar*+signerad lapp om tystnadsplikt
Skriftlig tentamen/examination
Avsnitt 2
Avsnitt 3
Avsnitt 4
Avsnitt 5
Moment 3
Moment 4
Poäng bokförs
i LADOK
6,5 hp
10 hp
1,5 hp
6 hp
KARTA
Föreläsningsalar
A, B och C
Grupprum
200-313
Skrivsalen
Bokhandeln
KIB och
Infopunkten
Studievägledning pl.5
Anatomi-exp. pl.6
Gr. rum BZ4, pl.4
Mötesrum och Stora
seminarierummet,1tr
Brun brevlåda
för internpost
Samuelssonsalen
Scheelelab
Kurslabb bv.
Kursexp 1tr
22
Buss 69
Studenthälsan pl.5
Gr. rum BZ601-605 pl.6