Nyhetsbrev 2

Centrum för kommunstrategiska studier
CKS nyhetsbrev
NUMMER 2
|
juni 2015
FOTO: EVA BERGSTEDT
FOTO: LINUS LINDGREN
Nya kommunpolitiker nöjda
Plötsligt händer det!
är det inte alltid man
lyckas hålla jämna steg med den förändring som pågår i andra delar av samhället. Forskningsprojekt ska kännetecknas
av uthållighet. Dessutom ska resultaten
granskas vetenskapligt – och det tar tid.
▪ SOM FORSKARE
MEN IBLAND SÅ blir det där enträgna
arbetet plötsligt väldigt aktuellt. Så har
det varit för oss på CKS under våren. Vi
har i flera år arbetat med frågor som rör
urbaniseringens effekter på landsbygden,
de små kommunernas utmaningar, och
svåra beslut i små kommuner. Och plötsligt blev dessa frågor högaktuella i den
offentliga debatten. Uppdrag granskning
gjorde ett ifrågasatt program om urbaniseringens konsekvenser i värmländska
Grums. SVT gjorde en hel programserie
under rubriken #ettsverige. Journalister
åkte på reportageresa till landsbygden. De
statliga jobbens reträtt från de små kommunerna uppmärksammades, och pausades. Civilministern deklarerade att de
principer som gäller för myndigheternas
lokalisering ska tydliggöras.
har debatten satt flera
avtryck. Vi blir kontaktade av journalister
från hela landet, som vill att vi ska förklara bakgrund och uttala oss om olika
förslag till lösningar. Vi bjuds in av kommuner, regioner och statliga aktörer för
att berätta om vår forskning. Efterfrågan
på våra rapporter på nätet stiger. Detta är
kort sagt väldigt roligt. Att vår kunskap
kan komma till nytta genom att så ett frö
hos någon, ändra perspektiven hos en
annan, eller bidra till att reda ut ett och
annat missförstånd – vilken grej!
JOSEFINA SYSSNER Föreståndare CKS
HOS OSS PÅ CKS
Sharmineh Kakoulidis, ny politiker med goda erfarenheter.
Meningsfulla uppdrag. Positivt
bemötande. En ljus bild av de
demokratiska spelreglerna. Nya
kommunpolitiker har överlag
goda erfarenheter av sitt politiska engagemang.
–De förtroendevalda har generellt en positiv syn på politiken, även de som hoppar
av, säger Richard Öhrvall, en av de forskare
som ligger bakom studien.
DEN BILD SOM OFTA målas upp av partier i
kris är missvisande, enligt rapporten. Valdeltagandet har ökat de senaste tre valen.
Politikerförtroendet har stärkts de senaste
decennierna. Partierna har fått fler medlemmar de senaste två åren.
– Vår grundfråga i denna rapport har
varit varför folk engagerar sig politiskt och
vad som gör att vissa hoppar av.
Nya politiker i 30 kommuner, invalda
vid 2014 års val, och även de som kandiderade, har valts ut för undersökningen. De
kommer att följas över tid.
Resultaten i den första rapporten visar
att de allra flesta tycker att deras politiska
engagemang har bemötts positivt av familj, släkt, vänner och arbetskamrater.
Inte heller medias bemötande har i regel
upplevts negativt. 80 procent tycker att
förtroendeuppdragen fördelats på ett öppet
och genomskinligt sätt och de flesta tycker
att deras uppdrag är meningsfulla.
– VI HAR EN MEDIELOGIK som lyfter fram de
negativa händelserna. Att folk tycker det är
kul att jobba politiskt och är nöjda med de
demokratiska processerna ses inte som någon nyhet. Däremot är avhopp och hot mer
nyhetsmässigt, och de aspekterna finns ju
de också, säger Richard Öhrvall.
FÖR ALLT I RAPPORTEN är inte positivt. Under valkampanjen 2014 blev sju procent
av kandidaterna till kommunfullmäktige
utsatta för hot, våld eller trakasserier.
Det kan också vara svårt att få ihop det
politiska engagemanget med arbete och
familjeliv. En social snedrekrytering finns i
de politiska församlingarna där inte minst
unga, kvinnor och utrikesfödda är underrepresenterade.
– Bland de unga finns också den största
andelen avhopp, men de sker oftast inte för ▶
LINKÖPINGS UNIVERSITET
|
Centrum för kommunstrategiska studier
▶ att de är missnöjda utan för att de flyttar.
Många av avhopparna kan tänka sig att
engagera sig igen.
stöd från arbetet
när de går ifrån för sina politiska uppdrag,
kollegor kan bli sura och karriären kan påverkas, påpekar Richard Öhrvall.
Rapporten lyfter fram flera punkter där
processen behöver förbättras.
– Partierna skulle till exempel kunna
jobba bättre med att rekrytera och behålla
personer som idag är underrepresenterade.
De flesta blir tillfrågade i de partiaktivas
egna nätverk. Om de vände sig till andra
utanför det egna nätverket skulle fler
kunna nås.
ALLA KÄNNER INTE HELLER
BETYDELSEN AV REKRYTERING , att en per-
son faktiskt blir uppmärksammad och
tillfrågad om han eller hon vill delta eller
ta på sig ett förtroendeuppdrag, betonas i
rapporten.
– Det tror vi är jätteviktigt.
Även ny teknik, som IT-stöd för beslut
på distans där möten kan hållas utan att
man behöver träffas i en särskild lokal,
lyfts fram som förslag.
SHARMINEH KAKOULIDIS ÄR EN av de nya
politiker som kan bekräfta det övervägande
positiva resultatet i rapporten. Hon gick
med i miljöpartiet 2009, blev invald i Linköpings kommunfullmäktige 2014 och
har hittills goda erfarenheter av sitt engagemang. Sharmineh Kakoulidis arbetar på
Region Östergötland som redovisningsassistent och väntar sitt andra barn. Utöver
kommunfullmäktige sitter hon även i ett
geografiskt utskott och är ledamot i barnoch ungdomsnämnden.
– Jag tycker det går bra att förena det
politiska uppdraget med arbete och familj.
De flesta mötena läggs på kvällstid och
min chef på jobbet är förstående de gånger
jag måste gå ifrån. Det stödet känns viktigt.
Visst tar det politiska arbetet tid, konstaterar hon.
– Men det är å andra sidan roligt. Jag
vill bidra till något gott i samhället.
NÅGOT NEGATIVT MED engagemanget har
hon hittills inte upplevt.
– Nej, inte än i alla fall, på min nivå.
Man får gå in i politiken med öppna ögon,
det handlar om ett samspel där man
många gånger ska komma överens över
partigränser. Det gäller att vara påläst, ha
goda argument och bra underlag.
Sharmineh Kakoulidis vet dock att inte
alla upplevt politiken lika positivt som hon.
upplever vissa härskartekniker på möten. Det är viktigt att vara
uppmärksam på det och direkt ifrågasätta
sådana tendenser. Men jag tror man kan
lösa det mesta med tydlig kommunikation.
Tydlighet är oerhört viktigt.
– EN DEL YNGRE
EVA BERGSTEDT
Rapporten heter ”Att ta plats i politiken – Om
engagemang, aktivism och villkor i kommunpolitiken.” Den är skriven av Gissur Ó Erlingsson, Mattias Fogelgren och Richard Öhrvall
och finansieras av Sveriges kommuner och
landsting, SKL . Rapporten blev klar i april i år
och kan laddas ner från SKL :s hemsida.
Kommunal planering viktig vid infrastruktursatsningar
Där har projektet BanaVäg Motala – Mjölby
öppnat upp för nya möjligheter i de båda
kommunerna. Bland annat har ett nytt
dubbelspår och en bro över Motalaviken
byggts, och en ny dragning av riksväg 50
har gjorts.
hur den kommunala planeringen i Motala och Mjölby spelar in för
att kommunerna ska få så stor nytta som
möjligt av väg- och järnvägssatsningen, säger Terje Ragnarsson, forskningsassistent
på CKS.
Det kan exempelvis handla om insatser
för stadsbilden, bostadsbyggande, satsning
på annan infrastruktur som cykelbanor,
eller utökade kontakter med näringslivet
och andra samhällsaktörer.
– VI TITTAR PÅ
LINKÖPINGS UNIVERSITET
|
– Om kunskapen ökar om hur de kommunala aktörerna tänker kring detta så
leder det till bättre underlag när nya infrastruktursatsningar planeras, säger Terje
Ragnarsson.
LEIF SJÖGREN ÄR STADSARKITEKT i Motala.
Han välkomnar forskningsperspektivet.
– Stora infrastrukturprojekt leder inte
automatiskt till tillväxt och utveckling,
därför är det bra att de följs upp, säger Leif
Sjögren.
En konsekvens av det nya dubbelspåret
är exempelvis att Motala nu kopplats upp
på Östgötapendeln. Pendlingen har ökat
kraftigt och det beror både på att Motala
har förlorat arbetstillfällen och att pendeltåget kommit.
av sin omgivning idag än tidigare, till exempel vad
gäller regionen och den regionala arbetsmarknaden, säger Leif Sjögren.
Han nämner en rad satsningar kommunen gjort som en följd av BanaVäg.
Staden har blivit avlastad från genomfartstrafik, centrum har börjat rustas upp, kommunen arbetar mer aktivt mot näringslivet
– MOTALA ÄR MER BEROENDE
Centrum för kommunstrategiska studier
FOTO: EVA BERGSTEDT
Statliga satsningar på infrastruktur behöver åtföljas av kommunala ansträngningar för att effekterna ska bli så bra som möjligt. Hur
sker samspelet däremellan? En
ny studie undersöker satsningar i
Motala och Mjölby.
Dubbelspåret i Motala har påverkat pendlingen.
och en stadsvision har tagits fram för
Motalas framtid.
– Vi har ansträngt oss för att dra nytta
av BanaVägsatsningen. Men man får alltid
nya perspektiv när forskare kommer in och
granskar. Vad har vi gjort? Vad kunde vi ha
gjort? Vad kan vi göra mer? Sådant kanske
forskarna kan ge svar på.
EVA BERGSTEDT
En rapport om resultaten för Mjölby och
Motala beräknas vara klar i oktober. Rapporten är en del av ett övergripande forskningsprojekt kallat ”Den attraktiva regionen”,
DAR , där samhällsplanering kring infrastruktur studeras. Det är initierat av Trafikverket.
Allt vanligare med minoritetsstyren
Hur påverkas demokratin av att
allt fler kommuner har minoritetsstyren? En färsk rapport
visar att många politiker har en
positiv bild av en sådan utveckling. Men det finns också en risk
med breda politiska samarbeten.
Sedan 2006 har kommunpolitikens karta
ritats om. Fram till dess styrdes kommunerna i regel av en politisk blockmajoritet.
Sedan 2014 har en tredjedel av landets
kommuner minoritetsstyren där ett parti
eller en koalition av partier styr utan att ha
en majoritet av mandaten.
– DET HÄR ÄR EN STOR förändring i Sveriges
kommuner. Den har ändrat de politiska
spelreglerna drastiskt, säger CKS -forskaren
Johan Wänström som på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, SKL , skrivit
rapporten.
Han har intervjuat 30 ledande politiker
och tjänstemän i tio kommuner, regioner
och landsting som under förra mandatperioden hade ett minoritetsstyre. Syftet var
att ta reda på deras syn på möjligheter och
problem med dem.
innebär ett
minoritetsstyre ingen större skillnad. Politikerna är vana vid samarbete över blockgränserna, till exempel med budgeten.
Den viktigaste skillnaden går inte över partigränserna utan hur väl politikerna som
individer kan samarbeta med varandra,
säger Johan Wänström.
– I DE FLESTA KOMMUNER
FOTO: KENNETH SUND
Åsa Eriksson, politiker i Norberg, föredrar starka
majoritetsstyren.
Bättre eller sämre beslut med minoritetsstyren?
Många upplever att minoritetsstyren
kan uppmuntra till mer samarbeten och
att besluten därmed blir bättre. Fler personer kommer till tals och därigenom
uppmärksammas fler perspektiv. När inget
parti är i majoritet tvingas politikerna
prata ihop sig med andra. Besluten blir helt
enkelt bättre förankrade. Flera i studien
menar att minoritetsstyren därför kan
skapa bättre förutsättningar för ett kreativt
beslutsfattande.
– DET HÄR KRÄVER en viss sorts politiker.
Till exempel att de kan lyssna, vara öppna
och få fler att vara med och diskutera.
Samtidigt släpps inte alla partier alltid
in i de breda politiska diskussionerna.
Framför allt gäller det Sverigedemokraterna, men i några fall även Vänsterpartiet.
Rapporten visar att Sverigedemokraterna
är en anledning till att samarbetet mellan
andra partier ökat. SD framställs som ett
parti som de andra vill hålla borta från
makten.
MEN ALLA ÄR INTE POSITIVA till samförståndspolitiken, det finns även skeptiker
i studien som lyfter fram demokratiska
fällor med ett alltför samarbetsvilligt klimat. De menar att demokratin långsiktigt
inte mår bra av breda politiska samarbeten utan betonar istället vikten av tydliga
politiska alternativ och därmed tydliga
konfliktlinjer. Annars finns risken att den
politik och ideologi politikerna företräder
hamnar i skymundan.
– Om alla beslut sker i samförstånd vet
inte medborgarna vem som är ansvarig för
besluten. Vad händer då om de inte gillar
vad som händer i deras kommun? Det är
ett demokratiskt dilemma, säger Johan
Wänström.
ÅSA ERIKSSON, SOCIALDEMOKRAT och kommunstyrelsens ordförande i Norberg, är
en av de intervjuade i studien. Hon tillhör
dem som har goda erfarenheter av minoritetsstyren även om det inte är något hon
rekommenderar.
– Jag tycker det är bättre med ett starkt
majoritetsstyre. Men det minoritesstyre
vi nu har här i Norberg fungerar bättre än
vad jag trodde, säger hon.
Hon pekar på två orsaker till det.
– För det första måste man som styrande part vara ödmjuk, lyhörd och kompromissinriktad. Och för det andra så måste
politikerna i opposition ha förtroende för
den minoritet som styr.
HENNES SKEPSIS TILL för mycket samarbete
över partigränserna är dock stark.
– En jättestor risk, som jag även ser effekter av, är att det blir otydligt för väljarna
vem som styr, när vi är så överens. Det
finns ingen tydlig opposition. Det uppstår
då lätt en situation där ”det blir” politikerna mot medborgarna istället.
EN ANNAN RISK Åsa Eriksson pekar på är
att de som styr anpassar politiken utifrån
vad de bedömer de kan få med andra partier på.
– Då är det lätt att vissa frågor väljs bort,
för att slippa gå på pumpen. En sådan syn
kan på sikt vara ett hot mot den lokala utvecklingen.
EVA BERGSTEDT Rapporten heter ”Minoritetsstyren i kommuner, regioner och landsting – Bättre beslut
eller sämre demokrati”. Den ges ut av Sveriges
kommuner och landsting, SKL och finns tillgänglig på deras hemsida.
Även Robert Jonsson, forskare vid CKS , har
medverkat i rapporten.
LINKÖPINGS UNIVERSITET
|
Centrum för kommunstrategiska studier
B
20236797
Centrum för kommunstrategiska studier
Linköpings universitet
581 83 Linköping
Linköping
Porto betalt
Ny kommunikatör på CKS
Anna Valentinsson
är nyanställd som
kommunikatör på
CKS .
Hon är journalist,
ursprungligen
från Karlstad, men
flyttade till Norrköping 1999 för att börja
arbeta på Norrköpings Tidningar. Där har
hon genom åren jobbat med redigering
och layout, tevekanalen 24 NT, hon har
ingått i flera projekt och varit arbetsledare.
Under senare år har hon varit biträdande
nyhetschef.
av universitetsvärlden. Den är kunskapsintensiv och framåtblickande och jag hoppas att jag med min
bakgrund ska kunna tillföra universitetet
något. När det gäller kommunikationsarbetet behöver man tänka på vilka målgrupper
och vilket tilltal man har och där tror jag
att mina kunskaper kommer väl till pass,
säger hon.
Anna Valentinsson anställs på universitetets centrala Kommunikations- och
marknadsavdelning men kommer huvudsakligen att arbeta mot Institutionen för
studier av samhällsutveckling och kultur,
ISAK , varav två dagar i veckan på CKS.
– MEN JAG ÄR LOCKAD
– DET ÄR EN SPÄNNANDE tjänst och den ligger nära de ämnesområden som jag kan
och är intresserad av.
Anna Valentinsson börjar sin anställning den första juni.
EVA BERGSTEDT
CKS NYHETSBREV utkommer med
fyra nummer per år och ges ut av
Centrum för kommunstrategiska
studier vid Linköpings universitet.
Nyhetsbrevet produceras av en
redaktion vid Kommunikationsoch marknadsavdelningen.
Sociala servicetjänster
väcker intresse
Öppna tjänster där socialtjänsten görs mer
tillgänglig väcker ett allt större intresse i
landets kommuner. Tjänsterna handlar
om att medborgare kan vända sig direkt till
den som utför sociala stödinsatser, istället
för att vänta på ett myndighetsbeslut. Det
kan till exempel handla om att själv söka
stöd hos en öppen mottagning för barnfamiljer eller på en öppen missbruksmottagning.
Martin Börjeson och Simon Härnbro
vid CKS följer arbetet i Linköpings kommun där arbetet med servicetjänster kommit långt.Forskarnas arbete presenterades i
april vid ett seminarium där 200 personer
deltog. Utvärderingen undersöker bland
annat om lättillgängligheten betyder något
för brukarna, hur de upplever bemötandet
och om de tycker att de får bra hjälp. Forskarna ska även ta reda på hur socialtjänstens anställda tycker arbetssättet fungerar
och hur det påverkar utvecklingen av arbetet. Rapporten om Linköpings servicetjänster beräknas vara klar hösten 2016.
Kommundag i Motala
Årets kommundag arrangeras i Motala
torsdagen den 12 november. Temat är
”Kommunal ledning och styrning”. Forskare från Linköpings universitet och även
från andra universitet medverkar. Mer information kommer i nästa nyhetsbrev men
redan nu svarar Sabrina Thelander på CKS
på frågor, [email protected].
Centrum för kommunstrategiska studier
Linköpings universitet
601 74 Norrköping
011-36 32 45
[email protected]
www.liu.se/cks
TRE SNABBA …
... till Roy Small, landskapsarkitekt från USA
och gästdoktorand på
CKS under våren.
Vad gör du på CKS?
– Jag studerar omvandlingen av Norrköpings industrilandskap och jämför den
med ett liknande projekt i staden Lowell i
Massachusetts. Städerna har en liknande
historia med nedlagda textilindustrier
men utvecklingen av industriområdena
ser olika ut.
På vad sätt?
– I Lowell satsade staden på att göra området lockande för besökare och turister
men intresset har aldrig blivit så stort.
Norrköping har varit mycket mer framgångsrikt här. Jag är intresserad av att ta
reda på vad som skiljer de två städernas
sätt åt att arbeta med omvandlingen. I
Lowell har fler industrilokaler omvandlats till lägenheter medan Norrköping
satsat mer på events, skolor och företag,
till exempel. Och även Lowell har ett
universitet, men inte i det gamla fabriksområdet.
Hur kan dina resultat användas inom landskapsarkitekturen?
– De kan lyfta fram goda idéer inom
stadsdesign och stadsplanering, både
vad gäller lokala initiativ och nationella
satsningar.