EXAMENSARBETE - pure.ltu.se - Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE
Röntgensjuksköterskans roll vid
mammografiundersökning: metoder för en
optimal undersökning avseende
patientkontakt och komprimering
En litteraturstudie
Camilla Axelsson
Eva Granström
2015
Röntgensjuksköterskeexamen
Röntgensjuksköterska
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET
Institutionen för hälsovetenskap
Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180hp
Röntgensjuksköterskans roll vid mammografiundersökning: metoder
för en optimal undersökning avseende patientkontakt och komprimering
En litteraturstudie
Radiographer's role in mammography: methods for an optimal
examination regarding patient contact and compression
A literature review
Camilla Axelsson
Eva Granström
Examensarbete i radiografi
Kurs: M0063H
Termin: HT 14
Handledare: Leg. läkare, med. dr., adj. univ. lektor Pal Bordas
Examinator: Universitetslektor Niklas Lehto
2
Röntgensjuksköterskans roll vid mammografiundersökning: metoder för
en optimal undersökning avseende patientkontakt och komprimering
En litteraturstudie
Camilla Axelsson
Eva Granström
Institutionen för Hälsovetenskap
Luleå Tekniska Universitet
Abstrakt
Inledning: Mammografiscreening är den metod som används vid undersökning av kvinnor
för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt stadium. Detta möjliggör tidig behandling och minskar
mortaliteten hos kvinnor. Trots detta avstår en del kvinnor att delta då de upplever
mammografiundersökningen och komprimeringen som obehaglig och smärtsam. Syfte: Syftet
med studien var att beskriva röntgensjuksköterskans roll under en mammografiundersökning
vad gäller kompression, bildkvalité samt nöjd och trygg patient. Metod: Studien har utförts
som en integrativ litteraturöversikt och utifrån syftet formulerades frågeställningar. Fjorton
vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, sammanställdes i olika teman, utvärderades och
sammanfördes i ett resultat. Resultat: Resultatet visade att röntgensjuksköterskan har en
betydande del i att minska kvinnors obehag och smärta under en mammografiundersökning.
Röntgensjuksköterskan kunde genom att ge adekvat information om undersökningen och
genom att skapa en bra kommunikation få kvinnan att känna sig mer respekterad och uppleva
undersökningen som mindre obehaglig och smärtsam. Konklusion: Röntgensjuksköterskans
roll är en betydande faktor för att få kvinnor att delta i mammografiscreening. Om patienten
får information och respekt av röntgensjuksköterskan är sannolikheten stor att hon
återkommer vid nästa kallelse för screening av brösten.
Nyckelord: bröstcancer, komprimering, mammografiscreening, obehag och
röntgensjuksköterska
3
Radiographer's role in mammography: methods for an optimal
examination regarding patient contact and compression
A literature review
Camilla Axelsson
Eva Granström
Institution for health sciences
Luleå University of Technology
Abstract
Introduction: Mammography screening is the method used to detect breast cancer at an early
stage. This enables an earlier treatment and reduces mortality in women. Despite these facts
some women decline to participate because they experience mammography and the
compression unpleasant and painful. Purpose: The aim of this study was to describe the
radiographer´s role during a mammography examination in terms of compression, image
quality and patient satisfaction and confidentiality. Method: The study was performed as an
integrative literature review based on questions formulated according to our objectives.
Fourteen scientific articles were reviewed, drawn into themes, evaluated and merged into a
result. Results: The results showed that it is possible to reduce women's discomfort and pain
during mammography. The radiographer could, by providing adequate information about the
examination and by creating a good communication, make the woman feel more respected
and experience the examination less unpleasant and painful. Conclusion: The radiographer´s
role is a major factor to get women to participate in mammography screening. If the patient is
given information and respect by the radiographer it is more likely that she will better comply
with mammography screening.
Keywords: breast cancer, compression, discomfort, mammography screening and
radiographer
4
Av alla cancerdiagnoser som ställs hos kvinnor är 30 procent av diagnoserna bröstcancer. I
Sverige insjuknar omkring 20 kvinnor varje dag, ungefär 80 procent av kvinnorna som får en
bröstcancerdiagnos är 50 år och äldre (Nystrand, 2014). Bröstcancer blir allt vanligare i
Sverige, det kan bero tillviss del på ändrade livsstilsfaktorer, men även chansen att överleva
ökar. Detta beror framförallt på en förbättrad behandling och att mammografiscreeningen
möjliggör tidig upptäckt och behandling av cancer (Gosein, Pinto Pereira, Narinesingh &
Ameeral, 2014; Larsen, Thomassen, Gerdes, & Kruse, 2014; Wallskär, 2012).
Det finns olika former av bröstcancer varav de två vanligaste är duktal och lobulär cancer.
Duktal cancer börjar i mjölkgångarnas celler och lobulär cancer uppstår i mjölkkörtlarna
(Nystrand, 2014). Ärftlighet är en stark riskfaktor för att utveckla bröstcancer, 5-10 procent av
all bröstcancer har ärftligt bakgrund (Larsen et al., 2014). Andra faktorer som kan ha
påverkan vid utveckling av bröstcancer är bland annat hormonella faktorer och
livsstilsfaktorer. Skyddande effekter kan vara amning och fullgångna graviditeter samt ett
högt antal födslar (Nystrand, 2014).
Mammografiscreening är idag den metod som används för att undersöka ett stort antal
kvinnor i åldern 40 – 75 år och som vid undersökningstillfället är symtomfria i syfte att
upptäcka brösttumörer i ett tidigt skede och för att minska dödligheten i bröstcancer (Vitak &
Svane, 2008, s. 383-407; Van Goethem et al., 2003). Enligt Weedon-Fekjaer, Romundstad &
Vatten (2014) minskar risken för att dö i bröstcancer med 28 procent vid medverkan i
mammografiscreening. Resultat visar att deltagande i mammografiscreening ökar chansen till
tidig upptäckt av bröstcancer och därmed bättre möjlighet till tidig diagnos och behandling
(De Groot, Broeders, Banderhorst, Den Heeten & Grimbergen, (2014). Leung, McKenzie,
Martin & McLaughlin (2014) visar hur viktigt det är med lättillgänglig vård och tillgång till
mammografiscreening. Avstånd, dålig kommunikation och brist på närliggande
vårdinrättningar försvårar för kvinnors medverkan. Önneby Eliasson (2012) beskriver att i
Sverige är det ungefär 80 procent av alla som blir kallade till mammografiscreening som
kommer till undersökningen. Resurser bör läggas på en mer lättillgänglig
mammografiscreening och mer riktade insatser bör göras i lågdeltagargrupper.
Bröstkomprimering under mammografi är en viktig komponent för att producera en optimalt
diagnostisk mammografi. Stora skillnader i brösttjocklek försvårar upptäckt av bröstcancer.
Genom att komprimera brösten, med fokus på att minimera bröstets tjocklek optimeras
5
bildkvalitén och därmed potentialen att upptäcka avvikande patologi (Poulos & McLean,
2004). Komprimeringen gör att kontrasten mellan de olika vävnaderna i bröstet ökar och
genom att bröstet är fastklämt mellan kompressionsplatta och detektorbord så undanröjs
risken för rörelseoskärpa (Vitak& Svane, 2008; Förnvik et al., 2010).
Enligt Thilander Klang (2008) är kompressionen viktig då stråldosen till patienten minskar
och även dosen till de känsliga bröstkörtlarna blir mindre. Kompressionen gör att mängden
spridda fotoner minskar och detta medför en bättre bildkvalitet. Stråldosen vid mammografi är
cirka 0,1 millisievert (mSv) (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2010), vid en vanlig lungröntgen är
stråldosen jämförelsevis 0,2 mSv (Axelsson, 2008, s. 34). Enligt Strålsäkerhetsmyndighetens
författningssamling (SSMFS 2008:51) § 2, kap. 1 definieras stråldos i effektiv dos, det är ett
begrepp som beskriver summan av absorberad dos till organ och/eller vävnader beroende på
deras känslighet för strålning.
Andra avgörande faktorer för optimal bildkvalitet och diagnostisk säkerhet är hur bröstet är
uppbyggt, fördelningen mellan fettvävnad och bindväv, körtelvävnad, förekomst av
eventuella patologiska förändringar men även röntgensjuksköterskans kvalifikationer,
erfarenhet och kunskap likaså radiologens kompetens att tolka bilderna (Vitak & Svane.,
2008). Enligt Poulos & McLean (2004) bör brösten komprimeras enligt vissa kriterier.
Brösten bör komprimeras tills de spänns ut på sidorna, tills huden bleknar och/eller att kraftig
kompression är applicerad. Dock har kraften i själva komprimeringen ifrågasatts och om det
räcker med mindre kraftig kompression för att uppnå optimal bildkvalitet. Örnberg och
Andersson (2012) beskriver att röntgensjuksköterskan ska bemöta patienten med empati och
respekt, visa att förståelse finns för att patienten kan känna smärta men även förstå vikten av
att ge rätt information kring undersökningen till vårdtagaren. Genom att skapa en bra
kommunikation kan röntgensjuksköterskan stödja patienten och uppmuntra till att genomgå
undersökningen trots obehag och eventuell smärta.
Rijken, Caseldine och Laird (2006) beskriver att vid själva kompressionen av bröstet ska
patienten informeras om att det kommer att vara obehagligt men att trycket är kortvarigt. De
skriver även att om patienterna är informerade om varför själva trycket behövs är det lättare
att stå ut med smärtan/obehaget samt om patienterna förstår att de själva kan styra
kompressionen genom att tala om att nu gör det för ont.
Det står även i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, SFS 1982:763) § 2 a att patienten ska ges
god kvalité i vården vad gäller säkerhet och trygghet. Vården ska också bygga på
6
kommunikation mellan vårdpersonal och patient samt att vården ska ha en kontinuitet. Enligt
Örnberg och Andersson (2012) ska undersökningen ske i samråd med patienten och ska
individanpassas vad gäller information samt omvårdnad. Ansvaret ligger på
röntgensjuksköterskan att se till att patienten upplever så lite obehag och smärta som möjligt
vid undersökningen. Röntgensjuksköterskan ska även se till att bilden är av bästa kvalité samt
att bilden ska tas efter gällande kriterier.
Positioneringen av patienten samt av bröstet är grundläggande faktorer till en bra
undersökning. Genom att kommunicera och informera patienten hela tiden om vad som sker
kan röntgensjuksköterskan skapa en miljö som känns trygg för patienten. Känner patienten sig
trygg och förberedd för undersökningen klarar hon av smärtan bättre (Van Goethem et al.,
2003).
Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga och sammanställa studier som visar
röntgensjuksköterskans roll i interaktionen med patienten under en mammografiundersökning
och betydelsen av kompression av brösten för en optimal undersökning.
Formulerade frågeställningar som denna studie utgått ifrån:
1. Röntgensjuksköterskans betydelse för kvinnors medverkan vid
mammografiscreening?
2. Betydelsen av komprimering och rätt tillvägagångssätt?
3. Ger bättre kommunikation minskat obehag hos patienten under komprimering?
Metod
Denna studie är en integrativ litteraturöversikt, metoden ger oss en stegvis översyn och ett
strukturerat arbetssätt där litteratursökning, dataanalys, datautvärdering, problemidentifiering
och presentation av data ingår (Whittmore & Knafl, 2005). En litteraturöversikt enligt Polit &
Beck (2012) ska kritiskt granska och utvärdera de övergripande resultaten som framkommit
och inte bara beskriva vad författarna har gjort. För en bred summering av litteratur och för att
få en större förståelse av ett ämne användes denna metod där kvantitativ och kvalitativ
forskning sammanställs. Med vald metod kommer resultaten från de utvalda studierna att
tolkas och sammanfattas för att visa en ny ”helhet” (Whittemore & Knafl, 2005).
7
Litteratursökning
Enligt Willman et al. (2011, s. 61) är det bra att göra en testsökning för att ta reda på hur
mycket vetenskaplig forskning det finns i aktuellt ämne. Utifrån resultatet av pilotsökningen
hittades många relevanta artiklar inom valt ämne, därifrån formulerades syfte och
frågeställningar.
För ett strukturerat arbetssätt användes Willman et al. (2011, s. 67-91) beskrivning hur
genomförandet av en litteratursökning kan gå till. Innan sökningen bestämdes vilka
referensdatabaser sökningen skulle ske i (Backman, 2008, s.76). De databaser som användes
var PubMed och Cinahl. PubMed är en medicinsk referensdatabas och Cinahl täcker främst
hälso- och vårdvetenskaper (Backman, 2008, s. 193). För att avgränsa sökningen användes
inklusions- och exklusionskriterier (Friberg 2012, s. 137). Vetenskapliga artiklar skrivna på
engelska och svenska inkluderades i studien. De ska vara peer reviewed, med det menas att
artiklarna ska vara granskade av experter på området i fråga innan publicering (Willman et al.,
2011, s. 90). Artiklarna skulle ha ett etiskt resonemang och genom att en integrativ
studiedesign valdes kunde artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats inkluderas.
Författarna valde att inte tidsbegränsa sökningen till en början för att brett kunna utforska
mängden artiklar inom ämnet. Under sökningen hittades flera artiklar med äldre
publiceringsdatum som innefattades i litteraturöversikten då de var relevanta för syftet, därför
valdes att inte sätta en tidsbegränsning på sökningen. Artiklar med låg kvalitet exkluderades
ur studien, även artiklar som handlade om klinisk mammografi.
Genom att använda valda sökord och MeSH-termer sökte författarna efter relevanta artiklar.
MeSH-termer står för Medical Subject Headings och är ämnesord som underlättar sökningen
efter artiklar i PubMed. För att säkerställa ett aktuellt och brett utgångsmaterial kombinerades
olika indexord och sökkommandon (Willman et al., 2011, s. 71). Sökord som valdes ut till
pilotsökningen var mammografi och kompression. Med hjälp av Svenska MeSH översattes
orden till mammography och compression.
Författarna använde sig av boolesk sökteknik där sökorden kombinerades ihop med hjälp av
sökoperator, se tabell 1. Först söktes artiklar med enbart sökorden som valts och därefter
användes sökoperatoren AND för att koppla samman sökorden och bestämma sambandet
mellan orden (Östlund, 2012, s. 69-70; Polit & Beck, 2012 s.94-125). Sökorden som användes
8
var: mammography, compression, pain, discomfort, information, breast screening,
mammography screening, radiographer, patients, positioning och respect. Genom att bedöma
titeln på artiklarna kunde det avgöras om artikeln skulle granskas ytterligare. För en fortsatt
bedömning lästes artikelns abstrakt och hade abstraktet innehåll som motsvarade syftet med
denna studie lästes hela artikeln.
Tabell 1: Översikt av litteratursökningen
Syfte med sökningen: röntgensjuksköterskans roll i interaktionen med patienten under en
mammografiundersökning och betydelsen av kompression av brösten för en optimal undersökning.
Sök nr *)
Sökterm
Antal träffar
Antal valda
CINAHL 2014-11-05
1. CH
Mammography
5553
2. CH
Compression
9254
3.
1 AND 2
35
4. CH
Pain
112533
5. CH
Information
117232
6.
1 AND 4 AND 5
22
7. CH
Respect
19353
8.
1 AND 7
55
9. CH
Discomfort
5099
10. CH
Breast screening
2455
11.
1 AND 9 AND 10
17
12.
1 AND 2 AND 4
14
PubMed 2014-11-05
13. FT
14. MeSH
15.
16. FT
17. MeSH
18. MeSH
19.
20. FT
21.
Mammography screening
Pain
13 AND 14
Radiographer
Patients
Mammography
16 AND 17 AND 18
Positioning
17 AND 18 AND 20
1375
71958
32
381
4113792
29515
7
9338
13
Totalt
* MeSH – medical subject headings i databasen PubMed, CH - CINAHL headings i databasen
CINAHL, FT - fritext sökning
4
2
1
2
2
1
1
1
14
9
Kvalitetsgranskning
Artiklarna granskades med hjälp av granskningsprotokoll för att bedöma kvaliteten som
beskrivs i Willman et al. (2011, s. 108-109). Protokoll för att bedöma kvantitativa och
kvalitativa artiklar användes. Granskningen av de kvantitativa artiklarna gjordes för att
kontrollera adekvat inkludering och exkludering, beskrivet urvalsförfarande, bortfall och
etiskt resonemang. Kvalitetsgranskningen av de kvalitativa artiklarna gjordes för att fastställa
artiklarnas urvalsmetod, om etiskt resonemang fanns, förfarande för urvalsmetod och analys
och om resultatet var logiskt (Friberg, 2012, s. 126).
Genom att besvara ja och nej på frågorna som fanns i granskningsprotokollet kunde
författarna räkna ut artiklarnas kvalitet. Frågorna genererade olika summor och en slutsumma
räknades ut. Slutsumman räknades om till procent, genom dessa procenttal kunde varje
granskad artikel kvalitetsbestämmas. Studier med procenttalet 60-69% tilldelades graden låg,
70-79% tilldelades graden medel och 80-100% tilldelades kvalitetsgraden hög (Willman et al.,
2006, s. 96). Fördelen med att använda procentberäkning var att den gav en större möjlighet
att jämföra och mäta olika studier. Denna gradsättning hjälpte oss att sortera ut artiklar med
låg kvalitet under 69 % (Willman et al., 2011, s., 108-109).
För att kvalitetsgranskningen skulle få mer trovärdighet granskades studierna var för sig av
författarna av denna studie och därefter jämfördes resultatet. Enligt Willman et al. (2011, s
93-94) bör granskningen redovisas i ett sorteringsprotokoll där redovisning av författarnamn,
publiceringsårtal, syfte/frågeställning, design/metod, population, resultat och kvalitet ska ingå.
Syftet med denna tabellpresentation var att resultatet av granskning, kvalitetsbedömning och
urval/sortering kunde redovisas tydligare.
10
Tabell 2: Översikt över artiklar ingående i analysen.
Författare/år
Guertin et al. (2014), Canada
Typ av studier
Kvalitativ
Deltagare
197 kvinnor
Metod
Två radiologer granskade
mammografibilder och när
de var oense om
exempelvis poäng för
positionering så
tillkallades en tredje
radiolog för att också
granska positioner och
kvalité på bilderna.
Huvudfynd
Kvinnor som hade ett högt BMI
var svårare att positionera rätt
för röntgensjuksköterskan.
Kvalitet
Medel
Hamilton et al. (2003),
England
Kvalitativ
27 kvinnor
4 fokusgrupper med
intervjuer
Det var viktigt för kvinnorna att
få svar på sina frågor. Känna sig
respekterade av
röntgensjuksköterskan. Miljön i
rummet var också viktigt.
Information gjorde
undersökningen lättare att
hantera.
Medel
Johansson & Berterö (2003),
Sverige
Kvalitativ
16 kvinnor
Inspelade intervjuer samt
frågeformulär som
skickades hem
Kvinnorna kände sig svikna
både av samhället och hälsooch sjukvården.
Medel
Lambertz, CK et al. (2008),
USA
Kvantitativ
418 kvinnor
Skattningsformulär innan
undersökning hemskickad.
Efter undersökningen fylla
i nya skattningsformulär
Kvinnorna som fick smörja in
bröstet med en bedövningsgel
innan undersökningen upplevde
mindre obehag än de kvinnor
som fick placebo.
Hög
Løken et al. (1998), Norge
Kvantitativ
488 kvinnor
Frågeformulär, ett innan
undersökningen och ett
efter undersökningen
Patienterna som fick
information samt en bra
kommunikation med
röntgensjuksköterskan upplevde
mindre smärta vid kompression.
Medel
Markle at al. (2004), UAS
Kvantitativ
505 kvinnor
Två frågeformulär fylldes i
av kvinnorna, ett innan
undersökningen och ett
efter. Ett bröst undersöktes
utan dyna och ett med
dyna och därefter
jämfördes resultatet.
Bilderna granskades av
blindande radiologer.
Av 505 kvinnor upplevde 371
kvinnor en betydande
reducering av smärta och
obehag under komprimeringen.
De upplevde
komprimeringsplattorna som
varmare och mer behagliga.
Medel
Mercer et al. (2013), UK
Kvantitativ
344 kvinnor
Longitudinell studie i 6 år.
Deltog i tre screeningus
vartannat år. Bild och
patientdata samlades in.
Skillnader fanns i
kompressionstryck beroende på
röntgensjuksköterska.
Medel
Popli et al. (2014), Indien
Kvantitativ
1369 kvinnor
Retroperspektiv studie. 4
projektioner granskades på
1322 kvinnor och 2
projektioner granskades på
47 mastektomerade
kvinnor.
Misstag i positioneringen
medför ej optimala bilder.
Svårigheter att placera
bröstvårtan framkom.
Medel
11
Författare/år
Typ av studier
Deltagare
Metod
Huvudfynd
Kvalitet
Poulus & Llywellyn (2004),
Australien
Kvalitativ
12 kvinnor
Intervjuer och data efter
Olika faktorer som bidrar till
mammografiundersökning. obehag under undersökningen
och röntgensjuksköterskans
inverkan på undersökningen
Medel
Poulus & McLean (2004),
Australien
Kvalitativ
26 kvinnor
Deltog i test av
kompression utan röntgen.
Data samlades in om ålder,
bh-storlek, kupstorlek,
mens status, bröstproblem.
Mätningar utfördes och
analyserades.
Bröststorlek och uppbyggnad
påverkar
komprimeringsmöjligheten.
Fokus bör vara på att minimera
brösttjockleken och inte på
själva trycket.
Medel
Robinson et al. (2013),
England
Kvalitativ
15 kvinnor
3 fokusgrupper a` 4,6 & 5.
Intervjuer med riktade
frågor kring upplevelser
kring kompression
Viktigt för kvinnorna var att få
förståelse och respekt av
röntgensjuksköterskan att
smärta förekommer. Detta
gjorde att obehaget med
kompression blev mer
överkomligt
Medel
Shrestha & Poulus (2001),
Australien
Kvantitativ
136 kvinnor
En kontrollgrupp och en
experiment grupp fick ett
frågeformulär innan us och
ett efter us
Skillnader fanns mellan
grupperna. Speciellt hos de som
gjorde screening för första
gången. De förväntade sig
mindre obehag under
undersökningen på grund av
mer information innan
undersökningen.
Medel
Sjölin & Maerker (1994),
Sverige
Kvalitativ
75 kvinnor
Informationsbrev samt
spegling av problem
Ingen större skillnad mellan
dem som fick mer information
och de andra som fick en
“vanlig” undersökning.
Spegling kan användas inom
fler områden
Medel
Wiratkapun et al. (2006),
Thailand
Kvantitativ
1250 kvinnor
Frågeformulär att fylla i
efter genomförd
undersökning om
skattning av smärta,
obehag,
röntgensjuksköterskans
attityd och utförande av
undersökning.
Viktigaste faktorn att patienten
kände tillfredsställelse efter
undersökningen var
röntgensjuksköterskans attityd,
artighet och servicekompetens.
Hög
Etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2014) beskriver att forskning där forskningspersoner är inblandade ska
etikprövas enligt lag. Innan studien görs ska etiskt tillstånd prövas i en etikprövningsnämd. I
Personuppgiftslagen (SFS 1998:204) står det beskrivet att känsliga personuppgifter får
användas om den som deltar i forskningen lämnat sitt samtycke samt om forskningen
godkänts enligt lagen om etikprövning. Enligt Polit och Beck (2012, s.150-170) ska
deltagarna i en studie ha information om hur undersökningen ska gå till och de ska kunna
förstå den. Deltagarna har, utan orsak, rätten att avsluta sitt deltagande när de inte vill fullfölja
12
sin medverkan längre. Kvale & Brinkmann (2009, s. 77-96) beskriver att skadan av att vara
med i en studie ska vara så liten som möjligt, det gäller inte bara den som deltar i studien utan
också den kategori av människor som deltagaren representerar. Denna litteraturstudie kommer
dock inte att prövas etiskt då de utvalda artiklarna är publicerade i vetenskapliga tidskrifter
och i största utsträckning redan etiskt prövade.
Dataanalys
Den metod som valdes var en integrativ litteraturöversikt där målet var att identifiera teman
och olika mönster i all insamlad data (Friberg, 2012, s., 141-142). Whittmore & Knafl (2005)
beskriver integrativ översikt som den bredaste metoden där uppgifter från både empirisk som
teoretisk litteratur kan användas baserat på kvantitativa och kvalitativa undersökningar.
I en integrativ dataanalys krävs kodning, kategorisering och även summering av artiklar.
Metoden förklarar hur artiklarna väljs samt även elimineras, hur urvalet presenteras, hur
slutsatsen nås genom diskussion och resultat. Dessa olika förfaringssätt beskrivs utförligare i
texten. Ett av stegen i en dataanalys med integrativ metod var att göra ett
klassificeringssystem med huvudgrupper och undergrupper (tabell 3) för att lättare kunna göra
en logisk analys samt för att kunna eliminera de artiklar som inte ska vara med i
analysen. Valda artiklar lästes och utvalda stycken sorterades in i olika preliminära teman och
in under olika undergrupper. Textstycken i artiklarnas resultat som besvarade syftet
markerades för att lätt kunna hittas i respektive artikel. Dessa stycken översattes till svenska
för att datat skulle bli mer lättarbetat och för att ge en bättre översikt. När översättning sker
från engelska till svenska ska det finnas i åtanke att översättningen kanske inte alltid blir
korrekt på grund av otillräckliga språkkunskaper.
Nästa steg var att korta ner de valda textstyckena utan att de förlorade sin innebörd. Styckena
jämfördes för att undersöka samband, mönster och teman. Denna granskning var kritisk och
även kreativ för att kunna hitta de betydelsefulla sammanhangen stycken emellan.
Den sista delen i dataanalysen var när beskrivandet av mönster, samband och teman tolkas
och det görs ett försök att generalisera en teori eller ett samband. Allt som avviker från
mönster, samband och teman måste dubbelkollas, det kan också påvisas ett behov om att
ytterligare forskning behövs på det området.
13
Tabell 3: Översikt över huvudgrupper och undergrupper (Whittmore & Knafl, 2005)
Huvudgrupp
Undergrupp
Röntgensjuksköterskans betydelse Smärta vid komprimering - en orsak att inte delta
för kvinnors medverkan vid
mammografiscreening
Kvinnors upplevelser under undersökningen
Röntgensjuksköterskans kompetens är viktig för
kvinnan
Kompressionens betydelse
Reducering av stråldos ger bättre bildkvalitet
Rätt utförd kompression
Skillnader i tryck beroende på
röntgensjuksköterska
Information/kommunikation
Rätt information - minskar obehag och smärta
Röntgensjuksköterskans attityd: kommunikation
och information
Resultat
Röntgensjuksköterskans betydelse för kvinnors medverkan vid mammografiscreening
Olika faktorer som negativt påverkar kvinnans medverkan i mammografiscreening. Smärta,
obehag och upplevelsen kring undersökningen samt röntgenssjuksköterskans kompetens kan
påverka kvinnans val att delta.
Smärta vid komprimering - en orsak att inte delta
Flera studier (Johansson & Berterö, 2003; Poulos & Llewellyn, 2004) visar att kvinnor uteblir
på grund av smärtan vid själva undersökningen. De tycker att kompressionen gör alldeles för
ont och att den inte går att anpassa individuellt. En del kvinnor var även rädda för att brösten
skulle gå sönder och om det då fanns en cancertumör så skulle dess celler spridas vidare vid
själva trycket.
14
Kvinnors upplevelser kring mammografiscreening, före, under och efter, har stor betydelse i
deras val att delta i mammografiscreening (Poulos & Llewellyn, 2004). De beskriver vidare
att kvinnors uppfattning om mammografiscreening, grundade på tidigare upplevelser eller
andras berättade upplevelser, inverkar på deltagandet. Kvinnorna funderar mer kring
“riskerna” av att göra undersökningen än att se fördelen med mammografiscreening för en
tidig upptäckt av eventuell cancer. Farhågor för att komprimeringen ska göra illa brösten är
stor. De kunde även visa att kvinnor som är insatta i fördelarna med mammografiscreening är
positivt inställda och har förståelse för att kompressionen kan vara obehaglig och har
överseende över detta.
Kvinnors upplevelser under undersökningen
Olika orsaker kan bidra till kvinnans upplevda smärta och obehag under undersökningen,
både kvinnans psykiska känslor som fysiska aspekter kan spela in. Vilken uppfattning och
inställning kvinnan har innan undersökningen, hur hon mår för dagen och känslor kring att klä
av sig och känna sig sårbar kan få kvinnan att uppleva ett kraftigare obehag eller smärta under
komprimeringen (Poulos & Llewellyn, 2004). Även fysiska förutsättningar kan påverka
smärtupplevelsen, bröststorlek, menstruationscykeln, ömma bröst och andra bröstproblem har
inverkan på kvinnans upplevelse (Poulos & McLean, 2004). Sjölin & Maerkers (1994) påtalar
att undersökningen inte bör göras premenstruellt eftersom kvinnan redan har ont i brösten och
att undersökningen bör planeras in när hon är smärtfri även om själva smärtan är kortvarig
kan den upplevas väldigt obehaglig av en del kvinnor. Enligt Hamilton, Wallis, Barlow,
Cullen & Wright (2003) upplevde kvinnor med större bröst att komprimeringen gjorde mer
ont medan kvinnor med mindre bröst upplevde att det var svårare att få sina bröst och sig
själva i rätt position.
Lambertz, Johnson, Montgomery & Maxwell (2008) har gjort en studie där en grupp patienter
fick smörja in brösten med en bedövningsgel innan undersökningen och en annan grupp fick
stryka på en placebogel istället. Resultatet visade att gruppen med bedövningsgel upplevde
mindre obehag än placebogruppen. Vissa deltagare fick även en smärtstillande tablett innan
men den visade sig inte ha någon effekt alls när de jämförde med deltagarna som fick placebo.
Markle, Roux & Sayre (2004) har gjort försök att minska obehaget och smärtan som kvinnor
kan uppleva under komprimeringen genom att använda vadderade dynor på
komprimeringsplattan och detektorbordet. Genom att komprimera som vanligt det ena bröstet
15
och genom att använda vadderade dynor till det andra bröstet upplevde mer än hälften av
kvinnorna som deltog en betydlig förbättring. Kvinnorna upplevde även
komprimeringsplattan och detektorbordet varmare och behagligare med dynor. Enligt
röntgensjuksköterskorna var användandet av dynorna inget hinder för arbetsflödet och
dynorna inverkade inte på bildkvaliten eller stråldos.
Röntgensjuksköterskans kompetens är viktig för kvinnan
Kvinnorna funderar även över röntgensjuksköterskans kompetens, om den är tillräcklig och
att de verkligen vet vad de gör. Det skulle kännas tryggare om undersökningen utförs av en
doktor istället menar en del kvinnor (Poulos & Llewellyn, 2004). De beskriver vidare att
kvinnorna upplevde att röntgensjuksköterskan inte visade nog kompetens gällande
inställningar av rätt höjd på röntgenapparaten, positionerade kvinnan i besvärliga ställningar,
inte gav klara direktiv, lyssnade inte på kvinnan under kompressionen, flyttade
kompressionen för fort och inte kunde ge förklaringar till varför fler röntgenbilder ibland
måste utföras. Genom att röntgensjuksköterskan är införstådd i de faktorer som kvinnorna
upplever som jobbiga och obehagliga kan röntgensjuksköterskan styrka och stötta kvinnan
genom undersökningen.
Sammanfattning
Smärta är ett återkommande tema i dessa studier. Smärta under själva undersökningen är en
orsak till varför en del kvinnor inte kommer till mammografiscreening. Det finns en stor
rädsla för att brösten kan gå sönder och en rädsla över att göra mer skada än nytta med
undersökningen. Viss smärta kan lindras med bedövningsgel och även att undersökningen inte
görs premenstruellt då brösten redan kan vara ömma. Viktigt för kvinnorna är att
röntgensjuksköterskan visar på kompetens och har förståelse för att kvinnor kan uppleva
undersökningen som obehaglig.
Kompressionens betydelse
För en optimal undersökning krävs komprimering av brösten. Rätt utförd komprimering ger
en bättre bild och en mindre stråldos till patienten.
Reducering av stråldos ger bättre bildkvalitet
För att optimera bildkvaliten och reducera stråldosen är kompression av brösten det viktigaste
verktyget (Mercer, Hogg, Szczepura & Denton, 2013). Genom att komprimera bröstet så
16
optimeras bildkvaliten och ökar möjligheten att se sjukliga förändringar i bröstet (Poulos &
McLean, 2004; Popli, Teotia, Narang & Krishna, 2014). Enligt Wiratkapun et al. (2006) är
bröstkompressionen viktig av flera orsaker. Genom att bröstet sitter fast minskar risken för
rörelseartefakter i bilden, förminskningen/kompressionen av bröstet gör att strålarna har
mindre vävnad att genomborra vilket ger en lägre stråldos, minskar spridd strålning och
förbättrar kontrasten i bilden. Kompressionen förbättrar och möjliggör visualiseringen av
olika bröstvävnader då överlappningen av vävnad minskar.
Rätt utförd kompression
Flera faktorer medverkar till att skapa en optimal mammografibild. De är rätt positionering av
bröstet, kompression, optimal exponering, brus, kontrast och skärpa (Popli et al., 2014). De
menar att genom digitaliseringen av mammografibildtagningen har faktorer som exponering,
brus, kontrast och skärpa förbättrats märkvärt men fortfarande är kompressionen och
positioneringen av brösten nyckelfaktorer för en optimal bild. Med noggrannhet vid själva
positioneringen av bröstet mellan kompressionsplatta och detektorbord kan mängden
bröstvävnad som blir synlig på bilden maximeras. Viktigt är att positionera hela patienten i
rätt ställning för att möjliggöra rätt placering av bröstet. Att kvinnan vrider på huvudet vid
den cranio-caudala projektionen och är förmögen att kunna lyfta armen vid den medio-laterala
projektionen är viktiga förutsättningar för en optimal bild.
Guertin et al. (2014) beskriver att ökad body mass index (BMI) hade en påverkan på både
positionering av kvinnan och bröstet, därmed blev kvalitén på undersökningen sämre. Bröstets
tjocklek hade mindre betydelse vad gäller kvalité av bilden vid denna studie.
Popli et al. (2014) menar att varje mammografiundersökning bör skräddarsys efter varje
patient då alla bröst är olika uppbyggda och bröstet är ett mjukt och rörligt organ. Vissa
kriterier måste utföras under komprimeringen, bröstet måste dras ut från bröstkorgsväggen
och komprimeras och stabiliseras innan bildtagning. Kompressionen hjälper till att sprida ut
bröstvävnad och hjälper även till att placera bröstmuskeln och bröstvårtan i samma läge.
Viktigt är även att bröstvårtan hamnar i profil på bilden. De beskriver vidare att genom
utbildning och träning av röntgenpersonal kan faktorerna som beror på personalen minskas.
Positionering och kompression är faktorer som röntgensjuksköterskan kan påverka och det
leder till bättre bildkvalitet och bättre upplevelse för patienten.
17
Skillnader i tryck beroende på röntgensjuksköterska
Enligt Mercer et al. (2013) applicerar röntgensjuksköterskan kompressionstrycket enligt egna
referenser. De kunde dela in röntgensjuksköterskorna under tre grupper, de som gav låg,
medel eller högt kompressionstryck. Kvinnor som hade röntgensjuksköterskor från olika
kompressionsgrupper upplevde skillnader i tryck. Detta kan leda till skillnader i bildkvalitet
och stråldoser samt att kvinnans rädsla för obehaget kan leda till minskat deltagande.
Wiratkapun et al. (2006) studie visade att det finns skillnader i upplevelse av obehag och
smärta hos patienten beroende på röntgensjuksköterskans grovhet i hanteringen av patienten
under kompressionen.
Sammanfattning
Kompressionen är den del av mammografin som är viktigast i alla aspekter. Komprimeringen
reducerar effektivt stråldosen och fördelar bröstvävnad vilket ger bättre bildkvalitet. Obehaget
ökar med ökat tryck och skillnader i tryck beror på röntgensjuksköterskan.
Målet med kompression är att uppnå jämn brösttjocklek med minsta möjliga tryck och med så
lite obehag som möjligt för kvinnan.
Information/kommunikation
Bra kommunikation och adekvat information kan hjälpa kvinnan att lindra hennes oro och
obehag under en mammografiundersökning.
Rätt information - minskar obehag och smärta
Många studier visar att smärtan är en orsak att kvinnor inte deltar i mammografiscreening i
den utsträckning de bör. Enligt Shrestha & Poulos (2001) så kan den förväntade smärtan och
obehaget lindras av mer information om själva undersökningen, varför komprimeringen är
viktig och om röntgensjuksköterskans kompetens. Speciellt kvinnor som gjorde mammografi
för första gången kände en mindre förväntad oro och obehag inför och under undersökningen
när de fick mer ingående information. De kvinnor som gjort mammografi tidigare gick mer på
sina tidigare upplevelser och hade inte någon större effekt av mer information för att minska
deras förväntade obehag. Lambertz, Johnson, Montgomery & Maxwell (2008) menar att en
viktig faktor som framkom var kontakten som deltagaren fick med den som utförde
undersökningen, de deltagare som fick bra kontakt med personalen kände även mindre obehag
under undersökningen.
18
Röntgensjuksköterskans attityd: kommunikation och information
Kommunikation och information är avgörande faktorer för att få en trygg patient, när
kommunikationen mellan patient och personal brast blev patienterna mer missnöjda med
själva upplevelsen av mammografiundersökningen. Det framkom också att de som var
missnöjda med upplevelsen var de som inte fått tillräckligt med information om hur själva
undersökningen skulle gå till. Några av kvinnorna som var missnöjda tyckte att
röntgensjuksköterskan som utförde undersökningen inte heller respekterade deras smärta
(Loken, Steine och Lærum, 1998). Några kvinnor som inte återkom till mammografiscreening
kände sig svikna och inte respekterade som kvinnor varken av hälso- och sjukvården eller av
samhället. De kände sig kränkta för att behöva gå igenom en sådan smärtsam undersökning.
De tyckte bland annat att tekniken borde ha kommit längre idag, kompressionen har ju varit
likadan i många år. Dessa kvinnor tyckte även att de själva kunde avgöra om de fått en
cancerknöl eller inte genom att själva undersöka brösten. De litade mer på sin egen förmåga
att känna knölar, i alla fall de som hade väldigt små bröst. De kände även att själva kallelsen
till mammografiundersökningen inkräktade på deras arbetsliv, de förlorade inkomst genom att
utebli från arbete (Johansson & Berterö, 2003).
Sjölin & Maerkers (1994) studie hade fyra olika grupper varav en grupp fått ett formulär
hemskickat där det stod hur själva undersökningen går till och varför kompressionen behövs
samt att de också fick bekräftelse av sitt obehag/smärta av den röntgensjuksköterska som
utförde själva undersökningen, de andra tre grupperna hade exempelvis endast fått speglingen
av röntgensjuksköterskan. Speglingen bestod i att röntgensjuksköterskan återgav med andra
ord, det vill säga bekräftade det som patienten berättade om sitt obehag inför undersökningen.
Det var en liten skillnad mellan de patienter som fick det bättre bemötandet, speglingen, av
röntgensjuksköterskan och de som inte fick det, därför rekommenderar de att denna metod bör
användas i olika områden inom hälso- och sjukvården.
Enligt Wiratkapun et al. (2006) framkom det att kvinnor som blivit undersökta av artiga och
försiktiga röntgensjuksköterskor som genomförde en ordentlig och bra undersökning kände en
större tillfredsställelse och var mer nöjd och kände mindre obehag under undersökningen.
Robinson, Hogg & Newton-Hughes (2013) visar på att mängden upplevd smärta inte bara
beror på kompressionstrycket utan på röntgensjuksköterskan kompetens, given information
och kommunikation. Kvinnor som får en bra kontakt med röntgensjuksköterskan upplever
19
mindre obehag medan kvinnor som upplever att röntgensjuksköterskan är stressad, hårdhänt
och ovänlig upplever en mer signifikant smärta.
Sammanfattning
I dessa studier framkommer det hur viktig informationen är till kvinnan som ska genomgå en
mammografiundersökning. Både den skriftliga och den muntliga informationen är en
väsentlig del i hur kvinnan upplever sin undersökning. Det är viktigt att kvinnan informeras
om varför undersökningen bör göras och hur den går till. En betydande faktor är hur kvinnan
känner sig respekterad av både personal, hälso- och sjukvården samt samhället i allmänhet. Är
röntgensjuksköterskan artig och försiktig under komprimeringen och undersökningen känner
patienten ett mindre obehag.
Sammanfattande syntes
En röd tråd som författarna hittat genom största delen av alla lästa artiklar är sambandet
mellan smärtan och obehaget komprimeringen ger till att kvinnor väljer att inte delta i
mammografiscreening. Då deltagandet i mammografiscreening bidrar till att upptäcka
bröstcancer i tidigt skede och minska mortaliteten hos kvinnor drabbade av bröstcancer borde
mer kraft läggas på information och kunskap till kvinnan om vikten av mammografiscreening.
Det framkom i resultatet att kvinnor ofta ser smärtan kompressionen ger som ett stort hinder
och ett orosmoment inför en mammografiundersökning. Ett resultat som författarna även kom
fram till var att informationen till patienterna både före, under och efter undersökningen är
efterfrågat. Många kvinnor upplever att själva undersökningen inte blir så smärtsam och
obehaglig om de respekteras av den som undersöker dem samt om de blivit väl informerade
om vad som kommer att ske. En bra kontakt och kommunikation mellan patienten och
röntgensjuksköterskan är en förutsättning för en optimal undersökning både för kvinnan och
för de kriterier som ingår i själva bildtagningen.
Diskussion
Syftet med denna litteratursökning var att sammanställa olika studier som visade på
röntgensjuksköterskans roll under en mammografiundersökning, dennes betydelse för
patienten och varför kompression av brösten är en betydande faktor för en optimal diagnostisk
mammografi. Utifrån de olika frågeställningar beskrevs vilka negativa faktorer som bidrar till
20
att kvinnor ibland väljer att inte delta i mammografiscreening, vikten av kompression och rätt
tillvägagångssätt samt om bra kommunikation och rätt information minskar obehaget hos
patienten under komprimering.
Metoddiskussion
En integrativ litteraturstudie är den studiemetod som tillåter bredast sökning av data där teman
identifieras och struktureras upp systematiskt i huvudgrupper och undergrupper (Whittmore &
Knafl, 2005). Genom användandet av denna metod kunde sökandet av information
sammanställas från studier med olika metoder. Skillnader identifieras och om information
hittas som visar annat resultat än intentionen med denna studie ska detta redovisas.
Problemområdet som valts är kvinnans medverkan i mammografiscreening, obehag och
smärta under kompression och kvinnans oro inför detta.
Genom en pilotsökning kunde det avgöras att ämnet var stort och att det fanns många
relevanta artiklar att tillgå (Willman et al., 2011, s. 61). Därefter fastställdes syftet med
frågeställningarna och artikelsökningen inleddes.
Sökord fastställdes, sökoperator och MeSH-termer samt Cinahl headings användes vid
sökning på valda databaser som PubMed och Cinahl. Då urvalet av artiklar var stort
exkluderades sökoperatoren OR. Artiklar som inkluderades var vetenskapligt granskade (peer
reviewed), skrivna på engelska och svenska. Eftersom studiens syfte speglar kvinnors känslor
och upplevelser valdes att inte tidsbegränsa artiklarna då förändringar i kvinnors upplevelser
troligen inte är stor. Författarna valde att inkludera artiklar från ett stort geografiskt område då
relevanta studier gjorts i olika länder. Studier gjorda i Australien, USA, Indien, Thailand,
Canada samt länder i Europa visade på liknande resultat.
När artiklarna valts ut användes granskningsprotokoll för att bestämma kvaliteten: hög, medel
eller låg (Wilman et al., 2011, s. 108-109). Granskningen av artiklarna var en stor del av detta
arbete och gjordes av båda författarna för att öka och säkerställa trovärdigheten på
litteratursökningen. Ärlighet är något som också är viktigt, även om analysen påvisar något
som är totalt i motsats mot intentionen av studien så ska detta framgå.
21
Med hjälp av vald metod strukturerades arbetet upp och huvudteman valdes ut ur materialet.
Undergrupper diskuterades fram och beskrevs i tabellform, genom denna metod fick arbetet
en bra struktur och resultatet redovisas tydligare.
En svaghet i denna studie kan vara antalet granskade artiklar som redovisas i resultattabellen.
14 artiklar är granskade vilket kan vara ett litet antal, dock visade artiklarna på samma resultat
samt artiklar som exkluderades ur studien då de inte uppfyllde alla kriterier i
granskningsprotokollet, även visade på liknande resultat. Detta avgjorde valet av antal artiklar
till studien. Ytterligare en svaghet som kan finnas i åtanke var när artiklarna översattes från
engelska till svenska. Felaktigheter kan uppstå på grund av otillräckliga språkkunskaper vilket
kan leda till misstolkningar och översättning som inte är korrekt.
En styrka med denna studie kan vara den stora tillgång till material och tidigare studier som
gjorts och tillgängligheten till relevanta artiklar.
Samarbetet mellan två författare har gjort arbetet mer lättsamt då diskussioner, tolkningar och
analyser emellan författarna fört arbetet framåt och gjort studien mer trovärdig och objektiv.
Genom granskning av opponenter, handledare och kursansvarig lärare har arbetet med studien
granskats och bearbetats under arbetets gång.
Resultatdiskussion
Smärta och obehag under komprimering av brösten är ett återkommande tema i många av
studierna författarna läst. Kvinnorna känner obehag under kompressionen och är rädda att det
ska göra ont och det kan leda till att de inte vill göra om undersökningen igen. Ett till
huvudfynd är vikten av information och bra kommunikation under interaktion med patienten.
Detta fynd är återkommande i författarnas tre huvudgrupper.
Kvinnorna som medverkar vid mammografiscreening är ibland nervösa och rädda vilket kan
bli en utmaning för röntgensjuksköterskan. Det är röntgensjuksköterskans ansvar att se till att
kvinnornas känslor tas på allvar. Resultatet visade att kvinnorna ibland inte kände att deras
känslor togs på allvar och därför avstod de från mammografiscreeningen. Resultatet i studien
visar också att patienterna vill bli undersökta av erfaren personal och att det är viktigt att
personalen visar kompetens. Röntgensjuksköterskans uppgift är att kommunicera och
informera patienten innan, under och efter undersökningen (Peart, 1994).
22
Många kvinnor uteblir från mammografiscreening på grund av olika anledningar.
Anledningarna kan vara att de är rädda för smärtan vid kompressionen, de kan inte ta ledigt
ifrån jobbet och förlora inkomst, en del känner att de är rädda för vad resultatet kommer att
visa och de upplever att det är stressigt att behöva vänta på resultatet från undersökningen.
Sharp et al. (2003) påtalar vikten om att informera kvinnorna hur lång tid de får vänta innan
de får något resultat men även att patienterna ska få information om att de kanske kan bli
kallade för ytterligare undersökningar för att utesluta eller fastställa cancerdiagnos.
Kompressionen är förknippad med smärta och obehag inom mammografi. Det är en
avgörande faktor att kvinnan förstår varför kompressionen behövs. Komprimeringen gör så att
bröstvävnader skiljs åt samt att den reducerar stråldosen till kvinnan. Resultatet visade även
att utföra kompressionen rätt för en optimal bildtagning är avgörande för kvalitén av
undersökningen. Både positioneringen av patienten vid undersökningen samt att bröstet
positioneras rätt är avgörande för en optimal bildtagning. Vid den cranio-caudala projektionen
ska bröstvårtan vara i profil och att bröstet ska vara centrerat i mitten av detektorplattan. Vid
den medio-laterala projektionen ska även här bröstvårtan vara i profil och hela bröstet ska
vara med samt även bröstmuskelns skugga ska synas. Här liksom vid den cranio-caudala
projektionen är det viktigt att röntgensjuksköterskan ser till att det är rätt höjd på
detektorplattan som bröstet läggs upp på (Rijken et al., 2006).
Peart (2014) beskriver, för att undvika att skinnet ska veckas eller att bröstet ska skrynklas på
bilden ska röntgensjuksköterskan först lyfta upp och dra ut bröstet innan det placeras på
detektorplattan. För en sista justering kan ett eller flera fingrar användas för att släta ut skinnet
innan kompressionen startar.
Resultatet visade på att de kvinnor som fick information om hur undersökningen skulle gå till
och varför kompressionen behövs samt hur många bildtagningar som bör utföras kunde
hantera smärtan bättre (Rijken et al., 2006). Enligt Miller, Livingstone och Herbison (2008)
så minskas obehaget och smärtan vid undersökningen om kvinnan fått skriftlig eller muntlig
information innan undersökningen. De anser också att denna åtgärd vad gäller information
vare sig den är muntlig eller skriftlig inte skulle kosta mycket att införa.
Vikten av adekvat information och bra kommunikation samt interaktionen mellan kvinnan
och röntgensjuksköterskan är en betydande faktor vid undersökningen. Resultatet visade om
kvinnan kände sig respekterad av personalen blev undersökningen mindre obekväm.
23
Kvinnorna ansåg det betydelsefullt att röntgensjuksköterskan presenterade sig och skapade
ögonkontakt med patienten (Rijken et al., 2006).
Resultatet visade att kvinnorna kände sig lugnare och bättre till mods då
röntgensjuksköterskan skapade en bra kontakt, inledde ett samtal och informerade om
undersökningen och vikten av att delta i mammografiscreening. Berättar
röntgensjuksköterskan vilken erfarenhet och kompetens hon/han har och med en vänlig attityd
och ett fint handlag känner kvinnan mindre obehag och kan slappna av mer under
undersökningen. Detta medför att kvinnan blir lättare att positionera och medverka till en
optimal bildtagning (Van Goethem et al., 2002).
I de flesta av artiklarna i denna studie så framkommer det att dålig kommunikation och
information är en stor del varför kvinnorna upplever mammografiscreeningen som obehaglig.
Röntgensjuksköterskans roll framträder som alltmer betydande. Kvinnorna som kommer till
mammografiscreening känner sig utlämnade och en del förstår faktiskt inte varför de behöver
göra undersökningen. Örnberg & Andersson (2012) beskriver att röntgensjuksköterskan ska
kunna identifiera patientens behov av omvårdnad och information men även bemöta patienten
i dess oro och smärta inför undersökningen. Röntgensjuksköterskan ska även inspirera
patienten till att genomgå undersökningen och detta görs genom att informera och förklara så
att patienten förstår varför undersökningen bör göras och hur den kommer att utföras.
Slutsats
Ungefär 30 procent av alla cancerdiagnoser som ställs hos kvinnor är bröstcancer.
Mammografiscreening används för att undersöka symtomfria patienter. Det är bevisat att
deltagande i mammografiscreening ökar chansen till tidig upptäckt av bröstcancer och därmed
minskar mortaliteten. Många kvinnor känner obehag vid mammografiscreeningstillfället, de
känner att det är olustigt att klä av sig framför en främling samt beröringen av
röntgensjuksköterskan vid placering av bröstet på detektorplattan. Smärta är något som
förknippas med mammografiscreening, när bröstet kläms ihop mellan kompressions- och
detektorplattan. Kvinnor uteblir från mammografiscreening på grund av obehag, smärta och
att de inte känner sig respekterade eller informerade om vad som kommer att ske vid själva
undersökningen och även efter undersökningen. Vissa studier visade på att det finns olika
smärtlindring vid kompression, en del använde bedövningsgel som de smorde in brösten med
24
och andra använde kuddar för att lindra trycket. Resultatet att använda kuddar visade att det
var en avsevärd skillnad i smärta och då undrar författarna varför dessa inte används idag?
Kanske bör vidare forskning kring användandet av kuddar utföras för att fastställa om smärtan
lindras och om kuddarna inte stör gällande bildkriterier eller påverkar stråldosen.
Utifrån resultatet i denna litteraturstudie kan författarna konstatera att röntgensjuksköterskans
roll vid mammografiscreening är en betydande faktor. De kvinnor som kände sig respekterade
och informerade upplevde inte smärtan eller obehaget så stort. Uppträdde
röntgensjuksköterskan kompetent kände sig patienterna tryggare. Kvinnorna som blev
informerade om hur och varför kompression behövdes stod ut med smärtan och därmed blev
bildkvalitén optimal. Detta visade hur viktigt det är att röntgensjuksköterskan ger adekvat
information om undersökningen, hur den går till och varför den bör göras men också
väntetider på svar. Genom att visa förståelse för kvinnans oro, med rätt information och att ge
kvinnan tid och respekt inför och under undersökningen kan hennes obehag lindras och
smärtan under kompressionen blir lättare att genomgå.
Författarna anser att det är viktigt att kvinnor förstår betydelsen och vikten av att gå på
mammografiscreening men som resultatet visat är det smärtan vid kompression samt brist på
information och empati hos personalen som utför undersökningen som gör att kvinnor ibland
väljer att utebli från mammografiscreening. Det som behövs är mer information om hur
undersökningen går till och varför kompressionen behövs. Därför är vår roll som
röntgensjuksköterskor av stor vikt för att informera och uppmuntra kvinnorna att delta i
mammografiscreening. Känner kvinnan mindre obehag och smärta så kan deltaganden öka
vilket leder till tidigare upptäckt av cancer som i sin tur leder till minskad mortalitet. Detta
leder till kortare vårdtid och minskade kostnader för samhället. Många kvinnor efterlyste mer
information och genom skriftlig information på kallelsen kan kvinnorna bli mer förberedda
och positivt inställda inför undersökningen.
Kommunikation och information kan appliceras på flera områden inom hälso- och
sjukvården. Känner sig patienten hörd, sedd och trygg blir undersökningen optimal både för
patient samt för undersökande personal.
25
Referenser
Artiklar som ingår i analysen är markerade med asterisk (*).
Axelsson, B. (2008). Strålningsfysik och modliteter: Strålskydd. Aspelin, P. & Pettersson, H.
(Red.) Radiologi. (s. 31-34). Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
De Groot, J. E., Broeders, M. J. M., Branderhorst, W., den Heeten, G. J., & Grimbergen, C.
A. (2014). Mammographic compression after breast conserving therapy: Controlling pressure
instead of force. Medical Physics, 41(2):023501. doi:10.1118/1.4862512.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Förnvik, D., Andersson, I., Svahn, T., Timberg, P., Zackrisson, S., & Tingberg, A. (2010).
The effect of reduced breast compression in breast tomosynthesis: human observer study
using clinical cases. Radiation Protection Dosimetry, 139(1-3): 118-123.doi:
10.1093/rpd/ncq103
Gosein, M. A., Pinto Pereira, S. M., Narinesingh, D., & Ameeral, A. (2014). Breast Cancer
and Mammography: Knowledge, Attitudes, Practices and Patient Satisfaction Postmammography at the San Fernando General Hospital, Trinidad. Journal Of Health Care For
The Poor & Underserved, 25(1), 142-160. Hämtad den 13 november, 2014, från Cinahl with
Full text.
*Guertin, M., Théberge, I., Dufresne, M., Vignon Zomahoun, H. T., Major, D., Tremblay, R.,
Ricard, C., Shumak, R., Wadden, N., Pelletier, E. & Brisson, J. (2014). Clinical Image
Quality in Daily Practice of Breast Cancer Mammography Screening. Canadian Association
Of Radiologists Journal, 65(3), 199-206. doi:10.1016/j.carj.2014.02.001
*Hamilton, E., Wallis, M., Barlow, J., Cullen, L., & Wright, C. (2003). Women's views of a
breast screening service. Health Care For Women International, 24(1), 40-48. Hämtad den 26
november, 2014, från Cinahl with Full text.
26
*Johansson, I., & Berterö, C. (2003). Getting no respect: barriers to mammography for a
group of Swedish women. Health Care For Women International, 24(1), s.8-17. Hämtad den
14 oktober, 2014, från Cinahl with Full text.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun: Etiska frågor kring
intervjuande. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
*Lambertz, CK., Johnson, CJ., Montgomery, PG. & Maxwell, JR. (2008). Premedication to
reduce discomfort during screening mammografphy. Radiology. 2008 Sep;248(3):765-72.
doi: 10.1148
Larsen, M. J., Thomassen, M., Gerdes, A., & Kruse, T. A. (2014). Hereditary breast cancer:
Clinical, pathological and molecular characteristics. Breast Cancer: Basic and Clinical
Research, 2014 Oct 15;8:145-55. doi: 10.4137/BCBCR.S18715.
Leung, J., McKenzie, S., Martin, J., & McLaughlin, D., (2014). Effect of rurality on screening
for breast cancer: a systematic review and meta-analysis comparing mammography.Rural &
Remote Health 14 (2): 1-13. Hämtad den 7 november, 2014, från Cinahl with Full text.
*Loken, K., Steine, S., & Laerum, E. (1998). Mammography: influence of departmental
practice and women's characteristics on patient satisfaction: comparison of six departments in
Norway. Quality In Health Care, 7(3), 136-141. doi:10.1136/qshc.7.3.136
*Markle, L., Roux, S., & Sayre, J. (2004). Reduction of discomfort during mammography
utilizing a radiolucent cushioning pad. Breast Journal, 10(4), 345-349. Hämtad den 8
november, 2014, från Cinahl with Full text.
*Mercer, C. E., Hogg, P., Szczepura, K., & Denton, E. R. (2013). Practitioner compression
force variation in mammography: A 6-year study. Radiography, 19(3), 200-206.
doi:10.1016/j.radi.2013.06.001
Miller, D, Livingstone, V.,& Herbison, GP. Interventions for relieving the pain and
discomfort of screening mammography. Cochrane Database of Systematic Reviews 2008,
Issue 1. Art. No.:CD002942. doi: 10.1002/14651858.CD002942.pub2.
Nystrand, A. (2014). Cancersjukdomar: Bröstcancer. Hämtad 13 oktober, 2014, från
Cancerfonden http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Brostcancer/
27
Peart, O. (1994). Helping patients overcome their fear of mammography. Radiologic
Technology, 66(1), 34-40.
Peart, O. (2014). Positioning Challenges in Mammography. Radiologic Technology, 85(4),
417M-443.
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: ethics in nursing research. (9.ed.)
Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
*Popli, M. B., Teotia, R., Narang, M. & Krishna H., (2014). Breast Positioning during
Mammography: Mistakes to be Avoided. Breast Cancer : Basic and Clinical Research, doi:
10.4137/BCBCR.S17617.10.4137/BCBCR.S17617.
*Poulos, A., & Llewellyn, G. (2005). Mammography discomfort: a holistic perspective
derived from women's experiences.Radiography, 11(1), 17-25. Hämtad den 14 oktober från
Cinahl with Full text.
*Poulos, A., & McLean, D. (2004). The application of breast compression in mammography:
a new perspective. Radiography, 10(2), 131-137. Hämtad den 14 oktober från Cinahl with
Full text.
Rijken, H., Caseldine, J. & Laird, O. (2006). Radiographical guidelines.(4th ed.) In N.Perry,
M. Broeders, C. de Wolf, S. Törnberg, R. Holland, L. von Karsa & E. Puthaar (Eds.)
European guidelines for quality assurance in mammography screening (pp.167-180).
Luxemburg: Office for Offical Publications of the European Communities
*Robinson, L., Hogg, P., & Newton-Hughes, A. (2013). The power and the pain:
Mammographic compression research from the service-users' perspective. Radiography,
19(3), 190-195. doi:10.1016/j.radi.2013.04.005
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad den 13 oktober, 2014, från Riksdagen,
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--ochsjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
28
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Hämtad den 17 december, 2014, från Riksdagen,
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204/
Sharp, P., Michielutte, R., Freimanis, R., Cunningham, L., Spangler, J., & Burnette, V.
(2003). Reported pain following mammography screening. Archives Of Internal Medicine,
163(7), 833-836. doi: 10.1001/archinte.163.7.833
*Shrestha, S., & Poulos, A., (2001) Shrestha, S., & Poulos, A. (2001). The effect of verbal
information on the experience of discomfort in mammography. Radiography,7(4), 271-277.
Hämtad den 16 oktober från Cinahl with Full text.
*Sjolin, M., & Maerker, M. (1994). What effect information had on the experience of pain at
mammography [Swedish]. Nordic Journal Of Nursing Research & Clinical Studies / Vård I
Norden, 14(1), 11-15.
SSMFS 2008:51 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser
för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning.
Stockholm: Strålsäkerhetsmyndigheten. Från
http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Forfattning/SSMFS/2008/SS
MFS2008-51.pdf
Strålsäkerhetsmyndigheten. Hämtad den 7 november, 2014 från
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/vard/mammografi/
Thilander Klang, A. (2008). Mammografifysik. Aspelin, P. & Pettersson, H. (Red.) Radiologi.
(s. 66-70). Lund: Studentlitteratur
Van Goethem, M., Mortelmans, D., Bruyninckx, E., Verslegers, I., Biltjes, I., Van Hove, E. &
De Schepper, A. (2003). Influence of the radiographer on the pain felt during mammography:
European Radiology, 13:2384–2389 doi: 10.1007/s00330-002-1686-6
Vetenskapsrådet (2014). Forskning på människor. Hämtad 10 november, 2014, från
http://www.vr.se/etik/etikprovning/forskningpamanniskor.4.2d2dde24108bef1d4a8800077.ht
ml
29
Vitak, B. & Svane, G. (2008). Radiologins bröstdiagnostik. Aspelin, P. & Pettersson, H.
(Red.) Radiologi. (s.383-407). Lund: Studentlitteratur
Vårdförbundet & Svensk förening för röntgensjuksköterskor. (2008). Yrkesetisk kod för
röntgensjuksköterskor. (Broschyr). Stockholm. Hämtad den 27 oktober 2014 från
Vårdförbundet https://www.vardforbundet.se/Documents/Trycksaker%20%20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/Yrkesetisk%20kod%20for%20rontgensjukskoter
skor_0809.pdf
Wallskär, H. (2012). Tidig upptäckt-öka chansen till bot: Mammografi. Hämtad 13 oktober
2014 från Cancerfonden
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Tidig-upptackt/Mammografi/
Weedon-Fekjaer. H., Romundstad. P. R. & Vatten. L.J. (2014). Modern mammography
screening and breast cancer mortality: population study. British Medical Journal, 348 doi:
http://dx.doi.org.proxy.lib.ltu.se/10.1136/bmj.g3701
Whittemore, R., & Knafl, K. (2005). The integrative review: updated methodology. Journal
Of Advanced Nursing, 52(5), 546-553. doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03621.x
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: En bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. (3.,[rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur
*Wiratkapun, C., Lertsithichai, P., Wibulpolprasert, B., Leelaswattanakul, M., Detakarat, J.,
& Jungjai, P., (2006). Breast pain and service satisfaction during digital mammography.
Journal of the Medical Association of Thailand, 89(11):1864-73. Hämtad från databasen
PUBMED with full text.
Önneby Eliasson, M. (2012). Reportage och artiklar: Varför tackar vissa nej till mammografi.
Hämtad den 17 december, 2014, från
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Artikelarkiv/Forskning/Varfor-tackar-vissa-nej-tillmammografi/
30
Örnberg, G., & Andersson, B. (2012). Kompetensbeskrivning för legitimerad
röntgensjuksköterska. Hämtad den 15 oktober, 2014, från
http://www.swedrad.com/images/stories/kompetensbeskrivning/komptetensbeskrivning_2012
_02_20.pdf
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg(Red.). Dags för uppsats: Vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten (2 uppl., s.57-79). Lund: Studentlitteratur.