Ladda ner gratis PDF

Transcription

Ladda ner gratis PDF
RAPPORT 2015:43
Små
avloppsanläggningar
Översyn av prövningsförfaranden enligt
plan- och byggförordningen och
miljöbalken
Små avloppsanläggningar
Översyn av prövningsförfaranden enligt
plan- och byggförordningen och
miljöbalken
Boverket
Titel: Små avloppsanläggningar
Rapportnummer: 2015:43
Utgivare: Boverket, november 2015
Upplaga: 1
Tryck: Boverket internt
ISBN tryck: 978-91-7563-321-3
ISBN pdf: 978-91-7563-322-0
Sökord: Små avloppsanläggningar, miljöprövning, dubbel prövning,
prövningsförfaranden, PBF, plan- och byggförordningen, MB,
miljöbalken, miljö, hälsa, hygien, anmälningsplikt, tillståndsplikt,
förenkling, konsekvensutredning, författningsförslag
Dnr Boverket: 208/2015, Havs- och vattenmyndigheten: 2956-15
Process Boverket 3.4.1.
Rapporten kan beställas från Boverket.
Webbplats: www.boverket.se/publikationer
E-post: [email protected]
Telefon: 0455-35 30 00
Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona
Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats.
Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.
Boverket
Förord
Små avloppsanläggningar hanteras till viss del enligt liknande bedömningsgrunder både enligt miljöbalken och plan- och byggförordningen.
Detta är bakgrunden till att Boverket och Havs- och vattenmyndigheten i
regleringsbrevet för 2015 tillsammans fick i uppdrag att se över relationen mellan prövningsförfarandena.
I denna rapport ger vi förslag på författningsändringar med syfte att förenkla för den enskilde genom att undvika ”dubbelprövning”. Även
ärendehandläggningen för de kommunala instanser som är inblandade
blir enklare och tydligare.
Uppdraget har genomförts av myndigheterna i samverkan och vi står
gemensamt bakom förslagen som lämnas i denna rapport.
November 2015
Janna Valik
generaldirektör Boverket
Ingemar Berglund
vikarierande generaldirektör Havsoch vattenmyndigheten
Boverket
Innehåll
Sammanfattning ............................................................................ 5
Inledning ....................................................................................... 6
Uppdragsbeskrivning ............................................................................6
Bakgrund till uppdraget .........................................................................6
Begreppet avlopp i olika lagstiftningar ..................................................7
Avgränsning för uppdraget ................................................................. 14
Genomförande av uppdraget ............................................................. 16
Författningsförslag....................................................................... 17
Förslag till ändring av 6 kapitlet 6 § plan- och byggförordningen
(2011:338) .......................................................................................... 17
Prövning av små avloppsanläggningar enligt miljöbalken med
tillhörande författningar ................................................................ 19
Miljöprövningen avgörs av dimensionering ........................................ 19
Undantag från anmälnings- och tillståndsplikten ............................... 21
Hantering av avloppsanläggningar enligt plan- och bygglagen
med tillhörande författningar ........................................................ 22
Hantering av avloppsanläggningar beror på när de ska installeras ... 22
Anmälningsplikten enligt PBF för installation eller väsentlig ändring
av en avloppsanläggning i en byggnad eller inom en tomt ................ 22
Skillnad i hantering mellan byggnadsnämnd och miljönämnd ...... 26
Prövningen enligt miljölagstiftningen syftar till att avloppsvattnet
ska renas eller tas om hand ............................................................... 26
Bedömning enligt PBF och BBR syftar till att minimera risken för
användarnas eller grannarnas hygien och hälsa ............................... 26
Tyngdpunkten ligger på prövningen enligt miljölagstiftningen ........... 26
EU:s byggproduktförordning .............................................................. 27
Förslag att undanta enskilda avloppsanläggningar inom tomt
från anmälningsplikt enligt PBF ................................................... 28
Förslaget syftar till att ta bort ”dubbelprövning” .................................. 28
Beskrivning av förslaget ..................................................................... 30
Ingen ändring av anmälningsplikten i övrigt ....................................... 33
Konsekvensbeskrivning ............................................................... 36
Inledning ............................................................................................. 36
Undantag för enskilda avloppsanläggningar inom en tomt från
anmälningsplikt enligt PBF ................................................................. 36
Konsekvenser av förslaget ................................................................. 37
Litteratur ...................................................................................... 42
Bilaga: synpunkter på förslaget ................................................... 43
Synpunkter kring anmälningsplikten enligt PBF ................................. 43
Synpunkter särskilt kring anmälningsplikt avseende rörledning till
förbindelsepunkt för allmän va-anläggning ........................................ 45
Boverket
Små avloppsanläggningar
5
Sammanfattning
Att installera eller väsentligt ändra en anläggning för vattenförsörjning
eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt är anmälningspliktigt enligt
plan- och byggförordningen, PBF. På tomt omfattar anmälningsplikten
avloppsrör fram till förbindelsepunkt samt avloppsanläggningar som
minireningsverk, infiltrations-, markbäddar, slutna tankar med mera. I
byggnader omfattar anmälningsplikten utöver anläggningar som
minireningsverk och slutna tankar med mera även avloppssystem som
kopplas till fast utrustning som exempelvis vattenklosett och pump.
En del av dessa avloppsanläggningar omfattas av myndighetsutövning
enligt två regelsystem. Det gäller bland annat personer som ska installera
eller ändra en enskild avloppsanläggning inom en tomt. Dels ska en anmälan enligt PBF göras, dels en ansökan om tillstånd eller anmälan enligt
förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, FMH. I den
kommunala verksamheten ska två olika ärenden administrativt hanteras
och handläggas. Rent lagtekniskt är det frågan om ”dubbelprövning” i
vissa delar, även om miljö- och plan- och bygglagstiftningen har olika
syften och utgångspunkter.
Boverket och Havs- och vattenmyndigheten föreslår ett undantag från anmälningsplikten enligt PBF för installation eller väsentlig ändring av enskilda avloppsanläggningar inom tomt, om anläggningen inte enbart är
avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning.
Syftet med uppdraget och vårt förslag om undantag är att ta bort eventuell
”dubbelprövning”, vilket innebär att det inte blir någon skillnad för
• avloppsanläggning i en byggnad där anmälningsplikten enligt PBF
kvarstår
• avloppsanläggning inom tomt, om anläggningen enbart är till för att
föra avloppsvattnet till en allmän va-anläggning, där anmälningsplikten enligt PBF kvarstår
• avloppsanläggningar utanför tomt eftersom dessa inte omfattas av anmälningsplikt enligt PBF idag och detta förhållande kvarstår.
Boverket
6
Små avloppsanläggningar
Inledning
Uppdragsbeskrivning
Boverket och Havs- och vattenmyndigheten har i sina respektive regleringsbrev för 2015 fått i uppdrag att tillsammans
se över relationen mellan prövningsförfarandena enligt plan- och byggförordningen
(2011:338) och miljöbalken (1998:808) avseende inrättande m.m. av små avloppsanläggningar. Myndigheterna ska föreslå författningsändringar med syfte att förenkla för
sökande och undvika dubbel prövning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet
(Miljö och energidepartementet) senast den 30 november 2015.
Bakgrund till uppdraget
Små avloppsanläggningar omfattas av prövning enligt
miljölagstiftningen1 och bedömning enligt plan- och
bygglagstiftningen2
En person som ska installera eller ändra en avloppsanläggning inom en
tomt får idag sin anläggning hanterad enligt två olika regelsystem av
kommunens byggnads- respektive miljönämnd. En anmälan enligt planoch byggförordningen (PBF) och en ansökan om tillstånd eller anmälan
enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) 3
ska upprättas och sökanden får betala två olika avgifter. I den kommunala
verksamheten ska två olika ärenden administrativt hanteras och handläggas. För den enskilde sökande kan ett sådant system med två olika hanteringar av samma åtgärd upplevas som både krångligt och omotiverat.
Rent lagtekniskt är det fråga om ”dubbelprövning” i vissa delar, även om
miljö- och plan- och bygglagstiftningen har olika syften och utgångspunkter. Till skillnad från miljönämnden gör byggnadsnämnden bara en
bedömning i anmälningsärendet enligt PBF och inte en prövning likt den
miljönämnden gör vid en tillståndprövning enligt miljölagstiftningen.
I Havs- och vattenmyndighetens rapport ”Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar” 4 framgår att myndigheten inom
ramen för uppdraget fått indikationer på att anmälningsförfarandet enligt
PBF inte alltid tillämpas. Det finns alltså uppgifter som tyder på att an1
Med miljölagstiftning menas i denna rapport miljöbalken med tillhörande författningar
Med plan- och bygglagstiftning menas i denna rapport plan- och bygglagen med tillhörande författningar
3
SFS 1998:899
4
Havs-och-vattenmyndigheten (2013) Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små
avloppsanläggningar. Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp. Havsoch vattenmyndighetens rapportering 2013-09-13. Havs- och vattenmyndigheten. Sid. 37
2
Boverket
Små avloppsanläggningar
7
mälningsplikten för avloppsanläggningar enligt PBF inte tillämpas på ett
enhetligt sätt av kommunerna; att tillämpningen är beroende av i vilken
kommun anläggningen ska installeras. Referensgruppen i det uppdrag
Havs- och vattenmyndigheten slutrapporterade i september 2013 5 framförde önskemål om att kravet på anmälan av avloppsinstallationer enligt
PBF bör tas bort eftersom anmälningsplikten sällan tillämpades.
Havs- och vattenmyndigheten framförde i samma rapport 6 att prövningsförfarandena kan upplevas som krångliga av enskilda och att det finns anledning att se över om bedömningen enligt de båda regelverken kan samordnas för att på något sätt underlätta för de sökande.
Begreppet avlopp i olika lagstiftningar
Avlopp enligt miljöbalken
Definition av avloppsvatten enligt miljöbalken
Avloppsvatten definieras i 9 kapitlet 2 § miljöbalken:
Med avloppsvatten avses
1. spillvatten eller annan flytande orenlighet,
2. vatten som använts för kylning,
3. vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för
en viss eller vissa fastigheters räkning, eller
4. vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats.
Havs- och vattenmyndigheten har i rapporten ”Juridiken kring vatten och
avlopp” 7 förklarat punkterna:
Punkt 1 spillvatten inkluderar både hushållsspillvatten och industrispillvatten. Hushållspillvatten är avloppsvatten som kommer från hushåll eller
”hushållsliknande inrättningar”, och som består av toalettavloppsvatten
samt bad-, disk-, och tvättvatten (BDT) oavsett om det kommer från
privathushåll eller från vård- och serviceinrättningar, restauranger,
personalkök, affärer etc. Industrispillvatten är allt spillvatten som släpps
ut från områden som används för kommersiell eller industriell verksamhet och som inte är hushållsspillvatten eller dagvatten.
Med annan flytande orenlighet kan avses lakvatten från deponier.
5
Ibid. Sid. 37
Ibid. Sid. 37
7
Christensen, J. (2015). Juridiken kring vatten och avlopp. En översiktlig genomgång
av juridiken kring dricksvattenförsörjning, samt avledning och rening av spillvatten
och dagvatten. Havs- och vattenmyndigheten. Opublicerad.
6
Boverket
8
Små avloppsanläggningar
Punkt 2 vatten som använts för kylning refererar till vatten som använts
för att kyla av till exempel en industriprocess, och som alltså är varmare
än vattnet i recipienten.
Punkt 3 vatten som avleds för avvattning av mark är dels dagvatten, dels
dränvatten (eller dräneringsvatten). Dagvatten är ytavrinnande vatten.
Dränerings eller dränvatten är vatten som kommer från avvattning av
mark eller husgrunder. För att detta ska räknas som avloppsvatten krävs
att marken ligger inom detaljplanelagt område, och att avvattningen inte
endast sker för en enda eller ett fåtal fastigheters räkning.
Punkt 4 är begränsad till dag- eller dränvatten från begravningsplatser.
Det är viktigt att poängtera att begreppet avloppsvatten inte knyter an till
hur förorenat vattnet är eller till hur stora mängder det handlar om.
Små avloppsanläggningar utifrån miljöbalksperspektiv
Enligt miljöbalken och dess tillhörande författningar är det dimensioneringen på anläggningen som avgör vilket prövningsförfarande som gäller.
Om verksamhetsutövaren är allmän (kommun) eller enskild fysisk eller
juridisk person har ingen betydelse för prövningen.
Med små avloppsanläggningar menas vanligtvis anläggningar dimensionerade för belastning upp till och med 200 personekvivalenter (pe) 8. Detta
är en indirekt definition utifrån att anläggningar dimensionerade för mer
än 200 personekvivalenter är klassade som C-anläggning enligt 28 kapitlet 2 § miljöprövningsförordningen 9. Anläggningar som är dimensionerade för 200 pe eller färre omfattas av tillståndsplikt enligt 13 § förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Avlopp och avloppsanläggning med mera enligt lagen om
allmänna vattentjänster
I 2 § lagen om allmänna vattentjänster (LAV) 10 har man bland annat definierat avlopp, va-anläggning, allmän va-anläggning respektive enskild
anläggning, va-installation, förbindelsepunkt och huvudman.
avlopp: bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller bortledande av
vatten som har använts för kylning.
8
Personekvivalent är en måttenhet som främst används för att beräkna tillförseln av föroreningar till kommunalt avloppsvatten. 1 pe är det genomsnittliga föroreningsbidraget
från en person. Även industriutsläpp kan räknas om till denna måttenhet. Källa:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%c3%a5ng/personekvivalent. Hämtad 201511-03
9
SFS 2013:251
10
SFS 2006:412
Boverket
Små avloppsanläggningar
9
va-anläggning: en anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse.
allmän va-anläggning: en va-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens
skyldigheter enligt denna lag,
enskild anläggning: en va-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller
avlopp som inte är eller ingår i en allmän va-anläggning,
va-installation: ledningar och därmed förbundna anordningar som inte ingår i en allmän va-anläggning men som har ordnats för en eller flera fastigheters vattenförsörjning eller avlopp och är kopplade eller avsedda att kopplas till en allmän vaanläggning
förbindelsepunkt: gränsen mellan en allmän va-anläggning och en va-installation,
huvudman: den som äger en allmän va-anläggning,
I LAV är det den organisatoriska formen som avgör om va-anläggningen
är att betrakta som allmän eller enskild.
När det gäller allmänna va-anläggningar ingår vattenverk, avloppsreningsverk, ledningsnät, reservoarer och pumpstationer samt andra anordningar som krävs för att va-anläggningen ska fungera på avsett sätt. Den
som äger den allmänna va-anläggningen (kommunen eller kommunalt
bolag) betraktas som huvudman.
Med en fastighets va-installation menas normalt de ledningar (som en del
kallar serviser eller fastighetsserviser) och andra anordningar, som ansluter byggnadens va-installationer till huvudmannans ledning vid förbindelsepunkterna. I va-installationen ingår, förutom servisledningar, även anordningar, till exempel tappventiler och tvättställ, som anslutits till en sådan ledning. En va-installation ingår inte i den allmänna anläggningen,
om inte annat framgår av LAV, lokala bestämmelser för brukande av den
allmänna vatten- och avloppsanläggningen (ABVA) eller avtal.
Den juridiska ansvarsgränsen mellan huvudmannens allmänna anläggning och fastighetens va-installation går vid förbindelsepunkten som är
gränsen mellan en allmän va-anläggning och en va-installation.
Avlopp enligt plan- och bygglagen
Plan- och bygglagsstiftningen har ingen definition för avloppsanläggningar.
Begreppet anordning ändrades till anläggning i plan- och byggförordningen
2011:338 (PBF)
Anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF gäller ”anläggning för avlopp”. Begreppet ”anläggning” infördes här i samband
Boverket
10
Små avloppsanläggningar
med PBL 2010:900. Tidigare gällde anmälningsplikten för ”anordning
för avlopp” enligt ÄPBL 11.
Ett motiv till varför regeringen ändrade begreppet anordning till anläggning står att finna i förarbetet till komplettering av den nya plan- och
bygglagen 2010:900 12 då ”anordning” ersattes med ”anläggning” i bestämmelser som rör vattenförsörjning och avlopp i 6 kapitlet 8 och 20 §§
PBL 2010:900.
”6 kap. 8 och 20 §§
I 6 kap. 8 § används uttrycket ”anordningar för vattenförsörjning och avlopp” och i 6
kap. 20 § används ordet ”avloppsanordning”. Lagen innehåller ingen definition av
dessa. I en annan paragraf i lagen, 4 kap. 14 §, används uttrycket ”anläggning för trafik, energi- eller vattenförsörjning eller avlopp”.
Skillnaden mellan orden ”anordning” och ”anläggning” har viss betydelse i plan- och
bygglagen. Om ”anläggning” används i 6 kap. 8 och 20 §§ blir det tydligt att lagens
regler om byggnadsverk är tillämpliga, eftersom byggnadsverk definieras i 1 kap. 4 §
som en byggnad eller annan anläggning. En jämförelse kan göras med ordet ”ljusanordningar” som inte omfattas av regler som rör byggnadsverk.
Det finns skäl att, i likhet med vad som anges i 4 kap. 14 §, använda ordet ”anläggning” i bestämmelserna om vattenförsörjning och avlopp i 6 kap. 8 och 20 §§. Ändringen innebär att det är fråga om anläggningar som ingår i det som i lagen kallas
byggnadsverk.”
Beskrivningen i förarbetet gäller för planläggning, men bör kunna överföras direkt till varför begreppet anläggning har införts i 6 kapitlet 5 § PBF
om anmälningsplikt. Att uttrycket ”anordningar” ersattes med ”anläggningar” innebar enligt förarbetet ett förtydligande av att lagens regler om
byggnadsverk blir tillämpliga, eftersom byggnadsverk definieras i 1 kap.
4 § som en byggnad eller annan anläggning. 13 Detta innebär att det exempelvis blir tydligare att kraven enligt 8 kapitlet 4§ PBL om tekniska
egenskapskrav på byggnadsverk även gäller för avlopp 14.
Anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5§ PBF omfattar anläggning för avlopp. Vanligtvis används inte begreppet ”anläggning” för att beskriva vainstallationer i byggnader och inte heller för ledningar till förbindelsepunkt. I de sammanhangen används normalt begreppet ”va-installation”,
alternativt ”avloppsinstallation” eller enbart ”installation”. Att anmäl11
SFS 1987:10
Prop. 2010/11:63 komplettering av den nya plan- och bygglagen. Socialdepartementet(2011). Sid 39. Sid 39.
13
Ibid. Sid. 48.
14
I samband med ändring av numera upphävda byggnadsverkslagen, BVL 1994:847
angav regeringen i prop. 1998/99:62 Vissa byggfrågor mm (s 21 ff, avsnitt 4.2.2 Reformbehovet) att krav på anordningars tekniska egenskaper går att ställa, när de som
byggprodukter monterats in i ett byggnadsverk. T ex kan underhållskrav ställas på dessa
anordningar, så att deras funktion alltid hålls i stånd (vilket idag motsvaras av 8 kap 14§
PBL där anordningarna ska underhållas så att de alltid fyller sitt ändamål).
12
Boverket
Små avloppsanläggningar
11
ningsplikten omfattar ”anläggningar” kan orsaka problem vid tolkning av
anmälningspliktens omfattning. Det är därför viktigt att betona att begreppet ”anläggning” i plan- och bygglagen anses täcka de flesta konstruktioner i samhället – dock inte skyltar och ljusanordningar som regleras särskilt i plan- och bygglagen. 15
Det innebär att ”avloppsanläggning” inbegriper va-installationer som exempelvis avloppssystem som kopplas till vattenklosett eller rörledning till
förbindelsepunkt och inte enbart anläggningar som minireningsverk, infiltrations-, markbäddar, slutna tankar med mera.
Avlopp i Boverkets byggregler
I Boverkets byggregler (BFS 2011:6) avsnitt 6:6 om vatten och avlopp
finns ingen definition av avlopp. Däremot finns det under avsnitt 6:64
(installationer för avloppsvatten) föreskrifter för installationer för spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten 16. Enligt avsnitt 1:2 gäller föreskrifterna i BBR vid uppförande av nya byggnader, vid mark- och rivningsarbeten, samt för obebyggda tomter som ska förses med en eller
flera byggnader. Vid ändring av byggnader gäller föreskrifterna i den utsträckning som följer av avsnitt 1:22 BBR.
I avsnitt 6:73 och 6:973 i Boverkets byggreglerregleras frågan om utsläpp
till omgivningen i form av avloppsvatten. Där anges att installationer för
avloppsvatten ska utformas så att avloppsvattnet antingen förs bort via
allmän va-anläggning eller renas via enskilt avlopp.
Bestämmelsen kopplas inte till dimensionering i personekvivalenter så
som miljölagstiftningen gör utan ser till vem som är huvudman: det allmänna eller annan än det allmänna. 17 För att förenkla och förtydliga syftet med avsnitten 6:73 och 6:973 i BBR samt underlätta regeltolkningen
avser Boverket göra en översyn av avsnitten. Det bör framgå i dessa avsnitt att installationer för avloppsvatten ska utformas så att avloppsvattnet
antingen förs bort via allmän va-anläggning enligt 2 § lagen om allmänna
vattentjänster eller renas eller tas om hand på något annat sätt via enskild
avloppsanläggning.
Föreslagen ändring är dels en anpassning till lagen om allmänna vattentjänster (LAV), dels en anpassning till miljöbalken.
15
Prop. 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag. Miljödepartementet (2010). Sid. 144
Avsnitt 6:641, 6:642, 6:643 och 6:644.
17
Kraven i 6:641 - 6:644 fäster dock stor avsikt vid att dimensoneringen är rätt utförd så
att avloppsvatten kan avledas utan att installationen eller avloppsanläggningen skadas.
16
Boverket
12
Små avloppsanläggningar
Med en anpassning till utformningarna i LAV och miljöbalken bör regeltolkningen underlättas. Med nuvarande formulering finns det utrymme
för feltolkning, då enskilt avlopp inte är definierat som ett tydligt alternativ till allmän va-anläggning. Genom att ändra formuleringen till ”enskild
avloppsanläggning” blir det tydligare vad som avses och att avloppsvattnet antingen ska föras till en allmän va-anläggning eller till enskild avloppsanläggning för avloppsvatten. Anpassningen mot miljöbalken görs
genom att formuleringen anpassas efter 9 kapitlet 7 § miljöbalken där det
framgår att avloppsvatten ”ska avledas och renas eller tas om hand på annat sätt”.
Avlopp enligt plan- och byggtermer TNC95
I TNC:s plan- och byggtermer 18 definieras ett antal begrepp som kan användas till stöd för tolkningen av avloppsanläggningar i PBLlagstiftningen, eftersom det idag saknas definitioner för dessa anläggningar.
Avloppsanläggning: anläggning omfattande avloppsnät med tillhörande anordningar,
såsom pumpstation, utjämningsmagasin, bräddavlopp m.m., jämte avloppreningsverk
19
och utloppsledning.
Avloppsvatten: vatten, i regel förorenat, som avleds i rörledning, dike e.d.
Anmärkning: I vattenlagen (ändring SFS 1987:139) definieras avloppsvatten som
spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning vid driften
av en fabrik eller annan inrättning, vatten som avleds för sådan avvattning inom en detaljplan som inte sker för en viss eller vissa fastigheters räkning samt vatten som av20
leds för avvattning av en begravningsplats.
Dagvatten: tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller kon21
struktion, t.ex. regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten.
Dräneringsvatten: vatten som avleds genom dränering.
22
Spillvatten: i regel förorenat vatten från hushåll, industriell tillverkningsprocess, ar23
betsplats, serviceanläggning m.m.
VA-installation: ledningsnät för vatten och avlopp beläget inom fastighet och draget
från förbindelsepunkt samt anordning förbunden med sådant ledningsnät
Anmärkning: Till va-installationen räknas sålunda dels anordningar inom byggnad,
dels servisledning och andra inom fastigheten eller mellan fastigheten och förbindel24
sepunkten belägna markledningar.
18
Tekniska nomenklaturcentralen (1994) Plan- och byggtermer 1994. Tekniska nomenklaturcentralens publikationer TNC 95.
19
http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=161285. Hämtad 151116
20
http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=161281. Hämtad 151117
21
http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=161091. Hämtad 151117
22
http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=161058. Hämtad 151117
23
http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=160052. Hämtad 151117
24
http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=159784. Hämtad 151116
Boverket
Små avloppsanläggningar
13
Installation: system av fast sammankopplad utrustning för energiförsörjning, signalöverföring eller medietransport inom ett byggnadsverk
Anmärkning: Installationen avgränsas mot yttre ledningsnät (t.ex. allmän vaanläggning eller eldistributionsnät) vid förbindelsepunkten och mot lös utrustning
(t.ex. hushållsdiskmaskin eller elspis) vid anslutningspunkterna (t.ex. ventil eller
vägguttag). Utrustning som är fast ansluten till systemet (t.ex. vattenklosett eller
pump) räknas till installationen.
I sammansatta termer kan ordet installation användas som efterled när man vill lägga
tonvikten vid det konstruktiva utförandet (konkret innebörd), medan efterledet -system
i detta sammanhang kan användas när man vill beskriva funktionen (abstrakt inne25
börd) utan att ange materiellt innehåll.
Avloppsenhet: installationsenhet från vilken avloppsvatten avleds.
Exempel: Exempel på avloppsenheter är golvbrunnar, badkar, tvättställ, vattenkloset26
ter, bidéer och disklådor.
Små avloppsanläggningar enligt SS-EN 12056
I det europeiska standardiseringsarbetet klassificeras små reningsanläggningar för avlopp i standarden SS- EN 12056 Avlopp - Självfallssystem
inomhus del 1- 7. Enligt standarden är små reningsanläggningar anläggningar upp till50 pe. Dessa anläggningar omfattas av byggproduktdirektivet.
Dag- och dräneringsvatten är inte alltid avloppsvatten
Enligt miljöbalken måste tre rekvisit vara uppfyllda för att dag- eller
dränvatten ska falla in under definitionen av avloppsvatten. 27
För det första måste det ha vidtagits någon mänsklig åtgärd för att avleda
vattnet. Med detta avses att åtgärder måste ha vidtagits för att styra vattenflödena.
För det andra krävs det att vattnet finns inom ett område som är detaljplanelagt. Finns vattnet utanför detaljplanelagt område är det fortfarande
dag- eller dränvatten, men inte avloppsvatten. En gammal stadsplan ska i
detta hänseende likställas med en detaljplan.
För det tredje krävs att denna avledning inte endast görs för en viss eller
för vissa fastigheters räkning. Enligt motiven till LAV anses merparten av
allt dagvatten och dränvatten som avleds inom ett detaljplanelagt område
omfattas av detta rekvisit.
Enligt PBL-lagstiftningen finns ingen avgränsning specifikt angivet i lag,
förordning eller föreskrifter för spill-, dag- eller dräneringsvatten.
25
http://www.rikstermbanken.se/rtb/ts/visaTermpost.html?id=160675. Hämtad 151116
http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=161284. Hämtad 151117
27
Christensen, J. (2015). Juridiken kring vatten och avlopp. En översiktlig genomgång av juridiken kring dricksvattenförsörjning, samt avledning och rening av spillvatten och dagvatten. Havs- och vattenmyndigheten. Opublicerad.
26
Boverket
14
Små avloppsanläggningar
Däremot anges i TNC 95 (plan- och byggtermer) en definition av begreppet avloppsvatten.
Avloppsvatten: vatten, i regel förorenat, som avleds i rörledning, dike e.d.
Anmärkning: I vattenlagen (ändring SFS 1987:139) definieras avloppsvatten som
spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning vid driften
av en fabrik eller annan inrättning, vatten som avleds för sådan avvattning inom en detaljplan som inte sker för en viss eller vissa fastigheters räkning samt vatten som av28
leds för avvattning av en begravningsplats.
Av definitionen framgår att med avloppsvatten så menas i regel förorenat
vatten som avleds i rörledning, dike eller dylikt. TNC hänvisar också till
den definition av avloppsvatten som fanns i dåvarande vattenlagen.
Denna definition återfinns nu med några justeringar i miljöbalken. Med
hänvisningen kopplar TNC ihop sin definition av avloppsvatten till den
definition som nu råder enligt miljöbalken.
Avgränsning för uppdraget
Uppdraget gäller prövning enligt FMH och PBF
Så som uppdraget är formulerat gäller det prövningsförfarandet enligt
förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH) och
plan- och byggförordningen (PBF) för små avloppsanläggningar.
Avgränsningen innebär att rapporten inte omfattar situationen när ett
bygglov krävs för att uppföra en ny byggnad och en enskild avloppsanläggning installeras i samband med detta. Eftersom ett bygglov krävs för
uppförandet krävs ingen separat anmälan. Bygglovsprövningen utgår då
ifrån det förfarande som gäller för bygglov enligt främst PBL. I prövningen ingår då bland annat att ta ställning till att byggnaden får en lämplig lokalisering avseende möjligheten att ordna avlopp enligt 2 kapitlet 5
§ första stycket 3 PBL. Denna lokaliseringsprövning kan även ske i samband med prövningen av ett förhandsbesked.
Anläggningar som omfattas av uppdraget
Det finns några skillnader mellan FMH och PBF som är väsentliga för
avgränsningen av uppdraget:
• Prövningsförfarandet enligt FMH avgörs utifrån dimensioneringen
(personekvivalenter) av anläggningen medan dimensioneringen i form
av personekvivalenter inte är intressant vid bedömningen enligt PBF
28
Boverket
http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=161281. Hämtad 151117
Små avloppsanläggningar
15
• Enskild avloppsanläggning utifrån PBL:s perspektiv kan vara anläggningar som omfattas av begreppet små avloppsanläggningar utifrån
miljöprövningen, det vill säga dimensionerade för belastning till och
med 200 personekvivalenter, men de kan även vara större.
• Prövningsförfarandet enligt FMH avgörs utifrån om vattentoalett ska
anslutas eller inte, vilket inte är avgörande i sig för anmälningsplikten
enligt PBF.
• Om tillstånds- eller anmälningsplikt föreligger för åtgärden görs prövning enligt FMH oberoende av huvudmannaskapet av anläggningen.
Det huvudförslag som Boverket och Havs- och vattenmyndigheten för
fram i denna rapport rör ändring av PBF och omfattar enskilda avloppsanläggningar
• som installeras (eller väsentligt ändras) inom tomt oavsett om vattentoalett ansluts till dem eller inte, och
• som även omfattas av begreppet små avloppsanläggningar och som
därmed prövas enligt 13 eller 14 §§ FMH, och
• som en kommun inte har ett rättsligt bestämmande inflytande över29.
Särskilt om anläggningar för dag- och dränvatten
Anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF omfattar anläggning för avlopp i byggnad eller inom tomt. Anmälnings- eller tillståndsplikt enligt FMH omfattar avloppsanläggningar.
För att dag- eller dränvatten ska räknas som avloppsvatten krävs att byggnaden eller marken som vattnet kommer ifrån ligger inom detaljplanelagt
område, och att avvattningen inte endast sker för en enda eller ett fåtal
fastigheters räkning.
Detta innebär att det finns anläggningar vars syfte är att leda bort eller ta
om hand dag- eller dränvatten som varken omfattas av tillstånds- eller
anmälningsplikt enligt FMH eller anmälningsplikt enligt PBF.
Följden av detta blir att det finns anläggningar för omhändertagande av
dag- eller dränvatten som inte omfattas av myndighetsutövning alls
idag. 30 Det är anläggningar vars syfte är att ta om hand dag- eller dränvatten från mark och byggnader utanför detaljplanelagt område eller från en29
Om kommunen inte själv agerar som fastighetsägare
Om inte en ny byggnad uppförs och de prövas i samband med bygglov inför start- och
slutbeskedet.
30
Boverket
16
Små avloppsanläggningar
staka fastigheter. Det handlar exempelvis om regnstenkistor och rörledningar till anläggning för infiltration. Dessa anläggningar omfattas inte av
denna rapport eftersom de varken omfattas av prövning enligt FMH eller
anmälan enligt PBF.
Genomförande av uppdraget
Boverket och Havs- och vattenmyndigheten har gemensamt arbetat med
uppdraget. Boverket står för de delar som rör plan- och bygglagstiftningen och Havs- och vattenmyndigheten står för de delar som rör miljölagstiftningen.
Myndigheterna har haft flera gemensamma möten och har tillsammans
arbetat fram de förslag som lämnas. Myndigheterna står gemensamt
bakom förslagen som lämnas i rapporten.
Förankring av förslag
Arbetsgruppen har underhand skickat ut förslagen för synpunkter. De
som lämnat synpunkter arbetar inom, eller har erfarenhet från, miljö- eller
bygglovsområdet på kommun- och länsstyrelsenivå alternativt allmän
(kommunal) va-verksamhet.
De utsända förfrågningarna har resulterat i ett stort antal svar och kommentarer till de förslagna åtgärderna. Synpunkterna, som alltså lämnats
av enskilda tjänstemän, har gett ett värdefullt underlag för arbetsgruppens
arbete med de förslag som lämnats i rapporten. De synpunkter som lämnats redovisas i en sammanfattande beskrivning i rapportens bilaga.
Boverket
Små avloppsanläggningar
17
Författningsförslag
Förslag till ändring av 6 kapitlet 6 § plan- och
byggförordningen (2011:338)
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller
inte
6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller
inte
1. rivning av en byggnad eller en del
av en byggnad som är
1. rivning av en byggnad eller en del
av en byggnad som är
a) en komplementbyggnad,
a) en komplementbyggnad,
b) ett sådant skärmtak eller en sådan
tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 eller 6
§ plan- och bygglagen (2010:900),
eller
b) ett sådant skärmtak eller en sådan
tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 eller 6
§ plan- och bygglagen (2010:900),
eller
c) en ekonomibyggnad för jordbruk,
skogsbruk eller annan liknande näring,
c) en ekonomibyggnad för jordbruk,
skogsbruk eller annan liknande näring,
2. annan åtgärd än rivning som rör en
ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom
ett område som inte omfattas av en
detaljplan,
2. annan åtgärd än rivning som rör en
ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring inom
ett område som inte omfattas av en
detaljplan,
3. åtgärd som avses i 5 § första
stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en
byggnad eller tomt som tillhör staten
eller ett landsting,
3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad
eller tomt som tillhör staten eller ett
landsting,
4. åtgärd som rör en sådan byggnad
eller annan anläggning som är avsedd
för totalförsvaret och som är av hemlig
natur, och
4. åtgärd som rör en sådan byggnad
eller annan anläggning som är avsedd
för totalförsvaret och som är av hemlig
natur,
5. åtgärd som avses i 5 § första stycket 9 eller 11 i fråga om en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som
avses i 9 kap. 6 § plan- och bygglagen.
5. åtgärd som avses i 5 § första
stycket 9 eller 11 i fråga om en sådan
komplementbyggnad eller tillbyggnad
som avses i 9 kap. 6 § plan- och
bygglagen, och
6. åtgärd som avses i 5 § första
stycket 5 i fråga om en enskild
avloppsanläggning inom en tomt,
om anläggningen inte enbart är
avsedd att föra avloppsvattnet till
en allmän avloppsanläggning.
Kommentar till författningsförslaget
Idag gäller anmälningsplikt för avloppsanläggningar enligt 6 kapitlet 5 §
första stycket 5 plan- och byggförordningen, PBF:
Boverket
18
Små avloppsanläggningar
5 § För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
[--]
5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller
avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
Vissa undantag från anmälningsplikten i 6 kapitlet 5 § PBF finns genom
6 § samma kapitel:
6 § Kravet på anmälan enligt 5 § gäller inte
1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad som är
a) en komplementbyggnad,
b) ett sådant skärmtak eller en sådan tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 eller 6 § planoch bygglagen (2010:900), eller
c) en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring,
2. annan åtgärd än rivning som rör en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller
annan liknande näring inom ett område som inte omfattas av en detaljplan,
3. åtgärd som avses i 5 § första stycket 3, 4, 5 eller 6 i fråga om en byggnad eller
tomt som tillhör staten eller ett landsting,
4. åtgärd som rör en sådan byggnad eller annan anläggning som är avsedd för totalförsvaret och som är av hemlig natur, och
5. åtgärd som avses i 5 § första stycket 9 eller 11 i fråga om en sådan komplementbyggnad eller tillbyggnad som avses i 9 kap. 6 § plan- och bygglagen. Förordning
(2014:471).
Idag finns inte något undantag från anmälningsplikten för att installera
eller väsentligt ändra en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp
inom en tomt.
Boverket och Havs- och vattenmyndigheten föreslår att anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF kvarstår men att ett undantag införs i 6 kapitlet 6 § PBF för installation eller väsentlig ändring
av enskilda avloppsanläggningar inom tomt, om anläggningen inte enbart
är avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning. Undantaget är formulerat så att det tydligt ska framgå att ändringen inte berör anläggning som är avsedd för att föra avloppsvatten till en allmän vaanläggning. Där ligger anmälningsplikten kvar oförändrad.
Förslaget innebär att
• undantaget från anmälningsplikt enbart träffar installation eller väsentlig ändring av avloppsanläggning inom tomt
• anmälningsplikten för att installera eller väsentligt ändra avloppsanläggning i byggnad är oförändrad
• anmälningsplikten för att installera eller väsentligt ändra avloppsanläggning som enbart är avsedd för att föra avloppsvatten till allmän
va-anläggning är oförändrad
• anmälningsplikten för att installera eller väsentligt ändra en anläggning för vattenförsörjning inom en tomt är oförändrad.
Boverket
Små avloppsanläggningar
19
Prövning av små avloppsanläggningar enligt miljöbalken med
tillhörande författningar
Miljöprövningen avgörs av dimensionering
Miljölagstiftningen gör ingen skillnad på tillståndsplikt eller anmälningsplikt utifrån vem som bygger och driver en avloppsanläggning. Det är belastningen och sammansättningen av avloppsvattnet som avgöra hur anläggningen ska prövas.
Tillstånds- och anmälningsplikt för små avloppsanläggningar regleras i
13 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, FMH.
Bemyndigandet för detta finns i 9 kapitlet 7 § andra stycket miljöbalken.
Tillstånds- och anmälningsärenden enligt 13 § prövas av den kommunala
miljönämnden (13 § andra och tredje stycket FMH).
Att inrätta en avloppsanläggning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till omfattas av tillståndsprövning enligt 13 § FMH om
anläggningen är dimensionerad för belastning upp till och med 200
personekvivalenter.
Miljöprövningen skiljer på om vattentoaletter ska anslutas
eller inte
Även att ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanläggning kräver tillstånd enligt FMH.
Prövningen görs då av det tillkommande avloppsvatten som vattentoaletten generar 31 till den befintliga avloppsanläggningen inom tomten.
För andra typer av avloppsanläggningar gäller anmälningsplikt, exempelvis att inrätta en anläggning för bad-, disk- och tvättvatten, så kallat BDTvatten.
Att väsentligt ändra befintliga avloppsanläggningar kräver
anmälan
Att väsentligt ändra befintliga avloppsanläggningar som omfattas av 13 §
FMH kräver anmälan enligt 14 § FMH om ändringen medför att sammansättningen eller mängden av avloppsvattnet ändras väsentligt. An-
31
Som kan innebära en större belastning och en annan sammansättning än om inte en vattentoalett är påkopplad
Boverket
20
Små avloppsanläggningar
mälningsplikten gäller inte bara hushållsspillvatten utan även exempelvis
att koppla på verksamhetsavloppsvatten till en BDT-anläggning.
Detta krävs för att få tillstånd eller anmälan enligt 13 § FMH
godkänd
Prövningen enligt miljölagstiftningen syftar till att kraven i 9 kapitlet 7 §
miljöbalken ska vara uppfyllda.
Avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att
olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål ska
lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.
Som vägledning för prövningen finns Naturvårdsverkets allmänna råd
NFS 2006:7 – som gäller för små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten. Råden kan även tillämpas när det gäller annat avloppsvatten som
omfattas av 13 och 14 §§ FMH. Översiktligt kan anges att prövning ska
ske av följande:
1. lokalisering
2. att anläggningen kan förväntas nå upp till de reduktionskrav av BOD,
kväve och fosfor som bedöms behövas på platsen
3. att anläggningen inte medverkar till en väsentligt ökad risk för smitta
eller lukt där människor kan exponeras, exempelvis genom förorening
av dricksvatten, grundvatten eller badvatten
4. att anläggningen är möjlig att sköta, det vill säga att slamtömning kan
utföras om det krävs och att skötseln kan anses vara rimlig.
Det ska noteras att 13 och 14 §§ FMH alltså inte endast gäller för hushållsspillvatten utan här är det kopplingen till definitionen av avloppsvatten som är avgörande. Denna definition finns i 9 kapitlet 2 § miljöbalken 32 och avser förutom hushållsspillvatten även annat spillvatten eller
flytande orenlighet och dag- och dränvatten 33 inom detaljplan.
Större avloppsanläggningar kräver tillstånd eller anmälan
enligt miljöprövningsförordningen
För större avloppsanläggningar gäller krav på tillstånd eller anmälan enligt 28 kapitlet miljöprövningsförordningen (MPF). För avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 200 pe gäller anmälningsplikt C, 28 kapitlet 2 § MPF. Dessa anmälningar prövas av tillsynsmyndigheten, 1 kapitlet 10 § MPF som här är den kommunala miljönämnden
(26 kapitlet 3 § tredje stycket miljöbalken).
32
33
Boverket
Se definitioner på sidan 7 denna rapport.
om avledning inte endast görs för en viss eller för vissa fastigheters räkning
Små avloppsanläggningar
21
För avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än 2 000 personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som
motsvarar mer än 2 000 pe gäller tillståndsplikt B. Dessa ärenden prövas
av länsstyrelsen enligt 1 kapitlet 6 § andra stycket MPF.
Dessutom gäller tillståndsplikt B för avloppsreningsanläggning som tar
emot avloppsvatten från särskilt angivna verksamheter, till exempel djurhållning, livsmedelsproduktion och viss produktionsindustri 28 kapitlet
3 § MPF.
Undantag från anmälnings- och tillståndsplikten
Ett undantag från anmälnings- och tillståndsplikten har införts i 15 §
FMH för servisledning till förbindelsepunkten för allmän va-anläggning.
15 § Bestämmelserna i 13 § första och andra styckena ska inte tillämpas på en avloppsanordning som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen
(2013:251) eller om avloppsanordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart
en allmän avloppsanläggning. Förordning (2013:769).
Dessutom prövas inte de rör eller andra delar som ligger inne i byggnaden (bostad eller lokal). Om till exempel ett minireningsverk ska
placeras i en källare så prövas minireningsverket enligt miljölagstiftningen men här är det nog önskvärt med en ”dubbelprövning” enligt PBF
eftersom frågor om säkerhet och påverkan på själva byggnaden inte
beaktas enligt miljölagstiftningen.
Havs- och vattenmyndigheten har i ett yttrande34 till regeringen föreslagit
en ändring av 15 § FMH till:
Bestämmelserna i 13 § första och andra styckena ska inte tillämpas på sådan rening
av avloppsvatten som kräver som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) eller om avloppsanläggningen enbart är avsedd att
föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning.
34
Havs-och-vattenmyndigheten (2016). Förslag till förändringar av regler inom området små avlopp. Yttrande till Miljödepartementet. Dnr. 3315-15
Boverket
22
Små avloppsanläggningar
Hantering av avloppsanläggningar
enligt plan- och bygglagen med
tillhörande författningar
Hantering av avloppsanläggningar beror på när de
ska installeras
Hanteringen av avloppsanläggningar enligt plan- och bygglagen (PBL)
och plan- och byggförordningen (PBF) beror på om anläggningen installeras i samband med att en ny byggnad uppförs eller om den installeras till
en befintlig byggnad.
I båda fallen råder en viss ”dubbelprövning”, men det är det andra fallet
som är av intresse för detta uppdrag. När en avloppsanläggning installeras
eller väsentligt ändras i en befintlig byggnad eller inom en tomt ska en
anmälan enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF göras och en ansökan
om tillstånd enligt 13 § eller anmälan enligt 14 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, FMH.
Anmälningsplikten enligt PBF för installation eller
väsentlig ändring av en avloppsanläggning i en
byggnad eller inom en tomt
Omfattningen av anmälningsplikten
Anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF på tomt omfattar installation eller väsentlig ändring av avloppsrör fram till förbindelsepunkt samt avloppsanläggningar som minireningsverk, infiltrations-,
markbäddar, slutna tankar med mera. I byggnader omfattar anmälningsplikten installation eller väsentlig ändring av avloppssystem som kopplas
till fast utrustning som exempelvis vattenklosett och pump.
En anläggning som installeras utanför tomten faller alltså utanför anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF.
Krav på avloppsanläggning vid installation eller väsentlig
ändring i en byggnad eller inom en tomt
Krav enligt PBL och PBF på avloppsanläggning
När en avloppsanläggning ska installeras eller väsentligt ändras i en
byggnad eller inom en tomt och detta anmäls till byggnadsnämnden ska
byggnadsnämnden göra en bedömning av om de tekniska egenskaps-
Boverket
Små avloppsanläggningar
23
kraven är uppfyllda inför start och slutförandet av byggnadsarbetena
(start- och slutbesked).
En installation eller en väsentlig ändring av en anläggning i en byggnad
eller inom en tomt är att se som en form av ändring av byggnaden eller
anläggningen. Det innebär att bedömningen av anmälan utgår ifrån de
ändringsregler som gäller enligt PBL med tillhörande författningar, som i
sin tur utgår ifrån de nybyggnadskrav som gäller enligt samma författningar.
Grunden vid bedömningen av ändringen är att utgå ifrån kraven vid uppförande av ny byggnad och sedan anpassa dessa beroende på ändringens
omfattning, byggnadens förutsättningar och bestämmelser om varsamhet
och förbud mot förvanskning 35.
De krav vid uppförande av ny byggnad som är aktuella är i första hand de
krav som ställs enligt 8 kapitlet 4 § första stycket 3 PBL där det framgår
att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i
fråga om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön.
Med god hygien menas i första hand att risk för sjukdom eller ohälsa som
kan orsakas av byggnaden, dess grundläggning eller de tekniska installationerna begränsas. Om material som används kan medföra besvär för
vissa personer och det inte finns några tekniskt eller ekonomiskt likvärdiga alternativ, bör material anordnas som är lätta att sedan byta ut 36.
Kraven i 8 kapitlet 4 § PBL har sedan preciserats i 3 kapitlet 9 § första
stycket 5 PBF där det framgår att ett byggnadsverk ska vara projekterat
och utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för
användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa, särskilt inte som en följd
av bristfällig hantering av avloppsvatten. Här är det viktigt att notera att
bestämmelsen anger att hänsyn ska tas inte bara till de som ska använda
byggnadsverket utan även de grannar som utgör byggnadsverkets
närmaste omgivning.
Krav enligt BBR på avloppsanläggning som installeras eller väsentligt
ändras
Bestämmelserna enligt PBL och PBF har preciserats genom Boverkets
byggregler (BBR).
35
De regler om ändring som gäller för avloppsanläggningar är främst 8 kapitlet 5 och 7
§§ PBL.
36
Didón, L. U., L. Magnusson, et al. (2014, uppdaterad t.o.m. april 2015) Plan- och
bygglagen (2010:900). En kommentar. Del I-II. Norstedts Gula Bibliotek. Stockholm:
Norstedts Juridik AB. Allmän kommentar till 8:4 punkt 3.
Boverket
24
Små avloppsanläggningar
För avloppsanläggningar gäller BBR avsnitt 6 om hygien, hälsa och
miljö. Av tillämpningsområdet i 6:611 BBR framgår att bestämmelserna i
avsnitt 6:6 gäller för installationer i byggnader och för installationer på
tomter till dessa byggnader.
Byggnadsnämndens bedömning av en installation eller väsentlig ändring
av en avloppsanläggning i en byggnad eller inom en tomt baseras på det
som anges i avsnitt 6:9 BBR om ändring av byggnader som i sin tur baseras på hela avsnitt 6 BBR om hygien, hälsa och miljö.
Reglerna enligt BBR avsnitt 6 fokuserar främst på installationer som ska
föra bort avloppsvattnet, utan att negativa effekter på hygien eller hälsa
uppstår för människorna som befinner sig i byggnaden eller i byggnadens
omgivning (BBR 6:971). BBR innehåller exempelvis även krav på att avloppsinstallationer ska vara gjorda av lämpligt material och ha en tillräcklig beständighet och att rörledningar ska förläggas så att det finns tillräckligt expansionsutrymme (avsnitt 6:644).
BBR innehåller också krav på att installationer ska utformas så att avloppsvattnet antingen förs bort via allmän va-anläggning eller renas via
enskilt avlopp. BBR anger inte specifikt hur avloppsvattnet ska renas,
mer än att det ska renas och att utsläppen inte får medföra en ogynnsam
inverkan på mark, vatten eller luft i byggnadens omgivning (BBR 6:971
och 6:973).
BBR fokuserar därför inte på den del av avloppsanläggningen som renar
avloppsvattnet, utan hänvisar istället till de allmänna råd som gäller för
enskilda avlopp och som ges ut av Havs- och vattenmyndigheten (BBR
6:73 och 6:973). Det kan därför sägas att BBR har överlåtit rening av avloppsvatten och hur det sedan mottas av en recipient samt avloppsvattnets
påverkan på omgivningen till de bestämmelser och den tillståndsprövning
som gäller enligt miljölagstiftningen.
Byggherrens och byggnadsnämndens roller och ansvar
Det är byggherren som har ansvar för att de krav som gäller för anläggningen enligt PBL eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med
stöd av lagen uppfylls. Byggherren ska se till att utförandet kontrolleras
enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet
när avloppsanläggningen hanteras av byggnadsnämnden i form av en anmälan.
Byggnadsnämnden ansvarar för att lagen följs i fråga om handläggning,
att beslut till byggherren sker utan dröjsmål samt att upplysa byggherren
Boverket
Små avloppsanläggningar
25
utifall åtgärden enligt ansökan också kräver tillstånd av eller anmälan till
någon annan myndighet.
Byggnadsnämnden granskar inte en anmälan på samma sätt som med en
ansökan om bygglov, där byggnadsnämnden godkänner en viss utformning och placering genom beslutet. Inför startbeskedet begär byggnadsnämnden istället in de handlingar som behövs för att bedöma hur åtgärden kommer att uppfylla de tekniska egenskapskraven och vilken omfattning av kontroll som behövs under byggprocessen för att säkerställa att
kraven kommer att bli uppfyllda under arbetets gång och när åtgärden är
uppförd.
Byggnadsnämnden kan neka startbesked om nämnden bedömer att det
inte finns förutsättningar för att anläggningen kommer att uppfylla de
tekniska egenskapskraven. Byggnadsarbetena får då inte påbörjas.
Byggnadsnämnden kan även neka slutbeskedet om byggherren inte följt
den kontrollplan som blivit fastställd i startbeskedet eller i övrigt inte följt
de förutsättningar som gäller för att få ett slutbesked. Anläggningen får
då inte tas i bruk.
Byggnadsnämndens slutbesked fråntar dock inte byggherren från att ha
det slutliga ansvaret för att anläggningen uppfyller kraven.
Boverket
26
Små avloppsanläggningar
Skillnad i hantering mellan
byggnadsnämnd och miljönämnd
Även om kraven enligt miljö- och plan- och bygglagstiftningen kan anses
ha en naturlig övergång på tomten är tyngdpunkten olika i tillämpningen
av reglerna utifrån dessa lagstiftningar.
Prövningen enligt miljölagstiftningen syftar till att
avloppsvattnet ska renas eller tas om hand
Prövningen enligt miljölagstiftningen syftar till att avloppsvattnet ska renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors
hälsa eller miljön inte uppkommer.
Vid prövning enligt miljölagstiftningen ska miljönämnden göra en prövning av ansökan om tillstånd och godkänna att kraven är uppfyllda enligt
miljölagstiftningen innan verksamhetsutövaren får påbörja arbetena med
avloppsanläggningen.
Bedömning enligt PBF och BBR syftar till att
minimera risken för användarnas eller grannarnas
hygien och hälsa
Bedömningen enligt plan- och bygglagstiftningen av avloppsanläggningar har i viss mån ett annat syfte än prövningen enligt miljölagstiftningen. Enligt 3 kap 9 § PBF handlar det främst om att det inte ska uppstå
en "oacceptabel risk för användarnas eller grannarnas hygien eller hälsa",
vilket inte i första hand omfattar miljöskador i stort.
Bedömningen kan, lite förenklat, sägas ta sikte på hur avloppsinstallationer ska vara utformade för att transportera avloppsvattnet i byggnaden
och från byggnaden till en allmän va-anläggning eller till en enskild avloppsanläggning där avloppsvattnet sedan ska renas. I dessa delar är det
framförallt BBR som har bestämmelser som anger lämpligt material och
lämplig utformning för de ledningar som ska föra bort avloppsvattnet.
Bedömningen har inte, som prövningen enligt miljölagstiftningen, fokus
på hur avloppsvattnet ska renas.
Tyngdpunkten ligger på prövningen enligt
miljölagstiftningen
Prövningen enligt miljölagstiftningen kan jämföras med byggnadsnämndens prövning i ett bygglov där byggnadsnämnden ska godkänna att
Boverket
Små avloppsanläggningar
27
de krav som gäller vid bygglovsprövningen är uppfyllda innan handläggningen fortsätter inför ett startbesked och innan byggnadsarbetena får
påbörjas.
Eftersom byggnadsnämnden bara behöver göra en bedömning i ett anmälningsärende enligt PBF och inte en full prövning likt ett tillstånd enligt miljölagstiftningen ligger tyngdpunkten på miljönämndens prövning.
Kraven enligt miljölagstiftningen är även mer omfattande avseende avloppsanläggningens påverkan på miljön i förhållande till kraven enligt
PBF och BBR, som fokuserar främst på hur installationerna i byggnaden
och inom tomten påverkar användarnas och grannarnas hygien och hälsa.
Miljönämnden har därför ett större ansvar än byggnadsnämnden för att en
avloppsanläggning ska få en tillfredställande placering och utformning så
att den inte medverkar till olägenhet för miljön men även så att den inte
medverkar till en väsentligt ökad risk för smitta eller lukt där människor
kan exponeras, exempelvis genom föreorening av dricksvatten, grundvatten eller badvatten.
EU:s byggproduktförordning
Det bör noteras att kommunerna är skyldiga att respektera vad som gäller
enligt förordning (EU) nr 305/2011 37 om villkor för saluföring av byggprodukter. Denna EU-förordning måste följas oavsett i vilket regelverk
som prövningen av inrättande av en mindre (enskild) avloppsanläggning
sker. Det vill säga oavsett om en prövning sker enligt miljölagstiftningen
eller plan- och bygglagstiftningen. 38
37
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02011R030520140616&qid=1423837026747&from=SV
38
Boverket och Havs- och vattenmyndigheten tog i oktober 2015 fram gemensam information om prövningen av små avlopp. Se:
http://www.boverket.se/contentassets/ddf23664102f4ed990a034816d0bd51a/brevboverket-hav-och-vatten.pdf. Hämtad 2015-11-10
Boverket
28
Små avloppsanläggningar
Förslag att undanta enskilda
avloppsanläggningar inom tomt från
anmälningsplikt enligt PBF
Förslaget syftar till att ta bort ”dubbelprövning”
En sökande som ska installera eller ändra en avloppsanläggning inom en
tomt får idag sin anläggning hanterad enligt två olika regelsystem. Dels
ska en anmälan enligt plan- och byggförordningen (PBF) göras, dels ska
en ansökan om tillstånd eller anmälan enligt förordningen om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd (FMH) upprättas. I den kommunala verksamheten ska två olika ärenden administrativt hanteras och handläggas.
Omfattning av ”dubbelprövning”
Det förekommer en hantering enligt både miljö- och plan- och bygglagstiftningen i följande fall 39:
• att installera en avloppsanläggning till vilken en eller flera vattentoaletter ska anslutas om anläggningen ligger inom tomt (tillstånd 13 §
FMH, anmälan 6 kap. 5 § PBF)
• att väsentligt ändra en avloppsanläggning till vilken en eller flera vattentoaletter är anslutna om anläggningen ligger inom tomt (anmälan
13 § FMH, anmälan 6 kap. 5 § PBF)
• att installera en vattentoalett och koppla på den på en befintlig avloppsanläggning (tillstånd 13 § FMH, anmälan 6 kap. 5 § PBF)
• att väsentligt ändra en vattentoalett som innebär väsentligt ändrad belastning på befintlig avloppsanläggning (anmälan 13 § FMH, anmälan
6 kap. 5 § PBF)
• att installera en avloppsanläggning till vilken anordning för BDT-vatten
eller annat (som inte är från vattentoalett) ska anslutas om anläggningen
ligger inom tomt (anmälan 13 § FMH, anmälan 6 kap. 5 § PBF)
• att väsentligt ändra en avloppsanläggning till vilken anordning för
BDT-vatten eller annat (som inte är från vattentoalett) är ansluten om
anläggningen ligger inom tomt (anmälan 13 § FMH, anmälan 6 kap.
5 § PBF)
39
Obs! Detta är inte en uttömmande lista. Det kan finnas fler exempel än som anges här
då det är fråga om ”dubbelprövning”.
Boverket
Små avloppsanläggningar
29
Av detta följer att följande åtgärder inte omfattas av ”dubbelprövning”:
• att installera eller väsentlig ändra en avloppsanläggning som enbart är
avsedd att föra avloppsvattnet till en allmän avloppsanläggning, exempelvis servisledning till förbindelsepunkt (enbart anmälan enligt
6 kap. 5 § PBF)
• att installera eller väsentligt ändra avloppsanläggningar utanför tomt –
oavsett om vattentoalett ska anslutas eller inte (enbart prövning enligt
13 eller 14 §§ FMH)
• att väsentlig ändra vattentoalett i byggnad om ändringen inte påverkar
belastningen på avloppsanläggningen utanför byggnaden (enbart anmälan enligt 6 kap. 5 PBF)
• att installera eller väsentligt ändra en anläggning för dag- eller dränvatten om avvattningen görs för en viss fastighet eller vissa fastigheters räkning, eller om fastigheten ligger utanför detaljplanelagt område
(varken prövning enligt FMH eller anmälan enligt PBF).
Förslaget i korthet
Boverket och Havs- och vattenmyndigheten föreslår ett undantag från
anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § PBF för installation eller väsentlig
ändring av enskild avloppsanläggning inom tomt – om anläggningen inte
enbart är till för att föra avloppsvattnet till en allmän va-anläggning. Förslaget innebär en förenkling för enskilda i och med att de slipper anmäla
anläggningen till byggnadsnämnden.
Vi föreslår att undantaget träffar alla som ska uppföra en enskild avloppsanläggning inom tomt och inte enbart för en- och tvåbostadshus som det
var före 1995.
Genom vårt förslag till undantag inom tomt för enskilda avloppsanläggningar kommer alla enskilda avloppsanläggningar 40 att behandlas lika,
oavsett om de placeras inom eller utanför tomtgräns.
Vi föreslår att anmälningsplikten är kvar för en installation eller en
väsentlig ändring av en anläggning inom tomt som enbart är till för att
föra avloppsvatten till en allmän va-anläggning (med detta avses en så
kallad va-installation enligt LAV).
40
Anläggning som inte enbart är avsedda att föra avloppsvattnet till en allmän vaanläggning
Boverket
30
Små avloppsanläggningar
Vi föreslår att anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF
är kvar för en installation eller en väsentlig ändring av en avloppsanläggning i en byggnad.
Figur 1. Illustration ansvarsområdena för plan- och byggstiftningen respektive miljölagstiftningen när det gäller avloppsanläggningar om förslaget till ändring i PBF
genomförs. Miljölagstiftningens ansvarsområde är det som är inringat i grönt: att
föra avloppsvatten till mindre avloppsanläggning, det vill säga A i figuren. Miljö41
nämnden provar inte ledningar och anordningar inne i byggnaden. Nämnden
provar dock ledningen från huset till den enskilda avloppsanläggningen om det
finns en drickvattenbrunn i närheten. Det finns då skyddsavstånd att hålla sig till
och man villkorar också ibland att ledningen ska vara täthetsprovad. PBL:s ansvarsområde blir det som är inringat med blått: installationerna i byggnaden samt
anslutning till allmän va-anläggning, B i figuren.
Beskrivning av förslaget
Undantaget träffar alla som installerar eller väsentligt ändrar
enskilda avloppsanläggningar inom tomt
Med vårt förslag till undantag från anmälningsplikten för enskilda
avloppsanläggningar inom tomt undantar vi avloppsanläggningar som
uppförs av alla typer av byggherrar inklusive en- och tvåbostadshusägare
som troligtvis är de som kommer att ha störst nytta av undantaget.
41
Om en avloppsanläggning, exempelvis minireningsverk, skulle placeras i en byggnad
prövas själva minireningsverket enligt såväl miljö- som plan- och bygglagstiftningen medan övriga delar av avloppsinstallationen i byggnaden enbart prövas enligt plan- och
bygglagstiftningen.
Boverket
Små avloppsanläggningar
31
Det traditionella sättet enligt PBL hade varit att undanta anläggningar för
en- eller tvåbostadshus. Detta var också fallet för egna avloppsanläggningar före 1995.
Enligt ÄPBL (fram till ändring 1995) gällde att det inte krävdes bygglov
att installera eller väsentligt ändra anordningar för avlopp för en- och tvåbostadshus som skulle vara anslutet till en egen anläggning. För en- och
tvåbostadshus utanför samlad bebyggelse så gällde ingen lovplikt överhuvudtaget för va-anordningar 42.
Vi har valt att föreslå en ändring som omfattar alla som installerar eller
väsentligt ändrar en enskild avloppsanläggning inom tomt. Undantaget
gäller inte anläggningar som enbart ska föra avloppsvattnet till en allmän
va-anläggning.
Förslaget träffar stora som små anläggningar
Eftersom vi undantar enskilda avloppsanläggningar inom tomt för alla
typer av byggherrar och för alla typer av tomter omfattas avloppsanläggningar av varierande storlek och omfattning. Det kan vara avloppsanläggningar till industrier, större handelsbyggnader, kontorsbyggnader med
mera som kan ha stora tomter med potential för större enskilda anläggningar, där en anslutning till allmän va-anläggning eventuellt inte sker.
Bedömningen enligt plan- och bygglagstiftningen har ett syfte att säkerställa att installationer får en rätt utformning så att en säker transport av
avloppsvattnet från byggnaderna kan ske inom tomt till den del av avloppsanläggningen där avloppsvattnet ska renas. Med vårt förslag till undantag kommer denna bedömning enligt plan- och bygglagstiftningen att
försvinna inom tomt.
Vi menar dock att kraven enligt BBR i första hand syftar till att reglera
VA-installationer och enskilda avloppsanläggningar, inte större gemensamhetsanläggningar eller reningsverk. Kraven fokuserar också i första
hand på de små delarna av en anläggning, som exempelvis dess ledningar
i en byggnad och inom en tomt, men däremot inte på de större delarna av
en anläggning, exempelvis de delar som ska rena det avloppsvatten som
transporteras från byggnaden och som sedan tas emot av en recipient
(vilket kan ske i form av en större gemensamhetsanläggning eller allmänt
reningsverk). Vi menar därmed att det inte blir någon större skillnad utifrån kraven enligt BBR om anläggningen är liten eller stor, eftersom kraven i första hand fokuserar på dess ingående delar, inte dess helhet.
42
Bostadsutskottet (1987). Bostadsutskottets betänkande 1987/88:14 om plan- och
bygglagen samt vissa fastighetsbildningsfrågor m.m. Sid. 10
Boverket
32
Små avloppsanläggningar
Vad som däremot kan skilja en större anläggning mot en mindre är den
omgivningspåverkan som en större gemensam anläggning sammantaget
kan medföra. Denna påverkan hanteras dock inte i första hand genom
plan- och bygglagstiftningen utan genom den tillståndsprövning som sker
enligt FMH eller MPF. Här sker en olägenhetsbedömning kopplad till
miljö och hälsoskydd. Vi menar därför att dessa större gemensamhetsanläggningar som kan vara placerade inom tomter kommer att hanteras väl
inom miljölagstiftningen. Bedömningen är därför att ett undantag från
anmälningsplikt inom tomt enligt PBF inte kommer att få avsevärt stora
negativa konsekvenser för omgivningen, oavsett om anläggningen är
mindre eller relativt stor.
Genom förslaget behandlas enskilda avloppsanläggningar
inom och utom tomt lika
Utanför tomt finns det idag inget krav på anmälan enligt PBF. Där hamnar vanligtvis de större varianterna av små avloppsanläggningar som tjänar fler än en fastighets behov. Det finns givetvis undantag men det är
väldigt ovanligt att till exempel hyreshus har större avloppsanläggningar
inom den egna tomten. Med förslaget behandlas därför alla enskilda avloppsanläggningar - inom som utom tomt - lika.
Tekniska egenskapskrav ska uppfyllas även om åtgärden inte
är anmälningspliktig
Vårt förslag är att undanta anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § PBF för
enskilda anläggningar inom tomt, men inte de krav som gäller enligt
plan- och bygglagstiftningen. Kraven kommer däremot inte att hanteras
av byggnadsnämnden i förväg när anmälningsplikten tas bort, utan i
efterhand vid en tillsyn av byggnadsverket.
Vid en tillsyn är det däremot möjligt att sätta ned kraven när avloppsanläggningen inte längre kräver bygglov eller anmälan, utifrån det som
stadgas enligt 8 kapitlet 8 § PBL:
I fråga om en byggåtgärd som inte kräver bygglov eller anmälan enligt denna lag eller
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får kraven i 1 och 4 §§ anpassas och
avsteg från kraven göras i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art
och omfattning. Avsteg från kraven i 1 § 3 och 4 § första stycket 8 får dock göras
endast om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är
uppenbart oskäligt att uppfylla kraven.
Första stycket gäller inte i fråga om krav som alltid ska uppfyllas enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 § 4. Lag (2011:335).
Detta innebär att kraven kan bli lägre för en enskild avloppsanläggning
när byggnadsnämnden utövar tillsyn mot anläggningen utifrån det som
stadgas enligt plan- och bygglagstiftningen. Kraven är dock inte så omfattande och är relativt grundläggande för att anläggningen ska fungera på
Boverket
Små avloppsanläggningar
33
ett tillfredställande sätt och inte innebära någon fara för användarnas eller
grannaras hygien eller hälsa. Kraven kommer därför inte kunna sättas ner
i någon avsevärd grad.
Detta bekräftas också till viss del av de ändringsregler som gäller för
byggnader enligt BBR avsnitt 6:962 ”Avloppsvatten” där det anges att
”om ett helt eller delvis nytt system installeras ska detta dimensioneras
och utföras så att motsvarande kravnivå som i avsnitt 6:64 uppfylls. Rör
som inte längre används ska demonteras eller proppas (BFS 2011:26)”.
Kraven kommer därför i stor utsträckning att bli uppfyllda fullt ut vid
ändring likväl som när åtgärden inte längre kräver bygglov eller anmälan.
Genom förslaget tas en anmälningsplikt bort som sällan
används
Utifrån de indikationer som vi har fått anmäls sällan en installation eller
väsentlig ändring av en avloppsanläggning inom en tomt till byggnadsnämnden. Det kan finnas flera anledningar till att detta inte sker. En anledning kan vara att byggherrarna inte känner till att en anmälan krävs.
En annan anledning kan vara att det är mer naturligt för byggherrarna att
först vända sig till miljönämnden för att söka ett tillstånd enligt FMH.
Det kan finnas flera olika sätt att lösa denna problematik. Ett sätt kan vara
att utöka utbildningsinsatserna till kommunens olika nämnder som hanterar dessa frågor och till de byggherrar som berörs, för att upplysa om
den anmälningsplikt som råder för avloppsanläggningar. Ett annat sätt
kan vara att föreslå att anmälningsplikt inte längre ska krävas.
Vi menar att eftersom de flesta söker sig direkt till miljönämnden för att
söka tillstånd för en avloppsanläggning inom tomt, är det miljönämnden
som i första hand ska hantera dessa anläggningar. Eftersom vi också har
ett uppdrag som går ut på att identifiera och ta bort onödig ”dubbelprövning” föreslår vi att enskilda avloppsanläggningar inom tomt undantas
från anmälningsplikten enligt PBF. Därmed blir det miljönämnden som i
första hand hanterar dessa frågor.
Ingen ändring av anmälningsplikten i övrigt
Undantaget gäller inom tomt, inte i en byggnad
Vi föreslår undantag från anmälningsplikten för enskilda avloppsanläggningar inom tomt. Detta undantag träffar inte avloppsanläggningar som
installeras eller väsentligt ändras i byggnader.
Boverket
34
Små avloppsanläggningar
Detta innebär att byggherren även i fortsättningen måste anmäla till
byggnadsnämnden att en avloppsanläggning ska installeras eller väsentligt ändras i en byggnad. 43
Undantaget från anmälningsplikt gäller inte anläggningar som
enbart avser att föra avloppsvattnet till en allmän vaanläggning
Ledning som dras till förbindelsepunkten för allmän va-anläggning samt
anordning som förbundits med sådan ledning (servisledning) omfattas
fortfarande av anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5
PBF. Dessa installationer omfattas däremot inte av prövning enligt miljölagstiftningen utan ett undantag finns i 15 § FMH:
15 § Bestämmelserna i 13 § första och andra styckena ska inte tillämpas på en avloppsanordning som kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöprövningsförordningen
(2013:251) eller om avloppsanordningen är avsedd att föra avloppsvattnet till enbart
en allmän avloppsanläggning. Förordning (2013:769).
Det innebär att det inte föreligger ”dubbelprövning” för rörledning till
förbindelsepunkt för allmän va-anläggning.
Vi föreslår därför ingen ändring av den ordningen utan anmälningsplikten
för dessa installationer enligt PBF kvarstår.
Ingen ändring av anmälnings- eller tillståndsplikten enligt
13 § FMH
Tyngdpunkten för prövningen av anloppsanläggningar bör hanteras inom
miljöbalken med tillhörande författningar och därför föreslås ingen ändring av den anmälnings- och tillståndsplikt enligt 13 och 14 §§ FMH som
gäller idag.
Anmälningsplikten kvar för vattenanläggningar
Som tidigare redovisats gäller anmälningsplikten enligt 6 kapitlet 5 §
första stycket 5 PBF i dag för installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en
tomt.
Rapporten redovisar ett förslag till undantag från anmälningsplikten för
enskilda avloppsanläggningar som ska installeras eller väsentligt ändras
inom en tomt.
43
Observera att ”anläggning” inkluderar minireningsverk, slutna tankar med mera och
installationer som kopplas till fast utrustning, exempelvis vattenklosett eller pump.
Boverket
Små avloppsanläggningar
35
Anläggningar för vattenförsörjning ligger utanför ramen för uppdraget.
Vi föreslår därför ingen förändring i anmälningsplikten för dessa anläggningar.
Boverket
36
Små avloppsanläggningar
Konsekvensbeskrivning
Inledning
I detta kapitel beskrivs och analyseras konsekvenser av ändringen i planoch byggförordningen, PBF.
Konsekvensbeskrivningen varken kvantifierar eller värderar i monetära
värden de nyttigheter och kostnader som beskrivningen berör. Kapitlet
bör ses som en helhetsbedömning som belyser konsekvenserna för såväl
regeltolkning som för kommunala och privata aktörer.
Konsekvensbeskrivningen är utformad med förslag till ändring, motiv
och konsekvenser av ändringsförslaget. Utifrån nedanstående beskrivning
kan det konstateras att nyttigheterna överstiger kostnaderna av förändringarna för förslaget, och därför bör förslaget bedömas som lönsamma
att genomföra.
Undantag för enskilda avloppsanläggningar inom en
tomt från anmälningsplikt enligt PBF
Förslag till ändring
I 6 kapitlet 6 § PBF föreslår Boverket och Havs- och vattenmyndigheten
en undantagsbestämmelse genom en ny punkt 6. Förslaget gäller att enskilda avloppsanläggningar inom en tomt undantas från kravet på anmälan vid en installation eller väsentlig ändring av avloppsanläggningen.
Undantaget gäller avloppsanläggningar som inte är avsedda att kopplas
på en allmän va-anläggning.
Motiv till förslaget
Enligt 6 kapitlet 5 § första stycket 5 PBF är en installation eller väsentlig
ändring av en avloppsanläggning anmälningspliktig, om åtgärden sker i
en byggnad eller inom en tomt. Enligt 13 § förordningen om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd (FMH) krävs tillstånd för att inrätta en avloppsanordning som en eller flera vattentoaletter ska anslutas till eller för
att ansluta en vattentoalett till en befintlig avloppsanordning. Om vattentoalett inte ska anslutas krävs istället anmälan till den kommunala nämnden. Anmälan krävs också enligt 14 § FMH vid ändring av en avloppsanordning om åtgärden kan medföra väsentlig ändring av avloppsvattnets
mängd eller sammansättning.
Installationer och ändringar av avloppsanläggningar är alltså i viss utsträckning föremål för en ”dubbelprövning”.
Boverket
Små avloppsanläggningar
37
En sökande som ska installera eller väsentligt ändra en avloppsanläggning inom en tomt får idag sin anläggning hanterad enligt två olika
regelsystem av kommunens byggnads- och miljönämnd. En anmälan
enligt PBF och en ansökan om tillstånd eller anmälan enligt FMH ska
upprättas och sökanden får betala två olika avgifter. I den kommunala
verksamheten ska två olika ärenden administrativt hanteras och
handläggas.
För den enskilde sökande kan ett sådant system med två olika hanteringar
av samma åtgärd upplevas som både krångligt och omotiverat.
I Havs- och vattenmyndighetens rapport ”Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar” 44 framgår att myndigheten inom
ramen för uppdraget fått indikationer på att anmälningsförfarandet enligt
PBF inte alltid tillämpas. Det finns alltså uppgifter som tyder på att anmälningsplikten för avloppsanläggningar enligt PBF inte tillämpas på ett
enhetligt sätt av kommunerna; att tillämpningen är beroende av i vilken
kommun anläggningen ska installeras. Referensgruppen i det uppdrag
Havs- och vattenmyndigheten slutrapporterade i september 2013 45 framförde önskemål om att kravet på anmälan av avloppsinstallationer enligt
PBF bör tas bort eftersom anmälningsplikten inte tillämpades.
Förslaget syftar till att förenkla för sökanden och så långt som möjligt
undvika den ovan beskrivna ”dubbelprövningen” vid installation och
väsentlig ändring av avloppsanläggningar. Anmälningsplikten i PBF lyfts
bort i sådana delar där det bedömts tillräckligt med en
myndighetsutövning inom miljölagstiftningen.
Konsekvenser av förslaget
Förslagets effekter på anmälningsplikten enligt PBF
Förslaget innebär att ett undantag från anmälningsplikten enligt PBF införs för alla som ska installera eller väsentligen ändra en enskild avloppsanläggning inom en tomt. Undantaget gäller alltså såväl för enskilda fastighetsägare som för gemensamhetsanläggningar (om de är installerade
inom tomt).
En avloppsanordning som enbart är avsedd att föra avloppsvattnet till en
allmän avloppsanläggning omfattas idag varken av tillstånds- eller anmäl-
44
Havs-och-vattenmyndigheten (2013) Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små
avloppsanläggningar. Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp. Havsoch vattenmyndighetens rapportering 2013-09-13. Havs- och vattenmyndigheten. Sid. 37
45
Ibid. sid. 37
Boverket
38
Små avloppsanläggningar
ningsplikt enligt miljölagstiftningen (15 § FMH). Rörledning till förbindelsepunkt för allmän va-anläggning omfattas av anmälningsplikt enligt 6
kapitlet 5 § första stycket 5 PBF. Någon ”dubbelprövning” sker alltså inte
i denna del och bedömningen är att myndighetsutövningen inom ramen
för plan- och bygglagstiftningen bör bestå. Detta tydliggörs genom att
den föreslagna förordningstexten anger att undantaget från anmälningsplikt inte gäller om anläggningen enbart är avsedd att föra avloppsvattnet
till en allmän avloppsanläggning.
Vidare behålls anmälningsplikten för installation eller väsentlig ändring
av avloppsinstallationer i byggnader. Rör eller andra delar som ligger
inne i byggnaden omfattas inte av prövning enligt miljölagstiftningen. I
detta avseende är det alltså inte heller fråga om ”dubbelprövning”. Om
till exempel ett minireningsverk skulle placeras i en byggnad så sker en
prövning inom ramen för miljölagstiftningen men denna prövning innefattar inte frågor om säkerhet eller påverkan på själva byggnaden.
Bedömningen är därför att myndighetsutövningen inom ramen för planoch bygglagstiftningen bör bestå för avloppsinstallationer och avloppsanläggningar i byggnader. Dessutom kan tilläggas att kraven i BBR
avsnitt 6:6 är mer omfattande för installationer i byggnader jämfört med
inom tomten. Att ta bort anmälningsplikten i byggnader skulle därmed
göra det svårare för den enskilde byggherren att själv kunna lösa kraven
enligt BBR utan byggnadsnämndens vägledning i samband med
myndighetsutövningen.
Förfarandereglerna ändras men de materiella kraven enligt
plan- och bygglagstiftningen är oförändrade
Förslaget innebär att förfarandereglerna ändras; anmälningsplikten enligt
PBF lyfts bort i vissa delar. De materiella kraven på avloppsinstallationer
enligt plan- och bygglagstiftningen ligger dock kvar oförändrade
Avsnitt 6:6 BBR preciserar de tekniska egenskapskraven för vatten och
avlopp utifrån hygien, hälsa och miljö. I avsnitt 6:73 respektive 6:973
(ändring av byggnader) BBR finns krav gällande utsläpp till omgivningen
genom avloppsvatten.
Inför en installation eller väsentlig ändring av en enskild avloppsanläggning inom en tomt kommer byggnadsnämnen enligt förslaget inte att göra
någon bedömning av kraven i BBR(om inte tillsyn sker i efterhand). Åtgärderna träffas emellertid av miljölagstiftningen och tillstånds-/ anmälningsplikten enligt FMH. Boverket och Havs- och vattenmyndigheten bedömer att prövningen enligt miljölagstiftningen är tillräcklig i de fall det
föreslås att anmälningsplikten tas bort.
Boverket
Små avloppsanläggningar
39
Byggnadsnämndens bedömning av kraven i plan- och bygglagstiftningen
bedöms inte vara så väsentlig att den motiverar att ”dubbelprövningen”
behålls. De materiella kraven i plan- och bygglagstiftningen gäller även
om en åtgärd undantas från anmälningsplikt och byggnadsnämnden kan
alltjämt utöva tillsyn över att kraven uppfylls.
Förslagets konsekvenser för handläggning av ärenden som
rör avloppsanläggningar
Byggnadsnämnden har möjlighet att ingripa med tillsyn i efterhand
Det är i de fall när en avloppsanläggning placeras inom tomt, och avloppsvattnet ska renas enskilt, som byggnadsnämnden inte kommer att
hantera en anmälan och säkerställa att kraven blir uppfyllda. Vi menar
dock att den situationen inte har så stark koppling till de krav som ställs
enligt PBL och som med störst fördel prövas enligt de krav som ställs enligt miljöbalken med tillhörande författningar. Miljönämnden kan också i
sin handläggning av tillståndet informera sökande om de krav som gäller
enligt exempelvis BBR.
PBL:s krav gäller fortfarande även utan anmälningsplikt inom tomt, dock
kan det ske en viss mildring av kraven när åtgärden inte längre kräver
bygglov eller anmälan enligt 8 kapitlet 8 § PBL. 46 Eftersom kraven i
plan- och bygglagstiftningen gäller även icke-anmälningspliktiga anläggningar kan byggnadsnämnden ingripa med tillsyn i efterhand om nämnden anser att kraven inte är uppfyllda.
Handläggning av ärenden som omfattar anläggningar i byggnader
I och med att anmälningsplikt enligt PBF kvarstår för avloppsanläggningar i en byggnad och för avloppsanordningar som ska kopplas samman med en allmän va-anläggning kommer byggnadsnämnden i de flesta
fall att hantera de delar av avloppsinstallationerna som har en direkt
koppling till kraven enligt plan- och bygglagstiftningen.
När det gäller avloppsinstallationer som installeras eller väsentligt ändras
i en byggnad måste byggnadsnämnden kontrollera att kraven för installationerna i byggnaden kommer att bli uppfyllda.
För att byggnadsnämnden ska kunna ge ett slutbesked så att avloppsinstallationerna i byggnaden kan tas i bruk förutsätter detta att det finns en
befintlig avloppsanläggning utanför byggnaden inom tomten, eller att en
sådan kommer att installeras av byggherren.
46
Som vi beskrivit under rubriken ”Tekniska egenskapskrav ska uppfyllas även om åtgärden inte är anmälningspliktig” på sidan 32-33 i denna rapport, kan kraven sätts ner i
efterhand utifrån det som stadgas enligt 8 kapitlet 8 § PBL.
Boverket
40
Små avloppsanläggningar
Byggnadsnämnden kan därför i vissa fall behöva stämma av med miljönämnden att förutsättningar finns för att en avloppsanläggning inom tomt
får ett tillstånd och kan tas i drift, så att byggnadsnämnden kan utfärda ett
slutbesked för avloppsinstallationerna i byggnaden.
Behov av särskilda informationsinsatser
Hantering av avloppsanläggningar och -installationer i ärenden enligt
miljö- respektive plan- och bygglagstiftningen är komplicerat. Det finns
ett behov av särskilda informationsinsatser på området då ansvarsfördelningen i processen kan upplevas som något oklar och det behöver förtydligas vem som gör vad och när. Förtydligande behövs av att
byggnadsnämnden genom PBL har ansvar för lokaliseringsprövningen av
byggnaden med tillhörande installationer vid förhandsbesked eller
bygglov. Medan miljönämnden ansvarar för den tekniska prövningen och
lokaliseringsprövningen för avloppsanläggningen i tillståndsprocessen
inom ramen för miljölagstiftningen.
Boverket har ett särskilt ansvar att vägleda kommuner och andra när det
gäller planering för och byggande av bostäder enligt plan- och bygglagstiftningen. Boverket utvecklar kontinuerligt en webbaserad handbok,
PBL Kunskapsbanken 47. Inom ramen för det arbetet bör en särskild vägledning kring förändringen tas fram i samråd med Havs- och vattenmyndigheten som är ansvarig för tillsynsvägledning enligt miljölagstiftningen
när det gäller små avloppsanläggningar.
En vägledning skulle underlätta arbetet, dels för handläggare inom de
olika nämnderna, dels för sökande som får veta vart de ska vända sig med
sina respektive frågor. För handläggarna skulle en vägledning innebära
både ett stöd och en effektivisering genom att den enskilde handläggaren
får hjälp med information. En vägledning ökar också förutsättningarna för
bättre samordning och samsyn mellan byggnads- och miljönämnder. Vägledningen kan alltså utgöra ett sätt att skapa en mer enhetlig tillämpning.
Konsekvenser för sökande/kommun
För sökande innebär förslaget en förenkling
För sökande innebär förslaget en förenkling och effektivisering av processen i och med att anmälan till byggnadsnämnden inte krävs vid
installation eller väsentlig ändring av en avloppsanläggning inom tomt.
Undantagsbestämmelsen innebär även en minskad kostnad för den
sökande då anmälningsavgiften till byggnadsnämnden försvinner.
47
Boverket
http://www.boverket.se/sv/pbl-kunskapsbanken/ Hämtad 2015-11-02
Små avloppsanläggningar
41
Inga större ekonomiska konsekvenser för kommuner
För kommunen innebär undantagsbestämmelsen en minskad intäkt när
anmälningsavgiften till byggnadsnämnden uteblir, samtidigt som handläggningen av anmälan inte genomförs. Enligt kommunallagen gäller
självkostnadsprincipen för kommunal verksamhet. Det innebär således att
avgiften ska motsvara den genomsnittliga kostnad (tidsåtgång) som
kommunen har för att handlägga anmälan. Den uteblivna intäkten borde
därmed vägas upp av de minskade handläggningskostnaderna.
Boverket
42
Små avloppsanläggningar
Litteratur
Bostadsutskottets betänkande 1987/88:14 Om plan- och bygglagen samt
vissa fastighetsbildningsfrågor m.m. Bostadsutskottet(1987)
Christensen, J. (2015). Juridiken kring vatten och avlopp. En översiktlig genomgång av juridiken kring dricksvattenförsörjning,
samt avledning och rening av spillvatten och dagvatten. Havsoch vattenmyndigheten. Opublicerad.
Didón, L. U., L. Magnusson, et al. (2014. Uppdaterad t.o.m. april 2015)
Plan- och bygglagen (2010:900). En kommentar. Del I-II.
Norstedts Gula Bibliotek. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Havs-och-vattenmyndigheten (2015). Förslag till förändringar av regler inom området små avlopp. Yttrande till Miljödepartementet.
Dnr. 3315-15.
Havs-och-vattenmyndigheten (2013) Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar. Slutrapportering av regeringsuppdrag enskilda avlopp. Havs- och vattenmyndighetens
rapportering 2013-09-13. Havs- och vattenmyndigheten.
Prop. 2010/11:63 Komplettering av den nya plan- och bygglagen. Socialdepartementet(2011). Sid 39.
Prop. 2009/10:170 En enklare plan- och bygglag. Miljödepartementet
(2010)
Prop. 1998/99:62 Vissa byggfrågor m.m. Miljödepartementet (1999)
Tekniska nomenklaturcentralen (1994) Plan- och byggtermer 1994.
Tekniska nomenklaturcentralens publikationer TNC 95.
Boverket
Små avloppsanläggningar
43
Bilaga: synpunkter på förslaget
Arbetsgruppen har underhand skickat ut förslaget för synpunkter till ett
antal tjänstemän vid kommunala miljö- respektive byggnadsförvaltningar
samt kommunala va-huvudmän. Även enskilda handläggare vid SKL och
länsstyrelsen i Stockholm och Västra Götalands län samt personer med
erfarenhet av frågorna från Ekolagen Miljöjuridik, WSP och VA-guiden
har fått tillfälle att skriftligen ge synpunkter på förslaget. I utskicket
angavs följande exempel på frågor att fundera kring:
• Nuläge och problembeskrivning
 Känner du igen dig i problembilden?
 Känner du till att anläggningarna i vissa fall ska prövas enligt planoch bygglagen (PBL) och plan- och byggförordningen (PBF)?
 Upplever du problem med dagens prövning av små avloppsanläggningar?
• Synpunkter kring förslagen
 Vad tycker du om våra förslag?
 Hur tror du att olika aktörer påverkas? Hur påverkas de? Är det
några som får det enklare eller svårare genom våra förslag?
 Vad innebär förslaget för dig som handläggare (om du är handläggare)? Får du det enklare, svårare?
 Innebär förslagen att något tappas bort som behövs i prövningen?
De utsända förfrågningarna har resulterat i ett stort antal svar och kommentarer till de förslagna åtgärderna. Synpunkterna har gett ett värdefullt
underlag för arbetsgruppens arbete med det förslag som lämnats i
rapporten. Synpunkterna som lämnats återges här i en sammanfattande
beskrivning.
Synpunkter kring anmälningsplikten enligt PBF
Flertalet tillfrågade handläggare har ställt sig positiva till att ”dubbelprövningen” tas bort och gett uttryck för att det känns mest naturligt att ta
bort den del som ligger inom PBL och låta prövningen ske enbart inom
miljölagstiftningen. Man anger att förslaget i denna del kan förenkla för
både myndigheter och fastighetsägare/byggherrar. Det anges vidare att
Boverket
44
Små avloppsanläggningar
det kan vara svårt för myndigheterna att förklara och motivera varför fastighetsägaren på detta sätt ska drabbas av extra besvär, tidsåtgång och
kostnader.
Flera handläggare har angett att anmälningsförfarandet enligt PBF enligt
vad de känner till, tillämpas i mycket liten omfattning eller inte alls.
Någon har uttryckt att ”dubbelprövningen” närmast är ett teoretiskt problem eftersom anmälningsplikten tillämpas mycket sällan. Någon har
angett att de flesta anmälningar enligt PBF som görs handlar om anslutning till allmän va-anläggning och att anmälningarna väldigt sällan gäller
ändringar av enskilda avloppsanläggningar.
Flera handläggare vid olika miljöförvaltningar har angett att förslagen
inte bedöms innebära så stor praktisk skillnad för dem, men att förslagen
ändå är viktiga att genomföra för att undvika ”dubbelprövning”.
En tjänsteman vid byggnadsförvaltning anser att anmälningsplikten bör
vara kvar för framför allt servisledningar och har angett i huvudsak
följande:
Anmälningsplikten bör vara kvar. Den gäller ju definitivt vid stambyten i flerbostadshus, ändrad och utökad verksamhet i befintliga restauranger och liknande institutioner
etc. Texten kan dock nyanseras så att anmälningsplikten inte gäller ändringar i byggnader och på tomter på småhusfastigheter (en- och tvåbostadshus). Däremot ska anmälansplikten gälla för ny eller ändrad anslutning till kommunala avloppsnätet. Anmälningsplikten gör att vi får viss koll på små men väsentliga ändringar som sker även på
småhusfastigheter, tex smygetablering av nya bostäder och ändring från enskilt avlopp
till kommunalt. Dessutom vidmakthålls vårt samarbete med ledningsägaren.
Nedan återges några av de övriga synpunkter och kommentarer som lämnats kring anmälningsplikten.
Vid enstaka tillfällen händer det att man placerar ett nytt minireningsverk i en friggebodsliknande byggnad istället för att gräva ner det. Bör den byggnaden på något sätt
även fortsättningsvis omfattas ”bygglovslagstiftningen”. Jag kan inte regelverket riktigt för ”friggebodar” men jag antar att det finns någon form av maxarea på hur stora
friggebodsyta man får ha på sin fastighet/tomt. Kanske även något om avstånd till
grannar och liknande? Borde dessa byggnader som används för att placera ett minireningsverk i även i fortsättningen omfattas av ”bygglovslagstiftningen”? Åtminstone
om de är av en viss storlek? Utöver minireningsverk har jag även vid något enstaka
undantagstillfälle någon gång varit med om att man byggt in en sluten tank för WCavloppsvatten i en friggebodsliknande byggnad istället för att gräva ner den.
------Funderar på vad en ändring i 6:5 innebär för oljeavskiljare och fettavskiljare. De kan
ligga såväl inom som utanför byggnaden. Ser att många kommuner tillämpar 6:5 på
dessa ”avloppsanordningar” och kräver en bygganmälan.
------Anmälningsplikt enligt PBF kan utgå, men det blir lite uddlöst om plikten ska vara
kvar om WC installeras. Det är ju oftast just därför man vill ha en avloppsanläggning.
En avloppsanläggning utan byggnad påverkar inte utseende eller användingen av marken.
Boverket
Små avloppsanläggningar
45
Synpunkter särskilt kring anmälningsplikt avseende
rörledning till förbindelsepunkt för allmän vaanläggning
Flera tjänstemän har gett utryck för uppfattningen att anmälningsplikten
avseende rörledning till förbindelsepunkt för allmän va-anläggning bör
behållas. Man har angett att
VA-huvudmannen anser sig ha ansvar fram till anslutningspunkten, men överhuvudtaget inte kontrollerar det som ligger bortanför anslutningspunkten. Det finns inte heller någon anmälnings- eller tillståndsplikt enligt MB för rördragningarna, pumpbrunnar etc om man bortser från strandskydd, ev bestämmelser förvattenskyddsområde etc.
Kontrollen av rörledningarnas täthet är viktig, att det inte sker bräddningar etc samt
även vilka fastigheter som är anslutna.
---------Det är viktigt att felkopplingar inte får ske före förbindelsepunkt ut på allmänt va (risk
att avloppsvatten kopplas till dricksvatten).
En tjänsteman vid byggnadsförvaltning har svarat att anmälningsplikten i
denna del bör tas bort och har anfört följande.
När det gäller fastighetsserviser så anser byggnadsnämnden att de inte bör ingå PBF.
De är tekniska installationer som hör till byggnader eller fastighet och bör likställas
med övriga ledningsanordningar såsom el, tele etc. Det som kan behöva regleras och
informeras om för dessa anordningars anläggande och drift reglereras företrädesvis i
respektive kommuns ABVA eller i anläggningsbeslut för gemensamma avloppsanläggningar.
Två tillfrågade kommunala va-bolag har svarat att frågan om anmälningsplikt enligt PBF för rörledning fram till anslutningspunkt inte är viktig för bolaget eftersom bolaget endast hanterar ledningar på andra sidan
anslutningspunkten. Ett bolag har uppgett att anmälningsplikten för rörläggningen borde vara positiv, men att det är osäkert hur mycket byggnadsförvaltningen tittar på detta.
På en rak fråga uppger två bolag att de inte vet om byggnadsnämnden får
in anmälningar enligt PBF eftersom de inte får sådana på remiss. Anmälan enligt PBF har därför ingen betydelse för va-huvudmännen i fråga
Boverket
46
Boverket
Små avloppsanläggningar
Box 534, 371 23 Karlskrona
Telefon: 0455-35 30 00
Webbplats: www.boverket.se