docFolkhälsoprofil 2014
download 
Report Transcription
Folkhälsoprofil 2014
FOLKHÄLSOPROFIL 2014 FAKTA OM FOLKHÄLSAN I NYKÖPINGS KOMMUN 2015-03-06 3/87 Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................ 6 Bakgrund ................................................................................................................ 6 Folkhälsoprofil – syfte och innehåll .......................................................................... 6 Sveriges folkhälsopolitik .......................................................................................... 7 Bakgrundsfakta om Nyköpings kommun och dess invånare .................. 10 Befolkningsutvecklingen ........................................................................................ 10 Ålders- och könsfördelning .................................................................................... 11 Familjesammansättning ........................................................................................ 12 Födelsetal ............................................................................................................. 13 Medellivslängd ...................................................................................................... 13 Bakgrundsfakta om stadsdelar och socknar .......................................................... 14 Andel invånare med utländsk bakgrund ................................................................. 17 Andel ensamhushåll .............................................................................................. 18 Folkhälsans utveckling i Nyköping ............................................................ 19 Positiva trender ..................................................................................................... 19 Negativa trender ................................................................................................... 19 Folkhälsan ur ett geografiskt perspektiv................................................................. 20 1. Delaktighet och inflytande i samhället ............................................... 23 Valdeltagande ....................................................................................................... 24 Medborgarnas inflytande och förtroende för kommunens politiska beslut ............... 26 Ungas politiska engagemang ................................................................................ 26 Förvärvsarbetande ................................................................................................ 27 Medlemskap i föreningar ....................................................................................... 27 Kommunens driftskostnad för kulturverksamheter ................................................. 28 Bokutlåning ........................................................................................................... 28 Invånarnas syn på biblioteksverksamheten ........................................................... 28 Förutsättningar för att utöva fritidsintressen ........................................................... 29 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar ........................................... 30 Självskattad hälsa bland vuxna ............................................................................. 30 Självskattad hälsa bland unga ............................................................................... 31 Utbildningsnivå ..................................................................................................... 31 Arbetslöshet .......................................................................................................... 32 Inkomst ................................................................................................................. 32 Ekonomiskt bistånd ............................................................................................... 32 Hemlöshet ............................................................................................................ 33 Förtroendevalda uppdelat på kön .......................................................................... 33 Föräldrapenning uppdelat på kön .......................................................................... 33 Medellön för kommunalt anställda ......................................................................... 34 Invånarnas upplevda trygghet ............................................................................... 35 Ungas upplevda trygghet ...................................................................................... 35 Rädsla för att bli överfallen .................................................................................... 36 Oro att utsättas för brott samtliga .......................................................................... 36 4/87 Oro att utsättas för brott geografiskt ...................................................................... 36 Faktisk utsatthet för brott ....................................................................................... 36 Polisens engagemang i lokala problem ................................................................. 37 Anmälda brott ....................................................................................................... 37 Brottslighet bland unga ......................................................................................... 37 Nyköpings arbete med våld i nära relationer och brottsoffer................................... 37 3. Barns och ungas uppväxtvillkor......................................................... 39 Födelsevikt ........................................................................................................... 39 Barnfattigdom ....................................................................................................... 39 Personal i förskolan .............................................................................................. 40 Behöriga till gymnasieskolan ................................................................................. 41 Kompletterande uppgifter om ungas livssituation ................................................... 42 Trygghet i skolan årskurs 5 ................................................................................... 43 4. Hälsa i arbetslivet ................................................................................ 44 Ohälsotal .............................................................................................................. 44 Sjukpenningdagar ................................................................................................. 45 Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga .................................................... 45 Arbetsskador ........................................................................................................ 46 Sjuk- eller aktivitetsersättning ................................................................................ 46 5. Miljöer och produkter .......................................................................... 48 Luftföroreningar .................................................................................................... 48 Buller .................................................................................................................... 49 Dödlighet i skador och förgiftningar ....................................................................... 50 Självmord ............................................................................................................. 50 Miljöcertifierade skolor och förskolor...................................................................... 51 Ekologisk åkermark ............................................................................................... 51 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.................................................. 52 Väntetid för läkarbesök ......................................................................................... 52 Vårdkö för operation ............................................................................................. 53 Avlidna på grund av sjukdom eller olycka .............................................................. 53 7. Skydd mot smittspridning................................................................... 54 Barnvaccinationer ................................................................................................. 54 Förekomst av klamydia ......................................................................................... 54 Förekomst av läkemedelsresistenta smittämnen ................................................... 55 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa ........................................................ 56 Aborter.................................................................................................................. 56 Graviditetstalet ...................................................................................................... 56 Våldtäkter ............................................................................................................. 57 Sexuella handlingar under tvång ........................................................................... 57 Användning av preventivmedel ............................................................................. 58 Orsak till skydd vid samlag .................................................................................... 58 9. Fysisk aktivitet ..................................................................................... 59 Fysisk aktivitet bland vuxna ................................................................................... 59 5/87 Fysisk aktivitet bland unga .................................................................................... 59 Övervikt ................................................................................................................ 60 Hjärt- och kärlsjukdom .......................................................................................... 61 Diabetes ............................................................................................................... 61 Tillgång till gång- och cykelvägar........................................................................... 62 Tillgång till grönområden ....................................................................................... 62 10. Matvanor och livsmedel .................................................................. 63 Amningsfrekvens .................................................................................................. 63 Tandhälsa ............................................................................................................. 64 Kostvanor bland vuxna .......................................................................................... 64 Kostvanor bland unga ........................................................................................... 64 Ekologisk mat ....................................................................................................... 65 Ungas läskvanor ................................................................................................... 65 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel ................................. 66 Alkoholvanor bland vuxna ..................................................................................... 66 Alkoholkonsumtion bland ungdomar ...................................................................... 67 Berusningsdrickande bland ungdomar .................................................................. 67 Föräldrars restriktivitet till alkohol bland ungdomar ................................................ 68 Dödlighet på grund av alkoholintag ....................................................................... 68 Alkoholförsäljning .................................................................................................. 69 Serveringstillstånd................................................................................................. 69 Rattfylleri .............................................................................................................. 69 Stöd och behandling ............................................................................................. 70 Narkotikavanor bland unga ................................................................................... 71 Vanligaste narkotikapreparaten bland unga ........................................................... 71 Cannabisanvändning bland vuxna......................................................................... 72 Dödlighet i narkotika ............................................................................................. 72 Narkotikarelaterade brott ....................................................................................... 72 Användande och attityder kring doping .................................................................. 73 Rökvanor bland vuxna .......................................................................................... 74 Rökvanor bland gravida ........................................................................................ 74 Rökvanor bland spädbarnsföräldrar....................................................................... 75 Ungas tobaksvanor ............................................................................................... 75 Passiv rökning ...................................................................................................... 75 Dödlighet i lungcancer........................................................................................... 76 Dödlighet i KOL - Kroniskt obstruktiv lungsjukdom ................................................. 76 Snusvanor bland vuxna ......................................................................................... 76 Snusvanor bland unga .......................................................................................... 77 Vattenpipa ............................................................................................................ 77 Spelberoende ....................................................................................................... 78 Bilagor.......................................................................................................... 79 Bilaga 1. Statistik på kommundelsnivå .................................................................. 79 Bilaga 2. Källförteckning ........................................................................................ 86 6/87 Inledning Bakgrund Ett av de övergripande målen i Nyköping kommuns Vision 2020 är att de som bor, vistas och verkar i kommunen ska uppleva utvecklingen av ett hållbart Nyköping, ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Den sociala dimensionen återspeglar här det nationella folkhälsomålet ”Skapa samhälleliga förutsättningar för att skapa en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Kommunfullmäktige har beslutat att miljö- och folkhälsoarbetet bland nämnder och verksamheter ska följa fem olika inriktningar, vilka anges och beskrivs i Miljö- och folkhälsopolicy 2012-2015. Inriktningarna ska brytas ner i respektive internbudget och verksamhetsplaner samt följas upp och redovisas i den ordinarie årsredovisningen. I årsredovisningen redovisas även folkhälsans och miljöns utveckling i Nyköping utifrån ett antal kommunövergripande indikatorer. För att få en heltäckande bild av folkhälsans utbredning i Nyköping tas en utförligare beskrivning fram vartannat år. Beskrivningen återfinns i följande dokument ”Folkhälsoprofil - fakta om folkhälsan i Nyköpings kommun”, tidigare kallad Kommunprofil. Detta är den sjunde profilen sedan 2002. Folkhälsoprofil – syfte och innehåll Följande folkhälsoprofil är framtagen av Nyköpings kommun (Strategienheten på Samhällsbyggnad i samråd med folkhälsosamordnaren på Kommunledningskansliets Strategioch projektenhet) och syftar till att beskriva invånarnas levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa. Nyköpings Folkhälsoprofil kan ses som ett komplement till den nationella rapporten Öppna jämförelser 2014 – Folkhälsa1. Dels för att profilen ger en mer detaljerad beskrivning av befolkningens bakgrund och förutsättningar dels för att rapporten innehåller mer än dubbelt så många indikatorer. Folkhälsoprofilens samlade information av folkhälsoläget kan användas som underlag för fortsatt analys och diskussion samt för prioritering och planering av förebyggande och hälsofrämjande insatser. Profilens innehåll riktar sig främst till målgrupperna beslutsfattande politiker respektive tjänstemän inom Nyköpings kommun. Folkhälsoprofilen innefattar varken analys av orsakerna till skillnader i utfallet eller förslag på åtgärder, utan ger en beskrivande bild av folkhälsoläget. Rapporten inleder med en beskrivning av Sveriges folkhälsopolitik och en teoretisk genomgång av faktorer som påverkar folkhälsan på olika nivåer i samhället. Därefter ges en beskrivning av befolkningens grundläggande levnadsförhållanden och demografiska sammansättning. Rapportens huvuddel inleds med en sammanfattning av välfärden och folkhälsoläget i Nyköping varpå en mer omfattande beskrivning av folkhälsan ges utifrån 97 indikatorer. Indikatorerna är fördelade under de elva nationella folkhälsomålen och redovisas oftast över tid och i jämförelse med länet och riket. Indikatorerna utgörs av både registerdata och kvalitativa data, som till exempel befolkningsundersökningar. Majoriteten av indikatorerna redovisas uppdelat på kön och/eller åldersgrupper. I Bilaga 1 redovisas några statistikuppgifter på stadsdels- och sockennivå. I Bilaga 2 finns en förteckning med alla källor. Rapportens fakta är nästan uteslutande taget från Folkhälsomyndighetens rapport Folkhälsan i Sverige, årsrapport 2014 eller myndighetens hemsida. Under våren 2015 kommer en populärversion av Folkhälsoprofilen tas fram. Båda versionerna kommer att finnas tillgängliga på Nyköpings kommuns hemsida www.nykoping.se/folkhalsa. 1 Sveriges kommuner och landsting, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, december 2014. 7/87 Sveriges folkhälsopolitik Nationellt ansvar för folkhälsoarbetet Statens folkhälsoinstitut, Smittskyddsinstitutet och delar av Socialstyrelsen har slagits samman och bildar sedan 1 januari 2014 den nya Folkhälsomyndigheten. Myndighetens grunduppdrag är att främja befolkningens hälsa genom kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning samt ansvara för en sektorsövergripande uppföljning av folkhälsan i Sverige, utifrån de elva nationella folkhälsomålen: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Utvecklingen inom de sex första målområdena styrs nästan uteslutande av strukturella faktorer, vilket innebär faktorer som främst kan påverkas av samhällsaktörer som kommuner, landsting, organisationer och myndigheter. De fem sista målen handlar om levnadsvanor, vilka individen själv kan påverka mycket. Det är dock samhällsaktörerna som skapar förutsättningar och möjligheter för människor att leva ett gott liv och välja goda levnadsvanor. Hälsans bestämningsfaktorer Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers hälsa. En god folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa, fysiskt och psykiskt, och att hälsan är jämlikt fördelad mellan olika grupper i samhället. Folkhälsan påverkas av människans livsvillkor och levnadsvanor. I första hand av livsvillkoren, det vill säga vilket samhälle vi lever i, demokrati och delaktighet, våra arbetsvillkor, utbildningsnivån, bostadssituationen och den yttre miljön. Även arvet och den sociala situationen har betydelse för folkhälsans utveckling. Exempel på levnadsvanor som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan är stress, fysisk aktivitet, kost samt möjligheten till vila och rekreation. Våra tobaks- och alkoholvanor är andra exempel på faktorer som påverkar hälsan i stor utsträckning. 8/87 Modellen nedan illustrerar vilka faktorer som påverkar och bestämmer folkhälsan. Bilden synliggör hur tvärsektoriellt folkhälsoarbete måste vara och hur många olika aktörer som har betydelse i det förebyggande arbetet. Folkhälsans bestämningsfaktorer Halvcirkeln under mitten Ålder, kön och arv är delar som människan inte själv kan påverka, men de spelar en viktig roll för vilka förutsättningar hon har i livet. Denna del går aldrig att bortse från i folkhälsoarbetet. Trots att folkhälsoarbetet huvudsakligen fokuserar på grupp- och samhällsnivåerna ligger dessa faktorer alltid i bakgrunden. Första halvcirkeln ovanför mitten Socialt stöd, nätverk och kontakter är människans närmsta resurser vilka skapar gemenskap, känsla av sammanhang, framtidstro, trygghet osv. Denna del är oerhört viktig för livet, hälsan samt för självkänslan och grundläggs tidigt i livet, framförallt när människorna som barn grundlägger sina sociala förmågor. Ett barn som redan från födseln har en stabil och trygg omgivning växer upp till en trygg och säker vuxen. Andra halvcirkeln ovanför mitten Levnadsvanor är en del människan kan påverka till exempel matvanor, motionsvanor tobaksvanor osv. Denna del påverkas av hur väl de tidigare delarna fungerar. Finns ett stabilt och tryggt socialt nätverk är det lättare att göra hälsosamma val. Det fungerar även som ett skyddsnät som fångar de som gör riskfyllda val. Här har samhället ett stort ansvar genom att stötta, underlätta och möjliggöra ett hälsosamt liv med information och kunskap, mötesplatser, skydd samt möjligheter. Tredje halvcirkeln ovanför mitten Livsvillkoren påverkas av sysselsättningsstatus, arbetsmiljön, utbildningsnivå, fritidssysselsättningar och vilka möjligheter det finns att göra givande saker. Det handlar även om närhet till vård, livsmedelsutbud, boendesituation, kommunikationer, omsorg osv. Listan kan göras lång och utgörs av yttre komponenter som påverkar hälsan. En bra utbildning gör det 9/87 lättare att få ett arbete, vilket leder till högre inkomster och en förbättrad ekonomisk situation, vilket ger ökade valmöjligheter och möjligheter att påverka sin livssituation. Yttre halvcirkeln ovanför mitten Omgivningsfaktorerna innefattar miljö och samhällsekonomiska strukturer och är kanske det som är grunden för folkhälsa. Finns det tillgång till rent vatten, fungerar avfallshanteringen och finns det grönområden där människor bor? Människan är en del av ett ekosystem. Inte bara ett system där det handlar om att äta, växa, föröka sig o.s.v. utan även ett system där omgivningen påverkar hälsan och där olika människor påverkar varandra. Ett effektivt folkhälsoarbete måste därför utgå både från kunskap om vad som påverkar hälsan och från mer övergripande strukturella förhållanden eftersom allt detta påverkar den individuella hälsan och livsstilen. 10/87 Bakgrundsfakta om Nyköpings kommun och dess invånare Befolkningsutvecklingen Nyköpings kommun hade 53 038 invånare den 31/12 2013 vilket var en ökning med cirka 7 400 personer sedan den 31/12 1968. Procentuellt sett var ökningen 16,2 % under den aktuella tidsperioden. Under tiden 1972-89 stagnerade dock befolkningen, varför huvuddelen av befolkningsökningen har ägt rum från 1990 och framåt. De senaste åtta åren har befolkningstillväxten varit ovanligt hög. Allra högst var ökningen år 2013 då invånarantalet steg med 702 personer. Folkmängd 31/12 åren 1968-2013 54 000 53 000 52 000 Antal personer 51 000 50 000 49 000 48 000 47 000 46 000 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 1998 1996 1994 1992 1990 1988 1986 1984 1982 1980 1978 1976 1974 1972 1970 1968 45 000 Källa: SCB Antalet födda har varierat från drygt 400 till drygt 600 sedan 1968. I början av 1990-talet var antalet födda högst varpå en nedgång följde som varade fram till 1998 då kurvan vände uppåt igen. Antalet döda har varierat relativt lite under de senaste 30 åren. En stigande trend kan dock skönjas. Dödsrisken för kvinnor är något högre i kommunen än i riket som helhet. För män däremot är dödsrisken marginellt lägre i kommunen. Såväl in- som utflyttningen sjönk från början av 1970-talet till början av 1980-talet för att därefter stiga stadigt år för år. Inflyttarna från vårt eget län står för cirka 30 % av den inrikes inflyttningen till kommunen. Denna andel har minskat marginellt under den senaste tioårsperioden medan andelen inflyttade från övriga Sverige har ökat marginellt. Inflyttningen från utlandet är fortfarande liten i förhållande till den inrikes inflyttningen även om den ökat under de senaste 10 åren. De åtta senaste åren har inflyttningen legat högre än 2 300 personer/år. Utflyttningen till länet har ökat något sett över de senaste tio åren medan utflyttningen till övriga Sverige ökat klart. Utflyttningen till utlandet har ökat markant under de senaste tio åren. Utflyttningen ligger för närvarande något över 2 200 personer/år. De kommuner som Nyköpings kommuns invånare flyttar till har i sin tur många invånare som flyttar från den egna kommunen till Nyköpings kommun. 11/87 Befolkningsförändringar 1968-2013 3 000 2 800 2 600 2 400 2 200 2 000 Antal personer 1 800 1 600 Inflyttning 1 400 Utflyttning 1 200 Födda 1 000 Döda 800 600 400 200 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 0 Källa: SCB Ålders- och könsfördelning I befolkningspyramiderna nedan jämförs ålders- och könsfördelningen i kommunen med fördelningen i riket 2012-12-31. Den största skillnaden mellan befolkningen i Nyköpings kommun och hela Sveriges befolkning är att Nyköpings kommun har lägre andel 20-49 åringar. Detta faktum kan förklaras med att Nyköping inte har någon egen högskola varför de ungdomar som vill skaffa sig en högre utbildning måste söka sig utanför kommunen. En del av dessa kommer dock tillbaka senare när de är klara med sin utbildning och skaffat jobb och familj. Den andra stora skillnaden är att Nyköpings kommun har en högre andel 60-94 åringar än riket som helhet. Det är dock enbart Nyköpings tätort som har denna höga andel äldre medan kommunens landsbygdsområden ligger på samma nivå som riket. Detta kan förklaras med att Nyköping är en attraktiv stad att bo i när man blir äldre tack vare sina små avstånd och väl utbyggda service. Könsfördelningen är jämn. Vid det senaste årsskiftet bodde 26 586 kvinnor och 25 750 män i kommunen, vilket motsvarar en procentandel på 50,8% kvinnor och 49,2% män. 12/87 Befolkningspyramider 2012-12-31 för Nyköpings kommun (i förgrunden) och Sverige (i bakgrunden). Källa: SCB Familjesammansättning År 2013 0 barn 1 barn 2 barn 3 barn 4+ barn Totalt Nyköpings kommun 22440 2359 2485 731 226 28263 Nyköpings kommun, % 79,4 8,3 8,8 2,6 0,8 100,0 Riket, % 78,4 9,3 9,1 2,5 0,7 100,0 Källa: SCB Familjesammansättningen i Nyköpings kommun avviker från riksgenomsnittet på så sätt att andelen familjer utan barn är fler och andelen familjer med 1-2 barn är färre i kommunen. Det finns dock klara skillnader mellan olika kommundelar, vilka kommer att redovisas längre fram i folkhälsoprofilen. 13/87 Födelsetal År Nyköping Riket 2000 1,70 1,54 2001 1,62 1,57 2002 1,71 1,65 2003 1,91 1,71 2004 1,95 1,75 2005 1,94 1,77 2006 2,04 1,85 2007 2,07 1,88 2008 1,98 1,91 2009 1,91 1,94 2010 1,94 1,99 2011 1,96 1,90 2012 2,00 1,91 Källa: SCB Antalet födda barn per kvinna i Nyköpings kommun var år 2013 klart över riksgenomsnittet. Tittar man lite längre tillbaka i tiden så har kommunen konstant legat över rikets nivå under de senaste 30 åren med undantag för något enstaka år. Medellivslängd Medellivslängden är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva hälsa. Måttet ger en samlad bild av samhällets resultat för att skapa förutsättningar för bättre livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Medellivslängden speglar även hälso- och sjukvårdens arbete. Medellivslängden i Sverige stiger. År 2013 var medellivslängden i Sverige 83,7 år för kvinnor och 80,1 år för män. Det var första gången som männens medellivslängd nådde över 80 år. Medellivslängden i Nyköping följer rikets utveckling generellt. I Nyköping är dock medellivslängden för män något högre och kvinnornas medellivslängd något lägre än rikssnittet. Statistiska centralbyrån räknar i sin riksprognos över befolkningsutvecklingen med att medellivslängden kommer att öka med ytterligare 7,0 år för män och 5,5 år för kvinnor fram till år 2060. Medellivslängd Riket Män Nyköpings kommun 1999-2003 78,0 Riket 1999-2003 77,5 Nyköpings kommun 2009-2013 80,1 Kvinnor 82,1 82,1 83,3 83,5 2009-2013 79,7 Källa: SCB 2013 1,97 1,89 14/87 Bakgrundsfakta om stadsdelar och socknar Folkmängd Nyköpings kommun domineras befolkningsmässigt av Nyköpings tätort med sina 67 % av befolkningen. Nyköpings tätort är indelad i 40 stadsdelar. I tabellen nedan redovisas folkmängden den 31/12 2013 i stadsdelarna. De allra minsta stadsdelarna har här slagits ihop med närliggande större stadsdelar. Tre fjärdedelar av stadsdelarna har fått en ökad befolkning under de senaste 10 åren. Denna ökning har uppstått tack vare bostadsbyggnation. Resterande fjärdedel av stadsdelarna har fått en minskad befolkning på grund av utflyttning och förändringar i åldersstrukturen. Stadsdel Oppeby Oppeby Gård Hållet/Blommenhov Befolkning 2013-12-31 1 558 951 563 Socken Nicolai landsb Alla Helgona landsb Tunaberg Befolkning 2013-12-31 612 Väster Spelhagen 4 016 286 Bergshammar Tuna 195 1 846 1 422 1 588 Högbrunn/Gumsbacken Herrhagen 1 138 1 399 Lunda Kila 1 144 1 243 Långsätter Kuggnäs 2 146 529 Stigtomta tätort Stigtomta landsb Örstig Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Brandkärr 149 401 557 1 078 405 4 230 Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby Husby-Oppunda 1 919 649 186 145 Östra Villastaden Isaksdal 812 1 404 Lid Ripsa Ekensberg/Påljungshage Öster 446 3867 Runtuna Spelvik Fågelbo/Kungshagen Stenkulla 2150 1 742 Ludgo Svärta 464 1 052 Rosenkälla Bryngelstorp/Labro Brandholmen Ängstugan/Tjuvholmen Malmbryggshagen 2 017 2144 1 188 60 307 Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe 1 239 125 Nyköpings stad 35 555 Landsbygden 58 805 543 273 178 63 696 118 252 207 411 17 433 Källa: SCB Kommunens landsbygd består av 25 socknar. I tabellen ovan framgår befolkningsmängden i dessa socknar då befolkningen i såväl tätorter, småorter samt på den rena landsbygden räknats med. Stigtomta tätort särredovisas på grund av sin storlek. Förutom Stigtomta är de största socknarna Tunaberg, Tuna och Bergshammar. Merparten av socknarna har fler än 200 invånare. Halla och Ripsa är minst med cirka 60 invånare vardera. Totalt sett är befolkningsutvecklingen på landsbygden relativt stabil. Två tredjedelar av socknarna har haft en negativ befolkningsutveckling under den senaste 10-årsperioden. 15/87 Andel barn och andel äldre Namn Andel barn 0-6 år, % Andel äldre 80-w år, % 2005 2009 2013 2005 2009 2013 4,3 5,6 5,2 10,0 11,1 10,6 6,0 9,0 3,1 6,1 4,2 10,9 6,0 8,7 3,3 2,2 5,7 12,9 6,5 8,5 3,8 1,7 5,1 12,8 10,7 9,9 10,4 0,0 6,4 1,8 12,3 10,5 10,5 7,7 5,6 1,5 14,1 10,8 10,2 8,4 4,7 1,6 10,8 17,3 12,7 13,7 12,7 13,2 0,9 0,0 0,9 1,0 1,4 0,6 8,5 27,8 8,2 24,2 11,0 2,7 0,0 2,0 0,0 2,0 Hagalund Harg 8,1 10,7 8,4 14,0 9,0 12,2 3,6 5,7 2,5 5,3 3,4 4,9 Oxbacken Brandkärr 12,7 9,1 8,7 6,5 12,1 3,3 12,6 10,1 7,1 6,8 9,3 3,1 14,1 11,6 9,1 6,9 8,1 3,4 1,8 8,8 2,1 6,0 1,8 11,7 1,7 8,5 2,3 5,2 1,3 12,5 1,2 8,8 2,2 4,5 1,8 11,2 3,3 5,8 5,0 6,8 6,1 8,2 9,1 9,5 8,5 10,0 6,4 9,6 6,2 7,9 5,6 9,6 5,4 8,0 9,8 3,7 9,6 4,7 10,7 5,0 Brandholmen Ängstugan/Tjuvholmen 9,1 12,7 7,2 7,0 7,3 5,0 2,4 0,0 2,9 0,0 6,4 3,3 Malmbryggshagen 33,3 19,1 16,6 0,0 0,0 0,3 6,7 7,5 7,8 7,4 7,4 Oppeby Oppeby Gård Hållet/Blommenhov Väster Spelhagen Högbrunn/Gumsbacken Herrhagen Långsätter Kuggnäs Örstig Krikonbacken Östra Villastaden Isaksdal Ekensberg/Påljungshage Öster Fågelbo/Kungshagen Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp/Labro Nyköpings stad 7,3 Källa: SCB Andelen barn är högst i stadsdelar med småhusbebyggelse. Allra högst andel barn finns i Örstig, Malmbryggshagen och Oxbacken. Den stadsdel där andelen barn ökat mest sedan år 2005 är Fågelbo. Lägst andel barn finns i Spelhagen samt på Väster och Öster. Andelen äldre är högst i stadsdelar med flerbostadshus såsom Öster, Oppeby och Oppeby Gård. Spelhagen är den stadsdel där andelen äldre ökat mest under senare år. Malmbryggshagen, Örstig och Kuggnäs är de stadsdelar där andelen äldre är lägst. 16/87 Namn Andel barn 0-6 år, % Andel äldre 80-w år, % 2005 2009 2013 2005 2009 2013 Nicolai landsb 7,2 6,3 6,7 1,8 1,2 1,3 Alla Helgona landsb Tunaberg 5,5 5,0 7,7 6,1 7,2 5,8 3,0 3,9 3,8 3,8 3,1 5,0 10,5 10,7 10,4 9,9 11,3 10,6 2,0 1,5 2,1 2,2 2,6 2,0 8,3 5,6 8,6 6,4 8,3 8,6 5,8 2,6 5,9 3,6 6,0 3,3 Stigtomta tätort Stigtomta landsb Bärbo Nykyrka Halla Vrena 10,9 8,4 10,1 8,2 7,5 6,3 13,0 6,8 8,2 8,8 2,9 6,5 12,1 6,8 9,7 9,0 0,0 7,3 2,6 1,8 1,4 6,3 4,5 5,3 2,8 2,1 1,5 4,4 5,9 4,6 3,4 3,4 2,7 2,8 5,2 4,7 Råby Husby-Oppunda 6,5 6,1 8,2 5,5 6,8 5,9 3,3 3,4 4,1 2,2 4,2 3,7 Lid Ripsa 5,6 1,1 7,8 3,5 3,9 6,3 2,8 3,3 3,4 3,5 2,8 3,2 8,5 14,2 9,0 13,7 8,5 14,4 3,0 0,8 3,4 1,7 2,0 0,8 Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta 7,5 8,6 6,6 5,8 6,2 5,7 9,1 9,5 6,8 4,6 5,5 5,5 6,0 8,9 7,7 8,0 4,0 7,7 6,1 2,2 5,0 0,6 3,5 5,7 5,1 1,7 5,8 0,0 4,3 4,0 5,4 2,3 5,7 1,6 4,4 3,9 Lästringe 7,2 6,1 6,1 0,7 1,1 2,9 Landsbygden 7,9 8,3 8,5 3,2 3,3 3,6 Nyköpings kommun 7,1 7,8 8,0 5,9 6,0 6,1 Sverige 7,5 8,1 5,4 5,4 Bergshammar Tuna Lunda Kila Runtuna Spelvik Källa: SCB På landsbygden är andelen barn högst i Spelviks och Bergshammars socknar samt i Stigtomta tätort. Den största ökningen av andelen barn sedan år 2005 har skett i Ripsa. Lägst andel barn upp till 6 år finns i Halla, Lid och Bälinge. Andelen äldre är betydligt lägre på landsbygden än i centralorten. De högsta andelarna återfinns i Lunda, Tystberga och Ludgo. Sedan 2005 har andelen äldre ökat mest i Stigtomta landsbygd. Lägst andelar äldre har Spelvik, Nicolai landsbygd och Bogsta. 17/87 Andel invånare med utländsk bakgrund Den samlade bilden tyder på att det finns viktiga skillnader i livsvillkor mellan inrikes och utrikes födda. Särskild betydelse har den låga sociala position som många invandrare får i Sverige – oberoende av vad de har med sig i form av utbildning och arbetslivserfarenheter från sitt hemland. Flera studier har visat att utrikes födda har större försörjningssvårigheter, ett större bidragsberoende, en svagare position på arbetsmarknaden, en högre andel arbetslösa samt en större risk att få sjukersättning och förtidspension än inrikes födda. Namn Oppeby Oppeby Gård Hållet/Blommenhov Väster Spelhagen Högbrunn/Gumsbacken Herrhagen Långsätter Kuggnäs Örstig Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Brandkärr Östra Villastaden Isaksdal Ekensberg/Påljungshage Öster Fågelbo/Kungshagen Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp/Labro Brandholmen Ängstugan/Tjuvholmen Malmbryggshagen Utländsk bakgrund, % 2005 2009 2013 5,4 6,1 7,5 12,9 10,3 10,6 9,2 11,1 10,4 9,8 11,0 14,8 4,1 9,9 11,5 8,6 9,6 10,3 43,6 47,2 45,7 9,9 11,4 13,6 9,1 13,3 17,4 8,2 7,4 2,4 2,5 3,7 6,1 5,9 6,8 8,4 10,1 10,9 5,4 8,3 9,6 35,9 45,1 53,7 7,8 9,9 8,5 13,1 13,9 16,5 7,6 6,3 7,0 10,7 12,2 13,0 10,4 10,3 12,7 17,5 20,4 25,6 10,1 11,4 13,0 8,3 7,5 8,3 10,7 7,9 8,7 7,0 5,6 10,0 0,0 6,7 8,5 Namn Nicolai landsb Alla Helgona landsb Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta tätort Stigtomta landsb Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby Husby-Oppunda Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Nyköpings stad 11,6 16,1 18,8 Landsbygden Nyköpings kommun 11,5 13,1 15,5 Sverige Utländsk bakgrund, % 2005 2009 7,0 8,4 3,5 2,4 8,1 9,8 5,8 6,2 6,7 7,2 5,7 6,8 7,5 8,8 5,9 5,9 6,6 5,5 4,8 7,7 8,2 7,3 7,5 8,8 7,2 8,6 6,5 5,9 4,4 6,2 7,5 9,2 6,7 5,9 8,0 8,3 5,5 5,1 5,4 5,1 4,9 6,0 7,7 8,4 4,5 4,6 6,2 3,9 10,0 6,5 14,5 14,5 2013 10,9 4,1 9,3 7,0 9,1 6,5 10,0 6,9 7,7 6,5 6,2 10,3 10,6 6,6 8,4 9,6 7,9 8,9 5,1 6,5 6,7 11,3 3,2 6,3 11,1 17,3 6,8 7,0 8,2 16,2 18,6 20,7 Källa: SCB Andelen invånare med utländsk bakgrund skiljer sig relativt mycket åt mellan de olika stadsdelarna. De högsta andelarna finns i Brandkärr, Herrhagen och Stenkulla och de lägsta andelarna i Krikonbacken, Hagalund och Ekensberg/Påljungshage. På landsbygden har Lästringe och Tystberga de högsta andelarna personer med utländsk bakgrund medan Bogsta och Alla Helgona landsbygd har de lägsta andelarna. Andelen invånare med utländsk bakgrund är stigande såväl i kommunen som i riket. 18/87 Andel ensamhushåll Familjesituationen är en viktig bestämningsfaktor för problem som rör välfärd, hälsotillstånd och trygghet. Framförallt ensamstående föräldrar, men också ensamstående utan barn har visats ofta ha flera välfärdsproblem samtidigt. Att vara gift eller sambo har visat sig utgöra ett skydd mot ohälsa, något som är känt från många vetenskapliga studier. Både i fråga om dödlighet och självrapporterad hälsa finns ett mönster där frånskilda har högst dödlighet och sämst hälsa och gifta tvärtom. Ogifta brukar ligga däremellan. Speciellt i självmord och alkoholrelaterade dödsorsaker är dödligheten högre hos dem som inte är gifta eller sambor. Malmbryggshagen Brandholmen Ängstugan/Tjuvhol… Bryngelstorp/Labro Rosenkälla Stenkulla Fågelbo/Kungshagen Öster Isaksdal Ekensberg/Påljung… Östra Villastaden Brandkärr Oxbacken Harg Hagalund Örstig Krikonbacken Kuggnäs Långsätter Herrhagen Högbrunn/Gumsba… Väster Spelhagen Hållet/Blommenhov Oppeby Gård Oppeby Procent Andel ensamhushåll 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: SCB I Nyköpings centralort är andelen ensamhushåll högst i Högbrunn, Öster och Stenkulla. Malmbryggshagen, Krikonbacken och Kuggnäs har lägst andel ensamhushåll. Lästringe Sättersta Bälinge Bogsta Tystberga Svärta Ludgo Spelvik Runtuna Ripsa Lid Husby-… Råby Halla Vrena Nykyrka Bärbo Stigtomta… Stigtomta tätort Kila Lunda Tuna Bergshammar Tunaberg Alla Helgona… Nicolai landsb Procent Andel ensamhushåll 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: SCB På landsbygden är andelen ensamhushåll i allmänhet lägre än i centralorten. Skillnaderna mellan olika områden är också mindre. Halla, Ripsa och Lid har högst andelar ensamhushåll medan Bergshammar, Tuna och Stigtomta tätort har de lägsta andelarna. 19/87 Folkhälsans utveckling i Nyköping Folkhälsoprofilen visar att folkhälsan bland Nyköpingsborna på flera håll följer den nationella utvecklingen men också att det finns positiva och negativa trender för enbart Nyköping. Det är framför allt Nyköpingsbornas levnadsvanor som skiljer sig. Det är ofta stora skillnader i ohälsa kvinnor och män, personer med lång respektive kort utbildning samt den geografiska tillhörigheten, vilket signifikant för folkhälsans utveckling generellt. Positiva trender Positiva trender för både Nyköping och Sverige generellt är att medellivslängden ökar, ohälsotalet minskar, antalet sjukpenningdagar sjunker, dödligheten i hjärtinfarkt minskar, andelen gravida rökare minskar och andelen elever i årskurs 9 som dricker alkohol, röker och/eller snusar minskar. Områden där Nyköping sticker ut positivt är att allt fler invånare är fysiskt aktiva (framför allt tonårsflickor) och att andelen överviktiga vuxna har minskat totalt sett. Andra positiva trender är att invånarnas tandhälsa har förbättrats och att andelen män som snusar minskat. Flera grundläggande förutsättningar för en god hälsa och välfärd har också förbättrats i Nyköping. Utöver den positiva utvecklingen av ohälsotal och sjukpenningdagar har andelen invånare med ekonomiskt bistånd har minskat och utbildningsnivån samt andelen med gymnasiebehörighet har generellt ökat. Negativa trender Negativa trender för både Nyköping och Sverige generellt är att allt fler kvinnor och unga flickor skattar sin allmänna hälsa sämre samt att samma målgrupp känner sig otrygga och rädda för att gå ut på kvällen. Vidare ökar dödligheten i diabetes, cancer och KOL2. Andelen personer med riskabla alkoholvanor blir allt högre och den narkotikarelaterade dödligheten ökar i takt med antalet narkotikabrott. Områden där Nyköping sticker ut negativt jämfört med riket eller länet är den höga andelen elever i årskurs 2 som röker dagligen och att gravida kvinnor respektive småbarnsföräldrar röker i större utsträckning. Samtidigt har dödligheten i lungcancer bland kvinnor nästan fördubblats. Andra negativa trender är att antalet självmord bland män ökar, fler flickor än pojkar i årskurs 9 dricker alkohol, kostvanorna bland flickor i årskurs 9 har försämrats, andelen pojkar i årskurs 9 som dricker läsk dagligen har ökat, narkotikavanorna bland elever i årskurs 2 har försämrats, dubbelt så många pojkar i årskurs 9 är överviktiga jämfört med flickorna. 2 KOL - Kroniskt obstruktiv lungsjukdom 20/87 Folkhälsan ur ett geografiskt perspektiv För att påvisa de geografiska skillnaderna när det gäller folkhälsan i Nyköping har ett välvärdsindex räknats ut för samtliga stadsdelar och socknar. Indexet baseras på åtta indikatorer i Folkhälsoprofilen som beskriver den socioekonomiska statusen, det vill säga de grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Samtliga 26 stadsdelar (respektive 26 socknar) har fått poäng efter hur pass positiv/negativt värde indikatorerna visar. Den stadsdel eller socken med högst poäng har högst välfärdsindex, det vill säga bäst förutsättningar för en god folkhälsa. Välfärdsindexet baseras på följande åtta indikatorer: • • • • • • • • andel förvärvsarbetande disponibel inkomst ekonomiskt bistånd andel högskoleutbildade andel öppet arbetslösa ohälsotal sjukpenningdagar valdeltagande i kommunvalet (socknar/stadsdelar har sorterats in i rätt valdistrikt) Exempel på uträkning; den stadsdel/socken med högst andel högskoleutbildade har fått 26 poäng medan den stadsdel/socken med lägst andel högskoleutbildade fått 1 poäng. Därefter har stadsdelens/sockens totala poäng för de åtta indikatorerna slagits samman. Summan är densamma som välfärdsindex. Den stadsdel/socken med flest poäng (högst index) har rangordnats högst upp i tabellen vilket innebär att området har en god folkhälsa enligt välfärdsindexet. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Stadsdel Oxbacken (7) Malmbryggshagen (2) Örstig (3) Brandholmen (6) Bryngelstorp/Labro (5) Hagalund (4) Ängstugan/Tjuvholmen (1) Spelhagen (14) Krikonbacken (8) Ekensberg/Påljungshage (11) Östra Villastaden (10) Långsätter (12) Kuggnäs (9) Hållet/Blommenhov (13) Rosenkälla (19) Väster (18) Oppeby (16) Högbrunn/Gumsbacken (15) Öster (21) Fågelbo/Kungshagen (17) Herrhagen (23) Isaksdal (22) Harg (20) Stenkulla (24) Oppeby Gård (25) Brandkärr (26) Välfärdsindex 173 166 164 160 154 153 150 149 147 142 142 135 130 124 101 96 88 80 79 77 55 52 50 34 21 19 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 Socken Svärta (1) Bergshammar (2) Stigtomta tätort (ny) Spelvik (7) Lid (12) Nykyrka (18) Husby-Oppunda (9) Tuna (11) Råby (14) Bogsta (3) Halla (6) Runtuna (19) Lunda (21) Ludgo (17) Bärbo (13) Bälinge (10) Stigtomta landsb (ny) Alla Helgona landsb (15) Nicolai landsb (ny) Tunaberg (24) Sättersta (16) Kila (20) Ripsa (4) Lästringe (22) Vrena (23) Tystberga (25) Välfärdsindex 186 173 160 159 144 139 132 131 128 123 120 112 106 105 103 101 101 95 86 86 80 79 77 67 62 46 Siffran inom parentes är placeringen i den förra kommunprofilen. 21/87 Nedan redovisas välfärdsindexet geografiskt. Det är generellt mycket stora skillnader mellan de olika stadsdelarna vad gäller folkhälsan. Kartan över stadsdelarna (Karta 1) visar tydligt att villaområden generellt sett har högre socioekonomisk status (god folkhälsa) än flerbostadshusområden, med undantag för stadsdelen Harg som domineras av småhusbebyggelse och har ett lågt välfärdsindex. Stadsdelarna Brandholmen och Spelhagen har högst välfärdsindex bland flerbostadsområdena. Karta 2 visar att skillnaderna mellan Nyköpings socknar inte är fullt så stora som mellan stadsdelarna. I tidigare kommunprofiler fanns det generellt en svag tendens som visade att den socioekonomiska statusen var högst närmast centralorten och lägst i kommunens ytterkanter. I årets folkhälsoprofil är denna tendens inte lika tydlig, utan det finns även socknar i kommunens ytterkanter som har bra socioekonomiska föreutsättningar för en god folkhälsa såsom exempelvis Lid, Nykyrka och Husby-Oppunda. Karta 1. Det samlade folkhälsoläget i Nyköpings stadsdelar 22/87 Karta 2. Det samlade folkhälsoläget i kommunens socknar 23/87 1. Delaktighet och inflytande i samhället Indikatorer för målområdet: Valdeltagande Medborgarnas inflytande och förtroende för kommunens politiska beslut Ungas politiska engagemang Förvärvsarbetande Medlemskap i föreningar Kommunens driftskostnad för kulturverksamheter Bokutlåning Invånarnas syn på biblioteksverksamheten Förutsättningar för att utöva fritidsintressen Delaktighet och inflytande i samhället är grundläggande förutsättningar för folkhälsan då människor har behov av att känna sig delaktiga och samt ha möjligheter att kunna påverka både sina egna liv och hela samhällsutvecklingen. Människor som visar ett positivt engagemang och aktivt deltar i samhällslivet och i kulturella aktiviteter får en större känsla av sammanhang och meningsfullhet vilket leder till bättre hälsa. Samhällen med lågt valdeltagande där få människor känner att det är någon idé att delta i föreningsliv eller att påverka samhällsutvecklingen utmärks nästan alltid av hälsoproblem. Nyköpings kommun har som mål att alla invånare ska kunna vara delaktiga i samhälls- och kulturlivet oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionsnedsättning, sexuell läggning och religion. Med en god tillgänglighet ska alla invånare och övriga besökare på lika villkor komma in i kommunens lokaler, ta del av kommunal information samt delta i kommunalt arrangerade evenemang. Alla brukare inom förskola, skola, omsorg och äldrevård ska uppleva att de kan ta del av information och att kunna påverka sin vardag. Valdeltagande är en viktig indikator för att få en bild över folkhälsan i ett samhälle då det ger en bild av i vilken utsträckning människorna tror på demokratins möjlighet att påverka och att det finns ett förtroende för staten/kommunen. Studier har visat att de platser där det är minst sannolikt att folk röstar är samma platser där det är större risk att dö i förtid. 24/87 Valdeltagande Nyköping Västra Nyköping Norra Valdistrikt Valdeltagande, % Valdistrikt Valdeltagande, % 2006 2010 2014 2006 2010 2014 Helgona Isaksdal 82,0 83,5 84,0 83,2 84,5 86,7 Bergshammar Centrum 88,4 82,2 87,2 82,9 88,3 82,7 Kila Oppeby Gård 81,0 74,0 82,4 74,7 81,9 79,7 Herrhagen Högbrunn 78,0 81,2 82,1 90,0 Råby-Ripsa Stenkulla 85,5 74,7 84,0 78,2 85,6 79,1 Stigtomta centrum Stigtomta ytteromr 87,8 82,7 89,7 84,9 Vrena Västra Brandkärr Östra Brandkärr 84,0 63,0 73,1 84,7 65,2 73,2 90,3 87,1 84,2 66,4 72,8 Koppartorp Lunda Långsätter Nävekvarn Oppeby Tuna 89,7 79,3 88,1 85,6 82,8 86,0 88,5 79,9 88,5 85,0 84,9 86,7 83,7 82,6 90,4 85,6 91,0 85,9 Väster 78,8 79,0 Nyköping Östra Valdistrikt Valdeltagande, % 2006 2010 2014 Alla Helgona Brandholmen Bryngelstorp Rosenkälla 77,8 86,5 90,5 80,7 82,4 87,6 91,0 83,1 81,1 89,4 Runtuna Svärta 83,9 86,8 84,7 87,9 87,8 88,7 Tystberga Öster 79,0 82,9 81,4 83,0 81,3 84,9 Östra Bergen 81,6 83,8 83,5 90,5 87,6 Källa: Valmyndigheten 83,7 88,4 80,1 I Nyköpings kommun ökade valdeltagandet i 2014 års kommunval. Totalt röstade 85,3 procent vilket är att jämföra med 82,8 procent i riket som helhet. Högst var valdeltagandet i Långsätter där 91,0 procent av invånarna röstade. Mycket högt valdeltagande noterades också i Bryngelstorp, Koppartorp, Stigtomta centrum och Brandholmen. Lägst var valdeltagandet i Västra Brandkärr där endast 66,4 procent röstade. Även i Östra Brandkärr, Oppeby Gård och Stenkulla var valdeltagandet lågt. Lunda och Oppeby Gård är de valdistrikt där valdeltagandet ökat mest sedan 2010. Den största minskningen har skett i Högbrunn och Alla Helgona. Valdeltagande bland förstagångsväljare, procent Nyköpings kommun Sverige 2006 72 71 2010 72 75 2014 79 77 Källa: Sveriges kommuner och landsting Valdeltagandet bland förstagångsväljarna ökade betydligt i kommunfullmäktigevalet 2014 jämfört med tidigare val. 79 procent av förstagångsväljarna gick till valurnorna och det var över riksgenomsnittet som var 77 procent. 25/87 Karta 3. Valdeltagande i kommunvalet 2014 i Nyköpings tätort. Karta 4. Valdeltagande i kommunvalet 2014 i Nyköpings kommun 26/87 Medborgarnas inflytande och förtroende för kommunens politiska beslut Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) medborgarundersökning 2014 ligger Nyköpings övergripande Nöjd-Inflytande-Index (NII) på 41, vilket är ungefär som snittet för jämförbara kommuner (50 000 invånare eller fler). Nedbrutet på enskilda frågor är drygt hälften av Nyköpings medborgare nöjda eller mycket nöjda med insynen och inflytandet över kommunens politiska beslut och verksamheter. Resterande är inte nöjda alls. Cirka 60 procent av medborgarna anser att de politiska besluten genomförs väl. Minst nöjda är medborgarna med möjligheten att påverka politiska beslut. Jämfört med tidigare är resultatet både NII och värdet på dessa enskilda frågor något bättre. Hur nöjd är du med den insyn och inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? Mycket nöjd Vad tycker du om hur väl politiska beslut genomförs? Nöjd Inte nöjd Hur nöjd är du med invånarnas möjlighet att påverka politiska beslut? 0 20 40 60 Procent Källa: SCB Medborgarundersökning 2014, rapportbilaga. Ungas politiska engagemang I landstingets enkätundersökning Liv och hälsa ung ställs frågor om ungdomars deltagande i olika aktiviteter som berör inflytande och påverkan. Medan 45 procent av eleverna i årskurs 2 kan tänka sig att delta i ett möte för att påverka frågor som rör kommunen, har 6 procent aktivt deltagit i ett sådant möte senaste året. Nyköping skiljer sig inte nämnvärt mot länssnittet. Andelen elever i Nyköping som har kontaktat en politiker senaste året har minskat jämfört med 2011 medan andelen elever som chattat/debatterat/bloggat om politik på nätet är ungefär densamma som tidigare (12 procent). Har deltagit i aktivitet (procent) 2008 Chatta/debattera/blogga om samhällsfrågor/politik på nätet 2011 2014 Ta kontakt med politiker Delta i möte för att påverka frågor som rör kommunen 0 20 40 60 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2 27/87 Kan tänka sig delta i aktivitet (procent) 2008 2011 2014 Chatta/debattera/blogga om samhällsfrågor/politik på nätet Ta kontakt med politiker Delta i möte för att påverka frågor som rör kommunen 0 20 40 60 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2 Förvärvsarbetande Arbetslivet fyller flera viktiga funktioner för människan. Ett arbete ger utöver en ekonomisk trygghet, även en social gemenskap med en känsla av delaktighet och tillhörighet. Andelen förvärvsarbetande i Nyköping har i stort sett varit oförändrat sedan 2000. Nyköping har en högre andel förvärvsarbetande riket generellt. Andel förvärvsarbetande, procent Nyköpings kommun Sverige 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 79,0 75,2 78,4 75,4 78,2 75,8 79,6 76,7 80,1 77,5 78,9 75,9 80,1 77,1 Källa: SCB, AMPAK Medlemskap i föreningar Medborgare som är medlemmar och aktivt deltagande i föreningar, frivilligorganisationer, studiecirklar med mera kännetecknar ett samhälle med ett engagemang, nyfikenhet och en vilja att utvecklas. Andelen föreningsaktiva ungdomar i Nyköping har minskat markant sedan år 2004. Idag är drygt hälften av ungdomarna medlem i någon förening enligt enkätundersökningar, vilket är en minskning på cirka 10 procent. Andelen föreningsaktiva är något högre i kommunen än i länet som helhet. Andel elever som uppger att de är medlemmar i en förening, procent Flickor Pojkar Nyköpings kommun 2004 2008 2011 2014 60,4 62,0 47,0 50,0 63,1 59,0 58,0 55,0 Länet 2004 2008 59,9 58,0 57,8 57,0 2011 44,0 51,0 2014 46,0 52,0 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9 28/87 Kommunens driftskostnad för kulturverksamheter Deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter är viktiga för det sociala deltagandet i samhället. Studier har visat att kultur kan motverka och förebygga ohälsa genom förmågan att stimulera människor att ta vara på sin kapacitet, skaffa kunskaper, lära av erfarenheter och bilda sig uppfattningar. Kommuninvånarnas möjligheter att ta del av olika former av kultur påverkas av hur mycket kommunen satsar på kulturutbudet. Nyköpings kommun satsar relativt mycket pengar på biblioteksverksamhet och allmän kulturverksamhet. När det gäller stöd till studieorganisationer och bidrag till musik- och kulturskolor ligger dock kommunen tydligt under riksgenomsnittet. Kommunal nettodriftkostnad efter typ av kulturverksamhet (kronor/invånare) Nyköpings kommun 1998 2002 2007 2011 2013 Riket 1998 2002 2007 2011 2013 Stöd till studieorganisationer Allmän kulturverksamhet 46 514 54 272 38 265 0 257 0 353 59 283 66 267 60 327 53 347 52 368 Bibliotek Musik- och kulturskola 412 77 383 92 369 107 384 120 400 129 305 134 356 165 396 195 411 204 426 224 1048 800 779 762 882 790 855 978 1015 1071 Totalt Källa: Kulturfakta 2012:1 Bokutlåning Även att mäta antalet utlånade böcker i en kommun ger en fingervisning av invånarnas engagemang, nyfikenhet och vilja att lära sig, vilket signalerar välmående. Nyköpings invånare lånar cirka 9 böcker per person och år, vilket är klart högre än rikssnittet. Medan bokutlåningen i Nyköping är stabilt sedan 2003, minskar snittet för riket. Antal utlånade böcker per invånare Nyköpings kommun Riket 2003 8,9 8,5 2004 9,5 8,3 2005 9,2 7,9 2006 9,1 7,7 2007 9,4 7,5 2008 9.8 7.6 2009 9.6 7.6 2010 9.6 7.3 2011 9.2 7.3 2012 8,8 7,1 2013 9,0 6,9 Källa: SCB Invånarnas syn på biblioteksverksamheten Enligt SCB:s medborgarundersökning är 96 procent av kommuninvånarna är nöjda eller mycket nöjda med kommunens biblioteksverksamhet. Andelen mycket nöjda invånare har ökat något jämfört med föregående års undersökning. Nyköpings övergripande betygsindex för denna indikator skiljer sig inte från snittet för samtliga kommuner. Andel nöjda invånare, procent Inte nöjd Nöjd Mycket nöjd 2012 3 36 61 2013 5 34 61 2014 4 33 63 Källa: SCB medborgarundersökning, Rapportbilaga 29/87 Förutsättningar för att utöva fritidsintressen Andelen som anser att möjligheterna för att utöva fritidsintressen är mycket bra har ökat markant sedan år 2012. 91 procent av kommuninvånarna anser att möjligheterna att kunna utöva fritidsintressen (sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv) är bra eller mycket bra i kommunen. Nyköpings övergripande betygsindex för denna indikator skiljer sig inte från snittet för samtliga kommuner. Andelen invånare som värderar möjligheten att utöva fritidsintressen, procent. Inte bra Bra Mycket bra 2012 8 44 48 2013 8 41 51 2014 10 37 54 Källa: SCB medborgarundersökning, Rapportbilaga 30/87 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Indikatorer för målområdet: Invånarnas upplevda trygghet Självskattad hälsa bland vuxna Ungas upplevda trygghet Självskattad hälsa bland unga Rädsla för att bli överfallen Utbildningsnivå Oro att utsättas för brott samtliga Arbetslöshet Oro att utsättas för brott geografiskt Inkomst Faktisk utsatthet för brott Ekonomiskt bistånd Polisens engagemang i lokala problem Hemlöshet Anmälda brott Förtroendevalda uppdelat på kön Brottslighet bland unga Föräldrapenning uppdelat på kön Nyköpings arbete med våld i nära relationer och brottsoffer Medellön för kommunalt anställda Arbete och utbildning är grundläggande faktorer för folkhälsan, då de bidrar såväl ekonomisk som social trygghet. Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och ohälsa. Individer med låg utbildningsnivå har enligt forskning en sämre hälsa i form av värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest. De största hälsoskillnaderna finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Största orsaken är att högutbildade har en högre förmåga att skaffa, tolka och använda information om till exempel hälsa och olika risker. Även om socioekonomiska faktorer sägs vara avgörande för folkhälsan är det viktigt att uppmärksamma hur människorna själva upplever sin hälsa och välmående. Enkätundersökningar som beskriver invånarnas självskattade hälsa ger en övergripande bild för folkhälsan i kommunen totalt sett eller uppdelat på kön, ålder, invånare med utländsk bakgrund med mera. Självskattad hälsa bland vuxna Precis som i riket som helhet är den självskattade hälsan i kommunen sämre för kvinnor än för män. Skillnaderna i självskattad hälsa är generellt större mellan grupper med olika utbildningsnivå än mellan könen. Skillnaden mellan hur personer med olika lång utbildning upplever sitt allmänna hälsotillstånd har ökat bland kvinnor sedan 1990. Kvinnor med endast förgymnasial utbildning har haft den minst gynnsamma utvecklingen. Ett dåligt allmäntillstånd är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän i alla åldrar. Andel vuxna med bra hälsa, procent Kvinnor Män Samtliga Nyköping 2007-2010 2011-2014 72 71 77 76 74 73 Riket 2007-2010 2011-2014 69 71 73 75 71 73 Källa: Hälsa på lika villkor 31/87 Självskattad hälsa bland unga Det är en högre andel pojkar än flickor som uppger att de mår bra eller mycket bra. I årskurs 9 är det 88 procent av pojkarna som uppger att de mår bra eller mycket bra. Bland flickorna i samma årskurs är det 71 procent som mår bra eller mycket bra. Skillnaden gentemot länet är liten. Andel ungdomar som mår bra eller mycket bra, procent Flickor Pojkar Samtliga 2008 75 93 84 Nyköping 2011 2014 77 71 90 88 83 80 2008 75 89 82 Länet 2011 77 89 83 2014 69 88 79 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9 Även i årskurs 2 på gymnasiet är den självskattade hälsan bättre hos pojkar än hos flickor. År 2014 uppgav 84 procent av pojkarna att de mår bra eller mycket bra jämfört med 70 procent hos flickorna. Sedan 2004 har den självuppskattade hälsan försämrats mer hos flickorna än hos pojkarna. Andel ungdomar som mår bra eller mycket bra 100 Procent 80 pojkar 60 flickor 40 20 0 2004 2006 2008 2011 2014 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2 Utbildningsnivå Andelen med eftergymnasial utbildning i Nyköping har ökat markant sedan år 2000. Trots det är andelen långt under rikssnittet. Andel elever som är behöriga till gymnasiet redovisas under målområdet Barn och ungas uppväxtvillkor. Andel med eftergymnasial utbildning 25-74 år Nyköpings kommun Sverige 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 25,1 28,8 26,6 30,6 28,2 32,3 29,6 33,8 30,7 35,2 31,8 36,7 32,5 38,0 Källa: SCB, AMPAK 32/87 Arbetslöshet Andelen öppet arbetslösa i Nyköping är något lägre än rikssnittet och har så varit senaste decenniet. Värdet har varit relativ oförändrat sedan 2002. Andel öppet arbetslösa, procent Nyköpings kommun Sverige 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2,9 5,3 2,6 4,2 3,5 5,5 2,5 2,5 3,9 4,1 2,8 3,5 2,9 3,3 Källa: SCB, Arbetssökandestatistik Inkomst Den disponibla inkomsten har ökat stadigt sedan år 2000 i såväl kommunen som riket i helhet. År 2012 låg snittet i Nyköpings kommun marginellt under rikssnittet. Skillnaden mellan de olika kommundelarna skiljer sig dock markant. Se tabellbilagan längst bak i denna rapport. Disponibel inkomst, tusentals kronor Nyköpings kommun Sverige 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 222,6 222,4 236,3 237,2 248,5 248,5 277,2 278,3 304,2 310,0 316,7 318,7 336,6 340,4 Källa: SCB, INKOPAK Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd består av det kommunala försörjningsstöd som tidigare benämndes socialbidrag samt introduktionsersättning till flyktingar. Även det statliga äldreförsörjningsstödet ingår. Andelen med ekonomiskt bistånd har minskat från 2010 till 2012. Numera ligger kommunen under riksgenomsnittet. Andel med ekonomiskt bistånd, procent Nyköpings kommun Sverige 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 5,6 4,8 4,6 3,9 4,2 3,7 2,9 3,5 2,8 3,4 3,1 3,8 2,6 4,2 Källa: SCB, INKOPAK 33/87 Hemlöshet Hemlöshet beror på olika typer av faktorer, både strukturella och individuella. Individuella faktorer som missbruk och psykiska funktionsnedsättningar kan leda till att en person blir hemlös och det är socialtjänstens ansvar att se till att individen får det stöd och den hjälp som personen kan behöva. Ur det perspektivet är hemlöshet en socialpolitisk fråga. Men hemlöshet är även en fråga som berör strukturella faktorer som integration, hälso- och sjukvård samt bostads- och arbetsmarknaden. Få hemlösa har ett arbete och då ekonomiskt bistånd är den vanligaste inkomstkällan bland hemlösa utestängs dom från den ordinarie bostadsmarknaden. Antalet hemlösa i Nyköpings kommun kartläggs regelbundet och redovisas av Socialstyrelsen. Antalet hemlösa i Nyköping ökade kraftigt mellan 1999 och 2009 för att sedan sjunka igen. 2009 var antalet hemlösa över 18 år 199 personer (38,9 personer per 10 000 invånare) enligt kartläggningen. Motsvarande siffra för 2011 var 167 personer eller 32 personer per 10 000 invånare). Antal hemlösa per 10 000 invånare Nyköpings kommun Riket 1999 7,3 9,5 2005 11,6 20,0 2009 38,9 i.u. 2011 32,0 36,0 Källa: Socialstyrelsen och Nyköpings kommun, Sociala divisionen Jämställdhet Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter vad gäller exempelvis att vårda barn och hem, att ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende och att kunna delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. Forskning visar att ojämställda levnadsförhållanden orsakar skillnader i hälsa mellan könen. Statistiska jämförelser mellan olika kommuner visar att jämställdheten i landet följer ett tydligt mönster. Jämställdheten är överlägset mest utvecklad i storstadsregionerna. De mest jämställda kommunerna finns i Storstockholm. De kommuner som har lägst jämställdhet är mer spridda över Sverige och de kännetecknas av att de är mindre. Förtroendevalda uppdelat på kön År 2014 var 47 procent av de förtroendevalda i Nyköpings kommun kvinnor jämfört med 43 procent i riket som helhet. Jämfört med år 2003 har andelen förtroendevalda kvinnor ökat såväl i kommunen som i riket. Föräldrapenning uppdelat på kön Vad gäller föräldrapenning bland anställda i Nyköpings kommun generellt togs 25 procent av dagarna ut av papporna år 2013, vilket är i nivå med riksgenomsnittet. Drygt 36 procent av VAB-dagarna togs ut av pappor generellt i Nyköping, vilket också är i nivå med rikssnittet. 34/87 Medellön för kommunalt anställda Även om löneskillnaden bland de kommunalt anställda har minskat sedan 2010 tjänar fortfarande männen nära 2000 kronor mer per månad än kvinnorna. Löneskillnad kommunalt anställda Medellön kvinnor Medellön män Differens Okt 2010 23 404 25 999 -2 595 Okt 2012 Okt 2014 24 579 25 895 27 039 27 854 -2 460 -1 959 Källa: Nyköpings kommun, HR 35/87 Trygghet och brottslighet En trygg och säker kommun utgör grunden för ett fungerande och välmående lokalsamhälle. Utöver invånarnas hälsa och välbefinnande innebär en trygg kommun en trivsam plats att bo på och attraktiv plats för såväl besökare som etablerande företag. Brottsförebyggande arbete och åtgärder för att öka tryggheten på allmänna platser, arbetsplatser, i bostadsområdet, skolan och hemmet kräver insatser och samverkan från flera samhällsaktörer. Polis och kommun är två nyckelaktörer som har stor påverkansmöjlighet för att minska brott och öka tryggheten. Föreningslivet, fastighetsägare och näringslivet är andra exempel på samverkansaktörer. Nyköpings kommun och Polisen har sedan 2008 ett samverkansavtal med syftet att tillsammans öka tryggheten och minska brottsligheten i Nyköping. För att få en bild av invånarnas upplevda trygghet är enkätundersökningar värdefulla. Där finns till exempel uppgifter om invånarnas egna upplevelse av otrygghet på olika platser och i olika situationer samt om invånarna varit utsatta för brott. Landstigets enkätundersökningar visar bland annat att unga flickor känner sig otryggare än pojkar och att kvinnor är mer rädda än män för att bli överfallen utomhus. Polisens trygghetsundersökning synliggör skillnaderna i oro mellan fyra geografiska områden (kommundelar) i Nyköping. Invånarnas upplevda trygghet Enligt polisens trygghetsmätning känner sig 95 procent av Nyköpings vuxna invånare trygga i sitt bostadsområde på kvällen. Den upplevda tryggheten har ökat över tid och är något högre än länets genomsnitt. Andel invånare 16-85 år som känner sig otrygga i sitt bostadsområde på kvällen Nyköping Länet 2008 17 21 2011 16 19 2013 15 19 Källa: Polisens trygghetsmätning Ungas upplevda trygghet Andelen unga som känner sig trygga i sitt bostadsområde (96 procent) är högre än vuxnas trygghetskänsla. Oroväckande är den höga andelen flickor som känner sig otrygga och som ökat över tid. Andel unga som sällan/aldrig känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten Flickor Pojkar 2008 5 2 2011 7 3 2014 10 2 Källa: Liv & Hälsa ung, åk 2 36/87 Rädsla för att bli överfallen Andelen kvinnor som avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallen eller rånad har fördubblats mellan åren 2000 och 2012. Andelen män som avstått att gå ut av samma skäl är betydligt lägre och oförändrat över tid. Andel som ibland eller ofta avstått från att gå ut av rädsla för att bli överfallen eller rånad, procent Män Kvinnor Nyköpings kommun 2000 2004 2008 2012 6 9 10 6 16 25 26 34 Södermanlands län 2000 2004 2008 2012 8 12 11 9 22 29 29 35 Källa: Liv & Hälsa och Hälsa på lika villkor (2012) Oro att utsättas för brott samtliga Oron att utsättas för brott i kommunen är något lägre än i länet som helhet. Oron har varierat över tid men minskat något sedan senaste mätningen. Andel invånare totalt som upplever en oro för att utsättas för brott Nyköpings kommun Södermanlands län 2001 63 64 2002 67 68 2004 68 70 2005 69 68 2008 62 63 2011 59 63 2013 62 64 Källa: Polisens trygghetsmätning Oro att utsättas för brott geografiskt I polisens trygghetsundersökning delas kommunen upp i fyra kommundelar. Resultatet visar att oron för att utsättas för brott är störst i Brandkärr och minst på landsbygden utanför Nyköpings tätort (”övriga kommunen”). Oron i Brandkärr minskade dock markant mellan 2008 och 2001, för att sedan öka något 2013. Oron för att utsättas för brott har även ökat i kommundelen ”Övriga Nyköpings tätort”. Andel invånare per kommundel som upplever en oro för att utsättas för brott Brandkärr Arnö Övriga Nyköpings tätort Övriga kommunen 2008 77 63 65 55 2011 67 61 60 55 2013 70 62 64 55 Källa: Polisens trygghetsmätning Faktisk utsatthet för brott Andelen invånare som varit utsatta för brott är i förhållande till den upplevda oron låg. Andelen invånare i Nyköping som uppger att de blivit utsatta för brott har minskat något sedan senaste mätningen och ligger nu i samma nivå som länet. Andel invånare som uppger att de varit utsatta för brott, procent Nyköping Länet 2008 16 20 2011 19 17 2013 17 17 Källa: Polisens trygghetsmätning 37/87 Polisens engagemang i lokala problem Andelen invånare som anser att polisen bryr sig om lokala problem har ökat markant över tid i Brandkärr, till skillnad från övriga bostadsområden. Andel invånare som anser att polisen bryr sig om lokala problem. Brandkärr Arnö Övriga Nyköpings tätort Övriga kommunen Länet 2008 56 49 42 44 40 2011 60 46 35 33 40 2013 66 40 36 32 40 Källa: Polisens trygghetsmätning Anmälda brott Nyköpings kommun hade fram till 2007 en ovanligt låg brottslighet jämfört med riket. Antalet anmälda brott ökade därefter avsevärt 2009 och 2011 för att sedan 2013 minska till en nivå under rikssnittet. Det är viktigt att vara medveten om att polisens omfattning av insatser samt befolkningens benägenhet att anmäla brott påverkar statistiken. Antal anmälda brott per 100 000 invånare Nyköpings kommun Riket 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 10999 13338 11640 13997 11613 13753 11679 14280 14210 15101 14750 14988 13000 14600 Källa: Brottsförebyggande rådet Brottslighet bland unga Andel ungdomar som tagit varor i butik mer än fem gånger Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de tagit varor i butik mer än fem gånger har minskat något över tid och ligger på samma nivå som länet. Pojkar är enligt undersökningen mer benägna att stjäla än flickor. Nyköping Länet 2008 10 11 2011 8 8 2014 7 8 Källa: Liv & Hälsa ung, åk 9 Nyköpings arbete med våld i nära relationer och brottsoffer Socialstyrelsen har för tredje året i rad följt upp hur Sveriges kommuner arbetar med stöd till brottsoffer. Både män och kvinnor, men framför allt kvinnor, utsätts för våld i nära relationer. År 2013 anmäldes 12 000 fall av misshandel mot kvinnor i Sverige och 3000 fall av misshandel mot män i nära relation. Därutöver anmäldes 2000 fall av grov kvinnofridskränkning. Knappt 4 procent av de som utsatts för våld i nära relation under 2012 polisanmäldes. Barn som utsätts för och/eller bevittnar våld riskerar att bli oroliga, håglösa, bråkiga kan få kamratproblem och svårt att klara skolan. Det är därför oerhört viktigt att uppmärksamma barn som utsätts eller bevittnat våld och ge det stöd och hjälp som de behöver. 38/87 Nedan presenteras en sammanställning av ett urval indikatorer från Socialstyrelsens Öppna jämförelser – Stöd till brottsoffer 2012-2014. Endast 11 av de 57 indikatorer som presenteras i 2014 års rapport kan jämföras med 2013 och endast två indikatorer är samma för åren 2012, 2013 och 2014. Indikatorerna är framtagna via enkäter som besvarats av berörd kommunal verksamhet3. Indikator (andel kommuner i procent) Använder standardiserad bedömningsmetod vid utredning av behov av våldsutsatta vuxna Har rutiner för hur handläggare ska agera för att säkra skolgången för barn i skyddat boende Har gjort en kartläggning av omfattningen av våld mot vuxna i kommunen (ÖJ Folkhälsa) 2013 37 Använt våldsutsatta vuxnas synpunkter för att utveckla verksamheten Resultatuppföljning av genomförda insatser till våldsutsatta barn/barn som bevittnat våld Genomfört kompetensutveckling om våld i nära relationer till handläggare som utreder våldsärenden Erbjuder stödsamtal till våldsutsatta vuxna 17 2014 49 Nyköping 2014 Ja 14 Nej 49 Nej 13 Ja 51 76 Ja 82 Ja Erbjuder stödsamtal till barn som upplevt våld 88 Ja Erbjuder stödsamtal till personer som utövat våld 67 Ja Aktuell överenskommelse för extern samverkan mellan verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna och följande aktörer: Polisen 25 33 Ja Vuxenpsykiatrin 13 24 Nej Ungdomsmottagningen 12 18 Nej Aktuell överenskommelse om samverkan mellan Social-tjänstens barn- och ungdomsverksamhet och följande aktörer: Polisen 66 67 Ja Barn och ungdomspsykiatrin 69 81 Ja Skola (ÖJ Folkhälsa) 61 Ja Förskola (ÖJ Folkhälsa) 56 Ja 95 72 Ja Ja 71 Ja 95 25 20 69 Ja Nej Nej Ja Erbjuder skyddat boende till våldsutsatta kvinnor Erbjuder skyddat boende till våldsutsatta kvinnor i missbrukseller beroendeproblem Erbjuder skyddat boende till våldsutsatta män 94 53 Information på webben om insatser till våldsutsatta kvinnor Information om stödinsatser på webben, översatt till andra språk Information om stödinsatser på webben, lättläst version Socialjour med socionomutbildad personal all tid utanför kontorstid året runt 85 66 39/87 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Indikatorer för målområdet: Födelsevikt Barnfattigdom Personal i förskolan Behöriga till gymnasieskolan Kompletterande uppgifter om ungas livssituation Trygghet i skolan årskurs 5 Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Familjesituationen med omgivande sociala nätverk har en stor betydelse för barnets utveckling och framtid. Förskolan och skolan är andra viktiga stödjande miljöer i barn och ungas uppväxt. Förutsättningarna för att leva ett bra liv med en god hälsa ser väldigt olika ut. Allt fler skolbarn lider av oro, nedstämdhet, sömnbesvär, trötthet och huvudvärk och unga flickors stressrelaterade symptom ökar parallellt antalet unga som vårdas på sjukhus för depression och ångest. Det viktigt att samhället tidigt identifierar och uppmärksammar utsatta barn och unga och sätter in åtgärder på olika nivåer. Insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa bland barn och unga är därför en god investering, både för hälsan och samhällsekonomin. Födelsevikt Risken att barn ska födas med låg födelsevikt är högre i socialt utsatta områden där blivande mödrar i högre utsträckning röker och är stressade. Dessa faktorer kan leda till sämre näringstillförsel vilket kan bidra till hämmad tillväxt hos fostret. Allt färre barn föds med låg födelsevikt. I Nyköpings kommun föds det dock något fler barn med låg födelsevikt än genomsnittet för Sverige, vilket kan relateras till den höga andelen rökande mödrar. Antal födda med en födelsevikt mindre än 2500 gram per 1000 födda Nyköpings kommun Riket 2001-2003 47,4 39,2 2003-2005 42,2 43,1 2005-2007 34,5 31,1 2008-2010 27,5 31,2 2010-2012 34,0 30,5 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Barnfattigdom Organisationen Rädda Barnen bevakar barnfattigdomen i Sveriges kommuner. Enligt deras definition är fattiga barn sådana som lever i familjer som har låg inkomst och/eller ekonomiskt bistånd. En dålig ekonomi behöver i sig inte innebära att barn har dåliga uppväxtvillkor, men fattigdom kan leda till utanförskap. Barnen riskerar att få sämre villkor att förverkliga sin potential. I Nyköpings kommun finns färre fattiga barn än i riket som helhet. Detta gäller oavsett om barnen har svensk eller utländsk bakgrund. Skillnaderna mellan olika stadsdelar är dock stor. Brandkärr är den stadsdel som har överlägset flest fattiga barn. 3 Nyköpings kommun, Division Social Omsorg 40/87 Barnfattigdomsindex Antal barn 0-17 år Andel (%) barn med utländsk bakgrund Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk bakgrund svensk bakgrund Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 2005 Nyköpings Riket kommun 2010 Nyköpings Riket kommun 2012 Nyköpings Riket kommun 10449 1928215 10307 1905901 10353 1920935 18.5 22.5 20.9 26.7 21,7 28,3 30.4 31.0 28.8 31.2 25,6 29,1 6.6 7.2 5.4 6.0 4,9 5,2 23.8 23.8 23.4 25.2 20,7 23,9 11.0 12.4 10.3 12.7 9,4 12,0 Källa: SCB, Totalräknad inkomststatistik Personal i förskolan Förskolan har en viktig roll vad gäller barns fysiska, psykosociala och pedagogiska utveckling. Förskolan är främst en hälsofrämjande arena men samtidigt även en viktig förebyggande och stödjande verksamhet då det finns en möjlighet att fånga upp de barn som är socialt utsatta och riskerar att fara illa. Via förskolan kan föräldrar erbjudas att få ett stöd i sitt föräldraskap utifrån gruppverksamhet och föräldrautbildningar i samverkan med socialtjänsten och studieförbund. Storleken på barngrupper och personalens kompetens och erfarenhet kan påverka förskoleverksamhetens kvalitet. Det är generellt större barngrupper i kommunala förskolor i både Nyköping och riket. Medan storleken på barngrupperna i kommunala förskolor har ökat, har de minskat på de enskilda förskolorna. Det är däremot ingen större skillnad mellan Nyköping och riket. Andelen personal med högskoleutbildning är högre i kommunala förskolor. Nyköping skiljer sig marginellt från rikssnittet. Antal inskrivna barn per årsarbetare 2005 2009 2013 Personal med högskoleutbildning, procent 2005 2009 2013 Nyköpings kommun -Kommunala förskolor -Enskilda förskolor 5,0 5,5 4,2 5,0 5,4 4,7 52 47 58 43 55 40 Riket -Kommunala förskolor -Enskilda förskolor 5,2 5,3 5,3 5,3 5,4 5,2 53 44 56 44 56 42 Källa: Skolverkets statistikdatabas Jämförelsetal 41/87 Behöriga till gymnasieskolan Att få godkända betyg i grundskolan innebär att det finns goda förutsättningar för att genomföra en gymnasieutbildning. En hög utbildning innebär att chansen för arbete ökar, vilket leder till egenförsörjning och ett socialt och utvecklande liv. I Nyköping var totalt 85,2 procent behöriga till gymnasiet 2014, vilket är lägre än rikssnittet (86,9 procent). Andelen behöriga i Nyköping ökade markant mellan 2006 och 2013 sett på totalen. Andelen behöriga pojkar sjönk avsevärt mellan 2013 och 2014 medan andelen behöriga flickor ökade. Jämfört med riket är andelen gymnasiebehöriga pojkar i Nyköping lägre. Flickorna i Nyköping ligger på samma nivå som rikets. Andel behöriga till gymnasieskolan 100% flickor - riket flickor - kommunen 95% pojkar - riket pojkar - kommunen 90% 85% 80% 75% 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Skolverkets statistikdatabas Jämförelsetal 42/87 Kompletterande uppgifter om ungas livssituation I landstingets enkätundersökning bland skolelever finns det många uppgifter om barn och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Nedan redovisas fyra indikatorer som ger en bild av livssituationen bland elever i årskurs 9. Indikatorerna visar bland annat att allt färre barn bor med både mamma och pappa. Bland Nyköpings elever ökar andelen flickor som äter skollunch, till skillnad från pojkarna där andelen minskat markant sedan 2004. Både flickorna och pojkarna uppger att de skolkar i mindre utsträckning. Nyköpings kommun 2004 2008 2011 62,8 55,0 59.0 2014 58,0 Södermanlands län 2004 2008 2011 63,6 60,0 60.0 2014 58,0 Andel barn som äter skollunch Flickor Pojkar 69,3 81,5 74,0 83,0 78.0 73.0 76,0 73,0 73,6 77,2 75,0 77,0 75.0 71.0 73,0 69,0 Andel elever som aldrig skolkar 58,5 62,0 64.0 75,0 51,2 57,5 64.0 76,0 Andel elever som trivs bra med livet just nu Flickor Pojkar - 83,0 94,0 89,0 96,0 81,0 94,0 - 85,0 93,0 88,0 95,0 81,0 92,0 Andel barn som bor med både mamma och pappa Källa: Landstinget Sörmland, Liv & Hälsa Ung åk 9 43/87 Trygghet i skolan årskurs 5 Nyköpings kommun genomför årligen en enkätundersökning bland eleverna i årskurs 5 på de kommunala låg- och mellanstadieskolorna i kommunen. Nästan alla elever känner sig trygga i skolan. I två skolor uppger samtliga elever att de känner sig trygga, nämligen Dammlötskolan och Långbergsskolan. Den skola som upplevs otryggast är Brandkärrsskolan. Sedan 2002 har andelen elever som känner sig trygga ökat totalt sett i kommunen. Den största ökningen av tryggheten har skett på Dammlötskolan medan den största minskningen av tryggheten har skett på Nävekvarns skola. Skola Bergshammars skola Blomenbergska skolan Brandkärrsskolan Bryngelstorpsskolan Buskhyttans skola Dammlötskolan Herrhagsskolan Jönåkers skola Långbergsskolan Långsättersskolan Nävekvarns skola Rosenkällaskolan Råby skola Sjösa skola Släbro skola Stenkullaskolan Stigtomta skola Svalsta skola Tystberga skola Vrena skola Västra skolan Ålberga skola Östra skolan Hela kommunen 2002 95 92 84 97 97 83 80 89 84 90 98 92 82 78 84 94 93 84 90 93 91 96 90 86 Andel trygga i skolan, procent 2005 2008 2010 2012 76 94 100 100 78 100 90 63 96 80 100 96 94 98 93 88 100 80 100 80 90 85 89 89 95 100 91 89 71 50 80 92 96 100 88 97 100 91 100 100 100 100 85 79 100 89 83 100 87 100 100 100 84 94 92 96 90 95 93 75 80 90 84 89 88 100 96 81 81 76 90 100 85 100 100 92 100 96 87 80 100 100 89 96 100 92 87 94 94 90 2014 84 97 100 95 94 100 94 86 93 92 92 88 86 96 98 88 94 44/87 4. Hälsa i arbetslivet Indikatorer för målområdet: Ohälsotal Sjukpenningdagar Långvarig sjukdom Arbetsskador Sjuk- eller aktivitetsersättning Arbetet har inte enbart en ekonomisk betydelse för människans liv. Arbetslivet påverkar även det sociala livet samt hälsan ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Därför är arbetsplatsen en betydelsefull arena för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Hur stor inverkan arbetet har på människans hälsa är beroende dels av arbetsförhållandena dels vilka krav och behov individen själv har. Faktorer som negativ stress, höga arbetskrav och lågt inflytande medför en ökad risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och psykiska besvär som nedstämdhet och sömnsvårigheter. Arbetsrelaterad dödlighet är högre i arbetaryrken än i tjänstemannayrken. Den allra högsta hälsorisken är dock att stå utanför arbetsmarknaden. Ohälsotal Ohälsotalet beräknas genom att summan av dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med aktivitets- och sjukersättning divideras med befolkningen 16-64 år. Nyköpings ohälsotal (27,6) var högre än rikets som helhet (25,7), både för kvinnor och män. Statistiken visar tydligt att ohälsotalet generellt ökar med åldern och att kvinnor har högre ohälsotal än män. Efter år 2004 har ohälsotalet sjunkit i såväl kommunen som riket och skillnaden mellan kvinnor i Nyköping och riket har minskat. Ohälsotal efter kön och ålder år 2013 Ålder 16-24 25-44 45-54 55-59 60-64 Totalt Nyköping kvinnor män 8,3 9,6 20,9 13,1 40,6 25,9 63,8 34,8 76,6 50,1 33,8 21,4 Riket kvinnor män 7,0 7,3 17,9 11,8 40,0 25,2 60,8 41,4 80,3 55,7 30,8 20,7 Källa: SCB 45/87 Ohälsotal 2000-2013 60 50 Ohälsotal 40 Kvinnor Nyköping Kvinnor Riket Män Nyköping Män - Riket 30 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Sjukpenningdagar I antalet sjukpenningdagar ingår inte dagar med sjuklön från arbetsgivare till anställda under de 14 första dagarna av sjukdomen. Alla dagar är omräknade till heldagar och avser befolkningen mellan 16 och 64 år. Sjukpenningdagarna i Nyköping och riket har halverats sedan år 2000. Värt att notera är att sjukpenningdagarna i såväl kommunen som riket i övrigt ökat sedan 2010. Det är ingen större skillnad i antal dagar mellan riket och kommunen. Antal sjukpenningdagar per invånare 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Nyköpings kommun -kvinnor -män 22,9 30,0 16,1 20,7 27,5 14,2 16,0 21,7 10,5 10,9 14,9 7,0 6,3 8,2 4,4 8,2 11,2 5,3 10,6 14,7 6,6 Sverige -kvinnor -män 20,9 26,9 15,1 18,0 23,3 12,9 14,0 18,1 10,1 10,1 13,0 7,4 6,7 8,4 5,1 8,6 11,1 6,1 10,6 14,0 7,3 Källa: Försäkringskassan Långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga Förekomst av långvarig sjukdom, bestående besvär efter olycksfall, nedsatt funktion eller annat hälsoproblem ökar med högre ålder. Långvariga sjukdomar är vanligare hos kvinnor än hos män upp till 65 års ålder och därefter lika. Förekomsten av långvarig sjukdom har minskat under 2000-talet. De vanligast förekommande långvariga sjukdomarna eller besvären hos män är hörselnedsättning, allergiska ögon- eller näsbesvär, högt blodtryck och öronsus. Motsvarande höga andelar hos kvinnor är allergiska ögon- eller näsbesvär, högt blodtryck, eksem och hörselnedsättning. Flertalet långvariga sjukdomar blir vanligare efter 50-årsåldern, såsom diabetes och högt blodtryck. Detta gäller även hörselnedsättningar som efter 50 års ålder drabbar var tredje man och var sjätte kvinna Andelen personer med långvarig sjukdom i Nyköping har minskat över tid och ligger numera på samma nivå som rikssnittet. Det är framför allt andelen män med långvarig sjukdom som minskat. Andelen kvinnor med långvarig sjukdom med nedsatt arbetsförmåga är dock fortfarande högre i Nyköping jämfört med Sverige. 46/87 Andel med långvarig sjukdom 16-84 år, procent Kvinnor Män Samtliga Nyköping 2007-2010 33,0 26,0 30,0 Nyköping 2011-2014 31,0 23,0 27,0 Riket 2007-2010 29,0 25,0 27,0 Riket 2011-2014 29,0 24,0 26,0 Källa: Hälsa på lika villkor Arbetsskador Arbetsskador inkluderar arbetssjukdomar, arbetsolycksfall, och olyckor på väg till eller från arbetet. Antalet anmälda arbetsskador har minskat över tid i både Nyköping och riket. Minskningen har varit mest påtaglig för män mellan 55 och 64 år. I Nyköping är antalet anmälda arbetsskador betydligt högre än i riket vad gäller kvinnor mellan 55 och 64 år och för män under 25 år. Anmälda arbetsskador per 1000 förvärvsarbetande Ålder 20-24 år 25-54 år 55-64 år 20-64 år Nyköping 2005 kvinnor män 13,6 18,7 15,9 11,9 12,8 11,8 15,1 12,4 Nyköping 2012 kvinnor män 8,6 16,9 12,8 9,3 18,1 5,9 13,6 9,2 Riket 2005 kvinnor män 9,4 13,5 10,8 11,8 13,5 14,1 11,2 12,4 Riket 2012 kvinnor män 8,5 11,4 8,4 9,1 10,9 10,8 8,9 9,6 Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret Sjuk- eller aktivitetsersättning Knappt 7 procent av alla personer under 65 år har sjuk- eller aktivitetsersättning. Av dessa kommer få att gå tillbaka i arbete. Till skillnaden från kostnaderna för sjukpenning har kostnaderna för sjuk- och aktivitetsersättningen minskat de senaste åren. Detta främst på grund av att andelen i befolkningen som har sjuk- eller aktivitetsersättning har minskat kraftigt. Andra orsaker är att den tidsbegränsade sjukersättningen har avskaffats och att det har skett en skärpning i reglerna för att beviljas sjukersättning. Sjuk- och aktivitetsersättning är vanligast bland kvinnor, utrikesfödda och lågutbildade. Se tabell på nästa sida. 47/87 Andel med sjuk- eller aktivitetsersättning, procent Nyköpings kommun kvinnor män Riket kvinnor män 2006 20-64 år 55-59 år 60-64 år 14,0 24,7 33,8 8,2 13,3 21,8 12,5 24,3 33,6 8,2 15,7 23,7 2009 20-64 år 55-59 år 60-64 år 12,3 20,2 31,2 7,4 13,3 17,8 11,0 21,9 30,8 7,2 14,0 21,0 2011 20-64 år 55-59 år 60-64 år 9,2 8,1 26,7 5,9 5,2 15,3 8,6 9,0 26,7 5,9 5,9 17,9 2013 20-64 år 55-59 år 60-64 år 8,3 16,8 21,9 5,4 9,2 13,3 7,7 16,4 23,6 5,3 10,6 15,6 Källa: Försäkringskassan Andelen kvinnor mellan 20 och 59 år med sjuk-/aktivitetsersättning är något högre i Nyköping än i riket. Undantag är kvinnor mellan 60 och 64 år samt män över 55 år, där andelen i Nyköping är lägre. För yngre män är det ingen större skillnad mellan nivåerna i kommunen och Sverige. 48/87 5. Miljöer och produkter Indikatorer för målområdet: Luftföroreningar Buller Skador och förgiftningar Självmord Miljöcertifierade skolor och förskolor Ekologisk åkermark En god, sund och säker miljö är en förutsättning för god hälsa, både för nuvarande och kommande generationer. Med miljö menas dels naturen och utomhusmiljön där buller och luftföroreningar förekommer, dels miljön inomhus där exponering för exempelvis kemikalier, radon och fukt förekommer. Miljöns påverkan på människor kan vara positiv och främjande för hälsan genom närhet till grönområden och möjligheten till exempelvis fysisk aktivitet, friluftsliv och avkoppling. Miljön kan påverka hälsan negativt i form av fysiska skador, sjukdomar och allmän ohälsa och försämrad livskvalitet. Myndigheter kan öka förutsättningarna för hälsosamma miljöer via lagstiftning, samhällsplanering, information, kunskap och tillsyn. Luftföroreningar Trots att kvaliteten på utomhusluften blivit väsentligt bättre på senare år orsakar luftföroreningar från trafik och uppvärmning fortfarande betydande hälsoproblem. Luftföroreningar kan ge människor nedsatt lungfunktion, problem i luftvägarna och hjärt- och kärlproblem. Det är därför viktigt att minska exponeringen så att inte fler människor blir sjuka och att de som redan är astmatiker och allergiker inte drabbas av förvärrade symtom. Luftföroreningar bidrar även till växtskador, korrosion, övergödning, försurning och klimatförändringar. I Nyköpings kommun mäts nedfallet av svavel och kväve på en referensyta i Edeby (norra delarna av Nyköping). Nedfallet av såväl svavel som kväve har minskat sedan början av 2000talet. Under 2012 var nedfallet av svavel 1,6 kg/ha medan nedfallet av kväve var 3,4 kg/ha. Biltrafiken är en stor orsak till både kvävehalten och svavelhalten i luften. Även om bilmotorer blivit betydligt renare och bränslesnålare på senare år riskerar uppsläppsminskningen att ätas upp av att antalet fordon kontinuerligt ökar. 49/87 Luftföroreningar i Nyköpings kommun 9 8 7 6 kg/ha 5 Kväve 4 Svavel 3 2 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: IVL Svenska Miljöinstitutets hemsida www.ivl.se Luften på Repslagaregatan som mättes under 2009 uppfyllde gällande miljökvalitetsnormer och regionala miljömål för kvävedioxid och partiklar (PM10). Samma sak gäller för luften på Hospitalsgatan vid Stadshuset enligt de beräkningar SMHI utfört med utgångspunkt från väderförhållandena 2006. Det är inte troligt att högre halter förekommer på andra platser i Nyköpings kommun som uppfyller kriterierna i luftkvalitetsförordningen på hur mätplatser ska placeras. PM10 ska ändå även framöver mätas och beräknas eftersom halten överstiger nedre utvärderingströskeln. Buller Buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Vanliga källor till buller och höga ljudnivåer är väg-, spår- och flygtrafik, fläktbuller i fastigheter, ljud från grannar, industrier, byggnadsarbeten, diskotek och konserter. Buller påverkar människors hälsa och möjlighet till en god livskvalitet. Människor berörs och påverkas dock olika beroende på vilken typ av buller det är, vilken styrka det har, vilka frekvenser det innehåller samt hur det varierar över tiden. Utöver att människor blir störda generellt av buller kan det även påverka prestation, inlärning och sömn negativt. För den vuxna befolkningen finns undersökningar som tyder på att det finns en ökad risk för blodtryckssjukdomar om man utsätts för mycket buller under lång tid. Mycket höga ljudnivåer kan orsaka hörselnedsättning och tinnitus. År 1997 antog riksdagen riktvärden för trafikbuller vid nybyggnation av hus och nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur. Normalt sätt ska inte 55 dBA ekvivalentnivå överstigas utomhus, vid nybyggnation. I vissa situationer kan dock högre nivåer accepteras. I befintlig miljö vid fasad är gränsvärdet 65 dBA. År 2014 genomfördes en bullerutredning i Nyköping där de ekvivalenta ljudnivåerna orsakade av trafiken på huvudgatorna i Nyköpings tätort och på Arnö beräknades. Mätningen visade att de ekvivalenta ljudnivåerna överskrider 65 dB(A) utanför vissa bostadshus på Brunnsgatan, Repslagaregatan och Järnvägsgatan. 50/87 Skador och förgiftningar Skador till följd av olyckshändelser, våldshändelser och självtillfogade våldshändelser utgör ett omfattande folkhälsoproblem. Skador är den vanligaste dödsorsaken bland yngre människor, en ledande orsak till invaliditet och förlorade levnadsår och en stor orsak till höga hälso- och sjukvårdskostnader. Dödligheten i skador och förgiftningar för både män och kvinnor är lite högre i kommunen än i riket. Det är framförallt bland kvinnor över 64 år och bland män mellan 45 och 64 år som dödligheten är ovanligt hög. Sedan början av 2000-talet har dödligheten i skador och förgiftningar ökat såväl i kommunen som i riket. År 2012 var den omsatta mängden hälsofarliga kemiska produkter 7,4 ton per person. Dagens utveckling för hälsofarliga kemiska produkter visar att det behövs flera åtgärder för att minska mängden hälsofarliga kemiska produkter som kan ge upphov till skada. Dödlighet i skador och förgiftningar Per 10 000 invånare (åldersstandardiserat) 0-14 15-24 25-44 45-64 65Totalt Nyköping 2000-2004 kvinnor män 0,5 0,9 1,5 2,9 1,0 3,0 1,8 2,6 15,8 13,8 3,7 4,4 Riket 2000-2004 kvinnor män 0,4 0,5 1,5 4,4 1,6 5,0 2,7 7,0 12,8 18,8 3,6 7,0 Nyköping 2009-2013 kvinnor män 0,0 0,5 0,7 2,4 1,3 4,7 2,9 8,6 14,6 17,8 4,6 7,4 Riket 2009-2013 kvinnor män 0,2 0,3 1,2 3,5 1,4 4,3 2,4 6,3 12,5 17,1 3,7 6,2 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Självmord Suicid (självmord) är ett allvarligt folkhälsoproblem som på många sätt drabbar en stor del av befolkningen. Det är den vanligaste dödsorsaken för män i åldrarna 15 till 44 år. För kvinnor i samma åldersgrupp är suicid den vanligaste dödsorsaken efter cancer. Det lidande och de kostnader som suicid ger upphov till gör det till ett allvarligt folkhälsoproblem. Självmordsfrekvensen i Sverige har minskat betydligt sedan början av 1970-talet. Bland män i Nyköping är självmordsfrekvensen högre än i riket. Det är framförallt bland män i ålderskategorin 25-44 år som benägenheten att begå självmord är högre. Självmordsfrekvensen för kvinnor är bara marginellt lägre i kommunen än i riket som helhet. Självmord per 10 000 invånare (åldersstandardiserat) 15-24 25-44 45-64 65Totalt 15- Nyköping 2000-2004 Kvinnor Män 0,8 0,7 0,7 0,7 0,6 1,5 1,5 0,0 0,8 0,8 Riket 2000-2004 Kvinnor Män 0,5 1,3 0,7 1,9 1,1 2,5 1,0 3,3 0,9 2,3 Nyköping 2010-2013 Kvinnor Män 0,0 0,0 0,3 3,4 1,7 3,5 0,3 1,9 0,6 2,1 Riket 2010-2013 Kvinnor Män 0,6 1,4 0,7 1,8 1,0 2,6 0,9 2,6 0,7 1,8 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret 51/87 Miljöcertifierade skolor och förskolor Förskolor, skolor och vuxenutbildningar har ett tydligt uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Uppdraget formuleras i nationella styrdokument som skollag, läroplaner och kursplaner. Statistiken nedan visar de förskolor och skolor i Nyköping som arbetar systematiskt med miljöfrågor och är certifierade enligt modellerna Grön flagg eller Skola för hållbar utveckling. Totalt sett arbetar en tredjedel (26 av 91 stycken) av alla skolor och förskolor certifierade enligt någon av modellerna. Ingen är certifierad enligt ISO eller EMAS. Antalet förskolor och skolor som är certifierade enligt Grön flagg har minskat kraftigt sedan år 2011 medan antalet förskolor och skolor med certifieringen Skola för hållbar utveckling ökat något. År Skola för hållbar Totalt antal Totalt antal Andel miljöGrön Flagg utveckling ISO/EMAS miljöcertifierade skolor och förskolor Certifierade (%) 2011 21 15 0 33 93 35,5 2012 16 11 0 27 94 28,7 2013 12 17 0 29 94 30,9 2014 10 16 0 26 91 28,6 Källa: www.certifiering.nu, Håll Sverige Rent, Skolverket Ekologisk åkermark Ekologisk produktion strävar efter att nyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Inga kemiska bekämpningsmedel används, djuren hanteras på ett etiskt och naturligt sätt då de får ekologiskt foder samt får röra sig fritt både ute och inne. Andelen ekologiskt odlad åker ökar sakta men säkert i kommunen. Andel ekologisk odlad åkermark i Nyköpings kommun Total åkerareal, ha Ekologiskt odlad, ha Andel ekologisk odlad (%) 2009 2010 2011 2012 2013 30706 29772 29671 29 705 29644 2563 2771 2992 3 089 4212 8,3 9,3 10,1 10,4 14,2 Källa: Jordbruksverket 52/87 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Indikatorer för målområdet: Väntetid för läkarbesök Vårdkö för operation Avlidna på grund av sjukdom eller olycka Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta mot befolkningen. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en förskjutning i synen på vilka kunskaper och vilka arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Detta innebär i sin tur en utmaning till vården att utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, strategier som kan bidra till en generellt sett mer effektiv hälso- och sjukvård. Tillgänglighet till hälso- och sjukvård Nyköpings Lasarett är ett länsdelssjukhus med ett upptagningsområde på cirka 80 000 invånare. Lasarettet är ett akutsjukhus med i stort sett samtliga specialiteter. I kommunen finns även en ungdomsmottagning, fyra vårdcentraler och 5 distriktssköterskemottagningar. Samtliga vårdcentraler i Nyköpings kommun är hälsodiplomerade, vilket innebär att vårdcentralerna bland annat erbjuder rökavvänjning, Fysisk aktivitet på recept (FaR), stöd vid riskbruk av alkohol och andra ohälsovanor. Som underlag får alla patienter fylla i ett frågeformulär med fem frågor om sin hälsa. Invånarna i Nyköpings kommun har generellt sett en god tillgänglighet till hälso- och sjukvård. Väntetid för läkarbesök För att få en fullständig bild av invånarnas tillgänglighet till hälso- och sjukvård måste även väntetiderna beaktas. Väntetiderna har generellt minskat i både kommunen och länet. Allt fler patienter får komma på läkarbesök inom sju dagar. Under 2014 hade tre av Nyköpings fyra vårdcentraler kortare väntetider för läkarbesök än landstingets genomsnittliga väntetid. Andel patienter som fick komma på läkarbesök inom sju dagar (andel i procent per vårdcentral jämfört med genomsnittet för landstinget) Vårdcentralen Bagaregatan Vårdcentralen Ekensberg Vårdcentralen Stadsfjärden Vårdcentralen Åsidan Landstingsgenomsnittet 2006 81 68 68 74 2008 86 87 99 76 78 86 2010 93 90 88 90 2012 99 84 92 93 2014 95 89 94 94 91 94 90 Källa: Väntetider i vården 53/87 Vårdkö för operation Jämfört med år 2012 har vårdköerna för operation minskat generellt i Sverige. I oktober 2014 var vårdköerna till Nyköpings sjukhus något lägre än rikssnittet men högre i förhållande vårdköerna till länets övriga två sjukhus. Patienter som väntar på operation i oktober 2014 Nyköpings lasarett Länet Riket Väntande patienter totalt 718 Antal längre än 90 dagar Andel längre än 90 dagar 86 12,0% 2 240 106 293 220 14 442 10,1% 14,1% Källa: Väntetider i vården Vårdköerna till Nyköpings lasarett var i oktober 2014 längre än till länets två övriga sjukhus. De var dock kortare än riksgenomsnittet. Jämfört med år 2012 har vårdköerna minskat. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Med hälsopolitiskt åtgärdbara dödsfall avses dödsfall som orsakats av sjukdomar eller olyckor vilka bedöms kunna påverkas med hälsopolitiska insatser. I måttet ingår dödsfall orsakade av lungcancer, cancer i matstrupe, levercirros och motortrafikolyckor. Statistik finns för närvarande enbart på landstingsnivå och nationell nivå. Generellt sett dör män i högre grad än kvinnor i sjukdomar och olyckor som kunnats påverkas av hälsopolitiska åtgärder. I länet är antalet döda enligt detta mått högre än rikssnittet, både vad gäller kvinnor och män. Avlidna på grund av sjukdom eller olycka Antal avlidna per 100 000 1–79 år 2010–2013 Södermanland Riket Kvinnor 39,9 32,0 Män 52,2 47,2 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret 54/87 7. Skydd mot smittspridning Indikatorer för målområdet: Barnvaccinationer Förekomst av klamydia Förekomst av läkemedelsresistenta smittämnen Barnvaccinationer Vaccinationer är en av de viktigaste och mest kostnadseffektiva långsiktiga åtgärderna för att förbättra folkhälsan. Nyköpings kommun har en mycket hög andel barn som vaccineras. Andelen vaccinerade i kommunen har dock minskat sedan år 2007. Andel barn som vaccinerats stelkramp kikhosta MPR difteri polio influensa (Hib) pneumokock Vaccinerade 2007 födda 2005 Nyköping Riket Vaccinerade 2013 födda 2011 Nyköping Riket 99.3 99.3 98.0 99.3 99.3 99.3 i.u. 99,5 99,5 99,3 99,5 99,5 99,5 99,0 98.4 98.3 96.2 98.3 98.3 98.1 i.u. 98,2 98,2 97,3 98,2 98,1 98,1 97,5 Källa: Smittskyddsinstitutet Förekomst av klamydia Ökat sexuellt riskbeteende, fler partners, ändrade sexuella kontaktmönster och handläggningsrutiner inom hälso- och sjukvården är faktorer som påverkar en ökad smittspridning av klamydia. Även ökade väntetider inom vården för att bli undersökt har en inverkan. Det genomsnittliga antalet fall av klamydia har minskat i såväl riket som länet. Mellan 2011 och 2013 hade dock Södermanland något fler klamydiafall per 100 000 invånare jämfört med riket. Under 2014 minskade antalet klamydia markant i länet, vilket innebär ett genomsnitt under rikets nivå. Tyvärr finns det ingen statistik på kommunnivå att tillgå. Klamydiaincidens per 100 000 inv. Sörmland Riket 2004 445 2005 365 2006 376 2007 618 2008 377 2009 463 2010 376 2011 452 356 367 357 513 346 405 391 394 2012 415 2013 409 2014 258 395 372 279 Källa: Smittskyddsinstitutet 55/87 Förekomst av läkemedelsresistenta smittämnen Uppkomsten av bakterier som är resistenta mot antibiotika och andra läkemedel har medfört betydande folkhälsoproblem i hela världen, och det finns tecken på en oroande utveckling även i Sverige. I syfte att följa utvecklingen av bestämningsfaktorn ”förekomst av läkemedelsresistenta smittämnen” har Folkhälsomyndigheten utpekat indikatorn meticillin-resistenta staphylococcus aureus (MRSA) för särskild uppföljning. Antal rapporterade fall av MRSA per 100 000 invånare Sörmland Riket 2004 3,1 7,9 2005 3.4 10.8 2006 3.4 11.6 2007 9.8 12.3 2008 5.3 10.4 2009 8.6 15.8 2010 11.5 16.8 2011 12.5 19.9 2012 12 22 2013 18 25 2014 18 22 Källa: Smittskyddsinstitutet Skåne län och Stockholms län är hårdast drabbade av MRSA medan Södermanlands län ligger klart under riksgenomsnittet. Antalet fall har dock ökat kraftigt sedan år 2004 såväl i Sörmland som i riket som helhet. Ökningen är sannolikt en kombination av en reell incidensökning och en ökad provtagning i takt med att lokala och regionala vårdprogram implementerats. 56/87 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Indikatorer för målområdet: Aborter Graviditetstalet Våldtäkter Sexuella handlingar under tvång Användning av preventivmedel Orsak till skydd vid samlag Möjligheten till trygg och säker sexualitet har stor betydelse för individens upplevelse av hälsa, självkänsla och välbefinnande. Samhället måste värna om de framsteg som gjorts inom sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödravård. Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. Aborter Antalet aborter är en indikator för dels individernas kunskaper och medvetenhet om behovet av att skydda sig dels hur pass väl preventivmedelsförsörjningen är tillgodosedd. Antalet aborter i Nyköping och Sverige och har generellt sett legat på samma nivå senaste tioårsperioden. Vad gäller antalet aborter i åldern 20-29 år ligger dock Nyköping något högre i antal. Positivt är att allt fler aborter sker tidigt i graviditeten. Antal aborter per 1 000 kvinnor Ålder Nyköpings kommun 2006-2010 24,1 35,0 12,0 Nyköpings kommun 2008-2012 22,5 34,6 11,3 Riket Riket Riket 15-19 20-29 30-44 Nyköpings kommun 2002-2006 26,0 28,6 11,7 2002-2006 24,0 27,5 14,2 2006-2010 23,6 30,0 14,5 2008-2012 21,9 29,7 14,9 15-44 19,0 21,0 20,5 19,9 20,9 20,9 Källa: Socialstyrelsen Graviditetstalet Graviditetstalet är antalet födslar och aborter per 1000 kvinnor. Graviditetstalet för tonåringar i Sverige steg under början av 2000-talet och har sedan stabiliserats på en högre nivå. Oskyddat sex kan leda till negativa konsekvenser i form av oönskad graviditet och/eller sexuellt överförda infektioner. I Nyköping låg graviditetstalet för flickor i 15-19 årsålder klart under rikssnittet mellan åren 20092011, för att året därpå öka avsevärt. Ökningen kan tyda på att oskyddat sex blivit mer vanligt i Nyköping. Se tabell på nästa sida. 57/87 Antal födslar och aborter/1000 kvinnor 15-19 år Nyköping Riket 2000 35,9 26,2 2001 26,0 27,3 2002 23,8 29,9 2003 29,1 28,8 2004 29,4 28,2 2005 36,9 28,0 2006 33,5 29,2 2007 29,4 28,7 2008 28,8 28,5 2009 23,5 26,9 2010 21,2 25,6 2011 23,7 24,5 2012 28,8 22,6 Källor: SCB, Socialstyrelsen Sexuellt våld och tvång Regeringen framhåller att sexuellt våld och tvång skall användas som bestämningsfaktorer inom målområdet Sexualitet och reproduktiv hälsa. Våld mot kvinnor utgör ett väsentligt men försummat folkhälsoproblem. Studier bekräftar att sexuellt våld och/eller tvång ofta medför ohälsa med långtgående konsekvenser även för sexuallivet. Dessutom är sexualiserat våld en tydlig orsak till ohälsosam stress hos kvinnor. Det totala antalet polisanmälda våldtäktsbrott i Sverige har ökat kontinuerligt från sammanlagt 350 våldtäkter år 1950 till hela 3 538 år 2011, vilket då utgjorde en femtedel av samtliga sexualbrott. Andelen anmälda våldtäkter inomhus har ökat snabbare än våldtäkterna utomhus. Antalet anmälda våldtäkter i Nyköping har varierat relativt mycket under de senaste tio åren men en klar topp nåddes år 2011. Andelen ungdomar som tvingats till sexuella handlingar av jämnåriga har ökat på senare år och kommunen ligger nu klart över länsgenomsnittet. Våldtäkter Antal anmälda våldtäkter mot personer 18 år eller äldre per 100 000 invånare 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Nyköping 10.1 24.2 32.1 29.9 47.3 37.4 76,3 58,0 104,0 44,0 49,0 Riket 23.4 23.9 33.8 33.7 38.5 43.7 42,8 44,0 45,0 45,0 43,0 Källa: Brottsförebyggande rådet Sexuella handlingar under tvång Andel ungdomar som tvingats till sexuella handlingar av jämnårig, procent Nyköping Länet 2008 2011 2014 3,6 3,6 3,6 3,0 4,4 3,5 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2 58/87 Användning av preventivmedel Enligt landstingets enkätundersökning Liv och hälsa ung 2014 använde totalt 85 procent av flickorna preventivmedel vid det senaste samlaget men bara 70 procent av pojkarna. P-piller är det vanligaste preventivmedlet. Användning av preventivmedel vid senaste samlaget, antal personer (procent i parantes) 2014 Kondom P-piller Akutpiller P-stav P-ring Spiral Annat preventivmedel Inget preventivmedel Nyköping Flickor 32 (20) 94 (60) 5 (3) 9 (6) 2 (1) 4 (3) 3 (2) 23 (15) Länet Pojkar 47 (36) 54 (41) 2 (2) 5 (4) 1 (1) 3 (2) 3 (2) 39 (30) Flickor 165 (26) 374 (59) 18 (3) 40 (6) 14 (2) 11 (2) 12 (2) 94 (15) Pojkar 237 (40) 243 (41) 13 (2) 25 (4) 7 (1) 8 (1) 11 (2) 153 (26) Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2 Orsak till skydd vid samlag Ungdomar använder främst skydd för att undvika graviditet. Att använda skydd för att förhindra smitta upplevs som viktigare bland pojkarna än bland flickorna. Syfte för att använda skydd vid senaste samlaget, antal personer (procent) 2014 Nyköping, antal (%) Länet, antal (%) Förhindra graviditet Förhindra smitta Flickor 134 (96) 20 (14) Flickor 545 (97) 109 (19) Pojkar 87 (95) 27 (29) Pojkar 424 (91) 140 (30) Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2 59/87 9. Fysisk aktivitet Indikatorer för målområdet: Fysisk aktivitet bland vuxna Fysisk aktivitet bland unga Övervikt Hjärt- och kärlsjukdom Diabetes Tillgång till gång- och cykelvägar Tillgång till grönområden Att vara fysiskt aktiv har många hälsofördelar. Dels känner man sig piggare och starkare och får därmed en högre livskvalitet dels minskar fysisk aktivitet risken för ett flertal sjukdomar, bland annat hjärt- och kärlsjukdom och olika cancerformer. Då många arbeten idag är stillasittande blir fysisk aktivitet på fritiden allt viktigare. Det är vanligare med en stillasittande fritid bland personer med kort utbildning än bland dem med längre utbildning. För aktiv fritid är mönstret omvänt, med en högre andel aktiva på fritiden bland dem med längre utbildning. Fysisk aktivitet bland vuxna Allt fler kvinnor och män i Nyköping är fysisk aktiva minst 30 minuter om dagen. Andelen fysiskt aktiva kvinnor i Nyköping är dock lägre än riksgenomsnittet. Andel fysiskt aktiva minst 30 min. per dag, 18–80 år, procent 2006-2008 Nyköpings kommun Riket 2010-2013 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 57,7 63,5 60,1 65,0 58,8 64,2 61,0 64,0 66,0 66,0 64,0 65,0 Källa: Hälsa på lika villkor Fysisk aktivitet bland unga Många barn rör på sig för lite idag och tillbringar i stället mycket tid stillasittande framför tv och dator. För barn och ungdomar rekommenderas minst 60 minuter fysisk aktivitet varje dag av både måttlig och hög intensitet. Fysisk aktivitet bland unga kan främjas genom till exempel information om fördelar med motion och hälsosam kost, utöka andelen idrottstimmar med högre aktivitet samt främja aktiviteter med konditionsträning efter skolan. Flickorna i åk 2 på gymnasiet i kommunen är mer fysiskt aktiva än flickorna i resten av länet. Pojkarna är däremot mindre aktiva än länsgenomsnittet. I åk 9 finns det ingen större skillnad i fysisk aktivitet mellan kommunen och länet. Sedan år 2000 har andelen flickor som tränar ökat klart medan andelen pojkar som tränar har stagnerat. 60/87 Andel elever som tränar minst 30 min. minst 2 ggr/vecka, procent Grundskolan åk 9 Gymnasiet åk 2 2004 2008 2011 2014 2004 2008 2011 2014 Nyköpings kommun -Flickor -Pojkar 56 71 65 70 58 72 68 71 46 64 59 67 55 63 74 64 Länet -Flickor -Pojkar 61 74 62 72 58 70 67 71 52 63 59 67 58 65 68 67 Källa: Liv & Hälsa Ung Övervikt Mer än hälften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna i Sverige är överviktiga eller har fetma. Sedan 1980 har andelen överviktiga män ökat med ca 30 procent och andelen överviktiga kvinnor har ökat med ca 20 procent. Utvecklingen av övervikt och fetma påverkar dels av gener och levnadsvanor dels samhälleliga faktorer. Övervikt och fetma ökar risken för ett flertal sjukdomar, bland annat bröstcancer efter klimakteriet, tjock- och ändtarmscancer, hjärtoch kärlsjuklighet och typ 2-diabetes. Förekomsten av fetma ökade kraftigt under åren 1980– 2012. Andelen vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990. Fetma är generellt vanligare bland personer med sämre socioekonomisk bakgrund och bland invånare på landsbygden. När det gäller kvinnor till exempel är fetma dubbelt så vanligt bland dem med grundskoleutbildning som bland dem med eftergymnasial utbildning. Även bland barn har fetma ökat under de senaste två decennierna. Andelen överviktiga vuxna i Nyköping har minskat något över tid men är fortfarande är högre än i riket. Andelen män som är överviktiga är, precis som rikssnittet, betydligt högre än andelen överviktiga kvinnor. Andel överviktiga, 18-79 år (åldersstandardiserade data), procent. Nyköping 2007-2010 Nyköping 2010-2013 Riket 2007-2010 Riket 2010-2013 Kvinnor Män 33,0 43,0 29,0 44,0 28,0 42,0 29,0 42,0 Totalt 38,0 36,0 35,0 35,0 Källa: Hälsa på lika villkor Jämfört med länet är det generellt sett färre överviktiga ungdomar i Nyköping. Könsskillnaden är påtaglig i både kommunen och länet, då pojkarna i större utsträckning är överviktiga. I Nyköping är det betydligt fler överviktiga flickor i årkurs 2 på gymnasiet, jämfört med flickor i årskurs 9. Sett över en längre tidsperiod är det ingen större skillnad när det gäller andelen överviktiga ungdomar. Andel överviktiga/kraftigt överviktiga ungdomar, procent. Nyköping Åk 9 Nyköping Åk 2 Länet Åk 9 Länet Åk 2 Flickor Pojkar 9 20 14 20 12 23 12 24 Totalt 15 17 18 19 Källa: Liv & Hälsa Ung, 2014 61/87 Hjärt- och kärlsjukdom De senaste decennierna har hjärt- och kärldödligheten minskat kraftigt i Sverige, och såväl insjuknanden och dödsfall inträffar vid allt högre åldrar. Den främsta orsaken är sjukvårdande insatser. Hjärt- och kärlsjukdom har under lång tid varit den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Sett till hela befolkningen är det fortfarande så, men upp till 78 års ålder är cancer numera en vanligare dödsorsak bland både kvinnor och män. Risken att insjukna i hjärtinfarkt är högre bland människor som röker, har en stillasittande fritid, är arbetslösa och/eller har en kortare utbildning. Dödligheten i hjärtinfarkt har minskat även i Nyköping. Jämfört med riksgenomsnittet är dock dödligheten i hjärtinfarkt för män högre i Nyköping. För kvinnorna är dödligheten marginellt lägre i Nyköping. Antal döda per 10 000 invånare i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) Nyköping 2000-2004 kvinnor män 0,5 0,7 3,3 11,7 98,3 153,2 22,0 36,3 15-44 45-64 65Totalt 15- Nyköping 2010-2013 kvinnor män 0,0 0,2 1,4 8,6 55,9 85,2 16,3 24,0 Riket 2000-2004 kvinnor män 0,1 0,4 3,0 11,4 97,1 138,8 21,5 33,0 Riket 2010-2013 kvinnor män 0,1 0,2 2,2 7,8 64,5 85,2 16,5 20,1 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Diabetes Enligt Nationella Diabetesregistret har 4 procent av Sveriges befolkning någon form av diabetes, vilket motsvarar knappt 390 000 personer. Cirka 90 procent av dessa har typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes ökar med stigande ålder där 10-20 procent av befolkningen över 65 år får sjukdomen. Runt 50 000 människor i Sverige har typ 1-diabetes varav 7-8000 av dessa är barn. Antalet barn som insjuknar i typ 1-diabetes har nästan fördubblats från 80-talet fram till idag. Övervikt och fetma ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes. Personer med låg utbildningsnivå eller med arbetaryrken drabbas av diabetes i större utsträckning, i synnerhet män. I såväl Nyköping som riket har dödligheten i diabetes ökar över tid, framför allt för män. Nyköpings kommun ligger dödligheten i diabetes för kvinnor något under riksgenomsnittet medan dödligheten för män ligger marginellt över riksgenomsnittet. Andel med diabetes, procent kvinnor män Nyköping 2007-2010 3 5 Nyköping 2011-2014 6 7 Riket 2007-2010 5 6 Riket 2011-2014 5 7 Källa: Hälsa på lika villkor Antal döda per 10 000 invånare i diabetes kvinnor män Nyköping 2001-2005 1,2 2,2 Nyköping 2005-2009 1,5 2,6 Nyköping 2009-2013 2,1 3,8 Riket 2001-2005 1,9 2,3 Riket 2005-2009 2,2 2,8 Riket 2009-2013 2,3 3,7 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret 62/87 Cyklister Antalet cyklister i Nyköping räknas varje höst på 6 utvalda platser i centrum, nämligen Västerleden, Arnöleden, V. Trädgårdsg, Stockholmsv, Fågelbov. och Stadsbron. Räkningen sker kl. 7-9, 11.30-13.30 och 16-18. Antal cyklister i Nyköpings tätort 2010 354 236 218 187 377 742 2114 Västerleden Arnöleden V. Trädgårdsg. Stockholmsv. Fågelbov. Stadsbron Totalt 2011 306 324 339 495 459 655 2578 2012 532 421 396 568 549 982 3448 2013 375 412 488 477 504 1004 3260 Källa: Nyköpings kommun, Tekniska divisionen Den långsiktiga trenden är att antalet cyklister ökar. Från 2012 till 2013 skedde dock en minskning. Under 2013 var det totala antalet cyklister 3 260. Tillgång till gång- och cykelvägar För att kommuninvånarna skall kunna utöva regelbunden fysisk aktivitet, framför allt vardagsmotion, är tillgången till gång- och cykelvägar en viktig förutsättning. 81 procent av medborgarna i Nyköping anser att tillgången till gång- och cykelvägar är bra eller mycket bra. Tillgången har ökat på senare år. Tillgången till gång- och cykelvägar är bättre i Nyköpings kommun än i andra kommuner enligt de kommuninvånare som svarat på SCB:s Medborgarundersökning. Jämfört med tidigare undersökningar hade tillgången till gång- och cykelvägar blivit bättre år 2014. Invånarnas upplevelse angående tillgängligheten till gång- och cykelvägar 2012 2013 2014 Inte bra 22 20 19 Bra 45 50 46 Mycket bra 33 31 35 Källa: SCB Medborgarundersökning, Rapportbilaga. Tillgång till grönområden Tillgängligheten på närströvområden och övriga grönområden mycket också viktiga för det aktiva livet. Friluftslivet har dessutom en stor potential att skapa njutning och välbefinnande och har stor betydelse för den psykiska och fysiska hälsan samt sätter igång kreativa processer. I Nyköping är tillgången till grönområden i allmänhet god. Andel av befolkningen i Nyköpings tätort som har högst 200 meter till grönområde 2012 70,8 2013 72,8 2014 70,8 Källa: Nyköpings kommun, Kartenheten 63/87 10. Matvanor och livsmedel Indikatorer för målområdet: Amningsfrekvens Tandhälsa Kostvanor bland vuxna Kostvanor bland unga Ekologisk mat Ungas läskvanor Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga sjukdomar som exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och psykosocial ohälsa, då måltiden även har en social betydelse. Förutsättningar för bra matvanor bland människor skapas främst på samhällsnivå, där utbudet och tillgängligheten av livsmedel kan påverkas. Kommunernas verksamheter har därför en stor möjlighet att främja goda matvanor hos befolkningen. För att förändra ett beteende bland invånarna är det även viktigt att arbeta med information och kunskap. Amningsfrekvens Bröstmjölk är bra för spädbarnet ur flera synvinklar. Dels innehåller mjölken alla näringsämnen som ett spädbarn behöver den första tiden i livet dels har mjölken flera positiva hälsoeffekter på barnet då amning kan minska risken för mag- och tarminfektioner och öroninfektioner under den tid barnet ammas samt minska risken för högt blodtryck och övervikt i vuxen ålder. Den internationella rekommendationen från WHO är att barn bör få enbart bröstmjölk de första 6 månaderna, samma rekommendation ges i Sverige sedan 2003 då det finns starkt vetenskapligt belägg för fördelarna med amning, även i länder som Sverige. Amningsfrekvensen i Sverige har minskat generellt de senaste 15 åren. Samma gäller för Nyköping. Amningsfrekvensen i kommunen ligger dessutom under riksgenomsnittet, speciellt vad gäller spädbarn i fyra månaders ålder. Andel av barnen födda ett visst år som ammades (enbart eller delvis) vid 4 respektive 6 månaders ålder, procent. 4 månader 4 månader Nyköpings kommun Riket 2000 78,5 83,2 6 månader 6 månader Nyköpings kommun Riket 64,0 72,2 2002 81,8 83,3 2004 78,4 82,7 2006 79,3 80,9 2008 76,8 78,5 2010 74,6 75,6 2012 72,7 74,8 68,5 72,5 68,9 72,0 66,8 69,2 64,9 66,5 62,3 62,5 61,6 62,7 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Amningsfrekvensen i kommunen ligger under riksgenomsnittet, speciellt för 4-månadersbarnen. På senare år har amningsfrekvensen minskat för såväl 4-månadersbarnen som för 6-månadersbarnen. 64/87 Tandhälsa Tandhälsan har under de senaste 30 åren blivit mycket bättre i Sverige, framför allt bland målgruppen äldre. De socioekonomiska skillnaderna kvarstår dock fortfarande, då personer med utländsk bakgrund och låg utbildning har sämre tandhälsa än andra. I Nyköping är tandhälsan hos kvinnor något bättre än riksgenomsnittet. Tandhälsan hos män i kommunen ligger på samma nivå som i riket som helhet. Andel vuxna med dålig tandhälsa, procent Kvinnor Män Samtliga Nyköping 2007-2010 2010-2013 12 7 13 10 13 8 Riket 2007-2010 2010-2013 10 9 11 10 10 10 Källa: Hälsa på lika villkor Kostvanor bland vuxna Livsmedelsverkets nationella rekommendationer för vuxna och barn över 10 år är att äta 500 gram frukt och grönsaker varje (frukt och grönsaker minst fem gånger per dag). Lågt intag av frukt och grönt är enligt WHO en av de 10 största riskfaktorerna för ohälsa både män och kvinnor vid sjukdomsbörda i höginkomstländer. Frukt och grönsaker innehåller viktiga näringsämnen som kan skydda mot olika typer av sjukdomar, bland annat mot cancer och hjärtoch kärlsjukdomar. Befolkningens konsumtion av frukt och grönt kan mätas dels genom enkäter om levnadsvanor dels via den totala försäljningen av frukt och grönsaker i Sverige. Andelen som äter frukt och grönt ligger numera på samma nivå i Nyköpings kommun som i riket. Kvinnorna äter betydligt mer frukt och grönt än männen. Andel vuxna som äter frukt och grönt minst 5 gånger/dag, procent 16-84 år Nyköpings kommun -kvinnor 2007-2010 6,0 2010-2013 9,0 12,0 11,0 1,0 6,0 9,0 13,0 9,0 12,0 5,0 5,0 -män Riket -kvinnor -män Källa: Hälsa på lika villkor Kostvanor bland unga Nästan en fjärdedel av barn och ungas kaloriintag baseras på godis, läsk, glass, snacks och bakverk. Barn i Sverige dricker i ungefär 2 dl saft och läsk per dag och äter 1,5 hg godis i veckan. Barn över 10 år rekommenderas att äta frukt eller grönt fem gånger om dagen. Bland ungdomarna i Nyköping har andelen flickor som äter frukt och grönt minskat på senare år. Bland pojkarna finns ingen tydlig trend. Jämfört med länet äter pojkarna i kommunen något mer frukt och grönt. 65/87 Andel unga som äter frukt och grönt så gott som dagligen eller mer, procent 2006 2008 2011 2014 -Flickor 67 60 59 54 -Pojkar 50 43 42 49 Riket -Flickor 64 59 54 56 -Pojkar 43 41 45 44 Nyköpings kommun Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9 Ekologisk mat Ekologisk mat ska vara framställd på ett så naturligt sätt som möjligt, utan kemiska bekämpningsmedel vid produktion och utan tillsatser för att förändra arom, färg och konservering. Genom att köpa ekologiska livsmedel bidrar kommunen till att uppfylla de svenska miljömålen giftfri miljö och grundvatten av god kvalitet. Andelen inköp av ekologiska livsmedel till Nyköpings skolor och äldreboenden har ökat under 2014. Jämfört med snittet för Sveriges 97 ekokommuner 2013 ligger Nyköping klart över snittet. Orsaken är det nya tjänstekontraktet för måltiderna inom äldreomsorgen där kravet gentemot leverantören är att minst 50 procent av livsmedlen ska vara ekologiska. Från och med januari 2015 ställs samma krav för skolmåltiderna. Flera förskolor arbetar aktivt för att öka andelen ekologisk mat. Goda exempel är förskolorna Kompassen, Fransiskus och Långsätter där andelen ekologisk mat är 73, 55 respektive 49 procent. Andel inköp av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen (procent): Nyköpings kommun Sveriges ekokommuner 2011 20,4 16,1 2012 21,7 15,9 2013 20,8 19,6 2014 27,1 i.u. Källa: SEKOM via Nyköpings kommuns underlag. Ungas läskvanor Läskkonsumtionen är i både Nyköping och länet betydligt större hos pojkarna än hos flickorna. Den dagliga läskkonsumtionen bland pojkarna har dock minskat markant sedan 2004 medan andelen flickor som dricker läsk generellt är oförandrad. Andel unga som dricker läsk så gott som dagligen eller mer, procent 2004 2008 2011 2014 -Flickor 8 6 6 8 -Pojkar 23 18 14 12 Länet -Flickor 11 8 8 8 -Pojkar 27 23 20 15 Nyköpings kommun Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9 66/87 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Indikatorer för målområdet: Alkohol: Dopning: Alkoholvanor bland vuxna Användande och attityder kring dopning Berusningsdrickande bland ungdomar senaste året Berusningsdrickande bland ungdomar varje månad Tobak Föräldrars restriktivitet till ungdomar och alkohol Rökvanor bland vuxna Dödlighet på grund av alkoholintag Rökvanor bland gravida Alkoholförsäljning Rökvanor bland spädbarnsföräldrar Alkoholtillsyn Ungas tobaksvanor Serveringstillstånd Passiv rökning Rattfylleri Dödlighet i lungcancer Stöd och behandling Dödlighet i KOL - Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Snusvanor bland vuxna Narkotika: Snusvanor bland unga Narkotikavanor bland unga Vattenpipa Vanligaste narkotikapreparaten bland unga Cannabisanvändning bland vuxna Spel: Dödlighet i narkotika Spelberoende Narkotikarelaterade brott Alkoholvanor bland vuxna Missbruk av alkohol utgör en av de vanligaste orsakerna till olyckor, sjukskrivningar, sjukhusvård, förtidspensioneringar samt våld i såväl hemmet som den offentliga miljön. Hög alkoholkonsumtion är också en bidragande orsak till fosterskador samt sjukdomar som cancer, leversjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. År 2004 konsumerade svenskarna 10,5 liter ren alkohol per år. För 2012 var motsvarande siffra 9,2. Har totalkonsumtionen av alkohol i Sverige har därmed sjunkit över en längre tidsperiod. Andelen vuxna med riskabla alkoholvanor4 har däremot ökat bland både män och kvinnor. Andelen män med riskabla alkoholvanor samt andelen män med alkoholrelaterade sjukdomar och skador är fortfarande högre än kvinnors. Andelen vuxna med riskabla alkoholvanor totalt sett är samma för Nyköping och riket. 4 Med riskbruk av alkohol avses antingen en hög genomsnittlig konsumtion eller en intensivkonsumtion minst en gång i månaden. En hög genomsnittlig konsumtion överstiger 14 standardglas per vecka för män och 9 standardglas för kvinnor. Intensivkonsumtion avser en konsumtion av fem standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män och fyra standardglas eller fler för kvinnor. Ett standardglas är ett mått som motsvarar exempelvis 33 cl starköl, 12–15 cl vin eller knappt 4 cl sprit. 67/87 Andel vuxna med riskabla alkoholvanor, procent Kvinnor Män Samtliga Nyköping 2007-2010 10,0 18,0 15,0 Nyköping 2010-2013 13,0 21,0 17,0 Riket 2007-2010 10,0 17,0 13,0 Riket 2010-2013 13,0 20,0 17,0 Källa: Hälsa på lika villkor Alkoholkonsumtion bland ungdomar Alkoholkonsumtionen (såväl årskonsumtion som intensivkonsumtion) bland ungdomar har generellt sett minskat över tid i Nyköping, länet och Sverige. Andelen elever som druckit alkohol senaste året är lägre i Nyköping jämfört med länet när det gäller årskurs 9 men högre vad gäller eleverna i årskurs 2 på gymnasiet. Andelen flickor som druckit alkohol senaste året är högre än pojkar i båda årskurserna men mest påtaglig vad gäller årskurs 9. Konsumtionen bland båda årskurserna har minskat över tid. Källa: Liv & Hälsa Ung Berusningsdrickande bland ungdomar Andelen elever i årskurs 9 respektive 2 på gymnasiet som druckit sig berusade minst en gång i månaden senaste året har minskat i både länet och Nyköping. Jämfört med gymnasiet är det fler elever i årskurs 9 i Nyköping som uppger att de druckit sig berusade. Jämfört med länet är det nästan dubbelt så många flickor i årskurs 2 i Nyköping som dricker sig minst en gång i månaden. . Andel ungdomar som minst en gång i månaden druckit sig berusade 2011 2011 2014 2014 Flickor Pojkar Flickor Pojkar - Åk 9 17 21 13 10 -Åk 2 Södermanlands län 10 10 7 10 -Åk 9 -Åk 2 18 8 16 11 12 4 10 8 Nyköpings kommun Källa: Liv & Hälsa Ung 68/87 Föräldrars restriktivitet till alkohol bland ungdomar Andelen elever i årskurs 9 vars föräldrar inte tycker det är ok att de dricker alkohol har ökat markant mellan 2009 och 2014 i såväl länet som Nyköping. Nyköpingsföräldrarna är något mer restriktiva än föräldrarna i övriga länet. Andel ungdomar vars föräldrar inte tycker det är ok att de dricker 2004 2008 2011 2014 Nyköpings kommun - Flickor 54 67 73 - Pojkar Södermanlands län 65 63 71 -Flickor -Pojkar 55 60 62 62 70 68 Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9 Dödlighet på grund av alkoholintag Den alkoholrelaterade dödligheten har varit tämligen oförandrat i Nyköping sedan 1999. För män i Nyköping är dödligheten i betydligt lägre än i riket medan dödligheten för kvinnor ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. På senare år har dödligheten för kvinnor minskat mer i kommunen än i riket. Antalet döda på grund av alkoholrelaterade leversjukdomar har inte ändrats nämnvärt över tid. Även om dödligheten är vanligare bland män är det färre antal män i Nyköpings om dör jämfört med riket. Även antalet döda på grund av alkoholförgiftning är vanligare bland män. Medan dödligheten bland män har minskat över tid har dödligheten bland män i Nyköping ökat. Dödlighet enligt alkoholindex per 10 000 invånare Nyköping Riket Kvinnor 1999-2003 0,8 0,9 2004-2008 1,1 0,9 2009-2013 0,7 0,8 Män 1999-2003 2,4 3,7 2004-2008 2,5 3,6 2009-2013 2,3 3,1 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Dödlighet pga alkoholrelaterade leversjukdomar per 10 000 invånare Nyköping Riket Kvinnor 1999-2003 0,6 0,6 2004-2008 0,6 0,6 2009-2013 0,6 0,6 Män 1999-2003 1,1 1,4 2004-2008 1,0 1,5 2009-2013 0,8 1,5 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret Dödlighet pga alkoholförgiftning per 10 000 invånare Nyköping Riket Kvinnor 1999-2003 0,0 0,3 2004-2008 0,4 0,3 2009-2013 0,3 0,2 Män 1999-2003 0,3 1,0 2004-2008 0,7 0,9 2009-2013 0,7 0,7 Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret 69/87 Tillgänglighet av alkohol Alkoholkonsumtionen påverkas av tillgängligheten på alkohol i form av antal Systembolag, ombud, antal serveringstillstånd, öppettider samt smuggling, illegal försäljning och langning. Alkoholförsäljning Alkoholförsäljningen i Nyköping (Systembolagets två butiker inklusive ombud samt försäljning på restauranger) har ökat över tid. År 2013 var alkoholförsäljningen per person och år något högre i Nyköping jämfört med riket. Försäljningsvolymerna för spritdrycker, vin och starköl är omräknade till liter 100 % alkohol och mängden 100 % alkohol är därefter beräknad per invånare som är 15 år och äldre. Alkoholförsäljning i 100% liter alkohol per person och år Nyköping 2003 4.8 2004 4.5 2005 4,6 2006 4,7 2007 4,9 2008 4,9 2009 5,2 2010 5,2 2011 5,2 5.1 4.8 4,9 5,1 5,3 5,4 5,8 5,8 5,8 Riket 2012 5,3 5,8 2013 6,6 5,8 Källa: Systembolaget Serveringstillstånd Kommunen har huvudansvaret för tillsynen av försäljning av alkohol i restauranger och i butiker. Det är även kommunen som beviljar om serveringstillstånd. Antalet serveringstillstånd i Nyköping har minskat på senare år och låg år 2013 under riksgenomsnittet. Under 2013 fanns det 78 stadigvarande serveringstillstånd och cirka 130 tillfälliga tillstånd. Inför verksamhetsåret 2015 finns det 67 stadigvarande tillstånd och cirka 50 tillfälliga. Serveringstillstånd per 10 000 invånare Nyköping Riket 2003 14.4 13.8 2004 14.7 13.8 2005 14,7 14,1 2006 16,7 14,3 2007 16,0 14,0 2008 17,1 13,9 2009 17,0 14,1 2010 15,7 14,2 2011 15,4 14,4 2012 14,9 14,9 2013 14,7 15,2 Källa: Folkhälsomyndigheten, Tillståndsregistret Rattfylleri Alkohol i trafiksituationer innebär en ökad risk för olyckor på grund av alkoholens negativa effekter på reaktionsförmågan och omdömet. Både alkoholkonsumenterna och andra i omgivningen löper risk att skadas genom alkoholrelaterade trafikolyckor. Studier har visat att en större andel av alla förare är alkoholpåverkade i dödsolyckor än i olyckor utan dödlig utgång. Under de senaste åren har Nyköpings kommun varit hårdare drabbat av rattfylleri jämfört med riket och skillnaden har dessutom ökat. Antal anmälda fall av rattfylleri per 10 000 invånare Nyköping 2003 19,6 2004 18,2 2005 17,5 2006 24,7 2007 26,4 2008 21,6 2009 21,3 2010 18,5 2011 18,4 2012 17,1 2013 17,8 Riket 17,1 17,3 17,5 19,1 19,7 20,4 19,2 18,2 18,0 16,0 14,6 Källa: Brottsförebyggande rådet 70/87 Stöd och behandling Missbruksvård inom Landstinget Södermanland Landstinget erbjuder rådgivande samtal till patienter som har ett riskbruk av alkohol. På individnivå kan känsligheten för alkohol variera och det kan ibland vara lämpligt att ge stöd till patienter med lägre konsumtionsnivåer att minska sin alkoholkonsumtion. Antalet rådgivande samtal har ökat betydligt från 2013 till 2014. Landstingets behandling för alkoholmissbruk Antal rådgivande samtal Jan-aug 2013 132 Jan-aug 2014 334 Källa: Landstingets verksamhetsstatistik Missbruksvård inom Nyköpings kommun Kommunen har det yttersta ansvaret för att personer med beroende- och missbruksproblem får det stöd och den hjälp som de behöver. Nyköpings kommun erbjuder olika former av kostnadsfri hjälp och stöd till personer som har beroende- eller missbruksproblem eller är anhöriga. Stöd och behandlingsinsatser som erbjuds är stödsamtal för personer som vill vara anonyma samt gruppverksamhet och individuella insatser via Nygårdens behandlingshem respektive öppenvårsverksamhet. Under 2013 och 2014 fanns det per månad 12 möjliga platser respektive 365 möjliga vårddygn för behandling av alkohol- och/eller narkotikamissbruk på Nygårdens behandlingshem. Efterfrågan av behandling har ökat, vilket resulterat i att beläggningen av Nygårdens verksamheter överbelastats. Medan den totala beläggningen under 2013 var 96 procent var beläggningen 106 procent år 2014. Även antalet personer i behandling inom öppenvårdsverksamheten har ökat. Möjliga orsaker till ökningen är det ökade behovet av stöd orsakat av en generell ökning av missbruksproblem och/eller på grund av kommunens satsning på uppsökande verksamhet. Kommunens insatser för personer med beroende eller missbruk (per månad) Antal vårddygn av 365 möjliga Antal inskrivna på behandlingshem av 12 befintliga platser Antal personer i behandling inom öppenvården 2013 310,8 11 31 2014 357,3 12 35 Källa: Nyköpings kommun, Division Social omsorg Narkotika Narkotikabruk innebär ökade risker för både medicinska och sociala skador samt ökad risk för att dö i förtid. Olika typer av psykiska sjukdomar och besvär är också vanligare hos personer med ett skadligt narkotikabruk men även ett mindre regelbundet bruk ger psykisk ohälsa i högre grad. Personer som använder narkotika är ofta mer socialt utsatta och löper kraftigt ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar än befolkningen i allmänhet. Det är svårt att ge en precis och entydig bild av narkotikabruket och dess förändring över tid, då all icke-medicinsk hantering av narkotika är kriminaliserad. Allt fler får vård för narkotikarelaterade diagnoser och även antalet narkotikarelaterade dödsfall ökar. Stöd- och behandlingsinsatser beskrivs i föregående avsnitt om alkohol. 71/87 Narkotikavanor bland unga Det har skett en liten uppgång vad gäller andelen högstadielever (årskurs 9) i Nyköping som provat narkotika en eller flera gånger, från 6 procent år 2011 till 7 procent år 2014. Fler pojkar än flickor i årskurs 9 har provat narkotika. Bland elever i årskurs 2 på gymnasiet i Nyköping har det skett en större uppgång, från 15 procent år 2004 till 19 procent år 2014, vilket innebär att kommunen ligger klart över medelvärdet för länet (16 procent). Betydligt fler pojkar än flickor har provat narkotika. Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9 Vanligaste narkotikapreparaten bland unga Det finns två sorters narkotika som dominerar bland ungdomarna i kommunen och det är hasch och marijuana. Det är få som använder tyngre droger som heroin. I undersökningen fanns inte preparaten Spice eller Cannabis som svarsalternativ. Nedan redovisas hur många personer (antal) som ”någon gång” använt vilket preparat. Bland elever i årskurs 2 på gymnasiet i Nyköping uppger 12 procent att de använt en så kallad nätdrog. Motsvarande siffra i länet är 8 procent. Slag av narkotika som ungdomar använt 120 Antal personer 100 80 60 40 20 0 Hasch Marijuana Amfetamin Kokain Ecstacy Heroin GHB Annat slag Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 2 72/87 Cannabisanvändning bland vuxna Resultat från enkätundersökningen Hälsa på lika villkor visar på samband mellan cannabisanvändning (hasch eller marijuana) och psykisk ohälsa. Bland cannabisanvändarna är det fler som anger en hög grad av besvär som ängslan, oro och ångest. De kan också ha använt antidepressiv medicin under de senaste tre månaderna eller någon gång allvarligt övervägt att ta sitt liv eller försökt ta sitt liv. Sannolikt går sambandet i båda riktningarna: man använder cannabis för att man mår dåligt och man mår dåligt för att man använder cannabis. Cannabisanvändningen ligger på samma nivå i Nyköpings kommun som i riket. Andel vuxna som använt cannabis senaste året, procent Kvinnor Män Totalt Nyköping 2007-2010 1,0 2,0 2,0 Nyköping 2010-2013 1,0 3,0 2,0 Riket 2007-2010 1,0 3,0 2,0 Riket 2010-2013 1,0 3,0 2,0 Källa: Hälsa på lika villkor Dödlighet i narkotika Narkotikarelaterade dödsfall är en av de säkrare indikatorerna på narkotikaproblemets omfattning och uppgifterna används ofta vid internationell rapportering. Narkotikadödligheten är högst bland män i åldern 25–44 år. Bland kvinnor är narkotikadödligheten numera högst i åldern 45–64 år, men skillnaderna mellan åldersgrupper är små. Dödsfall till följd av narkotika är tre gånger så vanligt bland män som bland kvinnor. Narkotikadödligheten ökade i alla åldrar från år 1987 fram till början av 2000-talet. De senaste åren har de narkotikarelaterade dödsfallen ökat bland män. Nyköpings kommun har en lägre narkotikarelaterad dödlighet än riket. Antal döda pga. diagnos enligt narkotikaindex per 10 000 invånare Kvinnor Män Nyköping 2000-2004 0,1 0,5 Nyköping 2009-2013 0,1 0,7 Riket 2000-2004 0,2 0,7 Riket 2009-2013 0,3 0,8 Källa: Socialstyrelsen. Dödsorsaksregistret Narkotikarelaterade brott Antalet anmälda narkotikabrott ökade betydligt i Nyköpings kommun från 2010 till 2011 för att sedan minska från 2011 till 2013. Den långsiktiga trenden är att antalet anmälda narkotikabrott ökar. Ökningen av antalet anmälda brott kan ha olika förklaringar: antalet brott har ökat, polisen har förstärkt sina insatser och/eller att benägenheten att anmäla brott har ökat. Antal anmälda fall av narkotikabrott per 10 000 invånare Nyköping 2003 81,8 2004 82,9 2005 93,1 2006 94,2 2007 66,0 2008 99,1 2009 98,3 2010 90,6 2011 125,9 2012 118,1 2013 113,5 Riket 53,2 58,4 66,4 85,3 91,6 99,9 101,3 109,5 110,8 114,9 116,6 Källa: Brottsförebyggande rådet 73/87 Dopingmissbruk Dopning utanför idrotten har ökat och blivit ett etablerat samhällsproblem. Den största andelen användare av dopningsmedel finns numera på gym och träningsanläggningar, främst på de anläggningar som har ett större fokus på kraft och styrka än på hälsa. Dopning innebär ett missbruk av hormonpreparat och andra läkemedel som har till syfte att öka musklernas styrka och volym. Dopningsmedel är substanser som ökar produktionen eller frisättning av testeron och tillväxthormon. Det kan bland annat vara anabola androgena steroider (AAS), tillväxthormon och testosteron. Majoriteten av de som använder dopningsmedel är män mellan 18-34 år som vill förändra sitt utseende genom mer synliga muskler. Debuten sker oftast i 20-årsåldern. Ytterligare skäl till att använda dopningsmedel är viljan att förbättra sin förmåga att slåss och skrämmas och/eller för att förtydliga sin manlighet. De flesta av de som använder dopningsmedel brukar även kosttillskott, läkemedel, narkotika och/eller alkohol. AAS bidrar till både fysiska som psykiska förändringar, som till exempel en större kroppsvolym, stryka men även aggressivitet. Det har påvisats att det förekommer ett samband mellan användning av AAS och våld, aggressivitet, kriminalitet och alkohol och narkotikamissbruk. Användning av dopningsmedel kan leda till allvarliga fysiska, psykiska och sociala problem i form av allvarliga depressiva symtom och aggressivitet. Det saknas säkra data för hur många som använder dopningsmedel i Sverige. Enligt enkäter är konsumtionen oförändrad (cirka 3 procent av befolkningen) men det ökande antalet brott mot dopningslagen samt beslag av dopningsmedel visar att missbruket har ökat. Då det är mer vanligt att användare av dopningsmedel är de som tränar än de som inte tränar är det effektivt sätt att arbeta förebyggande via gym och träningsanläggningar. Nyköpings kommun arbetar dopingsförebyggande via en strukturerad samverkan med gym, Polisen, Sörmlandsidrotten och Länsstyrelsen i Södermanland. Syftet att minska användningen och tillgången av AAS och andra dopningspreparat på träningsanläggningarna genom att bland annat regelbundet utbilda personal kring AAS och förebyggande arbete. Tolv lokala träningsanläggningar i Nyköping är med i kommunens lokala PRODIS-nätverk (Prevention mot dopning i Sverige). Fyra av dessa anläggningar har minst två personal som gått en nationell antidopingsutbildning. Våren 2014 genomfördes en enkätundersökning bland medlemmar på sex träningsanläggningar i Nyköping. Totalt svarade 192 personer på enkäten5. Några resultat från enkäten redovisas nedan. Användande och attityder kring doping Andel som någon gång använt AAS, tillväxthormon eller andra dopningsmedel utan läkares inrådan. 2% Andel som vet säkert att någon i bekantskapskretsen använder dopningsmedel 15% Andel som blivit erbjudna att prova och/eller köpa någon form av dopningsmedel 23% Andel som tycker det är helt eller delvis ok att göra oanmälda dopningstester på gym. 87% Andel som tycker att det är rätt att stänga av en medlem som brukat AAS eller andra otillåtna preparat. 89% Utvärderingar på nationell nivå visar att allt fler medlemmar tycker det är viktigt att gymmet de tränar på arbetar aktivt för att motverka dopning. Andelen medlemmar som har kännedom om anläggningens dopingpolicy har fördubblats mellan 2010-2012. Samtliga träningsanläggningar i Nyköpings dopingnätverk har sedan hösten 2014 en gemensam policy och handlingsplan för att förebygga dopingmissbruk. 5 Användande av och attityder kring dopning och kosttillskott - en kartläggning från sex träningsanläggningar i Nyköping. Nyköpings kommun 2014. 74/87 Tobak Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige enligt Folkhälsomyndigheten. Rökning kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar, olika former av cancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Passiv rökning kan orsaka samma sorts sjukdomar som aktiv rökning men i mindre omfattning. Flera studier under de senaste åren visar att det nu finns tillräcklig kunskap om snusets skadeverkningar för att avråda från snusbruk. Rökning är vanligast bland personer med låg utbildning och låg inkomst, och minskningen i andel rökare större i gruppen med lång utbildning. Rökning är även vanligare i vissa invandrargrupper samt bland personer med homo-, bi- och transidentitet och personer med funktionsnedsättning. Rökningen har minskat i Sverige ända sedan mitten av 1980-talet. Höjd skatt på tobak och ny lagstiftning för rökfria miljöer är två åtgärder som antas ha bidragit till minskningen Rökvanor bland vuxna Totalt sett minskade andelen dagligrökare i länet och Nyköping fram till 2008 totalt sett. Därefter ökade andelen män som röker dagligen något. Totalt sett är andelen dagligrökare något lägre i Nyköping jämfört med länet. Tidigare var det tydligt att fler kvinnor rökte. Idag är det ingen större skillnad män och kvinnor. Andel dagligrökare, procent 2000 2008 2012 Nyköpings kommun 15,0 12,0 12,0 -kvinnor 19,0 13,0 13,0 -män 11,0 10,0 12,0 Södermanlands län 17,2 14,0 14,0 -kvinnor -män 19,0 15,3 14,0 13,0 13,0 14,0 Källa: Hälsa på lika villkor Rökvanor bland gravida Även om andelen rökande gravida kvinnor har minskat över tid, har Nyköping en högre andel blivande mödrar som röker jämfört med riket. Andel rökande blivande mödrar, procent Nyköpings kommun Riket 2000 15,8 12,2 2002 10,1 10,6 2004 11,2 8,7 2006 9,2 7,4 2008 8,7 6,9 2010 7,8 6,5 2012 7,4 5,9 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret 75/87 Rökvanor bland spädbarnsföräldrar Andelen rökande spädbarnsföräldrar är högre i kommunen än i riket. Sedan 2002 har dock andelen rökande spädbarnsföräldrar minskat betydligt. Andel rökande spädbarnsföräldrar, procent Barnets ålder 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Nyköping 0-4 veckor 8 månader 20,0 20,6 17,1 15,8 11,7 12,3 16,3 17,0 12,7 13,7 14,2 17,0 Riket 0-4 veckor 8 månader 17,0 17,7 14,9 15,4 14,0 14,6 13,2 13,7 12,6 13,1 12,0 12,0 Källa: Socialstyrelsen Ungas tobaksvanor Andelen niondeklassare som röker i stort sett dagligen har minskat från 23 procent år 2004 till 5 procent år 2014. Jämfört med länet i sin helhet finns det färre rökande niondeklassare i kommunen. Däremot har andelen rökande i åk 2 på gymnasiet ökat från 12 procent år 2004 till 15 procent år 2014 och kommunen ligger numera över länsgenomsnittet. Källa: Liv & Hälsa Ung Passiv rökning Andelen personer som utsätts för passiv rökning är enligt enkätundersökningar lägre i kommunen än i riket. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd. Andel utsatta för passiv rökning inomhus, procent Kvinnor Män Totalt Nyköping 2007-2010 14.0 20.0 18.0 Nyköping 2010-2013 6,0 6,0 6,0 Riket 2007-2010 15.0 19.0 17.0 Riket 2010-2013 7,0 7,0 7,0 Källa: Hälsa på lika villkor 76/87 Dödlighet i lungcancer Dödligheten i lungcancer är högre i kommunen än i riket och detta gäller i synnerhet för kvinnorna. Under 2000-talet har dödligheten i lungcancer ökat kraftigt för kvinnor. Dödlighet i lungcancer per 10 000 invånare 15-44 45-64 65Totalt 15- Nyköping 2000-2004 kvinnor män 0,0 0,0 5,3 4,1 10,3 17,1 3,8 4,9 Nyköping 2010-2013 kvinnor män 0,0 0,0 4,3 3,0 17,1 16,3 6,2 5,0 Riket 2000-2004 kvinnor män 0,1 0,1 3,7 3,8 10,3 20,3 3,4 5,5 Riket 2010-2013 kvinnor Män 0,1 0,1 3,3 3,0 13,3 18,6 4,3 4,8 Källa: Hälsa på lika villkor Dödlighet i KOL - Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör de små lungblåsorna. Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt framskridet stadium av sjukdomen är dödligheten stor. I de flesta fall har KOL orsakats av långvarig rökning. Dödligheten i KOL har minskat bland män och ökat bland kvinnor. Både i Nyköping och riket. Bland männen är dödligheten i KOL klart högre i Nyköping än riksgenomsnittet. Dödlighet i KOL per 100 000 invånare 15-44 45-64 65Totalt 15- år Nyköping 2000-2004 kvinnor män 0,0 0,0 0,6 0,9 9,9 19,4 2,3 4,4 Nyköping 2010-2013 kvinnor män 0,0 0,0 0,0 0,0 13,0 15,9 3,7 4,0 Riket 2000-2004 kvinnor män 0,0 0,0 0,7 0,5 10,2 15,5 2,4 3,4 Riket 2010-2013 kvinnor män 0 0 0,8 0,5 12,8 13,3 3,4 2,9 Källa: Hälsa på lika villkor Snusvanor bland vuxna Snusning ökar risken för cancer i matstrupe och magsäck, dödlig hjärtinfarkt, dödlig stroke, förhöjt blodtryck samt olika typer av munslemhinneförändringar. Snusanvändning ökar också risken för diabetes och metabolt syndrom, för tidig förlossning, reducerad födelsevikt och havandeskapsförgiftning. Jämfört med riket som helhet är det betydligt färre män som snusar i Nyköpings kommun. Snusandet har minskat i kommunen under senare år, precis som i riket. Andel vuxna som snusar dagligen, procent Kvinnor Män Totalt Nyköping 2007-2010 4,0 23,0 13,0 Nyköping 2010-2013 3,0 15,0 9,0 Riket 2007-2010 4,0 19,0 12,0 Riket 2010-2013 4,0 19,0 11,0 Källa: Hälsa på lika villkor 77/87 Snusvanor bland unga Även när det gäller ungas snusvanor har det skett en klar nedgång från år 2004 till år 2014 och det gäller både för åk 9 och åk 2. Kommunen ligger numera exakt på länsgenomsnittet. Källa: Liv & Hälsa Ung, åk 9 Vattenpipa Att röka vattenpipa har blivit allt vanligare i Sverige de senaste åren bland både ungdomar och vuxna. En anledning till ökningen är framför allt att det finns en okunskap bland både vuxna och ungdomar om hur farlig vattenpipsrökning är. En vanlig missuppfattning är att vattenpipstobak är mindre skadlig än ”vanlig” tobak. Vattenpipsrökning producerar stora volymer rök som innehåller giftiga ämnen och partiklar. Rök från vattenpipa innehåller bland annat nikotin som orsakar beroende, kolmonoxid som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och tjära som innehåller många cancerframkallande ämnen. Vid vattenpipsrökning under en timme kan en lika stor volym rök inhaleras som den från 100 cigaretter eller fler. Det innebär att enda bloss från en vattenpipa ger tolv gånger mer rök än ett bloss från en cigarett, eller att vattenpipsrökning i 45 minuter ger 40 gånger större volym rök än 5 minuters cigarettrökning. Den sötade tobak som används i vattenpipa upplevs av många som god, len, mild och lätt att inhalera. Studier visar att vattenpipsrökning har ett samband med användning av cigaretter, snus, alkohol och narkotika. Ungefär var fjärde elev i årskurs 9 och varannan i årskurs 2 på gymnasiet i Nyköping har rökt vattenpipa. Även om andelen ungdomar i Nyköping som rökt vattenpipa har minskat över tid ligger Nyköping över länsgenomsnittet. Andel unga som rökt vattenpipa, procent 2011 2011 2014 2014 Flickor Pojkar Flickor Pojkar -Åk 9 38 42 24 28 -Åk 2 Södermanlands län 60 60 44 48 -Åk 9 -Åk 2 37 59 45 62 23 31 25 39 Nyköpings kommun Källa: Liv & Hälsa Ung 78/87 Spelberoende Spelberoende anses vara ett folkhälsoproblem då spelproblem får negativa ekonomiska-, sociala- och hälsomässiga konsekvenser för såväl personen med spelproblem som för dennes närstående och för samhället. Personer med spelproblem har ofta en både sämre allmän hälsa och psykisk hälsa än andra. Till exempel är det vanligare att problemspelare har ångest och är deprimerade än personer som inte har spelproblem. Problemspelare konsumerar dessutom i större uträckning än andra alkohol, tobak och narkotika och drabbas oftare av självmordstankar än andra. Det finns också ett samband mellan kriminalitet och våld och spelproblem. Överdrivet spelande finns i alla befolkningsgrupper och i alla spelformer men framför allt bland personer som står utanför arbetsmarknaden och personer som har ekonomiska problem eller låg utbildning. Män och unga personer är den största riskgruppen. Spelande bland minderåriga har dock minskat under det senaste decenniet. I Sverige har drygt två procent av befolkningen spelproblem. Det finns inga signifikanta skillnader mellan andelen spelberoende Nyköpings kommun och riket Andel med riskabla spelvanor, procent Kvinnor Män Samtliga Nyköping 2007-2010 2010-2013 1,0 2,0 3,0 4,0 2,0 3,0 Riket 2007-2010 2010-2013 2,0 2,0 5,0 5,0 4,0 3,0 Källa: Hälsa på lika villkor 79/87 Bilagor Bilaga 1. Statistik på kommundelsnivå Andel förvärvsarbetande Namn Oppeby Oppeby Gård Hållet/Blommenhov Väster Spelhagen Högbrunn/Gumsbacken Herrhagen Långsätter Kuggnäs Örstig Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Brandkärr Östra Villastaden Isaksdal Ekensberg/Påljungshage Öster Fågelbo/Kungshagen Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp/Labro Brandholmen Ängstugan/Tjuvholmen Malmbryggshagen Andel förv. arb. 20-64 år, % 2004 2008 2012 79,6 83,7 82,5 67,4 65,8 70,1 85,2 84,8 86,1 80,2 82,0 80,5 83,7 82,5 76,7 83,6 82,0 57,4 63,3 66,9 84,5 86,7 87,2 90,1 90,3 88,9 90,5 81,0 88,1 88,3 90,5 89,6 91,4 90,8 71,1 78,6 78,0 88,4 92,0 93,8 54,6 53,7 52,3 85,1 88,2 82,8 80,1 77,3 78,6 84,3 83,4 84,1 78,0 79,8 80,9 78,9 82,1 82,0 71,0 73,1 73,4 79,9 82,5 82,5 83,2 86,7 87,2 78,0 83,2 85,4 73,8 83,7 88,2 93,5 94,0 Namn Nicolai landsb Alla Helgona landsb Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta tätort Stigtomta landsb Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby Husby-Oppunda Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Andel förv. arb. 20-64 år, % 2004 2008 2012 84,9 84,5 83,1 78,9 75,9 78,8 76,3 78,4 80,6 84,1 88,6 89,2 87,0 89,3 87,3 83,6 84,9 86,0 81,4 81,7 80,5 85,2 86,8 85,5 77,8 80,1 83,8 81,5 82,5 84,1 79,2 80,8 79,5 76,7 79,1 86,0 75,6 78,5 81,4 79,5 81,1 84,4 80,7 81,0 77,2 76,7 83,2 85,3 83,9 88,7 62,5 88,3 85,0 86,1 86,8 85,7 88,2 77,1 82,7 79,0 84,0 87,9 88,0 78,2 79,0 76,5 79,3 77,1 83,5 82,4 81,1 82,7 86,7 84,7 81,5 79,3 79,5 82,3 Nyköpings stad 78,5 82,0 78,5 Landsbygden 81,3 Nyköpings kommun 78,2 80,1 80,1 Sverige 75,8 82,6 83,4 77,5 77,1 Källa: SCB, AMPAK I Nyköpings stad är andelen förvärvsarbetande högst i Malmbryggshagen, Oxbacken samt Hagalund och lägst i Brandkärr, Herrhagen samt Oppeby Gård. Sedan år 2004 har antalet förvärvsarbetande stigit markant i Ängstugan/Tjuvholmen samt i Herrhagen. På landsbygden har Bergshammar, Spelvik och Svärta högst andel förvärvsarbetande. I Tystberga, Husby-Oppunda och Alla Helgona landsb är andelen förvärvsarbetande lägst. Den största ökningen av andelen förvärvsarbetande har skett i Halla och Lid medan den största minskningen skett i Ripsa. 80/87 Disponibel inkomst Namn Oppeby Oppeby Gård Hållet/Blommenhov Väster Spelhagen Högbrunn/Gumsbacken Herrhagen Långsätter Kuggnäs Örstig Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Brandkärr Östra Villastaden Isaksdal Ekensberg/Påljungshage Öster Fågelbo/Kungshagen Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp/Labro Brandholmen Ängstugan/Tjuvholmen Malmbryggshagen Disponibel inkomst, tusentals kronor 2004 2008 260,2 216,9 206,3 181,3 279,5 337,5 291,1 245,2 417,5 235,4 255,5 298,1 243,3 393,9 328,4 455,9 366,9 565,6 417,1 355,1 410,9 328,1 278,2 208,1 437,8 345,0 204,4 181,9 420,3 330,4 231,6 199,0 351,4 425,3 256,5 212,1 242,0 275,6 222,8 187,1 286,8 241,0 340,7 397,5 528,8 296,1 272,2 393,6 609,7 - Namn 2012 282,1 245,9 390,1 332,6 488,5 280,0 322,0 429,5 499,6 564,0 473,3 467,0 314,3 500,5 223,0 477,3 257,4 467,5 286,1 312,0 237,0 322,7 442,4 440,7 438,8 666,4 Nicolai landsb Alla Helgona landsb Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta tätort Stigtomta landsb Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby Husby-Oppunda Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Disponibel inkomst tusentals kronor 2004 2008 294,4 348,4 269,8 359,7 263,2 321,0 319,7 374,5 294,1 367,7 247,7 326,6 265,7 321,6 307,4 364,0 276,2 343,4 256,6 304,9 248,8 331,0 263,3 424,0 249,8 289,7 271,6 344,2 298,4 314,6 244,6 363,8 241,6 320,4 283,0 359,6 282,8 343,8 239,6 318,2 302,6 441,2 255,0 315,6 472,6 381,6 251,4 332,3 283,0 341,3 310,1 315,5 2012 370,5 367,3 349,4 435,9 411,8 333,8 358,4 410,2 385,0 353,4 673,3 607,2 320,2 378,6 369,7 355,0 298,8 364,4 360,1 325,9 467,7 327,5 528,2 342,0 334,8 353,9 Nyköpings stad 269,0 288,2 320,9 Landsbygden 280,5 344,9 374,9 Nyköpings kommun 248,5 304,2 336,6 Sverige 248,5 310,0 340,4 Källa: SCB I Nyköpings tätort har invånarna i Malmbryggshagen, Örstig och Oxbacken de högsta disponibla inkomsterna. Invånarna i Brandkärr, Stenkulla och Oppeby Gård har de lägsta. Den största inkomstökningen sedan år 2004 har skett i Ängstugan/Tjuvholmen och Oxbacken. På landsbygden hittar vi de högsta disponibla inkomsterna i Nykyrka, Halla och Bogsta. De lägsta inkomsterna har invånarna i Ripsa, Vrena och Ludgo. Sedan 2004 har inkomsterna stigit mest i Nykyrka och Halla. 81/87 Andel med ekonomiskt bistånd Namn Oppeby Oppeby Gård Hållet/Blommenhov Väster Spelhagen Högbrunn/Gumsbacken Herrhagen Långsätter Kuggnäs Örstig Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Brandkärr Östra Villastaden Isaksdal Ekensberg/Påljungshage Öster Fågelbo/Kungshagen Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp/Labro Brandholmen Ängstugan/Tjuvholmen Malmbryggshagen Andel med ekonomiskt bistånd, % 2004 2008 2012 0,9 1,2 0,8 6,7 2,8 3,3 0,7 1,2 0,2 2,1 1,0 1,7 1,4 0,0 6,0 2,1 1,9 21,6 16,2 8,8 1,2 0,6 0,2 0,6 0,6 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,5 0,5 0,0 9,6 4,3 4,5 0,0 0,0 0,0 18,1 15,8 14,8 1,1 0,9 1,7 2,6 4,4 3,5 1,7 0,3 0,3 3,2 2,0 2,3 3,6 1,8 1,5 5,0 4,7 4,3 2,2 1,1 1,1 0,7 0,1 0,1 2,1 0,4 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Namn Nicolai landsb Alla Helgona landsb Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta tätort Stigtomta landsb Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby Husby-Oppunda Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Andel med ekonomiskt bistånd, % 2004 2008 2012 1,1 0,9 1,1 2,1 2,4 0,6 2,5 0,7 1,6 1,4 0,7 0,6 2,2 0,8 0,9 1,4 1,9 0,9 3,2 1,0 1,4 0,7 0,5 0,9 2,2 0,4 1,4 2,3 0,0 2,2 5,2 1,9 1,9 2,9 10,9 3,7 1,6 1,7 1,0 1,7 0,3 0,7 1,4 0,0 0,4 1,0 1,3 1,4 2,0 1,5 3,4 0,3 0,8 1,0 2,0 1,2 1,2 1,3 0,8 1,6 2,3 0,2 0,3 3,1 2,4 1,8 0,0 0,0 0,0 1,5 1,9 0,5 1,2 0,6 1,2 0,5 0,6 0,6 Nyköpings stad 5,1 3,6 3,3 Landsbygden 1,8 Nyköpings kommun 4,2 2,8 2,6 Sverige 3,7 1,4 1,1 3,4 4,2 Källa: SCB Andelen med ekonomiskt bistånd är överlägset högst i Brandkärr och Herrhagen. Värt att notera är emellertid att andelen biståndsmottagare i Herrhagen har minskat kraftigt sedan år 2004. I sju stadsdelar saknas personer med ekonomiskt bistånd. Den största av dessa stadsdelar är Hagalund. I kommunens landsbygdsområden är andelen med ekonomiskt bistånd mycket låg. Endast Halla och Ripsa ligger över kommungenomsnittet och det är i det sistnämnda området som den största ökningen skett sedan år 2002. I Bogsta saknas personer med ekonomiskt bistånd och i Svärta är andelen endast 0,3%. 82/87 Andel med eftergymnasial utbildning Namn Oppeby Oppeby Gård Hållet/Blommenhov Väster Spelhagen Högbrunn/Gumsbacken Herrhagen Långsätter Kuggnäs Örstig Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Brandkärr Östra Villastaden Isaksdal Ekensberg/Påljungshage Öster Fågelbo/Kungshagen Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp/Labro Brandholmen Ängstugan/Tjuvholmen Malmbryggshagen Andel högskoleutb, % 2004 2008 2012 22,0 25,0 25,6 13,4 14,3 14,9 51,4 48,6 49,3 35,9 35,6 36,2 40,7 50,0 28,9 33,0 34,1 23,9 27,0 33,4 32,0 34,8 37,9 42,2 43,3 49,7 59,5 61,5 30,0 31,5 30,3 31,0 34,3 39,4 18,0 22,6 25,9 37,0 36,9 41,1 15,9 19,5 18,6 56,4 56,7 55,0 21,5 23,1 22,8 36,9 38,9 38,0 31,2 31,9 31,3 31,9 35,1 36,1 18,2 20,9 24,5 28,9 31,7 32,2 40,5 42,0 44,2 37,2 43,7 43,0 21,4 32,6 32,4 55,4 54,2 Namn Nicolai landsb Alla Helgona landsb Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta tätort Stigtomta landsb Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby Husby-Oppunda Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Andel högskoleutb, % 2004 2008 27,6 27,6 26,0 25,5 19,5 23,4 30,9 31,6 22,4 23,7 21,2 22,9 24,1 27,1 24,4 26,0 23,7 27,8 28,6 32,5 25,0 34,6 25,6 39,5 19,0 21,9 24,2 25,3 29,3 27,0 25,8 28,3 24,2 24,5 25,1 26,6 38,2 38,6 25,2 28,6 31,8 41,9 22,2 22,7 33,3 38,5 38,6 32,2 29,2 32,1 24,1 16,3 2012 30,0 25,0 26,0 35,4 28,7 24,1 29,3 28,8 27,7 39,3 29,5 44,2 22,6 26,1 32,7 27,5 39,6 26,9 38,2 30,2 41,2 23,0 34,1 36,8 29,2 23,2 Nyköpings stad 30,7 35,3 37,0 Landsbygden 26,5 28,7 30,7 Nyköpings kommun 27,7 29,9 31,5 Sverige 33,5 34,4 38,1 Källa: SCB I Nyköpings centralort är andelen med eftergymnasial utbildning högst i Örstig, Malmbryggshagen och Östra Villastaden. Lägst andel med eftergymnasial utbildning finns i Oppeby Gård, Brandkärr och Stenkulla. I Ängstugan/Tjuvholmen och Herrhagen har andelen med eftergymnasial utbildning ökat mest sedan 2004. Utanför centralorten är andelen med eftergymnasial utbildning högst i Halla, Svärta och Ripsa medan Vrena, Tystberga och Lästringe har de lägsta andelarna. Sedan 2004 har andelen med eftergymnasial utbildning ökat mest i Halla och Ripsa. 83/87 Andel öppet arbetslösa Namn Oppeby Oppeby Gård Hållet/Blommenhov Väster Spelhagen Högbrunn/Gumsbacken Herrhagen Långsätter Kuggnäs Örstig Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Brandkärr Östra Villastaden Isaksdal Ekensberg/Påljungshage Öster Fågelbo/Kungshagen Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp/Labro Brandholmen Ängstugan/Tjuvholmen Malmbryggshagen Andel öppet arbetslösa, % 2006 2010 2014 3,3 4,4 1,4 4,1 6,3 5,9 2,3 2,6 1,4 4,1 4,0 2,5 0,0 1,9 0,0 2,5 3,2 2,9 3,5 6,7 4,9 2,8 2,1 2,1 2,0 1,0 2,6 3,4 1,2 2,0 2,2 1,9 1,8 2,7 1,5 3,8 4,5 3,3 1,2 1,4 0,8 6,7 10,7 7,8 3,3 2,3 1,5 3,9 4,8 3,9 2,0 2,9 1,5 3,7 3,4 3,2 3,1 4,4 2,5 4,6 5,9 4,5 3,0 2,5 2,3 2,4 2,0 2,0 4,5 2,8 1,5 2,3 2,3 0,0 0,0 1,7 2,2 Namn Nicolai landsb Alla Helgona landsb Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta tätort Stigtomta landsb Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby Husby-Oppunda Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Andel öppet arbetslösa, % 2006 2010 2014 3,2 2,5 6,7 2,3 2,2 2,9 3,4 3,5 2,0 1,7 2,0 1,7 3,2 2,4 1,6 3,7 2,7 2,1 2,4 3,2 2,5 3,4 2,2 1,0 3,0 3,1 1,3 2,2 3,4 1,6 2,1 3,7 1,2 2,3 2,2 2,4 3,9 4,0 2,9 3,0 2,8 1,8 2,7 5,0 0,6 3,4 1,7 0,9 3,6 6,7 2,6 4,2 4,3 2,2 5,1 5,7 1,5 3,3 3,2 0,8 2,6 2,8 1,8 2,2 3,1 2,1 5,1 5,3 3,3 3,0 2,9 2,2 4,7 3,7 1,6 3,2 2,5 2,9 Nyköpings stad 3,7 4,4 3,3 Landsbygden 3,2 3,3 2,1 Nyköpings kommun 3,5 3,9 2,9 Sverige 5,5 4,1 3,3 Källa: SCB I Nyköpings stad är andelen högst i stadsdelarna Brandkärr, Oppeby Gård samt Herrhagen och lägst i Spelhagen, Ängstugan/Tjuvholmen, och Oxbacken. De stadsdelar där arbetslösheten ökat mest sedan 2006 är Malmbryggshagen och Oppeby Gård medan den största minskningen av arbetslösheten skett i Brandholmen och Ängstugan/Tjuvholmen. På landsbygden är andelen öppet arbetslösa högst i Nicolai, Alla Helgona, Vrena och Lästringe. Den lägsta andelen återfinns i Husby-Oppunda, Ludgo och Stigtomta tätort. Den öppna arbetslösheten har sedan 2006 minskat i majoriteten av socknarna. Den största minskningen har skett i Spelvik. 84/87 Ohälsotal Namn Oppeby Oppeby Gård Hållet/Blommenhov Väster Spelhagen Högbrunn/Gumsbacken Herrhagen Långsätter Kuggnäs Örstig Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Brandkärr Östra Villastaden Isaksdal Ekensberg/Påljungshage Öster Fågelbo/Kungshagen Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp/Labro Brandholmen Ängstugan/Tjuvholmen Malmbryggshagen Ohälsotal 16-64 år 2005 2009 47,9 39,1 80,9 68,4 34,7 19,7 35,4 28,3 17,9 19,3 35,6 34,1 64,4 60,2 33,6 25,4 25,8 11,9 26,4 28,2 12,5 17,9 14,5 61,1 39,3 30,8 12,9 63,6 51,1 30,6 25,3 45,1 37,9 35,8 28,0 40,6 35,0 41,5 32,5 53,3 40,0 43,2 34,4 35,5 24,5 30,6 14,3 33,9 40,4 5,5 7,7 Namn 2013 29,7 59,9 20,1 20,5 28,1 26,7 46,3 19,1 16,5 15,2 13,7 16,7 39,4 10,7 40,5 23,8 30,5 27,4 29,4 29,5 30,8 29,4 21,2 16,8 11,2 7,9 Nicolai landsb Alla Helgona landsb Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta tätort Stigtomta landsb Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby Husby-Oppunda Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Ohälsotal 16-64 år 2005 2009 37,8 31,2 44,0 39,3 53,8 40,6 30,9 21,2 37,1 24,0 35,1 25,7 48,4 34,8 38,6 28,9 57,4 37,2 35,6 26,0 38,2 40,1 66,4 36,5 51,0 32,3 50,4 32,2 43,3 19,3 44,2 27,0 44,6 30,2 34,5 35,8 26,1 32,4 56,4 36,8 32,9 20,7 43,3 40,3 37,8 29,6 48,0 33,9 39,8 27,4 50,0 42,8 2013 31,4 30,0 31,9 14,3 24,4 23,5 27,8 21,5 33,2 27,1 20,6 22,0 26,9 22,1 23,2 19,0 18,5 26,5 19,2 32,0 16,2 36,0 21,2 22,1 35,2 33,3 Nyköpings stad 43,5 34,2 28,3 Landsbygden 42,6 31,8 25,3 Nyköpings kommun 43,3 33,4 27,6 Sverige 39,2 32,8 25,7 Källa: SCB Det är relativt stora skillnader i ohälsotal mellan de olika stadsdelarna. Ohälsotalen är högst i Oppeby Gård, Herrhagen och Brandkärr medan Malmbryggshagen, Oxbacken och Ängstugan/Tjuvholmen har lägst ohälsotal. De stadsdelar där ohälsotalet minskat mest sedan år 2005 år är Brandkärr, Ängstugan/Tjuvholmen och Stenkulla. I Spelhagen däremot har ohälsotalet ökat klart sedan 2005. Om vi vidgar vyerna och tittar på kommunens landsbygdsområden kan vi konstatera att ohälsotalet är högst i Tystberga, Sättersta och Lästringe medan invånarna i Bergshammar, Svärta och Ripsa har minst problem med ohälsa. Ohälsotalet har minskat kraftigt i Halla, Råby och Ripsa. I Sättersta och Nicolai landsbygd har ohälsotalet bara minskat marginellt. 85/87 Sjukpenningdagar Namn Oppeby Oppeby Gård Hållet/Blommenhov Väster Spelhagen Högbrunn/Gumsbacken Herrhagen Långsätter Kuggnäs Örstig Krikonbacken Hagalund Harg Oxbacken Brandkärr Östra Villastaden Isaksdal Ekensberg/Påljungshage Öster Fågelbo/Kungshagen Stenkulla Rosenkälla Bryngelstorp/Labro Brandholmen Ängstugan/Tjuvholmen Malmbryggshagen Sjukpenningdagar 2005 2009 11,8 6,8 18,0 8,6 14,3 1,8 9,7 4,8 14,3 2,8 11,1 7,3 11,6 6,4 11,7 5,7 12,4 3,5 8,1 13,2 2,1 5,8 3,9 15,1 5,0 9,4 4,5 13,9 6,7 13,4 7,1 10,4 7,9 8,8 3,5 10,9 6,3 14,2 6,0 12,9 5,5 12,5 5,5 9,1 3,3 7,5 2,1 9,5 9,3 5,5 0,5 Namn 2013 7,6 14,2 7,5 6,6 4,1 7,4 7,4 8,0 8,0 2,4 6,5 7,3 9,6 6,2 7,6 5,8 8,6 2,6 6,8 8,4 7,8 7,3 5,8 3,1 8,5 2,9 Nicolai landsb Alla Helgona landsb Tunaberg Bergshammar Tuna Lunda Kila Stigtomta tätort Stigtomta landsb Bärbo Nykyrka Halla Vrena Råby Husby-Oppunda Lid Ripsa Runtuna Spelvik Ludgo Svärta Tystberga Bogsta Bälinge Sättersta Lästringe Sjukpenningdagar 2005 2009 13,2 6,2 7,6 2,1 14,2 6,4 11,4 5,9 13,8 5,2 12,1 4,8 14,2 5,7 15,5 6,0 19,3 4,4 10,1 4,5 16,0 3,9 18,5 12,7 16,6 6,7 19,8 4,8 15,0 5,1 14,5 8,0 20,5 10,8 13,1 8,4 5,3 8,1 20,5 6,4 10,4 3,3 11,2 5,7 14,6 7,9 13,3 1,5 16,9 7,0 14,9 5,5 Nyköpings stad 11,5 5,2 7,2 Landsbygden 14,3 Nyköpings kommun 12,6 5,6 7,5 Sverige 11,2 2013 9,1 2,4 7,4 7,0 10,7 7,3 8,0 6,7 12,3 12,1 5,9 9,5 9,5 6,9 7,4 1,7 14,4 9,4 6,4 6,7 6,0 8,3 8,9 11,4 8,7 9,8 6,0 8,1 6,1 7,1 Källa: SCB I Nyköpings centralort har invånarna i Oppeby Gård, Harg och Isaksdal flest sjukpenningdagar. Minst antal sjukpenningdagar har befolkningen i Örstig, Ekensberg/Påljungshage och Malmbryggshagen. Sedan 2005 har den största minskningen av antalet sjukpenningdagar skett i Spelhagen och Östra Villastaden. På landsbygden är antalet sjukpenningdagar flest i Ripsa, Stigtomta landsbygd och Bärbo medan invånarna i Lid, Alla Helgona landsbygd och Nykyrka har minst antal sjukpenningdagar. Stora förbättringar har skett i Ludgo, Råby och Lid. Bärbo och Spelvik är de enda socknar där antalet sjukpenningdagar har ökat. 86/87 Bilaga 2. Källförteckning Tryckta källor: Folkhälsomyndigheten, 2012: Hälsa på lika villkor – Den nationella folkhälsoenkäten. Folkhälsomyndigheten, 2014: Folkhälsan i Sverige, Årsrapport 2014. Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, 2014: Öppna Jämförelser Folkhälsa. Landstinget Sörmland, 2008: Liv och Hälsa 2008 – Rapport nr 1. Landstinget Sörmland, 2014: Hälsan i Södermanland – en kommunbeskrivning. Landstinget Sörmland, 2014: Liv och Hälsa Ung 2014, Kommunprofil Nyköping. Myndigheten för kulturanalys, 2014: Kulturfakta 2014:2 Samhällets utgifter för kultur 2012–2013 Nyköpings kommun, Barn och Utbildning, 2014: Skolenkät 2014. Nyköpings kommun, Sociala divisionen, 2010: Kartläggning av hemlöshet i Nyköping 2009. Nyköpings kommun, 2014: Användande av och attityder kring dopning och kosttillskott - en kartläggning från sex träningsanläggningar i Nyköping. Polismyndigheten i Södermanland, 2013: Trygghetsmätning 2013 - Nyköpings resultat. Socialstyrelsen, 2011: Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011. Elektroniska källor: Brottsförebyggande rådet. www.bra.se Certifiering.nu. www.certifiering.nu Folkhälsomyndigheten. www.folkhalsomyndigheten.se Folkhälsomyndighetens Folkhälsodatabas. www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-undersokningar/folkhalsodata/ Försäkringskassan. www.forsakringskassan.se IVL Svenska Miljöinstitutet AB. www.ivl.se Landstinget Sörmland. www.landstinget.sormland.se Smittskyddsinstitutet. www.smi.se Socialstyrelsen. www.socialstyrelsen.se Statistiska centralbyrån (SCB). www.scb.se Valmyndigheten. www.val.se Väntetider i vården. http://www.vantetider.se/ 87/87 Statistikpaket från SCB: AMPAK tabell Sam 102 Arbetssökandestatistik tabell ArbSammanfattningK INKOPAK tabell INK4b, I Ekon B1, I Ekon B2 Ohälsotal Sammanfattningstabell
