Ortsfördjupning Bälinge

Ortsfördjupningar [7.5]
översiktsplan för uppsala kommun
bälinge
7.5
Förutsättningar och tendenser
Befolkning och bostadsutbud
1990
Befolkning, totalt
Småhus ( lgh)
Flerbostadshus ( lgh)
2004 – 12 – 31
2 299
2 047
630
632
45
50
Tillkommande bostäder
fram till år 2030
Summa bostäder ( lgh)
2030
2 330–2 960
100–325
675
682
780 – 980
tabell 7.3 Befolknings- och bostadsutveckling samt prognos
till 2030.
Bebyggelsestruktur, tidigare planer samt pågående planarbete och utbyggnad
Bälinge är ett gammalt sockencentrum som fick sin
nuvarande utformning på 1780-talet. Orten utvecklades
som villaförort till Uppsala på 1960- och 1970-talen.
Planen för tätorten är mycket tidstypisk med mycket
grönt mellan husen och ett välutvecklat gång- och
cykelvägnät. Bebyggelsen är låg och ligger på åkermark
mellan sparade åkerholmar. Bälinge har byggts ut även
under senare år och detaljplanearbeten pågår.
Teknisk försörjning
Vattenförsörjningen av Bälinge och Lövstalöt sker med
grundvatten ur Uppsalaåsen. Vattentillgången är god i
Bälinge, som får dricksvatten från vattenverket i Lövstalöt. Vattenverket har kapacitet att försörja sammanlagt
4 000 personer med vatten. Avloppsvattnet från Bälinge
och Lövstalöt går i ledning in till Kungsängsverket. En
ny avloppspumpstation på den drygt 11,7 kilometer
långa ledningen behövs om ytterligare bebyggelse ska
vara möjlig. Då kan kapaciteten öka från dagens 3 000
personer till 4 000 personer. Det innebär att orterna sammantaget kan expandera med cirka 400 bostäder med
små investeringsbehov. Ett ytterligare befolkningstillskott kräver ny ledning till Uppsala. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala vattentäkterna i Uppsala- och Vattholmaåsarna inrättades av
Länsstyrelsen den första januari 1990.
Vattenfall har ett mindre nät för offentliga byggnader.
Värmeproduktionen sker med biobränsle och olja.
Naturvård, friluftsliv och kulturmiljö
»Naturvård och friluftsliv«
Bälinge har starkt begränsade tillgångar på bostadsnära
promenadmark respektive tätortsnära strövmark. Hämringebackarna ligger strax öster om Bälinge i anslutning
till gården Hämringe och innehåller ett elljusspår och är
skolans enda verkliga friluftsområde.
Området kring Nyvla-Kiplingeberg har som helhet goda
förutsättningar som närströvmark till Bälinge. Delar av
landskapet kring Kiplingeberg utgör dessutom redan i
sig ett trevligt utflyktsmål. Markerna skulle dock behöva
knytas bättre till samhället till exempel genom utveckling av stigsystemet. Området utnyttjas också för skolans
naturstudier. Eventuellt kan behov finnas för skyddsåtgärder inom området.
Skolan har ytterligare två närnaturområden: Sjungarbacken, som är ganska slitet av barnens lekar samt åravinen vid Bälinge prästgård.
10
105
Ortsfördjupningar [7.5]
översiktsplan för uppsala kommun
»Kulturmiljö«
Bälinge är ett gammalt sockencentrum som fick sin
nuvarande utformning på 1780-talet. Runt om detta
sockencentrum låg länge byarna med sina åkrar, ängar
och backar i ett tämligen öppet och flackt landskap. Kyrkomiljön ingår i ett mer omfattande kommunalt kulturmiljöområde (Uppsalaslätten och Jumkilsåns dalgång
K 35, U 7). Detsamma gäller de två välbevarade gårdarna, Losgärde ( U 7:17) och akademigården på Rörby
( U 7:16) söder om samhället. Dessa ligger också i den
del av slätten som är av riksintresse för kulturmiljövården. Även den nordost om samhället belägna byn Ekeby
med tillhörande gravfält ( U 61) är av kulturhistoriskt
intresse.
Genom samhället går den delvis mycket välbevarade
gamla vägen mot före detta tings- och avrättningsplatsen, belägen i det öppna landskapet nordväst om samhället, och som delvis är klassad som fornlämning.
En stor utbyggnad med småhus skedde på 1960- och
1970-talen och det finns därför anledning att göra en
kulturhistorisk värdering av bebyggelsen.
Trafik och kollektivtrafik
Gatunät: Bälinge matas utifrån från väster, söder och
öster. Endast en gata är genomgående. Vägföreningen
är väghållare.
Kollektivtrafik: Stadsbuss via Lövstalöt till staden med
god turtäthet. Landbygdsbuss via Forkarby mot Uppsala eller via Björklinge norrut. Åktid till centrala
Uppsala är 24 minuter.
Vägstandard till Uppsala: E 4 samt Bälingevägen med
50, 70 och 90 km/h. Ökad kapacitet när ny E 4
invigs 2007 eftersom befintliga E 4 avlastas. Åktid till
centrala Uppsala är 16 minuter.
Bilar per 1 000 invånare (2003): 396 (386 är genomsnittet för tätorter utanför staden)
Gång- och cykeltrafik: Väl utvecklat gång- och
cykelvägnät inom tätorten. Gång- och cykelväg till
Lövstalöt. Planer på ny gång- och cykelväg via
Bälinge-Forkarby – Ulva-Uppsala.
Arbetsmarknad och pendling
Antal företag (2003): cirka 290, varav 80 i tätorten, resten i omlandet.
Antal företag med 2 – 9 anställda: 50, med 10 – 49
anställda: 3.
FörvärvsAndel som
Andel som
arbetande natt- arbetar inom den arbetar i
befolkning
egna bygden
Uppsala stad
1 130
12%
67%
Andel som
arbetar utanför
kommunen
13 %
Service
Distriktssköterska, vårdboende, förskolor, grundskola
årskurs 1 – 6, bibliotek, fritidsgård, sporthall, fotbollspla-
ner, friluftsbad, golf, flyg, dagligvarubutik, bensinstation
(i Svista), kiosk med pizzeria samt apoteksombud.
Planeringsprinciper/riktlinjer
Bälinge karaktäriseras av närhet till staden, god kollektivtrafik och viss service. Här finns ett tydligt bebyggelsetryck, samtidigt som landskapet och ortens karaktär
sätter gränser för hur orten kan utvecklas enligt de principer som hittills gällt. En begränsad utbyggnad föreslås
inom ramen för den VA-kapacitet som kan åstadkommas
med mindre investeringar. Pågående planarbeten ger ett
tillskott med 100 bostäder, spridda på flera mindre områden. Eftersom Lövstalöt och Bälinge har en gemensam
VA-försörjning ska ytterligare bebyggelse i de olika
orterna vägas mot varandra. För närvarande talar mycket för att det är Bälinge som kan ta emot den största
delen av den framtida utbyggnaden, förslagsvis drygt
300 bostäder.
Befintligt system med bebyggelse mellan åkerholmar
och välutvecklat gång- och cykelvägnät bör bevaras och
byggas ut. Om Bälinge byggs norrut och västerut behöver busslinjen utvidgas för att de boende ska få ett rimligt gångavstånd till kollektivtrafik. Även en långsam
och etappvis utbyggnad medför behov av ökad kapacitet
i skola och barnomsorg. Tillgängligheten till friluftsmarkerna i Nyvla-Kiplingebergsområdet väster om tätorten
bör förbättras. Behov av eventuellt skydd utreds.
Bälinge är en utpräglad småhusort, med få inslag av
andra bostadstyper och upplåtelseformer. Det är därför
viktigt att komplettera det befintliga bostadsutbudet.
Mark för verksamheter och service såsom handel, kontor
och industri samt förskolor, skolor och vårdboende med
mera kan ordnas i de föreslagna bebyggelseområdena.
Kommunal service och verksamheter som inte är miljöfarliga kan ligga intill bostäder. Miljöfarliga verksamheter lokaliseras till lägen avskilt från bostäder, men nära
större vägar. I Bälinge finns ingen lämplig mark för miljöfarliga verksamheter, men Lövstalöt har fortfarande
ledig industrimark.
Omlandet (se plankarta 1a, ÖP 2010 )
Den lantliga karaktären ska bevaras och omlandet hållas
fritt från ny bebyggelse och andra ingrepp som kan försvåra en planmässig utbyggnad efter planperioden,
främst i riktning mot Lövstalöt. Ingrepp som försvårar
fortsatt hävd och djurhållning ska undvikas. Små tillskott till befintliga bebyggelsegrupper kan prövas.
Undantag kan också medges för bostad i samband med
generationsskifte inom jordbruket och tillskott med
anknytning till friluftsliv, jord- och skogsbruk eller
annan landsbygdsnäring.
Inom omlandet kan bygglovsansökningar avslås med
hänvisning till detaljplanekravet för områden med högt
bebyggelsetryck.
11
106
Ortsfördjupningar [7.5]
översiktsplan för uppsala kommun
Område medbevarandevärde;
friluftsliv, naturvård, kulturmiljö
Befintlig tätortsmiljö med möjlighet
till viss förtätning/omvandling
”Blått /grönt” kärnområde
Ny E4 med anslutande vägar
Utredningsområde för bebyggelse
Särskild bevakningszon
Se även; Generell förklaring till beteckningar
på plankartor och i text på sista sidan i detta dokument.
Nytt bebyggelseområde
Bebyggelseutveckling
Bälinge byggs ut ytterligare enligt samma principer som
tidigare, det vill säga främst på åkermark mellan sparade
åkerholmar. Detta kan göras i alla väderstreck men
främst åt öster och väster.
vägen norrut och knyta ihop den med Skuttungevägen
ska behållas. Program för detaljplan bör upprättas
gemensamt med område B 1 för att klargöra gemensamma frågor kring avgränsning mot slätten samt trafikföring.
Utbyggnadsområdena utbredning begränsas:
b3: Högby-Ekeby.
Bostäder i högst 2 våningar. Den södra delen ligger inom
område med höga kulturmiljövärden varför program bör
föregå planläggning. Avståndet till Gården Högby är 300
meter och det avståndet kan behöva ökas om det finns
miljöfarliga verksamheter eller hästhållning på gården.
Detaljplan bör föregås av program som görs gemensamt
med område B 4 se nedan.
söderut av väg 641 och det öppna landskapet vid Åloppe samt reningsverket.
västerut av det större sammanhängande mosaiklandskapet av värde för friluftslivet.
norrut av offerkällan och det öppna landskapet.
österut av det öppna åkerlandskapet, de dåliga markförhållandena och friluftsmarkerna vid Hämringe
Det stora antalet bondgårdar och hästanläggningar runt
Bälinge kommer att begränsa utbyggnadsmöjligheterna.
Dessa har dock inte markerats på kartan. Inga riksintressen berörs av utbyggnaden.
Bebyggelseområden
b1: Nyvla.
Detaljplanearbete pågår för större delen av området.
Bostäder i högst 2 våningar. Hänsyn ska tas till pågående verksamhet er i Nyvla. Portar mot skogarna i väster
bör säkras. Detaljplan bör föregås av program som görs
gemensamt med område B 2 se nedan.
b2: Gysta.
Detaljplanearbete pågår för den södra delen. Bostäder i
högst 2 våningar. Möjligheten att förlänga Allmännings-
b4: Södra Ekeby-Hämringe.
Bostäder i högst 2 våningar. Behov att utöka idrottsplatsen ska utredas. Möjlighet ska finnas till en förlängning
av gång- och cykelvägen till Uppsala. En stor del av
området ligger mindre än 200 meter från Hämringe gård.
Program för detaljplan bör upprättas gemensamt med
område B 3 för att klargöra gemensamma frågor kring
kulturmiljön/gestaltning mot slätten.
b5: Hämringe-Rörby.
Hänsyn ska tas till promenadstigar, motionsspår och friluftslivet i övrigt. Bostäder i högst 2 våningar. Möjlighet
ska finnas till en förlängning av gång- och cykelvägen
från Lövstalöt till Uppsala. En stor del av B -området ligger mindre än 200 meter från Rörby gård. Detaljplan
behöver inte föregås av program.
12
107
Förklaring till beteckningar på ortskartan och i texten
(Texten anpassad redaktionellt efter antagandet av översiktsplan 2010)
Befintlig tätortsmiljö med möjlighet till viss förtätning/omvandling
Markerade områden utgör delar av tätorten och/eller bebyggelsegrupper i tätortens närhet där
viss förtätning, permanentning av fritidshus eller omvandling från exempelvis
verksamhetsmiljöer till bostadsmiljöer bedöms vara möjlig.
Nytt bebyggelseområde
Område med relativt begränsad utbredning som bör kunna planläggas utan omfattande
programarbete eller fördjupad översiktsplan (FÖP) som grund. En del av de områden som
markerats är redan planlagda eller är under planläggning.
Utredningsområde för bebyggelse
Utredningsområdena är väl tilltagna och ska rymma såväl ny bebyggelse och anläggningar
som områden för bevarande och utveckling av befintliga värden, t ex naturmark och
kulturmiljöer. Planläggning för ny bebyggelse måste föregås av programarbete eller
upprättande av fördjupad översiktsplan, där kvarstående avvägning mellan allmänna intressen
görs.
Inom vissa utredningsområden ska enstaka nya hus kunna tillkomma utan detaljplanekrav. På
så vis får t ex ingående befintliga bebyggelsemiljöer möjlighet att kompletteras under tiden
fram till dess att program/detaljplan upprättats och i vissa fall – när alternativa
utbyggnadsområden inte finns – kan sådana mindre bostadstillskott kortsiktigt vara av
betydelse för att stödja lokal service. Det är dock mycket viktigt att kompletterande
bebyggelse kan klara VA-försörjningen på ett godtagbart sätt.
Särskild bevakningszon
I särskilda ”bevakningszoner” (ligger oftast inom utredningsområden) ska exploatering
avvakta tills ytterligare utredningar genomförts. Det handlar exempelvis om partier som
behövs för att säkerställa infarter till utredningsområdena som helhet och olika delar inom
dem eller om platser som avsätts som reservat för pendeltågstationer med kringfunktioner.
”Blått/grönt kärnområde”
Beteckningen har blivit inaktuell i och med att översiktsplan 2010 trätt i kraft. Kan läsas som
nedanstående beteckning (bevarandevärde mm)
Område med bevarandevärde; friluftsliv, naturvård, kulturmiljö
Dessa ofta vidlyftiga områden sammanfattar var rubricerade intressen finns. Där de överlagras
med beteckningen ”nytt bebyggelseområde” har exploateringsintresset företräde.
Omlandet (OBS markerat endast på plankarta 1a i översiktsplan 2010)
Omlandet innefattar det område som skrafferats runt varje tätort på plankarta 1a i den
kommuntäckande översiktsplanen och inte är markerat som nytt utbyggnadsområde eller
utredningsområde för bebyggelse på plankartan som tillhör ortsfördjupningen.
Varje ortsfördjupning har egna riktlinjer för lovprövning mm inom omlandet. Därutöver ska
de allmänna intressena beaktas, utom i de avseenden där riktlinjerna för respektive omland
säger något annat.