Hämta - Kungsbacka kommun

Transcription

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Upprättad
2015-08-17
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sammanträde 2015-08-18 klockan 10:00
Kungsbackarummet
Ärende
Beteckning
1.
Val av justerare
2.
Remissvar - Plan för kommunla insatser för
EU-medborgare i socialt och ekonomiskt
utsatta situationer som vistas tillfälligt i
Göteborg eller i någon av de övriga
kommunerna Göteborgsregionen
Mariana Westholm kl 10.30-11
KS/2015:249
3.
En kommunallag för framtiden - partiremiss
KS/2015:192
4.
Avstämning - Regler för anläggningsstöd till KS/2013:265
samlingslokaler, hembygdsgårdar och likande
Gunilla Josefsson 11-11.10
5.
Avstämning - lokaler
Förslag
Ulrika Granfors 10-10.30
6.
Avstämning - Kungsbacka Innerstad
Elinor Philipsson, Thure Sandén 11.10
7.
Information från ledamöter
Hans Forsberg
Kristin Löfgren
Ordförande
Sekreterare
Kristin Löfgren
Kommunstyrelsens förvaltning
Direkt:0300-834233
[email protected]
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon: 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
Förbundsstyrelsen
2015-05-08
Utdrag ur protokoll (§ 41) från förbundsstyrelsens
sammanträde fredagen 8 maj 2015 på Kulturrum,
Ale torg, Ale kommun
§ 41
Dnr: 14-125.60
EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer,
förslag till plan
Förbundsstyrelsens presidium behandlade 2014-04-22 frågan om stöd
och samarbete i situationen med fattiga EU-migranter i
Göteborgsregionen och beslutade att överlämna frågan till den sociala
styrgruppen för skyndsam beredning.
Ett förslag till plan daterad 2015-03-17 har tagits fram tillsammans med
Göteborgs Stad. Planen har skickats ut till förbundsstyrelsen och sociala
styrgruppen för kännedom 2015-03-18. Social resursnämnd i Göteborgs
Stad behandlade ärendet 2015-03-25 och beslutade att skicka ut på
remiss i Göteborgs Stad. Sista dag för svar var 2015-04-30. Sociala
styrgruppen beslutade 2015-04-20 att ställa sig bakom förslaget med
förslag till ändringar som rörde skolan.
Ett uppdaterat förslag på plan har tagits fram utifrån de synpunkter som
inkommit i Göteborgs Stads remissomgång till och med 2015-05-05, se
bilaga.
Social resursnämnd avgör ärendet 2015-05-21 med förslaget att gå
vidare till kommunstyrelsen i Göteborgs Stad med förslag att anta
planen. Planeringen är att kommunstyrelsen tar upp förslaget före
sommaren 2015. Planeringen för GRs övriga medlemskommuner är att
synpunkter lämnas inför förbundsstyrelsens sammanträde 2015-09-18.
Beslut
Medlemskommunernas (förutom Göteborgs Stads) synpunkter efterhörs
så snart social resursnämnd i Göteborgs Stad beslutat att anta planen.
Vid protokollet
Gunnel Rydberg
Just:
Göteborgsregionens kommunalförbund
Protokoll
Förbundsstyrelsen
2015-05-08
Justeras:
Jonas Ransgård
Paula Örn
Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs
kommuns anslagstavla i maj 2015.
Rätt utdraget intygar:
Just:
FÖRSLAG TILL
Plan fö r kommunala insatser som rö r
EU-medborgare i socialt och
ekonomiskt utsatta situationer som
vistas tillfä lligt i Gö teborg eller i nå gon
av de ö vriga kommunerna i
Gö teborgsregionen
2015-05-15
Innehåll
Inledning ............................................................................................................................................. - 4 Syfte .................................................................................................................................................... - 6 Arbetsformer....................................................................................................................................... - 6 Begrepp ............................................................................................................................................... - 6 EU-medborgare ............................................................................................................................... - 6 Vad innebär det att vara unionsmedborgare? ............................................................................... - 7 Länder inom EU/EES ....................................................................................................................... - 7 Tredjelandsmedborgare.................................................................................................................. - 7 ”Papperslös” ................................................................................................................................... - 8 EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer ........................................................ - 8 Situation .......................................................................................................................................... - 8 Regelverk........................................................................................................................................... - 10 Den fria rörligheten och uppehållsrätten ................................................................................. - 10 Kommunallagen 1991:900 ............................................................................................................ - 10 Lag om vissa kommunala befogenheter 2009:47 ......................................................................... - 11 Socialförsäkringssystem ................................................................................................................ - 11 Socialtjänstlagen 2001:453 ....................................................................................................... - 11 Rätten till sjukvård .................................................................................................................... - 12 Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster .............................................. - 13 Lokala ordningsföreskrifter och tiggeri ......................................................................................... - 13 Miljölagstiftning ............................................................................................................................ - 13 Särskild handräckning ................................................................................................................... - 14 Rätten till skola ............................................................................................................................. - 14 Utlänningslagen 2005:716 ............................................................................................................ - 15 Konventioner och grundläggande rättigheter inom EU.................................................................... - 15 Konventioner om mänskliga rättigheter ....................................................................................... - 15 Konventionen om barnets rättigheter .......................................................................................... - 15 De grundläggande rättigheterna inom EU .................................................................................... - 16 Aktörer .............................................................................................................................................. - 16 Kommunala aktörer ...................................................................................................................... - 16 Övriga offentliga aktörer............................................................................................................... - 16 -2-
Övriga aktörer ............................................................................................................................... - 16 Handlingsplan för prioriterade frågor ............................................................................................... - 18 Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som befinner sig i socialt
och ekonomiskt utsatta situationer? ............................................................................................ - 18 Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar? .................................. - 19 Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende? .......................... - 20 Hur bör kommunerna bedöma barns situation? .......................................................................... - 21 Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola? ......................................................................... - 22 Hur kan kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård, tandvård och medicin?22 Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt............................................................................ - 23 Kan det finnas risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad bör kommunerna
göra för att motverka det? ........................................................................................................... - 23 Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang? ............................................................... - 24 Referenser ......................................................................................................................................... - 25 Trycksaker ................................................................................................................................. - 25 Internet ..................................................................................................................................... - 25 Bilagor ............................................................................................................................................... - 26 -
-3-
Inledning
Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad och förbundsstyrelsen
i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Bakgrunden är att kommunerna upplever en
osäkerhet i hur de ska agera i vissa frågor som rör insatser till EU-medborgare som vistas
tillfälligt i kommunerna för att få möjlighet till försörjning. De berörda personerna befinner
sig i en social och ekonomisk utsatthet med fattigdom, hemlöshet och ofta med erfarenheter
av diskriminering i sina hemländer.
Planen ska ge vägledning och stöd till kommunerna. Den utgår från frågor som kommunerna
bedömer vara prioriterade. Handlingsplanen uttrycker förslag på förhållningssätt och
handlingsvägar så att Göteborgs Stad och Göteborgsregionens övriga kommuner kan agera på
ett likartat sätt.
Arbetet med planen är komplext. Frågorna rör vid regelverk som Sverige tillämpar, men det
finns vissa gråzoner. De frågor som planen behandlar befinner sig mitt i en samhällelig
rörelse. Det sker en levande dialog på alla nivåer om hur Sverige ska förhålla sig till
situationen och där regelverken i vissa delar ifrågasätts. En nationell samordnare har tillsatts.
Frågan handlar inte heller bara om regelverk utan också om konventioner. Den värdegrund
som planen utgår från är att all verksamhet som bedrivs i Göteborgs Stad och de övriga GRkommunerna ska utgå från alla människors lika värde och rättigheter. Grundläggande är de
konventioner Sverige anslutit sig till som FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna,
barnkonventionen, FN:s konventioner för kvinnors rättigheter och om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning. 1
I planen har vissa rättigheter för gruppen ”papperslösa” tagits i beaktande. Lagstiftaren har
särskilt uttalat sig för denna grupp och erkänt rätten till sjukvård och skolgång. EUmedborgare inbegrips inte i begreppet ”papperslösa” och omfattas därmed inte av den
aktuella lagstiftningen.
Planen rör insatser i 13 kommuner och möjligheter till samverkan kommunerna emellan har
tagits tillvara.
Planen är uppdelad i två delar. Del 1 är avsedd att ge en bakgrund och en viss kunskapsgrund
och del 2 ger förslag på handlingsvägar och förhållningssätt i prioriterade frågor.
Planen bör följas upp ett år efter verkställighet.
1
Förslag till budget 2015 och flerårsplaner 2016–2017 för Göteborgs Stad
-4-
DEL 1: BAKGRUND
-5-
Planen är framtagen på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs Stad samt
förbundsstyrelsen vid Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Planen riktar sig till
Göteborgs Stad och till de övriga GR-kommunerna som är Ale, Alingsås, Härryda,
Kungsbacka, Kungälv, Mölndal, Lerum, Lilla Edet, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
När arbetet med planen påbörjades var planeringen att Göteborgs Stads och GR:s arbete
skulle följa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) arbete med en nationell
handlingsplan. Efter hand stod det klart att SKL framför allt kommer att göra en genomgång
av det juridiska läget och inte lämna några rekommendationer. Uppdraget för den nationella
samordnare som tillsattes i februari 2015 är framför allt att bidra till förbättrad samverkan
mellan aktörer som möter socialt utsatta EU-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige.
Syfte
Planen har det övergripande syftet att identifiera förhållningssätt och handlingsvägar i sådana
frågor där Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna upplever ett behov av vägledning.
I ett individperspektiv har planen som syfte att stärka likabehandlingen och att motverka
risken för utsatthet när man som EU-medborgare befinner sig i Göteborg eller någon av de
övriga GR-kommunerna.
På en strukturell nivå är avsikten att planen ska ha en betydelse för samarbetet kommunerna
emellan och i samspelet med nationella aktörer.
Arbetsformer
Arbetet med planen har pågått under perioden oktober 2014 till mars 2015. Vissa justeringar
har skett efter inkomna remissyttrande.
Efter presentation i Social resursnämnd samt förbundsstyrelsen i GR i mars skickas planen ut
på remiss till berörda nämnder, kommuner, styrelser och organisationer.
Begrepp
I avsnittet förklaras ett antal begrepp som används i planen samt även begrepp som ger en
förståelse för området .
EU-medborgare
Som medborgare i ett EU-land är man samtidigt unionsmedborgare, även kallat EUmedborgare. Unionsmedborgarskapet ersätter inte det nationella medborgarskapet utan
handlar istället om att medborgaren får vissa rättigheter kopplade till EU. 2 Det kan ses som
att unionsmedborgarskapet kompletterar det nationella medborgarskapet. 3 Det bör
uppmärksammas att svenska medborgare även är EU-medborgare.
2
3
http://www.eu-upplysningen.se/Du-i-EU/Dina-rattigheter-i-EU/EU-medborgarskap/
Europeiska kommissionen, 2010, sid 4
-6-
Vad innebär det att vara unionsmedborgare?
Som unionsmedborgare har man ett antal rättigheter, exempelvis
•
•
•
•
Rätten att röra sig fritt inom unionen och att bosätta sig var som helst inom dess
territorium
Rätten att rösta och att kandidera i val till Europaparlamentet och i kommunala val
i det EU-land där man är bosatt, även om man inte är medborgare i det landet
Rätten att skyddas av varje EU-lands diplomatiska eller konsulära myndigheter på
ett tredjelands territorium (ett land utanför EU) där det egna EU-landet inte är
representerat
Rätten att göra framställningar till Europaparlamentet, vända sig till
ombudsmannen och skriva till alla EU:s institutioner och organ 4
Länder inom EU/EES
EU har i dag 28 medlemsländer. Ett av medlemsländerna är Sverige, som gick med 1995. De
nyaste medlemsländerna är Kroatien som gick med 2013, samt Bulgarien och Rumänien som
gick med 2007. Grunden till dagens EU bildades 1952, då med bara sex medlemsländer.
Följande länder är medlemmar i EU: Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland,
Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta,
Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien,
Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. 5 När det gäller den fria rörligheten kan
EU-medborgare utöva rätten att röra sig och uppehålla sig i vilket EU-land som helst. Här
ingår Azorerna, Madeira, Åland, Kanarieöarna, Ceuta och Melila och de franska
utomeuropeiska departementen samt Gibraltar. Däremot omfattas inte Kanalöarna, Isle of
Man, Färöarna och de utomeuropeiska länderna och territorierna.
Rätten kan också utövas på Island, i Liechtenstein och i Norge, eftersom de länderna deltar i
Europeiska kommissionens samarbetsområde (EES). Medborgare i dessa länder har på
samma sätt rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i EU. Direktivet gäller inte i förhållande till
Schweiz, dock finns rättigheter enligt avtal mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för
personer, men de är mer begränsade än de rättigheter som direktivet ger. 6 Ytterligare
information om den fria rörligheten behandlas i avsnittet om regelverk.
Som begrepp används ofta CEE-länderna, som är benämningen på de länder som tidigare
ingick i östblocket, de länder som tidigare tillhörde Jugoslavien samt de tre baltiska länderna,
Estland, Lettland och Litauen. Många av de EU-medborgare som är mobila i syfte att söka
försörjning kommer från dessa länder.
Tredjelandsmedborgare
I gruppen som nyttjar den fria rörligheten inom EU ingår även så kallade
tredjelandsmedborgare, det vill säga personer som är medborgare i ett land utanför EU/EES
och som ses som varaktigt bosatta i ett EU-land. Personer som har bott i minst fem år i ett
EU-land med uppehållstillstånd kan ansöka om att få status som varaktigt bosatt i det landet.
4
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Medlemskap-och-historik/EU-har-28-medlemslander/
6
5
-7-
Den som får status som varaktigt bosatt får ett särskilt EG-uppehållstillstånd som innebär att
personen har vissa rättigheter som liknar de som en EU-medborgare har. 7
Tredjelandsmedborgare har inte automatiskt rätt att bosätta sig och arbeta i något av EU:s
medlemsländer. Generellt måste tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i ett
medlemsland ansöka om nytt uppehållstillstånd och eventuellt arbetstillstånd enligt nationella
regler om han eller hon flyttar till ett annat medlemsland. 8
”Papperslös”
I Sverige lever människor, som inte är EU-medborgare, utan tillstånd. De benämns
”papperslösa” eller ”irreguljära migranter”. Begreppet har betydelse exempelvis för
tillämpningen av hälso- och sjukvårdslagen och skollagen.
Det finns olika skäl till att människor lever ”papperslöst” i Sverige och det finns olika vägar
som leder till situationen. En del har fått avslag på sin asylansökan, andra har haft ett giltigt
visum men där giltighetstiden gått ut. Ytterligare andra kan ha smugglats in över Sveriges
gränser. Det kan också vara barn som fötts i Sverige, av ”papperslösa” föräldrar. 9
EU-medborgare inbegrips inte i begreppet ”papperslösa” och omfattas därmed inte av den
aktuella lagstiftningen.
EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer
Handlingsplanen avser personer som är EU-medborgare eller tredjelandsmedborgare utan
försörjning, arbete eller bostad i Sverige och som är socialt och ekonomiskt utsatta samt
vistas i Göteborg eller i någon av de övriga GR-kommunerna utan att inneha uppehållsrätt
och uppehållstillstånd.
Det är sällan okomplicerat att avgöra om en EU-medborgare har uppehållsrätt eller inte.
Varje myndighet eller kommunal förvaltning har att självständigt avgöra den frågan. Det är
avgörande när kommunen står inför frågor där kommunens insatser kan komma ifråga för att
kunna avhjälpa en social eller ekonomisk bristsituation för en EU-medborgare. Det behövs
ingen registrering av uppehållsrätten hos Migrationsverket eller någon annan myndighet.
Situation
Göteborgs Stad har sedan år 2006 uppmärksammat att antalet socialt och ekonomiskt utsatta
EU-medborgare ökat, framför allt i gatumiljön. Stadens fältarbetare gjorde den första
kartläggningen år 2006. Då uppmärksammade de ett tiotal personer som försörjde sig i
gatumiljö. En uppföljning gjordes året efter, vilken visade att antalet hade stigit något. Under
åren har antalet personer i gatumiljön ökat, och under år 2012 genomfördes intervjuer med ett
hundratal personer som försörjde sig i gatumiljö.
Antalet EU-medborgare utan uppehållsrätt och som befinner sig i Göteborg eller i någon av
de andra GR-kommunerna vid ett givet tillfälle är svårt att definiera. Vi vet att gruppen är
rörlig och att antalet som har kontakt med de insatser kommunen har inte ger en totalbild.
Eftersom ingen registrering sker, vet vi inte heller om samma person gör besök i flera
verksamheter eller tar del av flera av insatserna.
7
http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/EU-medborgare-och-varaktigt-bosatta/Varaktigtbosatt.html
8
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/
9
http://www.redcross.se/papperslosa
-8-
Sedan år 2013 har Göteborgs Stad aktivt arbetat tillsammans med organisationer inom den
idéburna sektorn för att, på humanitär grund, erbjuda insatser till EU-medborgare som
befinner sig i en socialt och ekonomiskt utsatt situation och som vistas i Göteborg. Som en
redovisning kan nämnas att under ett år 10 har nästan 600 unika personer sovit inne på det
nattboende som Göteborgs Stad finansierar och staden har samtidigt haft ett 60-tal illegala
bosättningar, d.v.s. platser där man campat illegalt. På platserna har det vistats mellan 3-120
personer.
Kranskommunerna bedömer att det inte sällan är så att personerna bor i Göteborg men vistas
i andra kommuner dagtid för att söka sin försörjning. En kartläggning i GR-kommunerna
genomfördes inför vintern 2014 med frågeställningar som exempelvis ”Bedömer ni att det
kan finnas behov av särskild inkvartering under vintern?” och ”Går det att uppskatta det
ungefärliga antalet personer som kan ha ett sådant behov?”. Kartläggningen visar bland annat
att det i kranskommunerna handlar om ett uppskattat behov av boendeplatser för högst ett
tiotal personer per kommun. Kommunerna bedömer att det finns möjligheter att kunna lösa
akuta behov av boende, ofta i samarbete med frivilligorganisationer och främst i avvaktan på
hemresa.
Många, men inte alla, av de EU-medborgare som kommunerna ser försörja sig i gatumiljö är
romer. Romer är EU:s största etniska minoritet. År 2013 förnyade större institutioner inom
EU sin politiska vilja och lanserade initiativ för att bekämpa den utestängning och
diskriminering som sker gentemot romer. 11 De flesta länder inom EU har en nationell strategi
för integration och en nationell handlingsplan, dock skiftar det hur länderna går framåt med
implementeringen av strategierna. 12 Sverige har en strategi som sträcker sig under åren 20122032. Den tjugoåriga strategin görs inom ramen för den minoritetspolitiska strategin och ska
ses som en förstärkning av minoritetspolitiken och ska säkerställa romers mänskliga
rättigheter i Sverige.
Målgruppen för den svenska strategin är framför allt de romer som är bofasta i Sverige. Även
många av dem befinner sig ofta i ett socialt och ekonomiskt utanförskap och är utsatta för
diskriminering. 13 Inom strategin utsågs fem pilotkommuner av regeringen, varav Göteborgs
Stad är en. Pilotverksamheten pågår under åren 2012-2015 och tanken är att ta fram goda
exempel på hållbara strukturella förändringar som ska spridas över landet. 14 Det bör nämnas
att strategin och pilotverksamheter riktar sig mot de romer som är bofasta i Sverige och har
uppehållsrätt.
I den nationella hemlöshetsplanen nämns EU-medborgare som en ny utmaning för de sociala
myndigheterna. 15 I rapporten konstateras att det är svårt att få en uppfattning om hur många
hemlösa EU/EES medborgare som befinner sig i Sverige. Hemlöshetssamordnaren anser att
både omfattningen av och situationen för dessa människor, samt förslag till förbättringar för
gruppen, är något som behöver utredas vidare. 16
10
Perioden nov 2013-nov 2014
FRA, European Agency for fundamental rights, 2014, sid 169
12
FRA, European Agency for fundamental rights, 2014, sid 170
13
Regeringens skrivelse 2011/12:56, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012–2032
14
Arbetsmarknadsdepartementet, Pressmeddelande 20 april 2012
11
15
16
Regeringskansliet, 2014, sid 24
-9-
Regelverk
Här görs några sammanfattande beskrivningar från aktuella regelverk som en grund för de
områden som tas upp i handlingsplanen.
Den fria rörligheten och uppehållsrätten
Alla EU-länder omfattas av reglerna om fri rörlighet. Den fria rörligheten är en grundprincip
inom EU. EU-medborgare har rätt att röra sig, bo, studera, arbeta och etablera sig samt
tillhandahålla tjänster i medlemsstaterna. För vistelse i högst tre månader ställs inga andra
krav än att personen kan identifiera sig med giltigt pass eller annan id-handling.
För att få uppehållsrätt under längre tid än tre månader ska personen antingen vara anställd,
egenföretagare, arbetssökande med verklig möjlighet att få anställning, studerande med
heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sig själv och sina
familjemedlemmars försörjning eller enbart vistas i den mottagande medlemsstaten men ha
en heltäckande sjukförsäkring och tillräckliga tillgångar för sig och sina familjemedlemmars
försörjning. 17 Direktivet om fri rörlighet för EU-medborgare omfattar inte bara EUmedborgare utan även deras familjemedlemmar, som inte behöver vara medborgare i ett EUland. 18
Den lagstiftning som rör EU-medborgare som vistas i Sverige gör skillnad i rättigheter
mellan den som har uppehållsrätt och den som inte uppfyller kraven för uppehållsrätt. En
person med anställning och lön har uppehållsrätt oavsett om det går att försörja sig på lönen
eller inte. Det avgörande är om det arbete som utförs kan anses vara sådant som normalt hör
hemma på arbetsmarknaden. 19
Tanken med den fria rörligheten är att det ska vara enkelt för EU-medborgare att arbeta i alla
länder inom EU. En kartläggning visar att det finns hinder för den fria rörligheten för EUmedborgare i Sverige. Konsekvenserna av att inte ha ett personnummer konstateras vara det i
särklass största problemet. Många funktioner och tjänster är kopplade till personnummer, det
är svårt för personer utan personnummer att etablera sig i Sverige. 20
Kommunallagen 1991:900
I kommunallagen regleras kommunernas och landstingens befogenheter, vad kommunerna
och landstingen kan göra. Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen,
äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt där. 21
I 2 kap. 1 § kommunallagen anges att kommuner och landsting själva får ta hand om sådana
angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets
område eller deras medlemmar och som inte enbart ska handhas av staten, en annan kommun,
ett annat landsting eller någon annan. 22 Utifrån insatser till EU-medborgare har detta prövats
i Förvaltningsrätten. 23 En kommuns beslut om att bevilja medel till stöd för EU-migranter
överklagades. Förvaltningsrätten avslog överklagandet, med hänvisning till ovanstående
17
Regeringskansliets rättsdatabaser, Utlänningslagen 2005:716
19
Socialstyrelsen, 2014, sid 11
20
Kommerskollegium, 2013:8
21
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm
22
Regeringskansliets rättsdatabaser, Kommunallagen, senast ändrad 2014-11-28.
23
Förvaltningsrätten i Linköping, dom 140609, mål nr 611-14
18
- 10 -
paragraf och utifrån bedömningen att de EU-migranter som befinner sig inom berörd
kommuns kommungränser är en angelägenhet för kommunen.
Förvaltningsrätten anser också att socialtjänstlagens 2 kap. 1 § förstärker detta utifrån att det
där framgår att den kommun där den enskilda vistas i huvudsak ansvarar för stöd och hjälp
till den enskilda. En förvaltningsrätts dom är inte prejudicerande. Domen kan ändå utgöra ett
underlag för kommuner som planerar insatser för målgruppen.
Lag om vissa kommunala befogenheter 2009:47
Befogenhetslagen reglerar vilka befogenheter en kommun har utöver kommunallagen. I
befogenhetslagen anges bland annat kommuners befogenheter till bistånd i andra länder.
Kommuner och landsting får enbart lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning,
utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Till länder som inte
får svenskt statligt bistånd kan kommunerna lämna utrustning som kommuner och landsting
inte längre behöver inklusive medel för att transportera och ställa i ordning utrustningen. Det
är också möjligt att besöka hemländerna för att skaffa sig kunskap om medborgarnas
situation och lämna information om den egna kommunen, vilket ses som ett led i
utvecklingen av den egna kommunens arbete och därmed ligger inom den kommunala
kompetensen. Många kommuner väljer att ha vänorter i andra länder. 24
Socialförsäkringssystem
Många av de frågor som uppkommer kring mottagande av EU-medborgare handlar om
socialförsäkringssystemet, vilket även omfattar hälso- och sjukvård. Det finns EU-regler som
fastställer vilket lands socialförsäkringssystem som skall ansvara för en unionsmedborgare
som flyttar mellan medlemsstaterna. Det vill säga vilket lands lag som är tillämplig för att
bedöma om en person har rätt till subventionerad hälso- och sjukvård eller inte.
Kortfattat kan man säga att personer som arbetar omfattas normalt sett av
socialförsäkringssystem i landet där de arbetar. Personer som inte arbetar omfattas av
lagstiftning i det medlemsland där de är bosatta. I EU:s samordningsregler för
socialförsäkring finns en EU-rättslig definition för vem som ska anses vara bosatt. 25
Socialtjänstlagen 2001:453
Socialtjänstlagen har inte genomgått några förändringar med anledning av Sveriges EUmedlemskap.
EU-rättens princip om likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som bedöms ha
uppehållsrätt i Sverige har rätt till socialt bistånd och andra sociala förmåner på samma
villkor som svenska medborgare. 26
Socialtjänsten har också ett särskilt ansvar för barn, därför måste i en bedömning av en
ansökan alltid beaktas om det finns barn i familjen. Detta utifrån bedömningen av ”barnets
bästa”. Ansvaret innefattar bland annat att genom den uppsökande verksamheten försäkra sig
om att barn inte far illa. Om det finns en oro för att barn riskerar att fara illa är socialtjänsten
skyldig att agera. 27
24
http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20090047.pdf
Kommerskollegium, 2013, sid 9
26
27
SKL, 2014, sid 4
25
- 11 -
Kommunens yttersta ansvar innebär att de som vistas där får den akuta hjälp och det stöd de
behöver. I motiven betonas skyldigheten att hjälpa den enskilde när han har svårt att finna
vägarna till den hjälp och service som samhället kan ge. Det gäller, framhålls det, grupper av
hjälpbehövande som på grund av sin utsatta situation ibland saknar tillräcklig initiativkraft för
att nå rätt i det komplicerade samhället. 28 Kommunens yttersta ansvar gäller alla som vistas i
kommunen. Det finns således inga krav på att personen ska vara bosatt där. Bistånd till
personer som inte har sitt bo och hemvist i kommunen kan begränsas till de akuta behoven, så
kallat nödbistånd. Det nödbistånd som kan bli aktuellt innefattar exempelvis mat och logi.
Särskilt om det finns barn i hushållet ökar socialtjänstens ansvar att undanröja nöd.
Ofta uppkommer frågan under hur lång tid sådant nödbistånd kan utges. Socialtjänstlagen
innehåller inte några tidsmässiga begränsningar för vad som avses med akut. Å andra sidan
står det i Utlänningslagen att en person avvisas från landet ” under de tre första månaderna
efter inresan om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för biståndssystemet
enligt socialtjänstlagen”. 29 Vad som är orimlig belastning är inte utrett.
En fråga som behöver utredas är huruvida personen har uppehållsrätt i landet. I och med att
det inte längre krävs någon registrering av sådan uppehållsrätt måste socialtjänsten göra ett
självständigt ställningstagande i frågan. Om utredningen visar att personen i fråga har
uppehållsrätt är det likabehandlig som gäller.
Rätten till sjukvård
Rätten till nödvändig vård i andra EU/EES- länder regleras i förordning (EEG) 883/2004 30.
Personer som är försäkrade enligt dessa regler ska kunna intyga sin rätt till vård i Sverige till
vanliga patientavgifter genom att visa upp det Europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet,
även kallat blåkortet), provisoriskt intyg om innehav av EU-kort eller annat intyg som ger rätt
till vård i Sverige.
Rätten innebär att de försäkrade ska kunna vistas här den tid de har planerat och ska inte
behöva återvända till sitt hemland på grund av medicinska skäl. Med nödvändig vård menas
även vård som orsakas av kronisk sjukdom, provtagningar, medicinska kontroller,
förebyggande mödra- och barnvård samt förlossning. Om vården kan vänta tills patienten
kommer tillbaka till sitt hemland betraktas den inte som nödvändig. Behandlande läkare
avgör i det enskilda fallet vad som anses vara nödvändig vård. 31
Patient som är berättigad till nödvändig vård, betalar till landstinget samma vårdavgifter som
personer som är bosatta i Sverige. 32 Om det uppstår en osäkerhet i om den vårdsökande är
berättigad till nödvändig vård till vanlig patientavgift, om till exempel EU-kortet eller det
provisoriska intyget saknas eller är ogiltigt, kan landstinget begära att personen kontant eller
mot faktura betalar hela beloppet för vården. I den situationen bör också den vårdsökande
underrättas om möjligheten att få ersättning för sina utlägg i hemlandet. 33
Sammanfattningsvis kan sägas att när det gäller sjukvård har EU-medborgare rätt att få
nödvändig sjukvård på samma villkor som landets egna medborgare under förutsättning att de
28
Sveriges Riksdag, prop 1979/80: 1 Del A, sid 144
Utlänningslagen, 2005:716, 8 kap, 9§
30
Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april om samordningen av de sociala
trygghetssystemen.
31
SKL, 2013, sid 5-6
32
SKL, 2013, sid 7
33
SKL, 2013, sid 8
29
- 12 -
har ett europeiskt sjukförsäkringskort. I verkligheten är det så att många personer i
målgruppen för den här planen saknar ett sådant sjukförsäkringskort från hemlandet och har
då ingen tillgång till subventionerad vård i Sverige.
Parallellt har Sveriges riksdag lagstiftat om rätt till sjukvård för ”papperslösa” 34. Vuxna
papperslösa har laglig rätt till subventionerad hälso- och sjukvård på samma villkor som
asylsökande i Sverige. Papperslösa barn har rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor som
andra barn i Sverige. 35 Socialstyrelsen skriver att alla barn under 18 år, undantaget barn vars
vistelse i Sverige är avsedd att vara tillfällig, ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i
samma omfattning och på samma villkor som folkbokförda barn som är bosatta i Sverige. 36
I propositionen om sjukvård för ”papperslösa” klargörs dock att det inte är ”uteslutet att
föreslagen lagstiftning om hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd
i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på unionsmedborgare”. 37 Socialstyrelsen
lyfter fram propositionens text och att lagen även i enstaka fall gäller unionsmedborgare som
vistats i landet mer än tre månader. 38
Nordiska konventionen om socialt bistånd och sociala tjänster
För nordiska EU/EES-medborgare gäller den nordiska konventionen. Konventionen
kompletterar EU-förordningarna och ger i vissa fall ytterligare rättigheter till sociala
förmåner för personer som flyttar mellan de nordiska länderna. 39
Lokala ordningsföreskrifter och tiggeri
Tiggeri är inget nytt fenomen i Sverige, men debatten har blivit aktuell sedan flera personer
från EU-länder börjat använda sig av det här sättet att försörja sig. Det är inte straffbart eller
otillåtet enligt svensk lag att be om ekonomiskt understöd utan motprestation (så kallat
tiggeri). Dock kan det vara straffbart om det sker under hot eller handgripligheter eller under
vilseledande former. I de lokala ordningsföreskrifterna anges att ordningsföreskrifterna finns
för att upprätthålla ordning och säkerhet på offentliga platser.
Sala kommun beslutade om en ändring av de lokala ordningsföreskrifterna genom att
förbjuda tiggeri. Länsstyrelsen i Västmanland fann dock att ett sådant förbud inte är förenligt
med ordningslagen. 40
Miljölagstiftning
Frågor som rör miljölagstiftning är oftast kopplade till om det finns boplatser/bosättningar.
I 15 kap. 20 § miljöbalken regleras att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som
allmänheten har tillträde eller insyn till. På naturmark där allmänheten fritt får färdas är det i
34
Svensk författningssamling, Lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan
nödvändiga tillstånd (SFS 2013:407)
35
http://www.redcross.se/teman/ratt-till-vard/
36
http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halsoochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas
37
Regeringen, prop 2012/13:109, sid 41
http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halsoochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas
39
https:www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2013134-om-nordiskkonv_sfs-2013-134/?bet=2013:134
40
Länsstyrelsen Västmanland, Beslut 2011-04-26.
38
- 13 -
första hand den som skräpat ner som har ansvaret för att städa upp. Om denna är okänd kan
miljö- och hälsoskyddsnämnden i vissa fall ställa krav på fastighetsägaren att denna
accepterat verksamheten/åtgärden som orsaka nedskräpningen. Om ett sådant krav bedöms
orimligt blir det kommunen som får ansvara för uppstädningen enligt 4 § i lagen (1998:814)
med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. Platsen ska då återställas i
sådant skick som med hänsyn till ortsförhållandena, platsens belägenhet och
omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. Det är vanligt förekommande när det
gäller städning efter att en boplats har lämnats.
När det gäller tomtmark kan byggnadsnämnden ställa krav enligt plan- och bygglagen på att
fastighetsägaren håller sin tomt i vårdat skick. Fastighetsägaren ska även ta hänsyn till
säkerhet och trafiksäkerhet, dvs. se till att risken för olycksfall begränsas och betydande
olägenheter för omgivningen och för trafiken inte förekommer. 41
Särskild handräckning
Om en person illegalt vistas på en markägares mark, kan Kronofogdemyndigheten genom
verkställighet av särskild handräckning begära att personen ska avlägsna sig. För att
Kronofogdemyndigheten ska kunna genomföra handräckningen krävs att en identitetskontroll
av de som vistas på platsen är gjord samt att en begäran om handräckning inkommit från
markägaren.
Rätten till skola
Förutsättningen för skolgång i Sverige är att man är bosatt i Sverige. Det gäller förskoleklass,
grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning,
särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare. Personer med uppehållsrätt och
deras familjemedlemmar anses vara bosatta och har rätt till skolgång.
Barn har rätt till utbildning om de bor i Sverige. Det gäller även de barn som vistas i landet
utan tillstånd, så kallade ”papperslösa” barn. Det kan vara:
•
•
•
Barn som aldrig har gett sig till känna för myndigheterna
Barn som har haft rätt att vistas här under det att deras ansökan om uppehållstillstånd
prövas men där den rätten har upphört
Barn som med stöd av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd vistats här men vars
tillstånd har upphört. 42
Dessa barn har rätt till skola, men har ingen skolplikt.
Den grupp EU-medborgare som är aktuell för planen finns inte omnämnd i de förarbeten som
reglerar skolgång. Enligt en promemoria från SKL konstateras att det inte synes vara den
grupp som lagstiftaren haft sikte på vid beskrivningen av gruppen som har rätt till skolgång.
Utifrån att man grundar sin vistelse i landet på EU:s rörlighetsdirektiv, anses man inte vara
bosatt här utan får anses vara här tillfälligt. 43 Dock ger 4 kap. 2 § skolförordningen en
möjlighet att även i andra fall ta emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin
grundskola. 44 Denna möjlighet gäller barn som påbörjar utbildning innan de fyller 18 år.
41
Regeringens rättsdatabaser, Miljöbalken
http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/papperslosa-barn-1.205221
43
SKL, 2014, sid 7
44
Svensk författningssamling, skolförordning 2011:185
42
- 14 -
Utlänningslagen 2005:716
I utlänningslagens första kapitel beskrivs dess innehåll, vissa definitioner och allmänna
bestämmelser. Lagen innehåller föreskrifter om exempelvis villkor för att en utlänning ska få
resa in i samt vistas i Sverige, uppehållsrätt, uppehållstillstånd, EU-kort, avvisning och
utvisning. 45 I lagen anges att den ska tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer
än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall. 46
En EU-medborgare eller dennes familjemedlem kan utvisas från en annan medlemsstat av
skäl som rör allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsa. Under inga omständigheter får
ett sådant beslut fattas på ekonomiska grunder. Beslut om åtgärder som rör den fria
rörligheten måste ta hänsyn till proportionalitetsprincipen och får endast grunda sig på den
berörda personens eget uppförande. Tidigare domar för brott får inte i sig utgöra anledning att
vidta sådana åtgärder. Personens uppförande ska utgöra ett verkligt och tillräckligt allvarligt
hot mot ett grundläggande samhällsintresse. Förekomsten av fällande domar kommer inte
automatiskt att kunna ligga till grund för utvisning. Att den identitetshandling som har
möjliggjort inresan i den mottagande medlemsstaten har löpt ut får inte ligga till grund för ett
sådant beslut. 47
Konventioner och grundläggande rättigheter inom EU
Några konventioner har särskild betydelse i förhållande till kommunernas agerande. Det är
konventionen om mänskliga rättigheter och konventionen om barnets rättigheter. I EU:s
grundläggande rättigheter anges även sociala och ekonomiska rättigheter för
unionsmedborgare.
Konventioner om mänskliga rättigheter
Sverige har anslutit sig till de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter allteftersom
de har tillkommit. 48 FN:s konventioner om mänskliga rättigheter utgör ett universellt ramverk
för arbetet med de mänskliga rättigheterna. I de allmänna förklaringarna anges bland annat att
erkännandet av det inneboende värdet hos alla, och människans lika och obestridliga
rättigheter.
De allmänna förklaringarnas första artikel statuerar att alla människor är födda fria och lika i
värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot
varandra i en anda av gemenskap. 49
Konventionen om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) erkänner FN:s mänskliga
rättigheter och att alla barn som vistas i ett land har rätt att få dem tillgodosedda.
Barnkonventionen säger bland annat att barnets bästa alltid ska komma i första rummet och
att konventionsstaterna ska sträva efter att till det yttersta av sina tillgängliga resurser söka
Regeringskansliets rättsdatabaser, 2005:716
45
46
Regeringskansliets rättsdatabaser, 2005:716
http://europa.eu/legislation_summaries/internal_market/living_and_working_in_the_internal_market/l331
52_sv.htm
48
49
47
- 15 -
förverkliga barnets sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. I en artikel i konventionen
erkänner konventionsstaterna barnets rätt till utbildning. 50
De grundläggande rättigheterna inom EU
De gällande grundläggande rättigheterna i EU är sammanfattade i en stadga för att göra dem
synligare, stadgan om de grundläggande rättigheterna. Stadgan inkluderar de allmänna
principerna i de mänskliga rättigheterna i Europarådets konvention och principerna i EUländernas gemensamma författningstraditioner.
Dessutom omfattar stadgan EU-medborgarnas grundläggande rättigheter som gäller för EUmedborgare samt de ekonomiska och sociala rättigheterna i Europarådets sociala stadga och
Gemenskapens stadga om de grundläggande sociala rättigheterna. Stadgan ska även spegla de
principer som följer av rättspraxis från EG-domstolen och Europadomstolen för de mänskliga
rättigheterna. Som en del av de grundläggande rättigheterna, anges ickediskriminering och att
all diskriminering på grund av nationalitet ska vara förbjuden. 51
Aktörer
Det finns flera andra aktörer utöver kommunerna som möter målgruppen för handlingsplanen
och som det finns anledning för kommunerna att samarbeta med. Det är viktigt att betona att
olika aktörer har olika ansvar och uppdrag, men det är viktigt med samverkan för att man i
samarbete ska kunna förhålla sig gemensamt till det arbete som sker.
Kommunala aktörer
Frågor som rör EU-medborgare som vistas i Göteborg och GR-kommunerna berör även flera
aktörer inom den kommunala sektorn. Några exempel är markförvaltare, socialtjänst,
grundskola och enheter som arbetar med säkerhetsfrågor, miljö- och hälsa. Det är därför
viktigt att ha ett angreppssätt i handlingsplanen som speglar och motsvarar det här breda
perspektivet.
Övriga offentliga aktörer
Det finns flera offentliga aktörer som kan möta målgruppen, några exempel:
Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen, Migrationsverket, Försäkringskassan,
Polismyndigheten samt Skatteverket.
Övriga aktörer
Den idéburna sektorn kan ofta spela en angelägen roll för utsatta EU-medborgare. Det gäller
till exempel kyrkor, frivilligorganisationer och intresseföreningar. Inte minst kan det finnas
ett engagemang bland medborgare i civilsamhället.
50
51
Europeiska Unionen, Konsoliderande fördrag, stadgan om de grundläggande rättigheterna, sid 56
- 16 -
DEL 2: HANDLINGSPLAN
- 17 -
Handlingsplan för prioriterade frågor
Handlingsplanen utgår från vardagsfrågor som i dialogen med förvaltningar inom Göteborgs
Stad och de övriga GR-kommunerna har lyfts upp som angelägna att belysa. De prioriterade
frågorna bedöms vara följande:
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare som
befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer?
Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar?
Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och boende?
Hur bör kommunerna bedöma barns situation?
Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola?
Hur bör kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård och
medicin?
Kan det finnas en risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och vad
bör kommunerna göra för att motverka det?
Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang?
Handlingsplanen innefattar en beskrivning av vissa dilemman för kommunerna utifrån
frågorna. Ett resonemang kring regelverk, konventioner och förhållandet jämfört med
gruppen ”papperslösa” förs också. Utifrån varje fråga ges även förslag till handlingsvägar och
förhållningssätt. Samtidigt måste naturligtvis varje situation beaktas utifrån sina unika
förutsättning och en bedömning göras i varje enskilt fall.
Hur kan kommunerna få mer kunskap i frågor som rör EU-medborgare
som befinner sig i socialt och ekonomiskt utsatta situationer?
Kommunerna i Sverige har under senare år skaffat sig kunskap och erfarenheter kring
målgruppen och vilka insatser som är möjliga. Många kommuner upplever att situationen är
komplex och att den lagstiftning vi har idag inte ger tillräcklig vägledning. Behovet av
erfarenhetsutbyte är stort och det förekommer idag kontakt mellan kommuner både
sporadiskt och mer regelbundet.
I GR-kommunerna har det bildats ett nätverk tillsammans med några kommuner i Halland för
att diskutera de frågor man ställts inför. Vissa kommuner har även kommunövergripande
samordnare för att bevaka området och för att ta del av och sprida aktuell kunskap i
kommunen.
Aktörer inom den idéburna sektorn som möter socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare
får erfarenheter som är viktiga för kommunerna att ta del av. Även från forskningshåll har
situationen väckt intresse. Bland annat pågår ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Göteborgs
universitet samt andra storstäder och universitet i Europa där vissa frågor studeras,
exempelvis om hur mottagandet ser ut idag och vilka utvecklingsområden som finns. 52
Däremot är det många frågor som ännu inte studerats och som arbetet med den här
handlingsplanen har aktualiserat. Exempelvis har vi inte en forskningsgrund att stå på när det
gäller kunskap om vad berörda människor säger sig behöva, vad olika insatser betyder för
människorna eller vad de professionellas och idéburna sektorns erfarenheter kan säga oss.
52 Proposals JUST/2013/FRC/AG, Application no. 4000006205 “Local Welcome Policies EU-migrants”
- 18 -
Förslag till handlingsvägar och förhållningssätt
•
•
•
•
•
Kommunerna ska ha ett aktivt förhållningssätt till att hålla sig uppdaterade om det
aktuella kunskapsläget som rör EU-medborgare.
Nya initiativ bör tas för att med grund i forskning och utifrån kommunernas behov få
mer kunskap.
Kommunerna ska samarbeta sinsemellan och med andra aktörer, såsom idéburen
sektor och myndigheter, ifråga om lokal, regional, nationell och internationell
omvärldsbevakning och kunskapsspridning från erfarenheter och forskning.
Kontakt med europeiska länder bör uppmuntras, särskilt de länder varifrån den
berörda målgruppen kommer.
Kommunerna bör använda möjligheten att söka europeiska fondmedel. Fondmedel
kan användas för kommunerna att prova nya metoder, exempelvis för att genom
kontakt med hemländerna arbeta för ett bra återvändande.
Hur bör kommunerna gå tillväga när en bosättning inte kan finnas kvar?
Begreppen bosättning eller boplats används här för att benämna den plats där personer lever
utan tillstånd från markägaren. När en bosättning etableras inom en kommun är det flera
lagrum som har betydelse. Allemansrätten utifrån var och när man får tälta och när man ska
kontakta markägare. Exempelvis om man tältar i stora grupper med många tält måste man be
markägaren om lov eftersom risken för markskador, nedskräpning och olägenheter för
människors hälsa är större. Ställer man upp en husvagn ska man också kontakta markägaren.
Ofta påverkas miljön kring platsen på grund av att det saknas både renhållnings- och sanitära
möjligheter. Det kan uppstå ett dilemma när processen för avhysning tar tid samtidigt som
kommunerna får synpunkter från allmänhet och samtidigt som det sker en miljöpåverkan på
platsen. Det gör att olika intressen inte alltid blir samspelta.
Det finns också exempel på att bosättningar påverkar kommunens medborgare, exempelvis
på idrottsplatser. Allmänhet har kontaktat kommuner på grund av att de bland annat upplevt
att platsen skräpats ner och att det förekommit sanitära problem på idrottsplanen.
I de lokala ordningsföreskrifterna i Göteborgs Stad anges att förbud mot nedskräpning gäller
utifrån vad som stadgas i miljöbalken. 53
Ett lagrum som också är aktuellt vid etableringar av boplatser är socialtjänstlagen. Varje
kommun ansvarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att
enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I socialtjänstlagen anges också att
socialtjänst ska bedriva uppsökande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. 54 Att
kommunen måste bedriva uppsökande arbete för att förhindra att enskilda far illa betonas i en
skrivelse från SKL. De framhåller att det särskilt gäller barn och unga. 55
•
Permanenta etableringar av bosättningar ska undvikas. Ingen kan eller får bosätta sig
var man vill. Bosättningar som strider mot gällande lag är således illegala och
kommunerna bör därför agera utifrån gällande lagstiftning.
53
http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:20130416162050&dominoURL=http://www5.goteborg.se/prod/Stadsledningskontoret/LIS/Verksamhetshandbok/Forfat
tn.nsf/0/BD32B23C92DFDB4CC1257B100045469B?OpenDocument
54
http://www.notisum.se/Rnp/sls/lag/20010453.htm
55
SKL, 2015, sid 1
- 19 -
•
•
•
•
•
•
•
Förfarandet kring särskild handräckning/avhysning skiljer sig inte om boplatsen bebos
av kommunens medlemmar eller av andra personer.
Det omfattande regelverk som är aktuellt innebär att det är av vikt att flera sektorer
inom kommunerna samverkar så att det kommunala agerandet sker i ett samspel och
där de olika sektorerna har kännedom om varandras processer.
Det är samtidigt viktigt att kommunernas agerande sker utifrån ett socialt perspektiv.
Vistelsebegreppet gäller och det är därför som den stadsdel/kommun där boplatsen är
belägen har yttersta ansvaret för eventuella insatser. Kända platser ska besökas av
socialtjänsten i respektive stadsdel/kommun. Vid besöken ska särskild
uppmärksamhet fästas vid om det finns barn, unga eller andra personer som kan
riskera att fara illa. I dessa fall agerar kommunen alltid.
Vid handläggning bör ett riskperspektiv beaktas. Vid bosättningar där det saknas fasta
elinstallationer innebär det exempelvis att uppvärmning och matlagning sker med
brandfarliga produkter viket utgör brandfara. Boende i tält och husvagnar kan även
innebära en förhöjd risk för korta skyddsavstånd mellan enheterna. Det kan även
förekomma risk för avsiktliga destruktiva handlingar riktat mot boplatserna,
exempelvis anlagd brand. Riskbedömningar kan utformas med hjälp av
räddningstjänst.
Ingen avhysning ska ske utan information om andra möjligheter. Information om
insatserna ska i möjligaste mån finnas översatt på de språk som berörda personer
förstår. Eftersom en del av de EU-medborgare som vistas i kommunerna är
analfabeter kan informationsspridningen underlättas genom att ha beskrivning av
insatserna i en enkel folder med symboler som komplement till text .
Göteborgs Stad har i samarbete med den idéburna sektorn beslutat att inrätta
nattplatser för målgruppen. I kommunens uppgift ingår att informera och erbjuda
dessa platser, men även att informera om andra insatser som kommunen har och om
legala alternativ. Övriga GR-kommuner ska ha en beredskap för att kunna anordna
eller hänvisa till övernattningsmöjligheter och kan inrätta nattplatser.
En särskild rutin kring hanteringen av illegal bosättning finns upprättad för Göteborgs
Stad. 56 För att stärka ett likartat förhållningssätt i Göteborgsregionens kommuner
föreslås övriga kommuner att anta huvuddragen i rutinen, med anpassningar till
förhållanden i respektive kommun
Ett dilemma är att samma personer flyttar från plats till plats inom och mellan
kommunerna. Det är svårt att förhindra, men kommunernas inriktning bör vara att
fortsätta informera om vad som gäller samt att informera om andra möjligheter som
kan finnas och om de insatser som kommunen har. Det finns också ett ansvar för varje
individ, som har möjlighet, att sörja för sin boendesituation själv. Beträffande familjer
med barn, se avsnittet om hur kommunerna bör bedöma barns situation.
Hur bör kommunerna bedöma ansökningar som rör försörjning och
boende?
Ett fåtal personer har vänt sig till GR-kommunerna med ansökningar om bistånd, främst till
uppehälle, boende och hemresa. Alla personer som vistas i en kommun har rätt att ansöka om
ekonomiskt bistånd och få sin sak utredd med ett formellt beslut. Varje ansökan måste
bedömas individuellt.
56
Bilaga 1
- 20 -
EU-rättens princip om likabehandling innebär att en EU/EES-medborgare som har
uppehållsrätt i Sverige, har rätt till socialt bistånd på samma villkor som svenska medborgare.
Personer som inte bedöms ha sin hemvist i Sverige, det vill säga de har inte uppehållsrätt, har
samma rätt som andra som vistas i kommunen till bistånd för att avhjälpa en akut
nödsituation som inte går att avhjälpa på annat sätt. Det finns i socialtjänstlagen inga
tidsbegränsningar angivna för en akut nödsituation.
Vid en enkätundersökning genomförd av Social resursförvaltning 2014 riktad till
stadsdelsförvaltningarna i Göteborg visade det sig att flera stadsdelar beviljat bistånd, de
flesta utifrån att de först utrett uppehållsrätten. Uppehållsrätten har varit vägledande för
stadsdelarna för vilket bistånd som är möjligt att bevilja.
Göteborgs Stad har beviljat stöd till idéburen sektor, för att kunna erbjuda att under en
begränsad period få övernattningsmöjlighet (nattplatser), utan biståndsbedömning. Dessa
övernattningsmöjligheter är inte öppna för familjer med barn.
•
•
•
•
Kommunerna ska lämna upplysningar, råd och vägledning i frågor som rör
kommunens verksamhetsområde.
Ansökningar om bistånd ska tas emot. Varje ansökan ska bedömas individuellt och
leda till ett formellt beslut som kan överklagas. Uppehållsrätt ska utredas vid ansökan
om bistånd.
Övriga GR-kommuner kan, som Göteborgs Stad, erbjuda övernattningsmöjligheter
(nattplatser) utan biståndsbedömning.
Biståndsbehov till hushåll där barn ingår ska bedömas utifrån barnets bästa och
innebära ett skäligt boende för barnet.
Hur bör kommunerna bedöma barns situation?
Vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och barnets utveckling. 57
Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för barn och unga enligt reglerna i socialtjänstlagen
Kommunernas yttersta ansvar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1 § socialtjänstlagen gäller
oavsett om personerna har uppehållsrätt eller inte. Vid insatser som rör barn ska barnets bästa
särskilt beaktas. Enligt barnkonventionen har alla barn utan åtskillnad rätt till god hälsa och
social trygghet. Det finns ingen skillnad när det gäller barn till socialt och ekonomiskt utsatta
EU-medborgare och när det gäller exempelvis barn som är svenska medborgare bosatta i
Sverige.
Socialnämnden är skyldig att utan dröjsmål inleda en utredning om det kommer in en
anmälan, eller information lämnas på annat sätt, och som kan innebära någon åtgärd från
socialnämndens sida. 58
Kommunerna har ett ansvar om barn far illa eller riskerar att fara illa. Bedömning av barns
behov kan bli svårare när det gäller barn som tillfälligt vistas i kommunen. Det kan ibland
finnas barn som vistas i en annan kommun än den där vårdnadshavare söker sin försörjning.
En situation när det finns medföljande barn kan vara att barn vistas i miljöer som kan
57
58
http://www.barnperspektivet.se/barnets-rattigheter/samhallets-ansvar
- 21 -
upplevas olämpliga och ovärdiga. En försvårande omständighet kan vara att det kan finnas en
ömsesidig rädsla och osäkerhet i kontakt mellan berörda och myndigheter.
• Kommunerna ska bedriva ett uppsökande arbete, även efter kontorstid, för att särskilt
•
•
•
•
uppmärksamma om det finns barn. Vid behov ska tolk användas.
Dialogen med vårdnadshavare om barnets situation är grundläggande.
Vårdnadshavare ska få möjlighet att samtala om hur de kan sörja för att barnets
boende och övriga behov tillgodoses.
Vid bedömningar av familjens behov i akuta situationer ska barnets bästa alltid stå i
första rummet. Akut hjälp är inte tidsbegränsad, en utredning ska ske vid varje
tillfälle. Att sörja för barnets bästa innefattar även ett skäligt boende.
En skriftlig information ska kunna lämnas om vilken hjälp som finns att få på det
språk som vårdnadshavare förstår.
Information om att barn vistas i miljöer som kan vara olämpliga ska handläggas som
orosanmälningar på sedvanligt sätt. Socialtjänsten ska genast göra en bedömning av
om barnet är i behov av omedelbart skydd (11 kap. 1a § socialtjänstlagen).
Handläggningen ska ske på det sätt som stadgas i socialtjänstlagen. Barnet ska ges
inflytande och delaktighet på samma sätt som andra barn.
Hur bör kommunerna se på barns rätt till skola?
Även om barn som vistas tillfälligt i Sverige varken har skolplikt eller rätt enligt lag till skola,
ger skolförordningen kommunen möjlighet att erbjuda skolgång.
Barnkonventionen stadgar att alla barn utan åtskillnad har rätt att få sina mänskliga rättigheter
tillgodosedda. Utbildning är en sådan mänsklig rättighet. Forskning visar att skolan kan
innebära en skyddsfaktor för barn i utsatta situationer. 59 Några kommuner i
Göteborgsregionen har uttalat att alla barn ska ha rätt till utbildning. Dessa kommuner utgår
från Barnkonventionen och gör därmed en bedömning av att barn som är unionsmedborgare
jämställs med barn som hör till gruppen ”papperslösa”.
•
•
Barn till EU-medborgare som befinner sig i social och ekonomisk utsatthet ska ha
möjlighet till utbildning i Göteborgs Stad och de övriga GR-kommunerna.
Varje kommun måste ha en beredskap för att hantera information om eleverna i
dokumentationssystemen. En följd av att barnen inte har personnummer eller inte kan
uppge någon adress kan vara att ansökningar till en skola inte kommer att vara
fullständiga. Det innebär att kommuner och skolor kan behöva göra vissa avsteg från
sedvanliga rutiner vid bedömningen av sådana ansökningar.
Hur kan kommunerna agera i förhållande till behov av hälso- och sjukvård,
tandvård och medicin?
Enligt överenskommelse om beställd primärvård i Västra Götalandsregionen ser
Socialstyrelsen över regelverket för sjukvård avseende EU-medborgare som saknar
sjukförsäkringskortet. Flertalet landsting ger sjukvård till dessa patientgrupper enligt samma
regelverk som gäller sjukvård för personer som vistas i Sverige utan tillstånd (”papperslösa”).
Vårdgivaren Vårdcentralen för hemlösa har möjlighet att erbjuda subventionerad medicinsk
nödvändig vård enligt samma förutsättningar som till personer som vistas i Sverige utan
59
http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/Barnspsykiskaohalsa/Sidor/Skydds-och-riskfaktorer.aspx
- 22 -
tillstånd, till dess att annat beslut fattas. 60 Socialtjänsten kan få ansökningar om bistånd för
patientavgifter och förskrivna mediciner.
Det är rimligt att anta att den tidigare nämnda översynen även kommer att beakta den
kommunala hälso- och sjukvården i förhållande till EU-medborgare. Frågan om hälso- och
sjukvård till EU-medborgare som saknar socialförsäkringskort bör finna sin lösning på
nationell och regional nivå.
•
Bedömningar av en ansökan om bistånd för exempelvis patientavgift och kostnader
för mediciner bör grundas i hälso- och sjukvårdens ställningstagande till om vården är
nödvändig.
Kan det finnas risk för människohandel, utnyttjande, våld med mera och
vad bör kommunerna göra för att motverka det?
Man bör alltid vara uppmärksam på risker för utnyttjande. Att leva i en utsatt situation
innebär en förhöjd risk för att utsättas för utnyttjande.
I en rapport från 2013 har Socialstyrelsen beaktat en eventuell koppling mellan
människohandel och de hemlösa utrikesfödda personerna som vistas i Sverige. De konstaterar
att bland de verksamheter som möter dessa människor råder det delade meningar om ifall det
finns en sådan koppling eller inte. Vissa tycker sig se en stark koppling, medan andra menar
att det är för lite pengar som personerna får in genom att till exempel tigga i den offentliga
miljön, och att det därför inte är tillräckligt inkomstbringande för mer organiserad
människohandel. Däremot, anges i rapporten, finns mer pengar att tjäna på att utnyttja
människor som arbetskraft till låg lön och under bristande förhållanden eller i kriminell
verksamhet. 61
Mika-mottagningen, Kris och relationsenheten i Göteborgs stad, har träffat personer som är
utsatta för människohandel. De har under 2015 påbörjat ett arbete för att få till ett
samverkansavtal, gällande människohandel, mellan Göteborgs stad och Polismyndigheten.
Socialjourens utredningsenhet i Göteborgs Stad har under de första månaderna under 2015
fem ärenden bland EU-medborgare där det rört sig om människohandel.
Sverige har antagit FN-protokollet mot människohandel, det så kallade Palermokontraktet.
Protokollet behandlar exempelvis staternas skyldighet till bistånd och skydd av offer för
människohandel. 62 Sverige har också i och med sitt EU-medlemskap, antagit även EU:s
rambeslut gällande bekämpande av människohandel. 63
Att vistas och att behöva försörja sig i gatumiljö samt att leva i hemlöshet, innebär att man
lever i en svår situation. Vi kan anta att kvinnor som vistas här lever i en än mer utsatt
situation. Utsattheten drabbar också medföljande barn, som behöver leva och vistas i osäkra
miljöer.
60
Västra Götalandsregionen, 2014, sid 37
62
Regeringen, 2004, sid 17
63
Regeringen, 2004, sid 21
61
- 23 -
•
•
•
Kommunerna ska vara uppmärksamma på om människor som vistas i GRkommunerna är utsatta för exempelvis människohandel, utnyttjande eller våld i alla
dess former. Socialtjänsten har en viktig roll i mötet med människor i utsatta
situationer. Socialtjänstens huvudsakliga ansvar är att ge stöd utifrån en individuell
bedömning.
Det kan vara svårt för den utsatta personen att göra en polisanmälan. Socialtjänsten
behöver ge möjlighet att låta var och en reflektera över om man vill/kan/törs
polisanmäla.
Kommunerna ska samverka med polisen för att få gemensamma bilder av om risk för
människohandel, utnyttjande eller våld förekommer.
Bör kommunerna stödja civilsamhällets engagemang?
Det finns en lång tradition av samarbete mellan kommuner och idéburen sektor och övrigt
civilsamhälle, som är en styrka för samhällsutvecklingen.
Att värna om människor som vistas i våra kommuner, är inte enbart kommunens ansvar utan
ett humanitärt ansvar. Föreningar och idéburen sektor kan, utöver kommunens ansvar,
erbjuda stöd och insatser till grupper och individer. Allt offentligt stöd till det civila samhället
innehåller de motstridiga målen att å ena sidan bidra till självständighet för organisationerna
och å andra sidan påverka och ge uppdrag. 64
I arbetet med insatser till EU-medborgare kan olika synsätt prägla kommunens arbete kontra
den idéburna sektorns arbete. Det blir en balansgång för varje kommun med att bidra med
stöd till praktiskt arbete där den idéburna sektorn på ett vis blir kommunens förlängda arm.
Det har blivit tydligt i arbete med EU-medborgare i utsatta situationer i Göteborg, där stöd
ges för ett område där kommunen själv inte utför insatser.
Stöd till idéburen sektor kan utformas på olika vis, genom föreningsbidrag, upphandling eller
genom partnerskap (Idéburet offentligt partnerskap).
Göteborgs Stad ser positivt på och avser även fortsättningsvis stödja det arbete idéburen
sektor gör för utsatta EU-medborgare. Staden har därför medverkat till och bidragit till
finansieringen av insatser för målgruppen.
I enkäten för beredskap inför vintern 2014 uppger flertalet GR-kommuner att man har ett
uppbyggt samarbete med idéburen sektor för att lösa boendebehovet hos målgruppen.
•
•
64
Insatser till EU-medborgare som vistas i kommunen kan betraktas som kommunens
angelägenhet som en del av den kommunala kompetensen.
Samverkan med idéburen sektor och civilsamhället är värdefull och ska ses som en av
kommunens uppgifter. Kommunerna ska främja en god dialog och samverkan kan
formaliseras i exempelvis partnerskap.
SKL, 2009, sid 9
- 24 -
Referenser
Trycksaker
Arbetsmarknadsdepartementet, Pressmeddelande 20 april 2012, 2012
Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättsliga frågor, Friheten att röra sig och bo i EU. En vägledning till dina
rättigheter som unionsmedborgare, 2010
Europeiska Unionen, Konsoliderande fördrag, stadgan om de grundläggande rättigheterna, Europeiska unionens
publikationsbyrå, Luxemburg, 2010
FRA, European agency for fundamental rights, Fundamental rights: challenges and achievements in 2013. Annual report
2013, Vienna, 2014
Förslag till budget 2015 och flerårsplaner 2016–2017 för Göteborgs Stad (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet
och Feministiskt initiativ)
Förvaltningsrätten i Linköping, dom 2014-06-09, mål nr 611-14
Kommerskollegium, Att flytta till Sverige- hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare, Stockholm, 2013
Länsstyrelsen Västmanland, Beslut 2011-04-26, Anmälan enligt 3 kap, 13 paragrafen, ordningslagen av lokala
ordningsföreskrifter, Dnr 213-1208-11
Proposals JUST/2013/FRC/AG, Application no. 4000006205 “Local Welcome Policies EU-migrants”
Regeringen, Regeringens proposition 2012/13:109 Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd, 2013
Regeringens skrivelse 2011/12:56, En samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering 2012–2032, Skr. 2011/12:56
Regeringen, Regeringens proposition 2003/2001:11, Ett utvidgat straffansvar för människohandel, 2004
Regeringskansliet, FN:s konventioner om Mänskliga rättigheter, 2011
Regeringskansliet, S2014.019, Bostad sökes: Slutrapport från den nationella hemlöshetssamordnaren, 2014
Regeringskansliet, Konventionen om barnets rättigheter. En strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, 2014
SKL, Civilsamhället som utvecklingskraft, Stockholm, 2009
SKL, Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare, 2014
SKL, Utsatta EU-medborgare. Inför tillsättande av en nationell samordnare, Dnr 146850, 2015
Socialstyrelsen, Hemlöshet bland utrikesfödda personer utan permanent uppehållstillstånd i Sverige, Socialstyrelsen, 2013
Socialstyrelsen, Rätten till socialt bistånd för medborgare inom EU/EES-området En vägledning, 2014
Socialstyrelsen, Vård för papperslösa, 2014
Västra Götalandsregionen, Överenskommelse om beställd primärvård 2015. Närhälsan Västra Götaland, 2014
Internet
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Medlemskap-och-historik/EU-har-28-medlemslander/ (141204)
http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/EU-medborgare-och-varaktigt-bosatta/Varaktigt-bosatt.html (141204)
http://www.notisum.se/Rnp/sls/lag/20010453.htm (150127)
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/
- 25 -
http://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/papperslosa-barn-1.205221 (150205)
http://europa.eu/legislation_summaries/internal_market/living_and_working_in_the_internal_market/l33152_sv.htm
(150205)
http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:2013-04-16–162050 &
dominoURL=http://www5.goteborg.se/prod/Stadsledningskontoret/LIS/Verksamhetshandbok/Forfattn.nsf/0/BD32B23C92D
FDB4CC1257B100045469B? OpenDocument (150302)
http://www.redcross.se/papperslosa (150211)
Regeringskansliets rättsdatabaser, Kommunallagen, (150211)
Regeringskansliets rättsdatabaser, Utlänningslagen (150211)
Regeringskansliet rättsdatabaser, Miljöbalken (150211)
http://www.barnperspektivet.se/barnets-rattigheter/samhallets-ansvar (150223)
http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20090047.pdf (150227)
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910900.htm (150304)
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20050716.htm#R74 (150504)
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2013134-om-nordisk-konv_sfs-2013134/?bet=2013:134 (150227)
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/
(150227)
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2013407-om-halso--och-s_sfs-2013407/ (150303)
http://www.redcross.se/teman/ratt-till-vard/ (150211)
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skolforordning-2011185_sfs-2011-185/
(150303)
http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/Barnspsykiskaohalsa/Sidor/Skydds-och-riskfaktorer.aspx (150303)
http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halso-ochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas
(150504)
Bilagor
Bilaga 1: Rutin vid illegal bosättning
- 26 -
2014-11-11
Rutin för hantering av illegala bosättningar
i Göteborg
Under de senaste åren har ett nytt fenomen uppstått i Göteborg: fattiga EU-medborgare kommer
från främst Bulgarien och Rumänien för att söka jobb i staden. Under tiden de är i Göteborg slår de
sig ner med husvagnar och tält på olika platser utan att fråga markägaren. Det har hänt att fler än
hundra personer bosatt sig illegalt på parkeringsplatser, i grönområden eller parker.
Allemansrätten gör det möjligt för människor att tälta någon enstaka natt på undanskymt ställe utan
att fråga markägaren. Har man husvagn ska man dock alltid fråga om lov och är man flera måste
man också prata med markägaren eftersom boplatsen sliter på naturen.
Illegala bosättare gör sig rent juridiskt skyldiga till egenmäktigt förfarande. Vid bosättningarna
uppstår också ofta problem med nedskräpning och olägenheter för människors hälsa. Om
bosättarna därför inte frivilligt flyttar på sig återstår avhysning.
På nästa sida hittar du en rutin för hur Göteborgs Stad hanterar illegala bosättningar. På
efterföljande sidor hittar du även dokument eller länkar som du kan ha nytta av i handläggningen.
Grundinformationen på olika språk nedan kan behöva varieras utifrån situation.
BILAGOR
Sid 2. Rutin för handläggning när en illegal bosättning upptäcks
Sid 3. Frågor och svar rörande illegala bosättningar i Göteborg
- 27 -
Frågor och svar rörande illegala boplatser i Göteborg
Varför finns det illegala boplatser i Göteborg?
Det har alltid funnits illegala boplatser i staden i större eller mindre utsträckning. Under tidigt 2000tal har det rört sig om ett fåtal boplatser där personer, ofta med missbruks- och/eller psykisk
problematik, slagit sig ner.
Det som är nytt är att vi de senaste åren ser stora grupper av arbetssökande EU-medborgare komma
till Göteborg. Det har att göra med att Sverige gick med i EU 1995 men främst ser vi en skillnad efter
att fattigare länder som Rumänien och Bulgarien anslöt sig 2007. Som EU-medborgare har man rätt
att söka arbete i andra EU-länder.
Fattiga EU-medborgare slår sig ner på ängar, parkeringsplatser och ibland mitt i staden utan att fråga
markägaren. Det kan ibland röra sig om över 100 personer som sätter upp tält, bygger hyddor eller
bor i husvagnar och bilar.
Vilka är det som bor på illegala boplatser?
De illegala boplatser vi ser i dag i Göteborg bebos av fattiga EU-medborgare. De kommer ofta från
Rumänien eller Bulgarien och de är här för att söka jobb. Även om de lever under svåra förhållanden
här i Sverige säger många att de har det bättre här än hemma.
Vilka lagar gäller för illegala bosättningar?
Allemansrätten tillåter att man får tälta något enstaka dygn i naturen om man inte stör markägaren
eller skadar naturen. Vid längre tids tältning ska man dock alltid kontakta markägaren. Tältplatsen
får inte ligga nära boningshus.
- 28 -
Om man tältar i stora grupper med många tält måste man be markägaren om lov eftersom risken för
markskador, nedskräpning och olägenheter för människors hälsa är större. Ställer man upp en
husvagn ska man kontakta markägaren.
De som bryter mot reglerna ovan gör sig skyldiga till egenmäktigt förfarande. Egenmäktigt
förfarande är inom svensk rätt ett tillgreppsbrott enligt 8 kap 8 § brottsbalken. Påföljden är böter
eller fängelse i högst två år.
Vilket ansvar har Göteborgs Stad i frågan om illegala bosättningar med fattiga EU-medborgare?
EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige i tre månader men vistelserätten är formulerad så att
personerna inte ska vara en belastning för biståndssystemet. Var och en har ansvar för att planera
sitt boende, arbetssituation eller hemresa.
Enligt socialtjänstlagen har staden det yttersta ansvaret för alla som vistas i kommunen, oavsett om
man är svensk medborgare eller inte. Det handlar då om att i akuta situationer säkra att människor
inte far illa. Den hjälp staden kan bistå med i dessa situationer är akuta boendelösningar, akut
mathjälp eller i vissa fall hemresa. Om det finns barn med i bilden eller svåra problem med missbruk
och/eller psykisk sjukdom kan det påverka socialtjänstens bedömning och göra situationen mer akut.
Hur jobbar Göteborgs Stad med illegala bosättningar?
Staden har ett samarbete med polisen, Kronofogdemyndighet och markägare för att kunna agera
snabbt efter att en anmälan om en illegal bosättning kommit in. Våra fältassistenter besöker också
platsen och informerar de boende om vilka regler som gäller och vilket stöd man kan få som EUmedborgare (se frågan om vilka insatser Göteborgs Stad kan erbjuda). Staden har ett väl utvecklat
samarbete med olika frivilligorganisationer såsom Stadsmissionen, Räddningsmissonen,
Frälsningsarmén och Bräcke diakoni. Om det finns barn på platsen kopplas socialtjänsten in för att
göra en bedömning av barnens situation utifrån socialtjänstlagen.
Är situationen med illegala bosättningar unik för Göteborg?
Nej, den finns i många svenska städer och över hela Europa.
Är det inte inhumant att avhysa fattiga människor från en boplats?
Staden hjälper till med akuta insatser, övernattning, mat, stöd i att söka arbete i Sverige och
hemresa. Göteborgs Stad kan inte lösa en global fattigdomsproblematik, det finns flera miljoner
mycket fattiga människor i Europa. Om vi låter vissa bosätta sig och inte andra, kommer det i
förlängningen att hota förtroendet för rättsamhället.
Vilka insatser kan Göteborgs Stad erbjuda de fattiga EU-medborgarna?
EU-medborgare som kommer till staden har rätt till en prövning av det akuta behovet om det inte
kan tillgodoses på annat sätt. Det handlar om mat för dagen, möjlig övernattning och resa tillbaka till
hemlandet.
Göteborgs Stad kan i samarbete med frivilligorganisationer erbjuda ett flertal insatser för
målgruppen; dagcentral, öppen förskola, nattplatser samt råd- och stöd i arbetssökande.
Varför öppnar inte staden fler nattplatser eller en camping?
- 29 -
•
•
•
•
•
•
•
Situationen är relativt ny och det är mycket svårt att beräkna efterfrågan. Vi vet inte när
stora grupper av EU-medborgare kommer och när de åker tillbaka till hemlandet.
Människorna reser dit de tror att det finns arbete.
EU-medborgare som kommer hit har enligt regelverket rätt till prövning av det akuta
behovet men de ska inte belasta det svenska biståndssystemet.
Göteborgs Stad kan inte ta ansvar för alla fattiga EU-medborgare. Det rör sig om många
miljoner människor.
De nattplatser som staden i dag erbjuder har inte varit fullbelagda.
De människor som bosätter sig illegalt vill i första hand ha arbete. De är inte här för att hitta
en plats att bo på.
På de illegala boplatserna bor ibland släkter och stora familjer ihop. Det är svårt att
tillmötesgå detta boendebehov.
De legala boendealternativ som står till buds i Göteborg för alla EU-medborgare är hotell,
vandrarhem, campingar, att bo inneboende hos någon eller att nyttja boendet Stjärnklart.
Hur många är romer?
Göteborgs Stad för bara statistik om nationalitet och medborgarskap, inte vilken etnisk grupp
människor tillhör.
Är de fattiga EU-medborgarna hemlösa?
De flesta har någon form av bostad i sina hemländer.
Varför tar det så lång tid med en avhysning?
Själva processen att avhysa människor som bosatt sig illegalt är juridiskt reglerad. Steg ett är att
fastställa att det faktiskt rör sig om en bosättning, därefter ska markägaren kopplas in och sedan ska
de boende identifieras innan kronofogden kan avhysa dem.
Kommer staden nu se till att avhysning sker på alla illegala boplatser?
Formellt finns det inga rättigheter att bosätta sig var man vill. På ett humanitärt plan utgör illegala
boplatser en oacceptabel boendemiljö med hygieniska problem, miljöproblem,
brandsäkerhetsproblem, hälsoproblem med mera.
Alla människor måste anpassa sig till de lagar och regler som gäller. Att det uppstår illegala boplatser
i Göteborg är inte långsiktigt hållbart. Boplatserna skapar också både oro och ilska hos grannar och
andra som kommer i kontakt med dem.
Göteborgs Stad kommer även fortsättningsvis att avhysa de som bosatt sig på en plats utan
markägarens tillåtelse. Vi kommer då hänvisa till andra möjligheter i form av akuta insatser eller
hemresa.
Vad kan man som göteborgare göra för utsatta EU-medborgare?
Man kan engagera sig genom att ge bidrag till frivilligorganisationer, bli volontär eller kanske ta emot
en familj i sitt hem. Man kan också arbeta på strukturell eller politisk nivå med fattigdomsfrågor i
Europa.
Var kan man vända sig om man ser en bosättning eller har andra frågor?
Man kan kontakta Kontaktcenter i Göteborgs Stad som förmedlar frågan vidare. Telefon:
031-365 00 00. E-post: [email protected]
- 30 -
2014-12-09
1 (12)
Ann Sofi Agnevik, Avd. för juridik
Emilia Danielsson, Avd. för juridik
Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare
Sammanfattning
På senare år har allt fler utsatta EU-medborgare sökt sig till Sverige, flera försörjer sig
genom tiggeri. Nya frågor och nya uppgifter för kommuner, regioner och landsting har
uppkommit och frågor om vilka skyldigheter det offentliga har gentemot dessa EUmedborgare har aktualiserats.
Nedan redogörs helt kort för aktuella regelverk såsom kompetensreglerna enligt
kommunallagen, uppehållsrätten, lokala ordningsstadgor, regler om avhysning samt
kommunernas och landstingens skyldigheter enligt hälso- och sjukvårdslagen,
skollagen och socialtjänstlagen för utsatta EU-medborgare i Sverige.
Fri rörlighet inom EU
EU har idag 28 medlemsländer. Bland de nyaste medlemsländerna är Bulgarien och
Rumänien som gick med för bara några år sedan. Medlemmar idag är Belgien,
Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien,
Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal,
Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien,
Tyskland, Ungern och Österrike. De s.k. ESS-länderna Norge, Island och
Liechtenstein omfattas även genom särskilt avtal av delar av regelverket inom EU.
Den fria rörligheten för personer är en grundprincip som garanteras av EU. Varje
unionsmedborgare och deras familjemedlemmar har rätt att röra sig, bo, studera,
arbeta, etablera sig eller tillhandahålla tjänster i en annan medlemsstat utan att
diskrimineras på grund av sin nationalitet. EU:s politik, bland annat avseende de
sociala trygghetssystemen, syftar till att göra det lätt och smidigt att röra sig och vara
verksam inom EU:s område. Det är emellertid inte meningen att man ska utnyttja
denna rätt till rörlighet helt utan begränsningar. Av det s.k. rörlighetsdirektivet
(2004/38/EG) framgår under vilka förutsättningar en unionsmedborgare har rätt att
uppehålla sig i en annan medlemsstat. Rörlighetsdirektivet har implementerats i den
svenska utlänningslagen, där begreppet uppehållsrätt reserverats för rätten att vistas i
Sverige längre än tre månader utan uppehållstillstånd.
För vistelse i högst tre månader ställs inga andra krav än att personen kan identifiera
sig med giltigt pass eller annan id-handling. En EU-medborgare kan dock enligt 8 kap.
9 § utlänningslagen (2005:716) avvisas från Sverige under de tre första månaderna
efter inresa om han eller hon visar sig utgöra en orimlig belastning för
biståndssystemet enligt socialtjänstlagen.
Sveriges Kommuner och Landsting
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50
Org nr: 222000-0315, [email protected], www.skl.se
2014-12-09
För att få uppehållsrätt inom en annan medlemsstats territorium under längre tid än tre
månader ska personen antingen vara anställd, egenföretagare, arbetssökande med
verklig möjlighet att få en anställning, studerande med heltäckande sjukförsäkring och
tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning eller enbart
vistas i den mottagande medlemsstaten men ha en heltäckande sjukförsäkring och
tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning. EU-rätten kan
inte åberopas i samband med missbruk eller bedrägeri, ett s.k. svart arbete kan därför
inte ligga till grund för uppehållsrätt.
Rätten till fri rörlighet har på senare år använts av de nyaste medlemmarnas, Bulgarien
och Rumänien, medborgare. De som har kommit hit tycks inte ha haft som huvudsyfte
att söka arbete alternativt ha en verklig möjlighet att få ett arbete, utan försörjer sig
genom att tigga. Det innebär att deras rätt att uppehålla sig i Sverige sträcker sig till
högst tre månader.
Beslut om avvisning fattas av Migrationsverket eller Polismyndigheten. Beslut om
utvisning fattas av Migrationsverket.
Kommunallagen
Enligt 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) får en kommun och ett landsting själva
ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till
kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska
handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.
Kompetensreglerna innebär att kommuner och landsting inte kan göra mer än vad som
är stadgat i svensk lagstiftning, hur vällovligt syftet än kan tyckas. Det är t.ex.
förbjudet för en kommun att ge stöd till enskild, såvida det inte finns lagstiftning som
gör det möjligt att ge stöd. Socialtjänstlagen medger t.ex. stöd till enskild i form av
bistånd efter behovsprövning. Individuellt stöd till näringsidkare godtas enligt en
särskild bestämmelse i kommunallagen bara om det finns synnerliga skäl. I praxis
finns exempel på kommunalt stöd som godtagits då det givits för att förhindra bortfall
av service i glesbygd, t.ex. bensinmack, livsmedelsbutik eller hotell.
Frågan om möjligheterna att ge individuellt stöd enligt socialtjänstlagen kommenteras
nedan i ett särskilt avsnitt. I vilken utsträckning en kommun har möjlighet att vidta
allmänna åtgärder t.ex. i form av föreningsbidrag för att underlätta situationen för
utsatta EU-medborgare i kommunen är inte helt klarlagt.
Förvaltningsrätten i Linköping har dock nyligen avgjort ett mål där en kommun ingått
en överenskommelse med Stadsmissionen om stöd till utsatta EU-medborgare
avseende bl.a. natthärbärgen för perioden januari till juni 2014 (mål 611-14).
Förvaltningsrätten kommer i målet fram till att utsatta EU-medborgare som befinner
sig inom kommunens gränser är en angelägenhet för kommunen.
Förvaltningsrätten anförde i domskälen bl.a. att kommunen enligt 2 a kap. 1 §
socialtjänstlagen (2001:453) har det yttersta ansvaret för att de som vistats inom
kommunen får det stöd och den hjälp de behöver och att kommunen har ett ansvar för
2 (12)
2014-12-09
akuta insatser. Kommunen hade bedömt att det fanns en överhängande risk för att
dessa personer skulle frysa ihjäl under den kalla årstiden något som förvaltningsrätten
ansåg vara en rimlig bedömning. Mot denna bakgrund fann förvaltningsrätten att det
inte hade visats att beslutet stred mot lag eller annan författning. Kammarrätten i
Jönköping beviljade inte prövningstillstånd i målet och tog därmed inte ställning i sak
(mål 2079-14).
En förvaltningsrättsdom är inte prejudicerande utan är en prövning av det enskilda
ärendet. Domen innebär inte någon skyldighet för andra kommunerna att agera på
liknande sätt. Det yttersta ansvaret enligt socialtjänstlagen kan tillgodoses även på
andra sätt, t.ex. genom biståndsbeslut.
Det förekommer att kommuner och landsting besöker t.ex. Bulgarien och Rumänien
för att skaffa sig kunskap om medborgarnas situation och för att lämna information
om förutsättningarna för t.ex. arbete och bostad i den egna kommunen. Detta för att få
bättre förutsättningar för arbetet i kommunen och för att de enskilda ska ges möjlighet
att fatta välgrundade beslut innan avresa. Då detta görs som ett led i utvecklingen av
arbetet i den egna kommunen är vår bedömning att detta ligger inom den kommunala
kompetensen.
Internationellt bistånd är ett statligt ansvar. Under vissa specifika förutsättningar i 4-9
§§ lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter kan dock även kommuner och
landsting lämna visst bistånd. Kommuner och landsting får lämna bistånd i form av
utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt
statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomisk ersättning får endast lämnas för att
genomföra utbildning och rådgivning. Bistånd till ett land som får svenskt statligt
bistånd ska anmälas till Sida. Bistånd till ett land som inte får statligt bistånd får
lämnas i form av utrustning som kommunen eller landstinget inte längre behöver i sin
verksamhet. Därutöver måste regeringen ge sitt tillstånd. Möjligheten för kommuner
och landsting att genomföra insatser i ett annat EU-land är alltså mycket begränsad.
Socialtjänstlagen
Den som uppfyller kraven för uppehållsrätt och därmed har rätt att vistas i Sverige
längre än tre månader har även rätt till likabehandling. Det innebär att de har samma
rättigheter och skyldigheter som övriga svenska medborgare och att socialtjänstlagen
ska tillämpas fullt ut. För personer som är ekonomiskt aktiva, dvs. arbetstagare,
egenföretagare och arbetssökande, ställer upphållrätten inte krav på att de ska vara
självförsörjande. Vid behov av eventuellt bistånd är det i första hand
bosättningskommunen som har ansvaret.
När en person inte är bosatt i Sverige har vistelsekommunen biståndsansvaret. För
utländska medborgare som inte är bosatta i Sverige men som vistas här för besök
följer av Regeringsrättens praxis (RÅ 1995 ref. 70) att vistelsekommunen endast
ansvarar för akuta insatser, s.k. nöd. Personer som inte har för avsikt att söka arbete
3 (12)
2014-12-09
har inte rätt till långvarigt försörjningsstöd, men har rätt till akuta insatser om behov
uppstår och personen vänder sig till socialtjänsten i vistelsekommunen.
Kommunen är skyldig att lämna bistånd om en person ansöker om bistånd och
behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. För att kontrollera om behovet kan
tillgodoses på annat sätt i här aktuella fall, kan en första åtgärd vara att efterhöra med
aktuell ambassad om ambassaden har möjlighet att bistå sin medborgare med medel
till hemresa. Om ambassaden ger besked om att de kan hjälpa sin medborgare, kan
vistelsekommunen bistå med medel för resa till ambassaden i Stockholm, i annat fall
kan bistånd lämnas till biljett från vistelsekommunen direkt till hemlandet. Annat
bistånd som kan bli aktuellt är pengar till mat eller härbärge.
Alla beslut enligt socialtjänstlagen ska ske efter ansökan och efter en individuell
bedömning av sökandes behov.
Socialtjänsten har även ett särskilt ansvar för barn. Vid en bedömning av om bistånd
till akuta insatser behövs, och i så fall till vad, måste därför särskilt beaktas om det
finns barn i familjen. Även om en familj inte själv söker sig till socialtjänsten har
socialtjänsten genom bl.a. den uppsökande verksamheten ett ansvar att försäkra sig
om att det inte finns barn i kommunen som far illa. Påträffar socialtjänsten eller på
annat sätt får kännedom om att ett barn far illa är socialtjänsten skyldig att ingripa och
inleda utredning enligt 11 kap. 1 och 2 §§ socialtjänstlagen oavsett barnets nationalitet
och hemvist.
Enligt 17 kap. 1 § utlänningslagen ska socialnämnden lämna ut uppgifter om en
utlännings personliga förhållanden, om Polismyndigheten, Säkerhetspolisen,
Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen begär det och
uppgifterna behövs för att avgöra ett ärende om uppehållstillstånd eller ett ärende om
ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller för att verkställa ett beslut om avvisning
eller utvisning. Detsamma gäller när fråga har uppkommit om utlänningen har
uppehållsrätt.
Vad ambassaden kan göra
Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för de personer som vistas i en kommun. Den
uppkomna situationen med utsatta EU-medborgare som söker sig till Sverige har
påverkat berörda socialtjänster. Det har aktualiserat frågan om vilket ansvar
ambassaden har. Enligt ambassadens konsulära regelverk hjälper dock ambassaden
endast till med medel för att bekosta en hemresa om släktingar eller vänner deponerar
den erforderliga summan på statens utrikesdepartement eller det ekonomiska
direktoratet. I de fall vi nu talar om torde det inte finnas så många bulgariska eller
rumänska medborgare som har vänner eller familj som kan deponera resekostnaden
hos landets utrikesdepartement. Hjälp från ambassaden kan man alltså troligen få i
ytterst få fall.
4 (12)
2014-12-09
Hälso- och sjukvårdslagen
Av 4 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) framgår att om någon som vistas inom
landstinget utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård, ska
landstinget erbjuda sådan vård. Denna skyldighet gäller för alla som vistas inom
landstinget, oavsett medborgarskap.
Därutöver har EU-medborgare (gäller även personer från EES-länderna och Schweiz)
rätt till nödvändig vård i ett annat medlemsland, t.ex. Sverige, genom förordning (EG)
nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Med nödvändig vård
avses att den försäkrade under trygga medicinska förhållanden ska kunna vistas här
den tid som planerats. De personer som är försäkrade enligt dessa regler ska kunna
intyga sin rätt till vård i Sverige till vanliga patientavgifter genom att visa upp det
Europeiska sjukförsäkringskortet (EU-kortet), provisoriskt intyg om innehav av EUkort eller annat intyg som ger rätt till vård i Sverige. Om patienten saknar EU-kortet
eller annat intyg som styrker rätten till vård, kan landstinget begära att personen
kontant eller mot faktura betalar hela kostnaden för vården. Den försäkrade personen
har sedan möjlighet att få ersättning för sina utlägg från sin
socialförsäkringsinstitution i hemlandet. En person som är försäkrad enligt förordning
(EG) nr 883/2004 har också möjlighet att ansöka om förhandstillstånd hos sin
socialförsäkringsinstitution för att finansiera planerad vård (dvs. då syftet med resan är
att specifikt söka vård) i en annan EU/EES-stat.
Det s.k. patientrörlighetsdirektivet (2011/24/EU) innebär att en person från ett annat
EU/EES-land kan vända sig direkt till en vårdgivare i Sverige för vård (nödvändig
eller planerad) och sedan ansöka om ersättning i efterhand enligt bestämmelserna i
den nationella lag som berört medlemsland tillämpar som en följd av
patientrörlighetsdirektivet. I dessa fall betalar patienten själv hela vårdkostnaden
direkt till berörd vårdgivare.
De personer som kommer från andra EU/EES-länder och som arbetar här i Sverige,
under högst 12 månader är som regel registrerade hos Försäkringskassan.
Försäkringskassan betalar ersättning till landstingen för både nödvändig och planerad
vård för denna kategori av patienter som inte är bosatt i Sverige. Om anställningstiden
överskrider 12 månader ska personen i fråga folkbokföra sig i Sverige. Därmed är
personen bosatt här och har tillgång till hälso- och sjukvården på samma
förutsättningar som övriga bosatta i landstinget.
Den 1 juli 2013 trädde lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar
som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd i kraft. Lagen omfattar dels personer
som håller sig undan verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning, och dels
personer som befinner sig i Sverige utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd för att
vistas i landet. Lagen innebär att personer under 18 år ska erbjudas hälso- och
sjukvård samt tandvård i samma omfattning som barn och ungdomar som är bosatta i
landstinget samt en hälsoundersökning. Personer som har fyllt 18 år ska erbjudas vård
5 (12)
2014-12-09
och tandvård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort och
preventivmedelsrådgivning samt en hälsoundersökning. Vården är subventionerad
enligt bestämmelser i förordning (2013:412) om vårdavgifter m.m. för utlänningar
som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.
2013 års lag omfattar således endast utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd.
Eftersom de utsatta EU-medborgare som här är aktuella har rätt att vistas i ett annat
medlemsland i tre månader utan särskilt tillstånd är därför utgångspunkten att de inte
omfattas av denna lag. Det förekommer även att dessa personer saknar sjukförsäkring
i sina hemländer och därmed omfattas de inte heller av förordning (EG) nr 883/04.
Konsekvensen av detta är att dessa EU-medborgare måste betala hela kostnaden för
den vård som de får här i Sverige. Av förarbetena till lagen (prop. 2012/13:109 s. 41)
framgår att regeringen anser att för unionsmedborgare ska så långt som möjligt de
EU-rättsliga författningarna tillämpas. Emellertid säger regeringen också att det ”inte
är uteslutet att föreslagen lagstiftning om hälso- och sjukvård till personer som vistas i
Sverige utan nödvändiga tillstånd i enstaka fall kan komma att bli tillämplig även på
unionsmedborgare”. Sammanfattningsvis innebär detta att frågan huruvida 2013 års
lag kan bli tillämplig måste avgöras efter omständigheterna i varje enskilt fall.
Skollagen
Ansvarig för all undervisning är hemkommunen. Med hemkommun avses i 29 kap. 6 §
skollagen (2010:800) den kommun som personen är folkbokförd i. Om man är bosatt i
landet utan att vara folkbokförd avses med hemkommun den kommun som han eller
hon stadigvarande visats i eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den
kommun som han eller hon för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som är
kvarskriven i en kommun.
Enligt 7 kap. 2 § skollagen har barn som är bosatta i Sverige skolplikt, dvs. bosatta
barn ska gå i grundskola eller grundsärskola. Enligt 8 kap. 3 § skollagen ska barn som
är bosatta i Sverige och som inte har börjat förskoleklassen eller i någon utbildning
för fullgörande av skolplikten erbjudas förskola från och med ett års ålder. Enligt 9
kap. 5 § skollagen ska barn som är bosatta i Sverige erbjudas förskoleklass från och
med höstterminen det år de fyller sex år. Även för andra skolformer som gymnasieoch gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och
svenska för invandrare gäller att rätten till utbildning förutsätter att eleven är bosatt i
landet.
Som bosatt i landet anses enligt 29 kap. 2 § skollagen även den som inte är
folkbokförd här men som
1. är asylsökande,
2. har tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 15 § utlänningslagen,
3. har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen till följd av EUrätten, avtalet om Europeiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan
6 (12)
2014-12-09
Europeiska unionen och dess medlemstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra
sidan, om fri rörlighet för personer.
4. är familjemedlem till en person som tillhör en främmande makts beskickning,
eller
5. vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning (s.k. papperslösa).
Den sistnämnda gruppen har enligt 7 kap. 2 § inte skolplikt men har samma rätt till
utbildning som skolpliktiga barn.
Har ett beslut om avvisning eller utvisning meddelats mot en asylsökande ska denne
fortfarande anses vara bosatt i Sverige på den grunden till dess att han eller hon
lämnar landet. Om den som avvisats eller utvisats håller sig undan så att beslutet inte
kan verkställas ska personen dock anses som fortsatt bosatt i Sverige enligt femte
punkten. Personer som åsyftas i denna sista punkt är de som haft rätt enligt författning
att vistas här, men för vilka denna rätt upphört. Som exempel kan nämnas personer
som enligt 5 kap. 18 § utlänningslagen har haft rätt att vistas här under den tid som
deras ansökan om uppehållstillstånd har prövats, men vilkas ansökan har avslagits och
som därefter håller sig undan verkställighet. Bestämmelsen avser även andra personer
som tidigare har haft ett av myndighet beslutat tillstånd att vistas här men vars
tillstånd har upphört, till exempel personer vars tidsbegränsade uppehållstillstånd har
upphört men som ändå väljer att stanna kvar i landet. Det kan också vara fråga om
personer som vistas här, men som aldrig har givit sig till känna för någon myndighet
(prop. 2012/13:58 s.39). Enligt förarbeten omfattar bestämmelsen inte barn med
tidsbegränsade uppehållstillstånd som vistas i landet kortare tid än ett år. För dessa
saknas alltså rätt till utbildning. Dessa barn vistas lagligen i landet, men är här under
så kort tid att de inte ska folkbokföras. Eftersom dessa barn inte heller omfattas av 29
kap. 2 § andra stycket skollagen har de ingen rätt till utbildning (prop. 2012/13:58 s.
16).
Den grupp utsatta EU-medborgare som är aktuell i denna promemoria finns inte
omnämnd i förarbetena till bestämmelsen i femte punkten. Det synes inte heller vara
den grupp som lagstiftaren tagit sikte på vid beskrivning av målgruppen.
Gruppen utsatta EU-medborgare grundar sin vistelse i landet på EU:s
rörlighetsdirektiv/utlänningslagen. Såsom redogjorts för ovan har EU-medborgare rätt
att vistas i ett annat medlemsland i tre månader utan särskilt tillstånd. Man anses inte
vara bosatt här, utan får anses vara här tillfälligt dvs. som ”turist”. För uppehållsrätt
och vistelse längre än tre månader måste den enskilde vara;
-
anställd eller egenföretagare i värdlandet,
arbetssökande med verklig möjlighet att få en anställning, eller
studerande eller annan med tillräckliga tillgångar för sin och sina
familjemedlemmars försörjning samt har en heltäckande sjukförsäkring.
Familjemedlemmar till de som uppfyller ovanstående krav har också uppehållsrätt. De
personer som omfattas av denna grupp har enligt rörlighetsdirektivet/utlänningslagen
7 (12)
2014-12-09
rätt till likabehandling och därmed värdlandets sociala trygghetssystem. Enligt 29 kap.
2 § tredje punkten skollagen ska dessa anses bosatta i landet och har rätt till skolgång.
Den EU-medborgare som inte uppfyller kraven i rörlighetsdirektivet/utlänningslagen
på uppehållsrätt har bara rätt att vistas här tillfälligt och omfattas inte av värdlandets
sociala trygghetssystem. De personer som då ligger det sociala biståndssystemet enligt
socialtjänstlagen till last, kan enligt 8 kap. 9 § utlänningslagen avvisas. Beslut om
avvisning fattas av Migrationsverket eller Polismyndigheten. Utsatta EU-medborgare
kan alltså inte enligt vår bedömning anses omfattas av uppräkningen i 29 kap. 2 §
skollagen och har därmed ingen i skollagen grundad rätt till skolgång.
I 4 kap. 2 § skolförordningen (2011:185) regleras emellertid skyldigheterna att ordna
skolgång för elever från utlandet i grundskolan och grundsärskolan, dvs. i de
skolformer då skolplikt gäller. Barn som anses bosatta i utlandet hos sina
vårdnadshavare har samma rätt till utbildning i grundskolan eller grundsärskolan, om
vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare. Den kommun där barnet
stadigvarande vistas ska anses som barnets hemkommun vid tillämpningen av
skollagen. Frågan om mottagande av ett sådant barn prövas på begäran av barnet
vårdnadshavare.
Vidare anges i bestämmelsens sista mening att en huvudman även i andra fall får ta
emot ett barn som inte anses bosatt i Sverige som elev i sin grundskola. Detta innebär
att det får anses vara tillåtet enligt kompetensreglerna i 2 kap. 1 § kommunallagen, att
i sin grundskola ta emot ett barn även om man inte har någon skyldighet att göra det.
Internationella konventioner
De internationella konventioner, t.ex. barnkonventionen, som Sverige ratificerat är
Sverige skyldigt att se till att de följs. Det är regeringen som är ytterst ansvarig för att
dessa rättigheter tillgodoses och att nationell lagstiftning överensstämmer med
Sveriges åtaganden. Kommuner och landsting har att tillämpa den nationella
lagstiftningen.
Lokala ordningsföreskrifter
Tiggeri, dvs. att utan erbjudande av någon motprestation utbe sig om ekonomiskt
understöd, är inte straffbart eller ens otillåtet enligt svensk lag. Det gäller även då
sådan verksamhet bedrivs i former som kan beskrivas som organiserade, om man med
detta menar att enskilda som tigger samordnar sin aktivitet samt bor, reser och lever
tillsammans. Det är en annan sak att vissa organisatörer i sådana sammanhang kan
tänkas ägna sig åt verksamhet som är straffbar såsom människohandel enligt 4 kap. 1
a § brottsbalken. I förening med andra omständigheter kan tiggeri dock vara straffbart.
Det kan till exempel vara fallet när den som tigger tar till hot eller handgripligheter
som utgör ofredanden enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Ett annat exempel är om tiggeriet
innefattar vilseledande av dem tiggaren vänder sig till med exempelvis med
förespegling av påhittade handikapp m.m., vilket under vissa ytterligare
8 (12)
2014-12-09
förutsättningar skulle innefatta bedrägeribrott enligt 9 kap. brottsbalken (JO 2011/12 s.
171).
Kommunens rätt att meddela lokala ordningsföreskrifter måste enligt regeringsformen
anges i lag. Enligt 3 kap. 8 § ordningslagen (1993:1617) bemyndigas därför
regeringen eller, efter regeringens bemyndiganden, en kommun att meddela lokala
ordningsföreskrifter. Bemyndigande för en kommun att meddela lokala
ordningsföreskrifter återfinns i 1 § förordningen (1993:1632) med bemyndigande för
kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen.
Ordningsföreskrifter får enligt bemyndigandet meddelas om de behövs för att
upprätthålla den allmänna ordningen på en offentlig plats. Av 3 kap. 1 §
ordningslagen framgår att en offentlig plats inom ett detaljplanelagt område enligt
huvudregeln inte utan Polismyndighetens tillstånd får användas på ett sätt som inte
stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är
allmänt vedertaget. Ordningslagens krav på tillstånd motiveras av att ett obegränsat
användande av marken för något annat ändamål än det för vilket den i första hand är
avsedd kan orsaka påtagliga störningar i trafiken eller av den allmänna ordningen eller
säkerheten. Föreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars
göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Tillsynen av att ordningen på
allmän plats upprätthålls ansvarar Polismyndigheten för. Ingripanden som kan komma
att genomföras för att upprätthålla ordningen sker därför genom Polismyndighetens
försorg.
I förarbetena till ordningslagen anförs att det kan finnas behov av lokala bestämmelser
som reglerar penningsinsamling på offentligt plats. Undantag från tillståndskrav för
sådan verksamhet bör emellertid regelmässigt göras i de fall då penninginsamlingen är
ett led i en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som i sig är
tillståndskrävande. Skälet till detta tycks vara att någon prövning från
ordningssynpunkt utöver den som görs i tillståndsärendet rörande sammankomsten
eller tillställningen inte anses behövlig.
Enligt dåvarande Kommunförbundets cirkulär 1995:41 är penninginsamling i
samband med framförande av gatumusik inte tillståndspliktig, dels med hänvisning till
att den enskildes frihet att framföra ett musikaliskt eller annat konstnärligt verk i
sådant fall begränsas, dels med hänvisning till att en musikants insamling i en
instrumentlåda eller på ett klädesplagg är en passiv handling. Det förhåller sig
annorlunda om musikanten går runt bland publiken och samlar in pengar. Ett sådant
tillvägagångssätt betraktas som en penninginsamling som kan omfattas av
tillståndskrav genom en lokal ordningsföreskrift (prop. 1992/93:210 s. 141 f).
Undantag från tillståndskravet kan göras för till exempel skolklasser som samlar in
pengar till hjälporganisationer.
Länsstyrelsen i Västmanlands län beslutade den 26 april 2011 (Dnr 213-1208-11) att
Sala kommuns ordningsföreskrifter, där ett generellt förbud mot tiggeri på offentlig
9 (12)
2014-12-09
och därmed jämställd plats införts, skulle upphävas. Länsstyrelsen ansåg bland annat
att föreskriften om förbud mot tiggeri inte var motiverad med hänsyn till ordningen
och säkerheten på offentlig plats. Att lägga fram ett klädesplagg för att samla in
pengar ansågs påverka ordningen på den offentliga platsen i mindre omfattning och
insamlingen ansågs vara passiv. Förbudet var för vidsträckt och enligt länsstyrelsens
uppfattning innebar föreskriften vidare ett onödigt tvång mot allmänheten och en
alltför långtgående inskränkning i den enskildes frihet.
Rörande gatuförsäljare har man i förarbetena (prop. 1992/93:210 s. 274 f) till
ordningslagen resonerat så att ju mer omfattande och till sin karaktär trafik- eller
ordningsstörande ett ianspråktagande är, desto snävare blir utrymmet för ett
tillståndsfritt ianspråktagande av platsen. Ett nyttjande av platsen som sträcker sig
längre än någon timme kan som regel inte anses vara ett tillfälligt ianspråktagande.
Inte heller blir ianspråktagandet att anse som tillfälligt, om platsen används endast
under någon timme men nyttjaren efter ett kortare uppehåll återkommer till platsen
och återupptar sin verksamhet där. Sålunda krävs tillstånd om en gatuförsäljare nyttjar
en plats på till exempel en gågata under någon timme, varefter han avbryter sin
verksamhet för att kort därefter återkomma till platsen och återuppta sin
försäljningsverksamhet. I än högre grad gäller detta om ett avbrott beror på att polisen
uppträder på platsen. För att ett ianspråktagande av en offentlig plats inte ska kräva
tillstånd uppställs som ett ytterligare krav att ianspråktagandet är endast obetydligt. Av
avgörande betydelse i sammanhanget blir då storleken på ytan av den offentliga
platsen. Är det fråga om en begränsad yta kan således ett mycket blygsamt
ianspråktagande komma att omfattas av krav på tillstånd, om en större del av den
offentliga platsen därigenom tas i anspråk. Av betydelse för bedömningen av
omfattningen av ianspråktagandet blir också om flera personer nyttjar den offentliga
platsen samtidigt, t.ex. om ett stort antal gatuförsäljare samtidigt belamrar en gågata
med stånd och filtar. Det får i så fall göras en samlad bedömning av
ianspråktagandena. Inte heller blir sådana gatuförsäljares verksamhet fri från kravet på
tillstånd enbart av den anledningen att de under verksamhetens gång byter platser med
varandra. Även om en enskild nyttjare skulle anses ta en offentlig plats i anspråk
endast i obetydlig omfattning kan hans verksamhet således anses falla under kravet på
tillstånd, om flera andra personer tar platsen i anspråk på samma eller något liknande
sätt. Samma resonemang som här ovan förs rörande gatuförsäljare skulle kunna
tillämpas på tiggare.
Sammanfattningsvis kan konstateras att utrymmet för att i lokala ordningsföreskrifter
förbjuda tiggeri är begränsat, men att en sådan möjlighet troligen finns. Framförallt
torde det finnas en möjlighet att förbjuda tiggeri på livligt trafikerade platser, såsom
exempelvis vid gallerior där ett stort antal personer passerar eller vid
omstigningsplatser för kollektivtrafik. Ett krav är dock att förbudet är erforderligt för
att upprätthålla den allmänna ordningen. Detsamma gäller för en föreskrift i lokala
ordningsföreskrifter om krav på tillstånd för tiggeri.
10 (12)
2014-12-09
I sammanhanget kan nämnas att JO i beslut den 24 september 2014 (Dnr 457-2014)
kritiserade Polismyndigheten efter en händelse då polisen hade gripit tre personer för
tiggeri, med hänvisning till kommunens lokala ordningsföreskrifter som säger att det
krävs Polismyndighetens tillstånd för insamling av pengar. Gripandet varade i tre
timmar. Grunden för att gripa personerna uppgavs vara att de saknade hemvist i
Sverige och att det fanns risk för att de genom att bege sig från riket skulle undandra
sig lagföring eller straff. JO fann att det stred mot proportionalitetsprincipen att gripa
personerna för misstanke om en förseelse som endast kan medföra penningböter.
Åtal väcktes sedermera mot de tre personerna, men tingsrätten ogillade åtalet.
Tingsrätten motiverade detta med att de gärningar som personerna hade åtalats för inte
var att betrakta som aktiv penningsinsamling. Ordningsföreskriften om krav på
tillstånd var därmed inte tillämplig på deras agerande (Södertälje tingsrätt den 21
februari 2014, B 266-14).
Nedskräpning vid läger
Enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. 3 § miljöbalken gäller att alla som
bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de
skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som
behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden
medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid
yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått ska
vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada
eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Av 15 kap. 30 § miljöbalken följer vidare att ingen får skräpa ned utomhus på en plats
som allmänheten har tillträde eller insyn till. Den som med uppsåt eller av oaktsamhet
skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för
nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år.
Med nedskräpning enligt miljöbalken avses bl.a. plåt, däribland bilvrak, glas, plast,
papper, avfall eller annat liknande.
Enligt lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning
finns en regel i 4 § som ger kommunen en skyldighet att återställa en plats som
skräpats ned. Dessa bestämmelser ska inte tillämpas, om skyldigheten ska fullgöras av
någon annan enligt lag eller annan författning eller särskilda föreskrifter.
Enligt plan- och bygglagen (2010:900) är det fastighetsägaren som ska hålla en tomt i
vårdat skick. Fastighetsägaren ska även ta hänsyn till säkerhet och trafiksäkerhet, dvs.
se till att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen
och för trafiken inte förekommer.
Om krav framställs på kommunen att kommunen ska städa upp får kommunen hänvisa
till fastighetsägaren. Det är dock skillnad om det är fråga om nedskräpning inom ett
populärt friluftsområde jämfört med ett trist kalhygge där ingen går. Detta innebär att i
11 (12)
2014-12-09
ett allmansrättsligt tillgängligt skogsområde på privat mark där nedskräpning skett och
man inte vet vem som är skyldig, så kan kommunen ha ett visst ansvar. Det är dock
svårt att säga hur långt detta ansvar går. Ytterst får frågan prövas av länsstyrelse och
förvaltningsdomstol.
Även i fall då nedskräpning skett kan polisanmälan bli aktuell.
Avhysning
För att avhysning ska kunna ske av personer så som exempelvis personer som slagit
läger på ödetomter, måste kronofogden ha personuppgifter på var och en som ska
avhysas. Varje person måste nämligen ha ett individuellt beslut om avhysning. Detta
kan innebära ett tidskrävande förarbete innan avhysning av flera personer i ett läger
kan ske.
12 (12)
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-06-25
Diarienummer
KS/2015:192
"En kommunallag för framtiden" - partiremiss
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott skickar betänkandet En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24,
på remiss till de partier som är representerade i kommunfullmäktige.
Sammanfattning
Regeringens särskilde utredare Johan Höök fick 2013 uppdraget att föreslå en modernisering av
kommunallagen. Utredningen har nu överlämnat sitt slutbetänkande En kommunallag för framtiden,
SOU 2015:24.
Finansdepartementet har sänt betänkandet på remiss till 384 remissinstanser, inklusive samtliga
kommuner och landsting/regioner. Remissvaren ska ha kommit in senast den 30 oktober.
Tiden för att ta fram ett remissvar och behandla det i kommunstyrelsen är begränsad. Partiernas svar
bör lämnas senast den 18 september för att kunna sammanställas och bearbetas av kommunsstyrelsens
förvaltning.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-06-25
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2015/03/sou-201524/
Sveriges Kommuner och Landsting, sammanfattning av förslagen, 2015-02-24
Utredningens uppdrag och arbete, sid 135-140
Särskilt yttrande av experterna Helena Linde, Anna Lindström, Barbro Naroskyin och Anna
Sandborgh, sid 883-884
Beslutet skickas till
Partier som är representerade i kommunfullmäktige
Anna Rehnberg
Kommunjurist
Anna Rehnberg
0300-834223
[email protected]
1 (1)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
2015-02-24
1 (9)
Juridiska avdelningen
Helena Linde
Anna Lindström
En kommunallag för framtiden
Utredningen ”En kommunallag för framtiden” har överlämnat sitt slutbetänkande
(SOU 2015:24) den 23 mars 20151.
Betänkandet har remitterats till samtliga kommuner, landsting och regioner.
Remisstiden utgår den 30 oktober.
Utredaren har haft två fasta referensgrupper; den ena parlamentariskt sammansatt den
andra bestående av företrädare för civilsamhälle och näringslivsorganisationer. Till
utredningen har också knutits en expertgrupp om 22 personer (däribland SKL).
Utredaren har också under arbetets gång besökt arbetsutskottet vid tre tillfällen.
SKL har bjudit in till tre remisskonferenser; dels en den 24 juni i Stockholm (som
också kommer att webbsändas) samt ytterligare två efter sommaren,
den 21 augusti i Malmö respektive en den 1 september i Stockholm.
Betänkandet – som består av två delar – omfattar drygt 1100 sidor utgör en
genomlysning av hela kommunallagen.
Utredningsförslaget innebär sammanfattningsvis följande:
Organisationsfrågor
1. Styrelsens ställning stärks
Fullmäktige föreslås få besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om vissa frågor som rör
andra nämnders verksamhet. Det ska dock inte kunna gälla nämndernas
myndighetsutövning eller ärenden som i övrigt rör enskilda.
2. Möjlighet till underställd nämnd tas bort
Fullmäktige föreslås inte längre kunna besluta att en nämnd ska vara underställd en annan
nämnd. Fullmäktige ska inte längre kunna föreskriva att en lokal nämnd eller en nämnd
som är underställd en annan nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige.
3. Utrymmet för beställar-utförarnämnder förtydligas
Förtydligande som innebär att fullmäktige föreslås få besluta att en nämnd ska
tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd. Fullmäktige föreslås också få möjlighet att
besluta att en nämnd inte ska anvisas några medel, d.v.s. hänvisas till nettoanslag.
Arbetet omfattar också ett delbetänkande; ”Privata utförare – kontroll och insyn”
(SOU 2013:53). Förslagen i delbetänkandet har lagts till grund för lagstiftning genom
propositionen ”Privata utförare av kommunal verksamhet” (prop. 2013/14:118). Dessa
ändringar har trätt i kraft per den 1 januari 2015, lag (2014:573).
1
Sveriges Kommuner och Landsting
Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20
Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50
Org nr: 222000-0315, [email protected], www.skl.se
2015-02-24
4. Försöksverksamhet med majoritetsstyre
En lag om försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommuner och landsting föreslås.
Möjligheten föreslås gälla för mandatperioden 2018–2022. Enligt förslaget ska
fullmäktige garantera insyn för de partier som finns representerade i fullmäktige, men som
inte har ledamöter i styrelsen genom ett reglemente. I detta ska klargöras ska att alla
partier ska ges en god tillgång till information om styrelsens arbete, pågående ärenden och
administrativt stöd i övrigt.
5. Program om mål och riktlinjer
En skyldighet för fullmäktige att för varje mandatperiod anta ett program för mål och
riktlinjer för uppföljning av verksamhet som bedrivs av privata utförare har införts och
trätt i kraft.
I slutbetänkandet föreslås programskyldigheten utvidgas till all sådan verksamhet som
kommunen eller landstingen själv bedriver – men som också kan bedrivas av privata
utförare.
Enligt förslaget ska det i programmet också anges hur sådana mål och riktlinjer samt
föreskrifter i lag eller annan författning ska följas upp.
6. Instruktion för direktören
Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den ledande ställningen bland personalen
och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen. Styrelsen får besluta att
direktören ska ha en annan benämning.
Direktören ska ansvara för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden som
styrelsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs.
Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under
styrelsen. Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter.
7. Delegation
Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av
delegation ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska protokollföras särskilt, om
beslutet får överklagas genom laglighetsprövning.
I kommunallagen ska införas en möjlighet för nämnderna att delegera beslutanderätt till
sina presidier.
8. Bisysslor
I kommunallagen ska det finnas en hänvisning till bestämmelsen i regeringsformen om
skyldigheten för den som utför offentliga förvaltningsuppgifter att iaktta saklighet och
opartiskhet. Det ska också i lagen finnas en hänvisning till bestämmelserna om bisysslor i
lagen om offentlig anställning.
9. Bemanning i bolagsstyrelser
Fullmäktige ska kunna besluta att minoriteten av ledamöterna i en styrelse i ett
kommunalt aktiebolag ska kunna utses på annan än partipolitisk grund. Hur ledamöter ska
utses ska regleras i särskilda riktlinjer.
2 (9)
2015-02-24
EU-rätt, konkurrens och marknader
1. Förhållandet till EU-rätten förtydligas
Det ska förtydligas att kommunernas och landstingens möjligheter att utöva sina
befogenheter kan begränsas av EU-rätten. De gäller om inte annat följer av reglerna
om statsstöd.
2. Tjänster av allmänt intresse – i förhållande till kompetensen
Det ska i kommunallagen anges att kommuner och landsting inom sina befogenheter
får tillhandahålla tjänster av allmänt intresse enligt unionens fördrag.
3. Betydelsen av att verka konkurrensneutralt
I kommunallagen ska föras in ett målsättningsstadgande. Enligt det ska kommuner
och landsting, när de agerar på en marknad, verka för att uppträda konkurrensneutralt.
Detta ska gälla om inte annat följer av lag eller annan författning.
4. Vägledningsfunktion hos upphandlingsstödet förslås
Upphandlingsstödet ska ges uppgiften att vägleda kommuner och landsting som avser
att ge ett stöd. Utredningen föreslår att fem miljoner kronor avsätts till den
verksamheten fr.o.m. budgetåret 2016.
Utvidgat medlemskap
1. Ett företag med fast driftställe föreslås bli kommunmedlem
Juridiska personer som bedriver näringsverksamhet från ett fast driftställe i en
kommun eller i ett landsting ska vara medlem i den kommunen eller landstinget.
2. En ideell förening med verksamhet föreslås bli kommunmedlem
Ideell förening ska vara medlem i kommun och i landsting, om föreningens styrelse
har säte i kommunen eller i landstinget eller om föreningen bedriver verksamhet där.
3. Vissa unionsmedborgare (som inte får folkbokföras) föreslås få medlemskap…
En unionsmedborgare som är bosatt i kommunen eller landstinget men enligt
folkbokföringslagen inte ska folkbokförs där, ska också vara medlem i kommunen
eller landstinget. Fullmäktige får besluta att en sådan unionsmedborgare också ska
kunna lämna medborgarförslag.
… och rösta i kommunala folkomröstningar
Lagen om kommunala folkomröstningar ska ändras så att en unionsmedborgare som
är bosatt i kommunen eller landstinget men inte ska folkbokföras där, också ska kunna
delta i kommunala folkomröstningar.
3 (9)
2015-02-24
Laglighetsprövning
1. Större möjlighet till laglighetsprövning av budgetbeslut
Enligt dagens regler går det inte – med hänvisning till att ett beslut innebär ett
befogenhetsöverskridande eller strider mot lag – att laglighetspröva beslut med
hänvisning till krav på god ekonomisk hushållning, balanskravet eller reglerna för
resultatutjämningsreserver. Den begränsning i vilka prövningsgrunder som kan
tillämpas vid laglighetsprövning för vissa budgetbeslut ska tas bort. Nuvarande
prövningsgrunder ska behållas men förtydligas och redigeras språkligt.
2. Snävare utrymme att verkställa överklagade beslut
Reglerna om verkställighet och rättelse av beslut i kommunallagen ska skärpas. Att ett
beslut inte kan rättas ska vara ett skäl för att beslutet inte ska få verkställas förrän det
fått laga kraft.
Anslagstavlan digitaliseras
1. Det ska på en anslagstavla på respektive kommuns, landstings eller
kommunalförbunds webbplats tillkännages att protokollet över ett beslut justerats. Där
ska också fullmäktiges sammanträden tillkännages. Den fysiska anslagstavlan ska
utgå.
2. Tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till nämnd, ska anslås
på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets anslagstavla.
3. Föredragningslistor inkl. kallelsen till fullmäktige och nämnder får anslås på
anslagstavlan. Den digitala anslagstavlan får användas också för annan information
som skull meddelats på en fysisk anslagstavla.
4. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska på anslagstavlan i den utsträckning
de bestämmer publicera justerade protokoll som förts vid ett sammanträde med
fullmäktige eller en nämnd, om det inte finns hinder i lag eller annan författning, dvs.
främst regler om sekretess och skydd för personuppgifter. Det ska på anslagstavlan
upplysas om hur man överklagar beslut enligt kommunallagen.
5. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på
kommunens, landstingets eller kommunalförbundets webbplats.
6. Kommuner, landsting och kommunalförbund ska i sina lokaler eller på annan plats ge
allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan.
7. Nuvarande skyldighet att lämna en kungörelse till varje ledamot och ersättare ska
benämnas som en skyldighet att kalla var och en av dessa till sammanträde.
8. Skyldigheterna att i ortstidning kungöra fullmäktiges sammanträden och tillkännage
justering av landstingens beslutsprotokoll ska upphöra.
4 (9)
2015-02-24
9. Regeln om att bevis om anslagsdagen ska tecknas på protokollet eller utfärdas särskilt
ska tas bort.
10. I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det sammanträde vid vilket budgeten
fastställs tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla minst en vecka före
sammanträdesdagen.
11. Lagen om vissa anslag på kommuns anslagstavla ska upphävas.
12. Lagen om kommunala indelningsdelegerade ska ändras till följd av utredningens
förslag om bl.a. anslagstavlan. Tillkännagivanden om sammanträden ska ske på de
kommunala anslagstavlorna och inte i ortstidning. Ledamöterna ska på valfritt sätt
kallas till sammanträdena.
13. Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska ändras med anledning
av utredningens förslag om webbaserad anslagstavla. Tillkännagivanden om
samordningsförbundens sammanträden och justerade protokoll ska ske på en för
samordningsförbundet egen webbaserad anslagstavla. I förbundsordningen ska
regleras på vilken webbplats som samordningsförbundets anslagstavlaska finnas, dvs.
på en egen eller på någon av de samverkande kommunernas eller landstingens.
14. Bestämmelserna i PBL om tillkännagivande av beslut om att anta, ändra eller upphäva
en regionplan ska ändras så att det ska ske på förbundets anslagstavla enligt
bestämmelserna i kommunallagen.
Revision
1. Beredningsansvaret för revisorernas budget
Fullmäktiges presidium föreslås uttryckligen ges ansvaret för att bereda förslaget till
budget för revisorer.
2. Obligatorisk yttranderätt för revisorernas sakkunniga
De sakkunniga ska alltid beredas tillfälle att yttra sig när fullmäktige behandlar
revisionsberättelsen. De ska också ha rätt till upplysningar från nämnder och
fullmäktigeberedningar.
3. Ordföranden i revisionen alltid väljas ur minoriteten
Om en revisor utses till ordförande bland revisorerna ska denna utses från den
politiska minoriteten.
4. ”Spegling” av valbarhetshindret för revisorer
Idag är fullmäktiges ledamöter och ersättare inte valbara som revisorer. Nu föreslås
motsvarade valbarhetshinder också gälla omvänt. Revisorer föreslås därmed inte
heller vara valbara som ersättare eller ledamot i fullmäktige.
5. Handläggning i fullmäktige av årsredovisning och ansvarsfrihet i omvänd ordning
Godkännande av årsredovisningen föreslås ske innan fullmäktige tar ställning till
frågan om ansvarsfrihet.
5 (9)
2015-02-24
6. Möjlighet att fyllnadsvälja revisor utvidgas
Avgår en revisor som valts proportionellt idag kan fyllnadsval inte ske. Den
inskränkningen föreslås nu tas bort.
7. Begreppsjustering
Begreppet årsbokslut ska ersättas med årsredovisning.
Lagteknisk översyn
1. En genomgripande teknisk bearbetning av kommunallag föreslås.
Det innebär fyra nya kapitel; ett för de anställda, ett för medborgarna. Ett om
kommunal samverkan och ett om överlämnande av kommunala angelägenheter.
2. Effekten av att valbarhet upphört förslås fördröjas
Enligt dagens regler upphör ett förtroendeuppdrag direkt när en förtroendevald inte
längre är valbar. Det händer exempelvis om personen folkbokförs i en annan
kommun. Nu föreslås en uppmjukning som innebär att uppdraget ska upphöra
automatiskt först efter det fullmäktigesammanträde som inträffar efter det att
valbarheten upphört. Det ger fullmäktige lite längre tid att utnyttja möjligheten att
besluta att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag för återstoden av mandattiden.
3. Tidigare tillträde efter omval och extraval
Fullmäktige föreslås få besluta att de förtroendevalda som väljs efter det att ett omval,
ett extra val eller en förnyad sammanräkning har hållits, kan tillträda vid en tidigare
tidpunkt än två månader efter att omvalet, extra valet eller sammanräkningen
avslutats. De förtroendevalda vars uppdrag upphör i och med att omvalet, extra valet
eller sammanräkningen har avslutats, upphör vid den tidpunkt de nyvalda
förtroendevalda tillträder sina uppdrag.
4. Ersättarna i en styrelse föreslås vara minst fem.
Förslaget innebär en skärpning av dagens regel som säger att styrelsen bör bestå av
minst fem ledamöter och lika många ersättare.
5. Klargörande av att nämndberedningar kan bestå av andra än förtroendevalda
Det ska uttryckligen framgå att nämnden till en nämndberedning får välja även andra
än förtroendevalda.
6. Mindre justeringar i reglerna om kommunalförbunds förbundsordningar föreslås
Kraven på vad kommunalförbundens förbundsordningar ska innehålla bör ändras i
vissa begränsade avseenden.
7. Krav på att budgethandlingar och årsredovisning ska finnas på webbplatsen
Krav på att årsredovisningen och förslaget till budget ska hållas tillgängliga för
allmänheten på kommunernas och landstingens webbplatser föreslås införas.
8. Alla föreslås kunna använda titeln borgarråd, men måste vara valbara i kommunen
En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid får
benämnas borgarråd. En sådan förtroendevald ska uppfylla de villkor för valbarhet
som gäller för andra förtroendevalda i kommunallagen. Utöver borgarråd får
6 (9)
2015-02-24
kommunalråd, landstingsråd m.fl. tidigast väljas av fullmäktige vid första
sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet.
9. Enhetlig reglering för borgarråd och kommunal resp. landstingsråd
Utöver borgarråd ska kommunalråd, landstingsråd m.fl. som inte är ledamot i
fullmäktige närvara vid fullmäktiges sammanträde. De får delta i överläggningarna
och framställa förslag men inte delta i besluten.
10. Istället för att ange att Stockholms kommun ska ha 101 ledamöter i fullmäktige
knyts kravet till antalet röstberättigade samtidigt som gränsen höjs så att endast
Stockholms kommun träffas
I kommuner med över 600 000 röstberättigade ska antalet fullmäktigeledamöter
bestämmas till minst 101.
11. Terminologin i kommunallagen justeras.
a. Begreppen anslå och behörighet förslås utgå.
b. Vissa begrepp föreslås moderniseras;
c. funktionshinder föreslås ersättas med funktionsnedsättning,
d. förrätta och äga rum föreslås ersättas med hålla,
e. han föreslås ersättas med mer könsneutrala begrepp; dock inte hen (!)
f. vunnit laga kraft föreslås ersättas med fått laga kraft, och
g. vård föreslås ersättas med skötsel.
h. Begreppen föreskrifter, lag eller annan författning och kungöra bör användas
mer stringent.
i. Även begrepp som uttrycker lagens personkretsar bör användas mer stringent,
bl.a. föreslås nyttjarna ersättas med brukarna.
Om kapitelindelningen och förändringar inom respektive kapitel
Första kapitlet anger grunderna för den kommunala verksamheten och tar upp de mest
grundläggande principerna om kommunal självstyrelse och demokrati. En ny bestämmelse
om att beslutanderätten utövas av valda församlingar tillförs kapitlet. En hänvisning till
regeringsformens regler om saklighet och opartiskhet förs in.
Andra kapitlet om kommunala angelägenheter samlar bestämmelserna, eller hänvisningar till
bestämmelserna om den kommunala kompetensen och kommunala principer. Bestämmelser
som kopplar kommunallagen till EU-rätten förs in i kapitlet.
Tredje kapitlet handlar om organisation och verksamhetsformer för kommuner och landsting
tillsammans en översikt av kommunala organ och verksamhetsformer.
Fjärde kapitlet samlar liksom tidigare bestämmelserna om de förtroendevalda.
Partistödsreglerna flyttas till detta kapitel.
Femte kapitlet samlar liksom tidigare bestämmelserna om fullmäktige. Även bestämmelserna
om fullmäktiges uppgifter ska finnas i detta kapitel.
Sjätte kapitlet samlar bestämmelser om styrelsen och övriga nämnder så samma sätt som
tidigare.
7 (9)
2015-02-24
Sjunde kapitlet är nytt och behandlar de anställda. Där finns de nya bestämmelserna om
direktören. Tidigare bestämmelser om anställdas valbarhetshinder flyttas, jäv för de anställda
och bestämmelserna om delegation till anställda flyttas till detta kapitel. Det ska också finnas
en hänvisning till de (oförändrade) materiella bestämmelserna om skyldighet för anställda att
lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden och till revisorer samt om bisysslor för
anställda. Bestämmelserna om partssammansatta organ och närvarorätt för personalföreträdare
blir kvar i kapitel sju.
I det nya kapitlet om medborgarna ska samlas bestämmelserna om medborgarnas möjligheter
att påverka, dvs. regler om medlemskap, medlemmarnas rättigheter, rösträtt,
medborgarförslag, folkinitiativ, brukarinflytande, självförvaltningsorgan, mötesoffentlighet,
handlingsoffentlighet, anslagstavlan, tillkännagivande av protokoll, kommunala föreskrifter,
insyn och information. Kapitlet föreslås innehålla de materiella bestämmelserna eller
hänvisningar till de materiella bestämmelserna som reglerar dessa frågor.
I det nya kapitlet om kommunal samverkan ska samlas bestämmelserna om kommunalförbund
och gemensam nämnd.
I det nya kapitlet om överlämnande av kommunala angelägenheter ska samlas
bestämmelserna om överlämnande till kommunala bolag, stiftelser och föreningar samt till
privata utförare, som i huvudsak trädde i kraft den 1 januari 2015.
I ekonomikapitlet ska anges i en tydligare tidsordning än i nuvarande kommunallag, genom att
bestämmelserna om budget kommer först, därefter regler om bl.a. hantering av över- och
underskott och slutligen hanteringen av räkenskaperna.
I revisionskapitlet samlas bestämmelserna om den kommunala revisionen. Bestämmelserna
om revisionens uppgifter placeras före bestämmelserna som reglerar hur revisorerna väljs.
Jävsbestämmelserna ska anpassas till vad som gäller för övriga förtroendevalda.
I kapitlet om laglighetsprövning inarbetas bl.a. de förändringar som hänger samman med det
utvidgade medlemskapet.
Hänvisningar till nuvarande kommunallag eller bestämmelser i den ska ersättas med
hänvisningar till den föreslagna kommunallagen eller bestämmelser i den. Hänvisningen i
bibliotekslagen till nuvarande 2 kap. 1 § KL om den allmänna kommunala kompetensen ska
ändras till att hänvisa till 2 kap. 1 och 2 §§ i den föreslagna kommunallagen. Hänvisningarna
till kommunallagens delegationsbestämmelser i 26 kap. 7 § miljöbalken, 12 § lagen om skydd
mot olyckor, 14 § livsmedelslagen, 15 § lagen om foder och animaliska biprodukter, 8 § lagen
om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, 26 § lagen om
brandfarliga och explosiva varor, 6 § lagen om kontroll av ekologisk produktion och 9 § lagen
om sprängämnesprekursorer ska göras enhetligare när de ändras och hänvisningar görs till den
nya kommunallagen. Hänvisningen i 6 kap. 5 § lagen om vissa kommunala befogenheter till
nuvarande 6 kap. 33 § KL ska avse 6 kap. 37 § och 7 kap. 5 § i den föreslagna
kommunallagen. Hänvisningar till juridiska personer enligt nuvarande 3 kap. 16–18 b §§ KL
ska ändras till 10 kap. 2–5 och 7 §§ i den föreslagna kommunallagen.
8 (9)
2015-02-24
Övergångsbestämmelser
Den nya kommunallagen ska träda i kraft den 1 januari 2018. Genom lagen upphävs
kommunallagen (1991:900) och lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns anslagstavla.
Bestämmelserna om att fullmäktige får välja förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på
heltid eller betydande del av heltid vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige har
hållits i hela landet, ska dock tillämpas första gången i andra kommuner än Stockholms
kommun och i landstingen efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om att förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del
av heltid ska uppfylla valbarhetsvillkoren för att bli valda, ska dock tillämpas första gången
efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om att en revisor inte kan bli valbar som ledamot i fullmäktige, ska dock
tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om när fullmäktige får besluta att de nyvalda förtroendevalda ska tillträda
sina förtroendeuppdrag efter ett omval, extra val eller förnyad sammanräkning, ska dock
tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om att förtroendevalda som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del
av heltid ska närvara vid fullmäktiges sammanträden och möjligheten för dem att framställa
förslag men inte delta i besluten, ska dock tillämpas första gången i andra kommuner än
Stockholms kommun och i landstingen efter det att nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om antalet ersättare i styrelsen, ska dock tillämpas första gången efter det att
nästa ordinarie val har hållits i landet.
Bestämmelserna om ordförande i revisionen, ska dock tillämpas första gången efter det att
nästa ordinarie val har hållits i landet.
Äldre bestämmelser gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet för underställda
nämnder som fullmäktige beslutat om före ikraftträdandet.
Äldre bestämmelser gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet om att
fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd inte får väcka ärenden i fullmäktige.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för överklagande av beslut som har tillkännagetts före
ikraftträdandet.
Lagen om försöksverksamhet med majoritetsstyre ska träda i kraft den 1 juli 2017 och gälla
till den 31 december 2022.
Ändringarna i lagen om folkomröstningar, lagen om kommunala indelningsdelegerade och
lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och övriga följdändringar i andra
författningar ska träda i kraft den 1 januari 2018.
9 (9)
Förslag till kommunallag (2017:000)
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Grunderna för den kommunala verksamheten
Kommuner och landsting
1 § Sverige är indelat i kommuner och landsting. Varje landsting omfattar ett län, om inte
något annat är särskilt beslutat.
2 § Kommuner och landsting sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund
de angelägenheter som anges i denna lag eller annan författning.
Röstberättigade medlemmar utser valda församlingar
3 § Beslutanderätten i kommuner och landsting utövas av valda församlingar som utses av
röstberättigade medlemmar i allmänna val.
Beslut kan också fattas av andra kommunala organ i enlighet med vad som anges i denna lag
eller annan författning.
Bestämmelser i regeringsformen
4 § Bestämmelser om kommunernas och landstingens rätt att ta ut skatt för skötseln av sina
uppgifter och att meddela föreskrifter finns i regeringsformen.
I regeringsformen finns också bestämmelser om skyldigheten för den som fullgör offentliga
förvaltningsuppgifter att iaktta saklighet och opartiskhet.
Lagens innehåll
5 § Denna lag innehåller bestämmelser om den kommunala kompetensen
samt de kommunala organisations- och verksamhetsformerna.
Lagen är indelad i följande kapitel:
– grunderna för den kommunala verksamheten (1 kap.),
– kommunala angelägenheter (2 kap.),
– kommunernas och landstingens organisation och
verksamhetsformer (3 kap.),
– förtroendevalda (4 kap.),
– fullmäktige (5 kap.),
– styrelsen och övriga nämnder (6 kap.),
– anställda (7 kap.),
– medborgarna (8 kap.),
– kommunal samverkan (9 kap.),
– överlämnande av kommunala angelägenheter (10 kap.),
– ekonomisk förvaltning (11 kap.),
– revision (12 kap.), och
– laglighetsprövning (13 kap.).
Hänvisning till annan lagstiftning
6 § Bestämmelser om indelningsändringar finns i lagen (1979:411)
om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.
2 kap. Kommunala angelägenheter
Allmänna befogenheter och lokaliseringsprincipen
1 § Kommuner och landsting får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som
har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar.
Uppgifter som andra har hand om
2 § Kommuner och landsting får inte ha hand om sådana angelägenheter som enbart staten, en
annan kommun, ett annat landsting eller någon annan ska ha hand om.
Europeiska unionen
3 § Kommuner och landsting får inom sina befogenheter tillhandahålla sådana tjänster av
allmänt intresse som anges i Europeiska unionens fördrag.
Likställighetsprincipen
4 § Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga
skäl för något annat.
Förbud mot retroaktiva beslut
5 § Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft till nackdel för
medlemmarna. Sådana beslut får dock fattas om det finns synnerliga skäl för det.
Rätt att ta ut avgifter
6 § Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de
tillhandahåller. För tjänster eller nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla, får avgifter
bara tas ut om det följer av lag eller annan författning.
Självkostnadsprincipen
7 § Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för
de tjänster eller nyttigheter som de tillhandahåller.
Kommunal näringsverksamhet
8 § Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och
går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna.
Stöd till andra näringsverksamheter
9 § Kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i
kommunen eller landstinget.
Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga
skäl för det.
Konkurrensneutralitet
10 § När kommuner och landsting agerar på en marknad, ska de verka för att uppträda
konkurrensneutralt. Detta gäller om inte annat följer av lag eller annan författning.
Statsstöd
11 § Kommunernas och landstingens möjligheter att utöva sina befogenheter kan begränsas av
bestämmelser om statsstöd.
Hänvisningar till annan lagstiftning
12 § Bestämmelser om kommunernas och landstingens angelägenheter finns även i lagen
(2009:47) om vissa kommunala befogenheter och i annan lag eller författning.
13 § Bestämmelser om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet
finns i konkurrenslagen (2008:579).
3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer
Fullmäktige
1 § I varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling, ett fullmäktige.
Fullmäktigeberedningar
2 § Fullmäktige får inrätta fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller en
viss grupp av ärenden som ska avgöras av fullmäktige.
Nämnder
3 § Fullmäktige ska tillsätta en styrelse.
4 § Fullmäktige ska tillsätta de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra
kommunens eller landstingets uppgifter.
Utskott och nämndberedningar
5 § Fullmäktige får bestämma att en nämnd ska ha ett eller flera utskott.
Om fullmäktige inte har bestämt något om utskott, får nämnden själv bestämma att utskott ska
finnas.
En nämnd får i övrigt tillsätta de nämndberedningar som behövs.
Partssammansatta organ och självförvaltningsorgan
6 § Kommuner och landsting får inrätta partssammansatta organ som inom en nämnds
verksamhetsområde ska svara för beredning, förvaltning och verkställighet.
7 § Kommuner och landsting får besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan
under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution.
Gemensam nämnd
8 § Kommuner och landsting får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan
kommun eller ett annat landsting.
Revisorer
9 § Kommuner och landsting ska utse revisorer för granskning av den kommunala
verksamheten.
Kommunalförbund
10 § Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna över skötseln av
kommunala angelägenheter till sådana förbund.
Kommunala bolag, stiftelser och föreningar
11 § Kommuner och landsting får överlämna skötseln av kommunala
angelägenheter till kommunala bolag, stiftelser och föreningar.
Privata utförare
12 § Kommuner och landsting får överlämna skötseln av kommunala angelägenheter till
privata utförare.
13 § Bestämmelser om den kommunala organisationen under krig eller krigsfara finns i lagen
(1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna
under krig eller krigsfara m.m.
Bestämmelser om kommuners och landstings organisation och kompetens vid extraordinära
händelser i fredstid finns i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och
vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.
14 § Bestämmelser om att vissa landsting samt Gotlands kommun
får beteckna fullmäktige och styrelsen som regionfullmäktige och
regionstyrelsen finns i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar
i vissa län.
4 kap. Förtroendevalda
Definition av förtroendevalda
1 § Med förtroendevalda avses i denna lag ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och
fullmäktigeberedningar samt revisorer.
Med förtroendevalda avses också ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen,
förbundsstyrelsen eller annan nämnd, de beslutande församlingarnas beredningar samt
revisorer i ett kommunalförbund.
Kommunal- och landstingsråd
2 § En förtroendevald som fullgör sitt uppdrag på heltid eller betydande del av heltid ska ha
benämningen kommunalråd, borgarråd, landstingsråd, oppositionsråd eller en annan
benämning som fullmäktige bestämmer.
En sådan förtroendevald får tidigast väljas av fullmäktige vid första sammanträdet efter det
att val av fullmäktige har hållits i hela landet.
Valbarhet
3 § Ledamöter och ersättare i fullmäktige väljs bland dem som har rösträtt enligt 8 kap. 4 och
5 §§.
Vid valen av ledamöter och ersättare i nämnderna är, oberoende av vad som framgår av
röstlängden, den valbar som vid tidpunkten för sådant val uppfyller de villkor som uppställs i
8 kap. 4 och 5 §§.
Detsamma gäller vid valen av fullmäktigeberedningar och förtroendevalda
som anges i 2 § första stycket samt vid val av revisorer.
4 § Bestämmelser om valbarhetshinder för direktören och förvaltningscheferna
finns i 7 kap. 3 §.
5 § Den som är vald till ledamot eller ersättare i fullmäktige är inte valbar som revisor inom
den kommunen eller det landstinget.
Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget är inte valbar som revisor
för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten. Detsamma gäller
make, sambo, föräldrar, barn, syskon eller andra närstående till den redovisningsskyldige.
6 § Den som är vald till revisor är inom den kommunen eller det landstinget inte valbar som
1. ledamot eller ersättare i fullmäktige, i en nämnd eller en fullmäktigeberedning, eller
2. ledamot eller ersättare i en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§.
Uppdragets upphörande
7 § Fullmäktige ska befria en förtroendevald från uppdraget när den förtroendevalde önskar
avgå, om det inte finns särskilda skäl mot det.
8 § Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör uppdraget genast. För en
förtroendevald som valts av fullmäktige upphör uppdraget vid nästa fullmäktigesammanträde,
om inte fullmäktige beslutar att den förtroendevalde får ha kvar sitt uppdrag under återstoden
av mandattiden.
9 § Uppdragen för de förtroendevalda som har valts av fullmäktige upphör om
1. valet till fullmäktige har upphävts och omval har hållits,
2. rättelse har skett genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen
mellan partierna har ändrats, eller
3. extra val till fullmäktige har hållits.
När omvalet, sammanräkningen eller extra valet har avslutats, ska fullmäktige hålla nytt val
av förtroendevalda för återstoden av mandattiden.
Uppdragen ska upphöra två månader efter det att omvalet, sammanräkningen eller extra valet
har avslutats. Fullmäktige får dock besluta att de förtroendevalda som valts enligt andra
stycket ska tillträda vid en tidigare tidpunkt, vid vilken uppdragen enligt första stycket då
också upphör.
10 § Fullmäktige får återkalla uppdraget för en förtroendevald som
valts av fullmäktige, om den förtroendevalde
1. har vägrats ansvarsfrihet, eller
2. har dömts för ett brott på vilket fängelse i lägst två år kan följa och domen fått laga kraft.
11 § Fullmäktige får återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda i en nämnd
1. när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är densamma som i fullmäktige, eller
2. vid förändringar i nämndorganisationen.
Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamöter och ersättare har hållits eller
när en ny nämndorganisation träder i kraft.
Ledighet från anställning
12 § Förtroendevalda har rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för att de ska
kunna fullgöra sina uppdrag. Ledigheten ska omfatta tid för
1. möten i kommunala organ,
2. andra möten som är nödvändiga för uppdragen,
3. resor till och från mötena, och
4. behövlig dygnsvila omedelbart före eller efter mötena.
Rätt till ledighet enligt första stycket ska gälla även av fullmäktige utsedda
styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och lekmannarevisorer eller motsvarande andra
revisorer och deras suppleanter i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§.
Ekonomiska förmåner
13 § Förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska
förmåner som de förlorar på grund av uppdraget.
14 § Förtroendevalda med funktionsnedsättning har rätt till skälig ersättning för resekostnader
som uppkommer när de fullgör sina uppdrag.
15 § Förtroendevalda med barn som har behov av tillsyn har rätt till skälig ersättning för
kostnader för barntillsyn som uppkommer när de fullgör sina uppdrag.
16 § Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för ersättning enligt 13– 15 §§.
17 § Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning ska få
1. ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds
av uppdraget utöver vad som följer av 14 och 15 §§,
2. arvode för det arbete som är förenat med uppdraget,
3. pension, och
4. andra ekonomiska förmåner.
Om fullmäktige beslutar att arvode ska betalas, ska arvodet bestämmas till lika belopp för lika
uppdrag.
18 § Bestämmelserna i 13–15 §§ och 17 § andra stycket gäller inte förtroendevalda som
fullgör uppdragen på heltid eller en betydande del av heltid.
19 § Fullmäktige i Stockholms kommun får besluta att en sådan förtroendevald som avses i 2
§ första stycket för sina uppdrag ska få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de
löne- och anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos kommunen.
Initiativrätt
20 § Varje ledamot i fullmäktige får väcka motioner.
Ledamoten får också ställa interpellationer och frågor enligt 5 kap. 62–67 §§.
21 § Varje ledamot i nämnderna får väcka ärenden i nämnderna.
22 § Varje revisor får väcka ärenden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning om ärendet
rör granskningen av verksamheten i nämnden eller beredningen.
Ersättare
23 § När en ersättare tjänstgör har denne samma rättigheter som en ledamot.
Förtroendevalda med funktionsnedsättning
24 § Kommuner och landsting ska verka för att förtroendevalda med funktionsnedsättning kan
delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda.
Omröstning och beslut
25 § Varje ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har en röst.
26 § En ledamot i fullmäktige eller i en nämnd har rätt att avstå från att delta i en omröstning
eller i ett beslut.
Ordföranden är dock alltid skyldig att rösta, när det behövs för att ärendet ska kunna
avgöras.
27 § En ledamot i en nämnd som deltar i handläggningen av ett ärende ska delta i avgörandet
av ärendet, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Ingen är dock skyldig
att rösta för fler än ett förslag.
Reservation
28 § En förtroendevald som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot
beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas.
Närvarorätt
29 § Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss
nämnd ska få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i
besluten.
Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i
protokollet.
Partistöd
30 § Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd till politiska partier för
att stärka deras ställning i den kommunala demokratin (partistöd).
Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är
juridiska personer. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en
vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837).
Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara
representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde.
31 § Fullmäktige ska besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte
utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Fullmäktige får besluta att
endast mandat för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837) ska
beaktas vid fördelningen av partistödet.
32 § Beslut om att betala ut partistöd ska fattas av fullmäktige minst en gång per år.
33 § Beslut om partistöd ska innehålla ett krav på att mottagaren av partistödet årligen ska
lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges
i 30 § första stycket.
Redovisningen ska avse perioden den 1 januari–31 december och ges in till fullmäktige
senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. En av mottagaren utsedd särskild
granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt
partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen.
Fullmäktige får besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som inte lämnar redovisning och
granskningsrapport enligt första och andra styckena.
Politiska sekreterare
34 § Kommuner och landsting får anställa politiska sekreterare för att biträda de
förtroendevalda i det politiska arbetet.
Politiska sekreterare får inte anställas för längre tid än till utgången av det år då val av
fullmäktige ska hållas nästa gång i hela landet.
Bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd ska inte tillämpas för politiska
sekreterare.
35 § En politisk sekreterare har rätt till den ledighet från sin anställning som behövs för
tjänstgöringen.
5 kap. Fullmäktige
Fullmäktiges uppgifter
1 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för
kommunen eller landstinget, främst
1. mål och riktlinjer för verksamheten,
2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,
4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
5. val av revisorer,
6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
7. årsredovisning och ansvarsfrihet,
8. folkomröstning i kommunen eller landstinget, och
9. extra val till fullmäktige.
Fullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i denna lag eller i andra författningar.
2 § Fullmäktige ska för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för
skötseln av sådan verksamhet som bedrivs av kommunen, landstinget eller privata utförare.
I programmet ska också anges
1. hur sådana mål och riktlinjer samt föreskrifter i lag eller annan författning ska följas upp,
och
2. hur allmänhetens insyn i de privata utförarnas verksamhet ska
tillgodoses.
Vad gäller kommunens eller landstingets egen verksamhet ska programmet
omfatta endast sådan verksamhet som enligt 10 kap. 1 § får utföras av privata utförare.
3 § Fullmäktige får uppdra åt en nämnd att i fullmäktiges ställe besluta i ett visst ärende eller
en viss grupp av ärenden. Ärenden som anges i 1 och 2 §§ får dock inte delegeras till
nämnderna.
4 § I samband med att budgeten fastställs eller anslag annars beviljas får fullmäktige uppdra åt
en nämnd att genomföra en viss verksamhet inom ramen för de riktlinjer om verksamheten
som fullmäktige har fastställt, om inte något annat följer av lag eller annan författning.
Antalet ledamöter och ersättare
5 § Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige ska ha.
Antalet ska bestämmas till ett udda tal och till minst
21 i kommuner med 8 000 röstberättigade eller därunder,
31 i kommuner med över 8 000 till och med 16 000 röstberättigade och i landsting med
140 000 röstberättigade eller därunder,
41 i kommuner med över 16 000 till och med 24 000 röstberättigade,
51 i kommuner med över 24 000 till och med 36 000 röstberättigade
och i landsting med över 140 000 till och med 200 000 röstberättigade,
61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade,
71 i landsting med över 200 000 röstberättigade, och
101 i kommuner med över 600 000 röstberättigade och i landsting med över 300 000
röstberättigade.
6 § Vid tillämpningen av 5 § ska antalet röstberättigade beräknas på grundval av uppgifterna i
folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i
Skatteverkets folkbokföringsverksamhet den 1 mars året före valåret.
7 § Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter i fullmäktige ska ändras, ska beslutet
tillämpas först när val av fullmäktige hålls nästa gång i hela landet. Beslutet ska fattas före
utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet.
8 § För ledamöter i fullmäktige ska det finnas ersättare.
Fullmäktige bestämmer hur många ersättarna ska vara. Antalet ska utgöra en viss andel,
dock högst hälften av det antal platser som varje parti får i fullmäktige. Beslutet ska fattas före
utgången av februari månad valåret. Länsstyrelsen ska genast underrättas om beslutet.
Bestämmelser om att utse ersättare finns i vallagen (2005:837).
Ordinarie val
9 § Ledamöterna och ersättarna i fullmäktige ska väljas för fyra år räknat från och med den 15
oktober valåret.
Om Valprövningsnämnden har beslutat om omval enligt 14 kap. 27 § vallagen (2005:837),
ska dock mandattiden förlängas till dess omvalet har avslutats.
Extra val
10 § Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val. Extra val ska
hållas om minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det. Ett beslut om
extra val får dock inte fattas förrän sex månader har förflutit från det nyvalda fullmäktiges
första sammanträde.
Ordförande och vice ordförande
11 § Fullmäktige väljer bland sina ledamöter en ordförande och en
eller flera vice ordförande, som tillsammans utgör fullmäktiges presidium.
Fullmäktige bestämmer tiden för uppdragen.
Tidpunkt för sammanträdena
12 § Fullmäktige bestämmer när ordinarie sammanträden ska hållas.
Sammanträde ska hållas också om styrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges
ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs.
Hur sammanträdena tillkännages
13 § Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med fullmäktige och
uppgifter om de ärenden som ska behandlas.
14 § Fullmäktiges sammanträden ska tillkännages på kommunens eller landstingets
anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.
15 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner tillkännages enligt 13 och 14 §§, ska
uppgift om ärendet tillkännages på anslagstavlan senast vardagen närmast före
sammanträdesdagen.
Kallelse till sammanträde
16 § Varje ledamot och ersättare ska på lämpligt sätt kallas till sammanträde minst en vecka
före sammanträdesdagen. Kallelsen ska innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet
och om de ärenden som ska behandlas.
Information om sådana ärenden som tillkännagetts enligt 15 § ska på lämpligt sätt lämnas
till varje ledamot och ersättare så att den kan antas nå dem senast vardagen närmast före
sammanträdesdagen.
Deltagande på distans
17 § Ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans, om fullmäktige har beslutat
det. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett
sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor.
En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde.
Ersättarnas tjänstgöring
18 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att fortsätta delta i
ett sammanträde, ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe.
19 § Ersättarna ska tjänstgöra enligt den mellan dem bestämda ordningen.
En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företrädeoberoende av turordningen. En
ersättare som avbryter tjänstgöringen på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan
ärendet har handlagts.
20 § En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde eller till ett fortsatt
sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe.
21 § En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av något annat
hinder än jäv får därefter under samma dag inte tjänstgöra vid sammanträdet.
22 § I kommunfullmäktige har ersättare från samma valkrets som ledamoten företräde till
tjänstgöring.
Om samtliga ersättare för en ledamot i kommunfullmäktige är förhindrade att inställa sig
eller att fortsätta delta i ett sammanträde, ska i ledamotens ställe den ersättare inträda som
enligt den bestämda ordningen står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den första
platsen för partiet i valkretsen. Om en sådan ersättare inte kan tjänstgöra, ska den ersättare
inträda som står i tur att tjänstgöra för den ledamot som har fått den andra platsen för partiet i
valkretsen och så vidare efter samma grund.
Om partiets samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att inställa sig eller att fortsätta
delta i ett sammanträde, ska den ersättare inträda som har utsetts för partiet i någon annan
valkrets efter den grund som nyss har sagts. Den ersättare som har utsetts i den valkrets där
partiets röstetal är högst har då företräde.
Ärenden i fullmäktige
23 § Ärenden i fullmäktige får väckas av
1. en nämnd,
2. en ledamot genom motion,
3. en revisor, om ärendet gäller förvaltning som har samband med
revisionsuppdraget eller om ärendet gäller granskningen,
4. en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har beslutat det, eller
5. styrelsen i en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§, om fullmäktige har
beslutat det för särskilda fall.
Ärenden i fullmäktige får även väckas genom medborgarförslag
och folkinitiativ enligt 8 kap. 7 och 8 §§.
24 § Fullmäktige ska besluta i ärenden som avses i 23 §.
Fullmäktige får dock överlåta till styrelsen eller en annan nämnd att besluta i ett ärende som
har väckts genom medborgarförslag, utom i de fall som anges i 1 §.
Anmärkning och ansvarsfrihet
25 § Fullmäktige ska vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som
revisionen avser besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Beslutet ska motiveras om
det inte är uppenbart obehövligt.
Om revisorerna enligt 12 kap. 12 § riktat anmärkning mot en nämnd eller en
fullmäktigeberedning eller mot enskilda förtroendevalda i sådana organ, ska fullmäktige
besluta om anmärkningen även ska framställas från fullmäktiges sida. Fullmäktige får rikta
anmärkning även om revisorerna inte gjort det. Besluten om anmärkning ska motiveras.
26 § Om ansvarsfrihet vägras, får fullmäktige återkalla uppdraget enligt 4 kap. 10 § eller
besluta att skadeståndstalan ska väckas.
Talan som inte grundas på brott ska väckas inom ett år från det att beslutet om vägrad
ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan förlorad.
Hur ärendena bereds
27 § Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, ska det ha beretts antingen av en nämnd vars
verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning.
28 § Om ett ärende har beretts bara av en fullmäktigeberedning, ska en nämnd vars
verksamhetsområde ärendet berör alltid ges tillfälle att yttra sig.
29 § Styrelsen ska alltid ges tillfälle att yttra sig i ett ärende som har beretts av en annan
nämnd eller av en fullmäktigeberedning.
Styrelsen ska lägga fram förslag till beslut i ett ärende, om inte någon annan nämnd eller en
fullmäktigeberedning har gjort det.
30 § Fullmäktige får hålla val utan föregående beredning.
Ett ärende som avser avsägelse från ett uppdrag som förtroendevald behöver inte heller
beredas.
31 § De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet får nyvalda fullmäktige besluta om att
ändra mandattiden för en nämnd eller att ändra antalet ledamöter eller ersättare i en nämnd
utan föregående beredning.
32 § Fullmäktige får besluta om extra val till fullmäktige utan föregående beredning.
33 § Fullmäktige får behandla revisionsberättelsen utan föregående
beredning. Fullmäktige ska dock hämta in förklaring över
1. anmärkning som framställts i revisionsberättelsen, och
2. revisorernas uttalande att ansvarsfrihet inte tillstyrks.
Revisorerna och deras sakkunniga ska alltid ges tillfälle att yttra sig vid fullmäktiges
behandling av revisionsberättelsen.
Om en förtroendevald har vägrats ansvarsfrihet, får fullmäktige också utan ytterligare
beredning besluta att den förtroendevaldes uppdrag ska återkallas enligt 4 kap. 10 §.
34 § Ett brådskande ärende får avgöras trots att ärendet inte har beretts, om samtliga
närvarande ledamöter är ense om beslutet.
35 § Fullmäktiges beslut att enligt 24 § andra stycket överlåta till styrelsen eller en annan
nämnd att besluta i ett ärende som har väckts genom medborgarförslag får fattas utan
föregående beredning.
36 § En motion eller ett medborgarförslag ska om möjligt beredas så, att fullmäktige kan fatta
beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.
Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, ska detta och vad som har kommit fram
vid beredningen anmälas till fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva
motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning.
37 § Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige
ska handlägga ska hämtas in synpunkter från
medlemmarna.
Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något liknande förfarande.
Vid opinionsundersökning eller liknande förfarande får valnämnden i kommunen anlitas, om
nämndens verksamhet i övrigt inte hindras av det.
Ska synpunkter hämtas in genom en folkomröstning får fullmäktige besluta att det, med
tillämpning av 5 kap. vallagen (2005:837), ska framställas röstlängd och röstkort för
omröstningen.
38 § Har ett folkinitiativ väckts enligt 8 kap. 8 § ska fullmäktige besluta
att folkomröstning ska hållas, om
1. den fråga som initiativet avser är sådan att fullmäktige kan besluta om den, och
2. inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget.
Vid sådan folkomröstning ska bestämmelsen i 37 § tredje stycket tillämpas.
39 § Kommunen har rätt att få ersättning för de kostnader som föranleds av att ett landsting
anlitar valnämnden.
40 § Bestämmelser om förfarandet vid folkomröstning finns i lagen (1994:692) om
kommunala folkomröstningar.
Rätt och skyldighet för andra än ledamöterna att medverka
41 § En förtroendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket, och som inte är ledamot i
fullmäktige, ska närvara vid fullmäktiges sammanträden.
Han eller hon får delta i överläggningarna och framställa förslag men inte delta i besluten.
42 § Fullmäktige får bestämma att också andra än ledamöter och de som anges i 41 § ska ha
rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten.
43 § Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd, revisorerna samt de anställda i
kommunen eller landstinget är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges
sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det på grund
av sekretess.
Offentlighet och ordning vid sammanträdena
44 § Fullmäktiges sammanträden är offentliga.
Fullmäktige får dock besluta att överläggningen i ett visst ärende ska hållas inom stängda
dörrar. Ersättarna får närvara vid en sådan överläggning, även när de inte tjänstgör.
45 § Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för ordningen vid
sammanträdena.
Ordföranden får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse.
Offentlighet vid fullmäktigeberednings sammanträden
46 § En fullmäktigeberednings sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. En sådan
beredning får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har
medgett det.
Beslutförhet
47 § Fullmäktige får handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är
närvarande. Fullmäktige får dock bestämma att interpellationer och frågor får besvaras även
om färre ledamöter är närvarande.
48 § Om en ledamot enligt 49 eller 50 § är jävig i ett ärende, får fullmäktige handlägga
ärendet, även om antalet deltagande på grund av jävet inte uppgår till det antal som föreskrivs
i 47 §.
Jäv
49 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten
själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående.
Bestämmelserna i 6 kap. 30 § andra och tredje styckena och 32 § om verkan av jäv ska
tillämpas också på fullmäktige. Vad som där sägs om nämnd ska i stället gälla fullmäktige.
50 § Den som är redovisningsskyldig till kommunen eller landstinget får inte delta i
1. val av revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten,
eller
2. handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten.
Detsamma gäller make, sambo, föräldrar, barn, syskon eller annan närstående till den
redovisningsskyldige.
51 § Trots 50 § får enskilda förtroendevalda mot vilka anmärkning
kan riktas enligt 12 kap. 12 § andra stycket delta i fullmäktiges överläggningar, när
revisionsberättelsen över den verksamhet som de har ansvaret för behandlas.
Ordföranden och vice ordföranden i en nämnd får också delta i fullmäktiges överläggning
när verksamhet inom den egna nämnden behandlas.
Vad som nu har sagts gäller även om de förtroendevalda inte är ledamöter i fullmäktige.
Bordläggning och återremiss
52 § Ett ärende ska bordläggas eller återremitteras, om det begärs av minst en tredjedel av de
närvarande ledamöterna. Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller
återremitterats på begäran av en minoritet.
För bordläggning eller återremiss i fråga om val krävs enkel majoritet. Ett ärende om extra
val ska dock alltid bordläggas första gången det tas upp till behandling.
Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt
återremittering. Vid flera motiveringar får ordföranden pröva vilken motivering som biträds
av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna.
53 § Ett bordlagt ärende ska behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige
inte beslutar något annat.
Hur ärendena avgörs
54 § Ordföranden ska se till att bara sådana ärenden avgörs som har tillkännagetts enligt 13–
15 §§.
Ett brådskande ärende får dock avgöras om samtliga närvarande ledamöter beslutar det.
55 § När överläggningen har avslutats, lägger ordföranden fram förslag till beslut.
Förslagen ska utformas så, att de kan besvaras med ja eller nej.
Ordföranden redovisar därefter sin uppfattning om vad som har
beslutats och bekräftar beslutet med ett klubbslag, om inte omröstning begärs.
56 § Om omröstning begärs, ska den ske öppet utom i ärenden som avser val eller anställning
av personal.
57 § Utgången bestäms genom enkel majoritet, om inte något annat anges i denna lag eller
annan författning.
58 § Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
I ärenden som avser val eller anställning av personal fattas beslutet dock genom lottning.
59 § Ordföranden ska vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att
förslaget innebär att ett nytt ärende väcks.
Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att
förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan författning. Fullmäktige får
dock besluta att förslaget ändå ska läggas fram.
Proportionella val
60 § Om det begärs av det antal väljande som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt
valsätt ska följande val vara proportionella:
1. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
2. val av revisorer som avses i 12 kap. 4 och 5 §§,
3. val av mer än hälften av ledamöter och samtliga suppleanter i styrelsen för aktiebolag,
4. val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för ekonomiska föreningar eller stiftelser, och
5. val av revisorer och revisorssuppleanter samt lekmannarevisorer som ska granska styrelsens
förvaltning i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser.
Första stycket 1 ska inte gälla vid val till en nämnd som avses i
6 kap. 1 § 2, om två tredjedelar av de närvarande ledamöterna i fullmäktige vid inrättandet av
nämnden har röstat för att ledamöter i nämnden ska väljas på någon annan grund än
partipolitisk.
61 § Om fullmäktiges val av ledamöter och ersättare i vissa statliga styrelser och andra organ
finns det bestämmelser i lag eller annan författning.
Interpellationer
62 § Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden i en nämnd eller en
fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer.
Fullmäktige i Stockholms kommun får besluta att interpellationer får ställas bara till
förtroendevald som anges i 4 kap. 2 § första stycket.
63 § Interpellationerna ska ha ett bestämt innehåll och vara försedda med motivering.
64 § Interpellationer ska avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en
fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse ärenden som rör
myndighetsutövning mot någon enskild. De bör ställas endast i angelägenheter av större
intresse för kommunen eller landstinget.
65 § Fullmäktige beslutar utan föregående överläggning om en interpellation får ställas.
66 § Fullmäktige får besluta att ordföranden i en nämnd får överlåta besvarandet av en
interpellation till en av fullmäktige utsedd ledamot i styrelsen för en sådan juridisk person som
avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§ eller till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett
kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.
Frågor
67 § För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor. Bestämmelserna i 62 och 64–
66 §§ ska då tillämpas.
En fråga ska ha ett bestämt innehåll. Den får vara försedd med en kort inledande förklaring.
När en fråga besvaras, får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i
överläggningen.
Protokollet
68 § Vid sammanträdena ska protokoll föras på ordförandens ansvar.
69 § Protokollet ska redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort och vilka
ärenden som fullmäktige har handlagt.
70 § Protokollet ska för varje ärende redovisa
1. vilka förslag och yrkanden som har lagts fram och inte tagits tillbaka,
2. i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut,
3. genomförda omröstningar och resultaten av dem,
4. vilka beslut som har fattats,
5. vilka ledamöter som har deltagit i besluten och hur de har röstat vid öppna omröstningar,
och
6. vilka reservationer som har anmälts mot besluten.
71 § I protokollet ska anges vilka interpellationer och frågor som har ställts och vilka
interpellationer och frågor som har besvarats.
72 § Ett protokoll ska justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet på det sätt som
fullmäktige har bestämt.
73 § Bestämmelser om att justering av protokollet ska tillkännages på anslagstavlan finns i
8 kap. 21 §.
Arbetsordningen
74 § Fullmäktige ska anta en arbetsordning av vilken det ska framgå vad som i övrigt ska
gälla för fullmäktiges sammanträden och handläggningen av ärendena.
75 § Arbetsordningen ska reglera
1. antalet ledamöter i fullmäktige,
2. när sammanträden ska hållas,
3. anmälan av hinder att delta i sammanträden,
4. inkallande av ersättare och deras tjänstgöring,
5. vem som ska föra ordet, tills ordförande utsetts,
6. rätten att delta i fullmäktiges överläggningar,
7. förfarandet vid omröstningar,
8. handläggningen av motioner, interpellationer och frågor,
9. formerna för justeringen av protokollet, och
10. fullmäktigepresidiets arbetsuppgifter.
Om fullmäktige med stöd av 8 kap. 7 § har beslutat att medborgarförslag får väckas, ska
arbetsordningen reglera hur sådana förslag ska handläggas.
Om fullmäktige har beslutat att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans,
ska arbetsordningen reglera i vilken utsträckning sådant deltagande får ske.
6 kap. Styrelsen och övriga nämnder
Nämndernas uppgifter
1 § Fullmäktige ska, om inte något annat anges i lag eller annan författning, bestämma
nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Fullmäktige får besluta
1. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter i hela
kommunen eller landstinget,
2. att en nämnd ska ha hand om en eller flera verksamheter för en del av kommunen eller
landstinget,
3. att en nämnd ska ha hand om verksamheten vid en eller flera anläggningar, och
4. att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd.
2 § Nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller
annan författning ska ha hand om.
Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem.
3 § Nämnderna bereder fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut
verkställs.
4 § Nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de har fullgjort sådana uppdrag som
fullmäktige har lämnat till dem med stöd av 5 kap. 3 och 4 §§.
Fullmäktige ska besluta om omfattningen av redovisningen och formerna för den.
5 § Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med
de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan
författning som gäller för verksamheten.
De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på
ett i övrigt tillfredsställande sätt.
Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av 10 kap. 1 § har
lämnats över till någon annan.
6 § En nämnd får inte bestämma om rättigheter eller skyldigheter för kommunen eller
landstinget i ärenden där nämnden företräder kommunen eller landstinget som part.
En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven tillsyn över sådan
verksamhet som nämnden själv bedriver.
Särskilt om styrelsens uppgifter
7 § Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets
angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders
verksamhet.
Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska
personer som avses i 10 kap. 2–5 och 7 §§ och sådana kommunalförbund som kommunen
eller landstinget är medlem i.
8 § Fullmäktige får besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna
förhållanden som rör andra nämnders verksamhet.
Styrelsen får dock inte ges rätt att fatta beslut som rör andra nämnders myndighetsutövning
eller ärenden som i övrigt rör enskilda.
9 § Styrelsen ska i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § pröva om
den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med
det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala
befogenheterna.
Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga
åtgärder.
10 § Styrelsen ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 10 kap.
3–5 §§ är uppfyllda i fråga om sådana aktiebolag som avses i dessa bestämmelser.
11 § Styrelsen ska följa de frågor som kan inverka på kommunens eller landstingets
utveckling och ekonomiska ställning.
Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de
framställningar som behövs.
12 § Styrelsen får från övriga nämnder, beredningar och anställda i kommunen eller
landstinget begära in de yttranden och upplysningar som behövs för att styrelsen ska kunna
fullgöra sina uppgifter.
13 § Styrelsen ska särskilt
1. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige med de begränsningar
som framgår av 5 kap. 30–34 §§,
2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen,
3. verkställa fullmäktiges beslut, och
4. i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige har lämnat över till styrelsen.
14 § Fullmäktige får besluta att en annan nämnd än styrelsen helt eller delvis ska ha hand om
förvaltningen och verkställigheten i fråga om egendom samt verkställigheten av fullmäktiges
beslut. Fullmäktige får också besluta att en annan nämnd helt eller delvis ska ha hand om sin
egen medelsförvaltning.
15 § Styrelsen får själv eller genom ombud företräda kommunen eller landstinget i alla mål
och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller
beslut av fullmäktige.
Detta gäller också mål där någon har begärt laglighetsprövning av fullmäktiges beslut, om
inte fullmäktige beslutar att själv företräda kommunen eller landstinget i målet.
Ledamöter och ersättare
16 § Ledamöter och ersättare i en nämnd väljs av fullmäktige till det antal som fullmäktige
bestämmer. I styrelsen ska antalet ledamöter och antalet ersättare vara minst fem.
Om ersättarna inte väljs proportionellt, ska fullmäktige bestämma
i vilken ordning som de ska tjänstgöra.
17 § Fullmäktige ska besluta om ersättarnas tjänstgöring i nämnderna.
De ersättare som inte tjänstgör får närvara vid nämndernas sammanträden och ska underrättas
om tid och plats för sammanträdena.
Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ersättarna ska ha rätt att delta i
överläggningarna och få sin mening antecknad i protokollet.
Mandattider
18 § Ledamöterna och ersättarna i styrelsen väljs för fyra år, räknat från och med den 1 januari
året efter det år då val av fullmäktige har hållits i hela landet.
Fullmäktige får dock bestämma att styrelsens mandattid ska räknas från och med det
sammanträde då valet hålls intill det sammanträde då val av styrelse hålls nästa gång. I ett
sådant fall ska nyvalda fullmäktige välja styrelsen vid fullmäktiges första sammanträde.
19 § Fullmäktige bestämmer mandattiderna för andra nämnder än styrelsen.
20 § Om en ledamot avgår under mandattiden, ska fyllnadsval hållas.
Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, inträder i stället en ersättare i enlighet
med den ordning som har bestämts för ersättarnas tjänstgöring.
Om fullmäktige har återkallat uppdragen för de förtroendevalda enligt 4 kap. 11 § första
stycket 1, ska val av nya ledamöter och ersättare hållas.
Ordförande och vice ordförande
21 § Fullmäktige ska bland nämndens ledamöter välja en ordförande och en eller två vice
ordförande. Dessa utgör tillsammans nämndens presidium. Fullmäktige bestämmer tiden för
uppdragen.
Om den politiska majoriteten i fullmäktige har förändrats på ett sådant sätt att det parti som
nämndens ordförande företräder inte längre ingår i den politiska majoriteten, får fullmäktige
välja ett nytt presidium.
22 § Fullmäktige bestämmer vem som ska fullgöra ordförandens uppgifter när varken
ordföranden eller en vice ordförande kan tjänstgöra.
Tidpunkt för sammanträdena
23 § Nämnderna bestämmer tid och plats för sina sammanträden.
Sammanträden ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det
eller ordföranden anser att det behövs.
Deltagande på distans
24 § Fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds
sammanträden på distans. Deltagande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap. 17 §.
En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.
Offentlighet och närvarorätt vid nämndsammanträden
25 § En nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar.
Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har
medgett det.
Om fullmäktige har medgett det, får nämnden besluta att den eller de som har väckt ett
ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet och delta i
överläggningarna men inte i besluten.
En nämnds sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden
1. som avser myndighetsutövning, eller
2. i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess.
26 § En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en annan nämnd eller
beredning, en revisor, en anställd hos kommunen eller landstinget eller en särskild sakkunnig
att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar.
Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar
det, delta i överläggningarna men inte i besluten.
Beslutförhet
27 § En nämnd får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande.
Jäv
28 § En förtroendevald är jävig, om
1. saken angår honom eller henne själv eller hans eller hennes make, sambo, förälder, barn
eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra
synnerlig nytta eller skada för den förtroendevalde själv eller någon närstående,
2. han eller hon eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för
någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,
3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han eller hon själv är knuten till,
4. han eller hon har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller
5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans
eller hennes opartiskhet i ärendet.
29 § Från jäv ska bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.
30 § En förtroendevald som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid
handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som någon annan inte kan vidta
utan olägligt uppskov.
Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot denne ska självmant
uppge det.
Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i dennes
ställe, ska nämnden snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av
jävsfrågan endast om nämnden annars inte är beslutför och någon annan inte kan tillkallas
utan olägligt uppskov.
31 § Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kommunen eller landstinget äger
minst hälften av aktierna eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften
av styrelseledamöterna, ska jäv enligt 28 § 2 eller 5 inte anses föreligga enbart på grund av att
den som handlägger ärendet är ställföreträdare för bolaget eller stiftelsen eller på något annat
sätt är knuten dit. Vad som nu har sagts gäller inte när en nämnd handlägger ärenden som
avser myndighetsutövning mot enskilda.
Jäv enligt 28 § 5 ska inte heller anses föreligga enbart på grund av att den som handlägger
ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan
nämnd.
32 § Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut genom
vilket nämnden avgör ärendet.
Hur ärendena avgörs
33 § I fråga om förfarandet när en nämnd fattar beslut ska 5 kap. 55–58 §§ tillämpas.
För bordläggning av ett ärende i en nämnd krävs det enkel majoritet.
34 § Ett ärende som väckts genom medborgarförslag ska om möjligt handläggas så att ärendet
kan avgöras inom ett år från det att det väcktes i fullmäktige.
En nämnd som handlägger sådana ärenden ska minst en gång om året informera fullmäktige
om de beslut som fattats i ärendena.
Nämnden ska även informera om de ärenden som inte har avgjorts inom den tid som anges i
första stycket.
Protokollet
35 § Vid ett sammanträde ska protokoll föras.
I fråga om hur protokollet ska föras, protokollets innehåll, justering av protokollet och hur
justeringen ska tillkännages ska 5 kap.
68–70 och 72 §§ och 8 kap. 21 § tillämpas.
Delgivning
36 § Delgivning med en nämnd sker med ordföranden eller med den som enligt ett reglemente
eller ett särskilt beslut är behörig att ta emot delgivningar.
Delegering av ärenden
37 § En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på
nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses
i 38 §.
38 § I följande slag av ärenden får beslutanderätten inte delegeras:
1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut
av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet
eller annars av större vikt,
4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, och
5. vissa ärenden som anges i lag eller annan författning.
39 § En nämnd får uppdra åt ordföranden eller en annan ledamot som nämnden har utsett att
besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan
avvaktas.
Anmälan av beslut till nämnd
40 § Nämnden ska besluta om i vilken utsträckning beslut som har fattats med stöd av
uppdrag enligt 37 § och 7 kap. 5 och 6 §§ ska anmälas till den. Beslut som inte anmäls ska
protokollföras särskilt, om beslutet får överklagas enligt bestämmelserna i 13 kap.
Sådana beslut som avses i 39 § ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.
Utskott
41 § En nämnds beslutanderätt får enligt 37 § delegeras till ett utskott.
Ett utskott kan också ha till uppgift att bereda nämndens ärenden.
42 § En nämnd ska välja utskott bland ledamöterna och ersättarna i nämnden. Bestämmelserna
i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska då tillämpas.
Nämndberedningar
43 § Nämndberedningar bereder nämndens ärenden.
Nämnden får till nämndberedning välja även andra än förtroendevalda.
Reglementen
44 § Fullmäktige ska anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer.
7 kap. Anställda
Direktören
1 § Styrelsen ska utse en direktör. Direktören ska ha den ledande ställningen bland personalen
och vara chef för den förvaltning som finns under styrelsen.
Styrelsen får besluta att direktören ska ha en annan benämning.
2 § Direktören ansvarar för att det finns ett underlag till beslut i samtliga ärenden som
styrelsen ska behandla och svarar för att styrelsens beslut verkställs.
Styrelsen ska i en instruktion fastställa hur direktören ska leda förvaltningen under styrelsen.
Instruktionen ska också fastställa direktörens övriga uppgifter.
Valbarhetshinder för anställda
3 § Direktören är inte valbar till ett förtroendeuppdrag i kommunen, landstinget eller
kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.
Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verksamhetsområde får inte
väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.
Jäv
4 § Bestämmelserna om jäv i 6 kap. 28–32 §§ ska tillämpas för de anställda.
5 § En nämnd får uppdra åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på
nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses
i 6 kap. 38 §.
6 § Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens
verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur
uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget att besluta i stället.
7 § Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en anställd att besluta på nämndens vägnar, får
nämnden ställa upp villkor som innebär att brukarna av nämndens tjänster ska ges tillfälle att
lägga fram förslag eller att yttra sig, innan beslutet fattas.
Nämnden får också bestämma att en anställd får fatta beslut endast om företrädare för
brukarna har tillstyrkt beslutet.
8 § Bestämmelser om anmälan av beslut till nämnd finns i 6 kap. 40 §.
Skyldighet att lämna upplysningar
9 § Bestämmelser om de anställdas skyldighet att lämna upplysningar vid fullmäktiges
sammanträden och till revisorerna finns i 5 kap. 43 § och 12 kap. 8 § första stycket.
Närvarorätt för personalföreträdare
10 § Företrädare för de anställda (personalföreträdare) får, i den omfattning som anges i 11–
15 §§, närvara vid sammanträden med andra nämnder än styrelsen.
Närvarorätt saknas dock vid revisorernas sammanträden, i patientnämnder, valnämnder och
överförmyndarnämnder.
11 § Personalföreträdarna har rätt att närvara vid en nämnds behandling av ärenden som rör
förhållandet mellan kommunen eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda.
Nämnden får i enskilda fall besluta att personalföreträdarna får närvara även vid behandlingen
av andra ärenden.
12 § Personalföreträdarna har inte rätt att närvara när ärenden av följande slag handläggs:
1. ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild,
såvida inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda,
2. förhandlingar med en arbetstagarorganisation,
3. uppsägningar av kollektivavtal,
4. arbetskonflikter,
5. rättstvister mellan kommunen eller landstinget och en arbetstagarorganisation, och
6. ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster.
13 § Personalföreträdarna har rätt att delta i nämndens överläggningar men inte i besluten.
14 § Med iakttagande av bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är en
nämnd skyldig att lämna personalföreträdarna de upplysningar som behövs för deras
verksamhet.
15 § Personalföreträdarna utses särskilt för varje nämnd bland de anställda, i första hand bland
dem som är anställda inom nämndens verksamhetsområde.
Högst tre personalföreträdare och en ersättare för var och en av dem får finnas för varje
nämnd.
16 § Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer som
kommunen eller landstinget har kollektivavtal med.
17 § Vad som gäller om jäv för den som ska handlägga ett ärende hos en nämnd ska gälla
också för personalföreträdare i nämnden.
Jäv enligt 6 kap. 28 § 5 ska dock inte anses föreligga enbart på grund av att
personalföreträdaren
1. är förtroendeman eller funktionär hos en arbetstagarorganisation som har intressen att
bevaka i ärendet, eller
2. har företrätt organisationen som förtroendeman eller funktionär i en sådan förhandling i
ärendet som har ägt rum enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
18 § Personalföreträdarna ska kallas till sammanträden på samma sätt som gäller för
ledamöterna i nämnden. Ersättarna kallas bara när de ska tjänstgöra som personalföreträdare.
19 § Beslut som fattas vid ett sammanträde dit personalföreträdarna har tillträde blir inte
ogiltiga på grund av att personalföreträdarna eller någon av dem inte har kallats till
sammanträdet.
Partssammansatta organ
20 § Fullmäktige får inrätta partssammansatta organ för sådana ärenden som rör förhållandet
mellan kommunen eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda, samt beträffande en
gemensam nämnd, förhållandet mellan de samverkande kommunerna eller landstingen som
arbetsgivare och deras anställda. Detta gäller dock inte om något annat följer av lag eller
annan författning.
De partssammansatta organen ska inom en nämnds verksamhetsområde svara för beredning,
förvaltning och verkställighet.
21 § Fullmäktige ska fastställa ett partssammansatt organs uppgifter, sammansättning,
mandattid och verksamhetsformer i ett reglemente.
22 § Partssammansatta organ får inte avgöra frågor som avser verksamhetens mål, inriktning,
omfattning eller kvalitet.
De får inte heller avgöra ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild.
23 § Ett partssammansatt organ ska bestå av företrädare för dels kommunen eller landstinget,
dels de anställda.
Kommunens eller landstingets företrädare väljs av fullmäktige eller, om fullmäktige
bestämmer det, av en nämnd.
De anställdas företrädare utses av den eller de lokala arbetstagarorganisationer som
kommunen eller landstinget har slutit kollektivavtal med om partssammansatta organ.
24 § För partssammansatta organ ska följande bestämmelser tillämpas
1. 4 kap. 28 § om reservation,
2. 6 kap. 28–32 §§ om jäv, och
3. 6 kap. 35 § i fråga om hur protokoll ska föras, protokollets innehåll, justering av protokollet
och hur justeringen ska tillkännages.
25 § En nämnd inom vars verksamhetsområde ett partssammansatt
organ har tillsatts får återkalla uppdrag som har lämnats över till organet, om det finns
synnerliga skäl för det.
Hänvisning till annan lagstiftning
26 § Bestämmelser om bisysslor för anställda finns i lagen (1994:260) om offentlig
anställning.
8 kap. Medborgarna
Medlemskap i kommun
1 § Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i
kommunen eller ska betala kommunalskatt där.
Medlem av en kommun är även en juridisk person som bedriver näringsverksamhet från fast
driftställe i kommunen eller en ideell förening vars styrelse har säte i kommunen eller som
bedriver verksamhet i kommunen.
Medlem av en kommun är också en medborgare i någon av Europeiska unionens
medlemsstater (unionsmedborgare) som är bosatt i kommunen men som, enligt 5 § andra
stycket folkbokföringslagen (1991:481), inte ska folkbokföras där.
Medlemskap i landsting
2 § Medlem av ett landsting är den som är medlem av en kommun inom landstinget.
Medlemmarnas rättigheter
3 § Enligt 2 kap. 4 § ska medlemmarna behandlas lika. I 2 kap. 5 § finns ett förbud mot
retroaktiva beslut till nackdel för medlemmarna.
Medlemmar har i enlighet med 13 kap. rätt att överklaga kommunala beslut.
Medlemmar kan enligt 7 § ges rätt att lämna medborgarförslag.
Rösträtt
4 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har den som är
folkbokförd i kommunen, senast på valdagen fyller 18 år och
1. är svensk medborgare eller annan unionsmedborgare,
2. är medborgare i Island eller Norge, eller
3. varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen.
Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige har också en sådan
unionsmedborgare som avses 1 § tredje stycket.
5 § Rösträtt vid val av ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige har den som är
röstberättigad vid val av ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige i en kommun inom
landstinget.
6 § Frågor om rösträtt enligt 4 och 5 §§ avgörs på grundval av en röstlängd som upprättas före
valet.
Medborgarförslag
7 § Den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget får, om
fullmäktige har beslutat det, väcka ärenden i fullmäktige (medborgarförslag). Då får även
unionsmedborgare som avses i 1 § tredje stycket lämna medborgarförslag.
Folkinitiativ
8 § Ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäktige väckas av minst tio
procent av de röstberättigade kommun eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692)
om kommunala folkomröstningar (folkinitiativ). Initiativet ska vara skriftligt, ange den
aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om
när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras
adresser.
Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under
initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet.
Brukarinflytande
9 § Nämnderna ska verka för att samråd sker med dem som brukar deras tjänster.
10 § Bestämmelser om att brukarna i vissa fall ska ges tillfälle att lägga fram förslag eller att
yttra sig innan beslut fattas av en anställd finns i 7 kap. 7 §.
Självförvaltningsorgan
11 § Fullmäktige får besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan
under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution,
om inte något annat följer av lag eller annan författning. Fullmäktige får i ett sådant fall även
besluta att nämnden får uppdra åt självförvaltningsorganet att besluta på nämndens vägnar i
ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ärenden som rör myndighetsutövning mot
enskilda eller som i övrigt avses i 6 kap. 38 § får dock inte delegeras till ett
självförvaltningsorgan.
12 § Nämnden ska i en arbetsordning fastställa självförvaltningsorganets uppgifter,
sammansättning, arbetsformer och mandattid.
De beslut som självförvaltningsorganet fattar med stöd av uppdrag enligt 11 § ska anmälas
till nämnden, som bestämmer i vilken ordning det ska ske.
13 § Ett självförvaltningsorgan ska bestå av företrädare för dem som brukar anläggningen
eller institutionen och de anställda där. Företrädarna för sådana brukare ska vara fler än dem
som företräder de anställda.
Nämnden väljer på förslag av brukarna de ledamöter och ersättare som ska företräda
brukarna och på förslag av de anställda dem som ska företräda de anställda.
14 § De ledamöter och ersättare som företräder brukarna har rätt till den ledighet från sina
anställningar som behövs för uppdraget och de ekonomiska förmåner som fullmäktige bestämt
för de förtroendevalda.
15 § En nämnd får helt eller delvis återkalla ett uppdrag som har getts till ett
självförvaltningsorgan, om det finns särskilda skäl för det. Detsamma gäller uppdraget för
enskild ledamot.
Mötesoffentlighet
16 § Bestämmelser om allmänhetens rätt att närvara vid sammanträden finns i
1. 5 kap. 44 § i fråga om fullmäktige,
2. 5 kap. 46 § i fråga om fullmäktigeberedningar,
3. 6 kap. 25 § i fråga om styrelser och övriga nämnder, och
4. 9 kap. 11 § i fråga om kommunalförbund med förbundsdirektion.
Handlingsoffentlighet
17 § Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar och uppgifter ur
allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.
Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa juridiska personer
enligt 10 kap. 2–5 och 7 §§ finns i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar i delägda kommunala bolag som
inte omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen finns i 10 kap. 4 § andra stycket.
Anslagstavlan
18 § Varje kommun och landsting ska på sin webbplats ha en anslagstavla.
Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen.
Kommuner och landsting ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att
ta del av innehållet på anslagstavlan.
19 § Anslagstavlan ska innehålla
1. tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden,
2. tillkännagivanden av justerade protokoll,
3. tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till en nämnd,
4. justerade protokoll i den utsträckning kommunen eller landstinget bestämmer och det inte
strider mot lag eller annan författning, och
5. upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap.
Anslagstavlan ska även innehålla kungörelser, tillkännagivanden eller annan information
som med stöd av lag eller annan författning ska meddelas på anslagstavlan.
20 § Anslagstavlan får utöver det som anges i 19 § endast innehålla tillkännagivanden om
styrelsens och övriga nämnders sammanträden samt beslutsunderlag inför fullmäktiges,
styrelsens och övriga nämnders sammanträden.
Tillkännagivande av protokoll
21 § Senast andra dagen efter det att protokollet har justerats ska justeringen tillkännages på
anslagstavlan. Av tillkännagivandet ska framgå var protokollet finns tillgängligt samt vilken
dag det har tillkännagetts.
Tillkännagivandet får inte tas bort från anslagstavlan
före överklagandetidens utgång enligt 13 kap. 5 § första stycket.
Kommunala föreskrifter
22 § Kommunala föreskrifter ska kungöras genom att det på kommunens eller landstingets
anslagstavla tillkännages att protokollet för de beslutade föreskrifterna har justerats.
Gällande kommunala föreskrifter ska finnas tillgängliga för allmänheten på kommunens
eller landstingets webbplats. De ska där vara samlade i kommunens eller landstingets
författningssamling eller på något annat sätt. Innehållet i samlingen ska framgå av ett register
eller någon annan förteckning på webbplatsen.
Första och andra styckena gäller inte om
1. det i lag eller annan författning anges att föreskrifterna ska kungöras eller göras tillgängliga
på något annat sätt, eller
2. föreskrifterna på grund av sekretess inte får lämnas ut till var och en.
Insyn i budgeten
23 § Styrelsens förslag till budget ska hållas tillgängligt för allmänheten på kommunens eller
landstingets webbplats från och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige
då budgeten ska fastställas.
Insyn i årsredovisningen
24 § Årsredovisningen ska hållas tillgänglig för allmänheten på kommunens eller landstingets
webbplats från och med tillkännagivandet av det sammanträde med fullmäktige då
årsredovisningen ska godkännas.
25 § Fullmäktige får bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett
sammanträde med fullmäktige.
Insyn i privata utförares verksamhet
26 § Bestämmelser om allmänhetens insyn i verksamhet som genom avtal lämnas över från en
kommun, ett landsting eller ett helägt kommunalt bolag till en privat utförare finns i 10 kap. 3
och 10 §§.
Information till enskilda
27 § När enskilda kan välja mellan olika utförare av en nämnds tjänster ska nämnden lämna
information om samtliga utförare, om inte annat framgår av lag eller annan författning.
Sådan information ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig.
9 kap. Kommunal samverkan
Kommunalförbund
Bildande av kommunalförbund
1 § Ett kommunalförbund bildas genom att förbundsmedlemmarna antar en förbundsordning.
Förbundsmedlemmarna kan också i förbundsordningen ange en senare tidpunkt vid vilken
kommunalförbundet ska bildas.
Bestämmelser som ska tillämpas för kommunalförbund
2 § Om inget annat anges eller följer av bestämmelserna om kommuner och landsting i denna
lag, tillämpas dessa även för kommunalförbund.
När ett kommunalförbund har hand om en angelägenhet som det finns bestämmelser om i en
särskild författning, ska den författningens bestämmelser om kommuner eller landsting
tillämpas för förbundet.
Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett
visst ändamål, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna lag.
Beslutande församling, förbundsstyrelse och övriga organ
3 § I ett kommunalförbund ska det som beslutande församling finnas ett förbundsfullmäktige
eller en förbundsdirektion.
Ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen väljs av förbundsmedlemmarnas
fullmäktige enligt vad som anges i förbundsordningen.
Varje förbundsmedlem ska vara representerad i den beslutande församlingen med minst en
ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter.
4 § Den beslutande församlingen väljs för fyra år, om inte en kortare mandattid anges i
förbundsordningen.
Mandattiden räknas från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige har
hållits i hela landet, om inte annat anges i förbundsordningen.
5 § Den beslutande församlingen ska tillsätta en förbundsstyrelse.
Om ett förbund är organiserat med förbundsdirektion, ska direktionen också vara
förbundsstyrelse.
Den beslutande församlingen ska tillsätta de organ som utöver förbundsstyrelsen behövs för
att fullgöra kommunalförbundets uppgifter.
Förbundsordningen
6 § För ett kommunalförbund ska det finnas en förbundsordning som ska antas av
förbundsmedlemmarnas fullmäktige.
7 § Förbundsordningen ska ange
1. kommunalförbundets namn och den ort där förbundet ska ha sitt säte, förbundets
medlemmar och ändamål,
2. förbundets organisation, organens uppgifter och inbördes förhållanden samt om
interimsorgan får inrättas och om förbundsstyrelsen ska få vara ställföreträdare för
förbundsfullmäktige,
3. antalet ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen och hur
förbundsmedlemmarna ska vara representerade samt mandattiden i de fall som anges i 4 §,
4. antalet revisorer och deras mandattid,
5. i fråga om förbund med förbundsdirektion, på vilket sätt som revisorer ska utses,
6. om en förbundsmedlem ska ha rätt att väcka ärenden i den beslutande församlingen,
7. om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i den beslutande församlingen och för
vilka ärenden detta ska gälla,
8. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i den beslutande
församlingen ska ha sådan yttranderätt som anges i 5 kap. 42 §,
9. om en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot eller ersättare i
förbundsstyrelsen eller någon annan nämnd ska ha sådan närvarorätt som anges i 4 kap. 29 §,
10. på vilken webbplats förbundets anslagstavla ska finnas,
11. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av
förbundets kostnader mellan medlemmarna,
12. förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet,
13. riktlinjer om förbundets budgetprocess,
14. om allmänheten ska ha rätt att ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde och i
så fall, förutsättningarna för detta,
15. förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,
16. förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvidation
och upplösning samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar när förbundet
upplöses,
17. ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess medlemmar, och
18. ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna och ersättarna i den
beslutande församlingen samt i fråga om förbund med förbundsdirektion till revisorerna.
8 § En förbundsmedlem får till ledamot eller ersättare i den beslutande församlingen välja
endast den som är ledamot eller ersättare i förbundsmedlemmens fullmäktige.
Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen och andra nämnder samt revisorer väljs bland
dem som har rösträtt vid val till någon av förbundsmedlemmarnas fullmäktige.
Proportionella val
9 § Om det begärs av det antal väljande som anges i 2 § lagen (1992:339) om proportionellt
valsätt ska val av ledamöter och ersättare i den beslutande församlingen samt revisorer vara
proportionella.
Om inte något annat följer av förbundsordningen, ska det som sägs i första stycket tillämpas,
när den beslutande församlingen väljer ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen, andra
nämnder, de beslutande organens beredningar samt revisorer.
Budgetprocessen
10 § Det som sägs om budgetprocessen i 11 kap. 8 och 10 §§ gäller inte kommunalförbund.
11 § I kommunalförbund med förbundsdirektion ska det sammanträde vid vilket budgeten
fastställs vara offentligt. Sammanträdet ska tillkännages på kommunalförbundets anslagstavla
minst en vecka före sammanträdesdagen.
Förbundsmedlemmarnas ekonomiska ansvar
12 § Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är
förbundsmedlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem ska skjuta till så stor del av
bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som anges i
förbundsordningen.
Revision
13 § Det som sägs om val av revisorer i 12 kap. 4 och 5 §§ gäller inte för kommunalförbund.
I kommunalförbund med förbundsfullmäktige väljs revisorer av förbundsfullmäktige. I
kommunalförbund med förbundsdirektion väljs revisorer enligt vad som anges i
förbundsordningen.
14 § I kommunalförbund med förbundsdirektion ska revisorerna avge en revisionsberättelse
till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Det som sägs om fullmäktige i 5 kap.
25, 26, 33 och 51 §§ ska för sådana förbund gälla förbundsmedlemmarnas fullmäktige.
15 § Om en förbundsdirektion tillsatt en eller flera nämnder, ska revisorerna avge en särskild
revisionsberättelse som avser nämndernas verksamhet till förbundsdirektionen.
Direktionen prövar frågan om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte för de nämnder som den
tillsätter.
16 § Revisorer i ett kommunalförbund är skyldiga att på begäran lämna upplysningar till de
förtroendevalda revisorerna i varje kommun eller landsting som är medlem i
kommunalförbundet. Skyldigheten gäller upplysningar om
1. kommunalförbundets angelägenheter, och
2. sådana juridiska personer som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) och till vilka kommunalförbundet enligt 10 kap. 2–5 och 7 §§ lämnat över skötseln
av en kommunal angelägenhet.
Folkomröstning
17 § Kommunalförbund får inte anordna folkomröstning eller anlita valnämnden i en kommun
som är förbundsmedlem.
Anslagstavlan
18 § Det som anges om fullmäktige och styrelsen i bestämmelserna om anslagstavlan i 8 kap.
18–20 §§ ska i stället avse förbundsfullmäktige, förbundsdirektion och förbundsstyrelsen.
Utträde
19 § En förbundsmedlem har rätt att utträda ur ett kommunalförbund.
Uppsägningstiden ska vid utträde vara tre år, om inte en kortare tid anges i
förbundsordningen.
Gemensam nämnd
Tillsättande av gemensam nämnd
20 § Fullmäktige får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller ett
annat landsting.
21 § En gemensam nämnd tillsätts i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen
och ingår i denna kommuns eller detta landstings organisation.
Uppgifter
22 § Kommuner och landsting får genom en gemensam nämnd fullgöra uppgifter enligt 3 kap.
4 §.
En gemensam nämnd får fullgöra uppgifter för vilka det enligt lag eller annan författning
ska finnas en eller flera nämnder i varje kommun eller landsting. Sådana uppgifter som
kommun- eller landstingsstyrelsen har vid höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om
kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser
i fredstid och höjd beredskap får dock inte fullgöras av en gemensam nämnd.
23 § En gemensam nämnds uppgifter ska närmare preciseras i en överenskommelse mellan de
berörda kommunerna och landstingen.
Bestämmelser som ska tillämpas för gemensam nämnd
24 § Det som gäller för en nämnd enligt denna lag ska, om inget annat sägs, även tillämpas för
en gemensam nämnd.
25 § Ledamöter och ersättare väljs av fullmäktige i de samverkande kommunerna och
landstingen. Var och en av de samverkande kommunerna och landstingen ska vara
representerade i den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare. Antalet
ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter.
Ekonomiska förmåner
26 § Förtroendevalda i en gemensam nämnd har rätt till ersättning av den kommun eller det
landsting som har valt dem.
Budget
27 § Budgeten upprättas av den kommun eller det landsting som har tillsatt nämnden.
Budgeten ska upprättas efter samråd med de övriga samverkande kommunerna och
landstingen.
Rätt och skyldighet för andra än ledamöterna att medverka
28 § Fullmäktige i en kommun eller ett landsting som bildat en gemensam nämnd har rätt att
begära upplysningar från nämnden.
Ordföranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande
kommunerna och landstingen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges
sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess.
Närvarorätt för personalföreträdare
29 § Företrädare för anställda i kommuner eller landsting som samverkar i en gemensam
nämnd får i den omfattning som anges i 7 kap. 10–15 §§ närvara vid sammanträden med den
gemensamma nämnden.
Interpellationer och frågor
30 § Ledamöter i fullmäktige i kommuner eller landsting som bildat en gemensam nämnd får
ställa interpellationer om nämndens handläggning.
För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor.
Interpellationer och frågor ska riktas till nämndens ordförande.
31 § En gemensam nämnd får, utöver vad som anges i 7 kap. 5 §, även under samma
förutsättningar uppdra åt en anställd i någon av de samverkande kommunerna eller
landstingen att besluta på nämndens vägnar.
32 § Om en gemensam nämnd med stöd av 7 kap. 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom
nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i
sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget eller i någon av de
samverkande kommunerna eller landstingen att besluta i stället.
Tillkännagivande av protokoll
33 § Justeringen av en gemensam nämnds protokoll ska tillkännages på var och en av de
samverkande kommunernas och landstingens anslagstavlor.
Reglemente
34 § Reglementet för en gemensam nämnd ska antas av fullmäktige i var och en av de
samverkande kommunerna eller landstingen.
Revision
35 § En gemensam nämnd ska granskas av revisorerna i var och en av de samverkande
kommunerna eller landstingen.
Anmärkning och ansvarsfrihet
36 § Fråga om ansvarsfrihet och om anmärkning för en gemensam nämnd ska prövas av
fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller landstingen.
37 § Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam
nämnd inom vård- och omsorgsområdet.
38 § Bestämmelser om kommunal samverkan finns i lagen (2002:34) om samverkansorgan i
länen, lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och i annan lag
eller författning.
10 kap. Överlämnade av kommunala angelägenheter
Överlämnande
1 § Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över skötseln av en
kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ.
Om det i lag eller annan författning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal
nämnd eller om den innefattar myndighetsutövning, får den dock inte lämnas över med stöd
av denna bestämmelse.
Kommunala bolag
2 § Med ett helägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag där kommunen eller landstinget
direkt eller indirekt innehar samtliga aktier.
Med ett delägt kommunalt bolag avses ett aktiebolag eller handelsbolag där kommunen eller
landstinget bestämmer tillsammans med någon annan.
3 § Om en kommun eller ett landsting med stöd av 1 § lämnar över skötseln av en kommunal
angelägenhet till ett helägt kommunalt bolag, ska fullmäktige
1. fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,
2. se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna som
utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen,
3. utse samtliga styrelseledamöter,
4. se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i
verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas,
5. utse minst en lekmannarevisor, och
6. se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till
privata utförare.
4 § Innan skötseln av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett delägt kommunalt bolag,
ska fullmäktige se till att bolaget blir bundet av de villkor som avses i 3 § i en omfattning som
är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna
i övrigt.
I delägda kommunala bolag som inte omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av
handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2
kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.
5 § Till lekmannarevisor i heleller delägda kommunala bolag ska fullmäktige utse någon av
de revisorer som valts enligt 12 kap. 4 § första stycket.
6 § Om fullmäktige beslutar att utse en minoritet av styrelseledamöterna i ett aktiebolag utan
att tillämpa lagen (1992:339) om proportionellt valsätt enligt 5 kap. 60 § första stycket 3, ska
fullmäktige anta riktlinjer för hur dessa ledamöter ska utses.
Kommunala stiftelser och föreningar
7 § Det som anges i 3 § 1–4 och 6 gäller också när kommunen ensam eller landstinget ensamt
bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet. Fullmäktige ska även utse minst en revisor i
en sådan stiftelse. Till revisor i stiftelsen ska fullmäktige utse någon av de revisorer som valts
enligt 12 kap. 4 § första stycket.
Det som anges i 4 § gäller också en förening där kommunen eller landstinget bestämmer
tillsammans med någon annan och om kommunen eller landstinget tillsammans med någon
annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.
Det som anges i 3 § om bolagsordningen ska vid tillämpningen av första och andra styckena
i stället avse stadgarna i en förening och stiftelseförordnandet eller stiftelseurkunden i en
stiftelse.
Privata utförare
8 § Med en privat utförare avses en juridisk person eller en enskild individ som har hand om
skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 1 §. Med en privat utförare avses inte ett heleller delägt kommunalt bolag och inte heller en sådan stiftelse eller förening som avses i 7 §.
9 § När skötseln av en kommunal angelägenhet genom avtal har lämnats över till en privat
utförare ska kommunen respektive landstinget kontrollera och följa upp verksamheten.
10 § Om en kommun eller ett landsting sluter avtal med en privat utförare, ska kommunen
eller landstinget genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge
allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över.
11 kap. Ekonomisk förvaltning
Mål för den ekonomiska förvaltningen
1 § Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i
sådan verksamhet som bedrivs genom sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2–5 och 7
§§. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen eller
landstinget.
Om kommunen eller landstinget har en sådan resultatutjämningsreserv som avses i 14 §, ska
riktlinjerna även omfatta hanteringen av den.
Medelsförvaltningen
2 § Kommunerna och landstingen ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god
avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses.
3 § Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för medelsförvaltningen.
4 § Fullmäktige ska utöver vad som följer av 3 § besluta om riktlinjer för förvaltningen av
medel avsatta för pensionsförpliktelser. I riktlinjerna ska det anges hur medlen ska förvaltas.
Tillåten risk vid placering av medlen ska då fastställas. Det ska också anges hur uppföljning
och kontroll av förvaltningen ska ske.
Budgetens innehåll
5 § Kommuner och landsting ska varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår).
Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.
Undantag från andra stycket får göras
1. i den utsträckning som medel från en resultatutjämningsreserv tas i anspråk enligt 14 §,
eller
2. om det finns synnerliga skäl.
6 § I budgeten ska skattesatsen och anslagen anges. Av budgeten ska det vidare framgå hur
verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid
budgetårets slut. De finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska
anges.
Budgeten ska även innehålla en plan för verksamheten under budgetåret. I planen ska anges
mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.
Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska
då alltid vara periodens första år. Planen ska innehålla sådana finansiella mål som anges i
första stycket.
7 § Fullmäktige får besluta att en nämnd inte ska anvisas några medel.
Budgetprocessen
8 § Förslag till budget ska upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Förslag till
budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium senast vid samma
tidpunkt.
Om det finns särskilda skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. I så fall
ska styrelsen före oktober månads utgång föreslå skattesatsen för den kommunalskatt eller
landstingsskatt som ingår i den preliminära inkomstskatten under det följande året.
9 § Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast ska lämna in sina särskilda budgetförslag
till styrelsen.
10 § Budgeten fastställs av fullmäktige före november månads utgång.
De år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska budgeten fastställas av nyvalda
fullmäktige.
11 § Om budgeten på grund av särskilda skäl inte kan fastställas före november månads
utgång, ska fullmäktige ändå fastställa skattesatsen och, i förekommande fall, avgiftssatsen för
begravningsavgiften enligt 9 kap. begravningslagen (1990:1144) inom denna tid.
Budgeten ska därefter fastställas före december månads utgång.
Fullmäktige får då fastställa en annan skatte- eller avgiftssats än den som har bestämts
tidigare.
Reglering av balanskravsresultat
12 § Om balanskravsresultatet enligt 4 kap. 3 a § lagen (1997:614)om kommunal redovisning
för ett visst räkenskapsår är negativt, ska det regleras under de närmast följande tre åren.
Fullmäktige ska anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske.
Beslut om reglering ska fattas senast i budgeten det tredje året efter det år då det negativa
balanskravsresultatet uppkom.
13 § Fullmäktige får besluta att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras
om det finns synnerliga skäl.
Resultatutjämningsreserver
14 § Kommuner och landsting får till en resultatutjämningsreserv reservera medel som får
användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.
Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av
årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 4 kap. 3 a §
lagen (1997:614) om kommunal redovisning, som överstiger
1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och
kommunalekonomisk utjämning, eller
2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och
kommunalekonomisk utjämning, om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital,
inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser.
Utgiftsbeslut under budgetåret
15 § Om fullmäktige beslutar om en utgift under löpande budgetår, ska beslutet också
innefatta en anvisning om hur utgiften ska finansieras.
Delårsrapport
16 § Minst en delårsrapport som ska upprättas enligt 9 kap. 1 § lagen (1997:614) om
kommunal redovisning ska behandlas av fullmäktige.
Räkenskaper
17 § Styrelsen och övriga nämnder ska fortlöpande föra räkenskaper över de medel som de
förvaltar.
18 § Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast till styrelsen ska redovisa sin
medelsförvaltning under föregående budgetår.
Årsredovisning
19 § När styrelsen har fått övriga nämnders redovisningar, ska den upprätta en årsredovisning.
20 § Årsredovisningen ska lämnas över till fullmäktige och revisorerna
snarast möjligt och senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser.
21 § Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige. Det ska ske innan fullmäktige enligt 5
kap. 25 § beslutat om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras.
Förbud mot pantsättning
22 § Kommuner och landsting får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en
fordran.
Vid förvärv av egendom får de dock överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits
upp mot säkerhet av panträtt i egendomen.
23 § Bestämmelser om skyldighet för styrelsen att underrätta vissa myndigheter om
skattesatsen och om avgiftssatsen för begravningsavgiften finns i lagen (1965:269) med
särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
24 § Bestämmelser om bokföring och årsredovisning finns i lagen(1997:614) om kommunal
redovisning.
12 kap. Revision
Revisorernas uppgifter
1 § Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all
verksamhet som bedrivs inom nämndernas eller fullmäktigeberedningarnas
verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer
som utsetts i juridiska personer enligt 10 kap. 2–5 och 7 §§, även verksamheten i de juridiska
personerna.
Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk
synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna
kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.
Om revisorerna i sin granskning finner att det föreligger misstanke
om att brott av förmögenhetsrättslig karaktär förövats eller
om att allmän förvaltningsdomstols avgörande åsidosatts, ska de anmäla förhållandet till
berörd nämnd. Om nämnden efter en sådan anmälan inte vidtar åtgärder utan oskäligt
dröjsmål, är revisorerna skyldiga att rapportera det till fullmäktige. Revisorerna får dock avstå
från att anmäla misstanke om brott till fullmäktige om nämnden funnit att det inte föreligger
en sådan misstanke.
2 § Revisorerna ska bedöma om resultaten i delårsrapporten som enligt
11 kap. 16 § ska behandlas av fullmäktige och årsredovisningen är förenliga med de mål
fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning ska lämnas till fullmäktige inför
behandlingen av delårsrapporten och årsredovisningen.
§ Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon
enskild i andra fall än
1. när handläggningen av sådana ärenden har vållat kommunen eller landstinget ekonomisk
förlust,
2. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer egna gynnande beslut enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen (2001:453),
3. när granskningen gäller hur nämnderna verkställer avgöranden av allmänna
förvaltningsdomstolar, eller
4. när granskningen sker från allmänna synpunkter.
Val av revisorer
4 § Under de år då val av fullmäktige har hållits i hela landet ska nyvalda fullmäktige välja
revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren.
Om ordförande utses för revisionen, ska till denna väljas en revisor från den politiska
minoriteten.
5 § Vid en samlad revision av hela verksamheten ska minst fem revisorer väljas.
Vid en särskild revision för granskning av en viss eller vissa nämnders verksamhet ska
minst fem revisorer väljas för varje nämnd eller grupp av nämnder.
Revisorernas ställning
6 § Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt.
Sakkunnigt biträde
7 § Revisorerna ska i sin granskning biträdas av sakkunniga som de själva väljer och anlitar i
den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed.
Lekmannarevisorer som utses med stöd av 10 kap. 3 och 4 §§ ska i sin granskning biträdas av
sakkunniga som de själva väljer och anlitar i den omfattning som behövs för att fullgöra
uppdraget enligt god sed vid detta slag av granskning.
De sakkunniga ska ha den insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet som fordras för
att kunna fullgöra uppdraget.
Revisorernas rätt till information
8 § Nämnderna, fullmäktigeberedningarna, de enskilda ledamöterna och ersättarna i dessa,
samt de anställda är skyldiga att lämna revisorerna och de sakkunniga de upplysningar som
behövs för revisionsarbetet.
De ska också ge revisorerna tillfälle att när som helst inventera de tillgångar som nämnderna
eller fullmäktigeberedningarna har hand om och ta del av de räkenskaper och andra
handlingar som berör deras verksamhet.
Revisorernas förvaltning
9 § Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med revisionsuppdraget,
om inte fullmäktige bestämmer något annat.
10 § De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll.
Bestämmelserna i 6 kap. 35 § om justering av protokoll och tillkännagivande om justeringen
ska tillämpas också på revisorernas protokoll.
Revisionsberättelse
11 § Revisorerna ska varje år till fullmäktige avge en berättelse med redogörelse för resultatet
av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. De sakkunnigas
rapporter ska bifogas revisionsberättelsen.
Granskningsrapport enligt 10 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551) som har lämnats för ett
aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § ska också bifogas revisionsberättelsen.
Revisionsberättelsen för sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i
ska också bifogas revisorernas berättelse utom i det fall som avses i 9 kap. 14 §. Vidare ska
revisionsberättelsen för aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening och stiftelse till vilken
kommunen eller landstinget lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet enligt 10 kap.
2–5 och 7 §§ bifogas revisionsberättelsen.
12 § Om anmärkning framställs, ska anledningen till denna anges i revisionsberättelsen.
Anmärkningar får riktas mot
1. nämnder och fullmäktigeberedningar, och
2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ.
Revisionsberättelsen ska också innehålla ett särskilt uttalande i fråga om ansvarsfrihet
tillstyrks eller inte.
Jäv
13 § I fråga om jäv för en revisor ska bestämmelserna i 6 kap. 28 § om jäv tillämpas.
14 § Från jäv ska bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.
15 § En revisor som är jävig i ett ärende får inte delta eller närvara vid behandlingen av
ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som någon annan inte kan vidta utan olägligt uppskov.
Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot denne ska självmant
uppge det.
Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon av revisorerna ska de gemensamt och snarast
besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om
revisorerna annars inte är beslutföra och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.
16 § Ett beslut om jäv får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut genom
vilket ärendet avgörs.
Revisionsreglemente
17 § Fullmäktige får anta ett särskilt reglemente om revisionen.
13 kap. Laglighetsprövning
Vem som får överklaga
1 § Varje medlem av en kommun eller ett landsting har rätt att få lagligheten av kommunens
eller landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos förvaltningsrätten.
Lagligheten av en gemensam nämnds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem
av de samverkande kommunerna och landstingen.
Lagligheten av ett kommunalförbunds beslut får överklagas på samma sätt av varje medlem
av de kommuner eller landsting som ingår i kommunalförbundet samt av
förbundsmedlemmarna.
Vilka beslut som får överklagas
2 § Följande beslut får överklagas:
1. beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett kommunalförbund,
2. beslut av en nämnd eller ett partssammansatt organ, om beslutet inte är av rent
förberedande eller rent verkställande art,
3. beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd eller ett partssammansatt organ i ett
kommunalförbund, om beslutet inte är av rent förberedande eller rent verkställande art, och
4. sådana beslut av revisorerna som avses i 12 kap. 10 §.
3 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan författning finns
särskilda bestämmelser om överklagande.
Hur besluten överklagas
4 § Ett beslut överklagas skriftligt.
I överklagandet ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter
som överklagandet grundas på.
Överklagandet ska ges in till förvaltningsrätten.
Tiden för överklagande
5 § Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då det
tillkännagavs på kommunens, landstingets eller kommunalförbundets anslagstavla att
protokollet över beslutet justerats. Tiden för överklagande av en gemensam nämnds beslut
räknas från det att tillkännagivandet skett på anslagstavlorna i samtliga samverkande
kommuner och landsting.
Tillkännagivandet av protokollsjusteringen måste finnas på anslagstavlan under hela
överklagandetiden för att tiden ska löpa ut.
6 § Om överklagandet före överklagandetidens utgång har kommit in till kommunen,
landstinget eller kommunalförbundet i stället för till förvaltningsrätten, ska överklagandet
ändå prövas. Detsamma gäller när överklagandet av en gemensam nämnds beslut kommit in
till någon av de samverkande kommunerna eller landstingen.
Grunder för upphävande av besluten
7 § Vid prövningen av överklagandet får domstolen inte ta hänsyn till andra omständigheter
än sådana som klaganden har hänvisat till före överklagandetidens utgång.
8 § Ett överklagat beslut ska upphävas, om
1. det inte har kommit till på rätt sätt,
2. beslutet rör något som inte är en angelägenhet för kommunen eller landstinget,
3. det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller
4. beslutet annars strider mot lag eller annan författning.
Domstolen får inte ersätta det överklagade beslutet med något annat beslut.
9 § Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet inte upphävas.
Detsamma gäller om beslutet har förlorat sin betydelse till följd av senare inträffade
förhållanden.
Handläggningen i domstol
10 § Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska kommunen, landstinget,
den gemensamma nämnden eller kommunalförbundet anses som part.
11 § Ett föreläggande enligt 5 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) får inte gälla sådana
brister i överklagandet som består i att det inte anger den eller de omständigheter som
överklagandet grundas på.
Bestämmelsen i 29 § förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre
för enskild ska inte tillämpas.
12 § Bestämmelser om hur förvaltningsrättens beslut överklagas finns i
förvaltningsprocesslagen (1971:291).
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
13 § Om förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot, får bara
klaganden själv överklaga beslutet.
Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det
verkställs, får domstolens beslut överklagas av kommunen eller landstinget och av deras
medlemmar samt, i fråga om beslut av en gemensam nämnd, av nämnden och medlemmarna
i de samverkande kommunerna och landstingen.
Om förvaltningsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut
av ett kommunalförbund eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av
förbundet, av varje kommun och landsting som är medlem i förbundet och av deras
medlemmar.
När beslut får verkställas
14 § Ett beslut som kan överklagas enligt detta kapitel får verkställas innan det fått laga kraft
om inte särskilda skäl talar mot det.
Vid en sådan prövning ska särskild hänsyn tas till om verkställigheten av beslutet kommer att
kunna rättas.
Rättelse av verkställda beslut
15 § Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har fått laga kraft och om beslutet
redan har verkställts, ska det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i
den utsträckning som det är möjligt. Ett beslut om rättelse ska meddelas utan oskäligt
dröjsmål.
___________________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
2. Genom lagen upphävs
a) kommunallagen (1991:900), och
b) lagen (1970:462) om vissa anslag på kommuns anslagstavla.
3. Bestämmelserna om att revisor inte är valbar till ledamot eller
ersättare i fullmäktige i 4 kap. 6 § 1 och om antalet ersättare i styrelsen
i 6 kap. 16 § första stycket tillämpas första gången efter det att nästa ordinarie val har hållits i
landet. Detsamma gäller bestämmelserna om när en ordförande utses för revisionen i 12 kap. 4
§ andra stycket.
4. Äldre bestämmelser om sådana underställda nämnder som fullmäktige beslutat om före
ikraftträdandet gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet.
5. Äldre bestämmelser om att fullmäktige får föreskriva att en lokal nämnd inte får väcka
ärenden i fullmäktige gäller fram till dess nästa ordinarie val har hållits i landet.
6. Äldre bestämmelser gäller för överklagande av beslut som har tillkännagetts före
ikraftträdandet.
Förslag till
lag (2017:000) om försöksverksamhet
med majoritetsstyre
Härigenom föreskrivs följande.
Införande av majoritetsstyre
1 § En kommun eller ett landsting får besluta att 5 kap. 60 § kommunallagen
(2017:000) inte ska tillämpas vid tillsättning av styrelsen (majoritetsstyre).
Ett sådant beslut ska fattas av fullmäktige senast den 31 december året före år för ordinarie
val och kräver att minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar för det.
2 § Införande av majoritetsstyre ska ske vid det nyvalda fullmäktiges tillsättande av styrelse
enligt 6 kap. 18 § kommunallagen (2017:000).
Tillsättande av styrelse
3 § När styrelsen ska tillsättas, inbjuder den som varit ledamot i fullmäktige längst tid
(ålderspresidenten) gruppledarna för varje parti inom fullmäktige till samråd om den nya
styrelsens sammansättning.
Ålderspresidenten lämnar därefter i uppdrag till en av gruppledarna att föreslå en ny
styrelse.
4 § Förslag till ny styrelse ska läggas fram till det nyvalda fullmäktiges första sammanträde,
då fullmäktige, utan beredning, ska utse styrelsen. Om mer än hälften av de närvarande
ledamöterna röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt.
5 § Har fullmäktige förkastat gruppledarens förslag, ska fullmäktige utse en styrelse med
tillämpning av 5 kap. 60 § kommunallagen (2017:000).
Förutsättningar för oppositionens arbete
6 § Fullmäktige ska i ett reglemente ange hur de partier som finns representerade i
fullmäktige, men som inte har ledamöter eller ersättare i styrelsen, ska ges en god tillgång till
information om styrelsens arbete och om pågående ärenden samt administrativt stöd i övrigt.
Misstroendeförklaring
7 § Om minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det ska fullmäktige, utan
föregående beredning, rösta om en misstroendeförklaring mot styrelsen.
Om fullmäktige med enkel majoritet finner att styrelsen inte har förtroende ska fullmäktige
återkalla uppdragen för samtliga ledamöter och ersättare i styrelsen. När fullmäktige ska välja
nya ledamöter och ersättare till styrelsen tillämpas inte 5 kap. 60 § kommunallagen
(2017:000).
Upphävande av majoritetsstyre
8 § Fullmäktige får besluta att upphäva ett beslut om att införa majoritetsstyre. Har
fullmäktige beslutat att upphäva majoritetsstyre ska fullmäktige utse en ny styrelse med
tillämpning av 5 kap. 60 § kommunallagen (2017:000).
____________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017 i fråga om 1 § och i övrigt den 1 januari 2018.
2. Lagen upphör att gälla vid utgången av 2022.
Särskilt yttrande
Särskilt yttrande av experterna Helena Linde, Anna
Lindström, Barbro Naroskyin och Anna Sandborgh
Den särskilde utredaren har tillsammans med sekretariatet gjort ett
gediget arbete och det har varit en lärorik upplevelse för oss alla.
Den viktiga frågan om kommunal kompetens i förhållande till utrymmet för generell avtalssamverkan lämnas dock orörd och det
beklagar vi.
Det omfattande utredningsarbetet innehåller en lång rad förslag
till små och stora förändringar. Allt kommenteras inte här – och vi
förutsätter en bred – och framförallt lång remiss där kommuner,
landsting och regioner bereds en reell möjlighet till en noggrann
granskning. Inför det kommande remissarbetet vill vi lyfta fram något
av det vi ser positivt på och en del vi ser som mindre ändmålsenligt.
Särskilt positivt ser vi på den genomgång av EU-rätten som betänkandet redovisar. Den är viktig för förståelsen av samspelet mellan
den nationella rätten och den europarättsliga regleringen i fråga om
konkurrens och förutsättningar att ta ansvar för det som är av allmänintresse. Betänkandet ger en förtjänstfull start på den kunskapsresa som ligger framför svensk förvaltning när det gäller offentlig
finansiering av lokala tjänster med starka inslag av marknadsmekanismer. En hänvisning i kommunallagen förändrar i sig inte rättsläget
men stärker incitamenteten att beakta de möjligheter och begränsningar europarätten ger när det gäller det som är av allmänt ekonomiskt intresse.
En annan bra modernisering rör utredarens överväganden och
förslag när det gäller den elektroniska anslagstavlan. Förslagen ligger
väl i tiden och framstår som angelägna och naturliga.
Inom ramen för direktivets uppdrag att göra en lagteknisk översyn har utredaren gått mycket långt – och det är vanskligt. Genom-
883
Särskilt yttrande
SOU 2015:24
gången av kommunallagens begrepp är bra, men de föreslagna strukturförändringarna grundas inte på någon djupare behovsanalys och
motiveras inte heller av de materiella förslag som läggs fram. När
strukturen i 1991 års kommunallag nu föreslås brytas upp med fler
kapitel leder det också till att det behövs korsreferenser alternativt
dubblering av regler. Det gäller t.ex. reglerna om jäv som måste återkomma på flera ställen.
I förslaget synliggörs de anställda och förvaltningens betydelse.
Det är värdefullt, men inget hindrar att ett sådant behov tillgodoses
genom att de regler om förvaltningen som behövs placeras i organisationskapitlet. En ny struktur som innebär att bestämmelser flyttas
och får mindre språkliga justeringar har inte stor effekt i sak i alla
fall inte vid första påseende. Däremot har lagstiftningstekniken den
olyckliga konsekvensen att kommunallagens många mottagare inte
får samma tillgång till bakgrunden till att reglerna ser ut som de gör.
I förslaget till ny struktur finns ett nytt kapitel om samverkan –
men det innehåller inte mycket nytt. Frågan om bättre förutsättningar för samverkan grundad på avtal förbigås – och det är olyckligt. Kommuner, landsting och regioner behöver rättsligt stabila förutsättningar för avtalssamverkan. För att klara personalförsörjningen
på specialistfunktioner och för de många enkla tjänster som bäst
hanteras inom den lokala offentliga förvaltningen behövs flexibla
och enkla samarbetslösningar. En kommunallag som gör anspråk
på att vara ”för framtiden” ska erbjuda de verktyg som behövs idag
– och imorgon. Kommunallagen behöver därför erbjuda ett väl avvägt
rättsligt utrymme för enklare avtalssamverkan som också ansluter
till de nya upphandlingsdirektiven.
Avslutningsvis vill vi uttrycka vår djupa tveksamhet till utredarens
förslag om att utvidga medlemskapet till företag med fast driftställe
och till ideella föreningar med verksamhet lokalt. Genom förslaget
utvidgas rätten att begära laglighetsprövning till dessa organ. Laglighetsprövning är till sin natur ett slags ”medborgartalan”. Prövningen kan bara leda till att beslut som innehåller formella felaktigheter kan undanröjas. Att låta prövningsmöjligheten utvecklas till
ett verktyg för tydliga partsintressen leder i en helt annan riktning.
Dessutom riskerar förslaget att bromsa lokala beslutsprocesser och
öka antalet laglighetsprövningar.
884
2
Utredningens uppdrag
och arbete
2.1
Direktiven
Regeringen beslutade den 11 oktober 2012 (dir. 2012:105), bilaga 1,
att tillkalla en särskild utredare för att föreslå en modernisering av
kommunallagen (1991:900), KL. Utgångspunkter för uppdraget ska
bl.a. vara att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en ramlag och att utredaren ska utgå från ett medborgarperspektiv. Utredningen ska genomföras som en bred översyn med målsättning att
åstadkomma en ändamålsenligt utformad lagstiftning. I uppdraget
ingår vidare att göra en översyn av lagteknisk karaktär av kommunallagen.
De delar av uppdraget som rör kommunalt ansvar i förhållande
till privat utförd verksamhet och allmänhetens behov av insyn och
information samt utvärdering av den fria nämndorganisationen har
redovisats i ett delbetänkande den 28 juni 2013, Privata utförare –
Kontroll och insyn, SOU 2013:53. Uppdraget i övrigt ska redovisas
senast den 31 mars 2015.
I slutbetänkandet ska utredaren överväga om det finns behov av
att i kommunallagen reglera de anställdas roll och särskilt överväga
behovet av en reglering av de anställdas beslutanderätt. Utredaren ska
vidare se över regelverket gällande laglighetsprövning av kommunala
beslut och utreda om nuvarande bestämmelser är ändamålsenligt
utformade eller om det finns behov av en modernisering av reglerna. Utredaren ska också analysera hur bestämmelserna i kommunallagen förhåller sig till unionsrätten och särskilt överväga hur den
unionsrättsliga regleringen av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse
förhåller sig till regleringen av kommunal verksamhet. Utredaren ska
vid behov lämna författningsförslag.
135
Utredningens uppdrag och arbete
SOU 2015:24
Regeringen beslutade den 14 november 2013 om tilläggsdirektiv
(dir. 2013:100), bilaga 2, till utredaren. Regeringen gav utredaren i
uppdrag att, utöver vad som följer av de ursprungliga direktiven,
överväga om förutsättningarna för den fria kommunala nämndorganisationen behöver förtydligas och om de nuvarande rättsliga
befogenheterna för kommun- och landstingsstyrelsen att styra och
samordna verksamheten är tillräckliga. Utredaren ska vidare överväga om kommunallagen kan göras mer konkurrensneutral mellan
olika utförare av kommunal verksamhet. Utredaren ska också överväga om den kommunala revisionen behöver förstärkas ytterligare.
Utredaren ska slutligen överväga behovet av att, genom försökslagstiftning, införa en möjlighet till majoritetsstyre i kommun- och
landstingsstyrelsen samt överväga behovet av att bredda utnämningen av styrelseledamöter i kommunala företag. Utredaren ska
lämna de lagförslag som de ovan nämnda övervägandena föranleder.
Vid den lagtekniska översynen är utredaren oförhindrad att ta
upp andra frågor än de som nämns i direktiven, om det behövs för
att utredaren ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt.
2.2
Utgångspunkter och begränsning av uppdraget
Av utredningens direktiv framgår att utgångspunkterna för uppdraget ska vara att kommunallagen även fortsättningsvis ska vara en
ramlag, att utredaren särskilt ska beakta vikten av tydlighet och
enhetlighet för kommuner och landsting, att utredaren ska utgå från
ett medborgarperspektiv, och att utredaren ska göra en internationell utblick, som i första hand ska omfatta de övriga nordiska
länderna. Det ingår inte i uppdraget att överväga eller föreslå ändringar i grundlag.
Utredaren ska också väga förslagen mot de konsekvenser som de
får avseende ökad administrativ belastning för kommuner, landsting
och domstolar. Utredaren ska vidare i enlighet med 14 kap. 3 § regeringsformen, RF, beakta proportionalitetsprincipen beträffande eventuella inskränkningar av den kommunala självstyrelsen i sina redogörelser, analyser och förslag.
Utredaren ska också vid anläggandet av ett medborgarperspektiv
bl.a. genomgående analysera möjliga konsekvenser för kvinnor och
136
SOU 2015:24
män samt flickor och pojkar. För de förslag som utredningen lämnar ska konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män
redovisas. Utredaren ska slutligen i enlighet med kommittéförordningen (1998:1474) bl.a. redovisa de ekonomiska konsekvenserna
av sina förslag och vid behov föreslå hur dessa ska finansieras.
2.3
Utredningsarbetet
Utredningen har antagit namnet Utredningen om en kommunallag
för framtiden.
Utredningens uppdrag ska bedrivas utåtriktat och utredningen
ska på lämpligt sätt kommunicera med berörda statliga myndigheter, kommuner, landsting, Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL), övriga centrala parter på arbetsmarknaden, näringslivet samt
övriga intressenter.
Utöver utredningens sekretariat har en expertgrupp och två
referensgrupper deltagit i utredningsarbetet.
I december 2012 tillsattes en expertgrupp med representanter
från berörda departement, myndigheter och organisationer. Till
gruppen förordnades experter från Finansdepartementet, Justitiedepartementet, Miljödepartementet, Näringsdepartementet, Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet. Därutöver förordnades experter från SKL, Socialstyrelsen, Statens skolinspektion,
Konkurrensverket, Kammarrätten i Stockholm, Karlstads kommun,
Östergötlands läns landsting, Uppsala universitet och Göteborgs
universitet. Efter att delbetänkandet överlämnats har representanterna från Utbildningsdepartementet, Miljödepartementet, Statens
skolinspektion och Socialstyrelsen entledigats som experter. En f.d.
kammarrättslagman från Kammarrätten i Sundsvall har under
sommaren 2013 förordnats som expert.
Två referensgrupper har varit knutna till utredningen. I den
parlamentariska referensgruppen har ingått representanter från alla
riksdagspartier. I referensgruppen för organisationer och näringsliv
har ingått representanter från Svenskt Näringsliv, Företagarna, Vårdföretagarna, Almega, Famna, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademiska
centralorganisation (SACO), Fackförbundet Vision, Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund, Avfall Sverige, Återvinningsindustrierna,
137
SOU 2015:24
Sveriges byggindustrier, Pensionärernas riksorganisation (PRO),
Sveriges pensionärsförbund och Handikappförbunden.
Utredningen har efter överlämnandet av delbetänkandet träffat
expertgruppen vid tolv tillfällen. Utredningen har under samma period
träffat den parlamentariska referensgruppen vid åtta tillfällen och
referensgruppen för organisationer och näringsliv vid fyra tillfällen.
Enskilda ledamöter har också haft bilaterala kontakter med utredningens sekretariat.
Utredningen har vid två tillfällen presenterat sina förslag för
arbetsutskottet i SKL:s styrelse.
I februari 2014 arrangerade utredningen ett seminarium under
rubriken ”Seminarium om den kommunala revisionen”. Inbjudna
föredragshållare var professorn i förvaltningsrätt Olle Lundin,
Uppsala universitet, den förtroendevalde revisorn i Västerbottens läns
landsting Karl Gustav Abramsson, ordföranden Bo Basun, Sveriges
kommunala yrkesrevisorer (SKYREV) samt Inga-Britt Ahlenius, tidigare chef för Riksrevisionsverket.
Utredningen har träffat SKL, Kommundirektörernas förening,
Landstingsdirektörernas förening, Socialchefernas förening, Fackförbundet Vision, Bemanningsföretagen och Jusek i särskild ordning
för att diskutera de anställdas roll i kommunallagen.
När det gäller den kommunala revisionen har utredningen träffat
Starev, SKYREV, SKL:s revisionsdelegation, FAR, revisionsföretagen PwC, EY och Deloitte samt medverkat vid ett stort antal
revisionskonferenser och träffar med revisionsnätverk.
Utredningen har också träffat ett antal domare, föredragande
och särskilda ledamöter från både förvaltningsrätt och kammarrätt för
att diskutera laglighetsprövningsinstitutets ändamålsenlighet. Utredningen har också träffat representanter för den juridiska avdelningen vid Stockholms och Göteborgs kommuner samt Stockholms läns
landsting för att bl.a. diskutera laglighetsprövning.
Utredningen har under sitt arbete med förslaget om elektronisk
anslagstavla träffat Bolagsverket.
När det gäller utredningens arbete med att utforma en ny kommunallag har utredningen haft för avsikt att i största mån föreslå en
ramlag och har prövat nödvändigheten av nuvarande särreglering. I
det arbetet har utredningen träffat företrädare för Stockholms läns
landsting och Stockholms kommun. Även Svenskt Avfall, Åter-
138
SOU 2015:24
vinningsindustrierna, Den Nya Välfärden och SmåKom (De små
kommunernas samverkan) har utredningen träffat i särskild ordning.
Utredningen ska enligt direktiven föra en dialog med de utredningar som berör de frågeställningar som angivits i uppdraget.
Utredningen har därför haft kontakt med Ägarprövningsutredningen (Fi 2012:11), Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin (N 2012:06), Utredningen om EU & kommunernas bostadspolitik
(N S 2013:11),
2014 års
Demokratiutredning
(Ku Ju 2014:19), KomRed-utredningen (Fi 2014:13), Utredningen
för ett stärkt civilsamhälle (U 2014:04) och Utredningen Service i
glesbygd (N 2014:01). Utredningen har också träffat Statskontoret
som haft i uppdrag av regeringen att kartlägga befintlig information
om kommuner och deras verksamheter.
Utredningen har också deltagit i flera konferenser och seminarier, t.ex. Sveriges Kommunaljuridiska Förenings årsmöte och föreningens öppna forum om en kommunallag för framtiden, SmåKoms
höstmöte, SKL:s demokratidagar, Kvalitetsmässan, Kommek och
ett stort antal olika konferenser för kommunala revisorer.
Utredningen har vidare avgivit ett remissvar över betänkandet
Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14).
Utredningen har gjort två studiebesök i våra grannländer. I
Finland träffade utredningen Finansministeriet och Arbets- och
näringsministeriet samt finska Kommunförbundet. Utredningen har
också besökt Norge och träffat Utredningen om en ny kommunelov. Utredningen träffade under sitt besök i Norge även Näringsoch fiskedepartementet och Kommunesektorns organisasjon.
Utredningen har fått i uppdrag att överväga behovet av en reglering av de anställdas beslutanderätt. I arbetet med det uppdraget
har utredningen genomfört en studie om delegationsordningar för
att få en uppfattning om vilka beslut som i praktiken delegeras till
de anställda, se bilaga 3. Utredningen har i studien också i begränsad utsträckning granskat vad som delegeras till de förtroendevalda,
framför allt styrelsernas ordförande.
Utredningen har anlitat universitetslektorn Ola Mattisson, Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet för en forskningsöversikt om förändringar och utvecklingstendenser inom den lokala
samhällsnivån, se bilaga 4.
I arbetet med utredningens uppdrag har utredningen anlitat
Markör Marknad & Kommunikation AB för att ställa ett antal frågor
139
SOU 2015:24
till dels ordförande i kommunstyrelsen respektive landstingsstyrelsen, dels kommundirektör, landstingsdirektör eller motsvarande
befattning. Enkäten genomfördes under perioden den 21 januari–
25 februari 2014 och frågorna ställdes till ordförande och högste
tjänstemannen i alla kommuner och landsting i landet. I vissa fall
har Markör Marknad & Kommunikation AB inte lyckats nå ordförande i kommunstyrelsen eller landstingsstyrelsen. I sådana fall
har frågorna i stället ställts till vice ordförande i styrelsen. Det gäller
även när frågor ställdes till den högste tjänstemannen. I vissa fall
har frågorna i stället ställts till ekonomichef, administrativ chef, jurist
m.fl. Svarsfrekvensen var mycket hög. När det gäller politikerenkäten svarade 97 procent av de tillfrågade och när det gäller
tjänstemannaenkäten svarade alla tillfrågade, dvs. svarsfrekvensen var
100 procent. Utredningen kommer i de olika avsnitten i betänkandet
att närmare redogöra för resultaten av undersökningen.
2.4
Andra pågående utredningar
Vid tiden för överlämnandet av detta betänkande har flera av de
utredningar som utredningen har haft dialog med inte lämnat sina
betänkanden. Några av de ovan nämnda utredningarna kan komma
att lämna förslag till ändringar i kommunallagen. Utredningen är medveten om att detta kan påverka även utredningens lagförslag. Utredningen har i sitt arbete försökt att beakta tänkbara kommande ändringar.
140
Bilaga 6
Jämförelsetabell mellan förslaget till
kommunallag och kommunallagen
(1991:900)
Förslaget till kommunallag
Kommunallagen
(2017:000)
(1991:900)
1 ka .
andra st cket
2 ka . 5
1 ka . 3
första st cket
1033
sou 2015:24
Bilaga 6
12
13
14
15
16
17
17
18 §
19
20
21
22 §
23
första st cket
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34 andra och tredje st ckena
35
1035
sou 2015:24
44 &
45 &
46 §
47 §
48 §
49 §
50 &
51 §
52 §
53 §
54 §
55 §
56 &
57 §
58 §
59 §
60 § första stycket
60 ~ andra stycket
61 §
62 §
63 §
64 §
65 &
66 §
67 §
68 §
69 §
70 §
71 §
72 §
73 §
74 §
75 §
Bilaga 6
5 kap. 38 &
5 kap. 39 &
3 kap. 7 § andra stycket
5 kap. 18 &
5 kap. 19 §
5 kap. 20 § första och tredje
styckena
5 kap. 20 a &
5 kap. 20 b §
5 kap. 36 §
5 kap. 37 §
5 kap. 40 § första och andra
styckena
5 kap. 41 §
5 kap. 42 §
5 kap. 43 §
5 kap. 44 &
5 kap. 45 §
5 kap. 46 § första stycket 1-3
5 kap. 46 § tredje stycket
5 kap. 48 §
styckena
5 kap. 50 § första meningen
5 kap. 49 § och 50 § andra
meningen
5 kap. 51 §
5 kap. 53 §
5 kap. 54-56 &§
5 kap. 57 §
5 kap. 58 §
5 kap. 59 &
5 kap. 60 §
5 kap. 61 &
5 kap. 63 §
5 kap. 64 &
1037
sou 2015:24
Bilaga 6
33
34
35
36
37
38
39
40
40
41
42
43
44
7kap.
1§
2§
3§
4&
5§
6&
7§
8§
9§
10 &andra stycket
11 &
12 §
13 &
14 §
15 §
16 &
17 §
18 §
19 §
20 §
21 &
andra menin en
första st cket
första st cket
4 kap. 6 §
6 kap. 33 §
6 kap. 37 &
6 kap. 38 §
7 kap. 8 § första stycket första
meningen
7 kap. 9 §
7kap.10§
7 kap. 11 &
7 kap. 12 §
7kap.13§
7kap.14§
7 kap. 15 §
7 kap. 16 §
7kap.17§
7 kap. 1 och 3 &&
7 kap. 4 §
1039
sou 2015:24
Bilaga 6
I~kap. 8 a § (fr.o.m. 1 juli 2015)
9k ap.
1§
2 § andra och tredje styckena
3§
4&
5§
6§
7§
8§
9 § andra stycket
10 §
11 § första meningen
11 § andra meningen
12 §
13 §
14 &
15 §
16 §
17 §
18 §
19 §
20 §
21 §
22 §
23 §
24 §
25 §
26 §
27 §
3 kap. 21 §
3 kap. 22 §
3 kap. 23 §
3 kap. 24 §
3 kap. 25 §
3 kap. 27 §
3 kap. 28 §och 8 kap. 21 §
andra stycket
4 kap. 23 a §
5 kap. 46 § första stycket 4
8 kap. 21 § första stycket
8 kap. 22 § första meningen
8 kap. 23 §
9 kap. 19 §
9 kap. 20 §
9 kap. 21 §
9 kap. 22 §
5 kap. 34 § femte stycket
-
3 kap. 26 §
3 kap. 4 § 5
3 kap. 3 a § tredje stycket
3 kap. 3 a § första stycket och
andra stycket första och andra
meningarna
3 kap. 3 c §
3 kap. 3 b §
6 kap. 9 § tredje stycket
4 kap. 15 a §
1041
sou
2015:24
8 § första stycket första
menm en
8 § första stycket andra
Bilaga 6
andra st cket
första st cket
första st cket
8 kap. 14 § andra stycket och
16 andra st cket
5§
st ckena
1043
Statens offentliga utredningar 2015
Kronologisk förteckning
I. Deltagande med väpnad st yrka
i utbildning utomlands. En utökad
beslutsbefogenhet för regeringen. Fö.
2. Värdcpappersmarknaden
MiFID Il och MiFIR. + Bilagor. Fi.
3. Med fokus på kärnuppgifterna. En
angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djuromddet. Ju.
4. Ett svenskt tonnageskanesystem. Fi.
5. En ny svensk rullagstifming. Fi.
6. Mer gemen samma tobaksregler.
En genomförande av tobaksproduktdirektivec. S.
7. Krav p~ privata aktörer i välfärden. Fi.
8. En översyn av årsredovisningslagarna.
Ju.
9. En modern reglering
av järnvägstransponer. Ju.
10. Gränser i havet. UD.
11. Kunskapsläget på kärnavfallsområdet
2015. Kontroll, dokumentation och
finansiering för ökad säkerhet. M.
12. Överprövning av upphand lingsmål
m.m .Fi.
13. Tillämpningsdirektivet till
utstationeringsdirektivet - Del I. A.
14. Sedd, hörd och respekterad. Ett
ändamålsenligt klagomå lssyscem
i hälso- och sj ukvården. S.
15. Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig
jordbruks- och trädgård snäring. N L.
16. Ökat värdeskapande ur immateriella
tillgfogar. N.
17. För kvalitet - Med gemensamt ansvar.
s.
18. Lösöreköp och registerpant. Ju.
19. En ny ordning för redovisningstillsyn.
Fi.
20. Trygg och effektiv utskrivning från
sluten vård. S.
21. Mer trygghet och bättre fö rsäkring.
Del 1 + 2. S.
22. Rektorn och styrkedjan. U.
23. Informations- och cybersäkerhet
i Sverige. Strategi och åtgärder för säker
information i staten. Ju Fö.
24. En kommunallag för framtiden .
DelA + B. Fi.
Bilaga 5
Jämförelsetabell mellan
kommunallagen (1991:900)
och förslaget till kommunallag
Kommunallagen
Förslaget till kommunallag
(1991 :900)
(2017:000)
första menin en
andra menin en
102 1
sou 2015:24
Bilaga 5
3kap.
1§
2 &första stycket
2 &andra stycket
3§
3 a § första stycket
3 a § andra stycket första och
andra meningen
3 a § andra stycket tredje
meningen
3 a &tredje stycket
3b&
3c§
4 &1-3
4&4
4§5
5&
6&
7 &första stycket
7 &andra stycket
8 &första stycket
8 &andra stycket
9&
10 &första stycket
10 &andra stycket
11 &
12 &
13 &
14 &
15 &
16 § första och andra styckena
16 §tredje stycket
16 a &
17 §
18 &
18 a &
18 b §
18 c &
1022
3 kap. 1 &
3 kap. 3 &
utgår
3 kap. 4 &
9 kap. 22 &första stycket
9 kap. 37 §
9 kap. 21 &
9 kap. 24 &
9 kap. 23 &
6 kap. 1 &1-3
utgår (se avsnitt 5.6)
9 kap. 20 &
6 kap. 6 &
utgår
3 kap. 2 &
5 kap. 46 &
3 kap. 9 &
utgår
5 kap. 1 &
5 kap. 3 &
utgår
2 kap. 12 &
5 kap. 4 &
6 kap. 2 &
6 kap. 3 &
6 kap. 4 &
lOkap.1 &
8 kap. 17 &andra stycket
10 kap. 2 &
10 kap. 3 &
10 kap. 4 &
10 kap. 5 &
10 kap. 7 &
10 kap. 8 §
sou 2015:24
Bilaga 5
23
24
25
26
27
28
29
30
4 ka
1
ek ena
första st cket
2
3
4
5
6
första och andra st ckena
tredje st cket
1023
sou
Bilaga 5
andra st cket
13
14
15
15
18
19
20
21
22
23
24
24
24
25
26
27
28
29
30
31
31
32
33
1024
2015:24
sou 2015:24
5§
Sa§
6§
7§
8§
9 § andra stycket
10 §
11 §andra stycket
12 §
13 §
14 §
15 §
16 §
17 &
18 §
19 §
20 § första och tredje styckena
20 § andra stycket
20 a §
20 b §
21 §
22 &andra stycket
23 §första stycket 1- 4 och 6
23 § första stycket 5
23 §andra och tredje styckena
24 §
25 §
25 a § första-tredje styckena
25 a § fjärde stycket
25 b §
26 §
27 §
28 §
29 §
30 §
Bilaga 5
5 kap. 9 §
5 kap. 10 §
5 kap. 11 §
5 kap. 12 §
5 kap. 13 §
5 kap. 14 §
utgår (se avsnitt 16.11.2)
5 kap. 15 §
5 kap. 18 §
5 kap. 19 §
5 kap. 20 §
5 kap. 21 §
5 kap. 22 §
5 kap. 47 §
5 kap. 48 §
5 kap. 49 §
utgår
5 kap. 50 §
5 kap. 51 §
5 kap. 42 §
5 kap. 43 §
9 kap. 28 §
5 kap. 23 §
8 kap. 7 &
8 kap. 8 §
utgår (se avsnitt 5.6)
5 kap. 24 §
5 kap. 25 §
9 kap. 36 §
5 kap. 26 §
5 kap. 27 §
5 kap. 28 §
5 kap. 29 §
5 kap. 30 §
5 kap. 31 §
1025
sou 2015:24
Bilaga 5
30 a &
31 §
32 §
32 a &
33 §
34 § första-tredje styckena
34 &fjärde stycket
34 § femte stycket
34 a §
35 &
36 §
37 §
38 &
38 a §
39 §
40 &första och andra styckena
40 §tredje stycket
41 §
42 &
43 &
44 §
45 §
46 &första stycket 1-3
46 § första stycket 4
46 § andra stycket
46 &tredje stycket
47--§
48 §
49 &
50 § första meningen
50 § andra meningen
51 &
52 § första och andra styckena
52 §tredje stycket
53 &
54 §
55
&
1026
5 kap. 32 &&
5 kap. 33 &
5 kap. 34 §
5 kap. 35 &
5 kap. 36 §
5 kap. 37 §
5 kap. 40 &
9 kap. 17 §
5 kap. 38 §
5 kap. 39 &
5 kap. 52 &
5 kap. 53 §
5 kap. 44 §
5 kap. 17 §
5 kap. 45 §
5 kap. 54 &
utgår
5 kap. 55 §
5 kap. 56 &
5 kap. 57 &
5 kap. 58 &
5 kap. 59 §
5 kap. 60 &första stycket 1- 3
9 kap. 9 &första stycket
5 kap. 61 §
5 kap. 64 &
5 kap. 63 §
5 kap. 64 § tredje meningen
5 kap. 65 &
5 kap. 62 §
9 kap. 30 §
5 kap. 66 &
5 kap. 67 § första stycket och
9 kap. 30 §
sou
2015:24
56
57
58
59
60
61
62
Bilaga 5
tredje st cket
utgår (se avsnitten 16.11.2
och 16. 11.3)
5 ka . 74
5 ka . 75
63
64
2
3
4
5
6
7
8
(fr.o.m . 1 juli 2015
10
11 §
1027
sou 2015:24
Bilaga 5
20 §
21
21
22
23
24
24
25
26
27
cket
ckena
28
29
30 § andra stycket första
memn en
30 § andra stycket andra
memn en
30 § tredje stycket första
memn en
30 § tredje stycket andra
menm en
ckena
1028
9 kap. 33 §
sou 2015:24
3
4
5
6
7
8
8
8
9
Bilaga 5
första st cket
andra st cket
1029
sou 2015:24
Bi laga 5
första st ck et
2
2
3
4
ckena
st ckena
5
5
1030
sou 2015:24
Bilaga 5
1031
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-06-17
Diarienummer
KS/2013:265
Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler, hembygdsgårdar och liknande
byggnader.
Förslag till beslut kommunstyrelsen/kommunfullmäktige
Fullmäktige beslutar som övergripande inriktning att kommunen skall lämna bidrag till
samlingslokaler, hembygdsgårdar och liknande byggnader. Den totala nivån på bidraget fastställs varje
år i kommunbudgeten.
Kommunfullmäktige antar de reviderade reglerna för Anläggningsstöd till samlingslokaler,
hembygdsgårdar och liknande byggnader.
Kommunfullmäktige delegerar rätten att fatta beslut om ändringar i regelverket som inte är av
principiell beskaffenhet eller annars av större vikt till nämnden för Service. Ändringar ska redovisas
till kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige beslutar att flytta över budgeterade medel för anläggningsstöd från
Kommunstyrelsen till nämnden för Service från och med 2015.
Sammanfattning
Kommunstyrelsens förvaltning har fått i uppdrag att revidera dokumentet Regler för stöd till
samlingslokaler där syftet varit att inarbeta ekonomiska stödformer för hembygdsgårdar m fl. samt att
förtydliga och förenkla regelsystemet.
Formalia
De tidigare reglerna för anläggningsstöd till kommunens samlingslokaler är framtagna och beslutade
av Kommunfullmäktige 2008 (KF § 151/08). Nu föreslår vi att fullmäktige reviderar de gamla reglerna
och fastställer den övergripande inriktningen att kommunen ska ge stöd till samlingslokaler,
hembygdsgårdar och liknande byggnader. Fullmäktige föreslås även besluta att ge uppdraget att
hantera och besluta om stödet till nämnden för Service.
Stödets konstruktion
Gunilla Josefsson
0300-83 42 27
[email protected]
1 (3)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (3)
Stödet består av dels ett generellt årligt bidrag till löpande driftkostnader, och dels riktat
anläggningsstöd, som bedöms efter behov, för bl.a. underhållsarbeten. Service, Fastigheter samlar in,
bedömer och prioriterar stödet till samlingslokalerna.
Uppdelningen med en generell bidragsdel och med ett riktat och behovsprövat bidrag, enligt reglerna
för stöd till samlingslokalerna, kan även vara lämpligt för stöd till hembygdsgårdar/stugor och
liknande. Nordhallands Hembygdsförening, som är en moderorganisation för hembygdsgillena, får då
rollen att samordna behoven, ansöka om bidrag och att lämna underlag för kommunens bedömningar.
Bidragens storlek är beroende av den summa som fullmäktige beslutar om i Kommunbudgeten.
Undertecknad föreslår att ansvaret och verkställigheten övergår till nämnden för Service då det ligger
inom deras kompetensområde.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-06-17
Regler Anläggningsstöd till samlingslokaler, hembygdsgårdar och liknande byggnader
Beslutet skickas till
SE-Fastighet, SE-ekonomi
Beskrivning av ärendet
Förvaltningen för Kultur och Turism har de senaste åren beviljat stöd till Nordhallands
Hembygdsförening, för att täcka hyreskostnaden för hembygdsmuseet på Västergatan, samt även
beviljat stöd till hembygdsföreningens programverksamheter. Dock lämnar Kultur och Turism inget
stöd till hembygdsgårdar, stugor och liknande lokaler.
En inventering visar hembygdsföreningen och hembygdsgillena sammanlagt äger och förvaltar 3 st.
hembygdsgårdar, 6 st. stugor och 5 st. kvarnar/magasin och liknande. Regler för anläggningsstöd till
kommunens samlingslokaler är framtagna och beslutades av Kommunfullmäktige 2008-09-23. Stödet
består av dels ett generellt årligt bidrag till löpande driftkostnader, och dels riktat anläggningsstöd, som
bedöms efter behov, för bl.a. underhållsarbeten. Service, Fastigheter samlar in, bedömer och prioriterar
stödet till samlingslokalerna.
Uppdelningen med en generell bidragsdel och med ett riktat och behovsprövat bidrag, enligt reglerna
för stöd till samlingslokalerna, kan även vara lämpligt för stöd till hembygdsgårdar/stugor och
liknande. Nordhallands Hembygdsförening, som är en moderorganisation för hembygdsgillena, får då
rollen att samordna behoven, ansöka om bidrag och att lämna underlag för kommunens bedömningar.
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (3)
Ett årligt gemensamt bidrag, för driftkostnader, såsom elförbrukning och andra löpande kostnader,
betalas ut av kommunen efter redovisning från Nordhallands Hembygdsförening. Driftbidraget skall
motsvara 50 procent av godkända kostnader. Bidragsbeloppet är högst 50 tusen kronor per år och
avser då alla hembygdsgårdar/stugor och liknande tillsammans. Totalt rör det sig om c:a 900 kvm
uppvärmd yta.
Därutöver skall det vara möjligt för Nordhallands Hembygdsförening att ansöka om ett riktat stöd för
reparations- och underhållsarbeten.
En bedömning av redovisade underhållsbehov, görs då av Service, Fastigheter.
Stöd till underhållsarbeten kommer då att bygga på att det även fortsättningsvis är viktigt och
angeläget med ideella arbetsinsatser. Det innebär att kommunens bidrag avser att enbart täcka
materialkostnaderna. Det kan dock finnas undantag för arbeten som kräver särskild byggnadsteknisk
kompetens, för vilka kommunen även kan täcka arbetskostnaden. Totalt kan bidraget för underhåll för
samtliga hembygdsgårdar/stugor och liknande uppgå till 200 tusen kronor per år.
Förutsättningen för bidrag är att Service, Fastigheter bedömer åtgärderna som nödvändiga eller
lämpliga ur byggnadsteknisk synvinkel, samt att åtgärderna syftar till att byggnaderna bevaras.
Utbetalning sker i efterhand efter godkänd prestation.
Kungsbacka kommun avsätter årligen en budgetram på 2,5 miljoner kronor till underhållsbidrag för
såväl kommun- som föreningsägda samlingslokaler, investeringsbidrag tillsammans med Boverket,
engångsbidrag. Här ingår även administrativa kostnader för handläggning inom Service, Fastigheter
samt för teknisk personal för kommunägda samlingslokaler. Stora underhålls- och ombyggnadsarbeten
är, under senare år, genomförda för samlingslokalerna. Service, Fastigheter bedömer, efter översiktlig
besiktning på plats, att det inom en5-års period inte är aktuellt med några stora och kostsamma
underhållsarbeten för samlingslokalerna.
Det innebär att det budgeterade anläggningsstödet för samlingslokalerna, d.v.s.
2,5 miljoner kronor per år även skall räcka till beskrivna kostnader för hembygdsgårdar/stugor och
liknande.
Bedömningen gäller en period på 5 år fram i tiden d.v.s. till år 2020. Därefter görs ny besiktning och
bidragsmodellen utvärderas och omprövas, efter de förutsättningar som då finns. Möjligheter finns
också, som tidigare, att söka bidrag hos Länsstyrelsen för att bevara
hembygdsföreningens/hembygdsgillenas byggnader.
Driftbidragen till samlingslokalerna ingår inte i ovanstående ram. Särskilda budgetmedel för
driftbidragen är på 435 tusen kronor. Dessutom finns möjligheter för Service Fastigheter att äska
investeringspengar till åtgärder i kommunägda samlingslokaler, om särskilda behov föreligger.
Gunilla Josefsson
Ekonomichef
Regler
Sida 1/11
Anläggningsstöd till
samlingslokaler,
hembygdsgårdar och liknande
byggnader
1
Stöd till samlingslokaler
1.1 Begreppet samlingslokal
Följande typer av samlingslokaler kan urskiljas i Kungsbacka kommun:
•
Samlingslokaler
•
Föreningslokaler/klubblokaler
Samlingslokalerna skall kunna nyttjas av alla invånare i kommunen som
föreningslokal, för möten, födelsedagar, högtider mm. En ideell förening
ansvarar för att driva verksamheten i samlingslokalen och har också till uppgift
att hyra ut lokalen. Hyresintäkterna tillsammans med eventuellt driftbidrag
utgör den ekonomiska stommen för föreningen.
Andra föreningar använder huvudsakligen sin lokal för egen verksamhet. En
förenings-/klubblokal är för det mesta endast öppen för medlemmarna och den
är oftast belägen inom en verksamhetsfastighet.
Boverket beskriver en allmän samlingslokal på följande sätt:
"En samlingslokal måste uppfylla vissa krav för att anses som allmän. Med allmän
samlingslokal menas en lokal som på en ort ägs eller disponeras av ideella organisationer och är öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet,
kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande
verksamhet.
Aktiebolag, stiftelser eller föreningar som arbetar utan vinstsyfte kan få bidrag. Den
sökande skall vara fristående från kommunen eller från kommunala företag. Den
Regler
Sida 2/11
sökande skall dessutom äga sin lokal eller ha ett långsiktigt nyttjanderättsavtal. För att
lokalen skall kunna få bidrag måste det finnas ett varaktigt behov av den på orten. Den
ska vara öppen för organisationer och grupper i rimlig omfattning och på skäliga
villkor. Lokalen skall vara av god standard och ha, eller förväntas få, en
allsidig användning. Det skall även finnas goda ekonomiska förutsättningar att driva
och förvalta lokalen."
Boverket kan lämna bidrag till nybyggnad, ombyggnad, standardhöjande
reparationer, utrustning eller handikappanpassning. Bidraget är ett
investeringsstöd och ges i mån av tillgång på medel.
Boverkets beskrivning av en allmän samlingslokal utgör grunden för hur
Kungsbacka kommun definierar en samlingslokal.
2
2.1
Regler för anläggningsstöd till samlingslokal
Definition
En samlingslokal skall uppfylla följande krav för att anses som allmän och
därmed vara berättigad till anläggningsstöd:
Lokalen skall:
•
Vara lokaliserad i Kungsbacka kommun
•
Ägas eller disponeras, genom ett långsiktigt hyresavtal, av
ideell organisation, stiftelse eller förening.
•
Vara öppen för organisationer eller grupper i rimlig
omfattning och på skäliga villkor.
•
Vara öppen och tillgänglig för kommuninvånare,
föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell
verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning, födelsedagar,
högtider eller liknande.
•
Fylla ett varaktigt behov på orten. Vara av god standard och
ha, eller förväntas få, en allsidig användning.
Regler
Sida 3/11
•
Vara fristående, d.v.s. varken inbyggd i, eller en del av en
förenings- eller klubblokal.
•
Ha minst 50 sittplatser.
Vidare skall det finnas goda ekonomiska förutsättningar att driva och
förvalta lokalen. Organisation som söker bidrag ska arbeta utan vinstsyfte
samt vara fristående från kommunen eller från kommunala företag.
Enligt ovanstående definition finns det inom kommunen för närvarande 14
lokaler som kan sägas vara allmänna samlingslokaler och därför vara
berättigade till anläggningsstöd. Se förteckning under punkt 4.
Förenings- och klubblokaler som oftast enbart kan disponeras av medlemmar
och som är lokaliserade inom eller är en del av en verksamhetsfastighet
uppfyller inte ovanstående villkor och omfattas således inte av
anläggningsstödet.
2.2 Allmänna regler
Syftet med anläggningsstödet är att skapa och stödja lokala mötesplatser för
kommuninvånarna. Anläggningsstöd kan ges för samlingslokal som uppfyller
villkoren ovan under punkt 2.1.
Ansökningar om anläggningsstöd skall beredas och beslutas av Service,
Fastigheter.
De kommunala bidragen avser att täcka en del av den totala kostnaden för
lokalen. Övriga kostnader skall finansieras av organisationerna genom egen
finansiering och med hyresintäkter.
Bidraget skall beviljas till inom kommunen verksam lokal organisation, inte till
sektion eller distriktsorganisation.
Ansökan skall undertecknas av ordförande, vice ordförande eller kassör och
revisor.
Bidraget utbetalas till av organisationen registrerat plus- eller bankgiro.
Regler
Sida 4/11
Bidragsmottagande organisation skall årligen utan påminnelse skicka in
följande handlingar till Service, Fastigheter för granskning:
•
Verksamhetsberättelse
•
Ekonomisk redovisning
•
•
Uppgifter till föreningsregistret
•
Protokoll från senaste årsmöte
•
Protokoll med beslut om vem som är firmatecknare
•
Redovisning av antal medlemmar, uthyrningsfrekvens m.m.
Eventuellt annan övrig redovisning som kan styrka att organisationen uppfyller
uppsatta kriterier om detta inte framgår av handlingarna ovan.
Ovanstående skall vara Service, Fastigheter tillhanda senast 2 månader efter
årsmötet, dock senast 30 oktober året före det år ansökan avser. Anvisade
blanketter skall användas, vilka kan hämtas via kommunens hemsida eller
rekvireras från Service, Fastigheter. Uteblivna handlingar medför att ansökan
inte kan behandlas.
Om oriktiga uppgifter lämnas, medför det att föreningen avstängs från bidrag.
Vid bedömning av ansökningar om anläggningsstöd skall Service, Fastigheter
särskilt prioritera åtgärder som syftar till:
•
att bevara ett långsiktigt värde på fastigheten/samlingslokalen
•
att sänka energiförbrukningen
•
att förbättra tillgänglighet
•
att genomföra åtgärder som ökar uthyrningsbarheten av
samlingslokalen
2.3 Olika former av anläggningsstöd
Anläggningsstöd kan ges i följande former:
Regler
Sida 5/11
•
Bidrag till drift av samlingslokal, baserat på lokalens yta.
•
Bidrag till underhållsåtgärd
•
Investeringsbidrag tillsammans med Boverket
•
Engångsbidrag
2.3.1 Bidrag till drift av samlingslokal
Särskild överenskommelse skall upprättas mellan Kungsbacka kommun och
respektive förening för erhållande av driftbidrag. Stor tillgänglighet för
allmänheten kan ge högre bidrag, liten tillgänglighet kan ge lägre.
Ansökan bereds av Service, Fastigheter i enlighet med fastställda regler enligt
följande:
För föreningsägd, eller av föreningen skött, samlingslokal kan det kommunala
bidraget till drift och skötsel för år 2015 utgå med maximalt 132 kr/kvm.
Bidraget uppräknas årligen på samma sätt som för kommunens övriga
kostnader.
Lokalerna skall uppfylla kommunens definition avseende anläggningsstöd till
samlingslokaler.
Bidrag kan erhållas för täckande av underskott i driften av lokalen. Bidraget
grundar sig på resultat för närmast föregående års verksamhet. Normalt
lämnas inte större bidrag än vad föreningen själv fått in som inkomster, det
kommunala bidraget ej medräknat. Undantag kan förekomma.
Till driftkostnader räknas följande:
•
Bränsle, elström, vatten och telefon
•
Sophämtning, sotning och snöröjning
•
Löpande underhåll av fastigheten upp till 20 000
kronor
•
Underhåll och inköp av inventarier upp till 10 000
kronor
Regler
Sida 6/11
•
Ränte- och försäkringskostnader
•
Amortering av lån avseende fastigheten
•
Åtgärder vidtagna med anledning av
myndighetskrav
Till driftintäkter räknas följande:
•
Hyresintäkter
•
Ränteintäkter
•
Kommunala driftbidrag och andra bidrag till fastigheten
Bedriver föreningen verksamhet som inte hör till lokaldriften måste utgifter och
inkomster delas upp i bokföringen på respektive verksamhet.
Service, Fastigheter skall för varje ansökan bedöma ansöknings- och
redovisningshandlingar utifrån skälighetssynpunkt.
2.3.2 Bidrag till underhållsåtgärd för kommunägda samlingslokaler
Långsiktiga hyresavtal har upprättats för de kommunägda fastigheterna som
innehåller allmänna samlingslokaler. Avtalen är tecknade mellan Kungsbacka
kommun (Fastigheter) och respektive förening som driver verksamheten i
samlingslokalen.
I hyresavtalen regleras ansvaret för drift och underhåll av
samlingslokalen/fastigheten.
Hyresvärden d.v.s. Fastigheter svarar för planerat underhåll. Det innebär att
inga underhållsbidrag utgår till föreningarna med dessa hyresavtal.
Underhållsarbeten utförs enligt framtagen underhållsplan, och finansieras inom
ramen för ”bidrag till underhållsåtgärd” av Fastigheter.
Hyresgästen, enligt hyresavtalet, svarar för alla driftkostnader, inre och yttre
fastighetsskötsel samt för akut underhåll och även för underhåll av inre ytskikt.
Regler
Sida 7/11
Kommunen som hyresvärd svarar för gällande myndighetskrav och håller med
teknisk personal för tillsyn av anläggningar för värme, ventilation, VA och el.
2.3.3 Bidrag till underhållsåtgärd för föreningsägda samlingslokaler
Bidrag till underhållsåtgärd kan lämnas med 50 procent av kostnaden upp
till maximalt 200 000 kronor per år. Alternativt kan bidraget uppgå till
100 procent av totala kostnaden upp till 400 000 kronor per år, om det årliga
driftbidraget kan reduceras med minst 50 procent. Reduceringen av
driftbidraget sker då det närmast följande året. Förutsättningen för bidrag är att
Service, Fastigheter bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur
byggnadsteknisk synvinkel.
Utbetalningen sker i efterhand efter godkänd prestation.
2.3.4 Investeringsbidrag tillsammans med Boverket
Staten ger genom Boverket bidrag för ny-, om- och tillbyggnation,
standardhöjande åtgärder samt handikappanpassning. Staten står för 50 procent
av totala kostnaden, kommunen för 30 procent och föreningen för de
återstående 20 procenten. Kommunen kan alltså bidra med maximalt 30 procent
under förutsättning att bidrag erhålls av Boverket och att Service, Fastigheter
bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur byggnadsteknisk
synvinkel.
2.3.5 Engångsbidrag
Föreningen kan erhålla ett engångsbidrag, om maximalt årligen 500 000 kronor
för föreningarna tillsammans.
Föreningen skall själv finansiera minst 20 procent av kostnaden.
Bidraget kan ges för ny-, om- och tillbyggnad, standardhöjande åtgärder samt
handikappanpassning. Förutsättningen för bidrag är att Service, Fastigheter
Regler
Sida 8/11
bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur byggnadsteknisk
synvinkel.
3
Finansiering
Kungsbacka kommun avsätter årligen i budgeten en ram på 2,5 milj.kr
till:
•
Underhållsbidrag för såväl kommun- som föreningsägda
samlingslokaler
•
•
Engångsbidrag
•
Administrativa kostnader inom Service, Fastigheter
•
Kostnader för teknisk personal för kommunägda
samlingslokaler
Driftbidragen till samlingslokalerna ingår inte i ovanstående ram.
Dessutom finns möjligheter för Fastigheter att äska investeringspengar
till åtgärder i kommunägda samlingslokaler, om särskilda behov
föreligger.
Regler
Sida 9/11
4
Sammanställning av allmänna samlingslokaler, föreningar och ytor:
Kommunägda samlingslokaler
(kvm)
Bidragsberättigade ytor
Stiftelsen Hanhalsgården
Föreningen Särögården
Stiftelsen Samlingslokalen i Allarängen
Stiftelsen Samlingslokalen i Hällevik
Stiftelsen Lerbäcks samlingslokal
462
322
130
296
275
Föreningsägda samlingslokaler
Tölö Bygdegårdsförening
Älvsåkers Bygdegårdsförening
Fjärås Bygdegårdsförening
Löftadalens Bygdegårdsförening
Föreningen Landa Hembygdsgård
Buera Byastugeförening
Vallda Bygdegårdsförening
Stiftelsen Håforsgården
Fjärås Hembygdsgille (Gödestadsgården)
5
450
340
560
477
208
103
191
195
162
Stöd till hembygdsgårdar och liknande byggnader
Förvaltningen för Kultur och Turism har de senaste åren beviljat stöd till
Nordhallands Hembygdsförening, för att täcka hyreskostnaden för
hembygdsmuseet på Västergatan, samt även beviljat stöd till
hembygdsföreningens programverksamheter. Dock lämnar Kultur och Turism
inget stöd till hembygdsgårdar, stugor och liknande lokaler.
Regler
Sida 10/11
En inventering visar hembygdsföreningen och hembygdsgillena sammanlagt
äger och förvaltar 3 hembygdsgårdar, 6 stugor och 5 kvarnar/magasin och
liknande.
Regler för anläggningsstöd till kommunens samlingslokaler består dels av ett
generellt årligt bidrag till löpande driftkostnader, och dels riktat
anläggningsstöd, som bedöms efter behov, för bl.a. underhållsarbeten.
Denna uppdelning kan även vara lämpligt för stöd till hembygdsgårdar/stugor
och liknande.
Nordhallands Hembygdsförening, som är en moderorganisation för
hembygdsgillena, får då rollen att samordna behoven, ansöka om bidrag och att
lämna underlag för kommunens bedömningar.
Ett årligt gemensamt bidrag, för driftkostnader, såsom elförbrukning och andra
löpande kostnader, betalas ut av kommunen efter redovisning från Nordhallands
Hembygdsförening. Driftbidraget skall motsvara 50 procent av godkända
kostnader.
Bidragsbeloppet är högst 50 000 kronor per år och avser då alla
hembygdsgårdar/stugor och liknande tillsammans. Totalt rör det sig om cirka
900 kvm uppvärmd yta.
Därutöver skall det vara möjligt för Nordhallands Hembygdsförening att ansöka
om ett riktat stöd för reparations- och underhållsarbeten.
En bedömning av redovisade underhållsbehov, görs då av Service, Fastigheter.
Stöd till underhållsarbeten kommer att bygga på att det även fortsättningsvis är
viktigt och angeläget med ideella arbetsinsatser. Det innebär att kommunens
bidrag avser att enbart täcka materialkostnaderna. Det kan dock finnas undantag
för arbeten som kräver särskild byggnadsteknisk kompetens, för vilka
kommunen även kan täcka arbetskostnaden.
Totalt kan bidraget för underhåll för samtliga hembygdsgårdar/stugor och
liknande uppgå till 200 000 kronor per år. Förutsättningen för bidrag är att
Service, Fastigheter bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur
byggnadsteknisk synvinkel, samt att åtgärderna syftar till att byggnaderna
bevaras. Utbetalning sker i efterhand efter godkänd prestation.
Årligt driftbidrag och bidrag till reparations- och underhållsarbeten söks av
Nordhallands Hembygdsförening senast 30 oktober året före det år ansökan
avser. Ansökan skickas till Service, Fastigheter.
Regler
Sida 11/11
En årlig budget finns framtagen till kommunens samlingslokaler.
Stora underhålls- och ombyggnadsarbeten är, under senare år, genomförda för
samlingslokalerna. Service, Fastigheter bedömer, efter översiktlig besiktning på
plats, att det inom en 5-års period inte är aktuellt med några stora och
kostsamma underhållsarbeten för samlingslokalerna.
Det innebär att det budgeterade anläggningsstödet för samlingslokalerna även
skall räcka till ovan beskrivna kostnader för hembygdsgårdar/stugor.
Bedömningen gäller en period på 5 år fram i tiden d.v.s. till år 2020. Därefter
görs ny besiktning och bidragsmodellen utvärderas och omprövas, efter de
förutsättningar som då finns. Möjligheter finns också, som tidigare, att söka
bidrag hos Länsstyrelsen för att bevara hembygdsföreningens/hembygdsgillenas
byggnader.
Beslutad av: Kommunstyrelsen §???
Ansvarig förvaltning: Service
Kontakt: Ulrika Granfors
KUNGSBACKA KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
6 (7)
Datum
2014-02-18
§ 51
KS13-00265/04
Utredningsuppdrag - ekonomiskt stöd till hembygdsgårdar,
museum och liknande lokaler
Beslut
Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att revidera dokumentet Regler för stöd
till samlingslokaler i syfte att dels inarbeta ekonomiska stödformer för
hembygdsgårdar m.fl. samt att förtydliga och förenkla regelsystemet.
Sammanfattning
Ekonomiska stödformer för hembygdsgårdar, museum och liknande lokaler har
tidigare diskuterats i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutade 2008-09-23,
§ 15, om anläggningsstöd till allmännyttiga samlingslokaler utifrån vissa kriterier. I
utredningen som gjordes inför beslutstagandet ingick inte hembygdsgårdar, museum
och liknande lokaler.
Förvaltningen för Service har nu tagit fram ett förslag på hur stödformer till
hembygdsgårdar m.fl. skulle kunna hanteras. Förslaget innebär att bidrag för
driftskostnader kan sökas till ett maxbelopp på 50 000 kronor för alla
hembygdsgårdar och liknande lokaler tillsammans. Utöver det ska det vara möjligt
att söka riktat stöd till underhållsarbeten.
Det vore lämpligt att inarbeta ovanstående förslag i befintliga regler för
Anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun och att reglerna efter
beslut i fullmäktige hanteras av nämnden för Service som också erhåller
budgetmedel för att verkställa bidragen.
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2014-02-06
KSF;GJ
Juste rare
Expedierat/bestyrkt
KUNGSBACKA KOMMUN
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
11 (11)
Sammanträdesdatum
2013-08-27
§ 254
Utredningsuppdrag gällande ekonomiskt stöd till
hembygdsgårdar, museum och liknande lokaler
Beslut
Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda ekonomiska stödformer för
hembygdsgårdar, museum och liknande lokaler.
Sammanfattning
Vid dagens sammanträde togs frågan upp om ekonomiska stödformer för
hembygdsgårdar, museum och liknande lokaler i enlighet med förda diskussioner på
kommunstyrelsens sammanträde 2013-08-20.
Kommunfullmäktige har 2008-09-23 § 15 beslutat om anläggningsstöd till
allmännyttiga samlingslokaler utifrån vissa kriterier. I utredningen som gjordes inför
det beslutet ingick inte typ hembygdsgårdar, museum och liknande lokaler.
Justerare
Expedierat/bestyrkt
Bilaga Å
KF § 151/08
Sid 1(20)
Kungsbacka
'
Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i Kungsbacka kommun
KUNGSBACKA KOMMUN
SAMMANTRÄDES PROTOKOLL
Kommunfullmäktige
17 (28)
Sammanträdesdatum
2008-09-23
KS 00-00204/04
§ 151
Nya regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i
Kungsbacka kommun
Beslut
De nya reglerna skall tillämpas fr o m 2009, bilaga A till denna paragraf.
De nya driftbidragen kopplas till samlingslokalens yta. För 2009 skall bidraget vara
max 122 kr per kvm. De nya reglerna införs successivt under 3 år enligt utredningens
förslag.
Nuvarande 254 800 kronor som finns avsatta till drift av lokalerna hos nämnden för
Kultur & och Turism överförs till kommunstyrelsen.
Bidraget utökas med 180 000 la som avsätts i kommande budget för 2009
(rampåverkande).
Driftbidraget uppräknas årligen på samma sätt som k01rununens övriga kostnader.
Nya ränte- och amorteringsfria lån beviljas inte.
I övrigt tillämpas regler enligt utredningens förslag.
Nämnden för Service får, inom ramen för beställar-/utförarorganisationen, i uppdrag
att administrera anläggningsstödet till samlingslokaler.
Erforderliga investeringsmedel, 3 000 000 kr, inarbetas i kommunstyrelsens budget
för 2009.
Sammanfattning
Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett kommundirektören i uppdrag att ge förslag
på tydligare regler för anläggningsstöd till samlingslokaler. Utredningen
presenterades för kommunstyrelsens arbetsutskott den 12 februari 2008, varvid man
beslöt att remittera förslaget till de politiska partierna. Remissvaren presenterades för
·
arbetsutskottet den 10 juni 2008 och förslaget har därefter reviderats.
Besluts underlag
Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2008-02-12
Kommunstyrelsens arbetsutskott 2008-08-12, § 236
Kommunstyrelsen 2008"09-23, § 140
Anföranden
Anföranden hålls av Ola Johansson (c) och Alf Olofsson (s).
Proposition
Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner det bifallet.
Bes Iutsexped iering
KT, KSF; RK, SE;IBB
Justerare
I
Expedle<aVbestyrkl
21 Regler för anläggningsstöd till samlingslokaler i
Kungsbacka kommun
Kungsbacka kommun
Innehåll
1
2
Sammanfattning
5
Uppdraget
8
2.1
2.2
2.3
3
Kartläggning
3.1
3.2
3.3
4
10
Samlingslokal - vad är det? ........................................................................................... 1O
Nuvarande ägandeform, lån och bidrag ......................................................................... 11
Lokalisering .................................................................................................................... 11
Förslag till nya regler för anläggningsstöd till samlingslokal
4.1
4.2
4.3
5
Bakgrund .......................................................................................................................... 8
Genomförande ................................................................................................................. 8
Avgränsningar .................................................................................................................. 8
Bilagor
5.1
5.2
5.3
5.4
12
Definition ........................................................................................................................ 12
Allmänna regler .............................................................................................................. 12
Olika former av anläggningsstöd .........................................................., ......................... 13
4.3.1
Bidrag till drift av anläggning ............................................................................ 14
4.3.2
Bidrag till underhållsåtgärd ...........................................:.................................. 14
4.3.3
Lån för nh om- och tillbyggnad ....................................................................... 14
4.3.4
lnvesteringsbidrag tillsammans med Boverket... .............................................. 15
4.3.5
Engångsbidrag ................................................................................................. 15
16
Bilaga1 .......................................................................................................................... 16
Bilaga 2 .......................................................................................................................... 17
Bilaga 3 .......................................................................................................................... 19
Bilaga 4 .......................................................................................................................... 20
3
Kungsbacka kommun
1
Kungsbacka kommun
San1manfattning
Kommunstyrelsens arbetsutskott har givit kommundirektören i uppdrag att ge förslag
på tydligare regler för anläggningsstöd till samlingslokaler.
I kommunen finns det flera typer av samlingslokaler för allmänt ändamål och föreningsverksamhet. Dessa skiljer sig åt beroende på lokalens användningsområde och
ändamål. Följande typer har identifierats: samlingslokaler, föreningslokaler och
ldubblokaler. Vi har finmit att det i kommunen inte finns någon definition på vad
som avses med en samlingslokal.
Kommunen ger stöd till samtliga kategorier. Syftet med stödet till samlingslokalerna
är att dessa skall tillgodose kommuninvånamas behov av lokaler för möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse mm.
Vi förslår att en samlingslokal skall uppfylla följande hav för att anses vara allmän
och dän11ed vara berättigad till anläggningsstöd:
Lokalen skall
•
vara lokaliserad i Kungsbacka kommun
•
ägas eller disponeras, genom långsiktigt nyttjanderättsavtal av ideell organisation, stiftelse eller förening
•
vara öppen för organisationer eller grupper i rimlig omfattning och på skäliga villkor
•
vara öppen och tillgänglig för kommuninvånare för föreningslivets möten,
studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning, födelsedagar, högtider eller liknande.
•
fylla ett varaktigt behov på orten
•
vara av god standard och ha, eller förväntas få, en allsidig användning
•
vara fristående, dvs. inte inbyggd i eller en del av en förenings/klubblokal
•
ha minst 50 sittplatser
Organisation som söker bidrag skall arbeta utan vinstsyfte och vara fristående från
kommunen eller kommunala företag och ha goda ekonomiska förutsättningar att
driva och förvalta lokalen.
En genomgång har visat att det finns 14 lokaler i kommunen som uppfyller definitionen och därigenom kan vara berättigade till anläggningsstöd.
5
Kungsbacka kommun
Kungsbacka kommun
Vi föreslår att anläggningsstöd till allmänna samlingslokaler ges i följande fotmer:
•
Bidrag till d1ift av baserat på lokalens yta
•
•
Kommunalt lån till ny-, om- och tillbyggnad
•
lnvesteringsbidrag tillsammans med Boverket
•
Engångsbidrag
För närvarande beviljas bidragen av nämnderna för Kultur & och Turism, F1itid och i
vissa fall av Kommunstyrelsen. Vi föreslår att förvaltningen för Service, inom ramen
för beställar- utförarorganisationen, får ansvar för beredning av beslut avseende anläggningsstödet. Beslut fattas av Kommunstyrelsen. För 2008 finns 254 800 honor
avsatta till drift av Jokalema. Vi föreslår att detta räknas upp med 180 000 lcronor för
att det nya systemet skall få en "rättvis" start. De nya bidragen förutsätt inrymmas
inom denna ram på sammanlagt 434 800 kr. Vi föreslår att bidragen därefter uppräknas årligen på samma sätt som kommunens övriga kostnader. Dessutom tillkommer
300 000 lcr i subventionerad hyra för en kommunalt ägd samlingslokal. Detta får anses som ett specialfall och ingår inte i bidragsdelen.
Vi föreslår
De nya driftbidragen kopplas till samlingslokalens yta. För 2009 föreslås bidraget vara 122 kr per kvm. För att inte de nya reglerna skall ge negativa konsekvenser för enskilda föreningar föreslår vi att reglerna införs successivt under 3
år.
•
Då bidraget inte rälmats upp under flera år och för att underlätta övergången räknas bidragen till diift upp med 180 000 1cr
Kommunfullmäktige avsätter en ram på 3 000 000 kr årligen till engångsbidrag,
lån för ny-, om- och tillbyggnad samt investeringsbidrag tillsammans med Boverket.
Nuvarande ränte- och amorteringsfria lån avskaffas
Förvaltningen för Service, får inom ramen för beställar- utförarorganisationen, i
uppdrag att administrera anläggningsstödet till samlingslokaler.
Förslaget har reviderats efter partiremiss.
6
Kungsbacka kommun
7
Kungsbacka kommun
Kungsbacka kommun
2
2.1
Kungsbacka kommun
Uppdraget
Bakgrund
Kommunen får löpande under året ansölmingar från föreningar/organisationer om
bidrag till drift och reparationsarbeten för kommunägda bygdegårdar/lokaler och
bygdegårdar som ägs och drivs i amrnn form.
Då det råder otydlighet i ansvarsfördelning och regelsystem för dessa bidrag har
Kommunstyrelsens arbetsutskott gett kommundirektören i uppdrag att redovisa förslag till organisation och regelverk gällande hanteling av bidrag mm till kommunägda bygdegårdar och bygdegårdar med annan ägandeform.
Följande utrndningsdirektiv gavs (KSAU § 223, 2001-05-15)
Utredningen skall ge förslag på en tydligare struktur på ägarform och huvudmannaskap och innefatta samtliga förenings- och samlingslokaler i kommunen
Möjligheterna undersöks om att samla all fastighetsförvaltning hos nämnden för
Service
En översyn av alla avtal görs så att fastighetsägande/förva1tning särskiljs från
föreningsstöd
Undersöka möjligheten att samla allt lokalstöd till föreningslivet till en förvaltning.
Uppdraget gick till PM-konsulterna som presenterade sin rappmi för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2001-09-25. En ny intern utTedning tillsattes. Kommunstyrelsens
arbetsutskott § 441, 2003-10-21, avgränsade uppdraget till att enbart omfatta regler
för anläggningsstöd till samlingslokaler.
2.2
Genomförande
Utredningen har genomförts i tre steg: kartläggning av befintliga lokaler, analys av
stöd och bidrag och förslag till nytt regelsystem. En arbetsgrupp bestående av representanter från förvaltningarna för Fritid, Kultur & Turism, Service samt KSförvaltning under ledning av Rolf K.Iintestam har tagit fram nedan redovisade förslag.
De bidragssökande organisationerna har inte hörts.
2.3
Avgränsningar
Utredningen har fokuserat på anläggningar vars huvudsakliga funktion är att vara
samlingslokaler. Dessa kan vara kommun- eller föreningsägda. Enligt gällande regelverk kan föreningarna erhålla någon fo1m av bidrag från endera nämnden för Fri-
8
Kungsbacka kommun
Kungsbacka kommun
tid, Kultur & Tmism eller ha beviljats kommunala lån. I vissa fall har bidrag även
lämnats av Kommunstyrelsen.
Bidragen till lokalema har granskats med avseende på storlek, lånebild, avtal, ansvarsfördelning 111111.
9
Kungsbacka kommun
3
l<artläggning
3.1
Samlingslokal - vad är det?
Kungsbacka kommun
Vad är en samlingslokal och vilka luav ställer vi på den?
Det finns i kommunen ingen fastställd definition på vad som avses med en samlingsJokal och vilken verksamhet som kan bedrivas där.
Följande lokaltyper har kunnat urskiljas:
Samlingslokaler
Föreningslokaler
Klubblokaler
Det är skillnad mellan en föreningsverksamhet som bed1ivs i samlingslokaler och
lokaler för övrig förenings/klubbverksamhet. Samlingslokalerna skall kunna nyttjas
av alla invånare i kommunen som förenings1okal, för möten, födelsedagar, högtider
mm. En ideell förening ansvarar för att driva verksamheten i samlingslokalen och har
också till uppgift att hyra ut lokalen till andra. Hyresintäkterna tillsammans med
eventuellt driftbidrag utgör den ekonomiska stommen för filreningen.
Andra föreningar använder huvudsakligen sin lokal för egen verksamhet. En
klubb/idrottslokal är för det mesta endast öppen för medlemmarna och den är oftast
belägen inom en verksamhetsfastighet.
Boverket beskriver en allmän samlingslokal på följande sätt:
"En samlingslokal måste uppfylla vissa lcrav för att anses som allmän. Med allmän
samlingslokal menas en lokal som på en ort ägs eller disponeras av ideella organisationer och är öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksan1het, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet.
Aktiebolag, stiftelser eller föreningar som arbetar utan vinstsyfte kan få bidrag. Den
sökande skall vara fristående från kommunen eller från kommunala företag. Den
sökande skall dessutom äga sin lokal eller ha ett långsiktigt nyttjanderättsavtal.
För att lokalen skall kunna få bidrag måste det finnas ett varaktigt behov av den på
orten. Den ska vara öppen för organisationer och grupper i rimlig omfattning och på
skäliga villkor. Lokalen skall vara av god standard och ha, eller förväntas få, en allsidig användning. Det skall även finnas god ekonomiska förutsättningar att driva och
förvalta lokalen."
Boverket kan lämna bidrag till nybyggnad, ombyggnad, standardhöjande reparationer, köp eller handikappanpassning. Bidraget är ett investeringsstöd och ges i mån av
tillgång på medel. Det kan därför vara lämpligt att koppla kommunens definition till
Boverkets.
10
Kungsbacka kommun
3.2
Kungsbacka kommun
Nuvarande ägandeform, lån och bidrag
Kartläggningen visar att det föms 58 förenings-, klubb- och samlingslokaler i kommunen. Av dessa är 16 kommunägda och 42 förenings- eller privatägda. Av de icke
kommunägda står 16 på mark där kommunen är lagfaren ägare.
20 föreningar har erhållit kommunala anläggningslån på totalt 4 731 498 kr. Av dessa är 6 lokaler förenings- eller privatägda. 14 föreningar har dessutom kommunal
borgen på 8 578 683 kronor.
17 föreningar erhåller driftbidrag, 13 från nämnden för Kultur&Turism och 4 från
nämnden för Fritid. Av dessa 17 lokaler är 5 kommunägda och 12 förenings- eller
privatägda (3 av dessa står på kommunal mark).
Företeckning över lokaler, lån, bidrag redovisas i bilaga
3.3
Lokalisering
De kartlagda lokalerna är spridda över kommunen enligt kaiian riedan.
Anläggningar markerade med svru.i och numrerade 1-14 avser samlingslokaler.
11
Kungsbacka kommun
Kungsbacka kommun
4
Förslag till nya regler för anläggningsstöd
till samlingslokal
4.1
Definition
En samlingslokal skall uppfylla följande hav för att anses som allmän och dänned
vara berättigad till anläggningsstöd:
Lokalen skall
Vara lokaliserad i Kungsbacka kommun
Ägas eller disponeras, genom ett långsiktigt nyttjanderättsavtal, av ideell organisation, stiftelse eller förening.
Vara öppen för organisationer eller grupper i rimlig om fattnil'lg och på skäliga
villkor.
Vara öppen och tillgänglig för kommuninvånare, föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning, födelsedagar,
högtider eller liknande.
Fylla ett varaktigt behov på orten
Vara av god standard och ha, eller förväntas få, en allsidig användning
Vara fristående, dvs. inte inbyggd i eller vara en del av en förenings- eller klubblokal.
Ha minst 50 sittplatser.
Vidare skall det finnas goda ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen. Organisation som söker bidrag ska arbeta utan vinstsyfte samt vara fristående
från kommunen eller från kommunala företag.
Enligt ovanstående definition finns det för närvarande 14 lokaler som kan sägas vara
allmänna samlingslokaler och därför vara berättigade till det nya anläggningsstödet.
Lokalerna finns markerade med svart på kartan på sidan 11 och är numrerade från 114.
Förenings- och klubblokaler som oftast enbart kan disponeras av medlemmar och
som är lokaliserade inom eller är en del av en verksamhetsfastighet uppfyller inte
ovanstående villkor och omfattas således inte av det föreslagna stödet.
4.2
Allmänna regler
Syftet med anläggningsstödet är att skapa och stödja lokala mötesplatser för kommuninvånama. Anläggningsstöd kan ges till samlingslokal som uppfyller villkoren
ovan under punkt 4.1.
12
Kungsbacka kommun
Kungsbacka kommun
Kommunstyrelsen föreslås få ett samlat ansvar för beviljande av anläggningsstöd.
Ansökningarna skall beredas av förvaltningen för Service.
De kommunala bidragen avse att täcka en del av den totala kostnaden. Övliga kostnader skall finansieras av organisationerna genom egen finansiering och hyresintäkter.
Bidraget skall beviljas till inom kommunen verksam lokal organisation, inte ti11 sektion eller distriktsorganisation.
Ansökan skall vara undertecknad av ordförande, vice ordförande eller kassör och
revisor.
Bidraget utbetalas till av organisationen registrerat plus- eller bankgiro.
Bidragsmottagande organisation skall årligen utan påminnelse skicka in följande
handlingar till förvaltningen för Service för granslming:
Verksamhetsberättelse
Ekonomisk redovisning
Uppgifter till föreningsregistret
Protokoll från senaste årsmöte
Protokoll med beslut om vem som är finnateclmare
Redovisning av antal medlemmar, uthymingsfrekvens mm
Ovanstående skall vara förvaltningen för Service tillhanda senast 2 månader efter
årsmötet, dock senast 30 oktober året före det år ansökan avser. Anvisade blanketter
skall användas, vilka kan hämtas via kommunens hemsida eller rekvireras från förvaltningen för Service. Uteblivna handlingar medför att ansökan ej kan behandlas.
Lämnandet av oriktiga uppgifter medför att föreningen avstängs från bidrag.
Undantag från reglerna kan i särskilda fall beslutas av Kommunstyrelsen.
4.3
Olika former av anläggningsstöd
Anläggningsstöd kan ges i följande former:
Bidrag till diift av anläggning eller samlingslokal
Lån för ny-, om- och tillbyggnad
Engångsbidrag
13
Kungsbacka kommun
4.3.1
Kungsbacka kommun
Bidrag till drift av anläggning
Bidrag till drift och skötsel av samlingslokal föreslås from 2009 utgå med maximalt
122 la per kvm. Anpassning till de nya reglerna föreslås ske under en övergångsperiod på tre år; år 1 med 50 % av förändringen, år 2 med 80 % och år 3 med 100 % .
Särskild överenskommelse skall upprättas mellan Kungsbacka kommun och respektive förening för erhållande av ovanstående bidrag. Stor tillgänglighet för allmänheten kan ge högre bidrag liten tillgänglighet kan ge lägre.
Ansökan bereds av förvaltningen för Service och i enlighet med fastställda regler.
Bidrag i form av subventionerad hyra utgår inte. I undantagsfall kan Kommunstyrelsen fatta beslut om avsteg från reglerna.
4.3.2 Bidrag till underhållsåtgärd
Bidrag till underhållsåtgärd kan lämnas med 50 % av kostnaden upp till maximalt
200 000 kr. Alternativt kan bidraget uppgå till 100 % av kostnaden om det årliga
bidraget kan reduceras med minst 50 %. Förutsättningen för bidrag är att förvaltningen för Service bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur fastighetsteknisk synvinkel.
Utbetalningen sker i efterhand efter godkänd prestation.
4.3.3 Lån för ny-, om- och tillbyggnad
Föreningen kan beviljas lån av kommunen för ny-, om- och tillbyggnad, standardhöjande åtgärder samt handikappanpassning av samlingslokal.
Föreningen äger inte rätt att utan godkännande av kommunen uppta andra lån till
förbättringar av samlingslokalen.
ror
Fömtsättningen för lånet är att förvaltningen
Service bedömer åtgärderna som
nödvändiga eller lämpliga ur fastighetstek.nisk synvinkel.
Föreningen skall lämna in ansökan i god tid (minst 3 månader) före planerad projektstart. Ansökan bereds av förvaltningen för Service i enlighet med fastställda låneregler.
Lånet kan vara ränte- och amorteringsfritt för föreningen under maximalt de fem
första åren, därefter skall ränta och amortering utgå. Ändamålet med lånet avgör avskrivningstiden. För varje lån skall upprättas en lånerevers och en återbetalningsförbindelse. Ränta för lånet skall motsvara kommunens intemränta.
Kommunfullmäktige avsätter, i samband med budgetarbetet, en total låneram per år
för anläggningsstöd. För 2009 föreslås ett belopp på 3 000 000 kr.
14
Kungsbacka kommun
Kungsbacka kommun
4.3.4 lnvesteringsbidrag tillsammans med Boverket
Staten ger genom Boverket bidrag för ny-, om- och tillbyggnation, standardhöjande
åtgärder samt handikappanpassning. Staten står för 50 % av kostnaden, kommunen
för 30 % och föreningen för de återstående 20 %. Kommunen kan alltså bidra med
maximalt 30 % under förutsättning att bidrag erhålls av Boverket och att förvaltningen för Service bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur fastighetsteknisk synvinkel.
4.3.5
Engångsbidrag
Vi föreslår att nuvarande ej tidsbegränsade ränte- och amorteringsfria lån avskaffas.
Istället kan förening erhålla ett engångsbidrag, om maximalt 500 000 kr per år och
föreningarna totalt.
Föreningen skall själv finansiera minst 20 % av kostnaden.
Bidraget kan ges för ny-, om- och tiilbyggnad, standardhöjande ~tgärder samt handikappanpassning. Förutsättningen för bidraget är att rorvaltningen för Service bedömer åtgärderna som nödvändiga eller lämpliga ur fastighetsteknisk synvinkel.
15
Kungsbacka kommun
5
Bilagor
5.1
Bilaga 1
Kungsbacka kommun
Regler för beräkning av bidrag till drift av samlingslokal.
I föreningsägda anläggningar eller av föreningen skötta anläggningar kan det kommunala bidraget till drift och skötsel 2009 utgå med maximalt 122 h per kvm.
Lokalerna skall uppfylla kommunens definition avseende anläggningsstöd till samlingslokal.
Bidrag kan erhållas för täckande av underskott i driften av lokalen. Bidraget grundar
sig på resultat för nännast föregående års verksamhet. Nonnalt lämnas inte stÖITe
bidrag än vad föreningen själv fått in som inkomster, det kommunala bidraget ej
medrälmat. Undantag kan rorekomma.
Till driftkostnader räknas följande:
Bränsle, elström, vatten och telefon
Sophämtning, sotning och snöröjning
Löpande underhåll av fastigheten upp ti11 20 000 h
Underhåll och inköp av inventarier upp till I 0 000 kr
Ränte- och försäkringskostnader
Amo1ieiing av lån avseende fastigheten
Åtgärder vidtagna med anledning av myndighetsluav
Till driftsintäkter rälmas följande:
H yresintäkter
Ränteintäkter
Kommunala driftsbidrag och andra bidrag till fastigheten
Bedriver föreningen verksamhet som inte hör till lokaldriften måste utgifter och inkomster i bokföringen delas upp på respektive verksamhet.
Förvaltningen för Service skall för vatje ansökan bedöma ansöknings- och
ningshandlingar utifrån skälighetssynpunkt.
16
redovis~
Kungsbacka kommun
5.2
Kungsbacka kommun
Bilaga 2
Regler för lån till ny-, om- och tillbyggnad av samlingslokal
Lånet avser ny-, om eller tillbyggnad, standardhöjande åtgärder samt handikappanpassning av samlingslokal.
2
Ansökan skall vara fönraltningen för Service tillhanda senast 3 månader före beräknad projektstart.
3
Till ansökan skall följande handlingar finnas:
- ritningar över anläggningen som skall byggas eller renoveras.
- kostnadskalkyl.
- finansieringsplan
- tid- och arbetsplan
4
Förvaltningen för Service bedömer åtgärderna ur investerings- och driftssynpunkt.
5
Låneansökan bereds av förvaltningen för Service och beslutas av Kommunstyrelsen. Den totala summan som finns att disponera fastställs årligen i samband med
kommunens budgetarbete. Kommunens finansförvaltning biträder vid upprättande av lånehandlingar samt administration av dessa.
6 Ändamålet med lånet avgör avskrivningstiden. Det avskrivs efter följande principer:
10 år: underhåll, reparationer, inventaiier mm
20 år: vatten-, värme- och sanitetsinstallationer mm
3 0 år: nybyggnation
7 För vruje lån upprättas en lånerevers och en återbetalningsförbindelse.
8 Kommunstyrelsen beslutar om hur utbetalningen av lånet skall ske.
9
Tid- och arbetsplaner skall redovisas till förvaltningen för Service under projektets genomförande
10 När projektet är genomfö1i skall ekonomisk redovisning lämnas in till förvalt-
ningen för Service. Redovisas en lägre kostnad vid slutredovisningen eller om
projektet inte har genomfö1is enligt inlämnade planer kan föreningen bli återbetalningsskyldig för viss del av lånet. Hur stor del som skall återbetalas fastställs i
förhandling mellan Kungsbacka kommun och föreningen.
· 11 Anläggningen som berörs av lånet skall ha fullgott försälcringsskydd.
17
Kungsbacka kommun
Kungsbacka kommun
12 Om föreningen läggs ner eller om anläggningen säljs eller förstörs och inte återuppförs skall en skälig del av lånebeloppet återbetalas. Vad som är skälig del
fastställs i förhandling mellan Kungsbacka kommun och föreningen
13 Vid ombildande av föreningen skall nya lånereverser och återbetalningsförbindelser upprättas. Den ursprungliga avskrivningstiden skall bibehållas.
14 Föreningen svarar för kostnader för förändringsåtgärder som åläggs av inspekterande myndigheter.
15 Kommunen är inte ansvarig för personskada eller skadegörelse som kan uppkomma i samband med föreningens aktiviteter.
16 Förtydligande eller tollmingar av anvisningar för lån till samlingslokal görs av
förvaltningen för Service i samråd med kommunens finansförvaltning.
18
Kungsbacka kommun
5.3
Kungsbacka kommun
Bilaga 3
Nuvarande anläggningsstöd
Kommunala samlingslokaler
BRA-ytor
(m2)
Kommunägda samlingslokaler
522
1 058
130
193
150
100
2 153.
Stiftelsen Hanhalsgården
Särö gården
Samlingslokalen i Allarängen
Samlingslokalen i Hellevik
Samlingslokalen i Lerbäck
Håforsgården
Föreningsägda samlingslokaler med driftsstöd
och/eller kommunala lån
BRA-ytor
(m2)
260
375
400
560
208
130
150
2 083
Älvsåkers sockenförening
Tölö bygdegårdsförening
Löftadalens bygdegårdsförening
Fjärås bygdegårdsförening
Landa Hembygdsgård
Vallda bygdegårdsförening
Gödestadsgården
19
Driftsbidrag Bokfört vär2007 (h)
de 2006-1231 (la-)
22 800
390 226
22 800
850 050
15 800
15 800
442 409
15 800
22 800
115 800
1 682 685
D1iftsbidrag Kommunala
2007 (kr)
lån 2006-1231 (la)
22 800
1 326 800
22 800
707 000
22 800
415 000
22 800
2 195 942
330 050
15 800
15 800
15 800
138 600
4 974 792
Kungsbacka kommun
5.4
Kungsbacka kommun
Bilaga 4
Förslag till ny fördelning av bidrag
Förslag 1 till ny fördelning av bidrag med nuvarande bidragsnivå
Lokal
Agare
Hanhalsgården
Särögården
Håforsgården
Allaräm:Jen
Hällevik
Lerbäck
Älvsåkersgården
Löftadalens bygdeQård
Tölögården
Fiärås BygdeQårdf
landa hembbygdför
Valida bygdegårdsf
Gödestadsgården
Buera Byastur:ia
Summa
Kurn:isbacka Kommun
Kungsbacka Kommun
Kungsbacka Kommun
Kungsbacka Kommun
Kum:isbacka Kommun
KunQsbacka Kommun
ÄLV sockenfö upa
Björkman
Tölö bygdegårdför
Fiärås bvi:id upa
FöreninQen Landa
Svenskalandsbvqden
Rune lnovarJohansson
Bura Byastuqeföreninq
Nuvarande
bidrag kr
22 800
22 800
22 800
15 800
15 800
15 800
22 800
22 800
22800
22800
15 800
15 800
15 800
-
254400
Bidrag
Yta
Yta kvm
Möjligt bidrag Skillnad kr
kr
vid kvm-förd
37240
13 555
13 911
9274
13 769
522
190
195
130
193
150
260
400
375
560
208
130
150
103
3 566
10 701
18 549
28 536
26753
. 39 951
14839
9274
10 701
7 348
254400
14 440
9 245
- 8 889
6 526
- 2 031
- 5 099
4 251
-
-
-
5 736
3 953
17151
- 961
- 6 526
5 099
7 348
0
-
-
254 400
3 566
Bidrag/m2
71
ANM: Särögården har dessutom en subventionerad hyra på 300 tkr för de 898 kvm
som ej ingår i samlingslokaldelen
Förslag 2 till ny fördelning av bidrag
Agare
Hanhalsgården
Särögården
Håforsqården
Allaräni:ien
Hällevik
Lerbäck
Alvsål<ersgården
Löftadalens bygdegård
Tölöaården
Fiärås Bygdegårdf
landa hembbygdför
Valida bygdegärdsf
Gödestadsgården
Buera Byastuga
Summa
Kungsbacka Kommun
Kunasbacka Kommun
Kungsbacka Kommun
Kungsbacka Kommun
Kungsbacka Kommun
Kuni:isbacka Kommun
ALV sockenfö upa
Björkman
Tölö bygdegårdför
Fjärås bygd upa
Föreningen Landa
SvenskalandsbyQden
Rune Ingvar Johansson
Bura Byastugeförenlng
Bidrag
Yta
Alternativ med bidrag förstärkt med 180 tkr
Nuvarande
bidrag kr
Lokal
22 800
22800
22800
15 800
15 800
15 800
22800
22800
22800
22800
15 800
15 800
15 800
~
254400
Yta kvm
522
190
195
130
193
150
260
400
375
560
208
130
150
103
3 566
Möjligt bidrag Sldllnad kr
kr
vid kvm-förd
63589
23145
23 754
15 836
23 511
18273
31 672
48 727
45681
68218
25338
15 836
18 273
12 547
434400
434 400
3 566
Bidrag/ m2
122
ANM: Särögården har dessutom en subventionerad hyra på 300 tkr för de 898 kvm
som ej ingår i samlingslokaldelen
20
40 789
345
954
36
7 711
2473
8 872
25 927
22 881
45 418
9538
36
2473
12 547
180 000

Hämta - Kungsbacka kommun

Transcription

Similar documents

Lagar & andra regler som styr kommunen

Presentation om sammanträdesteknik 17 feb

STADGAR - Lambda Studentförening

Fullmäktigemöte 1 - Sahlgrenska akademins Studentkår

Handling Kommunfullmäktige

Kommunens möjlighet och skyldighet att styra sina bolag

Reservation - Vänsterpartiet Vänersborg

Formerna för fullmäktiges arbete är bestämda i Arbetsordning för

Fullmäktigemöte 6 - Sahlgrenska akademins Studentkår

KF kallelse 150907